2448834G403801980/8180propproppropProposition 1980/81:80PropositionProposition8001980-12-04 00:00:002024-12-27 14:57:402008-06-13 08:14:10om ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkratiimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G40380/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40380https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40380
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1980/81:80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkrati;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 4 december 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad
som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för den åtgärd och
del ändamål som framgår av föredragandens hemslällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:243.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KARL BOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 propositionen redovisas en rad
åtgärder för att stärka den kommunala självstyrelsen saml minska onödig
byråkrati och förbättra kontakterna mellan medborgarna och samhällsorganen.
Åtgärderna leder till ett bättre resursutnyttjande i både kommunal och statlig
verksamhet. Vissa förslag underställs riksdagens prövning. I övrigt redovisas
åigärder som regeringen avser alt vidla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all öka kommunernas och
landstingskommunernas handlingsfrihet föreslås ändringar i den statliga
tillsynen och kontrollen av den kommunala verksamheien. En ändring föreslås i
kommunallagen så att kommuner och landstingskommuner inle behöver ha
regeringens medgivande för att la kapitalfond i anspråk för driftändamål.
Vidare föreslås ändringar i lagen om kommunal beredskap så all kommunernas
skyldighet all underställa länsstyrelsen beslul om beredskapsplan las bort. Med
inriktning på att öka den kommunala självstyrelsen behandlas också vissa frågor
om bl. a. slatsbidragsgivning, statsbidragsberättigade kommunala arbeien och de
statliga myndigheternas föreskrifler, anvisningar och råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 propositionen behandlas också
frågan om hur det fortsatta arbetel med all förbättra kontakterna mellan
medborgarna och samhällsorganen bör bedrivas. Bl. a. föreslås olika åigärder
för all stimulera myndigheterna alt mera systematiskt arbeta för sådana
förenklingar i den egna verksamheten som syftar lill att underlätla kontakterna
med medborgarna. För att främja den kommunala sektorns arbete med dessa frågor
föreslås en ändring i kommunallagen. Ett annat viktigt led i det fortsatta
arbetet med att förbättra kontakterna mellan medborgarna och samhällsorganen är
alt påverka myndigheternas attityder i dessa frågor och framhäva deras roll som
serviceorgan. För det ändamålet rekommenderas utvidgade insatser inom
utbildningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslajj till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Laj; om ändring i koninuinallaen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ibirigenoni tVneskiivs att 3
kap. 1 ii och 4 kap. d si komnumallaLicii (1977:17'-)) skall lia nedan
anszivua Ivdelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. I * Stvrelscii skall Icila torvaltniiigcn av
konummcus eller laiKlslini;skoiii-niiincMS angclägeiihetci' och ha inseende
('nei- öviiga naniiuleis scrksanihet. Stvielsen skall uppniäiksanit lolja de
ti:igi)i soni kan in\erka pa konniuinens eller landstiniiskomniunens lUveekling
oeh ekonomiska stallnini; s.niit hos liillmilktige oeh övriua nämnder liksom
hos andra nuiuligheler iiora tle Ijainstälinhigai" som styrelsen linnei'
p:ikallatle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Det åligyei" vidaie stvielsen</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del :iligi;ei' \'iikne st\relsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1. att bcrcila eller vttia siu i ärenden 1. att bcretla
ellei' vttia si;.: i aieni,lcn<br>
som skall hanilläizgas av liillmäkti- som skall handlasiiias a\ rtillmakti-<br>
ge.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
8.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>att liantlha tlen ekonomiska lin-
2. att hantllia tlen ekonomiska loi-valtningen oeli tläiviti själv föivalta </span><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\ahningen"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\ahnin</span></a><a href="file:///\\atle2-s\ahningen"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>gen</span></a> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>oeh tlar\itl själv liiiAalla
kommunens eller lanilstinusktMii- ktMiinnmens oeh lantlstingskoni-nnmens
egentlom i tlen män sfitlan munens egentloni i ilen man satlan
egentlomsförvaltniiig ej liar npptha- egentlonisltM\alining ej har iipptha-gits
ät annan nänintl.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gils äl annan namntl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
8.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>att hantlha metlolsfiuvaltningen i
3. att hantlha nietlcKroiAaltningen i den mån tullmäktigc ej har medgivit den
m;m lullmiiktige ej liar nietlgi\il annan nänintl att helt eller tleUis annan
nämnil att hell eller tlelvis hantlha sin medelsliuvaltning.</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>hantlha sin metlelsrt)i\altning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
8.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>att \ei"kställa fnllmäktiges
beslut i 4. att veikställa liillmaktiges beslut i tlen män verkställigheten ej
har upp- tlen iiuin \ eikstallighelen e| har iipp-drigits ål annan.</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>thagits at annan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
8.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>att själv eller genom ombuti ttira
5. att sjal\ eller genoni omlnitl tura ktimnumens eller lantlstingskom-
kommimens ellei lantlstingsknm-munens talan i alla mäl och ärenden i mimens
talan i alla mal oeh arentlen i den mån tietta ej pä gninti a\ lag tlen män
tietta ej p:i giimti a\ lag eller annan ftufattning ellei' liillmiik- eller
annan loifaitning eller Uillniak-tiges beslut ankommer pä annan.</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tiges beslut ankoninier pa annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
8.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>att handha kommunens eller O. att
hantlha ki>mnuiiiens eller landstingskommunens</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>inttMiiia- lantlstingsktMiinumens</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>inlovnia-tionsverksamhet i den män lullmäk-
titiiis\erksamhei i tlen man lullmak-tige ej har upptlragit tlenna ät annan
tige ej har iipptlragit tleiina ;it annan
niimntl. nänintl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7. att vårda och förteckna kam- 7. all verka
l('>r sådana liueuklingin'i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>;Vm </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyde/se</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>munens eller landstingskommunens verksamheien som
kan underlätta arkiv i den mån dessa för s(\dant enskildas kontakter med
kommunen ändamål har överlämnats tiU styrel- eller landstingskommunen, sen
samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. lill i övrigt fullgöra de uppdrag iV. lui vårda och
förteckna kom-<br>
sam fulhuåklige har ()verläiimat lill muiieiis eller landstiiigskomimiueus<br>
styrelsen.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arkiv i den mån dessa för sådant</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åiidiiiiui/
/tar aver/uniiiuls li// sivrc/-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>seii samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. all
i ö\'rigl jullgora de uppdrag</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
liillmäkiige har inerhiiimal lill</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:145.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stvrelseii. Stvielsen skall
hantllägga tle äreiulen stim enligt sarskiltla linlattningar ankoninier pä
stvielsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.Stvielsen lär inlortlra Iliaiitleii (>eh ii[iph sningar ti':iii r)\ i iga namntler oeh Iran
beretlningai" oeh tjänstemän i kommniien eller lantlstingskommnnen. när
tlet heliövs för att stvielsen skall kunna riillgöra sina iipiigilter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. </span></i><i><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>(1 i; </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun oeh laiKlstingskommim Komnuni oeh
hmtlstingskommim lar tär avs;itta inetlcl till kapitaltontler avsiltta
metlel till kapitaltoiitler oeh oeh thitttontler. Fontlmetlel lär/<;!,'(«
. thiltfoiitler. Fontlmetlel F;ir tas i i ans|näk ftir annat äntlamäl
än tlet anspråk for annat imtlamäl än tlet som tontlen avser
entlast genom som lontleii a\ser entlast geinim beslut i
sambantl metl att htidgeten beshn i sanibantl metl att biitlgeten
jastställes. Medel ur kapitalfond får fastställs, lagas i anspråk
lör drijiåndamål endnsl am regeringen medger del.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Härigenom föreskrivs att 7 och .16 §§ lagen (1964-.63) om kommunal
beredskap' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner länsstyrelsen del erforderligt
med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse i viss
kommun, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen
efler länsstyrelsens förordnande upprälla och antaga sådan plan samt
underställa länsstyrelsen denna för godkännande. Vad nu sagts om kommun
lillämpas på molsvarande sätt i fråga om landstingskommun. Plan för
landstingskommun behöver dock ej underställas länsstyrelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen äger förordna om
revision av kommunala och landstingskommunaia beredskapsplaner, då det
påkallas av ändrade förhållanden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finner länsstyrelsen del erforderligt
med hänsyn lill beredskapsupp-giflernas omfattning eller betydelse i viss
kommun eller landslingskom-mim, att dennas föreberedelser redovisas i särskild
plan, skall kommunen eller landstingskommunen efter länsslyrelsens förordnande
upprätta och anta sådan plan. Vid planläggningen skall kommunen eller
landstingskommunen samråda med länsstyrelsen. När planen har antagits, skaU den
insändas IiU länsstyrelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får förordna om revision av kommunala och
landstingskommunala beredskapsplaner, när del påkallas av ändrade förhållanden.
Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrifterna i
första stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 §2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har kommun jämlikt 1 § upprättat särskild plan, som
godkänts av länsstyrelsen, har kommunen räll till statsbidrag med 90 procent
eller den större del av planläggningskoslna-dens belopp som regeringen medgiver.
Planläggningskoslnaden skall beräknas efter grunder som regeringen
fastställer. Om kommunen gör framställning därom lill länssly-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har kommun
efter förordnande av länsstyrelsen enligt 7 § upprättat särskild plan, har
kommunen räll till slatsbidrag med 90 proceni eller den slörre del av
planläggningskoslna-dens belopp som regeringen medger. Planläggningskoslnaden
skall beräknas efler grunder som regeringen fastställer. Om kommunen gör framställning
därom till länsstyrelsen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Lagen omlryckl 1977:417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senasle lydelse 1979:405</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relsen inom två månader från den dag då kommunen fick del
av förordnandet om planläggning, skall statsbidraget dock beräknas efler de
redovisade planläggningskostnaderna, i den mån dessa kan anses skäliga. Kommun
har ej rält lill statsbidrag för revision av beredskapsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första styckei sägs om kommun tillämpas också i
fråga om landstingskommun. Landstingskornmun har dock rätt till statsbidrag,
även om planen ej har underställts länsstyrelsen för godkännande.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom två månader från den dag då kommunen fick del av
förordnandet om planläggning, skall statsbidraget dock beräknas efter de
redovisade planläggningskoslnaderna, i den mån dessa kan anses skäliga. Kommun
har ej räll lill statsbidrag för revision av beredskapsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första slyckel sägs om kommun lillämpas också i
fråga om landslinoskommun.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den i juli 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:124.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:185.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag<br>
KOMMUNDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1980-12-04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: slalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Danell. Petri, Eliasson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Boo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ökad kommunal självstyrelse och minskad
byråkrati</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under senare år har en rad åigärder
vidtagits i syfte att stärka den kommunala självstyrelsen saml minska onödig
byråkrati och förbättra kontakterna mellan medborgarna och samhällsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I februari 1977 tillkallades en
kommitté (Kn 1976:06) för alt göra en samlad översyn av statens tillsyns- och
kontrollfunktioner gentemot kommunerna och landstingskommunerna. Kommittén',
som anlog namnet slatskonlrollkommiltén, har i mars 1980 avgelt sitt
slutbetänkande (SOU 1980:10) Ökad kommunal självstyrelse. En sammanfattning av
belänkandel bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1. Beträffande
nuvarande förhållanden samt kommitténs närmare överväganden hänvisas lill belänkandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontrollkommitténs betänkande
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av deras yttranden bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 december 1976 tillkallades en
kommitté (Kn 1976:05) med uppdrag all göra en översyn av kontakterna mellan
medborgarna och samhällsorganen. Kommittén ersatte en arbetsgrupp som i augusti
1976 tillkallats för att göra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Landshövdingen Åke Norling. ordförande, kommunalrådet
Roland Agius, mellanstadieläraren Charlotte Branting, landstingsledamoten Olov
Lekberg, lagmannen Erik Neergaard. f. d. länsrådet Nils Thyreen och
kommunalrådet Claes Ånstrand.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en motsvarande översyn. Kommittén', som antog namnet
byråkraliulred-ningen, har i maj 1979 avgelt betänkandet (SOU 1979:31) Bättre
kontakter mellan enskilda och myndigheter. En sammanfattning av belänkandel bör
fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 3. Belräffande kommitténs
närmare överväganden hänvisas till betänkandet. Kommiltén har sammanställt ell
antal exempel på sådant som myndigheterna själva kan arbeta med för alt
underlätta och förbällra kontakterna med allmänheten. Sammanställningen bör
fogas till protokollet i della ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byråkratiutredningens belänkande har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning över deras yttranden
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föredragandens överväganden 2.1 Allmän bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett utmärkande drag för
samhällsutvecklingen i vårt land är all den offentliga verksamheien har fåll
ökad belydelse. Av landets sammanlagda konsumtion och investeringar används
idag ca en tredjedel för statliga, kommunala och landstingskommunaia uppgifter.
1 slor utsträckning tillgodoses medborgarnas behov av service, trygghet och
omvårdnad av samhällsorgan. En väl fungerande samhällsförvaltning är därför en
nödvändig förutsättning för all reformpolitiken skall kunna förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samlidigl som den offentliga
servicen byggts ul har emellertid kritik riktals mot samhällsförvaltningens säll
all fungera. Del finns människor som upplever sig slå i molsalssiällning lill
samhället eller känner ett avstånd till myndigheterna. Detla är eil problem som
behöver ägnas särskild uppmärksamhet, i synnerhet när knappheten på ekonomiska
resurser medför krav på ökad effektivitet och sparsanihet i den offentliga
verksamheten. Motsättningar mellan befolkningsgrupper och främlingskap i
förhållande till samhällsorganen kan annars bli följden. Della är enligl min
mening problem som beslutsfattare och medborgare i en öppen dialog måsle finna
lösningar på. En aktiv uppföljning av samhällskritiken anser jag skapar
möjligheter all bygga upp ell samhälle där alla människor känner delaktighet
och vilja all slå vakt om de demokratiska värdena. Mot den bakgrunden är del
angelägel all samhällsorganens verksamhet och organisation fortlöpande omprövas
och förnyas. Genom successiva översyner av samhällets åtaganden kan dessa
bällre anpassas lill de enskilda människornas behov och önskemål. En</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Riksdagsledamoten Christina Rogestam, ordförande,
riksdagsledamoten Axel Andersson, riksdagsledamoten Britta Hammarbacken,
landstingsrådet Kjell-Åke Henstrand, riksdagsledamoten Kerstin Nilsson,
statssekreteraren Elisabeth Palm, landstingsrådet Stig Rindborg och
riksdagsledamoten Lena Öhrsvik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betydande reformverksamhet med denna inriktning pågår
inom olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En viktig utgångspunkt för
översynsarbelet är att medborgarna bereds tillfälle att aktivt medverka i samhällsomdaningen.
Det är väsentligt att så många människor som möjligl får vara med och forma
framlidens samhälle. För att åstadkomma förnyelse och utveckling i
samhällsverksamheten är det betydelsefullt all de berörda medborgarnas
synpunkler tas till vara. Ett viktigt steg på vägen mot fördjupad demokrati har
tagits genom alt kommunerna numera kan inrälla lokala organ med förvaltnings-
och verkställighetsuppgifter (prop. 1979/80:54, KU 1979/80:27, rskr
1979/80:96). Genom denna reform kan flera förtroendevalda engageras. Ansvaret
för ulformningen av exempelvis skolan, socialvården saml frilids- och kulturfrågorna
kan läggas hos de människor som bor i de olika kommundelarna. Detla är en
försöksverksamhel som jag anser betydelsefull. Därigenom har skapats en viklig
kanal till medinflytande vilken kan molverka de negativa verkningar som
kommunindelningsreformen har haft från demokratisk synpunkt. Ytterligare
åtgärder för att fördjupa demokratin i samhällsförvaltningen övervägs av
kommunaldemokraliska kommittén (Kn 1977:07). Ett bättre underlag för beslut om
reformer som ökar medborgarnas inflytande kommer också att erhållas genom det
forskningsarbete om kommunindel-ningsreformens konsekvenser som pågår. Av vikt
är också den utredningsverksamhet som bedrivs inom kommundepartementet i syfle
att belysa utvecklingstendenser i förhållandel mellan folkrörelserna och
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan huvudlinje för
reformverksamheten inom samhällsförvaltningen är all beslul och åtgärder
utformas med hänsyn lill de lokala förhållandena. Den viktigaste vägen för alt
decentralisera olika beslutsbefogenheter är alt vidga kommunernas och
landstingskommunernas ansvarsområden. I dag handhas två tredjedelar av den
offentliga sektorn av kommunala organ på lokal och regional nivå. Verksamheten
kan därigenom utformas nära de enskilda människorna. När det gäller att flytta
ut uppgifter från centrala statliga organ beslutade riksdagen år 1979 om
allmänna riktlinjer för arbetet med decentralisering i den offentliga
förvaltningen (prop. 1978/79:111, KU 1978/79:35, rskr 1978/79:364). För att
leda utredningsarbetet har regeringen tillsalt en särskild delegation. Arbetet
är i första hand inriktat på decentralisering av nya funktioner och uppgifter
vid befintliga myndigheter. En översiktlig redogörelse för
decentraliseringsinitiativ och uppnådda resultat kommer varje år att lämnas
lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förändringsarbelel inom
samhällsförvaltningen bör också ha lill syfle att uppnå bättre effektivitet och
åstadkomma bättre resursutnyttjande. En stark återhållsamhet med nya statliga
krav på kommunala insatser är nödvändig. Förslag till reformer skall omfatta en
redovisning av vilka effekter dessa har från kommunalekonomisk synpunkt.
Regeringen har därför utfärdat till-läggsdirekliv (Dir 1980:20) lill samtliga kommittéer
och särskilda utredare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direktiven skall alla förslag kunna finansieras
inom ramen för oförändrade resurser inom det område förslagen avser.
Beräkningar skall göras som lar hänsyn lill alla koslnader som kan uppslå
oavsett om de drabbar slalen, kommunerna eller enskilda. Enligl min mening bör
ell systematiskt översynsarbete bedrivas för att få fram underlag som gör del
möjligl all ompröva gjorda åtaganden och befintliga verksamheter. Som ell
viktigt led i dessa strävanden har regeringen tillsatt en särskild arbetsgrupp,
stat-kommungruppen (Kn 1980:03). Arbetsgruppen har lill uppgifi all pröva om
förändringar kan göras i sådan statlig normgivning som medför ökade kostnader
för kommuner och landstingskommuner. Ett översyns- och besparingsarbele har
också salts igång rörande länsstyrelsernas planeringsverksamhet. Syflel är all
åstadkomma bättre samordning med och anpassning lill den kompetens som numera
finns uppbyggd inom kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell annat väsentligt reformarbete har lill syfle alt öka
den kommunala självstyrelsen och åstadkomma förenklingar i kontakterna mellan
statliga och kommunala organ. Under senare år har olika åigärder vidtagits för
all öka kommunernas och landstingskommunernas handlingsfrihet.
Kommunallagstiflningen och lagstiftningen för olika specialreglerade
verk-samhetsområden har utformats så all de kommunala organen ges slor frihet
all anpassa sina arbetsformer till de lokala förhållandena. Även på det
ekonomiska områdel har belydande begränsningar genomförts i den statliga
detaljregleringen. Detta har kommit till ullryck genom all skalleuljämningssystemel
byggts ul kraftigt samlidigl som ett anlal statsbidrag till särskilda
verksamhetsområden avvecklats. Chefen för budgeldepariementet har i fråga om
den kommunala ekonomin nyligen i proposilion 1980/81:20 om besparinger i
statsverksamheten m. m. anfört all slatsmakternas åigärder bör i första hand
inriktas på att påverka del lolala finansiella utrymme som slår lill den
kommunala sektorns förfogande. Kommunerna och landstingskommunerna bör så
långl möjligl själva få göra de nödvändiga avvägningarna mellan olika
verksamhetsområden. En samlad översyn av statens tillsyns- och
kontrollfunktioner har gjorts av stalskonlrollkomniillén. Del är enligl min
inening angeläget all ytterligare åigärder vidtas för all öka den kommunala
självstyrelsen. Della är en viklig uppgifi för stat-kommungruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsförvaltningens uibyggnad har lell lill en
svåröverskådlig förvaltningsorganisation. Omfallande regleringar och
invecklade bestämmelser har skapat åtskilliga problem för de enskilda
medborgarna. Samhällels åigärder och beslut griper också in i de enskilda
människornas liv på ell hell annat säll än lidigare. Arbetel med alt skapa goda
kontakter mellan enskilda och myndigheter måsle därför ges en framskjuten
plals. För alt komma lill rätta med byråkraliproblemen har olika åigärder
vidtagits från statsmakternas sida. Byråkratiulredningen har i sill belänkande
redovisat vissa allmänna riktlinjer. Genom en särskild arbetsgrupp inom
kommundepartementet har en handbok - Samhällsguiden - utarbetats för
samhällsinformation. Vidare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervägs myndigheternas service till allmänheten av
förvaltningsrätlsulred-ningen (Ju 1978:09). Jag vill också erinra om den
proposilion (1978/79:111) om åtgärder mol krångel och onödig byråkrati som
regeringen år 1979 lade fram för riksdagen. I propositionen redovisades en rad
åigärder för att bekämpa onödig byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den redovisning som jag har lämnal
här visar all en översyn av samhällsförvaltningen måsle omfatta många områden
och tillgodose olika synpunkter. Del är därför inle möjligl all vid ell
tillfälle lägga fram förslag lill åtgärder som fullständigt läcker behovel av
förändringar. Reformarbetet måste i stället ske fortlöpande. 1 del följande
avser jag all behandla två delområden. Del gäller dels åtgärder för ökad
kommunal självstyrelse, dels åigärder för bättre kontakter mellan enskilda och
myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Ökad kommunal självstyrelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.7 Allmänna synpunkler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskonlrollkommillén framhåller i
sitl slulbelänkande att medborgarna betraktar samhället som en helhet.
Samhällsbyggandet är således enligl kommitténs uppfattning lika myckel kommunernas
och landstingskommunernas som slatens uppgift. Den offentliga verksamheien år
alt betrakta som något sammanfallande hell med en långtgående samordning av de
olika samhällsorganens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén framhåller, vidare all
den kommunala självstyrelsen är en form av decentraliserad samhällsförvaltning
som kommil all belraklas som ell nödvändigl fundament i den svenska demokratin.
Kommunerna och landstingskommunerna måsle enligt kommittén ha en stark
slällning, om samhällsverksamheten skall kunna utformas nära de enskilda
människorna. Från demokraliska utgångspunkter är del därför väsentligt alt den
kommunala självstyrelsen garanteras ett belydande reellt innehåll. Del år
enligl kommitténs uppfattning angelägel alt kommunerna och landstingskommunerna
har en betydande handlingsfrihet inom de ramar som statsmakterna drar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är emellertid uppenbart,
fortsätter kommittén, att många kommunala beslut har verkningar inle bara för
den egna kommunens eller landstingskommunens medlemmar. De enskilda människorna
har krav på rättssäkerhet, sysselsättning och lika tillgång till
samhällsservice. Slalen måsle därför kunna påverka - och i viss mån också styra
- den kommunala verksamheien. Därtill kommer ett slatiigl intresse all i viss
ulslräckning åstadkomma enhetlighet i den kommunala verksamhetens utformning
och innehåll och därmed likställighet mellan medborgarna i samhället oavsett
var i landet de bor. Della får emellertid enligl kommitténs mening inte ulgöra
hinder för kommunerna all göra avvägningar och prioriteringar rörande de olika
verksamhetsgrenarnas omfattning och den kommunala servicens inriktning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokala förhållanden - skillnader i behov - kan göra det
motiverat med relativt slora kommunala salsningar inom ell vissl
verksamhelsområde på bekostnad av servicen inom ett annat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravel på enhetlighet i den
kommunala verksamhetens utformning och innehåll aktualiserar frågan om lämpliga
styrmedel från statens sida. Enligt kommitténs uppfallning är det naturligl all
slalen vid frivilliga överläggningar med representanter för kommuner och
landstingskommuner lar upp vikliga kommunala avvägningsfrågor till diskussion.
Vidare kan statsmakterna även i fortsättningen förutsättas vilja påverka de
kommunala prioriteringarna såsom har skett när riksdagen har tagit ställning
till exempelvis utbyggnaden av barnomsorgen. Enligt kommitténs mening är del
dock knappasl möjligl all ställa upp någon allmängiltig princip som kan
tillämpas vid ställningstaganden till ulformningen av statens tillsyns- och
kontrollfunktioner. En avvägning mellan delvis motstridiga intressen måste
komma lill slånd vid varje tillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn till att en avvägning
mellan olika intressen måsle ske i varje enskild fråga om minskad statskontroll
är det enligt stalskontrollkommiltén inle möjligl alt i ell sammanhang
genomföra omfallande reformer av de statliga tillsyns- och
kontrollfunktionerna. Därtill är den kommunala och landstingskommunala
verksamheien alltför omfattande och komplex. Förändringarna bör i stället ske
successivt i takt med samhällsbyggandet i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del övervägande antalet
remissinslanser som lämnar allmänna omdömen om slalskontrollkommitténs arbete
anser att belänkandel är förtjänstfullt. Ett slorl antal remissinslanser
ansluter sig i stort sell lill de allmänna och principiella synpunkler som
kommittén redovisar. Endasl ell fåtal remissinstanser avger mera kritiska
helhetsomdömen. Några remissinstanser lar särskilt upp de mindre kommunernas
problem. Samhällsvetenskapliga fakultelsnämnden vid Umeå universitet anser all
de små kommunerna varken ekonomiskt eller administrativt har några
förulsätlningar alt klara en långl driven självstyrelse. Deras verksamhet
kommer även i fortsättningen att bygga på samarbele med andra kommuner.
Formerna för detla bör enligl fakultelsnämnden uppmärksammas mer än som nu har
skell. Institutionen för socionomulbildning vid Stockholms universitet
framhåller alt de små kommunerna och de små förvaltningarna kommer all behöva bistånd
i många tekniskt komplicerade frågor. Länsstyrelsen i Hallands län anser alt
kommittén inle lillräckligl har beaktat all resurserna hos de slora och små
kommunerna skiljer sig högsl avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om frivilliga
överenskommelser mellan slalen och kommunförbunden tas upp av
statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Institutionen
anser alt förfarandet ingalunda är oproblematiskt. Förhandlingssystemet
innebär att en informell styrning ersäller den formella. Kommunerna har
visserligen sluppit en detaljreglering men som minusposter framstår dels
avsaknaden av den offentliga genomlysning som följer med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagstiflningsproceduren, dels den osäkerhet som frånvaron
av rättsregler innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera av de remissinstanser som i
princip är positiva lill kommitténs arbete anser alt olika frågor återstår att
belysa. Riksrevisionsverkel anser all del är en brist alt kommiltén i fråga om
effeklivitetskontroll och allmän tillsyn inte har lämnal förslag till
förändringar av generell arl och inte heller i konkreta fall visat hur t. ex.
myndigheternas inspektionsverksamhet m. m. skall utformas för alt begränsa
koslnaderna för kommunerna. TCO menar alt kommiltén i alllför liten
utsträckning har beaktat de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag.
Kommunalarbetareförbundet framhåller all de statliga myndigheternas verksamhet
bl. a. präglas av bristande helhetssyn och samordning. Svenska kommunförbundet
anser all tiden nu är inne för att med betänkandet som grundval vidla mera
konkreta och målmedvetna åigärder för all åstadkomma en ökad handlingsfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna och landstingskommunerna
svarar i dag för många väsentliga samhällsuppgifter. Den kommunala verksamheien
har därigenom fåll grundläggande belydelse för samhällsekonomin och de enskilda
medborgarnas välfärd. Genom alt kommunerna har gells en aktiv roll i
reformarbetet har samhällsverksamheten fått en stark lokal förankring. Della är
enligt min mening väsenlligl eftersom de kommunala organen har de bäsla
förutsättningarna alt bedöma vilka åigärder som behövs för alt tillgodose
medborgarnas behov av samhällsservice på lokal nivå. För de enskilda
människorna innebär kommunal självstyrelse möjligheter att aktivt medverka i
samhällsarbetet. Informationsvägar och kontakter underiältas också när
avståndet är kort mellan de ansvariga beslutsfattarna och medborgarna. En
decentralisering av beslutsbefogenheter lill den kommunala sektorn anser jag
därför vara ett viktigt led i arbetel på att fördjupa demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhållandet mellan statliga och
kommunala organ har övervägts vid olika tillfällen. Strävan från statsmakternas
sida har därvid varit all öka den kommunala handlingsfriheten. Fortlöpande har
belydande förändringar gjorts i den statliga tillsynen över såväl kommuner som
landstingskommuner. Stalskonlrollkommillén har på ett förtjänstfullt sätt gjort
en samlad översyn. 1 likhei med fiertalel remissinslanser kan jag ansluta mig
lill de allmänna och principiella synpunkler som kommittén har redovisat i
belänkandel. Jag delar således kommitténs uppfattning att samspelet mellan
staten och kommunerna måste bygga på grundsynen om en enhetlig offentlig
verksamhet. Det är därför naturligt all stat och kommun i nära samverkan gör
erforderliga avvägningar av medborgarnas olika önskemål och behov med hänsyn
lill samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill särskill underslryka
kommitténs uppfattning alt man bör välja sådana former för statskontrollen all
ett förtroendefullt och ömsesidigt samarbete mellan den statliga och den
kommunala sektorn främjas. Liksom kommiltén anser jag emellertid all det
knappasl är möjligt och heller inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämpligt att ställa upp någon allmängiltig princip för
ulformningen av de statliga tillsyns- och kontrollfunktionerna. Verksamheien
måste successivt anpassas lill samhällsutvecklingens behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om den statliga tillsynen över de mindre kommunerna
har lagils upp av flera remissinstanser. För egen del anser jag att någon
differentierad statskontroll svårligen kan genomföras. Dagens kommuner har
enligt min mening förulsällningar alt självständigt handha de samhällsuppgifter
som anförtros dem. Om en fråga kräver slörre verksamhetsområde, finns
möjligheter lill inlerkommunalt samarbete. I många fall sker del genom
civilrältsliga avlal, kommunala bolag, stiftelser eller kommunalförbund. Stor
belydelse har också kommunförbundens verksamhei för alt tillgodose behovel av
sådan sakkunskap som enskilda kommuner och landstingskommuner saknar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De synpunkter som
statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet framför rörande
frivilliga överenskommelser mellan staten och kommunförbunden anser jag vara
värda uppmärksamhet. I likhei med kommittén anser jag att överläggningar mellan
stal och kommun är naturliga för diskussion om viktiga kommunala och
landstingskommunala frågor. Alternativet är ofta en delaljreglerad lagsliflning
som inle slår i överensstämmelse med statsmakternas strävan all öka den
kommunala självstyrelsen. I jämförelse med lagstiftning har del syslem för
överläggningar som utvecklats många fördelar. Därigenom kan på frivillighetens
väg den nödvändiga samordningen komma till slånd mellan statlig, kommunal och
landstingskommunal verksamhet. Resullalen av överläggningarna redovisas också
regelmässigt för riksdagen. Det berättigade kravel på öppen och offenllig
diskussion blir därigenom lillgodosell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med bl. a. riksrevisionsverket, TCO och Svenska
kommunförbundet anser jag alt utredningsarbetet om förhållandet mellan stal
och kommun bör pågå fortlöpande. Slatskonlrollkommilléns betänkande ulgör
därvid en väsentlig utgångspunkt. Ett systematiskt översynsarbele är angeläget
för alt förnya och utveckla den offentliga sektorn. Genom ett ökal kommunalt
ansvarslagande kan de enskilda medborgarnas synpunkler lill förenklingar i
samhällsförvaltningen bättre tas tillvara. För de statliga myndigheterna blir
del möjligl att i större utsträckning disponera resurser för övergripande planering.
En fråga som därvid bör ägnas ökad uppmärksamhet gäller myndigheternas
normgivningsverksamhel. I statskontrollkommitténs uppdrag har inle ingått att
utarbeta konkreta förslag till förändringar i föreskrifler, anvisningar och
råd. Detta är däremol en viklig uppgifi för den nu tillsatta
stat-kommungruppen. 1 detla sammanhang kommer den statliga tillsynens
ekonomiska konsekvenser att behandlas. En väsentlig utgångspunkt för
utredningsarbetet är all kommunernas och landstingskommunernas egna förslag till
förenklingar skall ligga till grund för arbetsgruppens överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av den grundsyn som jag har gett uttryck ål
kommer jag i del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följande att behandla de förslag som stalskontrollkommiltén
har lagt fram. Det gäller minskad underställning, förenklad
slatsbidragsgivning, slaisbidragsberälligade kominunala arbeien, begränsning
av myndigheternas normgivningsverksamhel saml fortsatt utvecklingsarbete. Bland
de förslag lill åigärder som jag kommer att redovisa finns två lagförslag om
minskad underställning. Även om riksdagens medverkan krävs endasl i dessa
delar, har jag ansett del angelägel att ge riksdagen en samlad redovisning av
de åigärder som enligl min mening bör vidtas för all stärka den kommunala
självstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Minskad underställning m. rn. Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa kommunala och
landstingskommunaia beslul måsle för alt bli gällande underställas regeringen
eller annan statlig myndighet för prövning och fastställelse. Bestämmelser om
underställning finns både i kommunallagen (1977:179) och i olika
specialförfatlningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underslällningsskyldighelen har
emellertid begränsats under senare år. Sålunda har underslällningsskyldighelen
avskaffals år 1969 beträffande reglemente för kommunstyrelsen (prop. 1969:63,
KU 1969:44, rskr 1969:405) och år 1972 belräffande reglemente för besvärsnämnd
(prop. 1972:12, KU 1972:11, rskr 1972:45). Vid sisinämnda tillfälle avskaffades
också skyldigheten alt underställa vissa avgiftsbeslut. I samband med
kommunallagens tillkomst år 1977 begränsades kraftigt underslällningsskyl-'
dighelen i fråga om finansiella beslul (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr
1976/77:148). Vidare avskaffades i del sammanhanget skyldigheten all
underställa länsstyrelsen beslul om bl. a. delegation från byggnadsnämnd och
hälsovårdsnämnd saml plan för ålderdomshem (prop. 1976/77:1, KU 1976/77:25,
rskr 1976/77:148).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskonlrollkommillén har haft som
en huvuduppgift att överväga om underslällningsskyldighelen ytterligare kan
begränsas. I ell delbelänkande (Ds Kn 1977:7) föreslog kommittén all
kommunernas och landstingskommunernas skyldighel alt underställa regeringen
beslut om all la upp lån eller ingå borgen skulle avskaffas. Ell annat
delbelänkande (Ds Kn 1977:8) innehöll förslag om alt slopa kommunernas
skyldighel att underställa länsstyrelsen beslul om brandordning. På grundval av
dessa båda betänkanden föreslog regeringen i proposilion 1978/79:53 alt
underslällningsskyldighelen skulle las bort i enlighel med kommitténs förslag.
Riksdagen biföll förslaget i fråga om lån och borgen medan
underslällningsskyldighelen belräffande brandordning kvarslår (KU 1978/79:26,
rskr 1978/79:220).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband med de nu redovisade
beslulen alt la bort underställningsskyl-dighet har det gjorts vissa allmänna
ullalanden om underslällningsinslilulel. 1 proposition 1976/77:1 (s. 101)
uttalade dåvarande chefen för kommundeparlemenlet all ulvecklingen med all
minska antalet underslällningsplikliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärendegrupper borde forlsälla. Inte minsl
kommunindelningsreformen hade enligl hans mening skapat förutsättningar för all
låta kommunerna själva avgöra ärenden i vilka beslutanderätten tidigare varil
delad mellan kommunerna och en statlig myndighet. Uttalandet lämnades ulan
erinran av riksdagen. I proposilion 1978/79:53 (s. 15) ullalade sig min
företrädare för en fortsall utveckling mol andra former för samspelet mellan
statliga och kommunala organ. Inte heller mot della uttalande hade riksdagen
någon erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sill sluibetänkande redovisar stalskonlrollkommillén sin
grundsyn på underställningsinslitutel. Kommittén framhåller att
underställningsförfaran-del intar en särställning bland alla de olika former av
statlig tillsyn av kommunal verksamhei som förekommer. Det normala är numera
att statlig kontroll av kommunala och landstingskommunala organs sätt att
fullgöra uppgifler som staten ålagt dem sker försl sedan kontrollåtgärder har
påkallats genom besvär eller när någol missförhållande har uppstått eller kan
befaras uppslå. Underslällningsinslilulel utmärks däremot av all del kommunala
eller landstingskommunaia beslutet blir juridiskt gällande försl sedan prövning
och godkännande har skett av slallig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening är det uppenbari all
underslällnigsförfarandet med dess karaktär av generell statskontroll allmänt
sell mindre väl överensstämmer med en modern syn på samspelet mellan å ena
sidan statliga och å andra sidan kommunala och landstingskommunala organ.
Undersläll-ningsförfarandet har i regel till syfle all garantera laglighel och
skälighet hos de kommunala besluten. Det kan gälla exempelvis den enskildes
rättssäkerhet och lika tillgång lill samhällsservice. Enligl kommiltén har
förutsättningarna för ökad kommunal självstyrelse vidgats genom att de
kommunala förvaltningsorganen har fåll slörre resurser. Kommittén anser därför
all del numera inle finns skäl all befara alt de kommunala besluten annat än
undantagsvis skulle brista i laglighel eller skälighet. Kommittén framhåller
emellertid all samlidigl som inskränkningar i statens kontrollfunktioner
gentemol kommunerna övervägs måste kraven på samordning och likformighet i
samhällsarbetet beaktas. Det är enligl kommiltén givet att vid denna bedömning
den enskilde medborgarens rättssäkerhet och krav på likvärdig service måste
väga lungl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När statskontroll av viss kommunal eller
landstingskommunal verksamhet bedöms nödvändig, t. ex. med hänsyn lill att väsentliga
samhällsövergripan-de mål behöver garanteras, är del enligl kommittén myckel
viktigt att så långl möjligl sådana konlrollformer väljs som ger slorl uirymme
för ell förtroendefullt och ömsesidigt samarbete mellan statliga och kommunala
organ. Vidare bör enligl kommittén tillsynssystemel byggas upp på sådant sätt
all de statliga organen i sin kontrollverksamhet får möjlighel all la slor
hänsyn lill den kommunala självstyrelsens förutsättningar och villkor.
Kommitténs grunduppfatlning är all man i första hand bör överväga lösningar som
innebär att de statliga organen genom allmänna råd och annan vägledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>underlättar för kommunerna och landstingskommunerna att
fullgöra sina uppgifter. Enligt kommittén ligger den bästa garantin för att de
kommunala organen fullgör sina uppgifter på ett korrekt sätt i organens
politiska ansvar. Kommittén anser all detla konstaterande bör vara en av
hörnpelarna när det gäller såväl att välja lämpliga former för statlig tillsyn
av kommunal verksamhet som all i praktiken utföra tiUsynsuppgifterna. Kommittén
framhåller vidare alt underslällningsförfarandel kan skapa en onödig byråkrati
som även har negativa kostnadseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar i allmänhel
kommitténs grundsyn på undersläll-ningsfrågorna. Ett fåtal remissinstanser
framför krifiska synpunkler. Länsstyrelsen i Norrbottens län t. ex. anser alt
kommittén i sin behandling av underslällningsfrågorna ulgår från att
underslällningsplikliga beslut innebär ett motsatsförhållande mellan de
statliga och kommunala myndigheterna. Länsstyrelsen upplever inte någol sådant
motsatsförhållande. Länsstyrelsen i Hallands län krifiserar kommitténs
uttalande alt den bäsla garantin för alt de kommunala organen fullgör sina
uppgifter på ett korrekt sätt ligger i organens politiska ansvar. Enligt
länsstyrelsen kan det politiska ansvaret hos kommunala organ inle utan vidare
ersätta den statliga kontrollen. Statskontoret efterlyser en närmare
diskussion om varför del av hänsyn lill exempelvis resursaspekler eller av
demokralihänsyn är lämpligl att slopa en underställningsskyldighet. Ulan en
sådan diskussion är det enligl statskontoret svårt att bedöma hur stor
krångelminskning som kan åstadkommas genom alt la bort en viss
underställningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhei med flertalet
remissinslanser kan jag i slort sett ansluta mig till kommitténs syn på
underslällningsfrågorna. Jag anser sålunda alt det befogade i denna generella
form av statskontroll kan sällas i fråga. Delta gäller även bortsett från den
onödiga omgång syslemel kan sägas innebära i alla de ärenden där det kommunala
beslutet fastställs ulan ändring. Jag anser inle alt något motsatsförhållande
mellan statliga och kommunala myndigheter behöver konstrueras för att allmänt
kunna konstatera att underställnings-förfarandet i slort sett har spelat ut sin
roll. Samarbetet mellan statliga och kommunala organ främjas i allmänhet inte
av denna form av statskontroll. Andra former såsom samråd och allmän rådgivning
ligger mer i linje med en modern syn på samspelet mellan statliga och kommunala
organ. Jag kan i och för sig instämma i den uppfattning som har framförts av
länsstyrelsen i Hallands län, nämligen alt del politiska ansvaret hos kommunala
beslutsfattare inle ulan vidare kan ersätta den statliga kontrollen.
Tillsammans med möjlighelen alt anföra kommunalbesvär och ett utvecklat system
för ett förtroendefullt samarbele mellan statliga och kommunala organ ulgör
dock enligt min mening det politiska ansvaret en god garanti för alt de
kommunala uppgifterna fullgörs på ell tillfredsställande sätt med hänsyn fill
såväl laglighet som lämplighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser således att utvecklingen med att minska antalel
underställnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pliktiga
ärendegrupper bör fortsätta. Denna utveckling bör enligt min mening ses som ett
uttryck för statsmakternas förtroende för kommunernas och landsfingskommunernas
förmåga att själva sköta sina angelägenheter. I de fall när en fortsatt statlig
kontroll behövs bör man i första hand välja former som är mindre ingripande i
den kommunala självstyrelsen än underställning. Ett slopande av
underställningsförfarandet för en ärendegrupp kan enligt min mening också ses
som en åtgärd mot krångel och onödig byråkrati. Man bör även på sikt kunna
räkna med en effektivare användning av samhällsresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill understryka all den allmänna syn på
underställningsinsfitutet som jag nu har redovisat ligger helt i linje med
statsmakternas ställningstaganden under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvarvarande
underslällningsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stalskontrollkommiltén har gjort en genomgång av
kvarvarande underslällningsbestämmelser. Syftet har varit att kartlägga alla
underställningsbestämmelser som kommunerna och landsfingskommunerna uppfattar
som onödig statskontroll. Kommittén har övervägt om underställningen kan
avskaffas ulan att den enskildes rättssäkerhet eller intresset av likvärdig
service sätts i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén har lagt fram två lagförslag om slopad
underställningsskyldighet. Det gäller dels förslag om ändring i kommunallagen
beträffande beslut om ianspråktagande av medel ur kapitalfond, dels förslag om
ändring i lagen om kommunal beredskap beträffande beslut om kommunal beredskapsplan.
Jag kommer i det följande att ta upp dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén har dessutom föreslagit att
underställningsskyldigheten avskaffas i tre ärendegrupper inom
utbildningsområdet. Förslagen avser författningar som det ankommer på
regeringen att besluta om. Dels föreslås ändring i skolförordningen så att
underställningsskyldigheten tas bort för beslul om instruktion för skolchef och
biträdande skoldirektör samt för beslul om ny-, fill- eller ombyggnad av
skolhus för gymnasieskola inom landsfingskommunernas verksamhetsområde. Dels
föreslås sådan ändring i folkhögskoleförordningen att
underställningsskyldigheten slopas för beslut om reglemente för folkhögskola
med kommun eller landstingskommun som huvudman. Dessa förslag överensstämmer i
huvudsak med förslag som har avgetts av skoladministrafiva kommittén dels i en
promemoria (PM 29) den 14 december 1979, dels i betänkandet (SOU 1980:5)
Förenklad skoladministration. Skoladministrativa kommitténs förslag har
remissbehandlats och bereds f. n. i utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontrollkommitlén har utöver nu nämnda förslag
lämnat synpunkter på ell antal andra beslämmelser om underställning. Samtliga
dessa ligger inom sakområden som olika kommittéer eller särskilda utredare har
getts i uppdrag att utreda eller som på annat sätt övervägs inom
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stalskontrollkommiltén har därför avstått från att lägga
fram förslag när det gäller dessa underställningsfrågor. I stället har vissa
synpunkter lämnats. Synpunkterna avser underställning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut om
hamnavgifter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetsplan for
allmän väg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hamnordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut om
galumarksersältning och gatubyggnadskostnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>planbeslul m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut om
renhållning av gångbana</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lokal
hälsovårdsordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnhemsplan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vissa beslut
enligl omsorgslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslul om
valkretsindelning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbundsordning
för kommunalförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lokal
ordningsstadga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reglemente för
spårvägsföretag m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågorna om underställning av
beslut om hamnavgifier, hamnordning och arbetsplan för väg övervägs inom
kommunikationsdepartementet och dess kommittéer. När del gäller frågan om
hamnavgifier pågår arbele med en proposilion lill riksdagen. Avsikten är alt
underslällningsförfarandel skall försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen (K 1979:02) om översyn
av statsbidragssystemet för kommunal väghållning har i uppdrag att utreda
frågan om en lämplig avgränsning mellan slallig och kommunal väghållning.
Ulredningen skall även göra en samlad översyn av statsbidragssystemet för den
kommunala väghållningen. En allmän utgångspunkt i ulredningens arbele är all få
till stånd ett ökal kommunall självbestämmande i väghållningsfrågor. Enligt vad
jag har erfarit kommer utredningen all överväga underslällningsförfarandet vid
fastställelse av arbetsplan för allmän väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom bostadsdepartementet pågår en
översyn av byggnadslagens regler om galumarksersältning och gatubyggnadskostnad.
En proposilion med förslag lill förenklingar av beslämmelserna kommer enligt
vad jag har inhämtat alt föreläggas riksdagen under våren 1981. Frågan om
underställning av planbeslul bereds inom ramen för del arbele med en plan- och
byggnadslag som pågår inom bosladsdepartementet. Även frågan om renhållning av
gångbana övervägs f. n. inom bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälsovårdssladgeuiredningen har i sitt betänkande (SOU
1978:44) Kommunalt hälsoskydd utarbetat ett förslag till en ny lag som skall
ersätta hälsovårdsstadgan (1958:663). Den nuvarande ordningen med
normalhälso-vårdsordning och lokal hälsovårdsordning samt länsslyrelsens
fastställelse av lokal hälsovårdsordning har inte gells någon motsvarighet i
förslagel. Om del genomförs, kommer alltså underställningen av hälsvårdsordning
att upphö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ra. Frågan bereds f. n. inom socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om underställning för fastställelse av
barnhemsplan finns i barnavårdslagen (1960:97). I samband med all den nya
socialtjänstlagen (1980:620) träder i kraft upphör barnavårdslagen att gälla.
Beslämmelserna i denna lag ersätts av socialtjänstlagens bestämmelser. I
socialtjänstlagen finns inte begreppen barnhem och barnhemsplan. Begreppet barnhem
har ersatts av "hem för vård eller boende" som inkluderar alla lyper
av hem under kommunall eller landslingskommunall huvudmannaskap. Beträffande
planerna stadgas i 22 § socialtjänstlagen all behovel av hem skall redovisas i
plan, som upprättats av kommunerna och landsfingskommunen i området gemensamt.
Enligt 70 § skall planerna ges in lill socialstyrelsen. Någon föreskrift om att
planerna skall fastställas av statlig myndighet finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De underställningsfrågor som regleras i lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda och stadgan (1968:146)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda nämligen underställning
av omsorgsplan, godkännande av inrättning för omsorgen samt underställning av
instmkfion för särskolchef är, som statskontrollkommittén redovisat, föremål
för överväganden inom omsorgskommittén (S 1977:12). Enligt vad jag har erfarit
kommer kommittén inom kort all lägga fram ett slutbetänkande i vilket
underslällningsfrågorna behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1978 års vallagskommitté (Ju
1978:01) har enligt direktiven (Dir 1977:120) all göra en översyn av vallagen i
dess helhet. De av statskontrollkommittén aktualiserade frågorna om beslut om
valkretsar och valdistrikt inom kommun har övervägts av vallagskommittén. I ett
delbetänkande (SOU 1980:45) Översyn av vallagen 2 som nyligen överlämnats till
statsrådet Petri lägger kommittén fram ett förslag som bl. a. innebär ett ökat
kommunalt inflytande när det gäller beslut om valkretsindelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag framhållit i budgetproposifionen (prop.
1979/80:100 bil. 18 s. 4) kommer jag i ett annat sammanhang alt la upp frågan
om en översyn av lagen (1957:281) om kommunalförbund. I samband med en sådan
översyn kommer även bestämmelserna om underställning av förbundsordning för
kommunalförbund att behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02) har i uppdrag att
göra en översyn av allmänna ordningsstadgan. Enligt direktiven för utredningen
(Dir 1977:15) ingår det i översynsarbetet att pröva formerna för beslut om
lokal ordningsstadga. Även frågan om underställning av reglemente och taxor för
spårvägsföretag m. m. kommer alt övervägas av'utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om kommunernas räddningstjänstorganisation
behandlas av räddningsljänstkommillén (Kn 1979:01). Kommittén har i uppdrag att
förutsättningslöst utreda frågan om huvudmannaskapet för en räddningstjänst
med nuvarande och möjliga uppgifter. Beroende på de resultat kommittén kommer
fram till kommer jag senare att ta upp frågan om underställning av
brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har av naturliga skäl valt att inte gå närmare in på
de underställnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågor som är föremål för överväganden i annat sammanhang.
Jag vill endasl framhålla alt utgångspunkten vid bedömningen av om ett
underställnings-förfarande skall behållas bör vara de allmänna synpunkler som
jag lidigare har redovisat. Med den utgångspunkten bör enligt min mening
underställningsförfarandet kunna avskaffas i flertalet fall. En bevakning av
frågorna kommer all ske genom stat-kommungruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsvis bildande av kommunalförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskonlrollkommiltén har i detla
sammanhang också tagit upp vissa beslämmelser i speciallagstiftning om
tvångsvis bildande av kommunalförbund. Det gäller bosladsförmedlingsförbund,
regionplaneförbund och kollektivtrafikförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 4 § lagen (1947:523) om
kommunala åigärder till bostadsförsörjningens främjande (4 § ändrad senast
1977:215) kan regeringen ålägga kommuner som kan anses utgöra en enhet i
bosladsförsörjningshänseende att anordna gemensam bostadsförmedling. Om så har
skett, skall kommunerna handha denna i kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa bestämmelser om kommunalförbund för
bostadsförmedling har aktualitet huvudsakligen i de tre storstadsområdena.
Bestämmelserna övervägdes i proposilion 1976/77:1 om minskad statlig
detaljreglering av kommunerna m. m. Någon ändring föreslogs därvid inle
belräffande möjligheten att tvångsvis inrätta bostadsförmedlingsförbund.
Orsaken härtill var dels att frågan nyligen hade prövats av riksdagen, dels att
kommunindelningsreformen beträffande de tre storstadsregionerna inle hade haft
samma avgörande betydelse som för landet i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelser om regionplaneförbund
finns i 127-129 §§ byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1972:775). Regeringen
bestämmer om det för ett område skall finnas regionplan (127 §). Om regeringen
har beslutat all regionplan skall finnas, skall de kommuner som berörs bilda
ett regionplaneförbund (128 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även enligt PBL-utredningens förslag lill ny plan- och
bygglag (SOU 1979:65 och 66) finns möjlighet för regeringen att förordna all
ell regionplaneförbund skall bildas för att ulgöra regionplaneorgan. Enligt
förslagel kan även landsfingskommun eller ett befintligt kommunalförbund
förordnas att vara regionplaneorgan. PBL-utredningens förslag har remissbehandlats
och bereds f. n. i bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om samverkansformer för kollektivtrafiken
finns i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollekliv persontrafik.
