3107639 G502103 1981/82 103 mot mot Motion 1981/82:103 av Olof Palme m. fl. Motion Motion 103 0 1981-11-17 00:00:00 2014-11-04 17:04:02 2014-11-04 00:00:00 med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m. av Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G502103/text https://data.riksdagen.se/dokument/G502103 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G502103 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion<br /> 1981/82:103<br /> av Olof Palme m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa<br /> statliga företag, m. m.</p> <p>För Statsföretagsgruppen som helhet redovisas i propositionen stora<br /> förluster i dotterbolagen. Stora stödinsatser från Statsföretag måste göras i<br /> en rad dotterbolag. Vad gäller de i propositionen föreslagna åtgärderna för<br /> LKAB och SSAB redovisar vi nedan från socialdemokratiskt håll vår<br /> uppfattning.</p> <p>Vi vill emellertid inledningsvis peka på de problem som för dotterbolagens<br /> del kan bli följden av att statens insatser i Statsföretagsgruppen nu i<br /> stort sett begränsas till åtgärder för LKAB och SSAB. En ny proposition<br /> rörande Statsföretag aviseras visserligen till våren 1982, men det framgår<br /> inte klart vad denna proposition kommer att innehålla och om ytterligare<br /> medel då kommer att tillföras Statsföretag för stöd till dotterbolagen.</p> <p>Denna osäkerhet kan få till följd att Statsföretag ser sig föranlåtet att<br /> vidta drastiska åtgärder i dotterföretagen. Vi vill från socialdemokratisk<br /> sida i det sammanhanget särskilt uppmärksamma Eiserkoncemens situation.<br /> Som framgår av propositionen beräknas kapitalbehovet inom Eiser<br /> för förlusttäckning för åren 1981-1983, soliditetshöjning och insatser för<br /> marknadsutveckling till 300 milj. kr.</p> <p>Situationen inom tekoindustrin som helhet motiverar enligt vår uppfattning<br /> omfattande statliga insatser. Vi har i andra sammanhang i riksdagen<br /> redovisat en rad konkreta förslag. Vad beträffar Eiserkoncernen menar vi<br /> att det är angeläget att säkerställa att den tidigare påtalade snäva inriktningen<br /> av den nu föreliggande propositionen inte leder till att Eisers<br /> situation ytterligare förvärras. Eiser måste tilldelas kapital så att inte<br /> företagets existens äventyras. Vi föreslår därför att riksdagen uttalar att<br /> regeringen bör vidta snabba och ordentliga åtgärder som säkrar Eisers<br /> fortlevnad och produktion i Sverige.</p> <p>SSAB Svenskt Stål AB</p> <p>Från socialdemokratisk sida insåg vi tidigt att en bättre samordning<br /> mellan de svenska handelsstålverken är en nödvändighet om man med<br /> framgång skall kunna möta konkurrensen från utlandet. I regeringsställning<br /> tog vi också initiativ för att öka samverkan mellan de olika företagen.</p> <p>Det var därför även naturligt för oss att stödja den samordning av<br /> resurserna vid landets tre största handelsstålverk som blev möjlig genom<br /> att SSAB bildades. Däremot var vi mycket kritiska mot det sätt på vilket<br /> tl Riksdagen 1981182. 3 sami. Nr 102—103</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>den dåvarande trepartiregeringen skötte affären. Regeringens bristande<br /> affärsmässighet medförde att de privata delägarna kunde göra en synnerligen<br /> god affär. Medan samhället tvingades bära hela den finansiella bördan<br /> fick de privata ägarna sin apportegendom övervärderad och kunde hålla de<br /> mest värdefulla bitarna utanför det nybildade gemensamma bolaget. Så<br /> skedde t. ex. med kraftresurserna trots att dessa hade en naturlig koppling<br /> till stålverksamhetema.</p> <p>De senare borgerliga regeringarna har sedan gång efter gång fortsatt<br /> denna politik. Samhället har vid flera tillfällen satsat nytt kapital i SSAB.