<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437455</hangar_id>
 <dok_id>G40987</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>87</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1980/81:87</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>87</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-02-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:18:08</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 15:36:27</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1980/81:87 Onsdagen den 25 februari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G40987/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G40987</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40987</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av riksmötet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tids-
och ärende­planer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Justerades protokollet för den 17 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Talmannen meddelade att Sune Johansson anhållit om ledighet från
uppdraget som riksdagsledamot under tiden den 9 mars-den 12 april 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren biföll denna
ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde aft Bo Finnkvist (s) skulle
tjänstgöra som ersättare för Sune Johansson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Förlängning av riksmötet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
1 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksmöte
skall om inte annat beslutas avslutas senast den 31 maj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1 kap. 4 § RO stadgas aft riksdagen om synnerliga skäl föreligger kan förlänga
riksmötet, dock längst t. o. m. den 15 juni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sammanträde den 3 februari har talmanskonferensen med hänsyn till lämnade
upplysningar om den väntade arbetsbelastningen i riksmötets slutskede ansett
att synnerliga skäl föreligger aft förlänga riksmötet 1980/81 och fillstyrkt
att def får pågå längst t. o. m. onsdagen den 10 juni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren beslöt att riksmötet skulle pågå längst t.
o. m. onsdagen den 10 juni 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§ Tids- och ärendeplaner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
2 TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
kammarens ledamöter kommer att utdelas dels en ärendeplan för behandling i
kammaren av utskottsbetänkanden under tiden fram fill påsk, dels en
sammanfrädesplan för samma tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tiden efter påsk kan nämnas följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vecka 18 (27 april-3 maj) avslutas ett eventuellt arbetsplenum
torsdagen den 30 april senast kl. 15.00.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vecka 22 (25-31 maj) kommer arbetsplenum atf utsättas
tisdagen den 26 och onsdagen den 27 maj. Onsdagssammanträdet avslutas senast
kl. 15.00. Fredagen den 29 maj hålls fri från arbetsplenum. Eventuellt blir det
nödvändigt med ett plenum för fräge- och interpellationssvar denna dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen kommer i vecka 24 arbetsplenum atf utsättas
tisdagen den 9 juni för behandling av finansutskottefs betänkande med anledning
av komplef-feringspropositionen. Debatten fortsätter vid behov påföljande dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fullständig sammanfrädesplan för återstoden av
riksmötet 1980/81 beräknas föreligga i vecka 15. Till samma vecka beräknas
också föreligga en ny ärendeplan för fiden efter påsk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5                              § Föredrogs och hänvisades&lt;br&gt;
Proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:95
bil, 1 fill socialutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bil, 2
till utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6                              § Föredrogs och bifölls&lt;br&gt;
Interpellafionsframställning 1980/81:102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs finansutskottets
betänkande 1980/81:20 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetregleringen m. m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 3 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fräga om defta betänkande hålles gemensam överläggning
för punkterna A och B, Under den gemensamma överläggningen får yrkanden
framställas beträffande båda punkterna i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 4 KJELL-OLOF FELDT (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Ett växande antal människor i det här landet
undrar antagligen vad regering och riksdag egenfiigen sysslar med. Regeringen
påstår sig vara ivrigt sysselsatt med att spara. Men underskotfen växer, och
landets skulder ökar i snabbare takt än någonsin. Regeringen hävdar atf
kostnaderna i Sverige är alldeles för höga för atf vi skall klara oss i den
internationella konkurrensen. Men inflafionen slår ständigt nya rekord.
Regeringen kräver att svenska folket skall arbeta sig ur krisen. Men antalet
människor ufan arbete blir större för varje månad som går,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är kanske inte så konsfigt atf misstron mot politiker
ökar och att förtroendet för den borgerliga regeringen svikfar. Den politik man
för leder inte landet ut ur den ekonomiska krisen utan för oss djupare in i
den. Och de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen vill aft
riksdagen i dag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall anta
ger inget hopp om någon ändring till det bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets borgerliga majoritet levererar i sitt
betänkande många bekymrade suckar över allt som gått på tok. Underskotten ökar
i stället för minskar, räntan är för hög, röriigheten på arbetsmarknaden för
låg osv. Proceduren överensstämmer med föregående års också i så måtto, atf man
efter all denna klagan infe har något annat atf föreslå än aft vi skall
fortsätta ungefär som hitfills. Man klamrar sig fast vid förhoppningen aft en
ny omgång i mars av skattehöjningar och utgiftsnedskärningar skall åstadkom­ma
vad de tidigare infe förmått. Och man visar en rörande tilltro fill de luftiga
och vaga idéerna i regeringens handlingsprogram om en s, k, offensiv politik
som skall komma någon gång i framfiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad är det
då som borde ske med Sveriges ekonomi?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först måste vi inse aft Sveriges ekonomiska kris i grunden
är en försörjningskris. Den grundläggande orsaken fill våra svårigheter är atf
svensk indusfri har blivit för liten och för svag för att kunna bära upp den
levnadsstandard och den välfärd vi i dag lever med. Under trycket av hårdnande
konkurrens, felslagna investeringar och otillräckliga nysatsningar har viktiga
delar av industrin slagits ut eller kraftigt gått fillbaka- def gäller t, ex,
varven, stålindustrin, tekoindustrin, gjuterierna, järnmalmsgruvorna, t, o, m,
vissa delar av en annars framgångsrik skogs- och träindustri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På detta sätt har produktionsförmågan blivit otillräcklig
för att kunna öka exporten och hålla fillbaka importen. En rad varor som vi
förut tillverkade själva - infe bara konsumtionsvaror utan också insatsvaror
till vår industri -måste vi nu köpa utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt med att produkfionsförmågan försvagats har
Sverige också drabbats hårt av de ökade kostnaderna för oljeimporten, som
fiofaldigats under 1970-talet, Det ökade naturligtvis ytterligare underskottet
i vår utrikeshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet av allt detta har blivit att vi inte förmår
försörja oss själva längre utan har blivit beroende av en fortlöpande upplåning
utomlands. Enda vägen ur denna försörjningskris är atf den svenska industrin
rustas upp och byggs ut, så att vi på nytt genom eget arbete kan försörja oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def måste understrykas atf det bara är genom en
industriell expansion som de stora underskotten i utrikeshandeln kan minskas.
Det är bara med varor som vi kan betala vår import. Det är också bara med varor
som vi kan betala igen våra skulder och räntorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här får viktiga konsekvenser för inriktningen av den
ekonomiska polifiken. Def räcker alltså inte att skapa nya jobb, att satsa på
allmän expansion för aft få fart på ekonomin. De nya jobben måste i första hand
skapas i den utlandskonkurrerande industrin, och expansionen måste ske i
företag som ger landet inkomster genom atf producera konkurrenskraffiga varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det borde inte vara omöjligt atf skapa förutsättningar för
en ny industriell fillväxt i Sverige. Men det ställer en rad krav på den
ekonomiska politiken och på landets medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det krävs
att vi visar återhållsamhet med konsumtionen, både den privata&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och den
offenfiiga, för att resurser skall finnas för industrins utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def krävs att inflationen och kostnadsutvecklingen
kraftigt hålls fillba­ka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def krävs nya instrument för kapitalbildningen i
näringslivet, så atf högre vinster kan accepteras och sparandet förvandlas fill
produktivt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs att vi till fullo utnyttjar alla tillgängliga
resurser inom landet -råvaror, kapital, arbetskraft - så att vi kan höja
försörjningsförmågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och det krävs att den ekonomiska politiken klart och
entydigt hävdar rättvisans och solidaritetens principer. Den enda politik mof
krisen som har utsikt att lyckas är den som bärs upp och stöds av de stora
befolkningsgrup­perna i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def vore, herr talman, grovt vilseledande att påstå att
den borgerliga regeringens politik uppfyller de här kraven. I och för sig har
man lika hårt som vi hävdat att det är på industrin vi måste satsa. För eff år
sedan lanserade man också en politisk strategi i det syftet. Den beskrevs som
en strategi för ökaf sparande. Genom att hålla fillbaka den offentliga sektorns
expansion skulle tvä mål uppnås: resurser skulle frigöras för industrin, och
det statliga budgetunderskottet skulle minskas. Man utlovade också stora
resultat i kampen mot inflationen genom insatser bl. a. för en lugn och fredlig
avtalsuppgörelse. Och man lovade bättre investeringsförutsäftningar för
industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men den fakfiska utvecklingen blev en helt annan. I
stället för att bygga upp en långsiktig politik, inriktad på den svenska
ekonomins återhämtning, har regeringen under def år som gått tvingats fill en
serie mer eller mindre panikartade ingripanden, i allmänhet framkallade av
regeringens egna försummelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def började med atf man helt misslyckades med att skapa
förutsättningar för en lugn och fredlig avtalsuppgörelse. I stället drabbades
landet under fjolåret av den största arbetsmarknadskonflikten någonsin. Det
fortsatte med atf kampen mot inflationen förvandlades till den kraftigaste
prissteg­ringen på 30 år. Och med den utlovade sparpolitiken blev det ingenfing
av under hela våren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot den bakgrunden föga förvånande att oro utbröt
pä valuta­marknaderna under våren och sommaren 1980. När två räntehöjningar
misslyckades att stoppa valutautflödet, kom den första panikåtgärden: de stora
skattehöjningarna i september. Den långsiktiga strategin fick man överge i två
avseenden. I stället för att begränsa den offentliga sektorns expansion skar
man ner den privata. I stället för att minska inflafionen drev man på den
ytterligare. Dessutom skapade man allmän förvirring om sina avsikter genom atf
påstå att skattehöjningarna var ett inslag i konjunktur­politiken. Sverige
skulle nämligen enligt regeringen befinna sig i en överhettad högkonjunktur -
när varje vettig människa kunde se aft näringslivet snabbt var på väg in i en
lågkonjunktur med sjunkande produktion och ökad arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den s. k. sparplanen från oktober var sedan ett försök att
återvända till den ursprungliga strategin, dvs. bantningen av den offentliga
sektorn. Men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;huvuddelen
av sparplanen visade sig ånyo handla om nedskärningar av den privata
efterfrågan. Def blev alltmer uppenbart att regeringen skulle åstadkomma ett
rejält bakslag för den svenska industrins avsättning på hemmamarknaden. I samma
riktning verkade den filltagande krisen för bostadsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den interna brevväxlingen i regeringens kansli - det
förekommer nämligen en sådan - framgår att regeringen redan i november insåg
att dess strategi höll på aft misslyckas. Det mest fatala var, enligt
brevskrivaren utrikesminister Ullsten, atf den kommande budgetpropositionen
obarmhär­tigt skulle avslöja aft sparpolitiken gav helt motsatt effekt än den
man utlovat. Budgetunderskottet ökade, utrikesbalansen försämrades och indu­strins
tillbakagång fortsatte. Därför krävde samme Ullsten att regeringen satsade på
en mera offensiv politik. I annat fall skulle budgetpropositionen leda fill en
förtroendekris - för regeringen och för den svenska kronan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Otroligt nog förklingade denna uppmaning ohörd. Regeringen
lät månaderna gå. När budgetpropositionen kom den 12 januari visade def sig att
herr Ullsten bara haft alltför rätt. Valutakrisen utlöstes direkt. Mellan den
12 och den 31 januari strömmade 5 miljarder kronor ut ur landet. Riksbanken
försökte uppträda som en räddare i nöden genom att höja räntan med hela 2 %.
Men räntehöjningen fick rakt motsatt effekt - valutautflödef ökade från 300
fill 500 milj. kr. per dag. Det som räddade kronan - och antagligen också
regeringen - var beskedet den 2 februari atf ett fvåårsavtal uppnåtts om
lönerna mellan Landsorganisationen och Svenska arbetsgiva­reföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det måste naturligtvis betraktas som ytterst
allvarligt att Sveriges regering framkallar en valutakris genom aft i en
proposifion visa att den inte kan regera, infe kan sköta landets ekonomi. Men
vad skall man då säga om en regering som gör defta fullt medvetet, som inseratt
en offenfiig demonstration av regeringens handlingsoförmåga kommer att
framkalla en kris, men ändå genomför demonstrationen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser att Gösta Bohman bär eft särskilt ansvar i denna
märkliga affär. Han har infe bara en gång tidigare framkallat en
spekulationsvåg mot den svenska kronan, som ledde till en devalvering. Han
försvarade den här gången regeringens beteende på eft så uppenbart inkompetent
sätt att alla insåg att ekonomiministern dolde sanningen. Han påstod atf
regeringen infe hunnit åstadkomma någon ekonomisk politik, därför att vissa
statistiska uppgifter kommit regeringen till hända först idecember. Men herr
Ullstens brev i november dementerar det påståendet. Tyvärr är endast en
tolkning möjlig, nämligen den aft utrikesministern insåg lägets allvar, medan
ekonomiministern inte gjorde det. I så fall borde ekonomiminister Gösta Bohman
inse att han inte klarar sitt jobb och dra sig fillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Bohman bar sig lika dumt åt när han påstod att
valutakrisen orsakades av illvillig ryktesspridning och ingenting annat. Han
försökte låta påskina att den svenska kronans ställning i själva verket är
stark, aft omvärldens förtroende för Sveriges ekonomi infe påverkas av ett
stadigt växande underskott i utrikesaffärerna och ett lika stadigt växande
upplå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningsbehov
i utlandet. Det råder inget tvivel om att deffa försök atf vilseleda den
allmänna opinionen ytterligare har undergrävt regeringen Fälldins auktoritet -
man ville helt enkelt inte fala om hur det förhöll sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Speciellt illavarslande är de negativa reaktionerna
utomlands på de här bravaderna. Internationella bankmän förutspår nu nya
valutakriser i Sverige. Den amerikanska tidskriften News and World Report dömer
i en mycket kritisk artikel ut den borgerliga regeringens politik helt - den
förlorar förtroendet hos både väljarna och näringslivet, säger tidningen. Denna
rad av kritiska och nedsättande omdömen om svensk ekonomi, och om den svenska
regeringen, mäste tas på allvar av det uppenbara skälet att Sverige genom
riksgäldskonforet i år måste låna mer utomlands än någonsin, antagligen ungefär
25 miljarder kronor. Denna uppgift har sannerligen inte blivit lättare efter
Gösta Bohmans oskickliga hantering av landets valuta-politk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet av allt detta har blivit aft regeringens
långsiktiga strategi nu ligger i spillror. Räntan har måst höjas från 8 till 12
% under det senaste året. Åtstramningen har inte lett till den omtalade
resursöverföringen till industrin. I stället är landet nu på väg in i en
kraftig ekonomisk tillbakagång med fällande produktion och minskad
sysselsättning just i den industri som man ville stimulera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns därför ingen anledning aft tro aft den väg
regeringen nu stretar sig fram efter kommer att leda fill de mål man har ställt
upp. Det finns i dag inget sug från exportmarknaderna som gör atf de resurser
som friställs av åtstramningspolitiken söker sig dit. Det beror inte bara på
att det råder internationell lågkonjunktur. Def beror också på att de svenska
företagen fortsätter att prissätta sig ur marknaderna, trots flera år av
fallande reallöner som rimligen borde ha gett dem bättre konkurrenskraft.
OECD;s statistik visar att Sverige under 1980 tillhörde de länder som hade den
absolut sämsta utvecklingen på exportmarknaderna och som gjorde de största
andelsförlus­terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prognoserna för 1981, som de nu föreligger, talar ett
mycket tydligt språk. Industrin kommer att minska både sin produktion och sin sysselsättning.
Dess investeringar kommer antagligen att sjunka och exporten atf stagnera,
Utslagningen av företag och därmed av industriell kapacitet fortsätter, I
januari registrerades över 100 000 arbetslösa, och av dem var 40 000 under 24
år. Mot detta stod bara drygt 30 000 lediga platser i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lång rad företag inom stålindustrin, skogsindustrin och
den träbearbe-tande industrin kör med 3- eller 4-dagarsvecka, Bara i januari
varslades över 10 000 löntagare om avskedanden, permitteringar och kortfidsvecka,
ett större antal än på många många år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Detta läge förvärras av atf det andra mål som
regeringen satt upp, atf minska budgetunderskottet, inte heller kommer att
uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Historien om regeringen Fälldins kamp mof
budgetunderskottet är näsfan av def tragikomiska slaget. Efter många om och men
lade man det försfas, k, sparpaketet i oktober 1980, Tillsammans med de i
september beslutade skattehöjningarna skulle nu budgetutvecklingen vändas. Man
angav atf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mellan
budgetåren 1980/81 och 1981/82 skulle budgetunderskottet hållas oförändrat,
dvs, vid 55 miljarder, därefter sänkas med 7 miljarder budgetåret 1982/83 och
sedan med 5 miljarder per år, 1984/85 skulle underskottet ha sjunkit från 11 %
av BNP till 6 %, Denna plan spikades av riksdagen så sent som den 18 december i
fjol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen blev som bekant den rakt motsatta.
Underskottet under det första av sparplanens budgetår, dvs, 1981/82, blir infe
55 ufan 64 miljarder, trots att sparplan nr 2 också räknats in, den sparplan
som ännu inte har kommit fill riksdagen. Och enligt uppgifter från
budgetdepartementet blir underskottet under def andra året, dvs, 1982/83, över
70 miljarder, då def enligt sparplan nr 1 skulle ha varit mindre än 50 miljarder.
Och mycket riktigt, nu aviseras sparplan nr 3, som skall fa itu med
underskottet 1982/83,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag erinrar inte om detta för att göra mig lustig över
regeringen Fälldins misslyckanden, utan jag gör det för atf visa hur ohyggligt
svårt def är att räta upp en budget när den väl hamnat i utförsbacken. Att
återställa budgetba­lansen i en ekonomi där de reala inkomsterna minskar men
inflationen fortsätter är redan det en svår uppgift. Att göra det när statens
skulder börjar överstiga 300 miljarder kronor är hart när omöjligt, eftersom
utgifterna för räntor ökar i accelererad takt. Budgetförsämringen mellan åren
1981/82 och 1982/83 beror således helt pä att ränteutgifterna för staten
fortsätter atf skena i väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det måste tilläggas atf budgetunderskottefs storlek för
nästa budgetår med all sannolikhet underskattas av regeringen. Räkningen för
den arbetslöshet som åtstramningspolitiken har skapat återstår atf betala. En
första antydan härom kom från arbetsmarknadsstyrelsen, som häromdagen begärde
3,5 miljarder till ökat statligt byggande för atf förhindra att arbetslösheten
i byggfacket nästa vinter når en närmast katastrofal omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De slutsatser som måste dras i det här läget är
sannerligen inte av det angenäma slaget. Den hotande uppgången av arbetslösheten
och den svaga utvecklingen inom industrin talar för en omläggning av politiken
i mer expansiv riktning. Det rekordstora underskottet i utrikesaffärerna och
den fortsatta inflafionen pekar däremot åt rakt motsatt håll, dvs. mof
ytterligare åtstramning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså ingen överdrift att påstå atf den ekonomiska
politiken har kört fast, att den snart bara har pest och kolera atf välja
emellan. Det är därför inte att undra över att ropen höjs om en annan och en
mera offensiv, ekonomisk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svensk ekonomi lever enligt min mening {. n. med farligt
små marginaler. Det understryks av aft vår utlandsupplåning i år uppenbarligen
kommer atf pressas till gränsen av sin förmåga och, när det gäller mera
långfristiga lån, troligen över denna gräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def ter sig helt uteslutet att en svensk utlandsupplåning
i den här takten kan fortsätta i eff år till. 1981 blir det enda är då vi kan
låna i denna omfattning. Därför är det mer än hög tid aft åstadkomma de
förändringar i svensk ekonomi som krävs för att utvecklingen skall vända mof
minskande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underskott
och lägre upplåningsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man som representant för ett oppositionsparti skall
ange riktlinjerna för den ekonomiska politik som egentligen borde föras ställs
man inför vissa vanskligheter. I ett akut krisläge som det vi nu har blir
frågan om hur valuta-, penning- och handelspolitiken sköts ofrånkomlig. Men här
är def bara regeringen som kan agera. När vi i höstas föreslog eff tillfälligt
importskydd för att minska påfrestningarna på bytesbalansen och minska trycket
på den svenska valutan, mötte vi kritik för aft vi ens vågade aktualisera en
sådan fråga i riksdagen. I dag kan det vara intressant att begrunda hur vårt
läge skulle ha varit om regeringen hade följt värt råd och skaffat sig ett
visst andrum för atf fä i gäng den offensiva politik som nu allmänt efterlyses.
I varje fall är det svårt att tro, atf läget hade kunnat bli värre än vad def
nu faktiskt är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men även om man bortser från dessa områden för den
ekonomiska polifiken finns det utomordentligt angelägna uppgifter för'en
handlingskraf­tig regering - om vi hade någon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall
ge ett anfal exempel på sådana arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I flera års tid har svensk skogsindustri - massa- och
pappersindustrin och sågverken - infe kunnat utnyttja vare sig sin
produktionskapacitet eller sitt marknadsutrymme. Def beror på att
skogsavverkningarna infe har räckt till för atf förse industrin med råvara.
Avverkningarna har legat lägre än både industrins behov och tillväxten av
avverkningsmogen skog. Den nästan otroliga situafionen har alltså uppstått att
medan träden står kvar i skogen, åldras och förstörs, måste industrin köra med
nedsatt produktion och företag t. o. m. läggas ned därför att de saknar råvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De valutaförluster som vi på detta sätt gör är mycket
stora. Enligt skogsindustrins samarbefsufskott skulle den svenska bytesbalansen
kunna förbättras med 8 miljarder kronor, om skogsindustrin fick råvara som
räckte till för vad den förmår producera och sälja. Därför kräver industrin nu
snabba åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i snart två års fid försökt förmå regeringen aft
ingripa för att öka avverkningarna. Nu gör man äntligen ett försök. Fr. o. m.
nästa år skall skogsägarna få eff extra bidrag som stimulans till avverkning.
Men det är tvivelaktigt om det ger någon effekt. Skogsägarna fick redan i fjol
en rejäl skattesubvention - halva inkomsten av timmerförsäljningen är skattefri.
Men resultatet blev aft avverkningarna minskade och att priserna kraftigt steg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi tror för vår del atf skogsbeskattningen måste göras om
ganska radikalt. Men det tar fid, och fid har vi brist på i det här läget.
Därför måste ökade avverkningar kunna framtvingas. Det kan vara en besk medicin
både för skogsägarna och för den borgerliga regeringen. Men vi har helt enkelt
infe råd med ett nationalekonomiskt slöseri, som om det upphörde skulle kunna
minska underskottet i bytesbalansen med en tredjedel och radikalt ändra
situationen när det gäller värt behov av utlandslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har nyligen framlagt en energiproposition. Dess
målsättning att minska oljeberoendet  är aktningsvärd.  Men  jag saknar en 
insikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämligen
aft energipolitiken mäste göras till en integrerad del av vår ekonomiska
polifik och aft därmed all möjlig ansträngning måste göras för atf minska allt
slags energiimporf. Därför är det exempelvis obegripligt atf regeringen inte
vill satsa mer på den enda rent inhemska energikälla vi har, dvs.
vattenkraften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men def finns ytterligare arbetsuppgifter. Den stora
offentliga upphand­lingen på 60 miljarder kronor om året från det privata
näringslivet måste ges en näringspolitisk uppgift, sä aft svensk industri
gynnas. Men industrins egen upphandling borde också inriktas på sådant sätt att
svenska leverantörer får större chanser och alt importen av insafsvaror,
komponenter etc. kan minskas. Vi måste inse att vi infe bara skall sfimulera
industrin till export utan också stimulera den att hårdare satsa pä vär egen
marknad. Där kan stat och kommun göra en väsentlig insats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsbyggandet är i kris. Enligt nyligen framlagda
beräkningar kan igångsättningen av nya bostäder i år falla fill 40 000.
Kraftfulla åtgärder måste därför vidtas för att hålla uppe bostadsbyggandet.
Def ger visserligen inga exportinkomster. Men det behövs bostäder och det krävs
en bevarad industriell kapacitet också i den branschen, om vi skall klara
framtidens byggande själva - skall vi ha en industri som växer måste vi ocksä
ha en industri som bygger - och om svensk byggindustri skall kunna bidra med
exportinkomster genom byggande utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! En central uppgift för varje ekonomisk
politik i det här landet är aft stoppa inflationen, sanera statsflnanserna och
minska budgetunder­skottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def råder inget tvivel om att den preliminära uppgörelsen
om eft tvåårigt löneavtal mellan LO och SAF givit det här landet en rejäl chans
att börja bromsa upp inflationen. Men det förutsätter i sä fall att landets
regering far vara pä den chansen. Det är tveksamt om den sittande regeringen är
i stånd till detta. Bara timmarna efter def atf avtalet var klart aviserade man
en rad åtgärder som pressar upp inflationstakten. Och i def s. k.
handlingsprogram­met finns inte ett ord om hur inflationen skall bekämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändå är det just i det här läget som en beslufsam insats
mot inflationen skulle kunna ge resultat, och jag skall ge några exempel;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.      För några veckor sedan höjdes räntan med hela 2 %.
När nu löneavtalet&lt;br&gt;
är klart och när nu regeringen presenterar sitt handlingsprogram - def&lt;br&gt;
handlingsprogram som Gösta Bohman i ett brev till finansutskottet har&lt;br&gt;
beskrivit som det som på nytt väckt förväntningar om en bättre ekonomisk&lt;br&gt;
framtid - då vore def enda logiska att sänka räntan igen. Vågar man infe göra&lt;br&gt;
det visar det en sak: regeringen tror inte på sitt eget program och regeringen&lt;br&gt;
anser att vi vandrar på randen av en ständig valutakris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Just nu pågår förhandlingar mellan staten och
jordbrukarna om eft nytt&lt;br&gt;
jordbruksavtal. Det råder inget tvivel om att den konstruktion som&lt;br&gt;
jordbruksavtalet hittills haft har medverkat till att hålla i gång inflafionen.&lt;br&gt;
Genom att jordbrukarna får full kompensation för den inflation vi har haft,&lt;br&gt;
sä rullar denna vidare i form av kraftigt höjda matpriser. Det upplevde vi alla&lt;br&gt;
nu i januari, då matpriserna på en gång steg med 9 %. Om nu löntagarna är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
dén 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beredda
atf acceptera ett magert avtal över två år för aft medverka till en sanering av
ekonomin, så borde vi enligt min uppfattning kunna kräva samma sak av landefs
jordbrukare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
häller f. n. på att avrusta samhällets kontroll över prisutvecklingen genom aft
i liberalismens - eller kanske snarare Burenstam Linders-namn avskaffa
prisregleringar och minska SPK:s resurser. Men just nu borde man göra raka
motsatsen. Om landets löntagare är beredda aft visa återhållsamhet, måste samma
återhållsamhet krävas av företagen när det gäller prishöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Spekulationsaffärer,
den grä kredifmarknaden och den svällande konsumtionen på kredit är andra
inslag i inflationsekonomin, som förvärrar sjukan. Här måste en rad hårdhänta
ingripanden göras: skärpt realisations­vinstbeskattning, mindre generösa
skafteavdrag, begränsning av kontokort och konsumtionskrediter. Här bör man gå
hårt och bestämt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När det gäller statsfinanserna är
naturligtvis den viktigaste förutsättningen att vi får fart på Sveriges ekonomi
och kan stoppa inflationen. Kombinationen av stagnation och inflation har visat
sig vara helt förödande för statsbudgetens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste också genomföra en grundläggande reformering av
beskattning­en. En skiss fill en sådan skattereform är nu ute för diskussion
bland det socialdemokratiska partiefs medlemmar. Den innebär en rejäl sänkning
av marginalskatterna men också en rejäl sanering av avdragssysfemet - i toppen,
inte i botten, där regeringen har satt in sin stöt. Dessutom talar vi om hur
sänkningen av inkomstskaften skall finansieras - genom införandet av
produktionsskatten, den s. k. promsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan emellertid göra mera när det gäller att sanera
statsbudgeten. Vi i det här huset borde på allvar se till aft samhället får
resurser för aft sätta åt skattesmitare, svartjobbare och andra som skor sig på
det allmännas bekostnad. Det är inte bara fråga om rättvisa och moral. Ur den
här svarta sektorn i vår ekonomi kan stora belopp hämtas, som väsentligt skulle
förbättra statens och kommunernas finanser. Enligt vissa forskningsresultat
skulle det 1980 ha funnits oredovisade skattepliktiga inkomster i vårt land på
minst 17 miljarder kronor - kanske ända upp till det dubbla beloppet, dvs. 34
miljarder kronor. Skattebortfallet för stat och kommun kan därmed uppskattas
till någonting mellan 13 och 27 miljarder kronor. Det kan jämföras med att
inkomstskatten f. n. tillför statskassan ungefär 33 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därtill kommer de skattebetalare, framför allt företag,
som struntar i att betala in skatter, arbetsgivaravgifter och moms. F. n. står
8 miljarder kronor ute i obetalda skatter. Kunde staten bara driva in sina egna
fordringar - det kanske budgetminisfern kan lämna några upplysningar om - skulle
vi få in pengar som räckte till både eft och två borgerliga sparpaket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns ytterligare en viktig uppgift för
den ekonomiska politiken, nämligen att skapa förutsättningar för en uppgång av
industrins investeringar ur den djupa vågdal som de har befunnit sig i under de
senaste åren. Den dåliga investeringsutvecklingen har säkert flera orsaker -
svag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marknadsutveckling,
osäkerhet om framtiden, brist på kommersiellt utveck­lingsbara projekt. Men en
viktig, och ibland kanske avgörande, faktor torde vara att andra placeringar
-uflåning, fastighetsaffärer, utlandsinvesteringar - fett sig avsevärt mera
lönsamma än produktiva investeringar i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def står helt klart aft detta mäsfe ändras, om Sverige
vill förbli ett avancerat industriland genom aft utveckla sin indusfri. Dä
krävs att industriell produktion blir lönsammare än all annan ekonomisk
verksamhet -lönsammare än exempelvis utlåning, import och
fastighetsförvaltning. Annars söker sig varken kapital eller företagartalanger
fill industrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nödvändiga åtgärder är att minska inflafionen, sänka
räntan, sanera den grå kredifmarknaden och skärpa beskattningen av olika
spekulationsaffärer. Men det räcker inte. Vinstnivån i svensk industri måste
under 1980-talet fillåtas bli högre än vad den var under 1970-talef. Dessutom
måste industrin ha fillgång till en ökad mängd riskvilligt kapital för att
kunna finansiera sina investeringar och förbättra sin soliditet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns två vägar att nå def målet. Den ena har den
borgerliga regeringen börjat staka ut. Och härvidlag visar den en energi och en
målmedvetenhet man gärna skulle vilja se pä andra områden av den ekonomiska
politi­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den gångna hösten har man nämligen startat en
miljardrullning i skaffesubventioner för aft driva upp kurserna pä
akfiemarknaden. Aktieut­delning beskattas numera lindrigare än andra inkomster.
Ett system som kallas skaftepremierat lönsparande har man raskt gjort om till
kreditfinan-sierade fonder för aktieköp. Dessutom har man, som riksbankschefen
uttryckt sig, oskadliggjort marknaden för premieobligationer, allt i syfte aft
föra över pengar fill efterfrågan på aktier och skapa hausse på aktiebörsen.
Och därmed har man lyckats. Börsaktiernas marknadsvärde har pä eft par månader
stigit med 11 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många industriföretags aktier har med säkerhet varit
undervärderade av börsens placerare. Def ligger därför viss reson i att
aktiekurserna stiger, även om def skär sig mof den jämmer och veklagan över den
otillräckliga avkastningen på akfier som man regelbundet utstöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men det är
två inslag i den här utvecklingen som inger betänkligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ena är att regeringen strör uf sina
subventionsmiljarder ufan atf bry sig om huruvida def verkligen är något
nysparande som placeras i aktier. Man går snarast den motsatta vägen genom atf
uppmuntra lånefinansiering. Ekonomiministern har gett sin välsignelse äf att
skatfepremier utgår för aktieköp som sker med lånade medel, t. o. m, i de fall
där företagen länar ut sina egna pengar för atf köpa sina egna aktier.
Finansutskottets borgerliga majoritet vågade inte ens låta utreda lagligheten i
de här transaktionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Sannerligen har Sverige blivit ett märkligt
land, där regeringen skall lära folk aft spara genom att uppmuntra dem aft
låna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def andra betänkliga inslaget är de fördelningspolifiska
effekterna av den här subvenfionsaffären. Överallt i vårt samhälle skall det nu
snålas: skolbarnen måste äta billigare mat, de handikappade fränfas sina
bidrag, sjukvården försämras osv. Men när det gäller att frammana bilden av en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blomstrande
aktiemarknad, atf skapa våldsamma kursstegringar på akfier, då skyr man inga
kostnader, då vet generositeten knappast någon gräns. Man bryr sig inte ens om
huruvida gränsen för det lagliga överskrids. Ändå är detta bara början. Skall
regeringen nå målet, som är aft tillföra näringslivet nytt kapital på
åtminstone 3-4 miljarder kronor per år, måste ännu mer skattepengar pumpas in i
akfieplaceringar, ännu liberalare skatteregler konstrueras till aktieägarnas
och företagens fromma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men def kan visa sig vara en draksådd som regeringen håller
på med. För det är nägot osunt som är på väg att hända i det här landet.
Sverige befinner sig i en svår kris. Tiotusentals människor kommer i år atf
förlora sina jobb, mänga företag kommer atf slås uf, tusentals jordbrukare kan
tvingas bort från sina gårdar av de skyhöga räntorna. Men mitt i allt detta
elände frodas penninghandeln och spekulationerna som aldrig förr, undersfödda
av en skattesubvenfionerad kreditgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill rikta en allvarlig maning fill de borgerliga
partierna; Underskatta inte människors känsla för rättvisa och anständighet i
politiken! Def som nu sker kan allvarligt skada möjligheterna att fä förståelse
för nödvändigheten av effektivitet och lönsamhet i industrin. Och ni måste
fråga er: Vad händer den dag då staten, med sina enorma underskott, inte längre
orkar hålla den här subventionskarusellen i gång och kreditströmmen fill
aktiemarknaden minskar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både de borgerliga partierna och näringslivet borde inse
atf en ökad kapitalbildning i näringslivet, som skall ge stabilitet och uthållighet,
inte kan byggas på skattesubventioner, lånefinansiering och ökade orättvisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vär mening måste nya former skapas för
kapitalbildningen i def här landet när det gäller näringslivets försörjning med
riskvilligt kapital. Vi måste dessutom finna former som gör det motiverat för
de stora löntagar­grupperna att avstå från lönehöjningar och acceptera aft
pengarna i stället satsas i företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här förenas två huvudströmmar i arbetarrörelsens
diskussion om lönta­garnas roll i näringslivet. Kravet på spridning av den
ekonomiska makten måste ställas samtidigt med kravet pä löntagarna atf medverka
fill en ökad kapitalbildning. Enklare uttryckt: Skall löntagarna ställa upp med
sina pengar, måste de få ett ägande och inflytande som svarar mot deras insatser.
Det kan bara ske om löntagarna behäller äganderätten till sina pengar, blir
delägare i de företag där deras pengar satsas. Det kan ske om vi inför
löntagarfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarfonder kan också medverka fill aft högre vinster
blir fördelnings­polifiskt acceptabla-om löntagarna får del i vinsterna och mer
aft säga till om när det gäller hur de används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men löntagarfonderna är inte bara en fråga om pengar och
kapital. Det handlar också om en demokratisering av inflytandet i näringslivet.
Genom att köpa aktier, satsa riskvilligt kapital i företag, blir fonderna och
löntagarna delägare i företagen. Och de fär ägarinflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att def kan ha väsentliga konsekvenser för våra
möjligheter att ta oss ur den ekonomiska krisen. Jag tror att inträdet av en ny
ägargrupp i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;näringslivet
kommer aft få tre vikfiga konsekvenser;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.      Synen på hur man skall tjäna pengar kommer atf
förändras. För den&lt;br&gt;
private kapitalägaren är def skäligen likgilfigt om företagens vinster uppstår
i&lt;br&gt;
produkfionen eller genom olika slag av spekulation och flnansiella place­&lt;br&gt;
ringar. För löntagarna som ägare borde det vara vinst ur produktivt arbete&lt;br&gt;
som framför allt skall eftersträvas - och def är produktivt arbete def här&lt;br&gt;
landet behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Synen på hur
vinsten skall användas kommer att förändras. Också löntagarfondernas akfier och
löntagarstyrda företag måste ge utdelning och vinst. Det är självklart. Men def
blir infe vinst till varje pris. Överskott över en viss nivå kommer att gå till
företagens utveckling och till bättre arbetsmiljö, som gör industrin mer
konkurrenskraftig på arbetsmarknaden -och def behöver vi också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Löntagarnas
ägaransvar vilar på en avsevärt säkrare grund än bara önskan aft tjäna pengar.
De måste ta ansvaret för företagens överlevnad och utveckling, eftersom det är
på detta som deras egen framtid och trygghet beror. Och jag tror att det är på
den grunden som det här landets framtid skall byggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall fill de socialdemokratiska
reservafioner­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 5
ERIC ENLUND (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Tvä huvudproblem dominerar årets finansplan
och budget­förslag. Det är underskotten i vår utrikeshandel och i statens
budget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utsikterna för 1981 är inte särskilt ljusa. Infe för
Sverige och inte heller för övriga industriländer. Den internationella
konjunktursvackan nådde botten i slutet på 1980. För 1981 förutses en mycket
svag tillväxt i världsekonomin. Först 1982 räknar man med en mer posifiv
utveckling. Regeringen är i sin bedömning t. o. m. något mer pessimistisk vad
gäller 1981 än vad man har varit från OECD-sekrefariatets sida. Osäkerheten i
bedömningen är också stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det viktigaste av allt är aft få en sådan utgångssifuation
för det kommande året atf vi kan undvika en kraftig långsiktig ökning av
arbetslösheten. Sådana allvarliga följder för sysselsättningen är nämligen vad
som hotar, om vi infe i rimlig tid kan få balans i vår samhällsekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt underskott i utrikesaffärerna gör att vi inte kan fa
oss förbi 1981 genomen kraftig stimulans av vär privata och offentliga
konsumfion. Istället tvingas vi hålla tillbaka konsumtionen, även om det inte
kan ske med riktigt den kraft som skulle ha varit fallet om konjunkturen varit
påtagligt gynnsammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För sysselsättningen under 1981 innebär det här att vi
sfär inför ökade problem. Men situafionen kunde ha varit värre. Den totala
omfattningen av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning minskade med 35
000 personer under det gångna året, med en betydligt mindre ökning av
arbetslöshetssiffrorna. Räknar man samman arbetslösheten med de arbets­marknadspolitiska
åtgärderna flnner man aft tredje kvartalet 1980 var&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;summan den
lägsta som vi haft sedan kostnadskrisen drabbade det svenska näringslivet 1975.
Men vi skall självfallet komma ihåg att den utbildning och det arbete som
uträttas inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ju innebär
tillskott av resurser till vår samhällsekonomi, något som inte gäller för
arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har alltså åtskilligt med resurser till hands inom
arbetsmarknadspoliti­ken för att kunna möta effekterna av den internafionella
konjunktursvackan. Regeringen har understrukit hur viktigt det är atf
arbetsmarknadspolitiken inriktas på atf underlätta för människor att få
sysselsättning inom den konkurrensutsatta delen av vårt näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då vi behandlade sparpropositionen i höstas underströk vi
många gånger att denna proposifion bara var ett steg på vägen mot bättre balans
i samhällsekonomi och statsflnanser. Missuppfattningen atf sparpropositio­nen
var det Alexandcrhugg som skulle räcka till för att få ordning på åtminstone
statens finanser kan möjligen ha berott på att man trodde att opposifionens
höga röstläge var nägot slags mätare på hur långtgående regeringsförslagen
egentligen var.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som påpekas i finansplanen ökar statens utgifter i
övervägande utsträck­ning &amp;quot;automatiskt&amp;quot;, medan statens inkomster
däremot på ett avgörande sätt är beroende av tillväxten i den övriga ekonomin.
