3107729G5021241981/82124motmotMotion 1981/82:124 av Bertil Zachrisson m. fl.MotionMotion12401981-11-23 00:00:002014-11-04 17:05:162014-11-04 00:00:00med anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82av Bertil Zachrisson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G502124/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G502124https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G502124
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1981/82:124</p>
<p>av Bertil Zachrisson m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget<br />
I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82</p>
<p>1. Underskottstäckning vid statensjärnvägar</p>
<p>Under perioden 1972/73-1975/76 hade SJ en relativt stabil ekonomi, vilket<br />
innebar kostnadstäckning och att i genomsnitt ca tre fjärdedelar av<br />
förräntningskravet kunde uppfyllas. Efter 1975/76 har SJ:s resultat försämrats<br />
kraftigt och under de senaste budgetåren har SJ redovisat betydande<br />
underskott, som för den senaste femårsperioden uppgår till ca 2 miljarder<br />
kronor Underskottet för budgetåret 1980/81 (inkl. förräntningskravet) var ca<br />
614 milj. kr. Regeringen föreslår nu att riksdagen skall bevilja ett särskilt<br />
anslag på 437,4 milj. kr. för att täcka underskottet (exkl. förräntningskravet).</p>
<p>Riktlinjerna för SJ:s verksamhet har lagts fast i 1979 års trafikpolitiska<br />
beslut och i 1980 års strukturplan för statens järnvägar. Järnvägsnätet skall<br />
enligt det trafikpolitiska beslutet utgöra stommen i person- och godstrafiken.<br />
Enligt beslutet är det väsentligt att satsningen på järnvägen sker så att dess<br />
förutsättningar att göra sig gällande på ett samhällsekonomiskt sätt ökar.</p>
<p>Det trafikpolitiska beslutet innebär att SJ inom av samhället uppdragna<br />
ramar och med av riksdagen beslutade ersättningar för avgränsade tjänster<br />
skall drivas efter företagsekonomiska principer. Det ekonomiska målet för<br />
SJ innebär att intäkterna från verksamheten inkl. driftersättningen för<br />
trafiken på det ersättningsberättigade bannätet varje år skall täcka verksamhetens<br />
kostnader inkl. avskrivningar samt därutöver ge förräntning på det<br />
nedlagda statskapitalet. Med tanke på de kraftiga konjunkturvariationer<br />
som normalt präglar SJ:s trafik gäller förräntningskravet som ett genomsnitt<br />
för en konjunkturcykel.</p>
<p>Om SJ, som har skett under den senaste femårsperioden, under en alltför<br />
lång tid tillåts driva sin verksamhet med stora underskott blir de negativa<br />
konsekvenserna påtagliga. Enligt vår mening måste statsmakterna därför<br />
skärpa sina krav på SJ när det gäller att uppfylla det uppsatta resultatkravet.<br />
Samtidigt måste statsmakterna å sin sida ge SJ förutsättningar att klara detta<br />
mål.</p>
<p>Regeringen bör i budgetpropositionen lämna riksdagen en redogörelse för<br />
vilka åtgärder regeringen har vidtagit i detta syfte. Detta bör av riksdagen ges<br />
regeringen till känna.</p>
<p>I det fortsatta rationaliseringsarbetet bör ges ökad tyngd åt införandet av<br />
ny och bättre teknik och organisatoriska och administrativa förändringar.<br />
SJ:s organisation bör ges en sådan utformning att man når en ökad</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:124</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>effektivitet, smidigare och mindre byråkratiskt arbetssätt och en delegering<br />
av ansvaret.</p>
<p>Investeringsfrågorna måste drivas effektivare och utbildningsverksamheten<br />
ges en långsiktig inriktning. Bl. a. måste SJ få tillräckliga investeringsmedel<br />
för att bygga ut sin kapacitet och förbättra sin service. Investeringarna<br />
bör vidare ges en sådan inriktning att de utgör en stimulans för industrin och<br />
att de på sikt leder till lägre transportkostnader för näringslivet.</p>
<p>Godstrafiken svarar f. n. för ca 60% av SJ:s totala trafikintäkter. En<br />
förutsättning för att SJ skall kunna förbättra resultatet inom godstrafiken är<br />
att investeringsmedel ställs till förfogande, bl. a. för nya godsvagnar och för<br />
att bygga upp funktionella terminalsystem. SJ-koncernens resurser måste i<br />
ökad utsträckning tas i anspråk för utveckling av en bättre transportteknik<br />
med inriktning på kombinerade transporter.</p>
<p>Men det är också viktigt att SJ:s prispolitik på godstrafikområdet leder till<br />
ett förbättrat resultat. SJ bör därför ges förutsättningar att genomföra<br />
marknadsmässigt motiverade taxehöjningar. Fraktavtal måste tecknas på<br />
företagsekonomiska grunder så att någon osund konkurrenssituation gentemot<br />
andra transportsystem inte uppstår.</p>
<p>Vi anser, som vi tidigare framhållit, att riksdagen bör ställa hårdare krav på<br />
SJ att minska det totala underskottet. Riksdagen bör därför uttala att SJ kan<br />
påräkna ett anslag för underskottstäckning (exkl. förräntningskravet) för<br />
budgetåret 1981/82 på högst 200 milj. kr. Detta bör av riksdagen ges<br />
regeringen till känna.</p>
<p>2. Transportstöd för Gotland</p>
<p>I propositionen föreslås en omläggning av taxan för godstransporterna till<br />
och från Gotland. Vidare redovisas den försämrade resultatutvecklingen för<br />
Rederiaktiebolaget Gotlands färjetrafik. Resultatutvecklingen för trafiken<br />
