<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3108245</hangar_id>
 <dok_id>G5022</dok_id>
 <rm>1981/82</rm>
 <beteckning>2</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1981/82:2 av Sten Svensson och Björn Körlof</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:12:09</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1981/82:8 om lag om vård av  missbrukare i vissa fall, m. m.</titel>
 <subtitel>av Sten Svensson och Björn Körlof</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G5022</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G5022</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_38"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0"&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981/82:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Sten Svensson och Björn Körlof&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1981/82:8 om lag om vård av&lt;br /&gt; 
missbrukare i vissa fall, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1981/82:8 föreslår regeringen att riksdagen antar en lag om&lt;br /&gt; 
vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Lagen är avsedd att komplettera&lt;br /&gt; 
socialtjänstlagen på samma sätt som den särskilda lagstiftningen om vård&lt;br /&gt; 
utan samtycke av unga, LVU. Både missbrukare av alkohol och av narkotika&lt;br /&gt; 
föreslås kunna beredas vård oberoende av samtycke om vissa förutsättningar&lt;br /&gt; 
är uppfyllda. Propositionen innehåller också förslag till vissa följdändringar i&lt;br /&gt; 
andra berörda lagar. Nämnda lagändringar avses träda i kraft samtidigt med&lt;br /&gt; 
socialtjänstlagen och LVU, nämligen den 1 januari 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeringen tillsatte 1967 en beredning med uppgift att se&lt;br /&gt; 
över sociallagarna. Denna beredning, kallad socialutredningen (SU), avgav&lt;br /&gt; 
tre delbetänkanden: ett principbetänkande och en sammanställning innan&lt;br /&gt; 
man efter tio års arbete lade fram slutbetänkandet Socialtjänst och&lt;br /&gt; 
socialförsäkringstillägg (SOU 1977:40, 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett omfattande remissarbete resulterade betänkandet i proposition&lt;br /&gt; 
1979/80:1 om socialtjänsten. I propositionen framlades förslag till en ny&lt;br /&gt; 
socialvårdslagstiftning som skulle ersätta bl. a. barnavårdslagen, nykterhetsvårdslagen,&lt;br /&gt;
socialhjälpslagen och barnomsorgslagen. Ett grunddrag i&lt;br /&gt; 
reformförslaget var att all vård och behandling inom socialtjänsten skulle ske&lt;br /&gt; 
helt i frivilliga former. Någon möjlighet att ingripa med tvångsåtgärder gavs&lt;br /&gt; 
sålunda inte. Socialtjänstlagen (SotjL) kompletterades därför av Lag&lt;br /&gt; 
(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), som ger rätt&lt;br /&gt; 
till tvångsingripanden upp till 18 år, i vissa fall 20 år. När det gällde vård av&lt;br /&gt; 
vuxna missbrukare ansågs det dock inte motiverat att behålla några&lt;br /&gt; 
möjligheter till tvångsingripanden inom socialtjänstens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutredningen, som uppenbarligen blivit påverkad av den dåvarande&lt;br /&gt; 
ultraliberala vårdideologin, hade också redovisat förslag som skulle ge en ny&lt;br /&gt; 
intagningsgrund för att bereda missbrukare av alkohol och narkotika&lt;br /&gt; 
nödvändig vård - även om det inte gick att få deras samtycke till vården lagen&lt;br /&gt;
om psykiatrisk vård i vissa fall (LPV). Nu har i proposition 1981/82:8&lt;br /&gt; 
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) gjorts ytterligare ett försök att&lt;br /&gt; 
få till stånd en lagstiftning på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1981/82. 3 sami. Nr 1-3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;LVM-förs laget&lt;br /&gt; 
Jämfört med LPV innebär LVM:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att missbrukarna inte längre skall klassas som jämställda med sinnessjuka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att enskilda läkare inte kan begära polishandräckning och förpassa&lt;br /&gt; 
missbrukarna till mentalsjukhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tvångsomhändertagande i stället beslutas av länsrätt med förstärkt&lt;br /&gt; 
lekmannainflytande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att omhändertagandet inte omfattar maximalt fyra veckor utan två&lt;br /&gt; 
månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att detta ”vid synnerliga skäl” skall kunna förlängas ytterligare två&lt;br /&gt; 
månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1954 års nykterhetsvårdslag (NvL) upphör att gälla den 1 januari 1982.&lt;br /&gt; 
LVM är avsedd att komplettera socialtjänstlagen i de fall missbrukare av&lt;br /&gt; 
alkohol eller narkotika inte kan beredas nödvändig vård i frivilliga former.&lt;br /&gt; 
Detta innebär en stor tillnyktring i fråga om realism och rättssäkerhet jämfört&lt;br /&gt; 
med tankegångarna i LPV. Förslaget är dock inte i första hand en fråga om&lt;br /&gt; 
att skapa en handfast och framgångsrik lagstiftning. Syftet är att i stället&lt;br /&gt; 
uppnå en politisk kompromiss och som sådan kan förslaget möjligen vara en&lt;br /&gt; 
fullträff. Som vårdlagstiftning är det näst intill odugligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har visserligen insett att man i vissa fall måste tillgripa&lt;br /&gt; 
tvångsåtgärder. Men regeringen sätter sådana tidsgränser att åtgärderna i de&lt;br /&gt; 
flesta fallen blir meningslösa. Missbrukarens rehabilitering uteblir. LVMförslaget&lt;br /&gt;
innebär, jämfört med gällande lag, en dramatisk liberalisering i&lt;br /&gt; 
samhällets syn på avancerat alkoholmissbruk. Detta kan inte vara en&lt;br /&gt; 
realistisk och fruktbar politik när missbruksproblemet väller över alla&lt;br /&gt; 
bräddar och blivit värre än någonsin under detta århundrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LVM är i jämförelse med NvL en kraftig social försämring som bl. a.&lt;br /&gt; 
innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att åtgärd enligt LVM endast kan ske i slutstadiet av en missbrukskarriär,&lt;br /&gt; 
då den enskilde är i trängande behov av vård till följd av sitt missbruk,&lt;br /&gt; 
att åtgärd mot missbrukarens vilja enbart kan omfatta frihetsberövande&lt;br /&gt; 
och institutionsvård och inte som i NvL tvångsåtgärder i öppen vård såsom&lt;br /&gt; 
övervakning, olika slag av åläggande, varning och vilande omhändertagandebeslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vård enligt LVM så snart som möjligt skall övergå i frivilliga former och&lt;br /&gt; 
enligt huvudregeln vara avslutad inom två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att hela utrednings- och beslutsprocessen måste göras om när missbrukaren&lt;br /&gt;
lyckas hålla sig undan och vara oanträffbar i två veckor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vårdbehovet vid akut polisomhändertagande och därmed följande&lt;br /&gt; 
avrusning i arrest inte längre kan anses trängande enligt LVM då den&lt;br /&gt; 
juridiska handläggningen i länsrätten blir aktuell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lagen således kan medföra ständiga vilopauser i polisarrester och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;häkten och därefter omedelbart återgång till missbruksmiljöerna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att LVM stadgar att ”om missbrukaren samtycker till att lägga in sig på&lt;br /&gt; 
sjukhus eller annan vårdinstitution finns det således oftast inte tillräckliga&lt;br /&gt; 
skäl för omedelbart omhändertagande”,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att man därmed får utvidgad, lagstadgad men meningslös s. k. ”pingpongvård”&lt;br /&gt;
av missbrukare inom sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att missbrukaren inte som i NvL (§ 58) har möjlighet att frivilligt&lt;br /&gt; 
underkasta sig lagens tvångsmöjligheter, oaktat att fem gånger fler&lt;br /&gt; 
alkoholister f. n. vårdas enligt sådant kontrakt än enligt tvångsresolution,&lt;br /&gt; 
att möjligheten till villkorlig utskrivning uttryckligen omöjliggöres,&lt;br /&gt; 
att den som är misstänkt för brott, för vilket inte är stadgat strängare straff&lt;br /&gt; 
än fängelse ett år och brottet begåtts innan vård enligt denna lag påbörjats&lt;br /&gt; 
eller under vårdtiden, skall åklagaren pröva om åtalet lämpligen bör ske, dvs.&lt;br /&gt; 
den kriminella missbrukaren skall få byta ett års fängelse mot två månaders&lt;br /&gt; 
missbruksvård,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att denna premiering av missbruk medför att det i kriminella kretsar blir&lt;br /&gt; 
oklokt att inte göra sig känd som etablerad missbrukare med lagstadgad&lt;br /&gt; 
