3107707 G502122 1981/82 122 mot mot Motion 1981/82:122 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. Motion Motion 122 0 1981-11-20 00:00:00 2014-11-04 17:04:57 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G502122/text https://data.riksdagen.se/dokument/G502122 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G502122 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Mot. 1981/82</p> <p style="text-align:right;">122-125</p> <p>Motion</p> <p>1981/82:122</p> <p>av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl.<br /> med anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget<br /> I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82</p> <p>Sammanfattning</p> <p>I motionen föreslås att medelsramen för Akademiska sjukhuset i Uppsala<br /> vidgas till att möjliggöra den verksamhet vid sjukhuset som de olika<br /> sjukvårdshuvudmännen i Uppsalaregionen beslutat och anslagit medel för.</p> <p>Alternativet är en nedskärning av vårdplatserna med ca 10 % redan i år (i<br /> stället för med 3 %) i förhållande till förra året samt en minskning av antalet<br /> specialiserade öppenvårdsbesök med drygt 35 000. Till detta skulle komma<br /> en ytterligare nedskärning motsvarande 60-80 läkartjänster under innevarande<br /> budgetår med risk för ytterligare, ej planeringsbara nedskärningar av<br /> vårdmöjligheterna för länets och regionens gravt vårdbehövande innevånare.<br /> Kostnaden för statsverket skulle ej bli högre genom den föreslagna<br /> ramvidgningen. I jämförelse med förra budgetåret innebär det t. o. m. en<br /> minskning av statens kostnader med drygt 23 milj. kr.</p> <p>Propositionens förslag</p> <p>I regeringens proposition 1981/82:25 föreslås en ny totalram för Akademiska<br /> sjukhuset i Uppsala under budgetåret 1981/82 för andra löner än<br /> läkarlöner samt omkostnader till 531,3 milj. kr. Inom denna ram bör<br /> sjukhuset få göra omdispositioner mellan lönekostnader och omkostnader.</p> <p>Lönekostnaderna beräknas dock till 418 milj. kr. i löneläget november 1980.</p> <p>Med hänsyn till att stor del av ifrågavarande budgetår hunnit förflyta innan<br /> riksdagens beslut i denna fråga kan fattas har regeringen genom beslut den 10<br /> september 1981 föreskrivit att denna nya totalram på 531,3 milj. kr. skall<br /> gälla i avvaktan på regeringens slutliga beslut sedan riksdagens godkännande<br /> inhämtats. Samtidigt har regeringen föreskrivit att läkarlöneanslaget för<br /> budgetåret 1981/82 inte får belastas med högre belopp än 128,5 milj. kr.</p> <p>Beloppet är 5 milj. kr. lägre än vad som tidigare i år anvisats under anslaget.</p> <p>Akademiska sjukhusets direktion har föreslagit att kostnaderna för den<br /> barn- och ungdomspsykiatriska kliniken övergångsvis får läggas utanför den<br /> fastställda totalramen för vissa löner och omkostnader i avvaktan på att<br /> denna verksamhet kan överföras till Uppsala läns landsting. I propositionen<br /> föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att om så erfordras medge ett<br /> överskridande om högst 7 milj. kr. utöver den föreslagna ramen för detta<br /> ändamål.</p> <p>1 Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 122-125</p> </div> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:122</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Föreslagen ram är otillräcklig</p> <p>Redan under våren 1981 företogs vid Akademiska sjukhuset omfattande<br /> rationaliseringsåtgärder samt vissa inskränkningar av sjukvården för att söka<br /> anpassa kostnaderna till då gällande budgetramar. Direktionen anser att för<br /> övriga löner än läkarlöner samt omkostnader kommer att behövas 568<br /> milj. kr. under budgetåret 1981/82 om verksamheten härutöver skall kunna<br /> behållas i stort sett oförändrad. Omräknat i löneläget