Enligt lagen skall kommunerna och landstingskommunen i varje län, med undanlag
för Stockholms och Gotlands län, gemensamt vara huvudman för den lokala och
regionala kollektivtrafiken på väg (1 och 2 §§). Samverkan kan ske antingen
genom ett aktiebolag eller genom ett kommunalförbund. Är kommunerna och
landsfingskommunen inte överens handhas uppgifterna av kommunerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och landstingskommunen i kommunalförbund. Om enighet inte
kan uppnås om förbundsordningen för ett sådant kommunalförbund eller om
ordförande i förbundets fullmäktige eller styrelse, får regeringen besluta i
dessa frågor (4 §). Landstingskommunerna och kommunerna får bestämma när de
skall åta sig huvudmannaskap enligt lagen. Det skall dock ske senast den 1 juli
1981 i samtliga län utom Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. I de
angivna tre länen skall del i stället ske senasi den 1 juli 1983. Hittills har
huvudmän bildals i åtta län, varav ett i form av kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stalskontrollkommiltén anser att del är principiellt
felaktigt alt möjlighel finns för statlig myndighet att ålägga kommuner eller
landsfingskommuner att bilda kommunalförbund. Kommittén påpekar dock all
tvångsmomenlet ingår som ett sista led i ett förfarande för att uppnå vissa
önskvärda effekter. Dessutom framhåller kommiltén att kommunalförbund från
kommunalde-mokratisk synpunkt har vissa fördelar framför samverkan genom avlal
eller i bolag, bl. a. insynsmöjligheten. För att bestämmelserna om alt
tvångsvis inrätta kommunalförbund skall kunna las bort måsle enligt kommittén
övriga därmed sammanhängande frågor övervägas yllerligare. Belräffande
bosladsförmedlingsförbund anser kommittén att det från statskonlrollsyn-punkl
skulle vara en marginell åtgärd att ta bort kommunalförbundsformen som
obligatorisk samverkansform för gemensam bostadsförmedling samtidigt som
regeringens möjlighet att ålägga kommuner alt gemensamt fullgöra denna
skyldighet kvarstår. För alt öka kommunernas frihet borde i slällel denna
möjlighet för regeringen helt las bort, anser kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remissinstanser som har lagit
upp dessa frågor ansluter sig till kommitténs principiella uppfattning all
kommunalförbund inle bör få bildas tvångsvis. Enligt Östersunds kommun är del
angeläget med en översyn av den lagstiftning som innehåller sådana regler.
Översynen kan enligl kommunen lämpligen göras i samband med den aviserade
översynen av kommunalförbundslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag att
del, när interkommunal samverkan inom ett visst område behövs, i regel bör
ankomma på de kommunala organen att bestämma samarbetsformerna-. Såsom
kommittén framhåller är del dock inte möjligt att i detta sammanhang la bort de
bestämmelser som innebär att kommuner och landstingskommuner kan tvingas in i
kommunalförbund. När det gäller formerna för huvudmannaskapet för den
kollekfiva persontrafiken på väg konstaterar jag alt det redan i dag finns en
belydande flexibilitet och valfrihet i samverkansformerna. Men hänsyn vidare
till att gällande trafikpolifiska riktlinjer förutsätter att ansvaret för
kollektivtrafiken är fastlagt anser jag det inte heller lämpligt att nu ompröva
huvudmannaskapsfrågan för den lokala och regionala trafikförsörjningen. Den
principiella frågan om tvingande föreskrifter alt bilda kommunalförbund kräver
dock ytterligare överväganden. Jag avser att ta upp frågan med tvängsvisa
kommunalförbund i direkfiven för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den översyn av kommunålförbundslagen som jag lidigare har
nämnl. Frågan om regionplaneförbund övervägs dessutom inom bostadsdepartementet
i samband med arbetet med en ny plan- och bygglag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ianspråktagande av medel ur kapitalfond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 4 kap. 6 § kommunallagen finns
bestämmelser om fondbildning. Kommuner och landsfingskommuner får enligt
paragrafen avsätta medel fill kapitalfonder och driftfonder. Fondmedel får tas
i anspråk för annat ändamål än det som fonden avser endast genom beslut i
samband med att budgeten fastställs. Medel ur kapitalfond får tas i anspråk för
drifländamål endast om regeringen medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allmän bestämmelse om förmögenhetsförvaltning finns i 4
kap. 1 § kommunallagen. Enligt denna bestämmelse bör fasl eller lös egendom som
tillhör kommun eller landstingskommun förvaltas så alt förmögenheten inle
minskas. I propositionen om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m. (prop.
1975/76:187 s. 510) uttalade dåvarande chefen för kommundepartementet att en
konsekvens av principen om förmögenhetsskyddet i denna bestämmelse är att medel
ur kapitalfond i princip inte bör få tas i anspråk för driftändamål. Förbudet
bör enligt departementschefen emellertid inle vara undantagslöst. Som ett
exempel på när det kan tänkas vara försvarligt all ta i anspråk medel ur
kapitalfond för driftändamål nämndes att fondering har sketl för en speciell investering,
som sedan på grund av ulvecklingen blir obehövlig. Det är, anförde
departementschefen, knappast möjligt att på förhand precisera undantagsfallen
eller att formulera ett allmänt undantag utan alt alltför mycket försvaga den
ledande grundprincipen. Han föreslog därför att det i kommunallagen infördes en
föreskrift om alt medel ur kapitalfond inte får tas i anspråk för driftändamål
utan regeringens medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om kommunalförbund
lillämpas enligt 16 § lagen (1957:281) om kommunalförbund (omtryckt 1977:181,
16 § ändrad senast 1979:237) bestämmelserna i 4 kap. 1 och 6 §§ kommunallagen
på motsvarande sätt. Dessutom gäller enligt 4 § 6 lagen om kommunalförbund alt
förbundsordning skall innehålla bestämmelser om den rätt fill fondbildning som
medges förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom riksdagens beslut med
anledning av proposifion 1978/79:53 om minskad statskontroll över kommunerna
och landstingskommunerna har regeringens prövning av kommunala beslul om att ta
upp lån eller ingå borgen avskaffats (KU 1978/79:26, rskr 1978/79:220). När det
gäller underställning av finansiella beslut återstår härefter bara den nu
aktuella bestämmelsen om ianspråktagande av medel ur kapitalfond för drifländamål.
I samband med remissbehandlingen av frågan om underställning av beslut om lån
och borgen hade en remissinstans förordat att även denna
underställningsskyldighet skulle tas bort. Föredragande departementschefen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uttalade med anledning härav alt han förutsatte alt
slatskonlrollkommiltén skulle behandla frågan i sitl forlsatla arbele (prop. s.
23).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stalskontrollkommiltén har nu föreslagit alt den
ifrågavarande föreskriften tas bort. Kommittén erinrar om att kommunförbunden
har utfärdat rekommendationer med systematiskt uppbyggd kontoplan för bokföring
och budget. Dessa rekommendationer har i praktiken vunnit en så gott som
fullständig efterföljd, framhåller kommittén. Innebörden är bl. a. att en
bestämd åtskillnad upprätthålls mellan kapilalbudget och driftbudget. De
resurser som står till buds enligt kapitalbudgeten får i princip inte användas
för driftändamål. Några medel skall således inte överföras från
kapitalbud-gelen lill driftbudgeten, en ordning som enligt kommittén ulgör ett
viktigt led i förmögenhetsskyddel. För att behålla och öka stamkapitalet måste
däremot vissa överföringar ske från driftbudgeten till kapilalbudgeten. Dessa
överföringar avser främst avskrivningsmedel. Kapitalfonder bildas för att
utjämna utdebiteringsbehovet mellan olika år. Allmän invesleringsfond och
särskild investeringsfond är exempel på kapitalfonder. Skalteregleringsfond är
exempel på driftfond. Sådan fondbildning avser alt täcka framtida utgifter för
driftändamål, dvs. löpande utgifter. Genom friheten all ulan närmare
ändamålsbeslämning avsätta medel lill allmän investeringsfond och skalteregleringsfond
har kommunerna och landstingskommunerna i praktiken en obegränsad
fonderingsfrihet. De allmänna investeringsfonderna och
skalte-regleringsfonderna svarar för över hälften av fondmedlen i kommunerna
och landstingskommunerna. För dessa fonder är ändamålet så allmäninriktat inom
kapital- resp. driftsidan att det sällan kommer i fråga att ändra
ändamålsbeslämningen. Möjligheten att avsätta medel till särskild invesleringsfond
utnyttjas i mycket begränsad ulslräckning. Del torde enligl kommittén endast i
undantagsfall finnas skäl att på detta sätt specialdestinera medel fill visst
investeringsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén anser att de i 4 kap. 1 § kommunallagen intagna
beslämmelserna om förmögenhetsskydd är en fillräcklig reglering även av
fondanvändningen. Principen om förmögenhetsskyddel innebär bl. a. att medel ur
kapitalfond normalt inte får tas i anspråk för driftändamål. Emellertid,
framhåller kommittén, kan det i praktiken förekomma fall när denna huvudregel
får vika. Det kan t. ex. gälla situationer där fondering har skett av medel för
speciella investeringar som av vissa skäl har blivit obehövliga. I dessa fall
torde det enligt kommittén dock i allmänhet vara naturligast att föra över
medlen till den allmänna investeringsfonden. Endasl då alldeles särskilda
omständigheter föreligger torde det kunna motiveras att medel ur kapitalfond
används för driftändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt kommitténs bedömning har den
nuvarande bestämmelsen i 4 kap. 6 § om all medel ur kapitalfond får tas i
anspråk för driftändamål endast om regeringen medger det i praktiken ingen
betydelse. Del mycket begränsade antal ärenden som regeringen prövat med slöd
av beslämmelsen framhålls som ett bevis för delta. Ett borttagande av
bestämmelsen innebär enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommittén
att det i framtiden i första hand får ankomma på kommunerna och
landstingskommunerna att avgöra när den kommunalekonomiska situationen är sådan
att den aktuella huvudprincipen kan uppges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser som har yttrat sig om
kommitténs förslag att ta bort underställningsskyldigheten tillstyrker
förslaget eller lämnar det utan erinran. Flertalet remissinslanser instämmer också
i kommitténs mofivering lill förslaget. Företagsekonomiska insfitufionen vid
Göteborgs universitet anser dock i motsats fill kommittén att bestämmelsen i 4
kap. 1 § kommunallagen om förmögenhetsskyddet inte är en tillräcklig reglering
av fondanvändningen. Enligt insfitufionen är det förmögenhetsskydd som denna
bestämmelse ger nominellt och har därför marginell betydelse särskilt om
stamkapitalet kan minskas genom överföring av medel från kapitalfonder för
finansiering av driftändamål. I stället för att hänvisa fill bestämmelsen anser
insfitutionen att en översyn av kommunernas budget- och redovisningssystem bör
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag att den statliga
kontrollen genom underställningsprövning inte behövs när det gäller beslut om
att ta medel ur kapitalfond i anspråk för driftändamål. Jag kan även i alll
väsentligt ansluta mig till de överväganden som ligger till grund för
kommitténs förslag. Med anledning av de synpunkler som företagsekonomiska
institutionen vid Göteborgs universitet har framfört vill jag understryka att
principen om förmögenhetsskyddet i 4 kap. 1 § kommunallagen innebär att medel
ur kapitalfond normalt inte kan tas i anspråk för driftändamål. Beslut om att
göra detta torde därför hksom f. n. komma att bli sällsynta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag förordar således att
underställningssbestämmelsen i 4 kap. 6 § kommunallagen tas bort. Även för
kommunalförbundens del bör den ifrågavarande underställningsskyldigheten
avskaffas. Delta kräver dock ingen ändring i lagen om kommunalförbund, eftersom
det i 16 § denna lag direkt hänvisas till 4 kap. 6 § kommunallagen. De
materiella beslämmelserna om fondbildning finns således även för
kommunalförbundens del i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har beträffande den nu behandlade
underställningsfrågan samrått med chefen för budgetdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underställning
av kommunala beredskapsplaner m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om den kommunala
beredskapsplanläggningen finns i lagen (1964:63) om kommunal beredskap
(omtryckt 1977:417). Kommunerna och landstingskommunerna är skyldiga alt under
beredskapstillstånd utöva verksamhet även fill förmån för sådan befolkning från
annan kommun eller landstingskommun som fill följd av krigsskada, utrymning
eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden tagit uppehåll
inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunen (1 §). Enligt 6 § åligger det kommunerna och
landstingskommunerna att redan i fredsfid vidta de förberedelser som behövs för
att de skall kunna fullgöra sina uppgifter under beredskapstiUstånd. I fråga om
hälso-och sjukvården gäller dock särskilda bestämmelser i krigssjukvårdslagen
(1953:688).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 7 § lagen om kommunal beredskap får länsstyrelsen,
om del behövs med hänsyn fill beredskapsuppgiflernas omfattning eller
betydelse, förordna att en kommun skall upprätta och anta en särskild plan där
beredskapsförberedelserna redovisas. Planen skall underställas länsstyrelsen
för godkännande. Beslämmelsen gäller också i fråga om landstingskommun. Plan
för landsfingskommun behöver emellertid inte underställas länsstyrelsens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommuner och landstingskommuner som
har upprättat beredskapsplan har enligl 16 § rätt lill statsbidrag med 90
procent eller den slörre del av planläggningskostnadens belopp som regeringen
bestämmer. När plan upprättas första gången, skall planläggningskostnaden
beräknas efler grunder som regeringen fastställer. Bidrag kan dock utgå efter
den faktiska kostnaden, om kommunen eller landstingskommunen begär det inom två
månader från den dag då den fick del av förordnandet om planläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 14 § åligger del länsstyrelsen att följa
tillämpningen av lagen. Länsstyrelsen skall därvid tillse alt såväl
förberedelsearbetet som själva verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt säll
saml samordnas med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.
Underlåter kommun eller landsfingskommun alt vidta åtgärd som åvilar den enligt
lagen eller enligl föreskrift som meddelats med stöd av lagen får länsstyrelsen,
om rättelse inle kan vinnas på annat säll, förelägga kommunen eller
landstingskommunen lämpligt vite eller också själv vidta den åtgärd som
skyldigheten avser (20 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att handha vissa centrala
samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplaneringen har en
särskild myndighet, riksnämnden för kommunal beredskap, inrättats. Riksnämnden
har bl. a. utfärdat allmänna anvisningar för beredskapsplanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga kommuner utom de år 1980 nybildade kommunerna
Vadslena och Dorotea har nu upprättat beredskapsplan. För landsfingskommunernas
del beräknas planläggningen bli slutförd under budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På kommunerna ankommer det även alt
upprätta och anta skyddsrumsplaner. Bestämmelser härom finns i 4 kap.
civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712) och i skyddsrumsförordningen
(1979:90). Enligt 6§ skyddsrumsförordningen gäller skyddsrumsplan dock inte
förrän länsstyrelsen har fastställt planen i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skyddsrumsorlens
gränser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>indelningen av
orten i skyddsrumsområden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det totala
behovet av skyddsmmsplatser i varje skyddsrumsområde. Statskontrollkommitlén
föreslår att underställningsskyldigheten avskaffas</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belräffande kommunala beredskapsplaner. Kommiltén påpekar
all del som skål för att landsfingskommunal beredskapsplan inte behöver
fastställas har angetts alt planen upprättas i samarbete med länsstyrelsen och
övriga berörda totalförsvarsmyndigheler (prop. 1976/77:74 bil. 8 s. 16). Enligl
kommiltén förekommer ett sådant samarbele också när del gäller kommunala
beredskapsplaner. Kommittén framhåller vidare all länsstyrelsen har omfattande
uppgifler och befogenheter när det gäller att se lill att kommunerna och
landstingskommunerna fullgör sina beredskapsuppgifler på ett tillfredsställande
sätt. Enligt kommitténs mening kan därför länsstyrelsens nuvarande
fastslällelseprövning i fråga om kommunala beredskapsplaner slopas ulan risk
för menliga effekter för beredskapsplanläggningen. Enligt kommitténs mening kan
man lita på alt det finns en positiv vilja hos såväl kommunerna som
totallförsvarsmyndighelerna alt finna sådana samförslåndslösningar som
tillgodoser de krav på den kommunala beredskapsplanläggningen som kommer till
ullryck i lagen om kommunal beredskap. Kommittén föreslår därför att
underställningsskyldigheten las bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravel på samråd med länsstyrelsen
anser kommittén ha sådan tyngd att samrådsskyldigheten bör skrivas in i lagen.
Vidare förordar kommittén en uttrycklig föreskrift om att kommunernas och
landstingskommunernas beredskapsplaner skall sändas in till länsstyrelsen. För
tydlighetens skull föreslår kommittén att del i lagen anges att bestämmelserna
om samråd och redovisning för länsstyrelsen skall gälla också i fråga om sådan
ändring av plan som sker med anledning av att länsstyrelsen har förordnat om
revision av plan. Slutligen föreslås en följdändring i 16 § om statsbidrag för
beredskapsplanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller skyddsrumsplaner
föreslår kommittén inle någon ändring i nuvarande handläggningsordning.
Kommiltén anser således att underslällningsskyldighelen bör behållas. Vid
skyddsrumsbyggandel skall, framhåller kommittén, inle bara tekniska och
ekonomiska synpunkter beaklas. Även s. k. civilförsvarstaktiska hänsyn skall
las. Detla har särskild betydelse beträffande de delar av skyddsrumsplanen som
anges under 6 § 1-3 skyddsiumsförordningen. Länsstyrelsen anger de särskilda
civilförsvarstaktiska förutsättningarna för planläggningen och planens
genomförande. Skyddsrumsplanen växer fram under fortlöpande samråd mellan
kommunen och länsstyrelsen. Enligl kommittén får det anses rimligl alt
länsstyrelsen som civilförsvarsmyndighet lar ansvar för de
civilförsvarstaktiska delarna av planen. Skyddsrumsplanen och dess genomförande
har också belydelse för länsstyrelsens planläggning av andra
civilförsvarsålgärder såsom utrymning och omflyttning av människor och åtgärder
för att hänvisa dem lill befintliga skyddsrum, framhåller kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nästan samtliga remissinstanser som
har tagit upp förslaget att la bort underslällningsförfarandel vid den
kommunala beredskapsplaneringen lill-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrker förslaget eller lämnar det ulan erinran. Till
dessa remissinstanser hör överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen,
socialstyrelsen, riksnämnden för kommunal beredskap, sex av de nio
länsslyrelser som yttrat sig i frågan samt Svenska Kommunalarbetareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län uttrycker en viss
tveksamhet till att nu slopa underslällningsskyldighelen. Länsstyrelsen
ifrågasätter om inte resultatet av försvarskommilténs arbele och
utredningsarbetet om alt närmare anknyta civilförsvaret lill den kommunala
verksamheten bör avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl länsslyrelserna i Örebro och Norrbollens län
avstyrker förslagel. Enligl länsstyrelsen i Örebro län gäller för
beredskapsplanläggningen i mångt och mycket vad kommittén anför om
skyddsrumsplanläggningen, nämligen all civilförsvarstaktiska hänsyn måsle las.
Med hänsyn härtill bör enligt länsstyrelsen underslällningsförfarandel
behållas. Länsstyrelsen i Norrbottens län anför bl. a. alt
beredskapsplanläggningen inle kan belraklas som en intern kommunal angelägenhet
utan utgör ett led i en planering för hela länet för att kunna möta en beredskaps-
eller krigssituation som kan få konsekvenser även ulanför länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller underställning av
skyddsrumsplaner delas kommitténs uppfallning att underslällningsförfarandet
bör behållas av samtliga remissinstanser som har tagit upp frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra föjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala beredskapsplanläggningen har nu genomförts i
nästan samtliga kommuner. Inriktningen i fortsättningen är att lokala
ledningsövningar skall genomföras vart tredje år. 1 samband härmed görs vid
behov en allmän revision av beredskapsplanerna. Vidare sker liksom hitlills en
årlig revision av främst personalplanen. Länsslyrelserna kommer att ha omfattande
uppgifler när del gäller revision av beredskapsplaner. Länsstyrelsen skall mot
bakgrund av lotalförsvarsmyndighelernas grundsyn för totalförsvaret inom länet
ge kommunerna ett planläggningsunderlag. Vidare svarar länsstyrelsen för att
kommunerna övas vid de lokala ledningsövningarna och för utbildning i fråga om
revision av beredskapsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar mot denna bakgrund kommitténs och del helt
övervägande antalet remissinstansers uppfattning att del inle är nödvändigl att
behålla förfarandet med underställning och fastställelse av de kommunala beredskapsplanerna.
Liksom belräffande de landstingskommunaia planerna bör del vara lillräckligl
att planen upprättas i samarbete med länsstyrelsen och andra berörda
totalförsvarsmyndigheter. Jag är övertygad om all de övergripande
civilförsvarslaktiska hänsyn som måste tas liksom övriga
totalförsvarssynpunkter härigenom blir tillgodosedda. 1 likhet med kommittén
anser jag att man kan lita på kommunernas och totalförsvarsmyndigheternas
vilja alt gemensamt finna lösningar som tillgodoser de krav som kommer till
ullryck i lagen om kommunal beredskap. Jag vill i detta sammanhang också peka
på de allmänna lillsynsbefogenheter som länssty-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relsen har enligl lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl min mening bör den
förändring i den statliga kontrollen av den kommunala beredskapsplaneringen som
jag har förordat kunna genomföras utan att awakta pågående utredningsarbete om
civilförsvaret. De förändringar beträffande civilförsvaret som kan bli
aktuella lorde inte behöva leda lill annat ställningslagande i fråga om
statskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså att
bestämmelsen om underställning i 7 § lagen om kommunal beredskap tas bort. I
likhet med kommittén anser jag alt en uttrycklig bestämmelse om samråd med
länsstyrelsen bör tas in i lagen. Bestämmelsen bör gälla även för
landstingskommuner. Samråd bör ske dels under själva planläggningsarbelet, dels
beträffande planen i dess helhet innan den antas av kommunfullmäktige eller
landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan även i övrigt ansluta mig fill kommitténs förslag
lill ändringar i lagen om kommunal beredskap. En föreskrifl om att kommunernas
och landstingskommunernas aniagna beredskapsplaner skall sändas in till
länsstyrelsen bör således tas in i lagen. Vidare bör för alt undvika
missförstånd anges alt bestämmelserna om samråd och redovisning för
länsstyrelsen skall gälla också i fråga om revision av beredskapsplaner. En
följdändring bör dessulom göras i beslämmelserna om statsbidrag i 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller frågan om
underställning av skyddsrumsplaner ansluter jag mig till kommitténs och
remissinslansernas bedömning att underställningsskyldigheten på delta område
bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har beträffande de nu
behandlade underställningsfrågorna samrått med chefen för
försvarsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Förenklad slatsbidragsgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsbidrag till kommuner och
landstingskommuner ulgår dels i form av allmänna bidrag som ett tillskott till
den kommunala ekonomin utan särskilda förbehåll om medlens användning, dels i
form av särskilda bidrag till vissa verksamheter, s. k. specialdestinerade
bidrag. Del viktigaste allmänna bidraget är skatteutjämningsbidraget som syftar
till alt kompensera kommunerna för låg skattekraft och oförmånligt
kostnadsläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskonlrollkommiltén har genom
sina studier visat att systemet med specialdestinerade statsbidrag är
förhållandevis komplicerat. Den kartläggning som slatskonlrollkommiltén har
gjort (se rapport Ds Kn 1979:9) visar att statsbidrag utgår till ungefär 120
olika verksamhetsområden. Statsbidragen regleras genom ca 65 olika
författningar. Många bidrag avser relativt begränsade kommunala
verksamhetsområden. Sålunda utgår fill hälften av de bidragsberättigade
verksamhetsområdena endast en procent av den sammanlagda bidragssumman. I fråga
om vissa bidrag torde det enligt kommitténs mening vara uppenbari all de belopp
som kommer kommunerna lill godo praktiskt tagel är betydelselösa för det hell
övervägande antalet kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en del speciella slatsbidrag
gäller ganska delaljerade beslämmelser. Dessa bestämmelser har enligl
kommitténs mening verkat onödigt styrande på verksamhetens utformning och
innehåll. Detsamma gäller föreskrifler och anvisningar med långtgående krav på
delaljredovisning av koslnader m. m. Inslaget av kontroll från myndigheternas
sida är enligl kommiltén påfallande. Andra bidrag åter ulgår i mer
schabloniserade former, dvs. ulan slörre detaljredovisning och
kostnadskontroll. Skillnaderna hänger till mycket slor del samman med de olika
bidragskonslruktioner som lillämpas. Kostnadsrelaterade bidrag kräver allmänt
sett en högre grad av kontroll än prestationsrelaterade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har inte funnit någon övergripande linje när det
gäller graden av detaljredovisning och kostnadskontroll. Bidragsbeloppens
storlek tycks inte påverka valet av kontrollmetoder. Bidragsgivningen
administreras av ett stort antal statliga myndigheter. Della kan enligl
kommittén antas vara en orsak lill den rådande oenhelligheten i bidragsgivningen
och särskilt då i tillämpningen av bidragsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt uppnå en förenkling av den specialdestinerade
statsbidragsgivningen och bidragssystemen anser kommiltén alt det är möjligt
alt gå fram på olika vägar. Sålunda kan enligt kommittén den
prestationsrelaterade bidragsgivningen ökas. En annan möjlighet som nämns är
att avveckla anläggningsbidrag när driftbidrag utgår. Delta skulle kunna ske
genom alt del fill driftbidraget läggs ett belopp för en periodiserad
anläggnings- eller lokalkostnad. Vidare bör enligt kommittén bidragsunderlagel
för vissa kostnadsrelaterade bidrag, t. ex. för äldrevård, nyklerhetsvård och
viss övrig socialvård göras lättare att ta fram, precisera och redovisa.
Slutligen anser kommittén att vissa kostnadsuppgifter, specifikationer och
liknande uppgifter bör kunna begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bidragsförfattningar som meddelas av regeringen kan
enligt kommittén i och för sig inle sägas vara onödigt styrande. För alt
åstadkomma en minskad slallig styrning lorde det enligt kommiltén bli
nödvändigt all förändra bidragssystemen, dvs. bidragskonstruklionerna och de
tillämpningsföreskrifter som utfärdas av de bidragsbeviljande myndigheterna.
Även handläggningsrutinerna hos de bidragsbeviljande myndigheterna kan enligl
kommiltén behöva ses över och förenklas. I vissa fall anses dessa ruiiner
alltför omständliga och leda lill en utdragen ärendebehandling. Detta i sin tur
hindrar kommunerna att i rätt tid komma igång med tilltänkta byggnads- och
anläggningsarbeten liksom med annan planerad verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår mot denna bakgrund att regeringen i de
årliga budgetanvisningarna ger de anslagsbeviljande myndigheterna i uppdrag att
i samband med deras arbete med anslagsframställningar avseende statsbidrag se
över statsbidragsförfaltningar, tillämpningsföreskrifter och anvisningar i
syfle alt åstadkomma förenklingar såväl för kommunerna och landstingskommunerna
som för myndigheterna själva. Myndigheternas översynsarbete bör enligt
kommittén ske i samråd med företrädare för kommunerna och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt kommitténs uppfattning bör
vissa statsbidrag omgående övervägas av resp. myndigheter. Del gäller
statsbidragen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>familjebidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anordnande av
skyddsrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>översiktlig
kommunal planering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sysselsältningsskapande
åigärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kollektivtrafik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>social hemhjälp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>färdtjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdanstalter
och inackorderings/behandlingshem för alkoholmissbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lantbruksskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén fäster i sammanhanget
uppmärksamhelen på ett problem med den statliga bidragsgivningen som
sammanhänger med den kommunala budgetprocessen. En grundprincip för den
ekonomiska förvaltningen i kommunerna och landstingskommunerna är all budgeten
måsle balanseras, dvs. budgeten skall redovisa hur de planerade utgifterna
skall läckas. Enligl 4 kap. 4 § andra stycket kommunallagen skall budgeten för
nästkommande kalenderår normall fastställas av kommunfullmäktige resp.
landstinget före november månads utgång. Flera kommuner och landstingskommuner
har till kommittén uttalat alt det är mycket svårt all vid denna lidpunkt
överblicka storleken av de statsbidrag som kommer all inflyta under det år som
budgeten avser. Detla torde delvis sammanhänga med att förändringar i den
statliga bidragsgivningen ofta sker under löpande kalenderår, t. ex. i
anslutning till att en ny statlig budgetperiod inträder den 1 juli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan synpunkl som kommiltén för
fram är alt kommunerna och landstingskommunerna ofta råkar i
likvidiletssvårigheler på grund av all vissa slatsbidragskonstmklioner inle
medger alt förskolt utbetalas eller att förskott utgår med alllför låga belopp.
Kommiltén har inle ansett del vara sin uppgift att närmare överväga dessa
frågor. Ell säll all angripa frågorna kan dock enligl kommittén vara att en
särskild arbetsgrupp filisätts med företrädare för kommundepartementet,
budgetdepartementel och de båda kommunförbunden. En sådan arbetsgrupp skulle ha
till uppgifi alt kartlägga problemen och överväga möjligheterna lill
förändringar. Arbetsgruppen skulle även kunna överväga förändringar i
förfarandet för rekvisition och utbetalning av statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det stora flerlalel av de
remissinslanser som behandlar kommitténs rekommendationer om hur formerna för
bidragsgivningen bör förenklas instämmer i vad kommiltén har anfört. Även
förslagen att myndigheterna ges i uppdrag alt se över bidragsbeslämmelserna och
all en arbetsgrupp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillsälts med uppgifi all överväga frågan om utbetalning
av förskolt av statsbidrag m. m. tillstyrks eller lämnas ulan erinran av
remissinstanserna. När det gäller kommitténs synpunkler och förslag avseende
vissa enskilda statsbidrag är remissopinionen delad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt min inening angeläget all fortlöpande
omprövningar görs av den statliga bidragsgivningen lill kommunerna och
landstingskommunerna. 1 proposilion 1980/81:20 om besparingar i
statsverksamheten m. m. föreslås olika förändringar av statsbidragen.
Regeringen planerar också att under våren 1981 förelägga riksdagen vissa
förslag som gäller de kommunalekonomiska frågorna. Jag har efler samråd med
chefen för budgetdepartementel funnit all överväganden om statsbidragsgivningen
till den kommunala sektorn bör anslå till della tillfälle. Det blir därigenom
möjligt all behandla den kominunala ekonomin i ell sammanhang. När del gäller
frågan om besparingar som hör samman med förenklingar i administrativa ruiiner
m. m. rörande slalsbidragsanslag har myndigheterna ålagts att redovisa sådana i
sina anslagsframställningar avseende budgetåret 1981/82. Myndigheterna skall
också belysa om statsbidragen ger de resullal som stalsmaklerna åsyftar. Det
är enligl min mening väsentligt alt ell översynsarbele med denna inriktning
bedrivs. I likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag all yllerligare
årgärder är motiverade. Jag ser därför positivt på slalskontrollkommitténs
förslag att ge myndigheterna i uppdrag att i samband med deras arbele med
anslagsframställningarna se över slalsbi-dragsförfallningar,
tillämpningsföreskrifter och allmänna råd i syfle alt åstadkomma förenklingar
och besparingar. Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för budgetdeparlemenlel
all föreslå regeringen att ge myndigheterna ell sådant uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Statsbidragsberättigade kommunala arbeien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens revisorer har granskat
det sätt på vilket statliga bidrag lill kommunala investeringar har uinyltjals.
Särskild hänsyn har därvid lagits lill effektivitet och kostnader. Resultatet
av granskningen har sammanfattats i en granskningspromemoria (4/1977).
Promemorian har remissbehandlats. Den har därefter tillsammans med kopior av
remissvaren överlämnats till regeringen med hemslällan om all de synpunkler som
förs fram i promemorian beaktas i slalskonlrollkommilléns arbele. Regeringen
överlämnade den 6 december 1977 ärendet till kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I granskningspromemorian redovisade undersökningarom
kommunernas val av regiform (entreprenad eller egen regi) och upphandling lyder
på alt del i många kommuner har förekommit brisler i del underlag som legal
lill grund för beslut i dessa frågor. Enligt en av de vid granskningen
åberopade undersökningarna har systematiska beräkningar av koslnaderna för
plane-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rade projekl saknats i mer ån 40 proceni av de undersökta
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot den bakgmnden har del i
promemorian framhållits som angelägel all kommunernas beslutsunderlag
förbällras och all de tillämpade systemen för kalkyler ses över. Syflel därmed
skulle vara all få fram ell säkrare underlag för kommunernas beslul om regiform
och mera enhetliga och ralionella metoder för redovisning och kontroll vid
byggnads- och anläggningsarbeten. Revisorerna anser all del vore värdefullt om
allmanna riktlinjer för valet mellan olika regiformer utarbetades i syfte all
eliminera olikheter i konkurrenshänseende mellan regiformerna. Dessa riktlinjer
borde innefatta vissa allmänna rekommendationer om kalkylunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskonlrollkommillén framhåller
alt statens bidragsgivning till kommunala byggnads- och anläggningsarbeten
förändras ständigt. Sålunda har bidragsgivningen för vissa ändamål avvecklats.
Della gäller t. ex. i fråga om bidragen för barnstugor. För andra ändamål såsom
för skyddade verksläder är avvecklingen förestående eller har avveckling
aktualiserats. För vägbyggande m. m. är bidragsgivningen under utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt kommitténs inening är
stalsbidragsgivningens omfattning inte på något sätt avgörande för de
synpunkler som riksdagsrevisorerna framför. De brisler rörande
beslutsunderlaget m. m. som enligt revisorerna finns när del gäller kommunernas
handläggning av slaisbidragsberälligade byggnads- och anläggningsarbeten måsle
enligt kommiltén antas föreligga vid handläggningen av alla andra kommunala
byggnads- och anläggningsarbeten. Sett ur hela samhällets iniresse bör enligl
kommitténs uppfallning förekommande brister i ärendenas handläggning avhjälpas
oavsell om arbelena är bidragsberättigade eller ej. Kommittén anser del vidare
länkbart all förbättringar kan göras också hos statliga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén framhåller att det redan
nu på olika håll finns betydande kunskaper och erfarenheler om byggnaders och
anläggningars funktions- och byggnadslekniska utformning saml utarbetade kalkyl-
och redovisningssystem m. m. Bättre spridda och därmed vidare tillämpade och
utnyttjade bör dessa kunskaper kunna medverka lill en förbättring av
förhållandena i de avseenden som revisorerna har aktualiserat. Forsknings- och
ulvecklingsarbelet inom områdel kan också förväntas fortsätta. En båttre
spridning av kunskaper och erfarenheter bör enligl kommittén kunna ske genom
bl. a. fortbildning av personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att regeringen
ger statens råd för byggnadsforskning i uppdrag all i samråd med vägverket,
byggnadsstyrelsen och representanter för kommunerna och landstingskommunerna
utarbeta underlag för fortbildning när det gäller bl. a. kostnadskalkylering
och kostnadsredovisning av byggnads- och anläggningsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom forlbildningsålgärder bör man
enligt kommitténs mening kunna uppnå en från samhällets synpunkl
tillfredsställande ordning i de avseenden som riksdagsrevisorerna har påtalat.
Att slälla krav på särskilda syslem för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnadskalkylering
och kostnadsredovisning liksom andra formella krav rörande handläggningen av
bidragsberättigade byggnads- och anläggningsarbeten finner kommittén direkt
olämpligt. Sådana krav skulle enligt kommittén komma att gälla en mycket
begränsad del av de kommunala byggnads- och anläggningsobjekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag tillstyrks av nästan samtliga
remissinstanser som har yttrat sig om förslagel. Bland dessa remissinstanser är
planverket, länsstyrelserna i Skaraborgs och Västernorrlands län, Kristianstads
läns landsfingskommun, Norrköpings, Fagersta, Östersunds och Umeå kommuner,
Svenska kommunförbundet, LRF, Svenska Kommunalarbetareförbundet och TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Planverket anser i likhet med kommiltén att det är
olämpligt alt ställa krav på särskilda system för kostnadskalkylering och
redovisning liksom andra formella krav rörande handläggningen av
bidragsberättigade arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska Kommunalarbetareförbundet instämmer i att
det inle är meningsfullt att endast förbättra beslutsunderiaget vid
handläggning av statsbidragsberättigade kommunala byggnads- och
anläggningsarbeten. Det är enligt förbundet av intresse att beslutsunderlaget i
denna typ av ärenden är rikfigt, även om arbetena inte är
statsbidragsberättigade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En mera krifisk inställning till förslaget intas av
riksrevisionsverket (RRV). Verket delar i princip kommitténs uppfattning att de
handlingar och kostnadsberäkningar som ligger till grund för kommunens beslut
också bör ligga till grund för ansökan om statsbidrag. Samtidigt anser RRV att
det är angelägel att förbättra kommunernas beslutsunderlag, t. ex. vad avser
kalkylering och kostnadsredovisning i kommunal byggnads- och anläggningsverksamhet.
Vidare bör enligt RRV:s uppfattning så långt möjligt likartade krav ställas
oavsett huvudmannaskap för statsbidragsberättigad resp. direkt stalsfinansierad
verksamhei. Enligt RRV:s uppfattning är det därför angeläget att enhetliga
riktlinjer ges för kalkyl- och kostnadsredovisningen vid anläggnings- och
byggnadsverksamhet som komplement lill den ulbildning som kommiltén föreslår.
Framförallt mindre kommuner och statliga myndigheter med Hten
anläggningsverksamhet skulle med stöd av riktlinjerna kunna utveckla sina
system för kalkyl- och kostnadsredovisning. Riktlinjer underlättar också för
mindre förelag i deras arbele med offerter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av de omständigheter som anges i
riksdagens revisorers granskningspromemoria måste det anses vara av betydande
intresse såväl för staten och dess olika handläggande myndigheter som för
kommunerna och landstingskommunerna alt handläggningen av byggnads- och
anläggningsarbeten förbättras. Av remissyttrandena över revisorernas
granskningspromemoria framgår bl. a. all man inom kommunförbunden har påbörjat
arbete med att åstadkomma ett bättre syslem för att kalkylera byggnads- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anläggningsarbeten. Statens råd för byggnadsforskning
bedriver sedan länge ett omfatiande forskningsarbete med anknytning till de av
revisorerna aklualiserade spörsmålen. Rådet sprider också på olika säll de
kunskaper och resultat som vinns genom forskningsarbetet. Vidare torde del
redan nu finnas lillfredsslällande system för kostnadskalkyler, redovisning av
beslutsunderlag m. m. Sådant malerial bör kunna hämtas bl. a. hos statliga
myndigheter, som för statens räkning handhar byggnads- och anläggningsarbeten,
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ralionaliseringsinsiilul (Spri),
universitet och högskolor, konsultföretag m. fl. Dessa system och kunskaper bör
enligt min mening tillvaratas och spridas för ell vidare utnyttjande. Jag anser
del därför vara angelägel med den forlbildningsverk-samhel som
stalskontrollkommiltén har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En sådan verksamhet bör kunna ge
till resultat all man för såväl statliga byggnads- och anläggningsarbeten som
kommunala sådana arbeten med eller utan statsbidrag framdeles kommer alt
tillämpa så långl möjligl enhetliga system för kostnadskalkyler och kostnadsredovisningar.
Genom alt utnyttja gjorda erfarenheter bör man också kunna tillämpa bästa kända
teknik för byggnads- och anläggningsobjeklens funktions- och byggnadstekniska
utformning liksom för hela byggprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om resultatet av forlbildningsverksamhelen
blir det som jag förmodar, bör det leda lill bygghandlingar och beslutsunderlag
som uppfyller kraven för både den enskilda kommunens egen behandling ay frågor
om anslag, finansiering och val av regiform m. m. och de statliga
myndigheternas beslut i stalsbidragsärenden. Delta skulle således innebära att
några komplellerande bygghandlingar och kostnadsberäkningar inte behöver
framställas i själva slalsbidragsärendel. Mol denna bakgrund anser jag att det
inle finns skäl att upprälla särskilda normer för kalkyl- och
kostnadsredovisning vid anläggnings- och byggnadsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontrollkommitlén föreslår alt
statens råd för byggnadsforskningges i uppdrag att utarbeta underlag för
fortbildningen. Sedan kommittén överlämnade sill belänkande har emellertid den
arbetsgrupp om de statliga myndigheternas tillsyn och kontroll
(stat-kommungruppen) som jag tidigare har nämnl tillsatts. Den har i uppdrag
all föreslå begränsningar i sådan slallig normgivning och annan
tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommuner och
landstingskommuner. Stat-kommungruppen skall även sträva efler alt minska
krångel och onödig byråkrati. 1 sitl arbele har gruppen tagit upp bl. a. frågor
om markexploalering och byggprocessen. Enligl min mening bör gruppen i anslulning
lill behandlingen av dessa frågor kunna samla in och bearbeta det
underlagsmaterial som behövs för fortbildnings-verksamheten. Jag avser alt
föreslå regeringen all stat-kommungruppen ges i uppdrag all göra delta arbele.
Del är därvid väsenlligl all gruppen utnyttjar de forskningsresultat som
framkommit genom den verksamhei som statens råd för byggnadsforskning bedriver
på området. Gruppen bör dessulom samråda med bl. a. vägverket,
byggnadsstyrelsen och riksrevisionsverkel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det material som gruppen utarbetar bör sedan kunna
användas i de statliga myndigheternas och kommunförbundens
forlbildningsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samrått med
cheferna för budget- och bostadsdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-24.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.2.5 Begränsning av myndigheternas
föreskrifter, anvisningar och råd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den statliga styrningen av
kommunerna och landstingskommunerna sker i slor ulslräckning genom all statliga
myndigheter utfärdar föreskrifler, anvisningar och råd. Till grund för denna
normgivning ligger myndigheternas instruktioner samt lagar och andra
författningar som reglerar olika kommunala och landstingskommunala
verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulvecklingen mol ell alll slörre
inslag av ramlagstiftning har inneburit att myndigheternas normgivning fåll en
ökad belydelse för samhällsresursernas användning. Mol bakgrund av denna
utveckling har myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd uppmärksammals
i skilda sammanhang under senare år. En generell inskränkning av myndigheternas
befogenhel all utfärda kostnadshöjande normer infördes sålunda år 1970 genom
kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rält all utfärda
föreskrifler, anvisningar och råd, den s. k. begränsningskungörelsen.
Bestämmelserna i denna har senare skärpts vid två tillfällen (1977:629 och
1980:388).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt begränsningskungörelsen får
slallig myndighet inte, ulan alt underställa regeringen frågan, ge ändrade
eller nya föreskrifter, anvisningar eller råd som kan påverka gällande standard
eller tillämpade normer och som i mer än oväsentlig grad kan leda till direkta
eller indirekta kostnadsökningar i den verksamhei som berörs. Myndigheten skall
ulreda normförslagets kostnadsmässiga konsekvenser och höra företrädare för dem
som kan förutses slutligt få bära de ökade koslnaderna för ändrade normer. Vad
som nu sagts gäller dock inte om regeringen förordnar annorlunda i ett särskill
fall eller meddelar undantag för ett vissl verksamhetsområde. Föreskrifterna
gäller inle heller om kostnadsökningarna förutses komma all slutligt och i sin
helhet falla på kommuner och landstingskommuner och företrädare för dessa inle
har påkallat all frågan underställs regeringen. Myndigheterna har vidare ålagts
alt samråda med stat-kommungruppen i de fall nya eller ändrade föreskrifler,
anvisningar eller råd omfattar kommunal eller landstingskommunal verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De statliga myndigheterna har sedan
år 1978 i de årliga anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar
avkrävts redovisning av vilka nya eller ändrade normer som planeras för de
närmaste budgetåren. 1 1978 års budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 3)
underströks också all myndigheterna måsle vara restriktiva med all utfärda nya
normer. Vidare anmodades myndigheterna all se över befintliga normer för all
uppnå besparingar. Föredraganden framhöll också all myndigheterna särskill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borde överväga om det är nödvändigt all tillämpa nu
gällande standard eller normer inom alla delar av den verksamhei som berörs av
normeringen eller om det är möjligt att differentiera kraven. Även riksdagen
ansåg all en omprövning av gällande anvisningar och normer var angelägen så
länge de övergripande målen för verksamheten inle därigenom sätts i fråga (FiU
1977/78:24, rskr 1977/78:230).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om översyn och omprövning av den offentliga sektorn
har nyligen behandlats av förvallningsulredningen i betänkandet (SOU 1979:61)
Förnyelse genom omprövning. Omprövning av lidigare gjorda åtaganden och
befintliga verksamheter bör enligl ulredningen bli ell viktigt inslag i
ansträngningarna att förnya den offentliga sektorn och därmed öka den samlade
välfärden. Enligt utredningen bör ett systematiskt arbele (s. k. översyner)
bedrivas för all få fram underlag som gör det möjligl att ompröva åtaganden och
verksamheter. I prop. 1979/80:150 med förslag till slullig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 m. m. (komplelteringsproposition) betonas
del angelägna i all ökade ansträngningar görs för all få lill stånd ett aktivt
omprövningsarbete. Riksdagen hade ingen erinran häremot (FiU 1979/80:41, rskr
1979/80:394).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slalskontrollkommitténs uppgifter har hört att
behandla de statliga myndigheternas föreskrifter m. m. ur den kommunala
självstyrelsens synvinkel. Efler förslag från kommittén uppdrog regeringen
genom en skrivelse den 26 oktober 1978 åt vissa cenirala stathga myndigheter
all se över gällande föreskrifter, anvisningar och råd och till
kommundepartementet redovisa vidtagna och planerade åtgärder. Utgångspunkten
skulle vara att statlig fillsyn och detaljkonlroll över kommunerna och
landstingskommunerna skulle las bort, när den inte längre kan anses behövlig.
Myndigheternas svar har varil en av utgångspunkterna för de förslag till
generella åigärder som kommiltén lagt fram i sitt slutbetänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén redogör i betänkandet för
svaren på skrivelsen. Den har besvarats av 42 myndigheter. Av dessa har 13
uppgeit alt de inte utfärdar några föreskrifter, anvisningar eller råd av del
slag som avses i skrivelsen. Rikspolisstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen,
vägverket, trafiksäkerhetsverket, luftfartsverket, lanlbruksstyrelsen,
livsmedelsverket, jordbruksnämnden, naturvårdsverket, strålskyddsinslitulet,
arbelsmarknadsslyrelsen, arbelarskyddsstyrelsen, bosladsstyrelsen, lantmäteriverket
och brandnämnden har meddelat att de med anledning av skrivelsen har påbörjat
en översyn av de föreskrifter, anvisningar och råd som de utfärdar eller all de
inom kort kommer att påbörja ett sådant arbete. Centralnämnden för
fastighetsdata, transportnämnden, bussbidragsnämnden, överstyrelsen för
ekonomiskt försvar och planverket har uppgett att regeringens skrivelse inte
har föranleti någon speciell åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén har mot bakgrund av
myndigheternas redovisning funnit att del är angelägel att en fullständig
genomgång av myndigheternas föreskrifler m. m. genomförs i syfle all stärka den
kommunala självstyrelsen. Kommit-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tén föreslår därför att det i en särskild förordning föreskrivs
att de statliga myndigheter som meddelar föreskrifler, anvisningar eller
allmänna råd skall inom tre år pröva möjlighelen alt ta bort sådan slallig
tillsyn och detaljkontroll över kommuner och landstingskommuner som inte längre
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statskontrollkommitténs uppfattning är det ytterst
angeläget att det skapas klarhet i fråga om vilka regler som är bindande och
vilka som endast är rådgivande. Denna fråga uppmärksammades även av
decentrahseringsut-redningen. I sitt principbetänkande (SOU 1978:52) Lägg
besluten närmare människorna föreslog utredningen vissa terminologiska
förändringar. Förslagel innebar alt de bindande regler som fordras för t. ex.
en enhefiig rättsfillämpning liksom hittills skall kallas föreskrifter. Alla
andra normer borde enligt utredningen betecknas som allmänna råd, dvs. uppslag
och idéer som myndigheterna och den enskilde efter egen bedömning skall kunna
ta fill vara. I slalskontrollkommitténs betänkande redovisas utförligt
behandlingen av decentraliseringsutredningens förslag om renodling av
terminologin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen tog ställning till
decenlraliseringsulredningens förslag i proposilion 1978/79:111 om åtgärder mot
krångel och onödig byråkrati m. m. (bil. 14). Föredragande departementschefen
framhöll att det är angelägel att regionala och lokala myndigheter och enskilda
inte skall behöva vara tveksamma om verkningarna av underlåtenhet att följa
olika regler. Föredraganden framhöll vidare all förutsättningarna för bättre
klarhet om olika reglers rättsliga status hade ökat genom
kungörandelagslifiningen. Han förklarade sig införstådd med att innebörden av
begreppet anvisningar ibland kan vara oklar men var inle övertygad om att
begreppel kan undvaras inom alla områden eller alt de nuvarande anvisningarna
kan hänföras antingen lill bindande föreskrifter eller lill allmänna råd. Denna
fråga borde övervägas ytterligare, bl. a. mol bakgrund av den redovisning som
de statliga myndigheterna under våren 1979 skulle lämna med anledning av
uppdraget från regeringen all se över föreskrifter, anvisningar och råd.
Konstitutionsutskottet anslöt sig i sitt belänkande (KU 1978/79:35) lill
uppfattningen all kungörandelagslifiningen bidragit lill ökad klarhet och att
begreppel anvisningar inte kan undvaras inom alla områden. Frågan borde därför
övervägas ytterligare när redovisning förelåg av regeringens översynsuppdrag
till myndigheterna. Riksdagen följde utskottet (rskr 1978/79:364).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskonlrollkommiltén har mot
bakgrund av bl. a. myndigheternas redovisning funnit att begreppel anvisningar
myckel väl kan undvaras. Kommittén föreslår därför alt begreppet avskaffas dels
genom att myndigheterna i en särskild förordning åläggs all omarbeta
anvisningar som riklar sig fill kommuner och landstingskommuner lill
föreskrifler eller allmänna råd, dels genom all begreppel mönstras ul ur
begränsningskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén lar även upp frågan om
myndigheternas lillämpning av begränsningskungörelsen. Kommiltén anser alt
kungörelsen bör ändras så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att det anges all stalskonlrollaspekterna - liksom
lidigare kostnadsaspekterna - skall beaklas när nya eller ändrade föreskrifler
m. m. utfärdas. Vidare anför kommittén att en allsidig bedömning av
konsekvenserna av normgivningen endast kan ske i samråd med dem som berörs
eller företrädare för dessa. Kommittén föreslår all begränsningskungörelsen
komplelteras på dessa punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalskontrollkommitténs synpunkler
och förslag belräffande de statliga myndigheternas normgivning stöds av
flerlalel remissinslanser, bl. a. samtliga kommuner och landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget all myndigheterna skall
göra en översyn av sina föreskrifter, anvisningar och råd avstyrks av
skolöverstyrelsen, lantmäteriverket och länsstyrelsen i Hallands län. Några
centrala statliga myndigheter, som i princip ställer sig positiva lill en sådan
översyn, anser all översynen kräver längre lid än de tre är som kommittén har
förutsatt eller framhåller all översynen är myckel resurskrävande. Svenska
kommunförbundet anser alt en fullständig genomgång enligl kommitténs förslag är
ytterst angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag alt mönstra ul
begreppel anvisningar biträds eller lämnas ulan erinran av en belydande
majoritet av remissinstanserna. Rikspolisstyrelsen, statens
trafiksäkerhelsverk. riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen och länsstyrelsen
i Hallands län delar kommitténs uppfallning att ökad terminologisk klarhet
behövs men anser att begreppel anvisningar inte kan hell undvaras. Förslagel
avvisas av riksskatleverkel, livsmedelsverket, länsstyrelsen i Gävleborgs län
och Sveriges Läkarförbund. Riksskatteverket anser all en tvångsvis ändrad
benämning av begreppet till anlingen föreskrifl eller allmänna råd, när del
gäller verkels verksamhetsområde, är både svårgenomförbar och i vissa fall
vilseledande. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att begreppet föreskrifl
skall förbehållas sådana regler som har bindande verkan och som dessutom
innehåller sanklionsbeslämmelser för del fall föreskriften inle efterlevs.