Av detta följer två viktiga slutsatser. Def är nödvändigt att minska
automatiken på den offentliga utgiftssidan. Det är också nödvändigt med en
bättre ekonomisk tillväxt i hela samhället. Utan en positiv utveckling av
nationalinkomsten riskerar vi permanent ohållbart stora underskott. Vägen bort
från underskotten måste därför, vid sidan av de sparåtgärder som framtvingas,
gå över åtgärder syftande till att häva stagnationen, och dä inte minst genom
aft pressa ned kostnaderna i förhållande till utlandet och minska vårt
oljeberoende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis mof den här bakgrunden som man skall
se ekonomi­&lt;br&gt;
ministerns uttalande i finansplanen aft &amp;quot;en begränsning av budgetunderskot­&lt;br&gt;
tet --- inte utgör eff överordnat mål för regeringens ekonomiska politik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utan är
aft se som ett av flera medel som behövs      .&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att regeringens polifik skulle vara helt inriktad på
budgetunderskott och statsutgifter är en missuppfattning som odlas i den
socialdemokratiska propagandan mot regeringen. Det är en uppläggning som också
gick igen i Kjell-Olof Feldts anförande nyss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämför vi med def debattklimat som har varit rådande efter
1979 års val kan vi nu, om vi lyssnar noga, ibland märka eft ändrat tonfall
från socialdemokratiska talesmän. Ibland talar man mer på allvar om grundläg­gande
ekonomiska problem och mindre om aft regeringen skulle vara upphov till allt
ont. Man har ocksä ibland på allvar börjat uppmärksamma vär internationella
konkurrenskraft som en av de viktigaste omständigheterna när det gäller att
återvinna ekonomisk balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett bra uttryck för denna ändrade inställning finns i den
rapport om löntagarfonder som en arbetsgrupp inom LO och socialdemokraterna med
Kjell-Olof Feldt som ordförande har avlämnat. Där kan man läsa följan­de;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;De två stora störningar, som utgör de grundläggande
orsakerna fill Sveriges nuvarande ekonomiska obalansproblem inträffade i mitten
av 70-falet. Dessa störningar var av långsikfig karaktär vilket innebär att vi
förr eller senare måste anpassa hela vår ekonomi efter de nya förutsättningar
som de åstadkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först kom den kraftiga oljeprishöjningen 1973. Den innebar
atf vi för atf&lt;br&gt;
betala oljeimporten skulle behövt exportera kanske 6-7 procent mer&lt;br&gt;
industriprodukter.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra störningen hör samman med den ekonomiska polifik
som de&lt;br&gt;
stora västekonomierna satte in för att bekämpa inflafionen och effekterna av&lt;br&gt;
oljeprishöjningarna.- Efterfrågebortfallef drabbade främst våra basin­&lt;br&gt;
dustrier. Därigenom kom en del av den svenska exportnäringen aft slås uf. I&lt;br&gt;
eft läge när vi egentligen, p g a de höjda oljepriserna, borde ha ökat
industrin&lt;br&gt;
med 5-10 procent drabbades vi av en utslagning av ungefär samma&lt;br&gt;
storleksordning. I dagsläget kan alltså industrin bedömas vara 10-20 procent&lt;br&gt;
för liten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver dessa två störningar av mer djupgående och
långsikfig karaktär förstärktes sedan problemen av den svenska
kostnadsutvecklingen. Av olika skäl steg det svenska kostnadsläget
(lönekostnader, råvarukostnader o d) under åren 1974-1976 mycket kraftigt, inte
minst i jämförelse med våra konkurrentländer.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vore av stort värde om svensk socialdemokrati
verkligen ställde sig bakom denna utmärkta beskrivning av de varaktigt
förändrade villkoren för vår ekonomiska polifik. Därmed skulle möjligheterna
fill samförstånd öka avsevärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialderhokratiska debattörer skulle då knappast kunna
fortsätta aft skylla de ekonomiska svårigheter som uppträtt under 1970-talefs
senare hälft på regeringarna Fälldin och Ullsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen bestrider numera aft den snabba ekonomiska
tillväxten under 1950-och 1960-falen hade sin huvudsakliga grund i de gynnsamma
ekonomiska villkor som var gemensamma för samtliga västeuropeiska
industriländer, oberoende av regeringarnas polifiska färg. De gynnsamma
villkoren bestod bl. a. i en snabb teknologisk utveckling, överföring av
resurser - för vårt lands del främst arbetskraft - från jord- och skogsbruk
till industri, billiga och t. o. m. sjunkande energipriser, fasta valutakurser
och en snabb utveckling av en fri världshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa villkor gav både Sverige och övriga industriländer
en snabb ekonomisk tillväxt och goda möjligheter att bygga upp eft
välfärdssamhälle med eft välutvecklat socialt trygghetssystem. Denna
reformverksamhet genomfördes i långa stycken i enighet, i vart fall mellan
mittenpartierna och socialdemokratin. I stort sett kunde konjunktursvängningarna
i ekonomin överbryggas enligt de nationalekonomiska teorier som i Sverige hade
sin främsta företrädare i Bertil Ohlin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lika uppenbart är def att de ekonomiska problem som
drabbat Sverige under 1970-falefs senare hälft inte kunde ha undvikits om
socialdemokra­terna fått fullfölja sin polifik med höga skatter, nya tunga
bördor på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1980/81:87-88&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagen
och fondsocialism. Detta var ju huvudinnehållet i de socialdemo­kratiska
förslagen på våren 1976 och i valrörelsen på hösten samma år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringarna Fälldin och Ullsten har haft aft kämpa dels
med de kraffiga kostnadsökningar som drabbade svenskt näringsliv från mitten på
1970-talet, dels med de radikalt och varaktigt ändrade villkor för Sveriges och
övriga industriländers ekonomiska politik som inträff under 1970-talets senare
hälft, dvs. just de svårigheter som Kjell-Olof Feldt beskriver i rapporten om
löntagarfonder och som jag nyss citerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya industriländer med billig arbetskraft tillägnar sig nu
modern teknologi och bjuder allt hårdare industrikonkurrens. Detta måste vi
möta med snabba rationaliseringar i våra traditionella exportindustrier,
strukturomvandling, teknisk forskning och kraftiga insatser för aft pressa ner
våra kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industrins tillskott av arbetskraft och övriga resurser
måste nu i huvudsak vägas av mot den offenfiiga sektorn. Vi måste inse atf en
utveckling som bl. a. inneburit aft den kommunala sektorn på tio år ökat
antalet anställda med i runt tal 400 000 personer, samfidigt som totala
nettotillskottet av arbetskraft utgjort bara 350 000 personer, ovillkorligen
måste brytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterade också att Kjell-Olof Feldt i sitt anförande
sade aft de nya jobben måste skapas inom exportindustrin. Men hur kommer det
sig då aft ni i stort sett har motsatt er alla regeringens förslag som syftar
fill aft begränsa den kommunala expansionen, förslag som Kjell-Olof Feldt också
kritiserade i sitt anförande nu?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men i dessa dagar får socialdemokraterna undervisning av
sina egna ekonomer om aft den offentliga sektorns expansion måste hejdas. Jag
tycker det finns tecken på att ni sakta men säkert drivs bort från er gamla
doktrin att den offentliga sektorns tillväxt i alla lägen skulle vara en
fördel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen ger för sin del ett klart besked. I
budgetförslaget slås det fast att staten inte längre har råd att som hittills
år från år öka överföringarna till kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De höjda oljekostnaderna är likaledes en varaktig
förändring av våra ekonomiska villkor. De är ingen konjunkturföreteelse som man
kan överbrygga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stället krävs här väldiga satsningar för aft minska värt
oljeberoende, energisparande, forskning, utveckling och stora investeringar i
energipro­duktion från förnybara och inhemska energikällor. Att dessa radikalt
förändrade energivillkor kraftigt påverkar vårt konsumtionsufrymme har
regeringen både fidigare och i den finansplan som vi nu behandlar kraftigt
understrukit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan instämma i vad Kjell-Olof Feldt sade nyss i sitt
anförande, nämligen att vär energipolitik måste vara en integrerad del av den
ekonomiska politiken i övrigt. Men jag noterade också att han här nämnde
vattenkraffsufbyggnaden, och då måste jag ställa en fråga. Här finns två
huvudlinjer. Den ena är att man bygger ut de älvar som redan är ianspråktagna
för vattenkraftsprodukfion. Den andra är att man tar en av de stora
Norrlandsälvarna, Kalixälven. Jag kan inte tolka det som har hänt- alla kommer
ihåg Sölvbackadebatten - eller Kjell-Olof Feldts uttalande nyss på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;något
annat sätt än att han tänker sig att raskt aktualisera en utbyggnad av
Kalixälven. Det vore bra att få ett besked på den punkten. Där delar sig våra
uppfattningar om vilken modell man skall ha för att utnyttja vattenkraften
ytterligare i den utsträckning som vi alla är överens om, nämligen en höjning
med 3-4 TWh.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni socialdemokrater har visserligen sagt att vi måste
räkna med uppoffringar för att komma i balans. Men ni har likväl envist vägrat
att i nuvarande konjunkturläge - som ni uttrycker er - medverka till en
begränsning av konsumtionsökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni diskuterar alltså konjunkturpolifik men bortser ändå
när det gäller den prakfiska politiken från de varaktigt förändrade villkoren
för Sveriges och övriga industriländers ekonomiska polifik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fria handeln - eft av de viktigaste villkoren för
svensk ekonomisk fillväxt - hotas nu av en tilltagande protekfionism, ett hot
som infe heller kan sägas vara någon kortvarig och tillfällig
konjunkturföreteelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här måste jag beklaga atf socialdemokraterna inte sluter
upp i vakthåll­ningen om en fri handel. I stället för att förorda åtgärder som
innebär att vi skulle tumma på vårt internationella ansvar borde även
socialdemokrafin hjälpa fill att informera svenska folket om det omöjliga i atf
på sikt skydda vårt ekonomiska försprång genom gränshinder. Vår solidaritet med
de svaga får dessutom infe begränsas till vårt eget land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu finns det emellertid, herr talman, tecken på ett nyft
tänkande inom socialdemokratin när det gäller den ekonomiska politiken, ett
tänkande som i själva verket ligger nära regeringens uppfattning, även om def
finns en del skillnader av mindre avgörande slag. Man betonar då vikten av ökad
kapitalbildning, av minskat oljeberoende, av tillgången på riskvilligt kapital,
av bättre fungerande arbetsmarknad och av kraftig återhållsamhet när def gäller
de offentliga utgifterna. Mycket av det här återkom också i Kjell-Olof Feldts
anförande. En artikel av sex socialdemokratiska ekonomer, som publicerades
häromdagen och som har blivit ganska uppmärksammad, innehöll visserligen kritik
även mot den sittande regeringen, men när det gällde den ekonomiska polifiken
var def som där förordades infe särskilt avlägset från regeringspartiernas
uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att möjliggöra en högre grad av samsyn i fråga om den
ekonomiska politiken är alltså någonting som regeringen inte på egen hand kan
göra annat än att bidra till. Mycket beror helt enkelt på den fortsatta
utvecklingen inom socialdemokrafin. Utfallet av de skaffeöverläggningar som nu
skall äga rum får vi väl ta som ett första tecken på hur det här kommer att
utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill, herr talman, understryka vikten av att vi nu
kommer bort från de partipolifiserade beskrivningarna av våra ekonomiska
problem. Det är en gemensam uppgift för de polifiska parfierna att förklara för
alla medborgare aft dessa ekonomiska problem måste mötas med bestämda och fasta
insatser, som kräver hela vårt folks medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både 1975 års kostnadskris och de kraftiga
energiprishöjningarna åren 1979 och 1980 har nära nog ställt vårt land inför
eff ultimatum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
kraffiga underskottet i bytesbalansen måste mötas med kraftfulla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärder.
Annars blir resultatet för sysselsättning och välfärd oaccepta­belt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konkurrensen har hårdnat genom framväxten av nya
industriländer, som delvis konkurrerar med våra traditionella branscher. Vi
borde tidigare ha insett att detta skulle komma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det teknologiska försprång som vi hade förut, och som
näsfan uppfattats som självklart, har delvis inhämtats. Därför måste vi nu
satsa härdare på forskning och teknisk utveckling inom både gamla och nya
branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det ekonomiska program som regeringen lade
fram i början av februari är liksom sparproposifionen i höstas ett vikfigt sfeg
på vägen mot ekonomisk balans. Men inte heller defta paket är något
Alexandcrhugg som i ett slag löser våra ekonomiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte minst exemplet med energipolitiken visar att våra
problem, med utrikesbalansen och på andra områden, är mer vittgående än så.
Kostnads­läget i förhållande till utlandet är bara en del av en större
problemhärva. Därför måste det vara fråga om ett målmedvetet reformarbete, som
med nödvändighet far en del fid. Jag vill understryka att arbetet måste
bedrivas med stor kraft och skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den i särklass viktigaste åtgärden för att förbättra
ekonomins funktions­sätt är naturligtvis förslaget atf sänka marginalskatterna
ned fill 50 % för den helt dominerande andelen heltidsarbetande inkomsttagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt nämnde problemet med virkesförsörjningen.
Där vänfas förslag till åtgärder för atf stimulera skogsavverkningen från den
s. k. virkesförsörjningsutredningen. Nu har regeringen funnit att den inte kan
avvakta utredningens resultat, utan den föreslår att det fram till avverknings­säsongen
1983 skall ges en särskild sfimulans i form av ett extra avdrag i
beskattningen. Stödet till skogsbruksplaner skall ocksä förbättras. Jag vill
dock betona att dessa åtgärder kommer aft finansieras av skogsbruksnäring­en
själv genom höjda skogsvårdsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan vidare dela Kjell-Olof Feldts uppfattning aft det
är viktigt att ta itu med frågan om hur skogsbeskaffningen skall utformas i
framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste få arbetsmarknaden att fungera bättre än
hittills. Regeringen aviserar ett särskilt nyanställningsstöd för industrin i
syfte att förmå företagen atf nyrekrytera redan innan indusfrtkonjunkturen
vänder uppåt. Möjligheterna för arbetslösa byggnadsarbetare aft veckopendla
kommer att förbättras. Därigenom kan besvärande flaskhalsar undanröjas, vilket
också bidrar fill att minska arbetslösheten. Arbetsmarknadsutbildningen bör mer
inriktas på människors möjlighet att få arbete inom industrin, framför allt den
utlandskonkurrerande industrin. Möjligheterna fill provanställning av ungdomar
och visstidsanställning vid arbetstoppar kommer också att förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna till exportkrediter kommer också att öka för
att näringslivet bättre skall kunna konkurrera med andra länders industrier,
som har exporfkreditstöd. Regeringen skall också återkomma med förslag angående
affärsverkens investeringar. Det gäller bl. a. att öka SJ:s investeringar i
syfte att stimulera verkstadsindustrin och därmed bidra i kampen mot arbetslös­heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också nämna den höjda energibeskattningen. Dess
främsta syfte är aft fä fart på energisparandet i näringslivet, hos hushållen,
hos byggnadsfö­retagen och i den offentliga sektorns förvaltningar. Genom denna
höjda skatt och genom de andra energipolitiska åtgärder som vidtas så ökar man
investeringstakten när det gäller atf ersätta olja med andra energikällor samt
över huvud taget spara på energiförbrukningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Investeringarna för bättre energihushållning har en
flerdubbelt posifiv effekt pä vår ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påfrestningarna på vår utrikesbalans minskar.
Investeringarna stimulerar tillväxt och sysselsättning. Satsningen på
energihushållning medför också investeringar i teknisk utveckling och i
människors kunnande. Svenska företag kan bygga upp eft kunnande som sedan kan
leda till svensk export av utrustning för energihushållning och export av
konsulttjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oljeberoendet har varit en kvarnsten om halsen för vår
nation. När vi lyfter av den, kommer detta att ge många stimulanser för vår
samhällseko­nomi. Därför måste vi med kraft utnyttja de möjligheter detta ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vid behandlingen av den socialdemokrafiska
partimofionen har utskottet tagit fasta på den samstämmighet mellan
regeringspartierna och socialdemokraterna som föreligger på vissa ganska
vikfiga punkter när det gäller de problem som jag nu har nämnt. Men samtidigt
har vi från utskoffsmajoritetens sida tvingats peka på atf socialdemokraterna i
sina konkreta förslag inte vill arbeta för de övergripande' mål som de själva
bekänner sig fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ger
några exempel på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi finner det från utskottsmajoritetens sida mycket
värdefullt aft socialdemokraterna nu vill genomföra &amp;quot;en avsevärd och
generell sänkning av marginalskatterna&amp;quot;. Eft så rakt besked om
marginalskatterna har socialde­mokraterna aldrig tidigare lämnat. Def är bra
atf det nu har kommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men varför fortsätter då socialdemokraterna sin kamp för
att riva upp indexskyddet av skatteskalan? Detta skydd fungerar ju som en spärr
mot automatisk höjning av marginalskatterna. Att den ena minuten kräva
marginalskattesänkning och nästa minut kräva att en spärr mot automafiska
marginalskattehöjningar skall bort, det går väl ändå inte ihop, Kjell-Olof
Feldt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den s. k. automatiken i statens budget, finns
en viss samstämmighet inom utskottet. Automatiken på utgiftssidan bidrar starkt
till stadigt ökande underskott. &amp;quot;Bryt upp indexregleringar och liknande
inflafionsmekanismer&amp;quot; - så lyder första punkten i socialdemokraternas
program mot inflationen. Men sedan tar de socialdemokratiska reservanter­na i
utskottet den indexreglerade skatteskalan som ett exempel på inflationsdrivande
system. Och det är obegripligt. Om man den ena minuten säger att
marginalskatterna är inflationsdrivande därför att de höjer lönekraven och
dämpar utbudet av arbetskraft - så står det i den socialdemokrafiska motionen -
kan man ju inte nästa minut påstå atf indexskyddet, som hindrar automatiska
marginalskattehöjningar, skulle vara inflationsdrivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lika konstigt är det att socialdemokraterna den ena
minuten i princip vill bryta indexbindningarna för att i nästa minut kräva aft
den direkta kopplingen mellan pensionerna och konsumentprisindex skall
återinföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här gäller två viktiga områden i dagens ekonomiska
debatt, marginalskatternas och indexautomatikens roll i vår ekonomi. På båda
områdena råder det enligt min mening en viss oreda i socialdemokrafiskt
tänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ändå hoppas aft det pågår ett nytänkande inom
socialdemokratin -vilket det finns vissa tecken på - som ökar förutsättningarna
för samför-sfåndslösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En tredje punkt där en samstämmig grunduppfatfning har
kunnat noteras inom utskottet gäller nödvändigheten atf hålla fillbaka de offentliga
inkomsföverföringarna fill hushållen, bl. a. pensioner, barnbidrag, bostads­bidrag,
räntebidrag och matsubvenfioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så här står def i den socialdemokratiska partimotionen:
&amp;quot;Om vi skall komma till rätta med budgetunderskottet kommer därför de
totala transfe­reringarna fill hushållen infe att kunna öka i samma snabba takt
som under tidigare år.&amp;quot; Detta tyder på en åsiktsförändring hos
socialdemokraterna, som alla vi andra i utskottet tycker är bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är alltså överens i principfrågan aft transfereringarna
måste hållas tillbaka. Men av den tanken ser man ingenting i den
socialdemokratiska mofionen i form av konkreta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stället ökar man i förhållande fill regeringens förslag
transfereringarna budgetåret 1981/82 med 55 miljoner i studiestöd, 75 miljoner
i bostadsbidrag, 241 miljoner i pensioner och 25 miljoner i bidragsförskott.
Def gör sammanlagt 396 miljoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eft socialdemokrafiskt önskemål atf man skall dra ner
statens kostnader för transfereringarna betyder alltså enligt deras egen motion
egentligen inte annat än att man i stället nästa budgetår ökar statens
kostnader för överföringar till hushållen med närmare 400 milj. kr. i
förhållande till vad regeringen föreslagit. Frågan om budgetunderskottet var ju
en vikfig punkt i Kjell-Olof Feldts anförande, och därför är det mofiverat atf
fråga: Vad vill socialdemokraterna göra på den här fronten för aft komma till
rätta med och minska budgetunderskottet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hade socialdemokraterna regeringsansvaret kunde de
självfallet inte agera tvärtemot de målsättningar som de bekänner sig fill. Men
vilka förslag ni då skulle lägga fram, Kjell-Olof Feldt, har vi hittills inte
fått veta. Det är en rimlig begäran att vi i den här debatten får besked om
åtminstone något enda område där ni socialdemokrater är villiga aft vidta
åtgärder för att dämpa statens transfereringar fill hushållen, som jag nyss
berörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den samlade effekten av alla de ändringsförslag som
socialdemokraterna lagt fram innebär sammanlagt en försvagning av budgeten med
1 735 milj. kr. Dessa tillkommande utgifter finansieras med
inkomstförstärkningar och besparingar på andra områden. Det betyder alltså atf
budgetsaldot inte skulle förändras i anledning av de socialdemokratiska förslag
som nu är framlagda. Men när det nu riktas en våldsam kritik mof regeringen för
det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sfigande
budgetunderskottet kan man fråga: Varför ger man i den socialdemokratiska
mofionen eller i reservationerna vid finansutskottets betänkande inte ens en
antydan om hur man tänker sig atf detta underskott skulle kunna minskas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har, herr talman, i denna debatt pekat på den
samstämmighet som finns på vissa viktiga punkter mellan regeringspartierna och
socialdemokra­terna i övergripande principfrågor. Men jag har också pekat på
att socialdemokraterna infe genom konkreta förslag vill bidra till den
utveckling som vi alla egentligen är överens om och som även socialdemokraterna
ansluter sig fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här framträder bilden av en socialdemokratisk opposition
som på viktiga punkter är pä väg bort från sina tidigare teorier, t. ex. om
välsignelsen med höga skatter och en ständig fillväxt i den offentliga sektorn.
Om bara det polifiska modet funnes atf tillämpa detta i prakfisk polifik och
praktiska politiska förslag, så skulle möjligheterna fill samförstånd, som jag
ser det, öka väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Utskottet tillstyrker regeringens förslag
fill riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetreglering och avstyrker
motionerna som vi har behandlat i nu föreliggande betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar alltså bifall fill utskottets hemsfällan på
samfiiga punkter i finansutskottets betänkande nr 20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 6
KJELL-OLOF FELDT (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eric Enlund vädjar till socialdemokraterna
att befria den borgerliga regeringen från skuldbördan när def gäller Sveriges
ekonomiska kris. Jag skall tala om för Eric Enlund atf jag har upphört att
grubbla över det problemet. Det som bekymrar mig, bekymrar svenska folket och
borde bekymra den borgerliga regeringen är hur vi skall lösa den ekonomiska
kris som vi befinner oss i, oberoende av vem som bär skulden. Då är def
tomheten, vagheten och inkompetensen i den borgerliga politiken som är värda
aft diskutera. Jag skall ta ett par exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller energipolifiken - och det är ganska typiskt
för hela den politiska situationen - ägnar Eric Enlund huvuddelen av det han
säger på det området fill aft avkräva socialdemokrafin besked om hur vi skall
bygga ut vattenkraften. Nu är def så, herr Enlund, att regeringen har lagt fram
en proposition där man säger att vattenkraften i det här landet skall byggas ut
så aft den skall ge 66 TWh, dvs. avsevärt mer än f. n. Men det sägs icke ett
enda ord om hur detta skall gå till och var det skall byggas ut.Det är väl ändå
i rimlighetens namn så, Eric Enlund, att det är regeringen som skall lämna
riksdagen besked och inte så att regeringens företrädare och ombud skall begära
aft oppositionen skall göra jobbet åf regeringen. Vad har vi annars en regering
till? Jag börjar snart tro atf regerandet är eft självändamål - nägra bidrag
till den ekonomiska och polifiska utvecklingen ger def i varje fall infe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På samma sätt är def när Eric Enlund begär besked om vilka
förslag socialdemokratin har för att minska budgetunderskottet. Det gör
finansut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skottets
ordförande, samtidigt som han utlovar skaftesänkningar för 7 miljarder kronor
utan att ha ett ord att säga om hur det skall finansieras. Han sfär här med en
budget som är i ruiner och lovar uf skattesänkningar för dessa belopp: Jag
måste be om ett klart besked från Eric Enlund; Eftersom Eric Enlund har en så enastående
förtröstan när det gäller vår förmåga att ge besked om hur budgetunderskottet
skall minskas, hur tänker ni i folkpartiet -låt oss hålla oss fill denna
spillra i svensk politik - finansiera den skattesänkning som ni ser som den
väsentligaste av alla reformer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist, med anledning av talet om våra åsiktsändringar:
Vär uppfattning om den offentliga sektorn och dess väsentliga betydelse för
människors välfärd har inte ändrats ett dugg. Men ni har raserat de svenska
statsfinan­serna, och landet är i en svår ekonomisk kris. Vi måste fa på oss
ansvaret att reda upp den. Det är därför vi har utformat våra förslag så som vi
har gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 7
ERIC ENLUND (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Jag noterade att Kjell-Olof Feldt infe
inledde sitt inlägg med atf säga aft ett huvudkrav för att vi skall klara vår
ekonomi och våra ekonomiska balansproblem var att vi bytte regering. Han sade
att det nu är fråga om att föra en kraftfull ekonomisk politik som innebär att
vi kan lösa våra ekonomiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt tog också upp frågan om hur en sänkning
av marginal­skatterna skall finansieras. Det är meningen, Kjell-Olof Feldt, atf
överlägg­ningar skall tas upp med arbetsmarknadens parter och också med opposi­tionen
för atf man skall komma fram till en lösning av de problemen. Frågan är om
Kjell-Olof Feldt är villig aft medverka i sådana diskussioner. Det är väl ändå
en rimlig begäran, atf man från socialdemokratin deklararer en sådan villighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag fattade Kjell-Olof Feldts inlägg så, att def skulle
råda brist på offensiva satsningar i regeringens politik. Låt mig fill deffa
säga: Regeringens sparplan från i höstas, den finansplan och def budgetförslag
som vi nu behandlar samt det ekonomiska program regeringen aviserat syftar
sammantaget fill att öka resurserna för framför allt den uflandskontrollerande
sektorn, atf öka kapitalbildningen för investeringar, aft få arbetsmarknaden
att fungera bättre, att öka möjligheterna för företagen att anställa folk och
atf ge bättre exportkreditstöd. I huvudsak instämmer ju ni socialdemokrater i
att åtgärder i syfte att stimulera ekonomin är nödvändiga. Men när def sedan
gäller att få resurser fill detta och när det blir fråga om att skapa de
nödvändiga förutsättningarna genom att begränsa konsumtionen - både den
offenfiiga och den privata - då ställer ni inte upp. Ni har i stort sett bara
sagt nej fill regeringens förslag, och ni har inte kommit med några alternativa
förslag. Och så länge ni inte lägger fram alternativa förslag, Kjell-Olof
Feldt, kan ni inte vara rikfigt trovärdiga. De båda huvudnumren i den
socialdemokratiska ekonomiska politiken är förslagen om promsen och
löntagarfonderna. Men ingenfing har sagts om hur de förslagen skulle kunna
stärka vär konkurrens­kraft gentemot utlandet,  hur de skulle kunna stimulera
företagen atf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;investera, att satsa på nya branscher och aft anställa
folk. Hur de två     Nr 87&lt;br&gt;
förslagen skulle kunna bidra till en sådan sfimulans har fortfarande inte    
Onsdaeen den&lt;br&gt;
förklarats av Kjell-Olof Feldt och socialdemokratin.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 8
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Eric Enlund näsfan beklagade att jag infe
sade aft vi måste byta regering för att få en bättre ekonomisk politik. Det är
bara sä, herr falman, att jag inte brukar ta upp fiden med självklarhefer; def
är klart att vi bör byta regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trovärdigheten, Eric Enlund, skulle alltså vara beroende
av om opposi­tionen har alternativa förslag. Detta är någonting som upprepas i
alla debatter. Men se nu på våra förslag fill blygsamma förbättringar av
villkoren för människor som har det ganska svårt! I våra motioner finansierar
vi varenda krona som detta skulle kosta. Om våra motionsförslag genomförs, uppnår
vi inte eft lägre budgetunderskott än regeringens, det är alldeles riktigt, men
jag tycker atf det är ganska orimligt aft kräva av oppositionen som saknar
regeringens resurser - de 2 000 tjänstemän som ni har försett er med i
kanslihuset - att den skall kunna göra det budgetarbete som regeringen långt
ifrån har fullbordat och som tydligen fortfarande pågår. Vi har ännu inte fått
fa ställning till denna budget. Det skall komma eff förslag i mars och ett i
april. Först då får vi veta hur den här budgeten ser uf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eric Enlund diskuterade indexregleringen. Jag tycker att
detta är av principiellt intresse. De indexregleringar som vi vill försöka
avskaffa är de sorn ökar inflationen. De indexregleringar som Eric Enlund talar
för är de som ökar orättvisorna, framför allt indexregleringen av
skatteskalorna. Indexregleringen av skafteskalorna är, enligt vår åsikt, både
inflationsdri­vande och orättvis. Om vi skall göra en marginalskattereform, är
def alldeles uppenbart att denna indexreglering bör avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker inte aft det stora problemet är hur mänga
gånger orden samförstånd och vilja att nå gemensamma lösningar nämns i
talarstolarna. Det avgörande är om vi i det praktiska arbetet skall kunna hitta
nägon gemensam linje. Då har vi, Eric Enlund, mött ett kompakt borgerligt block
i finansutskottet. Vi kunde, som sagt, inte ens ta reda på huruvida den lag som
vi själva har stiftat tillämpas enligt lagens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men nu har Eric Enlund en chans till: Tala om vem som
skall betala den sänkning av inkomstskatterna pä7 miljarder kronorsom
regeringen lovarut! Tala om hur och var ni skall bygga ut vattenkraften, så att
vi får ut 66 terawattimmar! Def är bara regeringen som kan ge besked om hur
dess egna löften och program kan genomföras. Det är orimligt, f. o. m. oförskämt,
atf kräva att opposifionen skall komma med dessa besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fifiansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 9
ERIC ENLUND (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nej, Kjell-Olof Feldt, det är inte orimligt
att begära aft oppositionen redovisar sina alternativa förslag, om de förslag
som regeringen lägger fram för atf komma till rätta med landets ekonomiska
balansproblem utsätts för våldsam kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller marginalskatterna och rättvisefrågan vill
jag nämna en sak som är litet märklig. Era egna ekonomer säger ju atf det är
nödvändigt att få ned marginalskatterna till i närheten av den nivä som
regeringen föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande marginalskattetaket, som Kjell-Olof Feldt
otaliga gånger har sagt är höjden av orättvis fördelningspolitik, kan jag nämna
att defta fak nu är uppe i 80-85 %. Kjell-Olof Feldt har i Veckans Affärer
själv sagt atf marginalskaftetakef bör ligga vid 70-75 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan återkom Kjell-Olof Feldt fill rättvisefrågan och
talade om avdragen. Vad som hänt när def gäller avdragsfrågan, Kjell-Olof
Feldt, har hänt efter regeringsskiftet 1976. Dessförinnan hände ingenting.
Först kom folkpartiets förslag atf begränsa avdragen vid reparationer av
flerfamiljshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i den här debatten försökt aft peka på de
övergripande frågor, där socialdemokratin numera redovisar samma uppfattning
som regeringsparti­erna. Det gäller atf marginalskatterna måste sänkas. Det
gäller att indexregleringarna måste brytas upp. Det gäller ocksä att statens
överfö­ringar till hushällen inte får fortsätta att öka som hittills.
Beträffande det sista har jag ställt frågan: Om ni verkligen menar detta, hur
kommer def sig dä aft ni ändå vill backa på ytterligare 400 miljoner i nästa
års budget när det gäller de här överföringarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen; Hur skall vi inom rimlig tid få balans i våra
utrikesaffärer? Där har regeringsparfierna sedan 1976 genomfört en rad åtgärder
för att stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Jag hinner, herr talman,
inte här räkna upp de åtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna har i regel gått emot de förslagen. De
förslag som ni lägger fram gäller, som jag nämnde nyss, promsen och
löntagarfonderna. De kan rimligtvis inte öka den svenska industrins
konkurrenskraft och hjälpa oss atf komma till rätta med underskottet i vår
bytesbalans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def här, Kjell-Olof Feldt, ger ändå ett intryck av en
socialdemokratisk opposition som pä viktiga punkter är pä väg bort från sina
teorier, t. ex. om välsignelsen med höga marginalskatter och en ständig
fillväxt av den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag upprepar: Om bara det politiska modet nu funnes aft
tillämpa defta i praktisk politik från socialdemokratins sida, dä skulle våra
möjligheter till samförståndslösningar öka högst avsevärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Kjell-Olof Feldt anhållit atf fill
protokollet få antecknat aft han inte ägde rätt fill ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 10
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Def var intressant och tankeväckande att höra
det föregående meningsutbytet mellan företrädare för socialdemokrafin och för
de borgerliga regeringspartierna. Herr Enlund friade energiskt på folkpar­tiets,
eller var def kanske på alla de tre borgerliga-partiernas, vägnar fill
socialdemokratin som nu ter sig vackrare än på mycket länge i borgerliga ögon,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def
föreföll också vara mycket som var gemensamt i synen på de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomiska
problemen och den ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Största oenigheten föreföll råda om vilken regering sorn
skall hålla i yxan. Problemen är emellerfid kanske något mer komplicerade än
så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att både rikets ekonomi och statens finanser är dåliga har
vid det här laget blivit rätt allmän kunskap. Jag vill påminna om aft vi frän
vpk:s sida tidigt pekade på de negativa och skadliga förändringar som skett
inom den svenska ekonomin från 1970-falefs början. Dessa förändringar
framträdde framför allt på fre områden. Medan konjunkturnedgångarna under några
årtionden varit relativt svaga började de ekonomiska kriserna nu aft slå
hårdare. Massarbetslösheten kom fillbaka och blev bestående även under de s. k.
högkonjunkturerna. En så stark prisstegring att den måste betecknas som
inflafion uppkom och blev också permanent. Och def tredje var atf takten i
produkfionssfegringen blev väsentligt lägre än den hade varit under 1950-och
1960-talen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orsakerna till dessa negativa förändringar inom den
svenska kapitalismen är naturligtvis flera. Några ligger på def internationella
området och är svåra att påverka. Dit hör stegringen av priserna på
energirävaror, framför allt olja. Dit hör också förändringar i de
internationella konkurrensbetingelserna som allfid inträder, men som är
särskilt märkbara under den nuvarande utvecklingen i världen där nya industrier
och industriländer uppstår och där olikmässigheten i utvecklingen blivit allt
starkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I defta sammanhang bör det understrykas inte blott att
denna utveckling kommer aft fortsätta, utan också att Sveriges polifik måste
bidra till en utjämning mellan de ekonomiska och sociala förhållanden som råder
i de rika, utvecklade länderna och de som råder i de fattiga, hittills lågt
utvecklade länderna. Men denna utjämning bör naturligtvis helst ske planmässigt
och inom ramen för en internationell planhushållning. Def räcker alltså infe
med att Sverige slutar aft fa upp lån i utlandet. Det behövs en aktiv
solidaritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra orsaker till de negativa förändringarna inom
ekonomin ligger inom landet. Några har att göra med den fortgående och allt
starkare centralise­ringen och monopoliseringen inom def privata näringslivet.
Det svenska näringslivet är ju genomorganiseraf och har utvecklat en byråkrati
som infe sfär den statliga efter. Inom många produktionsområden finns
karfellavtal eller ensamtillverkare. Många stora företag är medlemmar också i
interna­tionella karteller, som bl. a. diskussionen om den internationella
elektriska kartellen nyligen visat. Sammanslagningstendenserna inom
näringslivet blir allt starkare, och de understöds ju också av regeringen, som
befrielsen från realisationsvinstskatt i samband med fusionen
Volvo-Beijerinvest visade. En allt mindre grupp av stora finanskapitalister
skaffar sig allt större makt inom näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tror någon aft denna monopolmakt är någon bra grogrund för
ny företagsamhet, för lansering av nya uppfinningar och för en snabb och djärv
utveckling? Vi tror det inte. I stället leder centraliseringen och monopol­makten
till stillastående eller tillbakagång i näringslivet. Den förstärker också
tendenserna till prisstegring och inflation. Monopolmakfen leder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;också fill
att spekulationen blir alltmer omfattande. I stället för att sätta in sitt
kapital i nya produktionsanläggningar kastar monopolherrarna uf det i
spekulation i mark och fastigheter, i dyrbara konstverk och ädla stenar. De
lånar ut det genom kreditkortsföretag och finansbolag av olika slag fill räntor
som är sä höga i dag att de bara för nägra är sedan skulle ha fallit under åtal
för ocker. Den svenska kapitalismen har i betydande utsträckning blivit en
rentier- och spekulafionskapifalism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker def är märkligt aft finansutskottet - och för
den delen ocksä regeringen - aldrig tar upp sådana här frågor i sina
betänkanden och propositioner. Den ekonomiska utvecklingen kan ju aldrig
frikopplas frän förändringar i institutioner och maktförhållanden. Samhället
förändras och olika samhällen präglas av olika ekonomiska lagbundenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ju heller inte sä atf de ekonomiska problemen
kommer atf bli mindre för den stora majoriteten av människorna under 1981.
Tvärtom. Arbetslösheten kommer atf öka med 70 000 säger finansutskottet.
Priserna på baslivsmedel har redan på en månad i år ökat med nära 9 %. De
genomsnittliga priserna på konsumtionsvaror beräknas under 1981 ligga 12 %
högre än under 1980. Def centrala avtal som slutits mellan LO och
Arbetsgivareföreningen innebär en garanterad reallönesänkning under 1981.
Reallöneförsämringen uppskattas av socialdemokraterna till 3-4%.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det falas om aft svenska folket mäste dra äf
svångremmen några häl -och det är fortfarande den borgerliga regeringens
evangelium - är det därför viktigt att påpeka, att folkets stora majoritet
redan tvingats göra def. Löntagarna med vanliga arbetsinkomster har påtvingats
sänkta reallöner under en följd av år. Ovanpå detta kommer alltså nu ett är
fill med reallönesänkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot finns det andra grupper i samhället som kunnat
profitera t.o.m. på krisen. Stora affischer ute på stan säger atf man kan läsa
om vinstens betydelse bl. a. i Aftonbladet. Och def kan man i den artikelserie
som denna tidning publicerar om hur stora inkomsttagare utnyttjar vårt
skattesystem sä aft de betalar O %,3 %osv. i skatt av sina inkomster. Men det
kanske infe var den artikelserien som affischerna från arbetsköparnas nyaste
propagandaor­gan syftar på?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kanske i stället är utvecklingen pä fondbörsen man tänker
på? Det är säkerligen infe bara utländska spekulanter som genom sina aktieköp
fäft de genomsnittliga börskurserna att stiga med 30 % pä nägra månader. Även
ökade inhemska köp har bidragit till kursstegringen, stimulerade bl. a. av
regeringens olika lättnader fill aktieägare. Utdelningarna kommer också aft
ökas för mänga bolag - en tendens som ju bl. a. LO skarpt protesterat mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu förbättrar def i och för sig inte ett dugg läget för
företagen och inte heller för samhällsekonomin om börskurserna sfiger genom
ökad spekula­tion. Def kan tvärtom vara negativt ur företagens synpunkt,
eftersom det medför ökade krav på höjda utdelningar. De som vinner är
aktiespekulan­terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga regeringens politik under de år som gått sedan 1976 har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;över huvud
taget inneburit ökade klyftor i samhället. De som redan har höga inkomster och
stora förmögenhefer har fått def ännu bättre. De som redan förut hade litet har
fått det ännu sämre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan därför inte diskutera den ekonomiska polifik som
nu mäsfe föras utan att ge fördelningsfrågorna en viktig plats. Det är
nödvändigt att öka fillgången på varor och tjänster i samhället, aft öka
produktionen. Def är nödvändigt aft stoppa ökningen av arbetslösheten och
bereda alla människor ett meningsfullt arbete. Det är nödvändigt atf stoppa
prisstegringen och inflafionen. Men det är också nödvändigt att åstadkomma en
mera jämn, en rättvisare fördelning av vad som flnns i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ett av skälen fill aft skatteflykt, skattefusk och
andra former av ekonomisk brottslighet måste attackeras på ett mycket härdare
sätt än hittills. Ett annat skäl härför är atf ett samhälle försumpas och så
småningom gär under om det tillåter allsköns ornoral och brist på solidaritet
aft breda ut sig. Ytterligare ett skäl till att skafteflykt och skattefusk
mäste angripas är att det handlar om så stora belopp i inkomstbortfall för stat
och kommun att def kan jämföras med underskottet i statens finanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet kommunisterna anser aft kampen mot
arbetslösheten, mot inflationen och mot den ekonomiska brottsligheten är de
största problemen i dag på det ekonomiska området. Om den kampen blir
framgångsrik bidrar den också till atf lösa andra problem som finns i dag och
som infe får underskattas. Jag tänker dels på underskottet i Sveriges affärer
med utlandet, i den s. k. bytesbalansen, som 1980 uppgick till 20 miljarder
kronor och som 1981 väntas bli ytterligare något större, dels på underskottet i
statens finanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt i ett besvärligt läge är def vikfigt atf ha en
exakt uppfattning om hur stora svårigheterna är. Man får varken över- eller
underskatta dem - då riskerar ju politiken att bli felaktig. Vad gäller
underskottet i statens finanser har man anfört siffror pä mellan 60 och 68
miljarder kronor för det kommande budgetåret, alltså 1981/82. Räknat pä
kalenderår brukar man anföra 54 miljarder kronor i underskott för 1980 och 64
miljarder kronor för 1981. Defta gäller alltså statens inkomster och utgifter
beräknade pä eft något egendomligt sätt, som befraktar utlåning som en utgift
och inte tar med hela överskottet i socialförsäkringssektorn. Räknar man i
stället den totala offenfiiga sektorns inkomster och utgifter - vilket mäsfe
vara riktigare -redovisas ett underskott på 23 miljarder kronor 1980 och 27
miljarder kronor 1981. Det är mycket pengar det också, men väsenfiigt mindre än
vad som vanligen brukar figurera i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan vara intressant att jämföra vad som på olika sätt
försvinner i skattesystemet genom de nuvarande avdragsreglerna och genom
skattefusk med detta underskott för den offenfiiga sektorn. De samlade avdragen
i skaftesystemet uppgick 1978 till inte mindre än 63 miljarder kronor enligt
riksrevisionsverkets statistik. En del avdrag måste vara kvar, men om man inför
eff rimligare avdragssysfem på det sätt som vpk föreslagit och som ocksä
Landsorganisationen föreslagit i sitt skatfeprogram, kan statskassan tillföras
försiktigt räknat ett belopp pä 5 ä 10 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur mycket som försnillas genom rent skattefusk vet man
inte med säkerhet, men i uppskattningar har angivits summor om 30-40 miljarder
kronor. Här finns alltså 15-20 miljarder kronor att ta in fill statskassan, om
man räknar sä försiktigt som med 50 % i genomsnittlig skatf. Def är ju, som vi
har hört, idealet för den borgerliga regeringen. Lägger man härtill de miljarder
i arbetsgivaravgifter, som företagen nu smiter ifrån, sä har man ett sammanlagt
belopp på 20-30 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För vår del anser vi att man inte längre kan acceptera
skatteflykt och skattefusk. Regeringen har tvingats till vissa åtgärder, men vad
som hittills gjorts är helt otillräckligt. Jag skall inte här läsa upp valda
utdrag ur exempelvis Aftonbladets serie om deklarationsproffsen, men alla borde
inse hur förödande det är för den allmänna ekonomiska moralen atf personer som
har höga inkomster och stora förmögenhefer utnyttjar den nuvarande
skattelagstiftningen på sätt som sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall i def sammanhanget bara anföra en konkret
uppgift, som är belysande. Den är hämtad ur riksrevisionsverkets senaste
undersökning av taxeringsstatistiken, och den visar att i inkomstgruppen med
bruttoinkom­ster mellan 200 000 och 500 000 kr, de s, k, föriustavdragen
uppgick fill eft medelvärde av 402 456 kr. Var och en som jämför dessa siffror
-bruttoinkomsterna för de här personerna låg alltså mellan 200 000 och 500 000
kr., men enbart förlustavdragen var i genomsnitt över 400 000 kr. -inser aft
eft skattesystem som tillåter något sådant inte kan vara rimligt eller
effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Angrip alltså skafteflykt, skattefusk och andra typer av
ekonomisk brottslighet! Här flnns stora reserver att ösa ur för att täcka
underskottet i statens finanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stat och kommun åsamkas ocksä stora utgifter genom att
ingen effektiv polifik förs av den nuvarande regeringen vare sig mof
inflationen eller mot spekulationen. Varje procentenhet som man kan nedbringa
prisstegringen med innebär atf statskassan varje år kan spara 1,7 miljarder
kronor. Omvänt innebär inflafionen stora kostnadsökningar för säväl stat som
landsting och kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 20 januari beslutade riksbanken att höja diskontot med
2 procenten­heter fill 12 %. Bakgrunden var den spekulation som bedrevs i en
devalvering av den svenska kronan. Bakgrunden till detta i sin fur har delvis
belysts i Kjell-Olof Feldts inlägg här fidigare. Denna spekulation tog sig bl.
a. de formerna aft svenska exportföretag lät betalning för exporterade varor
stå kvar i utlandet. Andra företag som hade skulder i utlandet betalade av
dessa i förtid. Regeringen gjorde ingenting för att komma till rätta med denna
spekulation i en nedskrivning av kronans värde, en spekulation som innebar att
riksbanken förlorade valutor. Riksbanken ansåg def dä nödvändigt med en
chockhöjning av räntan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exakt vilka de spekulanter var som drev fram
räntehöjningen har inte klarlagts, även om riksbanken och regeringen säkert vet
en del om den saken. Men helt klart är atf def framför allt handlade om svenska
stora kapitalistiska företag som bedrev denna skändliga hantering. Vilka blev
verkningarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt finansutskottet kan de sammanlagda effekterna av
räntehöjningen på statens finanser beräknas till ca 3 miljarder kronor i ökade
utgifter och minskade inkomster för budgetåret 1981/82. Men härtill måste
läggas ytterligare ett anfal miljarder i ökade kostnader för kommuner och
landsting. En spekulation av den här typen kan när som helst upprepas. Det är
därför nödvändigt aft valutaregleringen skärps så aft spekulanterna inte får
fritt spelrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räntehöjningen driver ytterligare upp priser och hyror.
För deklarations­proffsen spelar den däremot ingen negativ roll, det blir bara
ännu större avdrag. Höjda räntor har en alldeles tydlig negativ
fördelningseffekt - de lägger ännu större bördor på låginkomsttagare,
pensionärer, barnfamiljer, lönarbetande och studerande ungdomar men ökar
ytterligare inkomsterna för de rika i samhället. Hederlig produktiv
företagsamhet försväras genom räntehöjningen, medan finansiella placeringar och
spekulation gynnas. Jag har med hänsyn till detta svårt att förstå att inte riksdagen
kan samla sig till ett ordentligt uttalande om att räntan mäsfe sänkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En effekt av räntehöjningen är som sagt att den försvårar
produktiv företagsamhet, samtidigt som den ytterligare gynnar spekulation och
placering som räntebärande penningkapital, Defta är ju ett allmänt fenomen som
präglat den svenska ekonomin under senare år, Def råder ingen brist på kapital
i landet. Tvärtom, Det finns eft överskott av kapital. Men detta satsas framför
allt i spekulation i olika typer av förmögenhetsobjekt som vänfas stiga
ytterligare i pris och i utlåning pä olika marknader - vita, grå och svarta
-till höga räntor. Detta leder till ytterligare snedvridning av ekonomin,
eftersom de genom spekulationen och inflationen uppblåsta förmögenhets­värdena
ställer krav på avkastning. Ju längre defta får fortgå, desto mera osunt blir
hela det ekonomiska klimatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett uttryck för att det finns gott om penningkapital, om
likvida medel, är de uppgifter som finns om företagens likviditet. Det rör sig
olika månader om summor på mellan 40 och 50 miljarder kronor som företagen
alltså disponerar men infe sätter in i investeringar i maskiner, råvaror och
arbetskraft. En stor del av medlen används i stället för finansiella
placeringar. Det anses ge högre vinster än om kapitalet sätts in i
produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en viktig fråga att i stället mobilisera dessa
medel, sä aft de investeras och leder till en ökning av produkfionen. En metod
är det förslag vpk ställt att def bör ske en avsättning till vinstfonder även
av 1981 års vinster, att detta kompletteras med en indragning av överlikviditet
från storföretagen och aft medlen i vinstfonderna används för att skapa nya
samhällsnytfiga arbeten. Eftersom de privata kapitalistiska företagen är
ovilliga aft satsa i utvidgningar eller i ny företagsamhet mäsfe enligt vår
mening stat, landsting och kommuner gå in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varken borgarna eller socialdemokraterna i finansutskottet
gillar emeller­tid defta förslag. Hur de själva konkret vill bära sig ät för
att öka produkfionen får vi emellertid veta väldigt litet om. Allmänt talar de
om höjd lönsamhet, dvs. atf de kapitalistiska företagen skall säkras högre
profiter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men för
att en sådan metod skall ge effekt måste tydligen de industriella profiterna
höjas fill en nivå som ligger över de nuvarande ockerräntorna på lånbart
penningkapital. Men är detta ett godtagbart och uppnåeligt mål? Vi anser inte
det. Det skulle innebära en mycket kraftig omfördelning till kapitalets fördel,
ännu kraftigare än vad som hittills ägt rum under åren av borgerlig regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En mera realistisk linje och en linje som är bättre ur
fördelningssynpunkt är följande: Ingrip mof spekulationen, mof skafteflykten,
mot skattefusket. Genomför en effekfiv polifik som stoppar prisstegring och
inflafion. Sank räntan. Sanera hela det träsk som tillåtits uppstå med
finansbolag, kreditkorfsförefag, ockerräntor. Mobilisera def stora
likvidifetsöverskoffet hos företag och vissa enskilda för samhällsnytfig
produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det nu är eff stort avstånd mellan avkastningen på
industriinveste­ringar och de räntor kapitalet kan fä vid utlåning på mer eller
mindre ljusskygga marknader, så menar vi alltså att den riktiga polifiken mäste
vara atf pressa ned förtjänsterna pä spekulation och finansiella placeringar.
Kapitalisterna skall helt enkelt tvingas aft pruta på de högt uppskruvade
profifkrav som de har i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bästa sättet atf minska det stora underskottet i
bytesförhållandet med utlandet måste vara atf dels öka produktionen inom
landet, dels ingripa med olika åtgärder mof den stora importen. Eftersom detta
underskott utan tvivel är ett stort problem anser vi det berättigat och
nödvändigt med en importreglering. Import av lyxvaror bör dessutom beläggas med
en särskild skatt. Det handlar emellertid när det gäller importen inte bara om
varor för konsumtion. Införseln av insatsvaror till industrin har ocksä ökat
kraffigt. De stora företagen har minskat sina inköp inom landet - vilket skapat
problem för småföretagsamheten - och importerar nu i stället en rad produkter.
