<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448841</hangar_id>
 <dok_id>G40387</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>87</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1980/81:87</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>87</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-12-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:57:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:14:22</publicerad>
 <titel>om vissa frågor om hemslöjden</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G40387/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G40387</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40387</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om vissa frågor om hemslöjden;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 23 december 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har
lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:264.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:221.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NILS G. ÄSLING&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen läggs fram förslag till riktlinjer för det
slalliga slödel lill hemslöjden. Den nuvarande rådgivande hemslöjdsnämnden vid
statens industriverk föresläs bli ersatt med ett självständigt beslutande
organ, nämnden för hemslöjdsfrägor. Vidare anges att organisationen på regional
nivå i framtiden bör omfatta två länshemslöjdskonsulenler i varje län.
Huvudmannaskapet skall kunna uiövas av anlingen hemslöjdsförening eller landstingskommun.
Finansieringsansvaret föresläs delas mellan slal och landstingskommun. Vidare
nämns all konsulenlverksamhelen för de speciella slöjdområdena sameslöjd och knyppling
i framliden bör byggas ut. Ett väsentligt ökat stöd föreslås till Svenska Hemslöjdsföreningars
Riksförbund och andra organisationer som bedriver hemslöjdsverksamhet. Slödet
avses i fortsållningen inte vara begränsai lill huvudsakligen ideell verksamhei.
För budgetåret 1981/82 beräknas 4057000 kr. till Främjande av hemslöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;INDUSTRIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980-12-23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: Statsminister Fälldin, statsråden Ullsten.
Bohman, Wik­slröm, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling, Söder. Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn, Danell.
Petri. Eliasson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Äsling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om vissa frågor om hemslöjden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen
för industride­partementet i juni 1977 en särskild utredare med uppgift att
genomföra en översyn av gällande riktlinjer för det slalliga stödet lill
hemslöjden, Utre­daren' har i november 1979 överlämnat belänkandel (SOU
1979:77) Hem­slöjd - kulturarbete, produktion, sysselsättning, i vilkel förslag
läggs om ett ökal samhällsstöd. En sammanfattning av belänkandel bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1. Betänkandet har remissbehand­lats. En
sammanställning över remissvaren bör fogas lill protokollet i della ärende som
bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 prop. 1980/81:100 (bil. 17 s. 51) har regeringen
föreslagit riksdagen aU, i avvaktan på särskild proposition i ämnet till
Främjande av hemslöjden för budgetåret 1981,82 under fjortonde huvudtiteln
beräkna ell reservations­anslag av 2 752000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anhåller nu om att få ta upp dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen slår inledningsvis fast att hemslöjden har
stor belydelse från ekonomisk, kulturell och social synpunkt. Ekonomiskt torde
slöjden i dag ha särskild betydelse som kombinationssysselsältning i glesbygd
och som deltidsarbete för äldre arbetskraft och hemarbetande. Hemslöjdsverk­samheten
är ett väsentligt inslag i det svenska kulturlivet. Den textila slöjden torde
vara den i dag mest levande, utpräglade och utbredda folk-' Riksdagsledamoten
Anna Eliasson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konsten i vårt land. Slöjdens sociala betydelse bestar bl.a.
i att den kan erbjuda meningsfull sysselsätlning ål människor, som har svårt
all finna andra sysselsällningsaliernativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna delar ulredningens principiella syn pä
hemslöjdens betydelse för del svenska samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag instämmer i ulredningens uppfattning belräffande
hemslöjdens bety­delse frän ekonomisk, kulturell och social synpunkl. Del är
därför enligl min mening lill belydande del ell samhällsintresse alt irygga
hemslöjdens existens och utvecklingsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan i
dag finns del, vid sidan av det speciella slöd som utgär över anslagel
Främjande av hemslöjden, fiera olika stödformer som kan utnytt­jas för hemslöjdsverksamhei.
Hemslöjden ingär exempelvis i målgruppen förde regionala utvecklingsfondernas verksamhei.
Inom ramen för gällan­de beslämmelser finns generella slödmöjligheler i form av
krediter och företagsservice. Ett annat exempel är slödel lill företag och
kommuner i glesbygd som utgår under fjortonde huvudtitelns anslag C 3. Ätgärder
i glesbygd. Slöjdens karaktär av binäring och dellidssysselsätlning gör den väl
lämpad att använda som sysselsältningspolitiskt instrument, i synner­het i
glesbygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid framhålla betydelsen av all stödet lill
hemslöjden inle medför sådana förändringar i verksamhetens karaktär som strider
mot definitionen pä hemslöjd. Av särskill vikl är därvid all hemslöjdens starka
lokala eller etniska förankring i bygd, miljö och traditioner bevaras. Vidare
bör slöjdandet bygga pä smä produktionsenheter, ofta enstaka personer, med
kunskap om hela tillverkningsprocessen och ha ell belydande inslag av manuellt
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till alt behandla vissa frågor om centralt
myndighetsan­svar, hemslöjdskonsulenlernas verksamhei saml fördelningen av det
stat­liga stödet till hemslöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Centralt myndighetsansvar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen anser att hemslöjden har ett klart samband med
såväl näringspolitik som kulturpolitik. För att hemslöjdens olika intressen på eft
ändamålsenligt säll skall kunna beaklas inom näringspolitikens ram bör den till
statens industriverk knutna rådgivande hemslöjdsnämnden ersättas med ell
självständigt och beslutande organ, nämnden för hemslöjdsfrågor. I
administrativt hänseende bör denna emellertid vara bunden till industri­verket.
Till den nya nämnden bör ett kansli som svarar för del löpande arbetet knytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser delar ulredningens uppfattning
och anser att ett självsländigl beslutande organ bör inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner ulredningens förslag betriiffande förändringar
i den nuvarande organisationen vara lämpliga. Sälunda bor den nuvarande
rådgivande hemslöjdsnämnden ersällas med ell självständigt och beslutande
organ, nämnden för hemslöjdsfrägor. Nämnden bör disponera de medel som riksdagen
anvisar for verksamheien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nänmden bör ha cn allsidig sammansältning och representera
olika samhällssektorer och inlressen med väsenlliga beröringssynpunkler med
hemslöjden. Med hänsyn lill det statsfinansiella lägel bör enligt min me­ning
nämnden inle nu erhålla nägon egen kansliorganisation. Som föredra­gande ål
nämnden bör fungera den förste hemsltijdskonsulenl stmi i dag finns vid sialens
industriverk. Nämndens verksamhei bör adminislralivt förläggas till
industriverket. Det ankommer pä regeringen att beslula om nämndens sammansättning
och närmare verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Hemslöjdskonsulent verksamheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 LänshemslöjdskunsuIcnterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår an länshemslöjdskonsulenlernas verksamhei
byggs ut till all omfatta i princip tvä länshemsltijdskonsulenter i varje län.
den ena med inriktning pä härd slöjd, den andra pä mjuk slöjd. Enligl Ulredningen
bör huvudmannaskapet för länshemslöjdskonsulenterna kun­na uiövas av
hemslöjdsförening eller landstingskommun. Beträffande fi­nansieringen av länshemslöjdskonsulenterna
föreslår utredningen ett fort­salt delat ansvar mellan stal och
landstingskommun. Utredningen räknar därvid med all landslingskomnumernas
bidrag skall vara minst lika slora som statens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del slora fterlalel av remissinstanserna tillstyrker
bifall lill ulredningens förslag om alt inrälla ivå konsulenlljänsler i varje
län, Belräffande huvud­mannaskapet för länshemslöjdskonsulenterna delar sig
remissinstanserna i princip i två lika slora grupper. Den ena instämmer i ulredningens
förslag, medan den andra förordar endast landstingskommunerna som huvudmän. Flerlalel
remissinslanser delar emellertid ulredningens uppfattning att konsulenlverksamhelen
skall vara helt samhällsfinansierad och att ansva­ret skall delas mellan stal
och landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del instämmer jag i ulredningens upplänning all
den nuvarande organisationen på regional nivä bör byggas ul sä alt del i
framtiden i varje län finns tvä länshemslöjdskonsulenler, en med inriktning pä
härd slöjd och en med inriktning på mjuk slöjd. 1 radande samhällsekonomiska
läge kan emellertid inle någon utbyggnad ske nästa budgetår. Del bör enligl min
mening bli en framlida uppgift för nämnden för hemslöjdsfrågor au inom ramen
för anvisade medel avgöra i vilken ordning och i vilken takt utbygg­naden av
den regionala organisafionen skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag instämmer även i ulredningens uppfallning att
huvudmannaskapet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för länshemsltijdskonsulenterna bör kunna uiövas av anlingen
hemsltijds-förening eller landsfingskommun. 1 varje län bör frågan om huvudmanna-skapel
kunna lösas i samförstånd mellan hemslöjdsförening, landstings­kommun,
konsulenter och nämnden för hemslöjdsfrägor. Genom möjlighe­len lill ell alternalivl
huvudmannaskap erhålls en fiexibilitel sä att frägan kan avgöras med hiinsyn lill
de speciella förutsällningarna och uppfattning­arna inom varje län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfallning all länshemslöjdskonsulenlerna
skall vara hell samhällsfinansierade och att del ekonomiska ansvaret skall
delas mellan stal och landstingskommun. Jag anser alt statsbidraget lill läns­hemslöjdskonsulenlerna
bör ulformas som ell schablonbidrag beräknal i förhällande lill den genomsnillliga
årslönen för konsulenterna. Bidraget bör beräknas lill 110 % av den genomsnillliga
årslönen exkl, slalligl löne-kostnadspulägg. Statsbidraget bör liksom hitlills liimnas
till huvudmannen. Statsbidraget bör lämnas endasl under förulsällning att
vederbörande landstingskommun svarar för samtliga älersläende koslnader för
verksam­heten och alt konsulenlverksamhelen bedrivs i enlighel med de i
betänkan­det angivna riktlinjerna. Jag räknar därvid med att
landstingskommunernas bidrag kommer all vara minsl lika slora som statens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Konsulentinsatser inom speciella slöjdområden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslär all statsmedel bör utgå för alt hell
bekosta en Iredje sameslöjdskonsulenl och för att delvis bekosta en spetskonsulenl.
Vidare anser utredningen all del f.n. inte finns underlag för alt föreslå
inrättande av en särskild hemslöjdskonsulent för invandrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som har behandlal frägan om en Iredje
sameslöjds­konsulent och en spelskonsulent är i princip positiva lill ulredningens
förslag. Vissa åsiktsskillnader föreligger beträffande huvudmannaskap och
finansiering. Några remissinslanser föreslär att en särskild tjänst som invandrarkonsulenl
inrättas. De fiesta instanserna som har behandlal frä­gan delar emellertid ulredningens
uppfallning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag del vara önskvärt all konsulenlverksamhelen
inom de speciella slöjdomrädena knyppling och sameslöjd, byggs ul. Jag delar
därvid ulredningens uppfallning belräffande huvudmannaskap och finansiering. I
del statsfinansiella läge som råder kan denna uibyggnad emellertid inte ske
nästa budgetår utan får göras när ekonomiska förulsätl­ningar härför finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i della sammanhang betona värdet av alt den verksamhei
som bedrivs vid Föreningen Svenska Spetsar inle går förlorad ulan kan bibehål­las
för framliden. Jag vill även understryka betydelsen av att sameslöjden slår
under överinseende av samerna själva, så all del samiska kulturarvet kan
bevaras och utvecklas. Del blir en uppgifi för nämnden för hemslöjds­frågor att
bevaka dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag finner i likhei med ulredningen att del f.n. inle bör inriillas
en särskild tjänst som hemslöjdskonsulent för invandrare. Det bör emellertid
åvila nämnden för hemslöjdsfrägor och länshemslöjdskonsulenlerna all knyta
kontakter med och väcka intresse för slöjdlradilioner bland olika
invandrargrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen anser det angeläget med ell väsenlligl utökat slöd
lill Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR). Emellertid bör enligl ulredningen
del statliga slödel lill organisationer som bedriver hemslöjds­verksamhet inle
exklusivt vara förbehållet SHR. Vidare föreslär utred­ningen att det statliga
stödet i fortsättningen inle skall vara begränsai lill ideell verksamhei inom
hemslöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del slora fierlalet av remissinstanserna instämmer i ulredningens
förslag i dessa frägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag del moliveral med ell väsentligt utökat
stöd lill SHR. så all förbundel skall kunna fullgöra sina vikliga uppgifter för
alt främja svensk hemslöjd och dess utveckling. Vidare bör i fortsäliningen
även andra slöjdorganisalioner än SHR kunna erhålla bidrag för projekl eller verksamhei
av belydelse för hemslöjdens utveckling. Anslaget B 15. Främjande av hemslöjden
bör i forlsältningen kunna utnyttjas mer obun­det. Användningsområdena bör inle
vara begränsade lill i huvudsak ideell verksamhet. I likhei med utredningen anserjag
emellertid all anslagel inle bör användas till att täcka eventuella driftsunderskoli
vid den av SHR drivna kursgården Sälerglänlan. Hemslöjdens kursgärd. Del bör
åvila den nämnd för hemslöjdsfrågor, som jag har förordat skall inrättas, att
närmare fördela de medel som anvisas under anslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De frågor som utredningen i sitl belänkande tar upp under
rubriken Vissa särskilda frågor, bör särskill uppmärksammas av nämnden för hem­slöjdsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande de frågor rörande utbildningen inom hemslöjdsområdei
och verksamheien vid Sälerglänlan, Hemslöjdens gärd, som ulredningen be­handlat,
hänvisar jag till vad statsrådet Mogård har anfört lidigare denna dag (prop.