november 1980 torde<br /> direktionens förslag motsvara 562,3 milj. kr. Vid jämförelse härmed innebär<br /> propositionens totalram en minskning med 31 milj. kr. jämfört med<br /> direktionens förslag vad avser lönekostnader för annan personal än läkare<br /> samt omkostnader. Läkarlöneanslaget har av regeringen fastställts till 128,5<br /> milj. kr. Ifrågavarande kostnader har enligt bokslut för budgetåret 1980/81<br /> uppgått till 140,5 milj. kr. Regeringens beslut innebär en minskning av<br /> läkarlöneanslaget med 10 milj. kr. vid omräkning i jämförbart löneläge.<br /> Sammanlagt är således den föreslagna ramen ca 40 milj. kr. för låg för att<br /> medge i stort sett oförändrad verksamhet. Det förtjänar att redan här<br /> understrykas att kravet på ramökning inte innebär ökat krav på statliga<br /> bidrag.</p> <p>Drastiska nedskärningar</p> <p>Regeringens beslut medför drastiska nedskärningar av verksamheten vid<br /> Akademiska sjukhuset. I den budget som fastställdes av direktionen den 9<br /> november 1981 har hänsyn tagits till hittills beslutade verksamhetsnedskärningar.<br /> Beräkningarna utgår huvudsakligen från effekterna av minskningarna<br /> av anslagen för löner till övrig personal samt omkostnader. Vad gäller<br /> läkarlöneminskningen har denna endast delvis kunnat beaktas i budgeten då<br /> det fortfarande är oklart på vilket sätt en budgetanpassning här kan ske,<br /> främst beroende på läkarnas oklara anställningsförhållanden. En fullständig<br /> anpassning av lönekostnaderna för läkare till av regeringen beslutad ram får<br /> avsevärt mera långtgående följder för sjukhusets verksamhet än vad som<br /> avspeglats i den nu beslutade budgeten. 10 milj. kr. motsvarar ca 40<br /> helårsförordnanden för läkare. Då verksamhetsminskningarna inte av<br /> praktiska och rättsliga skäl kan beräknas få effekt på läkarlönekostnaderna<br /> för mer än sex månader eller sannolikt kortare tid av budgetåret, leder<br /> anslagsminskningen till ett bortfall motsvarande 60-80 läkartjänster utöver<br /> vad redan verkställd neddragning av verksamheten medför. Sjukhuset har<br /> sammanlagt 500 läkartjänster.</p> <p>Enligt den fastställda budgeten för 1981/82 uppgår sjukhusets vårdplatser<br /> till 1 298. Antalet vårdplatser uppgick i föregående års budget till 1 434,<br /> således en minskning med 136 vårdplatser eller med 9,5 %. Antalet vårddagar<br /> har minskat med 17 900 och antalet läkarbesök i öppen värd med 35 503<br /> besök.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:122</p> </div> <div class="block ml_40"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">C-landstinget drabbas hårt - trots statsrådsuttalande</p> <p style="margin-left:3px;">I interpellationsdebatten den 6 november i år anförde statsrådet Ahrland<br /> att ”det finns all möjlighet att ta hand om alla patienter som bor i Uppsala<br /> län”. Detta blir ingalunda fallet. Den beslutade verksamhetsminskningen vid<br /> sjukhuset drabbar främst sjukvården i Uppsala län med en minskning av<br /> 15 163 vårddagar. Den kontrakterade regionvården harberetts en ökning av<br /> 916 vårddagar medan den s. k. utomlänsvården, dvs. vård på ickeregionspecialitet<br /> från regionslänen och vård från län utanför regionen, har<br /> minskats med 3 653 vårddagar. Det är således en stor andel (85 %) av<br /> minskningen av den slutna vården som Uppsala läns landsting får vidkännas.<br /> En stängning av 136 vårdplatser vid Akademiska sjukhuset skall sättas i<br /> relation till att länsdelssjukhuset i Enköping för sluten akutvård disponerar<br /> 125 vårdplatser totalt. Inom länet finns endast två länsdelssjukhus, varför<br /> effekten för länsinnevånarna blir betydande.