<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097211</hangar_id>
 <dok_id>G5022163</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2163</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2163 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2163</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-02-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:11:41</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Hälso- och sjukvårdslag, m. m. (prop. 1981/82:97)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022163/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022163</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022163</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1981/82:2163&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hälso- och sjukvårdslag, m. m. (prop. 1981/82:97)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det mest väsentliga i regeringens förslag till hälso- och sjukvårdslag är att&lt;br /&gt; 
man vill genomföra en s. k. ramlagstiftning på området. Landstingen får&lt;br /&gt; 
ansvaret för hälso- och sjukvården, men man tar bort alla regler som styr&lt;br /&gt; 
verksamheten i detalj och ger riktlinjer för på vilken kvalitetsnivå vården&lt;br /&gt; 
skall bedrivas. Motivet till detta sägs vara att öka demokratin och&lt;br /&gt; 
åstadkomma en decentralisering från statliga verk till de enskilda landstingen.&lt;br /&gt;
Det bör emellertid klargöras att de riktlinjer riksdagen uttalar sig för&lt;br /&gt; 
helt saknar rättslig betydelse, så länge de inte ges uttryck direkt i lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förslaget om att införa en ramlagstiftning är inget unikt för sjukvården. På&lt;br /&gt; 
socialtjänstens område har nyligen genomförts en likartad lagstiftning som&lt;br /&gt; 
dock mer i detalj reglerar vilka krav enskilda människor kan ställa på&lt;br /&gt; 
kommunen. Socialtjänstlagen fastställer i motsats till HSL ett yttersta&lt;br /&gt; 
vårdansvar. Också på omsorgsvårdens område har man föreslagit en&lt;br /&gt; 
ramlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kritiken mot idén med ramlagstiftning på vårdområdet har blivit alltmer&lt;br /&gt; 
uttalad och bärs bl. a. upp av de omsorgsbehövandes och handikappades&lt;br /&gt; 
organisationer. De vackra mål som ställs upp i en ramlag visar sig vara föga&lt;br /&gt; 
förpliktande i praktiken. Det blir svårt för vårdbehövande grupper att med&lt;br /&gt; 
framgång ställa krav på samhället. Detta gäller särskilt när det är fråga om&lt;br /&gt; 
långvariga och sammansatta vårdbehov som överskrider gränserna mellan&lt;br /&gt; 
olika vårdområden. Det gäller också i särskilt hög grad de grupper i samhället&lt;br /&gt; 
som har små ekonomiska och politiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I en period av åtstramning av de offentliga utgifterna visar sig en&lt;br /&gt; 
ramlagstiftning innebära särskilda risker. Genom att man inte definierar vad&lt;br /&gt; 
som är en godtagbar vårdstandard underlättas i praktiken en social&lt;br /&gt; 
nedrustning. Regeringens förslag när det gäller HSL synes innebära särskilt&lt;br /&gt; 
stora risker i detta avseende, i och med att det inte fastslås någon skyldighet&lt;br /&gt; 
för landstingen att tillgodose de vårdbehov som finns bland dem som vistas i&lt;br /&gt; 
landstingskommunen. I förordet till propositionen talas enbart om att den&lt;br /&gt; 
nya lagstiftningen inte får innebära några ökade utgifter för landstingen däremot&lt;br /&gt;
talas inte om någon skyldighet för landstingen i relation till&lt;br /&gt; 
behoven. Samtidigt med att propositionen läggs genomförs i budgetsammanhang&lt;br /&gt;
åtgärder som urholkar landstingens skatteunderlag och reella möjligheter&lt;br /&gt;
att tillgodose olika vårdbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU, vars förslag till största delen&lt;br /&gt; 
ligger till grund för HSL, föreslog en mer förebyggande inriktning av hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvården. Denna strävan fanns alla skäl att understödja. I propositio1*&lt;br /&gt;
Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 2162-2165&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2163&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;nen har landstingens förebyggande ansvar urholkats. Det talas nu enbart om&lt;br /&gt; 
att medicinskt förebygga sjukdomar och skador. Kravet på att uppspåra&lt;br /&gt; 
sjukdomar har tagits bort. De förändringar som gjorts innebär att man också&lt;br /&gt; 
i fortsättningen vill ge sjukvården en passiv roll inför de viktiga orsakerna till&lt;br /&gt; 
sjukdom och ohälsa. Kraven på en offensiv hälsopolitik tillgodoses inte av&lt;br /&gt; 
det aktuella lagförslaget. Helt följdriktigt har man slopat kravet på att&lt;br /&gt; 