1980/81:100 bil. 12 s. 332-333).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   Medelsberäkning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens industriverk har i sin anslagsframställning för budgetåret
1981/82 beräknat 3 735000 kr. under anslaget Främjande av hemslöjden i avvaktan
på resultaten av 1977 års hemslöjdsulredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag har anfört beräknar jag, i enlighel
med huvudförs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lägel, för de nuvarande länshemslöjdskonsulenterna och för
Ivå same-slöjdskonsulenler 2615000 kr. För Svenska Hemslöjdsföreningars Riks­förbund
beräknas 696000 kr. och för övrig verksamhet 496000 kr. Slutli­gen beräknar jag
för nämnden för hemslöjdsfrägor 250000 kr., vari ingår lönekoslnaderna för
tjänsten som förste hemslöjdskonsulcnl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanlagt
bör alltså anslagel B  15. Främjande av hemslöjden för budgetårel 1981/82 föras
upp med 4057000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag
all regeringen föreslär riksdagen alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna de av
mig förordade rikfiinjerna för del statliga slödel lill hemslöjdsverksamhelen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna all en
nämnd för hemslöjdsfrågor med de uppgifler som jag har angelt inrättas den Ijuli
1981,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lill Främjande
av hemslöjden för budgetåret 1981/82 under fjor­tonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 4057000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning  av  betänkande  av   1977  års hemslöj(dsutredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemslöjd - kulturarbete, produktion, syssel­sättning (SOU
1979:77)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I     Allmän bakgruiKJ (kapitel 2-6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 kapttd
2 behandlas vis.sa utgångspunkter och begrepp. Vid minen av 1800-talet började
slöjdandel i hemmen au kallas för hemslöjd. Detla hängde samman med
industrialismens genombrott och alt en kulturell rörelse bör­jade bildas kring
hemslöjden som produktionsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
tradition kan slöjdandel inom hemslöjdsområdei delas in i två hu­vudgrupper, husbehovsslöjdande
och saluslöjdande. Till dessa två huvudgrup­per kan läggas slöjdande som
skapande och aktiverande verksamhet på fritid saml slöjdande i terapisyfie.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karakiärisiiski
för hemslöjden är all slöjdlillverkningen hell eller delvis är en manuell
tillverkning, ell handens arbete, Slöjdandet påverkas av var­dagliga behov saml
praktisk funktionsduglighet och estetiska kvaliteter hos slöjdprodukien.
Slöjden kan i huvudsak delas in i två områden; mjuk slöjd (textil slöjd, läder-
och skinnarbeien m. m.) och hård slöjd (träslöjd, smide och metallslöjd, roislöjd
m. m.). Eu särbegrepp är sameslöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kapitel 3 ges en bakgrund lill dagens hemslöjdsverksamhei och sam­hällels syn
på hemslöjden. Hemslöjd till husbehov och till avsalu är av myckel gammall
datum. Fram lill 1800-talets mitt var hemmen landels största tillverkare av
alla de varor som behövdes till kläder, föda, utrusining i bostaden, redskap
och transportmedel. Industrialismens genombrott följdes av en tillbakagång för
hemslöjden. De svåra missväxlåren under slutel av 1860-talet och början av 1870-lalei
ledde emellertid till au hemslöjdens betydelse omvärderades. Det kom att
framstå som en samhällelig uppgifi all skapa ökade försörjningsmöjligheter
genom all främja hemslöjden, som betraktades som främsi en binäring lill
jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 kapitd
4 beskrivs hemslöjdsföreningarnas och slöjdarnas organisations­arbete. De
insatser som gjordes för hemslöjden under senare hälften av 1800-ialel ledde
fram till bildandet av den första hemslöjdsföreningen vid sekelskiftet. Svenska
Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) bildades år 1912. Riksförbundet
omfattar idag 53 hemslöjdsföreningar med samman­lagl ca 11 000 individuellt
anslutna medlemmar. Riksföreningen Svenska Slöjdare (RSS) bildades år 1966 som
en särskild organisation för slöjdare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kapitel 5 redovisas en enkät utredningen genomfört under våren 1978 om bl. a.
slöjdandels omfallning. Enkälen riktade sig till samtliga länshemslöjdskonsulenler
och lill sameslöjdskonsulenterna. Sammantaget tyder konsulenternas uppgifter på
att antalel saluslöjdare i landet är 13000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
fier. Enbart via hemslöjdsorganisaiionerna försäljs slöjd från närmare 2 900 slöjdare,
Sameslöjdskonsulenierna uppger sig ha kontakt med, eller kännedom om, 640 sameslöjdare
som slöjdar på hel- eller deltid och är beroende av slöjden som inkomstkälla
eller av själva slöjdprodukierna. Av dessa är ca 420 saluslöjdare. Enligt
sameslöjdskonsulenterna finns del en klar tendens under senare år all antalet slöjdare
ökar, främsi i yngre ål­dersgrupper. Några närmare uppgifter om slöjdande i
annan form än sa­luslöjdande har inte lämnats av konsulenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slöjdandel
är spritt över hela landel, men förefaller alt vara mesl utbrett i skogslänen.
En påfallande slor andel av saluslöjdarna, 45 96, finns enligt enkäten i dessa
län, Slöjdandet har särskild betydelse för kvinnornas syssel­sättning, i
synnerhet i skogslänen och i fjällområdet. Omkring 62 % av de slöjdare som
levererar slöjd till hemslöjdsorganisationerna är över 50 år 22 96 är över 60
år och endast 6 96 är under 30 år. Nyrekryteringen sker också främst i de äldre
åldersgmpperna. Flertalet slöjdare är deliids-slöjdare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
bedömningar pekar pä au slöjdandel, inle minst slöjdandel för husbehov och som
fritidssysselsättning, ökat under senare år i hela landel. Av den omfattande
kursverksamhet som bl. a. studieförbunden och hem­slöjdsorganisaiionerna
bedriver kan utläsas ell kraftigt ökal iniresse för ul­bildning i slöjdämnen
och för eget slöjdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitel
6 om hemslöjdsverksamheten i Norden bygger på uppgifter som ulredningen har
inhämtat från hemslöjdens riksorganisationer i de övriga nordiska länderna. 1
alla nordiska länder bedrivs en både lill innehåll och omfattning belydande
hemslöjdsverksamhet. 1 verksamheien ingår som vä­senlliga beståndsdelar ell
organiserat konsulent- och rådgivningsarbeie samt landsomfattande
hemslöjdsrörelser. I alla de berörda länderna utom Dan­mark ingår affärsdrivande
hemslöjdsföreningar i hemslöjdsorganisationerna. Organisationsformerna varierar
dock. Det totala antalel medlemmar i de nordiska riksorganisationerna kan uppskaltas
lill sammanlagt ca 70 000 per­soner. Den största omfallningen har konsulent-
och rådgivningsverksam­heten i Finland. Endasl på Island bedrivs konsulentverksamhel
hell ulan statligt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
riksorganisationernas bedömningar, som är tämligen osäkra, torde del finnas 60
000 eller fier saluslöjdare totalt i Norden. Inga uppgifter har redovisats om
övrigt slöjdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nordiska samarbetet sker bl, a. genom Nordens Hemslöjdsförbund, som bildades år
1927, och inom sameslöjdens område främst mellan same-organisalionerna i de
berörda länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;II    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bedömningar och förslag (kapitel 7-12)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7  
Hemslöjdens roU i framtiden - utredningens grundsyn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karaktäristiskt
för hemslöjden är alt dagens produktion har gamla slöjd­traditioner och
kulturtraditioner som grund. Att hemslöjden har kunnat bevara och utveckla sin
särprägel även i modern tid hänger samman med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n    Riksdagen t9SiV8/. I saml. Nr 87&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
slora insalser som har gjorts bl, a, av den organiserade hemslöjdsrörelsen för
all i vida kretsar väcka intresse för och skapa medvetenhet om hem­slöjdens
kännetecken. Del är därför genom eu samspel mellan del aktiva slöjdandet och
det ideella arbetel som hemslöjdsbegreppet ges ett åskådligt och praktiskt
definierbart innehåll, som främst kan avläsas i de slöjdpro-dukier som
framställs. Del säu på vilkel kvalilelskänslan har hållils levande i hemslöjden
i ston har avgörande betydelse för slöjdens livskraft och dess möjligheter att
engagera många människor i slöjd som skapande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slöjdandet
har idag en omfallning och utbredning som visar att hem­slöjdsproduktionen för eu
slorl anlal människor har belydelse som syssel­sättning och inkomstkälla.
Slöjdens traditionella slällning som binäring, i första hand lill jord- och
skogsbruk, har trängts tillbaka, men är ändå fortfarande en realitet, Främsi lorde
slöjden idag ha belydelse som kom­binationssysselsältning i glesbygd och som huvudsakligen
deltidsarbete för äldre arbetskraft och hemarbetande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slöjdprodukiionens
ekonomiska belydelse, såväl för de enskilda hushållen som i ett slörre
samhällsekonomiskt perspektiv, är svår au närmare ange. Det slöjdande som sker
som frilidssysselsätining och för husbehov har en omfattning som väsentligt lorde
överstiga saluslöjdandeis. Den lolala slöjd-produktionen representerar ett belydande
ekonomiskt värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdsverksamhelen
ulgör ett väsentligt inslag i svenskl kulturliv. Slöjden har särskild belydelse
genom alt den ulgår från lokala fömlsältningar och ger möjligheter för i ston
sett alla. oavselt ekonomiska, sociala och geografiska förhållanden, all med ulgångspunkl
i gamla kulturtraditioner producera med egna händer och forma sin miljö. Den
textila slöjden, som främsi har formats och utövats av kvinnor, torde vara den
idag mesl levande, utpräglade och utbredda folkkonsten i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
socialt av.seende har slöjden belydelse genom alt den kan erbjuda me­ningsfull
sysselsättning ål människor som av olika skäl har svårt att finna andra sysselsäliningsalternaiiv.
