3108024 G50216 1981/82 16 mot mot Motion 1981/82:16 av Hans Nyhage Motion Motion 16 0 1981-10-20 00:00:00 2014-11-04 17:09:18 2014-11-04 00:00:00 nied anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m. m. av Hans Nyhage html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G50216/text https://data.riksdagen.se/dokument/G50216 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G50216 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42">2 </div> <div class="block ml_5">Motion 1981/82:16 av Hans Nyhage nied anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m. m. I partimotion 1981/82:8 angående inriktningen av den ekonomiska politiken redovisas dels partiets förslag till besparingsåtgärder som kan träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1982/83 dels de som kan genomföras redan från 1 januari 1982. Nedan följer en precisering av de sparmål som innefattas under rubriken Restriktivare regler för utbetalning av studiemedel m. m. och som avser att genomföras från 1 januari 1982. Argument för dessa besparingsåtgärder återfinns i centrala studiestödsnämndens (CNS) anslagsframställning för budgetåret 1982/83. Dessa motiv återges helt eller delvis i det följande. 1. Prövning av hur återbetalningen skötts före ny beviljning av studiemedel Under de senaste åren har när det gäller återbetalningen CSN:s uppmärksamhet särskilt riktats mot de personer som inte betalar sina studiemedelsavgifter. Därvid har noterats att många som under några år vistats utomlands eller av andra skäl inte betalat sina avgifter på nytt söker och beviljas studiemedel trots att betalningen av de tidigare beviljade studiemedlen misskötts under flera år. Någon regel som hindrar ny beviljning av studiemedel på grund av att återbetalningen av tidigare studiemedel inte fullgjorts finns inte f. n. Det missbruk som föreligger har närmare undersökts. Den undersökta gruppen, som uppburit studiemedel 1980 och som haft obetalda avgifter för 1978 och/eller 1979, har ganska konsekvent misskött återbetalningen under lång tid. I den mån betalningar gjorts har detta i stor utsträckning skett genom kronofogdemyndigheten. Åtgärder bör därför vidtas för att förhindra det påvisade missbruket av studiemedelssystemets nuvarande regler. Åtgärderna bör leda till uppskov med studiemedelsavgiften i de fall detta är befogat enligt reglerna. I övriga fall bör återbetalning ske innan nya studiemedel beviljas. Ett annat problem är att vissa personer ofta gör upprepade studieavbrott och därigenom erhåller stora studiemedelsbelopp utan att ha presterat några nämnvärda studier. Det förekommer enstaka fall med 4-5 återkrav avseende lika många terminer. Någon regel som hindrar ny beviljning av studiemedel till den som vid upprepade tillfällen avbrutit sina studier finns f. n. inte. En regel som innebär att obetalda återkrav för mer än en termin inte godtas vid </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1">Mot. 1981/82:16 </div> <div class="block ml_38">3 </div> <div class="block ml_1">beviljningen av nya studiemedel bör därför införas. Denna regel blir ett viktigt komplement till meritprövningsreglerna vid övergång från gymnasiala till eftergymnasiala studier, där ingen meritprövning görs enligt nuvarande regler i 4 kap. 6 § studiestödslagen. De nya regler som föreslås medför inte att någon för all framtid utestängs från möjligheten att få nya studiemedel. Avsikten är i första hand att obetalda avgifter och återkrav skall betalas så snart som möjligt. När detta skett bör nya studiemedel kunna beviljas då studiemeriterna är tillräckliga. De ändrade reglerna bör inte gälla vid beviljning av särskilt vuxenstudiestöd eller studiehjälp eftersom det inte bedöms föreligga något behov härav. Vi föreslår att en regel införs i 4 kap. studiestödslagen som innebär att nya studiemedel inte beviljas så länge obetalda avgifter som förfallit till betalning under tidigare år kvarstår eller om återkrav för mer än en termin är obetalt. Det bör vara möjligt att bevilja studiemedel trots att dessa villkor inte är uppfyllda om synnerliga skäl föreligger. Besparingseffekten av förslaget kan beräknas bli följande. Av ca 600 sökande som inte betalt sina förfallna avgifter kan ca 200 beräknas göra detta för att få studiemedel. Inflödet av avgifter beräknas öka med 400 000 kr. Ungefär 200 beräknas få uppskov med betalningen. Ca 100 000 