Detta är kanske förmånligt ur företagens egen begränsade synpunkt, men det
skapar problem för samhällsekonomin. Här måste en förändring ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna stora import av råvaror och insatsvaror till
industrin är ocksä ett av skälen fill att regeringens linje att lyfta Sverige
ur krisen genom en s. k. exportledd expansion inte kan lyckas. Det är ju
framför allt verkstadsindu­strins export man vill öka. För verkstadsindustrin
är emellertid läget det att om exporten ökas med 10 miljarder kronor så ökar
importen av råvaror och insafsvaror med 7 miljarder kronor. Handelsbalansen
förbättras alltså inte särskilt mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därtill kommer att en rad andra länder försöker genomföra
samma konststycke, alltså aft öka sin andel av världshandeln i en tid då 25
miljoner människor går arbetslösa i de kapitalistiska staterna i Europa och
Nordame­rika. Vad säger aft just Sverige skall lyckas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i värt land väntar ju den borgerliga regeringen att
arbetslösheten skall öka kraffigt. Eller rättare sagt: Även i vårt land driver
den borgerliga regeringen en sådan polifik att arbetslösheten kommer aft öka
kraffigt under 1981. Det har talats om en ökning av den öppna arbetslösheten med
60-70%. Redan nu är siffran för de öppet arbetslösa 108 000. Härfill kommer de
118 000 som är sysselsatta i olika slag av AMS-verksamhef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare
finns det ytterligare över 300 000 kvinnor, som nu är hemarbetande men som vill
ha eft arbete ute i förvärvslivet. Lägger man härfill dem som tvingats ta
förtidspension av arbetsmarknadsskäl och som alltså annars skulle ha varit
arbetslösa, de många handikappade som inte bereds en meningsfull sysselsättning
osv., så kommer man upp fill en summa av 800 000-900 000 människor, som ställts
utanför det ordinarie produktionslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och denna siffra räknar regeringen cyniskt med skall ökas
ytterligare! Svenska folket måste säga ifrån så att det hörs aft man inte
accepterar ytterligare arbetslöshet! Läget är redan mycket svårt, särskilt för
ungdomen och alldeles särskilt kanske för de unga kvinnorna som tvingas gå ufan
fast anställning. Och svårast är läget i nägra av skogslänen, i Värmland med 6
231 öppet arbetslösa och i Norrbotten med 9 632 öppet arbetslösa. Vad är def
för framtid vi bjuder våra ungdomar! Det är ansvarslöst av regering och riksdag
att godkänna en politik som innebär kraftigt ökad arbetslöshet. Def går att
skapa flera jobb. Det är en fråga om vilken politik man vill föra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den borgerliga regeringen styr emellertid medvetet mot
ökad arbetslös­het. Man har redan skurit ned den statliga budgeten. Om
sfafsskuldräntorna borträknas har staten en minskning av sina utgifter för år
1980 med 2,8 %. Och minskningen beräknas fortsätta under 1981. Den offentliga
sektorn attackeras alltså med framgång. Regeringen följer den huvudriktning i
politiken som Svenska arbetsgivareföreningen kräver. Och verkningarna blir de
avsedda, nämligen en ökning av arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är nödvändigt atf säga några ord till debatten om den
s. k. offenfiiga sektorn. Dennas fillväxt ges nu skulden för landefs ekonomiska
problem. Det är en grund och felaktig uppfattning. Det flnns naturligtvis flera
orsaker till tillväxten av den offenfiiga sektorn. Några av de viktigaste är
följan­de:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kapitalisfiska våldsapparafen
har byggts uf. Det gäller militär, polis och domstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Staten har tvingats gå in med olika
åtgärder för att söka lösa de växande motsättningarna inom kapitalismen och se till
att reproduktionsprocessen om möjligt kan fortgå på en utvidgad nivå. Staten
tillhandahåller därför kapital gratis eller fill låg ränta. Den ger stora
skattelättnader till de kapitalistiska företagen och t. o. m. direkta bidrag
för att hålla profitkvoten uppe. Staten svarar för de allt större kostnaderna
för kommunikationer, bostäder m. m. som behövs för atf en produkfion skall
kunna fortgå. Staten svarar också för en allt större del av kostnaderna för
forskning och tekniskt utvecklingsarbete liksom i växande grad ocksä för
arbetskraftens allt större utbildningskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den offentliga sektorn har av olika
skäl övertagit stora delar av vad som kallas reproduktionen. Det är
sammanfattningen av alla aktiviteter och sysslor i och utanför hemmet genom
vilka arbetaren infe bara kan inställa sig frisk och kry fill kapitalistisk
utsugning varje morgon utan också i sinom tid sända nya arbetare i nästa
generation till samma verksamhet. En del av denna reproduktion har nu
övertagits av privat företagsamhet - färdiglagad mat, bakverk,
konfektionskläder osv. Andra delar har kommit att ingå i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1980/81:87-88&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offentliga
sektorn - stora delar av sjukvården, en växande del av åldringsvården osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Olika typer av transfereringar eller
inkomstöverföringar har tillväxt starkt. Det handlar dels om de väldiga summor
av statsmedel som under 1970-talet getts eller lånats till näringslivet -
sammanlagt under 1970-talet mellan 90 och 100 miljarder kronor -, dels om
inkomstöverföringar till hushållen i form av barnbidrag, bostadsbidrag osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man ställer den offentliga sektorn i motsättning till
industrin är detta helt falskt. Den moderna industrin hade över huvud taget
aldrig kunnat växa fram utan en stark tillväxt av den offentliga sektorn.
Arbetare och tjänstemän måste ha bostäder, skolor, sjukvård, åldringsvård osv.
Och deffa svarar den offentliga sektorn för- i varje fall hittills. Nu verkar
det ju som om det privata kapitalet anar profitmöjlighefer också i dessa
verksamheter och därför driver en kampanj om deras privafisering, som det
heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk ställer krav om en fortsatt och planmässig utbyggnad
av de socialt viktiga delarna av den offenfiiga sektorn. Vi kräver samtidigt en
ny industrialiseringspolifik som stoppar den pågående avindusfrialiseringen av
Sverige och i stället skapar 100 000 nya arbetsfillfällen inom industrin under
1980-falet. De här bägge kraven måste förenas och bli led i en långsiktig
utveckling av Sveriges ekonomi. De betingar varandra ömsesidigt. Utan utbyggnad
av den offenfiiga sektorn blir det svårt att utveckla industrin. Ufan en fortsatt
industrialisering blir det ingen fast grund för att bygga ut den offentliga
sektorn. Detta gäller både ur ekonomisk synpunkt och socialt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller att komma bort från den enbart
konjunkturbetingade polifiken och i stället få till stånd en långsikfig
planering med samhällsorganen som sammanbindande kraft. Det gäller aft ha ett
perspektiv, åtminstone omfattande hela 1980-falet. I detta perspektiv för vpk
också fram kravet på en minskning av arbetstiden till sex timmar per dag. Defta
är motiverat av flera skäl. Det ger flera arbetstillfällen i samhället, och def
ger en lättnad för de arbetande, som nu i många yrken är mycket hårt pressade.
Om en klok politik genomförs under 1980-talet har vi råd med denna stora
reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till samfiiga vpk-motioner
som nu är i fräga i finansutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 11
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Jag hade en sak aft säga fill C.-H.
Hermansson. Han noterade alldeles rikfigt att finansutskottets ordförande gång
pä gång infe bara utfärdade inviter fill socialdemokratin utan rent av inbjöd
till omfamningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atf inget missförstånd skall råda om hur jag uppfattar
de här utsträckta armarna, skall jag tala om för C.-H. Hermansson att jag
upplever dem som det slags omfamning som en drunknande gör när han tycker sig
skymfa en räddare i nöden. Om det verkligen behövs, kan jag tillfoga att
socialdemo­kratin infe tänker låta sig dras in i den dödens närhet dit den
borgerliga regeringen är på väg i det djupa vattnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så Eric Enlund får stå kvar med sina utsträckta armar,
eftersom den enda och uteslutande avsikten är att försöka hindra regeringen
frän en kollaps.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 12 CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk) replik: Herr falman!
Defta är ingen replik till Kjell-Olof Feldt ufan bara ett uttalande av omdömet
atf det var en klok och bra deklaration som han gjorde. Och jag tror att det
var bra aft den kom i den här debatten, efter alla de kärvänliga omfamningarna
från Eric Enlund. Situationen kunde ju annars lätt missförstås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 13
LARS TOBISSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tror inte att Kjell-Olof Feldt kommer att
uppfatta mitt anförande som ett försök fill omfamning. Orsaken fill def är atf
jag har precis motsatt uppfattning om vem det är som sträcker upp sina armar ur
vaken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Iden allmänpolitiska debatten för några veckor sedan
pekade jag ju på den stora motsättning som råder mellan de krav som det
aktuella ekonomiska läget ställer och den ideologi på vilken socialdemokraterna
grundar sin polifik. Den polifiska verkligheten kräver lägre statsutgifter och
sänkta marginalskaffer, de politiska lärosatserna föreskriver fortsatt
socialisering av medborgarnas inkomster via skattehöjningar och fortsatt
utbyggnad av den offenfiiga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I hela Västeuropa plågas i dag socialistiska parfier av de
spänningar som uppkommer fill följd av konflikten mellan föråldrade teorier och
den aktuella verklighetens krav. Världen över kan vi iaktta en återgång fill
marknadsekonomins principer. Allt fler blir på det klara med att def bästa
sättet att råda bot på industriländernas nuvarande ekonomiska svårigheter är
atf skära ned pä de offentliga utgifterna, atf sänka skattetrycket och att
minska den statliga centralstyrningen av def ekonomiska livet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För oss moderater är detta inga nya tankar. Det är idéer
och polifiska förslag som vi länge har drivit. Men för svenska socialdemokrater
innebär de en fullständig omvälvning. Den har inletts bland socialdemokrafiska
ekonomer, som vi kunde se i en arfikel i Arbetet i förra veckan, även om det
som en belysning fill min tes om motsättningarna inom partiet i går kom ett
ekonominlägg med motsatt inriktning i samma tidning. Men sex är ju ändå fler än
fem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omfänkandet går då trögare bland socialdemokrater här i
riksdagen. Och jag är rädd att det inte alls påbörjats hos den
socialdemokratiske parfiledaren, som ju numera inte ofta är på plats och kan
följa den inhemska debatten i ekonomisk-politiska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraternas partimotion om den ekonomiska
politiken liksom deras reservation i finansutskottet inrymmer vissa trevande
steg i en riktning som kan tyda på en nyorientering. Nu är def infe längre i
första hand fråga orri att stimulera sysselsättningen med anledning av
konjunkturnedgången -tvärtom skjuts kampen mot inflationen i förgrunden.
Äntligen erkänner man att de höga marginalskatterna verkar uppdrivande pä löne-
och prisutveck-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lingen.
Det heter också att budgetunderskottet måste minskas och aft nedskärningar på
utgiftssidan inte kan uteslutas i det sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men nytänkandet sträcker sig tyvärr inte ända fram fill
åtgärdssidan. Fortfarande tror socialdemokraterna att inflationen kan bekämpas
med prisregleringar. Hade det varit så lätt att stoppa inflationen som att
förbjuda den genom lagstiftning, hade def ju gjorts för länge sedan. Pä
skatteområdet talas det försiktigt om värdet av sänkta marginalskatter, men
samtidigt föreslås införandet av nya skatter, som promsen,- och höjning av
andra skatter, bl. a. genom att avskaffa skatteskalans inflafionsskydd.
Fortfarande tror man att eft ökaf bostadsbyggande erbjuder en väg ur krisen,
trots aft vid det här laget alla obundna, sansade bedömare har klart för sig
atf efterfrågan på bostäder kommer att utvecklas svagt de närmaste åren som en
följd av långsam befolkningstillväxt, minskande boendesubventioner och växande
uppvärmningskostnader. Vad programmet mot inflafionen beträffar har
socialdemokraterna i sin reservation t. o. m. behållit det uttalande från
partimofionen som Kjell-Olof Feldt vid en presskonferens lär ha betecknat som
ett olycksfall i arbetet, nämligen att &amp;quot;det enda effektiva inflationsskyd­det
är att eliminera inflationen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna snusförnuftiga rekommendation är på något sätt
betecknande för socialdemokraternas ekonomiska politik av i dag. Den kan bäst
beskrivas som att vilja men inte kunna. Eller mera exakt; att nästan vilja men
absolut infe kunna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den borgerliga majoriteten i finansutskottet noterar öch
välkomnar tecknen på ett nytänkande från socialdemokratiskt håll. Vi försöker
också ge litet hjälp på vägen genom att peka på de motsättningar som dröjer sig
kvar. Som när man säger sig vilja bryta upp olika indexbindningar på budgetens
inkomstsida men ändå förordar en återgång fill ett fullständigt genomslag för
konsumentprisindex på pensionsbeloppens utveckling. Eller som när man säger sig
vilja minska budgetunderskottet och ändå infe lägger något konkret förslag i
den riktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def har sagts atf regeringens budgetförslag infe innehöll
något nytf, något som kunde råda bot på våra ekonomiska svårigheter. Detta ser
jag närmast som ett tecken på hur snabbt värderingarna har ändrats. Def är ändå
en kraftig kursomläggning när statsutgifterna från en real ökningstakt under
1970-talef på över 6 % nu växer med endast 3 % och - om man räknar bort
räntorna på statsskulden - faktiskt sjunker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Kjell-Olof Feldt, som i sitt anförande - vilken
svartmålning, för resten - ondgjorde sig över att budgetunderskottet fortsätter
att växa, vill jag säga att långt mer intressant är atf följa statsutgifternas
utveckling. Det bör också komma fill uttryck när regeringen formulerar målet
för sina fortsatta besparingsansträngningar i komplefteringspropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare exempel på åtstramningar i budgetförslaget kan
ges. 1 princip inrättas inga nya statliga tjänster. Några nya, kostnadskrävande
reformer är det infe heller fråga om. Det ges dessutom klart besked att
näringslivet infe kan räkna med räddningsaktioner av samma slag som tidigare.
Anslagen till näringspolifiken minskar med över 35 %. Defta, Kjell-Olof Feldt,
är rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;polifik
för att stärka den svenska kronan. Def är däremot inte rätt av finansutskottets
vice ordförande atf fala om att vi balanserar på devalvering­ens rand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här är också en politik som ligger helt i linje med
finansutskottets önskemål. Vi har länge krävt en neddragning av stegringstakten
i de offentliga utgifterna. Det är faktiskt så - och det bör vi riksdagsmän
ständigt ha för ögonen - att varje extra krona i statliga utgifter måste vi
låna utomlands till bortåt 20 % ränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I def föreliggande betänkandet uppmanar vi mera konkret
statsmakterna att befria primärkommuner och landsting från en rad av de
åtaganden de gjort eller som lagts på dem. Vi förordar en ekonomisk politik som
leder fill förbättrad lönsamhet i näringslivet. Det gäller, som det sägs i
betänkandet, atf vrida om resursanvändningen i ekonomin och styra över mera av
de produktiva resurserna av arbetskraft och kapital till de konkurrensutsatta
näringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad det handlar om, herr falman, är alltså att stimulera
ekonomin från utbudssidan. Traditionell konjunkturpolifik enligt Keynes
föreskriver aft en avmattning skall mötas med stimulans av efterfrågan via
underbalansering av budgeten och påspädning av de offentliga utgifterna. Men i
ett läge, där underskottet i statsbudgeten redan från början överstiger 60
miljarder kronor och där brisfen i bytesbalansen överträffar 20 miljarder
kronor, finns det inte utrymme för ytterligare underbalansering. I stället gäller
det att frigöra de produktiva krafterna i samhället. Def främsta medlet är då
att sänka skatterna. Därmed ökar viljan hos individer och företag att arbeta,
spara och investera. Nya arbetstillfällen tillkommer och tillväxttakten i
ekonomin ökar. Om denna incitamenfskapande politik inom den enskilda sektorn
kombineras med nedskärningar på den offenfiiga utgiftssidan och en begränsning
av penningmängdens tillväxt, behöver stimulansåtgärderna inte verka
inflationsdrivande. Tvärtom kan de genom atf skärpa konkurrensen och öka
utbudet av nyttigheter verka återhållande på prisstegringstakfen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon tycker kanske att detta låter som en politik å la
Friedman, Thatcher eller Reagan. Men def går att finna stöd för den också i den
socialdemokra­fiska partimotionen. Det står där: &amp;quot;Budgetunderskottet
verkar direkt inflationsdrivande. Def ökar penningmängden i ekonomin, vilket i
sin tur leder till prisstegringar. Härtill kommer att nödvändigheten att
finansiera budgetunderskottet med lån pressar upp räntesatserna, vilket i sin
fur medför prishöjningar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är så sant som det är sagt. Def är inte brist på
likvida medel som håller fillbaka näringslivets investeringar. I stället är det
den höga räntan och den snabba inflationen som gör atf tilltänkta
investeringsprojekt inte blir lönsamma. Från företagens synpunkt är def både
enklare och säkrare att placera medlen på den oreglerade kredifmarknaden, där
ränteavkastningen nu ligger uppemot 20 %,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan alltså konstatera, att statens stora
upplåningsbehov hämmar företagens reala investeringar. Även hushållen pressas
av sforlånaren staten ut  från   den   reguljära  kreditmarknaden.   Men  
tack   vare  deras  lägre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räntekänslighet
har de lättare atf tåla de höga räntesatser som förekommer vid sidan därav.
Detta problem kan man inte klara genom aft reglera ränte-och prisutvecklingen.
Enda utvägen är att skära ned statens utgifter, därigenom minska dess
upplåningsbehov och därmed bädda för en sänkt räntenivå och en dämpad
inflationstakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eft stort steg i rätt riktning är den av regeringen
aviserade sänkningen i tre sfeg av marginalskatterna i vanliga inkomstlägen med
början nästa år. Även def stora oppositionspartiet har ju verbalt och
principiellt uttryckt sitt gillande, även om man från det hållet gärna staplar
förbehåll på varandra, vilket tyder på att det kan bli svårt aft uppnå
samstämmighet i praktiken. Det är nu viktigt att regeringen snabbt presenterar
både det etappmål som skall fastsfällas här i riksdagen i är för 1982 och det
slutmål som skall gälla för 1984, förutsatt att den borgerliga regeringen får
fortsatt förtroende i 1982 års val. Det är också viktigt att en klok åtgärd -
marginalskattesänkningen - infe kombineras med oöverlagda förändringar i andra
avseenden som fördärvar de goda verkningar som annars skulle uppkomma. Def
finns alltså ingen anledning att begränsa ränteavdragen -just genom
marginalskattesänkning­en blir ju den skattebesparing de medför mindre, vilket
på eft fördelaktigt sätt skulle öka hushållens räntekänslighet. Det går heller
infe att ta marginalskaftereformen fill intäkt för att inflationsskyddet i
skatteskalan kan slopas. Så länge det finns någon progressivitet i skatteskalan
och någon prisstegringstakt i ekonomin, sä länge behövs det också en mekanism
för aft förhindra automatiska skattehöjningar på realt oförändrade inkomster
till följd av inflationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens handlingsprogram mäsfe den planerade
marginalskaf­tereformen i nuvarande stafsfinansiella läge totalfinansieras. Men
en sådan finansiering behöver inte nödvändigtvis vara lika med en
skattehöjning. En sådan skulle återigen betyda alt man tar tillbaka de posifiva
effekter som själva marginalskatfesänkningen skulle medföra. För med vårt
nuvarande skattetryck är det infe så mycket marginalskatterna i sig utan det
totala skatteuttaget som skapar problem. Människor måste få förfoga över en
större del av sina förvärvsinkomster- oavsett om de intjänas på marginalen
eller ej - för att vi skall kunna återställa viljan att arbeta, aft spara och
att investera. Den tillväxtskapande effekt som en marginalskatfesänkning skulle
föra med sig innebär i sig själv ett stort steg mot en finansiering av
åtgärden. En komplettering kan nås via ytterligare besparingar på
statsutgifterna. Och om det bedöms föreligga risk för en alltför stor ökning av
den privata konsumtionen, kan man avstå från aft låta momsen återgå till den
nivå som gällde före den stabiliseringspolitiskt motiverade höjningen i höstas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För ökade investeringar i näringslivet krävs
infe bara en förbättrad lönsamhet. Soliditeten, dvs. det egna kapitalets andel
av totalkapitalet, har varit sjunkande under en följd av år, och det behövs
alltså tillskott av riskvilligt kapital. Socialdemokraterna har under senare
fid velat skjuta fram detta som ett motiv för sina kollekfiva tvångsfonder. Vi
moderater förespråkar i stället en frivilliglinje, där ägandet och inflytandet
i näringslivet sprids bland de enskilda medborgarna och inte koncentreras till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;facket
eller staten. De skattelindringar och stimulansåtgärder som under senare fid
har safts in med sikte på de små akfiespararna har haft just detta syfte. Jag
tänker på lindringen av dubbelbeskattningen, på höjningen av det skattefria
beloppet i aktievinstbeskatfningen och på förbättringen i villkoren för det
värdesäkra skattefondssparandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte minst den sistnämnda åtgärden har fått snabb effekt.
Antalet skattefondskonton tycks ha mer än fördubblats mellan december och
januari, och därfill kommer den nyöppnade möjligheten för företag att inrätta
aktiesparfonder för sina anställda. Aktuella bedömningar tyder på att enbart
skattefondssparandet kan tillföra näringslivet ett nytillskott av över en
miljard kronor i riskvilligt kapital under innevarande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är tydligt - och från politisk synpunkt fullt
begripligt - aft succén för skattefondssparandet irriterar socialdemokraterna.
Inrättandet av tvångs-fonder kan ju infe längre motiveras med behovet av atf
tillhandahälla riskkapital ät näringslivet. Därmed kvarstår endast kravet på
att få ta över makten i näringslivet i all sin socialistiska nakenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt hade en frågedebatt angående
skattefondssparandet med ekonomiminister Gösta Bohman i förra veckan här i
kammaren. Jag vill passa på tillfället atf varmt tacka honom för den insatsen.
Genom nyhetsprogram i både radio och TV och genom referat i dagspressen har han
hjälpt till att ytterligare klargöra denna sparforms fördelar för de enskilda
medborgarna. Han har sedan fortsatt sina säljansträngningar genom att i går i
finansutskottet föreslå initiativ mot skattefondssparandet, vilket naturligtvis
majoriteten i utskottet avvisade, och genom atf hålla sitt inlägg här i dag. I
förra veckans frägedebatt lovade Kjell-Olof Feldt visseriigen att systemet
skulle avskaffas om socialdemokraterna återkom till makfen, tydligen - och
paradoxalf nog - därför att han bedömde def som alltför gynnsamt för de
enskilda löntagarna. Samma negativa inställning omfattas uppenbarligen inte av
Kjell-Olof Feldts föregångare här i riksdagen, Sven Ekström - ja, han var
fakfiskt ännu finare, för han var ordförande i finansutskottet, Sven Ekström
har hemma i Iggesund tagit initiativet fill just en sådan företagsan-knuten
aktiesparfond som Kjell-Olof Feldt fördömer, och han tycker att ett sådant
sparande är helt i sin ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu kanske någon ändå tvekar att gä med i
skattefondssparandet inför risken atf Kjell-Olof Feldt möjligen kan få något
att säga till om i framtiden. Men det hotet är väl egentligen infe så stort,
när vallöftena går ut på atf alldeles i onödan göra det sämre för vanliga
människor. Jag vill ändå sluta med att ställa en fråga till Kjell-Olof Feldt:
Kommer verkligen socialdemo­kraterna efter en eventuell valseger atf - som def
står i riksdagsprotokollet -avskaffa Gösta Bohmans lagstiftning om
skattefondssparande för att i stället införa kollektiva löntagarfonder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Med det anförda ber jag att fä yrka bifall
till finansutskottets hemsfällan i betänkande nr 20 pä alla punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 14
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Jag har fidigare karakteriserat Lars Tobisson
som eff slags fribyfare i svensk politik -som den inre oppositionen i
regeringen. Och han gjorde skäl för den karakteristiken i dag också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Han säger att det inte finns något som helst utrymme för
ytterligare underbalansering av budgeten -enda vägen för aft få ordning på
ekonomin är då att sänka skatterna. Finansieringen av denna skattesänkning
skall ske genom aft utgifterna sänks, genom ytterligare besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är det så att finansutskottets ordförande inte vågade
svara på frågan hur förverkligandet av skaftesänkningslöffena skall betalas och
av vem. Men nu fick vi alltså veta det av Gösta Bohmans ombud - det skall
sparas pä utgifterna. Jag måste fråga Lars Tobisson: Hur är def dä med
regeringens handlingsprogram, som presenterades den 2 februari? Där sägs det ju
aft skattesänkningen skall finansieras genom höjd moms eller höjda arbetsgi­varavgifter
eller t. o. m. genom ett tvängssparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur kan moderata samlingspartiets partisekreterare då stå
här och säga aft skattehöjningar över huvud taget inte får förekomma? Kan herr
Tobisson på egen hand avskaffa det handlingsprogram som regeringen lade fram
för tre veckor sedan? Levde det inte längre tid? Har moderaterna så fotalt
tagit över? Det behövs tydligen inte något statsråd för att avskaffa
regeringspo­litiken - det räcker med moderaternas partisekreterare, han har
tagit befälet. Def behövs inte ens kaptener för aft klara befälsföringen i den
borgerliga regeringen - det klarar moderaternas partisekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan finns det ingen anledning att begränsa
ränteavdragen, säger herr Tobisson. Men här har både statsministern och
utrikesministern sagt; Visst skall ränteavdragen ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Tobisson säger; Indexregleringen får inte röras. Men
statsministern sade vid centerns partistämma: Def är klart att vi kan se över
indexregle­ringen om vi sänker marginalskatterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är detta för regering? Och vad har herr Tobisson tagit
sig för mandat över den borgerliga polifiken? Jag tycker att det är helt
fantastiskt. Sedan några ord om skattefondssparandet, herr Tobisson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Tobisson hävdar aft jag har sagt att
skattefondssparandet skall avskaffas därför aft det är alltför gynnsamt. Det är
lögn, Lars Tobisson. Jag har sagt att skattefondssparandet skall avskaffas
därför atf det grovt missbrukas, därför att det strider mot ett par av Sveriges
lagar, när det används på det sätt som företagen i dag gör. Jag kan lova, Lars
Tobisson, att jag kommer att få ett växande stöd för den uppfattningen,
eftersom rättsmedvetandet i def här landet som helhet är avsevärt större än vad
det är i herr Tobissons parti.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 15
LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herrfalman! Först vill jag upplysa Kjell-Olof Feldt omen
sak. Jag kan inte gärna utgöra någon inre opposition i regeringen. Jag ingår
nämligen inte i regeringen. Precis som Kjell-Olof Feldt är jag riksdagsman och
ledamot av finansutskottet, och jag diskuterar här den ekonomiska polifiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt säger atf jag lanserat någonting som
skulle strida mot regeringens uppfattning. Jag vill beträffande
marginalskattereformen återge vad som står i regeringens handlingsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En marginalskattereform av sådan omfattning&amp;quot; -
ned till 50 % för den helt dominerande andelen heltidsarbetande inkomsttagare -
&amp;quot;kommer aft ställa krav på en anpassning av bruttolönerna under de
kommande åren. Reformen kan beräknas kosta 5-7 miljarder kr. I nuvarande
statsfinansiella läge är en tofalfinansiering nödvändig.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har alltså här diskuterat hur en sådan
totalfinansiering skulle kunna genomföras. Jag säger då atf själva sänkningen i
sig kommer att innebära en finansiering. Vi har därfill möjligheten att
finansiera via ytterligare besparingar, och det ligger helt i linje med de
strävanden som också regeringen hittills har följt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan anförde Kjell-Olof Feldt ytterligare några exempel
på hur jag skulle ha dragit i väg i egen riktning. Jag sade att def infe finns
någon anledning atf just därför att man genomför en marginalskatfereform
inskränka avdrags­rätten. Jag vill återvända till regeringens handlingsprogram.
Def sägs där; • &amp;quot;Till sist finns anledning understryka att de stötande
effekter som ränteavdragen i vissa fall kan få sammanhänger med höga
marginalskatter och hög inflationstakt. Den marginalskatfereform som ovan
aviserats skall alltså ses som ett led också i ansträngningarna atf minska
ränteavdragens omfattning och tillväxt.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta belyser återigen i vilken riktning jag tycker atf
man skall röra sig. Så till skattefondssparandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vet inte om Kjell-Olof Feldts minne sviker, men def
var faktiskt så att Kjell-Olof Feldt i den debatt som fördes här i kammaren för
några dagar sedan direkt uttalade, atf om socialdemokraterna kommer tillbaka
fill makfen, skall det sysfem som Kjell-Olof Feldt kallar för Gösta Bohmans
skattefondssparande avskaffas. Nu bestrider Kjell-Olof Feldt detta. Jag skulle
gärna vilja veta hur det faktiskt ligger fill. Jag tror def är mänga som med
stor glädje har anammat den här nya ordningen och anslutit sig till systemet -
även sådana som tillhör Kjell-Olof Feldts eget parti - och som skulle vara
intresserade av att få ett svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 16
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vet aft Lars Tobisson infe ingår i
regeringen. Det var i själva verket poängen i det jag sade. Hur kan någon som
inte ingår i regeringen stå här i talarstolen och beskriva regeringens politik
pä eft helt annat sätt än vad regeringen själv gör?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det är så att regeringen i själva verket tänker skära
ner statsutgifterna för atf klara sänkta marginalskatter, varför sägs det då
uttryckligen i def s. k. handlingsprogrammet att den tofalfinansiering man
diskuterar kan ske genom höjd moms eller höjda arbetsgivaravgifter eller eff
tvängssparande? Lars Tobisson förfalskar ju verkligheten för att komma ur den
knipa som hans moderata partiambtfioner försatt honom i, när han försökte
beskriva vad det är regeringen vill göra. Mof den bakgrunden bör herr Tobisson
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varje
anförande sätta upp en skylt som anger när han talar för moderaterna och när
han möjligen talar för regeringen, så atf vi häri kammaren vet vad för slags
rnegafon som är i gäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste också fråga oss; Hur mycket skall då sparas?
Budgetdeparte­mentet anger atf bara för aft hålla budgetunderskottet oförändrat
mäsfe man skära ned 10 miljarder. Skall man också finansiera en skaftesänkning
om 7 miljarder, måste man kapa utgifter på 17 miljarder. Och det är en väl sä
väsentlig upplysning för människorna i det här landet, om några av dem i
framtiden vill kunna göra avsättningar fill skattefondskonton. Jag tror att de
sjuka, de unga, barnfamiljerna och de arbetslösa verkligen vill veta vad def är
för 17 miljarder som skall finansiera skattesänkningar för framför allt de
högavlönade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sak till, eftersom Lars Tobisson virrar till det. Jag
har sagt att skälet till atf skattefondssparandet enligt min mening bör
avskaffas är att det missbrukas, inte atf det är för gynnsamt för dem sorn får
pengarna. Dessutom finns, menar jag, vissa moraliska och rättsliga skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lars Tobisson sade en annan sak. Han sade aft detta fina
sparande sprider inflytandet till en massa människor, medan våra förslag skulle
koncentrera inflytandet. Får jag dä be Lars Tobisson svara mig: Vilka är def
som får inflytande i de fonder som nu uppstår genom det skatte- och subventions­system
vi har? Vem bestämmer i sädana fonder som Högkoncentra, Reinvest, Fondinvest,
Kapitalinvest, Sparinvest, PKinvest, Placeringsfon­den, Banco Fond, Delta,
Sesam och Skandifond? Vad har herr Svensson och fru Pettersson för inflytande i
dessa fonder? Här sitter ett litet gäng bankdirektörer - för det är vad det är
fräga om - och hanterar de pengar som människor sätter in. Vad är defta annat
än en våldsam maktkoncentrafion -dessutom betalad med andra skattebetalares
pengar? Jag upprepar: Detta är en skandal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 17
LARS TOBISSON (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om Kjell-Olof Feldt hade varit uppmärksam på
vad jag sade i mitt anförande, skulle han ha funnit atf jag där också var inne
pä möjligheten av en finansiering via momsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag fäste mig vid aft Kjell-Olof Feldt presenterar
problemet så, atf def rör sig om att kapa eff budgetunderskott på 70 miljarder.
Jag tror varken Kjell-Olof Feldt eller någon annan socialdemokrat numera vill
hävda atf def är nödvändigt att föra ned underskottet sä att det går ut plus
minus noll. Vi moderater har i alla fall sedan många år - i opposifion mot bl.
a. herr Sträng -drivit tesen att man skall se till den totala offentliga
sektorns utgifter. Vi har ju en socialförsäkringssektor som går på plus. Men,
som jag sade i mitt anförande, det vikfiga är aft följa de offentliga
utgifternas utveckling. Och det är alltså så i dag att dessa statens utgifter minskar
i reala termer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sä till skattefonderna. Kjell-Olof Feldt kan inte hålla
sig. utan motviljan tränger fram - den motvilja som fick honom att i debatten
med Gösta Bohman hävda att detta system skall avskaffas. Jag skall nu, om
Kjell-Olof Feldt har fid atf höra på, be att få läsa upp exakt vad Kjell-Olof
Feldt sade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligt
protokollet i torsdags i föt-ra veckan. &amp;quot;Och jag lovar Gösta Bohman en
sak: de&amp;quot; - dvs. löntagarfonderna - &amp;quot;kommer att överleva Gösta Bohmans
lagstiftning om skattefondssparande, för jag lovar aft kommer vi tillbaka så
försvinner denna lagsfiftning som så allvarligt missbrukas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt ställde en fråga till mig om inflytandet
i de här fonderna. Då vill jag tala om hur de är uppbyggda. Def är ett bolag
som äger aktierna, i vilket de anslutna har andelsbevis. Minst hälften av
styrelseledamöterna i fondbolaget skall utses av de anställda eller av en
intressesammanslufning som företräder dem. Ett beslut om hur rösträtten för
aktierna skall utövas måste godkännas av majoriteten av de anställdas
sfyrelserepresentanfer; annars blir beslutet inte giltigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sä ligger det till med de här fonderna. Jag vill dessutom
konstatera atf man efter det att spärrtiden på fem år har gått uf har möjlighet
aft växla över andelsbevisen till aktier och därmed få ett direkt ägande i
företaget. Men, Kjell-Olof Feldt, vilket inflytande har den enskilde
medborgaren via de kollekfiva tvångsfonder som Kjell-Olof Feldt vill se
förverkligade i fondso­cialismens Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 18
ANITA GRADIN (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Alla är vi oroade över Sveriges ekonomi,
oroade över det stora budgetunderskottet, de dåliga utlandsaffärerna, den
bristande viljan till investeringar i industrin och de höga prisstegringarna.
Alla kurvor är negafiva. Läget på arbetsmarknaden är långt ifrån ljust - många
människor undrar om de får behålla sitt jobb eller om de över huvud taget skall
få eft arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots de kompletteringar som gjorts till budgeten och den
s. k. finanspla­nen i form av eff nytt sparpaket - eller var def
handlingsprogram det hette? -och en drastisk räntehöjning, har regeringen infe
redovisat för riksdagen hur vi skall komma till rätta med våra stora ekonomiska
problem. Åtstramningar och svält är ingen utväg. Vi socialdemokrater har i vår
mofion försökt anvisa vägen ut ur krisen. Vi förordaren offensiv politik, där
landet kan arbeta sig ut ur svårigheterna. Den strategi vi anvisat gäller fre
centrala uppgifter för 1980-falets ekonomiska politik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atf bekämpa
inflationen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
upprätthålla produktion och sysselsättning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atf åstadkomma
en rättvis fördelning av produktionsresultatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den inflation vi upplever är unik i modern tid i fråga om
storlek och varaktighet. Bara två gånger fidigare under 1900-falef har
inflafionen varit högre än 1980. Därför är def helt avgörande atf stora
ansträngningar görs för aft komma fill rätta med priserna. Inflafionen drabbar
oss alla och hårdast den vanliga människan med måttliga inkomster och
begränsade ekonomiska tillgångar. Att försöka klara en familjs hushållbudgef i
dessa inflationsfider är näsfan omöjligt. Den allmänna prisnivån höjdes 3,8 %
under januari enligt pris- och karfellnämnden, och baslivsmedlen blev så mycket
som 8,8 % dyrare. Anledningen är självfallet hyreshöjningarna, det nya
jordbruksav­talet och minskade matsubvenfioner. I det här läget är det vikfigt
atf statens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pris- och
kartellnämnd får fillräckliga resurser för sin priskontroll och atf framför
allt konsumentinflytandet förstärks. Det är vidare oroande aft handelsministern
tänker glufsa i sig konsumentverkets anslag för forskning och utveckling.
Konsumenten förlorar då sin möjlighet aft påverka producenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inflafionen ökar vidare klyftorna i samhället. Den
omfördelar miljarder kronor varje år mellan sparare och löntagare. Den gynnar
med andra ord dem som har värdesäkra tillgångar och missgynnar människor som
saknar sådana tillgångar. Vi får ett samhällsklimat och ett ekonomiskt beteende
som är främmande för flertalet av oss. Inflationen gynnar nämligen smarta och
fördomsfria människor, som med fillgång fill rätt sorts information och
möjlighet att låna pengar kan tillskansa sig stora ekonomiska vinster, ofta
genom en spekulationverksamhet som saknar varje posifivt värde för
samhällsekonomin. Den missgynnar människor som iakttar gamla hederliga dygder
som arbete, produktiva insatser och sparande. Detta leder självfallet, herr
falman, till splittring och motsättningar mellan olika grupper i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både regeringen och näringslivet utmålar den offentliga -
eller rättare sagt den gemensamma - sektorn som en av de största bovarna när
det gäller obalansen i vår ekonomi. Den beskrivs inte som en gemensam, ufan som
en ofantlig sektor, som inom några få år kan komma att lägga beslag pä alla
våra tillgängliga medel. Det låter ju hotfullt och farligt. Ändå är den
egenfiigen ingenfing annat än den service som vi genom polifiska beslut bestämt
atf samhället skall utföra. Bakgrunden till att vi beslutat atf det är
samhället och infe privata intressen som skall ta hand om denna service är ju
framför allt räftvisekrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill helt enkelt ha en rättvis skola, lika för alla så
långt det är möjligt. Vi vill ha en sjukvård som inte varierar med förmågan att
betala. Och vi vill ha järnvägstrafik, postdistribution, busstrafik och
telekommunikationer, inte bara där def lönar sig, ufan över hela landet. Jag
tror att vi alla är överens om att ett avancerat industrisamhälle som def
svenska behöver all denna nödvändiga service. Att privatisera den offentliga
sektorn är ingen lösning, eftersom tillgängliga studier inte visar på någon
ekonomisk vinst - privat sjukvård kosfar lika mycket som den offentliga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aft den offenfiiga sektorn är väl utbyggd är synnerligen
vikfigt också för industrin, som def ju är nödvändigt atf vi får fart på,
vilket också tidigare påpekats i den här debatten. Men om industrin skall kunna
fungera är det nödvändigt aft def finns en infrastruktur i form av t. ex,
yrkesutbildning, transportsystem, sjukvård och liknande. Dessutom har den
gemensamma sektorn och de offenfiiga investeringarna stor betydelse för
näringslivet genom att den efterfrågar varor och tjänster från industrin. Vi
vet atf stat, kommun och landsting årligen lägger uf beställningar till det
privata näringslivet på mellan 60 och 70 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså, herr falman, inte den gemensamma sektorn
som är det stora problemet, ufan det är svårigheterna i näringslivet som är
bekymret. Därför måste huvuduppgiften bli att öka produkfionen i industrin, bl.
a. genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;större
investeringar. Men här kan den offentliga sektorn också vara pådrivande genom
atf efterfråga produkter som kräver en avancerad teknisk utveckling. Och i
själva verket förhåller def sig sä att stora svenska företag har kunnat nå
världsledande tekniska positioner fack vare en omfattande svensk samhällelig
efterfrågan. Självfallet är def angeläget att Sverige också i framtiden kan ges
en ledande ställning när det gäller att utveckla tekniska lösningar på
samhällsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Regeringens ekonomiska polifik och jakt på
den offentliga sektorn hotar inte minst jämlikheten och kvinnornas situafion pä
arbets­marknaden. Antalet arbetslösa sfiger t. ex. oroväckande bland Kommunal­arbetareförbundets
medlemmar. Över 26 000 medlemmar fick ersättning från arbetslöshetskassan under
1980 - det är 7 000 fler än 1979, alltså en ökning med 36 %. Och av dem som
fick ersättning är 86,7 % kvinnor. Allra värst är det för kvinnor mellan 16 och
24 är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Studerar man siffrorna från statistiska centralbyrån,
finner man aft den sysselsättningsökning som tidigare fanns inom den gemensamma
sektorn så gott som helt är försvunnen. Med de begränsningar som sker för
kommuner och landsting kommer självfallet långvård, färdtjänst och barnfillsyn
att drabbas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen hänvisar i budgetpropositionen också här till
1980 års långtidsutrednings bedömningar av utrymmet för kommunernas konsum­tion.
Enligt det alternativ regeringen hänvisar till anges utrymmet fill 1 % per år
under första hälften av 1980-falet. Budgefministern säger;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det kan i sammanhanget noteras att man brukar räkna
med aft enbart befolkningsförändringarna medför en volymökning med omkring 1 %.
Detta innebär sammantaget aft även utbyggnaden av de prioriterade områdena
måste omprövas i den mån infe utrymme kan skapas genom neddragning av annan
befintlig verksamhet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom Kommunalarbetareförbundet har defta budskap från den
borgerliga regeringen redan börjat ge verkan. Kommunerna har börjat atf dra in
vikarier och aft inte återbesätta lediga tjänster. En av de mest utsatta
grupperna är städarna, där antalet med arbetslöshetsersättning ökade med 34 %
frän 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men mest har arbetslösheten ökat bland dagbarnvårdare,
hemsamariter och barnskötare. Vad skall vi, herr falman, sysselsätta alla dessa
människor med? Och hur skall våra gamla få vård och service för atf kunna bo
kvar i sin invanda miljö? Dessutom är det nyttigt att vi erinrar oss att
arbetslöshet inte är gratis. AMS har t. ex. räknat ut att om man hade kunnat
nedbringa arbetslösheten med en enda dag för dem som fick
arbetslöshetsersättning under 1979, skulle samhället ha tjänat 30 milj. kr.
bara pä den dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen drar dessutom ned på utbildningen, samtidigt
som vi vet att antalet 16-åringar ökar de kommande åren. Följden blir att våra
ungdomar, främst flickorna, varken får utbildning eller jobb. Har regeringen
gjort nägon ekonomisk eller social bedömning av detta, eller är regeringen bara
intresserad av atf sänka   marginalskatterna för de redan gynnade? Herr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enlund
bekymrades ju infe av atf han inte kunde finansiera sin skattere­form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att ge alla rätt till arbete är en av de viktigaste
jämlikhetsskapande åtgärderna. Arbetet har stor betydelse för den enskilde
individens självkäns­la och sociala trygghet. Allt talar nu för att
arbetslösheten kommer aft öka dramatiskt under 1981 - regeringen har av allt
att döma gett avkall pä kravet om full sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen, herr talman, skulle jag vilja beröra det behov
som i dag finns av information om samhällsekonomin. Jag har tillsammans med
Sture Palm aktualiserat denna problemafik i en motion till detta riksmöte. Med
tanke på def svära ekonomiska läget finns det enligt vår mening eft stort behov
av atf det ges en objektiv, övergripande och lättillgänglig faktaredovisning i
dessa frågor, på precis samma sätt som gjordes i det statliga
informationsorganet Ekonomisk informafion, vilket var verksamt under efterkrigsåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I årets budgetproposition föreslår regeringen att nämnden
för samhällsin­formation skall avvecklas. En sädan nedskärning av
informationsmöjlighe­terna framstår som mycket uppseendeväckande, inte minst
mot bakgrunden av att konstitutionsutskottet för kort tid sedan uttalade
&amp;quot;att det är värdefullt att allmänheten har tillgång till god informafion i
ekonomiska frågor och rörande sysselsättningspolitik, näringsfrågor etc&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas därför, herr falman, att riksdagen kommer att
kräva en objektiv, utåtriktad ekonomisk informationsverksamhet riktad fill de
stora medborgargrupperna. Framför allt behövs defta som en motvikt till den
ensidiga och sneda propaganda vi utsätts för från olika delar av näringsli­vet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med defta ber jag, herr talman, aft få yrka bifall till de
socialdemokratiska reservationer som fogats fill finansutskottets betänkande nr
20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detta
anförande instämde Sture Palm (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 19 TORSTEN GUSTAFSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I finansutskottets betänkande nr 20, som vi
nu behandlar, understryker utskottet på nytt allvaret i det läge i vilket den
svenska ekonomin befinner sig. En översikt ges över utvecklingen under
1970-talet, med de balansbrister som nu mognat uf i underskott i bytesbalans
och statsbudget, i stigande priser och i en stagnerande industrisektor. Men
utskottet ger också en ganska omfattande redovisning av anledningarna fill
dagens situation och de ekonomiska balansproblemen. Man påpekar särskilt oljeprishöjningarnas
inverkan, efterfrägebortfallef på världsmarknaderna och den svenska
kostnadsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av anledningarna berörs dock endast i förbigående. Jag
tänker då på den utslagning som skett av personalintensiva mindre och
medelstora företag, vilka tidigare i stor utsträckning fungerade som
underleverantörer fill våra större exportindustrier. Denna utslagning har
medfört att import-innehållet i våra exportprodukter har blivit så stort som ca
40 % och i vissa fall - våra Volvobilar har nämnts - upp till ca 70 %, Def är
givetvis en av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anledningarna
till aft det blir svårt för vårt land atf enbart exportera sig ur
bytesbalansunderskoftet. Def förtjänar atf påpekas att de mindre och medelstora
företagen drabbades alldeles särskilt hårt av kostnadsexplosio­nen 1975 och
1976 - något som också förstärktes av de samtidigt kraftigt höjda
arbetsgivaravgifterna och socialförsäkringsavgifterna. Kännetecknan­de för den
dåvarande socialdemokrafiska regeringen var ju också aft allt skulle vara
stort. Def skulle vara stora kommuner- som senare har fjärmat medborgarna frän
def demokratiska inflytandet pä lokalplanet. Def skulle vara stora
företag-världens mest omfattande varvsindustri, Stålverk 80 osv. Jordbrukets
brukningsdelar skulle vara stora, självförsörjningsgraden skulle ner till 80 %
osv. Inom parentes sagt: Hur skulle det ha påverkat dagens bytesbalans om vi i
dag sett oss tvungna att importera ca 20 % av vår försörjning med baslivsmedel?