Enligl länsslyrelsens mening ligger del i sakens natur all della begrepp
primärt bör avse regler som är avsedda att reglera enskildas förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiertalel remissinslanser
tillstyrker också förslagel till ändring i begränsningskungörelsen eller
lämnar del utan erinran. Svenska kommunförbundet framhåller bl. a. all del är
uppenbari all begränsningskungörelsen inle efterlevs på ell lillfredsslällande
sätt och ansluter sig lill kommitténs förslag. Kritik mol de föreslagna
ändringarna framförs av socialstyrelsen, lantmäteriverket, länsstyrelsen i
Hallands län, Sveriges Läkarförbund och Arkitekt-Förbundet. Socialstyrelsen
anför all myndigheterna bara kan delaljreglera vad riksdagen redan har bestämt
genom lag. Styrelsen ställer sig därför tveksam till kommitténs resonemang om
all föreskrifler gör intrång i den kommunala självstyrelsen. Läkarförbundet och
ArkitekiFörbundet avstyrker förslagel. eftersom slalen på della säll i alllför
hög grad avhänder sig möjligheter all påverka den kommunala verksamheien, inle
minsl ur kvalitativ synvinkel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhei med kommittén och flertalet remissinstanser anser
jag det angelägel all den kommunala självstyrelsen stärks genom all den
statliga normgivning som riktar sig mol kommunerna och landstingskommunerna
begränsas. 1 första hand bör lättnader göras på sådana områden där den statliga
detaljkontrollen genom normgivning framstår som omotiverad med utgångspunkt
från en nutida syn på samspelet mellan slal och kommun. Jag ansluter mig till
vad kommittén med instämmande från nästan samtliga remissinslanser har anfört
om det angelägna i att en fullständig genomgång nu sker hos
förvaltningsmyndigheterna av sådana föreskrifler, anvisningar och allmänna råd
som riklar sig till kommuner och landstingskommuner. En sådan generell översyn
kommer dessulom all underlätta stat-kommungruppens arbele med all behandla
enskilda myndigheters normgivning. Myndigheterna bör således genom en särskild
förordning åläggas all se över sin normgivning i syfle att minska
delaljkontrollen av kommunerna och landstingskommunerna. Jag har samrått med
statsrådet Petri, som kommer all föreslå regeringen en sådan förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare redovisats har nyligen sådana ändringar
gjorts i begränsningskungörelsen alt slallig myndighet är skyldig all samråda
med statkommungruppen i samband med alt nya eller ändrade föreskrifter,
anvisningar eller råd övervägs. På motsvarande säll bör den översyn som nu
förestår ske i samråd med gruppen och tidsmässigt samordnas med dess
utredningsarbete. Översynen bör därför vara avslutad vid halvårsskiftet 1983.
Som ledamöter i stat-kommungruppen ingår representanter för Svenska
kommunförbundet och Landslingsförbundel. Behovel av samråd i översynsarbelet
med företrädare för kommuner och landstingskommuner kan därmed anses vara väl
tillgodosett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar också slalskonlrollkommilléns uppfattning att
del är av utomordentligt stor vikt all del skapas klarhet i fråga om vilka
regler som är bindande och vilka som är endast rådgivande. Jag vill underslryka
all regeringen och riksdagen vid sin behandling av decentraliseringsutredningens
förslag delade ulredningens principiella ståndpunkt alt ökad terminologisk
klarhet är önskvärd. Stalskonlrollkommillén har redovisat resultatet av
regeringens översynsuppdrag till myndigheterna i sitl slulbelänkande. Efter att
ha övervägt frågan ytterligare har kommittén funnit all begreppel anvisningar
myckel väl kan undvaras. I likhei med deceniraliseringsulred-ningen föreslår
kommittén därför all begreppet avskaffas. Flerlalel remissinslanser delar
kommitténs uppfattning. Några myndigheter har redan ersatt begreppel
anvisningar med andra beteckningar. Vissa remissinstanser pekar emellertid på
problem som kan uppkomma om myndigheterna i enlighel med kommitténs förslag
åläggs att omforma anvisningar riktade lill kommuner och landstingskommuner
lill föreskrifler eller allmänna råd. Jag är medveten om all problem kan uppslå
under arbetel med all omforma anvisningar lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreskrifter eller råd. Enligl min mening hindrar della
dock inte att man nu sä långt möjligt söker uppnå den ökade terminologiska
klarhet som sådana åigärder innebär. Jag har samrått med statsrådet Petri, som
kommer alt föreslå regeringen att myndigheterna ges i uppdrag alt mönstra ut
begreppel anvisningar när det gäller regler som riktar sig till kommuner och
landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetel med alt mönstra ul
anvisningsbegreppet bör ske i samband med den översyn av den statliga
normgivningen genlemol kommunerna och landstingskommunerna som jag nyss har
föreslagit. Den särskilda förordningen om denna översyn av myndigheternas
normgivning bör därför även innehålla regler som innebär alt myndigheterna skall
sträva efler att omforma anvisningarna lill föreskrifter eller allmänna råd. 1
den mån anvisningar ersätts med allmänna råd leder della lill en ökad kommunal
handlingsfrihet som även kan innebära ett bättre resursutnyttjande. Om
myndigheterna skulle stöta på problem som hindrar alt anvisningsbegreppet tas
bort, får delta anmälas lill regeringen. Del bör tilläggas alt uppdraget all
omforma anvisningarna till föreskrifler eller allmänna råd naluriiglvis inle
omfattar den särskilda typ av anvisningar som har karaktär av lag, t. ex.
anvisningarna lill kommunalskatlelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På längre sikl är del önskvärt alt
den ökade terminologiska klarhet som man vinner, om begreppel anvisningar
slopas, kan tillgodogöras inom hela den offentliga förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag delar slatskonlrollkommilléns
och många remissinstansers uppfattning om behovet av en överarbetning av
begränsningskungörelsen. Stat-kommungruppen har enligl sina direktiv i uppdrag
att i samråd med riksrevisionsverkel överväga om det finns anledning att ändra
begränsningskungörelsen i syfte all förbällra efterlevnaden och så långl
möjligl hindra de statliga myndigheterna alt utfärda kostnadshöjande
föreskrifler. Eftersom en mera generell överarbetning av
begränsningskungörelsen således ingår i stat-kommungruppens uppdrag, är jag
inte beredd att nu ta upp slatskonlrollkommilléns förslag om ändring i
kungörelsen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för budgetdepartementel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.6 Fortsatt utvecklingsarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontrollkommitlén har genom
sill arbele visat hur en successiv reformering av formerna för statens
tillsyns- och kontrollfunktioner kan bedrivas. För alt förändringsarbelel i
forlsältningen skall kunna göras med nödvändig överblick och faslhet bör det
enligl kommitténs uppfattning ske samordnat och i fasta former. Arbetet måste
kunna omfatta hela det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdet och
bedrivas på alla nivåer i förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För det fortsatta
utvecklingsarbetet med stalskonlrollfrågorna lämnar kommittén fyra olika
förslag. Kommittén föreslår dels alt i allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksstadgan (1965:600) tas in en bestämmelse om all de
cenirala ämbetsverken skall verka för en ökad kommunal självstyrelse, dels all
i kommittéförordningen (1976:119) föreskrivs all effeklerna av olika
kommilléförslag vad avser den kommunala handlingsfriheten skall redovisas.
Vidare föreslår kommittén all regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till
samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa de effekter på den
kommunala självstyrelsen som kommittéförslagen innebär. Slutligen anser
kommittén att en samordnande bevakning av statens tillsyn över kommuner och
landstingskommuner bör ske inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av kommitténs motivering lill förslaget om ändring i
allmänna verksstadgan framgår att avsikten med föreskriften är att
myndigheterna skall sträva efter att begränsa delaljkontrollen av den kommunala
och landstingskommunaia verksamheten. Kommittén anför alt arbetel med att
förändra formerna för statens tillsyns- och kontrollfunktioner måsle bedrivas
på ett sådant sätt all detaljproblemen fortlöpande kan lösas. De centrala
ämbetsverken har en överblick inom sina sektorer som är väsentlig för all
arbelel skall kunna ulföras med nödvändig fasthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks av flertalet
remissinstanser. Karlskrona kommun anser all den föreslagna beslämmelsen bör
bilda en egen paragraf för all starkare betona kravel och för all den skall bli
tillräckligt beaktad. Bland de negativa remissinstanserna märks
samhällsvetenskapliga faktullelsnämnden vid Lunds universitet, som framhåller
all den föreslagna bestämmelsen om all öka den kommunala självstyrelsen inle
hör hemma i allmänna verkssladgan. Ansvaret för fördelningen av
samhällsuppgifter mellan statliga och kommunala organ bör ligga hos regering
och riksdag. Liknande synpunkter framförs av naturvårdsverket och
trafiksäkerhetsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del anser jag alt det är
av vikl att de statliga myndigheterna åläggs att verka för alt den statliga
kontrollen över kommunerna och landstingskommunerna skall minskas. Avsikten
med kommitténs förslag är inte alt förändra den rådande uppgiftsfördelningen
mellan stat och kommun. Som jag har uppfatlat förslaget är syflel i stället att
myndigheterna fortlöpande skall ha uppmärksamheten riktad på frågan om den
kommunala handlingsfriheten och sträva efler att minska detaljregleringen av
kommunerna och landstingskommunerna. Jag ser således positivt på kommitténs
förslag och förordar all allmänna verksstadgan ändras i huvudsaklig
överensstämmelse med förslagel. Ändringen bör utformas så all den tar sikte på
den detaljkonlroll som myndigheterna har ansvaret för. Jag har i denna fråga
samrått med statsrådet Petri och därvid inhämtat alt han kommer alt föreslå
regeringen en sådan ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller frågorna om ändring
i kommittéförordningen och tillaggs-direktiv lill kommittéer och utredare
framhåller statskontrollkommitlén alt slora delar av kommunernas och
landstingskommunernas verksamhetsområden utreds av olika statliga kommittéer
och utredare. Frågan om förhållandet mellan statliga och kommunala myndigheter
bör enligl kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mitten normall prövas i samband med all ell vissl
sakområde utreds. Kommittén påpekar att det i direktiven för vissa ulredningar
har angetts all omfallningen av den statliga tillsynen och kontrollen på resp.
område skall prövas med syfle att föreslå begränsningar. Kommittén erinrar
vidare om all tilläggsdirektiv om finansiering av reformer har utfärdals lill
samtliga kommittéer och utredare samt all det i kommilléförordningen har
införts en bestämmelse om alt det i betänkandena bör redovisas en beräkning av
koslnaderna för att genomföra förslag som läggs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl slatskonlrollkommilléns
uppfallning är det av utomordentlig belydelse alt även effekterna av olika
kommilléförslag när del gäller den kommunala handlingsfriheten redovisas. Ett
viktigl skäl för en sådan ordning är enligl kommittén all den kommunala
självstyrelsen från demokraliska utgångspunkter har ell egenvärde som alllid
kräver speciell uppmärksamhet. Som ett annat skäl nämns all olika former av
statlig detaljkonlroll av kommunerna och landstingskommunerna ofta får
indirekta effekter i form av ökad administration och byråkrati för såväl de
kommunala som de statliga myndigheterna. Om kommunerna och landstingskommunerna
utan statlig detaljreglering får anpassa genomförandel av en reform lill de
lokala förutsättningarna, leder delta enligl kommiltén ofta till bästa möjliga utnyttjande
av de samhälleliga resurserna. Kommiltén föreslår all tilläggsdirektiv
utfärdas med ett obligatoriskt krav för kommittéer och utredare all redovisa de
effekter för den kommunala handlingsfriheten som förslag inom del kommunala
områdel medför. Kommittén föreslår också att del i kommilléförordningen införs
en beslämmelse om sådan redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen tillstyrks eller lämnas
ulan erinran av nästan samtliga remissinstanser som yttrat sig om dem.
Riksrevisionsverkel är dock negativt. Verket anser att metoder och definitioner
saknas för alt kunna utreda effeklerna på den kommunla självstyrelsen. Verkel
påpekar också all del är myckel svårt all ulreda de kostnadsmässiga
konsekvenserna av ell utredningsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I del fortlöpande översynsarbele
som pågår om samhällsförvaltningen är del enligt min mening angelägel all
frågan om ökad kommunal självstyrelse ägnas särskild uppmärksamhet. Det är
därvid viktigt all statskontrollen utformas med utgångspunkt i den grundsyn som
jag lidigare har redovisat.När del gäller all åstadkomma förändringar i detla
avseende har del statliga utredningsväsendet en betydelsefull roll. 1 likhei
med kommiltén finner jag del naturligl all frågan om den statliga styrningen av
kommunal och landsfingskommunal verksamhei behandlas i samband med all olika
sakområden utreds. Kommittéer och särskilda utredare bör därför enligl min
mening genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att inrikta sitl utredningsarbete
på minskad slallig tillsyn och kontroll av kommunerna och landstingskommunerna.
En sådan åtgärd kommer att oinfalla pågående utredningsarbete. Även de
kommittéer och utredare som tillsälts i forlsältningen bör arbeta med samma
ulgångspunkl i de fall utredningsuppdragen berör kommunala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och landstingskommunaia verksamhetsområden. Deras direktiv
får utformas med hänsyn härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalskontrollkoinmitléns förslag om
ändring av kommilléförordningen biträds av flerlalel remissinstanser.
Riksrevisionsverkels invändningar anser jag inle har sådan lyngd all kommitténs
förslag inle bör genomföras. Även en ändring i kommilléförordningen behövs
enligt min mening för att garantera att effekterna av olika kommilléförslag
blir belysta i betänkandena. Därigenom skapas ell bällre underlag för
regeringen alt göra en samlad avvägning mellan olika inlressen vid
statskontrollens utformning. Jag har i denna fråga samrått med stalsrådel Petri
och därvid inhämtat all han kommer att föreslå regeringen alt en ändring i
kommilléförordningen görs med den inriktning som slatskonlrollkommiltén
angivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt få ell samlal grepp på
stalskonlrollfrågorna krävs enligl kommiltén en central politisk samordning.
Kommittén anser det därför nödvändigl all en samordnande bevakning av formerna
för statens tillsyn över kommunerna och landstingskommunerna sker inom
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs uppfallning delas av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även jag vill betona viklen av en
central politisk samordning av dessa frågor. Jag vill understryka all
stalskonlrollfrågorna sedan länge ägnas fortlöpande uppmärksamhet inom
kommundepartementet. Ell uttryck för den vikt regeringen fäster vid dessa
frågor är också tillsättandet av den arbetsgrupp om statliga myndigheters
tillsyn och kontroll (stat-kommungruppen) som jag lidigare har nämnl.
Stalskonlrollfrågorna kommer alltså även i fortsättningen all ägnas slor
uppmärksamhet inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Minskad byråkrati</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del samlade arbelel mol krångel och
onödig byråkrati omfattar de mest skiftande frågor, både lill innehåll och lill
omfattning. Det gäller bl. a. frågor om förenklingar av regler, förenklingar i
den offentliga organisationen och administrationen, decentralisering, minskad
statskontroll samt minskat eller förenklat uppgiftslämnande lill myndigheter.
Under åren 1975 och framåt har flera statliga kommittéer arbetat med dessa
områden. 1 många fall har redan praktiska resullal avsatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen tillkallades
för att göra en översyn av kontakterna mellan medborgarna och samhällsorganen.
Dess uppdrag omfattade olika deluppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En uppgifi var att pröva om
ändringar kan göras i författningsbestämmelser som allmänheten uppfattar som
omotiverade eller onödigt komplicerade. Vidare skulle ulredningen undersöka
möjlighelerna alt förbällra informationen om samhällsorganens verksamhet och
pröva olika åtgärder för alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bistå de enskilda på bäsla sätt vid deras kontakter med
myndigheter. Som en tredje uppgift ingick i uppdraget all verka för ett bättre
offenfiigt språkbruk. Slutligen skulle ulredningen undersöka vissa frågor av
juridisk karaktär. Utredningen skulle bl. a. göra en översyn av behovet alt
reformera förvaltningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkrafiutredningen framhåller att
kontakterna mellan de enskilda medborgarna och samhällets organ med
nödvändighet blir alll intensivare. Det är ofrånkomligt, säger utredningen, att
medborgarna kan uppleva svårigheter och främlingskap i dessa kontakter. Enligt
utredningen måsle detta förhållande uppmärksammas noga och mötas med praktiska
åtgärder av skilda slag. Utredningen stryker under att det är en angelägenhet
av största vikt att så långt möjligl verka för goda kontakter mellan
medborgarna och samhällels organ och att därigenom stärka förtroendet för
samhällsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl byråkratiutredningen måste ett arbete med att
förbättra kontakterna mellan enskilda och myndigheter pågå ständigt. Endast
genom ett målmedvetet bedrivet arbele kan man nå bestående resultat.
Ulredningen har i sitt egel arbete försökt att belysa olika svårigheter som
enskilda kan ställas inför i sina kontakter med myndigheterna. Som en grund för
delta har utredningen direkt från allmänheten fångat upp exempel på sådant som
uppfattas som krångligt och svårt vid kontakterna med myndigheter. Ulredningen
har sedan under arbetets gång fört sina synpunkter i olika frågor vidare till
myndigheter m.fl. och försökt påverka dem att genomföra förbättringar för
allmänheten. Utredningen har också genomfört försök och studier i samarbete med
olika myndigheter. Härigenom har ulredningen fått ett underlag för de förslag
fill ett fortsatt arbele med alt förenkla och förbättra för allmänheten som
utredningen lägger fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen har lagt slor
vikt vid behovet att förbättra myndigheternas service och informalion.
Myndigheternas roll som serviceorgan bör enligl utredningen skjutas i
förgrunden på ett helt annat sätt än vad som sker i dag. Med service menar
utredningen inte del utbud av tjänster åt allmänheten som samhällel
tillhandahåller utan hur myndigheterna i kontakterna med medborgarna fullgör
sina arbetsuppgifter. Ulredningen framhåller bl. a. att det är viktigl att
myndigheterna informerar allmänheten om sina uppgifler och att de ger hjälp och
vägledning i olika frågor. Målel bör vara alt ge servicen en större plals i det
dagliga arbetet, att stärka serviceandan och all förbättra serviceutbudet. För
att nå detta mål bör man enligt utredningen bl. a. stärka utbildningsinsatserna
samt pröva om gällande förfatlningsföreskrifter kan utvecklas och samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 kontakten mellan medborgare och
myndigheter spelar språket en central roll. Byråkratiulredningen understryker
att både den enskilde medborgarens tillvaro och hela samhällets funktion är
beroende av att de språkliga förbindelserna mellan myndigheter och medborgare
fungerar väl. Utredningen anser det därför självklart att man bör
verka för alt göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndigheternas språk och innehållet i blanketter,
skrivelser m. m. klarl och enkelt. Utredningen anvisar olika vägar för att nå
målet om en bättre offentlig svenska. Bl. a. trycker ulredningen på behovet av
en fortsatt och intensifierad översyn av språket i författningstexter. Enligt
ulredningen bör man beakta möjligheten att anställa eller anlita språkexperter
på myndigheterna för en bevakning och bearbetning av det språk som används i
skrivelser, blanketter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förenkling av onödigt krångliga och komplicerade regler
i lagar och andra författningar är en annan vikfig sida i arbetet med all
förbättra kontakterna mellan medborgare och myndigheter. Byråkratiutredningens
arbete i denna del har i första hand varit inriktat på all komma till rätta med
krångel i redan existerande bestämmelser. Utredningens erfarenheter från del
arbetel och delar av det material som har kommit fram genom utredningens
kontakter med allmänheten användes i regeringens arbete med proposition
1978/79:111 om åtgärder mol krångel och onödig byråkrati m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar överlag utredningens uppfattning
alt del är nödvändigt att förbättra kontakterna mellan medborgarna och myndigheterna.
De intar också en övervägande positiv inställning till ulredningens synpunkler
i fråga om service och informalion, språket hos myndigheterna och
krångl"ga regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhei med ulredningen och remissinstanserna ser jag del
som en angelägenhet av största vikt att underlätta medborgarnas kontakter med
samhällsorganen. I samband med den offentliga sektorns expansion har samhället
blivit allt mera komplicerat med omfattande regleringar och en svåröverskådlig
myndighetsorganisafion. Den enskilde medborgarens behov av kontakter med
samhällels organ har blivit allt större. Härvid har problem av olika slag
framträtt. Del kan t. ex. vara brister i samhällsinformationen, ell
svårförståeligt språk hos myndigheterna eller onödigt komplicerade regler som
försvårar den enskildes kontakter med myndigheterna. Jag vill understryka alt
det är allvarligl om della leder till alt människor upplever sig stå i ett
slags motsatsförhållande lill samhället och känner ett avstånd lill
myndigheterna. Ytterst är det fråga om ett rältvisekrav för medborgarna att få
till stånd förbättringar på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen har enligt min mening gjort en
värdefull insats genom alt ta ett samlat grepp på frågan hur medborgarnas
kontakter med samhällsorganen skall kunna förbättras. Utredningen har kommit
med många praktiska förslag om hur svårigheterna skall mötas. Särskill värdefullt
är enligl min mening att förslagen har kunnat läggas fram i politisk enighet
och under medverkan av representanter för de fackliga organisafionerna och
andra förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den positiva remissopinionen visar att det finns en vilja
hos myndigheterna själva all åstadkomma förbättringar. Enligl min mening inger
del goda förhoppningar om en utveckling mot förbättrade relationer mellan
samhället</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och medborgarna. Det är nu viktigt att påskynda arbetet
och alt sprida idéerna vidare inom hela den offentliga sektorn. Myndigheter och
organisationer samt enskilda tjänstemän hos dessa bör få stöd i sina
strävanden all åstadkomma förbättrade kontakter med medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liksom utredningen fäster jag stor vikt
vid all åigärder vidtas för all markera myndigheternas roll av serviceorgan.
Ulan tvivel är det så alt uppgiften alt hjälpa och tjäna allmänheten inle i dag
har den framträdande plats i myndigheternas verksamhet som den förtjänar.
Givelvis finns det undantag. Men sett över hela förvaltningen är rollen som
serviceorgan alltför undanskymd. Av grundläggande belydelse är att
myndigheterna och dess tjänstemän i det dagliga arbetet är medvetna om alt
myndigheterna har en viktig uppgift i alt hjälpa och tjäna allmänheten. Jag
anser del väsentligt att i detta avseende få till stånd en förbättring.
Servicen lill allmänheten får många gånger slå tillbaka för andra angelägna
uppgifter. Här behövs del alt man tänker om. Mycket handlar det om en
attitydförändring. Personalor-ganisafionernas remissvar visar på en posifiv
inställning lill alt medverka lill all framhäva serviceaspeklen hos
myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att förbättra kontakterna
mellan de enskilda och myndigheterna bör också enligt min mening fortsatta
ansträngningar göras för all förbällra språkbruket inom förvaltningen. Att
myndigheterna använder ett enkelt och begripligt språk utgör i själva verket
grunden för möjlighelen att få goda kontakter med allmänheten. I fråga om den
offentliga språkvården gör framför allt Svenska språknämnden och
statsrådsberedningen viktiga insalser. I det fortsatta arbetet med språkfrågor
är del enligl min mening särskilt viktigt att också i ökad utsträckning
aktivera och intressera dem som hanterar språket i det dagliga arbetel hos myndigheter
och andra offentliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det gäller att komma till rätta
med krångliga regler faller givelvis ell lungt ansvar på regeringen och
riksdagen. Del är emellertid också viktigt att man redan på ulredningsstadiel
och vid remissbehandlingen av utredningsförslag uppmärksammar förslagens
konsekvenser i fråga om kravet på enkelhet. Här finns viktiga uppgifler för
myndigheter och andra organ som har praktisk erfarenhet av berörda frågor och
som därför har möjlighet all förutse eventuella krångeleffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis ser jag del som
ytterst angeläget alt fortsätta det arbete som har inletts av
byråkrafiutredningen för att förbättra kontakterna mellan enskilda och
myndigheter. Arbetet bör särskilt ta sikte på frågor om service och
informafion, det offentliga språkbruket samt krångliga regler. Jag ämnar i det
följande ange hur del fortsatta arbetel enligt min mening bör bedrivas. De tre
huvudlinjer som jag kommer all behandla är myndigheternas eget arbete för
förenklingar, nödvändigheten att öka utbildningsinsatserna samt fortsatta
insatser för att stärka den enskildes rättsskydd i förvaltningen. De åtgärder
som jag kommer alt beröra är lill stor del sådana som myndigheterna själva kan
vidta eller som kan vidtas efter beslut från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringens sida. En fråga om lagändring, som jag
återkommer lill, underställs riksdagens prövning. Även om riksdagens medverkan
krävs endast i denna del har jag ändå anseti del lämpligt alt för riksdagen ge
en samlad redovisning av de åtgärder som enligt min mening behövs för att
förbällra kontakterna mellan medborgarna och myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Myndigheternas förenklingsarbele</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ För att göra verksamheten inom den offentliga sektorn så
bra som möjlig sker fortlöpande ett ralionaliseringsarbete. Huvuddejen av
rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen bedrivs vid de enskilda
myndigheterna. Inriktningen av arbetet och formerna för dess bedrivande växlar
dock beroende på myndigheternas storlek och den myndighetsnivå det är fråga om.
Det finns emellertid vissa centrala organ som har till uppgift alt bistå
myndigheterna i ralionaliseringsarbetet. Hit hör bl. a. slalskonlorel och
riksrevisionsverkel. Kommunerna och landstingskommunerna bestämmer själva hur
deras ralionaliseringsarbete skall bedrivas. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet biträder med organisationsutredningar och annat
rafionaliseringsarbete. Inom hälso- och sjukvårdssektorn verkar ett särskill organ.
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelser om statliga
myndigheters ralionaliseringsarbete finns i allmänna verksstadgan (1965:600)
och förordningen (1975:567) om raliona-liseringsverksamhet inom den civila
statsförvaltningen (rafionaliseringsför-ordningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 6 § allmänna verksstadgan föreskrivs att verksamheten
skall bedrivas så<br>
enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan att säkerheten eftersatts.<br>
Myndighetens chef skall enligt samma lagrum verka för förenklingar och<br>
förbättringar i arbetets planläggning och utförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II § ralionaliseringsförordningen föreskrivs att varje
myndighet inom den<br>
civila statsförvaltningen skall vidla de åigärder som behövs för att<br>
verksamheien inom myndighetens ansvarsområde skall kunna bedrivas så<br>
rationellt som möjligt. Där sägs vidare all rationaliseringsåtgärder skall avse<br>
såväl myndighetens inre organisation och arbetsformer som myndighetens<br>
förhållande till allmänheten och fill andra myndigheter. Enligl 2 § skall<br>
myndigheten verka för ändringar av föreskrifter, om dessa är mer<br>
betungande än nödvändigl för den som berörs av föreskrifterna. 1<br>
medbestämmandeavtalet för del statliga arbetstagarområdel (MB A-S) finns<br>
allmänna riktlinjer i frågor som rör förhållandel mellan arbetsgivare och<br>
arbetstagare vid myndigheternas arbele med rationalisering och administra<br>
tiv utveckling. MB A-S ger också möjlighel alt sluta lokala kollektivavtal som<br>
närmare anger hur ralionaliseringsarbetet skall bedrivas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En särskild form för att få fram
uppslag från de anställda är den organiserade förslagsverksamheten som finns
inom den statliga sektorn. Den har bl. a. fill syfte att intressera de
anställda för ökad effektivitet i verksamheien och att ta till vara de
anställdas kunskaper och erfarenheler. Förslagsverksamheten samordnas av
statsförvaltningens cenirala förslagsnämnd, som i administrativt hänseende är
knuten fill statskontoret. Nämnden fastställer riktlinjer för beräkning av
ersättning. Vid bedömning av förslag skall hänsyn tas bl. a. lill förslagens
belydelse för förbättrad service ål allmänheten och till förslagens inverkan i
övrigl på kontakten med allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av det anförda framgår all
rationaliseringsarbelel skall omfatta myndigheternas förhållande lill
allmänheten. Enligl byråkratiulredningen är det dock oklart på vilket sätt
allmänhetens synpunkter skall vägas in i detta arbete. Enligt utredningens
mening har allmänhetens krav på myndigheterna inte den framskjutna plats i
rafionaliseringsarbetet som de borde ha med hänsyn lill alt myndigheterna
ytterst är till för alt tjäna allmänheten. Ulredningen anser att myndigheterna
genom ett förenklingsarbete själva bör verka för en lill allmänheten bättre
anpassad verksamhet. Utredningen definierar förenklingsarbetel som ett arbete
inriktat på alt åstadkomma förenklingar och förbättringar för allmänheten, där
man utgår från allmänhetens syn på myndigheten och den direkta nytta som
allmänheten har av de tjänster och den service som myndigheten fillhandahåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt byråkratiulredningen kan ell
förenklingsarbele inte ses isolerat från myndigheternas övriga verksamhet. Det
måste ingå som ett naturligl led i arbetet. Utredningen anser därför att
tyngdpunkten i förenklingsarbetet bör ligga på myndigheterna själva. Detta
ligger enligt utredningen väl i linje med de allmänna
decentraliseringsslrävandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna stöder tankarna
på ett utvecklat förenklingsarbete hos myndigheterna. Bl. a. framhåller
riksrevisionsverket att förbältrade kontakter med allmänheten många gånger kan
leda till rationaliseringar och besparingar i den löpande verksamheten. Ett
förenklingsarbete behöver därför inle nödvändigtvis kräva extra resurser.
Länsslyrelsernas organisationsnämnd (LON) anser att del särskilt i en tid av
knapphet på resurser är angelägel alt interna initiativ lill förenklingar och
rationaliseringar kommer till stånd hos myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även jag delar utredningens
uppfattning att en väg för att nå bättre kontakter mellan enskilda och
myndigheter är att bedriva ett systematiskt förenklingsarbete. Härigenom finns
förutsättningar att kunna tillgodose såväl den enskildes som det allmännas
intressen av en väl fungerande samhällsförvaltning. I ett sådant arbete kan de
problemområden behandlas som jag har berört tidigare, nämligen service och
information, språket hos myndigheterna samt krångliga regler. Jag instämmer
också med ulredningen i att arbetet i allt väsentligt bör bedrivas av
myndigheterna själva. Del finns flera skäl till det. Inte minst gör sig den
nyss angivna synpunkten från LON</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slarkl gällande. Ett viktigl skäl är också att man får en
naturlig bas för arbetet i den ralionaliseringsverksamhet som bedrivs inom
förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom alt myndigheterna själva
arbetar med förenklingsfrågorna kan man på bästa sätt ta tillvara såväl
allmänhetens som tjänstemännens syn på hur arbelel bör bedrivas.
Förutsättningarna för ett framgångsrikt förenk-hngsarbete bör bli bättre ju
närmare allmänheten arbetet bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemän som har kontakt med
allmänheten och praktiskt fillämpar olika regler och rutiner har goda
förulsätlningar att se de problem som finns i fråga om kontakterna med
allmänheten. De har också genom sina erfarenheter möjligheter alt komma med
förslag lill hur förenklingarna lämpligen bör se ut och genomföras. Genom alt
dessa tjänstemän också ansvarar för och genomför förenklingarna av verksamheten
skapas samfidigt de bäsla förutsättningarna för alt nya regler och rutiner
snabbi och smidigt anammas av myndigheten och att förenklingsarbetet därmed får
avsett resultat. Jag förulsätler därför alt ett förenklingsarbele hos
myndigheterna sker i nära samverkan med personalorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förenklingsarbelets uppläggning och innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen anser att
formerna för förenklingsarbetet bör anpassas efter myndigheternas egna
förutsättningar och önskemål. Myndigheterna bör alltså i huvudsak själva kunna
bestämma hur arbetet skall bedrivas. Ulredningen framhåller bl. a. att
förslagsverksamheten kan aktiveras genom kampanjer och pristävlingar med
inriktning på förenklingar för allmänheten. Det är också enligt ulredningen
vikfigt att la tillvara allmänhetens synpunkler och erfarenheter. Det kan
därför vara lämpligl all även låta allmänheten della i del organiserade
förenklingsarbetet, t. ex. genom att representanter för allmänheten bildar
referensgrupper med uppgift alt lämna synpunkler på förenklingsarbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen ger utifrån sina
erfarenheter från bl. a. arbetel med olika projekl en rad exempel på sådant som
kan ingå i myndigheternas egel arbele för förenklingar. Del gäller åigärder
inom flera olika områden. När det t. ex. gäller myndigheternas information och
tillgänglighet förespråkar ulredningen bl. a. en ökad samverkan mellan
myndigheterna i olika avseenden. Ulredningen ger också exempel på sådant som
myndigheterna kan uppmärksamma i fråga om rutinerna vid handläggning av
ärenden. Vidare ges exempel på åigärder som myndigheterna kan vidla själva för
att de språkliga förbindelserna mellan myndigheter och enskilda skall fungera
bällre. Exemplen har sammanställts i en förteckning, som har fogals till
prolokollel i della ärende som bilaga 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar överiag
ulredningens uppfallning om hur arbelel bör läggas upp och bedrivas. Bl. a.
statskontoret och SACO/SR stöder tankarna på en intensifierad
förslagsverksamhet. Landslingsförbundel uttalar sig positivt om alt allmänheten
kan delta i förslagsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser anser alt utredningens
exempelsamling bör ulvecklas lill någon form av kalalog eller handledning som
ett hjälpmedel för myndigheterna. Hit hör universitets- och högskoleämbetet,
länsslyrelsernas organisationsnämnd och SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinslanser redovisar
åigärder som de har vidlagil eller har för avsikt alt vidta i syfle all
förenkla och förbättra för allmänheten. Domstolsverket uppger t. ex. all verkel
utarbetar en lättillgänglig samlad översikt över vad domstolarna gör och hur
del går lill i domstolarna. Universitets- och högskoleämbetet har för avsikt
all under en Ivåårsperiod låta samtliga anställda delta i en kurs i bällre
offenllig svenska. Bosladsstyrelsen har genomfört en egen slörre
förenklingsulredning. 1 denna har redovisats synen på bl. a. verkels egna
författningar, dubbelarbetet mellan länsbostadsnämnder och kommuner,
informationsfrågor, besvärshanlering-en, utbetalningsrutiner, blanketter,
finansieringsformer och hur förenklingsarbetel kan bedrivas i framliden inom
verkel. Vissa förslag som kräver beslut av regering och riksdag har
bosladsstyrelsen tagit upp i sina anslagsframställningar. Andra förslag som
slyrelsen kan genomföra själv bearbetas yllerligare internt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag vill betona att förenklingsarbetet kan utformas
på olika sätt alltefter myndigheternas förutsättningar, resurser och behov. Som
framgår av remissinslansernas redovisning kan ambitionsnivån i arbetet variera.
Ell exempel på ett mera omfattande arbete ulgör bos*adsstyrelsens förenklingsulredning.
Ett förenklingsarbele behöver emellertid inle ha den omfallningen. En översyn
av myndigheternas skyltning i och ulanför arbetslokalerna kan t. ex. vara en
enkel åtgärd för all förbättra servicen för allmänheten. Särskilda seminarier
för de anställda i offenllig svenska är ell annat exempel på förenklingsarbele
som inle behöver kräva några slörre arrangemang. Även andra liknande exempel på
åtgärder som är tämligen enkla att vidta finns i byråkratiutredningens
exempelsamling. Jag vill alltså framhålla all man även genom begränsade
insalser kan åstadkomma angelägna förbättringar. Det vikliga är all arbetet
bedrivs med den klara inriktningen att de åtgärder som övervägs gagnar
allmänheten i dess kontakter med myndigheten. Jag anser all
byråkraliulredningens exempelsamling kan utgöra en god vägledning och en
inspirationskälla för myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förenklingsarbetel bör alltså
bedrivas som ett naluriigt led i myndigheternas arbele och därvid ha
ralionaliseringsverksamheten som bas. Arbetet får finansieras med medel som
myndigheterna förfogar över eller som kan frigöras genom omprioriteringar i
myndigheternas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förenklingsarbetel inom den kommunala sektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen har i första
hand diskuterat utifrån förhållandena i statlig verksamhet dar
förutsättningarna i form av lagstiftning, organisation och de förtroendevaldas
rätt skiljer sig avsevärt frän den kommunala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sektorn. Frän den enskilde medborgarens synpunkt upplevs
emellertid förhållandena i statlig och kommunal förvaltning ofta som likartade.
Delta ger enligt min mening slor anledning all samtidigt diskutera förhållandena
inom kommuner och landstingskommuner, även om möjligheterna till jämförelser är
begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhållandena inom statlig
verksamhet kan indirekl ålerverka på den kommunala sektorn, men det är en sedan
länge tillämpad princip alt kommunerna själva skall ha det avgörande
inflytandet över hur de skall forma sin verksamhet. Samlidigl är del viktigt
all notera all riksdagen genom den nuvarande kommunallagen har lagt slor vikt
vid den kommunala informationen och i del sammanhanget uttalat sig om behovet
av all göra förvaltningen mera öppen och tillgänglig för medborgarna. Enligl 3
kap. 1 §6 kommunallagen åligger det kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet
all handha kommunens resp. landstingskommunens informationsverksamhet i den mån
kommunfullmaklige eller landstinget inte har uppdragit denna ål annan nämnd.
Kommunstyrelsen resp. förvallningsutskoltet har genom denna bestämmelse fåll
ell övergripande ansvar för informafionen lill medborgarna. Ansvarel kan.
förutom rena informationsfrågor, avse bl. a. tillsyn över organisationen,
bevakning av vissa delar av de förtroendevaldas arbetsvillkor eller bevakning
av språkfrågor och översyn av ruiiner inom verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällels åtgärder och beslul
griper i dag in i medborgarnas liv på ell hell annat sätt än tidigaie. Såväl de
i lag reglerade kommunala uppgifterna som kommunernas och landstingskommunernas
frivilliga åtaganden har byggts ut kraftigt. Utbyggnaden av olika
trygghetsskapande reformer har i sin lur inneburit att allt flera människor har
anledning all söka kontakt med t. ex. kommunala förvaltningar. En väl
fungerande förvaltningsorganisation är därför en nödvändig förutsättning för
all samhällels reformpolitik skall kunna förverkligas. Flertalet av de
genomförda reformerna har lagts fast i lagstiftning. Detta har sketl för alt de
enskilda medborgarnas rättssäkerhet och sociala trygghet skall kunna
garanteras. Lagstiftning har också måst. tillgripas för att tillgodose andra
inlressen som är gemensamma för medborgarna, t. ex. inom bebyggelseplanering,
hälsovård, miljöskydd och naturvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De omfattande regler som finns i
dag har kommil lill för all tjäna och skydda medborgarna. Reglernas omfattning
samt de ökade kontakterna mellan allmänheten och myndigheterna gör del
samtidigt nödvändigt all överväga om förenklingar kan åstadkommas. Jag anser
därför all kommuner och landstingskommuner bör se över hur kontakterna mellan
de enskilda och de kommunala förvaltningarna fungerar. Översynsarbelet bör ha
som ulgångspunkl all de kommunala förvaltningarnas viktigaste uppgifi är all
tjäna medborgarna och att goda kontakter mellan allmänheten och myndigheterna
ulgör en väsentlig förutsättning för en stabil och livskraftig demokrati.
Ätgärder som syfiar lill all framhäva service- och demokrati-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aspekter måsle dock som jag ser del också vägas mot andra
hänsyn som avgör en förvaltnings verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkrörelsernas roll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningslivels roll när det gäller
all förbällra kontakterna mellan medborgarna och myndigheterna har hillills
varil underskattad. 1 de fall man inom myndigheter och förvaltningar uppfattat
möjligheterna fill samarbele har del skell på ett säll som ofta dåligt beaktat
föreningslivets arbetssätt. Man har sell organisationerna som en kanal för all
sprida informalion, oavsett om det haft någon relevans för organisationen eller
ej. Det har åstadkommit åtskillig irritation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom folkrörelserna finns redan i
dag en utvecklad informations- och konlaklfunklion i frågor som gäller
medlemmarnas relationer lill slal och kommun. Inte minsl är den väl utvecklad
inom organisationer med social eller facklig inriktning. Del gäller 1. ex.
pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, invandrarorganisationer och
fackföreningar. De förmedlar i egel iniresse kännedom om förhållanden som
skall göra det möjligt för medlemmarna att la lill vara sina inlressen. Det
sker genom egna tidningar, olika slag av verksamhei som föreningarna har men
säkert i hög grad även genom personliga kontakter som sträcker sig långl ulanför
de formellt anslutna medlemmarnas krets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom kommundeparlemenlet pågår ell
översynsarbete i syfte att förbättra folkrörelsernas arbetsmöjligheter. Arbetet
leds av en referensgrupp med ell 40-lal representanter för olika
organisationer. 1 bl. a. skriften "Folkrörelserna och demokratin"
har referensgruppen redovisat sin syn på de nu berörda problemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser alt folkrörelserna genom
sin verksamhei på olika områden och sin roll i demokratin som opinionsbildare
har naturliga möjligheter alt skapa breda kontakter mellan förvaltning och
medborgare. Ell sådant samarbele förutsätter all ansvariga inom myndigheterna
tänker igenom föreningslivets villkor och omfattning, olika medborgargruppers
behov och situation och låter del påverka ruiiner, organisation,
personalutbildning och informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från kommunala organs sida måsle
samarbete med folkrörelserna bygga på respekt för folkrörelsernas integritet
och medvetenhet om all olika organisationer fungerar på olika sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väl fungerande samarbete med
föreningslivet bör enligt min mening vara en väsentlig och naturlig del i
myndigheternas strävan all motverka byråkrati och främja många människors
dellagande i den demokratiska processen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Insatser inom personalutbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen lar upp frågan
om en förändrad ulbildning av tjänstemännen för alt nå målel om en bättre
service hos myndigheterna. Utredningen framhåller all dagens personalutbildning
till slor del år uppbyggd kring de beslämmelser som gäller myndigheternas
verksamhei. Utbildningen bör emellertid enligl ulredningen i högre grad än i
dag också gå ut på all förmedla kunskaper om servicefrågor och om dessa frågors
betydelse för samspelet mellan medborgare och myndighet. Ulredningen anser del
viktigt all ge ulbildning i frågor om hur tjänstemän allmänt bör uppträda, hur
de bör uttrycka sig språkligt och hur de i olika situationer bör förmedla
uppgifter. Ulredningen redovisar alt utbildning i sådana frågor redan ges i
viss utsträckning, men anser att insatserna bör fortsätta och ulvecklas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinstanser berör
utbildningsinsatsernas betydelse för all kontakterna mellan myndigheter och
allmänheten skall kunna förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret understryker viklen av brett upplagda
utbildningsinsatser för all i ett mera långsiktigt perspektiv förbällra
kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan. Skolöverstyrelsen framhåller
all ulbildning är ett av de främsta medlen för att få den offentliga sektorn
genomsyrad av uppfattningen alt den står i del allmännas tjänst. Slyrelsen
pekar både på behovel av internutbildning hos myndigheterna och utbildning inom
skolans ansvar. I fråga om internutbildningen framhåller styrelsen viklen av
alt alla personalgrupper som har särskill omfatiande kontakter med allmänheten
får stöd i form av råd och anvisningar. Goda kunskaper på det egna
arbetsområdet och en ökad kunskap om andra enheters arbetsområden har enligt
skolöverstyrelsen den allra största belydelse för tjänstemannens möjlighet all
ge god service lill allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också länsslyrelsernas
organisalionsnämnd (LON) lar upp angelägenheten av all i personalutbildningen
framhäva de frågor som har anknytning lill kontakterna mellan myndigheterna och
allmänheten. LON menar att del är av grundläggande vikl all påverka attityderna
hos myndigheterna och tjänstemännen. TCO framhåller bl. a. all den statliga
personalutbildningen bör kunna organiseras och planeras så att den personal som
skall ge allmänheten service har goda kunskaper om flera olika sidor av
myndigheternas verksamhei. Därigenom kan medborgarna bällre hjälpas lill rätta
i sina myndighelskonlakter. SACO/SR anser alt särskilda anslag bör avsättas för
byråkralibekämpande utbildning, t. ex. i servicefrågor, språkbehandling och
förenklingsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även jag kan instämma med
ulredningen i alt utbildningsfrågorna bör uppmärksammas särskill i del
forlsatla arbetet för all förbättra kontakterna mellan enskilda och
myndigheter. Jag noterar att ell förhållandevis slort anlal remisinslanser har
berört denna fråga, vilkel enligl min mening visar på den vikl som bör ägnas
utbildningsfrågorna i framliden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalutbildningen kan ses som
ett viktigl instrument för all säkerslälla såväl rättssäkerhet i myndigheternas
handläggning av ärenden som dess serviceambilioner. Liksom ulredningen och
flera remissinstanser anser jag alt starka skäl lalar för all framhäva de
moment i utbildningen som direkt siktar mol bemötandet gentemol allmänheten. De
brister och svårigheter i kontakten mellan enskilda och myndigheter som kan
finnas bör, såsom jag lidigare har sagt, i slor utsträckning kunna bemästras
genom förändrade attityder och en mer serviceorienlerad inriktning hos
myndigheter och andra offentliga organ. Genom en i viss mån förändrad
personalutbildning bör man, ulan alt sänka den totala ambitionsnivån, kunna
åstadkomma viktiga förändringar i dessa avseenden. Ansvarel för hur de
utbildningsmoment som jag nu har berört skall prioriteras vilar givetvis i
första hand på de ulbildningsansvariga myndigheterna och organisationerna inom
såväl den statliga som den kominunala sektorn saml på personalorganisationerna.
Vad gäller den statliga sidan har jag inhämtat att statens institut för personaladministration
och -ulbildning (SIPU) ser ulbildning i service- och bemölan-defrågor som ell
prioriterat område i kommande utbildningsprogram. Vid en kommande kurs för
chefspersonal kommer bl. a. frågor om språket och beslulsfallandel all
behandlas. Vidare är del aktuellt med en nytryckning av ell särskilt
studiematerial benämnl "Myndighetens kontakter med allmänheten",
vilket ursprungligen utarbetades i samarbele med byråkratiulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del föreligger ett starkt samband
mellan utbildningsfrågorna och det förenklingsarbele som jag har förordat i
föregående avsnitt. Bl. a. bör erfarenheterna av myndigheternas arbele för
förenklingar för allmänheten kunna utnyttjas som bakgrundsmaterial i ett
utbildningssammanhang. Det är därför betydelsefullt alt från centralt håll
slödja myndigheterna i deras utbildningsverksamhet vad avser frågor om bällre
kontakter med allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Fortsalt uppmärksam/tet (it rättssäkerheisfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 början av 1970-lalel genomfördes
en del betydelsefulla reformer i syfle att stärka rättsskyddet inom
förvaltningen. En viklig reform var införandet av förvaltningslagen (1971:290),
som med vissa undanlag gäller för handläggning av ärenden hos
förvaltningsmyndigheter. Organisationen för den adminislrativa besvärsprövningen
har reformerats genoin införandel av allmänna förvaltningsdomstolar saml
specialdomstolar på olika områden, bl. a. inom den allmänna försäkringen. Genom
skadeståndslagen (1972:207, omtryckt 1975:404) infördes bl, a. regler om det
allmännas skadeståndsansvar. En reform belräffande ansvarigheten i offenllig
tjänst genomfördes fr. o. in. år 1976. Reformen utvärderas f. n. av
tjänsleansvarskommittén (Ju 1979:13). En annan viktig reform var uppbyggnaden
av samhällets rättshjälp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättssäkerhetsfrägorna har ägnats
forisatt uppmärksamhet under hela 197()-talet, bl, a. vid riksdagsbehandlingen
av ett flertal motioner i ämnet. Debatten om medborgarnas rättsskydd har doek
alltmer förskjutils mot frågor om allmänhetens förtroende för myndigheterna och
den enskildes bristande förmåga att hävda sin ställning i ett komplicerat och
byråkratiskt samhälle. Riksdagen uttalade sig år 1976 för en översyn av
förvaltningslagen. Bvråkratiutredningen fick i uppdrag all ta upp frågan om en
sådan översyn. Övervägandena redovisades i en promemoria i maj 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mol bakgmnd av
byråkratiutredningens överväganden har regeringen tillsati en parlamentarisk
kommitté (förvaltningsrällsutrcdningen. Ju 1978:09) med uppdrag att se över
förvaltningslagen. Kommittén skall enligt sina direktiv försöka åstadkomma så
enkla och lättbegripliga regler som möjligt om förvaltningsförfarandel hos
myndigheterna. De bestämmelser som föreslås bör syfta lill att förbättra
myndigheternas service gentemot allmänheten och att även i övrigl underlätta
oeh förbällra kontakterna mellan myndigheterna och allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I förvaltningslagen ingär
bestämmelser som ger den enskilde rätt till viss service under den lid som ett
ärende handläggs hos myndigheten. Däremot innehåller inle lagen några regler om
vilken service i mer vidslräckl betydelse som myndigheterna skall ge. Vissa
allmänt hållna bestämmelser för statliga inyndigheler om service finns i
allmänna verkssladgan (1965:600) och i del s. k. servicecirkuläiel (1972:406,
omtryckt 1973:794). 1 15 kap. 4S sekretesslagen (1980:100). som träder i krafl
den 1 januari 1981. föreskrivs att en myndighet på begäran av en enskild skall
lämna uppgifi ur allmän handling som förvaras hos myndigheten, i den mån hinder
inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller uv hänsyn till arbetets
behöriga gång. Föreskriften är tillämplig på både statliga, kommunala och
landstingskommunaia myndigheter, Nägra andra generella regler för den kommunala
sektorn finns inte. Kommuner och landstingskommuner beslutar själva vilken
service de kommunala myndigheterna skall ge allmänheten, 1 vissa kommuner har
man infört statlgor eller tjänsteföreskrifter av i huvudsak det innehåll som
servicecirkuläret hur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Daialagsliflningskommittén (DALK)
har i belänkandel (SOU 1980:31) Offentlighetsprincipen och ADB föreslagit en
lag om enskilds rätt all ta del av upptagning för automatisk databehandling m
.m. Kommittén föreslår att det i den lagen tas in en beslämmelse som innebäratt
den enskilde garanteras upplysning och vägledning av mera praktiskt slag.
Enligl DALK är det viktigt att den enskilde får upplysning t, ex, om hur han
eller hon rent praktiskt skall gå lill väga för att få del av en handling.
Betänkandet remissbehandlas f, n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byräkratiutredningeii framhåller
att en bidragande orsak till att myndigheternas roll som serviceorgan är så
undanskymd är att den inle är klarl uttalad ulan mer eller mindre underförstås.
En samordning och utveckling av gällande serviceföieskriftec är därför enligt
utredningens mening nödvändig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet bör vara alt ge servicen en större plats i det
dagliga arbelel. alt stärka serivceandan och all förbällra serviceutbudet.
Utredningen anser att myckel lalar för all en särskild servicelag bör införas.
Ulredningen drar också upp vissa riktlinjer för innehållet i en sådan lag. men
den lägger inle fram någol egel lagförslag. Frågan bör enligt ulredningen få en
mer allsidig belysning. Utredningen förordar därför all ett arbele inriktat på
en servicelag samordnas med förvaltningsrältsulredningens arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar överlag
ulredningens bedömning av behovel av en översyn av gällande
servicebeslämmelser. Universitets- och högskoleämbetet l. ex. anser del
viktigt all en allmän serviceplikl slås fasl för myndigheternas handlande
gentemol allmänheten. Nämnden för samhällsinformation anser del värdefullt med
nya bestämmelser som förtydligar ambitionsnivån för myndigheternas service.