<br /> De privata delägarna har inte bidragit med en enda krona. Detta är något<br /> helt unikt i svenskt näringsliv, att endast en av ägarna till ett företag satsar<br /> miljard efter miljard i bolaget utan att det sker någon som helst förändring<br /> vad avser inflytandet över företagets utveckling. Vi socialdemokrater har<br /> naturligtvis tagit mycket bestämt avstånd från denna politik, och vi har i<br /> riksdagen vid flera tillfällen föreslagit att ägarfördelningen i SSAB skall<br /> ändras så att den motsvarar parternas verkliga insatser, dvs. så att staten<br /> får ägarmajoritet i bolaget. Tyvärr har den borgerliga riksdagsmajoriteten<br /> alltid avslagit våra förslag. Först nu får staten - direkt och via Statsföretag<br /> — 75% av aktiekapitalet.</p> <p>När SSAB bildades utarbetades en prognos över bolagets ekonomiska<br /> utveckling för perioden 1978—1982. Denna prognos, som låg till grund för<br /> beräkningarna av företagets kapitalbehov, uppvisade en betydande förlust<br /> för de inledande verksamhetsåren. Under denna period skulle en omfattande<br /> omstrukturering ske inom företaget, innebärande såväl nedläggningar<br /> av vissa verksamheter som stora nyinvesteringar. För åren 1978—1980<br /> beräknades förlusten efter avskrivningar och räntor till totalt ca 1 700 milj.<br /> kr. För år 1981 bedömdes förlusten till närmare 750 milj. kr. medan år 1982<br /> angavs som det första året då SSAB skulle visa vinst.</p> <p>För att täcka förlusterna erhöll SSAB när det bildades ett s. k. rekonstruktionslån<br /> om 1 800 milj. kr. Det kan således konstateras att även om<br /> prognosen slagit in så hade det saknats förlusttäckning fr. o. m. år 1981.</p> <p>Fram t. o. m. år 1980 uppgick SSAB:s förlust till ca 1650 milj. kr., dvs. i<br /> nivå med vad som prognostiserats. För år 1981 förutses dock en större<br /> förlust än vad man tidigare räknat med. Dessutom bedömer man att även<br /> år 1982 kommer att medföra en mycket betydande förlust. Efter en ytterligare<br /> resultatförbättring år 1983 - ett år som dock fortfarande innebär en<br /> viss förlust — beräknar man nu nå ett positivt resultat år 1984.</p> <p>De grundläggande orsakerna till SSAB:s resultatutveckling torde vara<br /> väl kända. På marknadssidan har SSAB fått möta en utomordentligt svag<br /> stålefterfrågan inte minst på sin absolut viktigaste marknad, den svenska<br /> hemmamarknaden. Effekterna har blivit mycket negativa både på prissidan<br /> och på volym- och därmed kostnadssidan. De positiva effekterna av<br /> det omfattande investeringsprogrammet har bara till en begränsad del<br /> hunnit slå igenom. SSAB har hittills inte förmått öka sina andelar av<br /> hemmamarknaden.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Det förlusttäckningsbidrag som SSAB erhöll vid bolagsbildningen var<br /> således i stort sett förbrukat i och med utgången av år 1980 samtidigt som<br /> företaget ännu en tid förutses få ett fortsatt negativt resultat. SSAB beräknar<br /> att förlusterna under åren 1981 — 1983 kommer att uppgå till ca 1 500<br /> milj. kr.</p> <p>SSAB:s ekonomiska situation är ytterst allvarlig. Om inte företaget<br /> snarast erhåller ett finansiellt tillskott så kommer man att hamna i akuta<br /> likviditetsproblem. De stora förlusterna innebär att det egna kapitalet<br /> urholkas och soliditeten sjunker. Det skall observeras att SSAB även om<br /> man erhåller det kapitaltillskott som nu föreslås måste låna ytterligare<br /> stora belopp på den ordinarie kapitalmarknaden.</p> <p>Från socialdemokratisk sida är vi beredda att medverka till att SSAB<br /> erhåller erforderligt kapitaltillskott. Företaget måste ges de ekonomiska<br /> resurser som krävs för att man skall nå målet att bli ett effektivt och<br /> framgångsrikt stålbolag och ge trygghet åt de anställda. För detta krävs<br /> bl. a. att investeringarna kan genomföras och tas i bruk i planerad takt.