Slöjden används även i aktiverande och re­habiliterande syfte i lerapiverksamhei
inom sjukvård, äldrevård och annan institutionsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
ulgår från all hemslöjden även i framtiden kommer alt ha betydelse ur
ekonomisk, social och kulturell synpunkl. Med hänsyn lill de frågor som fått
ökad aktualitet genom samhällsutvecklingen under senare år finns skäl au beröra
hemslöjdens roll som produktionsform i ett något vidare perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mångsidigheten
i slöjden har blivit en alll mer betydelsefull faktor i takt med att
mekanisering, sektorisering och datorisering har kommit au prägla stora delar
av dagens arbetsliv. Slöjden förefaller att svara mot vissa grund­läggande
behov av skapande verksamhet som har betydelse för människors självkänsla och
välbefinnande. Denna slöjdens i gmnden kulturella be­lydelse har fåll allt
större vikl och förtjänar växande uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdsprodukierna
har kommit alt bli ett komplement - och i viss mån ett alternativ - till induslrielll
massframsiällda varor. Slöjdprodukten har en egen identitet. Slöjdprodukien har
också i allmänhel genom pro­duktionsformen ett socialt och kulturellt
definierbart ursprung, vilket ger slöjdprodukien ett särskill värde. Hemslöjden
har bevarat en mångsidighet och ursprunglighet genom sin lokala förankring. Den
är därigenom en in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;spiraiionskälla
för annan skapande och konstnäriig verksamhei saml in­dustriell formgivning och
en motvikt till del kommersiella masskullurul-budei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
hemslöjdsverksamhelen i de nordiska länderna finns erfarenheler, ge­mensamma inlressen
och en kulturell rikedom i slöjdens uttrycksformer som bör las lill vara i ett ökal
nordiskt samarbele. Della bör ses som en viklig uppgifi också ur samhällelig synpunkl,
t. ex. i del nordiska rådels arbele. De i hemslöjdsverksamhelen samlade
erfarenheterna lorde även fylla en uppgifi i iniernaiionelli ulvecklingssamarbeie
för all slödja strävanden all la lill vara inhemska kuliuriradilioner och
produktionsformer i utveck­lingsländerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjden
bygger primärt på lokal produktion för lokala behov. För­nybara naiurråvaror
las lill vara. Genom an grundläggande tekniker för omvandling av naiurråvaror lill
färdiga bruksting bibehålls kan i viss mån en alllför ensidig lekniksirukiur
motverkas. Ur resurshushållningssynpunki och teknologisk synpunkl kan
hemslöjden sägas utgöra - om än i blygsam skala - en utvecklingspotential i det
moderna industrisamhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
irygga hemslöjdens existens är lill belydande del ell samhällsintresse. Del
samhälleliga slödel till hemslöjden är emellertid otillräckligt för att ge de
nödvändiga förutsäuningarna för della, varför utredningen lägger fram förslag
om ell ökal samhällsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Hemslöjdsverksamhet och samhällsstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närings-,
regional- och sysselsättningspolitiskt stöd till hemslöjds­verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
statliga stödformerna lill slöjdare och hemslöjdsverksamhei kan grovl sell
delas in i tre huvudgrupper; kullurpolitiska stödinsatser, generella nä­ringspolitiska
insalser samt regional- och sysselsätlningspolitiska insalser. Anslagel
Främjande av hemslöjden kan sägas spänna över samtliga nämnda områden. Med vissl
fog kan emellertid hävdas att de kullurpolitiska inslagen väger över, eftersom slöd
enligt gällande riktlinjer i princip får ulgå endasl till den ideella delen av hemslöjdsverksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjden
som näringsgren utgör målgrupp för de regionala utveck­lingsfonderna, som
inrättades den 1 juli 1978 med de tidigare företaga­reföreningarna som bas. Uppgifler
som utredningen har inhämtat visar alt fondernas (förelagareföreningarnas)
lånemöjligheter i synnerligen få fall har uinyltjals för hemslöjd. Inte heller
fondernas förelagsservice har - utom med vissa undanlag - kommil hemslöjden till
del i nämnvärd omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillkomslen
av de regionala utvecklingsfonderna har inneburit att de ge­nerella siödmöjligheierna
lill småföretagen i form av krediter och företags­service har byggis ut
väsentligt. Dessa förstärkta resurser är i princip till­gängliga även för
hemslöjdsföretagen och hemslöjdsföreningarna. Det är emellertid nödvändigl att
fonderna beaktar hemslöjdens särart som närings­gren i förekommande låne- och
serviceärenden. Lönsamhetskraven i tra­ditionell mening får t. ex. inte ställas
alllför högl vid bedömningen av lå­neansökningar. Fonderna bör i ökande grad i
sin uppsökande verksamhei uppmärksamma även hemslöjdsföretag och dessas behov
av rådgivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m,
m. inom bl. a, områdena marknadsföring, företagsadministration, pro­duktutveckling
och utbildning, I della syfte bör konlakterna fördjupas mel­lan fonderna och hemslöjdskonsulenierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
det regional- och sysselsänningspoliiiska området finns liera stödformer som
förutom andra näringsgrenar är inriktade även på hemslöjd. Del ge­mensamma för
dessa stödformer är deras avgränsning lill särskill under-sysselsatia områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slöjden
torde av många skäl vara väl lämpad att i ökad utsträckning användas som ell sysselsäliningspoliliski
inslrument. i synnerhet i glesbygd. Bl, a, har slöjden särskilda
förutsättningar all ingå .som kombinationssys­selsältning med för glesbygden typiska
näringar. Den ännu i viss mån på­gående strukturomvandlingen inom jord- och
skogsbruket, kvinnornas lägre förvärvsfrekvens och den högre genomsnittsåldern
hos den aktiva befolk­ningen i skogslänen - samt den äldre arbetskraftens
särskilda svårigheter all finna ny sysselsättning - är starka skäl för att
slöjden måsle tillmätas belydelse ur sysselsäliningssynpunki. Även som
deltidsarbete kan slöjden ge meningsfull sysselsättning och möjlighet lill en
varaktigt förbättrat för­sörjningsunderlag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdsföreiagens behov
av kapilal lor nödvändiga investeringar lorde i många fall kunna tillgodoses
genom att den tidigare målgruppsbegräns­ningen i det särskilda stödet till
lantbruksföretag m, m. nu har undanröjts. Delta kan få slor betydelse för yrkesslöjdare
i glesbygdsområden och regioner med särskilda sysselsatlningsproblem under förutsällning
att lillräckliga me­del ställs till förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behov
av slöd lill investeringar av olika slag finns även i hemslöjdsföretag i
områden som inte omfatlas av dei särskilda slödet ull företag i glesbygder. Au
bevara och utveckla hemslöjden är jnie en angelägenhet som begränsar sig till
de regionalpolitiskt motiverade insatsema. Möjligheter att slödja hem-slöjdsförelag
- och främja tillkomsten av nya sådana förelag - måsle därför ges inom samtliga
delar av landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om det ekonomiska tillskoll som slöjden kan ge inle skulle vara belydande
förstärker det sociala värdel i slöjdverksamhei motiven för en utveckling av
sysselsättnings- och näringspolitiken så all den blir mer slöjd-anpassad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
en ökad uppmärksamhet från de regionala utvecklingsfonderna kompleiierai med en
forisatt utveckling av de nyligen utbyggda siödmöj­ligheierna inom regionalpoliliken,
kan verksamheisvillkoren för hemslöjden som näringsgren förbällras. Mol
bakgrund av det ökade intresset för hem­slöjd under senare år, inte minsl hos
ungdom, finns skäl an anla au fier slöjdare kan få sysselsätlning och au nya
hemslöjdsförelag kan tillkomma med hjälp av sådana stödåtgärder. Insalser inom
de nämnda områdena är enligt utredningens mening av avgörande belydelse för
hemslöjden som näringsgren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjden
och insatserna inom kuhurpolitikens ram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har inle haft anledning au på principiell grund söka fastslå vilka insatser som
bör hänföras lill kultursektorns ansvarsområde, lill den närings-,
sysselsättnings- och regionalpoliliska .sektorn eller till områdel för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
särskilda hemslöjdsfrämjande insatserna. Inriktning och tyngdpunkter i
insatserna kommer också i forlsältningen all vara av avgörande belydelse för i
vilka sammanhang hemslöjdsverksamhei lämpligen bör bli föremål för slödålgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
anser an bredden i hemslöjdsiniresset och slöjdandet är av Slor kulturell
betydelse i linje med de mål som lagls fast för den slalliga kulturpolitiken.
Del samarbele som bedrivs mellan hemslöjdens organisa­tioner och folkbildningsorganisaiionerna
har förulsällningar all ulvecklas ytterligare. Delta bör även kunna ske i den allmänkullurella
verksamheien. Som ell led i en estetiskt fostrande och utvecklande verksamhei
bör slöj­dande av olika slag ges ökal uirymme i aktiviteter för barn och
ungdom. Den ortstypiska slöjden, som i hög grad är ett uttryck för lokala
kultur­traditioner, bör vårdas som eu inslag i del lokala kulturlivet i alla
delar av landel, vilket bör beaktas av kommuner och landsting i deras kullur­politiska
verksamhei, Eli närmare samarbete bör också kunna utvecklas på della område
mellan hemslöjdsorganisaiionerna, hembygdsrörelsen och länsmuseerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inredning
och konstnärlig ulsmyckning av offenllig miljö bör i ökad ul­slräckning ske med
hjälp av hemslöjdsalsler. Dessa har ofta en lokal an­knylning som bl. a. kan
medverka lill all ge den offentliga miljön en egen identitet och
representativitet. Utredningen anser alt byggnadsstyrelsen, sta­tens konstråd
och bl. a. landslingens och kommunernas kulturnämnder mås­le göras uppmärksamma
på dessa möjligheter. Del är önskvärt au beställ­ningar kan ske inte enbarl av
enskilda slöjdares alster, ulan också av kollektiv produktion genom
hemslöjdsföreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill slöjdens kulturella och estetiska kvaliteter skall en slöj­dares
insatser kunna vinna fulll erkännande som skapande kulturell verk­samhet.
Slöjdaren skall således inte missgynnas i förhållande lill andra kul-lurarbetargmpper
i fråga om stipendier, bidrag, belöningar, uppdrag, inköp, medverkan i ulslällningar,
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sameslöjdens
speciella förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sameslöjden
är direkt knuten lill samerna som folkgrupp. Genom denna anknytning lill en hel
folkgrupp intar sameslöjden en särställning i för­hållande lill hemslöjden i övrigl.
Ulredningen anser del väsenlligl au kraftigt ökade insatser görs till stöd för
sameslöjden. Dess betydelse ur sysselsätt­ningssynpunkt och del Slora behovet
av arbelslilirällen, särskill bland kvin­nor, i det samiska kärnområdet är
ytterligare starka skäl för ökade insalser. Behovel av slödålgärder inom
sameslöjden bör särskill beaktas i beräkningen av medel för bl. a. de regionala
utvecklingsfonderna i de nordliga länen och i del statliga glesbygdsstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sameslöjden måste enligt
utredningens uppfattning ulvecklas i huvudsak under samiskt ansvar. Della är
bl. a. en förutsättning för alt sameslöjdens kvalitet och artrikedom skall
bibehållas. Sameslöjdarnas ställning bör stärkas. Eu skäl till delta är att
slöjdens iradiiionelll starka ställning som binäring i viss utsträckning har
brutits genom bildandet av samebyar såsom eko­nomiska föreningar vilkas verksamhei
är begränsad lill del som har direki samband med renskötseln. Många slöjdare
kan inte enligt rennäringslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingå
som medlemmar i sameby. Della gör del angelägel alt slöjdariniressen kan
uppmärksammas och tillgodoses ulan alt en förulsällning för della är alt den
enskilda slöjdaren ingår som medlem i sameby.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sameslöjdarnas
behov av lämpliga råvaror och möjligheter alt förädla dessa kräver ökad
uppmärksamhet. Tillgången på råvaror har försämrats under senare år för de icke
renägande slöjdarna, 1 ell starkt försämrat läge kan restriktioner
aktualiseras, t, ex, i fråga om exporten av renhorn Utredningen förutsälier
dock att dessa frågor skall kunna lösas i första hand i samverkan mellan
berörda parter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
fömtsätierallkoniakiernaoch samarbetet mellan sameslöjden och hemslöjden i övrigl
kommer att ulvecklas vidare. Del ligger ett ston värde i an för slöjden
gemensamma frågor kan bevakas och lösas på bredast möjliga grund. De är därför
också betydelsefullt att det inom sameslöjden finns en fasl organisatorisk bas
för alt ta till vara de särskilda samiska slöjd-och slöjdarintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
särskilda frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
frågor av vikt för hemslöjdsverksamheten har aktualiserats under ut­redningsarbetet,
men inte kunnal tas upp till närmare behandling inom ramen för ulredningens
arbete. Utredningen föreslår alt dessa frågor särskilt uppmärksammas av den i
kapitel 11 föreslagna nämnden för hemslöjdsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Dokumentaiionsinsatserna på hemslöjdsområdei bör systematiseras och samordnas
effektivare. De av hemslöjdsföreningarna bedrivna invente­ringarna av gammal
slöjd bör i slörre utsträckning göras tillgängliga för slöjdinlresserade och
den breda allmänheten genom utställningsverksam­hel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Insatser för all bevara och upprätthålla kullurelll särskill värdefulla
slöjd-tekniker och produktion på hög konstnäriig nivå som kräver ett mycket kvalificerat
kunnande bör kunna komma i fråga för statligt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Hemslöjdens beroende av tillgången på slöjdråvaror måsle få ökad upp­märksamhet.
