3107818 G502132 1981/82 132 mot mot Motion 1981/82:132 av Gösta Bohman m. fl. Motion Motion 132 0 1981-11-25 00:00:00 2014-11-04 17:06:23 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:61 om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB av Gösta Bohman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G502132/text https://data.riksdagen.se/dokument/G502132 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G502132 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>15</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion<br /> 1981/82:132</p> <p>av Gösta Bohman m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1981/82:61 om kapitaltillskott till<br /> Svenska Petroleum AB</p> <p>Regeringen föreslår i proposition 1981/82:61 ett kapitaltillskott till<br /> Svenska Petroleum AB på 670 milj. kr. avsett att täcka bolagets beräknade<br /> samlade förluster vid utgången av år 1981. Samtidigt aviseras en översyn<br /> av SP:s verksamhet med sikte på ett samlat ställningstagande i riksdagen<br /> hösten 1982.</p> <p>Vi kan för vår del inte acceptera ett kapitaltillskott till SP på de grunder<br /> regeringen nu redovisar. Vi förordar i stället, med avslag på regeringens<br /> förslag, att en omedelbar utredning genomförs med sikte på en nedläggning<br /> av bolaget. Utredningens resultat bör snarast föreläggas riksdagen för<br /> ställningstagande.</p> <p>Bakgrunden till vårt krav på en avveckling av SP:s verksamhet är<br /> följande.</p> <p>Riksdagen fattade våren 1981 beslut om energipolitiken i första hand för<br /> tiden fram till 1990. Under denna tid bedöms Sverige ha relativt god<br /> tillgång på el från vattenkraft och kärnkraft. Ansträngningarna inom energipolitiken<br /> under den förestående tioårsperioden skall enligt riksdagsbeslutet<br /> inriktas på att så långt möjligt ersätta olja för uppvärmningsändamål<br /> och inom industrin. Tillgången på el skapar bättre förutsättningar än vad<br /> som tidigare bedömts sannolikt att ersätta olja för uppvärmning med el.</p> <p>För att ersätta olja i den utsträckning som angavs lämpligt måste emellertid<br /> också kol, torv och flis komma till ökad användning. En förutsättning<br /> härför är emellertid att statsmakterna inte genom hindrande åtgärder<br /> kullkastar de ekonomiska förutsättningarna för introduktion av oljeersättande<br /> energi. Med den av riksdagen fastlagda energipropositionen bedöms<br /> vårt lands oljeberoende 1990 kunna pressas till drygt 40% av vår samlade<br /> energiförbrukning.</p> <p>Sveriges oljeberoende kan alltså väntas nedgå under förutsättning att<br /> statsmakterna handlar i enlighet med vad som förutsatts i vårens energibeslut.<br /> Ändå kommer vårt lands beroende av olja att vara omfattande för<br /> överskådlig framtid. Att tillse att förutsättningarna för en fortsatt jämn<br /> tillförsel av olja är goda blir därmed en central uppgift.</p> <p>Den internationella oljemarknaden kännetecknas f. n. av överskott.<br /> Spotmarknadsprisema ligger under de officiella oljepriserna. Samtidigt<br /> visar efterfrågan på olja för skilda verksamheter en sjunkande tendens.</p> <p>Det är sannolikt att dagens överskottssituation kommer att bestå de</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:132</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>närmaste åren. Samtidigt är det uppenbart att sociala och politiska förvecklingar<br /> i något eller några av de oljeproducerande länderna kan utsätta<br /> den oljekonsumerande delen av världen för nya påfrestningar av samma<br /> slag som 1973-1974.</p> <p>Det är sålunda realistiskt att utgå från en för den närmaste framtiden god<br /> tillgång på olja på världsmarknaden, samtidigt som man måste räkna med<br /> eventualiteten av nya störningar i tillförseln.</p> <p>Vår uppfattning är att statsmakterna i första hand bör svara för riktlinjer<br /> och ramar, inom vilka enskilda företag har att verka för att uppfylla<br /> konsumenternas krav. Genom en sådan rollfördelning garanteras bästa<br /> effektivitet och därmed önskade produkter till lägsta kostnad. Samtidigt<br /> upprätthålls därigenom bäst den pluralism som är det öppna och fria<br /> samhällets kännetecken. Denna vår grundsyn gäller också oljeområdet.