<br /> Vidare krävs resurser för att företaget skall kunna uppfylla sitt åtagande<br /> om anställningsgaranti t. o. m. den 31 mars 1983.</p> <p>Som tidigare nämnts har socialdemokraterna starkt kritiserat de borgerliga<br /> regeringarnas sätt att sköta frågorna rörande SSAB. Vi har inte varit<br /> ensamma i denna kritik. Tvärtom har den fått bred anslutning. Få seriösa<br /> bedömare torde i dag förneka att de privata delägarna tillåtits göra utomordentligt<br /> goda affärer på skattebetalarnas bekostnad. Regeringen — och då i<br /> första hand industriministern — kan inte ha undgått att observera denna<br /> kritik.</p> <p>Det är synnerligen anmärkningsvärt att denna kritik inte avsatt några<br /> spår i det förslag som regeringen nu förelägger riksdagen. Återigen skall en<br /> privat delägare i SSAB ges en särskilt förmånlig behandling. Propositionens<br /> försök att framställa detta som en normal affär är alltför genomskinligt.</p> <p>Gränges skall för sin fjärdedel av nyemissionen betala 375 milj. kr. Men<br /> denna insats behandlas sedan inte som normalt riskkapital, dvs. på samma<br /> sätt som de medel som den andre delägaren, staten, sätter in.</p> <p>Tvärtemot vad som kunde ha förväntats om det varit en normal affär<br /> tillerkänns Gränges en avkastningsgaranti för sin insats av nytt aktiekapital.<br /> Den är så utformad att Gränges, den privata parten, har rätt att påkalla<br /> inlösen av sin del i företaget år 1991.1 så fall skall staten, den andra parten,<br /> betala Gränges 875 milj. kr. En sådan ordning mellan två parter i ett<br /> gemensamt företag i samband med förstärkning av aktiekapitalet torde<br /> vara inte bara ett unikt utan också ett i princip oacceptabelt förhandlingsresultat,<br /> där regeringen inte kan sägas ha väl förvaltat skattebetalarnas<br /> pengar.</p> <p>Något som helst skäl till varför Gränges skall ges en garanterad avkastning<br /> - utöver eventuella framtida aktieutdelningar - på sitt riskkapital</p> </div> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>framgår inte av propositionen. Den koppling som görs till Gränges ägare<br /> Electrolux som en stor tunnplåtsförbrukare är även i industriministerns<br /> skrivning så utomordentligt svag, att den inte kan tillmätas någon egentlig<br /> betydelse.</p> <p>Till detta kommer sedan också att Gränges vid försäljningen av merparten<br /> av sin kraftrörelse till statens vattenfallsverk erhåller ett mycket kraftigt<br /> överpris. Stark kritik mot denna affär har framförts av bl. a. Svenska<br /> kommunförbundet.</p> <p>Riksdagens majoritet har tidigare beslutat att övervinster i vattenkraftsproduktionen<br /> skall indras genom beskattning. En statlig utredning arbetar<br /> nu med frågan om hur detta skall ske.</p> <p>Regeringens köp av Gränges innebär i praktiken att Gränges nu får<br /> ersättning för dessa övervinster, samtidigt som riksdagen genom sitt beslut<br /> har markerat att dessa vinster bör tillfalla samhället. Detta är en förvånande<br /> handläggning, inte minst med tanke på de båda regeringspartiernas<br /> tidigare inställning till dessa övervinster.</p> <p>Dessa två affärer är kopplade till varandra på så sätt att Gränges insats i<br /> SS AB sker endast om kraftaffären går i lås. Dessa båda affärer bör rimligtvis<br /> hållas isär. Gränges erforderliga insats som 25-procentsdelägare i<br /> SSAB i samband med en nödvändig förstärkning av företagets aktiekapital<br /> bör inte sammankopplas med en förhandling mellan statens vattensfallsverk<br /> och Gränges om köp och försäljning av vattenkraft. Vi återkommer<br /> till kraftaffären i annan motion till riksdagen.