<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3097201</hangar_id>
 <dok_id>G5022153</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2153</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2153 av Tore Nilsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2153</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1982-01-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 23:11:34</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>Män och kvinnor sorn präster i svenska kyrkan, m. m. (prop.  1981/82:93)</titel>
 <subtitel>av Tore Nilsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022153/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022153</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022153</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1981/82:2153&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;av Tore Nilsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Män och kvinnor sorn präster i svenska kyrkan, m. m. (prop.&lt;br /&gt; 
1981/82:93)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;En åtgärd mot samvetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen presenterar en åtgärd ”sorn syftar till att undanröja den s. k.&lt;br /&gt; 
samvetskausulen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samvetsklauselen från år 1958 är de särskilda uttalanden från kyrkomötet&lt;br /&gt; 
som värnade om de prästers samveten som inte kunde handla mot Guds Ord,&lt;br /&gt; 
bekännelsen och sina prästlöften och som syftade till att de ”sorn har en&lt;br /&gt; 
avvikande mening i ämbetsfrågan kan bevara sin hemortsrätt i svenska&lt;br /&gt; 
kyrkan”; så uttrycktes det i riksdagens beslut 1978 angående omprövning av&lt;br /&gt; 
sam vetsklausulen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemortsrätten blev alltså tidsbegränsad. Den nu föreliggande propositionen&lt;br /&gt;
avskaffar samvetsfriheten. De män som håller fast vid sin tro och&lt;br /&gt; 
övertygelse tvingas ut ur kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Grundlagens lydelse av ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beundrad och beundransvärd var den gamla grundlagsparagrafen om&lt;br /&gt; 
samvetets frihet och helgd. Mången kunde dess klara ord utantill: Konungen&lt;br /&gt; 
äger ingens samvete tvinga eller tvingas låta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den nuvarande regeringsformens 2 kap. om grundläggande fri- och&lt;br /&gt; 
rättigheter talar i 1 § mot innehållet i proposition 1981/82:93.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Prästämbetet enligt regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förklarar att förslaget i propositionen ”är ett led i strävandena&lt;br /&gt; 
för jämställdhet mellan män och kvinnor som präster i svenska kyrkan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon hänvisning till Den Heliga Skrift, till kyrkans tro och lära finns&lt;br /&gt; 
inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom regeringen står den s. k. allmänna opinionen som betraktar kyrkan&lt;br /&gt; 
som en inomvärldslig storhet - eller ringhet - som är en del av staten.&lt;br /&gt; 
Prästämbetet är följdaktligen en statlig tjänst. Regering och riksdag måste&lt;br /&gt; 
enligt denna uppfattning hävda mäns och kvinnors lika rätt till varje&lt;br /&gt; 
tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Sverige skiljer sig här från andra länder. Det danska folketinget antog den&lt;br /&gt; 
31 mars 1978 lagen om könens jämställdhet - ligestillingsloven - varvid det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2153&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;stadgas att den icke gäller om prästämbetet. I en rad kyrkor bestämmer&lt;br /&gt; 
kyrkan själv i denna fråga och följer därvid den linje som alltid varit Kristi&lt;br /&gt; 
kyrkas. Vi kan nämna den romersk-katolska kyrkan och den finska&lt;br /&gt; 
kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkan och ämbetena enligt bibeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läran om Kyrkan finns endast i Den Heliga Skrift, som är kyrkans&lt;br /&gt; 
grundval och urkund. Den lär att församlingen är Herrens och därför inte&lt;br /&gt; 
bestämmer över sig själv. Ingen myndighet på jorden kan heller råda över&lt;br /&gt; 
kyrkan och bestämma över utformningen av dess gudstjänst eller förändra&lt;br /&gt; 
dess ämbeten. Eftersom den är en gudomlig skapelse och icke en stiftelse&lt;br /&gt; 
eller institution som människor konstruerat kan den inte omformas när&lt;br /&gt; 
någon finner så lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriften liknar församlingen vid en kropp, där alla lemmar är beroende av&lt;br /&gt; 
Kristus - församlingens huvud - och där alla tjänar honom. Alla lemmar är av&lt;br /&gt; 
samma värde. Det är den sanna jämställdheten. Allas tjänst är lika helig,&lt;br /&gt; 
omistlig och ändamålsenlig. Där är icke man eller kvinna, hög eller låg - men&lt;br /&gt; 
alla har icke samma funktion. Här är man och kvinna, och de har olika&lt;br /&gt; 