kr. beräknas därigenom inte bli indrivet genom kronofogdemyndighet. Ca 200 sökande beräknas få sina studiemedelsansökningar avslagna eftersom avgifterna inte betalas. Besparingen för dessa blir ca 5 milj. kr. Den totala besparingen blir ca 5,3 milj. kr. årligen. Av ca 700 personer med mer än ett återkrav beräknas ca 300 vara aktuella för ansökan om nya studiemedel. Ca 100 beräknas betala sitt återkrav. Därigenom beräknas ca 500 000 kr. bli inbetalt. Resterande 200 får avslag på studiemedelsansökan. Därigenom sparas ca 5 milj. kr. Besparingen blir totalt ca 5,5 milj. kr. De båda föreslagna kontrollåtgärderna beräknas alltså ge en sammanlagd besparing på ca 10,8 milj. kr. varav 10 miljoner utgör minskade utbetalningar och 0,8 milj. kr utgör ökade inbetalningar till CSN. 2. Barntillägg till den som är underhållsskyldig Enligt gällande regler utgår barntillägg även till den som har underhållsskyldighet för barn. Söker båda föräldrarna studiemedel för samma tid utgår endast ett barntillägg. Om föräldrarna inte sammanbor utgår tillägget alltid till den som har underhållsskyldighet. Det förutsätts i dessa fall att den underhållsskyldige överlämnar barntillägget till barnets vårdnadshavare. För att kunna få fortsatt barntillägg måste den underhållsskyldige styrka att det tidigare uppburna barntillägget överlämnats till vårdnadshavaren. Reglerna medför tidsödande kontrollmoment. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1981/82:16 </div> <div class="block ml_42">4 </div> <div class="block ml_4">Med nu gällande regler inträffar att studerande i domstol döms att söka barntillägg för att fullgöra underhållsskyldigheten. Detta är enligt vår mening inte rimligt. Om möjligheten att erhålla barntillägg p. g. a. underhållsskyldighet tas bort försämras inte de ekonomiska förhållandena för aktuella studerande/vårdnadshavare eftersom dessa i stället kan uppbära bidragsförskott. Vi föreslår att studerande som är skyldiga att utge underhållsbidrag för barn skall ha rätt till barntillägg endast om han sammanbor med barnets vårdnadshavare. Genom denna förändring beräknas utflödet av studiemedel minska med 6,0 milj. kr. 3. Studiestöd för brevundervisning Studiestöd utgår f. n. till studerande som deltar i korrespondensundervisning vid statens skola för vuxna i Norrköping och vid Hermods skola. Vi anser att starka skäl talar för att i fortsättningen inte bevilja studiestöd till studerande som deltar i enbart brevundervisning vid de nämnda skolorna. Studerande som genomgår s. k. varvad utbildning (brevstudier med vissa studieperioder vid skolan) bör dock även i fortsättningen kunna erhålla studiestöd. Följande skäl motiverar enligt vår mening att rätten till studiestöd för de aktuella studerande dras in. o Brevundervisningen är i många fall att betrakta som självstudier vilka i andra sammanhang inte berättigar till studiestöd, o I många fall torde brevstudierna i själva verket ha karaktären av fritidsstudier. Även bland dem som formellt har ett studieprogram som berättigar till studiestöd kan man på goda grunder anta, att det finns en stor andel som egentligen bedriver studierna på fritid och på mindre omfattning än halvtid. Av den lilla andel verkliga hel- och halvtidstuderande som återstår borde många i stället kunna bedriva sina studier i andra skolformer, t. ex. KOMVUX eller folkhögskola. Dessa studieformer torde också i de flesta fall vara lämpligare för studieovana personer än korrespondensstudier. Under vårterminen 1980 har exempelvis en fjärdedel av de korrespondensstuderande vid statens skola för vuxna i Norrköping som sökt studiemedel för fortsatta studier redovisat ett studieresultat som understeg 25 poäng (normal studietakt är minst 90-100 poäng per termin). Studiemedelsnämnden tvingas därför avslå många ansökningar på grund av bristfälliga studieresultat, o Den bristfälliga studiekontrollen vid ren brevundervisning möjliggör missbruk av studiestödet. Rapporter från bl. a. polis- och kriminalvårdsmyndigheter tyder på att missbruk av studiemedel när det gäller statens skola för vuxna förekommer i en inte obetydlig omfattning. Det förefaller också vara uppenbart att missbruket har ökat i omfattning under de senaste åren. Under budgetåret 1980/81 har flera fall där missbruket har </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_1">Mot. 1981/82:16 </div> <div class="block ml_38">5 </div> <div