<br /> Starka skäl måste kunna anföras till förmån för ett fortsatt statligt engagemang<br /> om ett sådant skall kunna accepteras.</p> <p>1 anslutning till riksdagens ställningstagande till verksamheten inom<br /> Svenska Petroleum AB våren 1976 framhöll vi att det är av stor betydelse<br /> att oljeförsöijningen säkras med hänsyn till risken för störningar i tillförseln,<br /> men att vidtagna åtgärder måste vara ändamålsenliga och verkningsfulla.<br /> Tillkomsten av Svenska Petroleum AB bedömde vi inte vara en<br /> åtgärd av denna karaktär.</p> <p>I motion 1975/76:2293 framhöll vi vidare:</p> <p>Erfarenheterna av de hittillsvarande störningarna i oljeflödet ger vid<br /> handen att Sveriges oljeberedskap i fråga om tillförsel måste tryggas genom<br /> internationellt samarbete med övriga OECD-länder. Med ett sådant<br /> samarbete kan tillförseln till landet baseras på ett väsentligt större antal<br /> sinsemellan oberoende försöijningskällor än vad som kan uppnås genom<br /> bilaterala avtal. Samarbetet inom IEA, dit Sverige anslutit sig, ger denna<br /> fördel. Oljeresurserna inom lEA:s medlemsländer skall under kristider<br /> fördelas enligt IEP-avtalet. Om något eller några länder har en produktion<br /> och/eller en nettoimport av olja som överstiger dess försöijningsrätt, skall<br /> landet eller länderna i fråga enligt detta avtal avstå denna mängd olja till<br /> det land eller de länder som har mindre oljetillförsel än vad försörjningsrätten<br /> berättigar dem till.</p> <p>Självfallet är detta solidariska fördelningssystem för ett nettoimporterande<br /> land som Sverige av avgörande betydelse. Å andra sidan fordrar<br /> således den solidariska fördelningen att oljetillgångar utöver vår försöijningsrätt<br /> ställs till övriga medlemsländers förfogande. En svensk satsning i<br /> syfte att öka vårt nationella oberoende av oljeprodukter får inom en sådan<br /> utjämningspool begränsad effekt.</p> <p>Ingenting har sedan 1976 framkommit som pekar på att denna bedömning<br /> skulle vara oriktig. Den satsning på ”stat-till-statavtal” som varit<br /> SP:s främsta kännemärke är enligt vår mening kraftigt övervärderad såsom<br /> garanti för en säker oljeförsötjning i lägen av knapphet på marknaden.<br /> Däremot är dessa avtal en uppenbar förlustkälla under de marknadsförut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:132</p> </div> <div class="block ml_40"><p>17</p> </div> <div class="block ml_3"><p>sättningar som torde vara för handen under de närmaste åren, även om SP<br /> beträffande vissa kontrakt lyckats begränsa sina förluster genom omförhandling.</p> <p style="margin-left:3px;">Det bör framhållas, att det med hänsyn till eventuella utrikespolitiska<br /> och handelspolitiska komplikationer givetvis är svårare för ett statsägt<br /> oljeföretag, såsom SP, än för andra företag i branschen att frigöra sig från<br /> ofördelaktiga kontrakt.</p> <p style="margin-left:3px;">Vid mera omfattande oljekriser är SP:s långtidskontrakt troligen av<br /> begränsat värde. Skulle knappheten bli långvarig talar alla skäl för att de<br /> oljeproducerande länderna kommer att sälja den tillgängliga oljan till de<br /> priser som står att få på marknaden samtidigt som knappheten förstärks<br /> genom begränsningar i utbudet. Avtal på i ett sådant läge väsentligen lägre<br /> prisnivå kan knappast bedömas som tillförlitliga. Betydelsen av de oljeproducerande<br /> staternas önskan att sluta ”stat-till-statavtal” får därför inte<br /> övervärderas. Redan inom ramen för befintlig företagsstruktur i Sverige<br /> har det för övrigt i praktiken visat sig möjligt att sluta avtal likartade med<br /> ”stat-till-statavtal”, utan att ett helstatligt oljebolag behövt anlitas.</p> <p style="margin-left:3px;">Sammantaget innebär detta att den verksamhet SP bedriver riskerar att<br /> också för framtiden nödvändiggöra inte oväsentliga kapitaltillskott i form<br /> av skattemedel i takt med fortgående förluster, utan att förlusterna kompenseras<br /> av en märkbart större trygghet vid försöijningssvårigheter och<br /> kris.