</p> <p>Det är otvetydigt så att det avtal som regeringen förhandlat fram och nu<br /> förelägger riksdagen innebär att staten ånyo gör en mycket dålig affär, en<br /> affär som inte på sakliga grunder kan försvaras inför skattebetalarna. Det<br /> naturliga och riktiga vore därför att säja nej till regeringsförslaget.</p> <p>Riksdagen befinner sig emellertid genom regeringens agerande i en mycket<br /> besvärlig tvångssituation. SSAB måste utan dröjsmål finansiellt rekonstrueras<br /> och ett stort kapitaltillskott måste tillföras omedelbart om akuta<br /> svårigheter skall kunna undvikas. Sådana finansiella problem skulle innebära<br /> ett utomordentligt allvarligt avbräck i den löpande verksamheten<br /> samt mycket stora risker för de pågående investeringsprogrammen och för<br /> de anställdas trygghet. Det skulle också innebära att SSAB:s möjligheter<br /> att utnyttja andra finansieringskällor - t. ex. obligationsmarknaden skulle<br /> försvinna.</p> <p>Samtidigt saknar riksdagen möjligheter att på egen hand besluta om den<br /> finansiella rekonstruktionen av SSAB. Denna måste förhandlas fram mellan<br /> ägarna. En sådan omförhandling samt den därpå följande regeringsoch<br /> riksdagsbehandlingen kan komma att ta avsevärd tid. Erfarenheterna<br /> av de borgerliga regeringarnas hittillsvarande arbetsintensitet i sådana här<br /> frågor är avskräckande. Som framgår av den nu framlagda propositionen<br /> var industriministern redan i böljan av detta år informerad om behovet av<br /> en snabb finansiell förstärkning av SSAB. Regeringspropositionen kom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>mer emellertid först i början av november, dvs. i allra sista minuten. Det är<br /> mot den här bakgrunden som vi från socialdemokratisk sida finnér att det<br /> är omöjligt att gå emot regeringens förslag utan att försätta SS AB i svårigheter<br /> som nu inte kan överblickas.</p> <p>Detta betyder inte att vi tar ställning till Handlingsprogram 1982. Vad<br /> gäller strukturfrågorna inom SS AB, liksom inom den svenska stålindustrin<br /> i övrigt, återkommer vi till riksdagen i januari månad 1982.</p> <p>I samband med de ägarförändringar som nu sker avser man också att<br /> förändra styrelsesammansättningen i SS AB. Antalet ordinarie ledamöter<br /> minskas till åtta, av vilka staten och Statsföretag nominerar fem och<br /> Gränges tre. Det är alltså inte nog med att Gränges har helt andra villkor än<br /> staten för sitt riskkapital, man är också överrepresenterad i styrelsen.<br /> Detta kan synas vara en bagatell, men det är symptomatiskt för regeringens<br /> sätt att se på statlig företagsamhet.</p> <p>Även om SSAB nu erhåller ett betydande finansiellt tillskott så pekar de<br /> förväntade resultaten i kombination med ny- och reinvesteringsbehoven på<br /> att företaget kommer att få leva inom en snäv ekonomisk ram. I regeringspropositionen<br /> ges inget underlag för en bedömning av huruvida och under<br /> vilka förutsättningar SSAB kan klara detta eller om företaget inom en inte<br /> alltför avlägsen framtid står inför nya ekonomiska problem och behov av<br /> ytterligare kapital. Det är nödvändigt att riksdagen snarast ges möjligheter<br /> att bedöma detta. Regeringen bör därför under våren för riksdagen redovisa<br /> en grundlig genomgång av SSAB:s finansiella situation och hur företagets<br /> ekonomiska utveckling bedöms bli under de närmaste åren.</p> <p>SSAB har under sin hittillsvarande korta livstid beslutat om en rad olika<br /> utvecklingsplaner. Situationen är f. n. sådan att det är svårt att klarlägga<br /> vad som gäller i fråga om planeringen för de olika produktområdena,<br /> divisionerna och orterna. Det är också helt klart att det finns olika tolkningar<br /> även inom företaget. Det är angeläget att dessa oklarheter snarast<br /> reds ut och att det då också blir möjligt att se de fulla sysselsättningskonsekvenserna<br /> av företagets åtgärder. De faktiska förhållandena bör redovisas<br /> för riksdagen, som ju är företagets huvudfinansiär och som har det<br /> övergripande sysselsättningspolitiska ansvaret i landet. Riksdagen bör begära<br /> att regeringen för vårriksdagen redovisar SSAB:s beslutade och planerade<br /> strukturella förändringar och dessas konsekvenser för sysselsättningen<br /> på de berörda orterna.