Svårigheier finns f n. bl. a. i fråga om tillgången på lin och olika typer av lantrasull
samt i viss mån renhorn och skinn för sameslöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Hemslöjdsföreningarna har förutsättningar att spela en ökad roll vad gäller
insatser inom råvamservice, marknadsföring och försäljning. Former bör ulvecklas
för sådana insatser av gemensam natur som kan utveckla slöj­dens
sysselsättningsmöjligheter och förbättra saluslöjdens verksamhets­villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Hemslöjdsföreningarnas service och materialförsörjning i fråga om folk­dräkter
och bygdedräkter bör förbättras bl. a. genom att SHR får ökade resurser att
bistå hemslöjdsföreningarna med service i dräktfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Utställningsverksamhet är av stor betydelse för ati ge lokala slöjdare, hemslöjdsföreningar
och andra slöjdorganisationer kontakt med en bre­dare allmänhet. Kommuner och
landsting har en viktig roll när det gäller att ge uppmärksamhet åt god slöjd
som framställs inom den egna kom­munen eller länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Skapande verksamhet i vävstugor och gemensamma slöjdlokaler bör få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
av samhälleligt stöd i likhet med kultur- och fritidsverksamhet i andra former,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
Fler centraler bör skapas för vård och underhåll av hemslöjdsalster för alt
komplettera mer specialiserad verksamhet som avser äldre föremål med
kulturhistoriskt värde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D Erfarenheler
och kunnande från hemslöjdsområdei bör i ökad ulslräck­ning kunna utnyttjas för
au uiveckla olika slags lerapiverksamhei. I första hand är detta en fråga om an
genom utbildningsinsatser öka lerapiper-sonalens möjligheter an ge verk.samheien
en mer allsidigt och stimu­lerande innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjden
och organisationsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill den belydelse SHR och hemslöjdsföreningarna har för hem­slöjdsverksamhelen
i alla delar av landel anser ulredningen all del är an­geläget med en
väsentligt utökat slalligl slöd lill SHR, SHR har f. n, myckel små resurser alt
bedriva ett effektivt fortlöpande arbete såsom samlad riks­organisation för
landets hemslöjdsföreningar. Del statliga stödet lill SHR är av blygsam
omfattning i jämförelse med stödet till många andra or­ganisationer av folkrörelsekaraktär
med verksamhet av samhällelig bely­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
statliga stödet till av organisationer bedriven verksamhet på hem­slöjdsområdei
bör enligt utredningens mening inle exklusivt vara förbehållet SHR. Kollektiva insal.ser
inom Riksföreningen Svenska Slöjdare som är av belydelse för slöjdens
utveckling bör kunna komma i fråga för statligt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslaget
Främjande av hemslöjden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anser att det liksom hittills bör finnas ett särskilt statligt anslag för olika
hemslöjdsändamål av mer övergripande kollekliv karaktär, An­slagel bör dock i fortsäliningen
kunna utnyttjas mer obundet inom en given ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen
av anslaget bör i likhei med lidigare användas lill allmänt inriktade
stödåtgärder. Användningsområdena bör emellertid inle vara be­gränsade till i
princip ideell verk.samhel inom hemslöjden, såsom nu är fallet. Del har bl, a.
visat sig svårt all göra denna avgränsning pä ett me­ningsfulll säu. Enligt
utredningens uppfallning finns del närings- och syssel­sältningspolitiskt
värdefulla möjligheter inom hemslöjden som nu är out­nyttjade och som kan behöva
visst stöd för att utvecklas. Från anslaget bör bidrag kunna utgå till
utvecklingsinsatser i friare former än hitlills. Så­dana utvecklingsinsatser
kan gälla hemslöjden som kulturell företeelse, men också avse olika slags projekl
och insalser för att främja och effektivisera råvaruinsamling,
utvecklingsarbetet inom produktionen samt marknadsför­ingen och försäljningen.
Bidrag bör kunna lämnas till även andra seriösa slöjdorganisalioner än SHR för
verksamhet eller projekl av betydelse för slöjdens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  
Hemslöjdskonstileniverksamheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länshemslöjdskonsulenlerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdskonsulentverksamheien
bildar en kärna i de insatser som orga­nisationer och samhälle har gjort för
all främja hemslöjden. Den nuvarande siaisundersiödda basorganisaiionen
omfattar 24 länshemslöjdskonsulenler och ivå särskilda sameslöjdskonsulenier.
Av länshemslöjdskonsulenlerna är idag fyra konsulenter landstingsanställda
medan övriga är anställda hos hemslöjdsföreningar (länshemslöjdsloreningar
eller länshemslöjdsförbund).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsulenterna
svarar för en omfatiande rådgivande och upplysande verk­samhet och Ulgör en viktig
koniaktlänk mellan slöjdare, hemslöjdsförening­ar, myndigheter, organisationer och
allmänhel. Enligl ulredningens upp­fattning bör också för framliden en viklig
del i samhällels slöd till hemslöjden utgöras av slöd till konsulenlverksamhelen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdskonsulentverksamheien
har utvecklats i nära konlakl med del dagliga hemslöjdsarbeiel med den försiåelse
delta har skapat för hemslöjdens särart. Sedan en lång tid tillbaka har
flertalet hemslöjdskonsulenler varit anställda hos hemslöjdsföreningar som bedrivii
både ideell och affärsdrivande verksamhei. Delta har bidragit lill alt konsulenlverksamhelen
har kunnal ulvecklas med en tyngdpunkt i del kulturella arbetel samlidigl som
hem­slöjdens belydelse som näring och sysselsättning i hög grad har kommil all
styra konsulenternas arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dei
är idag främsi två frågor som enligl ulredningens mening kräver ställningstaganden.
Den första frågan gäller hur konsulentorganisationen skall utformas för alt
inte något av slöjdområdena hård och mjuk slöjd skall bli eftersatt och för alt
organisationen skall svara mot de ökande krav som ställs på verksamheien. Den
andra frågan gäller hur konsulentorga­nisationen i framliden skall finansieras
för att verksamheten skall kunna bedrivas under likvärdiga villkor i alla delar
av landel i enlighel med givna riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
av den hittillsvarande verksamheien har visal all den re­gionala
basorganisationen med en konsulent i varje län är otillräcklig. Delta leder lill
en alltför slor arbeisbelasining på länshemslöjdskonsulenien och innebär an anlingen
den mjuka eller den hårda slöjden blir eftersatt. Vissa slöjdare får därmed inle
tillgång till rådgivning och service och slöjdens sysselsäilningsmöjligheier
utnyttjas mindre väl. Ulredningen anser att det finns starka skäl för en statlig
medverkan i en uibyggnad av basorgani­sationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår att basorganisaiionen skall omfatta i princip två länshemslöjdskonsulenler
i varje län. De båda länshemslöjdskonsulenterna skall komplettera varandra i
inriktningen på slöjdområden och i övrigt dela på de allmänna konsuleniuppgifterna.
En konsulent bör därför ha huvud­saklig inriktning på hård slöjd och en
konsulent huvudsakligen svara för den mjuka slöjden. Utbyggnaden bör ske med
början budgetåret 1980/81, med inriktning au fullföljas inom loppet av en
femårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande riktlinjer ulgår statligt stöd till konsulentverksamheten under förutsällning
all resp, landsting svarar för minsl lika stor del av kost­naderna som staten.
Det statliga slödel skall läcka hälften av koslnaderna för konsulentens lön inkl.
lönekosinadspålägg, rese- och irakiameniskosl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nåder
saml vissa administrationskostnader. Som huvudmän förutsätts hem­slöjdsföreningarna
della i finansieringen av verksamheien. 1 dagslägel svarar de berörda
hemslöjdsföreningarna för genomsnittligt ca 20 % av loialkosi-naderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ekonomiskaberoendeförhållandel mellan hemslöjdskonsulenierna och
hemslöjdsföreningarnas affärsdrivande verksamhei, och de följder della har medfört
för konsulenternas arbele, har varil del starkaste skälet lill all förslag har föris
fram om ett förändrat huvudmannaskap. Konsulenternas arbets­förhållanden är
alltför olikartade och konsulenterna uppfattas i viss utsträck­ning som förelrädare
för föreningarnas affärsverksamhet, Enligl utredning­ens uppfallning bör
konsulenternas arbetsförhållanden vara sådana att det framstår som uppenbart
all de är tillgängliga för alla som har iniresse för hemslöjd, Konsulenlverksamhelen,
såväl lönekoslnaderna som följdkost­nader i form av lokaler, utrusining, skrivhjälp
och konsulenternas resor, bör i sin helhet vara samhällsfinansierad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
förulsällning all konsulenlverksamhelen blir samhällsfinansierad kan båda
huvudalternativen, såväl föreningshuvudmannaskap som lands-lingshuvudmannaskap,
diskuteras. De fördelar som kan vinnas med ett enhetligt landstingskommunalt
huvudmannaskap jämfört med nuvarande förhållanden är främst all konsulenten kan
ges en mer självständig och obunden ställning. Utredningen har övertygats om
att dessa fördelar i allt väsenlligl kan nås med en hell samhällsfinansierad konsulentverksamhel
som möjliggör alternativa lösningar i huvudmannaskapsfrågan. Det bör fö­religga
starka skäl om ell enhetligt huvudmannaskap nu skall föreslås fram­för en
ordning som ger möjlighet lill Hexibilitei och ett decentraliserat be­slutsfattande
där förutsällningarna och uppfattningarna inom resp. län ytterst fär fälla
avgörandet. Ulredningen anser inie alt sådana starka skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår därför att huvudmannaskapet för länshemslöjdskon­sulenterna skall
utövas av hemslöjdsförening eller landsting. De nu gällande riktlinjerna om att
den senare lösningen endast skall få väljas i undantagsfall bör slopas. Även om
ulredningen förulsätler all hemslöjdsföreningar i de flesta fall kommer att
vara huvudmän även i framliden bör detta inte hindra landslingskommunall
huvudmannaskap om så befinns lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna förstärkningen av konsulentorganisationen bör utnyttjas för att
utveckla konsulenternas kontakt med slöjdare, föreningar och all­mänhet. Det är
av slor vikl alt verksamheien utformas sä all den kan nå ul i alla delar av
länen. Fältverksamhei bland slöjdarna bör spela en viklig roll i varje
konsulents arbete. I många fall kan konsulenter med fördel placeras i annan
kommun än länets huvudkommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
bör eftersträvas au konsulenterna placeras i lämpliga arbetslokaler som är
lättillgängliga för slöjdare och allmänhet. Föreningsanställda kon­sulenter bör
inle ha sina arbetslokaler placerade inne i föreningarnas af­färslokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länshemslöjdskonsulenterna
bör bedriva siu arbele inom ramen för en gemensam allmän verksamhetsinriktning.
Som vägledning bör därför finnas en normalinstruktion som kan utgöra en
gemensam referensram. Förslag läggs lill reviderad normalinslruktion som
återfinns i bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har, med hänsyn till de bedömningar som ankommer på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningen
alt göra, inle seir några påtagliga nackdelar med eu forlsall delat
finansieringsansvar mellan slal och landsting, Statsbidragsgivningen bör dock
förenklas genom ell adminislralivt enklare och mer schabloniserat bidrag.