landstingen skall delta i samhällsplaneringen i syfte att förebygga sjukdom&lt;br /&gt; 
och ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att landstingen skall ansvara för hälso- och sjukvården borde ha&lt;br /&gt; 
följts upp med ett krav på att all hälso- och sjukvård skall ske i landstingens&lt;br /&gt; 
eller andra samhällsorgans regi. Detta är en grundläggande förutsättning för&lt;br /&gt; 
att en verklig planering skall kunna ske. Propositionens skrivning innebär att&lt;br /&gt; 
man i praktiken lägger grunden för en ytterligare privatisering av vården i&lt;br /&gt; 
takt med att samhällets åtaganden minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att antalet läkare ökat under senare år, kvarstår bristen på läkare.&lt;br /&gt; 
Framför allt finns det stora regionala skillnader, när det gäller tillgången på&lt;br /&gt; 
läkare. Enligt socialstyrelsen är fortfarande nästan var tionde läkartjänst&lt;br /&gt; 
obesatt. Inom långvården har antalet läkartjänster ökat snabbare än&lt;br /&gt; 
tillgången på läkare, och antalet vakanta tjänster är därför stort. Man räknar&lt;br /&gt; 
med att var femte läkartjänst inom långvården i dag är helt vakant utan ens&lt;br /&gt; 
vikarie på tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att socialstyrelsen har kvar ett övergripande ansvar när det&lt;br /&gt; 
gäller att tillsätta tjänster. Socialstyrelsen bör också ha det yttersta ansvaret&lt;br /&gt; 
när det gäller att fördela läkarresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen underminerar landstingens möjligheter att planera hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvården genom att inte tillfredsställande lösa problemet om det&lt;br /&gt; 
medicinska ledningsansvaret. Ett ansvar för vården förutsätter ett sammanhållet&lt;br /&gt;
politiskt, administrativt och medicinskt ansvar. Nu tilldelas läkarna&lt;br /&gt; 
hela det medicinska ansvaret. Också önskemålet att detta ansvar skall kunna&lt;br /&gt; 
delegeras har strukits i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sammanhållet ledningsansvar för vården kan mycket väl förenas med&lt;br /&gt; 
att enskilda yrkesgrupper bibehåller sin professionella kompetens och fattar&lt;br /&gt; 
beslut inom ramen för denna. I praktiken kan man inte skilja mellan olika&lt;br /&gt; 
typer av grundläggande ledningsansvar. Ekonomiska faktorer och tillgången&lt;br /&gt; 
på resurser influerar på medicinska beslut. Medicinska avgöranden påverkar&lt;br /&gt; 
i mycket hög grad vårdens mer långsiktiga planering. Av denna anledning&lt;br /&gt; 
måste landstingen ta ett sammanhållet ansvar för vården, men detta&lt;br /&gt; 
förutsätter i sin tur att normer utfärdas om på vilken lägsta kvalitetsnivå&lt;br /&gt; 
vården får bedrivas. Detta underlättar också för patienter att göra sin rätt&lt;br /&gt; 
gällande gentemot sjukvårdshuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Största möjliga ansträngning måste göras inom sjukvården för att stärka&lt;br /&gt; 
patienternas ställning. Den anonymitet och avpersonifiering som många&lt;br /&gt; 
människor känner när de besöker sjukvården för kortare eller längre tid&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2163&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;måste ersättas av en respekt för varje enskild patient och av ett personligt&lt;br /&gt; 
bemötande från all personal inom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vården möter patienten många olika slag av personal. Det kan vara svårt&lt;br /&gt; 
att som patient veta vem som har ansvar för de olika delarna av vården.&lt;br /&gt; 
Patienten skall orienteras om detta, och framför allt skall patienten ha rätt att&lt;br /&gt; 
få veta vilken bestämd läkare som har totalansvaret för vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen har föreskrivits att vård och behandling skall vara&lt;br /&gt; 
avgiftsfri. Motsvarande regel bör gälla sjukvården då alla andra principer&lt;br /&gt; 
äventyrar utsatta gruppers rätt till vård och står i motsättning till en&lt;br /&gt; 
förebyggande inriktning av arbetet. Nuvarande avgiftssystem har i första&lt;br /&gt; 
hand syftet att minska efterfrågan på vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förebyggande inriktning måste i stället innebära att man vill främja&lt;br /&gt; 
tidiga kontakter med sjukvården, vilket knappast kan förenas med avgiftsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen görs ett upprörande avsteg från alla patienters lika rätt till&lt;br /&gt; 
vård när man fastställer att s. k. utförsäkrade patienter skall erlägga&lt;br /&gt; 
inkomstprövade avgifter. Detta innebär i praktiken att man utnyttjar en&lt;br /&gt; 
utsatt grupps medicinska nödsituation till att ta ut vårdavgifter som för med&lt;br /&gt; 