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>LKAB</p> <p>I propositionen ges en redovisning av situationen i LKAB och en kortfattad<br /> redogörelse för styrelsens syn på den framtida verksamheten i<br /> företaget. Till grund för styrelsens handlingsplan ligger den nyligen genomförda<br /> strukturutredningen för LKAB.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Det framgår av propositionen att styrelsens handlingsplan innefattar en<br /> omprövning av LKAB:s verksamhet utanför järnmalmsområdet. Det förefaller<br /> som om detta ställningstagande bl. a. innebär att företagets engagemang<br /> på kolområdet begränsas kraftigt och att möjligen också LKAB:s<br /> gruv- och mineralverksamhet i Bergslagen dras ner. Någon klar bild av<br /> innebörden av omprövningen ger dock inte propositionen.</p> <p>Vad beträffar järnmalmsproduktionen anges i propositionen att LKAB.s<br /> leveranser enligt företagets handlingsplan på sikt beräknas kunna ligga på i<br /> genomsnitt 25 miljoner ton per år. För att detta skall bli möjligt krävs att<br /> företaget återtar en del av de marknadsandelar på EG-marknaden som<br /> förlorats under 1970-talet. Olika marknadsåtgärder planeras därför. Bl. a.<br /> ämnar LKAB försöka uppnå fastare kontraktsformer än hittills med malmköparna.</p> <p>Frågan om LKAB:s produktionssystem - med tre gruvor, två hamnar<br /> och malmbanan - är optimalt från företagsekonomisk synpunkt har tagits<br /> upp i företagets strukturutredning. Där konstateras att det nuvarande<br /> produktionssystemet är företagsekonomiskt sett optimalt vid en leveransvolym<br /> av minst 23 miljoner ton per år. Som tidigare påpekats räknar man i<br /> företagets handlingsplan med att på sikt uppnå en leveransnivå på 25<br /> miljoner ton per år. Man säger därför från företagets sida att den nuvarande<br /> produktionsstrukturen t. v. anses motiverad.</p> <p>Företaget aviserar också en kraftig begränsning av investeringarna i<br /> järnmalmsrörelsen. Investeringarna kommer under perioden 1982-1986<br /> att ligga på en väsentligt lägre nivå än under de senaste åren, och styrelsens<br /> handlingsplan förutsätter att endast för järnmalmsverksamheten nödvändiga<br /> investeringar kommer att genomföras.</p> <p>Vad gäller det framtida personalbehovet inom järnmalmsrörelsen redovisas<br /> i propositionen en bedömning av företagsledningen som innebär att<br /> företaget har en övertalighet på ca 900 anställda. Övertaligheten anges<br /> kunna lösas genom naturlig avgång. LKAB ämnar överföra den övertaliga<br /> personalen till en särskild organisatorisk enhet, som skall sysselsättas med<br /> projektarbeten, utbildningsverksamhet m. m.</p> <p>Som framgår av vad som ovan sagts redovisas i propositionen en rad<br /> ställningstaganden från LKAB-styrelsens sida som på ett mycket avgörande<br /> sätt kommer att påverka utvecklingen i malmfälten. Också situationen<br /> på enskilda orter i Mellansverige kan komma att påverkas av besluten.</p> <p>Industriministern föreslår en finansiell rekonstruktion av LKAB. En<br /> sådan är uppenbarligen helt nödvändig om företaget skall överleva. Beträffande<br /> de ställningstaganden som företaget från sina utgångspunkter gjort<br /> och som ovan redovisats avstår emellertid industriministern på det hela<br /> taget från att presentera några egna konkreta slutsatser och förslag.