Vidare bör de sammanlagda bidragen från stal och landsting avse loialkoslnaderna
för varje konsulent, vilkel är en följd av ulredningens för­slag om en hell samhällsfinansierad
verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår all Slalsbidragel ulformas som ell schablonbidrag beräknal i
förhållande lill den genomsnillliga årslönen för konsulenlerna. Ulredningen
föreslår att slalsbidragel per konsulent beräknas som 110 % av den för konsulenlerna
genomsnittliga årslönen (för heltidsanställda kon­sulenter) exkl, lönekosinadspålägg.
Bidraget skall avse verksamheien som sådan, Slalsbidragel skall utgå under förutsällning
alt vederbörande lands­ting svarar för samtliga ålerslående koslnader för
verksamheten och all konsulenlverksamhelen bedrivs i enlighel med de av slalsmakterna
angivna allmänna riktlinjerna. Utredningen räknar därvid med au landstingens bi­drag
kommer alt vara minsl lika slora som statens. Det föreslagna stats­bidragssystemet
bör införas fr, o. m, budgetåret 1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regionall initiativ finns f. n. i sex län ytterligare konsulenter utöver länshemslöjdskonsulenlerna,
Enligl utredningens uppfattning är det av stort värde all insalser görs på
regionall initiativ för all slödja och ytteriigare utveckla konsulenlverksamhelen
inom länen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsulentinsatser
inom speciella slöjdområden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
principiella uppfattning är all behoven inom särskilda slöjd­arter, inom olika
geografiska områden och inom olika befolkningsgrupper i första hand bör
tillgodoses genom en ulbyggd konsulentorganisation på regional nivå. Ett lungt
vägande skäl lill delta är au konsulenlverksamhelen ställer krav på god
kännedom om lokala förhållanden och slöjdlradilioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n, finns inom den statsunderstödda konsulentorganisationen särskilda konsulenter
enbarl för ell slöjdområde, nämligen sameslöjden. Således finns två helt
statligt finansierade konsulenttjänster vid föreningen Same-Äinams slöjduiskoll.
Ulredningen anser all särskilda sameslöjdskonsulenier är ell av de mesl betydelsefulla
instrumenten för att stödja bevarandet och ut­vecklandet av den samiska
slöjden. Sameslöjden omfattar ett flertal olika slöjdiekniker med lokala
variationer och det geografiska verksamhetsom­rådet är mycket stort.
Utredningen föreslår att en iredje konsuleniijänst inrättas med statligt slöd
inom en nära framlid, lämpligen vid ingången av budgetåret 1981/82,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
under spelskonsulentens ledning bedrivna knyppelverksamheten vid Föreningen
Svenska Spetsar i Linköping har förankring i den traditionella vadstenaknypplingen
och i Östergötlands län. Samtidigt visar bredden och omfatlningen av
verksamheten all denna också har uppenbar rikskaraktär. Enligl ulredningens
mening är det ell samhällsintresse att denna väl ut­vecklade konsulentverksamhel
som byggts upp sedan slutet av 1930-talet inte går förlorad ulan kan bibehållas
för framtiden. Statsbidrag föreslås utgå lill en tjänst som spelskonsulent fr.
o. m. budgetåret 1980/81 enligl samma beräkningsgrunder som för länshemslöjdskonsulenterna.
Östergötlands läns landsting förutsätts täcka resterande koslnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
slutligen invandrarnas olika slöjdlradilioner beträffar anser ulred­ningen att
del är av stort värde om dessa kan las lill vara och ulvecklas. Slöjd hör lill
de kulturtraditioner som har bred folklig förankring och som kan skapa kontakt
även över språkgränserna. Utredningen anser dock att del f. n, inte finns
underlag för alt föreslå inrättande av en särskild tjänst som hemslöjdskonsulent
för invandrare, bl. a. beroende på svårigheterna au söka samla in slöjdande av
vitt skilda ursprung och i vitt skilda former inom ramen för en tjänst med
uppgifter av samma slag som övriga hem­slöjdskonsulenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10  
UtbUdning inom hemslöjdsområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningen
av hemslöjdskonsulenter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningen
av hemslöjdskonsulenter sker numera inom ramen för den tvååriga högre kursen i
slöjd och inredning vid Föreningen Handarbetets Vänners vävskola i Slockholm.
Utbildningen är huvudsakligen textilt in­riktad. De idag verksamma hemslöjdskonsulenierna
har mestadels kort eller ingen ulbildning inom hård slöjd, vilket innebär att della
slöjdområde blir eftersatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är av väsentlig belydelse all utbildningen av hemslöjdskonsulenler skapar
förutsättningar för att såväl den mjuka som den hårda slöjdens behov kan
tillgodoses. En grendelning bör därför komma lill sländ mot mjuk resp, hård
slöjd inom en nära framlid. Delta lorde lidigasl kunna ske läsåret 1981/82. Utbildningen
på hårdslöjdsområdel bör till en början bedrivas för­söksvis. All ett
utbildningsalternativ skapas inom hårdslöjdsområdel är be­tydelsefullt även med
hänsyn till att utbildningen vänder sig lill blivande hemslöjdschefer och annan
hemslöjdspersonal. Vidare bör konsulenterna på ett tidigt stadium i sin
utbildning få viss kännedom om del slöjdområde inom vilket de inle får sin
huvudsakliga ulbildning. Utbildningens anknyl­ning till hemslöjdsverksamheten
bör förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Starka
skäl talar för alt utbildningen omvandlas lill högskoleutbildning. En förutsällning
för att så skall ske måste emellertid vara all utbildningens speciella karaktär
kan bibehållas och ulvecklas vidare för all tillgodose ut­bildningsbehov inom
hemslöjdsområdet. Frågornas karaktär gör all ulred­ningens överväganden och
förslag får bli föremål för överiäggningar mellan berörda myndigheter och
organisationer. Förändringarna förulsalls ske med beaktande av de särskilda
samiska behoven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sätergläntan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sälerglänlan,
Hemslöjdens gård i Insjön har sedan lång lid tillbaka fyllt ett stort behov,
främst för den textila hemslöjden. Kursgården som sådan har fått symbolisera
hemslöjdsrörelsens strävan att sprida kännedom om hemslöjd, samtidigt som många
slöjdare och andra intresserade fått möjlighel alt samlas på en hemslöjdens
egen gård. Skolanläggningen ägs av den eko­nomiska föreningen med samma namn.
Helt dominerande andelsägare är SHR som också står som huvudman för skolan.
Skolan erhåller statsbidrag såsom enskild yrkesskola i gruppen B-skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sälerglänlan
har sedan flera årtionden bedrivit kvalificerad yrkesinriktad utbildning i
vävning i form av terminskurser. Därutöver anordnas en rad kortare kurser som främsi
är lexlill inrikiade. Dellagarna rekryieras från hela landel, UlbUdningen slår
på en hög nivå vad belräffar såväl innehåll som kvalilet. Någon annan ulbildning
som är jämförbar med Säierglänians finns idag inie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ulredningens mening är det väsenlligl an skolans framtid och sär­prägel
tryggas. Skolan bör ges en lokal basorganisalion som inedger en fullt kapaciietsuinylijande
ocb som samlidigl bällre tillgodoser efterfrågan på kurser inom hemslöjdsområdei,
Säierglänians lokala kursverksamhet bör därför successivt utökas från nuvarande
112 kursveckor lill ca 150 kurs­veckor, Della bör kunna ske inom en treårsperiod.
De nuvarande sam­verkanskurserna mellan Sätergläntan och Hantverkets
folkhögskola i Lek­sand kommer därigenom all få minskad omfallning. Önskemålen
om en breddad kursverksamhei bör tillgodoses genom an skolan ges möjligheter
all anordna även längre kurser i hård slöjd. De föreslagna förändringarna och
skolans delvis slora behov av upprustning och viss nybyggnation bör föranleda
all ett ulbyggnadsprogram upprättas från skolans sida i samråd n'ed berörda inlressen,
Della program bör ligga till grund för utbyggnaden och sialsbidragsgivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har inte funnit anledning all föreslå alt statsbidrag skall ulgå lill Sälerglänlan
under flera anslagsposler. Huvuddelen av del totala Slalsbidragel lill Sälerglänlan
utgörs idag av en extra statsbidrag, vilkel f, ö, gäller även fiera andra
skolor under anslagel tili enskild yrkesutbildning. All själva basen i
statsbidraget utgör endasl en mindre del av det totala statsbidraget skapar belydande
problem i skolans planering, I andra delar av utbildningsväsendet har ulvecklingen
under senare år präglats av en strävan lill förenkling, decentralisering och
friare resursanvändning. Det är befogat alt denna förändrade syn även får
genomslag i det verksam­hetsområde inom vilket Sätergläntan återfinns. Ulredningen
förslår an skol­överstyrelsen får i uppdrag au göra en skyndsam översyn av
gällande bi­dragsregler. Därvid bör bl. a. uppmärksammas all inackorderingsverksam-heten
som ingår som en nödvändig del i Säierglänians verksamhei idag inte ulgör bidragsgrund
för del reguljära slalsbidragel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Säierglänians
riksomfaiiande kursverksamhei beslår av deltidskurser som administreras vid Sälerglänlan,
men anordnas av hemslöjdsföreningarna ute i landel. Den riksomfattande
kursverksamheten ger särskilda möjligheter att anknyta lill lokala slöjdlradilioner.
Sedan de nya bidragsbeslämmelserna tillkommit har hemslöjdsföreningarnas
möjligheter all anordna kurser vä­senlligl förbällrals. Genom all statsbidraget
beloppsmässigt knutils till bi­dragsnivån för studieförbundens studiecirkelverksamhel
har en bättre an­passning kommil all ske lill kostnadsutvecklingen, Ulredningen
föreslår all verksamhelsramen utökas från nuvarande 4 800 lektioner lill minst
5 500 lektioner budgeläret 1980/81,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
namnändring bör göras av Säierglänians riksomfattande resp, lokala kursverksamhei
föratt undvika missförstånd och sammanblandningar. För­slagsvis kan den förra
kallas Säierglänians regionala kursverksamhei och den senare Säierglänians kursverksamhei
vid kursgården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Viss
övrig utbildningsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
lill ulbildning för aktivt slöjdande, främsi del mer kvalifi­cerade slöjdandel
och yrkesslöjdandel, behöver förbättras. Inom vissa tekniker riskerar del
kvalificerade kunnandet att gå föriorat, om inle skynd­samma åigärder vidtas.
Det är väsenlligl alt del inom yrkesutbildningen på slöjdområdel finns uibildningsvägar
som kan tillgodose krav som är spe­cifika för hemslöjden. De
utbildningsmöjligheter som idag står lill buds är oftast i begränsad
utsträckning inrikiade på handaslöjd och motiveras i betydande grad av arbetsmarknadspoliliska
skäl. Rekryteringen av unga slöjdare är bl. a, därför låg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna
till slöjdulbildning inom gymnasieskolan som grund för yrkesverksamhet inom
olika områden med anknytning lill hemslöjd bör närmare prövas. Behov finns även
av en starkare praktisk profilering av gymnasieskolan i sin helhet. Slöjd bör
därför i ökad ulslräckning kunna ingå i gymnasieskolans olika linjer som ett
led i en undervisning med mc praktisk inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
genuina kunskap om hela produktionsprocessen som fordras för sir daryrkel kan
vara svår alt överföra inom en institutionaliserad skolfori Läriingsuibildning
kan därför vara eu lämpligl komplemenl eller alternativ lill gymnasieuibildning.
Del finns dock faktorer av bl. a. ekonomisk art som f. n, begränsar möjlighelerna
för ungdomar att få sin grundläggande yrkesutbildning i form av läriingsuibildning.
