<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437361</hangar_id>
 <dok_id>G409150</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>150</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1980/81:150</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>150</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:18:34</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 15:34:05</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1980/81:150 Måndagen den 25 maj</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G409150/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G409150</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G409150</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1980/81:150&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 11.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandlingarna
leddes till en början av förste vice talmannen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Justerades protokollet för den 15 innevarande månad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Ersättare för statsråd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
får anmäla att följande ersättare kallats att träda i stället för resp, riksdagsledamöter
under den fid som de är statsråd, nämligen Gunhild Bolander (c) för Torsten
Gustafsson, Karl-Anders Petersson (c) för Claes Elmstedt, Sigvard Persson (c)
för Ulla Tilländer, Marie Nordström (fp) för Karin Ahrland och Stina Svegland
(fp) för Björn Molin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Förste vice talmannen meddelade att Olle Eriksson (c) denna dag
återtagit sin plats i riksdagen, varigenom Åke Andreassons uppdrag som
ersättare upphört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Föredrogs men bordlades åter Jusfifieutskottets betänkande
1980/81:39 Lagutskottets betänkande 1980/81:30 Näringsutskottets betänkanden
1980/81:52, 60 och 61 Civilutskottets betänkande 1980/81:37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Ändring i aktiebolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs lagutskottets betänkande 1980/81:28 om
ändring i aktiebolags­lagen m, m, (prop. 1980/81:146 och 1980/81:84 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 2 LENNART ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I propositionen 146 lägger regeringen fram
förslag till ändringar i reglerna för höjning av aktiekapital och dess
minimibelopp, F, n, gäller den regeln att ett beslut om höjning av
aktiekapitalet måste vara registrerat hos patentverket före den 1 januari 1982,
Det förslag som nu läggs fram i propositionen innebär att det skall räcka med att
beslut om höjning anmäls före utgången av år 1981, Bakom detta förslag ligger
bl, a, en framställning från patentverkets bolagsbyrå, som har framhållit de
personal­problem som kan uppstå, om det skulle bli alltför många ansökningar
koncentrerade under en kort tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under prövningen i utskottet har vi från den
socialdemokratiska gruppen ansett att vi kan biträda detta förslag, och på
denna punkt är utskottet enigt. Jag uttalar nu bara den förhoppningen att vi
inom en nära framtid äntligen skall vara framme vid målet att minimikapitalet
för aktiebolag är 50 000 kr. och att denna reform äntligen skall kunna vara
slutförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen lägger justitieministern också fram
förslag om likvidation av aktiebolag. Bakom dessa förslag ligger en rad
utredningar, framför allt från brottsförebyggande rådet. När man studerar vad
BRÅ föreslår och jämför detta med propostionens innehåll, har vi i utskottet på
nytt fått erfara att jusfifieministern har valt den linjen, att till riksdagen
föreslå minsta möjhga. Detta har hänt tidigare, bl. a. när det gällde
konkurslagstiftningen. Justitieministern har alltså inte ansett sig kunna
biträda de förslag som brottsförebyggande rådet har lagt fram, utan har i
stället vattnat ur dem ganska kraftigt. Det har den socialdemokratiska gruppen
i utskottet inte kunnat godta, utan vi har i anslutning till propositionen
väckt en egen motion och format våra egna förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den första reservation som vi har fogat till detta
betänkande gäller reglerna om likvidafion. Vi reservanter hävdar här att så
fort ett bolag är på obestånd och skall gå i lividation skall detta anmälas och
avvecklingen övergå fill att behandlas enligt konkurslagstiftningens regler.
Justitieministern har valt en annan väg, nämligen att bolaget endast i de fall
där det inte ens kan betala utredningskostnaderna skall behandlas enligt
konkurslagens bestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det anser vi reservanter vara en alldeles för försiktig
väg. Vi vill rekommendera den andra vägen, att samthga bolag som är på obestånd
och utreder möjligheterna fill likvidation skall behandlas enligt konkurslagens
bestämmelser. Detta är i korthet innehållet i reservation 1 i detta betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservafion 2 talar vi reservanter om näringsförbud. Här
vill jag in­ledningsvis säga att när vi tidigare under året behandlade en
proposition om näringsförbud sade jag, på den socialdemokratiska gruppens
vägnar, att vi betraktade det som mycket positivt att justitieministern då, i
anslutning till konkurslagstiftningen, för riksdagen lade fram förslag till en
lag som innebar ett näringsförbud&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom vi tidigare många gånger har kunnat konstatera att
konkurslag­stiftningen har missbrukats i rätt många sammanhang, kan man inte
heller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vara främmande för tanken att reglerna om likvidation
missbrukas i en rad sammanhang. Man kan missbruka dem i syfte att genomföra
ekonomiska transaktioner som kan vara fördelaktiga för vederbörande. Vi
reservanter hävdar, när man nu talar om nya regler för likvidation, att det
även i det här sammanhanget borde införas näringsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På den punkten har utskottet inte kunnat enas riktigt i
sina mofiveringar, utan vi har ansett oss vara tvingade att avge en egen
reservation, där vi framför våra motiveringar, I denna har vi inte framställt
något konkret yrkande, utan vi har till sist stannat för att avvakta
utvecklingen ytterligare någon liten fid, med hänsyn fill att den nya
lagstiftningen om näringsförbud har varit i kraft relativt kort fid. Vi följer
emellertid utvecklingen med uppmärksamhet. Vi vet att det redan har meddelats
några enstaka näringsförbud här i landet enhgt den nya lagen, och det finns all
anledning att följa utvecklingen härvidlag. Vi avvaktar alltså och ser om vi
har anledning att återkomma längre fram med konkreta yrkanden när det gäller närings­förbud
i samband med likvidation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår tredje reservation vid detta betänkande gäller själva
brottsutredning­en och sättet att utse likvidator när det gäller likvidation av
aktiebolag. I fråga om själva utredningsförfarandet har vi ju tidigare, i samband
med konkurslagstiftningen, hävdat vissa saker, bl. a. beträffande hur olika
befattningshavare skall utses. Här vill vi från reservanternas sida hävda att
likvidator som skall sköta utredningsarbetet för bolaget skall ut,ses av allmän
domstol. Vi anser det inte vara självklart att det bara är bolagsstämman som
skall utse likvidator, utan domstolen borde få vara med om att avgöra detta.
Däremot framhåller vi att vi mycket väl kan tänka oss ett system där
bolagsstämman får vara med och utse en s. k. medlikvidator. Men vi vill alltså
ha ett större inflytande från det allmännas sida när det gäller att utse
likvidator.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Likaså vet vi av erfarenhet att under ett sådant
utredningsarbete kan utredaren upptäcka vissa transaktioner som kan göra att
han misstänker ekonomisk brottslighet, eller försök till ekonomisk
brottslighet. Då uppstår frågan vilken skyldighet en likvidator, en utredare,
skall anses ha i sådant sammanhang. Vi vill hävda att så fort likvidatorn kan
misstänka något sådant, skall han göra en anmälan till åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta förslag framför vi i konsekvens med vad vi har sagt
fidigare när riksdagen har behandlat konkurslagstiftningen och andra
lagstiftningar. Vi anser att detta är ett väl underbyggt förslag.
Brottsförebyggande rådet lade fram det i sitt utredningsmaterial. Flera
remissinstanser har tillstyrkt förslaget, och vi har framfört det i vår motion.
- Detta var i korthet innehållet i reservation nr 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till
reservationerna 1, 2 och 3 i lagutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ant. 3 JOAKIM OLLEN (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag skulle till en början vilja göra kammarens
ledamöter uppmärksamma på en synpunkt av närmast formell karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Häromdagen diskuterade vi här i kammaren ett betänkande
från justitieutskottet, nr 21, i vilket olika frågor med anknytning till
ekonomisk brottslighet behandlades. I det betänkandet ingick flera av de frågor
som lagutskottet har uppe till diskussion i dagens ärende, nämligen frågan om
företagsrevision, om höjning av minimikapitalgränsen i aktiebolag, om näringsförbud
och i viss utsträckning även andra frågor. Dessa var alltså föremål för
kammarens behandling i samband med torsdagens handläggning av
justitieutskottets betänkande. Det är litet säreget att exakt samma frågor
behandlas med några få dagars mellanrum, beroende på att de, på grund av
motionernas utformning, har hamnat i olika utskott. Jag hoppas att det inte
skall bli någon vana att vi här i kammaren på det sättet behandlar exakt samma
frågor från olika utskott. Som det har slumpat sig, genom att justitieutskottets
betänkande blev återförvisat, kommer nu lagutskottets betänkande att avgöras
först. Man kan bara fundera över vilka komplika­tioner det skulle innebära, om
kammaren med några få dagars mellanrum fattade motstridiga beslut i dessa
identiskt lika frågor. Det hela är inte särskilt tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När det gäller den sakfråga vi har att
behandla i dag vill jag därefter konstatera att vi i utskottet är överens i
väsentliga hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är för det första överens beträffande den praktiskt
kanske mest betydelsefulla delen av propositionen, nämligen förslaget att man
skall förlänga tiden för anmälning till patent- och registreringsverket av
förhöjt aktiekapital. Det är en praktiskt betydelsefull, om än tekniskt sett
smärre, förändring som gör det möjligt för aktiebolag som så vill att utan
hinder av den arbetsbörda som bolagsbyrån i Sundsvall är tyngd av få en höjning
av aktiekapitalet registrerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är för det andra överens om att
fattiglikvidationsinstitutet skall avskaffas - jag skall återkomma till den
saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje är vi överens om en del andra smärre
tekniska förändringar i aktiebolagslagen, och det kan man notera med
tillfredsställelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har för det fjärde också blivit överens om att göra en
ändring av ansvarsreglerna i de fall då aktiebolag efter årsskiftet avförs från
aktiebo­lagsregistret därför att bolaget inte har höjt aktiekapitalet - den
ändringen har föreslagits i en motion som framlagts av några moderater. Där har
utskottet enhälligt funnit att de nuvarande ansvarsreglerna är orimliga, i det
att de innebär att även en aktieägare med ett helt obetydligt aktieinnehav är
solidariskt ansvarig och därmed kan göras obegränsat ansvarig för ett företags
samtliga skulder. Vi har i utskottet enats om att ansvaret i stället bör
begränsas så, att den aktieägare som inte är eller har varit styrelseledamot i
aktiebolaget i fråga, eller som inte är registrerad som styrelseledamot, efter
mars i år endast skall vara ansvarig i förhållande till sitt aktieinnehav. Jag
tror att detta är en praktisk förändring, som kan visa sig vara betydelsefull i
en hel rad enskilda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som utskottets ordförande redan har framhållit har vi
emellertid inte blivit överens på alla punkter. Jag skulle också i själva
sakfrågan vilja återvända något till torsdagens debatt om ekonomisk
brottslighet. Den debatten har en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;påtaglig relevans i dagens debatt också,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den debatten talades det mycket om den kriminalitet som
förekommer i samband med näringsverksamhet. Däremot talades det mycket litet om
den seriösa näringsverksamhet som naturligtvis är helt dominerande och som
måste ges någorlunda rimliga regier. Det är förvisso sant att mycken allvarlig
brottslighet har näringsanknytning på det sättet att kriminella utnyttjar
företagets form för att dölja den egenfliga brottsliga verksamheten. Det är
emellertid ett avgörande och, skulle jag vilja säga, förödande steg från det
konstaterandet till slutsatsen att företag och näringsidkare i allmänhet år
inblandade i brottslig verksamhet eller att det finns något, skall vi säga
naturligt, samband mellan att vara företagare och att vara kriminell.
Självfallet är det inte på det viset. Jag noterar också med tillfredsställelse
att Lennart Andersson inte slog an sådana tongångar, vilka förvisso var legio i
torsdagens debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är alltså av stor vikt att inte bekämpa den ekonomiska
brottsligheten på sådant sätt att normal företagsamhet därmed onödigtvis
försvåras. Det har också varit utgångspunkten för lagutskottets majoritets
betraktelser när vi har behandlat den nu aktuella propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de tre reservationer som utskottets ordförande
begränsade sig fill vill jag först beträffande socialdemokraternas krav när det
gäller fattiglikvidationsinstitutet konstatera att det innebär att man inte
bara när ett företag inte kan betala sina likvidationskostnader utan även i
övrigt när ett företag är på obestånd omedelbart skall gå över till
konkursförfarande. Då skall man komma ihåg att syftet med BRÅ:s förslag var att
avskaffa fattiglikvidafionsinstitutet i dess nuvarande utformning, och det är
precis vad som sker genom propositionens förslag, dvs, att man i den situation
som täcks av den nuvarande regeln om fattiglikvidationer i stället får fram ett
konkursförfarande, när företaget som skall livideras inte har medel som ens
täcker likvidationskostnaderna. Men det är kanske ändå inte det viktigaste
skälet till att nu följa proposifionens linje och inte den linje som BRÅ
ursprungligen har föreslagit och som alltså - skulle jag vilja säga - endast i
tekniskt hänseende skiljer sig från vad som föreslagits i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det viktigaste skälet är att den linje som
socialdemokraterna nu företräder innebär att ett företag som försätts i likvidation
redan härigenom kan komma på obestånd därför att ett antal skulder förfaller
till omedelbar betalning och det alltså blir nödvändigt att försätta detta
företag i konkurs i stället för att avveckla det på ett ändamålsenligt och för
borgenärer och aktieägare bra och fillfredsställande sätt utan att förluster
uppkommer för vare sig aktieägare eller borgenärer. Att tvinga fram ett
konkursförfarande är, som alla vet, med få undantag ett sätt att även försätta
borgenärerna i en besvärlig situafion i det att de ofta får rätt liten
utdelning för sina fordringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi menar alltså att det såväl ur aktieägarsynvinkel som ur
borgenärssyn­vinkel är en klar fördel att följa propositionens förslag. Det
underlättar en naturlig avveckling av bolag i de fall där det inte föreligger
några oegentligheter och i de fall där det inte föreligger en konkurssituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande
socialdemokraternas reservation 2 har man valt att inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framställa något krav på en utvidgning av näringsförbudet,
men väl tala om att det kan vara lämpligt att i en framtid överväga att också ha
näringsförbud i likvidationssituationer. Jag tycker det är ett förvånande
ställningstagande. Genom att nu fattiglikvidationsinstitutet avskaffas tar vi
bort den form av likvidation i vilken ekonomisk kriminalitet har florerat
eller, om man så vill, den form som har utnyttjats för ekonomisk brottslighet.
Att då, når man har kvar den normala likvidationen, dvs. en fullkomligt seriös
och naturlig avveckling av en näringsverksamhet som icke längre skall bedrivas,
tala om att man bör överväga att ha näringsförbud och att det t. o. m. skulle
kunna träffa automatiskt, tycker jag är ett förvånande ställningstagande, inte
minst mot bakgrund av att utskottets ledamöter tidigare varit överens om
-riksdagen har också ställt sig bakom det - att näringsförbud är en utomordentligt
ingripande åtgärd som bör prövas i varje särskilt fall och som bör förbehållas
särskilt allvarliga situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den reservation 3 vill socialdemokraterna att reglerna
för likvidation i akfiebolagslagen skall parallellställas med de regler som
gäller för konkurs­förvaltning. Det är ett förslag som vi på majoritetssidan
inte kan acceptera, eftersom det innebär ett frångående av den viktiga
principen att likvidation, fill skillnad från konkurs, är ägarnas
avvecklingsform. En konkurs fram­tvingas ju av bolagets borgenärer som säger:
Nu får ni icke fortsätta längre. Vi litar inte på det sätt på vilket ni skött
företaget. Nu måste den här verksamheten avvecklas, och vi vill ha betalt för
våra fordringar. Likvidation är ju i normalfallet - jag bortser nu från fall av
tvångslikvidation - en form där ägarna själva bestämmer att de skall avveckla
verksamheten och lägga ner företaget. Att i den situationen vilja göra det
ingrepp i den fria äganderätten och i den fria dispositionsrätten över det egna
företaget som det innebär att man säger att man skall likställa
likvidationsreglerna med konkursförvalt-ningsreglerna tycker jag är förvånande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill alltså i de här hänseendena liksom när det gäller
utskottets betänkande i övrigt - de övriga socialdemokratiska reservationerna
kommer att behandlas i senare inlägg - yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 4
LENNART ANDERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Trots den mycket noggranna genomgång som
Joakim Ollen har gjort av majoritetens synpunkter har han ändå inte lyckats att
ta avstånd från det allrriänna synsätt och den breda uppfattning som lett till
att justitieministern många gånger har gått ifrån vad brottsförebyggande rådet
har föreslagit i olika avseenden i sina utredningar. Det gäller här beträffande
hkvidationsförfarandet, och det har tidigare gällt om konkurslagstiftningen och
annan lagstiftning. Det visar vilken attityd man har haft i justitiedepar­tementet
under den gångna tiden gentemot de förslag som brottsförebyg­gande rådet har
lagt fram. Detta tycker vi har varit en olycklig utveckling. Det skulle ha
varit mer positivt, om ministern hade kunnat visa upp en mer aktiv och
handlingskraftig attityd och hade fört fram flera av BRÅ:s förslag till riksdagen
för beslut. Då hade vi haft en helt annan position här i vår kamp mot den
ekonomiska brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi får hoppas att regeringen skall
kunna föra en mer aktiv politik i fortsättningen, att en del av de förslag från
BRÅ som under de senaste åren inte har förts fram till riksdagen nu kommer att
framläggas under de närmaste åren och att de skall kunna genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 5 JOAKIM OLLEN (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det viktigaste i den BRÅ-promemoria som var
underlag för regeringens proposition i det hänseende som vi nu behandlar var
förslaget om avskaffande av fattiglikvidation. Det är en konsekvens av att vi
tidigare har avskaffat fatfigkonkursinstitutet. Detta är en regeländring som vi
alla är överens om. Jag tror att den kan komma att visa sig vara väl motiverad
och att den också kan komma att fungera väl i praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller BRÅ:s arbete i övrigt tror jag det år
viktigt att understryka att vad BRÅ har att ta hänsyn till i sina olika
promemorior är- naturligt nog-det brottsbekämpande ändamålet. Syftet är att
försöka komma till rätta med brottslighet av olika slag; det är ju den
målsättning som föresvävar BRÅ i dess arbete med att lägga fram olika förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är inte det enda som man får ta hänsyn till när
man här i riksdagen skall fatta beslut om lagändringar. Det är då viktigt att
också andra synpunkter får spela in, såsom rättspolitiska synpunkter och
näringslivssyn­punkter av den typ jag har angivit här fidigare, nämligen vikten
av att företag som är seriösa får rimliga regler att arbeta med. Det är alltså
inte på det viset att det arbete som BRÅ utför kan jämställas med vanligt
utredningsarbete. På den punkten råder det enighet inom BRÅ. I själva verket är
BRÅ;s arbete i viss mening ensidigt, just på det sättet att det ensidigt siktar
in sig på att ta fram förslag med vilkas hjälp man bättre än nu skall kunna
bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Men det finns alltså också andra skäl
-rättssäkerhets- och antibyråkratiskäl och, som jag har sagt, vikten av att
kunna ha ett fungerande näringsliv - som måste vägas in vid den samlade
bedömning som måste göras här i kammaren innan vi kan fatta beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot den bakgrunden som vi från majoritetens sida
har ansett, liksom också den förutvarande jusfitieministern gjort, att vi inte
bör göra så långtgående förslag, t. ex, när det gäller det ordinarie
Jikvidationsförfarande som BRÅ föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 6
BENGT SILFVERSTRAND (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I torsdags diskuterades här i kammaren
justitieutskottets betänkande om den ekonomiska brottsligheten. Som också
Joakim Ollen påpekade kommer vissa av de då behandlade frågorna tillbaka i ny
kapprock - den här gången lagutskottets. Det handlar om behovet av kvalificerad
revision i företagen, om översyn av företagsrevisionen och om aktiekapita­lets
storlek. Även om det delvis finns nytt vin att servera i de gamla läglarna,
måste man ändå ställa frågan om riksdagen i en så pressad arbetssituation som
den vi f, n, befinner oss i har råd med det här slaget av dubbelbokning-ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När vi i december i fjol
diskuterade vissa reformer på bolagsrättens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=107 height=86&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Måndagen
  den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område
tillät jag mig att beteckna den dä presenterade regeringspropositio­nen om nya
bolagsregler för bl, a, handelsbolag som Winbergs ofullbordade. Vår värderade
moderate justitieminister presenterade ytterligare ett akt­stycke i den
ofullbordade sviten, innan moderata samlingspartiet fann sig föranlåtet att
bryta upp från den borgerliga treenigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma mönster går igen i det här förslaget om ändringar i
aktiebolagsla­gen. Mycket litet av det som Brottsförebyggande rådet nu föreslår
i syfte att förebygga ekonomisk brottslighet finner nåd inför moderaternas
ögon. Vi kan bara konstatera att mittenpartierna på varje punkt anslutit sig
till en uppfattning som kan sammanfattas ungefär så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven på åtgärder mot ekonomisk
brottslighet måste enligt denna uppfattning alltid underordnas rättssäkerhet
och pesonlig integritet. Moti­veringen är då mycket diffus, och man går i regel
inte in på vari motsättningarna mellan åtgärder mot ekonomisk brottslighet och
rättsäker­hetskrav egentligen består,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad göras skall är allaredan gjort.
Man tycks ha den uppfattningen på den borgerliga sidan att det är ganska
idylliskt på det här området och att de mycket begränsade åtgärder som man kan
gå med på är till fyllest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Karakteristiskt för regeringsförslaget är formuleringar
som: &amp;quot;Jag känner tveksamhet inför arbetsgruppens (dvs. BRÅ;s)
förslag.&amp;quot; &amp;quot;Förslagen är alltför långtgående.&amp;quot; &amp;quot;Vi måste
noggrant följa utvecklingen och ta upp frågan till förnyad prövning då så visar
sig påkallat.&amp;quot; &amp;quot;Framtiden får utvisa behovet av reformer,&amp;quot; ,etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här förslaget genomsyras också liksom det tidigare i
den här sviten av en i det närmaste osviklig tilltro fill den avvaktande och
ofta direkt negafiva hållning som näringslivets organisationer och dessa
närstående intressen intar till åtgärder mot ekonomisk brottslighet, medan
löntagarintressen och synpunkter från rättsvårdande myndigheterna knappast
tillmäts någon betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan mittenpartierna nu &amp;quot;startat eget&amp;quot; har
samförstånd blivit dagens lösen. Under lördagssolen i Karlstad kunde vi höra
folkpartiledaren Ullsten högtidhgt förkunna: &amp;quot;Samförståndslösningar har
alltid varit en strävan hos folkpartiet, något som högermän fruktat,&amp;quot; Med
viss spänning avvaktar vi dagens omröstning. Folkpartiet och centern har nu
fått ett utmärkt tillfälle att omsätta regeringsdeklarationens tal om
samförstånd i praktisk handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utformningen av lagregler om bolag och andra juridiska
personer är av&lt;br&gt;
vital betydelse när det gäller att förebygga ekonomisk brottslighet. Men en&lt;br&gt;
ofta förbisedd effekt av de reformer på bolagsrättens område som vi&lt;br&gt;
socialdemokrater förordat är deras betydelse för att stärka företagens&lt;br&gt;
ställning i olika avseenden. Detta är oerhört väsentligt. De förslag som vi&lt;br&gt;
framför när det gäller behovet av kvalificerad revision och ett högre&lt;br&gt;
minimibelopp för aktiekapitalet går just ut på att förbättra och stärka&lt;br&gt;
småföretagens ställning, att göra dem bättre skickade att överleva i en svår&lt;br&gt;
konkurrenssituation. Det är alltså inte enbart de brottsförebyggande&lt;br&gt;
12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aspekterna som är avgörande för
våra ställningstaganden, även om de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;givetvis är mycket väsentliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid flera fillfällen har i socialdemokrafiska motioner
framförts förslag om en översyn av företagsrevisionen. Vi finner det ur olika
synpunkter djupt otillfredsställande att en revisor utses och entledigas av den
part i företagen som bär det yttersta ansvaret för den verksamhet som revisorn
har till uppgift att granska. Behovet av en självständigare ställning för
revisorn i förhållande till styrelse, verkställande direktör och bolagsstämma
är emellertid inte det enda skäl som talar för en översyn av företagsrevisionen.
Ett effektivare utnyttjande av revisionsfunktionen skulle, som bl. a.
tillsynsmyndigheten kommerskollegium påpekat, vara ett viktigt instrument för
att motverka ekonomisk brottslighet. Intressentkretsen kring företagen har
förskjutits väsentligt, och nya problem i samband med utövande av
näringsverksamhet har tillkommit, utan att detta haft sin motsvarighet i en
utveckling av revisionens syfte, inriktning och praktiska genomförande. Den
översyn av företagsrevisionen som vi nu föreslagit måste således också ta upp
frågor som utbildningsbehov för revisorer, rapporteringsmöjligheter, hur
revisorns ansvar skall formuleras samt revisionens inriktning, innehåll och
omfattning. Några delade meningar om behovet av en sådan översyn borde
verkligen inte råda, om man hade som strävan att nå enighet på de här mycket
väsentUga punkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Brottsförebyggande rådets promemoria om revisors
verksamhet före­slogs bl. a. att kvalificerade, dvs. auktoriserade eller
godkända, revisorer borde finnas i alla aktiebolag. Detta förslag avvisades i
fjol av den borgerliga riksdagsmajoriteten med mofiveringen att tillgången på
kvalificerade revisorer var otillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet förvisso att tillgången på kvalificerade revisorer
är begränsad. Men vi vet också att antalet ökar snabbt och kommer att vara
ungefär fördubblat inom sex sju år. Under alla omständigheter torde dagens
resurser vara fullt tillräckliga för att vi skall kunna föreskriva att
auktoriserad eller godkänd revisor skall kunna utses i alla nystartade
akfiebolag. Enligt vår uppfattning kan sedan detta krav utsträckas till
samtliga aktiebolag under en övergångs-fid. som det lämpligen bör ankomma på
tillsynsmyndigheten, kommerskol­legium, att närmare precisera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;All erfarenhet visar att det är i mindre företag som behovet
av kvalificerad revision är störst. Undersökningar har gett vid handen att det
är i de mindre företagen som den ekonomiska brottsligheten är mest utbredd.
Lika klart framstår det att småföretag ofta saknar den ekonomiska kompetens
utan vilken ett företag får svårt att överleva och vidareutvecklas. En stor
utredning, initierad av statens industriverk för några år sedan, slog sålunda
fast att gruppen icke kvalificerade revisorer svarade för 67 % av revisionerna
i blivande konkursbolag. Det borde inte råda några delade meningar om att dessa
företag, som är ekonomiskt svaga och som ofta har en otillräcklig ledning, är
de som har det största behovet av en granskning av självständiga och kunniga
revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots detta klart uttalade och av flera tunga remissinstanser,
bl, a, revisorernas egna organisationer och tillsynsmyndigheten kommerskollegi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;um, dokumenterade behov av kvalificerad revision i
samtliga aktiebolag motsätter sig den borgerliga utskottsmajoriteten förslaget
med hänvisning till osäkerhet om tillgången på kvalificerade revisorer och en
from förhoppning att departementschefen skall ta fram underlag under kommande
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tredje socialdemokratiska reservation jag tänker ta
upp är frågan om minimikapitalets storlek när det gäller aktiebolag. Det är en
fråga som vi också vid ett par tillfällen har diskuterat här. Aktiebolagsformen
är ju avsedd för större och riskfulla företag. På den punkten torde rätt stor
enighet råda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När riksdagen 1973 på socialdemokratiskt initiativ
beslutade att minimi­beloppet för aktiekapital skulle höjas från 5 000 kr, till
50 000 kr,, var de viktigaste skälen härför att skapa ökad säkerhet för att
bolaget uppfyller sina förpliktelser mot de anställda, mot samhället och mot
borgenärer över huvud taget. Det bör nämnas att förslagets ikraftträdande har
uppskjutits flera gånger under de här åren då det varit borgerlig majoritet i
riksdagen. Nu skall alltså förslaget om det högre minimibeloppet träda i kraft
helt och fullt vid årsskiftet 1981-1982,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men sedan 1973 har penningvärdet försämrats. De 50 000
kronorna är i dag bara ungefär 27 000 kr, i realvärde. Detta innebär att
minimikapitalet, om man skall följa med penningvärdesutvecklingen, skulle
behöva ligga på drygt 100 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande rådet har bl. a. framhållit att
minimikapitalet på 50 000 kr. vid utgången av år 1981 inte är tillräckligt med
avseende på akfieägarnas personliga betalningsansvar när det gäller att
förebygga att aktiebolagsformen utnyttjas för ekonomisk brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det finns också från företagsekonomisk synpunkt skäl
att höja den här gränsen. Vi vet att det egna kapitalet i många mindre företag
är alltför lågt för att ge företaget den finansiella stadga som är så
betydelsfull för att företaget skall kunna dels utvecklas, dels bereda trygghet
för de anställda, för långivare och för leverantörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna har också visat att de bolag som råkat i
betalningssvårig­heter när det gäller skatter och avgifter nästan undantagslöst
har ett för lågt eget kapital. Det finns alltså flera skäl att höja den här
gränsen i år, så att man på något sätt anpassar den efter
penningvärdesutvecklingen. 1 det fallet har vi socialdemokrater i utskottet
varit öppna för diskussion. Vi har sagt; Nåväl, låt oss acceptera synpunkten
att det kanske inte vore lyckligt att indexreglera minimibeloppet för
aktiekapitalet. Låt oss i stället ta fasta på det som flera remissinstanser har
föreslagit, nämligen att man skall anpassa minimigränsen för aktiekapitalet med
t. ex. fem års intervaller. Men inte ens det här försöket från vår sida till en
kompromisslösning har man ansett sig kunna acceptera från borgerligt håll. Vi
beklagar detta. Vi konstaterar bara att skälen för att höja minimigränsen för
aktiekapitalet är lika starka och t. o. m. starkare i dag än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, fru talman, ber jag att få yrka bifall till de
socialdemokratiska reservationerna nr 4, 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 7 JOAKIM OLLEN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vad Bengt Silfverstrand sade om de tre
resterande socialde­mokratiska reservationerna skall jag inte bemöta - det
kommer en senare talare att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller Bengt Silfverstrands synpunkter på
trepartiregeringens syn på de här frågorna finns det en del som jag tycker inte
får stå helt oemotsagt. Bl. a. kritiserade Bengt Silfverstrand de borgerliga -
och han är inte den förste som gör det i den här kammaren, utan åtskilliga
socialdemokrater framförde samma kritik under debatten i torsdags - för att man
alltid låter rättssäkerhet och skydd för personlig integritet gå före
önskemålet om att genomföra olika åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har jag hört detta så många gånger att jag motvilligt
tvingas dra den slutsatsen att socialdemokraterna alltså anser att man lugnt
kan eftersätta kravet på rättssäkerhet och skydd för personlig integritet. När
det gäller den personliga integriteten vill jag säga att denna är ganska litet
involverad i de här frågorna. Men, Bengt Silfverstrand, visst upprätthåller vi
från borgerlig sida kravet på rättssäkerhet. Det kommer vi att fortsätta att
göra, alldeles oberoende av vad ni framställer för förslag om åtgärder mot
ekonomisk brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är litet betänkligt att den syn på lagstiftning som
många tyckte kom till uttryck inte minst under socialdemokraternas sista
regeringsår, i början och mitten av 1970-talet, går igen på detta klara sätt-
man bara avfärdar viktiga grundläggande principer med att såga att någon hänsyn
inte får tas när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bengt Silfverstrand säger litet ironiskt att
justitieministern skriver att BRÅ:s olika förslag är alltför långtgående. Ja visst,
men de skall ju vara långtgående. De skall nämligen syfta till att visa på
vilka sätt man kan bekämpa ekonomisk brottslighet, icke till att visa vad som
är den lämpliga balansen mellan denna strävan å ena sidan och strävan att
bevara ett sunt och starkt näringsliv å andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte bara vissa organisationer är kritiska mot BRÅ;s
förslag. Jag kan presentera för Bengt Silfverstrand en lång lista innehållande
kritik från vad han kallar för rättsvårdande myndigheter. Om Bengt
Silfverstrand ville vara vänlig och titta i den proposition som i dag är
aktuell, så skulle han när det gäller det betydelsefulla förslaget från BRÅ om
förändringar av reglerna vid ordinära konkurser bl. a. finna att rättsvårdande
myndigheter som justitie­kanslern och Svea hovrätt samt även andra myndigheter
är helt emot något sådant. Det beror just på, som jag redan har sagt, att det
här utredningsar­betet skall syfta till att belysa en viss typ av åtgärder, hur
de kan vidtas och hur de kan utformas. Detta måste sedan balanseras mot andra
strävanden, däribland strävandena när det gäller rättssäkerheten och skyddet
för den personliga integriteten. På den punkten kommer vi aldrig att ge efter,
Bengt Silfverstrand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i akUe-bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 8 BENGT SILFVERSTRAND (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När det först gäller kraven på rättssäkerhet
vill jag säga att socialdemokraterna inte avfärdar - som Joakim Ollen uttrycker
det - de grundläggande principerna om rättssäkerhet och personlig integritet.