sig att man förmenar en stor grupp rätten till egen bostad och rimlig&lt;br /&gt; 
ekonomisk standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vpk:s mening kräver en hälso- och sjukvårdslagstiftning att man&lt;br /&gt; 
klarare deklarerar hälso- och sjukvårdens målsättning. En god vård måste&lt;br /&gt; 
infogas i ett bredare hälsopolitiskt sammanhang. Viktiga utgångspunkter för&lt;br /&gt; 
en offensiv hälsopolitik är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Landstingsinsatser i syfte att delta i saneringen av dåliga arbetsmiljöer.&lt;br /&gt; 
Detta innebär att landstingen bör bli huvudmän för företagshälsovården&lt;br /&gt; 
och åläggs att bygga ut yrkesmedicinsk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Effektiva insatser för att bekämpa arbetslöshet, särskilt då bland&lt;br /&gt; 
ungdomar. Långvarig arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet ger enorma&lt;br /&gt; 
framtida vårdkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Insatser för att minska användningen av alkohol och andra droger. Enbart&lt;br /&gt; 
vårdkostnaderna för alkoholskador ligger i storleksordningen 10-20&lt;br /&gt; 
miljarder. Med tanke på detta bör landstingen tilldelas en aktivare roll i&lt;br /&gt; 
drogpolitiken och få del av statens skatteinkomster av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Ett aktivare landstingsdeltagande i trafikpolitiken med tanke på trafikskadornas&lt;br /&gt;
stora betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- Insatser för att förebygga sjukdom och ohälsa på grund av gifter i den yttre&lt;br /&gt; 
miljön och skadliga tillsatser i livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:61px;"&gt;1. att riksdagen beslutar avvisa proposition 1981/82:97 och&lt;br /&gt; 
hemställa hos regeringen om nytt förslag i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2163&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;2. - därest riksdagen ej beslutar avvisa proposition 1981/82:97 att&lt;br /&gt;
riksdagen beslutar anta följande förslag om ändring i&lt;br /&gt; 
propositionens förslag till hälso- och sjukvårdslag:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;br /&gt; 
Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvård avses i&lt;br /&gt; 
denna lag åtgärder för att medicinskt&lt;br /&gt; 
förebygga, utreda och behandla&lt;br /&gt; 
sjukdomar och skador. Till hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvården hör sjuktransporter.&lt;br /&gt; 
I fråga om omsorger om vissa psykiskt&lt;br /&gt;
utvecklingsstörda finns bestämmelser&lt;br /&gt;
i lagen (1967:940) angående&lt;br /&gt;
omsorger om vissa psykiskt&lt;br /&gt; 
utvecklingsstörda. I fråga om tandvård&lt;br /&gt;
finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Motionärernas förslag&lt;br /&gt; 
Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Med hälso- och sjukvård avses i&lt;br /&gt; 
denna lag åtgärder för att medicinskt&lt;br /&gt; 
förebygga, uppspåra, utreda och&lt;br /&gt; 
behandla sjukdomar och skador. Till&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvården hör sjuktransporter.&lt;br /&gt;
I fråga om omsorger om vissa&lt;br /&gt; 
psykiskt utvecklingsstörda finns bestämmelser&lt;br /&gt;
i lagen (1967:940) angående&lt;br /&gt;
omsorger om vissa psykiskt&lt;br /&gt; 
utvecklingsstörda. I fråga om tandvård&lt;br /&gt;
finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;All sjukvård skall bedrivas i samhällets&lt;br /&gt;
regi.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mål för hälso- och sjukvården Mål för hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Målet för hälso- och sjukvården är Målet för hälso- och sjukvården är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en god hälsa och en vård på lika en god hälsa och en vård på lika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor för hela befolkningen. villkor för hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:170px;"&gt;Vården skall utgå från en helhetssyn&lt;br /&gt;
på människors behov.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den landstingskommunala hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen skall planera&lt;br /&gt;
hälso- och sjukvården med&lt;br /&gt; 
utgångspunkt i befolkningens behov&lt;br /&gt; 
av hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen skall avse även den&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvård som erbjuds av&lt;br /&gt; 
annan än landstingskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Den landstingskommunala hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen skall planera&lt;br /&gt;
hälso- och sjukvården med&lt;br /&gt; 
utgångspunkt i befolkningens behov&lt;br /&gt; 
av hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen skall ha ett&lt;br /&gt; 