I själva verket förefaller det ha varit ett försök till ekonomisk harakiri som
vårt folk fick bevittna vid denna tidpunkt. Regeringen Fälldin, som trädde till
efter valet 1976, har fått lägga ner all sin kraft pä atf vända utvecklingen
fill def bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår nuvarande regering har drivit en annan näringspolitik
än socialdemo­kraterna - som ju inte heller i dag ser någonting annat aft
uppmuntra företagen med än proms och andra höjda avgifter sarnt - i
förlängningen -löntagarfonder. Fälldinregeringens smäföretagarpaket 1977 har
haft goda verkningar. Enligt en nyligen verkställd utredning inom SHIO har en
tredjedel av de krav som organisafionen ställde i sitt näringspolitiska program
år 1978 genomförts helt eller delvis av regering och riksdag. En fjärdedel av
kraven har tagits upp i utredningar och kornmer atf prövas av regeringen i en
kommande småföretagsproposition. Vidare har regeringen nyligen utsett en
speciell kontaktman inom industridepartementet - Rolf Andersson - för de mindre
och medelstora företagen. Trots följderna av en tidigare socialdemokratisk
politik och av oljeprishöjningarna, som inneburit en ökad belastning från 3
fill ca 30 miljarder under 1970-talef, har sysselsättningen ändå kunnat
bibehållas på en internationellt, men också historiskt, sett låg nivå. Anita
Gradin uttalade oro för utvecklingen på arbetsmarknaden, och visst kan man
känna en sådan. I finansplanen uttalas dock atf regeringen trots def besvärliga
är som nu förestår kommer aft göra allt för atf hålla sysselsättningen uppe.
Det förtjänar ocksä påpekas atf sysselsättningen i Sverige, trots alla
besvärligheter, ligger på en betydligt högre nivå än den som gäller för övriga
OECD-länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet stryker kraftigt under atf åtgärder för
att komma till rätta med våra obalansproblem måste sättas in nu. Det finns inte
längre möjligheter att skjuta upp i fiden def som måste göras - om vi infe vill
sända över notan för vår överkonsumtion till vara efterkommande, till våra barn
och barnbarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga förslag har lagts fram i syfte att nå de
uppsatta målen. Sparpaket har antagits av riksdagen, ett omfattande
åtgärdsprogram har aviserats, och energipropositionen ligger nu på riksdagens
bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi skulle behöva i Sverige i dag vore egentligen en
högre grad av enighet inom vårt folk, en ny optimism och en tro på framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ett av de problem som nu gemensamt måste
lösas är hur vi på nytt skall kunna få en fungerande kreditmarknad. I kampen
mof valutaut­flödef har det svenska diskontot pressats upp fill en nivå som vi
tidigare inte har bevittnat. Detta hämmar givetvis investeringsverksamheten i
stort, men det innebär också atf många skuldsatta företag- jag tänker särskilt
på företag inom lantbruket - står inför likviditetskris och i vissa fall
hotande konkurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en kommitténiotion frän centerpartiet påpekas defta
förhållande. I motionen framhålls aft framför allt de nyetablerade lantbrukarnas
ekono­miska situafion är mycket bekymmersam. Många av dessa lantbrukare har
fått sina ekonomiska kalkyler upprättade och godkända av lantbruksnämn­derna.
Dessa kalkyler håller givetvis inte i dag, när räntan nu har sfigit med mellan
4 och 5 %. Enligt motionärernas mening borde def vara möjligt aft dämpa
effekterna av räntehöjningarna genom att skapa bättre möjligheter aft lyfta av
korta lån fill hypotekslån. En vidgad emissionsram om förslagsvis 1 miljard
skulle medföra en mera hanterlig situation för många lantbrukare, säger
motionärerna. Utskottet redovisar att det flnns en stor kö för placering av
länga krediter i hypoteksbanken. Trots en avsevärd vidgning av emissionsramen
under senare år uppgår lånebehovet till ca 6 miljarder. Def innebär en väntetid
som uppgår fill ca fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet deklarerar stor förståelse för de problem som
den senaste räntehöjningen innebär för lantbrukare som gjort stora
investeringar med lånat kapital och som har lånen placerade med rörlig ränta.
Def är angeläget, säger utskottet, att lantbrukets behov av långfristigt
kapital tillgodoses. I realiteten innebär utskottets skrivningar enligt min
mening ett bifall till centermofionen, men av principiella skäl anser sig infe
utskottet kunna meddela preciserade anvisningar som - i exempelvis
emissionsfrägor - läser riksbanken i dess ämbetsutövning. Det får, enligt
utskottet, ankomma på riksbanken att göra en avvägning mellan lantbrukefs och
andra näringars behov av långfristigt kapital. Enligt min mening mäsfe
utskottets uttalande emellertid innebära en beställning fill riksbanken som
svårligen kan missförstås, Def är givetvis också i övrigt önskvärt atf räntan
så snart som detta är möjligt sänks igen till en nivå som kan stimulera till
investering­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller att komma till rätta med vårt lands
ekonomiska balanspro­blem vore def givetvis önskvärt med en bred enighet över
de s. k. blockgränserna. I dag har det ju varit en liten diskussion om Eric
Enlunds inviter. Kjell-Olof Feldt uttalade ju att han inte kommer att hjälpa
till. Regeringen ligger, hette det, i vaken. Naturligtvis kan man fälla sådana
omdömen i debatten, men situationen är nu sådan att alla behöver hjälpas äf,
Det är ingalunda populära åtgärder som måste vidtas. Det var odiskutabelt
lättare, som vi tidigare gjorde, att fördela överskott än att som nu fördela
bördor. För centerns del har det alltid stått klart aft man måste sätta
skuldran till när det är moflut. Centern har alltid ställt upp när def gällt
att komma till rätta med problem i en brydsam tid. Vi gör så också i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar på samfiiga punkter bifall fill
finansutskottets hemställan i dess betänkande nr 20.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 20
ANITA GRADIN (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Torsten Gustafsson tycks hålla med mig om atf
situationen på arbetsmarknaden är mycket oroande. Men det enda han har atf säga
är att def t budgetpropositionen står att man skall göra allt. Torsten
Gustafsson, infe löser man sysselsättningsproblem genom att läsa högt ur
budgetpropo­sitionen. Jag tycker att mina siffror frän
Kommunalarbetareförbundet visar allvaret, framför allt när det gäller
kvinnornas situation. Jag har, när jag läst budgetpropositionen, inte kunnat
finna aft regeringen slär vakt om allas rätt till arbete, vilket vi ju ändå
borde göra i denna kammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 21 TORSTEN GUSTAFSSON (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I mitt anförande sade jag att man hittills
har lyckats klara sysselsättningen bra i en brydsam tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare framhöll jag att det i finansplanen visas en god
vilja. Vi vet också att vi har en god beredskap, om arbetslösheten skulle få
sädana proportioner som vi verkligen hoppas slippa se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag påpekade atf Sveriges läge har varit och är bättre än
åtskilliga andra länders. Jag nämnde i sammanhanget OECD. Man kan ta några
exempel. Danmark har i dag 217 000 arbetslösa, vilket är 8,3 % av
arbetskraften. Läget är något bättre i Finland. Där uppgår arbetslösheten fill
4,7 % av arbetskraften. I England är 10 % av arbetskraften arbetslös, vilket
innebär aft 2,5 miljoner människor är arbetslösa. I Västtyskland är 1,3
miljoner människor arbetslösa, vilket innebär 5,6 % av arbetskraften. I hela
OECD-omrädet uppgår- jag tror att också herr Hermansson nämnde detta -antalet
arbetslösa fill ca 25 miljoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är klart aft def kan vara en
tröst för ett tigerhjärta att relatera hur besvärligt det är pä andra håll. Den
svenska regeringen har emellertid hittills visat en god förmåga att hävda
sysselsättningen, och ingenting talar för att den inte kommer atf lyckas också
i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 22
ANITA GRADIN (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Def är nog bra att ha en god vilja, men jag
skulle vilja säga att det inte är någon tröst för de arbetslösa att siffrorna
är så mycket högre i vissa andra industriländer tillhörande OECD. Jag tvivlar
verkligen på atf vi har en så god beredskap längre som herr Gustafsson påstår.
Indragningarna inom den offentliga sektorn och den jakt som där bedrivs betyder
att många människor blir utan arbete och att många ungdomar inte kan få arbete.
Def är här som man under tidigare år har kunnat fä sysselsättning. Industrin
har ju inte nyanställt särskilt många.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför tror jag aft def är väldigt viktigt aft vi
verkligen rannsakar våra hjärtan och njurar när def gäller
sysselsättningsfrågorna. Och jag får, när jag också tittar på de här siffrorna,
en känsla av att man i synnerhet när det gäller kvinnorna försöker blunda. Man
säger def inte rakt uf, men egentligen skulle man vilja säga att det är ju ändå
inte så farligt, de kan ju gä hem, mänga av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men det
accepterar vi inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1980/81:87-88&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 23
TORSTEN GUSTAFSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vet inte var Anita Gradin gjorf den
iakttagelse som hon refererade i slutet av sitt anförande. Jag tror inte det är
frän centerns sida som man har gjorf sådana uttalanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som jag tog fram alldeles speciellt och försökte
trycka pä i mitt anförande var att vi måste stimulera näringslivet. Jag
uppehöll mig särskilt vid de mindre och medelstora företagen. Def förtjänar
påpekas att vi har 150 000 mindre företagare i Sverige. Gör tankeexperimentet
att var och en av dem kommer pä den idén att anställa en person fill - då har
vi ingen arbetslöshet i Sverige!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste alltså föra en polifik som stimulerar människor
fill atf investera, att arbeta och att spara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 24
Ekonomiministern GÖSTA BOHMAN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Av debatten här i dag har framgått att
socialdemokraterna uppenbarligen har den verklighetsfrämmande uppfattningen aft
Sverige skulle kunna bedriva en i förhållande till andra länder i stort sett
oberoende ekonomisk politik. Genom att stimulera bostadsbyggande, genom investe­ringar
i kollektivtrafik, i broar och vägar samt-och framför allt-genom att med hjälp
av en mer expansiv politik låta privat och offentlig konsumfion öka mer här
hemma än vad fallet är utanför våra gränser, skulle vi få till stånd en
snabbare produktionsökning och upprätthålla en högre sysselsätfningsnivå än vad
andra länder kan göra. Def tycks vara innebörden i den socialdemo­krafiska
förkunnelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och visst har socialdemokraterna rätt atf föra fram ett
sådant budskap. De saknar infe heller anknytning till vad som tidigare var
etablerad klokskap inom den ekonomiskt-politiska debatten. Sverige hörde som
bekant till de länder som följde OECD:s rekommendafion efter 1973 års
oljeprishöjningar att föra en expansiv politik för atf motverka den dyrare
oljans köpkraftstn-dragande effekter. Resultatet blev överbryggningspolitiken
åren 1974-1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag känner vi ju väl till de nära nog förödande
följderna av detta slags politik. Vi vet också atf under def senaste året har
det skett ett allmänt omfänkande i den ekonomiskt-politiska debatten både här
hemma och utomlands. De positiva effekterna av expansiv politik betraktas nu
som bara kortsiktiga. Och riskerna anses vara stora för atf man i själva verket
genom en sädan politik kommer ur askan i elden. Efter en kort fid skulle man
befinna sig i en besvärligare situation än i utgångsläget. Nästan alla länder
har därför givit prioritet åt kampen mof inflationen och
bytesbalansunderskoften framför en kortsiktig stimulanspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta omfänkande ute i världen är i dag rätt drastiskt i
mänga olika hänseenden. Man har övergivit Keynes. Man talar för en helt annan
polifik, en ufbudspolitik, en supply-politik, där man stimulerar utbudet inom
ekonomin, infe efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta gäller också socialdemokratiskt styrda länder. I
Västtyskland har länge förts och förs alltjämt en stram ekonomisk polifik. Där
räknar man i är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med ingen
ekonomisk fillväxt alls. I Österrike - som har brukat framställas som ett
socialdemokratins mönsterland - förutses en mycket anspråkslös BNP-ökning i år.
I Danmark förs likaledes en långtgående åtstramningspo­litik. Norge skulle ufan
olja befinna sig i samma situation. Denna exempelsamling skulle kunna göras
ännu rikligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nya synsättet är betingat bl. a. av erfarenheterna
från den förra oljekrisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man har funnit aft den konventionella inriktningen av
konjunkturpoliti­ken inte fungerar i den ekonomiskt-politiska situation som i
dag råder i flertalet västerländska demokratier. Och en anledning fill att
Sverige under andra hälften av 1970-talef har haft en ogynnsammare utveckling
än flertalet andra länder anses allmänt vara att vi gick längre i
överbryggningshänseende än vad andra gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna kan inte rimligen vara omedvetna om vad
som nu sker i omvärlden. I sin motion konstaterar de ju, att den ekonomiska
politiken därute är &amp;quot;hårt inriktad på atf genom allmän äterhällsamhet
bekämpa inflationen och minska underskotten i bytesbalansen&amp;quot;. - &amp;quot;Inga
tecken tyder pä att denna inriktning av polifiken är på väg att ändras&amp;quot;,
fastslår socialdemokraterna - med en djup suck, förmodar jag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När socialdemokraterna vildsint angriper den svenska
regeringens ekono­miska politik - Kjell-Olof Feldt citerade nyss med illa dold
skadeglädje några kritiska uttalanden i omvärlden - innebär detta alltså att
man på socialde­mokratiskt håll underkänner den politik som förs av
socialdemokratiska regeringar i Västtyskland, Österrike, Danmark och Norge, De svenska
socialdemokraterna anser sig uppenbarligen veta bättre än sina utländska
kolleger. Jag är infe alldeles övertygad att dessa har samma uppfattning. När
jag lyssnar fill vad utlandet säger om svenska socialdemokraters ekonomiska
förnuft blir jag i stället bergfast övertygad om motsatsen. Möter ni aldrig,
Kjell-Olof Feldt, era utländska vänner och diskuterar ekonomisk politik med
dem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Kjell-Olof Feldt nyss citerade - jag tror det var -
U.S. Ne-ws and World Report som bevis på atf den svenska regeringen för en i
grunden felakfig polifik - underförstått alltså aft tidskriften håller med
socialdemo­kraterna - är förhållandet även här raka motsatsen. Tidskriften vill
att den svenska regeringen skall gå ännu längre i restrikfiv politik. Den
avvisar därmed kategoriskt Kjell-Olof Feldts politik. Kjell-Olof Feldts
citatkonst är i själva verket en citatförfalskning - i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den långsiktiga strategi - för def är faktiskt fråga om en
långsiktig strategi, inte om något slags tuvhoppning som Kjell-Olof Feldt ville
göra gällande -som den svenska regeringen har dragit upp syftar fill att steg
för steg angripa de stora balansproblemen i vär samhällsekonomi. Vi har som
bekant ett underskott i vår bytesbalans på över 20 miljarder kronor. Det svarar
mot en överefterfrågan på varor och tjänster i förhållande till vad vi
producerar inom landet. Underskottet är definitionsmässigt lika med skillnaden
mellan produkfion och förbrukning. Långtidsutredningen har klart visat, vilka
krav detta ställer på vår ekonomiska politik. Större delen av den
produktionsök-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ning som
vi kan räkna med under 1980-talet måste avsättas i form av ökad export till den
internationella marknaden. Av den återstående produktions­tillväxten måste en
stor del användas till investeringar främst i industrin. Annars kan vi infe
upprätthålla den beräknade långsiktiga BNP-tillväxten på 2,5 %. Vad som då blir
kvar för ökad konsumtion- både offentlig och privat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- blir
utomordentligt begränsat. Ökningsufrymmet skulle enligt långtidsut­&lt;br&gt;
redningens huvudalternativ infe överstiga en halv procent om året. Om den&lt;br&gt;
privata konsumtionen skulle kunna räkna med motsvarande ökning, dä&lt;br&gt;
skulle defta förutsätta att den statliga konsumtionsökningen blev negativ och&lt;br&gt;
den kommunala drogs ner fill ungefär 1 % om året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa för vår ekonomiska framtid grundläggande frågor har
socialdemo­kraterna systematiskt undvikit aft diskutera. Man finner visserligen
svala medgivanden i motionen, som aft konsumtionsufrymmet är begränsat och att
en fortsatt ökning av de offentliga utgifterna &amp;quot;i samma takt&amp;quot; som
under 1970-talet inte är möjlig. Men längre än sä har de infe velat gå. De har
envist motsatt sig flertalet regeringsförslag om ufgiftsbegränsningar. De har
dessutom på kommunernas vägnar indignerat protesterat mof de åtgärder som
regeringen har vidtagit eller föreslagit för att begränsa en kommunal
utgiftsexpansion som varit långt, långt snabbare än vad våra tillgångar har
medgivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De har dessutom med ännu större våldsamhet motsatt sig
åtgärder inriktade på atf hålla tillbaka den privata konsumtionen, Def gällde
bl, a, höstens momshöjning. Visserligen kan man säga att de nu indirekt
erkänner att det var en riktig åtgärd. Den tar sig också uttryck i en i
förhållande till tidigare avsevärt förbättrad handelsbalansufveckling. Men
socialdemokra­terna har inte lagt fram några förslag om atf momshöjningen skall
återfås. Deras syn gäller också de nya metoderna för atf beräkna basbelopp. Det
har gällt neddragningen av subventionerna av livsmedelskonsumtionen och
bostadskonsumtionen. Ingen som lyssnat till det socialdemokratiska budska­pet
under de senaste månaderna kan ha fäft något annat generellt intryck än att
socialdemokraterna förordar en snabbare ökning av den privata konsumtionen och
en mindre längf gående begränsning av de offenfiiga utgiftsökningarna än vad
regeringen anser vara nödvändigt med hänsyn till vår ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed har socialdemokraterna i Sverige kommit att stå för
en ekonomisk polifik som radikalt avviker från vad så gott som alla ekonomer är
överens om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  en
politik som också står i klar strid mof vad regeringarna i den&lt;br&gt;
industrialiserade världen förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beror denna helt avvikande grundsyn på att de svenska
socialdemokra­terna verkligen tror pä den super-keynesianism som deras förslag
vittnar om? Eller är den här politiken helt enkelt ett uttryck för en ohämmad
opportunism? Jag kan dra mina slutsater, och jag gör det också. Andra har rätt
atf dra sina. I vart fall har den påtagliga motsägelsen mellan vad Sveriges
ekonomi kräver och vad socialdemokraterna föreslär uppenbarligen utlöst eft
slags trovärdighefskris inom det socialdemokratiska partiet. Atf det har
mullrat i partidjupet - det har vi vetat länge. Nu har missnöjet blommat ut i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
artikel i tidningen Arbetet som föranlett så våldsamt ståhej inom parfiet och
som har berörts tidigare i debatten i dag. De sex socialdemokratiska
nationalekonomer som där går fill frontalangrepp mot partiets ekonomiska
politik är ju infe några vilka som helst. Och deras svidande vidräkning med vad
socialdemokraterna stått för under de senaste fem åren kan infe bortförklaras
hur som helst. De socialdemokrafiska försöken i den riktning­en har varit
delvis löjeväckande. På vissa håll sägs de nationalekonomiska
rekommendationerna vara uttryck för extrem högerpolitik. Pä andra sägs aft de
är raka motsatsen till en sådan polifik - def är en vanlig socialdemokrafisk
politik det gäller. Förvirringen är så fullständig som den måste bli när man
inte har nägon egen politik aft föra fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den svenska ekonomins problem är i dag så stora och
väldefinierade aft de flesta ekonomer - oavsett färg - är överens om
huvuddragen i den ekonomiska politik som är nödvändig&amp;quot;, konstaterar de här
ekonomerna. Men - underförstått - inte socialdemokraterna; de är inte överens
med de andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag gör gällande detsamma som de här ekonomerna,
nämligen atf våra &amp;quot;produktionskostnader måste sfiga långsammare än
omvärldens&amp;quot;, då brukar socialdemokraterna här i kammaren beskylla mig för
att använda klanfiga pekpinnar, för att uttrycka sig milt. Och när jag i likhet
med de här ekonomerna stryker under aft vi i dag mäsfe acceptera ökade vinster
i näringslivet bl. a. för den framtida sysselsättningens skull, då anklagas jag
för att föra kapitalägarnas och de rikas talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag och regeringen - likt nu ekonomerna - påvisar atf
&amp;quot;en dämpning av den kommunala konsumtionens expansion är en oundviklig del
i en polifik för ekonomisk balans&amp;quot;, då angrips vi för att vilja avskaffa
den kommunala självstyrelsen. I fråga efter fräga överensstämmer faktiskt
regeringens och ekonomernas kritik av den socialdemokratiska politiken eller -
rättare sagt -av bristen på politik. Undra pä att den socialdemokrafiska
pressen inte vet till sig. Den roterar i sin förvirring från den ena motsägande
uppfattningen till den andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är klart - och jag kan förstå det - aft de här
ekonomerna känt sig besvärade i sitt behov av uppriktighet och sanningssägeri.
För att mjuka upp sin kritik tillsätter de då och då till tröst några beska
droppar, avsedda för regeringen. Exempelvis denna;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Slutsatsen är aft om vi verkligen skall kunna få ner
den totala konsumtionen - så att vi dämpar inflafionen och fär möjligheter atf
föra över resurser till industriinvesteringar och industriproduktion - då duger
def inte att som regeringen hittills gjort, gä över statsfinanserna med lupp
och spara in några miljoner här och nägra där.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ack, vilket härligt understatement, fru falman - &amp;quot;att
gå över statsfinan­serna med lupp&amp;quot; för att spara några miljoner här och
där! Om def verkligen förhöll sig på det sättet att de ufgiftsneddragningar,
som regeringen hitfills kunnat genomföra mof socialdemokraternas vilja och
trots deras motstånd, varit av &amp;quot;luppdimension&amp;quot;, varför har då
socialdemokraterna och pressen försökt   projicera   upp   de   här  
ufgiftsneddragningarna   fill   något   slags&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kolossalformat?
Det har ju infe varit nägon ände pä allt elände sorn regeringens åtgärder har
påståtts förorsaka det svenska folket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ännu eft exempel på atf hålla ryggen fri som är hämtat
från de här ekonomerna: Efter aft ha deklarerat att man måste gå mycket längre
i sin neddragning av den offentliga sektorn än vad regeringen har gjorf och att
man bl. a. &amp;quot;måste skära i utbyggnadstakten för vård, barnomsorg eller
utbildning, samt atf man måste kraffigt skära ned några av de större
transfereringssystemen&amp;quot;, drar ekonomerna den slutsatsen att en förutsätt­ning
för aft dessa deras rekommendafioner skall kunna förverkligas är att
socialdemokraterna &amp;quot;sitter i regeringsställning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag måtte medge, fru falman, att det inte är lätt atf
följa med i den svängen. Att en förutsättning för att kunna bedriva en politik,
som i stort sett är raka motsatsen till den som socialdemokraterna har
förordat, har reserverat sig för i finansutskottet och nu kommeraff röstaför
här i kammaren, skulle vara en socialdemokratisk regering är en häpnadsväckande
slutsats - en logisk kullerbytta ovanpå ekonomernas konstaterande aft
socialdemokraternas &amp;quot;traditionella medel var rikfiga i går. I dag är de
uttömda.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I själva verket ligger def en räft gruvlig anklagelse i de
här uttalandena, nämligen den atf socialdemokraterna har två, inbördes
oförenliga, slag av politik: dels en politik som man alltså förväntar aft de
skall kunna föra i regeringsställning, men som de helst infe talar om pä gator
och torg - som det hette i början av 1970-talef -, dels en rakt motsatt politik
som de bedriver i oppositionsställning i riksdagen. Men så får inte polifik bedrivas
i en demokrafi som förutsätter att väljarna skall kunna lita på sina förtroende­valda,
att väljarna skall kunna räkna med aft de förtroendevalda talar sanning och
fullgör sina uppgifter med övertygelse och ansvarsmedvetan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De socialdemokratiska nationalekonomernas rekommendationer
över­ensstämmer - som de själva konstaterar - med vad flertalet ekonomer är
överens om. I stort sett samma bedömningar återflnns, som jag redan har sagt, i
regeringens besparingsproposifion från i höstas, i regeringens finansplan och i
det handlingsprogram som regeringen nyligen har lagt fram. Ekonomernas artikel
utgör - skulle jag vilja säga - en vädjan om sans och förnuft i den
ekonomiskt-politiska debatten. Den borde kunna tjäna som en tankeställare för
folk i allmänhet och för ledningen i det socialdemokratiska partiet i
synnerhet. Hur länge orkar def partiet egenfiigen bekämpa ekonomiska sanningar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har, som jag nyss sade, länge mullrat i de djupa
leden. Man skall kanske inte räkna Aftonbladet till de djupa leden, i varje
fall inte till de djupaste. Men en intressant stormsvala är tidningens ledare
den 27 januari, där den socialdemokratiska ekonomiska motionen betygsattes som
&amp;quot;fel medicin&amp;quot;. När socialdemokraterna försöker angripa inflafionen
väljer de en felaktig utgångspunkt, hette det. &amp;quot;Prisstegringar är aldrig
en primär orsak i det ekonomiska förloppet - utan inflationen är eft symptom,
en yttring av mera djupliggande orsaker,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag antar
atf pennan i den här ledaren har förts av tidningens chefredaktör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förre
planeringschefen i finansdepartementet Carl Johan Åberg, Hans slutsats är att
såväl den privata som den offentliga konsumtionen mäste hållas i mycket strama
tyglar, samtidigt som näringslivets investeringar och bostadsbyggandet får en
kraftig stimulans, &amp;quot;Det är&amp;quot;, säger han, &amp;quot;genom denna typ av
åtgärder - som hårdhänt vrider om resursanvändningen i den svenska ekonomin
från konsumtion till investeringar - som problemen kan klaras, inte genom aft
angripa krisens yttringar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna säga att jag för egen del har svårt atf
förstå hur våra balansproblem skulle kunna lösas genom ett stimulerat
bostadsbyggande. Men def är en detaljfråga i de stora sammanhangen.
Aftonbladets analys var i övrigt korrekt för en gångs skull. Sveriges problem
består i en överkonsum­tion på såväl den privata som den offenfiiga sidan. Att
Aftonbladet sedan dess gjort ett slags avbön av någon anledning ändrar inte min
bedömning. Men denna avbön borde göra förvirringen i def socialdemokratiska
lägret ännu större än vad den mäsfe ha varit tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och den debatt som förts här i dag tyder på aft de
kritiska rösterna inte har kunnat tränga igenom glashusets väggar. Den
socialdemokratiska reserva­tionen i finansutskottet bygger på den motion som
både Aftonbladet och nationalekonomerna - mer eller mindre motvilligt - skar i
strimlor. På sikt är socialdemokraternas ståndpunkt helt omöjlig. En omprövning
kommer därför, den måste komma, var sä säker. Frågan är bara när och hur mycket
de dessförinnan lyckats försvåra det nödvändiga saneringsarbetet i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi borde - jag har sagt def åtskilliga gånger
här i kammaren -kunna bli överens i alla fall i fråga om den grundläggande
analysen av Sveriges ekonomiska situation. Vi borde kunna bli överens om den
allmänna inriktningen av och huvudbeståndsdelarna i en polifik som skulle vara
ägnad att återge vårt land dess förlorade hälsa. Vi borde också kunna föra en
debatt om sambandet mellan de olika posterna i försörjningsbalansen i eff
längre perspektiv. En sådan debatt har infe kunnat komma till stånd. Avståndet
dit tycks fortfarande vara nästan oändligt långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja fråga: Har ni socialdemokrater aldrig
funderat över vad som skulle inträffa, om ni skulle vinna fillbaka regeringsmakfen
vid 1982 års val? Dagens opinionssiffror tyder ju på atf den möjligheten inte
är helt utesluten. Hur kommer ni då att handla? Kommer ni då att föra samma
politik som ni Står för i dag? Och då kommer det att gå riktigt illa för vårt
gamla fina land. Eller kommer ni att förverkliga den &amp;quot;genomgripande
polifiska omläggning&amp;quot; som de sex socialdemokrafiska ekonomerna vädjat om?
Om ni gör en sådan omläggning, hur kommer då de medborgare som ni vädjat till i
valrörelsen atf reagera inför den uppenbara motsättningen mellan ord och
handling?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När SAF och LO enades om det enligt allas mening
ansvarsmedvetna avtalet natten mellan den 2 och 3 februari gjorde de två
organisationerna ett gemensamt uttalande, som jag fidigare har citerat här i
kammaren och som vittnar om framtidstro och realism. Det vittnar om insikt om
att den hitfillsvarande bidrags- och subventionspolitiken inte kan fullföljas,
att arbetsamhet och lönsamhet måste förstärkas, aft produktiviteten i närings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;livet
måste förbättras och atf företagens internationella konkurrenskraft måste
gynnas och investeringarna öka. Vilka konkreta, åtgärder har socialdemokraterna
aft föreslå för aft motsvara organisationernas maning? Såvitt jag har kunnat
finna inga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den ekonomiska mofion som socialdemokraterna lagt fram
påstår de att indexregleringen av skatteskalorna med tanke på 1981 års avtalsrörelse,
dvs. den som vad LO och SAF angår slutade i det här avtalet, innebär &amp;quot;ett
oöverstigligt hinder för att bibehälla en rättvis fördelning om samtidigt de
nominella lönerna skall hållas nere&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt mätte ha blivit sur för atf def blev ett
sådant här ansvarsmedvetet avtal. Man fick i varje fall det intrycket, när man
lyssnade på honom för en stund sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men låt mig fråga Kjell-Olof Feldt med anledning av
uttalandena i mofionen; Anser ni verkligen att det träffade avtalet innebär en
orättvis fördelning? Eller medger ni aft uttalandena om indexregleringen i
motionen var felaktiga? Det förelåg ju inga oöverstigliga hinder. Det blev eft
avtal. Men om ni har rätt i era slutsatser mäsfe avtalet vara djupt orättvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innebörden av vad jag här sagt är atf de svenska
socialdemokraterna i dag sfär utan konkreta alternativ då def gäller aft lösa
våra stagflafions- och balansproblem. Ute i världen kan man i land efter land
finna tecken till eff omfänkande, en utveckling som ger den liberala
idétraditionen och marknadshushållningens principer ökaf spelrum. De svenska
socialdemo­kraterna vill traska vidare i gamla nötta fotspår och göra fotspåren
ännu djupare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def enda egentligt konkreta som man kan finna - och som de
med desto större frenesi engagerat sig för - det är den besynnerliga fondmagi
med vilken de vill få folk atf tro aft Sveriges ekonomiska verklighet i eft
slag skall kunna förändras. Men att bygga ekonomisk reformpolitik på def slags
mytbildning som man hänger sig åt i def här sammanhanget eller pä luftiga
löften, det är ingen bra metod när samhällsekonomin och de enskilda människorna
möter svåra ekonomiska problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har ett sparandeunderskoff i ekonomin. Det vet vi alla.
Men det är en ren myt aft underskottet skulle kunna upphävas genom kollekfiva
löntagar­fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sparandeunderskoff et uppgår - som jag sade för en stund
sedan - till i runt tal 20 miljarder kronor. De kollektiva fonderna skulle få
ett par miljarder om året genom en särskild s. k. ATP-avgift. Och den
transaktionen leder till ökade kostnader för företagen, minskad lönsamhet och
rimligen också till ett minskat företagssparande. Det svenska
sparandeunderskottet är väsentligen atf hänföra till den offentliga sektorn.
Tvångsvis genomförda löntagarfonder skulle inte öka ufan snarast minska
möjligheterna aft täcka den offentliga sektorns sparandeunderskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi behöver öka tillgången på riskvilligt kapital. Men det
aren ren myt att vi därför måste ha just kollektiva löntagarfonder. I själva
verket har behovet av riskkapital använts bara som en förevändning - för att
dölja det bakomlig­gande maktmotivet. Det framgår inte minst av de senaste
dagarnas debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
gråter nu som bäst krokodiltårar. När det visar sig aft frivilligt sparande för
riskvilligt kapital möter den framgång som det gör, då begär socialdemokraterna
utskoffsinifiativ för atf försvära för anställda eller förhindra dem aft spara
i aktier i egna företag. Och de lovar dessutom avskaffa defta slags sparande,
om de återkommer till makten. Ett skäl så gott som något för att de inte skall
få komma tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta av Kjell-Olof Feldt i en frågedebatt framkastade
vallöfte bekräftar mitt påstående att kapitalbildningsbehovet bara är en
förevändning för att kunna socialisera näringslivet. Det var, fru talman, ett
bedrövligt och ynkligt löfte som Kjell-Olof Feldt ställde ut. Bedrövligt och
ynkligt därför atf löntagarna, om han skall förverkliga sitt löfte, inte skall
ges rätten att spara individuellt och frivilligt i akfier. Deras
överenskommelser med arbetsgivar­na och deras planerade sparande skall upphävas
genom lagstiftning. Trots att frivilliga avtal gynnar säväl företag som
anställda och hela vär samhälls­ekonomi. Det var bedrövligt och ynkligt därför
att våra företag genom skattefondssparande i denna form har fått en möjlighet
aft frivilligt och i samverkan med de anställda förbättra företagefs
kapitalförsörjning i ett läge då just den bristande soliditeten är företagens
stora problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här handlingssättet - eller skall vi säga försöken att
sabotera strävanden att öka det frivilliga akfiesparandet - är ett bevis på att
det vackra talet om historiska kompromisser, talet om att acceptera högre
lönsamhet och förbättrad soliditet, infe har varit allvarligt menat.
Oppositionen har talat mycket om regeringsmaktens förfall. Vad vi nu bevittnar
är oppositio­nens förfall. Jag beklagar detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt är som bekant vice ordförande i
finansutskottet. Finansutskottets ordförande för ett antal år sedan, när socialdemokraterna
var starkare, hette Sven Ekström. Jag och Sven Ekström hade många intressanta,
ofta hårda, debatter, men jag tror att de var sakligt tunga och de byggde på
atf vi hade respekt för varandra. Han lämnade tyvärr riksdagen för nägra år
sedan. Jag fick eft brev från honom i mitten av januari, och jag skall be att
få läsa upp def brevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Broder,&amp;quot; - brevet är alltså ställt till mig -
&amp;quot;Det kan kanske vara av intresse för Dig aft veta, atf den gamle
finansutskottsordföranden (s) ställt sig i spetsen för bildande av en
aktiesparfond i det företag, där jag nu har mitt huvudsakliga jobb. Resultatet
hittills är mycket bra. Efter en veckas teckningstid har ca 850 anställda
anslutit sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag hörde
igår med stort intresse i tv debatten i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hjärtliga
hälsningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Din
tillgivne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sven
Ekström&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu kan man säga aft def här brevet är ett privatbrev, men
det är det infe. Det är nämligen diariefört i departementet, och därför har jag
räft att läsa upp def.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får säga att det går utför i finansutskottet,
Kjell-Olof Feldt, Def är synd att Sven Ekström inte kunde sitta kvar, så att vi
kunde föra debatten med det tonfall och med de sakliga synpunkter som vi
anförde här i kammaren för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;några år
sedan som grund. Han skulle aldrig ha ställt uf sädana här löften. Det tror jag
att jag vågar försäkra, och det vittnar också def här brevet om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi behöver faktiskt samförstånd i Sverige kring allt som i
dag kan betraktas och betecknas som ekonomiskt förnuffigt, kring allt som kan
vara ägnat att förbättra och stärka vår ekonomi liksom kring åtgärder som kan
leda till samverkan och förståelse mellan olika sektorer i värt samhälle och
inte minst mellan företag och deras anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen kan ha någon anledning atf spetsa till eller
fördjupa motsättningar mellan grupper och mellan företag och anställda. Men
Kjell-Olof Feldt och övriga socialdemokrater erbjuder konfrontation för att
försvara det ekono­miskt oförnuftiga, för att skapa splittring. Jag hoppas atf
medborgarna i vårt land kommer att ge socialdemokraterna det svar som ett
sådant handlande förtjänar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. Det är
också en myt att kollektiva löntagarfonder skulle kunna tillhanda­hälla
företagen billigare kapital. Det billigaste kapitalet för företagen är
ackumulerade vinstmedel. Tillgången på sådana vinstmedel ökar inte utan minskar
om man lägger ökade avgifter pä företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att kollektiva löntagarfonder skulle kunna ersätta
företagens strävan efter vinst med insatser inriktade på andra mål, exempelvis
bättre arbetsmiljöer, hör också fill den motsägelsefulla mytbildningen. Den
självklara sanningen är ju den, att lägre lönsamhet ger sämre förutsättningar
att betala högre löner och atf skapa bättre arbetsmiljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att våra löntagare skulle vara beredda att godta en högre
vinstnivå, om kollektiva löntagarfonder funnes, är likaledes en helt obevisad
myt. Påståendet stämmer inte med erfarenheterna frän 1970-talets
lönekostnads-explosion. Atf den centrala fackledningen möjligen skulle positivt
se ett byte av mera begränsade löneökningar mot en snabb tillväxt av den egna
maktutövningen är inte helt uteslutet. Men att medlemmarna ute på fältet skulle
godta sådant byte förefaller otroligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löntagarintresset är dessutom ingalunda ett entydigt och
till sitt innehåll klart definierat begrepp. Aft så skulle vara fallet hör
ocksä fill de mänga myternas värld. Löntagare är individer, enskilda människor
med olika värderingar och olika prioriteringar. Och i de fackliga
organisafionerna finns också intressemotsättningar - exempelvis mellan
privatanställda och offent­liganställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till det mest fantastiska i mytbildningen hör påståendet
atf den kollektiva fondmodell som nu senast redovisats - vi har ju haft rätt
många modeller av det slaget - skulle vara mera marknadsorienterad än tidigare
modeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Helt avgörande - bortsett från de här anmärkningarna - för
vår bedömning måste vara vilket slags ekonomi och vilket slags samhällssystem
vi skall ha i Sverige framöver. Skall vi ha ett enskilt ägt näringsliv? Skall
vi utgå ifrån att vi skall behålla och helst förstärka det fria
konsumtionsvalef, den fria konkurrensen och marknadshushållningen? Eller skall
marknadsekonomin stegvis urholkas och ersättas av en ännu mera blandad ekonomi
med regleringar, politisk styrning och korporativism?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det perspektivet innebär def senaste fondförslagef - hur
mänga myter som än byggs upp kring det-ingen ändringi förhållande till Rudolf
Meidners ursprungliga förslag. Fackligt styrda och fackligt ägda fonder skall
successivt kunna ta över ägandet i den helt dominerande delen av svenskt
näringsliv, i både stora och små företag. Och därmed kommer marknadshushållningen
infe att kunna fungera på det sätt den bör fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte heller förenligt med vårt samhälles struktur
atf fack och arbetsgivare blir ett. Dä kommer producenfintresset att överordnas
konsu­mentintresset. Löntagarna blir sina egna motståndare. Vi behöver bara
kasta blicken över till andra sidan Östersjön för att konstatera vilket slags
valfrihet konsumenterna i där etablerade ekonomier förfogar över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och till sist: Det finns, fru talman, ingenfing som talar
för att Sveriges balansproblem skulle kunna lösas genom att vi ännu mer än vad
nu är fallet kollektiviserar och politiskt styr en ekonomi som redan förut är
alltför politiserad och styrd. Under de senaste 15 åren har centralisering i
alltför hög grad kommit att ersätta decentralisering, koncentration i ägandet
atf ersätta eft spritt ägande, detaljstyrning ovanifrån den anpassning till
marknadens förutsättningar som hundratusenfals företag ute i landet skall svara
för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är en ren vanföreställning, att vär ekonomis
funkfionsförmåga skulle öka, om ett antal kollektiva tvängsfonder bildades med
möjlighet att ta över och styra enskilda företag. Och def är en lika stor
vanföreställning att en sådan omgestaltning av vår företagsamhet och dess
villkor skulle utan protester och utan stora motsättningar kunna genomföras
genom årliga skatteuttag i ett redan förut alltför högt beskattat samhälle.
Både i vårt land och i vår närmaste omvärld talar alla erfarenheter för en
motsatt kursinrikf-ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste frigöra de enskilda människornas förmåga till
arbetsinsatser och enskilt sparande. Vi måste ta fill vara den vilja fill
ansvarstagande som finns hos våra medborgare. Vi måste stimulera fill inifiativ
och till arbete. Nägot sådant kan aldrig åstadkommas i de kollektiva löntagarfondernas
Sverige. Def går bara i ett samhällsklimat där medborgarna själva får behålla
mera av resultatet av sin möda och sporras av medvetandet om aft arbete och
sparande lönar sig - lönar sig för honom eller henne, för hans eller hennes
familj och därmed för hela samhället och kommande generationers trygghet och
välstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trepartiregeringen har tagit många steg mot en mera
liberaliserad ekonomi. Vi har klart och tydligt angivit den långsikfiga
strategi som vi avser att följa för atf återge Sverige dess förlorade balans.
Något alternativ fill den strategin har våra motståndare icke redovisat. Vi
kommer att fullfölja den politik vi dragit upp riktlinjerna till. Den måste
fullföljas, om Sverige skall återfå sin styrka och om vi skall kunna garantera nästa
generation den trygghet och den sysselsättning som tidigare generationer givit
oss i arv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta  anförande  övertog förste vice talmannen 
ledningen  av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 25
KJELL-OLOF FELDT (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Def är en ganska fantastisk föresfällning som
moderaterna ger oss här i dag. Moderaternas partisekreterare talar som om han
var regeringens ekonomiminister. Landets ekonomiminister talar som om han var
moderaternas partisekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hela det tal Gösta Bohman höll handlade bara om
socialdemokratin - en enda läng hatfylld firad mot arbetarrörelsen. Det fanns
praktiskt taget ingenting i defta 40 minuters anförande som handlade orn
regeringens polifik, vad man tänker göra ät det akuta krislägef när det gäller
våra underskott, de växande svårigheterna för landefs utlandsupplåning, hur vi
skall bemästra inflafionen, vad vi skall göra med en arbetslöshet som är på väg
upp mof 200 000, Om defta fanns ingenting i hans anförande, Gösta Bohman
försökte infe ens rättfärdiga sig när han än en gång har demonstrerat sin
inkompetens i att sköta landefs valutapolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men ändå, fru talman: Def är regeringens politik som är
under debatt, Def är regeringen som begär aft dess politik skall godkännas av
riksdagen. Det finns många frågor att ställa till Gösta Bohman, men jag har tre
minuter på mig och skall ställa en enda. Den gäller löftet om skattesänkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den moderate partisekreteraren - nu menar jag den formelle
partisekre­teraren - sade atf det inte kan bli fråga om aft höja nägra skatter
för aft finansiera den sänkta marginalskatten, utan det skall bli
utgiftsbesparingar. I den regeringsdeklaration som ocksä Gösta Bohman står
bakom sägs det atf för atf finansiera skattesänkningen kan man överväga höjd
moms, höjda arbetsgivaravgifter eller tvångssparande. Nu måste jag fråga
ekonomiminis­tern: Vad är det som gäller? Vem talar för regeringen - regeringen
själv eller moderaternas partisekreterare? Eller är def möjligen så, aft
moderaterna driver sitt vanliga spel; Först för man en stark propaganda mot
alla skattehöjningar, sedan höjer man skatterna fillsammans med de övriga
partierna och talar om, hur mycket man var emot det. Jag måste fråga alla
centerpartister och folkparfister som finns här i riksdagen; Hur länge står ni
ut med detta dubbelspel som moderaterna utsätter er för?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattefondssparandet skall jag återvända till i nästa
replik, men bara därför att Gösta Bohman missbrukar vad jag har sagt måste jag
förklara, att jag inte vill avskaffa de avtal som kan finnas om sådant sparande
mellan arbetsgivare och löntagare. Sådana skall de ha full frihet att träffa.
Det jag har talat om atf avskaffa är skaftepremieringen av lån som fas upp för
atf man skall köpa aktier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 26
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk) replik: Fru talman! I sitt angrepp på de krav som
förs fram från de bägge arbetarpartiernas sida i den ekonomiska politiken
hänvisar Gösta Bohman fill det ekonomiska omfänkande som har skett ute i
världen. Han gläds äf att Keynes är övergiven och hänger sig själv äf den
&amp;quot;Friedmani&amp;quot; som i stället breder uf sig i de borgerliga regeringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men när han här talar om atf &amp;quot;man har funnit&amp;quot;,
så ärdet ju borgerliga, ofta mycket konservativa regeringar som står för detta
omfänkande. Def är den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konservativa
regeringen i England, det är den mycket konservafiva regering som nu har
tillträtt i Förenta staterna. Vill man se &amp;quot;Friednianin&amp;quot; helt
genomförd, får man gå fill eff land som Chile.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror inte att defta har så väldigt stor relevans i den
ekonomiska debatt vi för i Sverige. Och jag tror heller infe att det är
tillräckligt för att utdöma exempelvis den överbryggningspolitik som den
socialdemokratiska regering­en försökte föra för att om möjligt undgå
inflytandet frän de internationella kriserna. Felet med den
överbryggningspolitiken var ju inte att den genomfördes, utan dess fel var vad
man infe gjorde samtidigt, nämligen atf man infe gjorde strukturella ingrepp i
det svenska näringslivet. Dä hade överbryggningspolitiken lett fill just de mål
som man hade bort förvänta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gösta Bohman är förbittrad över diskussionen om
löntagarfonder, och han är det med rätta. Vad de fackligt organiserade ser
bakom denna debatt och vad de vill föra fram är nämligen hela diskussionen om
makten inom näringslivet. Nu ligger makten hos enskilda kapitalägare, hos de
stora finanstrusterna, hos monopolen, och det har skett en oerhörd
centralisering av denna makt också under de år dä de borgerliga regeringarna
har suttit, Def är def som löntagarna vill bryta. När Gösta Bohman vädjar om
ansvar, så svarar självklart löntagarna så här; Vi skall alltså visa ansvar,
men Gösta Bohman vägrar aft ge oss något som helst inflytande över politiken.