Den avgörande skillnaden är den att vi inte försöker skapa motsättningar mellan
kraven på rättssäkerhet och behovet av olika former av brottsförebyggande
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser alltså att ett genomförande av våra förslag inte
på något sätt innebär en försämring för den seriösa företagsamheten när det
gäller rättssäkerhet och personlig integritet. Åtgärderna riktar sig mot
ekonomisk brottslighet, således mot företag som inte uppfyller sina
förpliktelser mot samhället, mot anställda och mot borgenärer. Däri ligger
alltså skillnaden. Jag hoppas att den här distinktionen är tillräcklig för att
vi skall kunna förstå varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller BRÅ:s förslag, vilka enligt Joakim
Ollens uppfattning är för långtgående, kan det vara av intresse att se vad en i
det här sammanhanget mycket initierad part har att säga. Jag avser då
kommerskol­legium som är den myndighet som har att svara för tillsynen över revisorerna.
Man säger om BRÅ-rapporten angående revisors verksamhet att de här
&amp;quot;förslagen måste karakteriseras som ganska konventionella och utgörande
endast ett första steg mot det åsyftade effektivare utnyttjandet av
revisions-funkfionen&amp;quot;. Det är precis i överensstämmelse med vår
uppfattning. Vi säger: O.K., vi kan acceptera förslagen som ett första steg.
Men det är ganska orimligt att påstå att förslagen i rapporten om just revision
skulle vara långtgående. De är i stället oerhört begränsade, men icke desto
mindre välkomna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist något beträffande intresset för ett sunt och
starkt näringsliv. Ja, det är ingenting som moderata samlingspartiet har
monopol på. Det är en uppfattning som vi, när den uttrycks så allmänt, på alla
punkter delar. Den stora och avgörande skillnaden här är att moderaterna när de
talar om näringslivet utgår företagarrollen. Men när vi från
socialdemokraternas sida talar om näringsliv och företagsamhet, så räknar vi
också in andra parter, andra intressenter i företagen. Vi tycker att exempelvis
en revisor skall kunna spela en mycket akfivare roll än som i dag är fallet. Vi
tycker också- och det är kanske det mest väsentliga - att löntagarparten skall
ha mera att säga till om i företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 9
JOAKIM OLLEN (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är ju på det sättet att vi har genomfört
en rad olika åtgärder i syfte att bl. a. komma åt den ekonomiska brottsligheten
och samtidigt kunna skapa smidiga regler för näringslivet. Det är bl. a. därför
som den borgerliga majoriteten har krävt att det skall finnas auktoriserade
revisorer i alla aktiebolag. Det är därför vi har genomfört förbudet mot
fattigkonkurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför vi i dag kommer att genomföra förbudet mot
fattiglikvida­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Men dessa strävanden måste balanseras mot de
andra önskemål som jag tidigare har nämnt. Och om man nu också vill tillgodose
intresset av att ha ett väl fungerande näringsliv, är det väl inte så riktigt
att bara avfärda näringslivets organisationers olika remissyttranden som
någonfing man inte skall ta hänsyn till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror verkligen inte att Bengt Silfverstrand menar att dessa organisa­tioner
skulle vara styrda av dem som utnyttjar företagsformer av skilda slag för
ekonomisk brottslighet. I själva verket finns det ju få som har så stort
intresse av att man ingriper mot ekonomiska brottslingar och osunda företag som
de seriösa företagare som har att slåss på ojämna villkor mot de icke seriösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
finns det ett intresse från alla här i riksdagen och jag tror från alla seriösa
organisationer - därmed också från alla organisationer som avger
remissyttranden över olika förslag - att bekämpa den ekonomiska brottslig­heten
och att göra det effektivt och med kraft. Därför har vi också genomfört en rad
åtgärder under senare år. Bengt Silfverstrand vet lika väl som jag att den
listan kunde göras ganska lång. Och på många punkter har vi varit överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
- och jag vill sluta med detta, fru talman - om företagen hindras i sin uppgift
att medverka till att göra det här landet friskt och ekonomiskt starkt igen, om
vi inte ger företagen den nödvändiga jordmån som krävs för att näringslivet
skall kunna blomstra, för att vi skall få ett nyföretagande och kunna ha
expansionskraft, då hjälper det inte om vi lyckas med att spärra in varenda
ekonomisk brottshng, utan då går detta land ändå en ytterst dyster framtid till
mötes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändring
i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 10 BENGT SILFVERSTRAND
(s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vi negligerar inte näringslivets synpunkter, tvärtom. Om man tar
allvarligt på remissverksamheten och skickar ut förslag på omfattande
remisser-vilket ofta är fallet och vilket är viktigt att göra i en demokrati-då
skall man också lyssna på alla parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
lyssnar på näringslivets organisationer med stort intresse. Vi kan bara
konstatera att den borgerliga viljan inte är lika utvecklad när det gäller att
lyssna exempelvis på löntagarorganisafionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Joakim
Ollen skall inte komma undan så lätt beträffande de till intet&lt;br&gt;
förpliktande fraserna om ett friskt och ekonomiskt starkt näringsliv. Jag skall&lt;br&gt;
ta ett litet exempel från vardagen, som visar att man med våra förslag också&lt;br&gt;
kan stödja näringslivet genom att exempelvis förstärka revisionsfunktionen i&lt;br&gt;
företagen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
gäller ett privat utvecklingsföretag i nordvästra Skåne med en mycket
intressant produkt, som man i framtiden säkert kan komma att sälja i stor utsträckning
om man får fillräckliga kapitalresurser. Det här företaget har nu gått i
konkurs, och staten, dvs. skattebetalarna och medborgarna, förlorar 22 milj.
kr. beroende på att detta företag ur ekonomisk synpunkt skötts på ett
otillfredsställande sätt. Man har helt enkelt i detta mycket intressanta
företag saknat tillräcklig kvalificerade ekonomer, och revisorerna har som
bekant&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens protokod 1980181:150-151&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte tillräckliga befogenheter att gå in och hjälpa till
och stödja företag pä det sätt som vi menar att revisorerna borde ha möjlighet
till. Det är därför vi har föreslagit en översyn av företagsrevisionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med andra ord: De socialdemokratiska förslagen om en
förstärkning av revisorsfunktionen, utvidgade befogenheter för revisorerna,
syftar just till att stärka företagen - inte minst de mindre företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Joakim Ollen anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt
till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 11
MARTIN OLSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Några av motionskraven och av dessa föranledda
reservatio­ner från lagutskottets socialdemokrater berör frågor som har
behandlats och avvisats här i kammaren så sent som i höstas. Det gäller frågan
om översyn av företagsrevisionen, som behandlas i reservation 4, om revisors
kompetens, som behandlas i reservation 5, samt frågan om aktiekapitalets
storlek, som tas upp i reservation 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill kortfattat ge utskottsmajoritetens synpunkter på
de här frågor­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motionen 1579 av Jan Bergqvist m. fl. krävs att
riksdagen begär en översyn av företagsrevisionen. Samma krav avvisades som
nämnts senast i höstas. Mot avstyrkandet av motionen reserverar sig även nu
socialdemo­kraterna. De vill ha en utredning, som bl, a, skulle ta upp frågan
om vem eller vilka som skall utse revisorer i aktiebolag, revisorernas
utbildning, ökad tillsyn samt förutsättningarna för en långtgående
upplysningsplikt gentemot det allmänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten har tidigare betonat vikten av att
revisorn intar en självständig ställning gentemot dem vilkas räkenskaper han
skall revidera och gentemot bolagsstämman. Men för den skull vill vi inte
stödja förslaget om att något utomstående organ skall utse revisorerna. Såvitt
framgår av BRÅ:s undersökningar har nuvarande ordning inte inneburit några mera
betydande nackdelar när det gäller revisorernas möjligheter att opartiskt
granska företagen. Det bör samtidigt påpekas att det är svårt att utan
omfattande byråkrati finna alternativa former för utseende av revisorer. För
något år sedan föreslog socialdemokraterna att länsstyrelsen skulle utse
revisorer i alla aktiebolag, men den ståndpunkten synes man nu ha frångått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En översyn av vissa delfrågor i företagsrevisionskomplexet
har påbörjats inom företagsobeståndskommittén. Ett visst reformarbete bör även
kunna göras inom ramen för kommerskollegiets tillsynsverksamhet, vilket
kollegiet självt framhöll i sitt remissyttrande över motsvarande motionskrav i
fjol. Det kan även påpekas att i proposition med förslag till lag om
handelsbolag föreslogs - vilket nu genomförts - en viss utvidgning av revisors
uppgifts­skyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom fidigare anser vi i utskottsmajoriteten att det
inte finns anledning att begära en översyn av företagsrevisionens innebörd och
inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 5 föreslår socialdemokraterna att riksdagen
nu genom direkt lagändring skall besluta att alla fr, o, m, den 1 januari 1982
nystartade aktiebolag skall ha auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill med anledning av att frågan om kvalificerade
revisorer nu åter tas upp erinra om att riksdagen i höstas på lagutskottets
förslag framhöll att det är angeläget att kvalificerade revisorer finns i alla
aktiebolag och att därför frågan om att införa kvalificerade revisorer snarast
bör övervägas på nytt. Det var ett uttalande som riksdagen på utskottets
förslag gav regeringen fill känna. Men innan ett beslut fattas om kvalificerade
revisorer i alla aktiebolag måste man veta att det verkligen finns tillräckligt
många revisorer att tillgå. Vi vet inte heller hur många aktiebolag som kommer
att finnas efter årsskiftet sedan alla akfiebolag skall ha höjt sitt
aktiekapital till minst 50 000 kr. Riksdagens tillkännagivande till regeringen
i höstas omnämns i proposifion 146, som behandlas i föreliggande betänkande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bengt Silfverstrand sade nyss att vi hade en from
förhoppning om att regeringen kanske skulle se på detta. Jag vill därför citera
vad dåvarande jusfitieministern skriver i propositionen. Han framhåller där att
han tidigare har gjort ett principuttalande om att kvalificerad revisor på sikt
bör krävas i alla aktiebolag. Han hänvisar även till lagutskottets och
riksdagens uttalande i höstas, och han säger vidare: &amp;quot;Jag har för avsikt
att återkomma i denna fråga sedan kravet på ett aktiekapital om 50 000 kr. har
slagit igenom. Under år 1981 kommer jag även att se fill att underlag tas fram
för en bedömning av fillgången på kvalificerade revisorer under kommande år.
Frågan om införandet av kvalificerad revision i alla aktiebolag får sedan
avgöras med beaktande av tillgången på kvalificerade revisorer i förhållande
fill antalet akfiebolag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker, Bengt Silfverstrand, att detta inte är att ha
fromma förhoppningar om att det skall göras någonting. Det är klart belägg för
att regeringen prövar dessa frågor på det sätt som riksdagen uttalade sig för i
höstas. Av denna anledning kan vi inte nu ställa oss bakom det socialdemo­kratiska
förslaget att riksdagen genom viss lagändring nu skulle ändra kraven på
revisorskompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Är 1973 fattade riksdagen beslut om att lägsta
aktiekapital för akfiebolag skulle höjas från 5 000 till 50 000 kr. För
nystartade akfiebolag trädde lagen i kraft ganska snart, men för äldre bolag
fastställdes en övergångsfid. Genom senare beslut har denna övergångstid
utsträckts till den 31 december i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men redan innan höjningen hunnit att helt tillämpas krävs
i reservation 6 att riksdagen skall uttala sig för fortsatt höjning av lägsta
aktiekapital. Däremot har reservanterna inte fullföljt kravet i den
socialdemokratiska motionen 904 om att aktiekapitalet skulle anpassas efter
basbeloppets ändringar - Bengt Silfverstrand framhöll nu, trots att han är
motionär, att det kanske inte är en så lycklig lösning, men i reservationen
yrkas ändå att riksdagen skall göra ett uttalande i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självklart kommer 50 000 kr,, om penningvärdeförsämringen
fortsätter, i framtiden  att  anses  för  lågt   och   höjningar  bli 
erforderliga.   Sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändring
i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överväganden
kommer säkerligen framtida regeringar att göra helt obero­ende av några
riksdagsuttalanden. Vi kan därför inte finna någon anledning till att riksdagen
nu skulle göra ett uttalande om höjning av lägsta akfiekapitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan och viktig fråga när det gäller aktiekapitalets storlek är om vi i
framtiden skall ha samma regler för de mindre företagen som för de stora.
Bolagskommittén framlade 1978 ett förslag om andelsbolagsform för de mindre
företagen, samtidigt som aktiebolagsformen skulle förbehållas de större
företagen. Kommittén föreslog att lägsta aktiekapital i andelsbolagen skulle
vara 20 000 kr., medan det i aktiebolagen skulle höjas till hela 125 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om andelsbolagsformen inte har införts, finns det anledning att i
fortsättningen överväga i vad mån man skall ha särskilda regler för mindre
företag och andra för större företag. Därför uttalade utskottsmajoriteten redan
i höstas att det kan vara motiverat att man vid en anpassning av
aktiebolagslagens regler till verksamheten i de största företagen och införande
av särskilda regler för de mindre företagen kan höja den undre gränsen för
akfiekapitalet relativt kraffigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om aktiekapitalets storlek i framtiden är alltså inte enbart en fråga om att
anpassa det efter inflafionstakten utan också om vi skall ha skilda regler för
större och mindre företag. Några uttalanden från riksdagens sida bör därför
enligt majoriteten inte göras nu, särskilt som det är en kompHcerad fråga och
bindningar inte bör göras på ett så här tidigt stadium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
bl. a. uttalanden i propositionen med förslag till lag om handelsbolag m, m,
framgår att regeringen följer utvecklingen på bolagsrättens område. Utskottet
kan bl, a, därför inte heller tillstyrka Gabriel Romanus motion 1194 med krav
på översyn av aktiebolagslagen och tillsättande av en parlamentarisk utredning
för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Med det anförda yrkar jag bifall fill utskottets hemställan på samtliga
punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 12 BENGT SILFVERSTRAND
(s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Martin Olsson bekräftade just de farhågor jag framförde i mitt
inledningsanförande, där jag sade att utskottet på många punkter uttalar sig
positivt om förslagen, Martin Olsson formulerade det ungefär så här, att det är
viktigt att revisorn intar en självständig hållning gentemot dem han skall
kontrollera och att det är angeläget att vi får kvalificerade revisorer i samtliga
aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
kom det, precis som jag påpekade: Med - den obotfärdiges förhinder! - detta kan
vi inte göra därför att företagsobeståndskommittén håller på att titta på
frågan om opartisk revision. Departementschefen skall återkomma med förslag om
kvalificerade revisorer i samtliga aktiebolag, och då skall man först ta fram
ett underlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men nu är det ju på det
sättet att de som har den bästa överblicken när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gäller att bedöma tillgången på revisorer och det antal vi
kan förväntas få inom en nära framtid har sagt att åtminstone när det gäller
nystartade aktiebolag skulle man redan i dag kunna gå över till att ställa
kravet att det där skall finnas kvalificerade revisorer. Det är så att säga
huvudyrkandet i vårt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag tillägga att vi också har sagt att när det
gäller samtliga aktiebolag är vi medvetna om att det kan behövas en
övergångstid. Vi föreslår att man skall överlåta till tillsynsmyndigheten,
kommerskollegium, att bedöma hur lång den övergångstiden behöver vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med andra ord; med litet god vilja hos exempelvis
centerpartiet och med litet självständigare hållning från det partiets sida i
sakfrågorna hade det varit fullt möjligt att genomföra det här förslaget, som
är synnerligen nyanse­rat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några ord också om minimikapitalet för aktiebolag, som ju
har varit oförändrat under en mycket lång period. Det var just för att hitta en
möjlighet att komma överens som vi frångick det ena alternativet i motionen,
nämligen att man skulle anpassa aktiekapitalet efter penningvärdeförsäm­ringen
och knyta det till basbeloppet. Det andra alternativet var att man skulle räkna
upp kapitalet med vissa intervaller, exempelvis vart femte år. Vi gjorde alltså
ett försök även på den här punkten att hitta en gemensam nämnare under
utskottsbehandlingen, men icke heller det har centerpartiet kunnat gå med på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan alltså konstatera behovet av att skapa nya företag
i vårt samhälle, och detta kommer icke på något sätt att försvåras av det
förhållandet att vi nu höjer minimikapitalet ytterligare. Som väl också Martin
Olsson har kunnat iaktta sker det nämligen en ganska omfattande nybildning av
aktiebolag f, n,, vilket är bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och till allra sist; Ingen seriös företagare kommer att
hindras att starta företag genom höjningen till 50 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ant.
13 FÖRSTE VICE TALMANNEN; Den medgivna repliktiden har överskridits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 14
MARTIN OLSSON (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vad gäller aktiekapitalet behandlade jag den
frågan från de utgångspunkter vi har. Det genomförs nu en höjning, och det
finns ingen anledning för riksdagen att göra ett uttalande om fortsatta
höjningar. Oberoende av vilka regeringar vi har i framtiden är det ju en
självklar uppgift för dem att pröva lämpligheten av höjningar av lägsta
akfiekapitalet med hänsyn till penningvärdesförsämringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men en större fråga är samtidigt; Skall vi i framtiden har
lika regler för de allra minsta företag som drivs i aktiebolagsform och de
riktigt stora företagen? Jag hör till dem som lutar åt uppfattningen att det är
värdefullt, om vi i framtiden kan få olika regler för olika företagstyper. Om
vi skall ha andelsbolagsformen eller om vi inom ramen för aktiebolagslagen
skall ha variationsmöjligheter för stora och små företag får självfallet
övervägas. Hur&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det lägsta aktiekapitalet skall bestämmas i framtiden är
alltså ett större och vidare problem än enbart en fråga om att följa
basbeloppets ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller kvalificerade revisorer är det självfallet
inte fråga om någon ovilja från vår sida. Vi har vid flera tillfällen uttalat
vikten av att få kvalificerade revisorer i alla aktiebolag. Men jag anser att
varje beslut som fattas här i riksdagen måste vara väl underbyggt, att man
måste veta att det finns möjligheter att genomföra det osv. Eftersom Bengt Silfverstrand
i sitt huvudanförande talade om en from förhoppning om att det skulle göras
någonting åt denna fråga citerade jag i mitt inlägg vad dåvarande
departementschefen anförde i propositionen. Det är klart och otvetydigt att det
under det här året görs en översyn och beräkning av hur stor tillgången på
kvalificerade revisorer är och om den står i rimlig proportion till antalet
aktiebolag, för att vi inom ett eller annat år skall kunna införa regler med
krav på kvalificerade revisorer i alla aktiebolag. Det är det vi strävar efter,
Bengt Silfverstrand, både från ert häll och från vårt. Frågan är bara om
riksdagen efter att i höstas ha gjort ett tillkännagivande för regeringen nu
helt plötsligt skall ändra aktiebolagslagen på den här punkten samtidigt som regeringen
prövar det som riksdagen har gjort ett uttalande om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 15 BENGT SILFVERSTRAND (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Regeringen måste vid en bedömning av
tillgången på kvalificerade revisorer vända sig till bl. a. kommerskollegium
och Förening­en Auktoriserade revisorer för att få ett underlag. Och de har
redan lämnat besked och sagt att antalet kvalificerade revisorer åtminstone
räcker till för att vi för alla nystartade företag skall kunna genomföra den av
oss föreslagna reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi har
alltså redan det här underlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig sedan bara helt kort hänvisa till en ganska
intressant samman­ställning som kommerskollegium gjort över sin
tillsynsverksamhet. Kom­merskollegium konstaterar att man i dag saknar de
resurser som man måste ha för att kunna bedriva en effektiv tillsynsverksamhet.
Under dessa omständigheter hälsar kommerskollegium en översyn med
tillfredsställelse -ja, man uttrycker sig försiktigt och säger att man inte
motsätter sig en översyn av företagsrevisionen. Det hela bygger alltså på vilka
resurser man kan ge de tillsynsutövande myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill till sist när det gäller
minimikapitalets storlek i aktiebolag konstatera att all seriös
företagsverksamhet utan svårigheter kommer att genom lån eller på annat sätt få
tillgång till ett aktiekapital på 50 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 16
MARTIN OLSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Först några ord om revisorerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det väcktes i fjol socialdemokratiska motioner med krav på
översyn av företagsrevisionen. Vi remitterade motionerna till kommerskollegium,
till Föreningen Auktoriserade revisorer och till Svenska revisorssamfundet.
Bengt Silfverstrand använde själv uttrycket att kommerskollegium inte ville
motsätta sig en utredning, och det visar väl inte precis på att vederbörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ämbetsverk
med entusiasm såg fram mot en utredning. Verket visade i stället&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tveksamhet till om det kunde bedömas erforderligt med en
sådan.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Måndagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De båda
revisorsorganisationerna ställde sig negativa till förslaget om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.r       • igoi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utredning.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium framhöll i remissyttrandet att kollegiet
inom ramen     Ändrins i aktie för sin tillsynsverksamhet i viss män kunde
uppfylla en del av de krav som     holnsslnspn ni   m tagits upp i motionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller i de här frågorna råder det några större
meningsskiljaktigheter, tror jag. Det är bara sä att socialdemokraterna
ständigt velat upprepa detta krav på en översyn av revisorernas verksamhet,
medan vi från vårt håll varje år har redovisat vad som sker och vad som
planeras. Vi anser inte att det finns anledning för riksdagen att särskilt
begära en översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förste vice talmannen anmälde att
Bengt Silfverstrand anhållit att till protokollet få antecknat att han inte
ägde rätt till ytterligare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 17 BERNT EKINGE (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Som utskottet framhåller i det föreliggande
betänkandet har associationsrätten under hela 1970-talet varit föremål för ett
fortlöpande reformarbete. Vi har en fått en ny aktiebolagslag, som trädde i
kraft den 1 januari 1977. Vi har få en höjning av den undre gränsen för
aktiekapitalet från 5 000 till 50 000 kr. Denna lägsta gräns på 50 000 kr.
måste alla aktiebolag ha efter den 1 januari 1982. Vi har vidare fått ny lag om
handelsbolag och enkla bolag och i samband därmed lag om årsredovisning i vissa
företag. Den lagstiftningen träder i kraft den 1 juli i år. Utöver detta kan
man också erinra om att vi fått en genomgående revision av konkursrätten och i
samband därmed nya bestämmelser om s. k. konkurskarantän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de båda propositioner som vi nu behandlar föreslås, som
framgått av debatten här, dels i proposition 146 att de s. k.
fatfiglikvidationerna när det gäller aktiebolag skall avskaffas, dels i
proposition 84 att ändringar i aktiebolagslagen skall genomföras som innebär en
anpassning till de nya regler som kommer att införas genom utsökningsbalken -
alltså den lagbalk som riksdagen antog i förra veckan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till behandingen av de här två
propositionerna behandlar lagutskottet också ett antal motioner, dels de två
motioner som har väckts med anledning av propositionerna, dels sju motioner som
väcktes under den allmänna motionstiden. Debatten i dag har hittills rört
propositionerna och de nämnda motionerna. Jag skall därför i stället
koncentrera uppmärksam­heten på några principiella synpunkter på
associationsrätten som sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots den lagstiftning vi har - aktiebolagslagen,
handelsbolagslagen och&lt;br&gt;
lagen om ekonomiska föreningar - förekommer en omfattande verksamhet i&lt;br&gt;
former som inte är reglerade i lag. Jag tänker då närmast på den omfattande&lt;br&gt;
verksamhet som bedrivs avs. k. ideella organisationer och stiftelser avskilda&lt;br&gt;
slag. Dessutom bör tilläggas att en del verksamheter måste ske i felaktig form&lt;br&gt;
därför att vi för mänga företag saknar en lämpligt avpassad bolagsform. Jag&lt;br&gt;
tänker då på de många små företag för vilka vi saknar en bra bolagsform. De&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måste nu
använda sig av aktiebolaget som verksamhetsform, även om denna i många fall
måste anses vara mindre väl lämpad för dessa småföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är således uppenbart att situationen inte är helt tillfredställande.
I ett särskilt yttrande till lagutskottets betänkande har jag också tagit upp
några av de här frågorna. Både från den enskildes och från samhällets synpunkt
är det angeläget att det finns i varje fall minimiregler för såväl verksamheten
som för revision och kontroll av verksamheten, när verksamheten når en viss
omfattning. Jag kan i och för sig fösta dem som hävdar ståndpunkten att man
inte skall ha någon lagstiftning förs. k. ideella organisationer. Men när man å
andra sidan ser omfattningen av sådan verksamhet - tag t. ex. hela den fackliga
rörelsen och de problem som några fackförbund uppenbarligen har haft eller tag
idrotten, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och den omfat­tande verksamhet
som bedrivs av internationella organisationer, som alla får icke obetydliga
statliga bidrag - förstår man också att kravet på associations­rättsliga regler
för denna stora och omfattande verksamhet kan komma att växa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed har jag inte, fru talman, sagt att jag själv i dag
skulle vara beredd att utan vidare godta en lagstiftning om ideella
organisationer. Vad jag vill understryka är att när man kräver statliga
ingripanden och åtgärder i fråga om aktiebolagen bör man inte glömma bort den
här mycket stora verksamhetsdelen. Kräver man ökat samhällsinflytande och
samhällskon-troll, måste man naturligtvis göra det för alla olika typer av
verksamheter. Och jag bortser inte från att det i ett läge med ständigt allt
fler och allt slugare uttänkta vägar för kringgående av exempelvis vår
skattelagstiftning kan bli nödvändigt att också öka samhällets arsenal av
åtgärder. För den laglydige upplevs alla sådana här åtgärder som besvärande
ingrepp, men jag hoppas ändå att man kan påräkna förståelse för samhällets och
helhetens skull,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 flera av de motioner som behandlas i betänkandet krävs
utredningar och förslag om olika åtgärder riktade mot aktiebolagen. Dessa
motioner avvisas av utskottets majoritet - det har redovisats tidigare - och
jag ansluter mig till majoritetens bedömning. Det sitter i dag några utredningar,
vilkas resultat det finns all anledning att avvakta. Jag tänker då närmast på
Kooperations­utredningen och stiftelseutredningen. Båda dessa avseratt slutföra
sitt arbete inom kort. Dessutom har den nya aktiebolagslagen varit i kraft så
kort tid att det finns anledning att avvakta ytterligare en tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta har jag således inte tagit avstånd från tanken
på att man framdeles måste pröva frågorna om en översyn av aktiebolagslagen och
samtidigt också en översyn av de associationsrättsliga förhållandena även för
verksamhet som i dag bedrivs i former som inte har någon laglig reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med dessa
ord ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 18
OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vi har i svensk aktiebolagslagstiftning ett dubbelt pro­blem. För det
första har vi en aktiebolagslag som gör att såväl cykelreparatören&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som Volvo inordnas under samma lag. Rimligen måste ett
mycket stort företag skötas på annat sätt - med större krav på insyn och
reglering - än ett mycket litet. Detta tar man bara begränsad hänsyn till i
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra är aktiebolagslagen illa anpassad till de
krav som måste ställas på de största företagen. Främst gäller det att den
väsentliga frågan om de anställdas inflytande inte alls är reglerad i
aktiebolagslagen - den reglerar i stället förhållandena mellan olika
kapitalägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller behovet av en speciell lagstiftning för små
företag, som Bernt Ekinge också berörde, är det främsta kravet att den skall
vara enklare än den nuvarande aktiebolagslagen. Det är avgörande för
marknadsekono­mins fortlevnad att det går lätt att starta nya företag.
Nackdelen med det förslag om s. k, andelsbolag som lades fram för något år
sedan var att det snarast var krångligare ån dagens lagar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ytterligare ett skäl för att ha olika lagar
försmå och stora företag, nämligen att det faktum att samma lag gäller ett
mycket stort och ett mycket litet företag troligen har medfört att onödigt
stora bördor har lagts på de minsta företagen. Vi har väl i det här huset en
litet olycklig tendens att när vi hör ordet företag alltför ofta tänka på L M
Ericsson eller ASEA. När nya uppgiftsskyldigheter läggs på företagen hamnar de
i praktiken inte bara hös storföretagens avdelningar för samhällskontakt utan
också hos den lille företagaren, som får ta nätterna till hjälp för att fylla i
blanketterna..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också behovet av att lätta på bördorna för de minsta företagen
talar för att vi delar upp lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiebolagslagen, som trädde i kraft 1976, var föråldrad
redan när den antogs. Det föredragande statsrådet erkände att lagen var såväl
verklighets­främmande som föråldrad. Det som gjorde och gör aktiebolagslagen
verklighetsfrämmande är att den inte behandlar de anställdas rätt till
inflytande i företagen. Riksdagen tvingades t. ex. redan under aktiebolags­lagens
första år att fatta beslut om avvägningen mellan medbestämmande­lagstiftningen
och aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att aktiebolagslagen inte reglerar de anställdas rätt till
medbestämmande i företagen innebär bl. a. att styrelsen är ansvarig inför
bolagsstämman, där bara ägarrepresentanter sitter, medan några
styrelsemedlemmar - de anställda - väljs av helt andra än bolagsstämman. Dagens
aktiebolagslag är föga anpassad till företagsdemokratiska krav. Detta
kritiserades redan under remissbehandlingen av aktiebolagslagen, framför allt
av LO och TCO, som båda var oroliga för att lagen skulle försvåra det
företagsdemokratiska reformarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från folkpartistiskt håll har vi under fyra fem års tid
varje år motionerat om en utredning om en ny aktiebolagslag. Vi vet att ett
sådant utrednings­arbete är tekniskt och juridiskt komplicerat och rim/igen
kommer att ta sin tid. Därför är det bra om man kan starta utredningsarbetet
nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med litet olika formuleringar har utskottet valt att svara
&amp;quot;att tiden inte är mogen&amp;quot;. Tiden tycks mogna tämligen långsamt för
lagutskott. Nu liksom förra året utgår man från att regeringen uppmärksamt
följer frågan. Det utgår också jag från att regeringen gör.  Bättre vore om
regeringen så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;småningom sätter i gång med ett
reformarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;. , „    ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland de reformer som vi har
aktualiserat är att vi i de allra största&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mandagen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_.       .