class="block ml_1">satts i system uppmärksammats. Bl. a. kan nämnas ett fall där en person under flera års tid har ”värvat” studiemedelsdeltagare. Personen har hjälpt till att upprätta studiemedelsansökningar och anmälningar till statens skola för vuxna samt sålt lösningar till breven etc. För denna hjälp har personen erhållit en god del av studiemedlen. På detta sätt har studiemedel betalats ut i flera år till personer som inte har bedrivit några studier. Andra fall har visat på det allt starkare sambandet mellan narkotikamissbruk och studiemedel. En utredning av polisen i Kalmar visar t. ex. att studiemedel är den främsta finansieringskällan för inköp av narkotika. Ofta rör det sig här om studiemedel som har erhållits för studier vid statens skola för vuxna i Norrköping. Dessa och andra exempel tyder på att missbruket nu nått en sådan omfattning att snara åtgärder måste vidtas. Vi föreslår att studiestöd inte får utgå för korrespondensstudier vid statens skola för vuxna i Norrköping eller Hermods skola. Undantag bör emellertid göras om det kan konstateras att sökanden har behov av stödet och att han inte kan få sitt utbildningsbehov tillgodosett på annat sätt. Om förslaget genomförs beräknas ca 700 studerande förlora rätten till studiemedel. Besparingen blir då 700 studerande x 20 000 kr. = 14,0 milj. kr. 4. Extra studiemedel I CNS:s reviderade långtidsbedömning för de studiesociala myndigheterna budgetåret 1981/82-1985/86 anmälde CSN bl. a. att nuvarande praxis för beviljande av extra studiemedel är jämförelsevis generös. CSN har under våren 1981 gjort en genomgång av denna praxis och beslutat om skärpta regler för beviljning av extra studiemedel fr. o. m. budgetåret 1981/82. 1 huvudsak rör regelskärpningarna extra studiemedel för studieresor och vintersportutrustning för de studerande i gymnastiklärarutbildning. Vi bedömer att en sådan skärpt praxis medför en besparing på minst 1,0 milj. kr. Besparingsförslag enligt ovan: 1. Prövning av hur återbetalningen skötts före ny beviljning av studiemedel 2. Barntillägg till den som är underhållsskyldig 3. Studiestöd för brevundervisning 4. Extra studiemedel </div> <div class="block ml_31">10,8 milj. kr. 6.0 milj. kr. 14,0 milj. kr. 1.0 milj. kr. </div> <div class="block ml_31">31,8 milj. kr. </div> <div class="block ml_31" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1981/82:16 </div> <div class="block ml_43">6 </div> <div class="block ml_5">Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga författningsändringar. Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs 1. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförts beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1982 en regel införs i 4 kap. Studiestödslagen som innebär att nya medel inte beviljas så länge obetalda avgifter som förfallit till betalning under tidigare år kvarstår eller om återkrav för mer än en termin är obetalt, 2. att riksdagen i enlighet med vad som ovan anförts i motionen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1982 möjligheter att erhålla barntillägg p. g. a. underhållsskyldighet tas bort för de studerande som är skyldiga att utge underhållsbidrag för barn och som inte sammanbor med barnets vårdnadshavare, samt 3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1982 studiestöd inte får utgå till korrespondensstudier vid statens skola för vuxna i Norrköping eller Hermods skola. Stockholm den 20 oktober 1981 HANS NYHAGE (m) BRITT MOGÅRD (m) LARS AHLMARK (m) GÖRAN ALLMÉR (m) OLLE AULIN (m) ANN-CATHRINE HAGLUND (m) ELISABETH FLEETWOOD (m) STEN STURE PATERSON (m) GUNNEL LILJEGREN (m) BIRGITTA RYDLE (m) RUNE RYDÉN (m) INGRID SUNDBERG (m) PER-OLOF STRINDBERG (m) G. BIÖRCK i Värmdö (m) </div> </div> </div> 0 HANS NYHAGE m 1 undertecknare 0 BRITT MOGÅRD m 2 undertecknare 0 LARS AHLMARK m 3 undertecknare 0 GÖRAN ALLMÉR m 4 undertecknare 0 OLLE AULIN m 5 undertecknare 0 ANN-CATHRINE HAGLUND m 6 undertecknare 0 ELISABETH FLEETWOOD m 7 undertecknare 0 STEN STURE PATERSON m 8 undertecknare 0 GUNNEL LILJEGREN m 9 undertecknare 0 BIRGITTA RYDLE m 10 undertecknare 0 RUNE RYDÉN m 11 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 12 undertecknare 0 PER-OLOF STRINDBERG m 13 undertecknare G50216 av Hans Nyhage mot_198182__16.pdf 217591 pdf nied anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/9464C113-BA69-4E14-BEB6-FB18C69504ED