totalansvar för vårdens planering.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2163&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planeringen och utvecklingen av&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvården skall landstingskommunen&lt;br /&gt;
samverka med samhällsorgan,&lt;br /&gt;
organisationer och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Motionärernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planeringen och utvecklingen av&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvården skall landstingskommunen&lt;br /&gt;
samverka med andra&lt;br /&gt;
samhällsorgan och organisationer.&lt;br /&gt;
Landstingskommunen skall delta&lt;br /&gt;
i samhällsplaneringen i syfte att&lt;br /&gt; 
främja en god hälsa hos befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Personal&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Personal&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;En särskild läkare skall finnas som&lt;br /&gt; 
ansvarar för ledningen av den medicinska&lt;br /&gt;
verksamheten inom det verksamhetsområde&lt;br /&gt;
som landstingskommunen&lt;br /&gt;
bestämmer. En sådan läkare&lt;br /&gt; 
benämns överläkare ifråga om verksamhet&lt;br /&gt;
pä sjukhus och distriktsläkare&lt;br /&gt; 
i fråga om verksamhet utanför sjukhus.&lt;br /&gt;
En överläkares verksamhet kan&lt;br /&gt; 
omfatta även verksamhet utanför&lt;br /&gt; 
sjukhuset. Vid utövandet av denna&lt;br /&gt; 
ledning skall läkaren i frågor som inte&lt;br /&gt; 
rör värden av enskilda patienter följa&lt;br /&gt; 
de föreskrifter som landstingskommunen&lt;br /&gt;
kan meddela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen kan förordna&lt;br /&gt;
en annan läkare att fullgöra viss&lt;br /&gt; 
del av en överläkares eller distriktsläkares&lt;br /&gt;
åligganden enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens&lt;br /&gt; 
bemyndigande socialstyrelsen får för&lt;br /&gt; 
särskilt fall medge undantag från&lt;br /&gt; 
bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Landstingskommunen skall ha ett&lt;br /&gt; 
sammanhållet ansvar för ledningen&lt;br /&gt; 
av all sjukvårdande verksamhet.&lt;br /&gt; 
Inom ramen för detta ansvar kan&lt;br /&gt; 
ansvaret delegeras till olika befattningshavare&lt;br /&gt;
beroende pä deras&lt;br /&gt; 
yrkesmässiga kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vården öv enskild patient&lt;br /&gt; 
ansvarar en läkare.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2163&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Motionärernas förslag&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vårdavgifter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Vårdavgifter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Av patienterna får tas ut vårdavgifter&lt;br /&gt;
enligt grunder som landstingskommunen&lt;br /&gt;
bestämmer, i den mån&lt;br /&gt; 
inte annat är särskilt föreskrivet.&lt;br /&gt; 
Patienter som är bosatta inom landstingskommunen&lt;br /&gt;
skall därvid behandlas&lt;br /&gt;
lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sjukhusvård meddelas en pensionär&lt;br /&gt;
i fall där rätten till ersättning&lt;br /&gt; 
för vården upphört enligt 2 kap. 12 §&lt;br /&gt; 
lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;br /&gt;
skall vården vara avgiftsfri de&lt;br /&gt; 
första sex dagarna vid varje vårdtillfälle.&lt;br /&gt;
Vårdavgiften för tid därefter får&lt;br /&gt; 
bestämmas med hänsyn till pensionärens&lt;br /&gt;
betalningsförmåga. I sådant fall&lt;br /&gt; 
skall endast pensionärens egna inkomster&lt;br /&gt;
efter skatt läggas till grund&lt;br /&gt; 
för avgiften. Vårdavgiften skall alltid&lt;br /&gt; 
bestämmas så att pensionären förbehålls&lt;br /&gt;
tillräckliga medel för sina personliga&lt;br /&gt;
behov. Regeringen meddelar&lt;br /&gt; 
ytterligare föreskrifter om sådana&lt;br /&gt; 
avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på vårdavgift preskriberas&lt;br /&gt;
tre år efter tillkomsten. I övrigt&lt;br /&gt; 
gäller preskriptionslagen (1981:130) i&lt;br /&gt; 
fråga om sådana fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården skall vara&lt;br /&gt; 
avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 16 februari 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;br /&gt; 
EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;br /&gt; 
INGA LANTZ (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGA LANTZ</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022163</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2163.pdf</filnamn>
<filstorlek>184496</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Hälso- och sjukvårdslag, m. m. (prop. 1981/82:97)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0E9AFF58-8E39-4267-9AA8-A59267CC4F97</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>