.„„i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagens ledningsorgan i
framtiden skulle få lika ställning mellan arbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 maj
1981&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;e&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
kapital, s. k. paritetsrepresentation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;v    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; .      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  
/, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet drev en gång-under
många år helt ensamt-tanken på att de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   
,      ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anställda skulle få plats i
företagens styrelser. Det är en av folkpartiets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bolagslagen
m. in.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;politiska
framgångar  att  den   reformen  nu  är genomförd  och  allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omfattad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tanken på en paritetsrepresentation är principiellt sett
näraliggande. Den skulle innebära att de parter som satsar i företagen - de
anställda med sina jobb och ägarna med sina pengar - får dela på inflytandet,
Inga beslut skulle kunna fattas mot endera partens vilja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom den tyska kol- och stålindustrin finns sedan 1951
paritetsrepresen­tation. Inom EG utgår förslaget till ett särskilt Europabolag
från tanken på paritetsrepresentation. I Storbritannien lade för fyra år sedan
den s. k. Bullock-utredningen fram förslag om paritetsrepresentation i alla
företag med mer än 2 000 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Litet förenklat finns det två principer för inflytande för
de anställda. Den ena innebär att arbetsgivare och arbetstagare ses som två
helt motsatta parter, med begränsade gemensamma intressen. Medinflytande nås då
genom olika typer av kollektivavtal, genom förhandlingssystemet i MBL och i
sista hand genom fackföreningsfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra synen utgår ifrån att löntagare och kapitalägare
har ett långsiktigt gemensamt intresse av företagens framtid. Det är dä
naturligt att båda parter sitter med i företagens olika beslutsorgan. Det ärden
tanken som ligger bakom företagsnämnder och styrelserepresentation för de
anställ­da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är beklagligt att fackföreningsrörelsen och i viss mån
även Arbetsgi­vareföreningen tycks inordna sig i den första kategorin, där man
ställer anställda och ägare emot varandra. LO har bl. a. dragit sig ur en rad
partssammansatta organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För oss som är anhängare av marknadsekonomin kan en vidgad
styrelserepresentation vara positiv. Därigenom förankras besluten hårdare i det
lokala företaget. Det blir inte centrala fonder, styrda från Norra Bantorget
eller någon annan stans ifrån, som skall besluta över produktio­nen. Löntagarna
blir också ansvariga för att företaget fungerar inom marknadsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall komma ihåg att Sverige behöver mera av
marknadsekonomi och mera av konkurrens. Då minskar också utrymmet för mer eller
mindre godtyckliga beslut inom företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan naturligtvis också se betydande risker med en
paritetsrepresenta­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en
utvidgad styrelserepresentation kombinerades med ett kraftigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ägarinflytande
för de anställda som kollektiv, skulle alla större svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företag
snabbt bli löntagarstyrda. Det är bra om vi får en större andel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;löntagarägda företag i Sverige, men
om alla företag i praktiken kontrolle-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rades av
de anställda, skulle det bli svårt att generera nytt kapital, och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;produktionsapparaten skulle brytas ned.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n=   j&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mandagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det måste
därför göras klart att reformer av aktiebolagslagen i riktning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       . .,„„.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mot ökat
löntagarinflytande kräver att aktieägarnas rättigheter bättre tas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vara än som sker i dag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;ä   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   i  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändring t aktie-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Professorn
i finansrätt Gustaf Lindencrona har i sin bok Arbetstagare och     ,    ,     
,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:305.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bolagslagen m. m. aktieägare i aktiebolagsstyrelser visat
att det är möjligt att förena ett ökat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;löntagarinflytande
med stimulerat privat aktieägande, även om det också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kräver
åtskilliga ändringar i aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns vidare en icke obetydlig risk att
paritetsrepresentation skulle leda till tröghet och fastlåsningar i
styrelsearbetet. Beslut i en paritetisk styrelse måste också alltid ta över
MBL, vilket i sin tur kräver ändringar i medbestämmandelagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist går paritetsrepresentation självfallet inte att
förena med löntagar­fonder enligt den modell som förespråkats av LO och
socialdemokratin. De modeller som föreslagits från det hållet har inneburit att
alla större svenska företag på ett decennium skulle få en och samma dominerande
ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet har därför inte krävt att
paritetsrepresentation skall införas. Vi har enbart sagt: Detta är en
intressant tanke - låt oss utreda den! Låt oss se på erfarenheterna från
utlandet! Låt oss ta reda på hur man resonerat i EG! Låt oss fundera på hur
ökad styrelserepresentation går att förena med MBL!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta modesta utredningskrav har lett till en frenetisk
kampanj från Svenska arbetsgivareföreningen och dess kampanjtidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den häftiga reaktionen från Arbetsgivareföreningen har
haft litet skräm­mande drag. Det är en sak att Arbetsgivareföreningen är
negativ till förslag som har till syfte att i grunden förändra spelreglerna i
ekonomin. Men ett utredningskrav som syftar till att ett företags egna
anställda skall få mer inflytande - är det så farligt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt säga att vi skulle införa förvaltningsråd i företagen
- ett organ mellan bolagsstämman och den mer expertbetonade styrelsen. Ett
sådan förvalt­ningsråd har föreslagits bl, a, av en grupp företagsledare inom
Studieför­bundet Näringsliv och samhälle. Låt säga att dessa förvaltningsråd
skulle bestå av en tredjedel ägarvalda, en tredjedel löntagarvalda och en
tredjedel personer som är valda av båda parter gemensamt och att detta organ
skall diskutera långsiktig politik för företagen, fatta beslut i större och
principiella frågor, osv. Vore det så farligt? Så farligt att det inte ens får
utredas? Att inte för- och nackdelar systematiskt får tas fram?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsdemokratin i Sverige hotar ibland att bli en
arbetsbyråkrati,&lt;br&gt;
MBL-systemet blir ofta alltför krångligt, flyttar ut besluten utanför företagen&lt;br&gt;
och fördröjer besluten. Om man vill göra något åt det är det nödvändigt att på&lt;br&gt;
något annat sätt öka de anställdas inflytande. När Arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;
medbestämhet säger nej till varje sådant förslag-t, o, m, om det har formen&lt;br&gt;
av ett endast försiktigt formulerat krav på utredning - gör det mig orolig för&lt;br&gt;
storföretagens framtid. En förutsättning för företagens framgång i en&lt;br&gt;
demokrati är att de upplevs ha legitimitet. En sådan legitimitet kan uppstå&lt;br&gt;
genom effektiv konsumentstyrning, genom ett brett ägande och genom&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagsdemokrati,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lönesumman är i dag den helt dominerande kostnadsposten
för svensk industri, I detta ligger också att engagemanget från de anställda är
den viktigaste möjligheten till effektivisering av svensk industri. Då måste vi
också ta till vara de chanser till engagemang som det innebär att öka de
anställdas inflytande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 19 LENNART ANDERSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Olle Wästberg talade mycket om folkpartiets
motioner under de senaste åren. Folkpartiet har krävt en översyn av
aktiebolagslagen, sade han.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ser man tillbaka på vad som verkligen har hänt i riksdagen,
finner man att det finns anledning för Olle Wästberg att i fortsättningen tala
med något mindre bokstäver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förra året, när vi här i riksdagen behandlade ett
lagförslag om handelsbolag, hade folkpartiet en motion där man krävde en
översyn av aktiebolagslagen. Den motionen hade vid det tillfället nyligen
behandlats på folkpartiets landsmöte. Men bara några veckor senare yrkade
folkpartiets egna ledamöter i lagutskottet avslag på motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detsamma har skett i dagens ärende. Där har den borgerliga
majoriteten, inkl, folkpartiets ledamöter, i lagutskottet yrkat avslag på sin
egen motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill till Olle Wästberg bara säga att det alltså inte
är lagutskottet som sådant som är motståndare till en översyn av olika lagar.
Problemet tycks ligga helt inom folkpartigruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 20
JOAKIM OLLEN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Både Bernt Ekinge och Olle Wästberg har anlagt
en rad intressanta synpunkter på det associationsrättsliga regelsystemet, Bernt
Ekinge sade bl, a,-det noterade jag med stort intresse-att avsaknaden f, n, av
lagstiftning beträffande ideella föreningar kanske inte skall bestå i evig tid
utan att man så småningom bör glida in i ett system med någon typ av regler
även för ideella organisationer. Det är ett krav som vi i moderata
samlingspartiet ställt i många år ,i syfte att skydda enskilda medlemmar i
olika hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I frågan om en uppdelning av aktiebolagsformen år vi nog överens
om att det finns mycket som talar för att man på sikt skall göra en åtskillnad
mellan reglerna för de mindre företagen och reglerna för de verkligt stora
företagen. Jag har egentligen inte på någon punkt någon erinran mot vad Bernt
Ekinge och Olle Wästberg i Stockholm sade på den punkten. Det är ju redan i dag
på det sättet att när det gäller de allra största företagen så finns det i
realiteten en stor mängd börsregler, börskontrakt, som styr de större
företagens verksamhet eller i vart fall deras beteende gentemot allmänheten i
en rad viktiga hänseenden. Det finns mycket som talar för att man skulle
överväga att kanske bygga in de reglerna i en lagstiftning som är direkt
anpassad till de s. k. marknadsbolagen, alltså de som verkligen vänder sig till
allmänheten i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sin strävan att erhålla kapital, detta till skillnad från
de mindre företagen som präglas av en slutenhet och som till sin karaktär
påminner om handelsbolag på det sättet att det är ett fåtal delägare som
sinsemellan har beslutat att driva en viss näringsverksamhet. De vill hålla
delägarekretsen sluten. Just den här delägarkretsens slutenhet var vad
förslaget till andelsbolagslag byggde på. Jag tror att det finns mycket som
talar för att man skall hålla fast vid den tanken i en framtida reformering på
det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror alltså att det här kommer så småningom, och jag
tror också att det finns skäl för oss att se på vad som händer ute i Europa på
detta område när vi tar ställning till hur och när vi skall gå in för en
uppdelning av den nuvarande aktiebolagslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det emellertid gäller Olle Wästbergs i Stockholm
argumentation för paritetsstyrelse tror jag att det finns anledning att
protestera. Det är visserligen sant att det här förekommer i Tyskland, dock med
mycket blandade erfarenheter. Man skall också när det gäller Tyskland komma
ihåg att man där inte har en styrelse av den typ som vi har, utan man har två
olika sorters styrelser; ett översiktsråd eller vad man vill kalla det och en
mera verkställande styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Sverige har vi ju systemet så uppbyggt att styrelsen är
bolagets organ. Det är det organ som företräder bolaget i olika hänseenden, och
då är det ju oerhört viktigt att ägarna av bolaget har någonstans där de så att
säga har möjlighet att fatta beslut om bolagets policy i olika hänseenden. De
har inte den möjlighet som de fackliga organisationerna har att i en förening
vid sidan om träffas och fatta beslut om hur man skall agera och vilken
inställning man skall ha i olika frågor. Det talar mycket emot att man i vart
fall i system av den typ som vi har i Sverige skulle ha paritetsrepresentafion
i styrelsen. Jag tror alltså inte på den idén, men väl på tanken att på sikt
och gärna i samverkan med vad som sker i EG få fram en uppdelning av den
nuvarande aktiebolagsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sist och slutligen! Olle Wästberg i Stockholm sade att har
man paritet kan det vara ett argument mot löntagarfonder, eftersom det inte går
att förena löntagarfonder med system med paritet. Nog tycker jag att det är att
krångla till den för oss, som jag förutsätter gemensamma, viktiga och avgörande
kampen mot fackföreningsägda löntagarfonder att för den sakens skull kräva
paritetsstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ant. 21
OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Först till Lennart Andersson.
Socialdemokraterna har vad jag vet inte reserverat sig för en översyn av
aktiebolagslagen. Utskottet har då sagt att man förutsätter att regeringen
följer dessa frågor och tar de initiativ som är nödvändiga. Jag menar att ett
nödvändigt initiativ är att man tillsätter en utredning om en ny
aktiebolagslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Joakim Ollen har naturligtvis rätt när han säger att det i
praktiken finns ett komplex av överenskommelser och lagar, som nästan bildar en
storföretags­lagstiftning. Framför allt gäller det börskontrakten. Men det som
inte är tillgodosett i det komplexet av regler är just
företagsdemokratiaspekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i aktie­bolagslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämligen de anställdas inflytande och möjligheten att
vidga de anställdas inflytande. Skall det gå så långt som till en
paritetsrepresentation, så måste det ske inom ramen för en förändring av
bolagsorganen i de största företagen, så att man får någon typ av
förvaltningsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna och Joakim Ollen är med all rätt skeptiska och
negativa till löntagarfonder av den modell som lanserats av LO och
socialdemokratin. Man är också på moderat håll, om jag fattat saken rätt,
skeptisk till MBL i den praktiska utformning denna i dag fått. Nu vill man inte
ens utreda frågan om paritetsrepresentation. Jag vill då fråga, eftersom detta
är ett av de få tillfällen vi har att diskutera arbetsdemokrati i riksdagen;
Vad vill man då på moderat håll? Vill man bara minska de anställdas inflytande
i företagen eller har man någon tanke på att på något område öka det?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 22 LENNART ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Innan debatten avslutas är det en sak som jag
särskilt vill påpeka. Utskottets vice ordförande, Bernt Ekinge, betonade i sitt
inlägg rätt kraftigt nödvändigheten av att vi skulle få en lagstiftning för
ideella föreningar här i landet. Han ville också göra gällande, att krävde man
en översyn av aktiebolagslagen och samhällets ingripande när det gäller olika
lagar, skulle det förutsätta en lagstiftning också för ideella föreningar. Först
vill jag konstatera att det ämnet helt ligger utanför dagens debatt. Det andra
är att Bernt Ekinge omedelbart fick ett mycket positivt gensvar från
moderaternas talesman, Joakim Ollen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill fortfarande hävda att från
vår partigrupps sida är vi inte intresserade av någon lagstiftning för de
ideella föreningarna, utan vi vill slå vakt om våra svenska folkrörelser och
ideella föreningar. De skall få verka fritt. Sådana uttalanden har vi gjort
tidigare i lagutskottet, och vi har ingen annan uppfattning i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 23
JOAKIM OLLEN (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Kort två saker!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är intressant att konstatera att Olle Wästberg i
Stockholm faktiskt går ifrån tanken på paritetsstyrelser inom ramen för det
nuvarande svenska associationsrättsliga systemet och börjar tala om andra
styrelseformer, olika råd av den typ man har exempelvis i Tyskland eller vad
det nu kan vara fråga om. Eftersom ingen annan har varit för tanken i den här
riksdagen, i något utskott eller någon annanstans, innebär det att tanken på
paritet i svenska bolagsstyrelser i dess nuvarande utformning är död. Det
noterar jag med intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan ställde Olle Wästberg i Stockholm en fråga till mig,
som närmast gav intryck av att han ville göra det här till en tävlan om vem som
var mest för medbestämmande och för de anställdas inflytande. Men Olle Wästberg
säger själv att om man skall ha paritet så bleve det ändringar i medbestämman­delagen.
Var han själv slutar efter den cirkusen är ju lite svårt att veta. Så menar
Olle Wästberg att vi moderater skulle vara motståndare till MBL, allså att vi
bara skulle vilja minska och inte öka någonstans. Men det bygger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på den felaktiga föreställningen att vi verkligen skulle
vara motståndare till medbestämmandelagen. Vi har kritiserat den i vissa
hänseenden. Dagens ämne medger inte att vi tar upp den debatten. Det vet Olle
Wästberg mycket väl, men det är ju inte detsamma som att vi skulle vara
motståndare till medbestämmande i företagen på någon nivå. Det vet Olle
Wästberg också mycket väl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 24 BERNT EKINGE (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill bara erinra Lennart Andersson om vad
jag verkligen sade, så att han inte lägger in mer i mitt anförande än vad jag
gav uttryck för. Det finns ju understundom en viss benägenhet att göra det. Jag
sade nämligen; Därmed har jag inte sagt att jag själv i dag skulle vara beredd
att utan vidare godta en lagstiftning om ideella organisationer. Men vad jag
vill understryka är, att när man kräver statliga ingripanden och åtgärder i fråga
om aktiebolagen, bör man naturligtvis inte glömma bort den här mycket stora
verksamhetsdelen. Där, Lennart Andersson, hör den hemma. Det är inget tvivel
om, att om vi diskuterar frågorna om revision, om insyn, om samhällets
kontrollmöjligheter osv,, så måste vi göra det över hela fältet, och då kan man
inte bara säga; Vi är moståndare till en lagstiftning för ideella
organisationer. Då skulle Lennart Andersson också kunna säga; Vi är
naturligtvis också motståndare till att man över huvud taget undersöker om det
förekommer fiffel och oegentligheter inom ideella organisationer. Det tror jag
att han aldrig skulle vilja säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför jag menar att det här generella
ställningstagandet strider litet mot de mycket högljudda krav som man ställer i
andra avseenden. Det är det jag velat framhålla, och jag tror att det för
samhällsutvecklingen är viktigt att man håller ihop dessa saker. Och då tror
jag, fru talman, att man framdeles måste titta över den mycket omfattande
ekonomiska verksamhet som ligger på den ideella sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring i akue-bolagslagen m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 25
OLLE WÄSTBERG i Stockholm (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Om man kräver en utredning på ett område,
beror det ofta på att man inte i detalj vet hur resultatet skall bli. Joakim
Ollen säger med anledning av det faktum att jag tror att en utredning skulle
leda fram till att vi i Sverige skulle införa paritetisk representation i
företagens ledningsorgan att vi då måste införa ett förvaltningsråd av tysk
typ. Detta innebär inte att tanken pä paritetisk representation i t. ex.
styrelser är död. Det tillhör det som vi får utreda. Jag vet, som sagt, inte om
nackdelarna med hälftenre-presentation i styrelse eller annat ledande bolagsorgan
är så stora att vi av den anledningen skall avstå från förslaget. Jag vill ha
detta utrett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moderaterna har kritiserat MBL och vill ändra på lagen.
Men ni vill knappast ändra lagen i den riktningen att de anställdas inflytande
ökar, eller hur? I praktiken handlar det om att man från moderaternas sida vill
minska de anställdas inflytande, om än marginellt. Det finns troligen sådana
tankar och förslag på moderat håll. Jag har nämligen inte pä något annat område
sett några förslag från moderaterna om att öka de anställdas inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi är nu i den situationen att de
flesta svenska löntagare kommer att få se&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..o    ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sina reallöner sjunka under de
närmaste åren. I det läget ställs det ovanligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mandagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;„&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_-       .
,„„.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;höga krav pa oss politiker att vi
också ser till att inflytandet för de anställda i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;företagen
och på arbetsplatserna ökar. Vi måste försöka komma fram med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;x   j .      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   
,  .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;praktiska förslag - inte bara med
förslag som  minskar de anställdas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändring
t aktie-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   ,     
,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inflytande. Om vi säger nej till
olika sådana förslag, t, ex, löntagarfonder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bolagslagen
m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;oj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;do&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och tycker
att MBL börjar bli alltför krånglig och byråkratisk, har vi också ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansvar att
försöka komma på andra sätt för att öka de anställdas inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett sådant
sätt är att närmare undersöka tanken på paritetisk representation i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de största
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anf. 26 LENNART ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Allra sist; När nu Bernt Ekinge har citerat
sig själv, är det bara att konstatera att citatet är tillräckligt avslöjande.
Det behövs inga som helst ytterligare kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 27 BERNT EKINGE (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag tyckte inte att det sista Lennart
Andersson sade skall stå helt oemotsagt. Konsekvensen av Lennart Anderssons
resonemang kan bli ödesdiger. Den associativa lagstiftning vi i dag har kan
småningom komma att omfatta också stiftelser. Vi har också att vänta förslag
från kooperations­utredningen. Och sedan skulle egentligen bara kvarstå de
ideella organisa­tionerna. Då kan det, fru talman, finnas en risk att frånvaron
av lagstiftning på detta område utnyttjas för ekonomiska oegentligheter. Jag
tror inte att Lennart Andersson då är beredd att stå kvar vid sin ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (fattiglikvidation)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid votering genom rösträkning avgavs 142 röster för
utskottets hemstäl­lan och 142 röster för reservation 1 av Lennart Andersson m.
fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren beslöt med 142 röster att betänkandet i dess
helhet skulle återförvisas till utskottet. 142 röster avgavs för att mom. 1
skulle avgöras omedelbart genom lottning. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:37 om anslag till
oförutsedda utgifter för budgetåret 1981/82 (prop. 1980/81:100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§ Allmän beredskapsbudget&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs finansutskottets betänkande 1980/81:38
med anledning av förnyad behandling av proposition 1980/81; 140 om allmän
beredskapsbudget för budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
28 CHRISTER NILSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag ber att få yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen i
finansutskottets betänkande nr 38.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
29 ERIC ENLUND (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan återfanns i finansutskottets
betänkande 1980/ 81:34.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
votering genom rösträkning avgavs 142 röster för utskottets hemstäl­lan och 142
röster för reservationen av Arne Gadd m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärendet
- som tidigare varit återförvisat till utskottet - skulle nu avgöras omedelbart
genom lottning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
förste vice talmannen lagt ned en ja-sedel och en nej-sedel i rösturnan drog
Karl-Eric Norrby (c) nej-sedeln. Kammaren hade alltså fattat beslut i enlighet
med nej-propositionen och bifallit reservationen av Arne Gadd m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmän
bered­skapsbudget&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskattefri
försäljning pä flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§ Mervärdeskattefri försäljning på flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1980/81:57 om mervärdeskattefri försäljning på
flygplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 30 NILS HJORTH (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! I januari i år väckte Margit Sandéhn och jag en mofion där vi begärde
att förbudet mot momsfri försäljning vid våra flygplatser skulle hävas.
Motionärer från andra partier har ställt samma krav. Det hade nämligen visat
sig att våra farhågor om en minskad försäljning i bufikerna på Landvetter och
Arlanda genom den beslutade ändringen i mervärdeskatte­lagen besannats. Framför
allt påtalade vi i årets mofion liksom i en mofion förra året det orättvisa i
det nya systemet. Förbudet innebär ju en konkurrenssnedvridning i förhållande
till butiker utanför flygplatserna. En utomnordisk turist har nu möjligheter
till skattefria inköp i butiker inne i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Riksdagens protokod 1980/81:150-151&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskattefri försäljning på flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
och Göteborg men inte, vilket vore mest naturligt och praktiskt, på
flygplatserna inför avresan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna, införda i 2 a § mervärdeskattelagen, innebär att försäljning av vara till köpare som är bosatt utanför Norden
räknas som export och alltså blir skattefri, om blott säljaren kan förete
handling till bevis att köparen i anslutning till leveransen medfört varan vid
utresa ur landet. Systemet är inte nytt, det tillämpas på samma sätt i flera
andra länder, men där är inte flygplatserna undantagna. Det har också givit
positiva försälj­ningsresultat för berörda butiksinnehavare. Man har t. o. m.
bildat ett särskilt bolag, Scandinavian Tax Free Shopping Service, som i ökande
omfattning givit intygsservice och restitution av moms till turister som köpt
varor för export i butiker utanför flygplatser. Ytterligare ett serviceföretag
i branschen har dykt upp, nämligen Sweden Tax Free Shopping, som ger kunderna
tillbaka hela momsen, det är det s. k. Trelleborgssystemet. Självklart har
detta varit till stor nackdel för de butiker som etablerats på flygplatserna,
vilka fråntagits denna möjlighet. Det kanske bör tilläggas att det inte gäller
den vanliga alkohol- och tobaksförsäljningen, utan att det är andra varor det
handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försäljningen har klart minskat, vilket lett till
reducerat öppethållande och minskning av personal. Det betyder också en
minskning av den passagerar-service som byggts upp och en försämrad konkurrens
gentemot flygplatser i andra länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottet var väl medvetet om dessa nackdelar när
i.c-olatsförsälj-ningsförbudet behandlades i riksdagen i december 1979. Man
ansåg sig dock inte kunna göra något, då förbudet var en förutsättning för att
de andra förslagen i den nordiska gränshandelsöverenskommelsen skulle antas.
Även näringsfrihetsombudsmannen ansåg att de nya bestämmelserna var en
konkurrensbegränsning som drabbat flygplatsbutikerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår motion 1980/81:503 påtalar vi att Finland inte
hållit sin del av överenskommelsen utan att den skattefria försäljningen till
svenska besökare vid gränsen fortgått som tidigare. Av skatteutskottets
betänkande framgår att Finland nu sent omsider ratificerat överenskommelsen och
att de nya reglerna börjat gälla frän den 14 maj i år. Det skall bli intressant
att se hur det kommer att verka i praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sannolika utvecklingen av
flygplatsförsäljningsförbudet mot moms-fria varor torde bli att butikerna pä
Arlanda och Landvetter tvingas slå igen. Samtidigt lockar en rad olika affärer
med hjälp av skickliga marknadsförare runt om i landet utländska turister med
momsfri försäljning. Det orimliga i beslutet framstår alltmer och borde enligt
min mening leda till att Sverige begär en omprövning och justering av denna del
av överenskommelsen. Det kan väl knappast vara till någon nackdel för övriga
nordiska länder om man tillåter skattefri försäljning på flygplatserna i
Sverige när obeskattade varor kan inhandlas i en alltmer växande rad av butiker
runt om i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar, fru talman, bifall till vår motion, som innebär
ett slopande av flygplatsförsäljningsförbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta anförande instämde Margit Sandéhn (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 31 KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Frågan om mervärdeskatt vid försäljning på
flygplats är ju ingalunda ny. Den behandlades senast under förra riksmötet, och
det var då i stort sett samma motionärer som nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidigare har det inte funnits några bestämmelser som
sanktionerat skattefri försäljning på flygplatser till resande bosatta utom
Norden. Exportförsäljningsbegreppet har tolkats olika, så att exempelvis
skattefri försäljning godtagits i Stockholm och Göteborg, medan sådan har
vägrats i Malmö. Självfallet har det inte varit lyckligt att det inte funnits
likartade bestämmelser i hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1979 träffades så en nordisk överenskommelse, som
trädde i kraft den 1 maj förra året och som innebar att någon skattefri
försäljning inte skulle få ske på flygplats för andra varor än alkoholdrycker
och tobak. Självfallet måste det te sig utomordentligt egendomligt från
butiksägarnas synpunkt att en utomnordisk resenär skulle kunna köpa varor
skattefritt i vilken butik som helst utom på just flygplatsen. Där delar jag
helt Nils Hjorths uppfatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När skatteutskottet förra året behandlade några motioner
om att befria flygplatsbutikerna från skyldighet att momsbelägga exportvarorna
var utskottet enigt om att det var olyckligt att undanta flygplatsbutikerna
från momsplikten. Nu var emellertid begränsningen av den skattefria försäljning­en
ett oavvisligt krav från de andra nordiska ländernas sida för att de skulle
tillmötesgå vitala svenska intressen när det gäller gränshandeln i övrigt. När
man bedömer grannländernas inställning måste man också ta med i beräkningen att
man på Nordens största flygplats - Kastrup - efter svensk påtryckning inte
tillåter momsfri försäljning av andra varor än alkoholdryck­er och tobak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I år har vi så ett antal motioner med samma krav på
skattebefrielse för flygplatsbutikerna som Nils Hjorth just redogjort för.
Trots att motionerna avslogs året innan var det enligt min uppfattning fullt
motiverat att förnya dessa motioner, eftersom Finland vid tidpunkten för
motionernas avlämnan­de ännu inte hade antagit den lag som reglerar
gränshandeln i enlighet med den nordiska överenskommelsen. Nu har så skett, och
bestämmelserna gäller, som vi nyss hörde, fr. o. m. den 14 maj. Ett enigt
utskott har även i år avstyrkt motionerna, inte därför att vi tycker att det är
praktiskt och logiskt att diskriminera flygplatsbutikerna, utan därför att det
får ses i ett större nordiskt sammanhang, där det för Sveriges del har gällt
att både ta och ge. Om Finland inte hade ratificerat överenskommelsen, hade
säkerligen skatteutskottet påtalat detta i betänkandet och uppmanat regeringen att
snabbt vidta erforderliga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskattefri försäljning på flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskattefri försäljning på flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med det
sagda, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 32 NILS HJORTH (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Knut Wachtmeister delar vår uppfattning om
det orimliga i den här överenskommelsen, men säger att den är ett oavvisligt
krav för att klara gränshandeln. Jag förstår den synpunkten. Men även om en
nordisk överenskommelse träffas om gränshandeln, så måste det ändå kunna ske en
omprövning på de punkter där överenskommelsen leder till orimliga konsekvenser
för något land, och så har skett i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man hade säkerligen inte kunnat förutse en så våldsam
expansion av den momsfria försäljningen utanför flygplatserna som en följd av
den införda liberaliseringen. Det pågår, som jag nämnde, ett landsomfattande
projekt för att på ett effektivt sätt informera om den momsfria försäljningen.
I marknadsföringen ingår information till utländska turister om den mervär­deskattefria
försäljningen i Sverige. Turisterna som kommer hit vet alltså i förväg att det
är olönsamt att handla i butikerna på de svenska flygplatser­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det torde vara unikt med ett system som lämnar
momsbefrielse vid turisters inköp av varor och samtidigt förbjuder sådan
momsbefrielse från vissa försäljningsställen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det.system som tillämpas på Kastrups flygplats är väl inte
direkt jämförbart med det svenska systemet. Jag skulle inte ha något emot att
man fick samma bestämmelser på Kastrups flygplats. Den ordning som där
tillämpas är det näringslivet självt som vill ha, och där är man mer bunden
till inköp på flygplatsen. Arlanda och Landvetter har att konkurrera med många
andra storflygplatser som t. ex. Frankfurts och Schiphols flygplatser. Om
ingenting görs åt problemet tvingas butikerna på våra flygplatser att slå igen,
med avskedanden av personal som följd. En sådan utveckling vill väl ingen ha.
