<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097225</hangar_id>
 <dok_id>G5022177</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2177</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2177 Rolf Sellgren och Eric Rejdnell</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2177</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:11:51</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98)</titel>
 <subtitel>Rolf Sellgren och Eric Rejdnell</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022177/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022177</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022177</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Sellgren och Eric Rejdnell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1981/82:98 om vissa luftfartspolitiska frågor behandlas bl. a.&lt;br /&gt; 
luftfartens anpassning till 1979 års trafikpolitiska beslut, flyglinjenätets och&lt;br /&gt; 
flygplatssystemets utformning, Linjeflyg AB:s utflyttning till Arlanda samt&lt;br /&gt; 
vissa frågor rörande luftfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen erinrar vid flera tillfällen i propositionen om&lt;br /&gt; 
luftfartens regionalpolitiska betydelse. Vi delar uppfattningen att luftfartens&lt;br /&gt; 
utveckling är av stor betydelse för regioners näringsliv och service. Vi anser&lt;br /&gt; 
därför att det finns skäl att starkare understryka och konkretisera de krav&lt;br /&gt; 
som regionalpolitiken ställer på luftfartens fortsatta utveckling. Om de&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska målen skall kunna uppfyllas måste ett flertal åtgärder vidtas&lt;br /&gt; 
för att stärka utvecklingsmöjligheterna för flyglinjer med svagt passagerarunderlag,&lt;br /&gt;
i propositionen angivna som s. k. sekundärlinjer. Målsättningen&lt;br /&gt; 
bör vara att skapa sådana betingelser för luftfartens sekundärlinjenät att alla&lt;br /&gt; 
regioner i landet skall ges rimligt jämställd tillgång till en god trafikförsörjning.&lt;br /&gt;
Det innebär enligt vår uppfattning ett väsentligt mer vittförgrenat nät&lt;br /&gt; 
än f. n. Den väsentliga industripolitiska satsning som Saab-Scania AB&lt;br /&gt; 
genomfört vid utvecklingen av det nya turbopropflygplanet Saab-Fairchild&lt;br /&gt; 
340 bör avgjort bidra till möjligheten att bygga upp ett ekonomiskt rationellt&lt;br /&gt; 
sekundärnät. Vi anser det mot denna bakgrund nödvändigt att en samlad&lt;br /&gt; 
strukturlösning för den s. k. sekundärtrafiken utvecklas. Vidare krävs att&lt;br /&gt; 
prisättningssystemet och luftfartsverkets taxesättning anpassas till de ekonomiska&lt;br /&gt;
realiteter som gäller för denna trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekundärnätets struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reguljära luftfarten i Sverige och övriga skandinaviska länder har&lt;br /&gt; 
utvecklats inom ramen för det SAS-samarbete som inleddes genom&lt;br /&gt; 
1950/1951 års avtal. Ett av huvudmotiven för SAS-samarbetet är att den&lt;br /&gt; 
skandinaviska flygmarknaden anses vara så begränsad att det är nödvändigt&lt;br /&gt; 
att samordna trafikansvaret. Bildandet av Linjeflyg AB år 1957 motiverades&lt;br /&gt; 
av att man av främst ekonomiska skäl fann det rationellt att med annan&lt;br /&gt; 
flygmateriel än den SAS då förfogade över driva trafiken på ett flertal&lt;br /&gt; 
inrikessträckor i annan men sammanhållen organisation. Genom att&lt;br /&gt; 
överföra flertalet av inrikeslinjema i en samlad organisation kunde&lt;br /&gt; 
kapacitetsutnyttjandet öka, lämplig materiel användas och därmed positiva&lt;br /&gt; 
skalekonomiska effekter uppnås, till gagn för flygkonsumenterna. De&lt;br /&gt; 
analyser som gjorts av bl. a. lufttransportutredningen understryker att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;behovet av att åstadkomma samlade strukturlösningar för den s. k.&lt;br /&gt; 
sekundärtrafiken är av i princip samma angelägenhetsgrad som vid bildandet&lt;br /&gt; 
av Linjeflyg AB för 25 år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekundärtrafiken bedrivs idag av ett flertal flygföretag, men domineras av&lt;br /&gt; 
Swedair AB som opererar dels på uppdrag av Linjeflyg, dels på egna&lt;br /&gt; 
koncessioner. Enligt lufttransportutredningen är lönsamheten inom sekundärtrafiken&lt;br /&gt;
f. n. otillfredsställande. Bland de faktorer som enligt utredningen&lt;br /&gt;
gett upphov till den dåliga lönsamheten nämns lågt kapacitetsutnyttjande,&lt;br /&gt; 
svagt trafikunderlag och irrationell flygmateriel. Lufttransportutredningen&lt;br /&gt; 
föreslår därför att det halvstatliga Swedair utvecklas för att driva trafiken på&lt;br /&gt; 
det linjenät som utredningen betecknar tertiärnätet och på vissa flyglinjer&lt;br /&gt; 
mellan städer i södra och mellersta Sverige och Köpenhamn. Swedair har&lt;br /&gt; 