Det är vad det handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns några konkreta frågor som jag tror att
löntagarna och andra gärna vill ha svar på. Hur vill de borgerliga partierna
inför de arbetslösa motivera att man medvetet styr mot en ökning av
arbetslösheten med ytterligare 70 000 människor under 1981? Hur vill de
borgerliga partierna inför byggnadsarbetarna och de många bosfadssökande
motivera aft man medvetet styr mof en ytterligare nedskärning av
bostadsbyggandet under 1981? Hur vill de borgerliga partierna inför
läglönearbetarna, husmödrarna och pensionärerna motivera atf man medvetet styr
mot en genomsnittlig prisstegring under detta år med 12 %? Det är de frågor som
det svenska folket vill ha svar på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 27
Ekonomiministern GÖSTA BOHMAN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! 1 sin replik använde Kjell-Olof Feldt eff
uttryck som jag, när jag lyssnade på ett annat anförande av honom via
radioapparaten i mitt rum, hörde honom säga gäng på gång. Han talade om en
&amp;quot;inkompetent&amp;quot; ekonomiminister och om en &amp;quot;inkompetent''
valutareglering, och självfallet står det Kjell-Olof Feldt fritt atf använda
sig av sädana uttryck. Men när han talar om inkompetent valutapolitik, så
tycker jag ändå man har rätt att påminna om hur läget var hösten 1976. När
socialdemokraterna satt kvar i en expeditionsregering, tvingades vi vidta de
första krisåtgärderna. Någon vecka därefter genomfördes den första
devalveringen. Vi tvingades också devalvera ett par gånger år 1977, åtgärder
sorn socialdemokraterna kategoriskt gick emot. Men finns det någon
socialdemokrat som i dag inte erkänner atf def var riktiga åtgärder som
vidtogs, i varje fall är 1977?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tycker
aft Kjell-Olof Feldt .skall vara försiktig med att tala om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inkompetent
valutapolitik. Över huvud taget bör han vara försiktig med aft röra sig med
begrepp som räntesänkningar och räntehöjningar samt devalveringar, när han far
fill orda här i kammaren. Kjell-Olof Feldt är faktiskt inte vem som helst. Han
är vice ordförande i finansutskottet. Man må beklaga det eller inte, men det är
i varje fall ett faktum. Och folk lyssnar på vad Kjell-Olof Feldt säger. Det
kan uppstå bekymmer och trassel för honom om han fortsätter att uppvisa sin
&amp;quot;inkompetens&amp;quot; i dessa frågor, som kräver ett grannlaga uppträdande.
Detta om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt började sin replik pä det gamla vanliga,
&amp;quot;hederliga&amp;quot; sättet med att tala om Gösta Bohmans ganska fantastiska
föreställning. Hela talet var en enda lång hatfylld tirad mof socialdemokratin,
sade han. Jag börjar känna igen det där. Hur mycket jag än talar om regerings
egen politik, men råkar beröra socialdemokraternas alternativ, så får jag höra
den där beskrivningen. Och det kan ju låta effektfullt för den som råkar lyssna
just då.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi fick inte veta någonfing om regeringens politik, sade
Kjell-Olof Feldt. Men jag förutsätter faktiskt atf finansutskottets vice
ordförande läser innantill. Jag förutsätter också atf han, när han sitter i
finansutskottet och granskar regeringens polifik, presenterad i finansplan och
i andra handlingar, samt när han skriver sina reservationer, vet vad han
sysslar med. Jag tycker inte atf jag här i kammaren skall behöva läsa upp för
Kjell-Olof Feldt vad vi har skrivit i finansplanen. Jag tycker inte heller atf
jag skall behöva göra def för andra ledamöter här i kammaren, vilka jag
förutsätter har läst finansplanen. Där finns regeringens polifik redovisad. Den
långsiktiga strategin är fortfarande densamma. Den innehåller inga plötsliga
hopp, utan den går uf pä att återge Sveriges ekonomi dess förlorade hälsa. Jag
trodde att Kjell-Olof Feldt visste defta, men jag kan läsa innantill ur
finansplanen om Kjell-Olof Feldt mår bättre av def.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anledningen fill att jag berör socialdemokraternas politik
är naturligtvis atf jag anser atf def bör stå två alternafiv mot varandra i
Sveriges demokratiskt valda riksdag, så atf medborgarna vet vad de har atf
välja mellan. Dels är def vårt hårda och inte särskilt populära alternativ för
aft lösa Sveriges ekonomi och skapa trygghet för framtiden, dels är det
socialdemo­kraternas alternafiv. Men efter att ha läst igenom ert alternativ
har jag funnit aft det inte finns något i det. Det är bara luff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och när jag bläddrar vidare i edra alternativa
skrivningar, vad finner jag då? Jo, att det som finns där sfär i strid med vad
de flesta ekonomer är överens om bör göras för Sveriges ekonomi. Dessutom står
det i strid rned vad socialdemokraterna ute i världen hävdar vara riktigt och
sant. Def är helt enkelt min skyldighet atf ställa upp dessa tvä alternativ
till beskådande inför denna riksdag och de människor ute i landet som följer
den ekonomiska debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag försfär att Kjell-Olof Feldt är illa berörd, tycker
illa om aft bli kritiserad. Det är ju ett prerogativ för Kjell-Olof Feldt att
själv få svara för all kritik. Men jag förbehåller mig rätfen att någon gång få
ge igen och visa hur ihåligt det alternativ är som ni sfär för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt felciterade Lars Tobisson. Lars Tobisson
sade inte aft det inte kunde bli fråga om några inkomstförstärkningar, utan han
beskrev olika alternativ för aft klara totalfinansieringen av
marginalskattesänkningen. Det finns många sådana alternativ, men jag har ingen
anledning aft här föregripa de överläggningar som skall äga rum med
arbetsmarknadens parter och så småningom med socialdemokraterna. Vad skulle
Kjell-Olof Feldt säga om jag här, innan vi har haft dessa överläggningar,
talade om hur jag menar att skatteomläggningen skall finansieras? Vi har tidigare
från er fått höra att vi går låsta och bundna till överläggningarna med
socialdemokraterna, ja opposifionen över huvud taget. Det skulle bara fattas
att jag stod här och försökte förutskicka vad som komma skall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tillåter mig, med anledning av Kjell-Olof Feldts
citatkonst, att återge vad som står i regeringens handlingsprogram:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En marginalskatfereform av sådan omfattning kommer
att ställa krav pä en anpassning av bruttolönerna under de kommande åren.
Reformen kan beräknas kosta 5-7 miljarder kr. I nuvarande statsfinansiella läge
är en tofalfinansiering nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden kommer regeringen att inbjuda
arbetsmarknadens parter och den socialdemokratiska oppositionen fill
överläggningar i frågan. Regeringen avser därefter aft senare i vär återkomma
med förslag till riksdagen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under
rubriken sparande sfär följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Riksdagen har under hösten, efter förslag från
regeringen, beslutat om en rad åtgärder för att stimulera akfiesparandet. Det
ökade intresset avspeglas nu också i ett ökat tillflöde av riskkapital till
aktiemarknaden och en ökad anslutning fill det s. k. skattefondsparandet. Ett
betydande antal företag har också utnyttjat möjligheten fill aktiesparande i
det egna företaget på samma villkor som inom skattefondsparandet.&amp;quot; - De är
som sagt påhejade av förutvarande ordföranden i finansutskottet Sven Ekström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def heter
vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vid finansieringen av omläggningen av
marginalskatten kan övervägas att införa eft lagfäst sparande för att - om sä
befinns nödvändigt - begränsa den frigjorda köpkraften.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def fanns ingenting i mitt anförande eller - såvitt jag
kunde höra - i Lars Tobissons anförande som stod i strid mot vad regeringen har
uttalat i sin deklaration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt förklarade i debatten med mig i torsdags
kategoriskt att han skulle avskaffa Gösta Bohmans aktiefondssparande. Nu
nyanserar Kjell-Olof Feldt sig genom atf säga att def aldrig skulle falla honom
in att förändra avtal. Det är ju bra att han har kommit ett sfeg på väg i
nyansering. Men avsikten med Kjell-Olof Feldts inlägg måste vara aft sabotera
sparandeinsatser som är värdefulla för företagen, värdefulla för och
uppskattade av de anställda samt mycket angelägna ur samhällsekonomisk
synvinkel. Den sabotageverksamheten är inte särskilt tilltalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Hermansson frågade om regeringen
&amp;quot;medvetet&amp;quot;' styr mof en ökning av arbetslösheten, sänkning av
bostadsbyggandet   och ökade priser. Herr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hermansson
gjorde gällande att vi i dessa fall medvetet vidtar åtgärder i negativt
hänseende. Regeringen vidtar inte medvetet nägra åtgärder i negativt hänseende
- däremot i positivt hänseende för aft se till att den svenska ekonomin återfår
sin förlorade hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 28 KJELL-OLOF FELDT (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag visste inte atf Gösta Bohman talade enbart
till mig. Jag trodde atf han representerade regeringen och hade ansvar inför
hela folket. Men han avslöjade ändå vad det var fråga om, vad syftet var med
deffa starkt polemiska anförande mot socialdemokratin. Det gäller, sade han,
aft skapa två alternativ. Det gäller aft visa atf det finns två alternativ i
svensk politik. Det ena alternativet är socialdemokratin och det andra är
moderata samlingspartiet. Det är inte regeringen han talar för-han talar för
sitt parti, i den lilla enkla avsikten att det skall vara dessa två alternafiv,
och i klyftan däremellan sjunker mitfenpartierna ner i glömskans djup. Jag
frågar än en gång: Hur länge står ni miffenparfister ut med defta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig säga nägot om skaftefonderna. Gösta Bohman
spekulerar uppenbarligen i att de här fonderna skall bli löntagarna så kära att
det skall gå atf köpa röster med skattesubventioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vad innebär de här fonderna, denna skattepremierade
långivning, för den enskilde? Jo, det innebär att man får en skattesänkning med
2 000 kr,, och jag kan förstå atf folket tycker den är bra att få i eff läge
när reallöneufvecklingen är så dålig. Men observera att detta är aktieköp med lånade
pengar. Vad händer om eft företag råkar på obestånd? Det har hänt åtskilliga
gånger under 1970-falet, Ja, då blir aktierna värdelösa, men den enskilde står
där med sin skuld till företaget. Och vad händer om den enskilde löntagaren
vill byta jobb, lämna ett företag och gä till eff annat? Jo, def stipuleras i
alla de här fina avtalen att löntagarens skuld till arbetsgivaren omedelbart
förfaller till betalning. Men akfierna kan han inte sälja, för då kommer Gösta
Bohman in och lägger på en straffavgift på 35 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad innebär detta för rörligheten pä arbetsmarknaden, för
möjligheten för en anställd att byta företag? Ja, def innebär ungefär samma sak
som gällde vid den tiden då vi försökte undvika privata pensioner, Gösta Bohman
vill med defta åstadkomma ett slags ny privat livegenskap och lura folk att
låna ihop fill någonfing som är en ganska osäker historia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När def gäller löntagarfonderna menar man aft de skulle
avskaffa marknadsekonomin och medföra atf konsumenternas valfrihet var förbi.
Jag skall också ta ett citat, och def är ur ett tal som Gösta Bohman höll i
Göteborg 1978. Det handlar om Wigforss och efterkrigsprogrammet. Gösta Bohman
sade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det var den ökade respekten för
marknadshushållningen som tog sig uttryck i Wigforss tillämpning av Keynes och
Bertil Ohlins konjunkturteorier på 30-talet, vilka byggde på
marknadshushållningens grund. Och mot den bakgrunden lanserades
efterkrigsprogrammet som ett program för en effekfivisering av ekonomin.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta var
vad som under 1940- och 1950-talen kallades planhushållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frihetens
förlust, Arvid Lindman sade: &amp;quot;Systemet Wigforss - en äventyrspo-lifik som
måste avvecklas.&amp;quot; Gösta Bagge sade atf det skulle &amp;quot;innebära ödesdigra
påfrestningar för vårt gamla svenska självstyrelsesysfem&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sade man då. 1978 ville man ha marknadshushållning för
aft effekfivera ekonomin. Så kommer det också atf gå med löntagarfonderna. Om
Gösta Bohman hinner bli tillräckligt gammal - och det hoppas jag att han blir -
kommer han att hylla löntagarfonderna som det högsta uttrycket för ekonomisk
visdom, för det är det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 29
CARL-HENRIK HERMANSSON (vpk) rephk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Herrar Gösta Bohman och Kjell-Olof Feldt har
nu ömsesidigt inkompetensförklaraf varandra. Jag skall inte gå upp och instämma
med bägge, även om def skulle vara det enklaste, utan jag återgår i stället
fill de frågor som är mera intressanta atf debattera här, nämligen det
ekonomiska läget och de ekonomiska problemen för svenska folket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag frågade Gösta Bohman konkret dels om den ökade
arbetslösheten med 70 000 som kommer i år enligt finansutskottets beräkningar,
dels om prisstegringen med i genomsnitt 12 %, som också kommer i år, och dels
om minskningen av bostadsbyggandet från 46 000 i fjol till 40 000 i år. Herr
Bohman svarar då att regeringen inte vidtar några åtgärder som åstadkom­mer
negativa verkningar, utan bara vidtar åtgärder i positivt hänseende. Men om det
skulle vara regeringens avsikt, måste man ju konstatera att def är något fel på
regeringens polifik, som får sådana verkningar. Om regeringen genomför vad den
själv anser vara en positiv politik och deffa leder till en ökning av arbetslösheten
med 60-70 % under 1981, en prisstegring med 12 % och en minskning av
bostadsbyggandet, då mäsfe det vara nägot grundläg­gande fel i den ekonomiska
polifik man genomför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dä säger herr Bohman att def som är avgörande nu är aft vi
kan öka lönsamheten i näringslivet. Men vi har enligt min uppfattning inte
någon allmän brist på kapital här i landet. Vi har överflöd på kapital inom
vissa områden, men det sätts infe in i form av produkfiva investeringar utan i
stället i spekulation i fastigheter, mark och konstverk. Det är kapital som är
ute på lånemarknaden - både den svarta och den grå och den vita - till mycket
höga räntor. Då är min fråga till herr Bohman och delvis även till herr Feldt,
som var inne på samma tankegång, aft man skulle acceptera högre vinster: Hur
mycket högre vinster skall fackföreningsrörelsen enligt er mening acceptera?
Hur mycket skall lönsamheten öka?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man beaktar att lönsamheten i produktiva investeringar
nu är mycket lägre än det som motsvaras av vad man får om man lånar ut pengarna
mot ockerräntor - så är ju faktiskt fallet - skall då lönsamheten öka så att
den överstiger de här ockerräntorna? Annars lär ni ju inte få någon effekt av
den sortens pohtik. Detta leder då i sin tur till sådana inkomstomfördelningar
och förmögenhetsomfördelningar som absolut inte kan accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta visar alltså att den här politiken icke leder till
något positivt resultat. Det gör inte heller den politik som syftar till
exportledd expansion, helt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1980/81:87-88&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enkelt
därför att alla länder försöker med precis samma politik, och det är ingenting
som säger atf just Sverige skall lyckas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 30 Ekonomiministern GÖSTA BOHMAN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag hade häromdagen anledning att säga att jag
var bekymrad över Kjell-Olof Feldts sätt att föra debatten. Jag borde inte
kritisera honom personligen, men jag måste också nu säga att jag är bekymrad. Kan
någon ha fått den uppfattningen av mitt 36 minuter långa inlägg aft jag i det
ställde emot varandra två alternafiv: det ena socialdemokrafisk politik och det
andra moderat politik? Vad jag talade om var regeringens långsiktiga politik,
redovisad i finansplanen, i besparingsprogram och i handlingsprogrammet. Det
fanns över huvud taget inte eft ord av def slags partipolitik som Kjell-Olof
Feldt kastar in här i debatten för aft försöka - sedan han också tidigare gjorf
det - att skapa klyftor mellan de tre regeringsparfierna. Jag tror inte att
någon representant för de apostroferade parfierna, centerpartiet och
folkpartiet, kan ha uppfattat något i mitt inlägg såsom riktat mot dem. Det går
naturligtvis att fortsätta atf föra debatten pä Kjell-Olof Feldts sätt, men jag
blir litet bekymrad när han har sä svårt aft följa med, att fatta vad som sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt säger; Gösta Bohman lägger fram förslaget
om att spara och att öka det riskvilliga kapitalet i Sverige - vilket alla
borde vara överens om behöver ökas- för att köpa röster. Det är en besynnerlig
vokabulär. Är det sådant som rör sig i skallen på en vice ordförande i
finansutskottet, atf de förslag man lägger fram syftar till aft köpa röster?
Jag tycker inte att det hör hemma i en allvarlig debatt här i kammaren atf föra
eft sådant resonemang. Vad skall människor som lyssnar på oss tro? Många tror
kanske på Kjell-Olof Feldt när han gör gällande aft hans polifiska motståndare
är ute efter aft köpa röster,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def finns risker med atf spara i akfier, Def är vi
ingalunda omedvetna om, Def är därför premierna är något högre när man sparar i
aktier än när man sparar på annat sätt. Men medborgarna får själva avgöra vilka
risker de vill fa. Varför skall vi vara förmyndare, Kjell-Olof Feldt, och gå uf
och säga: Def här skall du infe syssla med, för det är riskabelt. Du skall
vackert sätta in dina pengar på sparbanksboken och lyfta de räntor du får. Du
skall inte bidra till bildandet av riskvilligt kapital i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men har man den inställningen- att man vill hindra enskilda
människor aft dra sina strån till stacken, att eventuellt göra en vinst på
detta och samtidigt bidra till något som är samhällsnyttigt, nämligen att skapa
det kapital vi behöver för att vi skall få till stånd de investeringar som är
nödvändiga för att öka produktionen och skapa trygghet och sysselsättning i
framfiden - då skall man naturligtvis instämma i den uppfattning som Kjell-Olof
Feldt för fram. Men jag har en motsatt inställning, och därför slåss jag för de
här aktiesparfondskonfona. Vi har där fått fram eft bra förslag, och det är en
bra åtgärd. Vi skall se om vi kan gå vidare och ytterligåre bredda sparandet i
samhället. Vi behöver nämligen öka sparandet, och vi behöver inom sparandet
föra över pengar till den riskvilliga sidan. Det borde alla ekonomer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kunna vara
överens om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och sä har Kjell-Olof Feldt mage att fala om privat
livegenskap. När Sven Ekström som löntagarkonsult vid Iggesund rekommenderar de
anställda där aft spara, då skulle han alltså rekommendera de anställda atf
ägna sig åt &amp;quot;privat livegenskap&amp;quot;. Inte heller sådant hör hemma i
dagens politiska debatt i Sveriges riksdag, Kjell-Olof Feldt, Det är klart aft
Kjell-Olof Feldt gärna får fortsätta så där. Men jag tror att Kjell-Olof Feldt
skadar sig, saken och debatten genom atf diskutera i sådana termer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så går då Kjell-Olof Feldt tillbaka fill 1978 och hittar
några citat. Han slutar med att påstå, aft om Gösta Bohman blir tillräckligt
gammal, kommer han,tro mig, atf acceptera löntagarfonder. Det räcker så väl som
det är. Jag är fillräckligt gammal, och jag tror infe atf jag kommer att ändra
mig, Kjell-Olof Feldt kommer inte att ha nägon chans i det hänseendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan till C,-H, Hermansson, Jag tyckte uppriktigt sagt
atf C.-H, Hermanssons fråga var fånig. Den innebar att vi i regeringen - infe
bara vi moderater utan hela regeringen - skulle målmedvetet inrikta polifiken
på atf i största möjliga utsträckning skära ned bostadsbyggandet och aft i
största möjliga utsträckning öka arbetslösheten och priserna. Det var därför
som jag gav det svar som jag gjorde. Ställ en ordentlig fråga, C,-H,
Hermansson, så skall ni också få ordentliga svar, ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att Kjell-Olof Feldt och
Carl-Henrik Hermansson anhållit aft fill protokollet få antecknat att de inte
ägde rätt fill ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 31
FÖRSTE VICE TALMANNEN; \&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber
att fä meddela att anslag om kvällsplenum nu har uppsatts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 32 GUNNAR STRÄNG (s):&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skall börja med att hälsa vår värderade
ekonomiminister hjärtligt välkommen fill dagens ekonomiska debatt. Jag uttalar
förhoppning­en atf förmiddagens vila har varit avkopplande och stimulerande för
honom när vi nu så småningom skall fortsätta. Det här är inte första gången som
vi saknar ekonomiministern i de här ekonomiska debatterna. Vi har upplevt det
eft par gånger under den senaste fiden, vilket jag beklagar, Atf jag kosfar på
mig den här tillrättavisningen är helt enkelt därför aft jag under 21 år som
finansminister personligen satte en ära i atf sitta i stafsrådsbänken från det
debatterna började på morgonen och hålla ut fills debatterna slutade på
kvällen. Jag gjorde detta av respekt för mina polifiska motståndare och av
respekt för riksdagen. Jag när den stilla förhoppningen att herr Bohman i
fortsättningen skall bättra sig på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag kommer över fill ämnet skall jag göra
ytterligare en reflexion med anledning av de senaste debattinläggen. Vi minns
alla vår högt respekterade ordförande i finansutskottet, Sven Ekström, När nu
herr Bohman tar sig friheten atf citera hans brev i kammaren för aft få det
infört i riksdagens protokoll och dessutom använda brevet som eft slagfrä mot
de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;partivänner
till Sven Ekström som i dag bemöter herr Bohman, undrar jag om Sven Ekström - jag
känner honom räft väl - är så särdeles tilltalad av detta. Jag utgår ifrån att
han skrev personligt till Gösta Bohman och undertecknade med tillgivne vännen.
Det talar ju för aft def var eff rent personligt brev. Skall nu, när Gösta
Bohman råkar sitta i regeringen, allt sådant där inregistreras i sedvanlig
ordning och betraktas som offentlig handling, är detta naturligtvis en
uppmaning till oss allesammans att vara ganska försiktiga, om vi kommer på idén
att korrespondera med Gösta Bohman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har fakfiskt en gång skrivit ett brev fill Gösta
Bohman, Def var innan han gick in i regeringen. Där tackade jag honom för en
bok som han skrivit och gav honom ett erkännande för den som jag tyckte
litterärt framstående naturskildring som den boken representerade. Det var tur
att han infe satt i regeringen så att def brevet inregistrerades som en
offentlig handling i departementet med de konsekvenser som def kan innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därefter,
fru talman, skall jag komma över fill själva ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan väl ändå säga atf den aktuella politiska debatten
präglas av enighet på en punkt - en ganska väsentlig punkt. Beträffande statens
finanser, budgetpolitiken, kredit- och räntepolitiken, utrikeshandel och
bytesbalans, inflation och produktionsökning - på alla de punkterna visas def
nu att nationen råkat i allvarligt olag. Där är vi väl för en gängs skull eniga
- vi har inte varit det fidigare under de här fyra åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här utvecklingen har ägt rum efter regeringsskiftet
1976, Den har gradvis förstärkts, och det är verifikationen på att den
borgerliga regeringen har misskött sitt ansvarsfulla ämbete. Någon överraskning
för oss i oppositionen är det sannerligen inte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prakfiskt taget varje ekonomisk debatt sedan 1976 har
jag ifrån den här talarstolen varnat för denna utveckling men mötts av en
ganska överlägsen attityd tidigare - att den ekonomiska politiken från
regeringens sida infe var någonfing annat än ett uttryck för modernt ekonomiskt
tänkande. När den gamle finansministern hävdade atf def borde finnas förbindelser
mellan utgifter och inkomster i statens budget ansåg man atf han var
gammalmodig i sitt tänkande och aft den nya borgerliga regeringen som regel
kunde nonchalera defta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man har med långa utläggningar berättat för mig och
riksdagen att klyftan mellan inkomster och utgifter egentligen var helt
försumbar- bara, som det många gånger hette, budgeten passade in i
samhällsekonomin. Nu är begreppet samhällsekonomi, som alla vet, inte någon
fixerad och preciserad storhet. Bedömningarna härom skiftar från tid fill annan,
och de skiftar också lika flitigt hos den långa rad av sakkunniga som ger sig
ut just för att ha den exakta vetskapen om def samhällsekonomiska läget vid
varje särskilt tillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sent skall syndaren vakna, brukar det heta, och def gäller
onekligen för regeringens del. Nu tycks emellertid väckarklockan ha ringt. Man
är angelägen aft tala om för oss alla atf läget deflnitivt är oroväckande och
äventyrligt. Man vädjar om samförstånd och hjälp för att klara situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;men det
som behöver göras menar regeringen självfallet skall ske pä regeringens
villkor- så har attityden varit varje gång vi har försökt komma på talefot med
regeringens representanter. Vi förbehåller oss emellertid rätten atf i långa
stycken ha vår egen uppfattning om vilka vägar som skall beträdas för att den
här olycksaliga utvecklingen skall korrigeras och vi skall få utvecklingen atf
gå åt räft håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall dock infe strö alltför mycket salt i de öppna
såren genom att referera katalogen över alla de ekonomiska misstag som vi har
kunnat avläsa under de 4 1/2 år som landet har levat med den borgerliga
regeringen. Jag skall försöka se på situafionen ufifrån dagsläget och rikta
blickarna framåt. Det må vara ekonomiminister Bohman förbehållet att ständigt
söka tröst i det förgångna. Jag vill minnas atf i den finansplan som vi mottog
den 12 januari i år återkommer ekonomiministern på sex olika ställen med
påståendet att förklaringen till den bedrövliga situationen ligger i vad han döpt
till överbryggningspolitiken. Och i sitt inlägg här i dag har han lagt på
ytterligare ett par omgångar i defta sitt sätt att illustrera utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som har hänt under de här fyra åren, säger herr
Bohman, är egentligen bara den logiska konsekvensen av överbryggningspolifikens
felaktigheter. Jag har också lagt märke till att när herr Bohman ibland har
släppt sig loss på allvar inskränker han sig infe bara till felaktigheterna
under 1975 och 1976, ufan han drar gärna in hela 1960-talet och, om jag inte minns
fel, 1950-talet och den socialdemokratiska polifik som då fördes. Och han säger
aft den är skulden till dagens svårigheter och nerkörda ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror inte att Gösta Bohman innerst inne är övertygad
om riktigheten i den här argumenteringen. Hans argument för att köpa sig fri
från den här skuldbördan verkar på mig ganska barnsliga och löjliga. För varje
tiotal år som han kommer längre tillbaka i fiden uppfatfar jag def ännu mer som
en diskussion för dess egen skull. Skall herr Bohman så småningom sluta i den
fid då Arvid Lindman och Carl Gustaf Ekman svarade för regerandet? Dithän kan
väl herr Bohman inte utsträcka kritiken. Men från 1932 fram fill 1976 har
socialdemokratin svarat för landets ekonomi, och vem som helst kan övertyga sig
om att under den fiden var vi inte i någon så besvärlig situation som den vi nu
är i efter fyra och eft halvt år av borgerlig hantering av landets ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets betänkande är en nedslående läsning.
Utvecklingen är ännu sämre än vad regeringen redovisade den 12 januari i år. Vi
har trots detta ett näringsliv som i dag infe saknar pengar, det vågar jag
hävda. Raden av utdelningshöjningar fill landets aktieägare som vi ideligen kan
ta del av när vi öppnar morgontidningarna är en verifikation på defta. En av våra
framgångsrika företagare älskar aft delta i alla tillgängliga paneldebatter
-jag har haft nöjet aft träffa honom i någon sådan debatt. Han representerar
ett av våra större företag. Han är så ärlig att han säger att några
likviditetsbekymmer finns inte, &amp;quot;i varje fall inte i mitt företag&amp;quot;.
Def har han räft i eftersom hans företag redovisar en likviditet som kan räknas
i miljarder. Tyvärr härleds dessa vinster - def har understrukits fidigare i
dag - infe ur en aktiv och energisk investeringspolitik och en ökad produkfion,
utan de har i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;icke
oväsentlig grad sin förklaring i just den perversa kreditsifuafion och
räntepolitik som vi i dag har och som skapar möjligheter aft tjäna pengar på
aft placera i stället för aft investera. Denna urusla budgetpolitik har lett
oss in i den situafionen, att den som sitter med kassa och likviditet inte har
några svårigheter att på sina pengar få en avkastning på 20-25 % genom aft
etablera sig som långivare. En kreditmarknad som till övervägande delen
konsumeras av staten för atf täcka det enorma budgetunderskottet är orsaken
till den utvecklingen. Det har understrukits f. o. m., vill jag minnas, av Lars
Tobisson i hans inlägg här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En prognos för innevarande år med en praktiskt taget
stillastående BNP-utveckling, en negativ utveckling av våra
bruttoinvesteringar, en fortsatt negativ utveckling av vårt bostadsbyggande, en
privatkonsumtion som blir lägre än föregående år, en inhemsk efterfrågan som
sjunker, en fortsatt inflafion där diskussionen står om huruvida man
förhoppningsvis skall kunna hålla inflationen nere kring 10 % eller om man får
acceptera en högre inflationsutveckling - allt detta ger som saldo en kraffig
reallönesänk­ning för löntagarna innevarande år, om den preliminära
avtalsuppgörelsen blir definitiv och riktgivande för de väsenfiiga områden på
arbetsmarknaden som ännu inte har kommit in i slutskedet av förhandlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här rekorddystra prognosen för 1981 kompletteras med
en dagsfärsk rapport från SCB, som visar en botfennivå när det gäller antalet
industri­sysselsatta. Det är 11 000 färre anställda i svensk indusfri i år än
för ett år sedan. Det är den lägsta siffran för sysselsättningen inom
industrisektorn som i känd tid har noterats. Inslagen av avskedanden och
permitteringar samt reducerad arbetsfid visar snarare tendenser att öka i
stället för att minska. Den politik som har tagelskjortans och
svångremspolifikens kännetecken i förgrunden föranleder en stadigt sjunkande
köpkraft med negativa genom­slag på sysselsättningen, inte bara i industrin
utan även i handeln och inom servicenäringarna, som ju har sitt direkta samband
med efterfrågans omfattning hos de breda folklagren. Vi kan i dagens fidningar
läsa om nedgången i detaljhandelns försäljningar i reala priser under fjolåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsbyggandets bottenkänning volymmässigt får sina
negativa sekun­därverkningar på eff rikt fält inom def svenska näringslivet och
naturligtvis en omfattande arbetslöshet bland byggnadsarbetarna som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skulle tro aft en avstämning av
sysselsäftningssiffrorna i dag visar en öppen arbetslöshet som snarare
överstiger än understiger de 110 000 personerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I finansutskottets betänkande kan vi läsa följande,
förmodligen alldeles rikfiga konstaterande: &amp;quot;Vid samma
produkfivitetsantaganden som i grund­kalkylen i finansplanen innebär detta aft
sysselsättningen mellan 1980 och 1981 kan väntas minska med drygt 1 % i fimmar
räknat. Omräknat till anfal personer och med ett antagande om en ökning av
arbefskraffsutbudet med 25 000 personer skulle detta innebära en ökning av den
öppna arbetslösheten med ca 70 000 personer.&amp;quot; Finansutskottet har ingenting
annat aft rekom­mendera än en hög beredskap från arbetsmarknadsmyndigheternas
sida. Den borgerliga majoriteten i utskottet väljer defta före atf den
offentliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sektorn
tillåts att i försiktig takt ta hand om de arbetslösa. Det senare, säger
utskottet, läser in arbetskraften, sä att näringslivet inte kan rekrytera när
konjunkturen vänder uppåt. Detta är ett uttalande som saknar relevans i
verkligheten, och jag skall utveckla det litet närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom stoppsignalen fill den offentliga sektorns
rekrytering av arbets­kraft blir vi ett folk som i allt större utsträckning har
att lita fill arbetsmarknadsverket. Utskottet berättar självt i sitt betänkande
att antalet sysselsatta i kommunal sektor under 1970-talet ökat med 400 000.
Var skulle de ha befunnit sig i dag om de inte tagits om hand av den offentliga
sektorn? Den siffran kan kompletteras med en annan känd siffra. Under de
senaste fyra åren har industrin reducerat sina anställda med 75 000 personer, och
den offentliga sektorn har ökaf med 130 000. Det betyder att den offenfiiga
sektorn - stat, kommun och landsfing - har tagit hand om den tillgängliga
arbetskraften, givit den en välmotiverad och för nationen gagnande
sysselsättning. Den sektorn har svarat för att det årliga tillskottet på
arbetsmarknaden i rimlig utsträckning har kunnat placeras med arbete och
inkomster. Den har vidare svarat för att den kvinnliga arbetskraften, som i
allt större utsträckning går ut i förvärvslivet, har haft möjlighet att erhålla
ett arbete. Hela vårdsektorn, undervisningssektorn och barnomsorgssektorn -för
att ta tre stora och tunga områden - har utgjort en arbetsmöjlighet som i stor
utsträckning varit kvinnornas chans när de anmält sig pä arbetsmark­naden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den borgerliga regeringen skall vara trogen sina löften
och på ett eller annat sätt ta hand om de arbetslösa - jag skall i rättvisans
intresse inte klaga på dess ambitioner hitfills när det gällt
sysselsättningspolitiken - så ser jag ingen annan lösning med den förda polifiken
än att arbetsmarknadsverket i allt större utsträckning får rycka in och klara
det hela. Det betyder emellertid å andra sidan att AMS med jämna mellanrum får
rekvirera nya miljarder från statskassan för att kunna hålla verksamheten i
gång. Def blir med andra ord inte billigare än att låta den offentliga sektorn
ta hand om de arbetssökande när behov föreligger. Att behov föreligger behöver
ingen seriös bedömare betvivla. Både vårdsektorn och undervisningssektorn dras
med brister i förhållande till behovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen gör i tal och skrift propaganda av följande
innehåll: Vi har ett underskott i vår bytesbalans, vi måste öka vår export,
industrin måste expandera. - Ja, det är inga delade meningar om dessa allmänna
satser. Jag vill alltså inte bestrida dem. - Men vi skall enligt regeringen
vidare genom att helt stoppa expansionen på offenfiig sektor tvinga över
arbetskraft och kapital till industrisektorn. Resurserna skall fördelas pä ett
annorlunda sätt än hitinfills, och våra ekonomiska problem skall då reda upp
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig granska det här argumentet litet närmare. Jag
tvekar inte ett ögonblick att säga atf det här är en missledande propaganda.
Söker man sig fram på de här vägarna, blir man djupt besviken över resultatet.
Man tvingar bara fram en ökad arbetslöshet. Alla är på def klara med aft det
behövs pengar för en industriutbyggnad, helt enkelt därför att det i den
tekniska utveckling som den industriella produkfionsapparaten är underkastad
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som den
måste acceptera som en nödvändighet behövs mer och mer kapital bakom varje
anställd i produktionen. Den nya maskinen som ersätter den gamla är dyrare och
tekniskt mera utvecklad, och den svarar för en både större och snabbare
produktionsavkastning. Om den gamla maskinen gjorde fem mans arbete, så gör den
nya maskinen fio mans arbete, för aft nu ta ett enkelt exempel. I den
processen, framtvingad av konkurrensläget på världsmarknaden, behövs det infe
så särdeles mycket av mänsklig arbets­kraft. Däremot behövs det kapital,
teknik, forskning och industriell utveckling. Vi upplever dagligen exempel
härpå. Jag skulle kunna beskriva detta med många exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dagens tämligen dystra industriklimat, där orderingången
sjunker och konkurrensen skärps, ser det dess bättre ut som om svensk
skogsindustri skulle gå emot en viss konjunkturuppgång - så länge def nu varar
-. Och det är mycket välkommet och spelar en stor roll för vår handelsbalans.
Vi har många exempel på att ett uppsving inom industrin inte innebär något krav
på fler anställda, snarare tvärtom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av våra största företag på området håller pä med en
investering som närmar sig 3 miljarder och som kommer att formera företagets
produktion på massasidan med cirka hundra tusen ton samt även på papperssidan.
När det är färdigt blir def 400 av dem som i dag är anställda som får en lapp
med sig, på vilken det står; Nu tackar vi dig för vad du har gjort. Nu har vi
inte längre någon användning för dig här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta utbyggnaden och den därav följande
produktionsökningen tar man fram med färre anställda än man tidigare behövde.
Det behövs pengar fill industrin - def är jag beredd atf skriva under på. Def är
erforderligt, om än inte precis i dag då industri och näringsliv är likvida för
350 miljarder och en årgång industriinvesteringar kostar 18 miljarder. Men i
framtidsperspektivet kommer det att behövas pengar för atf bygga ut,
rationalisera och investera i den svenska industrin. Personalbehovet är däremot
mycket överdrivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har gjort mig besväret att försöka analysera bransch
efter bransch inom den traditionellt tunga svenska industrin - jag avser då
malmbrytningen, handelsståls- och specialstålsproduktionen, massaindustrin,
pappersindu­strin, sågverken, bilindustrin, tekoindustrin, livsmedelsindustrin,
den kemis­ka industrin, skogs- och jordbruket, sjöfarten och
transportnäringarna - men jag har inte någonstans funnit aft företagen ropar
efter mera folk. Man kan säga atf den svenska verkstadsindustrin måhända är vår
framtids industri. Förhoppningsvis kan vi hitta ett och annat företag sorn
behöver folk, men även här öppnar teknik och utveckling nya perspekfiv för
framfiden i fråga om arbetskraftsbehovet. Datorisering och robotisering spelar
här in. Tekniken ersätter arbetskraften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har bevittnat att en av våra stora framgångsrika
verkstadsindustrier -LM Ericsson, som vi vågar säga hävdar sig väl i den
internafionella konkurrensen - för sin framtida utveckling räknar med en
reduktion av antalet anställda. Man har talat om atf något tusental blir
överflödiga. Detta beror på tekniken i produktionen, där man går över till mer
arbefskraftsbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sparande
processer, och jag kan infe se atf det finns nägon väg omkring en sådan
utveckling. Vi får acceptera den, om vi över huvud taget skall kunna
konkurrera. Men då gäller def också att ta konsekvenserna härav vid en
bedömning av arbefskraftstillfällena och sysselsättningspolitiken här i vårt
land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def brukar heta i den offentliga debatten atf vi skall
exportera oss i balans och att resurserna därför skall föras över fill
industrin. Det fattas innevarande år ca 25 miljarder kronor för aft åstadkomma
denna balans. Då vi är medvetna om att det i den svenska exporten ligger grovt
räknat 50 % importvaror, behöver vi en exportökning på mellan 35 och 40
miljarder kronor för att åstadkomma den erforderliga balansen. Är det nägon
vettig människa som tror pä möjligheten att åstadkomma detta inom rimlig tid
och frän eft utgångsläge där den totala varuexporten från värt land under
fjolåret stannade vid 130 miljarder kronor? En ökning av den exporten med 35 å
40 miljarder kronor är ju konsekvensen av ert tal om att vi skall exportera oss
i balans. Sluta i varje fall upp med den falska propaganda som ni för genom aft
slå till mof den offentliga sektorn och låta påskina atf svensk indusfri skulle
vara parat atf fa emot ytterligare 100 000 personer och ge dem arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer till vad jag sagt fidigare. Självfallet
skall vi intressera oss för exporten, men vi får också börja intressera oss för
hur importen ser ut. För något år sedan fattade riksdagen beslut om att vår
tekoindustri skall svara för en självförsörjningsgrad av 30 % av svenska
folkefs konsumtionsbehov. Sedan beslutet togs torde den siffran ha sjunkit
under 20 %, och jaghar inte i def sammanhanget märkt någonfing av aktivitet
från regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi avläser i dag utanför våra gränser är att de gamla
traditionella industriländerna för sin egen överlevnads skull tvingas till
omprövning av de i och för sig gamla fina idéerna om en världshandel ufan
hindrande restriktioner. En falare i dagens debatt har gett till känna sin
fulla anslutning till de tankegångarna. Man kan fala om en fri världshandel, om
man har eft rimligt likartat utgångsläge, där en fair konkurrens kan göra sig
gällande. Men det nya i situafionen i dag är ju att de stora multinationella
företagen etablerar sig i en underutvecklad värld och med modern teknik och
industriell utveckling producerar varor i konkurrens med västväriden. Man
slipper, när man gör den etableringen, sociala förpliktelser. Man slipper
skattebelastning. Man får anställd arbetskraft till en femtedel eller en
fjärdedel av lönekostnaderna här i Europa. Man driver verksamheten under
förhållanden och på premisser som prakfiskt taget är omöjliga aft konkurrera
med. Europa står inför detta. Amerika står inför detta. Sverige står inför
defta. Och vi upplever hur stora nationer i Europa f. n. på eft eller annat
sätt försöker värja sig i självförsvar. EG gör def på stålsidan. Amerikanerna
håller på att diskutera kvotering av bilirnporten på samma sätt som de tidigare
har kvoterat andra kapitalvaror. Det här är en genomgående företeelse i rent självförsvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från dessa utgångspunkter tror jag det blir nödvändigt att
vi analyserar vår egen varuimport, framför allt från den utgångspunkten att den
produkfion som vi tidigare själva svarat för i form av halvfabrikat och
insatsvaror nu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;börjar tas
över av importörerna. Det är oroande. Jag upptäcker nu hur företag från aft ha
varit producerande företag i snabb takt går över fill aft bli importerande
företag. Det kan vara erforderligt med ett handtag från samhällets sida för att
fä i gång den produkfion som vi tappat, bl. a. som underleverantör till stora
delar av den svenska exporfindustrin. Vi har i motionen redovisat hur vi ser på
läget, och vi har krävt erforderliga åtgärder. Jag skall infe upprepa defta
utan inskränker mig till att säga att det är på tiden att regeringen vaknar och
observerar vad som är på gång. Framför allt bör detta vara en tankeställare för
regeringen när man nu slår igen dörrarna för all personalrekrytering till
offentlig sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har man över huvud taget tänkt på den offentliga sektorns
betydelse för den svenska privata industrins avsättningsmöjligheter? Det har
tidigare i dag erinrats från talarstolen om vad det innebär. Jag tror att det
var Anita Gradin som anförde siffran; Stat, landsting och kommuner gör
beställningar till Svensk industri för en summa av icke mindre än 70 miljarder.
Alltså är den där sektorn som köpare sä dominerande aft regeringen borde förstå
vad attackerna mot den kan få för konsekvenser - konsekvenser för den privata
industrin som leverantör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har alla hört den illa underbyggda propaganda som
torgförs i det dagliga talet, och den förs fram av människor i högt uppsatta
ställningar, som borde veta bättre. Nu säger man: Offenfiig sektor tar i dag 65
% av bruttonatio­nalprodukten. Och drar jag trenden vidare skall vi någon gång
på 1990-talef komma atf konsumera i runt fal hela bruttonationalprodukten i offenfiig
sektor. Jag har ett svagt minne i bakhuvudet av att även Gösta Bohman har gjort
sig till tolk för denna uppfattning och fört fram denna propaganda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med papper och penna i hand och med anlitande av
regeringens under detta år fill riksdagen överlämnade propositioner kan var och
en övertyga sig om att offentlig sektors konsumtion och investeringar-och här
räknar jag in stat, kommuner och landsting - representerar ca 35 % av vår BNP.
Def är inte 65, det är 35 %. De två tredjedelarna sjunker till en tredjedel,
och skillnaden däremellan är vad offentlig sektor förmedlar i pengar och
köpkraft fill oss som privata individer, köpkraft som vi sedan använder för atf
hålla den privata verksamheten i gäng. Def borde rimligtvis vara otillåtet att
kalla dessa överföringar eller transfereringar i form av folkpensioner, som
kommer till folkpensionärerna, sjukersättningar, som kommer till de sjuka
människorna, barnbidrag, som kommer till barnfamiljerna, och slika ting för
offenfiig sektors förbrukningsområde. Motsatsen är sanningen, och det vore
önskvärt om man även pä regeringsbänken drog dessa enkla och, menar jag,
rikfiga slutsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också säga någonting om dagens brutala
ränfesfegringar, en följd -vilket understrukits tidigare -av det olyckliga
budgetunderskottets ständigt fortskridande ökning. Denna utveckling förvärras
varje gång vi tar emot regeringens budskap, och den störs icke nämnvärt av de
många omdiskute­rade besparingspaket som regeringen redovisar. Slagsmålet om
kreditmark­naden har, sedan staten för att täcka sitt väldiga underskott tagit
brorsdelen, resulterat i ett ränteläge som vi aldrig tidigare kunnat drömma om;
Ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;diskonto
på 12%, en obligationsränta och indusfriränta på 14%, en medelränta på
bankernas utlåning pä 16 %, en s. k. specialinlåningsränta som ligger
ytterligare ett par procent högre-för atf nu inte fala om de rent grå och
svarta räntorna, som när till helt fabulösa nivåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har aldrig kunnat drömma om detta tidigare och i varje
fall - def bör jag nog säga, eftersom jag bland statsrådeni bänkarna .även ser
centerpartisten Boo- har inte en rättrogen bondeförbundare eller centerpartist
kunnat ana detta i sin fidigare politiska levnad. Vi möter i dag i långa
stycken en desperation och kanske förtvivlan, bl. a. hos de yngre bönder som
har etablerat sig med lån och som nu ser hela sin kalkyl för jordbruksdriften
grundligt skakad. Jordbruksministern Anders Dahlgren har som regerings­ledamot
år efter är - utom under en period, för vilken han är oskyldig -signerat och
godtagit en ekonomisk politik som har lett fram till vad jag tillät mig aft
kalla en pervers kreditmarknad och ett perverst ränteläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har lagt märke till aft Anders Dahlgren nu har gripits
av ruelse och måhända en del ånger. Han lovar sina betryckta yrkesbröder, de
skuldsatta bönderna, atf staten skall mobilisera särskilt stöd till dem, så aft
de kan överleva. Vem som helst kan dra slutsatsen av denna förunderliga
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill minnas att det är ekonomiministern Gösta Bohman
som flitigt brukar fala om rundgång i den svenska ekonomin. Här har vi ett
alldeles exklusivt exempel på detta. Först för man en politik som resulterar i
det enorma ränteläge vi har i dag, som för åtskilliga jordbrukare till ruinens
och konkursens brant, och sedan säger man: Nu måste vi rycka in och ge
undersföd så de här olyckorna inte inträffar. Där har man möjligen täckning för
begreppet rundgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommer nu era besparingspaket att förändra def skrämmande
budgetun­derskottet och därmed skapa underlag för ett tillfrisknande på både
kreditmarknadens och räntepolitikens områden? Jag tvivlar på det. En polifik
som präglas av atf matpriserna gradvis höjs genom aft man skall spara på
livsmedelssubventionerna, av aft man försämrar pensionernas värdesäk­ring
därför att man skall spara på den sociala tryggheten, av atf man drar in på
räntebidragen i bostadsfinansieringen med åtföljande hyresstegring och av att
man förvägrar folk 1 000 kr, i avdrag för resekostnader till arbetsplatsen, def
är med förlov sagt - även om jag som gammal finansminister har respekt för en
sparsam budgetpolitik - ingenting som i grunden förändrar def usla budgetläge
vi har i dag, eller ens vänder utvecklingen. Jag är alldeles övertygad om atf
ni kan fortsätta med dessa besparingar i marginalen eller litet nedanför den.