Därför tycker jag att något bör göras innan utvecklingen går så långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 33
KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som jag inledningsvis sade har både utskottet
och jag själv full förståelse för de olägenheter som det måste innebära för
butikerna på Landvetter och Arlanda att inte få sälja sina varor utan moms. Men
trots allt är dessa olägenheter mindre jämfört med dem som vi skulle ha fått om
vi inte hade kunnat åstadkomma de justeringar i gränshandeln med Finland som
trädde i kraft den 14 maj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidigare kunde svenskar fara till Finland och köpa
hushållskapitalvaror såsom spisar, diskmaskiner, kylskåp, TV-apparater m. m.
utan att betala skatt på dem vid införandet till Sverige. Det gjorde att de
svenska företagen icke kunde konkurrera med de finska när det gällde
gränshandeln. Det har vi bedömt som en utomordentligt stor olägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den här
lagen har bara varit i kraft några veckor, och det återstår att se hur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den kommer
att fungera. Det är möjligt att det kan komma att finnas anledning att ta upp
frågan till förnyad prövning. Jag delar helt Nils Hjorths uppfattning att det
varken är praktiskt eller logiskt att på detta sätt diskriminera affärerna på
flygplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan, som ställdes
mot utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till
motionerna 415 av Hans Petersson i Röstånga och Sven Andersson, 503 av Nils
Hjorth och Margit Sandéhn samt 509 av Rune Torwald och Ingegärd Oskarsson,
bifölls med acklamation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinst-beskaUning av fritidshus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Realisationsvinstbeskattning av fritidshus&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs skatteutskottets betänkande 1980/81:58 om
realisationsvinstbe­skattning av fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 34
GÖTHE KNUTSON (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För de ledamöter som har för avsikt att äta
lunch nu, kan jag tala om att jag inte kommer att begära votering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ärende som vi nu behandlar gäller
realisationsvinstbeskattning vid försäljning av fritidshus. Vi motionärer vill
uppnå rättvisa i det avseendet. Enligt vår mening är de regler som i dag gäller
diskriminerande. Därför vill vi att samma regler som gäller vid försäljning av
bostadshus skall införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har tagit del av det ganska digra betänkandet som
skatteutskottet har lagt fram med anledning av min och några partikamraters
motion. Till skatteutskottets talesman, Knut Wachtmeister, vill jag ställa ett
par frågor med anledning av det som står i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I skatteutskottets betänkande 1980/81:58 hänvisas till en
utredning som heter kommittén om översyn av reglerna om uppskov med beskattningen
av realisationsvinst. Skatteutskottet skriver i sista stycket på s. 5;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Med hänsyn härtill och till att den av riksdagen i
höstas beslutade begränsningen av indexuppräkningen av anskaffningsvärde och
förbättrings­kostnader har intimt samband med uppskovsreglerna kan det enligt
utskottets mening förutsättas att de i motionen berörda frågorna kommer att
prövas av den pågående utredningen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vore tacksam, herr talman, att få veta vilka besked
skatteutskottet fått från denna utredningskommitté beträffande deras avsikter
att verkligen göra en översyn av reglerna för realisationsvinstbeskattningen av
fritidshus. Jag utgår från att utskottet haft kontakter med utredningen. Det är
annars inte givet att frågor som inte tagits upp i utredningsdirektiven verkligen
blir föremål för översyn. Jag vill alltså utgå från att riksdagen genom
skatteut­skottet verkligen gör klart för den aktuella kommittén att utskottet
vill ha de här frågorna prövade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet är i sin skrivning inte avvisande till denna vår
moderata motion. Tvärtom tycker jag mig finna att utskottet är positivt till
våra motionsförslag. Jag frågar; Är det en riktig tolkning som jag gör? Delar
utskottet motionens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinst-beskaUning av fr iu ds hus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;synpunkter,
även om det inte skrivits ut i klartext?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motionen tar upp ett par frågor som för all del inte
drabbar alla innehavare av fritidshus, men det drabbar dem som genom exempelvis
nedläggningen av en industri i en ort i Norrland tvingas flytta till ett nytt
arbete och en ny ort i Mellansverige eller södra Sverige. De har ett fritidshus
- det har dess bättre bortåt halva svenska befolkningen, åtminstone tillgång
till fritidshus - och de kan inte alltid, även om de aldrig så gärna vill,
räkna med att kunna behålla detta fritidshus - även om det ligger i en kär
hembygd. Då är frågan; Skall de, när de tvingas sälja sitt fritidshus, behöva
beskattas så hårt att det blir omöjligt för dem att förvärva ett nytt fritidshus
i närheten av den nya bostaden i en annan del av landet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller vanliga bostadshus har vi fått en ny
lagstiftning som innebär en skärpning av realisationsvinstbeskattningen, det är
i och för sig beklagligt, men det är nu ett riksdagens beslut. Om man då hade
tagit med fritidshusen i samma proposition, i samma utskottsbetänkande och i
samma lagsfiftning hade det i alla fall varit en rättvisa gentemot de människor
som av ett eller annat skäl tvingas sälja fritidshuset. Men det gjorde man inte,
och då finns en regel som säger att när det gäller boningshus får man tillämpa
fyraårsregeln. Jag går inte in på detaljerna, jag förutsätter att kammarens
ledamöter är väl 'bevandrade i den här problematiken, och jag har bara begärt
att få tala i fem minuter. Men avräkningstiden måste på nytt föras in för en
fritidshusägare som köper ett nytt fritidshus och som sedan säljer det. Detta
är vad vi tar upp i motionen, som har nr 1545 av riksdagsåret 1980/81. Jag
läser ur motio­nen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En rad skäl talar för att fritidshusen inte skall
diskrimineras i beskatt­ningshänseende. Möjligheten att äga fritidshus skall
inte begränsas.&amp;quot; Jag utgår från att detta också är riksdagens mening.
&amp;quot;Fritidshusens betydelse för medborgarnas rekreation är väl dokumenterad.
Eftersom många ägare av fritidshus tvingas byta arbete och flytta från en ort
till en annan kan reseavståndet till fritidshusen bli alltför långt och en
försäljning måste ske.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är vad vi satt på pränt i slutklämmen i vårt motion,
som utskottet haft att ta ställning till:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det är då rimligt att ett nytt fritidshus skall
kunna anskaffas på samma villkor som gäller vid nytt förvärv av
bostadsfastighet, dvs. att realisations­vinstbeskattningen uppskjuts och att
ingen ny fyraårsregel skall tillämpas på den nyförvärvade
fritidsfastigheten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 35
KNUT WACHTMEISTER (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag delar i stora delar Göthe Knutsons
uppfattning. Det är inte för att han är min partivän, utan därför att en
fritidshusägare som exempelvis bor i lägenhet och byter jobb säkerligen ofta
finner avståndet för långt från den nya bostadsorten till det gamla
fritidshuset. Det var just detta Göthe Knutson påtalade som en av de största
nackdelarna. Därigenom kan det te sig praktiskt omöjligt för den som flyttar
att behålla fritidshuset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särbestämmelserna
för fritidshus när det gäller uppskovsreglerna vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frivillig
försäljning kan således bidra till att låsa in fastighetsmarknaden och minska den
särskilt i våra dagar så betydelsefulla rörligheten på arbetsmark­naden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots dessa tänkvärda synpunkter har utskottet avstyrkt
yrkandet i motionen, som innebar att riksdagen hos regeringen skulle begära en
översyn av reglerna för realisationsvinstbeskattning av fritidshus. Skälet
härtill är, som så mänga gånger förr, att det finns en pågående utredning. Vid
1978/79 års riksmöte begärde riksdagen hos regeringen en översyn av reglerna om
uppskov med beskattning av realisationsvinst. Denna utredning tillsattes i
höstas, och skatteutskottet har i sitt betänkande förutsatt att den av Göthe
Knutson aktualiserade frågan prövas av utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu ställde Göthe Knutson två frågor till mig. Den ena
gällde om skatteutskottet var positivt inställt till synpunkterna - vilket
Göthe Knutson kanske inte kunde utläsa fullt tydligt i skatteutskottets
betänkande. Jag kan bara svara för mig själv. Jag är positivt inställd, mycket
mot bakgrund av vad jag sade om rörligheten på arbetsmarknaden och det
betydelsefulla i att inte låsa densamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan gällde vilka garantier utskottet har fått
från kommittén för att frågan skall behandlas. Ja, kommittén är ju så pass ny
att det i kommittéberättelsen om kommittéernas sammansättning ännu icke står
angivet vilka personer som skall ingå i kommittén. Men om man studerar
kommittédirektiven finner man några meningar som tyder på att utskottet har
rätt i sin bedömning. Där står bl. a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Huvuduppgiften för kommittén bör vara att se över
uppskovsreglerna för fastigheter.&amp;quot; - Alltså fastigheter generellt. Så står
det vidare; &amp;quot;Vid sina överväganden bör kommittén beakta å ena sidan
önskemålet att undvika inlåsningseffekter och att tillgodose berättigade
intressen av bostadsbyte och å andra sidan önskemålet att förhindra att uppskovsreglerna
utnyttjas för spekulation i villa- eller jordbruksfastigheter.&amp;quot; Här kan
jag göra den kommentaren att det torde vara ytterst sällan som man spekulerar i
fritidshus. Det heter vidare i kommittédirektiven: &amp;quot;Det bör övervägas om
inte generella regler kan införas för några av de situationer där rätten till
uppskov i dag är beroende av dispens. Jag tänker bl. a. på de fall där
bosättningskravet inte är uppfyllt men där försäljningen är föranledd av
omstationering eller annat byte av anställningsort.&amp;quot; Också det bör minska
Göthe Knutsons farhågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen står också följande i kommittédirektiven;
&amp;quot;Kommittén bör givetvis ha frihet att ta upp även andra frågor som har
betydelse för tillämpningen av uppskovsreglerna och därmed sammanhängande kon­troll.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter att ha tagit del av dessa citat från
kommittédirektiven bör Göthe Knutson ha fått klart för sig att kommittén mycket
väl har anledning att ta upp också frifidshusproblematiken. Om nu riksdagen
instämmer i vad skatteutskottet har skrivit i sitt betänkande, innebär det ju
också en direkt anvisning till kommittén att ta upp fritidshusfrågorna till
behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinst­beskattning av fritidshus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Realisationsvinst­beskattning av friUdshus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med det sagda, herr talman, yrkar jag bifall till
skatteutskottets hemställan i betänkande 58,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 36 GÖTHE KNUTSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar Knut Wachtmeister för svaren på de
frågor som jag ställde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först noterar jag att Knut Wachtmeister i egenskap av
skatteutskottets vice ordförande är positiv fill vår motion, och att han är det
inte bara därför att han är moderat företrädare utan därför att han
uppenbarligen finner att det inte bara är tänkvärt utan också angeläget att få
en rätsida på de problem som tas upp i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Knut Wachtmeister utgår också från att förslagen om en
prövning av de här två frågorna kommer att behandlas i den utredningskommitté
som här är aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i det sammanhanget som jag tar upp en fråga, vilken
jag principiellt finner vara inte bara intressant utan också angelägen. Väldigt
ofta, herr talman, avfärdar ett utskott en motion med hänvisning till att det
sitter en statlig utredning som sysslar med det område som motionen i fråga
behandlar. Då finner man det troligt att den här kommittén - jag menar då
generellt och principiellt - skall ta upp det aktuella ärendet till behandling
och pröva det. Sedan skriver man några positiva rader; åtminstone sätter man på
pränt att man förutsätter - som skatteutskottet i det här fallet har gjort -
att de aktuella frågorna prövas av översynskommittén. Men jag konstaterar här
ännu en gång att utskottet i fråga icke har tagit kontakt med denna kommitté -
åtminstone kan jag inte utläsa det av Knut Wachtmeisters i övrigt positiva
svar. Det sker uppenbarligen inte heller i de flesta andra fall. Utskottet
avstyrker då bara mofionen med hänvisning till att det sitter en utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker, herr talman, att det nu kunde vara ett tillfälle
att peka på detta förhållande. Åtminstone finner jag det ytterligt angeläget
att dessa frågor, som icke minst är av rättvisekaraktär, snarast möjligt blir
föremål för en prövning av översynskommittén,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt vill jag framhålla att jag är tacksam för att
Knut Wachtmeister i egenskap av skatteutskottets vice ordförande så klart har
redogjort för sin ståndpunkt. Jag utgår ifrån att man från skatteutskottets
sida, sedan beslut fattats med anledning av detta betänkande, kommer att
kontakta den här kommittén, så att den verkligen får klart för sig att det är
riksdagens mening att frågan skall bli föremål för en översyn. Jag utgår också
ifrån att den översynen även leder till positiva resultat, så att exempelvis de
människor som tvingas flytta därför att de mister sina jobb inte skall behöva
bli berövade sina fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 §
Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:26
om skadeståndsansvar m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:27
om godkännande av en ny nordisk konvention om social trygghet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främja fritids-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(prop,
1980/81:152)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad
utskotten hemställt bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 §
Åtgärder för att främja fritidsfisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs jordbruksutskottets
betänkande 1980/81 ;29 om åtgärder för att främja fritidsfisket, m, m, (prop,
1980/81:153),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 37 ÅKE WICTORSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är från samhällssynpunkt angeläget att
medborgarna får tillgång fill avkoppling och aktiviteter på sin fritid. Det är
ett behov som har ökat i takt med den ökande fritiden och att arbetslivet i
allt större utsträckning präglas av specialisering och monotoni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna till frifidsaktiviteter är emellertid i hög
grad beroende av inkomster, samhällsställning och bostadsort. Som regel är det
de som har de högsta inkomsterna, de bästa bostadsförhållandena, de
behagligaste arbets­miljöerna och de flesta tillfällena till omväxling och
variafion i sitt arbete och liv som också har de bästa möjligheterna till
fritidsakfiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa förhållanden har särskilt understrukits i LO:s
fritidsutredning Semester-fritid under 80-talet, Denna utredning visar att en
fjärdedel av alla arbetare organiserade inom LO varken disponerar en
fritidsstuga eller kan resa bort på semester. Andra undersökningar visar att
jordbrukare har ännu mindre förutsättningar än arbetare att resa bort på
semester.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det här pekar på behovet av möjligheter till rekreation i
närheten av bostäderna. Inte minst gäller detta för människorna i de stora
bostadsom­råden som kom till i slutet av 1960-talet i storstadsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För samhälle och folkrörelse är det därför en viktig
uppgift att skapa ett fritidsutbud som står öppet för alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsfisket är i dessa sammanhang av utomordentlig
betydelse. Som fritidssysselsättning har det rika möjligheter. Det ger i sin
enklaste och ursprungligaste form till mycket små kostnader kontakt med natur
och mijö samt motion och avkoppling. Samtidigt innebär fångsten av fisk att en
naturresurs utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frifidsfisket kan utövas av alla. Det aktiverar människor
i alla samhälls­grupper. Den sociala snedrekrytering som ofta präglar andra
fritidsaktivite­ter finns inte inom fritidsfisket. Frifidsfisket är också ett
viktigt komplement till andra aktiviteter, som båtliv, vandringar,
semesterresor och camping. 1 detta sammanhang kan fritidsfisket ge ett
tillskott fill utkomst och bosättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i glesbygder där andra
utkomstmöjligheter är begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndigen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; '' därför en viktig uppgift för samhället att medverka
till att alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 mai
1981&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fiskeintresserade erbjuds
möjligheter till ett rikt och varierat fritidsfiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;._____________     
Samhället bör medverka till en utveckling där fritidsfiskarnas organiserade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för aU&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;samverkan tillvaratas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främia
friUds-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &amp;quot; ' ' ' bakgrunden som den
dåvarande socialdemokratiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fisket  m
rn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringen tillsatte 1973 års
fiskevattensutredning. Utredningen framlade ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betänkande
om vilket de socialdemokratiska, centerpartistiska och folkpar­tistiska
ledamöterna var helt ense. En reservation fanns från den moderate ledamoten.
Vid utarbetandet av den föreliggande propositionen har regeringen i stor
utsträckning bortsett från de förslag fiskevattenutredning­ens majoritet
framlade. Däremot föreligger en betydande överensstämmelse med den moderata
reservationen. Propositionen är således ett nytt exempel på att det i den
borgerliga regeringen är moderaterna som bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rent allmänt vill jag uttrycka en besvikelse över den
nonchalans de borgerliga regeringarna visar för det mångåriga och omfattande
arbete som läggs ner i utredningssammanhang. Fiskevattensutredningen är i detta
avseende bara ett exempel. Fortsätter denna tendens är det föga meningsfullt
att bedriva statliga utredningar på nuvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det övergripande ansvaret för en god resurshushållning och
naturvård vilar på samhället genom stat och kommun. Detta gäller också
fiskevården. På många håll förekommer det en betydande fiskevårdsverksamhet
genom ideella insatser från framför allt fiskevårdsföreningar men också frän
enskilda markägare, som domänverket, Alla erfarenheter visar dock att många
fiskevattensägare inte känner detta ansvar i annan mån än att de själva
utnyttjar fisket eller genom kortförsäljning antas få inkomster därav.
Förutsättningarna för att erhålla inkomster vid sidan om ersättning för erlagd
kostnad för fiskevård är mycket små. Exempel på detta är domänverket, som i en
omfattande verksamhet har en omsättning på mellan 4 och 5 milj, kr, men endast
kan påräkna ett överskott på 300 000 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarnaför att utveckla en god fiskevård är
därför helt beroende av samhälleligt stöd och ideella arbetsinsatser. Intresset
för en god fiskevård i vårt land har minskat också genom att det enskilda
ägandet i stor utsträckning är uppsplittrat på ett stort antal ägare,
exempelvis när det gäller de stora sjöarna och vattendragen och utefter södra
ostkusten. Fiskevården kompliceras dessutom av att enskilda vatten förekommer
jämsides med vatten upplåtna för allmänt fiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt mot denna bakgrund att de begränsade
ekonomiska resurser&lt;br&gt;
som står till förfogande för fiskevård framför allt satsas på fiskevatten som i&lt;br&gt;
första hand är av intresse bland den fritidsfiskande allmänheten och en aktiv&lt;br&gt;
yrkesfiskarkår. Sådana insatser kommer också att vara av betydelse för det&lt;br&gt;
särskilt utefter kusterna viktiga husbehovsfisket. Mot denna bakgrund måste&lt;br&gt;
en planering utvecklas från samhällets sida, där upplåtelse av vatten,&lt;br&gt;
fiskevårdande insatser och organisation av det frivilliga arbetet ses som en&lt;br&gt;
sammanhållen enhet,&lt;br&gt;
42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framhållits av
fiskevattensutredningen och flertalet remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skulle ett
frisläppande av handredskapsfisket utefter Blekinges och Gotlands kuster liksom
i de stora sjöarna innebära en kraftig förbättring av allmänhetens möjligheter
till fritidsfiske. De flesta av dessa vatten finns i anslutning till de stora
befolkningskoncentrationerna i vårt land och skulle därigenom kunna användas av
ett stort antal fiskande under förutsättning att de vore tillgängliga. Vi
socialdemokrater anser därför att handredskapsfisket i dessa vatten skall
inlösas och detta fiske släppas fritt för allmänheten, Samma förhållande gäller
enligt vår mening också den del av Östersjökusten som sträcker sig från
Östhammars kommun i Uppsala län ner till Torhamns udde i Blekinge, Vi anser
därför att även handredskapsfisket utefter detta kustavsnitt bör inlösas och
släppas fritt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För detta ställningstagande talar både allmänna
rekreationspolitiska motiv och svårigheten att bedriva aktiv fiskevård och
fiskeupplåtelse med nuvarande uppsplittring av ägandeförhållandena. Det
livaktiga fritidslivet på denna kuststräcka med utgångspunkt från de stora
tätorter som är belägna där gör att fiskeupplåtelserna i dag i stor
utsträckning inte fungerar. Redan nu bedrivs huvuddelen av fritidsfisket utan
tillstånd, samtidigt som möjlig­heterna till fritidsfiske icke utnyttjas i den
utsträckning som vore möjlig om upplåtelserna vore ordnade.
Fiskevattensutredningen beräknade att 85 %'av allt fiske utefter södra
ostkusten skedde utan lösen av fiskekort. Enligt vår mening bör riksdagen nu
fatta beslut om inlösen av handredskapsfisket utefter södra ostkusten, vid
Blekinges och Gotlands kuster samt vid de stora sjöarna. Värdet för
ifrågavarande vatten bör avse värdet den 1 juli 1981,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till reservafion
nri, som handlar om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening finns det inte orsak att lämna statliga
bidrag till fiskevårdande insatser om inte dessa åtgärder kommer den fiskande
allmänheten fill godo. Mot denna bakgrund anser vi att statsbidragen till
fiskevård skall förutsätta att ägarna förbinder sig att sälja fiskekort till
allmänheten eller på annat sätt sörjer för att fisket upplåts till allmänheten.
Vi anser också att bidrag bör kunna utgå med högst 70 % av kostnaderna. De högsta
bidragen bör utgå till de områden som har den största betydelsen för
fritidsfisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till reservation nr 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås att 4,8 milj. kr. skall anvisas
för bidrag till fiskevården m. m. Det beloppet är helt otillräckligt. Denna
uppfattning har också stöd av det organiserade fritidsfisket. Samtidigt är vi
medvetna om att det nuvarande samhällsekonomiska läget inte medger att
ytterligare budgetmedel anvisas för dessa ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi beräknar kostnaderna för de av oss förordade åtgärderna
för fiskevård och organisationsstöd m. m, till ca 26 milj, kr, årligen. Till
detta kommer engångskostnader för inlösen av handredskapsfisket vid Blekinges
och Gotlands kuster, kring de stora sjöarna och utefter södra ostkusten,
bildandet av fiskevårdsområden m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi är för vår del beredda att förorda att kostnaderna för
de av oss föreslagna åtgärderna täcks genom en fiskevårdsavgift som erläggs av
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja frUids-fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fiskande
allmänheten. Vi tror att det finns en allmän beredskap hos den fritidsfiskande
allmänheten att betala en sådan avgift, under förutsättning att man erhåller
ett rikare utbud av fritidsfiskemöjligheter. På så sätt skulle en
fiskevårdsavgift på kanske 20-30 kr, bli en inträdesbiljett till
fritidsfiskelan­det med alla dess möjligheter till upplevelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi anser därför att riksdagen hos regeringen skall begära
utredning och förslag till utformning av en allmän fiskevårdsavgift som kan
täcka kostnaderna för ett utvecklat fritidsfiske. Förslaget bör framläggas i
sådan tid att åtgärderna kan träda i kraft från 1982,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ber
att få yrka bifall till reservation nr 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt fiskevattensutredningen skulle ett fiskevårdsområde
få bildas, om ägarna av fisket inom ett tilltänkt område inte mera allmänt
motsatte sig områdets tillblivelse och de hade beaktansvärda skäl för detta.
Vidare föreslog utredningen att detta inte skulle gälla om behovet av
fiskevårdsom­rådets bildande vore synnerligen angeläget.
Fiskevattensutredningens för­slag har biträtts av lagrådet. Regeringen har
däremot icke ansett sig kunna gå med på detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det föreligger motioner från såväl socialdemokratiskt som
kommunistiskt och centerpartistiskt håll som kräver att utredningens förslag
genomförs. Vi socialdemokrater ansluter oss till motionärerna i detta avseende,
och jag yrkar därför bifall till reservation nr 4 i vad avser moment 7 b i
utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom anser vi i likhet med lagrådet att en enskild
medlem av ett fiskevårdsområde, kommun eller fiskenämnd skall ha möjlighet att
ta initiafiv till stadgeändringar för fiskevårdsområdet och att föreningen
skall kunna upplösas på ansökan av föreningen, medlem av föreningen, kommun
eller fiskenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till reservation 4 även när det gäller moment 7 c.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi delar vidare fiskevattensutredningens uppfattning att
upplåtelse av statliga vatten till fiskeklubbar o. d. skall ske utan ersättning
till staten, om klubben upplåter eller har för avsikt att upplåta fiske åt
allmänheten på skäliga villkor. De fiskekortsavgifter som flyter in bör
användas till vård och skötsel av berörda fiskevatten och fiske och inte till
arrendeavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På fritidsområdet verkar starka ekonomiska krafter.
Samtidigt minskar tillgången på områden där man privat och enskilt kan utöva
fritidsaktiviteter. Med växande konkurrens, bl. a. från utländska intressenter,
leder detta fill en upptrissning av arrendepriser för jaktmarker och
fiskevatten som inte står i något som helst samband med det faktiska utbytet.
Man är beredd att betala tusentals kronor för att stänga ute andra människor
från marker och vatten, bara man får vara ensam på dessa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett sådant läge är det av utomordentlig betydelse att
det statliga mark- och vatteninnehavet icke ingår i denna
spekulationsverksamhet utan används för att tillgodose den stora allmänhetens
behov av rekreation och avkoppling. Vi anser därför att statens vatten skall
användas som en aktiv resurs för att öka utbudet av fiskevatten för
allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upplåtelse
till fiskeklubbar för fiske i statens vatten bör därför ske utan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ersättning
till staten i den mån klubben upplåter eller har för avsikt att upplåta fiske
åt allmänheten på skäliga villkor. Enligt vår uppfattning bör i detta fall de
sociala värderingarna ta över de företagsekonomiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber avslutningsvis att få yrka bifall till reservation nr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 38 JOHN ANDERSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt vad som framgår av 1973 års
fiskevattensutredning har fritidsfisket utvecklats till en av våra mest
utbredda och populära rekrea-fionsformer. Man har kommit fram till att omkring
två miljoner människor i åldrarna 15 - 74 år fiskar åtminstone någon gång om
året; av dessa fiskar ca 70 % enbart med handredskap. Det måste därför vara en
viktig uppgift för samhället att skapa ett fritidsutbud som står öppet för
alla, eftersom möjligheterna för den enskilde att akfivt utnyttja sin fritid är
av stor betydelse för hälsa, anpassning och trivsel i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi delar utredningens uppfattning att fritidsfisket i
dessa sammanhang har stor betydelse. Det ger kontakt med naturen samt motion
och avkoppling. Fritidsfisket kan utövas av ung och gammal, av män och kvinnor,
och har därför stark karaktär av familjeakfivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan alltså i stort sett ansluta oss till utredningens
synpunkter och förslag. Det framgår också att det rådde en stor politisk
enighet i utredningen, och därför är det förvånande att propositionen på
väsentliga punkter inte beaktar dess synpunkter och förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vår motion har vi anslutit oss till utredningens förslag
om en inlösning av allt kvarvarande enskilt fiske med rörliga redskap vid de
aktuella kusterna, I likhet med utredningen har vi också svårt att förstå det
lämpliga i att nätfisket är fritt, medan fisket med handredskap i huvudsak är
förbehållet fiskerätts­ägaren på enskilt vatten. Eftersom en större enighet
tycks kunna nås om en inlösning av enbart handredskapsfisket och eftersom
kostnaderna därvid blir väsentligt mindre, anser vi oss kunna ansluta oss till
detta förslag. När det gäller de stora sjöarna har vi i motionen föreslagit att
fisket med handredskap görs fritt i dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den övervågande delen av fritidsfiskarna fiskar med
handredskap. Att man inte i dessa fall skulle kunna få sitta med sitt metspö
eller något annat handredskap och fiska, när nät eller annat rörligt redskap får
användas, det har nog den fiskaren svårt att förstå. Detta visar väl också det
orimliga i nuvarande förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudfrågorna för fisket i stort är dels allmänhetens
fillgång till fiske, dels fiskevården. Inget tvivel råder väl om att akuta
problem finns i dag i vad avser vården av vissa fiskbestånd, och då framför
allt laxfisken. Vi har i vår motion framhållit det angelägna i att åtgärder
vidtas för att förhindra överfiskning av laxfisk, och vi anser att detta måste
göras skyndsamt. För att eliminera risken för överfiskning av framför allt lax
och öring samt säkerställa uppgången av avelsfisk till laxodlingarna och
självreprodukfionen måste en noggrann utredning göras av vad varje
mynningsområde tål i vad gäller mängden fasta fiskeredskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om tillgången till fiske är, utöver de föreslagna
åtgärderna för nämnda kuststräckor och de större sjöarna, bildande av
fiskevårdsområden av stor betydelse. Nu innebär bildande av ett
fiskevårdsområde inte någon ändring av äganderättsförhållandena och medför
alltså inte någon garanti för att fisket därvid upplåts till allmänheten. I
detta sammanhang blir ju också prissättningen på fiskekort icke oväsentlig. En
utveckling som gör att många inte får råd att fiska i attraktiva
fiskevårdsområden måste förhindras. Därför blir det nödvändigt att noga följa utvecklingen
när det gäller bildande av fiskevårdsområden, så att målsättningen att skapa
större möjligheter för fritidsfiskets utövande verkligen uppfylls, och detta på
skäliga villkor för de fritidsfiskande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen föreslås att en del frågor rörande fisket
vilka utredningen lagt synpunkter på eller förslag om ytterligare skall
utredas. Vi kan också ansluta oss till denna mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag skall spara tid genom att inte
återupprepa vad som redan har framförts av Åke Wictorsson. Därför vill jag
sluta med att säga att det i motion 2108 anförda i stort har tillgodosetts i
reservanternas skrivning, varför vi kan ansluta oss till reservationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 39
LENNART BRUNANDER (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Mina föregångare här i talarstolen har sagt
att fritidsfisket har stor betydelse för allmänheten, för oss alla, såsom en
aktivitet på fritiden. Jag har ingen anledning att göra annat än ansluta mig
till detta, för det är faktiskt på det sättet. Det är väldigt många människor
som sysslar med fiske i vårt land på olika sätt - en del mer, andra mindre. Och
Sverige är ju ett land som ger oss utomordentliga möjligheter att fiska, att
utöva den här fritidssysselsättningen, därför att Sverige har bra sjöar och
många vatten­drag, och Sverige har också en lång kust. Det gör att
förutsättningarna i Sverige är långt bättre än på nästan alla andra håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men fisket saknar naturligtvis inte problem. Det allt
överskuggande problemet år ju försurningen och frågan om hur fisken utvecklas -
om den kan föryngras osv. Åtgärder mot detta har ju satts in under de senaste
åren, och vi har väl nått en hel del bra resultat. Vi måste ha och har också
problemet under uppsikt och försöker vidta åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har emellertid också gjorts saker i samhället som
påverkat fisken - vi har byggt kraftverk, vi har reglerat sjöar. Och inte minst
föroreningarna genom de utsläpp som vår egen bekvämlighet och industrins
verksamhet föranleder gör att det finns problem som vi måste ta itu med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under behandlingen av ärendet i utskottet har vi också
kommit underfund med att här finns många olika intressen. Yrkesfiskarna har
sina intressen, deltids- och husbehovsfiskarna har sina intressen och
fritidsfiskarna har sina intressen. Såvitt jag begriper har propositionen här
klarat balansgången ganska bra, för de här intressena går inte alltid ihop. Den
utredning som gjorts och som Åke Wictorsson redogjort för hade till uppgift att
lägga fram förslag som kunde lösa problemen och ge fiskevården och fritidsfisket
bättre förutsättningar. Hittilldags har det ju varit på det sättet att staten
inte direkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gått in
och stött fritidsfisket, utan man har gjort det mera indirekt genom den
forskning och de anläggningar som finns på området. I propositionen finns en
rad förslag om hur man skall förbättra fiskevården och möjligheterna att fiska.