har under senare år varit sådan att anspråken på transportstöd har blivit allt<br />
högre. År 1979 uppgick stödet til 32.5 milj. kr. I bolagets budget för<br />
innevarande år har stödbehovet beräknats till mer än det dubbla, eller drygt<br />
75 milj. kr. Till en del kan det ökade transportstödet förklaras av statliga<br />
beslut, såsom anpassning till SJ.s lågpriser och införande av genomgående<br />
taxor för godstrafiken.</p>
<p>Utöver det kraftigt ökade transportstödet har indirekta statliga stödåtgärder<br />
kommit företaget till del genom statligt stöd till färjebeställningar och för<br />
ombyggnad av Visby hamn.</p>
<p>Olika åtgärder bör vidtas för att minska anspråken på statsbidrag till<br />
trafiken. Den nu föreslagna taxeomläggningen kan ses som ett led i ett sådant<br />
åtgärdsprogram. Vi accepterar det framlagda förslaget, men kan konstatera<br />
att det innebär en diskriminering av den södra linjen genom den taxehöjning<br />
som där sker.</p>
<p>Vidare vill vi erinra om att regeringen år 1981 gav tillfälligt trafiktillstånd</p>
</div>
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:124</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>för ett annat företag till sommartrafik mellan Öland och Gotland. Det<br />
innebar visst bortfall för Gotlandsbolagets trafik på andra linjer och bidrog<br />
till den försämrade resultatutvecklingen för Gotlandsbolagets färjetrafik<br />
som i sin tur ledde till anspråk på högre statsbidrag. Enligt vad vi erfarit<br />
föreligger nu även ansökan hos staten om bidrag från det företag som 1981<br />
bedrev sommartrafiken mellan Öland och Gotland. Om denna trafik bedöms<br />
som önskvärd, bl. a. med hänsyn till turisttrafiken, är det enligt vår mening<br />
naturligt att den sköts av Gotlandsbolaget.</p>
<p>Vi vill mot bakgrund av bl. a. resultatutvecklingen och frågan om<br />
trafiktillstånd för Gotlandstrafiken ånyo ta upp frågan om i vilka former<br />
staten skall ta ansvar för Gotlandstrafiken. Den socialdemokratiska regeringen<br />
tillsatte på sin tid en särskild utredning för att överväga huvudmannaskaps-<br />
och ägarförhållandena i vad avser färjetrafiken mellan Gotland och<br />
fastlandet. Bakgrunden till detta var bl. a. den kraftiga ökningen av<br />
statsbidragen som skedde 1974 och som innebär att en mycket betydande del<br />
av företagets totala inkomster kommer från staten. Innan utredningen hann<br />
få fram några resultat återkallades den av den första borgerliga regeringen.</p>
<p>Ett särskilt skäl till varför vi nu åter aktualiserar denna fråga är att<br />
bolagsstyrelsen på nytt har beslutat en höjd utdelning på Gotlandsbolagets<br />
aktier - denna gång från 13 till 16 kr. En sådan höjning måste bedömas som<br />
helt orimlig med hänsyn till de företagsekonomiska realiteterna i företaget,<br />
landets ekonomiska situation och det allmänna pris- och löneläget. Det<br />
statliga bidraget uppgår till omkring 40 % av bolagets omsättning. Den höjda<br />
utdelningen får helt betalas av statliga medel. Enligt vår uppfattning kan det<br />
knappast vara rimligt att ett företag som i så stor utsträckning är beoende av<br />
statliga bidrag driver en utdelningspolitik av detta slag. Vi kräver således en<br />
samlad översyn av statens ansvar för Gotlandstrafiken varvid särskilt skall<br />
belysas huvudmannaskaps- och ägarförhållandena för Gotlandsbolaget.<br />
Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p>
<p>3. Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen beslutar beträffande Underskottstäckning vid<br />
statens järnvägar uttala att SJ skall inrikta sin verksamhet ptå att<br />
minska sitt underskott på sätt som anges i motionen,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen beslutar begära att regeringen i budgetpropositionen<br />
lämnar en redogörelse för de åtgärder som regeringen<br />
har vidtagit för att SJ skall kunna klara det av statsmakterna<br />
uppsatta resultatkravet,</p>
<p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen beslutar beträffande Transportstöd för Gotland<br />
hos regeringen begära en samlad översyn av statens ansvar för<br />
Gotlandstrafiken.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:124</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 23 november 1981</p>
<p>BERTIL ZACHRISSON (s)<br />
NILS HJORTH (s)</p>
<p>ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>KURT HUGOSSON (s)<br />
BIRGER ROSQVIST (s)</p>
<p>OLLE ÖSTRAND (s)</p>
<p>OVE KARLSSON (s)</p>
<p>ELVY NILSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>RUNE JOHANSSON (s)<br />
MARGIT SANDÉHN (s)<br />
RUNE JONSSON (s)<br />
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)<br />
LARS HEDFORS (s)<br />
SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0BERTIL ZACHRISSONs1undertecknare0NILS HJORTHs2undertecknare0ESSEN LINDAHLs3undertecknare0KURT HUGOSSONs4undertecknare0BIRGER ROSQVISTs5undertecknare0OLLE ÖSTRANDs6undertecknare0OVE KARLSSONs7undertecknare0ELVY NILSSONs8undertecknare0RUNE JOHANSSONs9undertecknare0MARGIT SANDÉHNs10undertecknare0RUNE JONSSONs11undertecknare0STEN-OVE SUNDSTRÖMs12undertecknare0LARS HEDFORSs13undertecknare0SVEN-GÖSTA SIGNELLs14undertecknareG502124av Bertil Zachrisson m. fl.mot_198182__124.pdf203593pdfmed anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82https://data.riksdagen.se/fil/8485E36C-9ADF-4347-813E-B34BB6D8E6D9