3097226 G5022178 1981/82 2178 mot mot Motion 1981/82:2178 Bertil Zachrisson m. fl. Motion Motion 2178 0 1982-02-17 00:00:00 2014-11-03 23:11:52 2014-11-03 00:00:00 Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98) Bertil Zachrisson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022178/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022178 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022178 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion 1981/82:2178 Bertil Zachrisson m. fl. Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98) I propositionen föreslås att luftfarten anpassas till 1979 års trafikpolitiska riktlinjer. En rad väsentliga frågor skjuts på framtiden. Det gäller bl. a. hur sekundärtrafiken på sikt skall utvecklas och vilken ställning Bromma flygplats skall ha. Vi beklagar att så stora och viktiga frågor på det luftfartspolitiska området har lämnats öppna. Det är angeläget att de olika utredningar och överläggningar som aviseras i propositionen bedrivs skyndsamt så att frågorna får en lösning. Vi tar i den här motionen upp några specialfrågor kring sekundärtrafiken, kommunikationerna till Arlanda och investeringar i Norrbotten. Kommunikationerna till Arlanda m. m. När riksdagen fattade sitt beslut att jetflyget skulle flytta från Bromma till Arlanda uppmärksammades särskilt marktransporterna till och från flygplatsen. Riksdagen uttalade, på förslag av socialdemokraterna (motion 1979/ 80:1351), att en absolut förutsättning för att linjetrafiken skulle kunna flyttas över från Bromma flygplats till Arlanda var att kollektivtrafikförbindelserna mellan Stockhoms city och Arlanda förbättrades. På kort sikt förutsattes detta ske med snabbare bussförbindelser. På längre sikt skulle en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Arlanda studeras. Regeringen anger i propositionen olika vägar att lösa kollektivtransporterna till Arlanda både på kort och lång sikt. Men regeringen är inte beredd att ta ansvar för att frågan verkligen får en tillfredsställande lösning. Det hoppas man att berörda parter - kommun, landsting, flygbolag, luftfartsverk - skall klara av. Det är enligt vår mening ytterst angeläget att kollektivtransporterna till Arlanda snabbt förbättras. Frågan om en cityterminal måste få sin lösning. Den nuvarande busstrafiken till Arlanda måste få en standardhöjning med en betydligt bättre service än i dag. Vi anser att regeringen måste engagera sig för att kollektivtrafikförbindelserna mellan Stockholms city och Arlanda - inkl. terminalfrågan - kan ordnas så att de resandes berättigade krav på service, komfort och snabbhet tillgodoses. Staten har ett särskilt ansvar för att denna fråga löses. Regeringen bör därför ta initiativ till överläggningar med berörda intressenter. Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna. När det gäller frågan om järnvägsförbindelse till Arlanda anser kommu1 Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 2178-2179 </div> <div class="block ml_44">Mot. 1981/82 2178-2179 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1981/82:2178 </div> <div class="block ml_41">2 </div> <div class="block ml_4">nikationsministern att det finns skäl att beakta behovet av snabba järnvägstransporter till Arlanda när en allmän utbyggnad av SJ:s bansystem från Stockholm och norr ut aktualiseras. Kostnaderna för en sådan spårutbyggnad inkl. en särskild järnvägsförbindelse till Arlanda skulle i så fall enligt propositionen kunna fördelas mellan olika intressenter. När det gemensamma intresset är tillräckligt stort hos berörda parter är det enligt kommunikationsministern naturligt att ta upp diskussioner och fördjupa hittills utförda utredningar. Vi har tagit upp frågan om spårbunden trafik till Arlanda i vår motion om insatser för ökat byggande