under 1981 beställt 10 st flygplan av typ SaabFairchild SF340 för att kunna&lt;br /&gt; 
svara för denna trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att luftfartsverket ges i uppdrag att utreda det&lt;br /&gt; 
framtida sekundärnätet. Utredningsarbetet bör enligt vår uppfattning&lt;br /&gt; 
bedrivas i nära samarbete med flygbolagen, dvs. i första hand SAS, Linjeflyg&lt;br /&gt; 
och Swedair. Även andra flygbolag kan höras. Som departementschefen&lt;br /&gt; 
anfört bör samarbetet med lokala och regionala intressen utgöra en viktig del&lt;br /&gt; 
i utredningsarbetet. Utredningsarbetet bör ske snabbt och vara avslutat&lt;br /&gt; 
senast våren 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att finna sådana lösningar som gör det möjligt att utveckla&lt;br /&gt; 
att ett sammanhängande sekundärlinjenät med bibehållande av konkurrensmöjligheter,&lt;br /&gt;
skalekonomiska fördelar, högt kapacitetsutnyttjande och&lt;br /&gt; 
rationell samordning kan uppnås. Först därigenom finns förutsättningar att&lt;br /&gt; 
utveckla ett så vittförgrenat sekundärlinjenät att alla regioner kan ges en&lt;br /&gt; 
tillfredsställande trafikservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening angeläget att utveckla sekundärtrafiken inom ett&lt;br /&gt; 
flertal regioner. Länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen har i olika&lt;br /&gt; 
sammanhang krävt att flygförbindelserna mellan norrlandslänen skall&lt;br /&gt; 
förbättras. Invånarna i norrlandslänen har i samband med att Linjeflyg&lt;br /&gt; 
införde direkttrafik med Fokker F28 fått uppleva väsentliga försämringar av&lt;br /&gt; 
trafikförsörjningen inom norrlandslänen. Riksdagen bör därför uttala att en&lt;br /&gt; 
utgångspunkt för planeringen av ett framtida sekundärlinjenät bl. a. bör vara&lt;br /&gt; 
att direkta flygförbindelser mellan de större städerna i de fyra nordligaste&lt;br /&gt; 
länen etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att lufttransportutredningens skiss är alltför&lt;br /&gt; 
begränsad och stockholmscentrerad. Luftfartsverket bör därför vara oförhindrat&lt;br /&gt;
att pröva även andra linjesträckningar för att dels åstadkomma ett&lt;br /&gt; 
mer regionalt sammanhängande sekundärlinjenät även om detta till någon&lt;br /&gt; 
del kan sammanfalla med primärlinjenätet och dels minska koncentrationen&lt;br /&gt; 
till Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anför här exempel på linjesträckningar inom det sekundära flyglinjenätet&lt;br /&gt;
som bör prövas:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Linjen Luleå-Gällivare-Kiruna anknyts till Nordkalottenlinjen och de&lt;br /&gt; 
större städerna i de fyra nordligaste länen, dvs. Umeå, Sundsvall och&lt;br /&gt; 
Östersund. Därvid kan också den betydelsefulla förbindelsen Östersund-Umeå&lt;br /&gt;
få en lösning. Samtidigt uppnås en naturlig anknytning till&lt;br /&gt; 
Mittnordenlinjen. Linjen Kramfors-Sundsvall får en naturlig sträckning&lt;br /&gt; 
genom anknytning till Örnsköldsvik, Västerås och Göteborg. Vidare bör&lt;br /&gt; 
linjen Stockholm-Västervik-Oskarshamn förlängas till Kalmar, varifrån&lt;br /&gt; 
Swedair redan har koncession via Ronneby till Köpenhamn. Ytterligare en&lt;br /&gt; 
linjesträckning som bör prövas är Malmö-Sturup-(Halmstad)-Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser vidare, att man bör ha beredskap att infoga en eller annan sträcka,&lt;br /&gt; 
som LIN nu trafikerar i sekundärnätet. Den plantyp som visar sig mest&lt;br /&gt; 
ekonomisk bör användas. Om det visar sig att LIN har svårt att få ekonomi på&lt;br /&gt; 
någon linje är det bättre att upprätthålla en tätare trafik it. ex. Swedairs regi&lt;br /&gt; 
än en uttunnad med LIN:s Fokkerplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas inte den av lufttransportutredningen aktualiserade&lt;br /&gt;
frågan om avsteg från kravet på enhetligt prissättningssystem för att&lt;br /&gt; 
sekundärtrafik skall kunna bli företagsekonomiskt lönsam. Det nuvarande&lt;br /&gt; 
systemet för att beräkna priserna för sekundärtrafiken innebär att resenärer&lt;br /&gt; 
som flyger på genomgående biljett (transferpassagerare) dvs. sådana som&lt;br /&gt; 
byter mellan sekundär- och primärlinjer betalar hela biljettpriset för den&lt;br /&gt; 
längre sträckan plus 70 % av biljettpriset för den kortare sträckan. Vid en&lt;br /&gt; 
fortsatt tillämpning av detta prissättningssystem begränsas väsentligt möjligheterna&lt;br /&gt;
att få lönsamhet på det s. k. sekundärnätet, då andelen transferpassagerare&lt;br /&gt;
på sekundärnätet är mycket stor. Riksdagen bör därför uttala sitt&lt;br /&gt; 
stöd för tillämpningen av ett flexiblare prissättningssystem på sekundärnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsavgifterna m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan för sekundärtrafiken väsentlig ekonomisk fråga är luftfartsavgifterna.&lt;br /&gt;