</p> <p style="margin-left:3px;">För vår oljeförsörjning kommer vi under överskådlig framtid, med eller<br /> utan SP, att vara i hög grad beroende av andra svenska och internationella<br /> oljeföretag. I synnerhet de senare har genom sin mångsidiga verksamhet<br /> och sina möjligheter att sprida oljeinköpen till flera säljarländer goda<br /> förutsättningar att spela en aktiv roll i tryggandet av den svenska oljeförsöijningen.<br /> Skall dessa företag kunna arbeta framgångsrikt på den svenska<br /> marknaden krävs emellertid att konkurrensen från företag av SP:s typ inte<br /> uppfattas som orättfärdig. Det var på grund av en restriktiv prispolitik<br /> riktad i första hand gentemot dessa företag som SP under 1979 kunde<br /> kraftigt utöka sin marknadsandel. SP:s expansion kan knappast sägas ha<br /> berott på särskilt förutseende eller speciellt kompetent handlande i övrigt.<br /> I sistnämnda hänseende finns det snarare skäl att upprepa vad vi framhöll i<br /> den tidigare refererade motiqnen från 1976:</p> <p style="margin-left:3px;">Vaije företagsverksamhet ställer krav på branschkunnande. Detta gäller<br /> i synnerhet ett så komplicerat område som oljebranschen. I situationer<br /> med överkapacitet sjunker lönsamheten, och kunnandet blir en än viktigare<br /> faktor för företagens överlevnadsmöjligheter. Svenska Petroleum AB<br /> kommer under överskådlig tid att i detta avseende ha ett allvarligt handikapp<br /> i förhållande till de stora bolagen.</p> <p style="margin-left:3px;">SP säger sig nu vilja minska sin råoljeportfölj för att pressa förlusterna.<br /> Denna insikt om tidigare felsatsningar är i och för sig välkommen men</p> </div> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:132</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">knappast tillräcklig för att motivera bolagets fortsatta existens, desto mera<br /> som den planerade minskningen ytterligare försvagar de anförda försöijningstrygghetsskälen.</p> <p>Den svenska oljemarknaden krymper påtagligt, vissa företag går, helt<br /> eller delvis, ur marknaden. Mot denna bakgrund är det befogat att fråga sig<br /> varför ett nytt företag, med låg soliditet och stor finansieringsbörda skall,<br /> på sätt som skett, slå sig in på denna marknad.</p> <p>För vår del ville vi med vårt stöd till kapitaltillskottet våren 1981 på 225<br /> milj. kr. ge SP möjlighet till en snabb och resolut omprövning av sin<br /> verksamhet. När detta kapitaltillskott i stället blott ett halvt år senare följs<br /> av en begäran om ytterligare tre gånger så stort belopp anser vi att inte ens<br /> i teorin möjliga fördelar med ett statligt oljebolag längre är värda insatserna.</p> <p>Vi noterar däijämte att SP i den till riksdagen lämnade 1981 års redogörelse<br /> för de statliga företagen (s. 171) uttalar, att ”företaget var i stort sett<br /> åter i balans under första kvartalet 1981”. Mot denna bakgrund finnér vi<br /> det anmärkningsvärt att SP:s delårsbokslut januari-augusti 1981 utvisar<br /> en förlust på 362 milj. kr.</p> <p>I propositionen framhåller föredragande statsrådet att SP:s problem<br /> skall kunna lättas genom en samverkan med andra marknadsparter. Därvid<br /> nämns bl. a. engagemang i marknadsföring av drivmedel, exempelvis i<br /> samverkan med Statoil, ”långsiktiga försöijningsavtal med återförsäljare<br /> och kunder på grundval av kostnaden för råolja” samt samgående med<br /> andra företag vad gäller distributionsrörelsen på den svenska marknaden.</p> <p>Inte något av dessa samverkansförslag kan enligt vår mening på något<br /> avgörande sätt förbättra förutsättningarna för bolagets verksamhet och<br /> förhindra uppkomsten av fortsatta förluster.</p> <p>Möjligheterna till och lämpligheten av ett samarbete med Statoil kan<br /> under de förutsättningar som numera råder starkt ifrågasättas. En vidgning<br /> av verksamheten till att också innefatta drivmedelsdistribution måste för<br /> övrigt bedömas som tveksam med tanke på den stagnerande marknaden<br /> och de erforderliga nya kapitalsatsningarna. Samverkan i distributionsrörelsen<br /> kan rimligen inte antas medföra annat än marginella förbättringar.