Från kommunalt håll har dock en avvaktande eller övervägande negativ
inställning inlagils i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissopinionen är delad när del
gäller vilken metod som bör väljas för att utveckla servicebestämmelserna. Bl.
a. riksrevisionsverkel, länsslyrelserna i Krislianslads och Göteborgs och Bohus
län samt SACO/SR och DEFU är positiva lill all en särskild servicelag införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen del vill jag försl
framhålla del myckel nära sambandet mellan de byråkrati- och
rätlssäkerhelsdebatler som har förts parallellt under senare år. I ell samhälle
där den offentliga sektorn ställer alll högre krav på medborgarna är dessa
berättigade alt också kunna ställa krav på myndigheterna. Sådana krav kan
gälla bl. a. rättvis behandling, snabb och säker ärendehandläggning, hjälp och
vägledning i olika frågor saml möjlighel alt kunna förslå och påverka
myndigheternas handlingssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom den översyn av
förvaltningslagen som förvallningsrällsulredning-en har i uppdrag all
verkställa har kopplingen mellan byråkrati- och rällssäkerhelsfrägorna klart
markerats. Byråkratiulredningen har sell förvaltningslagen som ett viktigt
hjälpmedel bland många andra för all skapa bällre kontakter mellan
myndigheterna och medborgarna. Ulredningens synpunkler i fråga om förbättrad
service och vägledning, enklare förfaranden, ökad begriplighet m. m. har fått
bilda utgångspunkt för översynen av lagen. Dessulom har
förvallningsrältsutredningen genom ett särskilt regeringsbeslut fått i uppdrag
alt verkställa del vidare utredningsarbetet i fråga om en utveckling av
servicebestämmelserna. Härigenom har den samordning som byråkratiulredningen
förordade kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill underslryka betydelsen av
del igångsalla översynsarbetet ftir de allmänna strävandena alt förbällra
kontakterna mellan enskilda och myndigheter. För den enskilde måste del vara
viktigt all kunna klara ul så många frågor som möjligl med myndigheterna redan
i första instans. Självfallet finns del också ell slarkl allmänt iniresse av
att kunna undvika ett i många fall kostsamt besvärsförfarande. Genom den
inriktning som översynen av förvaltningslagen har fåll kan enligl min mening
en. ur den enskildes synpunkl, betydelsefull förskjutning ske av tyngdpunkten i
förvallningsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>farandet från besvärsprövningen lill förfarandet i första
instans hos de myndigheter som står de enskilda närmasl och där kontakterna är
mest intensiva. Jag vill särskill betona betydelsen av att få frågan om klara
och entydiga servicebeslämmelser yllerligare belyst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill alltså framhålla viklen av
all statsmakterna även fortsättningsvis ägnar rätlssäkerhelsfrågorna största
uppmärksamhet i strävandena mot bällre kontakter mellan enskilda och
myndigheter. Rältssäkerhelsbegreppel bör i del sammanhanget ges en mera
vidslräckl betydelse än vad som har varil fallet i den hittillsvarande
debatten. Förutom frågor av utpräglat juridisk karaktär bör del kunna oinfalla
för den enskilde vikliga faktorer vid kontakterna med myndigheterna, t. ex. i vilken
ulslräckning myndigheterna bör hjälpa och vägleda den enskilde i frågor av mera
praktisk nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.5 Åigärder för grupper med särskiU behov av slöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De åigärder för all förbällra
kontakterna mellan enskilda och samhällsorganen som jag har redovisat i det
föregående riklar sig lill breda grupper av befolkningen. Många människor nås
emellertid inte av dessa mera generella insalser. Del finns således en slor del
av befolkningen som inle har den kunskap eller initiativförmåga som behövs för
all de på bäsla säll skall kunna ta tillvara sina möjligheter i samhället. Det
är svårt att närmare beskriva hur slora dessa grupper är och vilka som ingår i
dem. Många faktorer har belydelse, bl. a. könstillhörighet, ålder, inkomsl,
ulbildning, förvårvssitua-lion och familjesammansällning. Som en sammanfallande
beteckning brukar man tala om resurssvaga grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl byråkratiulredningen är del
viktigt alt ell arbele som lar särskilt sikte på dessa grupper kommer lill
slånd. Ulredningen anser att en kartläggning och utvärdering bör göras av
befinlligt utrednings- och forskningsarbete på området. Della för all få ell
underlag för en samlad bedömning av vilka ytterligare insalser som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket, Falu kommun
och Svenska kommunförbundet delar ulredningens uppfattning att ett fortsatt
arbele bör inriktas på de grupper i samhällel som är i behov av särskilt slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även jag anser del angelägel all i
ett fortsatt arbete med all förbällra kontakterna mellan medborgare och
samhällsorgan la särskild hänsyn lill dem som kan förmodas ha speciella
svårigheter i kontakterna med myndigheterna. Innan särskilda insalser kan
vidtas är det dock nödvändigl all få ell grepp om vilka som har ett behov av en
mera aktiv hjälp från samhällets sida och vilka behoven är. Jag instämmer
därför med byråkratiulredningen i all en kartläggning och utvärdering bör
göras av det utrednings- och forskningsarbete som finns på området samt av de
åigärder som vidtas redan i dag. Jag vill här peka på några omständigheter som
kan beaktas i ell sådant arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell väsenlligl material för bedömningen i denna fråga bör
kunna hämtas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels från låginkomstulvedningen och dels frän statistiska
centralbyråns undersökningar av levnadsförhållandena i Sverige,
Låginkomstutredningen gjorde bl. a, en levnadsnivåundersökning. Det var en
undersökning av den vuxna befolkningens levnadsförhållanden i vilken ca 6 000
personer i åldern 17-75 år intervjuades. Undersökningen redovisades i en serie
delrapporter under åren 1970-1971. 1 delrapporten Politiska resurser
redovisades de enskildas benägenhet och förmåga alt överklaga myndighetsbeslul.
Dessutom har man undersökt intervjupersonernas egen uppfattning om de blivit
orättvist behandlade av någon inyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På uppdrag av riksdagen genomför
statistiska centralbyrån årsvis sedan 1974 löpande undersökningar av
levnadsförhållandena i Sverige. Resultaten publiceras i Sveriges officiella
statistik i serien Levnadsförhållanden. Den senasi publicerade rapporten avser
förhållandena under år 1976, Bl. a. redovisades resultaten på frågor om de
enskildas förmåga att själva kunna utforma en besvärsskrivelse eller överklaga
ett beslut som har faltals av en myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man bör i sammanhanget uppmärksamma
kommunernas viktiga roll för de mest utsatta grupperna i samhället. Varje
kommun har det yttersta ansvaret för all de som vistas i kommunen får det stöd
och den hjälp som de behöver. Kommunens ansvar innebär en skyldighet att hjälpa
den enskilde, när denne har svårt att finna vägarna lill den hjälp och service
som samhället i övrigl kan ge. Detta gäller inle minst de grupper av
hjälpbehövande som på grund av sin utsatta silulalion saknar tillräcklig
initiativkraft för att nå rätt i vårt fortfarande komplicerade samhälle. Det
skulle vara värdefullt att få sammanställt vad som i dag rent praktiskt görs
inom kommunernas verksamhetsområde för de resuissvaga grupperna i fråga om
kontakterna med myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Delta leder över till den från
demokratisk synpunkl än mer angelägna frågan om hur man får flera medborgare
att engagera sig och aktivt delta i samhällsarbetet. Denna fråga behandlas av
kommunaldemokraliska kommittén. Kommittén är också administrativt ansvarig för
genomförandet av ett forskningsprogram om utvärdering av
kommunindelningsreformen (prop. 1978/79:61, KU 1978/79:17, rskr 1978/79:79).
För arbetet svarar kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Forskningsarbetet
är förlagt lill statsvetenskapliga och ekonomisk-geografiska institutioner vid
landets universitet. Forskningsprogrammet skall genomföras under en
tvåårsperiod och vara slutfört senasi den 30 juni 1981, Resultatet av detta
arbete torde även bli av stort värde när det gäller att finna vägar för hjälp
åt de lesurssvaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkrörelserna haren nära kontakt med
de grupper i samhället som bmkar kallas resmssvaga, I dag saknas emellertid en
samlad bild av vad folkrörelserna gör eller kan göra för dessa grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkrörelsernas belydelse i
förhållande till resurssvaga grupper ligger främst i den direkta personliga
kontakten och kunskapen om människors problem. Organisationerna kan identifiera
behov och visa hur de skall mötas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser all det finns förutsättningar att ytterligare
utveckla ett närmare samarbele mellan folkrörelser, myndigheter och kommunala
förvaltningar förutsatt alt organisationerna får möjlighet att verka på ett
självständigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vanligl i moderna bostadsområden att utbyggnaden av
den sociala och kulturella miljön och servicen släpar efter. De sociala
konsekvenserna av en sådan boendemiljö börjar bli kända. Del finns en rad
exempel på hur kommuner har inlett samarbele med föreningslivet kring större
prtijekl i nyare bostadsmiljöer. Det har gällt att med förenade krafter ge de
boende fömlsältningar all skapa en egen fungerande social gemenskap och alt
solidariskt ge slöd ål dem som av olika skäl har svårare än andra att klara sin
situation, formulera egna krav mol samhällel och ta eget ansvar. Bland de
projekt som man har arbetat med i kommunerna märks särskill sådana som kretsar
kring invandrar-, missbruks-, pensionärs- och ungdomsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta visar alt det är motiverat att försöka klarlägga hur
folkrörelsernas arbetsmöjligheter kan utvecklas genom samarbete i projekl med lokal
inriktning på kommundelar, bostadsområden elc. Andra mer allmänna åtgärder från
samhällsorganens sida kan vara alt i samarbete med föreningslivet la reda på
vilken typ av information som är mest angelägen från myndigheter till utsatta
grupper samt hur erfarenheter och krav på olika områden kan förmedlas till
förtroendevalda och tjänstemän. Sådana åigärder kan även inriktas på alt skapa
en bredare och regelbunden kontakt mellan föreningsliv och anställda inom
förvaltningar som dagligen har kontakt med resurssvaga grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De omständigheter jag nu har berört utgör givetvis endasl
exempel på sådant som bör beaktas i en kartläggning av de resurssvaga
gruppernas kontakter med myndigheterna. Ansvarel för all ell sådant arbete
kommer i gång vilar i första hand på regeringen. Enligt min mening är det
väsentligt all det påbörjas snarasl. Jag avser därför alt i samråd med chefen
för socialdepartementet la initiativ lill överläggningar om hur arbelel närmare
bör läggas upp. Om del praktiskt bör skötas inom regeringskansliet eller om del
bör läggas på något utomstående organ är en fråga som får övervägas närmare i
det sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2..?. 6 Vissa åtgärder för alt stimulera
förenklingsarbetel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I del föregående har jag redogjort
för min syn på hur det fortsatta förenklingsarbetet bör bedrivas. Som jag har
nämnt måste tyngdpunkten i arbelel ligga på de statliga och kommunala organen
själva. Jag utgår emellertid från att del på många håll kan vara svårt all
komma i gång med och nå påvisbara resultat i förenklingsarbetet. Del lorde vara
nödvändigt att ge stimulans och stöd för arbetet. Ett styrmedel är därvid de
författningar som gäller för den offentliga verksamheten. Byråkratiutredningen
anser att ett systematiskt förenklingsarbele bör kunna bedrivas ulan några särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>författningsändringar. För egen del ser jag del emellertid
som en styrka om statsmakternas intentioner i fråga om förenklingsarbetel
kommer till uttryck i sådana författningar som styr arbetel i förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har lidigare i avsnittet om
ökad kommunal självstyrelse förordat visst tillägg till allmänna verksstadgan.
Jag anser all man i del sammanhanget även bör överväga föreskrifler som kan
slimulera de statliga myndigheternas förenklingsarbele. Jag förordar därför all
del i allmänna verksstadgan tas in en bestämmelse med innebörden all
myndigheterna bör bedriva ett arbele inriktat på all åstadkomma förenklingar
och förbättringar för allmänheten. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet
Petri och därvid inhämtat alt han kommer att föreslå regeringen en sådan
åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller den kommunala sektorn
får givelvis innehållet i förenklingsarbetel avgöras utifrån de lokala
förutsättningarna inom varje kommun och landstingskommun. Som jag lidigare
nämnt har byråkratiulredningen gett en rad exempel på förbättringsåtgärder.
Dessa kan enligl min mening stimulera del konkreta förenklingsarbetel även i
kommuner och landstingskommuner. Enligt min mening bör ett översynsarbele av
della slag behandlas i förtroendevalda organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl 3 kap. 1 § 6 kommunallagen
åligger del kommunstyrelsen och lorvallningsulskollel alt handha kommunens
resp. landstingskommunens informationsverksamhet i den mån kommunfullmäktige
eller landstinget inle har uppdragit denna ål annan nämnd. Jag ser del som
naturligl att kommunstyrelsen och förvallningsutskoltet också ges ell
övergripande ansvar i fråga om förenklingsarbetel på samma sätt som i fråga om
informationsverksamheten. Jag är medveten om att ett förenklingsarbele självfallet
inte kan ses frislående från de olika verksamheter som del gäller. Varje
kommunall organ har ansvar för alt ett förenklingsarbele bedrivs inom den egna
verksamheten. Enligl min bedömning inrymmer bestämmelsen i 3 kap. 1 § 6
kommunallagen om ansvarel för informationsverksamheten inle direkt ett ansvar
för ell sådant systematiskt förenklingsarbete som jag här har talat om. För att
betona den vikt som jag tillmäter förenklingsarbetel föreslår jag därför, att
kommunallagen komplelleras med en beslämmelse i della hänseende. Beslämmelsen
bör innebära all kommunstyrelsen och förvallningsulskollel skall ha det
övergripande ansvarel för all sådana förenklings-åtgärder vidtas inom den
kommunala resp. landstingskommunaia verksamheten som syftar lill all underlätla
de enskildas kontakter med de kommunala organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om huvudansvaret för
förenklingsarbetet ligger hos de olika samhällsorganen själva måste enligl
byråkratiulredningen ett centralt arbele också bedrivas. Särskill betydelsefull
är uppgiften att samordna förenklingsarbetel. Genom initiativ från centralt
håll kan man t. ex, genom försöksverksamhel på vissa myndigheter pröva olika
förenklingsåtgärder. Enligl utredningen är del naturligt att de cenirala
rationaliseringsorganen får en nyckelroll i det arbetel. Vidare bör
en särskild bevakning finnas i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser, bl. a. riksrevisionsverket,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Landstingsförbundet, SACO/SR och TCO,
framhåller alt det är viktigl alt förenklingsarbetel stöds och bevakas från
centralt håll. TCO anser all centralt stöd framför allt bör ske genom att man
skapar tillfällen all utbyta erfarenheter. Enligl TCO bör slalskonlorel ges ansvarel
för denna samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla alt grundtanken i del
fortsatta arbelel med att förbättra kontakterna mellan medborgarna och
samhällsorganen måsle vara alt del väsentliga arbetet sker hos myndigheterna
själva. Samtidigt är det viktigl för slalsmakterna all fortlöpande kunna följa
arbelel och all vid behov kunna påverka det och driva det vidare. För ell
framgångsrikt förenklingsarbete är del därför också enligl min mening
nödvändigl med insalser på centralt håll. Det gäller då främst att initiera,
samordna och utveckla förenklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret och riksrevisionsverket har ett särskilt
ansvai' för utvecklingsarbete inom den statliga sektorn. Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet har delvis molsvarande uppgifter i
fråga om kommunernas och landstingskommunernas verksamhetsområden. Även inom
regeringskansliet sker redan en bevakning av en del av de frågor som bör ingå i
myndigheternas förenklingsarbele. Således bevakas och samordnas språkfrågorna
i statsrådsberedningen. Vid statsrådsberedningens granskning av
förfatlningsförslag uppmärksammas bl. a. möjlighelerna att förenkla författningarna.
Justitiedepartementet har ett övergripande ansvar i frågor om t, ex.
förvaltningsförfarandet, tillgången till allmänna handlingar och därmed
sammanhängande frågor. Budgetdepartementel ansvarar för budgetprocessen och
har det samordnande ansvaret för rationaliserings- och utvecklingsarbetet inom
statsförvaltningen. Budgetdeparlemenlel svarar vidare bl, a. för insatserna
inom samhällsinformationen samt förden statliga personalutbildningen.
Kommundeparlemenlet har en samordnande funkfion i frågor som rör kommunerna,
landstingskommunerna och stora delar av länsförvaltningen. Inom departementets
arbetsområde bedrivs f. n. ett belydelsfulll arbete av stat-kommungruppen. Den
skall enligt sina direktiv bl, a, sträva efter all minska krångel och la bort
onödig byråkrati i förhållandel mellan statliga och kommunala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den bevakning av förenklingsfrågor som redan förekommer
bör ta sikte på att fä myndigheterna all själva arbeta med dessa frågor.
Särskilt i början är del enligl min mening viktigt att kunna stödja
myndighetena i deras förenklingsarbele och aktivt verka för all della arbele
bedrivs systemafiskl och målmedvetet. Jag vill i delta sammanhang nämna något
om vad som kan göras lill slöd för myndigheternas förenklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i de årliga anvisningarna för
myndigheternas anslagsframställningar för budgetåren 1980/81 och 1981/82 krävt
att myndigheterna skall lämna en redogörelse för vilka åtgärder de har vidtagit
för alt motverka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krångel och onödig byråkrati och för alt i övrigl
underlälta allmänhetens kontakter med myndigheterna. Det ankommer i första hand
på fackdepar-lemenlen alt inom sina respektive verksamhetsområden följa upp
myndigheternas uppgifter i dessa avseenden. En betydelsefull uppgifi är all
över hela fältet sammanställa och utvärdera myndigheternas redovisning av
förenklingsarbetel och sprida kännedom om de olika åigärder som vidtas på
skilda håll. Härigenom kan myndigheterna få uppslag lill egna insatser och
stimuleras lill ett effektivt förenklingsarbele, 1 del sammanhanget kan
byråkraliulredningens förslag i fråga om en aktiverad förslagsverksamhet
övervägas närmare. Givelvis år del också angeläget att kunna ta tillvara
allmänhetens erfarenheler av kontakterna med myndigheterna. Jag ser del även
som väsentligt all allmänheten har ell forum i regeringskansliet till vilkel
man kan vända sig i dessa frågor. Det skulle enligt min niening också vara av
stort värde all kunna bereda företrädare för cenirala ämbetsverk,
kommunförbunden, näringslivet, personalorganisationerna och folkrörelserna
tillfälle all delta i diskussionen om hur arbetel bör bedrivas och därigenom
medverka till all förenklingsarbetel förs vidare. Del av TCO påtalade behovet
för myndigheterna ati kunna utbyta erfarenheler kan härigenom tillgodoses. På
så sätt kan byråkraliulredningens exempelsamling också vidareutvecklas. Jag har
tidigare berört frågan om insatser inom personalutbildningen,
Närdelgällersådana frågor är del betydelsefullt alt på olika sätt slödja
myndigheterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 enlighet med vad jag nu har
anfört har inom kommundepartemenlel upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunallagen (1977:179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1964:63) om kommunal beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel under 1 har upprättats i
samråd med chefen för budgetdepartementet och förslaget under 2 i samråd med
chefen för försvarsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels ftireslår riksdagen all anla lagförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört i det föregående om det fortsatta arbetet med
att stärka den ktimmunala självstyrelsen och förbättra kontakterna mellan
medborgarna och samhällsorcanen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till
föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen
vad föredraganden har anfört för den åtgärd och del ändamål som föredraganden
har hemställt om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:188.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av statskontrollkommitténs förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontrollkommiltén har gjort en samlad översyn av
statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommunerna och
landstingskommunerna. Syftet med översynen har varil att mönstra ul sådana
delaljföreskrifter som med hänsyn till de kommunala och landstingskommunaia organens
resurser inle längre är nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 betänkandet konstaterar
komniittén att förutsättningarna för alt vidga kommunernas och
landstingskommunernas ansvar och handlingsfrihet ökat. Genom
kommunindelningsreformen och i takt med samhällsverksamhetens utbyggnad har
förvaltningsorganisationen tillförts sakkunskap på olika områden. Detla
förhållande gör det enligt kommittén möjligt alt begränsa den statliga
tillsynen ocb kontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera konkreta åtgärder har under
den senasle 10-årsperioden vidtagits för all öka de kommunala och
landstingskommunaia organens handlingsfrihet. Sammantaget bar de olika
förslagen medfört all del kommunala självbe-slämmandet ökal i belydande
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En första uppgift för kommittén har
varit alt kartlägga de problem som finns rörande förhållandet mellan statliga
och kommunala myndigbeter, 1 enlighet med vad som framhålls i direktiven har
kommuner och landstingskommuner under arbetets gång på olika satt beretts
tillfälle att framföra synpunkler och önskemål om förenklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen från kommunerna och
landstingskommunerna om förändringar spänner över flera samhällssektorer.
Slatskonlrollkommiltén har inte ansett det vara möjligt alt behandla samtliga
frågor som förts fram. Vissa områden har därför prioriterats i
utredningsarbetet. Dessa är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>□ underställning av
kommunala och landstingskommunala beslut hos statlig<br>
myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>□ formerna för statsbidragsgivningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>□<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>myndigheternas
föreskrifter, anvisningar och råd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>□<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statskontrollen
i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- barnomsorg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- äldrevård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>långtidssjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gatu- och
väghållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De frägor som kommiltén ansåg borde utredas i första hand
har blivit föremål för särskilda förstudier. Dessa har hafl lill syfle all
ulgöra underlag föv diskussioner inom kommittén om reformbehovet inom de olika
sakområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De önskemål om förändringar av den statliga tillsynen som
kommuner och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingskommuner fört fram har kommittén tagit upp vid
överläggningar med olika statliga myndigheter. Genom dessa kontakter har
kommittén också blivit informerad om den syn på statlig styrning genom
föreskrifler och råd som myndigheterna har samt om de aktiviteter som bedrivs
för all la bort onödig detaljreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs utredningsarbete inom
olika sakområden har hillills resulterat i fyra delbetänkanden. 1 november
1977 presenterade sålunda stalskontrollkommiltén två delbetänkanden: (Ds Kn
1977:7) om underställning av lån och borgen och (Ds Kn 1977:8) om underställning
av brandordning. 1 dessa betänkanden föreslog kommittén alt beslämmelserna i
kommunallagen (1977:179) om all regeringens medgivande, utom i vissa fall,
behövs för att kommun och landstingskommun skall få la upp lån och teckna
borgen mönstras ul saml all underställningsskyldigheten när det gäller kommunfullmäktiges
beslul om antagande av brandordning slopas liksom länsstyrelsernas möjlighel
att utfärda brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommiltén behandlade i del iredje
delbetänkandel (Ds Kn 1978:3) Ökal kommunall ansvar för barnomsorgen
statskontrollen av den kommunala barnomsorgen. Kommittén konslalerade i
belänkandet all tillsynen i vissa avseenden är omotiverad och föreslog
förändringar i tillsynssystemel. Vidare presenterades ett principförslag lill
förenklad slatsbidragsgivning avseende kommunala förskolor och fritidshem saml
familjedaghem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 del fjärde delbetänkandel (Ds Kn
1979:3) Ökat kommunall väghållningsansvar har kommittén föreslagit all de
nuvarande statsbidragen till kommunala galor och vägar ersätts av ett mer
generellt utformat slöd och att kommunerna tar över en slörre del av ansvaret
för väghållningen i tätorterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén har vidare presenterat
två rapporter, nämligen dels (Ds Kn 1977:9) om forskning rörande statskontroll
av kommunerna och landstingskommunerna, dels (Ds Kn 1979:9) om de
specialdestinerade statsbidragen till kommunerna och landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt få en systematisk medverkan
från ämbetsverkens sida när del gäller frågan om slallig tillsyn och kontroll
genom föreskrifler, anvisningar och råd hemställde kommittén den 24 maj 1978
att regeringen skulle ge de cenirala statliga myndigheterna i uppdrag att se
över gällande normer i syfle alt öka den kommunala självstyrelsen. Regeringen
uppdrog enligl beslul den 26 oklober 1978 åt vissa myndigheter att till
kommundepartemenlel redovisa vidtagna och planerade åigärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Den kommunala självstyrelsens utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under kommunallagarnas första lid spelade kommunerna en
betydligt mer begränsad roll än nu. Deras verksamhet omfattade dels lokala
statliga angelägenheter, dels frågor som kunde hänföras lill ett allmänt
kompetens-stadgande om all kommunen skulle sköta sina "egna gemensamma
ordnings-och hushållningsangelägenheter". I dag har kommunerna ansvarel
för de flesta samhällsuppgifter som direki berör den enskilde. Socialvård och
undervisning är de viktigaste verksamheterna. Landstingskommunernas helt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dominerande uppgifi är hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De genomgripande förändringar som
kommunerna och landstingskommunerna genomgått under efterkrigstiden har lell
till en betydande omslruklurering av såväl de kommunala nämnderna som
förvaltningen. Strävan har varit all skapa en effektiv och enhetlig organisation.
Nämndorganisationen har under senare år utvecklats på olika sätt. Behovel av
samordning och samarbele mellan nämnderna har blivit alltmer framträdande.
Förvaltningsorganens organisationsstruktur (uppdelning på kontor, avdelning,
sektion etc) i kommuner och landstingskommuner har successivt anpassats till
nya behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvissa samhällsuppgifter behöver
kommuner och landstingskommuner samarbeta. I många fall sker del genom ett
civilrättsligt avlal. När del är fråga om mer permanent samverkan sker delta i
form av kommunalt bolag, stiftelse eller kommunalförbund. Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet är privaträttsliga sammanslutningar
med resp. kommuner och landstingskommuner som medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunförbundens uppgifi all bevaka
de kommunala intressena genlemol statsmakterna och samhällel i övrigl sker på
olika säll. Kommunförbunden bidrar med sina resurser lill den kunskap och
kapacitet som kommunerna och landstingskommunerna lolall förfogar över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3 Olika former av statskontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens tillsyn och kontroll över kommunernas och
landstingskommunernas verksamhei uiövas i olika former. Del mest vidsträckta
tillämpningsområdet har den statskontroll som utlöses på enskilds initiativ
genom besvär över ett kommunall eller landslingskommunall beslul. Besvär som
anförs med stöd av kommunallagen, s. k. kommunalbesvär, är den konlrollform som
innebär del minsta ingreppet i den kommunala självstyrelsen. En mer ingående
kontroll kommer lill slånd genom s. k. förvallningsbesvär, som anförs med slöd
av specialförfatlningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa beslut av kommuner och
landstingskommuner prövas och fastställs av regeringen eller annan statlig
myndighet genom underslällning. Exempel på sådana ärenden utgör antagande av
kommunala stadgor, planläggnings-beslut och beslul om vissa avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Effeklivitetskontroll sker med stöd
av olika specialförfatlningar. som ålägger kommunerna och landstingskommunerna
alt svara för vissa förvaltningsuppgifter och som föreskriver slallig tillsyn
över alt uppgifterna fullgörs på ett lillfredsslällande säll. Exempel på sådan
reglering erbjuder hälsovårdsstadgan och brandsladgan. En mycket långtgående
styrning är möjlig genom att slalen inom vissa verksamhetsgrenar kan bestämma
över resurstilldelningen lill kommuner och landstingskommuner. Exempel på
ekonomiska styrmedel är investeringsavgifter och statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom lagstiftningen ges ofta
centrala ämbetsverk befogenhel alt utfärda lillänipningsföreskrifier. Denna
anvisningsverksamhel är på vissa områden av betydande omfallning och ulgör ell
väsentligt statligt styrinstrument över kommunerna och landstingskommunerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Minskad underställning av kommunala och
landstingskommunala beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underställningsförfarandet intar en klar särställning
bland alla de olika former av slallig tillsyn av kommunal verksamhei som-i dag
förekommer. Del normala är att statlig kontroll av kommunala och
landstingskommunaia organs sätt att fullgöra uppgifler som slalen ålagt dem
sker försl sedan kontrollåtgärder har påkallats genoin besvär eller när något
missförhållande har uppstått eller kan befaras uppslå.
Underslällningsinslilulel utmärks däremol av att det kommunala eller
landstingskommunaia beslutet blir juridiskt gällande försl sedan prövning och
godkännande har sketl av slallig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Slalskonlrollkommilléns
mening är del uppenbari att underslällningsförfarandel med dess karaktär av
generell statskontroll allmänt sett mindre väl överensstämmer med en modern syn
på samspelet mellan å ena sidan statliga och å andra sidan kommunala och
landstingskommunala organ. Underställningsförfarandet har dock delvis lill
syfte all garantera laglighel och skälighet hos de kommunala besluten samt den
enskildes rättssäkerhet och lika tillgång lill samhällsservice.
Förutsättningarna för en vidgad kommunal självstyrelse har ökal genom all de
kommunala förvaltningsorganen fått större resurser och därmed också bällre
beslulsunderiag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underslällningsförfarandel har
påtagliga nackdelar. 1 alla de ärenden där faslslällelsemyndighelen utan saklig
ändring fastställer det kommunala eller landstingskommunala beslutet innebär
underslällningsförfarandel en onödig administrativ omgång. Förfarandet kan
ibland skapa byråkrati och en orationell handläggning som givelvis även har
negativa kostnadseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskontrollkommiltén har kartlagt
alla underställningsbestämmelser, som av kommunerna och landstingskommunerna
uppfattas som onödig statskontroll. Mol bakgrund av denna samlade bild av
underställningsinslitutel har kommittén övervägt behovel av förändringar. Den
grundläggande utgångspunkten vid genomgången har varit all underslällning
endast bör komma lill användning i undanlagsfall där andra tillsynsformer efler
noggrant övervägande bedömts vara otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 följande fall har
statskontrollkommitlén föreslagit all underslällningsskyldighelen las bort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut om
ianspråklagande av medel ur kapitalfond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut om
kommunal beredskapsplan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslul om
instruktion för skolchef och biträdande skoldirektör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut om ny,
till- eller ombyggnad av skolhus för gymnasieskola inom landstingskommunens
verksamhelsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslul om
reglemente för folkhögskola med kommun eller landstingskommun som huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontrollkommitlén har lämnal synpunkler på
ytterligare ell tjugotal olika bestämmelser om underslällning. Samtliga dessa
ligger inom sakområden som andra statliga kommittéer givits i uppdrag all
ulreda. 1 direktiven</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för kommiltén anges all förändringar som kan göras
oberoende av överväganden inom andra sakområden i första hand skall övervägas.
Slatskonlrollkommiltén har därför avstått från alt lägga förfatlningsförslag
när del gäller underställning som ryms inom andra kommittéers sakområden. 1
dessa fall har i stället allmänna synpunkter på underslällningsförfarandel
redovisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förenklad slatsbidragsgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidragen kan indelas i två huvudgrupper, nämligen
allmänna bidrag och specialdestinerade bidrag. Det allmänna bidraget ulgör ett
tillskoll till den kommunala ekonomin ulan särskilda förbehåll belräffande
medlens användning. Det specialdestinerade bidraget ger slöd åt en viss
kommunal verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De specialdestinerade bidragen kan
delas in i investerings- och driflbidrag. Dessa kan i sin lur delas in i
följande tre kategorier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prestationsrelaterade
bidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnadsrelaterade
bidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avlösnings- och
avialsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskonlrollkommilléns studium av
stalsbidragsreglerna visar alt syslemet med speciella slatsbidrag är
förhållandevis komplicerat. Antalet bidrag är slorl och varje bidrag är
reglerat i en särskild författning. Många bidrag utgår till relativi begränsade
kommunala verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För en del speciella statsbidrag
gäller alltjämt ganska detaljerade beslämmelser, som enligl
slalskontrollkommitléns mening verkar onödigt styrande på verksamhetens
utformning och innehåll. Detla gäller också i fråga om föreskrifter och
anvisningar med långtgående krav på delaljredovisning av kostnader m. m. och
med inslag av kontroll från vederbörande myndigheters sida. Andra bidrag åter
ulgår i mer schabloniserade former, dvs. ulan slörre delaljredovisning och
kostnadskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller att få till slånd
förenklingar i de specialreglerade statsbidragen är det möjligt all gå fram på
olika vägar. Följande alternativ eller kombinafioner därav kan övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>□<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökad
preslationsrelalerad bidragsgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>□<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avveckling av
anläggningsbidrag, där driflbidrag ulgår, genom alt del lill driftbidragel
läggs ett belopp för en periodiserad anläggnings- eller lokalkostnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a Bidragsunderlaget för vissa
kostnadsrelaterade bidrag, t. ex. för äldrevård, nyklerhetsvård, viss övrig
socialvård bör göras lättare att la fram, precisera och redovisa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>□ Slopande eller begränsning
av vissa kostnadsredovisningar, specifikatio<br>
ner och liknande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatskonlrollkommiltén föreslår att regeringen i
budgetanvisningarna ger myndigheterna i uppdrag all i samband med deras arbete
med anslagsfram-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställningar avseende statsbidrag se över
statsbidragsförfaltningar, tillämpningsföreskrifter och anvisningar i syfle
att åstadkomma förenklingar såväl för de kommunala huvudmännen som för
myndigheterna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl slalskonlrollkommilténs
uppfallning bör följande statsbidrag omgående övervägas av resp. myndigheter,
nämligen slatsbidrag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>familjebidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anordnande av
skyddsrum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>översiktlig
kommunal planering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sysselsättningsskapande
åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kollektivtrafik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>social hemhjälp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>färdtjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdanstalter
och inackorderings/behandlingshem för alkoholmissbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskolor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lantbruksskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller statsbidragen till undervisningsväsendel så
har bl. a. skoladministrativa kommittén nyligen föreslagit förenklingar av
dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatskonlrollkommiltén vill i
sammanhanget fästa uppmärksamheten på all kommunerna och landstingskommunerna
ofta råkar i likvidiletssvårighe-ter p.g.a. all vissa
statsbidragskonslruklioner inle medger alt förskott utbetalas eller innebär att
förskoll ulgår med alltför låga belopp. Ell lämpligt tillvägagångssätt för att
komma tillrätta med dessa problem kan enligt kommittén vara att en särskild
arbetsgrupp tillsälts med företrädare för kommundepartemenlel,
budgetdepartementel och de båda kommunförbunden, som skall ha lill uppgifi att
kartlägga problemen och överväga möjlighelerna lill förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6 Statsbidragsberättigade kommunala arbeten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens revisorer har granskal del sätt på vilket
statliga bidrag lill kommunala invesleringar har utnyttjats. Särskild hänsyn
har därvid lagils till effektivitet och koslnader. Granskningspromemorian
(4/1977) Slalsbidrags-berälligade kommunala arbeien har remissbehandlats och
överlämnats lill regeringen som den 6 december 1977 beslutade att överlämna
ärendet lill stalskontrollkommiltén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I granskningspromemorian redovisade
undersökningarom kommunernas val av regiform och upphandling tyder på all det i
många kommuner varit brisler i beslutsunderlaget. Revisorerna är därför av den
uppfallningen att det vore värdefullt om allmänna riktlinjer för valet mellan
olika regiformer utarbetades med syfte att eliminera olikheter i
konkurrenssituationen. Dessa riktlinjer borde innefatta vissa allmänna
rekommendationer om kalkylunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>All ställa krav på särskilda system
för kostnadskalkylering och kostnadsredovisning liksom andra formella krav
rörande handläggningen av bidrags-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>berättigade byggnads- och anläggningsarbeten finner
kommittén direki olämpligt. Sådana krav skulle i många fall leda till en onödig
byråkratisk hantering och således molverka kravet på effektiv användning av
offentliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stalskontrollkommiltén föreslår all
regeringen ger statens råd för byggnadsforskning i uppdrag alt i samråd med
vägverket, byggnadsstyrelsen och representanter för kommunerna och
landstingskommunerna utarbeta underlag för fortbildning om kostnadskalkylering
och kostnadsredovisning m. m. av byggnads- och anläggningsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>7 Begränsning av myndigheternas föreskrifter, anvisningar
och råd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En belydande del av den statliga tillsynen och kontrollen
av kommunerna och landstingskommunerna sker genom de statliga myndigheternas
föreskrifter, anvisningar och råd. Grunden för myndigheternas befogenheter i
detta avseende finns bl. a. i resp. myndighels inslruklion samt i lagar och
andra författningar som reglerar olika kommunala och landstingskommunala
verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén föreslår all det i en
särskild förordning föreskrivs att statliga myndigheter skall la bort sådana
föreskrifter, anvisningar och allmänna råd som inte längre kan anses
nödvändiga. Syftet skall vara all stärka den kommunala självstyrelsen.
Resultatet av översynen föreslås redovisas till regeringen senasi den 1 juli
1983.1 översynsarbelet är det av vikt att samråd sker med företrädare för
kommuner och landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommuner och landstingskommuner
uppfattar ibland utfärdade anvisningar och råd som mer bindande än vad som
från myndigheternas sida varit avsikten. Terminologiska oklarheter bidrar på så
sätt till en mer omfattande statlig kontroll och styrning än som avsetls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén anser all begreppen
föreskrifler och allmänna råd är fulll tillräckliga. Kommittén föreslår därför
all myndigheterna genom en särskild förordning åläggs att mönstra ut begreppet
anvisningar ur sina författningssamlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 9 §
förfatlningssamlingsförordningen finns bestämmelser om att vissa cenirala
myndigheter skall ge ut författningssamlingar. Dessa skall ha visst i
förordningen föreskrivet utseende. Det förekommer dock alt publiceringen av
myndigheternas författningar inle sker på föreskrivet sätt. Detla är enligt
kommitténs mening otillfredsställande. De myndigheter som berörs av det anförda
bör därför i samband med alt begreppet anvisningar byts ut också ta upp den här
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndigheternas rätt att utfärda
föreskrifter, anvisningar och råd begränsas genom en särskild kungörelse.
Kungörelsen innebär att myndigheterna inte utan regeringens medgivande får
utfärda sådana föreskrifter, anvisningar eller råd som kan påverka gällande
standard eller tillämpade normer, om delta i mer än oväsentlig grad kan leda
till kostnadsökningar i den verksamhei som berörs. En liknande begränsning i
myndigheternas verksamhet måste anses väl så motiverad för att förhindra att
inskränkningar görs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i den kommunala självstyrelsen. Stalskonlrollkommillén
anser därför all begränsningskungörelsen bör ändras så det anges all även
stalskonlrollaspekterna skall beaklas då föreskrifler och allmänna råd
utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 likhei med vad som gäller då de
ekonomiska konsekvenserna av föreskrifler och råd skall bedömas, kan
statskonlrollaspeklerna inle prövas på ett allsidigt sätt utan all de som
berörs ges tillfälle all framföra sina synpunkter. Slalskonlrollkommillén
föreslår därför all del i begränsningskungörelsen föreskrivs all slallig
myndighet som meddelar föreskrifler eller råd alllid skall samråda med berörda
parter, såvida inte regeringen förordnal annat. En sådan samverkan kan även ses
som ett led i strävandena att fördjupa demokratin i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller samråd om normer avseende administrativa
rutiner i anslutning lill ansökan, utbetalning och kontroll av statsbidrag har
de erfarenheler som slalskonlrollkommillén vunnii under utredningsarbetet gett
vid handen all myndigheternas kontakter med företrädarna för kommunerna och
landstingskommunerna varil otillräckliga. Kommittén föreslår därför att
begränsningskungörelsen kompletteras med en ny paragraf där del klart anges all
myndigheterna innan beslul fattas om nya eller ändrade föreskrifter eller råd
som gäller statsbidragens administration skall höra företrädare för kommunerna
och landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8 Fortsatt utvecklingsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När medborgarna ställer krav på insatser av samhället
riklar sig deras krav ofta inle mol någol specielll samhällsorgan. 1 stället
belraklas samhällel som en helhet där staten, kommunerna och
landstingskommunerna ingår och samarbetar. Samhällsbyggandet är lika mycket
kommunernas och landstingskommunernas som statens uppgift. Den offentliga
verksamheten kan således betraktas som en enhet. Detta innebär att en
långtgående samordning av de olika samhällsorganen krävs. En annan
grundläggande förutsättning för en målmedveten reformpolitik är all del råder
balans i samhällsekonomin mellan anspråk och resurser. Samordningen av de
olika delarna av samhällsverksamheten måsle därför tillkomma staten för all
nödvändiga avvägningar skall kunna göras om fördelningen av samhällets resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samtidigt kan det konstateras all
kommunal självstyrelse är den form av decentraliserad samhällsförvaltning som
kommil all betraktas som ett nödvändigl fundament i den svenska demokratin.
Genom den kan demokratins idé om människornas medinflytande på angelägenheter
som berör dem förverkligas i vid omfattning. Kommunerna och
landstingskommunerna måsle ha en stark slällning om samhällsverksamheten skall
kunna ulformas nära de enskilda människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De enskilda människorna har krav på
rättssäkerhet, sysselsättning och lika tillgång till samhällsservice. Slalen
måsle därför kunna påverka - och i viss mån också styra - den kommunala
verksamheien. Del är dock knappasl möjligl all slälla upp någon allmängiltig
princip som kan lillämpas vid ställningstaganden lill ulformningen av statens
tillsyns- och konirollfunkiio-ner. En avvägning mellan delvis motstridiga
inlressen måsle komma lill stånd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid varje tillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalskonlrollkommillén har visat
hur arbetel med all successivt reformera formerna för slatens tillsyns- och
kontrollfunktioner kan läggas upp. För alt del fortsalla förändringsarbelel
skall kunna bedrivas med nödvändig överblick och fasthet är det angeläget att
en samordnande bevakning av formerna för statens tillsyn över kommunerna och
landstingskommunerna sker inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om förhållandel mellan statliga och kommunala
myndigheter bör enligl slalskonlrollkommilléns mening normalt prövas i samband
med att sakområdet utreds. Della kan, som kommittén lidigare diskuterat, ske
inom de statliga myndigheterna i samband med översyn av myndigheternas
föreskrifter och råd eller då nya föreskrifler och råd utarbetas. Det bör även
regelmässigt ske i samband med alt en slallig kommitté utreder ett sakområde
som berör kommunerna eller landstingskommunerna. Mol den bakgrunden föreslår
kommiltén alt tilläggsdirektiv utfärdas till samtliga kommittéer med uppgift
att pröva frågan om statskontrollens utformning. Enligl slatskonlrollkommilléns
uppfattning är del av ulomordenlligl slor vikt att även effekterna av olika
kommilléförslag när del gäller den kommunala självstyrelsen redovisas i
betänkanden. 1 delta hänseende framläggs förslag till ändring i
kommilléförordningen (1976:119). Ell sådant obligatoriskt krav för kommittéer
och särskilda utredare ger ökade möjligheter att på ett samordnat säll inom
regeringskansliet bevaka formerna för statens tillsyn över kommunerna och
landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbelel med all reformera formerna
för statens tillsyns- och kontrollfunktioner måsle bedrivas på ell sådant säll
att problemen fortlöpande kan lösas. De centrala ämbetsverkens överblick och
kunskap är därvid av stor belydelse. Statskontrollkommitlén föreslår därför
genom tillägg i allmänna verksstadgan (1965:600) att myndigheterna inom sina
områden skall verka för att öka den kommunala självstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över statskontrollkommitténs
slutbetänkande (SOU 1980:10) Ökad kommunal självstyrelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter remiss har yllranden över
belänkandel avgells av riksdagens ombudsmän (JO), kammarrätten i Göteborg,
rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, civilförsvarsslyrelsen, socialstyrelsen,
statens handikappråd, riksförsäkringsverket, stålens vägverk, slatens
trafiksäkerhetsverk, Iransporlrådel, slalskonlorel, riksrevisionsverkel.
riksskatteverket. riksarkivet, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer,
universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, statens livsmedelsverk,
statens nalurvårdsverk, slatens pris- och kartellnämnd, konsumentverket,
arbelsmarknadsslyrelsen. arbelarskyddsstyrelsen, slatens invandrarverk,
bostadsstyrelsen." statens planverk, slatens lantmäteriverk, statens
industriverk, statens brandnänmd. riksnämnden för kommunal beredskap,
länsstyrelserna i Södermanlands. Jönköpings, Blekinge. Malmöhus, Hallands.
Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands. Jämllands och
Norrbottens län, kommunaldemokraliska kommittén (Kn 1977:07),
landstingskommunerna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands. Östergötlands.
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads. Malmöhus, Hallands, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands. Kopparbergs. Gävleborgs.
Västernorrlands, Jämllands, Västerbottens och Norrbottens län. Botkyrka,
Järfälla. Stockholms. Uppsala, Nyköpings, Vingåkers. Mjölby. Norrköpings,
Eksjö, Jönköpings. Växjö. Mörbylånga, Gollands. Karlskrona. Ronneby. Perstorps,
Simrishamns, Eslövs, Helsingborgs. Staffanstorps. Falkenbergs, Halmstads,
Göteborgs, Svenljunga. Hagfors, Nora, Örebro, Fagersta. Västerås, Borlänge,
Malungs, Gävle, Söderhamns. Härnösands, Sundsvalls, Härjedalens, Östersunds,
Norsjö. Umeå och Luleå kommuner. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
handelskammarförbundet. Sveriges hantverks- och industriorganisation -
Familjeföretagen (SHIO), Sveriges industriförbund. Centralorganisationen
SACO/SR. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), ArkitekiFörbundet och De Handikappades Riksförbund (DHR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksarkivet har bifogat yllranden
från landsarkiven i Vadstena. Lund, Härnösand och Östersund, Universitets- och
högskoleämbetet har överlämnat yllranden från universiteten i Stockholm. Lund.
Göleborg och Umeå. Universiteten har i sin tur bifogat yttranden, universitetet
i Stockholm från statsvetenskapliga insfitufionen och institutionen för
socionomulbildning -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialhögskolan, universitetet i Lund från juridiska och
samhällsvetenskapliga fakultetsnämntlerna. universitetet i Göteborg frän
förelagsekonomiska och nationalekonomiska institutionerna och universitetet i
Umeå från samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden. Länsstyrelserna i
Södermanlands, Skaraborgs, Örebro och Jämllands län har bifogat yttranden från
vägförvaltningen i resp. län. Länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län har
dessutom bifogat yttranden från länsskolnämnden i resp. län.
Centralorganisationen SACO/SR har ulan eget ställningstagande hänvisat till ett
bifogat yttrande från Sveriges Läkarförbund, Även LO har avstått från eget
yttrande och hänvisat lill ett bifogat yllrande från Svenska
Kommunalarbetareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yttrande över betänkandet har
dessutom inkommit från SIS - Slandar-diseringskommissionen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna synpimkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det övervägande flertalet av de
remissinstanser som lämnar allmänna omdömen om slalskontrollkommitténs arbele
anser all belänkandet är förljänslfulll. Ett ston antal remissinstanser
ansluter sig också i slort sett till de allmänna och principiella synpunkter
som kommittén redovisar i betänkandet. Endasl ett fåtal instanser anför mer
kritiska helhetsomdömen. Vissa allmänt kritiska synpunkter förekommer dock även
hos de remissinslanser som i princip är positiva till kommitténs arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de positiva remissinstanserna
hör riksrevisionsverkel (RRV), som delar kommitténs uppfattning att samspelet
mellan staten samt kommunerna och landstingskommunerna måsle bygga på
grundsynen om en enhetlig offentlig verksamhei. Detta innebär enligt RRV att en
långtgående samordning mellan de olika samhällsorganen krävs. En annan
grundläggande förutsättning för en målmedveten samhällsutveckling är att det
råder balans i samhällsekonomin mellan anspråk och resurser, Ansvarel härför
vilar på staten. Staten har dessutom det yttersta ansvaret även för kommunernas
ekonomi, ett ansvar som kommer till uttryck bl. a. i de kommunala
skatteutjämningsbidragen och överenskommelser med kommunförbunden om hur den
kommunala konsumtionen inom olika områden bör Ulvecklas. Statens ansvar skulle
bli ännu mer uttalat om l, ex. ett kommunalt skatlelak infördes. Samordningen
av de olika delarna av den offentliga verksamheten måste, anför verket, därför
tillkomma staten. Det är av dessa skäl också nödvändigt att staten kan påverka
- och i viss mån också styra - den kommunala verksamheien. RRV delar kommitténs
uppfattning att man bör välja sådana former för statskontroll att ett
förtroendefullt och ömsesidigt samarbete främjas. Verkel poängterar dock vikten
av att fördelning av ansvar och befogenheter mellan stat och kommun klarläggs
på ell eiilydigl sätt. Framför alh gäller della inom de områden som är
reglerade genoni speciallagstiftning. RRV kan därför inte förutsättningslöst
instämma i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den uppfattning om statliga organs uppgifler gentemot
kommuner och landstingskommuner som kommittén redovisar. Enligt verkets
uppfattning kan man aldrig bortse från att staten har det övergripande ansvaret
för samhällsekonomin, inbegripet ekonomin inom den kommunala sektorn, all del
finns ett behov av koppling mellan övergripande planering och
verkslällighelsfunktion, att statliga organ har lill uppgifi all vid behov
påtala brisler och föreslå statsmakterna åtgärderom övergripande mål inle
uppnås och/eller väsentliga riktlinjer inte följs och att ansvar för
tillståndet i kommunerna inle enbart utkrävs på kommunalpolitisk nivå ulan lika
ofta, och ofta primärt, på slalsmaklsnivå. RRV anser liksom kommittén all del
knappast är möjligt att slälla upp någon allmängiltig princip för utformningen
av statens tillsyns- och kontrollfunktioner. Verket anser vidare alt statens
tillsyns- och kontrollfunktioner även framgent löpande måste anpassas lill de
behov som statsmakterna bedömer vara skäliga med hänsyn till kraven på
samordning, likformighet och effektivitet i resursutnyttjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl RRV lorde de förslag till
ökad kommunal självslvrelse som kommittén har lagt fram leda lill effektivare
användning av samhällsresurserna, även om utredningen inle klart påvisat della.
Verkel ställer sig därför i princip positivt lill flerlalel förslag. Förslagen
kommer dock enligt verkels bedömning all få endast marginell belydelse när del
gäller all dämpa den offentliga utgiftsökningen. Kommittén har enligl verket
inle lyckats finna konkreta exempel på sådan statlig normgivning och annan
tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommunerna. RRV anser det
vidare vara en brist att kommittén i fråga om effeklivitetskontroll och allmän
tillsyn inle har lämnal förslag till förändringar av generell art och inte
heller i konrela fall visat hur t. ex. myndigheternas inspeklionsverksamhel m.
m. skall utformas för att begränsa koslnaderna för kommunerna. Den allmänna
tillsyns- och effeklivitelskontroll som statliga myndigheter utövar är f. n,
inriktad på all tillse all lagsliflningskiav inte eftersatts. Verket anser
sålunda att ell forlsall arbele med formerna för statlig tillsyn och kontroll
är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 yttranden från flera
univeristetsinstitutioner anförs positiva omdömen om kommitténs arbele. Så
ansluter sig t. ex. statsvetenskapliga institiitiaiien vid Stocklioliiis
imiversitet lill del allmänna synsätt som ligger bakom slalskontrollkommitténs
betänkande. Institutionen finner kommitléns förslag till konkreta åtgärder
vara lämpliga och genomförbara. Vidare anför institutionen bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den uppgifi statskontrollkommittén
fått sig förelagd är besvärlig så lill vida att kommittén i sina kortfattade
direktiv saknar vägledning för en angelägenhelsgradering av olika reformer. Utniönstringen
av vissa statliga tillsyns- och kontrollniedel medför en direki ökning av den
kommunala självbestämmanderätten. Andra har kanske som främsta konsekvens ökade
möjligheter lill en rationellare och därmed billigare handliiggning på kommunal
nivå. En tredje typ. närmast vissa statsbidragsförfaltniiigar. är så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konstruerade att de till sin natur är kostnadsuppdrivande
genom att stimulera lill kommunala åtaganden; deras slopande kan härmed främst
motiveras med samhällsekonomiska argument. 1 ytterligare några fall kanske
effekten av all avlägsna ett statligt kontrollinslumenl främst märks hos
kontrollmyndigheten i form av all minskade resurser behöver sältas av för
detaljkontrollen; en rad väl kända decentraliseringseffekter kan härvid uppslå
och bli den mest positiva följden av en minskad statlig kontroll. 1
slalskonlrollkommilléns belänkande varvas synpunkter och bedömningar av ovan
angivet slag någol osyslematiskl. En strängare systematik skulle måhända ha
gett en säkrare utgångspunkt för all angripa den mångfacetterade problemalik
som föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett annat problem gäller
avvägningen mellan å ena sidan kraven på ökad kommunal självbestämmanderätt och
å den andra strävandena att skapa likvärdig samhällsservice för medborgarna
oavsell vilken kommun de bor i. Dilemmat framstår som del kanske mesl cenirala
och svårlösta vid överväganden om den kommunala sektorns utformning.