</p> <p style="margin-left:3px;">Uppsala läns innevånare drabbas också av en minskning inom den öppna<br /> vården av 35 500 läkarbesök. Detta antal motsvarar exakt antalet besök i<br /> öppen vård vid Enköpings lasarett sedan långvårdskliniken undantagits.<br /> Befolkningen i Uppsala län har berättigad anledning att hysa oro för sin<br /> sjukvård. Inom distriktsvården i Uppsala län var 1979 antalet läkarbesök<br /> 170 800 (Statistisk årsbok för landsting. 1981). En överföring av 35 500<br /> läkarbesök skulle motsvara en ökning med 21 %. En momental utökning av<br /> den s. k. primärvården av denna storleksordning ingår inte i landstingets<br /> sjukvårdsplanering och har ej heller tillstyrkts av socialstyrelsen. Det skulle<br /> innebära att ca 12 distriktsläkartjänster omedelbart inrättades och besattes.<br /> Mellan åren 1978 och 1979 ökade antalet läkarbesök i allmänläkarvården i<br /> Sverige med 69 400 (Statistisk årsbok för landsting, 1981). Uppsala läns<br /> landsting skulle nu svara för motsvarande 51 % av denna ökning som gällde<br /> hela riket, och den öppenvård det här gäller är huvudsakligen kvalificerad<br /> specialistvård.</p> <p style="margin-left:3px;">Reducerad läkarlöneram slår blint</p> <p style="margin-left:3px;">Den föreslagna nya läkarlöneramen kommer som tidigare framhållits att<br /> leda till ytterligare verksamhetsminskning vid sjukhuset. Beslutade vårdplatsminskningar<br /> medför minskat behov av läkararbete som endast motsvarar<br /> ca 20 % av neddragningen av läkarlöneramen. Resterande del har<br /> bedömts kunna skäras ned genom viss förändring av jourorganisationen men<br /> framför allt genom att jourkompensationsledigheter ej vikariebesätts och<br /> genom att särskild arbetstid för läkare minskas. Den särskilda arbetstiden är<br /> ren sjukvårdsproduktion, vartill kommer att gällande avtal om arbetstidens<br /> längd inte kan sägas upp ensidigt. Dessa åtgärder leder till en direkt och<br /> omedelbar minskning av sjukvården utöver den som ovan beskrivits och slår<br /> helt planlöst. Jourtyngda specialiteter drabbas i särskilt hög grad. Exempel</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:122</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">på sådana är narkos, neurokirurgi, thoraxkirurgi, allmänkirurgi och ortopedi.<br /> Region- och utomlänsvård kommer att drabbas hårt och det rör sig då i<br /> första hand om högkvalificerad specialistvård. Närmare 7 000 människor står</p> <p>1 kö för att få specialisthjälp vid Akademiska sjukhuset. Neddragningen av<br /> regionvården drabbar främst cancervård, plastikkirurgi, hjärn- och hjärtoperationer.<br /> Huvuddelen av utomlänsvården är sådan sjukvård som endast<br /> kan bedrivas vid ett fåtal högspecialiserade kliniker i landet. Hit räknas<br /> brännskadevård, komplicerade hjärtoperationer, övriga komplicerade,<br /> ovanliga kirurgiska ingrepp liksom vård av sällsynta cancerformer, leukemi<br /> och andra ovanliga blodsjukdomar hos barn och vuxna. Inom Uppsala län<br /> har på senare år den ortopedkirurgiska verksamheten varit hårt belastad i<br /> vad avser såväl sluten som öppen vård.</p> <p>I den beslutade budgeten för 1981/82 har antalet läkarbesök vid<br /> ortopedkirurgiska mottagningar vid Akademiska sjukhuset minskats med</p> <p>2 600. En vidare anpassning av läkarlöneanslaget enligt här angivna metoder<br /> kan för den ortopedkirurgiska klinikens del beräknas innebära ytterligare<br /> minskning av ca 10 000 läkarbesök eller en motsvarande reduktion av den<br /> slutna vården. Sådana effekter skulle hårt drabba äldre och handikappade<br /> med utslitna och deformerade leder som kräver kirurgisk behandling. Inom<br /> denna gren av sjukvården är köerna redan oacceptabelt långa.</p> <p>Vart skall utomlänspatienterna ta vägen?