Vi får en ny lag om fiskevårdsområden som syftar till att göra det enklare att
skapa sådana områden, och det blir därigenom även billigare. Det skrivs vidare
in i lagen om fiskevård att inte bara utnyttjandet av fiskerätten är väsentligt
utan också kravet att det skall ske fiskevård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen tas vidare upp frågan om de statliga
vattnen, som också Åke Wictorsson var inne på, och det slås fast att dessa
vatten skall utnyttjas i större utsträckning. Man tar även upp frågan om
åtgärder vid vanskötsel av fiskevården och frågan om expropriation av vatten
för forskning o. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;John Andersson var inne på en viktig sak, nämligen
överutfi,skningen av våra vatten. Här fårfiskeristyrelsen ökade befogenheter
enligt propositionen när det gäller vandringsfisken lax och ål. Man skall helt
enkelt övervaka att utfiskning inte sker och vidta åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen läggs också fram förslag om bidrag till
fiskevårdande åtgärder. Här har det under arbetets gång varit en diskussion om
vad som är fiskevårdande åtgärder. Då har vi i utskottet slagit fast att
fiskevårdande åtgärder innebär inte bara att sätta ut fisk, utan det är också
fråga om information och annat som leder till fiskevård och till bildande av
fiskevårdsföreningar. Jag tycker att det är viktigt att här slå fast detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen tas inte upp allt det som föreslås i
utredningen. Förslag som inte tas upp är inlösen av fiskevatten, införande av
avgifter samt förslaget att de statliga vattnen skall göras helt fria. Jag
återkommer till dessa frågor när jag behandlar reservationerna, vilket jag nu
övergår till att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till jordbruksutskottets betänkande 1980/81:29 finns fogade
fem reserva­tioner från den socialdemokratiska minoriteten. Den första
reservationen gäller inlösen av handredskapsfisket i Östersjön och de stora
sjöarna. Vi i majoriteten har inte kunnat gå med på en sådan inlösen, och
propositionen föreslår det inte heller. En inlösen av handredskapsfisket skulle
kosta mycket pengar, och vi har inte förutsättningar för att ta detta steg. Vi
tror inte heller att det skulle leda till det fina förhållande som Åke
Wictorsson här beskrev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi menar att det rätta sättet att klara frågan om tillgång
till fiskevatten är att bilda fiskevårdsområden. Därigenom kan man också skapa
förutsättning­ar för fiskevård, så att det är någonting som nappar när man
fiskar. Det är ju ett villkor för att man skall trivas i sammanhanget. Det är,
som vi ser det, också viktigt att man kan diskutera och förhandla sig fram till
åtgärder, så att det skapas enighet och inte motsättningar och man får en
positiv anda i fiskevårdsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt reservanternas förslag skall en avgift tas ut. För
denna avgift skall man sedan kunna fiska fritt. Enligt vårt förslag skall också
en avgift tas ut, men denna skall betalas direkt till fiskevårdsområdet.
Därvidlag är det alltså inte fråga om någon större skillnad. Skillnaden är att
vi också garanterar en fiskevård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
reservation 2 vill reservanterna gå litet längre när det gäller bidragen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för an främja fraids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bildandet
av fiskevårdsområden. Reservanterna vill att bidrag skall kunna utgå till 70 %
av kostnaden, i vissa fall ännu mer. Här har propositionen och utskottet
stannat för 50 % och i vissa fall 70 %. Ett mofiv för detta är naturligtvis att
vi har en ekonomi som begränsar utrymmet. Ett annat motiv är att det genom
ändringen i lagen för fiskevårdsområden blir billigare att bilda sådana
områden. Det bör därför vara möjligt att få till stånd fiskevårdsområden utan
en höjning av. bidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 3 föreslås införandet av en
fiskevårdsavgift. Det kan bli administrativt besvärhgt och byråkrafiskt
krångligt att ta in denna avgift. Och redan i beräkningarna utgår
fiskevattenutredningen från att inte mer än hälften av dem som fiskar skall
betala in avgiften. Redan häri ligger en orättvisa. Åke Wictorsson sade att de
åtgärder som socialdemokraterna vill vidta - inlösen av vatten och annat -
skall betalas med fiskevårdsavgiften. Min kommentar är att de föreslagna 20-30
kronorna i fiskevårdsavgift inte kommer att räcka, utan att man får ta ut ett
betydligt större belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 4 gäller bildandet av fiskevårdsområden.
Socialdemokraterna hänvisar här till tvingande lagar på andra områden, t, ex,
fastighetsbildnings­lagen, och vill ha en likställighet. Jag tycker att man
måste göra en bedömning av hur nödvändiga olika åtgärder är. Önskemålet att få
till stånd fastighetsbildningar och komma fram med vägar är av en helt annan
natur än önskemålet att få tillgång fill fiskevatten. Därför finns det inte
någon anledning att på dessa områden ha likadana bestämmelser. Dessutom har vi
en ganska stor tillgång på fiskevatten i vårt land. Enligt de uppgifter som vi
under arbetets gång har kunnat få fram är inte kön till befintliga fiskevårdsområden
särskilt lång. Det finns alltså plats. Och som jag har sagt tidigare är det
viktigt att det skapas en positiv anda när man bildar ett fiskevårdsomräde. Det
är därför angeläget att man går fram förhandlings­vägen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation 5 behandlas de statliga vattnen.
Jordbruksministern har, som Åke Wictorsson redogjorde för, i propositionen
slagit fast att regeringen vill att så många som möjligt skall komma åt dessa
vatten. Yrkesfiskarna skall dock ha ett visst företräde. Och prissättningen
skall vara ett utslag av en kombination av företagsekonomiska och sociala
bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och de fiskeföreningar som vill påta sig jobbet att sköta
ett fiskevårds­område eller ett fiskevatten skall kunna få arrendera det
vattnet gratis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta stämmer ganska väl överens med vad Åke Wictorsson
sade. Men i utredningen var man ute efter att allt vatten skulle vara fritt,
och det kan vi inte ställa upp på. Det ligger nämligen rätt stora investeringar
i dessa vatten. Om fiskeklubbarna skulle kunna ta vilka vatten de vill, blir de
vatten som ligger närmast och bäst till utnyttjade, och övriga vatten kommer
att bli över. Därmed har man inte gynnat fritidsfisket totalt sett. Därför har
vi också tillstyrkt propositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har sagt, tycker jag att propositionen är
en ganska bra avvägning mellan de olika intressen som finns. Jag vill därför
yrka bifall till hemställan i jordbruksutskottets betänkande 29,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 40 ÅKE WICTORSSON (s)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lennart Brunander, som är talesman för utskottsmajoriteten men också
för centerpartiet, gjorde inget försök att förklara varför man frän parfiets
sida har gått ifrån den uppfattning som företräddes av den centerpartistiske
ledamoten i fiskevattensutredningen. Utredningen kom efter ett omfattande
arbete fram till en bedömning på de här punkterna vilken helt avviker från den
som utskottsmajoriteten har. Vad är det som har gjort att man i centerparfiet
har svängt från den uppfattning man redovisade i fiskevattensutredningen och
den man nu står för i propositionen och utskottsbetänkandet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lennart
Brunander berör inte heller den grundläggande skillnaden mellan reservanternas
och utskottsmajoritetens skrivningar, nämligen att majori­tetsskrivningen
bygger på förhoppningen att de enskilda fiskevattensägarna skall se fill att
det blir ett ökat antal fritidsfiskemöjligheter. Vi menar att det är en
orealisfisk förhoppning att tro att det är möjhgt att den vägen klara det ökade
behovet av fritidsfiskeupplåtelser för allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därefter
konstaterar Lennart Brunander beträffande reservation 1, att det tydligen
föreligger något missförstånd på denna punkt. Vi har aldrig hävdat att man inte
skall betala kostnaderna för de insatser som utförs på fiskevårdsområdet. Men
vi förutsätter därutöver att det bhr större möjlig­heter att få bidrag från
samhällets sida för att verkligen få till stånd en fiskevård i de
fiskevårdsområden som bildas och att det sker med hjälp av fiskevårdsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller reservation 2 glömde Lennart Brunander den viktigaste
skillnaden, nämligen att vi i reservationen kräver att en förutsätt­ning för
att man skall få statsbidrag skall vara att man upplåter fisket fill
allmänheten. Vi skall alltså inte ha fiskevårdsområden där ägarna får statliga
bidrag men avstår från att upplåta vattnet. Det skall föreligga en skyldighet
för den som får statsbidrag att upplåta vattnet till allmänheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om reservation 3 nämnde Lennart Brunander frågan om fiskevårdsavgiften.
Jag vill ställa en konkret fråga till centerpartiets representant: När man har
dessa invändningar, vad är det som avskräcker utskottsmajoriteten från att av
regeringen begära en utredning och ett klarläggande av dessa förhållanden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 41 JOHN ANDERSSON
(vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag håller med Lennart Brunander om att det kan finnas olika intressen
inom fiskeområdet. Det är vi nog alla medvetna om. Det har också visat sig bl,
a, genom de olika brev och skrivelser som under den senaste tiden kommit oss
till banda från olika intressegrupper inom fiskeområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
nu kan väl inte ett fritt fiske med handredskap efter kusterna och i de fem
största sjöarna på något sätt inverka på fiskbestånden i dessa vatten.
Kostnaderna för en inlösen av handredskapsfisket kan heller inte bli så stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag har alltså inte
erfarit att det framkommit något nytt som talar för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1980/81:150-151&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detta
fritidsfiske inte skulle kunna genomföras nu. Tydligen har man också inom
centern varit ense på den här punkten ända tills propositionen blev skriven,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 42 LENNART BRUNANDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Åke Wictorsson säger att vi inom
utskottsmajoriteten stöder oss på en förhoppning om att det enskilda fisket
skall ställa upp och vara positivt till bildandet av fiskevårdsområden. Det är
riktigt attdet ärdet vi vill bygga det hela på. Då skapas nämligen bättre
förutsättningar för att vi skall kunna uppnå det vi önskar, dvs. att människor
kan komma ut och fiska och att de kan göra det i en positiv anda. Och visst
finns det förutsättningar för detta. De allra flesta är intresserade av att
bilda fiskevårdsområden. Även de förändringar i lagen om fiskevårdsområden som
jag pekade på och som förenklar och förbilligar bildandet av fiskevårdsområden
gör ju att det kommer att bli ett ökat intresse. Dessutom tillkommer bidragen
som en ytterligare stimulans,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma sak gäller för fiskevården under den tid ett
fiskevårdsområde drivs. Men om man går den andra vägen och löser in fisket,
blir det ju ingen som har något egentligt ansvar för fiskevården, och då blir
fiskevården lika bra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åke Wictorsson frågar också varför vi är så emot att
införa en fiskevårdsavgift och varför vi inte vill utreda den frågan på det
sätt som reservanterna föreslår. Som vi ser det och som vi har kommit fram till
när man studerat detta, finns det risk för att man med ett sådant system skulle
få en stor administrativ apparat. Dessutom är det risk för att det blir för få
som betalar in avgiften för att den skall få någon effekt. Vi tycker inte att
det finns anledning att ytterligare utreda detta utöver vad som redan gjorts i
den utredning som genomförts. Det är anledningen till att vi har avstyrkt
motionerna i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 43 ÅKE
WICTORSSON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Men, Lennart Brunander, till dags dato har ju
de enskilda vattenägarna varit ansvariga för fiskevården, och vi ser vad det
har fått till resultat. Vi har en i väsenthga avseenden icke tillfredsställande
fiskevård. Samtidigt förstör försurningen allt fler vatten. Genom blandningen
av enskilda och allmänna vatten har vi i dag praktiskt taget ingen fiskevård.
Detta visar ju att man inte kan förutsätta att man uppnår det Lennart Brunander
talar om bara genom att lita till insatser från de enskilda fiskevattensägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sedan gäller fiskevården i de vatten som skulle komma
att inlösas blir det självfallet staten som genom fiskenämnderna får gå in och
ta ansvaret för den. Att skapa ett samhälleligt ansvar för fiskevården är i
själva verket den enda förutsättningen som finns för att fä den fiskevård som
erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hann inte kommentera reservationerna 4 och 5 i mitt
förra inlägg, och jag vill därför kort beröra dem nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation 4 gäller bildandet av fiskevårdsområden. Fiskevårdsutred­ningen
hade ett klart direktiv att fiskevårdslagstiftningen skulle jämställas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
lagstiftningen på andra områden. Varför har man nu gått ifrån detta och varför
har man gått ifrån de rekommendationer på det här området som avgivits av
lagrådet, den högsta juridiska instans som prövar lagstiftningen? Det finns
inget annat svar än att man velat tillgodose vattenägar- och markägarsynpunkter
i det här sammanhanget och att man gett dem företräde framför de sociala
synpunkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag ta upp frågan om de statliga vattnen
och fråga Lennart Brunander; Hur skall man göra gränsdragningen mellan vad som
är företagsekonomiska och vad som är sociala värderingar vid upplåtelsen av de
statliga vattnen? Blir det inte ändå i slutskedet så, att de företagsekonomiska
värderingarna kommer att väga tyngst vid en sådan bedömning? Det vill vi inte
vara med om. Blir det t. ex. så att en utlänning vill betala 10 000 kronor för
ensamrätten till fisket i en sjö, så kommer han att få den, på bekostnad av
fiskevårdsklubben och dess möjligheter att upplåta fisket till allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 44
LENNART BRUNANDER (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För att börja med det sista vill jag säga att
domänverket har gjort betydande ansträngningar för att få bra fiskevatten. Jag
redogjorde i mitt inledningsanförande för detta. Då menar Åke Wictorsson att
det är svårt att göra avvägningar. Det är det naturligtvis ibland, men man slår
ju fast att de klubbar som är beredda att lägga ned ett betydande arbete på
fiskevårdande åtgärder kan räkna med att bli generöst behandlade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När sedan Åke Wictorsson menar att det kommer in utländska
intressen som är beredda att betala stora summor och att domänverket kommer att
falla för sådana erbjudanden, vill jag uttala den förhoppningen att domänverket
så.som ett ansvarskännande företag och ett företag i vilket vi ju har insyn inte
skall handla på det sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller lagrådets synpunkter på bildandet av
fiskevårdsområden menade Åke Wictorsson att man borde ha liknande bestämmelser
i detta sammanhang som i andra. Det är klart att det är en juridisk finess att
ha samma typ av bestämmelser i olika sammanhang, men vi har sett det här
problemet på det sättet att det finns olika behov och olika starka behov och
att det därför inte finns någon anledning att alltid ha lika hårt dragna
bestämmelser. Det är motiveringen till att vi - och jag förmodar att det även
är jordbruksministerns mofiv - inte har anslutit oss till lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan sade Åke Wictorsson att socialdemokraterna har
föreslagit att de kostnader för fiskevård som faller på det allmänna skall
betalas med fiskevårdsavgifter och att det därigenom skulle bli bra fiskevård i
de vatten som man löser in. Jag återkommer till det som jag sade i mitt
inledningsan­förande, nämligen att de pengar som socialdemokraterna föreslagit
inte skulle räcka. En stor del av dessa pengar försvinner på vägen i
administration och annat. Då måste det vara bättre att dessa pengar går direkt
till fiskevårdsområdet för fiskevårdande åtgärder. Det kommer man som fiskare
att ha mest nytta av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen
anmälde att Åke Wictorsson anhållit att fill protokollet få antecknat att han
inte ägde rätt till ytterligare replik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
45 HANS WACHTMEISTER (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Hela denna debatt förefaller mig på något sätt vara en färd i lufttomt
rum. Vi diskuterar som om ingenting har hänt med den viktigaste delen av
frågan, fisken själv. Snart sagt varje dag slås en eller flera insjöar ut -den
ständigt ökande försurningen har gjort dem biologiskt döda. Jag har på känn att
kalkning och andra restaureringsåtgärder inte ens förmår bromsa förstörelsen,
som nu tagit en sådan omfattning att på sina håll grundvalarna för mänsklig
verksamhet äventyras, inte bara i vattnen för den delen. Fiskedebatten är på
väg att utspelas i det lufttomma rummet och handlar om något som inte finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det läge vi nu hamnat är, som jag ser det, det viktigaste näst efter att få
bukt med försurningen inte att skaffa nya fiskefillfällen utan att bevara dem
som ännu finns, och det gör vi bäst inom fiskevårdsområdenas ram. Där bör man
genom sin kännedom om de lokala förhållandena och genom aktiv fiskevård kunna
anpassa fisket i aktuella vatten efter den produktionsför­måga som just de
vattnen har och på så vis alltså bevara nuvarande fiske på längre sikt och
varför inte på den vägen kunna skapa ökade fisketillfällen. Det är på bildande
av fiskevårdsområden som vi skall sätta in vår energi, men eftersom det är
fråga om i vissa fall kanske ganska allvarliga ingrepp i den enskilda
äganderätten, bör man här som alltid, där intressena skär sig, förhandla om
frivilliga överenskommelser. Sköter man förhandlingarna på rätt sätt, visar
erfarenheten att det ingalunda är svårt att nå resultat. Det goda samarbetet
mellan fritidsfisket och vattenägarna är någonting som vi skall slå vakt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
reservanternas förslag, att för fiskevårdsområdesföreningen helt utomstående
skulle få begära stadgeändring i för fiskevårdsområdet central fråga, ställer
jag mig minst sagt frågande. Är inte detta någonting helt nytt som vi håller på
att införa i svenskt föreningsliv? Har fiskevårdsområdesför-eningarna en gång
bildats, så skall väl de föreningarna få sköta sig själva och, när så behövs, i
laga demokratisk ordning kunna vända sig till länsstyrelsen för att få
eventuella bekymmer prövade. Man får förutsätta att länsstyrelsen då i sin tur
informerar sig hos sakkunskapen. Jag yrkar därför bifall till utskottets
förslag i vad avser moment 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller statens fiskevatten torde det vara på sin plats att här uttala
ett erkännande till domänverket för det sätt på vilket verket har skött sina
fiskevatten. Det har helt enkelt varit mönstergillt. Därför bör vi ha klart för
oss att ändringar nu knappast kan medföra några förbättringar för själva
fisket. Möjligen kan man därigenom få vissa förenklingar på det adminis­trativa
planet, och möjligen kan man underlätta fiskets upplåtande, men även det hör
närmast hemma på det administrativa planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också bara i fråga om detaljer som majoritet och reservanter i det här
avseendet skiljer sig från varandra. Reservanternas yrkande är i huvudsak att
vattnen utan ersättning skall upplåtas till klubbar, som i sin tur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vidarebefordrar
fiskerätten. Majoriteten menar däremot att kostnaden för upplåtelse av vatten i
varje fall delvis skall tas ut redan från början - att man inte skall ha den
grafis av staten, med andra ord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ta upp en sak fill, herr talman. Det gäller
moment 2 där reservanterna yrkar på inlösen och frisläppande av
handredskapsfisket utmed Gotlands och Blekinges kuster, under förmenande att
man därmed skulle nå en kraftig förbättring av allmänhetens möjligheter till
frifidsfiske. Den här punkten är, som jag ser det, en förträfflig illustration
till den s, k, kronärtskocksprincip som jag i andra sammanhang haft anledning
att påtala; man tar ett blad i sänder från fiskevattensägarens egendom - ett
blad betyder ju så litet - men rätt vad det är har man helt avskaffat hans
äganderätt till vattnet. Jag tycker annars att man av erfarenheterna från 1950
års fiskelag borde har lärt sig hur svårt det var att uppskatta de ersättningar
som skulle utgå och hur man till slut alldeles tappade kontrollen över dem. Det
kan bli någonfing liknande här. Jag tycker därför att det har varit
utomordentligt klokt av jordbruksministern att inte följa den linjen och nu
inlösa de här vattnen. Man borde väl f, ö,, i ett sådant statsekonomiskt läge
som det vi har i dag, knappast ens diskutera att belasta statsfinanserna med
utgifter för en hobby! Så mycket mindre är det - åtminstone utmed Blekinges
kust -anledning härtill som det inte föreligger något behov av att öka
fiskefillfäl-lena. Det finns praktiskt taget hur många tillfällen fill
handredskapsfiske som helst där nere. Däremot kan jag gärna erkänna att det kan
vara litet besvärligt att få reda på till vem man har att vända sig för att
köpa fiskekort. Här återkommer jag till vad jag sade i början av mitt anförande:
Underlätta bildandet av fiskevårdsområden, som organiserar
fiskekortsförsäljningen och som väl också genom att stå fill tjänst med
uthyrning av båtar gör det lättare att komma åt de fiskeplatser som är svåra
att nå från land! En sådan organisation underlättar också en dirigering fill ur
naturvårdssynpunkt mindre ömtåhga områden och bort från särskilt känsliga
områden, - Sedan är det ju en språkfråga vad man skall kalla dessa områden för
- i varje fall områdena utmed Blekingekusten, Fiskevårdsområden är knappast den
rätta benämningen, eftersom nuvarande fiskeregler, med fritt fiske med nät och
långrev ända in fill stranden, hittills knappast mofiverat någon annan
beteckning än fiskerovdriftsområden eller fiskevan vårdsområden. Men det är som
sagt en annan historia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En inlösen av handredskapsfisket medför utan tvivel stora
svårigheter ur värderingssynpunkt. Jag berörde detta något alldeles nyss. Hur
går det t, ex, med de sportfiskeklubbar, som lagt ned stora kostnader inte bara
på fisket utan också på hamnanläggningar och klubblokaler, anläggningar som
efter frisläppandet av handredskapsfisket kommer att hänga mer eller mindre i
luften?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här är ett annat exempel. Inom flera företag, kanske mest
skogsindustrier, har man som en anställningsförmån för sina medarbetare infört
fritt fiske i företagets vatten. Erfarenheten visar att det är en mycket högt
skattad förmån, om vilken man strängt har slagit vakt. Den kan ha varit den
avgörande orsaken fill att man över huvud tagit anställning hos resp, företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för aU främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om den
grunden slås undan, hur skall vi då värdera ersättningen? Det är ju inte bara
fisket det är fråga om, utan det är många frågor som är ytterligt problemfyllda
i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nej, herr talman, av hänsyn till ökningen av antalet
fisketillfällen finns det, som jag ser det, ingen anledning att ta på sig en
mängd värderings- och kostnadsbekymmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kanske jag till sist bör påpeka att det handredskapsfiske
som utövas i dag inte är den sortens fiske som väl de flesta av oss en gång
utövade som barn, med ett hasselspö, en björntråd som rev, en böjd knappnål som
krok och som flöte en ölkork, någonting som faktiskt fanns en gång i tiden. Den
sortens fiske är väl i praktiken fritt redan nu, i den mån det över huvud taget
förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi i dag åsyftar med handredskapsfiske är någonting
helt annat. Det är moderna redskap, nästan yrkesbetonade, med lång räckvidd.
Det är redskap med vilkas hjälp man i takt med tidens stress snart sagt piskar
vattnet till skum, när man spinner av stora områden. Det är inte fråga om den
fridfulla väntan på att flötet så småningom skall sjunka, den väntan som
präglade vår barndoms mete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns utrymme för båda dessa sorters fiske. Jag tror
inte att det blir några som helst svårigheter att komma överens. Men då vill vi
betona att det skall vara en överenskommelse mellan fiskevårdsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar, herr talman, bifall till utskottets förslag på
alla de punkter där jag till äventyrs inte redan har gjort det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 46
Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har med intresse lyssnat på debatten, Två
frågor skall jag ta upp, opinionsvillkoret och frågan om inlösen av
handredskapsfisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig emellertid först erinra om att samhället i dag
satsar betydande resurser på att öka möjligheterna för den enskilde att aktivt
ägna sig åt rekreation och friluftsliv i olika former. Just fritidsfisket är en
av de viktigaste rekreationsformerna i vårt land. Det ger avkoppling och nöje,
och för många är det ett sätt att uppleva naturen. Det kan med fördel utövas
som en familjeaktivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden framstår det som angeläget att
samhället liksom hittills genom olika åtgärder främjar en ändamålsenlig
utveckling av fritidsfisket. Jag anser att så också sker i den proposition om
fritidsfisket som riksdagen nu har att behandla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna framhålla att detta egentligen är den
första fritidsfiskepro­position som någon regering över huvud taget har lagt
fram. Den proposition om frifidsfiske som lades fram år 1969 innehöll som
bekant praktiskt taget ingenfing. Den nu aktuella propositionen är en klar
markering av fritidsfisk­ets betydelse i samhället. Den innehåller förslag till
konkreta förbättringar på en rad områden, och den innebär ett kraftigt ökat
stöd för viktiga, fiskevärdande åtgärder. Men det är också så att en god fiskevård
och ett rafionellt utnyttjande av fisket förutsätter att det bildas
fiskevårdsområden i långt större utsträckning än som har skett hifintills. För
att fiskevårdsområ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dena skall
tjäna sitt syfte krävs, liksom inom jaktvårdsområden, intresse och personligt
engagemang hos de enskilda fiskerättsägarna. Är de enskilda delägarna
ointresserade av att samverka kan man inte vänta sig någon förbättring av
fiskevården. Det är därför väldigt viktigt att det redan från början hos
fiskerättsägarna finns ett brett intresse för ett samarbete. Är alltför många
delägare negativt inställda fill samarbetet kan man inte räkna med fungerande
verksamhet. Förvaltningen av områdets angelägenheter kräver att delägarna fortlöpande
engagerar sig i verksamheten. Det är mot den bakgrunden utformningen av det
föreslagna opinionsvillkoret skall ses. För verksamheten inom ett
fiskevårdsområde är det de enskilda delägarnas inställning som är viktig, inte
vilka motiv de har för sin uppfattning. Det kan ifrågasättas om inte
opinionsvillkoret skulle komma att helt urholkas om man, när det gäller
fiskevårdsområdena, skulle kräva att motståndarna skall redovisa beaktansvärda
skäl för sin ståndpunkt. Även med lågt ställda krav torde det ofta saknas en
objektivt sett hållbar grund för motståndet mot ett fiskevårdsområde. Det jag
anfört har utgjort de främsta motiven till att opinionsvillkoret i den
föres/agna lagen har fått denna utformning. Härfill kommer att strävan har
varit att så långt möjligt underlätta tillämpningen av villkoret och inte
ställa förrättningsmannen inför alltför besvärliga avgöran­den. Detta har gjort
att opinionsvillkoret har utformats med hänsyn fill det som bedömts vara
lämpligt och praktiskt. De praktiska skälen tar enligt min mening över
lagrådets lagtekniskä anmärkning, som reservanterna har anslutit sig till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen, liksom i utskottsbetänkandet, slås det
fast att vi här i landet har en ovanligt god tillgång på fiskevatten. Fiske med
handredskap, som är den för frifidsfisket viktigaste fiskemetoden, är fritt
inte bara på allmänt vatten utan också på enskilt vatten längs långa
kuststräckor. Vid Norrlandskusten är handredskapsfisket fritt utom efter lax.
Längs västkusten och Skånes syd- och ostkust är handredskapet helt fritt,
däremot finns inget fritt handredskapsfiske på enskilt vatten längs södra
ostkusten, Gotlands kust eller vid Blekinges sydkust. I propositionen pekar jag
i det samman­hanget på bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att möjligheterna till fritidsfiske bör kunna förbättras
på många håll genom de nya satsningarna på fiskevärdsåtgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
statens vatten i ökad utsträckning kommer att upplåtas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att bildandet av fiskevårdsområden kan antas öka utbudet
av fiskeupplå­telser, och det har också fiskevattenutredningen räknat med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag menar
att förutsättningarna för fritidsfisket därför får anses goda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När regeringen avvisar förslaget att öka rätten fill
frifidsfiske genom inlösen av enskild fiskerätt är det naturligtvis i första
hand ersättningsfrågan som är det huvudsakliga skälet, men också det intrång
det skulle innebära. Jag vill i det här sammanhanget erinra om att det fria
fisket utvidgades när den nuvarande lagstiftningen infördes på 1950-talet. De
ersättningsanspråk som då framställdes uppgick till mycket stora belopp. De
översteg vida vad man räknade med vid lagstiftningens tillkomst. Några
officiellt kända beräkningar av kostnaderna för inlösen enbart av
handredskapsfisket i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja friuds-fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enlighet
med det Åke Wictorsson här pläderat för har vi inte. Men erfarenheterna från
den nuvarande lagens tillkomst visar tydligt att sådana beräkningar är mycket
svåra att göra. Kostnaderna blir säkerligen betydande och kommer sannolikt att
nå en nivå som inte motsvarar det man vinner på en sådan reform. Vad jag nu har
sagt bestyrks av de betänkligheter som flera remissinstanser, framför allt
hovrätterna, kammarrätten och kammarkolle­giet, har framfört i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget, herr talman, innebär de framlagda förslagen
en-avsevärd förbättring för fritidsfisket. Jag är övertygad om att åtgärderna
kommer att ge avsedd effekt. Jordbruksdepartementet kommer att noga följa
utveck­lingen ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill gärna instämma i vad Hans Wachtmeister har sagt
här strax före mig, att det allra största hotet mot fritidsfisket just nu
kanske inte är bristen på vatten som sådant utan risken att vi inte har levande
vatten på grund av den internationella försurningsprocess som vi nu drabbas av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 47 ÅKE
WICTORSSON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag avstår medvetet från att gå in i debatt
med Hans Wachtmeister, i avvaktan på att få höra jordbruksministerns syn på den
enhgt min mening vikfigaste fråga som Hans Wachtmeister tog upp, nämligen
frågan om försurningen. Det faktiska förhållandet är ju att de förslag från
regeringens sida som vi inom kort skall behandla här i riksdagen innebär en
kraffig uppluckring av de reningskrav som har gällt i Sverige, vilket alltså
kommer att bidra till en ökad försurning. Det hade onekligen varit intressant
att få detta problem belyst av jordbruksministern, men den frågan tog han
alltså inte upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ställa en fråga till jordbruksministern Anders
Dahlgren och Hans Wachtmeister, Vi har alltså en allt snabbare försurning,
delvis beroende på förhållanden som vi själva inte kan påverka, vi har behov av
att öka frifidsfiskemöjligheterna, vi konstaterar att fiskevården i betydande
områ­den inte fungerar. Varför är man då inte beredd att i större utsträckning
satsa på att samhället och det organiserade fritidsfisket skall bygga upp de
här möjligheterna? Man vidhåller ju bara den uppfattningen att det är de
enskilda vattenägarna som skall klara av den uppgiften, I själva verket kommer
detta att resultera i en betydande återhållsamhet när det gäller att ta till
vara det positiva som fritidsfisket innebär ur social rekreationssynpunkt. Det
förhållandet tar ni inte alls upp i er argumentering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De prakfiska skälen har tagit över lagrådets invändningar,
säger jord­bruksministern. Men vilka praktiska skäl talar på detta område mera
än på andra områden för att man inte skall införa bestämmelser av det här
slaget? Vi har ju sådana här bestämmelser på jaktens område, och det finns en
rad olika lagar som innehåller motsvarande formuleringar. Men när det gäller
bildandet av fiskevårdsområden, anses det alltså att man inte skall ha dessa
bestämmelser. Jag tycker att praxis från de andra lagstiftningsområdena tvärtom
borde underlätta en tolkning av motsvarande bestämmelser från samhällets sida
på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var naturligtvis inte utan skäl som man föreslog det här, utan man ville ha
garantier för att vattenägarna inte skulle kunna stoppa socialt motiverade
fiskevårdsområden. Men det vill ni alltså inte biträda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
hade jordbruksministern en lång argumentering om kostnaderna för att inlösa
handredskapsfisket på ostkusten. Den faktiska situationen i dag är att
huvuddelen av allt fiske på södra ostkusten sker i form av fiske utan
tillstånd. Vad har man för förslag när det gäller att komma till rätta med det
här förhållandet? Samtidigt har vi stora befolkningsgrupper som känner
osäkerhet, inte vet hur man skall ta sig ut till vatten, inte har båt och inte
kan åka till de allmänna vattnen. Man vill alltså hindra dessa människor att
göra detta, på samma sätt som Hans Wachtmeister vill tillåta nätfisket vid
Blekingekusten men inte spöfisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
48 TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
medgivna repliken avsåg jordbruksministerns anförande, och den medgivna
repliktiden är tre minuter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
49 JOHN ANDERSSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har suttit och funderat över varför det inte är möjligt att införa
fritt fiske på de aktuella kuststräckorna och i fem av våra större sjöar. Nu
säger jordbruksministern att det huvudsakligen är av kostnadsskäl som det inte
kan ske och att det inte är så angeläget i dagens läge att utöka de
möjligheterna. Det finns ju redan så många andra fiskevatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följdfrågan
måste då bli: Hur har det varit möjligt att genomföra fritt fiske på övriga
kuststräckor, t,ex, utefter Norrlandskusten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tillbringat många timmar bakom det s, k,
flötet och väntat på napp. Jag förstår de fritidsfiskare som undrar över att
nätfiske kan tillåtas utefter kusten när man inte får fiska med metspö. Jag
begriper inte vilken inverkan det skulle ha på fiskbeståndet på kuststräckorna
och i de aktuella större sjöarna om man fiskar med metspö, kastspö eller
liknande handredskap. För det mesta får man ju bara skräpfisk. Därför borde det
ankomma på fiskevårdande myndigheter att släppa fiske med handredskap fritt.