Möjligheterna all anordna lä -lingsuibildning måsle förbättras och vidare måste
läriingsutbildningeiis framlida roll och slällning i förhållande lill
gymnasieutbildningen klariäggas. Dessa frågor har samband både med
gymnasieutredningen och industriver­kets utredning om hantverkets situation och
framtidsutsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår alt vissa frågor som rör arbetsmarknadsutbildningen snarasl tas upp till
överiäggningar mellan arbelsmarknadsslyrelsen, skol­överstyrelsen, statens
industriverk och företrädare för slöjdarna saml den organiserade
hemslöjdsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad belräffar
äldre slöjdtekniker som riskerar alt gå föriorade finner ul­redningen del
angelägel alt ett brett inventeringsarbete skyndsamt inleds som kan ligga lill
grund för dokumenlalionsinsatser och fortbildning av aktiva slöjdare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studieförbunden
har med sin breda verksamhei stor betydelse för att väcka många människors iniresse
för hemslöjd och aktivt slöjdande. Ut­redningen understryker vikten av alt
handledarna i slöjdämnen är väl skick­ade för sina uppgifter. Då slöjdämnena i cirkelverksamhelen
kan profileras på vilt skilda sätt har röster höjts för att hemslöjdsämnena
lättare skall kunna identifieras som hemslöjdsämnen och att hemslöjdens särart
skall hävdas med olika åtgärder. Frågor av detta slag har särskilt
aktualiserats vad belräffar sameslöjden. Ulredningen pekar på att ett bättre
informa­tionsutbyte och ökade kontakter mellan folkbildningsorganisationerna
och hemslöjds-, same- och slöjdarorganisaiioner lorde vara en fömtsättning för all
cirkelverksamheten skall utvecklas i en riktning som svarar mot de krav som
ställs från olika håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uibildningsvägar
måsle erbjudas inom sameslöjden som fullt ul molsvarar annan utbildning med anknylning
lill hemslöjdsområdet. Den slöjdutbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
som ges vid Samernas Folkhögskola i Jokkmokk spelar i delta avseende en central
roll, både genom utbildningens innehåll och skolans särställning som samisk
skola. Utbildningen inom sameslöjdsområdet, oeh därmed även arbelsmarknadsulbildningen,
bör ske under samisk ledning eller ulformas under samisk medverkan i syfte an
hävda sameslöjdens särart och utveckla slöjden som samisk näring och kulluryiiring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;//    Centralt myndighetsansvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemslöjden
har ell klart samband med såväl näringspolitiken som kul-lurpoliiiken. Med
rådande ansvarsfördelning är hemslöjdsområdei på myn-digheisplanei knutet lill
den närings- och induslripoliliska sekiorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande knytningen av hemslöjdsfrågorna lill induslriverkei har den fördelen
all de näringspolitiska aspekterna på hemslöjden kan särskilt beaktas. Verkets
totala ansvarsområde är emellertid så omfattande an hem­slöjdsfrågorna i
förhållande lill övriga frågor kan belraklas som marginella. Det faklum all de kullurpolitiska
aspekterna ligger ulanför verkets arbets­område kan dessutom i viss mån vara en
begränsande faktor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har funnit, efter att ha vägt flera alternativ mol varandra, all de förefaller
mest ändamålsenligt all hemslöjdsfrågornas organisaioriska anknylning lill
industridepartementets verksamhelsområde bibehålls, men all hemslöjdsfrågorna
får en mer självständig ställning. Utredningen föreslår all den nuvarande rådgivande
hemslöjdsnämnden vid industriverket ersätts med ell självständigt och
beslutande organ, Della organ, förslagsvis med namnet nämnden för
hemslöjdsfrågor, bör således få karaktär av självständig myndighel med egen
förfoganderätt över de medel som riksdagen anvisar lill verksamheien, I
administrativt hänseende bör dock nämnden vara knu­ten till slatens
industriverk som följaktligen kommer att svara för nämndens ekonomi- och
personaladministration. Nämnden bör ha lill uppgift alt bl, a, följa ulvecklingen
inom hemslöjdens område samt planera, samordna och låta genomföra insalser som
främjar hemslöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden
för hemslöjdsfrågor bör beslå av nio ledamöter. Nämnden skall ha en allsidig sammansältning
och representera olika samhällssektorer och inlressen med väsentliga
beröringspunkter med hemslöjden. För varje le­damot bör utses en personlig
suppleant. Nämnden bör utses av regeringen. Till nämnden bör knytas ett kansli
som svarar för det löpande arbetet, för­slagsvis omfallande 2 1/2 tjänst - en
kanslichef, en handläggare och en halviidsanställt biträde. De uppgifter som
idag handhas av förste hemslöjds­konsulenten vid industriverket, och som kräver
en nära kännedom om hem­slöjdsverksamhelen, kommer således alt föras över lill
och byggas ul inom ramen för den nya nämndens kansliorganisation. I del
särskilda hemslöjds-anslaget bör rymmas medel för nämndens verksamhei samt
kanslifunktion. Förslag lill förordning med instruktion för nämnden för
hemslöjdsfrågor återfinns i bilaga 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12  
Kostnadsberäkningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår alt hemslöjdsanslagei blir uppfört med en sammanlagt belopp av 6 500
000 kr för budgetårel 1980/81, Delta är en ökning med 3 904 000 kr i förhållande
lill innevarande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
konsulenlverksamhelen beräknas därvid 3 540 000 kr (en ökning med I 434 000
kr), för SHR:s allmänna verksamhei 800 000 kr (en ökning med 555 0(X) kr) och
för övrig verksamhei, bl. a. stöd i friare former lill uiveck-lingsinsatser, 1
660000 kr (en ökning med 1 415 000 kr). För nämnden för hemslöjdsfrågor, som
bl, a. kommer au överta de funktioner som idag upp­rätthålls av den rådgivande
hemslöjdsnämnden och förste hemslöjdskon-sulenien vid statens industriverk, har
beräknals sammanlagl 500 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
utbyggnaden av Säierglänians kursverksamhei har för budgetåret 1980/81 beräknals
eu med 250000 kr ökal slaisbidragsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RemissyUranden över betänkande! (SOU 1979:77) Hemslöjd —
kulturar­bete, produktion, sysselsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Över belänkandel (SOU 1979: 77) Hemslöjd - kulturarbete,
produktion, sysselsätlning - avgivet av 1977 års hemslöjdsutredning (I 1977:05)
har yllranden avgivits av socialstyrelsen (SoS), statskontoret, riksrevisions­verkel
(RRV), riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ). universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), statens kulturråd, lanlbruksslyrelsen
(LBS), Sveriges turistråd (Sl). arbelsmarknadsslyrelsen (AMS), slatens
invandrarverk (SIV), statens in­dustriverk (SIND). länsstyrelsen i Stockholms.
Östergötlands. Malmöhus. Göleborgs och Bohus, Värmlands. Gävleborgs. Jämllands,
Väslerbollens och Norrbollens län. Svenska kommunförbundel, Landslingsförbundel.
Svenska samernas riksförbund (SSR), Sveriges hantverks- och induslrior­ganisation
- Familjeföretagen (SHIO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Tjänstemännens
centralorganisation iTCO). Centralorganisationen SAC(3/ SR (SACO/SR),
landslingen i Slockholms. Uppsala. Östergöllands. Kal­mar, Blekinge,
Kristianstads. Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Väslmanlands, Kopparbergs. Gävleborgs. Jämllands, Västerbollens
och Norrbollens län. Gollands kommun, Göleborgs kommun. Föreningen Handarbetets
vänner. För­eningen Svensk Form, Föreningen Sveriges konsthantverkare och indu-slriformgivare.
Hushållningssällskapens förbund. Nordiska museet. Riks­föreningen Svenska slöjdare
(RSS), Svenska Hemslöjdsföreningars riks­förbund (SHR), Föreningen Same-Älnam, Samernas
Folkhögskola i Jokk­mokk. Gietla Daida, Slockholms, Gollands, Värmlands.
Gävleborgs. Jämtlands och Norrbollens läns utvecklingsfonder. Studieförbundet
Med­borgarskolan, Studieförbundet Vuxenskolan, Husmodersförbundet Hem och
Samhälle, Jämtslöjds försäljningsförening u.p.a.. Sveriges Hem­slöjdskonsulenler.
Högre kurs i slöjd och inredning vid föreningen Handar­betets Vänners vävskola (HV).
länsmuseernas samarbetsråd. Göran West-ling. Hemslöjdsförbundel för Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har UHÄ bifogat yttranden av universiteten i
Uppsala. Linkö­ping, Göleborg och Umeå samt konstfackskolan. Länsstyrelsen i Östergöl­lands
län har bifogat yllranden frän Linköpings kommun. Vadslena kom­mun, Valdermarsviks
kommun, Östergöllands och Linköpings stads muse­um, Östergötlands läns
utvecklingsfond samt Östergöllands Skärgärdsför-ening. Länsstyrelsen i Göleborgs
och Bohus län har bifogat yttranden frän Bohusslöjd, länsarbetsnämnden saml
utvecklingsfonden. Länsstyrelsen i Värmlands län har bifogat yttranden frän den
regionala stiftelsen för skyd­dat arbele i Värmlands län, ERRESS, Föreningen
Värmlands Hemslöjd samt Arvika kommun. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har
bifogat yttran­den frän lantbruksnämnden. Sandvikens kommun. Ljusdals kommun
samt länsmuseet. Länsstyrelsen i Jämllands län har bifogat yllranden frän Slrömsunds
och Krokoms kommuner saml Jämtlands läns museum. Läns­styrelsen i Väslerbollens
län har bifogat yttranden från Umeå. Skellefleå. Storumans och Norsjö kommuner,
utvecklingsfonden. Väslerbollens läns Hemslöjdsförening samt Väslerbollens
museum. Länsstyrelsen i Norrbot­tens län har bifogat yttranden från
utvecklingsfonden och Norrbottens läns Hemslöjdsförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemslöjds verksamhet och samhällsstöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den övervägande delen av remissinstanserna delar
utredningens grund­syn pä hemslöjden och dess betydelse ur ekonomisk, social
och kulturell synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdens näringspolitiska betydelse betonas av slalskonlorel,
AMS, länsslyrelserna i Jämllands och Norrbotlens län. LRF, landslingen i Upp­sala
och Norrbollens län, Samernas Folkhögskola i Jpkkmokk, Västerbot­tens läns
utvecklingsfond och Jämlslöjds försäljningsförening u.p.a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
regional- och arbetsmarknadspoliliska betydelsen uf&amp;gt;pmärksammas av SoS, RAÄ,
SÖ, LBS, AMS, länsstyrelserna i Göleborgs och Bohus. Gävleborgs och Norrbotlens
län, LRF, landslingen i Göteborgs och Bohus saml Värmlands län, Samernas
Folkhögskola i Jokkmokk. Gävleborgs läns utvecklingsfond och Studieförbundet
Vuxenskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdens kullurpolitiska roll betonas bl.a. av RRV, RAÄ.
SÖ, sta­tens kulturråd, SIND, länsstyrelserna i Göleborgs och Bohus och Norrbot-',ms
län, l?ndstir,gfn i Kristianstads, Malmöhus, Älvsborgs. Värmlands, Örebro.
Kopparbergs och Gävleborgs län. Föreningen Handarbetets Vän­ner,
Hushållningssällskapens förbund, RSS, SHR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsfonderna
bör i ökande grad i sin uppsökande verksamhet uppmärksamma även
hemslöjdsföretag och dessas behov av krediter och förelagsservice anser flera
av remissinstanserna tex statens kulturråd. LBS. SIV, länsslyrelserna i Slockholms,
Östergötlands, Malmöhus, Värmlands, Göteborgs och Bohus och Norrbotlens län.