rabatt på straffansvar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att aktiva missbrukare i fortsättningen fritt skall få förfoga över sina pengar&lt;br /&gt; 
från försäkringskassan även om dessa uppenbarligen främst går till fortsatt&lt;br /&gt; 
missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sammanfattningsvis kan hävdas att LVM inte utgår från de faktiska&lt;br /&gt; 
behoven i den komplicerade processen att rehabilitera missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Alternativutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En tvärpolitisk arbetsgrupp - Alternativutredningen - har lagt fram ett&lt;br /&gt; 
eget alldeles utmärkt förslag: Lag om behandling av missbrukare (LBM).&lt;br /&gt; 
Dagens Nyheter skrev den 7 februari 1981: ”Paradoxalt nog gör det här&lt;br /&gt; 
förslaget ett mänskligare och positivare intryck än socialtjänstlagen. Det är&lt;br /&gt; 
inte varje dag riksdagen utan kostnader och besvär får ett färdigt och klart&lt;br /&gt; 
lagförslag därtill alldeles utmärkt. Svälj förtreten, tacka och ta emot.” Även&lt;br /&gt; 
Svenska Dagbladet uttrycker samma sympatier för Alternativutredningens&lt;br /&gt; 
förslag när tidningen kommenterar den nu aktuella regeringspropositionen.&lt;br /&gt; 
På ledande plats skriver SvD den 30 september 1981: ”Riksdagen bör&lt;br /&gt; 
allvarligt pröva att förverkliga den s. k. alternativutredningens enkla och&lt;br /&gt; 
egentligen tämligen självklara förslag: en anpassning av nykterhetsvårdslagen&lt;br /&gt;
till dagens missbrukssituation. 200 000 alkoholister och 15 000 missbrukare&lt;br /&gt;
av tung narkotika är en bakgrund som borde stimulera till eftertanke.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Alternativutredningen är en partipolitiskt och religiöst obunden förening&lt;br /&gt; 
som bildades i september 1980 i avsikt att förbereda överläggningarna om&lt;br /&gt; 
den framtida lagstiftningen om frivillighet och tvång vid behandling av vuxna&lt;br /&gt; 
missbrukare. Medlemmar i föreningen är enskilda människor som i sin&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;yrkesverksamhet eller på annat sätt intresserar sig för missbruksproblem.&lt;br /&gt; 
Många av medlemmarna deltog som starkt kritiska bedömare i diskussionerna&lt;br /&gt;
kring LPV-förslaget. Alternativutredningens huvudförslag, som lades&lt;br /&gt; 
fram i januari 1981, går ut på att nykterhetsvårdslagen skall behållas till sin&lt;br /&gt; 
struktur under namnet Lag om behandling av missbrukare (LBM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet skall vidgas till att omfatta rusmedel som definieras&lt;br /&gt; 
som alkohol, narkotika, läkemedel och organiska lösningsmedel använda i&lt;br /&gt; 
berusningssyfte. Som generalindikation skall användas ”hemfallenhet” som&lt;br /&gt; 
preciseras som ”visad oförmåga att varaktigt bryta missbruk av rusmedel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillighet bör vara förstahandsalternativet vid behandling, och tvångsingripande&lt;br /&gt;
skall utgöra undantag. Ingripande och behandling bör ske på tre&lt;br /&gt; 
nivåer: 1. frivilliga åtgärder inom ramen för socialtjänstlagens bestämmelser,&lt;br /&gt;
2. övervakning och andra föreskrifter som socialnämnden ålägger&lt;br /&gt; 
missbrukare och, i sista hand, 3. frihetsberövanden. Missbrukaren skall ha&lt;br /&gt; 
rätt att påfordra den behandling som erfarenhetsmässigt visat sig vara&lt;br /&gt; 
gagnelig (behandlingsrättighet) liksom man skall kunna åläggas skyldighet&lt;br /&gt; 
att medverka vid behandling när särskilda villkor är uppfyllda (behandlingsskyldighet).&lt;br /&gt;
Så kallad vilande resolution bör vara möjlig att ge, och&lt;br /&gt; 
verkställighetstiden för beslut skall vara ett år. Behandlingen skall vara&lt;br /&gt; 
individuellt anpassad. Vårdtiden skall vara normalt högst ett år men skall&lt;br /&gt; 
kunna förlängas om det är nödvändigt för att erhålla ett bestående resultat.&lt;br /&gt; 
Frihetsberövande skall beslutas av länsrätten efter ansökan av sociala&lt;br /&gt; 
centralnämnden. Övriga åtgärder beslutas av sociala centralnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget är således en vidareutveckling av NvL. Alternativutredningen&lt;br /&gt;
föreslår att samhällets missbruksvård skall ligga på sociala centralnämnder&lt;br /&gt;
och behandlingskliniker såsom allmänna och enskilda behandlingshem.&lt;br /&gt; 
Därför föreslås att specialindikationen 1 § a) i LSP skall utgå då den givit&lt;br /&gt; 