Allt talar för atf den olyckliga utvecklingen fortsätter så länge ni infe vågar
göra vad som bör göras - ni skall få ett par rekommendafioner av mig i det
avseendet litet längre fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa besparingar kommer dessutom att konsumeras, om ni
skall leva upp till de ståtliga löftena om marginalskattesänkningar som ni så
flitigt sprider omkring er. Besparingarna konsumeras vidare i väsentlig
utsträckning av den generositet ni visar mot skatfespararna och
skatfefondsspararna. Därigenom dräneras statskassan på miljarderutan att
ändamålet, dvs, ett ökaf sparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;blir
resultatet. Jag behöver inte utveckla detta vidare, för det har varit föremål
för en lång och intensiv debatt tidigare här i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall bara erinra om en sak. År 1954, i den tidens
låga ränteläge på 4-5 %, gjorde staten en subvenfionerad obligafionsutgåva. Min
företrädare i ämbetet tyckte atf det kunde vara värt atf försöka locka folk atf
spara -ungefär vad herr Bohman nu försöker. Avkastningen på obligationen var
tre ä fyra gånger högre än den reguljära sparbanksräntan. Def blev, på samma
sätt som Gösta Bohmans skattefavoriserade sparande, en stor succé. Det var
väldigt många människor som köpte dessa obligationer. Vid det tillfället gjorde
man en undersökning, en statistisk analys av hur många som verkligen var
nysparare och hur många som utnyttjade det naturliga arrangemanget att flytta
över sitt gamla sparande till detta specifikt gynnsamma sparande. Vad den
utredningen redovisade finns t. o. m. i riksdagens protokoll. Jag förde
nämligen en debatt om detta 1955 och 1956 i den gamla riksdagens andra kammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen visade atf 92 % av alla dem som hade köpt
obligationer sade ärligt och uppriktigt: Det här gjorde vi därför aft det var
så fin vinst på def hela. Vi flyttade över eft gammalt sparande på detta nya
sparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 % av de tillfrågade var litet osäkra och sade: Jag
tyckte att def här var så bra att jag satte i gång atf spara, men det är
möjligt att jag skulle ha sparat i alla fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En enda procent av de tillfrågade sade: Jag tyckte att det
här var så bra att jag satte i gång aft spara, och det har jag infe gjorf
fidigare. Det var ju tur att man i varje fall fick den procenten. Annars hade
det varit förgäves alltihop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är alldeles övertygad om att gör man en liknande
undersökning nu, kommer vi aft fä eff resultat som i stort sett är likartat.
Jag rekommenderar regeringen, inför eventuella upprepningar i framtiden: Ta
reda på i vad mån det har skett eff nytf sparande eller bara en överflyttning
av det gamla sparandet!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan enkelt indela det svenska folket i två grupper. Den
ena gruppen, den stora, har def så besvärligt i dagens inflafionskonjunktur atf
det blir inga pengar att spara. Den lön man har går åf fill den dagliga
förbrukningen. Def kommer den att göra också framöver i perspektivet av
stigande matpriser, sfigande hyror och stigande resekostnader, för aft bara
nämna fre områ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan del av svenska folket, en mindre del, har det så
väl beställt att de infe behöver konsumera allt vad de tjänar. Det enda
resultatet av aktiviteterna från regeringens sida i sparstimulerande syfte är
atf dessa välsituerade personer flyttar över def etablerade sparandet till eft
skaftefa-voriserat sådant. Def tycker jag infe att det finns någon anledning
aft landets skattebetalare - även de som icke har någon chans att spara en
styver - skall vara med och finansiera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi prövade som sagt det systemet, och jag har redovisat
resultatet. Jag rekommenderar herr Bohman att titta efter om något år hur det
här slog ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag menar aft regeringen får tillgripa andra åtgärder om
man verkligen vill sanera budgetläget. Vi har sagt, och vi upprepar def: Slopa
indexskaften och def räddar 7 ä 8 miljarder fill statskassan med den inflation
som grundberäkning för indexregleringen som vi i dag kan räkna med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis innebär detta en skatfeskärpning för alla,
framför allt för de högre inkomsttagarna i landet. Men skall saneringen göras,
måste alla hjälpa till - så heter def ju i regeringens egen proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en produkt från regeringskansliet i form av ett
pressmeddelande med rubriken &amp;quot;Regeringens ekonomiska
handlingsprogram&amp;quot; säger man att den stramhet som regeringen eftersträvar
måste präglas av rättfärdighet och solidaritet. Om nu inte detta är självironi
- jag är litet osäker på den punkten - måste det ju innebära aft
saneringsarbetet skall fördelas med hänsyn till bärkraften hos individerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bibehållande av indexregleringen av statsskafteskalan,
långtgående favo­risering av aktieinnehavares placeringar - även vad gäller
avkastningen -, löften om att sänka marginalskatten frän 85 fill 70 %, allt
defta är ensidigt riktade åtgärder som gynnar de bättre ställda i nationen.
Även om regeringen har dessa att tacka för atf den sitter där den sitter,
skulle def onekligen se bra uf om denna medvetna politik, som har spetsen
riktad mot löntagarna och de breda folkgrupperna men gynnar de bättre ställda,
inte presenterades som en politik präglad av rättfärdighet och solidaritet, Def
blev så att säga mera sannfärdig förbindelse mellan ord och handling, om man
avstod därifrån,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def finns skäl för regeringen aft återställa läget i fråga
om arbetsgivarav­gifterna, som tidigare togs ut på företagen och som har gått i
avräkning vid tidigare löneförhandlingar- pengarna var i sak löntagarnas. Här
rör det sig om infe obetydliga belopp. Varje procent torde representera ca 2,5
miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens mofiv för återbetalningen var atf sätta fart
på investeringar­na. Det blev inte så, som alla har omvittnat här i dag,
oavsett var de partipolitiskt hör hemma. Investeringarna är fortfarande
försedda med minustecken, samfidigt som näringslivets likviditet inte lämnar
något övrigt aft önska. Det var väl ändå infe så återbetalningen av löntagarnas
pengar skulle verka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att regeringen sitter i en brydsam
situafion. Nattsömnen torde inte vara den allra bästa då man bedömer resultatet
av sina gärningar och blickar mof framtiden. 1 det läget kan det finnas behov
av aft med allmänt och fill intet förpliktande tal söka bättra pä det
skamfilade anseendet, och det är då man går ut och säger: Nu skall vi genomföra
radikala marginalskattesänkningar, så att flertalet av landets skattebetalare
infe fär mer än 50 % i marginalskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har bara en kommentar fill defta; Enligt de senaste
siffrorna, fillgängliga för alla, torde i dag närmare två tredjedelar eller
fyra miljoner av landets sex miljoner skattebetalare ha en marginalskatt som
maximalt ligger mellan 51 och 52 %. Den kvarstående tredjedelen, de
högavlönade, får dras med en marginalskatt på maximalt 85 %, Nu ställer man ut löften
om att det maximiutfaget skall sänkas till 70 % efter några övergångsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror det vore klokt, om regeringens talesmän vore
litet försiktigare på den här punkten, bl, a, mot bakgrunden av den solidariska
politik man talar om. En sådan betyder nämligen atf prövningar skall tas med
hänsyn till bärkraft och förmåga. En reduktion av marginalskatten med 15 % för
de inkomsttagare som ligger i de höga inkomsterna ger oacceptabla skaftesänk­ningar
i pengar räknat, om vi jämför dem med de skattesänkningar vanligt folk
förhoppningsvis kan räkna med. Och def kan inte korrigeras via något slags
lönesänkning, som det här ibland talas om. Det är en from förhoppning. De
verkligt stora inkomsttagarna går inte på några kollektivavtal. Hela raden av
ledningspersonal i den privata industrin - verkställande direktörer,
ekonomidirektörer och andra - går inte på några kollektivavtal, och deras löner
ligger på en sådan nivå atf skall man ner från 85 fill 70 % är def fråga om
skattesänkningar på 50 000, 60 000,70 000 eller 75 000 kr. Det har vi svårt aft
acceptera, om def är ont om pengar i statskassan och om folk med låga inkomster
far illa på grund av vad de får lov atf underkasta sig med hänsyn till dagens
situafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vi har uttalat vårt intresse för att fortsätta
med marginalskat­fesänkningar i samma försiktiga takt som hitinfills. Jag ber
att få erinra om atf 1975,1976, 1977,1978, 1979 och 1980 genomfördes det
marginalskatfesänk­ningar, anpassade till inflationsutvecklingen, anpassade
till den nominella lönestegring som var en följd av inflationsutvecklingen. Jag
utgår ifrån aft något liknande fär man fortsätta med. Men ta inte alltför stora
ord i munnen och ge folk den uppfattningen aft här skall det ske någonfing
alldeles revolutionerande! Det är möjligt att människor som pinas av
marginalskat­ten far defta som en förhoppning och gillar er mycket intensivt
för det. Den dagen ni kommer fram till aft göra någonting av def kommer ni
underfund med att det finns problem som ni i dag infe har tänkt på. Det kan
leda till de ouppfyllda förväntningarnas hela missnöje, och def är inte så lätt
att bära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan infe i det här landet - och här tror jag det finns
en klar majoritet bland befolkningen - gå ifrån en progressiv statlig
beskattning, en skaft efter bärkraft, en skaft efter förmåga. Det är
marginalskaftens innehåll och betydelse. Men det passar inte så bra i den
offenfiiga debatten att tala om nödvändigheten av en progressiv statlig
beskattning. Det passar bättre att ge sig ut i lamentationer över den s. k.
marginalskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi behöver, fru talman, ta stora tag om vi skall förändra
ett budgetun­derskott som bara tenderar atf öka år efter år.
Marginalskatfejusteringar räcker självfallet inte till. Jag har nämnt ett par
väsentliga områden - eft slopande av indexeringen av statsskatten och ett
återställande av den inkomst fill statskassan som den fidigare arbetsgivaravgiften
gav. Av många skäl kan def uttaget växlas om till vad vi har rubricerat som en
produktionsbeskaft-ning, naturligtvis samordnad med de aktuella lönerörelserna.
Det helt väsentliga är emellerfid att staten tar ansvaret för en progressiv
utveckling i nationen, Def gäller bäde näringsliv och offentlig sektor, så att
vi den vägen far upp större delen av de 280 000 arbetslösa som perspektivet för
dagen redovisar.  Det är möjligt att ni spetsar öronen när jag säger 280 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetslösa,
men det finns 110 000 anmälda arbetslösa. Ni spår själva att den siffran kommer
att öka med 70 000. Därutöver har vi 119 000 människor omhändertagna av
arbetsmarknadsverket i dess olika aktiviteter. Def är alltså en enkel addering
som gör att jag stannar vid en arbetslöshetssiffra på över 280 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får vi in väsenfiiga delar av de av arbetsmarknadsverket
omhändertagna i normala, civila sysselsättningar, så stärker vi dessutom
köpkraft och efterfrågan samt ger stimulans fill den svenska industrin. Vi kan
utnyttja vår produktionsapparat på eff bättre sätt än f. n..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def här är, fru falman, något av en återgång till en akfiv
polifik som vi lärde oss när arbetarrörelsen tog över regeringsansvaret i detta
land år 1932. Den politiken har hjälpt oss bra ända fram till är 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande borgerliga regeringen har gripits av och
omfattar den gamla konservativa uppfattningen, att i ett läge som detta hjälper
ingenting annat än aft spara och snåla samt svälta sig igenom kriserna i stället
för att arbeta sig igenom dem. Jag beklagar aft centerpartiet, sorn en gång i
tiden ställde sig bakom en progressiv politik och hade tron att medborgarnas
gemensamma arbetsinsatser utnyttjade fullt uf var en riktig polifik, nu har
accepterat en samhällsekonomisk och polifisk utveckling, där skruven bara dras
nedåt och försämringen ständigt fortskrider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har ni, dvs. den borgerliga regeringen, provat den här
politiken 14,5 är, och ni kan avläsa resultatet av den. På vilket sätt skulle
det kunna förändras med dessa försök till nya inslag i politiken, som ni nu
presenterar? Det är en gammal klassisk, konservativ högerpolitik som regerar
värt land. Den ger fjädrar i hatten för Gösta Bohman och hans parfivänner, men
den är sannerligen inte atf rekommendera för de övriga regeringsledamöterna,
som vid högtidliga fillfällen gör sig till talesmän för de breda folklagren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen av mitt inlägg är kort och gott, att med den
grundläggande politiska uppfattning som nu dominerar i kanslihuset är alla
försök till sparpaket och indragningar inget som bryter den olycksaliga trend
man slog in på efter regeringsskiftet år 1976 och som tyvärr visar alla tecken
på att fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall, innan jag går ned från denna talarstol, fa upp
en fråga som har varit speciellt intressant i den pågående debatten. Jag avser
den artikel i tidningen Arbetet av den 18 februari, där sex ekonomer talar om
en häst kur för att komma i balans. Den här arfikeln har varit alldeles
speciellt trivsam och behaglig för herr Bohman. Det intrycket har jag fått av
hans inlägg i dag. Dessa ekonomers uttalanden innebär, menar han, aft
socialdemokratins hela program egenfiigen har blivit sönderskjutet. Herr Bohman
tillät sig även att säga att def &amp;quot;mullrar i de djupa leden&amp;quot;.
Personligen har jag litet svårt aft se dessa sex, högt utbildade ekonomer som
speciellt representativa för arbetarpartiets djupa led.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har emellerfid tagit med mig denna arfikel, och jag
har läst den noggrant. I ett fidigare offentligt framträdande har jag också
sagt aft det är fint atf vi i detta land och framför allt vi socialdemokrater
har rätt att så fritt i fal och skrift framföra våra synpunkter och önskemål.
De polifiskt ansvariga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom
socialdemokratins ledning skall ta del av detta, och är def någonting som är
bra, skall man ta vara på det, men är det däremot, efter en polifisk bedömning,
galet och tokigt, så läter man def vara. Sä enkelt är det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men för att den här arfikeln infe bara skall gä till
eftervärlden och riksdagens protokoll som en krifik mof socialdemokratin skall
jag referera några avsnitt ur den. Man säger bl. a.; Med tanke pä investeringar
och framfida sysselsättning är en vinstökning inom företagen f. n. önskvärd.
Eff rätt utformat marknadstillvänt system med fonder kan förhoppningsvis på
sikt lösa den fördelningskonflikf som höga vinster innebär. Varför talade inte
Gösta Bohman om att de här sex ekonomerna presenterar sig som livliga anhängare
fill dessa fruktansvärda lönfagarfondssysfem och i detta ser en möjlighet att
få en kompromiss mellan önskvärdheten av att stärka företagens vinster och
accepten frän löntagarna aft kunna se vinstuppbygg­naden utan att kräva, i form
av en mer eller mindre hetsig lönemafch, att företagen skall bli av med dem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jagskall fortsätta att läsa innantill: Skogslagstiftningen
måste användas för att få uf virke fill fabrikerna. Det är ju en sak som vi
ideligen har motionerat om, och det har vi räknat med såsom erforderligt. Där
får de all accept från vår partiledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De säger vidare: Det stora budgetunderskottet driver upp
inflafionen, bidrar till aft pressa upp räntorna, göda den grä kreditmarknaden
och medverka till atf trycka ut industriinvesteringarna till förmån för
finansiella spekulationer. Det är ju direkt kalkylerat på vad jag har stått här
och predikat och många andra med mig. Där har de gjort en analys som är
alldeles rikfig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De säger också: Def duger inte att, som regeringen
hitfills gjort - och nu riktar man sig fill herr Bohman - gä över
statsfinanserna med lupp och spara några miljoner här och några där. Vad som
krävs är dels att man ökar skatterna, t. ex. genom minskade avdrag- men def har
Gösta Bohman redan varit ute och offentligt sagt ifrån att han inte vill vara
med på - dels atf man ger sig på de stora automatiskt växande posterna för
utgiftssidan. Där har de herr Bohmans accept. -1 det första avsnittet har de
mig med sig och i det sista avsnittet har de Gösta Bohman med sig. Men som ni
hör allesammans delar man ju gracerna ganska objektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är def en intressant bestämning som de kommer fram
till: Sveriges kris kan inte lösas ufan att det socialdemokratiska
arbetarpartiet sitter i regeringen med eft dominerande inflytande. Gillar Gösta
Bohman den deklarationen lika väl som han gillar en del annat av vad de säger,
skulle jag bli ytterst förvånad. De säger här att dagens problem är aft
socialdemokratin måste bryta med många traditionella medel. Det har ju i
debatten talats om atf slakta kor eller något liknande, t. ex. om satsningen på
den offentliga sektorn. Jag har däremot använt mitt inlägg här i dag till aft
fala om nödvändigheten av att vi har den offenfiiga sektorn som en aktiv
partner i vårt samhällssystem. Där delar jag således infe deras uppfattning,
utan jag menar att de har fel. Naturligtvis finns det en gräns för den
offenfiiga sektorns ansvällning, men det absoluta idiotsfopp som ni
rekommenderar, liksom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;attackerna
mot vad vår offenfiiga sektor presterar i dag, är alldeles orimligt, om man
håller fast vid en sysselsättningspolitik.-Ja, jag kunde fortsätta här med
flera citat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är således en blandning av synpunkter, av vilka Gösta
Bohman kan gilla en del och av vilka jag helt ställer upp på en del men ogillar
en del andra. Def är följaktligen ingenting atf ta fram som någonting som Gösta
Bohman oreserverat tror sig kunna använda när han riktar sig mot
socialdemokratin och dess oppositionspolitik. Liksom i alla andra fall kommer
man-om def är klokt folk - att lyssna, och jag utgår ifrån att det är klokt
folk i det här fallet. Man tar då vad som passar men låter bli det som inte
passar. Så har det alltid varit fidigare, och så blir def nu också. Gösta
Bohman s:-'..ll inte ha några förhoppningar om atf dessa ekonomers inlägg är
något slags mullrande oro i de djupa leden. De djupa leden, Gösta Bohman,
består av folk som riskerar arbetslöshet, som infe vet sig någon levande råd
inför hyresstegringar och mafprissfegringar och som kanske varje kväll lägger
sig djupt oroade över att jobbet inte räcker i morgon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De här ekonomerna är säkerligen ganska olyckliga i dag. De
hade infe räknat med aft de skulle spännas för Gösta Bohmans kärra i den politiska
debatten; det är jag alldeles övertygad om. Men nu har de gjort den
erfarenheten, och de är naturligtvis en erfarenhet rikare i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har gjort en del anteckningar även om de andra
inläggen, men, fru falman, jag har en känsla av aft jag kanske har utnyttjat
den tid som är mig tillmätt. Följaktligen skall jag för fillfället avstå frän
att bemöta dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av applåder på läktaren yttrade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 33 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag får
erinra om aft meningsyttringar från läktaren infe är tillåtna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 34
Ekonomiministern GÖSTA BOHMAN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Def är oerhört frestande atf ta upp en
sakdebatt med Gunnar Sträng. Jag tror det skulle vara rätt stimulerande aft
fullfölja den här debatten om den ekonomiska polifiken. Men jag skall inte göra
det, av skäl som jag skall utveckla i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gunnar Sträng inledde sitt långa inlägg med några krifiska
uttalanden mot mig som person, och jag är faktiskt rätt angelägen om att rätta
till dem, så att inte Gunnar Strängs uttalanden står oemotsagda i protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def första uttalandet gällde att jag genom aft jag infe
var närvarande i kammaren inte skulle ha lyssnat på debatten i dag. Sanningen
är den att jag kom direkt från Finland i morse och satt och lyssnade på hela
debatten i mitt rum samfidigt som jag hade att handlägga en del frågor som hade
aktualiserats under min frånvaro. Så hövligheten och uppmärksamheten fanns där
under hela tiden, Gunnar Sträng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag gärna ha sagt - och vi har diskuterat def
förut - att def har utbildats vissa spelregler för debatterna i riksdagen som
anses, i varje fall, begränsa även statsrådens inlägg. Tidigare hade vi en
finansminister - en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1980/81:87-88&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mäktig
finansminister! - i Gunnar Sträng. Nu har vi två ministrar - en
ekonomiminister, och en budgetminister som svarar för skatterna - och det är då
naturligt med en viss arbetsfördelning mellan dessa statsråd. Så har det varit
på Ingemar Mundebos tid, och så har det också varit under den fid då Rolf
Wirtén och jag har förf de här debatterna. Jag tror def skulle vara rätt olidligt
- om man nu skall vara självkritisk - om jag skulle gå upp och svara den ena
falaren efter den andra pä allt som rörde ekonomisk debatt. Därför har vi gjorf
den här arbetsfördelningen, och jag tror aft kammarens ledamöter generellt sett
tycker att det är en förnuftig metod som vi arbetar efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna tillägga att det inte finns någon - och det
vet Gunnar Sträng -som jag hellre vill fa upp en debatt med än Gunnar Sträng,
så fa det som en komplimang från min sida, även om def kan kännas obehagligt!
Jag tycker att de debatterna hör till de mest stimulerande av de debatter som
jag under lång tid har fört i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är bara en sak som jag skulle vilja säga - trots att
jag nu inte tagit upp en sakdebatt - med anledning av Gunnar Strängs tal om
överbryggningspo­litik och mycket, mycket annat. Gunnar Sträng har ett nästan
oslagbart minne, och jag tror atf Gunnar Sträng minns våra debatter från slutet
av 1960-falef och början på 1970-talet, då jag i debatt efter debatt varnade
för konsekvenserna av den polifik som vi då bedrev i Sverige. Gunnar Sträng
skyfflade undan alla mina varningar, men jag vidhöll att def var en riskabel
politik, som så småningom skulle få de konsekvenser som den också så småningom
fick. Gunnar Sträng kan lätt konstatera riktigheten i deffa genom atf gå
fillbaka i protokollen och studera dem. Då skall han finna aft vad jag säger nu
helt och hållet bär sanningens prägel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu vet jag mycket väl att det inte allfid ger någon
särskild tillfredsställelse Och inte heller någon särskild popularitet att
säga; Vad var det jag sade! Jag vet att det hör fill def mest otacksamma som
finns. Jag skall gärna erkänna atf jag skulle ha varit mera tillfredsställd i
dag om def hade visat sig att de farhågor jag då gav uttryck åt och som blev bortviffade
av Gunnar Sträng hade varit obefogade. Men nu visar de sig faktiskt ha varit
befogade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra personliga frågan som Gunnar Sträng tog upp
gällde brevet från den fidigare ordföranden i finansutskottet Sven Ekström. Def
brevet var faktiskt inte eft privatbrev - det var på vanligt sätt diariefört i
departementet. Så goda personliga vänner är Sven Ekström och jag infe aft vi
skriver förtroliga brev till varandra. Det här var ett brev fill
ekonomiministern, och brevet var en missivskrivelse, med vilken följde en
trycksak som är spridd i tusentals exemplar till de anställda vid Iggesunds
Bruk och även fill pressen. I den här trycksaken står precis samma saker som i
brevet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def var alltså i allra högsta grad fråga om offentliga
handlingar, som jag citerade för att visa att man i de djupa leden såg på
aktiesparkontona på ett helt annat sätt än vad Kjell-Olof Feldt och troligen
också Gunnar Sträng gör. Jag har alltså icke gjort mig skyldig fill något
ogrannlaga, när jag citerat ett offentligt brev, en missivskrivelse till en
trycksak som var spridd över en stor del av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 35
GUNNAR STRÄNG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Om jag skall vara korrekt och i def här
inlägget svara Gösta Bohman helt vid sidan av den ekonomiska debatten, så rör
def sig om hur pass ambitiös Gösta Bohman är när det gäller atf sitta i bänken
under våra ekonomiska debatter. Det har inte varit så över sig med deffa. Det
är möjligt atf Gösta Bohman har haft giltigt förfall i dag, och då accepterar
jag def, men jag syftar på fidigare tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har ju en fid haft en så blygsam funktion att jag
kommit mycket långt ner på talarlistan, och jag har brukat inleda mitt
anförande i lämplig tid efter matrasten. Då har jag alltid saknat Gösta Bohman
pä stafsrådsbänken. Möjligen fanns han där under de allra första åren jag hade
nöjet att se honom som ekonomiminister, men då var vi så invanda vid varandra
att det gick av gammal vana, skulle jag tro. Jag skulle önska att den vanan
återupptogs, även om jag vid något tillfälle tvingas att bli placerad på listan
efter matrasten. Jag tycker att det ligger något av respekt för
riksdagskollegerna i att man iakttar detta. Jag kan säga det därför att ingen
av riksdagens ledamöter på den fid då jag var finansminister såg mig lyfta från
bänken så länge den ekonomiska debatten pågick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till allra sist: Jag tyckte def var litet skralt med
förklaringen fill Sven Ekströms brev. Skriver man i den uppfattningen aft det
skall vara en officiell skrivelse till Kungl. Maj;fs kansli, som i vederbörlig
ordning skall register-föras och som följakfiigen skall vara fillgänglig som
offenfiig handling, så är jag något överraskad om rnan skriver: Tillgivne
vännen Sven Ekström. Så hette det ju i citatet i Gösta Bohmans första inlägg.
Atf man sedan lägger med en trycksak eller en annan handling kan ha sin
alldeles speciella förkla­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men all right - det här är ju ingenting som spelar någon
roll i den ekonomiska debatten. Jag har emellertid en känsla av aft jag talar å
Sven Ekströms vägnar - han är ju infe själv här - när jag säger att Sven
Ekström infe gillar att det här brevet används som slagträ mot hans
partivänner, som sitter som Gösta Bohmans motståndare i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 36
Ekonomiministern GÖSTA BOHMAN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Nu skall vi nog citera räft. Det står inte
under brevet-jag sade det inte heller - &amp;quot;Tillgivne vännen&amp;quot;. Det står
hövligt och på vanlig svenska; &amp;quot;Din tillgivne&amp;quot;. Så skriver vi fill
varandra i de här kretsarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att Gunnar Sträng har rätt; Sven Ekström skulle
inte ha gillat aft det här brevet blev eft slagträ. Och jag är alldeles
övertygad om att Sven Ekström aldrig skulle ha gillat att socialdemokraterna
gjorde den här frågan fill ett slagträ. Om man läser broschyren, eller vad jag
skall kalla trycksaken för, finner man att den ena representanten för facket
efter den andra säger att deffa är eft väldigt bra system, aft det här är en väldigt
bra ordning och atf de anställda runt om i Sverige - de anställda som
socialdemokraterna framför allt säger sig fala för - tycker att systemet är
mycket bra. Då tror jag atf de anställda är mycket ledsna över att dessa
sparkonton används som ett slagfrä i den polifiska debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari. 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är när def gäller dem som på deffa sätt går fill strid
mof systemet som Gunnar Sträng skall använda begreppet slagträ, infe när det
gäller mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 37 GUNNAR STRÄNG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Vi fortsätter denna något bisarra debatt, som
har fasligt litet med nationens ekonomi att göra. Det enklaste är väl aft vi
var och en har ett samtal med Sven Ekström. För mig blir def med gamle vännen
Sven Ekström - det är möjligt att herr Bohman kan säga detsamma. Då kan vi
kanske klara uf om Sven Ekström menade att brevet skulle bli en offentlig
angelägenhet eller infe. Det är inte så viktigt, men vi båda kan övertyga oss
om vad som var avsikten med det hela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 38
Budgefministern ROLF WIRTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru falman! Jag kommer senare i mitt anförande aft fa upp
en del av de åsikter som Gunnar Sträng har framfört om den ekonomiska politiken,
men först nägra inledande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag, liksom så många gånger tidigare, har det från denna
talarstol undersfrukifs aft läget i den svenska ekonomin är oroande. Vi har
obalanser som måste bemästras, om landet inte skall råka in i en ekonomisk kris
av def slag som vi kan studera på flera håll i vår omvärld. Jag har för egen
del aldrig försökt bagatellisera dessa ekonomiska problem, men jag har
samtidigt vinnlagt mig om att också peka på vissa positiva inslag i den svenska
ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige är ett rikt och välmående land. Vår standard är
mycket hög i nästan varje jämförelse med andra länder och tider. Arbetslösheten
är i ett internafionellt perspekfiv fortfarande utomordentligt låg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige nåddes ganska sent av de ekonomiska krisfenomen
som plågat den västliga industrivärlden under större delen av 1970-talet, eller
för att uttrycka det mer exakt: det dröjde lång tid innan krisfecknen märktes
särskilt mycket i den svenska ekonomin. Länge trodde vi att vi skulle kunna
klara oss från krisen genom den s. k. överbryggningspolitiken, vars syfte var
att hålla en högre akfivitet i Sveriges ekonomi än vad man hade utomlands. Det
lyckades infe, och jag skall återkomma till just denna punkt med anledning av
vad Gunnar Sträng sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi står nu inför ungefär samma krav på anpassning till
förändrade förhållanden sorn de flesta andra länder redan har ställts inför och
som dessa har mött med minst sagt växlande framgång. Oljeprishöjningarna,
löneex­plosionen 1975-1976, svag lönsamhet och låga investeringar, växande
konkurrens från nya industriländer, ökande frånvaro och en ny syn på arbetets
krav, stigande inflafion, snabbt växande offenfiiga utgifter och ett
skattetryck som är så högt att det knappast längre kan höjas är några av de mer
eller mindre långsikfigt verkande faktorer som skapat dagens ekono­miska
svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under överbryggningstiden har vi som folkhushåll levt över
våra produktiva tillgångar. Det kommer främst till synes i det stora
underskottet i bytesbalansen, men även det kraftiga och växande underskottet i
statsbud-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;geten är
egentligen uttryck för samma sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den senaste månaden har läget ljusnat något för
svensk ekonomi. LO och Arbetsgivareföreningen har snabbt slutit ett avtal, som
under den tvåårsperiod som avtalet gäller sammantaget ligger på en
samhällsekono­miskt försvarbar nivå. Regeringen har lagt fram ett nytf
offensivt program för den ekonomiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mycket vi måste åstadkomma inom den svenska
ekonomin under de närmaste åren, det är helt klart. Jag vill här främst peka på
sju huvuduppgifter för den ekonomiska politiken framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi måste föra
en politik som medför att vi kraftigt kan minska inflationstakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För defta krävs
att vi får ner ökningstakten i de offenfiiga utgifterna fill en nivå som är
förenlig med en takt som våra totala resurser växer i,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi skall få
balans i utrikesaffärerna så atf vi åtminstone kan sluta låna utomlands till
vår egen konsumtion, som just nu är alltför stor i förhållande till våra
produktionsresurser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def är
nödvändigt aft vi kommer bort från vårt stora oljeberoende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi måste få
fart på produkfionen. Det skall gå att tillverka varor och tjänster i Sverige
och sälja dem i internationell tävlan till konkurrenskraffiga priser.
Industrins investeringar skall öka, ty endast då kan produktion och
sysselsättning fortsätta atf växa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi måste se
till atf aldrig låta massarbetslösheten och undersysselsäft-ningen få fotfäste
i vårt land,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi skall ha eff
skattesystem som verkligen fungerar och som gynnar arbete, hederlighet och
sparsamhef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi måste också under detta skede hålla fast vid
solidariteten med de fattiga folken. Men samtidigt måste vi vara medvetna om
att vi kan leva upp till den solidariteten bara om vi får ordning på vår egen
ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad skall man då säga om de här sju punkterna? En nära
till hands liggande kommentar är att def rör sig om idel självklarhefer. Men
det är just det som är poängen med uppräkningen. Vad jag nämnde är en rad
centrala mål för den ekonomiska polifiken om vilka det i dag tycks råda stor
enighet. Den enigheten borde vi ta fasta på och använda som grund för konkreta
polifiska åtgärder. Framför allt kanske denna enighet borde stämma en del
politiska debattörer till eftertanke vad gäller det egna tonläget. Det kanske
finns utsikter till ökad samstämmighet i grunduppfattningen om det ekonomiska
läget - Gunnar Sträng betygade ju aft def i dag i stort sett råder enighet om
dessa ting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har därför med intresse läst den socialdemokratiska
partimofionen om den ekonomiska politiken och det socialdemokraterna för fram i
reservafio­nerna vid finansutskottets betänkande. Det finns både i motionen och
i reservationerna en intressant skillnad mellan å ena sidan ordval och tonfall
och å andra sidan vad som faktiskt sägs i olika sakfrågor. Man kan säga att det
fortfarande finns en viss oförsonlighet i debatt och i skrivsätt. Man
reserverar sig mot nästan hela finansutskottefs betänkande som sådant. Hela
avsnitt i reservationerna visar sig dock vid en närmare analys och genomläsning
ligga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mycket
nära det regeringen för fram som bedömning av def ekonomiska läget och vilka
åtgärder som krävs för aft komma fill rätta med det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framför allt i motionen redovisas en i flera avseenden
mera realisfisk uppfattning än tidigare om vårt lands ekonomiska situation, i
varje fall enligt min bedömning. Det kanske pågår en omprövning inom
socialdemokratin när det gäller synen på den ekonomiska politiken. En sådan
vore i så fall mycket välkommen. Det finns fortfarande en del i oppositionens
rekom­mendafioner som för mig är litet underligt. Men på vissa punkter har det
skett en uppenbar tillnykfring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller bl. a. den viktiga frågan om huruvida vi som
nation lever över våra fillgångar eller ej. För praktiskt taget varje ekonom
och även för de flesta andra människor är det helt uppenbart att vi under en
längre fid konsumerat mer än vi förmått producera och atf vi i längden inte kan
fortsätta med det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ännu så sent som i den stora partimofionen till den urtima
riksdagen lade socialdemokraterna ner stor kraft på aft slippa erkänna defta
förhållande. Man försökte atf på en och samma gång försiktigt hålla med om att
det någon gång i framtiden kanske kunde finnas anledning att hålla tillbaka
konsum­tionen och påstå att det just för tillfället tvärtom fanns anledning att
ytterligare öka efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den nu
aktuella mofionen konstaterar man rakt upp och ner:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi lever som nation över våra tillgångar i den
meningen att vi konsumerar mera än vi producerar.&amp;quot; Detta leder bl. a. till
inflation. Def sägs nämligen också i motionen; &amp;quot;En inflationisfisk
utveckling vittnar om aft de samman­lagda anspråk som reses på den kaka som
skall delas är större än kakan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här är välkomna, nyvunna insikter. Åven de sex
socialdemokratiska ekonomerna, som har åberopats i debatten i dag och som i
fidningen Arbetet presenterade en hästkur för den svenska ekonomin, kräver att
socialdemo­kratin nu skall inse atf en dämpning av den offenfiiga sektorns
expansion är en oundviklig del i en polifik som syftar till att nå ekonomisk
balans. Den hästkur som de socialdemokratiska ekonomerna lanserade är i själva
verket till stor del eft erkännande av den politik som regeringen nu för. Men
den är inte minst en hård kritik av oppositionens oförmåga att komma med eff
realistiskt alternafiv i dessa avseenden. Vi får nu se vad det här
debattinlägget leder fill. Gunnar Sträng sade alldeles nyss aft man lyssnar
till det man vill lyssna till, och det som inte passar för man åf sidan. Jag
hoppas att deffa är ett avsnitt som man infe skall föra åt sidan. I varje fall
blir def utomordentligt intressant att se hur mycket dessa ekonomer, som också
är representerade i Ingvar Carlssons &amp;quot;krisgrupp&amp;quot; inom det
socialdemokrafiska partiet, kan göra sig hörda och vad detta kommer att leda
fram fill i den produkt som gruppen skall presentera om ett par månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat uttryck för én glädjande tillnykfring inom det
socialdemokra­tiska partiet är det klara uttalandet i partimotionen om det
nödvändiga i &amp;quot;att genomföra en avsevärd öch generell sänkning av
marginalskatterna&amp;quot;. Det finns dock alltjämt en rad inbyggda motsättningar
i socialdemokraternas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekonomiska
politik. I reservafionen om riktlinjerna för budgefregleringen säger nämligen
oppositionen: &amp;quot;I socialdemokrafiska motioner och reserva­tioner i
riksdagen har alltsedan 1976 starka varningar utfärdats mof den lättsinniga
finanspolifik som den borgerliga regeringen bedrivit.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är helt sant att socialdemokraterna har varnat för
stora budgetunder­skott, och def är en berättigad varning. Men
socialdemokraterna har inte fäst särskilt stort avseende vid sina egna
varningar när de utformat de konkreta kraven. Ända sedan januari 1977 har
socialdemokraterna bedrivit en konsekvent överbudspolitik, som skulle ha ökat
budgetunderskottet ytterli­gare. Jag häller inte med om att
treparfiregeringarnas eller folkpartirege­ringens finanspolitik varit
lättsinnig, som socialdemokraterna påstår. Klart är emellerfid atf
socialdemokraterna när def gäller prakfisk handling krävt en åtskilligt mer
lättsinnig finanspolitik än den som faktiskt förts - låt mig bara erinra om det
miljardslukande s. k. 90-dagarsprogram som lades fram inför 1979 års val.
Överbud presenterar man även i år. Den socialdemokratiska partimofionen är inte
alls totalfinansierad. Def återstår att se om man kommer att vara återhållsam i
utskottsbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga av de krav på åtgärder inom den ekonomiska
politiken som socialdemokraterna fört fram genom åren har varit av
dagsländekaraktär och säkert aldrig riktigt allvariigt menade. Vem har
exempelvis hört någon socialdemokrat i år föra fram krav på importdepositioner,
som så sent som i augusti förra året ansågs vara ett riktigt medel mot
allehanda problem inom den ekonomiska politiken? I höstas skulle
marginalskatterna skärpas. I januari säger man att de bör sänkas. Om detta är
allvarligt menat får väl framfiden utvisa. Det behöver kanske inte betyda så
mycket att man i reservationen talar illa om regeringens allvarligt menade
inbjudan till överläggningar om hur marginalskatterna skall kunna sänkas fill
högst 50 % för de flesta inkomsttagare. Möjligen är def som i det avseendet
skrivits av reservanterna ett uttryck för att de är fångar i den egna
konfrontationstak­tikens säregna ordval. Jag hoppas aft man kommer aft ta upp
sakfrågan på ett annat sätt så småningom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett genomgående tema i den socialdemokratiska mofionen om
den ekonomiska polifiken är att åfsframningspolitiken drivs alltför långt - det
var ju eft viktigt tema också i Gunnar Strängs anförande. Samtidigt framför man
kritik som går ut på att budgetunderskottet är alltför stort. I motioner och
reservationer har socialdemokraterna genom åren lagt ner betydande möda på att
försöka förena dessa till synes motstridiga uppfattningar. Det gör man i
allmänhet genom att hävda att de genom regeringens besparingsförslag frigjorda
resurserna infe kan utnyttjas produktivt. Det är inte allfid så lätt att inse
vad som avses med defta påstående, ty om man menar att den nödvändiga
återhållsamheten med offentliga och privata konsumfionsök-ningar måste förenas
med offensiva insatser för att stimulera investeringar och produktionsökning
inom industrin, är detta ytterligare en insikt som regering och opposifion har
gemensamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall obalanserna i ekonomin kunna rättas fill, och det
måste ju ske, krävs det stor återhållsamhet med nya konsumtionsutgifter. Som
jag nyss nämnde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;var detta
även en av huvudpunkterna i den s, k, hästkuren som s-ekonomerna presenterade.
Denna återhållsamhet måste prägla hela ekono­min, men naturligtvis i synnerhet
dess hitfills snabbast expanderande del, dvs, den offentliga sektorn. Men def
räcker inte med defta. Återhållsamhet när det gäller nya utgifter måste
kombineras med offensiva åtgärder i syfte aft få fart på investeringar och
ekonomisk tillväxt. Detta dubbla grepp är precis vad regeringens politik syftar
fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den offenfiiga sektorn utgör en liten del av BNP, kan
man låta den växa i den takt som man själv önskar. Men när stat, kommun och
socialförsäkringssektor redan tar merparten av BNP i anspråk för egen
konsumtion och omfördelning, går det infe att som hittills låta de offentliga
utgifterna öka snabbare än de totala resurserna växer. Skall vi återställa den
samhällsekonomiska balansen, måste de offentliga utgifterna under prak­tiskt
taget hela återstoden av 1980-talet växa t. o. m. klart långsammare än BNP.
Detta är något som - åtminstone för statens del - är pä väg att ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är viktigt att understryka aft det är ytterst svårt,
kanske omöjligt, att komma till rätta med balansrubbningarna ufan tillväxt i
ekonomin. Det är inte säkert atf ens mycket dramatiska utgiftsnedskärningar
eller skattehöj­ningar ensamma skulle kunna leda fill den nödvändiga
minskningen av underskotfen i bytesbalans och statsbudget. Vad som därutöver
måste till är en politik som stärker näringslivets konkurrenskraft och främjar
tillväxt av produktion och inkomster. Därigenom kan exporten öka, importen
dämpas och skatteinkomsterna sfiga utan en höjning av skattesatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivets konkurrensförmåga har under en följd av år
utvecklats negativt, med undantag för perioden omedelbart efter devalveringen
1977, både på utlandsmarknaden och på hemmamarknaden. Lönsamheten har länge
varit alltför svag, och detta verkar som en hämsko på investeringsvil­jan. Utan
egna vinstmedel för aft finansiera en rimlig del av investerings­kostnaden
leder alltför ofta jämförelsen mellan säkra räntekostnader på lån och en osäker
avkastning på produktiva investeringar till att investeringarna helt enkelt
inte görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1979 och 1980 steg visserligen vinstnivån i
näringslivet, men den förblev ändå mycket låg. Betecknande är jämförelsen i
finansplanen, som visar att vinsterna i förhållande till produkfionsnivån vid
den senaste konjunkturuppgången inte nådde högre än till den lägsta nivå som
uppnåddes under lågkonjunkturen 1971-rl972.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändå har industrins investeringar ökat under de senaste
åren. 1979 ökade de med 3 % och 1980 med 16 % i volym. Det är dock en ökning
från en mycket låg nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är nödvändigt atf investeringarna hålls uppe och helst
ökar ytterligare under den kommande konjunkturnedgången. Regeringen har därför
gjort flera insatser för att stimulera industriinvesteringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första: Extra invesferingsavdrag medges under
perioden oktober 1980-december 1981. I motsats till fidigare avser detta avdrag
både statlig och kommunal skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra: Investeringsfonderna släpps fria också
under 1981 i hela landet för industriinvesteringar och i stödområdet även för
andra investe­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För det
tredje: De nya vinstfonderna får utnyttjas redan 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det fjärde: De särskilda likviditetsutjämningskonfona
kommer också att få utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tack vare atf aktiesparandet stimulerats och vissa
spekulativa beteenden motverkats genom ändrade skatteregler strömmar nu nytf
kapital fill aktiemarknaden. Jag har i årets socialdemokrafiska
ekonomisk-politiska motion också sett en tillnykfring när det gäller synen på
behovet av atf öka företagens konkurrenskraft. Så långt som till atf erkänna
behovet av hygglig lönsamhet och soliditet i företagen har man infe kommit, men
det är inget tvivel om atf det är kring dessa problem som många av motionens
försiktigt hållna näringspolitiska resonemang cirklar. Det kan finnas anledning
att begära ett klargörande på den här punkten. Är enligt socialdemokrafisk
uppfattning avkastningen på näringslivets investeringar i dag fillräcklig för
att möjliggöra den av alla önskade industriella expansionen, eller behöver
lönsamheten öka ytterligare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har, herr talman, inledningsvis angett den ekonomiska
polifikens uppgifter i sju punkter, om vilka jag tror att def råder bred
enighet tvärsöver partier och intressegrupper. Def gällde att bekämpa inflationen,
att inte låta de offentliga utgifterna öka mer än samhällsekonomin tål, dvs.
att dra ner den ökningstakt vi hitfills haft - den punkten tål kanske atf
diskutera ytterligare just med Gunnar Sträng -, aft återställa balansen i
utrikesaffä­rerna, att minska vårt oljeberoende, att sätta fart på produktionen
igen, atf motverka arbetslöshet och undersysselsättning och aft skapa ett
skattesystem som gynnar arbete, hederlighet och sparsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är den verklighet vi har atf arbeta med. Kring dessa
uppgifter borde def gå att ta gemensamma tag, bara def finns litet god vilja.