Slatskonlrollkommiltén har i uppgift all föreslå åtgärder ägnade all öka den
kommunala självstyrelsen, dvs. öka kommunernas möjligheter all agera olika.
Någon gång anlyder kommittén den konflikt med likställighelsslrävandena som
dess förslag eventuellt aktualiserar: i slorl sett kan dock kommiiiéns
förhållningssätt sägas vara all den "lyfter på hatten" för problemet
för all sedan skynda vidare. I och för sig kan kommittén svårligen göra så
mycket mer med de tidsmässiga och andra resurser som stått lill förfogande. Vad
som här fordras som underlag för avvägningar mellan de olika kraven är
självfallet försl och främst ett klarläggande av de samhällsmål olika
förfaltningar och åigärder visavi kommunerna är avsedda all realisera. Del
krävs med andra ord all de olika manifestationerna av likställighelsdoklrinen
blottläggs för att sedan ställas mot självbestämmandedoklrinen. Med den metodik
slatskonlrollkommiltén nödgats använda föreligger uppenbara risker för att
framtida konfrontationer mellan de bägge doktrinerna på olika
verksamhetsområden läll leder till alt kommitténs förslag - i den mån de är
förverkligade - kastas överända eftersom de inle grundals på någon ingående
analys och därmed ej övertygande motiverats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är en utgångspunkt för
statskontrollkommitlén all avlägsnandet av en rad statliga tillsyns- och
kontrollinstrument inle skall få menliga följder för rättssäkerheten. Den
sakkunskap som finns företrädd i kommuner och landstingskommuner jämle det
politiska ansvar som kan utkrävas av förtroendemännen anses borga härför.
Statsvetenskapliga institutionen tror alt detta är en på det hela taget riklig
bedömning. Institutionen vill dock la upp en speciell aspekt. Kommittén
konstaterar helt riktigt, att samarbetet stat-kommunförbund lett till att man
genom förhandlingar och överenskommelser anseti sig kunna undvika en författningsreglering
av offenlligrällsligl slag. Kommittén pläderar för att delta samarbete
yllerligare ulvecklas. För några år sedan lade kominunalekonomiska kommittén
vittgående fiirslag i samma riklning. Statsvetenskapliga institutionen vill
naturligtvis inte förneka de fördelar som kan uppnås med della. som det brukar
kallas, frivilliga förhandlingssystem. Förfarandet är dock ingalunda
oproblematiskt. Del innebär all en informell styrning ersätter den formella.
Med statens tvångsmakl i bakgrunden kan friviiligheten i överenskommelserna i
vissa situationer bli illusorisk; den informella styrningen blir lika stark som
den formella skulle ha varit. Kommunerna har visserligen i sådana situationer
"sluppit" en detaljreglering, men som minusposter framstår, dels
avsakna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den av den offentliga genomlysning som följer med
lagstiftningsproceduren, dels den osäkerhet i tillämpningen som frånvaron av
rättsregler innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl nalioiudekoiiomiska
institiitiaiieii vid Göteborgs universitet har slatskontrollkommittén
genomgående åstadkommit en god balans mellan å ena sidan behovel av alt
avbyråkratisera och förenkla inomoffentliga relationer och å andra sidan
behovel av alt kunna garantera alla medborgare lika behandling och likvärdig
service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de länsslyrelser som redovisat helhetsomdömen
ställer sig i princip positiva till kommitténs arbete. Enligt liUtsstyrelsen i
Södermanlands län framstår många av slatens tillsyns- och kontrollfunktioner
numera enbarl som formaliteter. Länsstyrelsen instämmer i att de
delaljföreskrifter som reglerar sådana funktioner skall utmönstras såsom inte
längre nödvändiga. Detta anser länsstyrelsen vara av värde också i den
regionala planeringen, eftersom resurser frigörs från detaljgraiiskningar till
gagn för den samordnande och planerande verksamheten. De senaste årens
utveckling inom näringslivet med kraftiga konjunktursvängningar inom vissa
branscher har enligt länsstvrelsen lett till att niånga kcmimuner utvecklat
resurser för nåringslivspolitiska insatser. Många har utarbetat egna
näringslivspolitiska program och har genom all aktivt medverka i t. ex,
länsplaneringsarbetet kunnal della i den regionalpoliliska planeringen. Denna utveckling
lorde enligl länsstyrelsen innebära mer för den kommunala självstyrelsen än de
i belänkandel avgivna förslagen. Enligt län.sslyrelsen i Jönköpings län har den
genonigångsom statskontrollkommiltén gjort varil nödvändig t)ch välbehövlig
inle minst mot bakgrund av de allmänna strävandena att motverka onödig
byråkrati. Kommittén synes enligt länsstyrelsen i allt väsenlligl ha gjort en
riktig probleminvenlering och en ändamålsenlig prioritering av arbetel. Enligt
länsstyrelsen i Väslernorrlands län kommer del ökade ansvarstagande på kommunal
nivå som begränsningar i den statliga tillsynen och kontrollen innebär- fömtom
de fördelar kommittén angett - även att medföra en ökad stimulans i arbetel för
förtroendevalda och tjänstemän i komnumer och landstingskommuner. Även
länsslyrelserna i Blekinge. Skaraborgs och Kopparbergs län redovisar en positiv
helhetssyn på kommitténs arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner och landstingskommuner som yttrat sig är överlag
positiva till kommitténs förslag. Stockholms läns landstingskommun anför att
genomförande av kommitténs förslag på olika säll kan öka landstingels
möjligheter all på bäsla sätt och utan onödig byråkrati lösa sina uppgifter.
Alt detta kan ske inom ramen för en friare resursanvändning är. anför
landstingskommunen, inte minst i dagens samhällsekonomiska situation angeläget
och till gagn för medborgarna såväl som patienter, kunder, elever och
trafikanter som länsinnevånare och skattebetalare. En minskad slallig
detaljstyrning av de i dag specialreglerade verksamheterna framstår enligt
landstingskomnuinen i delta sammanhang som särskilt angelägen. Enligt Hallands
låns landstiiigs-kommuii har statsmakternas syn på sialsuppsiktens organisation
hittills präglats av en betydande inkonsekvens. Vid sidan av
legalitetskontmllen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom kommunalbesvärsinslitutet förekommer olika nyanser
från allmän övervakning till en bindande detaljprövning ulan att några
principiella motiveringar tili skillnaderna har givits, Enligl landstingskommunens
mening är del viktigl all statsmakternas ställningstaganden till
statskontroll-kommilléns förslag medför att statsuppsiklen blir mera konsekvent
utformad och all klara motiveringar ges lill de former för kontrollen som
förekommer inom olika landstingskommunaia verksamhetsområden, Västerbottens
läns landstingskommun, som tillstyrker kommitténs förslag och betonar vikten av
all minska den statliga detaljstyrningen av den kommunala verksamheten,
framhåller dock vidare alt ell statligt inflytande över kommunala beslut i
vissa fall kan vara befogat. Detla gäller enligt landstingskommunen framförallt
i frågor där man i fördelningen av knappa resurser över riket av rättviseskäl
måste få en samordning. Som exempel på en sådan fråga nämns beslul om inrättande
av läkartjänster i ett läge med otillräcklig tillgång på utbildad personal.
Även Jämtlands läns landstingskommun betonar vid sidan om positiva ullalanden
om kommitténs förslag viklen av att staten även i fortsättningen har del
övergripande ansvaret för att en jämlik och rättvis vård och service kommer
medborgarna till del oavsett i vilken landsdel vederbörande är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt Norrköpings kommun är del
angelägel att omfattningen och inriktningen av statliga myndigheters kontroll,
tillsyn och rådgivning anpassas lill ell ökat krav på kommunerna att hålla nere
kostnads- och volymökningarna. Allmänt hålla lagar och författningar som
reglerar statliga myndigheters tillsynsbefogenheter ger enligt kommunen stort
utrvmme för tolkningar som medför ökade kostnader för kommunerna. Kommunerna
måsle tillförsäkras erforderliga ekonomiska resurser för att handha alla sina
uppgifter. Kommunen säger sig i delta sammanhang vilja peka på det generella
problem som ligger i alt statliga tjänstemän skall kontrollera hur kommunall
förtroendevalda under politiskt ansvar tolkar statsmakternas intentioner.
Kommunen lar också upp myndigheternas informations- och rådgivningsverksamhet.
Denna fyller enligl kommunen ett viktigt och vällovligt syfte och bör vara ell
naturligl inslag i de statliga myndigheternas kontakter med kommunerna.
Kommunen anser dock all även denna verksamhei rymmer avsevärda inslag av
slallig påverkan i kostnadshiijande riklning. 1 ell läge där statsmakterna
ställer kategoriska krav mot kommunerna om stark begränsning av verksamhetens
utveckling är det enligt kommunen nödvändigl all omfallning och inriktning av
statliga myndigheters kontroll, tillsyn och rådgivning anpassas härtill. Det
är angeläget att regeringen snarasl vidtar åigärder för att säkerslälla detta.
Växjö kommim anför all en minskning av den statliga kontrollen av kommunerna
bör kunna genomföras utan all resultatet av de berörda verksamheterna
försämras. Tvärtom kan del enligt kommunen antas alt kommunerna kommer att
lägga ännu större vikt än tidigare vid all beslut är välgrundade och noggrant
övervägda när beslutsfattarna ensamma får bära det fulla ansvarel, Nora</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommun understryker alt kommunerna har fått väsentligt ökade
resurser inte bara på tjänstemannasidan. Även på förtroendemannanivå har betydande
resursförstärkningar sketl i form av hel- och deltidsengagerade förtroendemän.
Västerås kommun framhåller att kommunerna under efterkrigstiden har ställts
inför nya och ökade uppgifter. Befolkningsutvecklingen, förändringar inom
näringslivet och kommunmedborgarnas behov av service och tjänster är några av
de väsentliga förhållanden som ställt nya krav på ledningen av kommunerna.
Dessa har också enligt kommunen förstått alt anpassa såväl den politiska som
den förvaltningsmässiga organisationen till den nya situationen.
Kommunalpolitikernas kunskaper om och känsla för den egna kommunens behov och
resurser samt tillgång lill sakkunnig förvaltningspersonal borgar för att kommunerna
kan ansvara för den egna verksamheten. Detta kan. anför kommunen, ske utan den
detaljkonlroll eller förhandsgranskning från statliga myndigheters sida som kan
förmodas ha varit erforderlig tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Svenska kammimförbiiiidet och Laiidstiiig.sförbundet
är positiva till statskonlrollkommitténs förslag och ansluter sig lill de
allmänna och principiella tankegångar som komniittén redovisar i betänkandet.
Enligt kommuiifarhundet är liden nu inne för alt med betänkandet som grundval
vidta mer konkreta och målmedvetna åigärder för alt åstadkomma en ökad kommunal
handlingsfrihet. Förbundet noterar med tillfredsställelse det initiativ som
lagits när regeringen nu tillsatt en arbetsgrupp för att se över de statliga
myndigheternas tillsyn och kontroll av konimunal och landstings-kominunal
verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Positiva helhetsomdömen om
konimitténs arbete görs också av LRF. gemensamt av SAF och Sveriges
industriförbund samt av Svenska Itaitdds-kammarförbundet. SHIO. Svenska
Kommuitalarbeiareförhuttdct och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuna/drbctareförhiiiidcl framhåller alt den centrala
stvrningen av kommuner och landstingskommuner alltmer har övergått lill
målstyrning och programslyrning. som ger ramar inom vilka underordnade organ
har ett visst mått av självstyre. Ett problem som sammanhänger med den
sektionella organisationen är enligt förbundet all de centrala myndighetenia
sätter upp mål var och en för sin sektor. Genom bristande helhetssyn,
samordning, byråkratisk struktur m, m, motverkar målen i många fall varandra.
Staten är således inte en byråkrati utan flera, som var och en skall uppfylla
sina mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO delar kommiiiéns uppfattning att kommuners och
landstingskommuners självstyre bör stärkas. Den översyn och utredning som
kommittén hitlills genomfört för att utmönstra onödig statlig kontroll av den
kommimala verksamheten har enligt TCO varil viktig, TCO anser också att de
förslag som kommittén redovisar i sitt slutbetänkande kommer om de genomförs i
allt väsentligt stärka det kommunala självstyret. Sammanfattningsvis anser TCO
att belänkandet innehåller en hel del bra förslae till reducerint; och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förenkling av statskontrollen lill förmån förökat
kommunalt självstyre. Men TCO menar all kommittén i alllför liten ulslräckning
beaktat de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Påverkas
resursfördelningen mellan stal och kommun? Innebär de lättnader och
förenklingar som kommiltén föreslår i den statliga kontrollen av den kommunala
verksamheten exempelvis besparingar för staten men ökade kostnader för
kommunerna? TCO anser del nödvändigt att de ekonomiska aspekterna bättre
redovisas för all kunna la slällning lill vissa delar av förslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF och Sveriges industriförbund
framför i delta sammanhang några synpunkler på den offentliga sektorns
finansiering. Organisationerna anför följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Når kommunerna 1928 fick
beskattningsrätt hade kommunpolitikerna god kunskap om de resurser som stod dem
till buds. Dessutom hade politikerna god kontakt med medborgarna. Problemet var
alltså att fördela givna resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 dag är kommunerna slörre och
sköter betydligt fler uppgifter. En del av dessa uppgifter har lagts på
kommunerna genom statliga beslut. För vissa av dessa uppgifler ulgår
statsbidrag. På så säll har länken mellan beslut om verksamhet i kommunerna och
ansvarel alt finansiera dem brutits. Det har också inneburit att
kommunpolilikerna fåll svårare all fastställa de resurser som står lill deras
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ovan nämnda utvecklingen parad
med att staten har överfört ett antal uppgifler från staten lill kommunerna har
inneburit all de kommunala utgifterna blivit en allt större del av den
nationella ekonomin. 1 och med detta har det blivit svårare alt styra den
offentliga verksamhetens omfallning med statliga beslul,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 ett läge där man måste minska
expansionen i hela den offentliga verksamheten måsle kommunerna med egna beslul
minska sina utgifter. Om kommunerna som hittills forlsäller all expandera sin
verksamhei mer än vad samhällsekonomin tål måste man ta upp hela syslemet med
den kommunala beskattningsrätten lill noggrann prövning. Organisationerna har
tidigare framfört att man borde pröva mettiden med ett tak för den kommunala
utdebiteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några av de remissinstanser som är
positiva lill kommitténs arbele menar dock all ulvecklingen mot ökad kommunal
handlingsfrihet går alltför långsamt. Bland dessa är Uppsala. Nora och
Söderhamns kommuner saml Svenska koiniitimförbttndet. Enligl kommunförbundet
synes del råda en viss tröghet inom den statliga administrationen då del galler
alt genomföra och fullfölja från slatsmakternas sida tillämnade eller beslutade
förändringar i sådan riklning. Denna tröghet kan enligt förbundet bl. a, bero
på alt instmktioner för lillsvnsmyndighelerna inle ändrats i takt med
utvecklingen och de ändrade förutsättningarna för uppgifts- och
ansvarsfördelningen i samhällel. Detsamma kan gälla författningar och andra
bestämmelser som rör den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En mer kritisk hållning till
kommitténs arbete redovisas av slatens livsmedelsverk och ArkitekiFörbundet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Livsmedelsverket efterlyser en mer
balanserad bild av de statliga styrmekanismerna än den som
slalskontrollkommitténs belänkande ger. Decentralisering av beslutsfunktionerna
i samhället ligger i tiden men decentraliseringen kan, anför verkel. läll nå en
gräns där den blir något av ett självändamål. 1 resurshänseende kan
decentralisering leda till ökad byråkrati och därigenom ökade kostnader för
samhället som helhet. Ell beslul hos en kommunal nämnd fordrar ell fullgott
beslutsunderlag, vilkel i sin tur kräver omfattande ulredningar. Om
utredningsmalerialel år otillräckligt, föreligger risk för felakiiga beslul.
Erfarenheterna av hälsovårdsnämndernas ökande arbetsuppgifter visar enligt
verkel all nämndernas utrednings- och tillsynsresurser på måjiga håll inte
moisvarai nämndernas ökade beslutsfunktioner. Härigenom kan den enskildes
rättssäkerhet komma i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ArkitekiFörbundet menar all kommitténs betänkande är
baseral på ett alllför teoretiskt belraklelsesäll. Kommitténs koslalerande att
behovel av statskontroll över kommunernas och landstingskommunernas verksamhei
har minskat anser förbundet inle vara tillräckligl motiverat i alla relaterade
fall. Delta bör enligl förbundet ulvecklas ytterligare. Enligt förbu/iclets
mening krävs all alla kommuner och landstingskommuner besitter egen kompelens
för all kunna ersätta den kompelens som idag finns inom den statliga
förvaltningen på olika nivåer. En omslrukturering av beslutssystemet på sätt
som kommittén föreslår kräver enligl förbundet en lång uppbyggnadslid för all
uppnå erforderliga resurser i kommuner oeh landstingskommuner. Denna aspekt
finns överhuvudtaget inte med i kommitténs betänkande vilket förbundet anser
vara en grundläggande brist. Förbundet kan därför inle biträda kommills förslag
som det presenteras i belänkandel, utan föreslår istället att frågan återgår
till kommittén för beaktande av de synpunkler som förbundet anför. Förbundels
erfarenhet är all myckel slora skillnader finns mellan olika kommuner mätt i
personaltäthet och kunskapsnivå. Skillnaderna synes enligl förbundet vara
relaterade lill främst kommunernas invånarantal. Skillnaderna i sig anser
förbundet vara omotiverade. Förbundet konstaterar att kommunerna i realiteten
har olika ambitionsnivå når del gäller all tillgodose medborgarnas behov av
gemensam service. Mot denna bakgrund anser förbundet att stor risk finns alt
medborgarnas servicebehov i sina kommuner kan komma att bli lidande om
kommitténs förslag genomförs innan samtliga kommuner har givits en likartad och
för medborgarna acceptabel kompetens. En avveckling av den statliga
förvaltningsapparaten enligt kommitténs förslag anser förbundet vara förkastligt
ur såväl resurs- som kunskapssynpunkt. Förbundet menar vidare alt den statliga
verksamheten rymmer en sorts kvalitetsgaranti som riskerar alt urholkas genom
de administrativa förenklingar som kommittén föreslår. Enligl förbundet arbetar
den statliga verksamheien ofta med en långsiktig planeringshorisonl, vilkel
förbundet anser vara en förutsättning för att kunna ge samhällsbyggandet en hög
kvalitet med lägsta ianspråksia-gande av resurser. Tyvärr, anför förbundet,
lalar de nuvarande korla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mandatperioderna för de politiska församlingarna
tillsammans med kommunernas olikartade kompetens för motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även bland de remissinslanser som
inle tagit ställning lill kommitténs arbele sell som en helhel eller kan sägas
inta en mellanställning mellan de positiva och negativa förekommer allmänna
synpunkler. Enligt siaiskoiitoret kan del låta beslickande att minskad
statskontroll minskar byråkrati och tidsutdräkt. Tyvärr, anför statskontoret,
ger utredningen inga faktiska belägg för all så är fallet eller presenlerar
några exempel på hur minskad statskontroll eller annan decentralisering som
tidigare genomförts påverkar den kommunala demokratin resp. resursåtgången på
kommunal och statlig nivå. Statskontoret saknar också en diskussion om
förulsältningaroch hinder för decentralisering. Statsmakternas strävan all
skapa samordning och likformighet i samhällel kan slå i strid med den enskilda
kommunens iniresse. Stalskonlrollkommittén behandlar en viss form av slallig
styrning över kommunerna. Del finns, anför statskontoret, skäl som lalar för
att den styrningen kan minskas. Därmed inte sagt all slatens kontroll generellt
i dagens kärva ekonomiska läge skall minska. Man kan inte bortse från all de
statliga målen i vissa sammanhang inle sammanfaller med de kommunala. Della
gäller främst önskemålet all minska tillväxten inom den offentliga sektorn.
Tillväxten inom den statliga sektorn har i slorl sett upphört medan den kommunala
och landstingskommunala forlsall all växa. För statsmakterna - med det
övergripande samhällsekonomiska ansvarel - måsle ell önskemål vara all finna
effektiva nieloder/slyrfornier för att påverka kommunernas ekonomi. Kommittén
har i ell lidigare betänkande föreslagit all underslällningsskyldighet för
brandordning slopas. Della förslag, som i huvudsak mottogs positivt vid
remissbehandlingen, ledde också lill proposilion. Likväl beslöl riksdagen att
inte slopa underslällningsskyldighelen i della fall. Uppenbarligen fanns del
här några hinder för förslagels genomförande, anför statskontoret, kommitién
gör dock inte någon analys av detla fall, en analys som enligl statskontoret
skulle syfta till att bättre klargöra förutsättningar och hinder för minskad
statskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Norrbottens län
anser alt frågan i vilken omfattning och på vilkel säll slalen ska ha
inflytande på kommunernas verksamhei inle i första hand är en fråga om hur
konlrollapparalen ska vara uppbyggd. Del är ju. anför länsstyrelsen, en allmänt
vederlagen uppfallning att kommunerna genom del reformarbete som genomförts
under de senaste årtiondena, bland annai belräffande kommunindelningen, numera
har sådana resurser att de på egen hand kan fullgöra ett ökal antal
arbetsuppgifter inom olika ansvarsområden. Mot bakgrund härav blir behovet av
en statlig kontroll - i ordels egentliga mening - av kommunernas sätt all
fullgöra sina uppgifter allt mindre. Länssiyrelsen har i sin dagliga verksamhei
en mycket vittgrenad samverkan i olika former med kommunerna i länet. Det kan
gälla social omvårdnad, fysisk planering, regionalekonomiska spörsmål och
mycket annat. Länsstyrelsen har härvid kommit till den uppfattningen alt
länssty-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relsen såsom slallig företrädare fyller sin i
instruktionen och olika specialförfatlningar angivna uppgifi bäst genom att
föra en dialog med kommunerna i gemensamma angelägenheter och därvid speciellt
framhålla de Synpunkler som ur slallig synpunkt bör beaklas. Olika frågor kan
då diskuteras utifrån skilda erfarenhetsaspekler på samma sålt som intressekonflikter
kan belysas från olika ståndpunkter. Dialogen mellan länsstyrelsen och
kommunerna fyller därigenom syftet att skapa så goda betingelser som möjligl
för befolkningen i länet. Frågan om det statliga inflytandet på kommunernas
verksamhet är därför, såvitt del ankommer på länsstyrelsen, mera en fråga om
hur samspelet mellan stal och kommun ska utformas för att gagna medborgarna i
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
påpekar att kommunernas insatser inom det kullurpolitiska områdel i mycket
liten utsträckning regleras av statliga föreskrifler. Ämbetet anser inle all
det finns anledning all delta förhållande ändras. Statens kontroll över
kommunernas verksamhei står inte heller i förgrunden för diskussionen om
ansvarsfördelningen mellan Slal och kommun inom kulturminnesvårdens område.
Däremot ärdel enligt ämbetet av avgörande belydelse att slå vakt om att
kompetensen och sambandet mellan den statliga och den kominunala verksamheten
inom detla område kan upprätthållas. Länsmuseernas ställning som serviceorgan
åt både slal och kommun motsvarar organisatoriskt sådana arbetsformer, anför
ämbetet. För all resonemanget att förutsättningarna för kommunal självstyrelse
ökal skall vara giltigt också beträffande kulturminnesvården fordras enligl
ämbetet all ett ökal kommunalt ansvarslagande i' frågor som nu hanleras eller
regleras av slalen motsvaras av en ökad kommunal kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens invandrarverk framhåller
att en stram hushållning av offentliga medel kräver uppmärksamhet sä all inle
svaga grupper i samhället drabbas. Många invandrargrupper befinner sig enligl
verket i en utsatt situation. 1 en ekonomi med låg tillväxt kan statlig
prioritering och ökat statligt stöd behövas för att svensk invandrarpolitik ska
kunna förverkligas. En sådan syn slår enligl verkel i motsättning lill det i
och för sig önskvärda målel om ökad kommunal självstyrelse, men krävs för att
kommuner och landstingskommuner, som har all förverkliga viktiga delar av vår
invandrar- och minorilelspolilik, ska kunna göra det,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl länsstyrelsen i Gävleborgs län borde
stalskonlrollkommillén ha samrått med den utredning som sysslar med översyn av
kyrkokommunernas verksamhet. Reformer i fråga om statens tillsyns- och
kontrollfunktioner bör enligl länsstyrelsen övervägas även för kyrkokommunernas
del. Även om ulredningsdirekliven inle nämner något om en sådan samordning
finns del enligl länsslyrelsens mening anledning att uppmärksamma dessa problem
innan lagstiftning kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JO framhåller allmänt att ell
förverkligande av förslagen i riklning mol ökad kommunal självstyrelse i slorl
sell lorde vara ägnat alt reducera del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>område där JO enligt nu tillämpade riktlinjer har
oinskränkt tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinslanser - bland dessa
såväl positiva som mer kritiska - tar särskill upp de mindre
kommunernas problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt samhällsveieitskapligafakultetsnämitden
vid Umeå universitet har de små kommunerna varken ekonomiskt eller
administrativt några förutsättningar all klara en långl driven självstyrelse.
De hart. ex. inte råd all hålla sig med egna jurister, arkitekter, ekonomer
osv. Nu som i fortsättningen bygger deras verksamhet på samarbete i någon form.
Formerna för deras samarbete bör enligl fakullelsnämnden uppmärksammas mer än
som nu sketl. Inte minsl väsenlligl anses della vara mot bakgrund av all
småkommunerna i framliden kommer alt behöva planera för ytterligare avveckling.
Förslagen i betänkandet innebär att den regionala nivån förulsiitts fungera
ungefär som förut, vilkel den enligl fakulletsiiämnden också särskilt på kort
sikt kommer alt göra. Del är dock. anför nämnden, redan nu skäl att fundera
över hur de samarbelsorgan bör vara organiserade som har till syfte att öka de
mindre kommunernas självsiyrelsegrad. Dagens länsorgan är rationella som
styr-och kontrollorgan men behöver förändras om de skall kunna tillvarata kommunernas
intressen på lämpligl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Institutionen för
socionomulbildning vid Stockholms universitet framhåller att de små kommunerna
och de små förvaltningarna även i fortsättningen kominer all behöva bistånd
utifrån i många tekniskt komplicerade frägor. En minskad roll för de statliga
myndigheterna torde enligt institutionen i realiteten innebära en utökad roll
för annan rådgivning, framförallt via kommunförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län anser
att frågan om vilka resurser som finns i kommunerna och landstingskommunerna är
otilbäckligi behandlad av kommiltén. Betydelsen av att resurserna hos de stora
och små kommunerna skiljer sig högst avsevärt är sålunda en fråga som
länsstyrelsen anser att kommittén inte tillräckligl har beaktat. Den kommunala
självstyrelsens närmare innebörd och funktion är en annan fråga som enligt
länsstyrelsen närmare bör belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som framgår av den lidigare
redogörelsen anför även ArkliektFörhimdet synpunkler belräffande skillnaden i
kommunernas resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Minskad underställning av kommunala och
landstingskommunaia beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Kommitténs grundsyn på underställningsinstitutet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del övervägande flertalet av de
remissinslanser stim kommenterar kommitténs principiella synpunkter på
underställningsfrågorna ansluter sig i slorl sell lill kommitténs synsätt.
Bland de remissinstanser som sälunda anser all underslällningsinstitulet
allmänt sett spelat ut sin roll märks rlksrevisioiis-verket. stålens
Industriverk, länsstyrelserna i Jönköpings. Gävleborgs och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorriands län, landstingskommunerna I Uppsala.
Ösiergötiands. Kronobergs och Örebro län. Uppsala. Norrköpings, Vingåkers.
Mörbylånga. Falkenbergs, Göteborgs. Nora. Örebro. Västerås. Borlänge. Norsjö
och Umeå kommuner samt Svenska kommunförbundet. LRF och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl statens industriverk har
kompetens och kunnande hos de kommunala organen numera, inle minst efler
kommunreformens genomförande, uppnått en kvalitativt hög nivå.
Understälhiingsinslilutet torde därigenom ha förioral alltmera i belydelse och
kan enligl verket avskaffas inom de flesta områden där del ännu finns kvar. Ur
principiell synpunkl kan, anför verket, underslällningsinslilulel delas in i
tre grupper beroende på arten av ärenden. Dessa är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslul som
berör enskild och som kan klassificeras som myndighetsutövning enligl
förvaltningslagens terminologi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslul som
berör servicefrågor riktade mol kommunens och landstingets invånare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslul av
administrativ arl som berör kommunens och landstingets interna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som exempel enligl a) nämns
underslällning av lokal ordningsstadga. Del kan enligl verket synas stötande
alt straffsanktioner kan bli olika utformade i skilda delar av landet. Enligt
verkets mening kan det vara befogal att ha kvar underslällningsinslilulel i
någon form inom denna ärendekategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som exempel enligl b) nämns
underställning av brandordning, hamnordning, hälsovårdsordning, olika
planbeslul. gatumarksersällning, renhållning av gångbana saml underslällning
enligl omsorgslagen, barnavårdslagen och inom utbildningsområdet. En särskild
ställning har underställningsinslilutet inom beredskapsområdel och för ärenden
som berör flera kommuner, t. ex. slörre vägbyggen. Inom den förstnämnda gruppen
anser industriverket all underslällningsinslilulel kan avskaffas utan slörre
ölägenheter. Inom beredskapsområdet, dvs. kommunala beredskapsplaner och
skyddsrumsplaner, anser verkel all underställningsinstitutel i någon form.
gärna förenklad, bör finnas kvar. Samma grundsyn har verkel när det gäller
övergripande planer för flera kommuner, större vägbvggen m. m. En möjlighet är
enligl verkel all ersätta underställningsinstitutel inom dessa områden med ett
ökat samrådsförfarande mellan kommuner och landsting å ena sidan och berörda statliga
myndigheter å andra sidan. Verkel har ingel all erinra mot en sådan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län
anför all kommitténs förslag och de förslag som regeringens arbel.sgrupp om
statliga myndigheters tillsyn och kontroll kan komma all framlägga kan för
länsslyrelsens del innebära en viss minskning av arbetsuppgifterna. Minskningen
är enligl länsstyrelsen dock all betrakta som marginell i förhållande lill de
totala arbetsuppgifterna. På flerlalel av de områden, där slopande av
underslällningsskyldighet av kommunala beslul aktualiseras, är länsstyrelsen
vidare tillsynsmyndighet enligl speciallagstiftning. De enheter på
länsstyrelsen som har sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillsynsuppgifter har överlag inle tillräckliga resurser
all bedriva en så aktiv tillsyn som egentligen är önskvärd. Vid ett slopande av
prövningen av underställda kommunala beslul lorde enligt länsstyrelsen
eventuellt frigjorda resurser kunna utnyttjas exempelvis för sådana positiva
uppgifler som lämnande av upplysningar och förmedling av erfarenheler o. d.
Länsstyrelsen nämner vidare all kommittén anför alt den i de fall avskaffande
av underslällning föreslagils noga övervägt om delta kan ske utan alt den
enskildes rättssäkerhet eller intresset av likvärdig service sätts i fara.
Enligt länsstyrelsen bör det betonas att även vid ett slopande av
underslällning kvarslår den ur rällssäkerhetssynpunkt betydelsefulla
möjligheten för enskilda alt få beslutens laglighet m. m. prövade genom kommunalbesvär.
Också förekomsten av normalmodeller för de kommunala förordningarna som Svenska
kommunförbundet utarbetar innebär en trygghetsfaktor för en likformig
lillämpning i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några kommuner anser all
underslällningsförfarandel hell bör kunna slopas. Bland dem som ger uttryck för
en sådan åsikt är Norrköpings. Mörbylånga och Västerås kommuner. Andra menar
däremot all underslällningsinslilulel inle hell kan undvaras. Vingåkers kommun
intar i sak samma ståndpunkt som kommiltén, Enligl kommunen kan man vid
beaktande av vissa juridiska konsekvenser av kommunala beslut inte hell undvara
underslällning. Kommunen anser dock alt myckel av underställningsförfa-randet
kan gallras bort och således endasl bibehållas för de typer av ärenden där
andra tillsynsformer bedöms som otillräckliga. 1 realiteten innebär dock detla
enligt kommunen all underslällningsförfarandet på sikl kommer att försvinna
hell och hållet. Enligl Norsjö kommuns uppfallning kan underslällningsförfarandel
vara motiverat endasl i de fall då de kommunala beslulen är av den omfattningen
att de kräver en från juridisk synpunkl sakkunnig prövning. Förfarandet kan.
anför kommunen, kanske kännas mera angeläget för de mindre kommunerna än för de
större, då de förra oftast saknar juristpersonal i sin
ijänstemannaorganisalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinslanser betonar
viklen av all kommitléns synsäll slår igenom också belräffande de områden där
kommittén med hänsyn lill andra pågående ulredningar avstått från att lägga
fram förslag. Enligt Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs
universitet och Kalmar läns landstingskommun borde kommiltén ha lagt fram
förslag inom fler områden. Landstingskommunen anför därvid all risken måste
bedömas som stor all man inom de andra kommiltérna faller offer för argumentation
från experlhåll om bibehållande av underslällningsskyldighel och all
kommittér-na således inle förmår att uppnå samma grad av objektivitet vid sina
ställningstaganden som hade varit möjligl inom statskontrollkommitlén. som ju
hafl en mera neutral ställning i förhållande till de sakområden
underslällningsskyldighelen gäller. Svenska kommunförbundet framhåller
angelägenheten av alt man inom pågående ulredningar noggrant prövar om
underställningsförfarandet kan avvecklas inom de sakområden utredningar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na gäller. Liknande synpunkter anförs av bl. a.
Kristianstads läns laiidstliigs-komiiiuii samt Uppsala. Falkenbergs. Göteborgs,
Borlänge och Söderhamns kommuner. Enligl riksrevisionsverkel kan del vara
befogal att inom de andra utredningarnas områden undersöka om alternativa
former för statskontrollen bättre tillgodoser kraven på samordning,
likformighet i samhällsarbetet och effektivitet i resursulnylljandel. Verket
påpekar i sammanhanget riskerna för all underslällningsskyldighet ersätts med
en odefinierad tillsyn, som statliga myndigheter avslår från all utnyttja för
att undgå kritik för att angripa den kommunala självbestämmanderätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östersunds kommtiii nämner all kommittén inte har bedömt
del möjligl all utvidga sitt översynsarbete lill att även omfatta en genomgång
av konstruktioner som ligger nära inslilulel underslällning. Del gäller de
regler som föreskriver dels alt det kommunala organet lämnar ell förslag till
beslul medan del slulliga avgörandet fallas av den statliga
lillsynsmyndighelen, dels alt beslul skall anmälas lill slallig
tillsynsmyndighet. Enligl kommunen är del en brist att inte också en sådan
genomgång och bedömning gjorts i detta sammanhang, i vart fall beträffande de
förstnämnda reglerna. Kommunen föreslår att della görs snarasl, inom
departementet eller på annat lämpligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser redovisar en
något mer kritisk hållning till kommitténs grundsyn på underställningsinstitutel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl statskontoret har kommitién i sin genomgång av
länkbara ärenden där underslällning kan slopas i huvudsak utgått ifrån vad som
ur juridisk och andra synvinklar kan vara möjligl. Någol resonemang förs inte
varför det av hänsyn lill exempelvis resursaspekler eller av demokralihänsyn
skulle vara lämpligt att slopa underställning av vissa kommunala ärenden. För
en utomstående är del därför svårt att t. ex. bedöma hur slora
"krångelminskningar" som kan åstadkommas genom alt ta bort underslällningsskyldighelen
i de olika beskrivna fallen, anför statskontoret. 1 ingel av fallen beskrivs
hur omfallande underställningsmvndighetens granskning är, hur ofta underställningen
leder lill krav på ändringar osv. Statskontoret anser det därför svårt all
bedöma hur angelägna de olika förslagen på alt slopa underslällningsskyldighet
är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länssiyrelsen i Norrbottens län synes kommittén vid
sin genomgång av underslällningsinstitulet ulgå från att
underslällningsplikliga beslul innebär ett motsatsförhållande mellan den
statliga och den kommunala myndigheten. Delta enligl länsstyrelsen fiktiva
motsatsförhållanden leder kommittén lill slutsatsen all underslällning av
kommunala beslul bör slopas även om det skulle innebära, som exempelvis beträffande
de lokala ordningssladgorna, alt det tillskapas en ny lagsliflning för all
reglera vilka beslul som kommunerna får ta in i den lokala ordningsstadgan.
Länsstyrelsen upplever inle något motsatsförhållande mellan länsstyrelsen och
kommunerna i länet även oin länsstyrelsen har alt utöva tillsyn över olika
kommunala verksamheter och trots att länsstyrelsen har att pröva sådana
kommunala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslul som för sin gillighel kräver att de måste
underställas länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att della beror på att
länsstyrelsen inte bedriver någon övervakande verksamhet gentemot kommunerna
utan tillsammans med kommunerna för en dialog i gemensamnia angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar uppfattningen
att sådana statliga deltaljföreskrifter rörande den kommunala förvaltningen som
inle längre är nödvändiga bör slopas. Vid bedömandet av vilka bestämmelser som
således bör avskaffas bör man emellertid enligt länsstyrelsen inle enbart ta
hänsyn lill strävan att stärka den kommunala självstyrelsen ulan även beakta de
fördelar som samarbetet mellan stal och kommun genom underslällningsförfarandet
trots allt innebär för all åstadkomma goda förhållanden för människorna i
samhällel. Ell sådant belraklelsesäll ger enligt länsstyrelsen vid handen att
underställnings-plikten ulan vidare kan avvaras belräffande sådana beslut som
rör kommunernas egen förvaltning. Som exempel härpå nämner länsstyrelsen de
regler som ger staten ett inflytande över kommunernas ekonomiska förvaltning.
Däremol anser länsstyrelsen del svårare att undvara del nu gällande syslemet
med underslällningsplikl för kommunala beslul rörande exempelvis lokal
ordningsstadga, hamnordning, lokal hälsovårdssladga och liknande, eftersom
dessa beslul innehåller straffsanktionerade norniföre-skrifter för medborgarna.
Den prövning som sker vid underställningen av dessa beslul är i huvudsak en
laglighetsprövning. Även om underställnings-plikten för dessa beslul skulle
slopas måsle enligl länsstyrelsen ett annat regelsystem skapas som fyller samma
syfle. Länsstyrelsen finner all det nuvarande underslällningssystemel för
sådana beslut som riklar sig direki mol medborgarna är det mesl ändamålsenliga
och därför bör behållas. Länsstyrelsen delar inte heller kommitténs slulsals
att underslällningsförfarandet är en onödig administrativ omgång enbart av den
anledningen att faslslällelsemyndighelen ulan ändring fastställer del kommunala
beslulet. Med samma resonemang kan man enligl länsstyrelsen diskvalificera hela
besvärssystemel därför att de kommunala besluten i de flesta fall inte ändras
vid besvärsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Haltands län lar
bl. a. upp kommitléns uttalanden alt den bästa garantin för all de kommunala
organen fullgör sina uppgifter på ett korrekt sätt ligger i organens politiska
ansvar saml alt della konstaterande bör vara en av hörnpelarna när det gäller
såväl all välja lämpliga former för slallig tillsyn av kommunal verksamhei som
alt i praktiken utföra fillsynsuppgiftema. Uttalandet kan enligt länsstyrelsen
tolkas så all kommitién anser att politiskt ansvar delvis skall kunna ersätla
statlig kontroll. Även om del politiska ansvarel i viss mening kan fungera som
en garanti för och kontroll av att gällande regler följs, har enligl
länsstyrelsens mening det politiska ansvarel och den statliga kontrollen olika
svflen. funktioner och förulsällningar. Del politiska ansvaret hos kommunala
organ kan därför enligl länsstyrelsen inle ulan vidare ersätta den statliga
kontrollen och vice versa. Såväl den statliga kontrollfunktionen som det
kommunalpoliliska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ansvarel bör liksom hillills verka sida vid sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även kammarrätten i Göteborg anför
i detta sanimanhang synpunkter som i någon mån avviker från kommitténs.
Kammarrätten har i och för sig inget att erinra mol kommitténs förslag om
sitjpad underställningsskyldighet. Principiellt framhåller dock kammarrätten
att den statliga kontrollen genom underslällning bl, a, har till syfle all
garantera laglighelen av de kommunala besluten saml den enskildes
rättssäkerhet. Även om förutsättningarna för en vidgad kommunal självstyrelse
har ökal genom att de kommunala förvaltningsorganen har fått slörre resurser
och ökad sakkunskap torde det enligt kammarrätten även framdeles inom olika
områden av den kommunala och landstingskommunaia förvaltningen vara nödvändigt
med en kontroll som tillvaratar bl. a. nämnda inlressen. Den kontroll som
sålunda kan behövas skall givelvis inle vara mera ingripande än vad som krävs
just för alt tillgodosedel aktuella konlrollintressel. Det är enligt
kammarrällen svårt att i generella termer ange omfallningen. Följande aspekter
anser kammarrätten emellertid kunna övervägas i sammanhanget. Först nämns
frågan om ordningen för besvär mol fullmäkligebeslut. Kommittén framhåller all
man i lagstiftningen hittills har intagit en negativ hållning i fråga om
förvallningsbesvär mot fullmäkligebeslut och avvisar också för egen del en
sådan besvärsordning. Även enligt kammarrättens mening står del i mindre god
överensslämmelse med den kommunala självslyrelsepriiicipen att tillämpa
förvallningsbesvär mot fullmäkligebeslut. 1 olika sammanhang - bl. a. då
underslällningsförfarande avskaffas eller en statlig uppgifi förs över till
kommunerna - kan det emellertid enligl kammarrätten finnas behov av en
besvärsprövning som går ulöver den som det nuvarande komnumalbesvärs-insiiiulel
erbjuder. Kammarrätten delar kommitténs uppfattning att en utvidgad
besvärsprövning som tillgodoser konlrollaspekten samtidigt som den kommunala
självstyrelsen lämnas intakt erbjuder vissa problem. Dessa kan emellertid,
anför kammarrätten, inle vara oöverstigliga, i vart fall inte när det gäller
alt tillgodose rättssäkerhetsaspekterna. En ökad rättssäkerhet är ju över huvud
tagel inle någol som kommer i konflikt med självstyrel-seaspeklerna.En nu
antydd utvidgad besvärsprövning bör enligt kammarrällen övervägas för olika
delområden och anpassas lill förhållandena inom varje aktuellt område. För att
rättssäkerhet och enhetlighet inom den kommunala förvaltningen skall främjas är
del enligl kammarrätten också angeläget all de statliga författningar som
kommunerna har all tillämpa görs klara och entydiga, Bl. a. bör undvikas
generalklausuler av olika slag. Större utförlighet - ulan alt fördenskull leda
till detaljreglering- i författningarna bör påtagligt kunna minska behovet av
slallig kontroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Underställning enligt kommunallagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att slopa
underslällningsskyldighelen beträffande ianspråktagande av medel ur kapitalfond
tillstyrks eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämnas ulan erinran av samtliga remissinstanser som yttrar
sig i denna fråga. Bland dem som särskilt tagit upp frågaii och anslutit sig
lill kommitténs bedömning är läiisstyrdserna i Malmöhus. Skaraborgs och
Kopparbergs län. landstingskoiiimtineriia I Sioek/io/in, Uppsida. Hallands och
Örebro län. Stockholms. Perstorps. Fagersta. Siiiidsvalls och Norsjö kommuner
saml LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även företagsekonomiska
iiisiiiuiioiien vid Göteborgs imiversitet är positiv lill kommitténs förslag
att slopa underslällningsskyldighelen. Däremot anser institutionen i motsats
lill kommiltén att bestämmelsen i 4 kap, 1 S kommunallagen om förmögenhelsskydd
inte är en tillräcklig reglering av fondanvändningen, Insitulionen anför därvid
i huvudsak följande. Förmögenhetsskyddel är nominellt, dvs. har marginell
betydelse, särskill då stamkapitalet kan minskas genom överföring av medel från
kapitalfonder för finansiering av driftändamål. "Trossatsen", som förmcigenhelsskyddet
grundar sig på. borde ändras lill: Vår generation får inte försämra
förutsällningama för kommande generationer. Med andra ord anser insitulionen
all 4 kap. 1 § kommunallagen är föråldrad samtidigt som "trossatsen"
har varil grunden fördel budget- och redovisningssystem som. i vart fall ur
aspekten finansiering, alla Sveriges kommuner använder sig av. I stället för
all hänvisa till denna paragraf i kommunallagen anser institutionen all en nv
genomarbetad översyn bör göras av hur kommunernas budget- oeh
redovisningssystem bör vara uppbyggda. Ett system borde utvecklas som skulle
kunna ge både politiker och tjänstemän i kommunerna och staten samt allmänheten
möjligheter all förstå i vilken ekonomisk situation en kommun eller alla
Sveriges kommuner befinner sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att klara sig ur de ekonomiska
problem som kan förväntas är det nödvändigl alt kommunernas budget- och
redovisningssystem ger möjlighet till insyn i ekonomiska realiteter och inle,
som i dag är fallet, fiämsl skall belysa hur förmögenheten förändras. En
belysning som till råga på allt är nominell. Institutionen understryker sin
myckel positiva inställning lill kommitténs förslag om frihet för kommunerna
att använda kapitalfonder för finansiering av driftändamål. Samlidigl anför institutionen
att kommitténs argument all förmögenhetsskyddel är en tillräcklig reglering av
fondanvändning ej är övertygande, Inslilulionen anser att kommunernas budget
och redovisningssvslem bör ses över särskilt med tanke på hur den finansiella
sidan i dag hanleras. Enligl insitulionen kan begreppsförvirringen illustreras
med kommitléns uttalanden att kommunerna och landstingskommunerna givetvis har
möjlighet alt fritt "låna" ur fonderna, dvs. utnyttja medel ur
fonderna som rörelsekapital saml alt några formella lånebeslut inle behövs i
dessa fall ulan fondmedlen kan användas efter behov. Vad kommittén menar, anför
institutionen, är all likvida medel kan användas för löpande ulbelalningar
oavsett om medlen skulle kunna härledas lill drift- eller stamkapital. Denna
härledning är enligl institutionen för övrigt omöjlig alt eöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komitléns överväganden i fråga om
underställning av beslul o ni hamnavgifier m.m. kommenteras av endast ett fåtal
remissinstanser. Inga direkta erinringar framförs mot att slopa
underslällningsskyldighelen beträffande sådana beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överbefälhavaren framhåller emellertid all det i en
framtid kommer all bli nödvändigl alt vattenplaneringen i våra kust- och
havsområden samordnas med och ingår i kommunernas egen planering. Precis som
markfrågor ined hithörande problem beaklas i den kommunala planeringen måsle,
anför ÖB. detta även gälla vattenfrågor. Enligl ÖB fordrar detta självfallet
all ett planeringsunderlag framtaget genom inventering finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de remissinslanser som
uttryckligen tillstyrker eller förklarar sig inte ha någol alt erinra mot all
underslällning.sskyldighelen för hamnavgifier m. m. las bon hör länsstyrelsen i
Skaraborgs län samt Stockholms. Perstorps, Gävle och Umeå kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Underställning enligt kommunålförbundslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasl ell par remissinstanser
berör uttryckligen frågan om underslällning av förbundsordning. Länsstyrelsen
i Kopparbergs län anser i likhei med kommittén alt övervägande skäl talar för
all underställningen bör slopas. Hur man skall förfara om en förbundsordning
visar sig strida mol lag eller annan författning bör enligt länsstyrelsen kunna
regleras i kommunalförbundslagen. Även Perstorps kommun anser alt underslällningsskyldighelen
bör las bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om tvångsvis bildande av kommunalförbund enligl
speciallagstiftning ansluter sig bl. a. Järfälla kommun till kommitténs
principiella uppfattning att kommunalförbund inte bör få bildas tvångsvis.
Enligt kommunen ärdel närmast en önskan om samarbele på olika områden såstjm
bostadsförsörjning, samhällsplanering m. m. som bör ligga lill grund för ett
kommunalförbund. Även Östersunds kommun anser del felaktigt att behålla regler
som ger möjlighet att tvångsvis bilda kommunalförbund. Enligt kommunen är det
angeläget all en översyn blir gjord av den lagstiftning som innehåller sådana
regler. Delta kan enligt kommunen lämpligen göras i samband med den aviserade
översynen av kommunalförbundslagen. Länsstyrelsen I Jämtlands län tar särskilt
upp frågan om regionplaneförbund. Enligl länsstyrelsen bör, om regionplan
behövs för saniordning av kommunala planfrågor, kommunerna själva få bestämma
samarbetsformerna. Länsstyrelsen anser sålunda all tvångsvisa regionplaneförbund
inte bör förekomma i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs ställningstaganden i fråga om övriga
undersläll-n i n g s f r å g o r belräffande kommunalförbund har inle mött
några invändningar från remissinstanserna. Dessa har sålunda lämnat utan
erinran uppfallningen all övervägandena i fråga om ianspråktagande av
kapitalfond och beslul om hamnavgifier m. ni, bör gälla också för kommunalförbunden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Underställning av kommunala förordningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa principiella s y n p u n k t
e r på frågan om underslällning av kommunala förordningar framförs -av
juridiska fakultelsnämnden vid Lunds universitet. Fakullelsnämnden anför
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De kommunala förordningarna, såsoni
lokala ordningssladgor. hamnordningar, hälsovårdsordningar och brandordningar,
innehåller straffsanklione; rade föreskrifter riktade till allniänhelen. Del är
därför av vikt att del finns garantier för alt deras innehåll inte bara är
lagenligt utan också är rimligt och skäligt i förhållande till de enskilda.