upphov till onödiga missförstånd. Vård utan samtycke av narkotikamissbrukare&lt;br /&gt;
skall enbart regleras i LBM. Att tillämpa en psykiatrisk vårdlag på&lt;br /&gt; 
missbrukare som inte är psykiskt sjuka strider dessutom mot god rättstradition&lt;br /&gt;
och mot psykiatrernas etiska deklaration, den s. k. Hawaiideklarationen,&lt;br /&gt;
1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativutredningen föreslår vidare att i Lagen om allmän försäkring&lt;br /&gt; 
(ALF) skall införas bestämmelser om att som särskild förutsättning för&lt;br /&gt; 
erhållande av sjukpenning, sjukbidrag eller pension må föreskrivas att&lt;br /&gt; 
missbrukaren fullgör viss behandling. Avbrott bör kunna leda till att&lt;br /&gt; 
missbrukaren förlorar förmånen eller att denna utbetalas till annan, t. ex.&lt;br /&gt; 
anhörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drogmissbruket - vår tids största sociala problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att narkotikamissbruket fått en så snabb och förödande stor&lt;br /&gt; 
utbredning är den liberala narkotikapolitik som förts i landet. Missbruket&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;kan aldrig tvingas tillbaka utan restriktioner och sanktioner. Ju liberalare&lt;br /&gt; 
politik - desto större utbredning. Individuella behandlingsmetoder ger inte&lt;br /&gt; 
tillräcklig effekt utan det erfordras generella politiska åtgärder som gäller&lt;br /&gt; 
alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera uppskattar polisen att det finns 20 000 tunga missbrukare.&lt;br /&gt; 
Beträffande haschmissbruket rör det sig om 100 000 missbrukare i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholmissbruket är naturligtvis kvantitativt sett det i särklass största&lt;br /&gt; 
problemet, mänskligt, socialt och särskilt samhällsekonomiskt. Narkotikan,&lt;br /&gt; 
däremot, är mera elakartad så till vida att den bygger upp en hel asocial&lt;br /&gt; 
subkultur och en organiserad brottslighet av helt ny typ. Narkotikan binder&lt;br /&gt; 
(förslavar) människan fortare än alkoholen, men det är i princip inte lättare&lt;br /&gt; 
eller svårare att rehabilitera en missbrukare beroende på vilken kemisk&lt;br /&gt; 
substans som missbrukats, utan detta sammanhänger med en rad sociala&lt;br /&gt; 
förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan inte behandla narkomani och andra former av missbruk som&lt;br /&gt; 
enbart ett symtom på något annat, t. ex. dålig uppväxtmiljö. Fenomenet&lt;br /&gt; 
representerar ett inlärt tillstånd. Det är det inlärda beteendet som skall&lt;br /&gt; 
förändras: då får också människan en annan inställning till droger och kan bli&lt;br /&gt; 
fri från beroendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hasselakollektivet, ett behandlingshem, har framgångsrikt arbetat efter&lt;br /&gt; 
denna modell. På Hassela behandlas ungdomar som omhändertagits enligt&lt;br /&gt; 
BvL och som har ett klart uttalat hot om ungdomsvårdsskola i ryggen. Det&lt;br /&gt; 
rör sig alltså om tvångsvård där man lär ungdomarna ett helt nytt beteende,&lt;br /&gt; 
man ger dem ett nytt liv. Behandlingen pågår ett år på kollektivet och&lt;br /&gt; 
därefter ytterligare två år på en folkhögskola. Hasselakollektivet har&lt;br /&gt; 
meddelat i rapporter att man lyckats få 3/4 av eleverna socialt stabila och&lt;br /&gt; 
funktionsdugliga med denna behandlingsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringens proposition 1981/82:8 antas av riksdagen i november&lt;br /&gt; 
månad skall lagen träda i kraft den 1 januari 1982. Vårdresurser för&lt;br /&gt; 
narkomanerna enligt detta förslag finns inte. Rent teoretiskt kan redan under&lt;br /&gt; 
januari månad polisen komma med 600 heroinmissbrukare och begära&lt;br /&gt; 
tvångsvård. I dag finns 400 platser på behandlingshem där narkomaner&lt;br /&gt; 
frivilligt söker hjälp. De narkomaner som i dag vårdas enligt gällande&lt;br /&gt; 
tvångslagar tas om hand inom psykiatriska vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste i fortsättningen finnas normer i samhället som tillåter att vi gör&lt;br /&gt; 
det så svårt som möjligt för missbrukarna att fortsätta att vara missbrukare.&lt;br /&gt; 
Vi måste kunna använda verkliga påtryckningar, t. ex. ingen sjukskrivning&lt;br /&gt; 
om behandlingsprogrammet inte fullföljs. I dag är det alltför lätt att vandra&lt;br /&gt; 