</p> <p>I propositionen framhåller statsrådet att "i den mån den s. k. länssjukvården<br /> härigenom i rimlig omfattning begränsas har jag intet att erinra". Med<br /> s. k. länssjukvård har statsrådet tidigare avsett den s. k. utomlänsvården.<br /> Som ovan framhållits är huvuddelen av utomlänsvården sådan sjukvård som<br /> endast kan bedrivas vid ett fåtal högspecialiserade kliniker i landet - även om<br /> den inte formellt omfattas av regionsjukvårdsavtalen. som skrevs i början av<br /> 1960-talet och utifrån den tidens behandlingsmöjligheter. En del av<br /> utomlänsvården vid Akademiska sjukhuset gäller hjärtkirurgi för patienter<br /> från hela övre Norrland, eftersom regionsjukhuset i Umeå inte har den<br /> specialiteten.</p> <p>En kraftig neddragning av vårdmöjligheterna för utomlänspatienterna<br /> (vars landsting betalar hela kostnaden för vården vid Akademiska sjukhuset)<br /> skulle innebära att många av dessa patienter nödgades avstå från erforderlig<br /> vård eller att landstinget/regionen i fråga själv tvingades bygga upp parallella<br /> resurser. Detta skulle innebära avsevärt högre kostnader och sämre kvalitet<br /> på vården, därför att underlaget ofta är för litet för att ge vårdpersonalen<br /> erforderlig erfarenhet.</p> <p>Regeringens inställning till utomlänsvården vid Akademiska sjukhuset är<br /> därför ur både humanitär och ekonomisk synvinkel svårförståelig. Patienterna<br /> behöver vård som inte kan ges vid sjukhus i det egna landstinget eller</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:122</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>regionen, samtidigt som berörda landsting är villiga att betala erforderliga<br /> kostnader.</p> <p>Ökat vårdbehov kräver betydande rationalisering</p> <p>I propositionen framhålls också ”att medelvårdtiden minskat under senare<br /> år - inte minst vid Akademiska sjukhuset - och att allt fler sjukdomsfall kan<br /> behandlas i öppen vård utan intagning på en vårdplats. Skall rationaliseringsvinsten<br /> som ligger i denna utveckling kunna tas till vara bör antalet<br /> vårdplatser i motsvarande mån kunna minskas och resurser härigenom<br /> frigöras för andra vårdformer.”</p> <p>Det är riktigt att medelvårdtiden minskat och att betydligt fler patienter<br /> kunnat tas emot på samma vårdplatser. Detta har också varit helt nödvändigt<br /> för att man med oförändrat antal akutsjukvårdsplatser skall kunna klara av<br /> det starkt ökade vårdtryck som följer av den mycket kraftiga förskjutningen<br /> av befolkningen mot högre och mer vårdbehövande åldrar.</p> <p>Äldresjukvårdsutredningen i socialdepartementet (Ds S 1978:1) visade att<br /> det skulle behövas ca 3 000 nya långvårdsplatser per år i landet samt<br /> motsvarande utbyggnad av hem- och dagsjukvård om antalet platser inom<br /> akutsjukvården skulle kunna behållas i stort sett oförändrat - trots den<br /> mycket kraftiga ökningen av de äldre. Landstingets planer har legat och<br /> ligger alltjämt betydligt lägre än så. De ofta långa köerna vid sjukhusets<br /> kliniker tyder inte på att rationaliseringen i form av kortare vårdtider ännu<br /> lett till ett så starkt minskat behov av akutsjukvårdsplatser, som propositionens<br /> medelsramar skulle framtvinga.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Medelsramar</p> <p>Medelsramar infördes år 1978 på grund av Uppsala läns landstings då<br /> uttalade oro över kostnadsutvecklingen vid Akademiska sjukhuset. Avsikten<br /> var att direktionen inte skulle kunna fatta beslut som landstinget senare<br /> bara hade att betala.</p> <p>Dagens situation är en helt annan. Ett enigt landsting har begärt en höjning<br /> av ramen så att verksamheten skall kunna hållas i stort sett oförändrad.<br /> Medel har också anslagits för ändamålet.