Vidare är det väsentligt att deras innehåll inle på ell omotiverat sått
varierar i olika kommuner inom riket. Underställningen fungerar som en viktig
garanti i dessa hänseenden. Om underställningen avskaffas, kvarstår visserligen
möjligheten att anföra kommunalbesvär. Denna möjlighelärdock av mindre värde av
två skäl. Dels är prövningen av kommunala besvärsmåi begränsad lill alt avse
det överklagade beslutets laglighet. Dels finns det åtskilliga
komniunmedlem-mar som av praktiska skäl inte kan uinyllja möjlighelen all anföra
kommunalbesvär. Ägare av fritidsfasiigheter ulgör en stor grupp av
kommunmedlemmar, som i hög grad kan beröras av innehållet i en kommunal
förordning men som i regel inle får kännedom om ett kommunalt beslul före
besvärslidens utgång, eftersom de vistas inom kommunen endasl under en mindre
del av årel. Om underställningen tas bort. kommer denna grupp i slorl sett alt
sakna skydd för sina intressen. Ur denna synpunkl ärdel beklagligt all
renhållningsordning enligt den nya renhållningslagen (1979:596) kan beslutas
utan underslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 stället för att öka den kommunala
självstyrelsen på detta område borde man enligl fakultelsnämndens niening
överväga att begränsa den kommunala förordningsmakten. Dennas histtiriska
utveckling har präglats av en spänning mellan lokal splittring av regelsystemet
och strävanden efter enhetlig reglering. De s. k, stadsstadgorna (1868 års
ordningsstadga för rikels städer samt hälsovårdsstadgan, byggnadsstadgan och
brandstadgan 1874) tillkom på sin tid i syfte att enhetligt reglera
förhållanden, som tidigare hade bestämls genom lokala stadgor. Särskilt
ordningsstadgan avsåg alt bringa reda i en snårskog av varierande lokala
föreskrifter. Dessa författningar bibehöll dock en möjlighet att beslula
kompletterande lokala föreskrifler. För att förhindra en nv splittring har man
under senare decennier infört ett system med nornialförslag. som i stort sett
har följts av kommunerna. Resultatet har blivit alt var och av rikets 279
kommuner har beslutat föreskrifter, som i huvudsak upprepar normalförslagens
innehåll med vissa smärre avvikelser eller tillägg, Della syslem framstår som i
hög grad opraktiskt och tungrott. Del enklaste vore att överföra normalförslagens
innehåll lill en riksgiltig författning och att tillåla kommunala avvikelser
eller tillägg endasl i den omfallning som kan motiveras av speciella lokala
förhållanden, Behovel av lokala variationer lorde till följd av samhällsutvecklingen
vara ganska begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinslanser lar upp
frågan om underställning av brandordning. Sainliällsveteiiskapliga
fäkultelsiiämndeii vid Lunds universitet nämner att räddningstjänstkommittén
fått i uppdrag att utreda frågan om huvudmannaskapet för en räddningstjänst med
nuvarande och möjliga nya uppgifter. Fakultetsnämnden understryker vikten av
att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligl nämnden onödiga underslällningsplikten rörande
brandordning kan avskaffas i della sammanhang. Stålens brandnänmd ger däremot
ullryck för en motsatt uppfallning. Brandnäninden framhåller alt del kominunala
brandförsvaret utgör en samhällets skydds- och säkerhetsorganisation, vars
samlade effekfivitet är beroende av varje enskild kommuns
räddningstjänst-resurser. Härav följer enligl nämndens mening ell absolut behov
av lagstadgade ruiiner och normer för övergripande bedömningar av skälig
effektivitet. Gällande brandlagstiflning föreskriver vidare att såväl kommunerna
som länsslyrelserna skall verkställa den planläggning som fordras för effektiva
insalser för räddningstjänst inom koinmunen resp. länet. Ell betydelsefullt
grundläggande element för sådan planläggning år enligl brandnämnden den
brandordning som kommun skall anla och underställa länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som redovisats under avsnitt 2,
Allmänna synpunkter, efterlyser ,s7t»,v/o/i-lorei en analys av riksdagens
beslut våren 1979 all avslå ett regeringsförslag om slopande av
underslällningsskyldighelen beträifande brandordning. Även Östersunds kominun
sakntir en sådan analys i belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som tar
upp frågan om underställning av lokal ordningsstadga är länsslyrelserna i
Malmöhus och Norrbottens län som båda anser all underställningsskyldigheten bör
behållas, Kommitléns skisserade lösning all bestämmelser av principiell na.tur
införs i lag medan kommunerna ges räll alt meddela kompletterande föreskrifter
av lägre valör finner länssiyrelsen I Malmö/tus /än i likhet med kommittén
kunna leda till svåra avgränsningsproblem. Detta gäller enligl länsstyrelsen
inle minsl bedömningen huruvida en föreskrifl är påkallad från ordningssynpunkl
eller inte. I denna fråga är man i slor utsträckning hänvisad till den
inställning som intagits av rättspraxis. Det är samtidigt av stor vikl att
allmänheten inte onödigt betungas av mer eller mindre opåkallatle ordningsföreskrifter.
Länsstyrelsen avstyrker därför att den nuvarande faslställelseprövningen av
lokala ordningssladgor slopas. Enligl länsslyrelsens uppfattning synes ell
slopande av nuvarande ordning åven sakna egentlig belydelse för den kommunala
självstyrelsen. Prövning av nya eller ändrade lokala ordnintisstadgor
förekommer nämligen mycket sällan, anför länsstyrelsen. Enligl /äii.sstyrelsen
I Norrbottens län måste del förslag till lösning som kommiltén för fram
innebära en större begränsning av det kommunala självbeslåmmandet än den
nuvarande ordningen, eftersom förslaget förutsätter en lagstiftning som anger
vilka beslut som kommunen får fatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Perstorps kommun anser däremol alt
underställningsskyldigheten bör tas bort. Kommunen anför därvid all del som riktmärke
och underlag för lokal ordningsstadga oftast föreligger ett normalförslag som
rekommendation från Svenska kommunförbundet. Risken för stora olikheter mellan
kommuner om underslällningsskyldighelen avskaffas är därför begränsad. Kommunen
framhåller vidare alt den lokala ordningsstadgan måsle ligga i linje med
allmän lasstiftninc inom området och även ansluta till den allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordningsstadgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs synpunkter beträffande
underställning av hamnordning kommenteras av endasl ett par remissinstanser.
Överbefälhavaren har i denna del samma synpunkl som i fråga om underställning
av beslul om hamnavgifter m. m. (se avsnitt 3.2). Länsstyrelsen i Skaraborgs
län framhåller all länsstyrelsen i sitt yttrande över hamnulredningens betänkande
tillstyrkte att de särskilda hamnordningarna slopas och all behövliga
föreskrifler införs i de lokala ordningsstadgorna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun delar kommitténs
uppfallning all del finns fog för kritik mol nu gällande hamnordningar. De har
utformats enligl ett normalförslag som kom till när hamnväsen och sjöfart såg
annorlunda ul än i dag. En översyn är därför enligl kommunen i hög grad
påkallad. Kommunen har däremol ingen förståelse för tankegången all regler om
sjöfart och transporter skall sammanblandas med föreskrifter i lokal
ordningsstadga. 1 slällel kräver enligl kommunen hänsynen lill sjöfarten att
hamnens föreskrifler är överblickbara och förståeliga. Sjöfarten är
inlernalionell och branschspråkel är engelska. Varje befälhavare väntar sig alt
hamnen har en särskild hamnordning på della språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om underställning av reglemente för s p å r v ä g
s f ö -retag m.m. anför länsstyrelsen i Väslernorrlands län att beslämmelsen i
25 S allmänna ordningsstadgan all länsstyrelsen skall utfärda reglemente eller
taxor för åkare, spårvägsförelag, stadsbud m. m. är så otidsenlig och
byråkratisk alt den bör las bort snarasl. utan avvaktan på förslag i ämnet från
ordningsstadgeutredningen, Gävle kominuit anser alt kommunerna numera byggt upp
en sådan organisation att underställningsskyldigheten beträffande
kollekiivtrafiklaxan är obehövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även i fråga om underställning av
lokal h ä 1 s o v å r d s o r d -ning föreligger endasl i ett par fall kommentarer
från remissinstanserna. Länsstyrelsen I Skaraborgs län framhåller all
länsstyrelsen i sill yttrande över belänkandel Kommunalt hälsoskydd inle
framfört någon erinran mol all underställningen av hälsovårdsordning upphör.
Perstorps kommun, som också tillstyrker att underslällningsskyldighelen las
bort. påpekar alt del liksom belräffande lokal ordningsstadga föreligger en
detaljerad lagstiftning och normalförslag som styr lokala hälsovårdsordningens
innehåll. Enligl kommunen upplevs underslällningsskyldighelen som både onödig
och tidskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Fastställelse av planbeslut m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs synpunkler i fråga om
PBL-utredningens förslag lill över-prövningssystem för kommunala
bebyggelseplaner kommenteras av ett relativt slorl anlal remissinstanser. Flera
av dessa hänvisar till sina yttranden över PBL-utredningens betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitléns uppfallning all PBL-utredningens förslag lill
överprövnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>system i form av underställning kan godtas delas i
huvudsak av bl. a. överbefälhavaren, riksantikvarieämbetet oeh statens
historiska museer. Institufionen för socionomulbildning vid Stockholms
imiversitet, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, statens planverk.
Stockholms läns laiidstiiigs-koininiiii saml Perstorps. Borlänge. Östersunds
och Umeå kommuner. Insitulionen för socionomulbildning saml Perstorps.
Östersunds och Umeå komnumer understryker särskill kommitténs uttalande att den
utgår från alt länsstyrelsen, när den i del enskilda fallet prövar om ett
kommunalt planbeslut skall underställas regeringen, gör en mycket noggrann
bedömning av de statliga synpunkternas vikl och endasl när den är helt
övertygad om all grund för överprövning föreligger meddelar förordnande om
underställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser ger däremol ullryck för
uppfattningen att länsstyrelsernas fastställelseprövning av kommunala
planbeslul bör behållas i någon form. En sådan uppfallning har sålunda
länsstyrelserna i Blekinge, Hallands och Väslernorrlands län samt ArkiiekiFörbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitléns uppfallning all förvallningsbesvär inle bör
förekomma över kommunfullmäktiges beslul i planfrågor delas av bl, a.
samhällsvetenskapliga fdkiiltelsnäiimdeii vid Lunds iiiilversitet samt Växjö
och Borlänge kommuner. Länsstyrelsen i Malmöhus län och LRF anser däremot alt
rällssäkerhetsintressel lalar för införande av förvaltningsbesvär beträffande
planbesluten. Länsstyrelsen i Hallands län. som ansluter sig till
PBL-utredningens förslag lill besvärsregler, betonar att dessa inte innebär att
översiktliga planer kan överklagas på materiella grunder. Även kammarrätten i
Göteborg förklarar sig inle ha någon erinraii mot PBL-utredningens förslag till
besvärsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk diskuterar utförligt besvärsfrågan.
Verkel fiamhåller att PBL-utredningens konstruktion inrymmer mtnnent av både
kommunalbesvär och förvaltningsbesvär. Enligt verkel borde, med den
precisering av enskildas räll som PBL-förslaget innehåller, nämligen räll lill
pågående markanvändning och rätt att inom viss tid ändra markanvändningen
enligt tillståndsbeslut eller detaljplan, kommunalbesvärsgrunderna sammantagna
ge erforderligt skydd åt sakägarna. Särskilt punkterna som anger all ett beslul
inle får slå i strid mot lag eller annan författning, inte får kränka
klagandens enskilda rält och inle vila på orättvis grund anser verket härvid få
betydelse. Tillämpning av kommunalbesvärsinstitutet skulle också enligl verkel
ansluta väl lill nuvarande fastställelseprövning genoni all del i båda fallen
är fråga om en kassationsakt som inte ger överinstansen räll att sätta ell
annat beslut i stället, om det prövade beslutet upphävs. En nackdel med
kommunalbesvärsinstitutet är dock, anför verket, att det kan finnas sakägare
som inle är kommunmedlemmar och diirför saknar besvärsrätt. Della problem kan
dock enligl verket lösas enkelt genom en specialbeståmmelse som vidgar
besvärsrätlen i just dessa fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-17.0pt'><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.6 Underställning av beslut
om galumarksersältning och gatubyggnadskost<br>
nad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasl ett par remissinslanser
berör kommitténs behandling av frågan om underställning av beslut om
gatumarksersällning och gatubyggnadskostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens planverk uttalar sitt stöd
för att de nuvarande reglema för ersättning för galumark oeh galubyggnadskostnader,
vilka enligt verket inle alls är anpassade till nutida principer, nu kan
ersättas med ett enklare system. På sikl anser verkel att väghållningen inom
alla tätorter bör bli en i princip obligatorisk uppgifi för kommunerna. En
allmän utgångspunkt bör enligl planverket vara alt få till stånd ett ökat
kommunalt självbestämmande i väghållningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väslernorrlands län
finner del lämpligl att via taxa ta ul en engångsavgift för anläggandet av
kommunala vägar och galor. Däremot avstyrker länsstyrelsen förslagel från
galukoslnadsulredningen alt la ul driftkostnaderna för kommunalt underhållna
vägar genoni ftistighetsanknut-na avgifter. Enligt länsstyrelsen måsle del vara
ytterst svårt att tillskapa lämplig taxa och lämplig avgränsning av den krets
fastigheier som bör betala avgiften. Många faktorer måste beaktas för all
kraven på en rättvis och likformig fördelning skall kunna uppfyllas, Mol della
står de uttalade kraven på enkelhet och långl gående utjämning av kostnadema.
En omfallande administrafion behövs för all beräkna och inkassera avgifterna.
Till detta kommer all gatu- och vägunderhållet i första hand är lill nytta för
trafikanterna dvs, i princip alla kommuninnevånare. Länsstyrelsen påpekar också
att avgifter för väghållning inte på samma sätt som t, ex, VA- och el-avgifter
kan användas som styrmedel för användningen och koslnaderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Underställning av arbetsplan för allmän väg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om underställning av
arbetsplan för tillmän väg behandlas av ell tiotal remissinslanser. Kommitténs
förslag att tirbetsplan för väg inom kommun som är egen väghållare inle skall
behöva fastställas av statens vägverk saml alt della förslag närmare bör
utredas av utredningen om statsbidragssystemet för kommunal väghållning m, m,
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av statens nalurvårdsverk. statens
planverk och länsstyrelsen i Gävleborgs län. Enligl länsslyrelsens uppfallning
innebär kommitténs förslag en viss förenkling i handläggningen utan att den
enskildes rättsskydd försämras. Länsstyrelsen finner all förslagel kan ha
sådana fördelar all del närmare bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett par remissinslanser redovisar
en något mer tveksam inställning till kommitléns förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län
tillstyrker all frågan om fastställelse av arbetsplan för allmän väg utreds av
ulredningen om statsbidragssystemet för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den kommunala väghållningen m,m. Länsstyrelsen framhåller
dock all beslul om fastställelse av arbetsplan för väg medför att vägen ifråga
blir allmän väg och således berättigar lill statsbidrag för byggandet samt för
driflen. Konsekvenserna av ell slopande av vägverkets fastslällelseprövning i
della fall bör därför enligl länsslyrelsens mening närmare utredas och
övervägas. Länsstyrelsen nämner vidare all del i decenlraliseringsulredningens
förslag (Ds Kn 1977:6) lill förenklad decentraliserad vägplanering föreslogs
bl. a. an arbetsplan både för om- och nybyggnad av väg på det regionala
vägnätet och för enklare ombyggnader även på riksvägnälel skulle upprättas och
fastställas på regional nivå. Länsstyrelsen ser det som naturligt all
beslutanderätten beträffande arbetsplan i dessa fall delegeras lill
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsen I Jönköpings län planprövas flerlalel
vägar för vilka kommun är väghållare enligl byggnadslagens regler. Del är
relalivl sällsynt att sådana vägar behandlas enligt lagen om allmänna vägar.
Ölägenheterna ur kommunernas synvinkel med statlig prövning enligl denna lag
anser länsstyrelsen därför i praktiken vara begränsade. Härtill kommer all de
vägar som prövas enligl lagen om allmänna vägar ofta är av sådan art all
ställningstagandet till arbetsplanen innefattar ett ställningstagande till
vägens funktion i ell slörre sammanhang, där såväl slatjiga som kommunala
väghållarintressen i ell slorl område kan vara involverade. Vidare får
prövningen enligl väglagen i praktiken stor belydelse för behandlingen av
frågan om statsbidrag skall ulgå för underhåll och byggande. Den ordning, som
kommittén uttalat sig för i fråga om fastställandet av arbetsplan för allmän
väg där kommun är väghållare kan enligl länsstyrelsen ge upphov till vissa
samordningsproblem såväl i relation lill statliga intressen som lill andra
kommuners väghållarintressen. Länsstyrelsen utgår från all de antydda
samordningsfrågorna blir föremål för ytterligare studium i del utredningsarbete,
som pågår inom ulredningen med uppdrag alt göra en översyn av
statsbidragssystemet för kommunernas väghållning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser intar en mer kritisk hållning lill
förslagen. Bland dem är slatens vägverk som dock tillstyrker alt den formella
handläggningen av vägarbelsplaner i kommuner som är egna väghållare närmare
utreds på sätt som kommittén föreslår. Enligl vägverkels mening bör kommunernas
ansvar och beslutsbefogenheter ökas i den takt som de får ökad kompelens.
Hänsyn bör dock las lill del samlade behovet av resurser lill de olika statliga
och kommunala verksamheterna. Kommitténs förslag torde enligl vägverket
innebära att verkels fastställelseprövning i princip skall ske inom kommunala
organ. Verkel anser alt kommiltén övervärderar betydelsen av en sådan
decentraliseringsålgärd. För del första är antalet fastställda arbetsplaner i
dag mycket litet inom de flesta kommuner som är egna väghållare. För del andra
föreslår kommiltén begränsningar i kommunernas möjligheter att själva
fastställa arbetsplaner. De väghållande kommunerna skulle enligt verkel myckel
sällan behöva tillämpa fastställelseproceduren och således få</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svårt all upprätthålla kompelens belräffande
handläggningsmtinerna. Verkel anför vidare att del i faslställelseprövningen
ingår även en kontroll att statliga medel används på ett ändamålsenligt säll
och ej till överstandard. Arbetsplanens kostnadsberäkning ulgör underlag för
den ekonomiska planeringen och beslut om bidrag. 1 samband därmed prövas
dessutom frågan om eventuell indragning av äldre vägdelar. Prövningen av en
arbetsplan medför på flera säll konsekvenser även för driftkostnader i
framliden, varför den enligl verkel inle utan vidare kan anses vara kommunens
ensak även om koinmunen själv skulle svara för ombyggnads-kostnaderna. Så länge
det statliga ekonomiska ansvarel för de allmänna vägarna är så slorl som nu kan
jämförelse inle göras mellan faslslällelser enligt väglagsliftning och enligt
byggnadslagstiftning där kommunen normall har hela genomförandeansvarel, anför
vägverket. Verkel lar också upp kommitténs påslående alt upprättande och
fastställelse av arbetsplaner för slalliga vägar i praktiken sker på olika
nivåer inom samma myndighet, sialens vägverk. Delta är enligl verkel en
anmärkningsvärd underskattning av länsstyrelsens roll i vägplaneringsprocessen.
Både formellt och praktiskt har länsstyrelsen ell väsenlligl inflytande på
ulformningen av arbelsplaner. Oberoende av om vägförvaltningen, en kommun eller
en privat konsultfirma enligt uppdrag upprättat arbetsplanen, förs den inle
vidare till ulslällelse eller fastställelseprövning ulan en ingående bedömning
ur olika aspekter från länsslyrelsens sida. 1 praktiken kan inte en arbetsplan
komma till formell behandling mol länsslyrelsens vilja, anför verkel. Kommiltén
anger enligl verkels mening inle någol bärande skäl för delegering av
fastställelsebeslul avseende vägarbelsplan från stal lill kommun. Behandlingen
av de lill arbetsplanen kopplade beslulen - förändring till allmän väg.
indragning, koslnadsgodkännande m. m., som med nuvarande lagstiftning
fömtsätter statliga beslut - behandlas inle alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande synpunkler anförs av
länsstyrelsen i Skaraborgs län genom hänvisning lill ett yttrande från
vägförvaltningen i länet. I motsats lill vägverket anser dock länsstyrelsen att
del är tveksamt om ulredningen om stalsbidragsyslemel för kommunernas
väghållning m. m, kan behandla frågan ulan väsentlig fördröjning av sitl
utredningsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även' länsstyrelsen i Örebro län
ställer sig genom hänvisning till ett yllrande från vägförvaltningen tveksam
till om någon betydande fördel kan uppnås genom all ändra de nuvarande reglerna
för fastställelse av arbetsplan för allmän väg. Enligt länsstyrelsen har under
den senasle femårsperioden faslslällls endasl två vägförelag inom område där
kommun är väghållare.' Länsstyrelsen anför i övrigt synpunkter liknande dem som
vägverket för fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl länsstyrelsen i Jämtlands
län finns inom vägverket en väl fungerande organisation för fastställelse av
arbetsplaner. Kommitténs förslag innebär enligl länsstyrelsen troligen
splittrade resurser och minskad effektivitet. Länsstyrelsen avstyrker därför
förslaget. Länsstyrelsen förklarar sig i och för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig dela kommitténs uppfallning alt onödiga statliga
kontrollregler bör rensas bort ur författningarna. 1 komplicerade tekniska
spörsmål som t. ex. vägar och broar finns dock, anför länsstyrelsen, ell behov
av praktiska råd och anvisningar från vägverket till kommuner och andra
väghållare. Länsstyrelsen anser i likhei med kommittén alt ell samarbete mellan
statliga och kominunala myndigheter kan leda lill förenklingar och utarbetande
av anvisningar som kan bli lill god hjälp i det kommunala planläggningsarbelet.
Del är enligl länsstyrelsen beklagligt om vägverkels tekniska anvisningar
skulle uppfattas som en begränsning i den kommunala självstyrelsen. De är
avsedda som slöd för kommunernas planering och bör ytterst syfta till en
trafikmiljö som är både säker och i möjligaste mån enhetlig i olika delar av
landel. En alllför slor lössläppthet belräffande teknisk utformning torde
knappasl gagna trafikanterna, anför länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Underställning av kommunala beredskapsplaner och
skyddsrumsplaner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att slopa
underslällningsskyldighelen beträffande beredskapsplaner tillstyrks eller lämnas
utan erinran av nästan samtliga remissinslanser som ytlral sig om förslagel.
Bland dessa remissinslanser är överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen,
socialstyrelsen, riksnämnden för kommunal beredskap, länsstyrelserna i
Södermanlands. Hallands, Skaraborgs, Gävleborgs. Väslernorrlands och Jämtlands
län. landstingskommunerna i Kristianstads och Hallands län. Stockholms.
Fagersta och Östersunds kommuner samt Svenska Kommuitalarbetareförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt överbefälhavarens mening är
kommunernas verksamhei i krig i realiteten så styrd av olika
specialförfatlningar alt det inle erfordras någon särskild prövning av
beredskapsplaneringen. 1 praktiken samråder kommunerna med länsstyrelsen under
planeringens gång. Dessulom lämnar länsstyrelsen i samband med all förordnande
om beredskapsplanering sker ell planläggningsunderlag som klarlägger de
loialförsvarsmässiga förutsättningarna för planeringen, t. ex, i fråga om
utrymning och inkvartering m, m. Del ligger enligl ÖB en motsägelse mellan
kommitténs förslag å ena sidan all slopa underslällningsskyldighelen och å
andra sidan all i lagen föreskriva samrådsskyldighel. Ett institut ersätts av
ett annat, men innebörden är all man ändå vill ha garantier för alt
planläggningen får en betryggande utformning och blir samordnad med annan
tolalförsvarsplanläggning inom länet, dock anser ÖB all kommitténs förslag kan
förordas och tillstyrker detla. Liknande synpunkter anförs av bl. a.
länsstyrelsen i HaUands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksnämnden för kommunal beredskap
framhåller att den kommunala beredskapsplanläggningen nu är genomförd i hela
landel. Endasl de två nybildade kommunerna Doroiea och Vadslena återstår all
planlägga. Inriktningen är alt lokala ledningsövningar genomförs vart Iredje
år. 1 samband härmed sker vid behov allmän planrevision. Därmed fås regelbun-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denhel även vad gäller den allmänna planrevisionen. Den
årliga revisionen av främsi personalplanen skall ske som hittills.
Länsstyrelserna får även i fortsättningen omfattande uppgifler vad gäller
revision. Länsstyrelserna skall ge kommunerna planläggningsunderlag som mot
bakgmnd av mililär-befålhavarens-civilbefälhavarens gmndsyn för totalförsvaret
inom länet ger inriktningen av den kommunala beredskapen. Kommunerna utbildas
av länsstyrelsen vad gäller revision av planer och övas av länsstyrelsen vid de
lokala ledningsövningarna, där den reviderade planläggningen genomgås och övas.
Kommunen skall under revideringsarbetet samråda med länsstyrelsen. Härigenom
torde länsstyrelsens synpunkter bli tillgodosedda, anför riksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län
anför att det i de allmänna anvisningama för kommunal beredskapspla.nlåggning
uigivna av riksnämnden för kommunal beredskap anges att de olika delplanerna
skall överlämnas i koncept till länsstyrelsen och andra berörda länsmyndigheter
för yttrande. Innan planen slutligen föreläggs fullmäktige för antagande bör
samråd las med länsstyrelsen som då delges de synpunkler länsmyndigheterna
anfört lidigare. Enligl länsstyrelsen ges härigenom ulan fastslällelseprövning
tillfredsställande inöjligheler all påverka planläggningen så all den samordnas
med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län
noterar beträffande samrådsskyldighelen att denna i kommitléns förslag lill
ändring i 7 ?! lagen om kommunal beredskap uttryckts så all vid planläggning
kommunen eller landstingskommunen skall samråda med länsstyrelsen. För att få
en total bild av beredskapsplaneringen och för att kunna samordna denna med
annan tolalförsvarsplanering föreslår länsstyrelsen all dessutom formellt
samråd sker belräffande planen i dess helhel, innan den antas av kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län är
någol mer tveksam lill förslagel all nu slopa underslällningsskyldighelen.
Länsstyrelsen anser i och för sig att möjligheten all samrådsvägen påverka den
kommunala beredskapsplaneringen i dess nuvarande omfattning utgör en
tillräcklig kontrollmöjlighet. Länsstyrelsen erinrar emellertid om alt
försvarskommillén enligl sina direktiv har all pröva lämpligheten av och
möjligheterna att öka samordningen mellan civilförsvaret och den kommunala
verksamheten. Försvars-kommittén har därvid i belänkandet (SOU 1979:42) Vår
säkerhetspolitik uttalat all del bör vara möjligl alt förbättra samordningen,
om man på kommunerna lägger ett ökat ansvar för den lokala ledningen av
civilförsvars-verksamhet i krigslid och om viss planläggning för detta infogas
i kommunernas fredslida förberedelser. Även i regeringens anvisningar för civilförsvarets
perspektivplan del 2 ges direktiv av samma innebörd. Med anledning härav anser
länsstyrelsen alt det finns anledning att överväga om inle frågan om de
kommunala beredskapsplanernas underställande bör avgöras försl sedan resultatet
av nu pågående ulredningar föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser berör bestämmelserna om statsbidrag
för bered-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skapsplanläggningen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
anför att ett slopande av underslällningsskyldighelen också fordrar ändring av
beslämmelserna om statsbidrag, Enligl länsstyrelsen bör upprättade planer
sändas in till länsstyrelsen före utbetalandet av statsbidrag. Svenska
Kommunalarbetareförbundet anser all när samtliga kommuner upprälla!
beredskapsplaner bör del 90-procenliga statsbidraget föras över lill alt avse
koslnaderna för revision av planen sorn enligt förbundet kan bli myckel
omfallande vid en genomgripande omorganisation i en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endast ell par remissinslanser
avstyrker kommitléns förslag ati slopa underslällningsskyldighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl län.sslyrelsen i Örebro län
gäller för den kommunala beredskapsplanläggningen i mångt och mycket vad
kommitién anför om skyddsrumsplanläggningen, nämligen all
civilförsvarslaktiska hänsyn måste beaktas. Även om beredskapsplanen - liksom
skyddsrumsplanen - växer fram under fortlöpande samråd mellan kommun och
länsstyrelse, är det rimligl att länsstyrelsen genoni underställningen lar
ansvar både för civilförsvarslaktiska och övriga tolalförsvarslaktiska inslag
i planen. Med hänsyn härtill avstyrker länsstyrelsen förslagel alt slopa
underslällning av kommunala beredskapsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län har
med utgångspunkt i sin allmänna syn på underställningsinstitutel (se avsnitt
3.1) svårt att dela kommitténs uppfattning all underslällningsförfarandel
belräffande de kommunala beredskapsplanerna ska slopas.
Beredskapsplanläggningen är enligl länsstyrelsens synsäll inle en intern
kommunal angelägenhet ulan ell led i en planering för hela länet för all kunna
möta en beredskaps- eller krigssituation som kan få konsekvenser även utanför
länet. Givelvis finns det. anför länsstyrelsen, möjlighet för länsstyrelsen alt
redan i inledningen av och under planläggningsarbelet påverka och i viss mån
styra planläggningen så att den fyller alla från totalförsvarssynpunkt
önskvärda krav och önskemål. Så skedde också under den lid arbetel med
grundplanläggningen pågick ute i kommunerna. Länsslyrelsens råd i syfle all få
inom länet likvärdiga och för totalförsvaret rält avvägda planer beaktades
beredvilligt av kommunerna. Av den anledningen uppstod inle några svårigheter
vid länsstyrelsens fastslällelseprövning av de kommunala planerna.
Länsstyrelsen ifrågasätter emellertid om inle just del faktum all planerna
skulle underställas länsstyrelsen för fastställelse underlättade samarbetet och
bidrog lill att planerna fick en för totalförsvaret lämplig utformning.
Länsstyrelsen anser alt del i belänkandet redovisade uttalandet av
kommunalrätlskommiltén rörande fastslällelse av de kommunala
bered.skapsplanerna fortfarande bör beaklas. Länsstyrelsen anser inle alt
landstingskommunal och primärkommunal beredskapsplanläggning kan jämföras ur
underslällningssynpunkl, eftersom landstingskommunen är länsläckande och
därigenom något behov av statligt inflytande för alt ur totalförsvarssynpunkt
samordna beredskapsplanerna inte föreligger. Landstingskommunen har dessutom
en beredskapsplanläggare som är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inriklad på lolalförsvarsfrågor medan planläggningen hos
kommunerna ska ulföras av personer som i huvudsak sysslar med andra spörsmål
och för vilka del kan vara svårt att sälla sig in i försvarsproblemaliken, Mol
bakgrund härav kan länsstyrelsen inle biträda kommitténs förslag om att kravet
på underslällning av beredskapsplanerna las bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om underställning av s k y d d s r u m s p 1 a n e
r berörs endast av ell fåtal remissinstanser, bland dem överbefälhavaren,
socialstyrelsen, länsstyrelsen I Blekinge län saml Stockliolms och Umeå
kommuner. Samtliga anser i likhei med kommitién att underslällningsskyldighelen
bör finnas kvar. Enligt överbefälhavaren vore del med hänsyn lill
skyddsrumsplanernas nära samband med övriga civilförsvarslaktiska överväganden
- t. ex. utrymningsplaneringen - olämpligt alt rycka loss
skyddsrunisplaneringen från länsstyrelsens samlade ansvar för civilförsvarels
utformning i länet. ÖB avstyrker sålunda att underslällningsskyldighelen
avskaffas. Socialstyrelsen anför alt del i nuvarande läge måste anses
välbetänkt att inle lägga fram förslag om slopad underslällningsskyldighet.
Detla med hänsyn till slatsmakternas ställningstagande till betänkandet (SOU
1978:83) Sjukvården i krig liksom lill de förslag som kan bli en följd av den
pågående utredningen om sjukvårdens skydd i krig (SSIK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Underställning av beslut om valkretsindelning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl ett fåtal remissinslanser lar upp kommitléns
synpunkter i fråga om beslutsordningen för valkrets- och valdislriktsindelning
i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Gävleborgs län
tillstyrker kommitténs förslag all låta kommunerna beslula i dessa
indelningsfrågor varefter länsstyrelsen fastställer beslulen. Enligl
länsstyrelsen krävs i dessa frågor en viss statskontroll. Det kan, anför länsstyrelsen,
bli fråga om samordning av bestämmelser de olika kommunområdena emellan, men
även svårlästa regler som kräver vana all tolka reglerna och förtrogenhet med
just denna lagsliflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksskatteverket redovisar vissa
synpunkler som framkommit i samband med uppföljningskonferenser med företrädare
för bl. a. länsstyrelserna efter del att de allmänna valen avslutats. Enligl
verkel föreligger inle något avgörande hinder mol all likrikta förfarandet vid
indelning i kommunval-kretsar med del som nu lillämpas vid indelningen i
landstingsvalkrelsar. Beslul skulle sålunda kunna fallas av kommunfullmäktige
och därefter prövas och fastställas av länsstyrelsen. Administrativt lorde del
enligl verket då vara lämpligl all kommunerna i god lid årel före valåret påminns
om skyldigheten att besluta om eventuell valkretsindelning. Belräffande indelningen
i valdistrikt talar emellertid enligt verkets mening övervägande skäl för att
behålla nuvarande ordning. Dels förutsätter reglerna i 3 kap, 3 § vallagen en
ibland svår avvägning mellan motstridiga inlressen. bl. a. vid den
skälighetsbedömning som ligger i spännvidden mellan valdistriktens storlek och
som både kan avse kostnadsaspekter och risker för valhemligheten. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tveksamma fall kan det antas alt länsslyrelsens
beslulsbehörighet verkar för en enhetlig och väl avvägd bedömning, anför
verket. Dels har valdislriktsin-delningen viss belydelse för indelningen i
taxeringsnämndernas områden och bör enligl verkel av denna anledning ligga
under länsstyrelsens prövning. Verkel påpekar även all länsslyrelsens beslul
kan överprövas av valprövningsnämnden saml all så också skell i några fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommun biträder
kommitténs överväganden beträffande beslul om valkretsindelning. 1 fråga om
valdistriklsindelningen framhåller kommunen all denna är en administrafiv
indelning för genomförande av val. Förfarandet liksom valdistriktens storlek
regleras i vallagen. Med hänsyn härtill och då någon saniordning med landstingskommunen
inte är aktuell beträffande valdislriktsindelning anser kommunen att någon
underställning av kommunfullmäktiges beslut inle behövs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.10 Underställning av beslut om renhållning av
gångbana</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna tar inte direki upp frågan om underslällning
av beslul om renhållning av gångbana. Län.sslyrelsen i Västernorriands län
anför dock -genom hänvisning till sill yllrande över belänkandel (SOU 1977:65)
Kommunernas gatuhållning - all kommunerna även fortsättningsvis bör ha
möjlighet att ålägga fastighetsägare all svara för gängbanerenhållningen
ulanför sin faslighel. I belänkandel hade föreslagils att denna möjlighel
skulle avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.11 Underställning av instruktion för skolchef och
biträdande skoldirek<br>
tör</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag all
underslällningsskyldighelen beträffande instruktion för skolchef och
biträdande skoldirektör skall avskaffas behandlas av endasl ett fåtal
remissinstanser. Av dem som uttryckligen tagit upp frågan biträder
/änsstyre/sen i Skaraborgs län, Kristianstads lans landstingskommun saml
Stockholms och Fagersta kommuner kommitléns förslag. Skolöverstyrelsen anser
däremol alt dessa frågor, som enligl SÖ berör den statliga
skoladministrationen, bör lösas i samband med den fortsalla beredningen av
skoladministrativa kommitténs belänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration.
Frågan kan enligt SÖ också bli aktuell i samband med nu pågående utredning om
skolförordningens förenkling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.12 Underställning inom det landstingskommunala
området</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitléns förslag i fråga om
underslällning enligl omsorgs-lagen tillstyrks eller lämnas i stort sett ulan
erinran av flertalet av det tiotal remissinstanser som yttrat sig om förslagen.
Bland dessa är länsstyrelsen I Skaraborgs län saml landstingskommunerna i
Stockholms. Uppsala, Öster-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gotiands. Hallands. Örebro och Kopparbergs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen som inte direkt
lar ställning lill förslagen anser dock i likhei med kommittén att de
synpunkter som kommittén för fram bör bli föremål för en samlad bedömning i
omsorgskommitléns arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HaUands läns landstingskommun anser
däremol alt förslagen bör genomföras utan all omsorgskommitléns förslag i
övrigt avvaktas, Stockholms läns landstuigskominun beklagar alt kommiltén inle
lagt fram direkta förslag ulan utgått från att dess synpunkler kommer att
beaktas i omsorgskommitléns forlsalta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande de olika delförslagen
betonar landstingskommunerna I Uppsala och Kopparbergs län särskill förslagel
alt slopa underställningen av omsorgsplaner. Enligt Uppsala läns
landstingskommun är arbetet med all la fram omsorgsplaner myckel tidsödande och
omständligt enligl nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom alt omsorgsplaner och
landstingskommunernas flerårsplaner ofta inte omfattar samma tidsperioder har
det enligl landstingskommunen även många gånger uppstått svårigheter all
förverkliga en fastställd omsorgsplan på grund av ekonomiska realiteter.
Landstingskommunen finner därför all landslingen fortsättningsvis bör ges
frihet all själva utforma sådana planer. Kopparbergs läns landstingskommun
framhåller all landslingen inom hälso-och sjukvårdsområdet själva fastställer
sina planer. Däremot gäller fortfarande underslällningsskyldighel för
fastställelse av planer för omsorgs- och barnhemsverksamhet. Landstingskommunen
ser därför positivt på kommitténs förslag all slopa
underslällningsskyldighelen för planer inom dessa verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om godkännande av inrättning för omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda anför Örebro läns landsliiigskommiin att man under
flera år upplevt att de ätgärdsförslag företrädare för tillsynsmyndigheten
framför myckel ofta präglas av lendenser lill långtgående cenlralbvråkratisk
styrning, i några fall kompletterad med påtaglig inkonsekvens, vilket för
landstingskommunens vidkommande medfört omfatiande merarbete, tidsförskjutning
och exlra kostander. Del är därför enligl landstingskommunernas mening
angeläget att kommitténs förslag snarasl möjligt genomförs. Liknande synpunkter
anförs avÖstergöllands låns landstingskommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län
ifrågasätter däremol om lidpunkten för att slopa godkännande av inrättning för
omsorgen av vissa psykiskt utvecklingsstörda är den rätta. Enligt länsstyrelsen
kommer troligen omsorgskommittén att föreslå att dessa inrättningar överförs
lill prlmärkommunalt huvudmannaskap. Under en övergångsperiod kan del i så
fall kanske vara motiverat att behålla godkännandet, anför länsstyrelsen, som
dock anser alt bestämmelserna bör mjukas upp. De Handikappades Riksförbund intar
en någol tveksam hållning till kommitténs förslag i denna del. Förbundet
erinrar om att antalet rörelsehindrade bland utvecklingsstörda personer är
myckel slort. Hälften av cp-skadade är utvecklingsstörda. Det är därför
nödvändigt att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inackorderingshem och bostäder för utvecklingsstörda har
slörre ylor än normalbostadens. Slopande av kravel på rilningsgranskning får
enligt förbundet inte innebära att inackorderingshem och boendeenheter ej
dimensioneras med hänsyn lill rörelsehindrades behov av tillgänglighet i hela
bostaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En någol mer kritisk inställning lill kommitténs förslag
inom omsorgsom-rådel redovisar länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen
hänvisar till ell yllrande från socialkonsulenlerna i länet, vari till en
början framhålls all både vad gäller underslällning av plan för omsorgen,
godkännande av inrättning saml underställning enligt barnavårdslagen det i och
för sig är positivt alt en förenkling av de många gånger komplicerade rutinerna
görs. Att däremol frånhända sig ansvaret och helt eller delvis lägga över detta
på landsfingskommunerna anses däremol på sikl kunna fä oanade konsekvenser.
Den helhetsbild som i dag finns genoni tillsynsmyndigheterna kommer all
försvinna. Delta kan. anförs det vidare, komma alt föra med sig att det blir
svårare att se lill att människor får sitl vårdbehov tillgodosett på lika
grunder oavsett vilken kommun man bor i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs överväganden i fråga om underställning enligl
barnavårdslagen har i slorl sell inle mött någon kritik från remissinstanserna.
Endast ell fåtal remissinslanser tar direki upp frågan. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län. som tillstyrker alt underslällningsskyldighelen belräffande
barnhemsplaner slopas, framhåller all regeringens proposition 1979/ 80:172 om
ändrat huvudmannaskap för ungdomvårdsskolor och nykterhetsvårdsanstalter m. m.
innebär vissa ändringar i socialtjänstlagen när del gäller barnhemsplaner och
tillsyn över barnhem. Stockhohns läns landstingskommun betonar vikten av
kontinuerlig planeringssamverkan mellan kommuner och landstingskommuner
belräffande barnhemsverksamheten. Länsstyrelsen i Jämtlands län är såsom nyss
nämnts något mer tveksam lill alt slopa underslällningsskyldighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag i fråga om
underställning inom utbildningsområdet berörs av ca 20 remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget all avskaffa skolöverstyrelsens prövning av
lokalbehovet för landstingskommunaia gymnasieskolor tillstyrks eller lämnas
ulan erinran av bl.a. landstingskommunerna i Stockholms. Kristianstads.
Hallands. Örebro och Kopparbergs län samt Fagersta kominun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gävle och Sundsvalls kommuner, som
också tillstyrker förslaget, anser emellertid all prövningen bör avskaffas även
för kommunala gymnasieskolor. Som motivering härtill anför Gävle kommun all
statsbidrag inte längre ulgår för sådan byggnation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyköpings kommun är däremot kritisk
lill kommitléns förslag och anser all skolöverstyrelsens lokalbehovsprövning på
gymnasienivå antingen helt bör las bort eller inle undergå någon förändring
alls. Förslagel att enbart befria landstingskommunerna från denna kontroll på
grund av all dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommuners andel av del totala skolbyggandet är relativt
litet anser kommunen vara ohållbart. Det borde enligt kommunen vara de som
bygger minst som är i störst behov av rådgivning. Enligt kommunens uppfattning
bör frågan lösas på så sätt att lokalbehovsprövning för gymnasieskolan är
frivillig på samma sätt som den i dag är frivillig för grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länssty relsen i Skaraborgs
län är av den principiella uppfattningen att de primär- och landstingskommunaia
skolbyggnadsfrågorna bör behandlas lika, Enligl länsstyrelsen kommer hela
regelkomplexel för skolbyggnadsfiå-gor att ändras, varför någon separal åtgärd
rörande landslingens gymnasieutbildningars lokalfrågor inte lorde krävas f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen tar inle direkt
ställning till kommitténs förslag, SÖ anser emellertid alt frågan om
lokalbehovsprövning för landstingskommunal gymnasieskola bör behandlas i
anslutning till beredningen av skoladministrativa kommitténs betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget att slopa
underslällningsskyldighelen beträffande reglemente för f o I k h ö gs k o 1 a
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av bl, a. laitdstliigskamiiiiineriia i
Stockholms. Uppsala, Kristianstads. Hallands. Skaraborgs och Örebro län samt
Stockholms kominun. Örebro läns kmdsiiitgskommun framhåller därvid att ett
slopande av underställningsförfaraiidet bör kunna innebära en förstärkning av
folkhögskolornas frihet och ge dem möjlighet att anpassa verksamhetsformerna
efter lokala förhållanden. Enligt Hallands läns landstiiigskommuii har det vid
utarbetandet av nya reglementen för landstingskommunaia folkhögskolor efter
tillkomsten av 1977 års folkhögskoleförordning visat sig svårt all hos
skolöverstyrelsen få förståelse för den kongruens mellan reglementena och
kommunallagens föreskrifler som förutsatts i 11 S andra stycket
folkhögsko-leförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SHIO. som också är positiv till att
slopa underslällningsskyldighelen. anser emellertid all förslaget bör
utsträckas lill att även gälla folkhögskolor med enskild huvudman.
Statsmakterna bör enligt organisationen kunna uttrycka sin vilja beträffande
sammansättning av folkhögskolas styrelse och dess förhållande till lärarråd och
kursråd i folkhögskoleförordningen ulan att varje skolas reglemente skall
behöva fastställas av skolöverstyrelsen. Enligl organisationen är della ell
konkret fall av lokal beslutanderätt och eliminering av omotiverad central
prövning, som bör vara ett riktmärke för decenlraliseringspoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen och 7'CO
avstyrker kommitléns förslag i denna del, SÖ påpekar att skoladministrativa
kommittén i en promemoria den 14 december 1979 lagt fram förslag av samma
innebörd som slalskonlrollkommilténs. SÖ framhåller i yltrande över promemorian
all SÖ i sill yllrande över folkhögskoleulredningens betänkande tillstyrkte att
folkhögskolors reglementen skulle fastställas centralt. Skälet härtill var
enligt SÖ all skolformen i annat fall skulle riskera all på kort sikt
sönderfalla i två skilda skolformer, rörelsefolkhögskolor och
landstingskommunaia folkhögskolor. Den senare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kategorin skulle komma all regleras av
kommunallagstiftiiiiigen. SÖ vidhåller sin uppfattning och avstyrker att
understälhiiiigsskvldigheten slopas. TCO understryker alt alla folkhögskolor
sammantaget bildar en sammanhållen skolform i så måtto att de lyder under samma
slalliga reglering. Därför var del, anför TCO. i förarbetena lill
folkhögskolereformen en självklarhet all skolöverstyrelsen likartat utövar sin
tillsynsfunktion vad gäller alt fastställa reglementena och några särskilda
skäl härför har inte behövts. I övrigl ålnjuter enligt förordningen varje
enskild folkhögskola en långl gående frihet all vara helt avhängig den
livskraft som finns inom skolformen. Vare sig i tidigare folkhögskolereformer
eller den senaste har i dessa grundläggande avseenden gjorts åtskillnad mellan
skolor med kommunala och enskilda huvudmän. TCO anser alt det inte heller i
framliden finns anledning att göra det. Tvärtom bör enligt TCO det minimum av
reglering som förekommer gälla lika för alla folkhögskoltir. TCO anser heller
inte all den kommunala demokratins utvidgning skulle hämmas av all de kommunala
och landstingskommunaia folkhögskolornas reglementen fastställs av
skolöversiyrciscn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förenklad slatsbidragsgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Kommitténs .syn på alternativa vägar till förändring
av bidragsgivningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del slora flertalet av de omkring
50 remissinstanser som behandlar kommitléns rekommendationer för hur formerna
för bidragsgivningen bör förenklas instämmer i vad kommiltén anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera kommuner som delar kommitténs
syn på formerna för statsbidragsgivningen understryker dock att förändringar i
bidragskonstiuktionerna som innebär övervältringar av kostnader från stal lill
kommun inte kan accepteras. Synpunkter av detta slag framförs bl, a, av
Stockholms. Vingåkers, Norrköpings. Karlskrona. Ronneby. Göteborgs. Söderhamns
och Umeå kommuner. Stockholms läns landstingskommun pekar på alt lendenser alt
vilja byta ut specialdestinerade statsbidrag mot en ökad finansiell ram för den
slalliga skatieutjämningen kan få inte oväsentliga negativa konsekvenser för de
kommuner och landstingskommuner som ställts utanför skalleutjäm-ningssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk anser alt
statsbidrag lill kommunerna bör ulgå i form av allmänna statsbidrag för att
utjämna kostnaderna mellan de olika kommunerna. Slalen bör emellertid också
genom speciella bidrag kunna slimulera kommunerna alt genomföra angelägna
åtgärder. Sådana bidrag bör dock enligt naturvårdsverkels uppfattning vara
tidsbegränsade och exislerande bidrag bör omprövas när fömtsättningama för den
verksamhet som stöds ändras. Företagsekonomiska instilulionell vid Göteborgs
imiversiiet varnar för sin del för systemet med specialdestinerade statsbidrag.
Enligt institutionens mening har sådana bidrag en expansionsdrivande effekt som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ytterligare kan försämra de enskilda kommunernas och
landstingskommunernas hårl ansträngda ekonomi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms kommim framhåller all
när del gäller fördelningen av kostnader mellan stat och kommun för olika
verksamheter blir de politiska värderingarna avgörande. Ett exempel på all inga
neutrala statsbidrag finns är enligl kommunen utbyggnaden av barnomsorgen där
de politiska målen om allas rätt till daghemsplals är styrande för bidragens
utformning, Umeå kommun finner all förslagel alt ersätta specialdestinerade
bidrag med allmänna bidrag genoni att infoga dem i skatteutjämningssysleniel
har fördelen all vara administrativt enkelt och kostnadsbesparande. Eftersom
systemet är ett generellt verkande medel är del dock svårt alt konstruera så
att del ger önskvärd fördelningseffekt i alla kommuner, Syslemel missgynnar en
extrem expansionskommun som Umeå eftersom man inte kunnat la hänsyn till
expansionskoslnader av lyp intensivare skolbyggande, exploaieringskostnader
etc, vilka i Umeå ger kostnadsökningar motsvarande 2 till 3 kronor per
skattekrona. Så drabbar exempelvis bortfallet av skolbyggnadsbidraget Umeå
särskilt hårt (mer än 20 öre/skkr i genomsnitt under den närmaste
5-årsperioden),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller valet mellan generella och speciella
statsbidrag framhåller riksrevisionsverkel (RRV) att speciella statsbidrag ofta
har den effekten att främsi kommuner med god ekonomi bygger ut den
bidragsberättigade verksamheten kvantitativt och kvalitativt. Speciella
statsbidrag kan härigenom komma all öka skillnader i standard mellan olika
kommuner. RRV anser att della kan vara ell motiv för att överföra speciella
statsbidrag till skatteutjämningssystemel, 1 de fall statsmakterna vill
garantera samtliga medborgare en minimistandard i fråga om viss service kan
detta i stället ske genoni lagstiftning. Statens vägverk menar all del inte är
specialdeslinering-en av statsbidragen i sig som orsakar detaljstyrning av
kommunal verksamhet utan bidragsprocentens storlek. Slatens ansvar för en
kommunal verksamhet måste givelvis vara slörre om bidragsprocenten är hög och
därmed också kravel på statlig granskning och kontroll. En radikal sänkning av
bidragsprocenten minskar enligt vägverkets uppfattning behovet av slallig detaljstyrning
och dänned administrationskostnaderna även med fortsatta specialdestinerade
bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser kommenterar
kommitténs syn på önskemålen om ett ökat inslag av prestationsrelaterade
bidrag. Norrköpings kommun är positiv lill sådana bidrag under förulsällning
all preslationsmållel blir godtagbart och leder till förenklingar.
Prestationsmåttet bör därför bestämmas efter samråd mellan slalen och
kommunerna. Även Umeå kommun delar kommitténs uppfattning och menar alt den
granskning och kontroll, som ändå behöver göras, kan ske genom revision på
platsen. Förslagsvis kan den utföras av länsslyrelserna eller när det gäller
slörre belopp eventuellt av vederbörande bidragsgivande verk. Vid ett sådanl
förfarande bör bidragsunderlag, kostnadsuppgifter och specifikationer i stor
utsträckning kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slopas. Dessulom kan en bättre kontakt upprätthållas
mellan bidragsgivare och bidragslagare. Konlaklerna skulle enligt kommunen säkert
leda till utbyte av erfarenheler och vara till nylla för båda parter. Svenska
Kommunalarbetareförbundet har för sin del ingel all invända mot att
bidragsgivningen blir mer preslationsrelalerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även riksrevisionsverkel (RRV) delar kommitténs uppfattning
all statsbidragsgivningen bör övergå till prestationsrelaterade bidrag. En
sådan förändring lorde enligt verkel minska delaljkontrollen av kommunerna.
Samtidigt kan den dock medföra all nya lyper av uppgifter behöver redovisas som
underlag för all bestämma relationen koslnad-preslation saml all fastställa
prestationen. Det är tveksamt om behovet av redovisning från kommunema
därigenom minskar i någon nämnvärd grad, Presationsrelate-rade bidrag är ändå
alt föredra framför andra former, t. ex. kostnadsrelaterade. eftersom de inle
automatiskt ger ersättning ftir kostnadshöjningar. All vid övergång till
preslalioiisrelaterade bidrag, som kommittén diskuterar, överväga skilda
bidragsbelopp beroende på kostnadsläget för kommunen kan enligt RRV:s mening
innebäia krav på ökad administration inom de statliga myndigheterna och leda
lill alt kontrollen av kommunerna behöver ökas. Kompensation för oförmånligt
kostnadsläge bör ges inom ramen för skatteutjämningsbidragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns landstingskommun understryker all
preslalionsbase-rade statsbidrag också kan innebära begränsningar i den
kommunala handlingsfriheten. Om bidragssystemet t. ex. är så konstruerat all
bidrag till psykiatrisk vård endasl ulgår för vårdplatser vid sjukhus motverkas
självfallet en uibyggnad av andra vårdformer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norsjö kommim finner kommitténs inställning till frågan om
en avveckling av anläggningsbidragen i de fall då driftbidrag lill verksamheten
utgår och i underlaget för driftbidragel inräkna en periodiserad kosinad för
lokaler, anläggningar o. d. ytterst intressant. Då finansieringsstödet till
dessa byggnads- och anläggningsobjekt i dag i de flesta fall utgör en
betydelsefull faktor för att en kommun överhuvudlaget ska kunna klara
finansieringen, är del dock av avgörande belydelse all behovet av annat
finanseringsstöd i form av exempelvis underlättad upplåning kommer lill slånd.