mellan olika läkare. Får inte missbrukaren vad han önskar hos en doktor går&lt;br /&gt; 
han vidare till nästa. Så länge det finns flera vägar till flykt än till förändring&lt;br /&gt; 
blir varje institution bara en bricka i ett spel utan slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionsvården är i vissa fall inte alltid bra. Socialarbetare har låtit bli&lt;br /&gt; 
att ställa krav på missbrukarna. Politikerna måste i fortsättningen få ta&lt;br /&gt; 
ställning betydligt tidigare hur en missbrukare skall omhändertas. Bättre&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;beslutsgång för att få bättre vård. Politikerna skall styra utbudet av vård på så&lt;br /&gt; 
sätt att de ser till att det finns valmöjligheter till olika typer av institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad som krävs för att bekämpa drogmissbruket är en snabb och effektiv&lt;br /&gt; 
organisation, som har överblick över hela strukturen och snabbt kan ingripa,&lt;br /&gt; 
utreda, lagföra och följa upp effekterna av sina insatser genom hela kedjan:&lt;br /&gt; 
från inledande insatser i skola, socialvård, polis m. m. till kriminal- och&lt;br /&gt; 
missbruksvård samt återanpassning i samhället. Inte minst är en effektivare&lt;br /&gt; 
eftervård nödvändig för att åstadkomma en framgångsrik rehabilitering. Vi&lt;br /&gt; 
har i motion 1980/81:228 närmare utvecklat våra synpunkter härom och&lt;br /&gt; 
hänvisar till vad som där anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Narkotikaproblemets nuvarande omfattning kan i någon mån belysas av&lt;br /&gt; 
följande statistiska uppgifter: Tullens totala beslag i Europa under år 1980&lt;br /&gt; 
utgjorde bl. a. 236 kg kokain, 1122 kg heroin, 71 ton cannabis jämte 325 kg&lt;br /&gt; 
cannabisolja. Tullen uppskattar att detta är ca 5 % av den totala hanteringen.&lt;br /&gt; 
Antal dödsfall i samband med drogmissbruket i Europa har uppskattats på&lt;br /&gt; 
senare år till mer än 1 000 personer per år. För 1980 beräknas uppgiften för&lt;br /&gt; 
Sverige vara ca 200 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Med den bakgrundsbeskrivning och den problemöversikt som vi redovisat&lt;br /&gt; 
i motion 1980/81:228, vilken behandlades av riksdagen den 1 april 1981, vill vi&lt;br /&gt; 
framhålla det nödvändiga i att väsentligt öka möjligheterna till tvångsingripanden&lt;br /&gt;
mot dem som idkar grovt bruk av narkotika, då vederbörande&lt;br /&gt; 
riskerar att skada sig själv eller annan och då möjligheterna till frivilliga&lt;br /&gt; 
insatser har uttömts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Alldeles för många unga människors liv och framtid står på spel för att&lt;br /&gt; 
kompromissa sig fram till ett sådant förslag som regeringen har lagt fram i&lt;br /&gt; 
proposition 1981/82:8. Det kan på goda grunder betecknas som verkningslöst.&lt;br /&gt;
Jämfört med alternativutredningens konstruktiva förslag är regeringsförslaget&lt;br /&gt;
klart undermåligt och bör sålunda icke ligga till grund för ett&lt;br /&gt; 
riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående och med åberopande av vad vi anfört i&lt;br /&gt; 
motion 1980/81:228 hemställer vi&lt;br /&gt; 
att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;1. avslår proposition 1981/82:8,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;2. hos regeringen begär ett nytt lagförslag grundat på den s. k.&lt;br /&gt; 
alternativutredningens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1981/82:2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. beslutar - i avvaktan på beslut enligt p. 2. ovan - att förlänga&lt;br /&gt; 
giltigheten av nuvarande berörd lagstiftning intill dess ny&lt;br /&gt; 
lagstiftning kan träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1"&gt;&lt;p&gt;STEN SVENSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;BJÖRN KÖRLOF (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STEN SVENSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJÖRN KÖRLOF</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G5022</dok_id>
<subtitel>av Sten Svensson och Björn Körlof</subtitel>
<filnamn>mot_198182__2.pdf</filnamn>
<filstorlek>211697</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1981/82:8 om lag om vård av  missbrukare i vissa fall, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/43A3315F-FA44-4707-B609-2F3CC1AA219C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>