Det är väldigt svårt att begripa att det skulle vara omöjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 50 Jordbruksministern
ANDERS DAHLGREN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Först vill jag gratulera Åke Wictorsson, som i går valdes till ny
ordförande för Sveriges fritidsfiskares riksförbund, Åke Wictorsson känner ju
väl till frifidsfisket, bl, a, efter att ha varit ordförande i 1973 års
fiskevattensutredning. Han är därför väl skickad att nu leda fritidsfiskarna.
Jag gratulerar honom således upprikfigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
skulle jag nog vilja varna Åke Wictorsson för den intressekon­flikt som kan
uppstå i de båda roller som riksdagsmannen Åke Wictorsson nu måste spela. Herr
Wictorsson har ju i sin motion i vissa avseenden t, o, m, gått längre än han
var beredd att göra i egenskap av ordförande i fritidsfiskeutredningen där han
reserverade sig. Jag tror att det skulle vara klokt att nu vara litet
försiktigare i den nya roll som herr Wictorsson har att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för aU främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;spela, I
den stora organisationen finns ju medlemmar, vilka bekänner sig till alla de
politiska partier vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag sedan återigen ta upp den direkta frågan om
bildandet av fiskevårdsområden och ytterligare utveckla det resonemanget. I de
flesta fall bhr det förrättningsmännen som i första hand får bedöma om
opinionsvill­koret är uppfyllt. Bedömningen kommer i första hand att grunda sig
på hur antalet förespråkare resp, motståndare fördelar sig. En utgångspunkt vid
bedömningen bör vara att ett mera allmänt motstånd mot bildandet av
fiskevårdsområde anses föreligga om fler än hälften av de vid förrättningen
närvarande fiskerättsägarna motsätter sig bildandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att bildandet av fiskevårdsområde får
större betydelse för vissa fiskerättsägare än för andra kan emellertid
föranleda jämkningar ät bägge hållen. Är exempelvis ägarna av de större
andelarna i fisket negativt inställda, kan motståndet komma att betraktas som
mera allmänt, även om antalet motståndare inte utgör en majoritet. Är å andra
sidan dessa fiskerättsägare positiva, kan de komma att uppväga en majoritet av
motståndare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare framhöll i mitt huvudanförande är det
inte sakligt motiverat att dessutom kräva att förrättningsmännen skall göra en
bedöm­ning av om motståndarna har beaktansvärda skäl för sin ståndpunkt. Min
strävan har varit att utforma ett opinionsvillkor som så långt det är möjligt underlättar
förrättningsmännens bedömning och länsstyrelsens prövning. Enligt min mening
skulle bedömningen och prövningen avsevärt försvåras om förrättningsmännen
skulle tvingas undersöka och ta ställning till vilka skäl varje fiskerättsägare
har haft för sin inställning till bildandefrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag sedan gå över till frågan om inlösen av
handredskapsfisket och säga: Fiskevattensutredningen uppskattade kostnaderna
för inlösen av fisket med rörliga redskap på södra ostkusten till i
storleksordningen 100-200 miljoner. Utredningen hade då inte räknat med
domstols- och utrednings­kostnader, varför beloppet i praktiken naturligtvis
skulle bli högre. Det kan också vara av intresse att notera att siffrorna
hänför sig till år 1978, då betänkandet överlämnades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man, som Åke Wictorsson och socialdemokraterna numera
vill, skulle begränsa sig till att lösa in enbart fisket med handredskap på
södra ostkusten skulle kostnaderna naturligtvis bli lägre. Men frågan är om de
skulle bli så mycket lägre. Man bör hålla i minnet att fiskevattensutredningen,
med Åke Wictorsson som ordförande, bedömde att kostnaderna skulle bli så höga
att man avstod från att föreslå inlösen för södra ostkusten. Man vågade alltså
av kostnadsskäl inte ens föreslå inlösen av handredskapsfisket på södra
ostkusten. Vad är det som har hänt under den här perioden som gjort att Åke
Wictorsson så radikalt ändrat mening?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi skall också komma ihåg att södra ostkusten är en
alldeles speciell kuststräcka med sin alldeles speciella skärgård. Samhället
har också satsat pengar här, genom skärgårdsstödet, som tillkom under den
socialdemokra­tiska regeringens tid och som vi alla stödde därför att det var
en vikfig insats att bevara en levande skärgård med åretruntboende människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De utkomstmöjligheter som den bofasta befolkningen har är
mycket begränsade, och fisket är för dessa människor den viktiga basnäringen.
Ett frisläppande av handredskapsfisket skulle otvivelaktigt leda till
störningar och nya konfrontationer mellan yrkesutövare och fritidsfiskare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är övertygad om att vi gynnar den här frågan allra
bäst genom ett system där dessa människor kan skaffa sig inkomst genom de
vatten som de disponerar och genom försäljning av fiskekort eller utarrendering
till sportfiskeklubbar. Då kan de behålla sin näringsverksamhet även i
framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 51 ÅKE
WICTORSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar jordbruksministern för
gratulationerna och är naturligtvis tacksam för alla råd som jag får i mitt
uppdrag. Jag vill dock trösta jordbruksministern med att konstatera att jag
inte upplever att intressekon­flikten mellan min politiska roll och rollen som
ordförande för fritidsfiskarna är så besvärlig. Jag föreställer mig att
intressekonflikten är betydligt större när det handlar om att brottas med det
regeringsunderlag som f. n. finns och också när det gäller att klara
balansgången mellan vatten- och markägarin-tressen och förment sociala
synpunkter i det här ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan tillägga att när det gäller lagstiftningen om
fiskevårdsområden tycker jag inte heller att det är svårt att bära en eventuell
intressekonflikt, eftersom jag har stöd av vårt lands högsta juridiska instans
för prövning av lagstiftningsförslag, lagrådet, som förklarar att 1970 års
fastighetsbildnings­lag, 1973 års anläggningslag och 1976 års lag om
vattenförbund har exakt de formuleringar beträffande opinionsvillkorens utformning
som jag förordar när det gäller lagstiftningen om fiskevårdsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om inlösen av vatten försöker jordbruksministern
att skrämma med att konstatera att fiskevattensutredningen räknar med ett
belopp på 100-200 miljoner. Det är riktigt att vi uppskattade kostnaden till
detta belopp för inlösen av hela det rörliga fisket, alltså inkluderande nät
och andra redskap. Nu föreslår vi enbart inlösen av spöfisket, och kostnaderna
kan rimligtvis inte bli av den storleksordningen. Men på denna punkt har vi
begärt att man skall göra en utredning och genomföra inlösen i takt med att man
skaffar fram ekonomiska resurser med hjälp av fiskevårdsavgiften. Jag har ingen
orsak att ändra uppfattning på den punkten. Jag tycker att det är riktigt att
vi går den vägen för att lösa in dessa vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan försöker jordbruksministern framställa detta som ett
hot mot en levande skärgård. Jag kan för mitt liv inte förstå vari det hotet
skulle kunna bestå - det är att ge vårt förslag proportioner som det inte har.
Om vi betalar en ersättning till skärgårdsborna för att ge storstadsborna rätt
till spöfiske och därmed skapar praktiska möjligheter att få en
fritidsaktivitet ute i skärgården, så kan det inte på något sätt hota en
levande skärgård och dess befolkning. Det visar ju också traditionerna på detta
område. Det är inte skärgårdsbefolkningen som i första hand har hävdat
äganderätten, utan det är utflyttade storstadsbor, som använt vattnen i samband
med fritidsbostä­der, som har aktualiserat dessa äganderättsförhållanden i skärgården.
På den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiden skärgårdsborna
ensamma påverkade förhållandena, då fanns det inget hävdande av äganderätten i
skärgårdsområdena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
52 AXEL ANDERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! De talare som har framträtt före mig i debatten har inledningsvis varit
ordentligt överens om en sak, nämligen fritidsfiskets roll som
fritidssysselsättning - en av de främsta fritidssysselsättningarna bland folket
i vårt land. Miljoner svenskar letar sig varje år ut till sjöar och vattendrag
- de flesta till invanda områden, men många också till nya och spännande
fiskevatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillgången
på fritidsfiske spelar också en viktig roll för turisttillströmning­en från
andra länder. Många människor, främst från de mera tätbefolkade delarna av den
europeiska kontinenten, finner här i Sverige sin avkoppling från stress och
vardagsjäkt. Sjöar, tjärnar och vattendrag är ofta den främsta fillgången för
många glesbygdskommuner i striden om turisterna - att få dem att stanna en
eller ett par dagar, ja, kanske t, o, m, någon vecka,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den proposition som vi nu behandlar - 1980/81:153 - föreslås en rad åtgärder
för att främja fritidsfisket i Sverige, Flera av förslagen är bra, men på en
del områden borde man ha kunnat gå längre. Socialdemokraterna i
jordbruksutskottet har också i de reservationer som fogats till utskottets
betänkande krävt mer långtgående åtgärder när det gäller fillgång fill
fiskevatten, det statliga stödet till fritidsfisket, de statliga fiskevattnens
fillgänglighet samt när det gäller bildandet av fiskevårdsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Åke Wictorsson har tidigare i debatten utförligt motiverat den
socialdemokratiska synen på dessa frågor, varför jag här skall nöja mig med att
beröra enbart en fråga som hör fill bildandet av fiskevårdsområden. Jag kommer
därför, herr talman, att få svårt att utnyttja den av mig begärda tiden.
Möjligen kan det vara talmannen till gagn och kammaren till fromma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
svenska fiskevatten uppvisar en brokig samling ägarformer: enskilda, bolag,
stat och kommun, kyrka samt allmänningar. Särskilt besvärliga ur nyttjande- och
brukningssynpunkt är de fiskevatten som finns på häradsall-männingar och i
allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den utredning som flera talare har nämnt och som föregått den proposition vi nu
behandlar konstateras att om fisket i dessa vatten skall kunna rustas upp och
vattnen göras tillgängliga för fritidsfiske, så måste dessa sättas under reell
förvaltning som regleras i lag. Utredningen bidrog också med förslag till
lagtext, men regeringsförslaget berör över huvud taget inte den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
ser bakgrunden ut till min motion 2103, där jag begär att riksdagen beslutar om
sådan ändring i lagen om fiske, att vatten ägda av häradsall-männingar och
allmänningsskogar blir åtkomliga för fiskevårdande åtgärder och görs
tillgängliga för allmänhetens fritidsfiske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mofionen
har rönt en välvillig behandling i jordbruksutskottet. Enhälligt föreslår man
att mofionen överlämnas till den i maj 1979 tillsatta allinänningsutredningen
för beaktande, och jag ber att få citera utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skrivning; &amp;quot;I
direktiven för utredningen sägs intet direkt om förvaltningen av de fiskevatten
som ingår i dessa allmänningar. Utredaren bör emellertid enligt direkfiven vara
oförhindrad att pröva andra frågor som kan komma att aktualiseras under
utredningsarbetets gång och som rör häradsallmänningar och
allmänningsskogar,&amp;quot; Enligt utskottet avser också utredningsmannen att ta
upp denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! En snar lösning av frågan om fiskets bedrivande på häradsallmänningar
och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna är synnerligen angelägen, då de
fiskevatten som där finns utgör en betydande rekreationsresurs, som snabbt
måste komma under hanterlig förvaltning, till gagn för många människor. Jag ber
att få tacka utskottet för det initiafiv som man tagit i den här frågan. Jag
har inget eget yrkande men kommer att framgent noga följa frågans vidare
handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 53 JENS ERIKSSON (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har inte för avsikt att ställa några andra förslag än de som
framlagts av jordbruksutskottet, men det är ändå ett par saker jag vill beröra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om propositionen, som namnet anger, handlar om fritidsfiske, är ändå fritids-
och yrkesfisket nära förknippade med varandra. Många intressen är gemensamma,
såsom att det finns goda, livskraftiga fiskbestånd, att vattnen bevaras rena,
att fiskevatten restaureras, att det sker utplantering samt att reproduktion
och reproduktionsplatser skyddas, Lagar och förord­ningar, fiskeristadgor och
kvoter är gemensamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill betona att det inte råder några motsättningar mellan fritids- och
husbehovsfiskare å ena sidan och yrkesfisket å den andra. Problemen som finns
gäller dem som vid sidan av en heltidsanställning fiskar för avsalu. De fiskar
ofta i stor omfattning och säljer i konkurrens med yrkesfisket. Inom vissa
fisken och områden skapar detta stora olägenheter och minskad lönsamhet för dem
som är beroende av fisket för sin utkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av de saker jag vill beröra är utredningens förslag att endast licensierade yrkesfiskare
skall ha rätt att fiska med s, k, tyngre redskap, dvs, trål, snörpvad,
snurrevad, landvad och nät med en högsta höjd av två meter samt laxlinor och
laxdrivlinor. Många och långa diskussioner har förekommit beträffande
fritidsfisket med yrkesmässiga redskap. I dessa diskussioner har aldrig
ifrågasatts skärgårds- och kustbefolkningens urgamla rätt att ur havet ta sitt
kok av fisk även med yrkesmässiga redskap. För dessa innebär inte heller en
begränsning av redskap några problem eller borde i varje fall inte göra det.
Alla - även yrkesfisket - måste i dag finna sig i begränsningar av olika slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
tyngre redskapen, som jag nämnde tidigare, används endast undan­tagsvis av
andra än yrkesfiskare, och jordbruksministerns förslag om en utredning som närmare
skall se på problemen borde därför sakna betydelse, men tyvärr är det inte så.
Yrkesfiskarlicens, som infördes den 1 juli 1979, omfattar inte rätten att
fiska. Man har därför samma rätt att fiska även om man ej innehar
yrkesfiskarlicens. Skillnaden är den att endast den som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innehar
sådan licens är berättigad till det stöd staten ger yrkesfisket. Det gäller t,
ex. fiskerilån, rationaliseringsstöd, bidrag till säkerhetsutrustning,
fiskelicenser i andra länders ekonomiska zoner, rätten att resultatutjämna
mellan goda och dåliga år samt pristillägg på fisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det går därför att fiska utan licens, men det torde vara
svårt att få fisket lönsamt. Vi har ett antal sådana fiskeskepp i vår flotta.
Hur många vet jag inte, men det är troligt att antalet överstiger 15. Faran är
att vi kan få ytterligare en del sådana fiskeskepp. Det pågår nämligen
försäljning av utländska kondemnerade fiskebåtar, vilka säljs till låga priser
därför att ägarna erhållit statligt stöd för att båtarna skall tas ur fisket.
Från Danmark, som håller på att skära ned sin fångstkapacitet, pågår t. ex.
sådan försäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Egentligen skulle väl dessa båtar skrotas, men man har
rätt att sälja till vissa länder, dock inte till Sverige. Båtarna kan
emellertid mycket väl säljas hit via Finland, då Finland inte tillhör de länder
till vilka båtarna inte får säljas. De kan säljas till låga priser på grund av
erhållet skrotningsbidrag. Många av dem är i relativt gott skick. Det är därför
frestande för svenskar som vill etablera sig som fiskare att inköpa dessa
båtar. Man räknar med att den låga investeringen skall kompensera det statliga
stödet. Det kommer inte att bli så. Folket ombord kommer att få lägre inkomster
än andra. Det är ganska säkert att detta bringar dem som gör så i olycka. Jag
ser detta som ett stort problem, ty de är också svenska fiskare och medlemmar i
vårt fackförbund, och jag tycker inte att det är någon tröst att de själva har
ställt det så för sig. Jag vill därför trycka på, när nu saken skjuts på
framtiden, att den utredning som skall sättas till bör komma utan dröjsmål och
får direktiv att snabbt lägga fram förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan jag vill ta upp är fiskevårdsavgiften. I
remissvaret från Sveriges fiskares riksförbund tillstyrkte vi en avgift och var
beredda att betala sådan. Vi gjorde detta i vetskap om att det krävs stora
insatser för att återställa och bevara fisket, om vi i framfiden skall ha
tillgång till givande fiskevatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det krävs stora ekonomiska insatser för restaureringar av
sjöar, förbätt­ring av vattenmiljön och utsättning av fisk som komplement till
den naturliga reprodukfionen eller som ersättning härför. De 5 milj, kr, som
anslagits räcker inte långt när man ser på behovet, då också inrättandet av
fiskevårdsområden ingår i de åtgärder som skall bekostas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De utsättningar som förekommer i dag bekostas av
prisregleringsmedel, vilka rimligen borde användas för prisreglering, i
synnerhet som ingen avgift utgår på ål och lax. De 2,5 milj, kr, som använts är
otillräckliga men ändå värdefulla, då inplantering av ål och lax kan ske både i
insjöar och havet. Det är vidare oklart om EG, som i ett par år bekostat en
viss inplantering, kommer att fortsätta därmed, då inga kvotavtal har träffats
och dess kostnad för utplantering tyvärr ingick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har förståelse för att det i vårt kärva ekonomiska
läge ej går att anslå större belopp, och en självfinansiering med betydligt
utökade resurser borde ha hälsats med tillfredsställelse. Inkomster i
storleksordningen 20 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mot en så
låg avgift som 20 kr, hade enligt min mening varit en bra affär för såväl
fritids- som yrkesfiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som skäl för att ingen fiskevårdsavgift infördes har
angetts svårigheterna att administrera och kontrollera densamma. Det går att
klara detta i Norge, och jaktvårdsavgiften har mig veterligt inte skapat några
större problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har velat ta upp dessa saker till den verkan de hava
kan. Jag yrkar bifall till jordbruksutskottets förslag och förutsätter att, när
jordbruksministern uttalar att fiskevårdsavgift inte bör införas nu, en sådan
kan förväntas komma inom en inte alltför avlägsen framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för att främja frttids-fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ant. 54 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara erinra Jens Eriksson om vad jag
har sagt i propositionen, nämligen; &amp;quot;Framför allt för dem som är bosatta i
skärgårds­områdena har husbehovsfisket fortfarande betydelse som tillskott till
försörjningen. Detta fiske som ofta grundar sig på sed har i många fall vunnit
erkännande i lagstiftningen,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är också, herr talman, klart medveten om att det förekommer
konflikter mellan olika kategorier av fiskare. Yrkesfiskarna känner sina
intressen hotade av dem som på sin fritid men i förvärvssyfte bedrivit
betydande fiske med yrkesmässiga redskap. Jag är emellertid inte beredd att nu
ta ställning till hur de här konflikterna skall lösas. Inte heller
remissomgången gav någon klar vägledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill deklarera att jag inom kort, vilket jag
förutskickade i propositio­nen, kommer att tillsätta en utredning, som skall ha
fill uppgift att belysa de konflikter som otvivelaktigt förekommer och ange hur
de skall kunna lösas. Den utredningen kommer att bli tillsatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 55 JENS ERIKSSON (m) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag är medveten om att
det finns stora svårigheter, och därför har jag accepterat utredningen. Vad jag
vill ha sagt äratt den bör komma till stånd så fort det kan ske, så att vi får
möjlighet att begränsa fiskeflottan för att inte få ett alltför stort antal
olicensierade fiskare som tar av kvoterna, påverkar avsättningen och dessutom
inte kan klara sin ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 56
ELIS ANDERSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi är några som motionerat om
opinionsvillkoret när det gäller bildandet av fiskevårdsområden, och bl. a. den
motionen behandlas i detta betänkande från jordbruksutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi menar att reglerna om bildande av fiskevårdsområden i 6
§ förslaget till lag om fiskevårdsområden har fått en mindre tillfredsställande
utformning i propositionen, både från juridisk och från saklig utgångspunkt. Vi
instäm­mer till fullo i lagrådets ståndpunkt att formuleringen av
opinionsvillkoret bör överensstämma med formuleringarna i motsvarande fall i
fastighetsbild­ningslagen, anläggningslagen och lagen om vattenförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi anser
att de som motsätter sig bildandet av fiskevårdsområden skall ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för aU främja fritids­fisket, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beaktansvärda skäl för
sina ståndpunkter. För den fiskerättsägare som utnyttjar fisket för sin
försörjning torde inga svårigheter föreligga att framföra beaktansvärda skäl,
om bildandet av fiskevårdsområden skulle minska hans försörjningsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Detta problem och vår motion har aktualiserats i reservafion nr 4, Jag
yrkar bifall till denna reservation, såvitt avser mom, 7 b, och i övrigt bifall
fill utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
2 (tillgången på fiskevatten)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
herhställan bifölls med 145 röster med 143 för reservation 1 av Svante
Lundkvist m, fl, 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
 4 a (bidrag fill bildande av fiskevårdsområden) Utskottets hemställan bifölls
med 145 röster mot 143 för reservation 2 av Svante Lundkvist m. fl, 2 ledamöter
avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
4 c (införande av en fiskevårdsavgift)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 146 röster mot 141 för reservation 3 av Svante Lundkvist
m, fl, 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
7 b (villkor för bildande av fiskevårdsområde)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
4 av Svante Lundkvist m, fl, i motsvarande del bifölls med 149 röster mot 139 för
utskottets hemställan, 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 7 c (villkor för ändring av stadgarna för
fiskevårdsområdesföre-ning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 145 röster mot 143 för reservation 4 av Svante Lundkvist
m, fl, i motsvarande del, 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
12 (statens fiskevatten)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 145 röster mot 144 för reservafion 5 av Svante Lundkvist
m, fl, 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga moment&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§ Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980/81:33 om miljösäkrare
sjötransporter (prop, 1980/81:119)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§ Anslag till räddningstjänst, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs civilutskottets betänkande 1980/81:38 om
anslag fill räddnings­tjänst, m. m, (prop, 1980/81:100, 1980/81:116 och
1980/81:119),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
57 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I civilutskottets betänkande 1980/81:38 behandlas räddnings-tjänsten
och i det sammanhanget mofionen 486 om en dygnsberedskap med
räddningshelikoptrar i Luleå och i Söderhamn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig bara inledningsvis notera att den försöksverksamhet som utskottet hänvisar
till i sin skrivning när det gäller motionen är en fullkomlig nyhet för mig.
Och vad värre är: det tycks också vara en väldig överraskning för de människor
som i sin dagliga gärning och i sin verksamhet på detta område, dvs,
helikopterverksamheten, skall delta i den här försöksverksamheten. Det skall
därför bli intressant att höra utskottets talesman förklara litet grand hur man
ser på den här formen av verksamhet och en eventuell försöksverk­samhet
framöver på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senaste åren har frågor om räddningshelikoptrars insatser blivit föremål för
en allt intensivare debatt. Främst är det landsfing, sjukhus och läkare som
påtalar behovet av ambulanshelikoptrar. Som framgår av det betänkande vi nu
behandlar pågår det också en försöksverksamhet i samarbete med
rikspolisstyrelsen, försvaret och ett antal sjukvårdshuvud­män. Det är
naturligtvis positivt att den försöksverksamheten har kommit i gång, även om
det haltat en del på vissa håll på grund av knappa anslag och ibland på grund
av gränsdragningen, vilka resurser man skall använda sig av -civila eller
militära. Men trots allt skall vi naturligtvis hoppas på att erfarenheterna så
småningom skall resultera i ett system som gör att vi kan få i gång snabba
räddningsinsatser på detta område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
mofion 486 tar vi upp frågan om hehkopterberedskapen i Luleå och Söderhamn, När
man diskuterar helikopterns användning i räddningstjän­sten är det viktigt att
man har klart för sig vilka helikopterresurser som disponeras och fill vilka
uppgifter de är användbara. Flertalet hehkoptrar som används i vårt land är inte
lämpade för räddningsuppdrag ute fill havs och i dåligt väder. Det här gäller
de flesta civila men också många av försvarets helikoptrar. Det beror i första
hand på att de saknar den navigationsutrustning som är nödvändig för att klara
uppdrag i dåhgt väder ute till havs, och det är oftast då som behovet av sådan
här helikopterverk­samhet är störst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller att klara en fillfredsställande sjöräddning i Bottenviken, finns det
resurser i Luleå och Söderhamn. Flygvapnet har där tunga hehkoptrar stationerade.
Men dessa resurser finns att fillgå i huvudsak endast under flygvapnets
tjänste- och flygövningstid. Om det efter tjänste­tiden skulle hända en större
olycka ute till havs, t. ex, en flygolycka eller om ett fartyg skulle förlisa,
så måste man försöka ragga upp en besättning på dess fritid för att kunna
använda sig av de förnämliga och snabba räddningsen­heter på helikoptersidan
som flygvapnet har på dessa orter, I de södra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
tiU rädd­ningstjänst, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Riksdagens protokod 1980/81:150-151&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag tdl rädd­ningstjänst, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delarna av
landet finns en dygnsberedskap på detta område, och det är därför väldigt svårt
att förstå varför hela Bottenviken skall sakna dygnsberedskap, åtminstone över
sommarhalvåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resurserna finns som sagt redan i form av de i Luleå och
Söderhamn stationerade helikoptrarna. Det behövs egentligen bara en viss
förstärkning på personalsidan för att en tillfredsställande räddningstjänst
skall kunna åstadkommas på det här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från sjöfartsverkets sida har man under de senaste åren
efterfrågat en sådan här dygnsberedskap. Det är i sig naturligt, eftersom den
indragning av bemanningen på fyrplatser som skett under senare år innebär att
praktiskt taget hela Bottenviken har fått en sämre beredskap vid sjöolyckor.
Tidigare var ju fyrplatserna bemannade, och det fanns kontinuerlig fillgång
till resurser ute vid havsbandet, som var beredda att gå ut vid olyckor till
sjöss. Numera finns aUtså inte de här räddningsresurserna kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tunga helikoptrar som försvaret förfogar över är en
resurs som kan utnyttjas för att rädda liv även vid olyckor till sjöss efter
kontorstid, om bara viljan finns. Dessa resurser finns i beredskap i landets
södra delar, och det finns många exempel på hur man under mycket svåra
omständigheter kunnat rädda liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så skedde t, ex, natten den 26 augusti 1979 då
passagerarfartyget Winston Churchill gick på grund utanför Vinga fyr.
Situationen för de 250 passagerarna var synnerligen allvarhg. Försvarets tunga
helikoptrar klarade den situationen och förde i land samtliga passagerare. Ett
annat exempel! Samma år förliste det finska Malmi i Östersjön, På mindre än 15 minuter
efter det att fartyget sänt ut SOS var försvarets tunga helikoptrar på väg mot
haveriplatsen nordost Gotska Sandön, Under mycket svåra omständigheter räddades
elva människor till livet genom den insatsen. Det finns rader av exempel på hur
man under de gångna åren i dåligt väder och ofta nattetid kunnat använda just
försvarets tunga helikoptrar för sjöräddningsuppdrag. Man har på detta sätt
kunnat rädda många liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har därför mycket svårt att förstå varför man inte kan
åstadkomma samma beredskap även i de norra delarna av Bottenviken, Människors
liv och hälsa skall väl inte behöva hänga på hur snabbt man via telefon kan
&amp;quot;ragga upp&amp;quot; helikopterbesättningar på deras fritid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis: På s, 11 i utskottets betänkande kan man
läsa: &amp;quot;Beträf­fande den i mofionen särskilt upptagna frågan om
helikopterbemanningen i Söderhamn och Luleå har utskottet inhämtat att
försöksverksamhet med veckovis alternerande dygnsberedskap vid helikoptrarna på
de båda orterna pågår inom försvaret,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vet inte var utskottet i detta fall har hämtat sina
uppgifter. Av de kontakter som jag har haft med berörda i denna verksamhet på
de båda orterna har framgått att de ännu inte har hört talas om denna
verksamhet, än mindre deltagit i den. Det vore därför värdefullt om utskottets
talesman kunde klara ut hur utskottet ser på denna form av räddningsverksamhet
med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;helikoptrar.
Om man skall döma av den futtiga skrivningen med anledning av motion 486, tycks
inte nämnda forrh av räddningstjänst vara speciellt angelägen för utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under dettta anförande övertog
tredje vice talmannen ledningen av     Anslås Ull rädd&lt;br&gt;
kammarens förhandlingar,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningstjänst, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 58 MÄRTA FREDRIKSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är tillfredsställande att vi nu har fått
en omfattande proposifion, nr 1980/81:119, med handlingsprogram för
miljösäkrare sjö­transporter, innehållande såväl förslag till förebyggande
åtgärder som förslag för att minska skadeverkningar av oljeutsläpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även om proposifionen inte tillgodoser alla de önskemål
som framförts, bl. a. i debatter här i kammaren, är den bra och utgör ett
mycket vikfigt steg för fortsatta förbättringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Rune Torwalds och min motion 1980/81:2159 har vi en del
synpunkter och förslag. Utskottets skrivning med anledning av motionen är i sak
positiv, och jag vill understryka denna skrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i motionen kommenterat inköp av materiel.
Kustbevakningen, som gör en god insats för kusternas skydd i bevakningen och
bekämpningen av oljeutsläpp, behöver tillräckligt med materiel. Den behöver
också bra materiel, ja, den bästa tänkbara, för att kunna hindra oljan från att
nå land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i motionen framhållit att endast oundgängligen nödvändiga
ersättningsanskaffningar av materiel bör ske innan man haft möjlighet att
tillgodogöra .sig erfarenheterna av pågående försöksverksamhet. Så har
exempelvis STU i sin programplan tagit upp 30 milj. kr. för att testa
oljelänsor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I STU:s utredning kallad Programutredning, bekämpning och
sanering av oljor och kemikalier som kommit lös till sjöss och i strandzon,
skriven av Erik Söderbaum och Nils Olofsson och avlämnad i april 1979, står
följande på s. 11:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;1. Vid Tsesis-olyckan lade kustbevakningen ut 4 000
met. länsor och Nynäshamns kommun 2 600 met. Efter 3 dygn gick ca 10 % av
länsorna att använda,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var ju negativt, I rapporten redovisas också många och
grava brister i de länsor som använts. Därför är det synnerligen viktigt att
man inför inköpen noga följer den utveckling som pågår och att man, där så är
möjligt, tillgodogör sig förbättrad och i vissa fall ny teknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra önskemål i vår motion är att det skall vara
ekonomiskt kännbart att frivilligt släppa ut olja i haven. Då det pågår arbete
i regeringskansliet med förslag till straffavgift, vill jag f, n, bara uttala
min förhoppning att det bhr en verkligt kännbar straffavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har även kommenterat en utökning av möjligheterna att
lämna&lt;br&gt;
oljerester och oljeavfall i hamnar. Då en arbetsgrupp inom regeringskansliet&lt;br&gt;
arbetar  med  frågan   om  underlättande   av  mottagandet  av  olje-  och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
tid rädd­ningstjänst, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kemikalierester,
räknar jag med att smidiga lösningar snarast skall finnas. Då vi ställer krav
på att fartygen skall lämna oljerester och oljeavfall i hamnarna, är det helt
nödvändigt att de också har möjlighet att göra detta. Herr talman! Jag har
inget annat yrkande än det enhälliga utskottets,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
59 KJELL MATTSSON (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Förslag till åtgärder för att förbättra räddningstjänsten tas förutom i
budgetpropositionen också upp i propositionerna 116 och 119, och förslagen
behandlas i olika utskott. Vi har nyss diskuterat den del som jordbruksutskottet
haft att framlägga förslag till riksdagen om,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
civilutskottets betänkande behandlas en rad olika frågor, och jag vill starta
med att yrka bifall till utskottets hemställan. Sedan vill jag göra några
kommentarer fill de två tidigare inläggen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
motionen om räddningshelikoptrar i Luleå och Söderhamn har vi i
utskottsbetänkandet redovisat att det pågår en försöksverksamhet genom
räddningstjänstkommittén. Därför är det ganska självklart att vi från
utskottets sida inte har kunnat gå längre i den fråga som aktualiseras av
motionärerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har också nämnt, och det är svaret på den fråga som Sten-Ove Sundström ställde,
att vi har fått uppgifter om att det inom försvaret pågår försöksverksamhet med
veckovis alternerande dygnsberedskap vid helikopt­rarna på de båda orterna.