m. m. inom kommunikationsområdet (motion 1981/82:1894). Vi föreslår där att regeringen snarast skall ta fram ett sådant underlag att riksdagen i år kan fatta beslut om spårutbyggnaden till Arlanda. Vi menar - i likhet med kommunikationsministern - att det är viktigt att där klargöra hur kostnaderna skall fördelas mellan intressenterna. I propositionen behandlas också frågan om terminalarrangemangen på Arlanda och möjligheterna att uppnå besparingar genom bl. a. driftmässig samordning mellan LIN och SAS. Vi vill understryka vikten av att alla möjligheter till rationell samverkan på Arlanda tas till vara och att vinsterna härav kan tillgodoföras det svenska inrikesflyget. Flygplatsinvesteringar i Norrbotten I propositionen redovisas vissa flygplatsinvesteringar i Norrbotten. Riksdagen beslutade våren 1979 om en rad åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten (det s. k. Norrbottenpaketet). Däri ingick bl. a. tidigareläggning av ett nytt stationsområde på Luleå flygplats. Planerings- och projekteringsarbetet har nu drivits så långt att ett ram- och byggnadsprogram för ett nytt stationsområde har redovisats av luftfartsverket. Kostnaden för en ny terminal beräknas till 95,5 milj. kr. Luftfartsverket och SAS bedömer dock att flygtrafiken inom överskådlig tid kan tillgodoses inom nuvarande stationsområde. Vi anser att det från arbetsmarknadssynpunkt är ytterst angeläget att planerna på en nybyggnad av flygterminalen i Luleå kan fullföljas och att projektet kan påbörjas snarast möjligt. Regeringen bör återkomma till frågan om medelsanvisning för arbetenas genomförande. Kostnaderna för projektet bör dock inte belasta luftfarten. Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna. Länsstyrelsen i Norrbotten har utrett de närmare förutsättningarna för en flygplats i Arvidsjaurregionen. I propositionen avförs frågan om en ny flygplats i Arvidsjaur med hänvisning till att projektet är föga angeläget ur transportförsörjningssynpunkt. I samband med att ett nytt fredsförband har förlagts till Arvidsjaur behövs enligt vår mening en ny flygplats i detta område. Arbetsmarknadsstyrelsen, som har tillstyrkt att en ny flygplats anläggs i Arvidsjaurregionen, beräknar </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1981/82:2178 </div> <div class="block ml_40">3 </div> <div class="block ml_3">den totala anläggningskostnaden för flygplatsen till ca 130 milj. kr. i prisläge oktober 1979. Den föreslagna investeringen skulle med en byggnadstid av fyra år ge en sysselsättning på i genomsnitt ca 50 årsarbetare. Vi anser att projekteringen av Arvidsjaurs flygplats snarast bör påbörjas. Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna. Vissa frågor kring sekundärtrafiken Luftfartens utveckling är av primär betydelse för regioners näringsliv och service. Vi anser därför att det finns skäl att starkare understryka och konkretisera de krav som regionalpolitiken ställer på luftfartens fortsatta utveckling. Om de regionalpolitiska målen skall kunna uppfyllas måste ett flertal åtgärder vidtas för att stärka utvecklingsmöjligheterna för flyglinjer med svagt passagerarunderlag, i propositionen angivna som s. k. sekundärlinjer. Målsättningen bör vara att skapa sådana betingelser för luftfartens sekundärlinjenät att alla regioner i landet skall ges rimlig jämställd tillgång till en god trafikförsörjning. Vi anser det mot denna bakgrund nödvändigt att en samlad strukturlösning för den s. k. sekundärtrafiken utvecklas. Vidare krävs att prissättningssystemet och luftfartsverkets taxesättning anpassas till de ekonomiska realiteter som gäller för denna trafik. Sekundärnätets struktur Sekundärtrafiken bedrivs i dag av ett flertal flygföretag men domineras av Swedair AB som opererar dels på uppdrag av Linjeflyg, dels på egna koncessioner. Enligt