3097168 G5022120 1981/82 2120 mot mot Motion 1981/82:2120 Hans Petersson i Röstånga m. fl. Motion Motion 2120 0 1982-01-26 00:00:00 2014-11-03 23:11:07 2014-11-03 00:00:00 Sysselsättningsläget i Malmöhus län Hans Petersson i Röstånga m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G5022120/text https://data.riksdagen.se/dokument/G5022120 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022120 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40">12 </div> <div class="block ml_3">Motion 1981/82:2120 Hans Petersson i Röstånga m. fl. Sysselsättningsläget i Malmöhus län Utvecklingen för arbetsmarknaden i Malmöhus län är dyster. En summering av 1981 visar en fortsättning på de negativa trender som för länets del inleddes redan för flera år sedan. En läsning av bl. a. länsarbetsnämndens prognoser för innevarande år visar att ingen ljusning kan skönjas. Snarare en förvärring av rådande läge med inte bara en ytterligare fortsatt bekymmersam ungdomsarbetslöshet utan också en ökad arbetslöshet bland samtliga arbetslöshetskategorier i länet. I slutet av 1981 var 15 350 personer i länet öppet arbetslösa. Redan i slutet av januari i år beräknas den siffran ha stigit till 17 000. Den stigande arbetslösheten är ett problem som Malmöhus län delar med andra län. Men det är inte orimligt att påstå att Malmöhus län är ett av de absolut hårdast drabbade länen i hela landet, Norrlandslänen inräknade. Osedvanligt hårt har t. ex. strukturproblemen inom så väsentliga grenar av svensk industri som t. ex.teko-, byggmaterial och varvsbranscherna drabbat länet. Men även inom de för Skåne stora basnäringarna inom trädgårds- och livsmedelsindustriområdet dras man nu med stora problem. Till detta kommer att den redan tidigare restriktiva rekryteringspolitiken inom stat och kommun ytterligare kommer att skärpas under 1982. Under 1981 har till viss del arbetslösheten, främst bland ungdomen, kunnat hejdas genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sådana insatser kan dock inte bli mer än tillräckliga då det för Malmöhus län inte handlar om konjunkturmässiga problem utan fastmer strukturella sådana. Vad som nu måste till för Malmöhus län är statliga stödåtgärder för dels kortsiktiga mål, för att klara den akuta arbetslöshetskrisen, dels mer långsiktiga mål där efter en väl genomarbetad plan förutsättningar skapas för ett rikt förgrenat näringsliv anpassat efter de för länet specifika möjligheterna för att utveckla näringslivet och därmed också trygga den framtida sysselsättningen. Till kortsiktiga men i dagens läge ändå betydelsefulla bidrag till ökad sysselsättning hör t. ex. tidigareläggning av planerade statliga byggobjekt och upprustning av vägar och järnvägar. Under våren skall en översyn av hela Skånes järnvägsnät göras. Vi förutsätter att några ytterligare indragningar av bandelar eller försämringar av den tågbundna trafiken inte kommer att accepteras. Tvärtom menar vi att en satsning på en rejäl upprustning av befintliga bandelar och en satsning på att öppna vilande delar görs, då detta dels ger sysselsättning, dels är en förutsättning för att företag skall kunna lokaliseras till de olika kommunerna och pendlingen som är utbredd mellan de olika skånska kommunerna skall kunna underlättas. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1981/82:2120 </div> <div class="block ml_40">13 </div> <div class="block ml_3">En fast förbindelse över Öresund har diskuterats under flera årtionden. Diskussionen tycks fortsätta, och turerna har varit många i denna för regionen så viktiga fråga. För kommunernas fortsatta planering är det angeläget med ett snabbt beslut om hur förbindelserna skall lösas. En viktig resurs för näringslivet i regionen är Lunds universitet. Industrier med stark anknytning till forskning har visat sig vara framgångsrika i Skåne, vilket gäller inte minst för framtiden så viktiga områden som energiteknologi, växtförädling samt jordbruksteknik. Ett utvecklat forskningsarbete mellan universitet och näringsliv i regionen har kommit igång och bör uppmuntras och stödjas. UHÄ föreslår i sina anslagsäskande för 1982/83 inrättande av en grafisk högskoleutbildning fr. o. m. den 1 juli 1982 i form av en allmän linje med benämningen grafisk industrilinje, omfattande 60 poäng och förlagd till KTH i Stockholm. Redan under våren 1977 gjorde skolstyrelsen i Helsingborg på uppdrag av kommunfullmäktige en framställning till UHÄ om lokalisering fr. o. m. läsåret 1978/79 till Helsingborg av