Vårt land är en ovanligt homogen nation. Vi saknar de klyftor som plågar många
länder, infe minst i Europa - klyftor som ohjälpligt delar folken efter
språkliga, religiösa, kulturella och etiska gränser. Vi har också mindre
sociala och ekonomiska skillnader mellan människor än vad man har på de flesta
andra håll. Den grundläggande enigheten borde vara en stor tillgång, inte minst
i det politiska arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall infe heller använda överord när def gäller
samarbetets former. Svensk polifik och svenskt näringsliv präglas infe av någon
oförsonlighef, även om vissa säkert vill ha mer av den varan. Det räcker med
atf vi vårdar vår gamla förmåga atf över parfi- och blockgränser, mellan arbetsmarkna­dens
parter och i alla våra folkrörelser samverka kring vad som bäst gynnar landet
och människorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag sade också inledningsvis att jag gärna
skulle vilja kommentera några av de punkter som Gunnar Sträng tog upp i sitt
anförande. Då vill jag gärna starta med aft säga att det kanske är litet för
lätt att säga som förrförre finansministern sade här. År 1932-1976 hade vi
socialdemokrater regeringsansvaret, sade han, och def är förvisso sant - det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;var
visserligen något mellanspel med koalition, men ni hade i alla fall det helt
klart dominerande ansvaret. Under den här tiden gick det bra, men efter 1976
har det varit 4 1/2 besvärliga år, sade Gunnar Sträng. Jag tycker nog ändå,
Gunnar Sträng, atf det finns plats för att nyansera def påståendet väldigt
långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss erkänna aft Sverige under de år som Gunnar Sträng
nämnde -särskilt naturligtvis under de första decennierna efter andra
världskrigefs slut - var i ett ovanligt gynnsamt läge och att det därför var en
rätt lätt uppgift aft regera landet. Jag vill infe säga annat än att den
uppgiften många gånger sköttes väl, men i förhällande fill vad vi nu upplever i
slutet av 1970-talet och vad vi står inför på 1980-talef var det ändå en
förhållandevis lätt uppgift aft bygga upp ett välstånd i det här landet - mot
vad vi har ätt möta i den nu sittande regeringen. Det är inte så svårt atf se
sig omkring och finna en rad socialdemokratiskt styrda länder som lever med
samma problem eller värre problem - fa bara Danmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Logiken atf en socialdemokrafisk regering alltid leder
till välstånd, välfärd och trygghet för def svenska folket medan det med en
icke socialdemokrafisk regering blir besvärligheter håller alltså infe, Gunnar
Sträng. Lät oss vara överens om att det var litet för lätffärdigt resonerat.
Def finns en mängd andra problem som är med i bilden och som andra socialdemokratiska
regeringar inte har skött bättre utan snarare sämre än vad den regering som nu
har ansvaret i Sverige gör. Låt mig bara peka på hur vi har klarat
arbetsmarknadssituationen här i landet jämfört med hur socialdemokraterna har
klarat den i exempelvis Danmark och England - jag menar då den labourregering
som satt före den nuvarande konservativa regeringen med Mrs Thatcher i spetsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När defta nu är sagt, tycker jag aft vi bör se litet
kritiskt också på överbryggningsåren 1975 och 1976. Det har fidigare pekats på
aft def på senare tid har kommit in en ny insikt i de socialdemokrafiska
dokumenten. Jag har i mitt anförande pekat på flera punkter. En skrift som har
tilldragit sig stor uppmärksamhet är def fondförslag som har lagts fram. I def
säger man klart ut aft löneutvecklingen under åren 1974-1976 medförde att man
flck mycket svåra kostnadsproblem aft hantera. Jag skall infe citera hela det
långa aktstycket, för jag tror att Gunnar Sträng känner väl till aft detta är
ett konstaterande som man gör om de s. k. överbryggningsåren. Löneutveck­lingen
var under dessa år sådan att man flck en puckel som skapade stora
kostnadsproblem framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror atf C.-H. Hermansson gjorde en rikfig anmärkning
om industrins situation i Sverige. Han sade om överbryggningsåren atf man inte
i tid tog itu med de strukturproblem i industrin som då var kända. Om den
dåvarande socialdemokratiska regeringen hade varit vaksam, borde den ha tacklat
dessa problem på ett bättre sätt och inte lämnat över dem till en kommande
regering att lösa. Vi hade en mängd branschproblem att hantera under de första
åren, och de kommer att förstärkas under 1980-talet. Det är helt klart, och det
sade också Gunnar Sträng i sitt anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
intressantaste avsnittet i Gunnar Strängs anförande tycker jag var det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;där han
talade om arbetsmarknadssituationen. Han hävdade faktiskt att vägen ut ur den
svenska ekonomiska krisen är att anställa folk för fulla muggar i kommun, i
landsting, i stat. Det var i en kort sammanfattning ungefär det recept som
Gunnar Sträng hade. Han trodde infe på aft industrin kunde ta emot så värst
mycket mer människor, därför aft där skulle robofar och datorer i stället sköta
jobben och människorna skulle anställas inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det där låter kanske bra. Jag är medveten om aft under
1970-talef var det den offentliga sektorn som svarade för den stora tillväxten
på den svenska arbetsmarknaden. Det är därför vi nu kan notera det högsta
sysselsättnings-fal som vi någonsin har haft på svensk arbetsmarknad. Det finns
ett stort behov av tjänster på den offentliga sektorn, framför allt inom värd-
och utbildningssektorerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det var hanferbart, Gunnar Sträng, under den tid då
man fortfarande kunde låta de kommunala skatterna växa och när man också kunde
öka skatteuttaget till stat och landsfing. Def skedde väldigt snabbt -
skattekvoten ökade pä bara ett tiotal år från 40 % upptill 53 %. Men nu kommer
min fråga till Gunnar Sträng. Är det alltså Gunnar Strängs rekommendation atf låta
skatterna i kommuner, landsting och stat växa vidare för att finansiera en
kraftig sysselsättningsökning inom den offenfiiga sektorn? För det går infe att
bara säga aft man skall anställa folk inom den offentliga sektorn - man måste
också vara beredd att tala om hur lönekostnaderna skall finansieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är i dag i en situation då kommunerna tar hand om ca
160 miljarder av de 525 miljarder som hela BNP omfattar. Vi har skattesatser
som i många kommuner ligger på omkring 30 kr. och en bra bit däröver. Jag tror
uppriktigt sagt att det blir svårt att bara vandra vidare på 1960- och
1970-talens väg. Def skulle för kammaren vara utomordentligt intressant atf
höra hur Gunnar Sträng menar att han skall finansiera den här tillväxten inom
den offentliga sektorn. Jag vet inte vilken volym han avsåg, men det lät som om
det skulle fortsätta på ungefär samma sätt som förut. Då gäller det ca 400 000
nya jobb på en tioårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag håller gärna med Gunnar Sträng när def
gäller ett avsnitt i hans resonemang om hur exportindustrins struktur ser uf i
Sverige i dag. Det som överraskade mig var möjligen det aft Gunnar Sträng
uppmanade mig och övriga statsråd aft vakna till och se pä hur strukturen ser
ut nu, att svensk industri har tappat sä mycket av insatsvarorna till importen.
Det är ju i och för sig riktigt, men det är inte pånågot sätt enny information
för mig. Jag tror atf Gunnar Sträng kan erinra sig i varje fall ett par fre
debatter som vi hade under den tid då Gunnar Sträng saft i statsrädsbänken och
då jag talade om nödvändigheten atf få den mindre och medelstora
företagsamheten att expandera, så atf den kunde ta hand om insatsvarorna i
exportindustrin. Man såg hur denna företagsamhet höll på atf tappa mark och hur
företagen köptes upp, fusionerades och försvann. Infe minst kände jag problemet
väl från def län jag representerar, nämligen Jönköpings län. Jag var verkligen
vaksam på den punkten, och jag tycker aft def är tråkigt atf vi har kommit så
långt aft vär exportindustri fill 50 å 60 % är beroende av insatsvaror från
andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är gärna med på att vi skall försöka ta fillbaka de här
marknaderna. Men då kommer frågan: Hur skall det gå till? Där hade Gunnar
Sträng inget recept vad jag kunde höra. Jag är intresserad av att få föra den
debatten vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att def är nödvändigt aft man tar fasta på aft
def skall kännas lönsamt att sätta i gång nya företag, att ta litet extra tag
igen. Därför har vi försökt förändra företagsbeskattningen, så att man inte
drabbas av de beryktade Pomperipossaeffekterna, som Gunnar Sträng väl känner
till och som han hade många besvärliga debatter om i mitten av 1970-taIet. Det
är därför det är så viktigt att vi får en sänkning av marginalskaften. För def
här är en motor. Ufan tvivel reagerar löntagare positivt på atf de får litet
mer kvar av de senast intjänade hundralapparna. Jag tror inte aft Gunnar Sträng
egentligen vill bestrida det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det här fanns en liten nyansskillnad mellan
vad som sägs i den socialdemokrafiska mofionen och i reservationen och vad
Gunnar Sträng sade om marginalskatten. Jag skulle därför gärna vilja rikta
också följande fråga: Är Gunnar Sträng motståndare till en radikal
marginalskaftesänkning, nägot som jag tror att Gunnar Sträng egentligen alltid
varit? Det lät så. Jag uppmanades att ta väldigt försiktigt på detta. Gunnar
Sträng erinrade om att vi gjort vikfiga saker i de två Fälldinregeringarna och
i Ola Ullsten-regeringen för aft göra det litet mer lönsamt atf ta extra tag.
Får jag erinra om atf vi fasat av några procentenheter, att vi har infört
inflafionsskyddet och att vi infört ett marginalskattetak. Allt detta är
åtgärder som verkar för det syfte som vi talade om under den fid vi var
oppositionsparti.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vill gå vidare, och vi vill verkligen uppnå en rejäl
marginalskattesänk­ning. Glöm inte bort att 90 % av alla löntagare i det här
landet befinner sig i inkomst skikten under 120 000 kr. Det här är alltså infe
något stort intresse för höginkomsttagarna utan för de många tjänstemännen och
för mycket stora grupper av LO-kollektivet, som upplever marginalskatterna som
betungan­de. Def är naturligtvis därför som man möter en allt större förståelse
från löntagarorganisationerna när det gäller atf verkligen göra något åt margi­nalskatterna
och inte bara - som ibland litet kritiskt har sagts till regeringen -att ta
bort någon enstaka procentenhet. Något mera rejält måste göras, hävdas allt
oftare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill än en gång ställa frågan om Gunnar Sträng i det
avseendet befinner sig i någon form av opposifion mot exempelvis vad Kjell-Olof
Feldt sade i en debatt med mig och som publicerats i Veckans Affärer. Jag
uppfattade honom så, att han också hade som målsättning att vi skulle komma ned
mot 50-procentsnivån och att han ansåg att man bör sänka marginalskaftetakef.
På den senaste punkten var han något oklarare - det medger jag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande nivåerna hade vi således i stort sett samma
uppfattning. Kjell-Olof Feldt hade också synpunkter på beskattningen av de
allra högsta inkomsttagarna - jag är medveten om det, men de tål att väl
diskuteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas, Gunnar Sträng, att vi, när vi inom kort sätter
oss ned och diskuterar marginalskatterna, skall kunna mötas i en reform som
verkligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sätter
fart på hjulen i den svenska industrin. Det behövs, om vi skall klara de     Nr
87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;obalanser som vi lever med.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:295.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 februari 1981&lt;br&gt;
Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av    ________ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 39 GUNNAR STRÄNG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Def är naturligtvis omöjligt atf gå herr
Wirtén till mötes och svara på allting som han frågade om här. Men låt mig bara
inledningsvis fråga: Har vi i det här landet över huvud taget råd att arbeta?
Rent förståndsmässigt borde vi ha råd med def.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i mitt fidigare anförande beskrivit de klara
begränsningar jag ser i fräga om att industrin skall rekrytera flera anställda,
eftersom det gäller en volymökning som fas fram med en rationellare
maskinapparat och infe med fler anställda på verkstadsgolven. Då kvarstår
frågan; Skall vi i det här landet inte ha råd att arbeta? Två vägar återstår:
antingen far den offentliga sektorn - jag bortser från att vissa avsnitt i
industrin kan hjälpa till - hand om människor som vill ha arbete och undersöker
var def finns behov av aft anlita dem, eller också fortsätter man med en
ansvällning via arbetsmarknadsver­ket i fråga om utbildning, omskolning eller
vilka aktiviteter det nu än är -halvskyddade, skyddade etc. Inte mindre än 119
000 människor arbetar ju f. n. på def området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom, herr Wirtén: def kostar precis lika mycket
pengar. Jag kan därför svara herr Wirtén med följande motfråga: Skall vi täcka
de kostnaderna över skatten fill landsting och kommun, eller skall vi täcka dem
över statsskaften? Om herr Wirtén vill hålla uppe sysselsättningen, kommer han
då i def perspektivet att finna sig i att nya miljarder skickas över till
arbetsmarknadsverket med jämna mellanrum? Hela tiden är det ju fråga om
huruvida vi skall låta människor gå arbetslösa eller om vi skall ha
sysselsättning för dem. Jag ansluter mig fill def senare alternafivet, och jag
hoppas atf herr Wirtén gör detsamma. Därför är problemet infe svårare än jag
nyss redovisat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om marginalskatten är det ju så, att två
tredjedelar av landets skattebetalare ligger på maximalt 51-52 % i
marginalskatt i dag. Jag är alldeles övertygad om aft många av småföretagarna -
utifrån deras förefagardeklarafioner - har årsinkomster på bortåt 60 000, 65
000 och 70 000 kr, - men inte mer. Då är marginalskatten inget problem.
Marginalskatten blir ett problem när man kommer upp i årsinkomster över 120 000
kr,, då den utgår med 80 %, eller över 190 000 kr,, då den utgår med 85 %.
Trots de höga marginalskatterna lever de människorna bättre än de som tjänar
väsentligt lägre - det går aldrig aft komma ifrån. Därför skall man infe utlova
kraffiga sänkningar av de högre marginalskatterna som en förstahandsfråga, Def
är min uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 40
Budgetminisfern ROLF WIRTÉN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag uppfatfar Gunnar Strängs replik så, att
vad han nu rekommenderar är höjda kommunalskatter för atf man skall kunna
anställa människor inom bl, a, barnomsorgen, undervisningsväsendet och äldreom­sorgen
eller för att - via höjd landstingsskatt - ta hand om långtidsvården. Jag är
helt överens med Gunnar Sträng om att barnomsorg och äldrevård är prioriterade
områden, där vi måste satsa stora pengar. Satsningar på dessa områden måste vi
ändå göra via en omprioritering frän andra sektorer, sävift jag kan förstå.
Eller menar Gunnar Sträng att den kommunala expansionen skall få fortsätta som
hitfills? Def är eft annat sätt att se samma problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillväxten i de kommunala ekonomierna har legat på 4 ä 5 %
och t. o. m. över det i en del landsting och kommuner under senare år.
Långtidsutred­ningar visar med stor tydlighet att om vi över huvud taget skall
få balans i den svenska ekonomin måste kommunernas tillväxt stanna vid plus 1
%. På den statliga sidan ligger budgetförslaget för 1981/82 pä realt minus 0,5
%. Vad långtidsutredningen pekar på beträffande denna begränsade tillväxt går
inte aft klara, om man vill behälla den rättmätiga värd som människor behöver
när de blir sjuka, eller om man vill ordna barnomsorgen sä att föräldrar kan
komma ut i produkfionen, ufan att en del förändringar i den kommunala
verksamheten genomförs. Om det är så atf Gunnar Sträng infe vill ställa upp på
detta, innebär hans resonemang, som jag sade inledningsvis, aft kommunerna får
fortsätta aft expandera precis som hittills. Men då, herr talman, skall man
inte samfidigt gå uf och kritisera regeringen för ett alltför stort
budgetunderskott. Det resonemang som Gunnar Sträng för leder till ett snabbt
växande underskott, som blir alldeles ohanterligt med ökad upplåning. Bäde
Gunnar Sträng och jag vet atf den tyngsta posten i budgeten just nu, om man
utgår från vilken post som har den kraftigaste ökningen, är låneräntan. Den
skulle bli ännu tyngre, skulle helt enkelt dra ner oss i en ekonomisk dy och
bli närmast ohanferbar. Därför är det nödvändigt att bryta den här utvecklingen
och göra det snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker, herr talman, att regeringen har visat stor
handlingskraft med de åtgärder som föreslagits i besparingspaket en i höstas
och nu genomförts i den budgetbehandling som skett inför januari. Kan vi
fortsätta på den vägen kan vi pä sikt - det tar tid, jag är medveten om def -
vända utvecklingen i Sverige under 1980-talef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 41
GUNNAR STRÄNG (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vad en justering av den kommunala
utdebiteringen har med herr Wirténs budgetunderskott atf göra får nog herr
Wirtén gå hem och tänka över en gäng fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag säga aft långtidsutredningen, som har
åberopats av herr Wirtén och även från annat håll på regeringsbänken, har den
intressanta egenskapen atf den blir korrigerad av verkligheten. Varje
långtidsutredning sedan början av 1950-talet - jag har haft möjlighet aft följa
dem alla - har blivit starkt korrigerad av verkligheten. Det kommer även den
här långtidsutredningen att bli. Tag den för vad den är. men bind inte fast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;politiken
vid den som om den vore något slags altartavla med förutsägelser som kommer att
slå in i framtiden. Då hamnar man nämligen fel. När sedan herr Wirtén rör sig
med uttrycket att nationen lever över sina tillgångar, att vi gör slut på mer
än vi producerar, så är det hela tiden en fråga om: Var ligger nivån på det vi
producerar? Jag säg för litet sedan en utredning, där man kommit fram till att
vi för dagen utnyttjar vår produktionskapacitet endast till 70 %. Jag tror det
är för dystert. Jag skulle vilja höja siffran fill 80, men varför skall vi infe
utnyttja den fill 95 %? Def finns ingen risk för överansträngning vid detta
tal. Utnyttjar man produktionskapaciteten bättre genom atf ha folk i arbete och
ge folk köpkraft och möjlighet till efterfrågan, då kan man kosta på sig en
konsumtion i relation till defta. Diskutera således inte konsumtio­nen som en
för hög konsumtion i dagens produktionsläge, när vi har en för låg produktion i
förhållande fill våra resurser. - Def där är en enkel korrigering, som jag
tycker att herr Wirtén skulle fundera på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst har vi suttit länge och regerat - från 1932 till
1976. Och på det hela taget levde nationen väl under den fiden. Det var med
vissa infermittenta avbrott en stadig stegring av nationalprodukten, och den
fördelades på eff rimligt och rättvist sätt. Det här gamla fattiga Sverige blev
en hygglig nation atf leva uti. Det är den utvecklingen som brutits nu. Och då
säger herr Wirtén: I andra nationer, där man har socialdemokratisk regering, är
def inte heller något speciellt rekommendabelt läge just nu. - Det finns infe
så många nationer som kunnat leva med en socialdemokratisk regering och en
socialdemokratisk majoritet i parlamentet. Många av de länder som herr Wirtén
tar som jämförelse är sådana där man tvingats till alla möjliga kompromisser
med hänsyn till minoritetsläge i parlamentet och där def sannerligen infe är
någon socialdemokratisk politik som förs. Men i England har vi haft
labourregeringar med majoritet i parlamentet och motsatsen - och det är värre
nu än vad def har varit under någon labourregering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 42
Budgetminisfern ROLF WIRTEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Def finns eft klart samband mellan
kommunernas ekonomi och statens budgetunderskott. Def är väl ändå helt klart,
Gunnar Sträng, att def i dag sker en mycket kraftig transferering av
statspengar fill kommunal verksamhet. Och skall vi hälla fast vid en stram
budget på den statliga sidan -jag nämnde aft vi nu realt ligger pä minus 0,5 %
för 1981/82 - och samtidigt följa Gunnar Strängs rekommendation när det gäller
aft lösa krisen, nämligen atf kraffigt öka antalet anställda i kommuner och
landsfing, då är det inte möjligt att göra annat än att höja kommunalskatten.
Naturligtvis kan man också göra det omvända - ta uf högre statsskatt och
transferera pengar fill kommunerna, så att de kan finansiera denna
sysselsättningsökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men vilken lösning vi än väljer drabbar def
skattebetalaren - och det var def väsentliga i mitt resonemang här tidigare.
Och jag undrar verkligen om Gunnar Sträng som ansvarig finansminister skulle ha
vågat stå här och rekommendera en fortsatt expansion på skatternas väg, när vi
redan befinner oss på 53 % skattekvot eller, med ett annat mått, när två
tredjedelar av hela bruttonationalprodukten går fill den offentliga sektorn.
Jag vet att Gunnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sträng
hade invändningar mot det resonemanget, men likväl går två tredjedelar av
bruttonationalprodukten via de offentliga kassorna, och vill man öka antalet
anställda i den offentliga sektorn måste man gå ytterligare en bit på den
vägen. Jag är övertygad om atf de svenska skattebetalarna då skulle göra revolt
- ungefär som i Pomperipossadebatten, som fördes när Gunnar Sträng senast hade
ansvaret för de här frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andre  vice  talmannen  anmälde  att  Gunnar  Sträng
anhållit  att  till protokollet få antecknat atf han inte ägde rätt till
ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 43
NILS BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig på en gång sfilla oron hos talmannen
och kammarens ledamöter. Det är inte mitt manus som bärs fram i stora paket.
Def är däremot folkets röst i ett par angelägna frågor som hör samman med
dagens debatt. I dessa paket finns petifionslisfor med i runt tal 115 000
namnunder­skrifter med kräv som vänsterpartiet kommunisterna fört fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad kräver då dessa människor? Dels kräver de bort med
matmomsen. Dels kräver de nyval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landets statsminister har dock vägrat att ta emot
namnlistorna. Han börjar tydligen bli plågad av opinionsyttringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om nu inte herr Fälldin och regeringen är intresserade av
aft ta del av denna opinionsyttring, så vill jag begagna tillfället att
presentera resultatet för riksdagen och för svenska folket framför
TV-apparaferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kän inte vara en tillfällighet atf så mänga saft sina
namn under kraven på slopad matmoms och nyval. Det är en opinionsmätning som
infe kan nonchaleras. Visst kan regeringen vägra att fa emot en uppvaktning,
men man kan inte gärna blunda för en stark opinion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet på slopad matmoms växer sig allt starkare. Om detta
krav kommer till tillräckligt starkt uttryck kan vi kanske fä bort denna
orättvisa skatt. För en orättvis skatt är det - därom kan inga tvivel råda. På
varje tugga mat skall staten ha skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnfamiljerna, som ju har ett högt matkonto,
pensionärerna och låginkomsttagarna- som får använda stor del av inkomsten till
mat - drabbas hårdast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När matpriserna stiger - och def gör de som bekant ofta -
så läggs moms också pä prishöjningarna. Det blir börda på börda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet på slopad matmoms har drivits länge och fått en
växande anslutning. Den borgerliga regeringens politik ger också kravet ökad
betydelse. Det folkliga kravet framtvingade aft en del av momsinkomsferna
användes för subventionering av baslivsmedel. Detta var ett steg i räft
riktning och en möjlig väg atf fa bort själva momseffekten. Den nuvarande
regeringen är däremot i färd med atf rasera subventionssystemet och göra maten
dyrare. Den har avskaffat prisstoppet och medverkar till att fördyra maten.
Även prisstegringen beskattas alltså genom momsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens pris- och kartellnämnd redovisar i sin senaste
översikt atf på subventionerade baslivsmedel- dvs. mjölk, ost, kött, fläsk,
chark, mjöl och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bröd - har
priserna under januari stigit med i genomsnitt 8,8 %, föranlett av olika
orsaker, varav jordbruksavtalet och minskade livsmedelssubventioner är de
främsta. Effekterna av mervärdeskatten anges fill sammanlagt 3,4
procentenheter. Med andra ord: Om du får lägga fill ytterligare ca 9 kr. till
den hundralapp du köper baslivsmedel för, så skall faktiskt herrar Bohman och
Wirtén ha 3:50 av deffa till statskassan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur kan ni från regeringen försvara en polifik som
medvetet fördyrar Uvsmedel, genom att ni tar bort subvenfioner och avskaffar
prisstoppet, och samtidigt lägga skatt som extra börda på prisstegringarna? När
nu regeringen vägrar att fa emot namnlistorna med kravet på slopad matmoms, så
kanske ändå någon av regeringens företrädare - exempelvis budgetminister Rolf
Wirtén - kan ha något atf säga till dem som ställt kravet. De vill nog gärna ha
besked i en viktig fråga. Tänker ni fortsätta på den inslagna vägen med
försämrade livsmedelssubventioner och momshöjningar? Eller är ni beredda att
överväga eft slopande av matmomsen eller att använda momsinkomsfer­na för att
sänka livsmedelspriserna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen söker intala folk att vi alla måste finna oss i
åtstramningar och försämringar. Men attackerna sätts in mot de svagaste i
samhället. De ekonomiskt starka klarar sig, de gynnas av regeringens politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan regering måste bort! Det är det andra kravet som
återfinns på de petitionslistor jag visat upp här. Regeringen bedriver en
politik som går ut över pensionärer, barnfamiljer och de svagaste
löntagargrupperna. Därför krävs regeringens avgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man skall inte inbilla sig att den här regeringen
frivilligt kommer att bedriva en bättre polifik eller atf den frivilligt avgår.
Den måste tvingas till detta. De som med sina namn krävt slopad matmoms och
nyval ger uttryck för vad miljoner svenskar i dag anser. Detta ger särskild
tyngd åf denna opinionsyttring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller nu aft kanalisera den vrede som finns ute på
arbetsplatser, i fackliga organisationer, i bostadsområden osv. fill en mäktig
opinionsyttring som framtvingar en annan polifik. Det enda den här regeringen
begriper är en folkstorm mot dess utplundringspolifik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Borta är nu de fagra vallöftena som de borgerliga
partierna strödde omkring sig för atf vinna regeringsmakten. Kvar är en krass
arbetarfientlig regeringspoHtik, som bit för bit söker rasera vad det arbetande
folket i hård kamp fillfvingaf sig av social och materiell standard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till de mer anmärkningsvärda påståendena i regeringens
politik hör de som rör den offenfiiga sektorn, som också varit föremål för debatt
fidigare i dag. Dit hör påståendena om atf den offentliga sektorn måste hållas
tillbaka för att industrin skall få erforderlig arbetskraft. Detta säger man
samtidigt sorn driffinskränkningar, avskedanden och indusfrinedläggningar
duggar fäft. Detta säger man samfidigt som man i budgetpropositionen förutspår
ökad arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I budgetpropositionen noteras att den kommunala
ökningstakten dämpats något. Detta fillskrivs bl. a, det minskade behovet av
beredskapsarbeten. Men regeringen vill pressa tillbaka kommunerna ytterligare i
ett läge när den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1980/81:87-88&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;själv
förutspår ökad arbetslöshet och därmed ökaf behov av kommunala
beredskapsarbeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som vid högtidliga tillfällen brukar beskrivas som
&amp;quot;samspelet mellan stat och kommun&amp;quot; har fått en särskild innebörd. Man
kan säga aft i samma takt som regeringen angriper standarden på olika områden -
inklusive den kommunala servicen - ökar trycket på den kommunala sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ökad arbetslöshet, försämrade sociala och andra förmåner,
minskade resurser för skolan, försämringar för pensionärer och barnfamiljer -
allt detta skapar nya problem som kommunerna skall söka möta. Gör de det, då
rusar Bohman fram och hotar med lagsfiftning för att stoppa expansionen. Detta
är en både cynisk och omöjlig politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De som i kommunerna har att söka klara av den olösliga
ekvationen att ta hand om följderna av regeringens politik utan atf den
kommunala konsumtionen ökar känner inte igen sig i regeringens beskrivning av
kommunerna. De känner inte igen sig i den beskrivning som kommunmi­nisfern Karl
Boo söker ge från talarstolar landet runt, Hans budskap brukar vara; Kommunerna
har aldrig haft så gott ställt som nu. Kommunministern kan tillåta sig atf
blanda ihop eft års tillfälliga kassaförstärkningar med de långsiktiga
problemen så att bilden blir någorlunda snygg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inga skönmålningar i världen kan dölja def faktum atf man
överallt i kommuner och landsfing sitter och stryker i mycket angelägna
budgetäskan­den för att inte dra på sig Bohmans vrede. Där ryker
biblioteksfilialer och bokbussar. Där senareläggs barnstugor. Där prutas på
barn- och ungdoms­verksamhet. Där ställs miljöförbättringar åt sidan, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eft gemensamt drag för dessa prutningar är att de
försämrar eller fördröjer vikfig social service. Följderna blir ofta nya
problem som kommunerna har att möta. Åtstramningarna mot kommuner och landsfing
bidrar också till ökad arbetslöshet och förvärrar problemen på områden där
personalbristen redan nu håller på att knäcka de anställda, exempelvis inom
vårdsektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens attacker på den kommunala sektorn är en del i
angreppen på den grundläggande sociala standarden. Denna polifik är reaktionär.
Den får allt allvarligare konsekvenser, ju längre den drivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottefs betänkande är i flera avseenden eft
anmärkningsvärt dokument - anmärkningsvärt därför atf def så öppet går till
attack mot angelägna krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vpk-kravet på en planmässig utbyggnad av den offentliga
sektorn avvisas med formuleringen: &amp;quot;Enligt utskottets mening är problemet
inte atf planera för en utbyggnad utan atf vidta åtgärder för aft hindra en
alltför snabb utbyggnad.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är det besked som flnansutskottet ger till alla som
köar för plats i barnomsorg, sjukvård eller äldreomsorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt yrkande om åtgärder för att bekämpa arbetslösheten
bl, a, genom atf skapa 100 000 nya samhällsnyftiga arbeten och eft statligt
indusfriprogram för 1980-falet avfärdas så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet finner det inte särskilt meningsfullt att
i detalj här diskutera generella och svepande program av det slag motionärerna
vill att riksdagen skall anta,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är beskedet från finansutskottet fill alla som med oro
ser hur jobben bara försvinner och som väntar sig planmässiga åtgärder för att
skapa nya jobb. Det har som bekant inte saknats löften från regeringshåll om
hundratusentals nya jobb. Om något skall kallas för svepande, så är det väl
dessa vallöften!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller kravet på arbetstidsförkortning till sex
timmar per dag under 1980-falet med bibehållen lönestandard skriver utskottet:
&amp;quot;Mot bakgrund av den ekonomiska situafion vårt land befinner sig i finner
utskottet det förvånande att ett sådant förslag förs fram.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså finansutskottets besked till alla som
otåligt väntar på arbetstidsförkortning. Finansutskottet vill infe ens se def
som en fråga som kan lösas inom eff årtionde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa utskottsuttalanden har blivit väl härdsmälfa för
socialdemokrater­na, som i reservationer sökt nyansera språket något. Det
nödvändiga, kraftfulla motståndet mot de borgerliga i finansutskottet har
tyvärr inte reservanterna orkat med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill, herr talman, återknyta till den opinionsyttring
som jag har redovisat här. Det behövs opinionsyttringar för en annan polifik.
Det är viktigt att alla som känner följderna av regeringens polifik gör sina
röster hörda. Det kan ske på många sätt - petifionslisfor är bara ett. Det
finns ingen annan väg att tvinga fram en bättre och rättvisare politik än en
bred aktivitet över hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 44
Kommunministern KARL BOO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Kommuner och landsfing svarar för ungefär 70
% av den offenfiiga verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunerna tar i anspråk närmare en fjärdedel av
bruttonafionalpro­dukten. Det är två grundläggande förhållanden som gör det
nödvändigt för varje regering och varje politisk meningsriktning att ägna den
kommunala ekonomin ett betydande intresse. Dess anpassning till den
samhällsekono­miska utvecklingen har stor, för att inte säga avgörande,
betydelse för strävandena att nå ekonomisk balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att nå detta mål är det nödvändigt med ett fungerande
samspel mellan staten/regeringen å ena sidan och kommuner och landsting å andra
sidan. I princip bör det vara så, atf en uppgörelse om utrymmet för kommunal
expansion skall vara klar och redovisad helst redan i finansplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Defta fanns med som en framtidsinrikfning i
kommunalekonomiska utredningens förslag, och systemet har börjat utvecklas
under årens lopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart atf samspelet måste fungera. Det gäller
ansvaret för landets ekonomi och för den kommunala verksamhetens viktiga roll
att ge service och omsorg åf de enskilda människorna. Ty det är just det saken
gäller. Ibland får man av debatten det intrycket atf kommunal verksamhet är
något som vissa kommunalpolitiker &amp;quot;leker med&amp;quot; för egen del. Så är det
förvisso inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kommunala självstyrelsen i svensk utformning är unik i
världen. Det är angeläget att värna om och vidareutveckla denna med närhet till
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inflytande
för de många människorna samt med ansvar för en god hushållning och rätt
användning av resurser. Def vore illa om tillfälliga, kortsikfiga polifiska
vinster skulle äventyra denna hörnsten i vår demokra­fi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet sätts detta på speciella prov i ett läge då vi
måste dra ned på öknrngstakfen, starkt prioritera och t. o. m. göra
omprövningar i den kommunala verksamheten. Ett sådant läge har vi just nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medvetandet om den totala ekonomiska situationen växer sig
allt starkare också inom den kommunala sektorn. Def visas inte minst av atf
kommunerna i betydande utsträckning har lyckats bromsa expansionsfakten de
senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under några år i slutet på 1970-talet redovisades årliga
kommunala expansionsvolymer på 5-6 %, För år 1980 redovisas knappt 4 %, och för
innevarande år beräknas expansionsfakten ligga på strax under 3 %, Detta är i
linje med de rekommendationer som regeringen tidigare har gett i anslutning
till de totala samhällsekonomiska övervägandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de kommande åren är det emellertid nödvändigt aft
dämpa den kommunala expansionsfakten ytterligare. Låt mig dock slå fast att det
fortfarande handlar om en ökad kommunal verksamhet. Det är alltså inte fråga om
en stagnation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Långtidsutredningens bedömning är att 1 % i kommunal
volymökning är vad vi måste anpassa oss till de närmaste åren. Därigenom bereds
industrin utrymme för investeringar som kan garantera oss välstånd i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har för sin del anslutit sig fill
långtidsutredningens bedöm­ningar på denna punkt. Det är mof den bakgrunden de
kommunala inslagen i det ekonomiska åtgärdspaketet, som presenterades för några
veckor sedan, skall ses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När kommunerna redovisade en hög expansionsfakt bidrog de
- det skall inte förnekas - i allra högsta grad till att förhindra uppkomsten
av arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan grovt räknat säga att 1 % i kommunal volymökning
motsvarar ca 10 000 nya arbetstillfällen. Vid några fillfällen har den
kommunala expan­sionsfakten stått i strid med industrins önskemål om
arbetskraft, men det har inte alltid varit fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den kommunala expansionstakten de närmaste åren kommer
atf ligga på omkring 1 %, är det utomordentligt angeläget att industrin
verkligen förmår att ta till vara det ökade utbudet av arbetskraft. Def måste
bli något av en utmaning för industrin atf satsa offensivt och optimistiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna i anslutning fill vad Gunnar Sträng
tidigare anförde säga atf vi självfallet skall se till att vi kan arbeta oss ur
en ekonomiskt besvärlig situation. Det är en målsättning som vi måste ha för
ögonen. Men def är ändå nödvändigt att anpassa den offenfiiga volymökningen på
den kommunala sektorn till vad som är möjligt i nuvarande läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def skulle vara intressant att för Gunnar Sträng återge
vad han 1971 skrev i direktiven till den kommunalekonomiska utredningen. Då
Gunnar Sträng inte är i kammaren, skall jag inte citera hela avsniftetr Men
kontentan av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gunnar Strängs resonemang
i dessa direkfiv är att kommunerna infe skall få låna mer pengar, höja skatten
eller erhålla ytterligare statsbidrag. Den uppfattning som Gunnar Sträng hade
vid detta tillfälle är i långa stycken precis vad vi f. n. tvingas redovisa som
en målsättning i arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gunnar Sträng avslutar
defta avsnitt i direktiven med följande ord:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Takten
i den kommunala utgiftsexpansionen måste således nedbringas fill en nivå som
står i bättre överensstämmelse med tillväxten i landets totala inkomster och
produkfionskapacitet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget aft
redovisa detta i den nu aktuella diskussionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också viktigt - jag vill starkt understryka det - atf industriell expansion
kommer till stånd över hela landet. Och jag vill här erinra om aft en
flytfiasspolitik som nödvändiggör för tusentals människor att flytta till ett
fåtal orter står i strid med kravet på kommunal återhållsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
stora grupper av människor tvingas flytta till ett fåtal kommuner i vårt land,
mäsfe dessa kommuner bygga ut den grundläggande kommunala servicen, vilket
självfallet kommer att kosta pengar och driva upp expan­sionsfakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Decentraliseringsdelegationen
har lagt fram material som visar atf det är samhällsekonomiskt lönsamt att
nyttja de befintliga resurserna. Lägger man därtill aft det ur andra synpunkter
är en rikfigare politik för de många människorna, bör detta väga tungt i den
bedömning som skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som i dag lyssnar till den kommunalekonomiska diskussionen kan ibland få
intrycket av att regeringen håller på att försätta kommunerna i en situation av
armod och fattigdom. Så är naturligtvis ingalunda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är lätt att med några siffror motbevisa denna falska argumentation. Mellan åren
1976 och 1980 har statsbidragens andel av de kommunala bruffoutgifferna ökat
med närmare 3 procentenheter. Sammanlagt beräknas statens transfereringar till
kommunerna år 1980 uppgå till 37,8 miljarder. För 1981 beräknas de ligga pä
43,8 miljarder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
denna kraftiga ökning av statsbidragen skall också läggas andra åtgärder som
förbättrat situationen för kommunerna. Exempelvis har den allmänna
arbetsgivaravgiften borttagits. Om den hade varit kvar i dag, skulle den ha
belastat kommuner och landsfing med drygt 2,5 miljarder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
Nils Berndtson gör den enkla argumentationen fill visdom sker detta trots att
det finns klara fakta redovisade som talar emot honom - fakta som är tillgängliga
för inläsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
statens transfereringar av medel till kommunsektorn under de senaste åren är
det i första hand skatteutjämningsbidragen som har utvecklats ordentligt. 1976
var skatfeutjämningsbidraget 2,6 miljarder. För 1981 blir skafteufjämningsbidraget
ca 9 miljarder - således en väsentlig ökning, Nils Berndtson. Detta är en
satsning som knappast vittnar om en strävan att försätta den kommunala sektorn
i armod och fattigdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angeläget att vi går vidare med förenklingar av statlig styrning och
förbättrad skafteutjämning. En översyn av gällande regelsystem i detta avseende
pågår. Bidrag till denna översyn kommer också in från berörda kommuner.
Exempelvis har länsavdelningarna i de nordliga länen på eget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oiisdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inifiafiv
satt i gång vissa utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också angeläget atf andra statsbidragsregler kan
förenklas och i möjligaste mån ges skaffeutjämnande effekter. Strävan måste
vara att öka de kommunala självbesfämmandemöjligheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Def är min bestämda uppfattning att den bästa
hushållningen med knappa ekonomiska resurser är att lägga ansvaret,
engagemanget och initiativet när det gäller utvecklingsarbetet så nära
människorna som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I debatten om den kommunala ekonomin framförs då och då
propåer om ett kommunalf skattestopp i någon form. För vår del avvisar vi en
sådan lagstiftning. Vår grundlag ger kommunerna beskattningsrätt. Def går inte
aft ufan vidare gå förbi detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rent praktiskt skulle det också möta betydande svårigheter
att konstruera en sådan här lag. Var skall nivån ligga? Det går ju inte att
&amp;quot;frysa&amp;quot; en utdebitering på nuvarande nivå, eftersom skillnaderna
mellan kommunerna är så stora och förhållandena så starkt varierar. Ett
skaftestopp riskerar också atf ge upphov fill en omfattande byråkrati,
exempelvis när olika dispensan­sökningar skall prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En riktigare väg är att ta till vara det engagemang och
den initiativkraft som finns bland kommunala förtroendemän och tjänstemän, för
att på så sätt också fa till vara möjligheten fill en bättre hushållning och
rationalisering inom den kommunala verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en vikfig uppgift att undanröja kosfnadsdrivande
detaljregleringar. Regeringen har tagit flera inifiativ just i den riktningen.
Det är en stor uppgift för regeringen att, fillsammans med riksdagen, hålla
tillbaka kosfnadsdri­vande åtgärder. Förra veckan antog riksdagen en
proposition med förslag till minskad detaljreglering och ökad kommunal
självstyrelse och därmed också minskad byråkrati i den kommunala verksamheten.
Det var ett mycket vikfigt steg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den särskilda stat-kommungruppen, där statssekreteraren i
kommunde­partementet är ordförande, har fill uppgift atf föreslå begränsningar
av statlig normgivning och tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för
kommuner och landsting. Till gruppen framförs också synpunkter och förslag
rörande kostnadsdrivande och detaljreglerande föreskrifter som man vill ha förändrade.
De här förslagen tas in från kommuner och landsting och även från enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har således lämnat sitt bidrag i detta
avseende, och en preliminär rapport har nu gått till stat-kommungruppen.
Gruppens arbete kommer således i fortsättningen aft fill betydande del bygga på
kommuner­nas egna redovisningar. Det är en gemensam uppgift för kommunerna och
statsmakterna inkl. riksdagen att se fill att man tar fill vara de här
möjligheterna och håller fillbaka de centrala verkens och fackmyndigheter­nas
speciella sektorsintressen, som kan åstadkomma en utveckling med ökade
kostnader för kommunerna. Vi måste gå den andra vägen och dra ner
detaljstyrningen. Regeringen kommer i början av mars atf träffa generaldi­rektörerna
i ett fyrtiotal ämbetsverk för att diskutera just dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bl. a. som
en följd av statsmakternas omfattande transfereringar till den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunala sektorn har
kommunerna i dag en god finansiell ställning. Det stora flertalet kommuner har
under senare år stärkt sin soliditet med några procentenheter för vart och ett
av åren. Def har skett ända sedan 1976, Nils Berndtson. De måste nu befraktas
som väl konsoliderade och därvid rustade att möta också svårare tider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill gärna erkänna - och det vet alla - att situationen skiftar från kommun
till kommun, från landsfing till landsfing. Vissa starkt expanderan­de kommuner
har exempelvis tvingats till stora investeringar. Ålderssam­mansättningen är
också av stor betydelse i def avseendet. Vidare varierar självfallet även
ambitionsnivån ute i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
sparåtgärder gentemot kommunerna skall ses mot bakgrund av atf kommunernas och
landstingens totala utgifter 1981 beräknas uppgå till ca 175 miljarder kronor.
Sparåtgärderna motsvarar således endast ca 1 % av kommunernas och landstingens
hela utgiftssumma. Defta kan exempelvis jämföras med den betydelse som en
balanserad lönerörelse har för kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig också säga några ord om de kyrkliga församlingarnas ekono­mi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
uppvisas av förklarliga skäl en om möjligt ännu mer varierad bild än när det
gäller kommuner och landsting. Generellt kan hävdas atf försam­lingarnas
likviditet är sämre än kommunernas. Bland de 2 569 församling­arna finns åtskilliga
med en mycket ringa folkmängd. Den ekonomiska omslutningen är således mycket
begränsad. Det finns många exempel på församlingar där utgifterna stannar vid
40 000-50 000 kr. Där är varje tusenlapp intecknad för speciella ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är medveten om församlingarnas speciella svårigheter. Regeringen har för avsikt
att i de fortsatta kommunalekonomiska övervägandena fa särskild hänsyn till de
kyrkliga församlingarnas ekonomiska situafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kommunala ekonomins betydelse för den samhällsekonomiska balansen har kommit i
fokus på senare tid. Det ger upphov fill en viktig framfida debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns enligt min mening betydelsefulla kopplingar också mellan den
kommunalekonomiska debatten och strävandena aft förstärka demokratin på lokal
nivå. Jag vill i detta sammanhang peka på betydelsen av atf vi i det kommunala
arbetet ,far fill vara de enskilda människornas vilja till engagemang och
ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 45 NILS BERNDTSON
(vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Karl Boos siffror har den svagheten aft de på intet sätt relateras till
kommunernas ökade utgifter, bl. a. utgifter som en följd av regeringens politik
med ökad arbetslöshet, ökad utslagning och därav följande tryck på den
kommunala sektorn. Karl Boo förtiger också de olika försämringar av bidragen
till kommunerna som har förekommit och som har aviserats, och han förringar de
planer på nedskärningar i miljardklassen inom den kommunala sektorn som här
aviserats. Mitt påstående, att man ute i kommunerna inte känner igen sig i Karl
Boos skönmålningar, har bekräftats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av Karl Boos anförande här
i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill erinra Karl Boo om aft man 1975 från center- och folkparfihäll väckte
motioner i riksdagen, i vilka man sade att en stark koncentration av
reformverksamheten till bl. a. barnomsorg och åldringsvård var nödvändig. Man
sade att den sociala tryggheten infe fick äventyras. Tvärtom, sade man, måste
omsorgen om barn och gamla bli bättre. Man pekade i det sammanhanget på att
planen med 100 000 nya daghemsplafser var en vikfig del i dessa strävanden och
att den måste genomföras. Likaså framhöll man att en motsvarande utbyggnad av
långtidsvården var nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
sade vidare - och det tycker jag är väldigt viktigt - atf def är angeläget atf
kommuner och landsfing ges förutsättningar atf upprätthålla och helst öka sin
verksamhet under perioder då aktiviteten i ekonomin i övrigt är låg. Det är den
ju nu. Men då riktar man nya attacker mof kommunerna och försöker genomföra
nedskärningar för dessa. Är det så, Karl Boo, atf ni har ändrat uppfattning,
eller är också detta ett uttryck för aft ni i regeringen har fått vika er för
Gösta Bohmans inställning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
46 Kommunministern KARL BOO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nej, Nils Berndtson, min redovisning
gav totalbilden av den kommunalekonomiska situationen. Där inräknades
förändringar både beträffande neddragning av statsbidrag och i fråga om
tillskott. Den totala procentsatsen när det gäller statliga transfereringar
till kommunerna har under fyra år ökat med ca 3 %, Jag vill gärna säga till
Nils Berndfson aft de komniunalekonomiska resonemangen i kommunalekonomiska
utredningen, där både Nils Berndfson och jag deltog, överensstämde med vad som
redovisas i regeringens olika åtgärdspaket och i finansplanen. Vi säger klart
ifrån atf den kommunala verksamheten med nödvändighet måste anpassas till
samhällsekonomins tillväxt. Självfallet kan inte centern, och det underströk
jag också, vara med om att dra ned verksamheten i kommunerna, utan att de som
då inte kan beredas sysselsättning kommunalt och landstingskommunalt kan få
annat arbete, Def sade jag i mitt anförande, och det vill jag också hävda
mycket bestämt i detta inlägg. Om vi nu anpassar volymutvecklingen till vad
långtidsutredningen har bedömt vara möjligt -1 % när det gäller den kommunala
sektorn - är det viktigt, och det må vara en utmaning till industrin, atf
resurserna tas i anspråk och detta på de platser där resurserna finns. Jag
tänker då på arbetskraften, och bakom den är människan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf. 47 NILS BERNDTSON
(vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Det blev ju inte klarare huruvida synsättet 1975 gäller eller om det i
vad avser regeringspolitiken har fått ge vika för en annan syn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karl
Boo åberopar den kommunalekonomiska utredningen, och jag vill erinra om att jag
i en reservation till utredningens betänkande bl. a. påtalade den ofrånkomliga
konsekvensen av en åtstramning på den kommunala sektorn beträffande
sysselsättningen. Det var en fråga som utredningen behandlade alldeles för
knapphändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har regeringen - jag tror def var i sparproposifionen -
själv redovisat att sysselsättningen inom industrin under 1970-talet minskade
med 100 000 personer samtidigt som ökningen inom den kommunala sektorn uppgick
till 400 000 personer. Av defta kan man naturligtvis dra olika slutsatser, men
en slutsats måste man väl ändå dra: Hade inte den kommunala sektorn expanderat,
skulle arbetslöshetssituafionen ha varit mycket allvarligare. Jag tycker atf
man bör fa sig en funderare över detta. Eftersom Karl Boo nu fog upp just
sysselsättningsfrågorna, vill jag hävda aft regeringen gör sig skyldig fill en
stor felsyn när den diskuterar sysselsättningen och den kommunala expansionen.