Vidare menar kommunen är del givelvis en förutsättning all det i driftbidraget
ingående anläggningsbidraget får den omfallning att det utgör en fullgod kompensation.
ArkitekiFörbimdei anför att vid en eventuell avveckling av slalliga
anläggningsbidrag måste effekterna av själva övergången beaklas. Förbundet
pekar på det olillfredsslällande resullal som blir följden av avvecklingen av
anläggningsbidraget för barnstugor som skedde år 1977. Resultatet blev alt
kommunerna med alla tillgängliga medel sökte forcera sin uibyggnad. Del kan
inle uteslutas att barnstugor under denna tid lillkom på fel plats och vid fel
lidpunkt. Byggmarknaden för barnstugor blev kraftigt överhettad, vilkel
medförde alt byggkostnaderna ökade onormalt. Denna ökning har enligl förbundet
efler den lillfålliga överhettningen permanentats på ett oniotiveral</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser redovisar en
mera kritisk inställning till kommitténs överväganden om formerna för
statsbidragsgivningen. Enligl riksrevisionsverkels (RRV) uppfattning har
kommitién försummal alt betona statsbidragens syfle all vara ett
slyrinslrumenl för statsmakterna. En utgångspunkt för kommittén synes enligl
RRV ha varil all statsbidragens främsta syfle är all vara finansieringskälla
för kommunal verksamhei. Tyngdpunkten i kommitléns förslag lill förändringar i
bidragsregler m. m. är lagd vid all minska eller hell ta bort kopplingen mellan
bidragen och utförd prestation hos bidrags-mollagaren. Enligl RRV:s uppfattning
bör på gmndval av statens ansvar även för kommunalt bedriven verksamhet,
diskuteras vilka behov som föreligger av statlig samordning och styrning, i
vilken mån statsbidrag år ett verksaml inslrument för styming och saniordning
och vilka förändringar som utifrån dessa aspekter kan behöva övervägas. RRV
föreslår därför att en sådan samlad bedömning ulförs i den fortsatta
beredningen av kommitténs förslag. 1 samband med della bör också behovel av alt
kunna koppla ihop statsbidrag med utförda preslalioner beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt RRV:s uppfattning bör
detaljkonlroll ersällas av en utökad uppföljning och utvärdering av
statsbidragens effekter från de statsbidrags-förvaltande myndigheternas sida.
Ökad uppföljning och utvärdering syftar lill att klarlägga effeklerna av
statsbidragen på den verksainhet de hell eller delvis finansierar i relation
till de mål som slalsmakterna har satt upp, inle endasl till alt bedöma de
administrativa konsekvensema. Sådan utvärdering kräver nära samarbete mellan
statliga myndigheter och koniniuner. bl, a, all kommunerna själva gör
uppföljningar och utvärderingar av sin verksamhet, 1 samband'med dessa
översyner bör behovet av bidraget omprövas, RRV föreslår därför att den nyligen
inrättade arbetsgruppen inom kommundepar-tementet för översyn av normering m,
m, riktad mot kommunerna får i uppdrag all i samarbele med kommuner och
statsbidragslörvaltande myndigheter utarbeta förslag lill hur uppföljning och
utvärdering av statsbidragsfinansierad verksamhet skall organiseras och
genomföras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV anser vidare alt de
förenklingar kommittén föreslår syftar främst till att förenkla för kommunerna.
Kommittén har inle diskuterat vilka effekter detla får för de statliga
myndigheterna. Förslagen lorde innebära merkostnader för de statliga
myndigheterna, t. ex. genoni all enhetliga redovisningsregler slopas, Enligl
RRV:s uppfattning bör åtgärder som endast innebär en omfördelning av
kostnaderna inle genomföras. För att få till stånd en verklig förenkling är del
nödvändigt att samordna de statliga myndigheternas krav på kommunernas
redovisning med kommunernas krav på den egna redovisningen. Syftet bör vara
att. så långt möjligt, få till slånd likartade krav på kommunerna vad gäller
redovisning m. m. oeh all anpassa kraven lill komiiumernas eget
redovisningsbehov. RRV föreslår all den lidigare näninda arbetsgruppen
överväger dessa frågor i samarbele med kommuner och berörda statliga
myndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nationalekonomiska institiitiaiien
vid Göteborgs universitei kritiserar kommittén för brist på förslag hur del
fortsatta arbetet skall bedrivas. Vlycket utvecklingsarbete ålerslår all göra
innan kommitténs rekommendafioner om ökad prestalionsrelalerad bidragsgivning
kan realiseras. Uppläggningen av ett sådanl utvecklingsarbete borde enligt
instilutionens niening ha skisserats och utgjort del huvudsakliga innehållet i
avsnittet om förenklad slatsbidragsgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Successiv översyn av statsbidragsgivningen och
statsbidragsförfattningarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag alt regeringen i
de årliga budgetanvisningarna ger myndighelerna i uppdrag att se över
bidragsbeslämmelserna och all en arbetsgrupp tillsälts med uppgift att överväga
frågan om utbetalning av förskoll av statsbidrag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinslanser som berör dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser att en omprövning av bidragsbestämelserna
samtidigt kan ses som ell led i en löpande uppföljning av verksamheien.
Mörbylånga kommun hälsar förslagel om en översyn med tillfredsställelse men är
tveksam om della arbele bör överlåtas till resp. handläggande myndighet. SHIO
ansluter sig hell lill kommitténs förslag och anser att statens styrinstrument
bör koncentreras lill i författningar intagna målsättningar och föreskrifler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nyköpings kommun och TCO finner det
angeläget att den föreslagna arbetsgruppen om likviditelssvårigheler på gmnd av
all vissa statsbidrags-konstruktioner inle medger förskott tillsätts. Liknande
synpunkter framförs av Borlänge och Norsjö kommuner. Malungs kammun menar att
arbetsgmppen bl. a. bör se över frågan om statsbidrag för avloppsreningsverk.
Enligt kommunen får kommunerna i vissa fall vänta upp lill sju år innan
statsbidrag utbetalas. Statsbidrag bör utbetalas, anser kommunen, i rimlig
anknvtning till att arbetena bedrivs eller hår slutförts. SHIO framhåller all
utbetalning av beviljade statsbidrag bör ske med hänsyn till mottagarnas behov
av likvida medel. En modell kan enligl SHIO därvid vara det system för å contobetalningar
som är ett naturligt inslag i näringslivels belalningstransaktio-ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl Norrköpings kommim bör arbetsgruppen även överväga
införande av ell gemensamt budgetår för stal och kommun, vilket skulle niedföra
att den ekonomiska administrationen, särskilt på skol- och socialvårdsområdet.
skulle förenklas. Även länsstyrelsen i Jönköpings lån påtalar de olägenheter
som uppstår genom all stat och kommun har olika budgetår. Enligl länsstyrelsens
uppfattning bör utredning ske med målel all undanröja dessa ölägenheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Synpunkter och förslag rörande vissa enskilda
statsbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitléns förslag till förenkling
när det gäller rekvisition och kontroll av familjebidrag tillstyrks av
länsstyrelserna i Jönköpings och Skaraborgs län, Norrköpings kommun och LRF.
Länsstyrelsen i Jönköpings län anser liksom kommittén all den kommunala revisionen
bör kunna ta över länsstyrelsens kontroll av slatsbidragsansökningar för
familjebidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länssiyrelsen I Gävleborgs län kan
däremol inle tillstyrka förslagen lill förenkling. Risken för missbruk och
svårigheter all tolka gällande författningar är skäl som enligl länsstyrelsens
uppfattning talar för all en regional granskning ändå bör ske. Länsstyrelsen
framhåller dock all handläggningen av familjebidragen lill värnpliktiga torde
kunna rationaliseras om den tillsyn och den räll all utfärda bindande
föreskrifter för kommuner och länsslyrelser som försvarels civilförvaltning nu
har hell slopas. Länsstyrelsen lorde klara av den kamerala granskningen ulan
inblandning frän civilförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även län.sslyrelsen I Jämtlands län
ställer sig tveksam till kommitléns förslag. Länsstyrelsen framhåller all
granskningen av rekvisitionerna sker sfickprovsvis och upplevs därför inle som
alllför betungande från länsslyrelsens sida. Ell mer schablonmässigt
förfarande, på sätt som föreslagils, medför risk för all länsslyrelsens
förlrogenhel med familjebidragsärendena går förlorad, vilkel enligl
länsslyrelsens uppfallning får anses innebära en nackdel om länsstyrelsen skall
ha kvar tillsynsfunktionen i dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs synpunkler om
bidragsgivningen för vissa ci v i Iförsvar skostn a der har föranlett
kommentarer från några remissinstanser, LRF instämmer i kommitténs
bedömningar, Norrköpings koimnun understryker vikten av att de administrativa
ruiiner som är förenade med handläggning av skyddsrumsärenden ses över. För
närvarande måste kommunen lämna besked för varje enskilt byggnadsobjekl inom
skyddsområdet, även om det framgår alt anslagna medel endasl förslår lill
objekt inom område som i skyddsrumsplanen belagts med högsta prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinslanser berör
kommitténs behandling av frågan om slatsbidrag lill översiktlig kommunal
planering. Inför de vidgade krav på kommunala planeringsinsatser som en ny
plan- och bygglag enligl PBL-förslaget kommer att slälla och del
planeringsbehov som kvarstår för bl. a. områden av riksintresse för
kulturminnesvården anser Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
att kommitténs förslag om en eventuell avveckling av delta specialdestinerade
bidrag bör ses på myckel lång sikl. Slatens planverk samt länsstyrdserna i
Skaraborgs och Kopparbergs län delar inte slalskonlrollkommilléns mening all
statsbidraget lill översiktlig kommunal planering efter genomförandet av
initialskedet av den fysiska riksplaneringen bör inordnas i
skalleuljämningssystemel. Planverket framhåller all anslagel skall stödja
sådant planerings- och utvecklingsarbete som normall ligger ulanför den
ordinarie kommunala planeringen och budgele-ringen. Del kan gälla förnyelse-,
rekreations- eller energifrågor. En annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aspekt som planverket framhåller gäller PBL och dess krav
avseende riksintressen. Riksintressena är ofta bundna till kommuner med dåliga
resurser i skilda hänseenden. Behovel av all kunna ge medlens användning en preciserad
inriktning gör att de inle kan ersällas av medel inom ramen för den generella
skatieutjämningen. Om en omprövning av anslagel ändå blir aktuell, förordar
planverket all anslagel omvandlas till medel som slår lill verkels förfogande
för slöd lill projekl inom den fysiska planeringens arbetsområde. Planverket
framhåller vidare all prövning om och i vilken utsträckning bidrag till
översiktlig kommunal planering skall lämnas åvilar regeringen och sker efter
förslag av planverket. Regeringens prövning innebär en kraftig försening av
medlens utbetalning till kommunerna, samlidigl som verkel kan konstatera att
regeringen hillills inle i något fall ändrat verkets förslag. Beslutanderätten
om medlens fördelning bör därför enligt planverkels mening flyttas från
regeringen till planverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läiisstyrdserna I Jönköpings.
Hallands och Örebro län instämmer i kommitténs bedömning alt en ytterligare
förenkling bör ske belräffande del statliga stödet lill den lokala och
regionala kollektivtrafiken. Län.sslyrelsen i Hallands län framhåller all
trots vissa förändringar de senaste åren är handläggningsförfarandel
fortfarande komplicerat och detaljreglerat både för kommunerna som söker bidrag
och för länsstyrelsen som skall granska lämnade uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län anser
all de arbetsinsatser som läggs ner på ansökningshandlingarna är myckel slora
och inte kan anses ge så stort utbyte för länsslyrelserna oeh
bussbidragsnämnden all de kan vara försvarbara. Länsstyrelsen framhåller alt de
förenklingar som gjorts under de senaste åren inle är tillräckliga, bl, a,
kvarslår krav på för- och efterkalkyl, Enligl länsstyrelsens mening bör det
vara tillräckligl att länshuvudman inför nytt trafikär per brev meddelar
iransporlrådel ungefärliga kostnader för beräknad trafik och förväntat
statsbidrag. Efter bidragsårets slut bör dock länshuvudniannen lämna en
fullständig redogörelse (slutredovisning). Del bör också enligt länsslyrelsens
mening övervägas om inte beslul i dessa ärenden med fördel kan överflyttas till
den regionala nivån (länsstyrelsen),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hallands läns landstingskommun
pekar på all problemet med bidrag lill lokal och regional kollektivtrafik mera
ligger på tillämpningsföreskrifter än på författningsbestämmelser. Även
Slajfanstorps kommun menar all slals-bidragsbeslämmelserna när del gäller lokal
och regional kollektivtrafik ar krångliga och bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transportrådet framhåller att i
samband med all huvudmännen - enligl lagen (1978:443) om huvudmannaskap för
viss kollekliv persontrafik - lar over trafikansvarel i länen upphör de äldre
bidragsformerna belräffande lokal och regional trafik. Konmiunernas direkta
engagemang i fråga om statsbidrag lill sådan irafik försvinner därvid.
Statsbidragen kommer all sökas av och utbetalas till länshuvudniannen enligt
ett system som är ur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1980/81. 1 .saml Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>administrativ synpunkt betydligt enklare än tidigare. Även
slatsbidragsbe-slämmelserna i fråga om kompletleringstrafik, skärgårdslrafik
och fjällflygtrafik är i alll väsentligt enhetliga och enkla att tillämpa
enligt transporlrådets uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs synpunkter på statens bidragsgivning för
skoländamål delas bl.a. av landstingskommunerna i Kalmar och Örebro län saml
LRF. Kalmar läns landstingskommun anser alt slora delar av skolslalsbidragen
kan ersättas med generella bidrag. Liknande synpunkler framförs av Örebro läns
landstingskommun som menar all ell nyll och i huvudsak preslalionsrelalerat
bidragssystem bör införas, dvs. ett syslem som bygger på bidrag per elev eller
elevvecka. En sådan konstruktion förulsätler dock enligl landstingskommunen ell
samlat arbetsgivaransvar för all skolpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att statsbidraget till social hemhjälp
bör avvecklas och bidragsmedlen överföras till skalteuljämningssyslemet får
instämmande från socialstyrelsen. Styrelsen anser dock all avvecklingen bör och
endasl kan ske på sikt, Detla med hänsyn lill all del alltjämt föreligger behov
av särskill stöd lill kommunerna för verksamhetens utveckling, I likhei med vad
kommiltén anfört anser socialstyrelsen all det föreligger behov av ell fortsatt
särskilt statsbidrag lill kommunerna för handikapp- och äldreomsorg. För alt
eliminera nu föreliggande avgränsningsproblem bör detla enligt styrelsens uppfattning
tillgodoses genoin ett generellt och ell ur slyrningssynpunkt neutralt
äldreomsorgsbidrag. Även Gävle kommun biträder kommitténs förslag att göra
delta bidrag neutralt till olika vård- och serviceformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun biträder kommitténs uppfattning men
poängterar samlidigl alt grundgaranlin inom skatleuljämningssyslemet vid den
föreslagna övergången ulformas så all statsbidraget inle minskas lill sin
relativa andel av kommunens koslnader. Liknande synpunkter anförs av Sundsvalls
och Norsjö kommuner samt av TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eslövs kommun anser alt bidraget lill social hemhjälp bör
finnas kvar men att ansökningsförfarandel bör förenklas. Länsstyrelserna i
Skaraborgs och Jämtlands län delar inle kommitténs uppfattning utan anser all
bidragen även i framliden bör vara specialdestinerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag avstyrks också
av de remissinstanser som företräder de handikappade. DHR kräver således all
slalsbidragel lill social hemhjälp och ledsagarhjälp bibehålls. Riksförbundet
ser mycket allvarligl på konsekvenserna av en avveckling. Antingen måste
staten åven i fortsättningen stimulera utvecklingen eller genoin bindande
lagstiftning ålägga kommunerna all tillgodose de enskildas behov av hemhjälp
och ledsagarservice. Statens handikappråd anser all den sociala hemhjälpen ännu
inle uppnått en tillfredsställande nivå. Slalsbidragel har lillkommii för att
slimulera kommunerna all rusta upp den sociala hemhjälpen. Boendeservice för
rörelsehindrade med praktisk hjälp dygnet runt och ledsagarhjälp ål synskadade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ni. fl. är nya verksamheter som kommit i gång i flera
kommuner inom ramen för den sociala hemhjälpen. För all tillgodose behovel av
boendeservice och ledsagarhjälp krävs ökade personella och ekonoiniska insatser
av kommunerna de närmaste åren. Del är enligt handikapprådels niening risk för
all ett borttagande av slalsbidragel lill social hemhjälp kommer all innebära
all kommunerna inle anser sig kunna prioritera denna verksamhei. Rådet anser
därför alt statsbidrag behöver finnas kvar så länge kommunernas sociala
hemhjälp inte har uppnått en tillfredsställande nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett anlal remissinslanser behandlar kommitténs syn på
behovel av särskilt bidrag till färdtjänst. Kommitténs uppfattning all behovel
av della bidrag bör omprövas för bedömning huruvida bidraget bör och kan
inordnas i skalteuljämningssyslemet delas inle av socialstyrelsen och
länsstyrelsen I Jämtlands län. Färdljänslverksamhelen är ny och under
utveckling framhåller socialstyrelsen. Tillgänglig statistik visar all
fortfarande saknar ett 80-tal kommuner färdtjänslfordon. Enligl slyrelsens
niening bör därför bidraget lills vidare finnas kvar. Den av kommittén
förordade förenklingen all genom en schablonersältning lill kommunerna från
försäkringskassorna lösa de problem som är förknippade med behandlingsresor kan
slyrelsen inte tillstyrka. Det skulle innebära en ytterligare uppspaltning med
tillhörande arbets- och kostnadsökningar all dela upp resorna efler ändamål.
Enligl Slyrelsens inening utgör färdtjänsten i praktiken ett kompletterande kommunalt
färdmedel som måsle ingå i kommunens normala trafiksystem och trafikplanering.
En rikligare lösning skulle enligl styrelsens mening vara att i stället minska
statsbidragen till socialförsäkringen för reseersättningar oeh salsa ökade
resurser på ett möjligast allmängiltigt kommunall syslem av tjänster för sådana
resor som inte kan tillgodoses genom de ordinarie transportmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrköpings konunun finner skäl
föreligga att under den pågående utbyggnaden av färdtjänsten bibehålla del
nuvarande stimulansbidraget, men all även här målsättningen bör vara att på
sikl inordna delta bidrag i skatteutjämningssystemel. Kommunen instämmer i all
någon form av Schablonersältning från försäkringskassorna bör ulgå lill
kommunerna för behandlingsresor inom färdtjänsten. Kommunen ser med
tillfredsställelse kommitténs rekommendalion att samråd bör ske mellan
riksförsäkringsverket och kommunförbundet, så alt en överenskommelse om
ersättning för behandlingsresor kan träffas. Även Eslövs och Gävle kommuner
menar all del särskilda bidraget bör finnas kvar. Sundsvalls och Norsjö
kommuner saml TCO anser all en omprövning av bidragssystemet inle får innebära
all bidragen lill färdtjänst urholkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DHR anser all statsbidrag till
färdljänsl är nödvändigt för att få en likartad utveckling i hela landel.
Förbundet finner del önskvärt all statsbidraget förknippas med kvalitetskrav.
Del gäller bl. a. specialfordon och tillgång till färdmöjligheter under dygnet
och i hela kommunen. Sådana kvalitetskrav bör inle medföra ökal administrativt
arbete. Statens handikappråd framhål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ler att statsbidraget till färdljänsl behöver finnas kvar
så länge kommunerna inle har uppnått en lillfredsslällande nivå på
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen delar konimitténs
mening alt statsbidragen inom den nuvarande nykterhets- och narkomanvården är
administrativt besvärliga. Några genomgripande förändringar av statsbidragen
bör emellertid enligt slyrelsens niening inle företas i avvaktan på all
driftansvaret för vårdanstalter och andra institutioner inom nykterhelsvården
överförts till kommuner och landstingskommuner i enlighel med den
överenskommelse som träffas mellan staten och de båda kommunförbunden,
Stockholms kommun anser all kommitténs uttalande om behovet av förenklingar är
välgrundat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eslövs kommun anser att
statsbidraget bör finnas kvar men att ansökningsförfarandet bör förenklas.
Järfälla kamintm betonar att det är särskilt angeläget all få ett avsevärt
enklare syslem för statsbidraget lill inackorde-ringshem/behandlingsheni för
alkoholmissbrukare. Bl. a. är enligt kommunen ordningen med
förhandsgodkånnande av verksamhetsplan inklusive personalstal omständlig och
tidsödande. Även Norrköpings kommun anser att man bör ulreda och överväga
möjligheterna all avveckla del nuvarande administrativt besvärliga syslemel.
Detta kombinerat med reducering av delaljföreskriflerna om inackorderings- och
behandlingshemmens utformning skulle ge kommunerna slörre möjlighet all pröva
och tillämpa vårdformer som av kommunerna bedöms vara mesl lämpade för alt
uppnå goda vårdresultat, Enligl 7"C0 får de kvalitetskrav som numera
tillförsäkras vid bidragsgivning lill t. ex, driflavvårdanslaller för
alkoholmissbrukare inle bli försämrade vid slopandet av detaljer och
föreskrifler rörande personaluppsättning samt löne- och
tjänstgöringsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vägverk tar upp frågan om statsbidrag till kom m u
n a 1 a galor och vägar vilken behandlades i kommitténs delbelänkande (Ds Kn
1979;3) Ökat kommunall väghållningsansvar. 1 delbetänkandel föreslår kommittén
all de nuvarande statsbidragen till kommunala galor och vägar ersätts av ell
mer generellt utformat slöd och att kommunerna lar över en slörre del av
ansvarel för väghållningen i lätorlerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägverket framhåller all de mesl
genomgripande förändringarna i statsbidragssystemet vore om all
slatsbidragsgivning lill kommunala vägar och gator ersattes av ell generellt
utformat stöd och alt samtliga kommuner svarade för väghållningen i sina
tätorter. Därigenom skulle inte längre några driftkoslnadsberäkningar behöva
genomföras och inle heller någon fördelningsplan behöva upprättas. Den
slalliga granskningen och kontrollen skulle kunna inskränkas lill ett minimum.
Ett sådanl system skulle enligt vad vägverket framhåller sänka
administrationskostnaderna för både slalen och kommunerna. Detla måsle dock
enligl vägverket vägas mot de övriga konsekvenser som blir följden av ell
förändrat system. Således försämras möjligheterna all fördela statsbidraget
mellan kommunerna i förhållande till deras reella behov av insalser på väg- och
gatunätet, Della innebär enligl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vägverkets uppfattning all standardskillnader kan uppkomma
mellan olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägverket kommer lill slutsatsen
alt ell generellt utformat slöd till kommunal väg- och gatuhållning knappasl
kan utformas så att det medger utbyggnad av slörre objekt i mindre kommuner. En
långtgående förändring av väghållningssyslemel kan slälla stora ekonomiska krav
på vissa kommuner. Dessutom kan driflorganisalionerna i både stat och kommun
komma att påverkas kraftigt om väghållningen radikalt förändras. Enligt
vägverkets uppfattning är del sannolikt alt ett förändrat statsbidragssystem
för väghållningen måste bli en kompromiss mellan nuvarande system och ett mer
schablonmässigt beräknat statligt stöd som genoni lägre bidragsprocenter ger
minskade krav på statlig tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Statsbidragsberättigade kominunala arbeten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag alt regeringen
ger statens råd för byggnadsforskning i uppdrag all i samråd med statens
vägverk, byggnadsstyrelsen och representanter för kommunerna och
landslingskoniniunerna utarbeta underlag för fortbildning när del gäller
kostnadskalkylering och kostnadsredovisning m. m, av byggnadsarbeten och
anläggningsarbeten tillstyrks av nästan samtliga remissinstanser som yttrat sig
om förslagel. Bland dessa remissinstanser är 5r(//t7).v/;/«/n'erA'.
läiisstyrdserna i Skaraborgs och Västernorriands län. Krislianslads läns
laitdstiiigskomimm. Stockholms. Norrköpings, Fagersta, Östersunds och Umeå
kommuner. Svenska kommunförbiiiidet. LRF. Svenska kommiiiialarbetareförbiiiidet
och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens planverk och länsstyrelsen
i Västeriiorrlaiids län anser i likhet med kommittén att det är olämpligl alt
ställa krav på särskilda syslem för kostnadskalkylering och redovisning liksom
andra formella krav rörande handläggningen av bidragsberättigade arbeien.
Liknande synpunkter anförs av Norrköpings koiiimuii och Svenska
kammuiiförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Östersunds kommun finner
konimitténs förslag intressant både i sak och som en möjlig utökning av
samarbetet inom den offentliga sektorn. Kommunen har för egen del påbörjai en
utredning med uppdrag all föreslå ruiiner för upprättande av program,
projektering, kostnadsbevakning och upphandling belräffande kommunens byggnads-
och anläggningsverksamhet, Kristianstads läns laiidstingskommtm tillstyrker
förslaget då det kan ha en positiv inverkan på såväl koslnader som minskad
byråkrati, Järfälla kommun anför all kommunen vid infordran av anbud för
byggnation av framför alll barnstugor konstaterat all förhandlingsenlreprenader
kan ge ell bältre/lägre pris på entreprenaden. Kommunen kan därför inle hell oreserverat
instämma i att en ökad betoning av konkurrensmomentel år bra. Därför förordas
en bidragsgivning som bygger på schabloner och därmed bibehåller kommunen ell
incitament lill besparing. Samtidigt kvarslår valmöjligheten till
upphandlingsformen. Däremol är kommunen positiv lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att en förbättring av beslutsunderlagen kan ske genom
utbildning, information m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommuitalarbetareförbundet
instämmer i all det inte är meningsfullt all endasl förbällra
beslutsunderlaget vid handläggning av statsbidragsberättigade kommunala
byggnads- och anläggningsarbeten. Det är av iniresse all denna lyp av ärenden
har ell riktigt beslutsunderlag, även om arbelena inle är statsbidragsberättigade.
Förbundet har ett stort intresse av all dessa frågor blir belysta. Förbundet
motsätter sig inte all enlreprenad-utförandel väljs om del för ett visst
projekt ur ekonomiska och andra aspekter visar sig vara det mesl förmånliga.
Men prövningen måste ske på lika villkor. I många fall väljs entreprenadformen
ulan förutsättningslös prövning. Del måste enligt förbundet skapas
förutsättningar för att kommuner och landsting utifrån rättvisa grunder kan
bedöma och välja den verksamhetsform som är den mest förmånliga. Förbundet
förutsätter, om ett utbildningsmaterial i dessa frågor blir aktuellt, alt
förbundet får medverka i utformningen av materialet. TCO understryker all den
föreslagna fortbildningen självfallet ställer krav på kompletterande
utbildningsinsatser för de personer i kommunerna som har alt göra dessa
kalkyler och redovisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En mera kritisk inställning atill
kommitténs förslag intas av riksrevisionsverkel (RRV), Verket delar i princip
kommitténs uppfattning att de handlingar och kostnadsberäkningar som ligger
lill gmnd för kommunens beslut också bör ligga till grund för ansökan om
statsbidrag. Samtidigt anser RRV mot bakgrund av verkels erfarenheter att det
är angeläget att förbättra kommunernas beslutsunderlag, t. ex. vad avser
kalkylering och kostnadsredovisning i kommunal byggnads- och
anläggningsverksamhel. Så långt möjligt bör likartade krav ställas oavsell
huvudmannaskap för statsbidragsberättigade resp, direkt stalsfinansierad
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt RRV;s uppfattning är del
angeläget att enhetliga riktlinjer ges för<br>
kalkyl- och kostnadsredovisningen vid anläggnings- och byggnadsverksam<br>
het som komplement till den ulbildning som kommittén föreslår. Sådana<br>
riktlinjer blir ett slöd förstatliga myndigheter och kommunala förvaltningar<br>
vid upphandling. Framförallt mindre kommuner och slalliga myndigheter<br>
med liten anläggningsverksamhel skulle med stöd av riktlinjerna kunna<br>
utveckla sina syslem för kalkyl- och kostnadsredovisning. Riktlinjer under<br>
lättar också för mindre företag i deras arbete med offerter.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Arial'>■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enhetliga riktlinjer giltiga inom
hela den offentliga sektorn innebär också enligl RRV:s uppfattning all del
malerial som kommunerna redovisar för att få statsbidrag till anläggnings- och
byggnadsverksamhet blir mera enhetlig. Om kommitléns förslag all ta bort kravel
på vissl underlag genomförs, blir följden all statliga slalsbidragsförvallande
myndigheter får extra arbete med att tolka och jämföra ansökningar med
skiftande innehåll. Samtidigt som de administrativa rutinerna förenklas för
kommunerna behöver de statliga myndighelerna öka sina administrativa resurser
ftir att handlägga statsbi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dragsansökningarna. En sådan utveckling anser RRV inte
godtagbar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ArkitektFörbuitdet delar i princip
del synsätt som framförs av RRV så länge uppenbara skillnader föreligger i
olika kommuners ambitions- och kompetensnivå. Förbundet anser dels att någon
form av gemensamma "lalhundar" för kalkylering och redovisning av
koslnader saml beskrivning av funktioner utarbetas, dels all kommunernas egen
personal ges en adekvat kompetens genom särskilda utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Begränsning av myndigheternas föreskrifter,
anvisningar och råd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag rörande de
slalliga myndigheternas föreskrifler. anvisningar och råd behandlas av ca 70
remissinstanser. Flera remissinslanser biträder kommitténs förslag i sin helhet
ulan all närmare kommentera de olika delförslagen, bl. . länsstyrelserna i
Jönköpings. Blekinge, Jämtlandsoch Norrbottens län, landstingskommunerna i
Krislianslads. Värmlands, Gävleborgs. Jämtiands, Västerbottens och Norrbottens
län. Stockholms, Norrköpings, Mörbylånga, Gollands. Perstorps, Halmstads,
Boriänge, Norsjö och Luleå kommuner samt Landsting.sförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SHIO tillstyrker kommitténs förslag
i sin helhel i här aktuell del. Organisationen understryker alt det är
angelägel all en rensning av nuvarande flora av skilda regler och styrande
anvisningar verkställs i snabbast möjliga, av statsmakterna angivna takt.
Organisationen anser det anmärkningsvärt att vissa myndigheter förefaller hell
negativa att göra utredningar om nya normers kostnadskonsekvenser liksom lill
all underställa kostnadshöjande regler regeringens prövning (betänkandet s. 147).
Enligl SHIO måsle byrkraliskl motstånd av detla slag givelvis mötas genom
bestämda föreskrifler från regering och riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel lill förordning om
översyn inom tre år av centrala förvaltningsmyndigheters föreskrifler, anvisningar
eller allmänna råd berörs av ell trettiotal remissinstanser. Förslaget
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av samtliga remissinslanser utom tre,
nämligen skolöversryd.sen, statens lantmäteriverk oeh länsstyrelsen i Hallands
län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anför alt
del är ylterst angelägel att de slalliga myndigheterna företar en fullständig
genomgång av sina föreskrifter, anvisningar och allmänna råd. Behovet även snar
översyn understryks också av bl. a. Uppsala. Vingåkers och Falkenbergs
kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket delar
kommitléns uppfallning att del är angeläget all systematiskt följa upp och
utvärdera äldre föreskrifler, anvisningar och allmänna råd. Enligt verkets
mening bör syftet med översynen vara all minska koslnaderna i den av
föreskrifierna berörda verksamheten. Översynen bör vidare inle enbarl avse
föreskrifler m. m, som riklar sig lill kommunerna, .Många avde föreskrifter som
utfärdas, t, ex. inom arbetsmil-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jölagsliflningenoch livsmedelslagsliflningen. år av
generell nalur där samma krav ställs på såväl kommuner som enskilda. Liknande
synpunkter uttalar länsstyrelsen i Gävleborgs län som dämlöver anser all
översynen även bör innefatta av myndigheter utfärdade meddelanden. Kopparbergs
läns landstingskommun understryker att det är av vikt all de föreslagna
åtgärderna inte enbart kommer all beröra de centrala myndighelerna utan också
den, verksamhei som bedrivs av de regionala slalliga myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några centrala slalliga myndigheter
som lämnar kommitténs förslag utan erinran gör i anslutning därtill vissa
påpekanden om del interna översynsarbelet. Socialstyrelsen framhåller således
alt en fullständig genomgång'av gällande föreskrifter, anvisningar och råd blir
mycket resurskrävande för socialstyrelsens del. Vägverket anser att den
föreslagna övergångstiden på tre år är alltför kort medan statens llvsmeddsverk
och bosladsstyrelsen menar att obehövliga föreskrifler i allt väsentligt redan
har utmönstrats inom resp. verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett anlal kommunala remissinstanser
tar upp behovel av samråd och information i samband med den föreslagna
översynen. Kronobergs läns landsliiigskommim understryker betydelsen av all
samråd skall ske i översynsarbelet med förirädare för kommuner och
landstingskommuner. Fagersta kominun föreslårall myndigheterna skall åläggas
att när resultatet av översynen föreläggs regeringen redovisa om företrädare
för kommuner eller landstingskommuner har från myndigheten avvikande
uppfattning. Västerås kominun påpekar att det föreskrivna samrådet är en
självklar och nödvändig kontakt för att samspelet stat-kommun skall fungera.
Enligt kommunen bör i delta samråd även inkluderas ekonomiska överväganden,
exempelvis i form av all statlig myndighet åläggs presentera ekonomiska kalkyler,
som utvisar konsekvenserna för kommunerna av nya eller ändrade föreskrifler.
Kommunförbundet bör ses som självskriven företrädare för kommunerna. Enligt
Siiiidsvalls kommun är det en fördel att statliga myndigheters föreskrifter,
anvisningar och råd begränsas och att nödvändiga föreskrifler publiceras på ell
för kommunerna och medborgama lättåtkomligt sätt. Också Östersunds kommun
framhåller viklen av samråd med företrädare för kommunerna. Vid sådana samråd
är del enligl kommunen myckel troligt att en del betydelsefulla
tillrättalägganden kan göras om den verkliga innebörden av anvisningarna resp.
råden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avde remissinslanser som ställer
sig avvisande till en översyn anser statens lantinäterlverk alt kommitténs
förslag i denna del inle är underbyggda med någon analys av hela del
komplicerade frågekomplex som avser avgränsning av och innebörden i begreppet
kommunal självstyrelse, I avsaknad av en sådan analys, anför verket, blir
förslagen ytterligt svåra att bedöma med hänsyn till innebörd och konsekvenser.
Verket anser att detta är en så allvarlig brist i förslagen alt de inte utan
vidare utredning kan läggas till grund för åigärder. Skolöverstyrelsen pekar på
all radikala förändringar är akluella inom skolområdet. Som en konsekvens härav
förestår nu en omfattande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>författningsöversyn varför det knappasl är meningsfullt
alt starta en översyn av det slag slatskonliollkommitién föreslagit. Detta
arbele bör i stället samordnas och bedrivas parallellt med den
författningsöversyn som blir en följd av olika akluella förslag. Länsstyrelsen
i Hallands län. som inle har något att erinra mot alt onödiga föreskriftr tas
bort. konstaterar all den av kommiltén föreslagna förordningen emellertid är
föga vägledande. Länsstyrelsen ifrågasätter därför dess ändamålsenlighet.
Länsstyrelsen anser det angeläget att minska statskontrollen inom en rad
områden men betonar samtidigt vikten avail minskad kontroll inte leder till
rättsosäkerhet. Urvalet av de områden och ärenden som bör undandras
statskontroll bör därför ske med noggrann prövning av effekterna såväl för
staten och kommunerna som för de enskilda medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag lill förordning
om att mönstra ut begreppel anvisningar behandlas av ca 40 remissinstanser.
Ftiisla-gel tillstyrks eller lämnas utan terinran av en belydande majoritet av
dessa remissinstanser. Bland dem som anslutit sig lill kommitténs förslag är
kammarrätten i Göteborg, socialstyrelsen, statens vägverk, riksarkivet,
riksantikvarieämhetct och statens historiska museer, samhällsveteiiskapliga
fäkiiltetsiiäiiindeii vid Lunds imiversitet. statens naturvårdsverk,
arhetsmark-nadsstyrelscn. bosladsstyrelsen. statens planverk, statens
laittiiiäteriverk, statens industriverk, statens hrandiiäiimd. läiisstvrdserita
i Skaraborgs och Kopparbergs län, landstingskommunerna i Kronobergs och
Hallands län, Nyköpings, Karlskrona, Helsingborgs, Stajfaitsiorps. Nora.
Örebro. Västerås, Malungs och Häriiäsaiids kaiiimuiier. Svenska
kommtmfärhimdet. LRF. Svenska kommunalarbetareförbundet och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen, statens
trafiksäkerhelsverk. riksrevisionsverkel. skal-överstyrelsen och länsstyrelsen
i Hallands län delar kommitténs uppfattning all terminologin är oklar men anser
alt begreppet anvisningar ej kan helt undvaras. Kommitténs förslag avstyrks av
riksskatteverket. statens livsmedelsverk, länsstvrelsen i Gävleborgs län och
S\'eriges Läkarförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborgs kammtm anför att till
oklarhettn om innebörden i begreppet anvisningar har inte minst bidragit vissa
statliga myndigheters benägenhet att understryka vikten av att anvisningarna
följs för ntt bidrag eller fastställelse skall kunna lämnas, Enligl
Staffaiistarps kommun torde begreppet kunna utmönstras ulan några negativa
konsekvenser ulom möjligen inom det sociala området där anvisningar har
uppfattats som ett stöd i arbetet ute på fältet, Å andra sidan anser kommunen
alt stora övergrepp från myndigheternas sida har kunnat ske i skydd av
begreppel anvisningar och nämner som exempel att medicinalstyrelsen utan stöd i
lagstiftningen ålade komnuinema att lösa fiågan om provinsialläkarnas
tjänstebostad och att sktilöverstyrelseii genom anvisningar tvingat fram dåliga
planlösningar på skolor. Malungs kamiiuin säger sig uppleva att tle slalliga
myntlighetma trots de begränsningar som regeringen beslutat om fortsätter att
utfärda riktlinjer, direktiv och anvisnincar som fakliskl binder kommunerna i
deras verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunen betonar att problemet med dessa anvisningar inte
bara återfinns hos de statliga myndighetenia utan även hos de kommunala
facknämndernas vilja att tolka även icke bindande skrivelser som om dessa vore
fasllagda bindande normer. Härnösands kommun hälsar förslagel med den största
tillfredsställelse. Vid upprepade tillfällen har enligl kommunen en rigorös
tillämpning av råd och anvisningar lell lill betydande kostnadsökningar, LRF
stöder kommitléns förslag att begreppel anvisningar las bort, dock under
förutsällning alt dessa anvisningar ej omarbetas lill föreskrifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett antal slalliga remissinslanser
ställer sig positiva lill kommitténs förslag med vissa påpekanden. Enligt
statens lantmäteriverk behövs en övergångstid på åtminstone fem år.
Statskontoret konstaterar att förekomsten av anvisningar i vissa fall skapar
förutsättningar för en slopad underslällningsskyldighet och hänvisar lill vad
statskonlrollkommitlén anfört härom i sill delbetänkande angående slopande av
slallig fastslällelse av lokal brandordning. Riksarkivet och landsarkiven i
Vadstena. Lund. Härnösand och Östersund pekar på all kommitténs förslag redan
har genomförls när del gäller arkivväsendet. Riksarkivet och landsarkiven
understryker samtidigt kraven på enhetlig och kontinuerlig arkivvård saml
behovel att samordna statlig, kommunal och enskild arkivvård. Statens planverk
konstaterar att sådana ändringar av byggnadsstadgan och planverkels
instruktioner gjorts all kommitténs intentioner uppfyllts, Begreppel anvisningar
har ersatts med andra beteckningar. Kammarrätten i Götehai'g delar kommitténs
uppfattning att del är tillräckligl all använda två olika begrepp för att ange
om utfärdade regler är bindande eller ej och att begreppet anvisningar kan
slopas. Enligt kammarrätten är beteckningen allmänna råd i fråga om myndighels
rekommendationer angående tillämpningen av en författning alllför vag.
Kammarrätten föreslår alt dessa regler benämns tillämpningsråd. Kammar-rätlen
ifrågasätter också om det inle från centralt håll bör tillhandahållas någon
form av rådgivning och service åt myndighetema i del här akluella komplicerade
översynsarbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIS -
Slandardiseringskommi.ssioiieti I Sverige ansluter sig lill kommitténs strävan
all uppnå en bättre terminologisk klarhet inom regelområdel. Enligl SIS bidrar
emellertid kommitténs förslag och motiveringar lill dessa inte nämnvärt lill
ökad klarhet. Så länge de begreppsmässiga skillnaderna mellan olika
myndigheters användning av begreppel anvisningar inte harmoniserats år det
enligt SIS oegentligt att tala om ell avskaffande av begreppet. SIS finner det
därför nödvändigt all bättre klargöra de begreppsmässiga förhållandena innan
slällning tas lill vilka termer som skall användas för resp. begrepp. Eftersom
dessa frågor av SIS bedömts ha slor angelägenhetsgrad har SIS för avsikt att
föreslå en översyn av den statliga normgivningens terminologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till de remissinstanser som anser
att begreppel anvisning ej helt kan avvaras hör riksrevisionsverkel (RRV).RRV
anför bl, a, följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I prop. 1975/76:51 anges ätten
anvisning utgör en regel som skall främja en enhetlig tillämpning av viss författning
eller som skall bidra till utveckling i viss riktning av praxis. Anvisningar
binder inte formellt de myndigheter som har att tillämpa den bakomliggande ofta
straffsanktionerade författningen, men de har i realiteten stor betydelse för
rättsutvecklingen. Det anges vidare all anvisningar skiljer sig från allmänna
råd genom all de inte ger berörda enskilda möjlighet att välja andra vägar än
dem som anges i anvisningarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sisla meningen i denna definition är oklar och har lell
lill alt myndigheter -i strid mot bestämmelserna i
förfaltningssamlingsförordningen - inte klart skiljer mellan anvisningar och
allmänna råd. Så t. ex, föreskriver SÖ att beteckningen anvisning skall
användas i betydelsen allmänna råd och rekommendationer, som inte utesluter alternativa
handlingssätt m. m. (SÖ-FS 1977:129). Lanlbruksslyrelsen kallar vissa
publikationer för Allmänna råd med underrubriken Anvisningar lill
ralionaliseringsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många myndigheter har kommit all beteckna alla regler som
inte har klar föreskriftskaraktär för allmänna råd. Naturvårdsverket kallar t,
ex, sina riktlinjer, lidigare benämnda råd och anvisningar, för allmänna råd.
trols att dessa till slor del innehåller riklvärden för utsläpp, förslag lill
kontrollprogram elc som i normalfallet år avsedda att tillämpas vid
nyndigheternas prövning av ärenden enligl miljöskyddslagen. Slatens brandnämnds
riktlinjer för dimensionering av brandslyrkor. som i hög grad är styrande vid
länsstyrelsernas fastställelseprövning av brandordningar, kallas allmänna råd
oeh publiceras i nämndens meddelandeserie, inte i författningssamlingen. Även
konsumentverkets riktlinjer för tillämpning av marknadsföringslagen kallas
allmänna råtl, trots alt en företagare som inte följer riktlinjerna riskerar
all bli stämd lill marknadsdomstolen eller i vissa fall att bli åtalad.
Socialstyrelsens anvisningar lill statsbidragsförfaltningar betraktas också som
allmänna råd och publiceras i styrelsens meddelandeserie, trots all
statsbidragen i praktiken åren förutsättning för kommunernas utbyggnad av
barnomsorg, äldreomsorg m. ni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu diskuterade myndighetsuttalandena är. i den mån de
inte i realiteten utgör föreskrifter, avsedda att främja enhetlig tillämpning
av författningar och bidra till utveckling i viss riklning av praxis, RRV anser
därför att de bör betecknas som anvisningar och klart skiljas från sådana tips.
idéer och rekommendationer, som kommuner, enskilda m. fl. efter egel
gottfinnande kan tillvarata. RRV delar således inte utredningens uppfattning
alt begreppel anvisning kan uteslutas. Som moliv härför vill RRV ytterligare
anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Föreskrifler som myndighet utfärdar kan ha formen
av gränsvärde,<br>
preciserat funktionskrav e, d, som sedan kompletteras med exempel på<br>
konstruktion, tekniska lösningar eller metoder som uppfyller kraven. Dessa<br>
exempel har då klart karaktären av allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifterna kan dock även vara abstrakt formulerade och
innehålla ullryck som skälig, tillfred.sslällande. tillräcklig etc. Den önskade
ambitionsnivån kommer då alt framgå försl av de exempel på godtagbara
lösningar, som myndigheten anger uppfylla föreskriftens allmänt formulerade
krav. Dessa exempel utesluter inle andra lösningar, men är klart av
anvisniiigska-raklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, Myndigheter utfärdar ofta riktvärden och
riktlinjer för vilka minimikrav<br>
som man i normalfallet bör tillämpa vid prövning av tillstånd, statsbidrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>etc, dvs, anvisningar. Samtidigt förekommer det att
myndighetenia ger exempel på enligl myndighetens uppfattning bra lösningar, som
klart ligger över lagstiftningens minimikrav. För all undvika missförstånd bör
i sisinämnda fall beteckningen allmänt råd lämpligen användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Mycket av innehållet i
myndigheters regler är hämtat från departe-mentsuttalanden. utskottsbelänkanden
m. m, i förarbetena till den aktuella ramlagen. Dessa regler är vanligen inle
bindande och beteckningen anvisning synes därför lämplig all använda.
Beteckningen allmänna råd bör reserveras för kommentarer och bakgrundsmaterial,
som saknar rättslig betvdelse. Slatskontrollkommittén anger att, om begre|5pel
anvisning slopas, kan en sådan regel i stället betecknas som ell allmänt råd.
men ges en sådan utformning att det framgår all myndigheten starkt
rekommenderar den ordning som regeln anger. Kommittén framhåller även att det
för den rätta förståelsen av en regels karaktär är väsentligt inle bara att
regeln rubriceras på ett riktigt säll utan också all den utformas så att del
klart framgår om frågan är om (1) en bindande föreskrift. (2) en regel som
skall följas om inte särskilda omständigheter föranleder annat, eller (3) en
allmän rekommendation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV anser att kommitténs förslag
inte ger klarl uttryck för huvudprincipen för författningspublicering, nämligen
alt man tydligt skall skilja mellan sådana regler som avses i 8 kap
regeringsformen (föreskrifter och anvisningar) och sådana regler som varken
direkt eller indirekt kan förenas med sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV anser även alt det
skvivtekniskt kan vara svårt att klargöra vilken karaktär en regel är avsedd
att ha. För alt undvika missförstånd anser RRV därför att de nyss nämnda
typerna av regler bör rubriceras som föreskrift, anvisning resp allmänt råd. 1
förfaltningssamlingsförordningen bör en definition av begreppet anvisning
införas, motsvarande den definition som finns i prtip, 1975/76:51, Dock bör
sista meningen utgå och ersättas med en mening med innebörden att en anvisning
utgör en riktlinje för myndigheternas ärendeprövning och således begränsar
möjligheterna all utan särskilda skäl välja en annan ambitionsnivå eller
lösning an den som anges i anvisningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksskatteverket (RSVjintar en
kritisk inställning mot att begreppet anvisning helt skall utgå, RSV finner en
tvångsvis ändrad benämning av begreppel till antingen föreskrift eller allmänna
råd. når det gäller RSV:s verksamhetsområden, vara både svårgenomförbar och i
vissa fall vilseledande, Della beror enligt RSV dels på alt begreppet
anvisning språkligt inte torde täckas av något av dessa alternativ, dels på alt
beteckningen anvisning har en lång hävd både hos allmänheten och hos
myndigheterna. 1 skalteförfattningarna används sedan länge beteckningen
föreskrift för att beteckna sådana påbud av centralmyndigheten som är bindande
för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter och domstolar. Däremot används
beteckningen anvisning för besked av den typ som avses i del av kommittén
(betiinkandet s. 143) citerade depanementsehefsuttalandet i prop, 1975/ 76:112,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk menar alt
begreppet anvisning är ett synnerligen adekvat begrepp som blivit väl inarbetat
i den offentliga förvaltningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkel ifrågasätter det ändamålsenliga i att de centrala
myndigheterna skall utnyttja sina resurser lill rent formella iindringar av
föreslagen art. Verket anser alt frågan niirmast är ell nomenklaturproblem som
i vart fall inte behöver regleras genom särskild lagsliflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i Gävleborgs län
ifrågasätter konimitténs förslag i här aktuell del. Länsstyrelsen har den
uppfattningen all begreppet föreskrift skall förbehållas sådana regler som har
bindande verkan oeh som diiijiimle innehåller sanktionsbestiimmelser däresi
föreskriften inte efterlevs. Det ligger därvid i sakens natur alt della begrepp
primiirt bör avse regler som är avsedda att reglera enskilds förhållande.
Sveriges Läkarjörhund anser all kommittén inte på ett bärande säll visat att
begreppet anvisning kan undvaras. Målet att nå ökad klarhet om vilka regler som
är bindande resp. allmänt rådgivande kan enligl förbundet inte nås enbart
genoni alt nedbringa antalet tillåtna rubriceringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitléns förslag till ändring av b e g r ä n s n i n g s
k u n g ö -relsen för all tillgodose stalskontrollaspekter las upp av ett
tjugotal remissinstanser. En belydande niajorilet av dessa remissinstanser
tillstyikei' förslaget eller lämnar det ulan erinran. Förslagel avstyrks av
socialstyrelsen, sialens lantmäieriverk, länsstyrelsen i Hallands län, Sveriges
Läkarförbund och ArkitekiFörbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl Svenska kommunförbundet år
del uppenbari all eflerievnaden av begränsningskungörelsen inte iir
tillfredsställande, Komimmförbuntlet finner också att myndighetenia inle
heller i tillräcklig grad bedömer effekterna av utfärdade normer och allmänna
råd med avseende på kosliiatler för kommunernas verksamhet och verksamhetens
rationella haiKlhavande, Förbundet ansluter sig lill de synpunkter och förslag
kommittén framför i syfte att åstadkomma förbättringar i dessa avseenden.
Liknande synpunkter framförs av Uppsala läns landstingskommun. Uppsala. Mjölby.
Karlskrona och Västerås kommuner samt av LRF. TCO instämmer i förslaget att
tlet i begränsningskunsörelsen föreskrivs att statlig myndighet som medtlelar
föreskrifler eller råd alltid skall samräda med berörda parter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsmarknadssiyrdsen ifrågasätter
för sin del nödvändigheten av det föreslagna stadgandet i
begränsningskungörelsen som inncbiir att utformningen av föreskrifter och råd
skall underställas regeringen om myndigheten och kommunema inte når enighet,
Slyrelsen. som i övrigt inle har några invändningar mot föreslagna ändringar
och tilliigg. anser all det eftersträvade samrådet uppnås även ulan detta
stadgande. Även statens planverk förordar på en punkt ändring i kommitténs
förslag. Planverket föreslår att begränsningskungörelsen ändras så att allmänna
råd inte skall behöva underställas regeringens prövning. Därigenom uppnås
enligt verket en viss förenkling samtidigt som man undviker att ge de allmänna
råden den karaktär av anvisningar som en sådan prövning oeh sanktion
otvivelaktigt innebär. Kainniarrälteii i Göteborg har inget att erinra mol
föreslagna ändriniiar men förordar lör sin del en mera sienerell överarbetnini»
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>begriinsningskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några slalliga myndigheter som ej
erinrar mot kommitténs förslag redovisar emellerfid vissa kritiska synpunkler.
Riksrevisionsverket (RRV) anser att tillägget lill begränsningskungörelsen är
onödigt. Enligl RRV har begreppel kommunal självstyrelse ett flytande innehåll
och kan ej operationaliseras. Syftet med tillägget kan enligl RRV:s mening
uppnås genom konsekvent tillämpning av nuvarande bestiimmelser i kungörelsen.