yrkesteknisk högskoleutbildning i första hand med grafisk inriktning. I skrivelse till UHÄ den 20 januari 1978 säger styrelsen för Lund/Malmö högskoleregion bl. a. följande. Inom gymnasieskolan i Helsingborg finns en tvåårig specialkurs med inriktning mot grafisk verksamhet. Denna utbildning finns bara i Helsingborg och Stockholm. Skolan anges också vara landets modernaste för grafisk utbildning. Utbildningen i Helsingborg förutsätts knytas till universitetet i Lund. Av ovanstående redovisning framgår att regionstyrelsen stöder en förläggning av grafisk högskoleutbildning till Helsingborg. På Rönnovska skolan i Helsingborg finns utrustning för grafisk utbildning till ett värde av 8 milj. kr. Såväl denna utrustning som lokaler vari den finns placerad skulle på ett utmärkt sätt kunna användas för grafisk högskoleutbildning utan att den nu där bedrivna utbildningen skulle behöva inskränkas. Ur samhällsekonomisk synpunkt skulle det vara klokt att utnyttja de möjligheter som här finns att ordna denna utbildning. I Helsingborg finns också en väl utvecklad och differentierad grafisk industri och genom närheten till Köpenhamn ges möjligheter till ett givande samarbete med Grafisk Höj skole. Vi föreslår att dessa synpunkter beaktas och att en grafisk högskoleutbildning i första hand måtte förläggas till Helsingborg. Skåne har alltid haft en relativt stor trädgårdsnäring. I dag brottas också denna bransch med väsentliga lönsamhetsbekymmer bl. a. beroende på den allt dyrare oljan. Förutsättningarna för denna bransch måste noga undersökas. Den torde t. ex. vara både tekniskt och ekonomiskt möjligt att för uppvärmning av skilda trädgårdsanläggningar kunna utnyttja den spillvärme från kärnkraftverket i Barsebäck som i dag går ut i Öresund. Nylokalisering av statlig verksamhet till regionen måste övervägas. Om man i enlighet med den av riksdagen ofta uttalade meningen vill ge människor i olika delar av landet den möjlighet till yrkesval och trygghet som ett allsidigt näringsliv kan erbjuda är det nödvändigt att sprida anhopningen av </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1981/82:2120 </div> <div class="block ml_40">14 </div> <div class="block ml_2">statlig verksamhet inom Stockholmsregionen även till andra delar av landet. Detta bör beaktas vid den förestående lokaliseringen av statens energiverk. Bland de orter som därvid bör prövas som förläggningsort för energiverket eller delar därav är Landskrona. Ett annat önskvärt projekt är ett energitekniskt centrum. Detta skulle ge möjlighet till sysselsättning för en del friställd personal. Landskrona har hårdare än någon annan kommun drabbats av industrinedläggningar, först inom tekoindustrin och nu genom avvecklingen av Öresundsvarvet som är den helt dominerande arbetsplatsen i Landskrona kommun. Denna redogörelse för arbetsmarknadssituationen och framtidsutsikterna i Malmöhus län kan synas dyster. Rent allmänt kan sägas att det finns fler län än Malmöhus län som i dag har svårigheter. Tendensen är likartad i flera andra län. Men samtidigt vill vi påpeka att såväl strukturomvandlingar som en allmän lågkonjunktur har slagit osedvanligt hårt på länet. Men visst finns det utan tvivel ljuspunkter i denna mörka bild. Vi har ett bra geografiskt läge, yrkeskunnig arbetskraft, goda utbildningsmöjligheter, utvecklingsbara kommunikationer m. m. Rent konkret har vi också ovan pekat på en del områden där det finns stora utvecklingsmöjligheter. Men för att dessa möjligheter skall kunna bära frukt i framtiden måste statsmakterna inse regionens nuvarande svårigheter samt på ett aktivt sätt understödja kommuner och regionala organ i deras strävan att skapa förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv. Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs* att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad sorn i motionen anförts beträffande åtgärder för att minska verkningen av den höga arbetslösheten i regionen. Stockholm den 26 januari 1982 HANS PETERSSON (fp) i Röstånga ÅKE PERSSON (fp) MARIE NORDSTRÖM (fp) ERIK BÖRJESSON (fp) </div> <div class="block ml_2">* Se även motionerna 1981/82:2121-2123. </div> </div> </div> 0 HANS PETERSSON fp 1 undertecknare 0 ÅKE PERSSON fp 2 undertecknare 0 MARIE NORDSTRÖM fp 3 undertecknare 0 ERIK BÖRJESSON fp 4 undertecknare G5022120 Hans Petersson i Röstånga m. fl. mot_198182__2120.pdf 100642 pdf Sysselsättningsläget i Malmöhus län https://data.riksdagen.se/fil/0990ECF8-7A51-45F6-BC29-3D22C282632B