Det är ju inte brist på arbetskraft som kännetecknar industrin i dag, när
företagen avskedar och lägger ned på löpande band. Inom vissa delar av den
kommunala verksamheten råder det stor personalbrisf, exempelvis inom sjukvård
och äldreomsorg. Därtill kommer atf regeringens allmänna åtstramningspolifik
leder fill en ökning av trycket på kommunerna. Men det är infe heller så, Karl Boo,
atf exempelvis exportindustrierna och vårdsektorn efterfrågar samma
arbetskraft. Såväl i fråga om utbildning som beträffande lokalisering råder
stor skillnad i efterfrågan. Slutligen, det är cyniskt att förutsätta atf
människor skall gå utan arbete och utgöra en reserv för industrins eventuella
behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 48
Kommunministern KARL BOO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill komplettera bilden av regeringens
åtgärdspaket med atf framhålla att def rör sig om omfattande åtgärder för att
aktivera den industriella sektorn och då icke minst vår exportindustri. Senare
i den här debatten kommer industriministern att redogöra för detta. Det är det
som man skall ta som utgångspunkt också när det gäller atf nyttja de resurser
som inte kommer att kunna tas i anspråk av den kommunala sektorn. Det var där
jag gjorde min utmaning mof den industriella sektorn - man måste ha optimismen
och inriktningen att kunna göra så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag gärna också kommentera Nils Berndtsons
fråga tidigare beträffande matmomsen och det stora material i form av listor
med namnunderskrifter och liknande som han bar fram till talarstolen. Det är
ett motsägelsefullt resonemang som Nils Berndtson för när han vill minska de
statliga inkomsterna och samtidigt öka utgifterna - det minskar inte
budgetgapet, Nils Berndfson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är def bara att erinra om att
livsmedelssubventionerna över statsbudgeten har varit en kompensafion för just
momsen på mat. När man nu i viss utsträckning tvingas fa bort desssa
subventioner sker def med beaktande av aft vissa särskilt utsatta grupper
kompenseras. När momshöj­ningen skedde ökades barnbidraget. Nu kommer
regeringen att vidta åtgärder och föreslå ett förbättrat barnbidrag för tre-
och fyrabarnsfamiljer -för att nämna ett exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist, herr falman: När Nils Berndfson nu manar till
upplopp mof den sittande regeringen såsom enda utväg att förändra den polifiska
situationen i det här landet vill jag säga; Jag tycker nog att Nils Berndtson
borde ha sett från andra länder under de senaste dagarna atf det mönstret inte
är något bra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mönster
att applicera på svenskt samhällsliv. Jag hoppas, Nils Berndtson, att vi ändå i
lugn och saklig ton skall kunna diskutera så vikfiga frågor som svensk
samhällsekonomi utan atf fa fill de förslag som Nils Berndtson har fört fram i
den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andre vice  talmannen  anmälde  att
Nils Berndtson  anhållit  atf  till protokollet få antecknat atf han infe ägde
räft till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 49
ARNE GADD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Det är frist att diskutera Sveriges ekonomi.
Underskottet i statsbudgeten bara skjuter i höjden. Regeringen har inte alls
lyckats vända utvecklingen fill det bättre. Betalningarna fill utlandet visar
på samma sätt som underskottet i statsbudgeten en utveckling som måste brytas
och brytas snart, annars blir Sverige beroende av utländska längivares brutala
villkor. Det är frist att diskutera Sveriges ekonomi också därför att def
verkar som om det inte skulle finnas någon ljusning alls under den framtid som
vi kan överblicka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns skäl till att vi hamnat i den här situationen.
Ett skäl - ett mycket viktigt- är aft den internafionella konjunkturen varit så
svag så länge. Man kan konstatera att den ekonomiska expansion som var eft
medel för atf bryta den ekonomiska stagnationen under 1930-talets ekonomiska
kriser i dag saknar både teoretikers stöd och stöd i de härskande polifiska
gruppering­arna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu är det i stället den s. k. monefarismen - som utgår
ifrån den amerikanska Chicagoskolans ekonomer, vilka ser de ekonomiska
realiteter­na ur bankmannaperspektiv - som härskar. Genom en kraftig
åtstramning av statens och offentliga organs möjligheter aft agera och fungera
anser man att resurser skulle kunna friläggas för att användas inom det
producerande näringslivet - precis som om det nu skulle finnas ett näringsliv
som vore i stånd att fa fill vara sådana frilagda resurser. Den förhoppningen
knyts till ett näringsliv som gjort sina mera bestående insatser under
1970-falef genom atf göra så väldigt många människor utan jobb. De självläkande
krafterna utgår enligt denna doktrin från att det finns något slags sug från
näringslivet efter ekonomiska resurser, som f. n. skulle vara bundna i en
alldeles för stor offentlig sektor. Vore det sant aft näringslivet saknade
likvida tillgångar och ekonomiska förutsättningar och att en omfördelning av de
tillgångar som folkhushållef förfogar över skulle vara till fyllest för aft få
i gång en önskad ekonomisk tillväxt, vore en sådan här teori väl värd att pröva
i praktiken. Men t. o. m. statsrådet Boo tycktes nyss i sitt inlägg tvivla på
att den offentliga sektorns resurser skulle komma att användas rationellt av
näringslivet. Han uttryckte det som så att det var en utmaning för näringslivet
atf ta vara på de chanser som nu ges. Vill man vara välvillig kan man önska
Kari Boo lycka till i de förhoppningarna. Jag tror emellertid inte atf
förhållandena i dag är sådana atf näringslivet skulle öka sin ekonomiska
akfivitet om den offentliga sektorn höll tillbaka sin. Vi socialdemokrater
hävdar att den påstådda konkurrensen mellan den offenfiiga och den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;producerande
sektorn om fillgängliga ekonomiska och personella resurser är en myt. Och det
är en myt som systematiskt utnyttjas av def starka moderata samlingspartiet i
en svag borgeriig trepartiregering för att definitivt riva ned det som 44 års
socialdemokratiskt styre har byggt upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I själva verket bygger påståendena att den offentliga
sektorn har växt alldeles för snabbt och trängt undan de så kallade produkfiva
investeringarna på en felsyn som underbyggs av de skrivningar som den
borgerliga regeringen gjorde i besparingspropositionen i höstas. Där hävdade
man att staten, kommunerna och socialförsäkringssystemet år 1965 tog i anspråk
35 % av de sammantagna resurserna, medan de 1978 fog i anspråk 65 %. De hade
alltså ökat från en tredjedel till två tredjedelar av bruttonationalprodukten.
Detta är visserligen sant, men i dessa siffror ingår då transfereringarna, dvs.
de utgifter som den offentliga sektorn har för folkpensioner, barnbidrag, stöd
till sjuka och handikappade och till andra ekonomiskt svaga grupper. Dessa
transfereringar är fill för atf omfördela de tillgängliga resurserna till
förmån för grupper som annars skulle lida nöd. Dessa transfereringar är inga
kostnader för samhället. Det enda samhället gör för atf folkpensionären skall
få sin folkpension är att låta postgirot bokföra vissa statliga resurser, så
att de blir tillgängliga för dem som skall ha folkpension. Och den kostnaden är
verkligen försumbar samhällsekonomiskt sett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi socialdemokrater hävdar bestämt atf def inte går atf
spara sig ur en ekonomisk kris som den vi nu befinner oss i. Vi måste arbeta
oss ur den. Def är det väsentliga i vår inställning till den ekonomiska
politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är naturligt att människor som lyssnar till våra
debatter som de går till här i riksdagen blir pessimistiska. Det verkar inte
finnas något slut på eländet. Men vad vi polifiker egentligen skulle ägna oss
åt vore atf visa på vägar uf ur eländet. Vi socialdemokrater hävdar att den
borgerliga regeringen på mycket kort tid har visat aft dess ekonomiska strategi
leder fel - den leder bara fill ytterligare elände. Låt oss se på vad våra
folkpartister och centerpartister har stött när de i regeringen har kapitulerat
- för vi kallar det så - för moderaternas politiskt genomtänkta men tyvärr helt
reaktionära politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gjorde vi egentligen under den urtima riksdagen? Jo,
vi höjde momsen och en rad punktskatter på tillhopa 6,5 miljarder. Vad gjorde
vi i samband med den borgerliga sparproposifionen i slutet av hösten? Jo, vi
tog fillbaka offentliga insatser på 5,5 miljarder. Bara detta skulle bli
&amp;quot;förbätt­ringar&amp;quot; i budgetsaldot på 12 miljarder. Hur har det då
blivit? Def har inte blivit bättre, herr talman! I stället har motsatsen blivit
fallet - budgetunder­skottet har ökat. Regeringen blev så perplex över
effekterna av sina drastiska åtgärder under hösten atf den inte förmådde arbeta
fram en fullständig finansplan. Vi vet att det vi arbetar med och diskuterar nu
är en ofullbordad produkt. Redan om några få dagar kommer regeringen med
ytterligare en besparingsproposition. Vad den kommer att innehålla har vi sett
i ett slags innehållsförteckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansutskottet fick ett brev från ekonomiminister Gösta
Bohman mitt under arbetet med det nu aktuella betänkandet. Vi socialdemokrater
hävdar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att det är
konstitutionellt ytterst märkligt atf eff statsråd korresponderar med ett
utskott och att det inte är regeringen som formellt står bakom def hela. Men
def blir väl konstitutionsutskottets sak atf titta närmare på denna nya teknik
som Gösta Bohman nu introducerat i svensk parlamentarism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det här brevet angav Gösta Bohman hur de ekonomiska
förhållandena ändrats i samband med de specialåfgärder som riksbanken vidtagit
och som riksbankschefen Lars Wohlin i olika sammanhang karakteriserat som eft
tryckförband för att förhindra en förblödning, ett tryckförband som man liksom
andra tryckförband måste lätta på inom kort om def infe skall bli kallbrand.
Sverige har nu fått det ena borgerliga fryckförbandet efter def andra, och vi
tycks komma atf få några till. Trots det ökar bara underskotten i statens
budget, och även landets underskott i betalningarna till utlandet ökar. Det är
nog hög tid att börja tvivla på den borgerliga strategin, herr talman! Vi
hävdar att det nog är kallbrand som är på gång i den samhällsekonomiska
kroppen. Nu krävs det andra och litet mer sofistikerade och aktiva ekonomiskt
politiska grepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För aft vi skall komma till rätta med underskotfen måste
också staten spara, dvs. statens utgifter användas på eft så väl avvägt sätt
som möjligt. Det kan komma att betyda atf fidigare åtaganden mäste upphöra aft
gälla och att man använder fillgängliga resurser på ett än effektivare sätt än
hittills. I det arbetet är det uppenbart nödvändigt att skilja mellan de
tekniska delarna av åtgärderna och de politiska. Def polifiska innehållet i
statsverksamheten skall bestämmas här i riksdagen. Sättet att förverkliga
riksdagsbesluten ansvarar sedan regeringen för. Regeringen har till sitt
förfogande en stor förvaltningsapparat för att i praktiken genomföra de
reformer som statsmak­terna önskar få genomförda. Defta gäller såväl i fider av
sparsamhet som i tider av expansion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att kontrollera att statsverksamheten sköts bra har
regeringen till sitt förfogande två ämbetsverk, statskontoret och
riksrevisionsverket. Använd de resurserna och använd dem medvetet! Den
rekommendationen borde infe behöva ges fill en borgerlig regering i fider av
ekonomisk snålblåst. Men tyvärr är det nödvändigt. För ett halvår sedan
beställde riksdagen en översyn av statskontorets organisation. Den översynen
fullgjordes under hösten, och riksdagen kommer atf behandla förslaget om någon
vecka. Det nya är aft statskontoret nu knyts närmare regeringen även formellt
sett än fidigare. Denna anknytning hade gjorts redan före
organisationsutredningen, och nu står def i statskontorets instruktion att
statskontoret är regeringens stabsorgan. Se alltså till - den hälsningen
skickar jag med statsrådet Boo fill statsrådet Bohman - att regeringen använder
sig av den resurs som den själv påstår vara dess stabsorgan, så att vi får vettiga
rationaliseringsåfgärder genomförda på ett tekniskt bra sätt! Ge klara och
tydliga direkfiv till statskontoret om vad som bör ses över, och vi kommer
säkerligen atf få förslag som är tekniskt väl genomtänkta. Resursen finns, men
hitfills har den underutnytfjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma sak gäller riksrevisionsverket. Dess uppgift är att
svara för den så kallade förvaltningsrevisionen. Det innebär atf man skall
svara för aft&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statsförvaltningen
ägnar sig åt de uppgifter som statsmakterna önskar att förvaltningen skall ägna
sig åt och göra det så ekonomiskt effektivt som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man skulle kunna tro aft den regering som bygger på eff
parlamentariskt underlag som under årtionden angripit den offentliga sektorn
för slöseri och oekonomisk hantering av utgifterna aktivt och konstruktivt
skulle använda sig av riksrevisionsverket och statskontoret för att
effektivisera statsförvalt­ningen. Men så är inte fallet - tvärtom. Under den
borgerliga tiden har man faktiskt medvetet och successivt dragit ned resurserna
för dessa rationalise­ringsorgan. Det är dumt. Här mäsfe regeringen faktiskt
skärpa sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utifrån tekniskt väl genomtänkta förslag, som
statskontoret och riksrevi­sionsverket skulle kunna lägga fram, skulle sedan de
politiska bedömning­arna göras. Om detta borde det kunna råda total politisk
enighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Teknik är viktigt för aft kunna bemästra den verklighet
som vi lever i. Speciellt vikfig är den i tider då de polifiska besluten måste
vara precisa och riktade dit där de ger de allra största effekterna. Skall
politikerföraktet upphöra, måste vi ha en väl fungerande statsapparat atf
tillgå. Skallet mot den offenfiiga sektorn är enbart förakt värt när det kommer
från sådana som sannolikt infe ens vill försöka få denna sektor atf fungera
väl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett exempel på sådan dålig teknik har vi i årets
finansplan. Det gäller&lt;br&gt;
ekonomideparfementets bedömningar av statens inkomster. I samband med&lt;br&gt;
besparingsplanen antyddes från regeringen att statsinkomsterna skulle&lt;br&gt;
komma att bli bättre än man dittills hade trott. När nu de mera professionella&lt;br&gt;
beräkningarna publicerats visar det sig att statsinkomsterna i stället blir
drygt&lt;br&gt;
5 miljarder mindre än man trodde en månad fidigare. Som en förklaring till&lt;br&gt;
de dåliga bedömningar som regeringen gjorde sent på hösten 1980 har&lt;br&gt;
ekonomiministern omsorgsfullt redovisat den budgetfekniska bakgrunden&lt;br&gt;
beträffande statens inkomster och utgifter. Det är eff pedagogiskt bra&lt;br&gt;
aktstycke, men som förklaring fill regeringens snabbt förändrade bedöm­&lt;br&gt;
ningar av statsinkomsternas utveckling är det snarast ett pinsamt akt­&lt;br&gt;
stycke.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nog visste väl ändå budgetministern och ekonomiministern
även tidigare hur kommunalskatterna avräknas, hur finansieringen av
socialförsäkrings­systemet är uppbyggt osv. Utskottefs skrivning är därför bra.
Indirekt begär man av regeringen att riksdagen skall få eff bättre underlag i
fortsättningen vad beträffar statsinkomsterna och deras beroende av olika
faktorer, av vilka avdragssystemet nu är den polifiskt kanske mest intressanta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat exempel på aft teknik och polifik faktiskt går
hand i hand har redan i viss mån diskuterats här. Det gäller regeringens och
den borgerliga majoritetens försök aft med hjälp av eft skaftesparande få till
sfånd ett nysparande. Vi socialdemokrater har länge hävdat att den teknik som
man använder är ineffektiv. Helt nyligen kunde vi ta del av en västtysk
vetenskaplig undersökning, i vilken man redogjorde för vad denna
skafte-sparfeknik egenfiigen ger i nysparande. Man fann aft eff tioprocenfigt
nysparande - och det skulle vad gäller Sverige vara en väldigt optimistisk
bedömning- skulle leda till att varje nysparad hundralapp kosfar staten 370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kr. Med en
teknik på den taffliga nivån frågar man sig inte längre varför def går så illa
med svenska statens ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som dock är mest betydelsefullt, herr falman, är
naturligtvis att vi får fart på landefs ekonomi, atf åtgärder vidtas som leder
fill atf vårt näringsliv ännu en gång blir kapabelt att försörja oss. Det har
sagts i debatten aft det är med varor som vi skall betala det som vi måste
importera. Det är med varor som vi måste betala räntorna och amorteringarna på
våra lån i utlandet som nu snabbt växer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är då vårt näringsliv effektivt? Har vi verkligen följt
med i utvecklingen? Knappast. Många år måste ha försummats i vårt privata
näringsliv när traditionellt starka näringar som skog och stål inte längre
hänger med i den internafionella konkurrensen, Def beror inte alls på
kostnadsläget. Det beror i hög grad på kvaliteten på våra produkter. Här måste
samhället verkligen ta sitt ansvar. Vi måste utnyttja våra speciella
förutsättningar för att kunna ta tillbaka det som förlorats under 1970-talet,
En medveten satsning på teknisk utveckling och forskning är nödvändig. Det blir
aktuellt med nya besparingar om några dagar. Ändå måste riksdagen vara beredd
aft anslå medel så att vi kan ta igen def som förlorats på grund av atf
utvecklingsarbetet i näringslivet under en lång tid infe har skötts som def
borde ha skötts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vi nu står inför är en revolution i hela vårt
produktionsliv. Den revolutionen är en av förklaringarna till att den västliga
världen har sä stora problem. Den har sin grund i det som dagligdags kallas
datoriseringen av produkfionen. Vi kan se framför oss en lång tid av
besvärligheter med ytterligare arbetslöshefskriser, om vi inte i fid griper in.
Här står vi inför strategiskt avgörande insatser. Det är bara samhället som kan
göra de satsningar som erfordras. Vi skall i besparingspolifikens tidevarv
trots alla svårigheter inte tveka att satsa på den här utvecklingen, för
alternativet fill satsning nu är emigration, och det alternativet hoppas jag
att inte ens regeringen siktar på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vanligtvis brukar man se datoriseringen av näringslivet
som ett hot mot sysselsättningen, Def är ofta sä atf borgerliga debattörer
ägnar intresse åt datorn enbart i samband med de s. k. integritetsfrågorna, som
är vikfiga nog. Vår chans ligger i att kunna anpassa vår yrkeskunnighet i olika
tradifionella svenska branscher till en ny tids produktionstekniska möjligheter
och förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orsakerna till den allvarliga sysselsättningskris som
västvärlden nu genomgår är många, men jag vill än en gång hävda att en orsak,
kanske den vikfigaste, är atf man nu övergår från ett tidigare
produktionstekniskt utvecklingsstadium fill det stadium som datatekniken ger
oss, utan att man i flertalet länder har en samhällsekonomisk planering för atf
klara övergångs­problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett exempel slutligen. LKAB brottas med väldiga
svårigheter, svårigheter som tycks bli långvariga. Våra malmfyndigheter ligger
långt borta från de stora avsättningsmarknaderna. Vår malm är i vissa stycken
sämre än de nya malmexporterande ländernas. Våra produktionskostnader är
givetvis höga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Def vi
fortfarande har är emellerfid en yrkeskår som verkligen kan sitt jobb. Den
svenska gruvarbetaren är säkerligen en av världens bästa. Låt oss då ta till
vara den nationalekonomiska resurs som yrkeskunnandet utgör. Det skulle kunna
ske genom att staten för samman dem som representerar dagens yrkeskunnande i
gruvhanteringen med expertis på processtyrning och datorisering och låter dem
lära varandra sin yrkesskicklighet. Syftet skulle givetvis inte vara atf göra
gruvarbetarna alldeles utan arbete, utan syftet skulle vara att föra över
dagens yrkeskunnande till morgondagens produk­tionstekniska förutsättningar. Vi
skulle kunna sälja deffa yrkeskunnande till andra länder. Vi skulle kunna bygga
upp en industri för tillverkning av den allra modernaste gruvdriftsutrustning,
byggd på datorns möjligheter, och mycket väl kunna ersätta de jobb som i dag
försvinner i gruvorna på grund av de svära exportkonjunkfurerna med jobb i en
ny tillverkningsindustri. Vi lever nämligen i den hoppingivande tidsperioden,
då det är tillämpningen av datatekniken som är det väsenfiiga - infe
tillverkningen av datorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom bransch efter bransch skulle vi faktiskt kunna göra
insatser av def här slaget. Men för det behövs en politik som är på bettet för
atf skaffa jobb - inte en politik som syftar till att ta bort dem, som Gösta
Bohmans och'Milton Friedmans elever i kanslihuset tycker är sä skojigt. Den
regering som vi nu har kommer aldrig atf bry sig om aft driva en sådan politik.
Därför förefaller den nu helt sakna stöd i de breda folklagren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Thorbjörn Fälldins, Gösta Bohmans och Ola Ullstens
regering gör för landet sin bästa insats när den avgår. Till dess kan vi
socialdemokrater här i riksdagen endast yrka bifall till våra reservationer. De
anger riktlinjerna för den politik som vi tänker föra när vi får möjlighet att
restaurera den av borgerligheten nu så allvarligt skadade för att inte säga
raserade svenska ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under defta anförande övertog tredje vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 50
Kommunminisfern KARL BOO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Bortsett från de schablonutfryck som ständigt
används från socialdemokratiskt håll i den här debatten var def många
intressanta synpunkter som Arne Gadd förde fram i sitt anförande. Jag vill
emellerfid säga atf när han påstår att regeringens politik inte leder landet ur
den besvärliga situation som det befinner sig i och exemplifierar deffa med atf
de vidtagna åtgärderna inte har minskat budgefgapet, är det en direkt
felinformafion. Om infe åtgärderna i def första åtgärdspaketet hade vidtagits,
om inte momshöjningarna hade skett, skulle självfallet ökningen av
budgetunderskottet ha varit större än 12 miljarder. Där skall man - och def vet
Arne Gadd - bedöma de 12 miljarderna på sä sätt atf vad gäller två tredjedelar
av dem kan def göras en hänvisning till relationen i utbetalning­arna från stat
och kommun. Denna del är beroende av utbetalningsperio­derna, den är beroende
av eftersläpningen och av förändringen av inkomstunderlaget för den kommunala
delen av skatten. - Därutöver&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommer de
ytterligare förslag som annonseras från regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill bara säga detta för atf ge en någorlunda
rättvisande bild av vad som har blivit resultatet av de åtgärdsinriktade
förslag som regeringen har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag gärna, när def gäller rafionaliseringar
inom den statliga verksamheten, erinra om att det i de två tyngsta verken,
socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, har skett och sker eft översynsarbefe.
Denna översyn skall sedan, som också annonserats, fortsätta på annat håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill också mycket klart säga, atf det är viktigt att
man ser fill atf på alla områden försöka minska byråkrafiseringen och förenkla
den administrativa omslutningen så mycket som möjligt. Sedan är det riktigt att
notera att vi självfallet bör se till aft vi får en arbetsmarknad över hela
landet som far hand om den arbetskraft som finns fill arbetsmarknadens
förfogande. Jag underströk i mitt första anförande, och jag vill säga det än en
gång, atf def självfallet skall ske eff direkt samspel mellan förändringarna på
den offentliga - i första hand den kommunala - sektorn och den ökning av
arbetskraften som den industriella sektorn är beredd att ta på sig. Regeringen
kommer senare att föreslå en rad åtgärder, som skall ha den effekten på vad jag
kan kalla den industriella sektorn i def här landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 51 ARNE GADD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Statsrådet Boo var vänlig nog att redovisa
för riksdagen att det skulle kunna ha bedrivits en polifik som varit ännu sämre
än den som har förts, nämligen den som inneburit att regeringen inte hade gjorf
någonting över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag beklagar, herr talman, atf det
inte framgick av mitt inlägg atf def vi socialdemokrater tycker är så
väsenfiigt nu är aft landets ekonomiska kris inte går atf spara sig ur, ufan
den måste man arbeta sig ur. Och därvidlag har kommunministern ett mycket stort
ansvar. Han är den som får det direkta politiska ansvaret om regeringen gör
något illa och skadligt åt den offentliga sektorn. Slå vakt om den offentliga
sektorn, Karl Boo! Def är nu vi behöver en kommunminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 52
Kommunminisfern KARL BOO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara kort erinra om vad jag sade i
mitt tidigare anförande, nämligen aft vi självfallet skall ha en sådan
uppläggning att vi allesammans i det här landet skall hjälpas åt att arbeta oss
ur en svår ekonomisk situation. Den inställningen till lösningar i besvärliga
konjunk­tursituationer har centern alltid haft, och den vill vi manifestera
även nu. Och denna uppfattning har genomsyrat hela vår inriktning när det
gäller förändringen av utrymmet för den offentliga sektorn så att det blir ett
större utrymme för den industriella sektorn. Vi anser att man på det sättet
skall få ökade resurser för vår framtida välfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arne Gadd sade i ett fidigare inlägg att centern och
folkpartiet i regeringen har anslutit sig till en moderat inriktad polifik. Då
vill jag bara kort fråga Arne Gadd: Tycker Arne Gadd aft de förändringar i
realisafionsvinstbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skattningen
som har kommit till är någonting signifikativt för moderater? Tycker Arne Gadd
atf den skatfeflyktsklausul som vi har fått är någonting signifikativt för
moderaterna? Tror Arne Gadd att insatserna i utredningar för att komma fill
rätta med underskotfsavdragen och nollfaxeringarna är någonting specifikt för
moderaterna? Jag ville gärna ställa de här frågorna till Arne Gadd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 53 ARNE GADD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar
kommunministern och centerpartisten Karl Boo för denna förteckning över
centerns svårigheter i umgänget med moderata samlingspartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anf. 54 BO
SIEGBAHN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herrfalman! Kjell-Olof Feldt, som just nu lämnar kammaren,
har tidigare i dag gett en analys av värt lands nuvarande ekonomiska läge och
låtit piskan vina över regeringen och påstådda misslyckanden, liksom en del av
hans efterföljare här har gjorf. Det är glädjande atf kunna konstatera att både
jag, och jag tror de borgerliga partierna i sin helhet, i väsentliga delar kan
instämma i hans analys av läget. Jag kanske också skulle kunna sträcka mig så
långt som aft erkänna att de borgerliga regeringarna begått ett och annat
misstag under de gångna åren, som i någon mån bidragit till atf skapa den
nuvarande situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det finns ingen anledning för mig att i dag fördjupa mig
i dessa frågor. Jag skulle bara vilja göra en anmärkning här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En väsentlig orsak till de svårigheter den första
borgerliga regeringen kom att stå inför 1976 var att det omtalade dukade bordet
kanske hade både skålar och fät framsatta, men att dessa vid närmare
befraktande visade sig ingalunda vara fyllda. Med det politiska sysfem och den
politiska tradition som vi har i Sverige är det oundgängligt att bromssträckan
vid inträffade allvarliga svårigheter är ganska lång. En annan sida av samma
sak är att accelerationen också är förhållandevis långsam. Def kanske inte
allfid har varit lätt ens för de borgerliga partierna inbördes aft komma
överens om färdriktning eller i varje fall om vilka krafter som behövde
mobiliseras för aft man skulle komma ur situationen. Problemet har självfallet
infe underlättats av att socialdemokratin och den socialdemokratiska pressen
visat en total ovilja fill varje slag av samförstånd eller ens fruktbara
överläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag noterade att Kjell-Olof Feldt hävdade att vinstnivån
inom företagen måste bli högre och att mer riskvilligt kapital krävdes. Skälet
var att enda sättet att komma ur den nuvarande
&amp;quot;underförsörjningskrisen&amp;quot; - jag citerar vad han sade - var atf öka
exportprodukfionen och också få fram en bättre svensk konkurrenskraft på
hemmamarknaden gentemot utländska företag. Det socialdemokratiska receptet atf
nä detta är företagarfonder och produktionsavgifter. Def sistnämnda skulle ju
drabba företagen genom högre produktionskostnader och skulle sålunda gå stick i
stäv mot våra allmänna strävanden. Jag skall inte orda mycket om
löntagarfonder, men jag vill ändå säga att det förefaller väl orealistiskt -
för att inte säga naivt - när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1980/81:87-88&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof
Feldt inbillar sig att de anställda genom medverkan i sädana skulle känna
delägarskap i företagen och därmed en ökad solidaritet, och att de för den
skull var villiga att nöja sig med lägre löneökningar. Det enda de konkret
skulle se vore - om teorin höll - aft löneökningarna blev lägre än de annars
skulle ha blivit, men de skulle inte få se röken av sina s. k. insatser i
företagen. Om de däremot får behålla sin del i det marknadsmässiga utrymmet för
löneökningar - som det brukar heta - har de större möjligheter att privat köpa
aktier eller på andra sätt frivilligt skaffa sig del i landets ekonomiska
utveckling. Detta är vad vi inom moderata samlingspartiet kallar
ägandespridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har under de senaste åren vidtagit vissa
åtgärder för aft öka tillgången på riskvilligt kapital, som vi alla är överens
om behövs. Och jag vill här skjuta in att socialdemokratins kritik - som Gunnar
Sträng nyss var inne på - atf sådana åtgärder kanske infe alltid ökar
nettosparandet utan endast innebär en överflyttning av sparandet från en form
fill en annan, möjligen ibland kan vara riktig. Men def centrala här är just
atf en större del av sparandet förs över till riskvilligt kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta syfte har genom lagstiftning möjligheter öppnats
för alla medborgare, och på sistone kanske särskilt för de anställda
beträffande det egna företaget, att i ökad utsträckning köpa aktier. Vi är ju
överens om att en sådan utveckling i och för sig är önskvärd, ja nödvändig. Det
fina med detta sysfem är att de enskilda människorna härigenom själva blir
ägare till sina andelar och indirekt också till sina aktier och att de enligt
vissa regler själva kan disponera över sitt innehav. Redan i dag kan
konstateras att dessa nya sparformer håller på att bli oerhört populära och
därmed just medför de konsekvenser man önskat uppnå. LO-fidningens senaste
nummer har t. o. m. en kalkyl om att de på ett år skulle kunna gå upp fill ett
värde av 1,8 miljarder kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna utveckling har väckt stor uppmärksamhet utomlands.
De engelska bankerna rekommenderar nu engelsmännen aft börja köpa svenska
aktier. Den engelska investeringstidskriffen Investors' Chronicle har två
veckor i rad framhållit den svenska marknadens intressen för England och väntade
uppgång - åtminstone för den händelse infe socialdemokraterna skulle återkomma
i regeringsställning. En fransk bankman förklarade för mig att Sverige nu
äntligen åter håller på att få en fungerande kapitalmarknad och att
Stockholmsbörsen kan mäta sig med de fyra främsta övriga Europabörser­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är naturligtvis av central betydelse för Sverige.
Inte minst när def gäller våra möjligheter att under en övergångsperiod
fortsätta vår utländska upplåning som sannerligen ter sig mycket bekymmersam,
vilket Arne Gadd nyss berörde. Men det är naturligtvis också av yttersta vikt
när def gäller företagens möjligheter att utge nyemissioner. Utan nyemissioner
blir det ju inget nytf riskvilligt kapital ufan endast en sakta snurrande
karusell med redan existerande aktier. Denna utveckling tycks infe ha lämnat
Kjell-Olof Feldt någon ro, och han har med ljus och lykta letat efter något att
invända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dagens anförande påstod han t. o. m. att olagliga
åtgärder i detta sammanhang förekommit. Han har gått så långt att han har
föreslagit den exceptionella åtgärden att finansutskottet skulle ta eff
initiafiv till att undersöka lagligheten av vissa företeelser. Redan ett beslut
i en sådan riktning skulle naturligtvis innebära ett starkt misstänkliggörande
av den förda politiken. Dessutom är riksdagens finansutskott inte ett
räftsorgan, ufan sådana uppgifter ligger på andra instanser. Def är
självfallet, vilket jag också förvissat mig om, atf vederbörande organ, t. ex.
bankinspektionen, redan prövat lagligheten av de åtgärder som vidtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt har främst haft två invändningar. Han
frågar sig om det är förenligt med aktiebolagslagen aft företag lämnar lån till
de anställda i en viss proportion fill deras egna insatser för aft genom de
anställdas särskilt upprättade fond inköpa akfier. Det är svårt atf se att def
skulle ligga något juridiskt antastligt i detta tillvägagångssätt. Det är ju
inte företaget som blir ägare till aktierna utan endast fondmedlemmarna. Hans påstående
härom­dagen i debatt med ekonomiministern, aft systemet i realiteten innebar
att företagen nu kunde köpa sina egna akfier och ha full kontroll över dessas
rösträtt, stämmer inte heller med verkligheten, vilket jag tror atf Lars
Tobisson påpekat tidigare i dag. Enligt bestämmelserna skall minst hälften av
fondstyrelsen bestå av representanter för de anställda, vartill även staten i
viss utsträckning kan eller skall ha representanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan kan man ju lägga till att genom detta finansiella
engagemang från företagens sida drar man in en hel del likvida medelfrån t. ex.
den grå kreditmarknaden, vilket Kjell-Olof Feldt av andra uttalanden att döma
anser värdefullt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vänder sig Kjell-Olof Feldt också mot aft löntagarna
redan första året av sitt medlemskap i de nya fonderna får ett skatteavdrag som
baserar sig på ett större belopp än deras eget sparande ifrågavarande år, under
förutsättning att företaget lämnat lån. I realiteten innebär dock detta
skatteavdrag egentligen endast atf man flyttar i sig rimliga skatteavdrag från
lånets hela amorteringstid redan fill första året. Def är klart att def kan
finnas olika uppfattningar om lämpligheten av denna teknik. Men vi befinner oss
nu i en situation där def är nödvändigt att öka riskkapitalet och till den ändan
skapa ett större intresse och förhoppningsvis eft större totalt sparande hos
landets medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kjell-Olof Feldt framhöll vidare i sin debatt med
ekonomiminister Bohman att löntagarna i realiteten blir livegna genom atf de
ansluter sig fill sådana här fonder, för hur skall de då kunna lämna företaget?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ingen större konst med det. De får naturligtvis
betala tillbaka i den mån de lämnar företaget inom en treårsperiod, vilket är
den vanliga amorteringstiden. Därefter händer ju inget annat än atf de, vare
sig de lämnar företaget eller inte, kan få ut de andelar de har tjänat in.
Lämnar de sin anställning tidigare, måste de naturligtvis omedelbart återbetala
det lån de har fått från företaget, och def är inte konstigare regler än för
vilket annat lån som helst som förekommer på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan
därför sammanfattningsvis endast uttrycka den förhoppningen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FinansdebaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;löntagarsparandef
kommer atf ge ett mycket positivt resultat och därigenom i icke oväsentlig mån
bidra till att landets ekonomi och finanser åter utvecklas i en för medborgarna
tillfredsställande riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medvetet - eller möjligen omedvetet - har dessa goda
strävanden att öka tillgången på riskvilligt kapital ägt rum jämsides med vissa
mindre tillfredsställande händelser. Sfatsupplåningen för att under dessa år
täcka budgetunderskottet har i väsentlig grad ägt rum inom banksystemet och hos
de stora internafionella spararna i form av obligationsförsäljning. Däremot är
def alldeles felaktigt som det står i den socialdemokratiska reservationen fill
det utskottsbetänkande vi behandlar i dag, att staten har börjat låna utomlands
för aft finansiera sina egna utgifter. Def måste vara en icke-ekonom som har
hållit i pennan här. Självfallet kan icke de lån vi tar utomlands täcka eft
budgetunderskott. De är till för att täcka landefs underskott i betalningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eft inte obetydligt bidrag har emellertid de enskilda
hushällen lämnat genom köp av premieobligafioner. Föregående år drog staten
härigenom in över 4 miljarder kronor, och för i år hade man planerat emissioner
av premieobligationer till ett värde av 5 miljarder kronor. Ännu såsent som i
oktober kunde ett premieobligationslån emitteras fill en kurs av 207 kr., dvs.
3,5 % överkurs. Endast 14 dagar senare gick bottnen totalt ur denna marknad,
som jag tror att riksbankschefen uttryckte sig, genom en regeringsproposition
rörande kvittningsmöjligheterna. I dag ligger premie-obligafionskurserna långt
under pari och når knappt upp dit ens omedelbart före en dragning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I nuvarande läge är det helt otänkbart för
riksgäldskontoret att placera ett enda premieobligationslån på marknaden. Det
betyder eft bortfall av lånemöjligheter på 5 miljarder kronor. Jag frågar mig
om man inte från regeringens sida skulle ha kunnat skapa ett ökaf intresse för
aktiesparandet utan aft samfidigt vidta åtgärder som för hundratusenfals
människor betytt väsentliga förluster och eft förlorat förtroende för en smidig
låneform. Atf man frän socialdemokratisk sida helt stött regeringens åtgärd på
just denna punkt gör inte min tveksamhet mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag frågar mig hur regeringen avser att kompensera defta
bortfall. Hoppas man kunna skapa nytf förtroende för premieobligationer, eller
skall det här systemet sakta tyna bort? Om det sistnämnda är fallet, vad skall
då komma i stället? Ett beslut på detta område brådskar för atf minska riskerna
för en inflatorisk utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slut skulle jag vilja ta upp några punkter som har
berörts här i debatten dels av Arne Gadd, dels av Anita Gradin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anita Gradin talade om värdet av den offenfiiga
konsumtionen. Den är värdefull för alla medborgare, sade hon, och den blir inte
billigare om den sker i privat regi. Nu gäller infe hela frågan om vi skall ha
en offentlig konsumfion av den storlek vi har i dag, ufan den gäller atf hålla
ökningstakten nere i nivå med vad våra ekonomiska resurser tillåter. Def är
klart aft det på vissa områden krävs en ökning, men defta måste då i stort sett
medföra en omprioritering, en prövning av vad man i stället kan avstå ifrån
inom den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offentliga
konsumtionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill nog invända litet grand när Anita Gradin säger
att det inte blir billigare med sjukvård i privat regi än i offentlig. Det kan
man verkligen diskutera. Det har sagts när man från en del håll har talat om en
privatisering av sjukvård, och kanske av skolor, att den givetvis inte får ske
på bekostnad av vården. Nej, självfallet infe. Jag tror inte atf någon av dem
som har talat om dessa möjligheter har avsett något sådant. Människors
möjligheter att få sjukvård och skolundervisning skall givetvis även i
framfiden vara lika oberoende av ekonomiska tillgångar som i dag. Frågan är
bara om det inte rent av oftare kan bli billigare med privat verksamhet på
olika områden som nu ligger under offentlig skötsel. Det kan bl. a. gälla på
skolans område. I exempelvis Danmark har man ett helt annat sysfem, där en skolpenning
följer barnet. Även sjukvård i privat regi skulle kanske ställa sig icke
obetydligt billigare med samma kvalitet på värden för den enskilde som nu.
Samma sak kan naturligtvis gälla för andra, stora delar av den offentliga
verksamheten. Vi har exempelvis hört talas om att sfädverksamhef ställer sig
dyrare i statlig och kommunal regi än i privat. Här finns alltså en hel del atf
göra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arne Gadd fog upp frågan om transfereringarna, som är en
viktig del av den offenfiiga verksamheten, och sade att de inte kunde minska.
Dessa kommer fattiga människor fill del, sade han, och det gör de naturligtvis
i viss utsträckning. Dessa måste därför prövas mot andra åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Situationen är emellertid den att det förekommer en
överkonsumtion på både den privata och offentliga sektorn. Denna konsumtion
betalas nu med skatter som - och det är alla överens om - är för höga men som
ändå inte räcker fill. Def resulterar i eft underskott i vår betalningsbalans,
och åt detta måste något göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu sade Gunnar Sträng atf vi borde göra försiktiga
sänkningar av marginalskatten. Han uttryckte sig mycket mildare än vad
socialdemokra­terna gör i sin reservation, där det talas om en avsevärd och
generell sänkning av marginalskatten. Om nu medborgarna inte accepterar det nuvarande
skattesystemet, så måste de rätta mun efter matsäcken. Därför är det nödvändigt
att skära ned någonstans, så atf vi kommer i balans. Alla i den här kammaren
lär vara överens om atf målet på sikt måste vara aft öka produktionen, så att
vi kan tillgodose medborgarnas konsumtionsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det går emellertid inte att komma ifrån aft vårt land i
dag befinner sig i en allvarlig ekonomisk situafion. När Arne Gadd talar om
nödvändigheten av att lösa problemen genom en ökad produktion och inte genom
att skära ned på den offentliga sektorn, så är det i och för sig riktigt. Men
det går inte atf uppnå def utan att först genomgå en viss kontrakfionsprocess
som skapar balans. Därefter kan man starta på nytt. Det finns därför ingen
anledning aft ställa kraven på den offenfiiga sektorn och den enskilda
industrisektorn mot varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finansdebatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammaren
beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas kl. 19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 25 februari 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§ Anmäldes och bordlades Proposifionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:108
om ändring i brottsbalken (miljöbrotf)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:115 om godkännande av 1980
års internationella avtal om en gemensam fond för råvaror&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Anmäldes och bordlades Motion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:1947
av Ivar Franzén och Anders Gernandt med anledning av proposition 1980/81:99 om
ändring i byggnadsstadgan (1959:612)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10                              § Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Skatteutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:27 om senareläggning av
vissa fidsgränser i fastighetstaxeringsla­gen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11                              § Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 25
februari&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:291 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) fill
handelsministern om Telubs utbildning av libyer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter mer än ett år av förnekanden
medger regeringen nu att det statliga företaget Telub i Växjö utbildar
militärer och aft utbildningen delvis avsågs bli militär. De tydligaste
militära inslagen i utbildningen har nu stoppats av regeringen. Regeringen har
dock ännu inte lämnat besked om man avser atf tillåta att de 100 libyska
kadetferna fortsätter sin utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämnar regeringen vidta åtgärder mot
utbildningen av libyska militärer i Sverige?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:292
av Gunnar Biörck i Värmdö (m) till budgetministern om förseningen av allmänna
fastighetstaxeringen, m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det har nu gång på gång inträffat
aft skattsedlar inte kommer medborga­ren till hända i tid, att deklarationsblanketter
utsändes med betydande försening och nu senast atf besked om
fastighetstaxeringen måste senareläg­gas en månad i förhållande till tidigare
fastställda tidsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En myndighet, som av medborgaren kräver laglydnad och
punktlighet och har möjlighet aft låta bestraffa felande, måste själv vara ett
mönster av perfektion. Uppenbarligen har riksskatteverkefs ledning inte lyckats
infria det kravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är
budgetministern i fillfälle att redogöra för orsakerna fill misslyckan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dena och har statsrådet
övervägt några ändringar i verkefs organisation eller     Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&amp;quot;'&amp;quot;8-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:304.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
februari 1981&lt;br&gt;
12 § Kammaren åtskildes kl. 17.44.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SUNE K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G40987</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198081__87.pdf</filnamn>
<filstorlek>5743359</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1980/81:87 Onsdagen den 25 februari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/31806293-4E6A-4B22-AE93-A5ADBCA6B6CE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>