</p> <p>På en punkt har emellertid industriministern en kommentar. Det gäller<br /> företagets bedömning av produktivitet och personalsituation. Industriministern<br /> konstaterar att alla möjligheter att öka produktiviteten måste till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>varatas och att detta kommer att leda till sysselsättningssvårigheter i<br /> främst Gällivare och Kiruna kommuner.</p> <p style="margin-left:3px;">LKAB bör emellertid inte enligt industriministerns uppfattning åläggas<br /> andra sysselsättningspolitiska uppgifter än de som ligger i den normala<br /> verksamheten, eftersom detta kan motverka målet att åstadkomma en<br /> långsiktig överlevnad av järnmalmsrörelserna i Kiruna och Gällivare. Såvitt<br /> man kan förstå av propositionen är ändå industriministern beredd att<br /> acceptera att LKAB genom särskilda åtgärder tillfälligt bereder sysselsättning<br /> åt den för dagen övertaliga personalen. Något klart ställningstagande<br /> från industriministerns sida redovisas förvånande nog inte i propositionen.</p> <p style="margin-left:3px;">Som tidigare påpekats tar industriministern i propositionen inte heller<br /> ställning till den aviserade förändringen i inriktningen på LKAB:s verksamhet<br /> i stort och företagets planer på att starkt begränsa investeringarna.<br /> Vi finnér det från socialdemokratisk sida i hög grad anmärkningsvärt att<br /> industriministern inte ansett sig ha anledning att ge sin syn på dessa viktiga<br /> frågor. Det är enligt vår uppfattning orimligt att, som regeringen nu förefaller<br /> göra, passivt acceptera LKAB:s från företagsekonomiska utgångspunkter<br /> utformade ställningstaganden. Vi vill här särskilt peka på några<br /> frågor där regeringen klart bör redovisa sina ställningstaganden.</p> <p style="margin-left:3px;">En sådan fråga gäller den av LKAB:s styrelse aviserade koncentrationen<br /> till järnmalmsområdet. Från socialdemokratiskt håll menar vi att<br /> regeringen för det första bör ta ställning till frågan om en sådan koncentration<br /> är önskvärd från samhällets synpunkt. Det är obestridligt att järnmalmsbrytningen<br /> under överskådlig tid kommer att vara helt avgörande<br /> för sysselsättningen i Kiruna och Gällivare. En kraftsamling från företagets<br /> sida för att göra järnmalmsbrytningen lönsam kan mot den bakgrunden<br /> sägas vara önskvärd. Samtidigt kan emellertid en sådan koncentration<br /> leda till att man lägger ned verksamhet som ger sysselsättning eller som på<br /> sikt skulle kunna ge sysselsättning. Det bör i det läget vara samhällets<br /> uppgift att undersöka möjligheterna att i någon form - inom eller utanför<br /> LKAB - bibehålla den hotade verksamheten. Vi föreslår därför att riksdagen<br /> begär en redovisning av de åtgärder som är från samhällets synpunkt<br /> motiverade med anledning av LKAB:s styrelses handlingsplan.</p> <p style="margin-left:3px;">På samma sätt bör regeringen enligt socialdemokratisk mening ta ställning<br /> till LKAB:s investeringsprogram. Vi menar att statsmakterna skall<br /> utnyttja de statliga företagen som ett offensivt instrument i näringspolitiken.<br /> Det är inte rimligt att, på det sätt som regeringen nu tycks göra, utan<br /> vidare acceptera den kraftiga nedgång i investeringsverksamheten som<br /> företaget från sina utgångspunkter bedömt vara lämplig. Situationen i<br /> Norrbottens län är så allvarlig att kraftfulla åtgärder från samhällets sida<br /> behövs. Man bör därvid också pröva förutsättningarna för att genom<br /> investeringar i LKAB förbättra situationen omedelbart och på längre sikt.<br /> Självfallet finns det möjligheter att genom statliga insatser åstadkomma<br /> finansiella lösningar som kan godtas också från företagekonomiska ut</p> </div> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">gångspunkter. Det kan gälla investeringar i anläggningar men också insatser<br /> på prospekteringsområdet.