lufttransportutredningen är lönsamheten inom sekundärtrafiken f. n. otillfredsställande. Bland de faktorer som enligt utredningen gett upphov till den dåliga lönsamheten nämns lågt kapacitetsutnyttjande, svagt trafikunderlag och irrationell flygmateriel. Lufttransportutredningen föreslår därför att det halvstatliga Swedair utvecklas för att driva trafiken på det linjenät som utredningen betecknar tertiärnätet och på vissa flyglinjer mellan städer i södra och mellersta Sverige och Köpenhamn. Swedair har under 1981 beställt tio flygplan av typ Saab-Fairchild SF-340 för att kunna svara för denna trafik. I propositionen föreslås att luftfartsverket ges i uppdrag att utreda det framtida sekundärnätet. Utredningsarbetet bör enligt vår uppfattning bedrivas i nära samarbete med de flygbolag som svarar för den dominerande delen av reguljär trafik. Utredningsarbetet bör vidare utgå från lufttransportutredningens skiss till lösning av sekundärtrafiken. Det är därvid väsentligt att finna sådana lösningar som gör det möjligt att utveckla ett sammanhängande sekundärlinjenät. Först därigenom finns förutsättningar att utveckla ett så vittförgrenat sekundärlinjenät att alla regioner kan ges en tillfredsställande trafikservice. Det bör också undersökas vilka vinster som </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1981/82:2178 </div> <div class="block ml_41">4 </div> <div class="block ml_4">kan uppnås genom en ökad samordning mellan SAS och Linjeflyg. Den väsentliga industripolitiska satsning som Saab-Scania AB genomfört vid utvecklingen av det nya turbopropflygplanet Saab-Fairchild 340 bör avgjort bidra till möjligheten att bygga upp ett ekonomiskt rationellt sekundärnät. Det är enligt vår mening angeläget att utveckla sekundärtrafiken inom ett flertal regioner. Länsstyrelserna i Norrlandslänen har i olika sammanhang krävt att flygförbindelserna mellan Norrlandslänen skall förbättras. Invånarna i Norrlandslänen har i samband med att Linjeflyg införde direkttrafik med Fokker F 28 fått uppleva väsentliga försämringar av trafikförsörjningen. Förutsättningarna för att etablera direkta flygförbindelser mellan de större städerna i Norrlandslänen bör belysas särskilt i utredningsarbetet. Av propositionen framgår att ett kommunalt medengagemang i statliga flygplatser är önskvärt. Sedan 1960-talet har kommunerna svarat för 37,5 % av kapitalkostnaderna vid investeringar. För att vidmakthålla det kommunala engagemanget samt möjliggöra kommunal påverkan vid de statliga flygplatserna föreslår regeringen att kommunerna i stället medverkar i flygplatsdriften. Skulle däremot en investering på en flygplats inte anses föranledd av luftfartens behov t. ex. standardhöjningar i terminalbyggnader etc. bör anspråken på kommunal investeringsmedverkan bibehållas. Kommunens andel skall då uppgå till 50 % eller mer. I LTU:s betänkande berördes inte kommunala bidrag till driften av luftfartsverkets flygplatser. Man föreslog i stället att de statliga flygplatserna skulle få en driftform liknande den på de kommunala flygplatserna. Detta har även föreslagits i propositionen. De i propositionen föreslagna finansieringslösningarna kan medföra att kommuner och landsting drabbas av höga driftkostnader samt högre andel av investeringskostnad än tidigare om luftfartsverket finner det vara en angelägenhet enbart för kommun och landsting. Risken för kostnadsövervältring från staten på kommuner och landsting är uppenbar. Prissättningssystemet I propositionen behandlas inte den av lufttransportutredningen aktualiserade frågan om avsteg från kravet på enhetligt prissättningssystem för att sekundärtrafiken skall kunna bli företagsekonomiskt lönsam. Det nuvarande systemet för att beräkna priserna för sekundärtrafiken innebär att resenärer som flyger på genomgående biljetter (transferpassagerare) dvs. sådana som byter mellan sekundär- och primärlinjer betalar hela biljettpriset för den längre sträckan samt 70 % av biljettpriset för den kortare sträckan. Vid en fortsatt tillämpning av detta prissättningssystem begränsas väsentligt möjligheterna att få lönsamhet på det s. k. sekundärnätet, då andelen transferpassagerare på sekundärnätet är mycket stor. Riksdagen bör därför uttala sitt stöd för tillämpningen av ett flexiblare prissättningssystem på sekundärnätet. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1981/82:2178 </div> <div class="block ml_41">5 </div> <div class="block ml_3">Luftfartsavgifterna m. m. En annan för sekundärtrafiken väsentlig ekonomisk fråga är luftfartsavgifterna. Den nuvarande taxestrukturen på korthållstrafiken jämfört med annan flygtrafik innebär en stor belastning på en ekonomiskt svag verksamhet. Såväl SAS som Linjeflyg och Swedair har framhållit detta förhållande i sina remissyttranden och understrukit behovet av en översyn av taxestrukturen. Luftfartstaxan bör enligt vår mening bli föremål för omprövning och möjligheterna till ökad marknadsanpassning av luftfartstaxan tillvaratas. Det kan ske bl. a. genom att det nu påbörjade försöket med tvådelade taxor fullföljs. Som ytterligare exempel kan nämnas att luftfartstaxorna i USA tas ut som en procentuell avgift på biljettpriset. Tillämpningen av en sådan taxestruktur skulle väsentligt underlätta bibehållande och utveckling av regionalpolitisk! betydelsefulla sekundärlinjer. Hemställan Med hänvisning till vad vi har anfört i motionen hemställer vi 1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om kollektivtrafikförbindelserna mellan Stockholms city och Arlanda, 2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som har anförts i motionen om Luleå flygplats, 3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som har anförts i motionen om projektering av Arvidsjaurs flygplats, 4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som har anförts i motionen om det framtida sekundärnätets struktur, 5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att kommunala bidrag till drift av statliga flygplatser ej skall kunna krävas, 6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att den kommunala andelen av en investering i en statlig flygplats bör följa de regler som hittills gällt, 7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som har anförts i motionen om prissättningssystem på sekundärnätet, 8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som har anförts i motionen om luftfartsavgifterna m. m. </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_34" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1981/82:2178 </div> <div class="block ml_4">Stockholm den 17 februari 1982 BERTIL ZACHRISSON (s) NILS HJORTH (s) ESSEN LINDAHL (s) KURT HUGOSSON (s) BIRGER ROSQVIST (s) OLLE ÖSTRAND (s) OVE KARLSSON (s) ELVY NILSSON (s) </div> <div class="block ml_24">RUNE JOHANSSON (s) MARGIT SANDÉHN (s) RUNE JONSSON (s) STEN-OVE SUNDSTRÖM (s) LARS HEDFORS (s) SVEN-GÖSTA SIGNELL (s) </div> </div> </div> 0 BERTIL ZACHRISSON s 1 undertecknare 0 NILS HJORTH s 2 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 3 undertecknare 0 KURT HUGOSSON s 4 undertecknare 0 BIRGER ROSQVIST s 5 undertecknare 0 OLLE ÖSTRAND s 6 undertecknare 0 OVE KARLSSON s 7 undertecknare 0 ELVY NILSSON s 8 undertecknare 0 RUNE JOHANSSON s 9 undertecknare 0 MARGIT SANDÉHN s 10 undertecknare 0 RUNE JONSSON s 11 undertecknare 0 STEN-OVE SUNDSTRÖM s 12 undertecknare 0 LARS HEDFORS s 13 undertecknare 0 SVEN-GÖSTA SIGNELL s 14 undertecknare G5022178 Bertil Zachrisson m. fl. mot_198182__2178.pdf 162410 pdf Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98) https://data.riksdagen.se/fil/CAE402C7-ED8F-4108-B9FB-EC4D2E751D2C