<br /> Och tanken att genom långsiktiga försöijningsavtal ”på grundval av kostnaden<br /> för råolja” förbättra det ekonomiska utfallet, exempelvis genom<br /> samverkan med ”de stora oljeförbrukarna inom den kommunala sektorn”<br /> får bedömas som orealistisk. De större kommunala oljeköparna har redan<br /> etablerat ett inköpssamarbete som fungerar väl, och som helt onödiggör ett<br /> samarbete med SP på den redovisade grundvalen.</p> <p>Föredragande statsrådet anför bl. a. att SP kan komma att spela en viktig<br /> roll i förädlingsledet. Allmänt sett måste raffinaderierna i Europa karakteriseras<br /> som en krisbransch. De svenska anläggningarna får anses som<br /> förhållandevis omoderna. Skilda förslag beträffande anläggningar för katalytisk<br /> krackning m. m. har presenterats. Dessa projekt siktar, så som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:132</p> </div> <div class="block ml_40"><p>19</p> </div> <div class="block ml_3"><p>framhålls i propositionen, till en anpassning av förädlingskapaciteten i<br /> Sverige till ändrade förhållanden på oljemarknaden. Projekten är synnerligen<br /> kostnadskrävande. Att ett företag som SP därvid skulle ha någon<br /> särskilt betydelsefull roll att spela synes mindre sannolikt, även om SP har<br /> vissa ägarintressen på raffmaderisidan att bevaka.</p> <p>Den oljepolitik vi vill förorda bygger sammanfattningsvis på en öppen<br /> och positiv syn på andra nationella och internationella oljeföretags möjligheter<br /> att, tillsammans med de förutsättningar medlemsskapet i IEA och en<br /> aktiv oljeersättningspolitik skapar, trygga vårt lands försörjning med nödvändig<br /> energi. En förutsättning härför är att statsmakterna för en realistisk<br /> prispolitik. De resurser regeringen vill satsa på en fortsättning av SP:s<br /> verksamhet bör kunna användas bättre för andra uppgifter. En plan för<br /> SP:s avveckling bör skyndsamt föreläggas riksdagen för ställningstagande.<br /> Särskild uppmärksamhet måste därvid ägnas frågan hur vissa uppgifter,<br /> som nu åligger skilda dotter- och intressebolag inom SP-gruppen (exempelvis<br /> Svenska Petroleum Exploration AB, Swedegas AB, Oljeprospektering<br /> AB, OPAB) framdeles skall fullgöras. SP:s ägarintressen på raffinaderisidan<br /> måste föranleda noggranna överväganden.</p> <p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p> <p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen avslår regeringens hemställan om kapitaltillskott<br /> till Svenska Petroleum AB via statens vattenfallsverk och Statsföretag<br /> AB,</p> <p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen beslutar begära en omedelbar utredning med sikte<br /> på en nedläggning av Svenska Petroleum AB, vars resultat snarast<br /> bör föreläggas riksdagen för ställningstagande.</p> <p>Stockholm den 25 november 1981</p> </div> <div class="block ml_3"><p>GÖSTA BOHMAN (m)</p> <p>LARS F. TOBISSON (m)<br /> INGEGERD TROEDSSON (m)<br /> NILS CARLSHAMRE (m)<br /> ERIK HOVHAMMAR (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="text-align:right;">H. BERTIL LIDGÅRD (m)</p> </div> <div class="block ml_27"><p style="text-align:right;">ANDERS BJÖRCK (m)<br /> ALLAN HERNELIUS (m)</p> </div> <div class="block ml_28"><p style="text-align:right;">PER PETERSSON (m)<br /> ALF WENNERFORS (m)</p> </div> <div class="block ml_29"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 GÖSTA BOHMAN m 1 undertecknare 0 LARS F. TOBISSON m 2 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 3 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 4 undertecknare 0 ERIK HOVHAMMAR m 5 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 H. BERTIL LIDGÅRD m 8 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 9 undertecknare 0 ALLAN HERNELIUS m 10 undertecknare 0 PER PETERSSON m 11 undertecknare 0 ALF WENNERFORS m 12 undertecknare G502132 av Gösta Bohman m. fl. mot_198182__132.pdf 176344 pdf med anledning av proposition 1981/82:61 om kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB https://data.riksdagen.se/fil/D7B292A7-A460-4649-9B85-36D6E890DF14