Chefen för denna försöksverksamhet har placering i Berga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de motioner som Märta Fredrikson tog upp i sitt inlägg, så har yrkandena som
ställts i dem behandlats. Vi kan alltså på vissa punkter instämma i vad Märta
Fredrikson anförde i sitt anförande. Det är självfallet mycket viktigt att vi
får fillgång dels till tillräckligt med materiel för den organisation som nu
byggs upp, dels också naturligtvis till bästa tänkbara materiel för att kunna
utföra denna arbetsuppgift. Vi utgår i utskottet från att de myndigheter som
har att handlägga dessa frågor arbetar på ett sådant sätt att detta blir
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
dessa ord vill jag, herr talman, yrka bifall till utskottets hemstäl­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 60 STEN-OVE SUNDSTRÖM
(s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När det gäller just denna försöksverksamhet, som utskottet hänvisar
till på s, 11 i betänkandet, har jag alltså haft kontakter både i Luleå och i
Söderhamn, De som är ansvariga för denna helikopterverksamhet på de här orterna
känner inte till att det pågår någon försöksverksamhet. Självfallet borde de
göra det, om så vore fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
jag uppfattade Kjell Mattsson rätt, får jag förmoda att utskottet anser att det
är angeläget att denna verksamhet verkligen kommer till stånd. Jag tror att det
är viktigt att den kommer till stånd så snart som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag nämnde i mitt anförande förekommer det rätt ofta olyckor på sjön, och andra
sjöräddningsenheter har väldigt begränsade möjligheter i förhållande till just
de här tunga helikoptrarna. Det är därför mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angeläget
att vi även i Bottenviken dygnet runt får tillgång fill de förnämliga resurser
som de tunga helikoptrarna från försvaret innebär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
61 Kommunministern KARL BOO;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med hänsyn till den enighet som råder om proposition 119 skall jag nöja
mig med att göra några allmänna kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill understryka att det internationella samarbetet spelar en betydande roll för
att utveckla säkerheten och miljöskyddet fill sjöss, Sverige har deltagit
aktivt i detta arbete och anslufit sig till flera internationella
överenskommelser som syftar fill att skydda den marina miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samarbetet
har betydelse både för att förebygga utsläpp av olja och för att göra det
möjligt att samla olika länders resurser för att bekämpa utsläpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill särskilt betona det nordiska samarbete i fråga om bekämpning av marina
föroreningar som har kommit mycket långt i utveckling. Det nordiska samarbetet
verkar också pådrivande på det samarbete som förekommer med andra länder
utanför Norden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
insatser som hittills gjorts har inte kunnat förhindra att utsläpp av olja sker
i en utsträckning som inte är godtagbar från miljövårdssynpunkt. Frågan om hur
den svenska beredskapen mot miljöskadliga utsläpp till sjöss skulle vara
utformad har aktualiserats genom de många olyckor som har drabbat våra kuster
under de senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mot denna bakgrund som ett omfattande utredningsarbete har kommit till.
Utredningsarbetet har syftat till att ge en samlad överblick över problemen och
att ge ett underlag för ett samlat handlingsprogram för att minska riskerna vid
miljöfarliga transporter fill sjöss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grundval av det framtagna beslutsunderlaget har regeringen i förelig­gande
proposition lagt fram ett förslag till handlingsprogram. Det är inriktat på
såväl förebyggande åtgärder mot olje- och kemikalieutsläpp till sjöss som
åtgärder för att minska skadeverkningarna för miljön när utsläpp har inträffat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Insatserna
för miljösäkrare sjötransporter bör naturligtvis i första hand inriktas mot
förebyggande åtgärder. Erfarenheten visar emellertid att de förebyggande
insatserna måste kompletteras med en slagkraftig beredskap. Den hitfillsvarande
inriktningen av vår oljeskyddsberedskap behålls enligt föreliggande förslag.
Olja som har kommit lös skall således så långt det är möjligt och rimligt
bekämpas fill sjöss och på mekanisk väg, alltså inte med kemiska
bekämpningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande ansvarsfördelningen mellan kommunerna och tullverkets kustbevakning i
fråga om bekämpningsåtgärder föreslås inte bli ändrad. Ansvarsgränsen är i
princip anknuten till strandlinjen. Åtgärder föreslås emellerfid för att
underlätta samordningen mellan land- och sjösidan. Vad som behövs är en god
planläggning och gemensamma övningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör det finnas anledning utgå ifrån att det redan i dag vidtas
åtgärder av länsstyrelserna för att förbättra planläggningen. Jag vet också att
sådana åtgärder är vidtagna på sina håll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås
medel fill statens brandnämnd för samordnade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
till rädd­ningstjänst, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag tdl rädd­ningstjänst, m. m&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;övningar.
De ger möjlighet till övning i varje tullregion vartannat år, och ett
ledningsspel skall kunna ske varje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En genomgående linje i propositionen är betoningen av
skyddet av strandzonen. Erfarenheten visar att man ofta inte kan undvika att
olja kommer i land på stränderna, trots en god beredskap till sjöss. Medel
föreslås därför för anskaffning av båtar som är lämpade för strandnära, grunda
vatten. Dessa båtar kan transporteras med lastbil från ett kustavsnitt till ett
annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionala förråd av bekämpningsmateriel skall enligt
propositionen byggas upp och kunna ställas till kommunernas förfogande. Denna
materiel skall finnas tillgänglig för att omedelbart kunna möta ett större
oljeutsläpp när detta når strandzonen. De regionala förråden skall enligt
propositionen lokaliseras till Norrlandskusten, Stockholmsregionen,
Blekingekusten och Göteborgsregionen, Dessutom skall ett mindre förråd
lokaliseras till Gotland, Behovet av kortare insatstider i Vänern och Mälaren
skall beaktas vid lokaliseringen. Materielen skall vara lastad i containers för
att möjliggöra snabba insatser. Materielen i ett förråd är inte bunden till ett
visst geografiskt område utan skall självfallet kunna användas i hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även beredskapen för ingripanden vad gäller utsläpp av
kemikalier till sjöss skall förbättras. Ytterligare materiel skall anskaffas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om kvalificerad personal skall statens brandnämnd
i samråd med generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet klargöra vilka
personel­la resurser som redan finns på landsidan och hur kustbevakningens
organisation skall kunna förstärkas. Resurserna skall organiseras så att de kan
utnyttjas både på land och till sjöss,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen läggs också fram förslag om handläggningen
av beman­ningsfrågor i rena kust- och skärgårdsområden. Jag anser att det
nuvarande systemet, som innebär att personalbehovet bedöms isolerat av varje
sektorsmyndighet för sig, är otillfredsställande och att ett mera övergripande
betraktelsesätt måste införas i framtiden vid ställningstaganden i beman­ningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag som läggs fram genom propositionen innebär att
det införs en garanti för att samordnade lösningar prövas före beslut om personalin­skränkningar
som medför negativa verkningar på skilda områden. De statliga myndigheter som
har personal med direkt betydelse för tillsynen och övervakningen av kusterna
skall informera länsstyrelsen, när indragning av personal är aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen skall genomföras i samråd med berörda statliga
myndigheter. Länsstyrelsen skall också samarbeta med berörda kommuner,
landstings­kommuner, fackliga och andra organisationer samt statliga regionala
myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen finner det angeläget med en fortsatt
bemanning i ett visst fall, skall länsstyrelsen sträva efter att få fram en
överenskommelse mellan intressenterna om organisation, huvudmannaskap och
kostnadsfördelning. Jag vill understryka att statliga myndigheter inte får
utnyttja handläggnings­ordningen till att vältra över kostnader på kommuner och
landstingskom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;muner. Om någon av de berörda statliga myndigheterna inte
kan godta länsstyrelsens förslag till en fortsatt bemanning, skall frågan föras
upp till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill peka på att länsstyrelserna redan i dag utreder
många av de fall där det nu föreslagna regelsystemet blir tillämpligt.
Skillnaden är att utredningen i dag ofta sker först sedan beslut om
personalinskränkning har fattats. Syftet med utredningen är att förmå
vederbörande myndighet att ändra sitt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den nu föreslagna regionala handläggningsordningen
görs den allsidiga utredningen före beslutet om personalinskränkning. Detta är
enligt min mening en mycket mer tillfredsställande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handlingsprogrammet innehåller självfallet många andra
förslag som jag inte skall ta upp här. Insatser får göras kontinuerligt på
skilda områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor kräver emellertid fortsatta överväganden. En
successiv bevakning och uppföljning av effekterna av de åtgärder som nu
föreslås måste också ske. Det behövs således insatser även i framfiden för att
åstadkomma säkrare sjötransporter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sten-Ove Sundström ifrågasätter om försöksverksamheten har
kommit fill stånd. Jag vill då tala om att den pågår sedan förra sommaren och
skall vara avslutad fill hösten. Därefter skall en utvärdering ske.
Försöksverksamheten bedrivs i samarbete med rikspolisstyrelsen, försvaret och
ett antal sjukvårds­kommuner. Ordförande i utredningen är förre rikspolischefen
Carl Persson. Vi vet alltså att sådan här försöksverksamhet pågår. Jag kan
emellertid i dag inte säga i vilka områden verksamheten är etablerad - bara att
den pågår och skall utvärderas inom ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag Ull rädd­ningstjänst, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ant. 62
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Efter kommunministerns anförande och hans
uttalande om försöksverksamheten blir jag ännu mer orolig. Man måste ha klart
för sig att vår motion, som jag talat för här och i vilken vi tar upp
dygnsberedskapen i Söderhamn och Luleå, handlar inte om den försöksverksamhet
som pågår i samarbete med vissa landsting, dvs, sjukvårdshuvudmän, och
rikspolissty­relsen. De helikoptrar som det är fråga om i det här sammanhanget
är användbara för sjöräddning och dithörande verksamhet. Inom dessa enheter
känner man inte till någon försöksverksamhet, I det första fallet, som omnämns
i utskottsbetänkandet såsom försöksverksamhet, har man kopplat in exempelvis
civila flygenheter i fjälltrakterna. Där har man för Norrbottens del hjälp av
försvarets helikopterskola i Boden, Dessa enheter har emellerfid inte sådana
resurser att de kan utföra sjöräddningsuppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har en känsla av att man i utskottsbehandlingen kanske
har missat den här delen. Det vore därför viktigt att få ett ytterligare
klarläggande från utskottets talesman i det här fallet. De helikopterenheter
som står fill förfogande i samband med den försöksverksamhet som omnämns i den
första delen av utskottsbetänkandet har inte möjligheter att navigera och
operera ute till havs i dåligt väder. Sådana resurser finns endast i
dygnetrunt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
tdl krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beredskap
i de södra och mellersta delarna av landet. Det är viktigt att göra klart de
skillnader i fråga om resurser som föreligger i detta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anf.
63 Kommunministern KARL BOO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill bara säga beträffande försöksverksamheten att den redovisning
som jag fått har klargjort att verksamheten pågår enligt de premisser som jag
här har nämnt. Det var det jag ville erinra om i mitt tidigare inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
64 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det kanske kanlåtalitettjatigt,men jag vore väldigt glad om
kommunministern kunde bekräfta att den försöksverksamhet som vi nu talar om
också innefattar de tunga helikoptrarna i Luleå och i Söderhamn i
dygnsberedskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§ Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980/81:39 om fortsatt
fysisk riksplanering (prop. 1980/81:183 i viss del)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§ Anslag till kriminalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs justifieutskottets betänkande 1980/81:35
om anslag fill krimi­nalvården m. m. (prop. 1980/81:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
65 TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om detta betänkande hålles gemensam
överläggning för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får
yrkanden framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 66 LISA MATTSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är ett enigt justitieutskott som står bakom betänkandet 1980/81:35.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har begärt ordet närmast för att kommentera att det trots allt anmält sig ett
antal talare i detta ärende. Den här gången måste vi kanske, trots utskottets
enhälliga skrivningar, efterlysa en sådan kriminalpolitisk debatt som vi förde
för ett antal år sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en situation där anslagen är små och då verksamheten inom kriminal­vården
håller på att spränga alla ramar är det ganska naturligt att detta tyvärr
lägger sordin på stämningen vid alla funderingar på hur vi skall utforma den
kommande kriminalvården. Det är typiskt att även de mofionärer som har lämnat
förslag som bl._a. rör narkotikamissbruket på våra kriminalvårdsan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stalter har låtit bli att reservera sig när vi har kommit
fram fill slutsamman-vägningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man har ganska ofta hört en del intressanta synpunkter
framföras på senare år. Jag kan inte bedöma om det äger sin riktighet eller
inte, men det finns de som hävdar att 1973 års vårdreform skulle ha fått ett
helt annat innehåll, om vi hade väntat med beslutet och antagit reformen ett
eller två år senare. När riksdagen slöt upp kring beslutet om vård i anstalt
hade narkotikaproblemet ännu inte blivit det stora problem som det är i dag. Vi
kommer att få fundera på detta i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att vi om något år kommer att kunna föra en mer
principiell kriminalpolitisk debatt än nu, av den enkla anledningen att det
just nu pågår en rad utredningar, fastän de egentligen inte har fångat så
mångas uppmärksamhet. Det är permissionsutredningen, där vi enligt vad den
förra regeringen har sagt kan vänta en proposition i höst. Det är
häktesutredning­en, vars slutsatser länge har legat i en skrivbordslåda men som
nu änfligen lär komma fram. Det är fängelsestraffkommittén, som gjort stora och
viktiga utredningar om fängelsestraffets utformning, och det är fri
vårdskommittén. Till detta kommer det faktum att kriminalvårdsstyrelsen har tillsatt
en arbetsgrupp med uppgift att undersöka hur insatserna för att förhindra
narkotikamissbruk på våra anstalter kan samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den anledningen kan man egentligen i dag bara tala om
vad man själv tycker, i väntan på slutredovisningen av pågående utredningar. Vi
vet;ännu inte vilka ekonomiska ramar som kriminalvårdsstyrelsen får till sitt
förfogande. Det kan kanske vara nytfigt att nämna några siffror i sammanhanget.
De senaste tillgängliga rapporterna är från 1 april i år. Antalet intagna på
våra kriminalvårdsanstalter var då det högsta sedan fio år fillbaka, nämligen 5
227. Antalet häktade - en svår sak att exakt redovisa för de ansvariga -
uppgick på Kronobergshäktet till 260. Någon vecka fidigare hade antalet varit
312. På Hall fanns ett sextiotal häktade och anhållna, och på Österåker fanns
inte en enda plats ledig. Vi vet också att förhållandena är mycket svåra i
Malmö- och Östersundsregionen samt på många andra håll, som är värda att
uppmärksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det står helt klart att kriminalvårdsverkets intenfioner
att differentiera klientelet är helt omöjliga att genomföra i en sådan
situation. Speciellt svårt har det varit i Stockholmsområdet. Vi kan ju hoppas
på någon förbättring i det avseendet när de nya lokalanstalterna i Huddinge och
Täby tas i bruk. Tyvärr dröjer det ännu några år, och under tiden får man
försöka klara situationen med de medel som står till buds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet, som är enhälligt i den här frågan, skulle, om
vi visste att det fanns ekonomiska möjligheter, föreslå riksdagen att besluta
om inrättandet av mindre avdelningar på Tidaholms-, Hall- och
Norrtäljefängelserna. Vi delar uppfattningen att det är långt ifrån
tillfredsställande att kommunerna i vissa fall överväger att dra tillbaka en
del av sin bibliotekstjänst på anstalterna. Skälet till övervägandena är att de
medel som kriminalvårds­styrelsen får inte utgör tillräcklig ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om vi
visste att 5 milj. kr. fanns fillgängliga, så skulle vi föreslå att de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;intagna låstes in en timme senare än nu, en fråga som så
ofta har debatterats. Vid Hinseberg och på en del andra håll har man försökt
bedriva verksamhet med en fullständig behandlingskedja för de intagna som
verkligen önskar komma ifrån sitt narkotikaberoende. Men vid fängelserna i
Västsverige saknas detta helt. Det finns ett behandlingsteam på
Härlandaanstalten, Fortfarande saknas sista länken i kedjan, nämligen det
behandlingshem i Lödöse som skyddsvärnet i Göteborg har önskat få medel till.
Trots behovet av att göra besparingar och låta blåpennan gå hårt fram, så har
ändå kriminalvårdsstyrelsen tillstyrkt att medel anslås för tillsättande av
begärda tjänster vid anstalten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är med en viss känsla av att det är omöjligt att
handla som vi går till verket när vi skall bedöma anslagsäskandena till
kriminalvården. Vi förstår att det kan vara svårt. Men jag tycker att det är
nödvändigt att en politiker, för politikerna i denna kammare pekar på ett
ganska allvarligt fenomen - och när jag säger att det är allvarligt är det
verkligen inte bara min uppfattning. Kriminalvårdsverket har, liksom alla andra
verk, varje år då man gjort upp budgeten fått direktiv om att företa 2 %
nedskärning. Det är väldigt svårt att åstadkomma en sådan nedskärning inom ett
känsligt område, där behoven bara stegras och där man räknar med att denna
utveckling fortsätter även i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som vi önskar och som riksdagen också borde kräva är
att regeringen och departementet inte bara kommer med direktiv om hur många
procent som måste skäras ned. Bakom direktiven måste också ligga en polifisk
vilja som ger oss möjlighet att pröva det man på ansvarigt håll prioriterar eller
inte prioriterar, I dagens läge är det inte vi politiker som gör de beräkningar
och bedömningar som vi så småningom får ta ställning till, utan det är
tjänstemän. De är ansvariga på sina platser, men de är ändå inte politiskt
ansvariga. Även i en svår ekonomisk situafion tycker jag att det skall finnas
politiska ställningstaganden till vad som skall få förtur eller inte. Det är
ett krav som jag tycker att vi, som politiker och som ansvariga ledamöter i
justitieutskottet, bör resa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 67
BJÖRN KÖRLOF (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är ett enhälligt betänkande vi nu
behandlar, Lisa Mattson underströk det. Jag skall för min del bara knyta några
reflexioner till det besvärliga narkotikaproblemet inom kriminalvården. Jag
måste dock parentetiskt säga att jag delar en del av Lisa Mattsons oro när det
gäller utvecklingen inom kriminalvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När riksdagen 1974 antog den nya lagen om kriminalvård i
anstalt var narkotikaproblemet inte tillnärmelsevis så uttalat som i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsreformen byggde på tankar som innebar att de
intagna så långt som möjligt skulle förberedas för arbete och anpassat liv
utanför anstalten. Konkret innebar det en strävan efter ökad integrering mellan
anstaltsvård och frivård, ökade möjligheter till frigång och fritidsverksamhet
utanför anstalten. Bestämmelserna om permission, besök, brev och telefon gavs
en mer generös innebörd. Betoning på arbetsträning och utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framträder också klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När narkotikaproblemet i mitten och slutet av 1970-talet i
aUtmer accelererat tempo drabbade också kriminalvården har de i allt väsentligt
riktiga tankar som då bar upp kriminalvårdsreformen delvis måst revideras. De
intagna har nu i uppseendeväckande hög grad, låt vara att exakt statistik inte
ges, besvärliga drogproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom de vidtagna straffskärpningarna i fråga om
narkotikabrotten och genom polisens ökade resurser vad gäller bekämpning av
narkotikabrotts­ligheten har våra kriminalvårdsanstalter i ökande grad fyllts
med ett alltmer svårbemästrat klientel. Här blandas många gånger på ett mycket
olyckligt sätt avancerade narkotikalangare utan egna drogproblem med intagna
med svåra drogproblem och andra intagna som alls inte har med narkotika att
göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skrämmande interiörer från denna värld har utskottet under
de senste åren tagit del av. De avancerade narkotikalangarna utövar stundom en
ren terror mot de narkotikaberoende. Fängelseläkarna kan berätta om de egendomliga
skador de intagna säger sig ha fått när de halkat, snubblat, gått emot en dörr,
eller vad man nu kan hitta på - för sanningen vågar man sällan uppge. De icke
narkotikaberoende kan inte garanteras en narkotikafri miljö. Men det stannar
tydligen inte vid det. Hot om och verklig tvångsnarko-manisering tycks ha
förekommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Insmuggling av narkotika på anstalterna är ett kapitel för
sig. Jag skall inte förstöra kammarledamöternas maflust med en ingående
skildring av de metoder som här kommer till användning. Jag konstaterar bara
att den personal inom kriminalvården som tvingas leta efter narkotika i
kroppens håligheter har ett arbete som i längden är ohållbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi vet i stort hur narkofikan smugglas in och
hur storlangarna ofta kan fortsätta sin hantering även innanför
anstaltsmurarna. Vid frigång, permissioner och besök, genom brev och telefoner
kan denna förnedrande verksamhet fortgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är en stor tragik att kriminalvårdsreformens riktiga
och fina tankar nu i stor utsträckning omöjliggjorts av narkotikans härjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den väg vi nu tvingas beträda är nödvändig men inte desto
mindre olustig. Vi tvingas att i ökad utsträckning differentiera de intagna
efter deras narkotikaberoende. Det första steget togs 1978 genom ett beslut här
i riksdagen, som innebar att de grova missbrukarna vid upprepad narkotika­påverkan
kan skiljas från övriga intagna och placeras på avdelningar med större säkerhet
och slutenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet uttalar nu att också placering och behandling av
dem som har dömts förgrova narkotikabrott utan att de är narkotikaberoende bör
ges ett annat innehåll. Det finns regler som gör det möjligt att sådana intagna
placeras på sluten riksanstalt och att möjligheterna fill permissioner och
andra kontakter med yttervärlden begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte godtagbart att intagna som är dömda för grova
narkotikabrott under anstaltstiden inte kan avhållas från att bedriva
narkotikahandel ute i samhället. En kraftig skärpning av
verkställighetsreglerna är därför mofive-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag till krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag UU krimi­nalvården in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rad. Den
s, k, permissionsutredningen kommer under innevarande år att framlägga förslag
om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tiden hastar, och jag kan nu bara hoppas att den nye
justitieministern raskt förelägger riksdagen förslag som förhindrar fortsatt
knarkhandel på anstalterna. Ingenting torde för den breda allmänheten vara mer
oförståeligt än att grova narkotikaförbrytare kan fortsätta med sin
brottslighet även inne på anstalterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns slutligen anledning att
uppmärksamma att utskottet vill att riksdagen gör ett tillkännagivande fill
regeringen vad gäller narkotikaproblemet på anstalterna. Utskottet uttalar att
ett riktmärke måste vara att intagna utan narkotikaproblem inte skall behöva
komma i kontakt med narkotika, att missbrukare avskärs från fillförsel av
droger och att intagna förhindras från att bedriva narkotikahandel inom
anstalterna och ute i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen bör ta fasta på detta tillkännagivande och
snabbt lägga fram förslag eller vidta åtgärder som gör att detta riksdagens
uttalande kan infrias. Många människor i vårt samhälle torde inte ha tålamod
att vänta särskilt länge till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till
utskottets hemställan på samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 68
GUNILLA ANDRÉ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt en undersökning som redovisas i
budgetpropositionen ökar andelen domar med frihetsberövande påföljd, och
strafftiderna tenderar att bli längre. Detta medför helt naturligt att det
uppstår stora svårigheter inom kriminalvården, I dag är det platsbrist på
anstalterna. Skillnaden mot för bara några år sedan är markant. Då genomfördes
nedläggningar av anstalter på flera platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beror då denna anmärkningsvärda förändring på? Svaret
är att anledningen till allra största delen finns att söka i
narkotikamissbruket - dels narkofikahandeln som sådan, dels också den stora
kriminalitet som följer i dess spår. Förutom att missbruket skördar många
människooffer, leder det till en ökning av den totala brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt senaste rapport finns det mellan 10 000 och 14 000
personer som använder tung narkotika i vårt land. Man beräknar att 25-30 % av
de intagna på våra kriminalvårdsanstalter missbrukar narkofika. De väsentligt
ökade insatser mot narkotikamissbruket som gjordes under 1970-talets senare del
har fått effekter inom kriminalvården. Genom de långa strafftider som utdöms
vid narkotikabrottslighet har platsbehovet ökat. Till bilden hör också att
narkotikaklientelet många gånger är synnerligen svårbemästrat. Arbetet på
anstalterna har hårdnat betydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta utskottsbetänkande behandlas en rad motioner, bl.
a. en som Åke Polstam och jag har väckt, som berör narkotikaproblemen inom
kriminal­vårdens anstalter. Även om mycket har gjorts eller är under utredning
för att situafionen skall kunna bemästras, måste frågan ständigt hållas
aktuell,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
anledning av motionsspörsmålen vill utskottet framhålla angelägenheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
att ansträngningarna när det gäller att bemästra narkotikaproblemen inom
kriminalvårdsanstalterna fullföljs med all kraft. Det är då värt att notera att
kriminalvårdsstyrelsen i februari i år tillsatt en ledningsgrupp för samordning
av verkets åtgärder mot narkofikamissbruket på kriminalvårds­anstalterna.
Måhända var riksdagsmotionen i någon mån pådrivande för arbetsgruppens
tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
narkotikaproblemen på anstalterna har utskottet slagit fast att ett riktmärke
härvidlag måste vara att intagna utan narkofikaproblem inte skall behöva komma
i kontakt med narkotika, att missbrukare avskärs från tillförsel av droger och
att intagna hindras att bedriva narkotikahandel inom anstalterna och ute i
samhället. Målsättningen är klar och entydig. Samtidigt finns det anledning att
säga att vi inser svårigheterna med att genomföra detta. Metoderna får väljas
utifrån den aktuella situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
väg, som bl, a, nämns i vår motion, är att placera personer som dömts för grova
narkotikabrott på speciella anstalter eller avdelningar. Vid
utskottsbehandlingen framfördes från kriminalvårdshåll att möjligheten fill
differenfiering i hög grad är beroende av beläggningssituafionen. Naturligt­vis
måste det vara lättare vid god tillgång på platser, men det finns säkerligen
skäl att också i denna situafion verkligen noga överväga möjligheterna till
differentiering. Utskottet nämner särskilt den kategori narkofikabrottslingar
som - oavsett om de själva är narkofikamissbrukare eller ej - har gjort sig
skyldiga fill grova narkotikabrott. Utskottet framhåller att det är ett starkt
intresse att sådana brottslingar effektivt särskiljs från andra kategorier
intagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen om kriminalvård från 1974 finns det inte några uttryckliga regler om att
narkofikamissbrukare vid anstaltsplacering skall avskiljas från andra intagna.
Då den lagen antogs var problem av detta slag inte lika brännande aktuella som
nu. Det kan finnas skäl att nu överväga en ändring av lagen, Lisa Mattson och
Björn Köriof har i sina inlägg också berört den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kammaren i dag bifaller utskottets hemställan ges regeringen till känna vad
utskottet anfört. En konkret åtgärd kunde vara att undersöka huruvida nuvarande
lagstiftning mot bakgrund av utskottets skrivning om differentiering bör
ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
UU krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL 69 MARIE-ANN JOHANSSON
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi behandlar nu budgeten på kriminalvårdens område, och till denna del
av budgetproposifionen har vpk väckt några mofioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motion 684 begär vi dels en uppräkning av anslaget vad gäller
biblioteksersättning och frivården, dels lägger vi i motionen fram förslag till
riktlinjer för en humanisering av kriminalvården. För - som vi säger i mofionen
- så länge vi har en kriminalvård där frihetsberövanden ingår som ett element,
måste de ansträngningar göras som är möjliga för att inte denna kriminalvård
skall vara direkt negativ för den enskilde och för samhället. De&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr ISO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag tdl krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;människor som utsätts för dessa frihetsberövanden måste
kunna komma tillbaka ut i samhället i åtminstone samma fysiska och psykiska
kondition som när de togs till fånga. Verkligheten lämnar dess värre just nu
mycket övrigt att önska på den punkten. Det statsfinansiella läget- en fras som
dyker upp allt oftare i våra betänkanden - inger inte heller några
förhoppningar inför framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi borde kanske just nu med anledning av det här
betänkandet föra en ekonomisk debatt i stället för en kriminalpolitisk. De krav
som vi för fram i vår motion är ju krav som delas av de flesta i den här
kammaren. Det visar sig också tydligt i utskottets formuleringar; för flertalet
av våra krav anger man statens finanser som skäl för att satsningar inte kan
göras nu. Det gäller våra i mitt tycke ganska blygsamma höjningar av
biblioteksersättningen och ersättningen till frivården och det gäller minskning
av storleken på avdelningarna, senareläggning av kvällsinlåsningen och ökat
antal fritidsas­sistenter och studieledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nyttar därför inte mycket till att argumentera i sak.
Jag förmodar att jag liksom i förra årets debatt enbart kommer att få
instämmanden från utskottets föredragande. För det kan väl inte vara så att utskottet
börjar misströsta vad gäller den inriktning som kriminalvården haft de senaste
åtta åren? Man kan ju märka sådana tendenser i den allmänna debatten, och vissa
av regeringens propositioner det senaste året har också haft tendenser till
ökad repression.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas verkhgen inte att man använder det
statsfinansiella läget som skylt att krypa bakom och för att dölja en politisk
omsvängning. Jag hoppas att utskottet principiellt sluter upp bakom de förslag
som isoleringsutred­ningen lade fram och som vi till vissa delar har
aktualiserat i motion 684, En svag misstanke att det inte förhåller sig så kan
man faktiskt ha. Kriminal­vården blir ju allt dyrare. Man kan fråga sig varför.
Jo, beläggningen ökar, allt fler blir utsatta för frihetsberövanden, den grövre
brottsligheten tilltar. Sedan förra året har - som utskottet uttrycker det -
beläggningssituationen förvärrats. Vi har också nyss hört Lisa Mattson nämna
ännu högre siffror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur borde man då som ledamot av justitieutskottet reagera?
Jo, enligt min mening borde man med än större kraft föra den kriminalpolifik
som man tror är den riktiga på sikt - för att verkligen åstadkomma
rehabilitering och minska återfallsbrotten och på sikt åstadkomma besparingar.