kallelse och vissa tjänster är klart bestämda. De tolv apostlarna var män,&lt;br /&gt; 
manliga presbyterer fanns men diakonissan i Kenkreä var kvinnan Febe,&lt;br /&gt; 
Maria tjänade församlingen i Rom och fick en hjärtlig hälsning i Romarbrevet&lt;br /&gt;
från aposteln Paulus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kristen är detta tydligt. Det är ingen diskriminering av någon.&lt;br /&gt; 
Ämbetena är skilda men deras innehavare av samma värde. Det är&lt;br /&gt; 
sekulariseringen och materialismen som står bakom dagens tankar om&lt;br /&gt; 
kyrkan och dess ämbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teologin och ämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska biskoparnas bibelkommission kom på sin tid fram till att&lt;br /&gt; 
kvinnans ”rätt” till prästämbetet inte kan härledas ur Den Heliga Skrift. Det&lt;br /&gt; 
finns teologer som påstår att Bibeln inte känner till att prästämbetet är&lt;br /&gt; 
föbehållet mannen. Här har dock alltid de som grundligt forskat i Skriften&lt;br /&gt; 
angående detta funnit att den s. k. nya ämbetssynen inte kan försvaras&lt;br /&gt; 
teologiskt. Den finske teologen dr Seppo Teinonen tillhörde dem som&lt;br /&gt; 
hävdade kvinnans prästkall och ville framlägga bevis ur Bibeln för sin&lt;br /&gt; 
uppfattning. Under sin forskning kom han till motsatt resultat. Han skriver i&lt;br /&gt; 
det arbete han sedan gav ut:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Även om man och kvinna hör ihop, så har vardera med utgång från&lt;br /&gt; 
skapelsen sin egen uppgift: Mannen har mannens och kvinnan har kvinnans.&lt;br /&gt; 
Kristi återlösningsverk innebär icke upphävande av skapelseordningen utan&lt;br /&gt; 
av synden. Skapelseordningen upprättas i Kristus till det ursprungliga och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2153&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ofördärvade tillståndet.” Hans slutsats är: ”1 Nya Testamentet finner man&lt;br /&gt; 
sålunda inte något stöd för kvinnliga präster.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teinonen hänvisar också till traditionen och reformationen och tillägger:&lt;br /&gt; 
”Såvida man i Finland skulle önska övergå till kvinnliga präster, så skulle&lt;br /&gt; 
man göra ett sådant beslut i medveten opposition mot majoriteten av&lt;br /&gt; 
kristenheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan också hänvisas till teologerna dr David Hedegård och biskop&lt;br /&gt; 
Anders Nygren. Och givetvis till reformatorn Luther.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lagstifta mot de trogna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sålunda de människor som är kyrkan trogna och Skriften lydiga som&lt;br /&gt; 
nu skall motas bort. De har inte funnit på något nytt. De är inte&lt;br /&gt; 
revolutionärer eller extremister. De är troende och trogna. De ser många&lt;br /&gt; 
svagheter och brister hos kyrkan men har ändå valt att stanna och förbida en&lt;br /&gt; 
förnyelse, en väckelse. Samtidigt har många unga män måst överge tanken på&lt;br /&gt; 
att bli präster - vilket är en anledning till prästbristen i dag. Regeringen går&lt;br /&gt; 
alltså ut med lagstiftning mot de trogna. Det kan här hävdas att ett stort antal&lt;br /&gt; 
av ”de stilla i landet” också lidit svårt av den utveckling som lett fram till&lt;br /&gt; 
kvinnoprästkyrkan. Ingen kan visa på andlig förnyelse, växande kyrlig sed&lt;br /&gt; 
eller starkare andligt liv som frukter av den ”reform” som nu skall krönas&lt;br /&gt; 
med den lag som proposition 1981/82:93 föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att stödja detta lagförslag, om man samtidigt hävdar att de&lt;br /&gt; 
mänskliga rättigheterna och den gamla svenska grundlagens oöverträffade&lt;br /&gt; 
16 §. Även nu gällande grundlag kränks om riksdagen bifaller propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen måste därför avslå regeringens förslag i detta stycke. Det är&lt;br /&gt; 
oförenligt med demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen avslår regeringens proposition 1981/82:93 i vad avser&lt;br /&gt; 
samvetsklausulen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 januari 1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;TORE NILSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS WACHTMEISTER (m) ALLAN ÅKERLIND (m)&lt;br /&gt; 
GUNNAR OSKARSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS WACHTMEISTER</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALLAN ÅKERLIND</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR OSKARSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022153</dok_id>
<subtitel>av Tore Nilsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2153.pdf</filnamn>
<filstorlek>101045</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Män och kvinnor sorn präster i svenska kyrkan, m. m. (prop.  1981/82:93)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/917F5103-C3EB-4EFF-97F5-627BADB5864F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>