</p> <p>Regeringen bör i samarbete med LKAB utarbeta ett offensivt investeringsprogram<br /> för företaget. Vi föreslår att riksdagen av regeringen begär<br /> förslag om ett sådant investeringsprogram, inbegripet förslag om de statliga<br /> insatser som krävs för finansering av programmet.</p> <p>I de resonemang som i propositionen förs beträffande behovet av statliga<br /> tillskott till LKAB hänvisar industriministern till en pågående utredning<br /> om regional differentiering av arbetsgivaravgifterna. Det sägs att om en<br /> sådan reform genomförs blir resultatet för LKAB:s del sänkta kostnader.<br /> Med hänvisning härtill bedömer industriministern att behovet av statliga<br /> tillskott ligger 400 milj. kr. lägre än enligt Statsföretags beräkning. Eftersom<br /> förslaget om regional differentiering av arbetsgivaravgifterna ännu<br /> inte ens är utrett kan det bli anledning att återkomma till frågan om<br /> LKAB:s behov av statliga tillskott.</p> <p>Frågan om jämvägsfraktema tas upp i en annan motion. Som påpekas av<br /> industriministern måste frågan få en mer definitiv lösning än den som nu<br /> presenterats från regeringens sida.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen begär att regeringen under våren 1982 för riksdagen<br /> redovisar dels SSAB:s finansiella situation och en bedömning av<br /> den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren, dels företagets<br /> beslutade och planerade strukturella förändringar och dessas<br /> sysselsättningsmässiga konsekvenser,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder<br /> bör vidtas för att säkra Eiserkoncemens fortlevnad och<br /> produktion i Sverige,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen av regeringen begär en redovisning av de åtgärder<br /> som är från samhällets synpunkt motiverade med anledning av<br /> LKAB:s styrelses handlingsplan,</p> <p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen begär att regeringen tillsammans med LKAB utarbetar<br /> ett investeringsprogram för företaget och återkommer till<br /> riksdagen med förslag om genomförandet av programmet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1981/82:103</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 17 november 1981<br /> OLOF PALME (s)</p> <p>CURT BOSTRÖM (s)</p> <p>INGVAR CARLSSON (s)</p> <p>HANS GUSTAFSSON (s)<br /> LILLY HANSSON (s)</p> <p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br /> PAUL JANSSON (s)</p> <p>GÖRAN KARLSSON (s)<br /> VALTER KRISTENSON (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>MAJ LIS LANDBERG (s)<br /> ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>LISA MATTSON (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)<br /> ANNA GRETA SKANTZ (s)<br /> INGVAR SVANBERG (s)<br /> LARS ULANDER (s)</p> <p>OLLE WESTBERG (s)<br /> i Hofors</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 CURT BOSTRÖM s 2 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 3 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 4 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 5 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 6 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 7 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 8 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 9 undertecknare 0 MAJ LIS LANDBERG s 10 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 11 undertecknare 0 LISA MATTSON s 12 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 13 undertecknare 0 ANNA GRETA SKANTZ s 14 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 15 undertecknare 0 LARS ULANDER s 16 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 17 undertecknare G502103 av Olof Palme m. fl. mot_198182__103.pdf 254335 pdf med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/D8D501D6-B5E2-4478-A136-18A777E2028A