Man borde se till att de förslag som utredningar kommit fram till kunde
genomföras åtminstone successivt med en planmässig styrning. Man borde reagera
för den mycket summariska och i mitt tycke rent av nonchalanta behandling som
den här frågan har getts i budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en riksdag skall vara beredd att göra besparingar måste
ju dessa besparingar vara väl motiverade och även de prioriteringar som görs
motiveras. Annars reduceras riksdagsbehandlingen fill att bli en formell sluss
för regeringens outtalade prioriteringar i budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besparingar kan förvisso göras på många sätt. Man kan
spara genom att skära ned och på sikt därmed förvärra situafionen med ökade
kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan också spara genom att satsa för att på sikt få
utdelning. På det här området skulle exempelvis en förkortning av strafftiderna
för vissa brott, liksom sparsammare utdömanden av fängelsestraff över huvud
taget, spara en hel del pengar. Nu vet jag att en sittande utredning ser över
straffskalorna, och förhoppningsvis kommer förslag så småningom i hår nämnd
riktning. Första steget - 14 dagars fängelse - är ju nu genomfört och bör få en
positiv effekt på beläggningen och därmed spara pengar och ge utrymme för några
av de reformer vi alla förhoppningsvis vill genomföra, exempelvis mindre
anstaltsavdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hade varit intressant om utskottet i sitt betänkande
något mera aktivt resonerat kring dessa spörsmål. Man har i stället, tycker
jag, en alltför uppgiven inställning till det statsfinansiella läget. Det läget
kommer ju säkert inte att förbättras i någon större omfattning under avsevärd
tid, och dä kan man inte enligt min mening passivt från riksdagens sida
acceptera en nedrustning av kriminalvården och en reducering av de intentioner
som fanns i 1973 års kriminalvårdsreform till enbart ord på papper. Man kan
ligga lågt med reformer under några år av statsfinansiella skäl, men om några
år utsträcks till att bli fem tio år, då blir det fråga om en ändring av
inriktningen av politiken, En sådan kursändring får i alla fall inte göras utan
en rejäl debatt i sakfrågan här i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför lyssnade jag med mycket stort intresse till Lisa
Mattsons inlägg. Av det förstår jag att man även i utskottet snart kommer till
den punkten då man inte längre kan hålla på och hänvisa till det statsfinansiella
läget utan att vi får en sakdebatt i frågan. Jag tycker att det är positivt om
den debatten kommer, och jag hoppas att utskottets socialdemokratiska ledamöter
kommer att vara mera aktiva vid kommande budgetbehandlingar. Socialdemokraterna
har ju, såvitt jag har förstått, en bra och progressiv kriminalpolifik att leva
upp fill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta framgår också om man läser den motion om ökade
anslag till frivården som lämnats in av några socialdemokrater med Doris Håvik
som första namn, motion 1570, Motionen ger många goda argument för bifall till
både den motionens och vpk-motionens krav om en anslagsuppräkning när det
gäller frivården upp till det belopp kriminalvårdsstyrelsen begär, I s-motionen
anser man att det är förvånande att regeringen i budgetpropo­sitionen utan att
avvakta frivårdskommitténs och fängelsestraffkommitténs betänkanden föreslår
nedskärningar i frivårdens anslag. Det är desto mer förvånande, säger man, som
den tänkta besparingen, samtidigt som den är alltför obetydlig för att ha
egentlig betydelse för statens finanser, drabbar en av samhällets sämst ställda
grupper och beskär frivårdens möjligheter att pröva nya vägar till
rehabilitering av de dömda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och man har naturligtvis rätt. Jag kan bara beklaga att
motionen inte följs upp av socialdemokraterna i utskottet. Det kan inte vara
riktigt att skära ned på frivårdens resurser i en tid då rehabilitering och
anpassning i samhället framstår som alltmer önskvärt och nödvändigt och på sikt
ekonomiskt. Och det är bara ungefär 2 % av säpos budget - ett för oss i vpk
kärt besparingsobjekt - som skulle behövas för att tillgodose kraven i vpk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslag tiU krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
till krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
beklagar att utskottet tvingats nöja sig med att ha förståelse för kravet. För
frivårdens del hade det varit bättre om förståelsen sträckt sig till ett
bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt mig också säga några
ord om anslaget till biblioteksersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ju så, att folkbiblioteken är i kris. De anslag man har räcker inte längre
till för att hålla en godtagbar biblioteksservice. Den som tvivlar på detta kan
läsa den frågedebatt ett antal vpk-ledamöter hade med utbild­ningsministern om
denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är alltså uteslutet att biblioteken själva kan ta på sig den kostnad som staten
inte klarar av för att förse de intagna med lånemöjligheter. Det blir alltså
vissa anstalter som blir utan dessa möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
gör i samband med detta ett uttalande. Man framhåller angelägenheten av att
prioriteringarna inom verksamhetsområdet görs så att medlen kan disponeras
särskilt vid slutna anstalter och häkten. Det är i och för sig en rikfig
prioritering. Men utskottet anförde liknande tankegångar 1978, och vad man
undrar är ju hur det gick med det riksdagsuttalandet. Följdes de prioriteringar
som utskottet gjort av kriminalvårdsstyrelsen? Gavs det möjligheter för intagna
på lokalanstalter att själva göra boklån på kommunernas bibliotek?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ställer frågait, eftersom anslagsframställningen från kriminalvårdssty­relsen
ger intrycket att så inte är fallet, I stället får man intrycket att
biblioteken tar sin hand från kriminalvården om man inte får ersättning för
sina kostnader, I anslagsframställningen säger man så här: &amp;quot;Kommer inte
kommunerna att erhålla full kostnadstäckning är risken överhängande att
kommunerna kommer att upphöra med eller drastiskt skära ned biblioteks­verksamheten
på kriminalvårdsanstalter och häkten. De kommunala biblio­tekens möjligheter
att bedriva verksamheten minskar år från år,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
frågar; Anser inte utskottet detta oroväckande? Är frågan så enkel att lösa att
det räcker med detta uttalande om prioritetsinriktning? Skall jag uppfatta det
så att man inte behöver ta särskilt allvarligt på kriminalvårds­styrelsens
varningssignaler? Från vpk:s sida ser vi det som mycket angeläget att
biblioteksservicen kan upprätthållas. Och det är inte heller här fråga om stora
summor i förhållande till den totala budgeten för detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen,
herr talman, några ord om vpk-motionen 1571 angående uttalande från riksdagen
om utbyggnaden av frigångshem av typ Björka. Utskottet instämmer, om jag har
tolkat skrivningarna rätt, i motionens syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
slutar med att säga att det inte finns anledning för riksdagen att vidta någon
åtgärd, eftersom riksdagen så sent som förra året fattade beslut om utbyggnaden
av lökalanstalterna. Men hur kommer det att bli? Blir det en ökad satsning på
frigångshem enligt motionens intenfioner? Det är ju ett btUigt alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan också anföra att platsbehovet för övriga intagna, som tydligen är det som
är svårast att tillfredsställa just nu, också borde motivera satsningar enhgt
motionen. Det borde ju innebära att frigångsplatserna på befintliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anstalter
frisläpptes och kunde användas av andra intagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
svaret på de här frågorna borde ett riksdagsuttalande vara befogat, speciellt
med tanke på att utskottet tydligen instämmer i mofionens inriktning. Jag vill
därför, herr talman, yrka bifall fill motion 1571 och fill motion 684,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
70 MÅRTEN WERNER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Enhälliga betänkanden är inte bara bra. De blir så lätt beskedliga, och
det tycker nog en del av oss motionärer om det här betänkandet. Man får inte
något särskilt intryck av att utskottet här behandlar vårt värsta
samhällsproblem - jag tänker på narkotikaavsnittet förstås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns dömda som fasar för fängelset, inte därför att de bhr frihetsberövade
utan därför att de riskerar att komma ut som knarkare. Vi hyser storlangare,
dessa som kallt offrar mängder av människoliv för sitt vinstbegärs skull, dessa
underliga människor som i våra kriminalvårdsanstal­ter har funnit en skyddad
verkstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
säger med hänvisning till fidigare uttalanden att det gäller att balansera de
önskvärda skärpta verkställighetsreglerna mot de intagnas samhällsanpassning.
När det gäller de grova narkofikabrottslingarna vore det gott om man kunde inse
att dessa som har så många mord på sitt samvete och som representerar en sådan
cynism påverkas inte av normala individu­alpreventiva hänsyn, I fall efter fall
visar det sig att de fortsätter med sin brottsliga verksamhet när de kommit ut
ur kriminalvårdsanstalten eller redan innan fiden är ute när de har permission.
De sköter sin verksamhet från anstalten via telefon och på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att det finns grund för de förslag till skärpningar som motionärerna
kommer med. Man får hoppas att de utredningar som är på gång beaktar dessa förslag
om att brottslingar av den här typen skall tjäna ut hela sin . fängelsetid utan
tudelning, att man har censur på brev och telefon och restriktivitet med besök,
att man ger permission endast i undantagsfall när verkligen särskilda skäl
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det verkar som om
utskottet inte riktigt hade identifierat sig med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppgiften. Om den här
typen av människor skriver man överst pås, 6: &amp;quot;  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det handlar ju här om
personer som kan befaras yilja fortsätta sin brottsliga verksamhet också under
straffverkställigheten,&amp;quot; Det är verkligen att .vara försikfig i överkant -
&amp;quot;personer som kan befaras vilja fortsätta&amp;quot;. Vi vet ju -herr Köriof
nämnde det i klara verba - att det finns en rad fall där störlangare bevisligen
har bedrivit sin verksamhet innanför murarna och inte alls med några
sofistikerade medel utan med telefon och brev, på de normala
kommunikationsvägarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn fill de utredningar som är på gång har jag heller inget annat yrkande än
utskottets, men jag får ju hoppas att den utlovade tidpunkten i höst verkligen
hålls. Det här är ingenting man kan dröja med, här ligger verkligen fara i
dröjsmål, herr justitieminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag
tdl krimi­nalvården m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Riksdagens protokod 1980/81:150-151&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Med detta, herr talman, yrkar jag - inte med särskilt glatt hjärta men
dock&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;~ biiaW till utskottets hemställan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
maj 1981&lt;br&gt;
___________ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöbrott&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;°&amp;quot;-  (medelsberäkningen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 270 röster mot 16 för motion 684 av Lars Werner m, fl, i
motsvarande del, 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
6 (mindre anstaltsavdelningar)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 269 röster mot 16 för utskottets hemställan med den
ändring däri som föranleddes av bifall till motion 684 av Lars Werner m, fl, i
motsvarande del, 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
7-12 (studiemöjligheter, m, m,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 270 röster mot 15 för motion 684 av Lars Werner m, fl, i
motsvarande del, 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 (anslag till
Frivården)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 270 röster mot 15 för utskottets hemställan med den
ändring däri som föranleddes av bifall till mofion 684 av Lars Werner m, fl, i
motsvarande del, 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkts&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. 5 (frigångshem)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls med 269 röster mot 15 för motion 1571 av Marie-Ann Johansson
m, fl, 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
punkter och moment&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§ Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980/81:36 om brottet hets
mot folkgrupp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§ Miljöbrott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs jusfifieutskottets betänkande 1980/81:37
om miljöbrott (prop, 1980/81:108),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
71 LISA MATTSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I justitieutskottets betänkande nr 37 fillstyrker vi enhälligt&lt;br&gt;
°2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bifall fill ett förslag som lades fram av dåvarande
regeringen. Det gick ut på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att 
straffbestämmelser  om   miljöbrott  skall   tas  in  i  brottsbalken.   Vi    
Nr 150 socialdemokrater har till justitieutskottets betänkande fogat en
reservation.     Måndagen den somgårut på att rättsfillämpningen på
miljöbrottsområdet bör följas noga av    25 maj IQRI&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;någon
rättsvårdande myndighet. Bakgrunden till vår reservation är en    ______ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialdemokrafisk
motion 2018, där vi begärde en förlängning av preskrip-    Miliöhrott
tionstiden för miljöbrotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det råder numera här i landet stor
samstämmighet om att det är ytterst angeläget att samhället skyddar sig mot
uppkomsten av miljöska­dor, vare sig de riktar sig mot människor eller mot den
omgivande livsmiljön. I syfte att värna om intressen fyller de straffbud som
finns på området en betydelsefull uppgift. Detta gäller kanske särskilt i
sådana fall då den som bedriver den miljöfarliga verksamheten äventyrar
människors liv och hälsa av rena lönsamhetshänsyn. Det förhåller sig nämligen
inte sällan så, att det kan vara förenat med avsevärda kostnader att förebygga
och förhindra miljöskador, och det kan då te sig lockande och lönsamt att
bortse från de risker för miljön som kan uppstå i samband med en viss
verksamhet. Vi har fått en hel del exempel på detta förhållande under senare
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har sagt har lett utskottet till uppfattningen
att det är värdefullt att det nu skapas generella straffbestämmelser mot
miljöbrott. De straffsat­ser som föreslås för de olika brottstyperna - fängelse
i högst två år resp. högst sex år vid grovt brott - kan sägas ge uttryck för
det straffvärde som brott av den typ det nu är fråga om förtjänar. Vad som
karakteriserar miljöbrott av olika slag är inte bara att dessa brott kan
medföra stora skador och lidanden till liv och hälsa för människor och stora
skador på livsmiljön, utan också att de negativa effekterna blir kända långt
efter det att den miljöfarliga verksamheten har ägt rum. Också i de fall när
skadorna upptäcks långt efter det att verksamheten har ägt rum måste det vara
möjligt att med straffrättsliga åtgärder ingripa mot de ansvariga. Som
justifieutskottet konstaterar i sitt betänkande har de aktuella
brottsbeskrivningarna för de olika miljöbrotten utformats i syfte att
tillgodose detta intresse. Straffstad-gandena har utformats så, att
preskripfionsfiden för brotten börjar löpa först när den miljöfarliga verksamheten
upphör eller vid en senare tidpunkt då en miljöfarlig effekt uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! I likhet med majoriteten i utskottet anser vi
socialdemokra­ter därför att straffstadgandenas utformning gör att man inte, i
varje fall såvitt nu kan bedömas, behöver ha andra preskriptionstider för
miljöbrott än som normalt gäller för andra brott med samma straffsatser. Vi
reservanter vill emellertid inte nöja oss med detta konstaterande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det föreslagna stadgandet om miljöbrott och vållande fill
miljöstörning&lt;br&gt;
skall kunna vara fillämpligt på miljöfarlig verksamhet av det mest vittskif-&lt;br&gt;
tande slag, och det bör kunna vara ett medel mot de många olika hot mot&lt;br&gt;
miljön som det moderna industrisamhället också i framtiden kan ge upphov&lt;br&gt;
till. Ständigt nya ämnen av bl, a, kemisk och biologisk art kommer till&lt;br&gt;
användning i skilda sammanhang och kan äventyra miljön, samtidigt som&lt;br&gt;
kunskaperna om olika ämnens miljöfarlighet ökar undan för undan.&lt;br&gt;
Strafflagstiftningen på området måste kunna fillämpas också på de nya&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;företeelser och förfaranden som ständigt hotar människan och hennes&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den        livsmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
reservanter anser,  att även om de miljöbrottsbestämmelser som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;___________ riksdagen nu
skall besluta om tycks tillfredsställa dagens krav, kan det inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miliöbrott&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uteslutas
att det vid den praktiska tillämpningen av regelsystemet visar sig att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;straffbuden inte täcker
alla de situationer som bör kunna beivras. Eftersom miljöfrågorna får en
alltmer ökad betydelse, anser vi reservanter att riksdagen redan då
lagstiftningen beslutas bör uttala att rättstillämpningen på området måste
följas noga och att regeringen bör ta initiativ fill de ändringar i berörda
bestämmelser som är påkallade. Som vi säger i reservationen kan det vara
lämpligt att det anförtros åt t, ex, riksåklagaren eller annan rättsvårdande
myndighet att göra den uppföljning som vi förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad som särskilt bör
uppmärksammas är, som jag fidigare sade, om miljöbrottsbestämmelserna verkligen
fångar upp alla de straffvärda former av miljöförstöring som förekommer och om
reglernas utformning gör det möjligt att också efter en lång fid ingripa mot
förekommande miljöbrott. Herr talman! Med det anförda ber jag att få yrka
bifall till den vid betänkandet fogade reservationen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AnL
72 ÅKE POLSTAM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När vi slutbehandlade det här ärendet i justifieutskottet den 12 maj i
år hade propositionen om ändring i miljöskyddslagen redan behandlats av
kammaren, I samband med det beslutet fanns det en socialdemokratisk reservation
om en tioårig preskriptionstid för alla brott mot miljöskyddslagen, men den
blev avslagen av kammaren. Motivet för detta avslag var klart, och de
socialdemokratiska ledamöterna i justitieut­skottet återkommer inte heller i
denna fråga när det gäller brottsbalksbrot-ten, utan de är överens med
majoriteten, Justitieutskottet har också bidragit med att för den framtida
lagtolkningen ytterligare mofivera varför någon särregel inte erfordras när det
gäller preskriptionsreglerna för miljöbrott. Genom att brottet så gott som
undantagslöst pågår till dess att det upptäcks eller till dess effekten av det
inträffar, blir preskripfionsfiden i praktiken mycket längre än för de flesta
andra brott med motsvarande straffskala. Det är denna omständighet som gör att
en särregel för miljöbrotten inte behövs, och om detta är såvitt jag förstår
även socialdemokraterna i utskottet överens med utskottsmajoriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
samstämmigheten vill nu de socialdemokrafiska ledamöterna i utskottet att
regeringen följer rättstillämpningen i den här frågan noga och tar initiativ
till de ändringar i berörda bestämmelser som kan vara påkallade. Man åberopar
de förändrade synsätt på miljöfrågorna och det behov av ökade kunskaper i ämnet
som kan visa sig i framtiden. Ja, det är självklart att en regering har
skyldighet att i dessa avseenden, liksom på alla andra områden inom
lagstiftningen, följa rättstillämpningen och vidta de åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som kan bli  aktuella, 
men  att skriva regeringen detta på näsan  har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utskottsmajoriteten ända
inte velat göra. Jag tror inte heller att reservan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terna
skulle ha velat göra det mot en socialdemokratisk regering. Därför,     Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;herr
talman, ber jag att få yrka bifall fill justitieutskottets hemställan i    
Måndagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betänkande nr 37 i dess helhet,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 73
LISA MATTSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill peka på att det ingalunda är
ovanligt att riksdagen, när riksdagen anser ett ärende vara alldeles ovanligt
angeläget, ger regeringen detta fill känna. Det har vi gjort när vi har haft
borgerliga regeringar. Det har vi gjort när vi har haft socialdemokratiska
regeringar. Vi socialdemokrater vill i vår reservation trycka på att detta
ämnesområde är så allvarligt och kräver så alldeles speciell uppmärksamhet att
det fordrar ett tillkännagivande från riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 74 ÅKE POLSTAM (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har förståelse för Lisa Mattsons önskemål
i detta sammanhang, men det är närmast ett axiom att regeringen följer rätts­tillämpningen
på detta område. Det behöver vi inte särskilt skriva regeringen på näsan. Jag
upprepar vad jag sade förut: Det är självklart att regeringen kommer att följa
rättstillämpningen på området - det gör den redan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AnL 75 LISA MATTSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill peka på ett tidigare ärende från
jusfitieutskottet, där man från flera borgerliga partiers sida var mycket nöjd
och ansåg det oerhört angeläget att riksdagen gjorde ett fillkännagivande. Det
gällde narkotika­frågan. Jag tycker att det bör finnas någon logik i vår
argumentering här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2 (preskriptionstiden för miljöbrott)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets hemställan bifölls med 143 röster mot 139 för
reservafionen av Lisa Mattson m, fl, 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Främjande av flykt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 § Främjande av flykt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredrogs justitieutskottets betänkande 1980/81:38 om
främjande av flykt m, m. (prop, 1980/81:106),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AnL 76
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Regeringens proposition 1980/81:106 behandlar
bl, a, straffbestämmelserna i vad gäller främjande av flykt. Till denna del av
propositionen har vi från vänsterparfiet kommunisterna motionerat. Vi ansåg att
de förändringar som propositionen föreslog - och då främst i syfte att reda ut
en oklar rättssituation - innebar alltför stora konsekvenser när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Främjande av flykt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gällde frihetsberövanden på sjukvårdens område. Det var
fråga om straffskärpningar och straffbeläggning av gärningar som tidigare inte
varit kriminaliserade, vilket vi också redogjort för i vår motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De delar av propositionen som behandlas i vår motion har
fått en utförlig behandling av justitieutskottet, och socialutskottet har också
i sitt yttrande behandlat denna del av propositionen utförligt. Både
socialutskottet och justitieutskottet instämmer i princip i vpk-motionens
kritik av propositio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi var medvetna om att hemställan i vpk-motionen om avslag
på denna del av propositionen skulle innebära vissa konsekvenser för det
lagstiftningsar­bete som redan påbörjats och som gäller socialtjänstlagen.
Riksdagen har så att säga redan sagt ett halvt ja till att reglera straffbestämmelserna
för främjande av flykt i ett enda lagrum, brottsbalkens 17 kap, 12 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justifieutskottet har också valt att göra ett tillägg till
ifrågavarande paragraf. Detta tillägg fillgodoser en del av vpk-motionens
kritik, och vi får i själva lagen en uppmjukning av straffbestämmelserna när
det gäller främjande av flykt på sjukvårdens område, vilket vi anser vara
mycket tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra delen av vår kritik gällde de straffskärpningar
som kan bli följden av att maximistraffet höjs för främjande av flykt i vad
gäller barnavård och nykterhetsvård, där maximistraffet i speciallagstiftningen
tidigare var lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt i vad som anförs dels i propositionen,
dels i jusfitieutskottets betänkande, räknar jag med att maximistraffet i 12 §
inte kommer att användas annat än i sådana fall av främjande av flykt för vilka
detta straff redan tidigare gällde. Jag utgår med andra ord ifrån att
domstolarna själva i sin praxis kommer att åstadkomma den differentiering av
straffen som tidigare fanns i lagstiftningen. Straffen för främjande av flykt
fanns då reglerade i resp. speciallagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vpk-gruppen kan acceptera justitieutskottets
förslag i dess betänkande nr 38. Jag har därför inget annat yrkande än bifall
till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19        §   AnL 77 TREDJE VICE TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela att på morgondagens föredragningslista
uppförs närings­utskottets betänkanden 60 och 61 samt civilutskottets betänkande
37 främst bland två gånger bordlagda ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20        § Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Proposifion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:205 om förenklade statliga regler inom
barnomsorgen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21                                                                                                 §
Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;br&gt;
Motionerna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Måndagen den&lt;br&gt;
1980/81:2203 av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 maj 1981&lt;br&gt;
med anledning av proposifion 1980/81:198 om reglering av priserna på fisk,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;___ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:303.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor 1980/81:2204 av Georg
Andersson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:2205
av Bonnie Bernström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:2206
av Sten Sture Paterson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:2207
av Lars Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
anledning av proposifion 1980/81:200 om olympiska vinterspel i Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;år 1988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22        § Anmäldes och bordlades&lt;br&gt;
Konstitutionsutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:26
om ändring i vallagen m. m. (prop. 1980/81:170)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitieutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:40 om den ekonomiska brottsligheten (förnyad
behandling)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:28 om investeringar på
Arlanda flygplats m. m.  (prop.   1980/ 81:134)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 § Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den 22
maj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:420 av Karl-Gustaf Mathsson (s) fill
industriministern om sysselsätt­ningen i Norbergs kommun:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av industriministerns
utfästelser att medverka till framska-pandet av ersättningssysselsättning i
Norbergs kommun efter nedläggningen av Spännarhyttan och Bondgruvan och mot
bakgrund av den osäkerhet som i dag synes råda beträffande ASEA:s möjligheter
att motsvara sina utfästel­ser, framställes följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad har ASEA i samarbete med industriministern hitfills åstadkommit
när det gäller nya arbetstillfällen i Norberg, och vilka åtgärder ämnar
industri­ministern nu vidtaga för att ställda utfästelser om ersättningsarbeten
uppfylles?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 25 maj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980/81:421
av Nils-Olof Grönhagen (s) fill kommunikafiönsministern om upphandlingen av
isbrytarunderhåll:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagens behandling i juni månad 1980 av
propositionen om varvsindustrin behandlades även Lunde Varv i Ådalsdistriktet.
Riksdagens beslut gick ut på att visst isbrytarunderhåll skulle förläggas till
Lunde Varv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
uppgift har försvarets materielverk vid upphandling av isbrytarun­derhållet
icke beaktat riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill fråga kommunikationsministern om han avser att rätta till det misstag som
begåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980/81:422
av Inga Lantz (vpk) till statsrådet Ulla Tilländer om sparplanens effekter på
skolundervisningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
börjar nu visa sig vilka effekter regeringens sparplan kommer att få på
skolområdet. Bl. a. läggs nu fram förslag på skilda håll om att korttidsvika­rierna
skall slopas och ersättas genom omdisponeringar av annan skolper­sonal, vars
uppgifter inte blir att förmedla undervisning utan att utöva tillsyn över
eleverna. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsrådet: Är
det regeringens uppfattning att besparingarna på detta sätt skall gå ut över
undervisningens kvalité och omfattning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980/81:423
av Lars Werner (vpk) till utrikesministern om ett svenskt initiativ för en
nordisk kärnvapenfri zon:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till min interpellation 1980/81:138
till utrikesministern om svenska initiativ för inrättande av en nordisk
kärnvapenfri zon, som inte kunde besvaras på grund av regeringens avgång, vill
jag fråga utrikesminis­tern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,                        På
vad sätt är regeringen beredd att verka för kravet om Norden som en&lt;br&gt;
kärnvapenfri zon?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2,                        Är
det regeringens uppfattning att inrättandet av en sådan zon kan ses&lt;br&gt;
som ett första steg mot en gradvis ökad kärnvapenfri zon och för ett på sikt&lt;br&gt;
helt kärnvapenfritt Europa?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3,                         Är
regeringen beredd att ta initiativ till en nordisk konferens om&lt;br&gt;
inrättandet av en nordisk kärnvapenfri zon?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4,                         Är
regeringen beredd att ge detta arbete hög prioritet och ta ytterligare&lt;br&gt;
inifiativ, i så fall vilka, utöver de här nämnda?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980/81:424
av Stina Andersson (c) till kommunikationsministern om förtur till överfärjning
för seminörer i skärgårdskommuner;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med stöd av 147 och 148 §§ vägtrafikkungörelsen (SFS
1972:603 med ändringar) utfärdar länsstyrelsen i varje län lokala
trafikföreskrifter för bl, a, veterinärer i och för yrkesutövning. Det kan
nämnas att länsstyrelsen i Stockholms län utfärdat föreskrifter för trafiken
vid de allmänna färjelederna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i
Stockholms län, som innehåller bestämmelser om att bl. a. veterinärer i
brådskande tjänsteutövning har rätt att påkalla förtur till överfärjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan kategori som i dagens läge också borde inräknas i
de lokala trafikföreskrifterna för att påkalla förtur vid överfärjning är
seminörerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som exempel kan nämnas att seminörerna träffas varje
morgon och gör upp turlista med anledning av anmälda djur som skall semineras.
Schemat läggs upp med utgångspunkt från att några fördröjningar inte skall ske.
Skall seminörerna ut i skärgården och seminera djur där, uppkommer tyvärr ofta
stora förseningar i all synnerhet sommartid fredag, lördag och söndag. Det
finns därför alla skäl för att även seminörerna skall åtnjuta förtur till
överfärjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det anförda hemställer jag få ställa
följande fråga till kommunikationsministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är kommunikationsministern beredd att medverka till att
även seminö­rerna får förtur till överfärjning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:425 av Annika Öhrström (c) till jordbruksministern
om åtgärder mot rovfiske:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enhgt uppgift från den
yrkesfiskande skärgårdsbefolkningen i Stockholms län förekommer nu ett
filltagande industrifiske runt Sveriges kuster,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I DN den 17 maj säger Möjafiskaren Rune Wickström:
&amp;quot;En stor trålare från utlandet motsvarar 50 av våra i kapacitet. Deras
fiske är en hämningslös rovdrift,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även Nordsjön, Kattegatt och Skagerack har enligt samme
uppgiftsläm-nare utsatts för liknande rovfiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då detta är ett allvarligt hot mot fiskebeståndet och dess
återväxt, hemställer jag att till jordbruksministern få ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilken omfattning har detta industrifiske, och vilka
åtgärder ämnar jordbruksministern vidtaga i anledning härav?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:426 av Margit Sandéhn (s) till
arbetsmarknadsministern om tidpunk­ten för byggande av ny kriminalvårdsanstalt
i Ystad;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 5 december 1980 fick jag svar
på min fråga angående vissa ombyggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstalten i
Ystad av justitieminister Håkan Winberg, som då bl, a, sade att anstalten
enligt den av 1980 års budgetproposition godkända principplanen skulle ersättas
med en ny sådan, att ärendet f, n, bereddes inom regeringskansliet och att det
handlades i arbetsmarknadsdepartementet. Frågan skulle avgöras inom kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har nu gått över fem månader, men ännu har inget
beslut fattats, varför jag anhåller om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att arbetsmarknadsministern lämnar
besked om när beslut kommer att fattas om nybyggnad av kriminalvårdsanstalten i
Ystad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:427
av Mårten Werner (m) till statsrådet Karin Ahrland om förslag till riksdagen
rörande livsuppehållande medicinsk behandling i vissa fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 150&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 25 maj 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I utredningsbetänkandet I livets
slutskede (SOU 1979:59) behandlas bl. a. patients skriftliga bekräftelse av
viljan att i vissa svåra sjukdomslägen avstå från livsuppehållande medicinsk
behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén anser att dylik viljeyttring inte kan vara
juridiskt bindande men väl &amp;quot;väga tungt&amp;quot; vid beslut om behandling.
Uttrycket &amp;quot;väga tungt&amp;quot; är emellertid dunkelt och borde närmare
preciseras till båtnad både för patienter och anhöriga samt inte minst för
läkaren som har att ta ansvar för vårdinsatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna
bakgrund vill jag ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När avser statsrådet att förelägga riksdagen förslag som
syftar till precisering av betydelsen av patients skriftliga bekräftelse av
viljan att avstå från livsuppehållande medicinsk behandling i vissa svåra
sjukdomslägen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81:428
av Mårten Werner (m) till justitieministern om ökat rättsskydd för gravt
narkotikapåverkade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prosfitution och narkotikamissbruk
följs ofta åt. Åtskilliga flickor som står under hallickars befäl tvingas till
narkotikamissbruk för att bli viljelösa och så föga medvetna om sin verksamhet
att de orkar fortsätta. Brottsbalken 6:2 förutsätter att vederbörande är
medvetslös eller i motsvarande hjälplöst tillstånd. Lagrummet tillkom innan
narkotikamissbruket var ett samhälls­problem och drivkraft inom prositiutionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avser justitieministern medverka till sådan ändring att
brottsbalken kan ,ge skydd jämväl åt gravt narkotikapåverkade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:429 av Hädar Cars (fp) till handelsministern om
handläggningen av Telub-ärendet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vem inom
regeringen är nu ansvarig för den fortsatta handläggningen av ärendet rörande
Telubs utbildning av libysk militär i Växjö?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilket bör
syftet vara med de överläggningar om kontraktet som Telub-ledningen för med sin
libyske uppdragsgivare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 § Kammaren åtskildes kl, 16,52,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G409150</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_198081__150.pdf</filnamn>
<filstorlek>4118008</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1980/81:150 Måndagen den 25 maj</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0490CAF6-887A-4CF1-B99F-7365D2EECEC8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>