Den nuvarande taxestrukturen innebär en oproportionerligt stor&lt;br /&gt; 
belastning på sekundärtrafiken. Såväl SAS som Linjeflyg och Swedair har&lt;br /&gt; 
framhållit detta förhållande i sina remissyttranden och understrukit behovet&lt;br /&gt; 
av en översyn av taxestrukturen. Luftfartstaxan bör enligt vår mening bli&lt;br /&gt; 
föremål för omprövning och möjligheterna till ökad marknadsanpassning av&lt;br /&gt; 
luftfartstaxan tillvaratas. Som exempel kan nämnas att luftfartstaxorna i&lt;br /&gt; 
USA tas ut som en procentuell avgift på biljettpriset. Tillämpningen av en&lt;br /&gt; 
sådan taxestruktur skulle väsentligt underlätta bibehållande och utveckling&lt;br /&gt; 
av regionalpolitisk! betydelsefulla sekundärlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Flygplatssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lufttransportutredningens förslag till flygplatser som skall ingå i det&lt;br /&gt; 
interregionala flygplatssystemet ingår Stockholm-Bromma. Departementschefen&lt;br /&gt;
delar utredningens uppfattning. I anslutning till redovisningen av&lt;br /&gt; 
Linjeflygs utflyttning till Arlanda anger han vidare, att en förutsättning för&lt;br /&gt; 
ett statligt huvudmannaskap är att den interregionala trafiken får en viss&lt;br /&gt; 
minsta omfattning. Med hänvisning till bl. a. dessa omständigheter anser han&lt;br /&gt; 
att det är för tidigt att nu ta slutlig ställning i huvudmannaskapsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är av motsatt uppfattning. Redan nu har vissa smärre flygbolag&lt;br /&gt; 
koncession på linjer med anslutning till Bromma. Syd-Aero är ett sådant&lt;br /&gt; 
exempel. Så länge det förekommer reguljär trafik på Bromma som inte&lt;br /&gt; 
berörs av Linjeflygs utflyttning är det, enligt vår mening, en absolut&lt;br /&gt; 
nödvändighet att staten klart uttrycker sitt medengagemang i flygplatsen. Ett&lt;br /&gt; 
klart uttalande i denna riktning utgör också en nödvändig grund för den&lt;br /&gt; 
fortsatta utredningen om det framtida sekundärnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marktransporterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna i riksdagens beslut om utflyttning av jettrafiken&lt;br /&gt; 
från Bromma till Arlanda var, att marktransporterna kunde ordnas på ett&lt;br /&gt; 
tillfredsställande sätt. Av departementschefens redovisning tyder ingenting&lt;br /&gt; 
konkret på att dessa hinner ges en tillfredsställande lösning före utflyttningen.&lt;br /&gt;
Detta är dock en av de avgörande frågorna för att dämpa passagerarbortfallet&lt;br /&gt;
för Linjeflyg som blir en oundviklig följd av utflyttningen.&lt;br /&gt; 
Riksdagen bör på nytt uttala behovet av tillfredsställande marktransporter&lt;br /&gt; 
och begära en redovisning om vilka åtgärder som kommer att vidtas och en&lt;br /&gt; 
tidplan för dessa. Vägverkets planering av den s. k. Arlandaleden bör&lt;br /&gt; 
påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverkets ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås luftfartsverket få en nedskrivning av verkets&lt;br /&gt; 
statskapital med 89 milj. kr. Totalt kommer verkets årliga kostnader att&lt;br /&gt; 
minska med närmare 15 milj. kr. per år. Denna avlastning bör, enligt vår&lt;br /&gt; 
mening, främst användas för en regionalpolitisk anpassning av avgifterna&lt;br /&gt; 
inom det sekundära flyglinjenätet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;"&gt;a) dels det sekundära flyglinjenätets struktur,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;"&gt;b) dels ett mera flexibelt prissättningssystem på sekundärnätet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;"&gt;c) dels regionalt anpassade luftfartsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;"&gt;d) dels att Bromma bibehålls som statlig flygplats,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:71px;"&gt;e) dels en redovisning och tidplan för investeringen som&lt;br /&gt; 
underlättar marktransporterna Stockholm-Arlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ROLF SELLGREN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;ERIC REJDNELL (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF SELLGREN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIC REJDNELL</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022177</dok_id>
<subtitel>Rolf Sellgren och Eric Rejdnell</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2177.pdf</filnamn>
<filstorlek>151136</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa luftfartspolitiska frågor (prop. 1981/82:98)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1B88CDBA-E4C4-4B1A-9AD5-F0FB66C73BE4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>