Svenska kommun­förbundet. SSR, SHIO, LRF, landstingen i Slockholms. Uppsala,
Kalmar, Kristianstads, Hallands, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs. Värmlands,
Örebro och Jämllands län. Gollands kommun. Göleborgs kommun. Hus­hållningssällskapens
förbund, SHR, Föreningen Same-Älnam, Gävle­borgs, Västerbottens och Norrbotlens
läns ulvecklingsfonder. Studieför­bundet Vuxenskolan, Husmodersförbundel Hem
och Samhälle, Jämt­slöjds försäljningsförening u.p.a.. Hemslöjdsförbundet för
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;RRV, SIND,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Landslingsför­bundel, landstinget i Väslmanlands
län, Gotlands och Värmlands läns ulvecklingsfonder m.fl. anser emellertid alt
ett slörre engagemang pä hemslöjdsområdei frän fondernas sida inte kan rymmas
inom ramen för fondernas nuvarande verksamhei och medelstilldelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inredning
och konstnärlig utsmyckning av offenllig miljö bör i ökad utsträckning ske med
hjälp av hemslöjdsalsler, särskill med lokal anknyt­ning, framhålles bl.a. av RAÄ,
SÖ, statens kulturråd, länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göleborgs och
Bohus och Väslerbollens län. Svenska kommunförbundet, LRF. landstingen i Kalmar,
Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands och
Koppar­bergs län. Hushållningssällskapens förbund. Nordiska museet, RSS, För­eningen
Same-Älnam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
uppfattning om att kraftigt ökade insalser bör göras speci­elll för
sameslöjden, delas av statens kulturråd, LBS, SIND, länsstyrelsen och
landstinget i Jämllands län, SSR, TCO, SACO/SR, Hushållningssäll­skapens
förbund. Nordiska museet, SHR, Föreningen Same-Älnam, Sa­mernas folkhögskola i
Jokkmokk, Västerbottens läns utvecklingsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens kulturråd anför alt sameslöjdens särart och sameslöjdarnas
ut­komstmöjligheter inte bör fä undergrävas av snävt kommersiellt inriktad och induslrielll
betonad slöjd som saluförs under beteckningen samiskt, men som saknar förankring
i traditionellt samiskt slöjdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen och Norrbottensläns utvecklingsfond anser
all sameslöj-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den visserligen bör erhålla ökal slöd. men alt nägra
skiljelinjer inle bör dras mellan sameslöjd och övrig slöjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens uppfattning om att dokumentaiionsinsatserna
pä hem­slöjdsområdei bör effektiviseras delas av ett slorl anlal insianser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flerlalel remissinstanser instämmer i ulredningens
uppfattning alt hem­slöjdens rävaruförsörjning, marknadsföring och försäljningsverksamhel
bör uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF understryker all det är väsenlligl alt möjlighelen lill
svensk råvaru­produktion tillvaralas så långl della är sambällsekonomiskl berälligal.
Speciellt nämns lin- och ullproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet framhåller all marknadsföringen av
hem­slöjdsprodukter bör effektiviseras och all nya okonvenlionella försälj­ningsvägar
prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV anser all ulredningens förslag som berör ulvecklingsfondernas
insalser för finansiering, produktutveckling och marknadsföring är exem­pel på ell
utvecklingslänkande pä hemslöjdens område som kan komma i konflikt med det
kulturella syftet i den regionall förankrade hemslöjden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna alt använda hemslöjden inom terapiverksamhelen
i bl.a. sjukvård, rehabilitering och äldrevård betonas av SoS, RRV. statens kul­turråd,
SIV. länsslyrelserna i Göteborgs och Bohus och Norrbottens län. Svenska kommunförbundel,
landstinget i Stockholms. Uppsala, Ösiergöt­iands. Kalmar och Norrbotlens län m.
fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens kulturråd anför belräffande terapiverksamheten all
det å ena sidan finns risk för slentrian och mallar, ä andra sidan kan slöjden
i lerapiverksamhei ulvecklas lill något mycket fmklbarl i den män arbelel
bedrivs kreativt och uppmuntrar till egna initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SHR betonar dock all lerapiarbelen vid försäljning skall åsättas
ett pris som svarar mol marknadens pris pä likartade varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet delar utredningens uppfattning alt
bidrag även bör kunna ulgå lill seriösa slöjdorganisalioner som inte är
anslutna lill SHR. Denna uppfallning delas även av RAÄ. statens kulturråd, LRF,
TCO, Föreningen Svensk Form, Hushällningssällskapens förbund, SHR m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens uppfattning all anslagel Främjande av
hemslöjden skall kunna vara obundet och inle endast begränsas lill i princip
ideell verksam­het delas av bl.a. Landstingsförbundet, länsstyrelsen i
Värmlands län, landstinget i Kalmar, LRF, Hushällningssällskapens förbund, SHR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera insianser instämmer med utredningen om att anslagel inle
bör ulnyiljas för all läcka eventuella driftsunderskott vid den av SHR drivna
kursgärden Säteiglänlan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemslöjdskonsulentverksamheien&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del slora llertalei av remissinstanserna delar
utredningens förslag om att inrälla två konsulenlljänsler i varje län.
Landstinget i Värmlands län framhåller all genom den föreslagna utbyggda basorganisaiionen
skulle möjligheter skapas att tillgodose en differentierad och utvidgad rådgivning
lill slöjdare. föreningar och allmänhel frän konsulenter som kan komplette­ra
varandra genom all vara specialierade på härd resp. mjuk slöjd. Liknan­de
synpunkter förs fram av UHÄ. statens kulturråd. LBS. SIND, länssty­relserna i
Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands.
Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Svenska
kommunförbundet, SHIO. LRF, TCO, SACO/SR, landslingen i Uppsala, Östergötlands,
Kalmar, Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göte­borgs och Bohus, Älvsborgs, Örebro,
Kopparbergs, Gävleborgs, Jämt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lands. Västerbottens och Norrbottens län, Gotlands kommun.
Föreningen handarbetets vänner. Föreningen Svensk Form. Hushållningssällskapens
förbund. Nordiska museet, RSS, SHR, Gollands. Värmlands. Gävleborgs. Jäm.llands,
Västerbottens och Norrbotlens läns utvecklingsfonder. Studie­förbundet
Medborgarskolan, Studieförbundet Vuxenskolan, Husmoders­förbundet Hem och
Samhälle, Jämlslöjds försäljningsförening u. p. a.. Sve­riges hemslöjdskonsulenler
m. fi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget i Krislianslads län och Göleborgs kommun delar
uppfatt­ningen att konsulentverksamheten behöver mer personal men ställer sig
kritiska till uppdelningen av ansvaret mellan härd och mjuk slöjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingsförbundet och landstinget i Väslmanlands län
framhåller all med tanke pä det rådande ekonomiska lägel knappast kan vara rimligl
med den föreslagna utbyggnaden. Landstinget i Blekinge lån ställer sig tve­kande
till den föreslagna genomförandeperioden t.o. m. 1984/85 som man anser väl
kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget i Västerbottens län instämmer i ulredningens
synsätt att fördelarna med flexibilitet och ell decentraliserat beslutsfallande
där förul­sätlningar och uppfattningar inom ell län får avgöra i valet mellan
för­eningshuvudmannaskap eller landslingskommunall huvudmannaskap för konsulenlverksamhelen
väger tyngre än skälen för ett enhetligt huvudman­naskap. Denna uppfattning
delas även av slatens kulturiäd, SIND, länssty­relserna i Värmlands, Väslerbollens
och Norrbollens län, SHIO, LRF. landslingen i Kalmar, Malmöhus, Göleborgs och
Bohus. Värmlands och Norrbottens län. Föreningen Svensk Form, Hushällningssällskapens
för­bund. SHR, Samernas Folkhögskola, Värmlands och Norrbollens läns ulvecklingsfonder.
Studieförbundet Vuxenskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande huvudmannaskapet lalar enligt landstinget i
Jämtlands län enstämmiga vittnesbörd för all man organisatoriskt bör skilja den
ideella och den kommersiella verksamheten. Härigenom kan man medverka till all
ge hemslöjden tillräcklig flexibilitet för att kunna ulvecklas och pröva nya
verksamhetsformer. Hemslöjdskonsulenierna bör därför ha landsling­en lill
huvudmän. Liknande synpunkter framförs av länsslyrelserna i Göte­borgs och
Bohus, Gävleborgs och Jämtlands län, TCO, SACO/SR. lands­lingen i Uppsala,
Östergötlands, Blekinge, Skaraborgs och Kopparbergs län. Nordiska museet, RSS,
Jämtlands läns utvecklingsfond, Jämlslöjds försäljningsförening u.p.a.,
Sveriges hemslöjdskonsulenler, länsmuseer­nas samarbetsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landslingen i Slockholms, Örebro och Väslmanlands län
anser all hemslöjdsföreningarna i första hand bör vara huvudmän för konsulen­lerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gävleborgs läns utvecklingsfond anför som enda instans all
utvecklings­fonderna bör vara huvudmän för konsulenlerna med hänsyn bl.a. lill
fondernas finansiella engagemang i hemslöjdsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinslanser lämnar frågan om huvudmannaskap
öppen tills vidare i avvaktan pä vidare utredning eller hur finansieringsfrågan
löses. Till dessa hör landslingsförbundel, landstingen i Kristianstads och Hal­lands
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet av remissinstanserna delar utredningens uppfallning
om att konsulenlverksamhelen skall vara hell samhällsfinansierad. De flesta in­stämmer
i alt ansvarel skall delas mellan stat och landsting bl. a. statskon­toret, SIND,
länsstyrelserna i Gävleborgs och Norrbottens län. Svenska kommunförbundel, TCO.
SACO/SR. landstingen i Östergötlands, Kalmar, Krislianslads. Hallands,
Värmlands, Väslmanlands, Gävleborgs och Norr-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bollens län, Siudie[ö,''bundel Vuxenskolan. Vissa lämnar
dock frågan om hui sanih.illsfinaiisieiingen skall ske öppen t.ex. landstinget
i Göteborgs och Bohus län. Gollands kommun. SHR. Gävleborgs läns utvecklings­fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV anser alt överiäggningar skall las upp om möjlighelerna
att över­fora hela det finansiella ansvarel för hemslöjdskonsulenierna till
landsting­en. Enligt RRV:s mening överensstämmer delta med intentionerna i riks­dagens
beslut om ny kulturpolitik, där landstingens utökade ansvar beto­nas. Dessutom
anför RRV att landslingen har ansvar för frägor som rör terapiverksamhet för
handikappade och äldre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinstanser som behandlat frägan om inrättande av
en iredje sameslöjdskonsulenl är samtliga positiva lill förslagel. LBS finner försla­gel
ändamålsenligt och angeläget bl.a. med hänsyn lill förhällande inom
renskötseln. Liknande synpunkler återfinns hos statens kulturråd. SIND.
länsstyrelsen i Jämtlands län. SSR. TCO. SACO/SR, landslingel i Jäml­lands län,
Hushällningssällskapens förbund, Nordiska muséei. SHR. För­eningen Same-Älnam, Samernas
folkhögskola. Västerbollens läns utveck­lingsfond. Studieförbundet Vuxenskolan.
Husmodersförbundel Hem och Samhälle, Sveriges Hemslöjdskonsulenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande huvudmannaskapet för sameslöjdskonsulenterna
framhåller flera insianser i likhet med utredningen all sameslöjden skall ulvecklas
under samiskt ansvar. Landstingsförbundet anser alt konsulenlerna skall knytas lill
Föreningen Same-Älnams slöjdutskott liksom även statens kul­turråd. SIND,
landstinget i Norrbottens län. Föreningen Same-Älnam, Norrbollens läns
utvecklingsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller däremot i sin
remissvar all del inle föreligger någon motsättning mellan slöjd i allmän
mening och sameslöjden. Länsstyrelsen är därför av den uppfattning all stödel lill
slöjden också skall inkludera sameslöjden utan någon särskild huvudman för
denna. På så säll uppnäs vissa samordningsområden belräffande bl, a.
råvaruförsörjning, ulbildning. kursverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SSR ser del som naturiigt all den nya konsulenttjänsten
får SSR som huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser bl.a. SIND. länsstyrelsen i Östergöllands
län. Landstingsförbundet. TCO. SACO/SR. landstinget i Östergötlands län.
Nordiska museet, SHR, Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges Hem­slöjdskonsulenler,
Högre kurs i slöjd och inredning vid Föreningen Hand­arbetets Vänners vävskola,
som lar upp frägan om inrättandet av en spelskonsulent, är positiva lill delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget i Östergöllands län. Nordiska muséei och SHR
anser all Föreningen Svenska Spetsar (ESS) skall vara huvudman för konsulenten.