</p> <p>Förslag</p> <p>Med hänsyn till vad som framförts yrkas att ramen för lönekostnader för<br /> annan personal än läkare och omkostnader vid Akademiska sjukhuset för<br /> budgetåret 1981/82 fastställs till 562,3 milj. kr. enligt direktionens förslag,<br /> räknat i löneläget i november 1980. Detta innebär att ramen vidgas med 31<br /> milj. kr. i jämförelse med förslaget i propositionen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1981/82:122</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Vidare yrkas att regeringens beslut om ram för läkarlöner ändras till 136<br /> milj. kr. räknat i löneläget november 1980 samt att dessa båda budgetramar<br /> sammanslås till en totalram inom vilken direktionen fritt får disponera<br /> medlen. Detta beslut skulle möjliggöra en verksamhet vid Akademiska<br /> sjukhuset som motsvarar den omfattning som de olika sjukvårdshuvudmännen<br /> i Uppsalaregionen beslutat och respekterar landstingens rätt att själva<br /> besluta om sjukvårdens omfattning och innehåll inom den samhällsekonomiskt<br /> givna ramen också inom Uppsalaregionen. För dessa landstingskommuner<br /> bör på samma sätt som gäller övriga landsting i landet statens styrning<br /> av sjukvården begränsas till läkarfördelningsprogrammet.</p> <p>Ej dyrare för staten</p> <p>Statens kostnader enligt regeringens beslut i september omfattar 3,59<br /> milj. kr. för övriga löner än läkarlöner samt omkostnader. Till detta kommer<br /> läkarlöneanslaget på 128,5 milj. kr., dvs. tillsammans 132,1 milj. kr.</p> <p>Vårt förslag, som sammanfaller med direktionens och Uppsala läns<br /> landstings förslag, innebär att staten enligt gällande avtal med Uppsala läns<br /> landsting och regionslänen skulle få tillbaka 3,73 milj. kr. Detta skall<br /> frånräknas läkarlöneramen som enligt vårt förslag skulle uppgå till 136<br /> milj. kr., dvs. innebära en kostnad på tillsammans 132,2 milj. kr. Statens<br /> kostnader för Akademiska sjukhuset blir således i stort sett desamma med<br /> vårt förslag som med propositionens. (Detta kan f. ö. jämföras med statens<br /> kostnader för budgetåret 1980/81 som kommer att uppgå till 155,5 milj. kr.,<br /> dvs. drygt 23 milj. kr. mer än 1981/82.)</p> <p>Till detta kommer att förhandlingsarbetet mellan staten och Uppsala läns<br /> landsting om ett överförande av huvudmannaskapet för sjukhuset torde<br /> underlättas om det gäller att överta ett intakt sjukhus och inte ett sjukhus som<br /> i viktiga avseenden skurits ned och där väl sammansvetsade vårdlag<br /> skingrats.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det ovan anförda hemställs</p> <p style="margin-left:56px;">1. att riksdagen beslutar att medelsramen för Akademiska sjukhuset<br /> för budgetåret 1981/82 fastställdes till 562,3 milj. kr.<br /> räknat i löneläget i november 1980,</p> <p style="margin-left:56px;">2. att riksdagen beslutar att motsvarande ram för läkarlöner<br /> ändras till 136 milj. kr. i samma löneläge,</p> <p style="margin-left:56px;">3. att riksdagen beslutar att dessa båda ramar sammanslås till en<br /> totalram.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:122</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 20 november 1981</p> <p>INGEGERD TROEDSSON (m)<br /> LARS AHLMARK (m)</p> <p>ROLF DAHLBERG (m)</p> <p>KURT BJÖRZÉN (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>PER PETERSSON (m)<br /> BJÖRN KÖRLOF (m)</p> </div> </div> </div> 0 INGEGERD TROEDSSON m 1 undertecknare 0 LARS AHLMARK m 2 undertecknare 0 ROLF DAHLBERG m 3 undertecknare 0 KURT BJÖRZÉN m 4 undertecknare 0 PER PETERSSON m 5 undertecknare 0 BJÖRN KÖRLOF m 6 undertecknare G502122 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. mot_198182__122.pdf 340460 pdf med anledning av proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget https://data.riksdagen.se/fil/29FD4349-5B4E-4479-971A-5873F054DFEE