Genom ell sådant föriarande belönas den riksomfattande karaktären i
konsulentens arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från ulredningen som föreslär all speiskonsulenlen
skall finansieras på liknande sätt som de vanliga konsulenlerna dvs. genom slal
och landsting (i detta fall landstinget i Östergöllands län), sä avser lands­tinget
och länsstyrelsen i Östergötland att slalen skall stå för hela finansie­ringsansvaret.
Man jämför därvid med sameslöjdkonsulenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SoS, SIND, Landstingsförbundet, landstingen i
Östergötlands och .ålvs­borgs län. Föreningen Svensk Form, Studieförbundel
Vuxenskolan anser i likhei med ulredningen att det för närvarande inte finns
underlag för all föreslå inrättandet av en särskild tjänst som
hemslöjdskonsulent för in­vandrare på grund av svårigheterna att inom ramen för
en tjänst samla in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slöjdande av sä vill skilda ursprung och former samt att
invandrat organisa­tionerna själva ej fört fram önskemål om en särskill ktmsulent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIV föreslär inrättandet av en särskild invandrarkonsulenl.
for all stödja och utveckla invandrarnas hemslöjdslradilioner. Denna
uppfattning delas av statens kulturråd, LRF, Hushällningssällskapens förbund.
Nordiska muséei och SHR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landslingel i Stockholms län anför all stöd lill
hemslöjden ej fär innebä­ra all invandrargruppernas möjligheler all bevara och
utveckla sin kultur försväras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulbildning inom hemslöjdsområdei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ tillstyrker i princip ulredningens förslag om
grendelning av den tvååriga högre kursen i slöjd och inredning mot mjuk resp.
härd slöjd samt alt utbildningen bör ske försöksvis. Även SIND, länsstyrelsen i
Västerbot­tens län. Landstingsförbundet, SSR, LRF. TCO. SACO/SR, landslingel i
Örebro län. Föreningen Svensk Form, Hushällningssällskapens förbund. Nordiska muséei.
Norrbollens läns utvecklingsfond. Studieförbundet Vuxenskolan, Sveriges Hemslöjdskonsulenler,
Högre kurs i slöjd och inredning vid Handarbetets Vänners vävskola. Även SHR anför
all en grendelning mäsle komma lill ständ inom en nära framtid, men betonar
också kravet pä ulbildning för hemslöjdschefer och övrig hem­slöjdspersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ocksä belräffande omvandlingen av Handarbetets Vänners
tvååriga högre kurs för slöjd och inredning till högskoleutbildning, är fiertalel
av de insianser som behandlat frägan positiva. Statskontoret anför all utbild­ningen
därigenom kan bli mer komplelt och anpassas bällre lill de skilda krav som
ställs på hemslöjdskonsulenierna. Frägan bör dock utredas yller­ligare.
Liknande synpunkler förs fram av SÖ, länsslyrelserna i Stock­holms,
Östergötlands och Västerbottens län, landstingsförbundet, SSR, LRF, landstinget
i Örebro län, Göleborgs kommun. Handarbetets Vänners vävskola. Hushållningssällskapens
förbund. Nordiska muséei, SHR, För­eningen Same-Älnam, Samernas folkhögskola i
Jokkmokk, Högre kurs i slöjd och inredning vid Föreningen Handarbetets Vänners
vävskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UHÄ finner all lillräckligl underlag för all avgöra frägan
ej föreligger. Man päpekar emellertid all en anpassning lill de för flertalet
högskoleut­bildningar gällande allmänna behörighetskraven skulle medföra all
många grupper som idag kan söka utbildningar skulle uteslängas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga de remissinstanser som behandlat frågan om Sälerglänlan
är positiva lill skolans fortsalla existens. Nordiska museet instämmer i utred­ningens
förslag till förstärkning av stödel lill Sälerglänlan eftersom den kvalitet som
kännetecknar skolans verksamehl är av största belydelse för alt hemslöjdens
grundläggande traditioner och kunnande skall kunna vid­makthållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen Svensk Form ifrågasätter om inle Sälerglänlan
skulle ha folkhögskoleslatus vilkel kunde ge de studerande studiemedel och
billigare inackordering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ, statens kulturråd, SIND, LRF, Handarbetets Vänner,
Nordiska museet, SHR, Väslerbollens läns utvecklingsfond anseri likhet med ulred­ningen
all Säierglänians lokala kursverksamhei successivt bör utökas un­der den
närmaste framtiden lill att omfatta ca 150 kursveckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nordiska muséei anför alt det är önskvärt att
undervisningen pä Säler­glänlan anpassas lill den förstärkning som förslås pä
konsulentsidan, så all undervisningen i hård slöjd fär samma höga kvalitet som
utmärker skolans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;undervisning i textil slöjd. Denna uppfallning delas av SIND.
LRF. Väs­lerbollens läns utvecklingsfond m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremol ifrågasätter länsstyrelsen i Jämtlands län.
landstinget i Jäml­lands län och Jämtslöjds försäljningsförening u. p. a. om
den härda slöjden kommer all få del uirymme den mäsle ha för att utvecklas om
även denna utbildning förläggs till Sälerglänlan. I slällel föresläs all del
bör prövas om inte denna ulbildning kan förläggas lill nägon folkhögskola i Jämllands
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag all SÖ får i uppdrag all skyndsamt
genomföra en översyn av bidragsreglerna för Sälerglänlan fär medhåll av statens
kultur­råd. SIND, SHIO, LRF, Nordiska muséei och Väslerbollens läns utveck­lingsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ anser emellertid all förslaget bör hänskjutas lill ulredningen
om skolor med annan huvudman än slal och kommun (U 1979: 13).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagel all den riksomfattande verksamheien skall utökas
lill minst 5 500 lektioner budgetåret 1980/81 mollages positivt av bl.a. SÖ, slatens
kulturråd, SIND. LRF, Nordiska muséei, SHR. Västerbottens läns ut­vecklingsfond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol ulredningens förslag om namnförändring i fråga om den
riksomfat­tande resp. lokala kursverksamhei som bedrivs vid Sälerglänlan föreligger
inga invändningar ulom från SHR som anser att det ger en lyngd ät
kursverksamheten all SHR står bakom den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De instanser som tagit upp frägan om slöjdutbildning pä
gymnasiesko­lans olika utbildningslinjer har inget alt erinra mot utredningens
förslag. Svenska kommunförbundet anser dock all denna fråga bör behandlas i
samband med andra överväganden om företagsförlagd utbildning och lär­lingsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande lärlingsutbildning är även här
remissinstanserna positiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SÖ framhåller att man i budgetpropositionen 1980 föreslår
all läriingsut-bildningen på försök skall inordnas i gymnasieskolan.
Skolöverstyrelsen har erhållit uppdrag att utarbeta förslag till bestämmelser
för detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AMS är beredd att medverka i de av utredningen föreslagna
överlägg­ningarna rörande inrättande av en yrkresnämnd för hemslöjdsutbildning
och tillägger alt man sedan läng tid tillbaka har fortlöpande kontakter med
berörda parter i frågor av denna arl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande studieförbundens cirkelverksamhet instämmer
Värmlands läns landsting i utredningens uppfattning alt ett ökat
informationsutbyte mellan å ena sidan studieförbunden och å andra sidan
hemslöjdsorganisa­tionerna och hembygdsrörelsen bör leda lill ett större iniresse
för hem-slöjdsarbete. Positiva omdömen om cirkelverksamheten lämnas också av
SÖ. SIND, länsstyrelsen i Västerbottens län. Landstingsförbundet, SHIO, LRF,
landstinget i Hallands, Göteborgs och Bohus och Skaraborgs län. Nordiska muséei,
Västerbotiens läns utvecklingsfond. Studieförbundet Medborgarskolan,
Husmodersförbundet Hem och Samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SSR och Same-Älnam påtalar olägenheterna som uppställ till
följd av många studieförbunds ovilja alt förstå del vikliga i alt med
samhällsmedel exploatera den samiska slöjden. Denna verksamhei leder lill dålig
s. k. sameslöjd och slår samtidigt undan möjligheterna för samiska
slöjdsförelag att etablera sig och expandera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handarbetets Vänner framhåller att SHR:s riksomfattande
kursverk­samhet är ett kvalitativt bättre alternativ än studieförbundens
cirkelverk­samhet och därför bör ges högre bidrag än vad studieförbunden får.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser som särskill behandlar sameslöjden
delar ulredning­ens uppfattning att all utbildning skall slå under samisk
ledning eller ske&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:87&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med samisk medverkan i ulformningen av ulbUdningen i syfte
all hävda sameslöjdens särart och uiveckla slöjden som samisk niiring eller kullur­yiiring.
Bland dessa instanser älertinns SÖ. slatens kulturråd. LBS. SIND.
Landstingsförbundet, SSR. LRF, landstingen i Uppsala. Älvs­borgs. Göteborgs och
Bohus. Jämllands och Norrboltens län. Nordiska muséei, RRS, SHR, Föreningen Same-Älnam,
Norrbottens läns utveck­lingsfond, Jämlslöjds försäljningsförening u. p. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avvikande mening framförs endast av länssiyrelsen i Norrboltens
län som framhåller all sameslöjden skall slä öppen för alla slöjdare oavsett
ursprung. Vidare anser länsstyrelsen i Norrbottens län all i den män slöjden
skall slimulera samekuliurella aklivileler eller allmänna allmoge-Iradilioner lorde
detta kunna ske även om länsstyrelsen fördelar anslagen lill de organ som har
slöjden på sill arbelspiogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Centralt myndighetsansvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huruvida utredningens uppfallning alt hemslöjdsfrägornas
organisato­riska anknytning lill industridepartementets verksamhetsområde skall
bi­behållas är avhängigt av remissinstansernas grundsyn pä om hemslöjden skall
ses som en närings-, regional-, kulturpolitisk etc. fräga. Detta har behandlats
tidigare i remissammanställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sålunda biträder statskontoret, statens kulturråd, SIV, länsslyrelserna
i Slockholms och Malmöhus län. Landstingsförbundet, SHIO. LRF. lands­lingen i
Blekinge, Kristianstad, Malmöhus och Örebro län. SHR. Slock­holms läns
utvecklingsfond utredningens uppfallning all induslrideparte­menlel och SIND
skall handha hemslöjdsfrägorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att SIND skall
fränkopplas och all hemslöjdsfrägorna skall knytas närmare induslridepartemenlel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera insianser anser alt frågorna om hemslöjd bör komma
under uibild-ningsdepartementels verksamhetsområde. Som myndighet förordas i de
flesta fallen slatens kulturråd. RRV anser alt hemslöjdsanslaget endasl skall
fördelas pågrundval av kullurpolitiska överväganden. Uppfallningen delas i
stort av SIND, länsstyrelsen i Östergöllands län. landslingen i Uppsala och
Hallands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag om inrättandet av den självständiga
nämnden för hemslöjdsfrägor med tillhörande hemslöjdskansli biträds av SÖ,
statens kulturråd, länsslyrelserna i Malmöhus, Väslerbollens och Norrbottens
län, LRF, TCO, SACO/SR, landstingen i Östergötlands, Blekinge. Hal­lands.
Örebro, Kopparbergs och Gävleborgs län, Göleborgs kommun, Hushällningssällskapens
förbund. Nordiska museet. RSS. SHR, Förening­en Same-Älnam, Väslerbollens läns
utvecklingsfond. Studieförbundet Vuxenskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret anser del ej nödvändigl med ell
självständigt organ. RRV ifrågasätter om en central organisation av den storlek
som föresläs pä ett meningsfullt sätt kan fullgöra de tilltänkta planerings-
och samordnings­uppgifterna. SIND och Landslingsförbundel är av i slort samma uppfall­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G40387</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198081__87.pdf</filnamn>
<filstorlek>1436936</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa frågor om hemslöjden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BBCA5197-7833-449E-98CD-5D2E070032B0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>