Statens livsmedelsverk efterlyser konkreta exempel på när centrala verk försökt
kringgå begränsningskungörelsen eller begränsa den kommunala självstyrelsen.
Verket säger sig inle vara hell övertygat om all den föreslagna skärpningen av
begränsningskungörelsen fyller avsedd funktion. En liknande ståndpunkt intas
av stålens industriverk som lill nöds kan godta förslagel lill ändring. Enligl
verket ökar däremot inte klarheten i begränsningskungörelsen om förslagel
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SlS-Staitdardiseringskommissionen i
Sverige pekar i sammanhanget på den enligt SIS olyckliga omständigheten att
begränsningskungörelsen i såväl sin nuvarande som föreslagna lydelse använder
termen gällande standard liktydigt med ambitionsnivå. Denna formulering bör
ändras eftersom hänvisningar lill gällande standard i olika myndigheters
föreskrifter avser hånvisningar lill av slandardiseringsorgan och andra
normgivande institutioner utarbetade publikationer, SIS finner det klart
olämpligt att i en författningstext som behandlar normgivning använda en
regelterni (standard) homonyml då andra likvärdiga uttryckssätt finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen är generellt
negativ till kommitténs förslag att yllerligare begränsa myndigheternas
möjligheter alt utöva tillsyn och kontroll och avstyrker förslaget lill
ändringar av begränsningskungörelsen, Slyrelsen ställer sig tveksam lill
kommitténs resonemang om att föreskrifter gör intrång i den kommunala
självstyrelsen. Myndigheternas föreskriflsrätt. framhåller socialstyrelsen, är
inle självständig ulan bygger på ett bemyndigande från riksdagen i form av en
lag, 1 lagen anges den yttre ramen för en viss verksamhei. Myndighetens
föreskrifl kan därför bara delaljreglera vad riksdagen redan bestämt. Någol
ytterligare intrång i den kommunala självstyrelsen kan därför knappasl komma
ifråga genom föreskrifter eftersom dessa inle heller kan ges inom sådana
verksamhetsområden där kommunen själv bestämmer omfattning och inriktning av
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens lantmäteriverk anser, av
samma skäl som beträffande förslaget till allmän översyn av mvndigheternas
normgivning. all förslaget lill ändringar i begränsningskungörelsen inle utan
vidare kan läggas till grund för åigärder. Verkel menar således alt förslagel
inle är underbyggt med någon analys av begreppel kommunal självstyrelse och all
ytterligare utredning krävs. Även länsstyrelsen i Hallands län ställer sig
avvisande till förslaget till iindring av begränsningskungörelsen.
Länsstyrelsen ifrågasätter förslagels ändamålsenlighet och tror att
ändringarna kan bli svåra all tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Läkarförbund avstyrker förslagel till ändringar i
begränsnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kungörelsen, eftersom del innebär all staten i alltför hög
grad avhiindes möjligheten alt påverka den kommunala verksamheien. Enligt
förbundet har någon egentlig analys av konsekvenserna härav för olika
sakområden ej genomförls. ArkitektFörbuitdet anser del otillfredsställande all
kvalitetsaspekten hell skjuts ål sidan och all vad som avses med
kostnadsökningar även är ofullständigt formulerat. Förbundet betonar att en
kvanllfierbar kostnadsökning p.g.a. en ändrad standard eller norm på sikl kan
niedföra kostnadsbesparingar som kan vara svåra all måla. t. ex. effeklerna på
trafiksäkerheten av en ökad trafikdifferentiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>7 Fortsatt utvecklingsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om forlsall
utvecklingsarbete behandlas av ell tjugotal remissinstanser. De som lar upp
utvecklingsarbetet tillstyrker oftast förslagen utan kommentarer eller är
allmänt positiva lill ökad decentralisering och minskad statskontroll. Flera
remissinslanser påpekar vikten av utvärderingar av de reformer som genomförs
och all samordningen mellan olika delar av samhällsverksamheten blir effektiv
samt i vissa fall utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitléns förslag om all de
cenirala ämbetsverken genoin ändring av allmänna verkssladgan ges i uppdrag all
verka för all öka den kommunala självstyrelsen lämnas ulan erinran av flertalet
remissinstanser. Förslaget behandlas och tillstyrks av Kristianstads läns
kandstingskommtin. Eksjö. Karlskrona. Göteborgs och Fagersta kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstads läns landstingskommun
anser således all en ändring i verksstadgan med innebörden att myndigheterna
skall främja decentralisering och verka för att öka den konmiunala
självstyrelsen kan leda lill snabbare handläggning och ökad sysselsättning inom
landstingsområdet, Karlskrona kommun menar all den föreslagna ändringen i 4 S
sisla styckei "Myndighet skall främja decentralisering av verksamhet till
regionala och lokala slalliga eller andra organ saml verka för all öka den
kommunala självstyrelsen" bör bilda en egen paragraf för all starkare
betona kravet och bli tillräckligt beaktad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatens trafiksäkerhelsverk anser
däremot all förslagel är oklart och ej tillräckligt utvecklat. Om avsikten år
att ämbetsverken skall inta en allmänt välvillig attityd lill alt beslutanderätten
i skilda frågor läggs på politiskt ansvariga i kommunerna så har
trafiksäkerhetsverket inget att invända. Verkel anser all del ej kan ankomma på
enskilda cenirala ämbetsverk all reglera den kommunala självstyrelsen och
därmed ta på sig uppgifter som nu ankommer på regering och riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsvetenskapliga fakiillelsnäinnden vid Lunds
imiversiiet framhåller all det föreslagna tillägget om alt öka den kommunala
sjiilvstyrelsen ej hör hemma i den allmänna verkssladgan. Ansvaret för
fördelningen av samhällsuppgifter mellan slalliga och kommunala organ bör
regering och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksdagsvara för. ytterst genom lag. En beslämmelse om att
varje myndighet skall verka för att öka den kommunala sjiilvstyrelsen kommer
enligt fakultelsnämnden sannolikt att vålla missförstånd, förvirring och
komplikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk avstyrker
ändring av allmänna verksstadgan. Verket anser att PBL-utredningens förslag är
ett bra exempel på hur ansvaret mellan stat och kommun kan fördelas. Vissa
frågor måste ligga kvar hos staten medan antlra kan överläs av kommunerna. Ett
fortsatt utvecklingsarbete bör enligt verkel lämpligen bedrivas genom alt man
i lagar och förordningar arbetar in former för hur ansvarel mellan stal och
kommun skall fördelas. Slatens industriverk avvisar förslaget till iindring av
verkssladgan. Industriverket menar att verksstadgan i första hand bör
förbehållas "intema" statliga regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget om ändring av k o m m i
11 é f ö r o r d n i n g e ii på så siitt att effekterna av olika
kommilléförslag vad avser den kommunala handlingsfriheten skall redovisas
behandlas av bara några få remissinstanser. Förslaget tillstyrks av
samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid Lunds universitet samt Eksjö,
Jönköpings. Gotlands. Karlskrona. Göteborgs och Fagersta kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jönköpings kainmim anser att
föreslagel tillägg i 13 S kommilléförordningen bör innefatta ell förtydligande
all bedömningen av effekterna jämväl skall inbegripa en fullständig redovisning.för
de koslnader som framförda förslag medför för kommunema. Detta förtydligande
skall ses mot bakgrund av 13 S första stycket, där det bl. a. stadgas att
betänkande bör redovisa beräknade kostnader för att genomföra framförda
förslag. Enligt kommunens uppfattning iir det ett viisentligt intresse att
kostnadema preciseras i vad de avses belasta kommunerna eller
landstingskommunerna. Den bedömning av effekter vilken föreslås som tillägg
lill lagrummet torde i första hand vara kommunalekonomiskt betingad, varför
sagda kostnadsredovisning bör uttryckligen garanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV) avstyrker
förslagel. RRV anser att metoder och definitioner saknas för alt kunna utreda
effeklerna på den kommunala självstyrelsen. RRV påpekar också alt del är myckel
svårt all utreda de kostnadsmässiga konsekvenserna av utredningsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitléns förslag om
tilläggsdirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare alt redovisa
de effekter på den kommunala självstyrelsen som kommilléförslagen innebär tillstyrks
av bl. a. Kristianstads läns landstingskommun. Fagersta kommun. Svenska
kommunförbundet och LRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalskontrollkommitténs förslag att
en samordnande bevakning av formerna för statens tillsyn över kom iii u n er o
c h landstingskommuner skall ske inom regeringskansliet tillstyrks uttrvckligen
av Skaraborgs låns landstingskommun. Svenska kommunförbundet och LRF.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen har under
remissbehandlingen av slatskonlrollkommilléns slulbelänkande tillsatt en
särskild arbetsgrupp (Kn 1980:03) som har till uppgift all se över de statliga
myndigheternas tillsyn och kontroll av kommunal och landstingskommunal
verksamhei. Detla har föranlett kommentarer från några remissinstanser.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet noterar med liUfredsställelse
alt arbetsgruppen tillsalls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalskonlorel anser all arbetsgruppen kommer all spela en
slor roll i bevakningen av all statliga myndigheters tillsynsverksamhet inle
fär kostnadshöjande effekter på kommunerna. Del torde enligt statskontoret
vara nödvändigl för gruppen all initiera relativt djupgående studier av olika
myndigheters tillsynsverksamhet, där utredningsresurserna bör hämtas även
utanför myndigheterna i fråga för att i någon mån kunna tjäna som motvikt mot
myndighetsinlerna och sektorspecifika önskemål. Slalskonlorel är berett della i
delta arbele. Del är också naturligt all man i sådana studier i vissa fall
också prövar den lagstiftning i vilken myndighelernas lillsynsfunk-tion
regleras. Ett sådanl utredningsarbete kan också anknytas till den större frågan
om rollfördelningen mellan central och lokal nivå. Flera cenirala myndigheter
har under senare år ändrat - eller sökt ändra - sin roll från en traditionell
myndighetsutövande/kontrollerande lill en stödjande/utvecklande roll.
Erfarenheten visar enligt statskontoret att del krävs myckel arbete oeh
förändringar på niånga plan för att åstadkomma ett sådanl rollbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV)
förutsätter all arbetsgruppens arbele i lämpliga former kommer att samordnas
med den bevakning av begränsningskungörelsens efterlevnad som RRV bedriver
enligl bestämmelserna i 2 § begränsningskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV tar i sammanhanget även upp förvaltningsrevisionens
roll. RRV anser det vara en brist all kommiltén inle uppmärksammat frågan om
hur kommunerna har sörjt för effektivitetsarbelel i den kommunala verksamheten.
1 dag finns del inle någol organiserat samarbete mellan kommuner i fråga om
förvaltningsrevisionen. Någol samarbele förekommer inle heller mellan den
kommunala förvaltningsrevisionen och RRV. Delta framstår som en brist. Ell
samarbele mellan kornmuner i förvaltningsrevision skulle ge möjligheter lill
jämförelser och därmed bättre underlag för beslut om effeklivilelsfrämjande
åigärder. Vidare kan effeklivitelshinder inom den kommunala förvaltningen bero
på brister i statliga myndigheters styrning. Ett samarbele mellan slallig och
kommunal förvaltningsrevision skulle därför vara önskvärd. Så t. ex. borde del
finnas förutsättningar för ett fruktbart samarbete inom skol-. social- och
sjukvårdsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet bör då ulformas enligl en vertikal princip.
Delta innebär all den slalliga revisionen inriktas mot den cenirala myndigheten
inom det aktuella områdel och den kommunala revisionen inriktas mol berörda
kommunala organ. RRV föreslår därför all en karlläggning görs av vilken
förvaltningsrevision och annan effektiviletsuppföljning som f. n. bedrivs i
kommunerna samt möjlighelerna undersöks all åstadkomma samordnad 9 Riksdagen
1980/81. 1 saml Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>granskning
av kommunal och slallig verksamhei inom olika områden av den specialreglerade
verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
säger att enligl arbetsgruppens direktiv är syftet alt stärka den kommunala
självstyrelsen samt begränsa slallig normgivning och annan tillsyn som medför
ökade kostnader för kommunerna. För alt minska kommunernas kostnader skall
arbetsgruppen överväga om det är nödvändigt att behålla dagens standard i alla
verksamheter som berörs av de statliga myndigheternas föreskrifter. TCO
framhåller mot den bakgrunden att organisationen inle kan acceptera att arbetel
med all utveckla och stärka den kommunala självstyrelsen används som ett
instrument för all genomföra nedskärningar i den kommunala servicen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:159.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av byråkratiutredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
offentliga verksamheien i vårl land har utvecklats snabbt under de senaste
årtiondena. Samhällsorganen har fått ett ökat ansvar föratt tillgodose
medborgarnas behov av service, trygghet och omvårdnad. Delvis som en fiDljd av
della har också samhällels krav pä medborgarna ökal. Kontakterna mellan
enskilda och myndigheter har därmed blivit allt flera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är ofrånkomligt alt enskilda människor kan
uppleva svårigheter oeh främlingskap i sina kontakter med samhällets organ.
Dessa problem måste noga uppmärksammas och mötas med praktiska åtgärder av
skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Byråkratiulredningen tillsaltes lor att göracn
översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan (se kapitel 1 och
bilaga 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I vän arbete har vi försökt all belysa olika
svårigheter som enskilda ställs inför i sina kontakter med myndigheterna. Ett
viktigl inslag i arbetet har varil all direki från allmänheten få exempel på
sådant som uppfattas som krångel och svårigheter i kontakterna med myndigheter.
Vi har haft "öppet hus" på fem platser i landel och fått ca 500 brev
och telefonsamtal från allmänheten (se kapitel 3 och bilaga 2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vårl arbele har bedriviis efter två huvudlinjer.
Dels har vi verkat för att få myndigheter all direki ändra rutiner ni. m,, dels
har vi genom studier och försök fått exempel på möjliga förbättringar och
samtidigt fått erfarenheler om hur man bör gå lill väga i arbetel med alt
åstadkomma förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En väsentlig del av arbetet med au förbällra
myndigheternas kontakter med allmänheten går ul på all förbättra myndighelernas
service. Med service menar vi då myndighelernas säll att handla gentemot
allmänheten (se kapitel 2), Servicen omfattar bl, a. följande faktorer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>injörmaiion om myndighetens uppgifter, vilka regler
som gäller och van man vänder sig i olika frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ti//gäiig/ig/iet för allmänheten, såväl i lid som i
rum</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>/tjä/p ål allmänheten, både när det gäller den
formella handläggningen och i frågor som rör ,själva saken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bemötande från myndighetens sida, dvs. villighet
att upplysa, vägleda och hjälpa allmänheten saml sätiei alt göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delar
av vårt arbele har bedriviis i form av studier eller lorsök vid olika
samhällsorgan (se kapitel 4), I en studie genomfördes bl. a. ett försök med en
service-ceniral för allmänheten, gemensam för lyra myndigheter. Vid ett
folkbibliotek genomfördes en studie som gällde en utvidgad
samhälls-inlbniierande verksamhet vid biblioteket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 vårt arbete med sain/iä//sin/i>rmatiun har vi
lagt tyngdpunkten på den informalion som lämnas föratt den enskilde skall kunna
hitta rätt myndighet för sitt ärende (se kapitel 5), Vi har översiktligt
beskrivit de informationsinsatser som görs i dag och redovisat något om vårt
arbete. Bl. a. har vi lagit initiativ lill oeh varil representerade i ell
arbete med all framställa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en handbok iiied kortfattade upplysningar om vilka regler
som gäller och van man kan vända sig i olika frågor. Handboken, som fåll namnet
Sam-hiillsguiden, kommer all ges ut mot slulei ay våren 1979. Vi har oekså
deltagit i ell arbete med alt i telefonkatalogen införa information av del slag
som finns i samhällsservicekalaloger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För all verksamheten inom den
offentliga sektorn skall fungera bra måste den vara både rationell och inriklad
på all tillgodose de enskildas inlressen. Förfarandet vid handläggning av
ärenden regleras i olika lagar, I kapitel 6 har vi översiktligt beskrivit olika
lorfatlningsregler som lar upp frågor om handläggning och service. Under
utredningsarbetet har vi gjort én allmän översyn av behovel av reformer
beträffande förvaltningslagen. Våra överväganden har redovisats i en särskild
promemoria som överlämnats lill regeringen. De synpunkter som vi fört fram har
beaktats i direktiven för den kommitté som därefter tillsatts av regeringen för
att se över lagen i fråga (förvallningsrältsutredningen). Vi har vidare pekat
på utbildningens roll för eu gott bemötande och en god service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som nämnts ovan finns del några
författningsregler som gäller myndighelernas service gentemot allmänheten.
Servicen spelar emellertid i dag inte den roll i myndigheternas verksamhet som
den enligt vår mening förtjänar. En bidragande orsak lill att myndigheternas
roll som serviceorgan är så undanskymd är all den inle är klart uttalad utan
mer eller mindre underförstås. Myckel lalar för alt de grundläggande inslagen
i myndighelernas serviceskyldighei gentemot allmänheten bör
förläilningsregleras. En sådan reglering bör onifaua även den kommunala och
landsiingskommunala verksamheten. En eventuell .servieeförfaltning bör i så
fall lä karaktären av en ramlag. 1 kapitel 7 anger vi vad som bör las upp i cn
sådan servicelag. Vi anser alt frägan bör få en mer allsidig belysning oeh
därför bör utredas vidare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 kontakten mellan medborgare och
myndighet spelar språkei en central roll, 1 kapitel 8 redogör vi för vårl
arbele med språkfrågor. Tillsammans med handläggarna vid dåvarande
taxeringsenheten vid en länsstyrelse gjorde vi ett lorsök med språkarbete. En
språkexpert från ulredningen studerade gemensamt med handläggarna ett antal av
handläggarnas skrivelser och man försökte all bearbeta och skriva om dem så alt
de språkligt sett skulle bli enklare och lättare att förstå. Vidare har vi
tillsammans med riksskatteverket utarbetat en ny mall för en
fullföljdshänvisning. Arbetet inriktades dels på en enklare språklig
utformning, dels på en komplettering av en lidigare fullföljdshänvisning med
vissa praktiska upplysningar. 1 samarbete med olika myndigheter har vi också
gått igenom och fåll lill stånd ändringar i ett ston antal blanketter. Vi har
dessutom fått tilirälle att språkgranska några lagtexter innan de definitivt
faslslällls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det giiller del fortsatta
arbetel med språkfrågor har vi tagit upp bl. a. följande. Vi menar att del är
önskvärt att det i all högskoleutbildning införs obligatorisk svenskutbildning.
Dessutom anser vi att det i större omfattning än hittills inom hela
förvaltningen bör anordnas kurser och seminarier o. d. om språk och
språkbehandling. En särskild ulbildning i språkbehandling bör ges dem som skall
fungera som sekreterare i offentliga ulredningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl vår mening bör mycket stor uppmärksamhet ägnas åt
språket i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förfaiiningsiexter redan från det ögonblick då det första
förslaget lill dem utformas. Innan en kommitté lägger fram ett förslag till en
lörlaltningslexl bör möjligheterna undersökas all lä texten språkgranskad.
Viktiga äldre för-faiiningar bör moderniseras i språkligt avseende även om inga
andra ändringar är aktuella. I samband med ändringar i äldre
Ibrläliningstexter bör om möjligl hela författningstexten bli föreinål för en
språklig översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hos myndighelerna bör en
kontinuerlig bevakning och bearbetning ske av det språk som används i
skrivelser, standardbrev, blanketter osv. För det arbetet kan del vara lämpligt
att avdela siirskild personal. Möjligheterna att anställa eller anlita
språkexperler bör också övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När nya reg/er fillkommer skall
liera krav tillgodoses. Hänsyn måste tas till bl. a. rättssäkerheten, risken
lor missbruk och kravel på lika behandling. Hänsynen till dessa krav kan leda
till att reglerna blir krångliga. Vi menar att kravel på enkelhet i
Ibrfatiningarna mäste väga tungt i diskussionerna om reglers innehåll och
ulformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del arbete som vi har utfön för alt
få krångliga regler enklare (se kapitel 9) har av naturliga skäl bara kunnat
bli punktinsatser. Delar av vårl malerial och erfarenheter som vi fåll bl. a.
genom konlakterna med allmänheten har använts i arbetel med propositionen
(1978/79:111) om åtgärder nioi krångel och onödig byråkrati m. m. I arbetet pä
detla område har vi oekså kommil in på arbetsfördelningen mellan enskilda och
myndigheter. Arbetsfördelningen är vanligen den all den enskilde måste la
iniliativei till ett ärende xh tillhandahålla uppgifter tor au myndigheten
skall kunna behandla ärendel. Man bör enligl vår mening på olika områden
närmare granska om del är möjligt all ändra arbetsfördelningen i syfte att
underlätta för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetel med all åstadkomma
förbättringar och förenklingar för allmänheten bör enligl vår niening bedrivas
av myndigheterna själva. Det Jör-enk/ingsarheie som de kan ullbra kan gälla
både service, information, språk och krångliga regler. 1 kapitel 10 ger vi en
översikt av rationaliseringsarbetet inom den offentliga sektorn. Vi beskriver
också kortfattat det systematiska arbete som på sina håll har gjorts för att
åstadkomma förenklingar för allmänheten. Delar av det arbetet kan stå som
Ibrebild lor andra myndigheter i tleras strävan alt förbättra kontakten med
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om lorenklingsarbeiet till största
delen bedrivs av myndigheterna sjiilva kan personalens kunskaper och
eriarenheter om alliiiiinhetens problem bäst utnyttjas. Men för att bli
framgångsrikt måste arbetet ha stöd från centralt håll. Ell sådant stöd ger
oekså bättre möjligheter all samordna verksamheter på skilda håll med
närliggande frågor. En bevakning av förenklingsarbetet bör enligt vår niening
ske inte bara vid centrala myndigheter eller motsvarande utan iiven inom
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förenklingsarbetet kan utlbrnias
hell efter de enskilda mjndigheternas varierande förutsättningar och önskemål.
En översyn kan omfatta allt från en granskning av uppgifterna i
telefonkatalogen till en översyn av hela den verksamhet vid en myndighet som
allmänheten berörs av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt vår uppfattning bör ett förenklingsarbele
kunna genomföras ulan alt några särskilda författningsändringar behöver ske.
För den statliga sektorn kan arbele av detta slag vid behov initieras av
regeringen genom särskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anvisningar,
Redanfr, o. m, budgetåret 1980/81 begär regeringen redogörelse från
myndighelerna bl, a, om vilka åtgärder som vidtagits för att underlätta
allmänhetens kontakter med myndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I kapitel 11 redovisar vi ett anlal exempel på
sådant som kan ingå i myndigheternas arbete lor all underlätta och förbättra
kontakterna med allmänheten. Även de särskilda studier som vi gjort (se
kapitel 4) bör kunna visa vägen för ell sådanl arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del finns några frågor som vi anser del viktigt all
man nu går vidare med då vårl arbele är avslutat. Vissa grupper av befolkningen
har inte den kunskap eller initiativförmåga som behövs för alt de på bästa sätt
skall kunna tillvarata sina möjligheter i samhällel. Åigärder måste vidtas för
alt slödja dessa grupper. Arbetet med denna fråga bör enligl vår uppfattning
inledas med en kartläggning och utvärdering av del utrednings- och forskningsarbete
som har gjons på området. Del s, k, samhällsarbetet samt folkrörelsernas roll
och möjligheter att delta i en sådan verksamhet bör särskill uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa studier om medborgarnas kontakter med
samhällsorgan förbereds som ell resultat av de diskussioner .som Svenska
kommunförbundet och vi har fört, Della arbele bör även i fonsäuningen följas
från den statliga sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vissa andra frågor bör följas upp. De nämns i kapitel 12.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Följande kan slå som en sammanfattande beskrivning
av vår inställning lill frågor om kontakten mellan myndigheter och enskilda:
Grunden för all offentlig verksamhei är den gemensamma nyita som människorna
har av den. Varje kontakt i den offentliga verksamheten med enskilda människor
måsle bygga på insikten att samhällsorganen ytterst är lill för den enskilde
och inle tvärtom. Det är utomordentligt viktigl alt varje offentligt anslälld
inte bara har denna insikt ulan framför allt ges möjlighel all tjäna allmänheten
och att denna möjlighel tas till vara av var och en.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Byråkratiutredningens exempel på förbättringsåtgärder m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Information och tillgänglighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter
kan gemensamt verka för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- au
framställa samhällskalaloger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- all arbeta in uppgifter hämtade från flera
myndigheier om samhällsservice<br>
lill sammanhållna avsniu i telefonkatalogen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- alt annonsera och på
annai säll distribuera information tillsammans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- all driva gemensam verksamhei för informalion
och service, t, ex, genom<br>
service-centraler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheier
kan se över de uppgifter som de lämnar om sig själva i le-lejönkaialogen. En
sådan översyn kan gälla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>uppgifler om öppeihållande,
besökslider och lelefoniider</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>uppgifter om vilka avdelningar som finns och deras
arbeisområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessulom
kan man överväga all införa sökord av lypen körkon, pass och skall i
telefonkatalogen med en hänvisning lill den myndighet som handlägger dessa
frågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndigheier kan undersöka om den enskildes
möjligheter au få muntlig informalion kan förbättras genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>en utvidgad samhällsinformation vid
folkbiblioteken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>upplysningsservice per telefon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verksamhet vid informationsbyråer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheier
kan undersöka i vilken ulslräckning besökare eller uppringande hänvisas till
andra myndigheter och undersöka om åigärder kan vidtas för att minska
hänvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndigheier kan se över den ulvändiga och invändiga
skyltningen m. m. på sina byggnader. En sådan översyn kan gälla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>hanvisningsskyllning i närhelcn av
byggnaden och fasadskyltning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>hänvisning till byggnader som inrymmer andra delar
av myndighetens verksamhei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utformning och placering av orienteringsiavlor,
såväl med uppgifter om den egna myndigheten som om anda myndigheier på onen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>övrig invändig skyltning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utformning och placering av reception i byggnadens
entré.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheier
bör vara uppmärksamma på telefonväxelns belydelse för kontakten med
allmänheten. Man kan bl. a. se över</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- växelns kapacitet och organisation samt behovet
av teknisk utrustning<br>
(l.ex, automatiska telefonsvarare)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- utbildningen av växelpersonalen om bl. a,
myndighetens verksamhet och<br>
organisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- samarbetet mellan växeln och övriga enheter samt
enskikla tjänstemän<br>
inom myndigheten, l, ex. uppgifter om akluella ärenden och om frånvaro</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- inrormalion till växelpersonalen om vem som
handlägger vad inom myn<br>
digheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- möjligheten all koppla samlal från växeln till
en tjänsteman som ar väl<br>
förtrogen med myndighetens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
frågor kan också tas upp vid en översyn av myndigheternas rvcepliaiter och
expeditioner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Myndigheter kan se över siu öppethållande och
undersöka om de inte kan ha förlängt öppethållande någon dag i veckan och
lunchöppet. Den service som lämnas då behöver inle nödvändigtvis omfatta
myndighetens hela verksamhetsområde. Myndigheter kan se över om informationen
är anpassad till grupper med speciella behov, i, ex, invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Han(dläggning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter
kan sc över rutinerna vid handläggningen av ärenden. Bl, a, kan uppmärksammas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- att sökanden ges möjlighet alt få hjälp med all
sälta upp ansökan, svar<br>
m. m, i ärende lill myndigheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- att sökanden får informalion om vem som
handlägger ärendet och när<br>
handläggaren kan kontaktas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- all brevskrivare'får
svar frän myndigheterna inom rimlig tid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- att den enskilde underrättas om varför ell
ärende drar ut på tiden och<br>
när ärendel kan väntas bli av&jon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>au i lämplig utsträckning godta muntliga uppgifter
i slällel för skriftliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att brev lill enskilda med förfrågningar från
myndigheien såvitt möjligl bör innehålla adresserade och evenluelll också portofria
svarskuvert</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>all den enskilde får fillräcklig tid för au besvara
frågor från myndigheien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>alt myndigheien har enkla ruiiner för au bevaka all
remisslider och andra lider för avgivande av svar följs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>all meddelanden och beslul från myndigheien är
utformade så au de är lätta all förstå för mollagaren (någol som särskilt bör
uppmärksammas vid I, ex, dalamässig utskrift av meddelanden)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>au den motivering som myndigheien ger (or sinu
beslut blir läll all förstå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>all besked om hur man går lill väga för all
överklaga myndigheicns beslul blir lättbegripliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>all skrivelser som kommit fel översänds lill rält
myndighet samt att avsändaren underrättas om det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Krångliga regler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheter
bör sträva efter att hitta viigar för all syslemaliskl komnia till rätta med
krångel soin är en följd av gällande regler och att själva eller genom
påpekanden till överordnade myndigheter verka för att regler blir enkla att
förstå. I sitt arbele med deUa bör alla myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- innan nya regler och rutiner införs analysera
och ta hänsyn till vad för<br>
ändringarna innebär för alltnänheten. Strävan bör vara att inte lägga på<br>
enskilda mer arbele än vad som verkligen behövs. Kontrollsynpunkter<br>
bör inte få en onödigt framlrädande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>syslemaliskl la lill vara ijänslemänncns
erfarenheter av kontakterna med ., allmänheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>pröva andra vägar att få in synpunkter direkt från
allmiinheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Krångla lagom, en skrift av en arbetsgrupp inom förvaltningsutredningen,
beskrivs korlfaltal och enkelt orsaker fill krångel. Dår ges också vissa anvisningar
om vad som kan göras ål det. Skriften kan vara en lämplig inledning och
inspirationskälla lill ett systematiskt arbete mot krångliga regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I arbetet med all förebygga uppkornsten av och
förenkla krångliga regler bör enligt vår mening bl. a. följande synpunkter
beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- 1 författningar bör man ange del grundläggande
syftet ined författningen.<br>
Det underlättar allmänhetens förståelse lor och niyntligheternas tillämp<br>
ning av författningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>- Språket i författningar bör vara lättbegripligt,
framför allt i Ibrlätlningar<br>
som riktar sig lill en bred allmänhet. Så långl som möjligt bör man<br>
undvika all införa nya begrepp och all använda ord och ullryck i en<br>
betydelse som avviker från den de har i gängse språkbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Som förklaring till krångliga regler kan särskilda
hjälpmedel ularbetas. t, ex, exempelsamlingar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Frågor som hör nära samman bör i största möjliga
utsträckning handläggas av samma myndighet och i eu sammanhang och helst av
samma tjänsteman,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut som ger återverkningar på andra beslut bör
leda lill alt alla de ändringar i de olika besluten sker, som aren följd av
beslutet. Exempelvis bör ändrat beslut om fastighetstaxering automatiskt leda
till ändring av inkomsilaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I beslul och andra slags skrivelser lill enskilda
bör inan inte i onödan hänvisa till bestämmelser utan i stället återge dessa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
arbelel med lagar och andra regler bör arbetsfördelningen mellan enskilda och myndigheier
sländigl uppmärksammas (se s. 68),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I stället för att kräva att enskild ansöker om t.
ex. en förmån bör man pröva om del är möjligl all förmånen kan utges efter
initiativ av myndigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I stället för alt kräva ansökan om förmån eller
tillstånd bör man pröva om en anmälan kan vara lill fyllesi, l, ex. all man
anmäler all man tänker bygga i slällel för all ansöka om byggnadslov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 stället för all kräva skriftlig ansökan från
enskild bör möjlighelen all lillåia muntlig ansökan utnyUjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I slällel för all kräva in uppgifter från enskild
kan man, under förulsällning all tillräcklig hänsyn las lill
inlegritelsfrågor, överväga möjlighelerna all inhämta uppgifterna från andra
håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Intyg om förhållanden som myndigheien ändå
kontrollerar på annai säll bör inle krävas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Språket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighciers
språk behandlas i kapitel 8, där vi närmare redogör för vår uppfattning om hur
man kan gå till väga för all de språkliga förbindelserna mellan myndigheter och
enskilda skall fungera bällre. Här ger vi några exempel på åigärder som
myndigheier kan vidla själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kurser och seminarier o. d, om språk
och språkbehandling bör ordnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Del kan vara lämpligl all inom en myndighet .avdela
personal eller bilda särskilda arbelsgrupper som tar sig an myndighetens
språkarbete i ston eller en viss uppgift, t, ex. genomgång av blanketter och
liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Myndigheier bör undersöka möjlighelen au anställa
särskilt utbildade språkexperter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>För speciella uppgifter kan utomstående
språkkonsulter anlitas för kortare eller längre lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En särskild ulbildning bör ges sekreterare i
offentliga ulredningar, vilka har det huvudsakliga ansvarel för ulformningen av
uiredningslexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Innan en kommiité lägger fram förslag lill
förfatlningsiexi som direki berör allmänheten bör man överväga au få lexlen
språkgranskad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommittéer som föreslår all nya termer och begrepp
införs i förfaltningar bör rådgöra med språklig och terminologisk expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Man bör försöka att språkligt modernisera vikliga
äldre författningar även om ändringar av innehållet inle är akluella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>När innehållet i en förfaftning skall ändras på
någon eller några punkler bör man pröva möjligheten alt språkligl bearbeta hela
förfallningsiexlen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över byråkratiutredningens
betänkande (SOU 1979:31) Bättre kontakter mellan enskilda och myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efler remiss har yttranden över
belänkandel avgells av domstolsverket, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket(RRV), riksskatteverket, nämnden för samhällsinformation
(NSI), universitets- och högskoleäm-betel(UHÄ), skolöverslyrelsen(SÖ),
bosladsstyrelsen, länsstyrelsernas organisalionsnämnd (LON), språkvelenskapliga
sektionsnämnden vid Stockholms universitet, länsstyrelsen i Krislianslads län,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Falu kommun. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet
har bifogat yttranden från språkvelenskapliga sektionsnämnden vid
universilelel i Slockholm, rektorsämbetet vid universitetet i Lund,
samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid universitetet i Göteborg samt
rektorsämbetet vid universilelel i Umeå. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län har bifogat yllranden från lokala skattemyndigheterna i Göteborgs och
Kungälvs fögderier, kronofogdemyndigheten i Göteborg, Göteborgs polisdistrikt
saml Uddevalla kommun. LO har bifogat yttranden från Försäkringsanställdas
förbund och från Svenska kommunalarbetareförbundet. Försäkringskasseförbundel
har överlämnat yttrandet från de allmänna försäkringskassorna i Stockholms,
Kalmar, Kristianstads, Skaraborgs, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt från de allmänna
försäkringskassorna i Göteborg och Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yttrande över betänkandet har
dessutom inkommit från delegafionen för företagens uppgiftslämnande (DEFU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinslanser avger
allmänna omdömen om byråkratiutredningens betänkande. 1 flerlalel fall ansluter
man sig till utredningens grundsyn vad gäller konlaklerna mellan myndighelerna
och allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ framhåller att betänkandet
innehåller en värdefull sammanställning av problem och åigärder på området.
Enligt LON ligger del ett stort värde i all man för första gången i en
offenllig utredning har försökt all la ell samlat och syslemaliskl grepp på
problematiken. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet delar
ulredningens utgångspunkter att myndigheternas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>serviceroll bör betonas starkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En positiv grundinställning
redovisas också av bl. a. byggnadsstyrelsen, RRV, länsstyrelsen i Kristianstads
län och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO/SR anser alt ulredningen på
ett realistiskt och direkt sätt har angripit faktorer som försvårar samspelet
mellan individen och myndigheten. Del hela gör dock enligl SACO/SR ett någol
vagt intryck med ofta försiktigt formulerade förslag. Uddevalla kommun biträder
i stort de av utredningen framförda tankarna och idéerna. Kommunen understryker
dock att del föreligger så slora skillnader mellan statlig och kommunal
förvaltning alt del inle är möjligt all tillämpa samma regler för konlaklerna
mellan enskilda och myndigheter. DEFU ställer sig också bakom de allmänna
uttalanden som utredningen gör. DEFU efterlyser dock ytterligare förslag till
konkreta styrmedel för del forlsatla antibyråkraliarbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En mer kritisk hållning till
utredningsarbetets allmänna uppläggning intar LO. Enligt LO har utredningen
inte gjort någon tillfredsställande analys av den offentliga verksamheien.
Detta har medfört att ulredningens förslag inte berör de problem som orsakas av
strukturen i förvaltningen. LO pekar bl. a. på den allt starkare sektorisering
inom den offentliga verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällsvetenskapliga
fakultelsnämnden vid Göteborgs universitei framhåller alt utredningens idéer
och synpunkler ligger nära den praktiska verkligheten. Samlidigl har
ulredningen givit mindre utrymme ål principiella överväganden. Brislen på
systematik gör all ulredningen mynnar ut i en åtgärdskalalog där det saknas en
diskussion om de mekanismer som leder lill "krångel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna ansluter sig i
slorl lill ulredningens synpunkler i fråga om samhällets informafionsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>N5/framhåller att det vore önskvärt
att det slogs fast att myndigheter mer aktivt skall gä människor tillhanda med
informalion - en informationsplikt på mottagarens villkor. NSI pekar också på
behovet av studier om individens verkliga behov av informalion och alt vidtagna
informationsåtgärder studeras och värderas. Särskilt intressanta studier bör
vidare dokumenteras och finnas tillgängliga. Också LON lar upp behovel av
systematiska studier på samhällsinformationens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens medverkan i arbetet
med alt framställa en handbok (samhällsguide) - som vägledning om vilka regler
som gäller och vart den enskilde kan vända sig i olika frågor - har fåll eU
positivt gensvar. Domstolsverket, byggnadsstyrelsen, NSI, Landstingsförbundet
och SACO/ SR framhåller att handboken ger en god överblick som bör kunna bli
lill nytta för den enskilde. SACO/SR understryker all samhällsguiden borde
delas ul fill alla hushåll. Enligt Landstingsförbundet är del angelägel all
samhällsguiden utvärderas och att åtgärder därefter vidtas som möjliggör
kontinuitet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och aktualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens syn på behovel av
lokala servicecentraler och ökad samhällsinformation i telefonkatalogen delas
av bl. a, NSI, UHÄ, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län saml Stockholms,
Kristianstads och Kopparbergs läns allmänna försäkringskassor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på att folkbiblioteken i ökad omfattning skulle
kunna lämna samhällsinformation får instämmande från bl. a. UHÄ som samtidigt
betonar behovet av överenskommelser mellan slalliga och kommunala organ om
vissa enkla rutiner för alt förse informationscentraler och bibliotek med
informationsmaterial. Kalmar läns, Malmö och Kopparbergs läns allmänna
försäkringskassor är dock tveksamma lill folkbibliotekens roll i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län framhåller bl. a. all en informationscentral och frainför alll en
telefonupplysning gemensam för både slalliga och kommunala myndigheier kan vara
ell bra säll alt förbällra informa.lionen. Genom en effektivare informalion om
myndigheternas verksamhei, i l. ex. radio och TV, kan avståndet mellan
myndigheier och enskilda minskas. Kronofogdemyndigheten i Göteborg avvisar
tanken på lokala servicecentraler. Sådana skulle vara alllför kostsamma och
vidare skulle det vara alllför komplicerat all informera om alla olika
myndigheters ansvarsområden. I stället förespråkar kronofogdemyndigheten att
varje myndighet inom sig bygger ul sin service och informationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Service och servicebestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar
ulredningens uppfattning all servicen gentemot allmänheten bör ges en mera
framträdande plals inom den offentliga sektorn. UHÅ förklarar sig i likhet med
flertalet hörda högskolemyndigheter kunna ansluta sig lill de ullalanden
ulredningen gjort i fråga om myndighelernas samlade service genlemol
allmänheten innefattande informalion, tillgänglighet, hjälp ål allmänheten saml
bemötande. UHÄ framhåller också att ulredningen framför alll har uppehållit sig
vid centrala myndigheters kontakter med allmänheten trots att många sådana
myndigheter har en omfattande fältorganisation på regional och lokal nivå.
Arbetsfördelningen mellan de skilda myndighetsnivåerna är enligl UHÄ en viktig
fråga. UHÄ lar också upp frågan om hur kontakterna kan förbällras genom ett
närmare samarbele mellan myndighelerna å ena sidan och de fackliga organisationerna,
studieförbunden och andra organisationer å den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Falu kommun menar all frågor om de
mänskliga relationerna borde fåll en slörre plals i utredningen. Serviceanda,
möjligheter lill personliga kontakter, uppsökande verksamhei m. m. är frågor
som kommunen anser nog så vikliga och grundläggande för att allmänheten skall
uppfatta myndigheterna som lättillgängliga. Del gäller alt med utbildning och
andra positiva åtgärder förändra attityder. Enligl Falu kommuns mening är de
konkreta förslagen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 80</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den riktningen alllför få i belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar överlag
ulredningens bedömning i fråga om behovet av en översyn av gällande
servicebeslämmelser. UHÄ anser att en allmän serviceplikt bör slås fasl för
myndighelerna gentemot allniänhelen. Myckel lalar enligt UHÄ:s uppfattning för
all i della sammanhang utnyttja förvaltningslagen och UHÄ förordar alt frågan
behandlas i samband med den pågående översynen av denna lag. /?/?Kförulsälter
forsin del att nya och moderniserade serviceföreskrifter utformas så all de
inle innebär sådana krav på myndighelerna all ökade resurser behövs. NSI anser
del värdefullt med nya och kompletterande beslämmelser som förtydligar
ambitionsnivån för myndighelernas service och information. NSI anser i likhet
med ulredningen alt det är angelägel all arbetel med en sådan översyn kommer i
gång snarasl. TCO år tveksam lill värdet och den praktiska nyltan av all
författningsreglera de grundläggande serviceskyldigheler som myndigheterna har
genlemol allmänheten. TCO vill emellertid inle molsälla sig utredningens förslag
om utredning av frågan och understryker all en sådan utredning bör genomföras i
nära kontakt med de fackliga organisafionerna. Av de aUmänna försäkringskassor
som berört utredningens synpunkter belräffande servicebeslämmelser är en
majoritet positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förord för all en
särskild servicelag bör införas får ett blandat mottagande av
remissinstanserna. En i huvudsak positiv attityd intas av RRV, NSI,
länsstyrelserna i Kristianstads och Göteborgs och Bohus län, SACO/SR saml DEFU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl länsstyrelsen i Göleborgs
och Bohus län kan allmänna verkssladgan och servicecirkuläret slopas lill
förmån för en servicelag. Del som inle hör hemma i servicelagen kunde las upp i
myndighelernas instruktioner. DEFU beklagar all inle byråkratiulredningen själv
valt att lägga fram ell lagförslag i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kronofogdemyndighelen i Göleborg
anser all det vore värdefullt att samla bestämmelser om myndigheternas
serviceskyldighei lill en enda författning. Också Försäkringsanställdas förbund
instämmer i behovet av en servicelag. Denna måsle ulformas som en ramlag.
Enligt förbundet bör sedan vägledande serviceregler ularbetas inom varje
verksamhelsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksskatteverket, UHÄ, SÖ, Falu
kommun, Uddevalla kommun. Landstingsförbundet och polisstyrelsen i Göteborg
avvisar eller är tveksamma lill ulredningens förord för en servicelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksskatteverket anser inle all del
finns behov av en servicelag och att bristerna i servicehänseende i hög grad
beror på otillräckliga resurser. Verket befarar vidare all en servicelag skulle
kunna missbrukas av allmänheten eller i varje fall slälla orimliga krav på
myndighelerna. UHÄ, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och
Landstingsförbundet pekar på behovel av utbildningsinsatser för alt förändra
attityderna och förbällra myndigheternas service. SÖ avvisar förslagel om en
särskild servicelag. SÖ anser all myndigheterna kan få lillräckligl stöd genom
ändringar i myndighelsinslruk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tioner, allmänna verkssladgan och servicecirkulärel. Falu
kommun framhåller att en allmän servicelag vore ett ingrepp i den kominunala
självstyrelsen. Önskemålet om en "enhetlig" service kan uppfyllas på
andra sätt, t. ex. genom allmänna rekommendationer och genom saniordning mellan
myndigheter på del lokala planet. Eventuella reglementen och arbetsordningar
som föreskriver kommunens serviceansvar bör antas av kommunfullmäktige. Falu
kominun anser alt motiven för en servicelag är mer klara för slalliga
myndigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Språket mellan myndigheter och enskilda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerlalel remissinstanser delar
utredningens uppfattning all språket spelar en central roll i kontakten mellan
medborgare och myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Juridiska fakultetsnämnden vid
Lunds universitet menar, med instämmande av rektorsämbetet vid universitetet,
all arbelel med all göra del offentliga språket mera lättbegripligt för
allmänheten måste bedrivas med krafl. Nämnden framhåller dock all de problem
som man möter när del gäller all göra förfaltningar, skrivelser m. m. begripliga
för allmänheten inle enbarl är av språklig natur. Komplicerade
samhällsförhållanden kräver en komplicerad rättslig reglering. Lagarnas
"krånglighet" är därför i slor utsträckning oundviklig. Detla kan
enligl nämnden inle överskylas genom språkliga förenklingar. Del skulle vidare
möta oöverstigliga svårigheter all ersätta vissa juridiska facktermer, t. ex.
jäv, besvär och häleri, med mera lättbegripliga ord helt enkelt därför att
lämpliga synonymer saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag om en ordbok
för e n v a r berörs av några remissinstanser. Statskontoret molsäller sig inle
förslagel mén påpekar all under arbetet med en ordbok bör det pedagogiska
problemel hur man skall övertyga envar om nyttan av att använda sin ordbok
lösas. Falu kommun betonar all frågan om bättre språkförståelse bör ses i ell
slörre sammanhang där andra insatser än den föreslagna ordboken är mer
angelägna. Den humanistiska och den rätlsvetenskapliga fakultetsnämnden vid
Umeå universitet liksom Gävleborgs aUmänna försäkringskassa stöd]er förslagel
om en ordbok.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen redovisar vissa förslag som rör ulbildningi
språkfrågor. Förslaget om obligatorisk svenskulbildning för
högskolesluderan-de har fåll ett blandat mottagande. Riksskatteverket, UHÄ,
språkvetenskapliga sektionsnämnden vid Stockholms universitet, länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, SACO/SR och Kopparbergs läns allmänna försäkringskassa
delar ulredningens uppfallning. UHÄ finner det ulomordenlligl viktigt all
språkbehandlingen ägnas tillräcklig uppmärksamhet i högskoleutbildningen,
särskilt i de linjer som direki syfiar lill anställning inom den offentliga
sektorn. Rektorsämbetet och enheten för förvallningsutbildning vid Umeå
universitei saml kronofogdemyndigheten i Göteborg avstyrker förslagel om
obligatorisk svenskutbildning i all högskoleutbildning. Enligl rektorsämbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tet skulle ell tillmötesgående på denna punkt innebära all
man startade en utveckling mol all obligatorisk färdighetsträning och andra
obligatoriska moment i alll slörre ulslräckning skulle ingå i de allmänna
utbildningslinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret och RRV anser all
koslnaderna för en obligatorisk svenskulbildning i all högskoleutbildning
lorde bli belydande och att de knappasl slår i rimlig proportion lill del
resullal som kan förväntas. Statskontoret förordar i stället kurser för
personer i chefsställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län betonar all en förbättrad språkutbildning inom den allmänna skolan också
bör kombineras med en bällre samhällslivsorienlering för att eleverna skall
kunna tillvarata sina rättigheter. Falu kommun menar att specielll
språklräningen bör få en mer central plats inom utbildningen. Humanistiska
fakultetsnämnden vid Umeå universitet anser all en förbättrad skolundervisning
i svenska är av slor betydelse. Den bör också kompletteras med olika slag av
vuxenutbildning. 1 båda dessa former av utbildning bör enligt nämnden
undervisning i ordkunskap ha en viklig plats. Även SÖ pekar på den betydelse
som den lämligen nya ulbildningsformen grundulbildning för vuxna fåll. Denna är
lill för vuxna, såväl svenskar som invandrare, som saknar grundläggande
kunskaper i läsning, skrivning eller matematik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller språkarbetet på
myndighelerna delas ulredningens mening alt kurser och seminarier i språk och
språkbehandling bör få en ökad omfattning av alla remissinstanserna som berört
frågan. Bostadsstyrelsen framhåller alt språkutbildningen inle enbarl får
göras till en angelägenhet för de enskilda myndigheterna. Styrelsen efterlyser
förslag om en övergripande och centralt styrd språkutbildning, l. ex. i
samarbele med universiteten. Humanistiska fakuUelsnämnden vid Umeå universitet
anser att en fastare organisation av svenskulbildningen inom förvaltningen bör
eftersträvas. TCO anser att utredningens förslag om kurser, seminarier m. m. i
språkbehandling är väl värda alt pröva. Myndighelernas ofta tillkrånglade språk
beror lill slor del på dåliga traditioner och slentrian, vilkel kan motverkas
med utbildning. LON betonar alt varje myndighet bör känna ansvar för alt
språket i skrivelser, beslul m. m. är så enkelt och lättbegripligt som möjligl.
Ulbildning i språkbehandling bör därför anordnas i myckel slörre ulslräckning
än hillills och riktas till bredare grupper. En kombination av centrala och
lokala insatser lorde enligt LON vara erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Falu kommun anser all särskild
språkutbildning bör ges sekreterare i kommunala slyrelser och nämnder. Del
språk som används i protokoll och skrivelser från dessa organ blir nämligen
ofta normbildande för språkbruket inom hela förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret och RRV stödjer
ulredningens lanke all språkexperter och språkkonsuller bör kunna knytas till
slörre myndigheier. Bostadsstyrelsen anser att förutsällningama för all kunna
anställa språkexperler gemensamt för flera mindre myndigheier bör utredas. TCO
är för sin del tveksam lill om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslaget att anlita språkexperter eller avdela personal
för språkgranskning är del mesl väsentliga området alt prioritera med hänsyn
till myndighelernas knappa resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO/SR anser all del bör krävas
all samtliga blanketter som produceras av myndigheterna centralt även granskas
ur språklig synpunkl, Della skulle enligt SACO/SR medföra att även lokall
producerade blanketter skulle bli mindre krångliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen, RRV, UHÄ, bostadsstyrelsen,
länsstyrelsen I Göteborgs och Bohuslän, Svenska kommunförbundet, Stockholms
läns allmänna försäkringskassa och SACO/SR betonar den betydelse som språket i
författningstexter har. Byggnadsstyrelsen menar all del är en riklig
ulgångspunkl att hela liden försöka se utformningen av föreskrifler från den
blivande mollagarens synvinkel. RRV framhåller att det ofta är de bakomliggande
beslutens utformning som gör att myndigheternas språk blir svårt alt förstå.
Bl. a. UHÄ och Svenska kommunförbundet lar upp den ofta svårlösta
intressekonflikten mellan kraven på språklig enkelhet och kraven på
rättssäkerhet. Enligt UHÄ kan man inte bortse från att komplicerade förhållanden
inle alllid kan uttryckas på ett för alla lältfallligl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Regler och deras tillämpning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar genomgående
utredningens uppfattning när del gäller behovel av förenkling av exislerande
regelsystem liksom angelägenheten av all vid utformning av nya regler
eftersträva så slor enkelhet som möjligl. Statskontoret framhåller att slörre
uppmärksamhet bör ägnas de administrativa och ekonomiska konsekvenserna i
reformarbete och lagsliflning. Statskontoret konstaterar all man i remissyttranden
över utredningsförslag ofta tvingas påtala brisler i utredningarnas analyser
av förslagens konsekvenser i dessa avseenden. Kravel på bättre redovisning av
ekonomiska och administrativa konsekvenser av beslut förs också fram av RRV
saml Malmö, Göteborgs och Norrbottens läns allmänna försäkringskassor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen anför alt en del
av osäkerheten i fråga om författningars tillämpning har sin grund i bristande
samordning i lagstiftningen. Riksskatteverket menar all de myndigheier som
skall tillämpa nya regler oftast kommer in i arbetel med all tillskapa dessa
försl i samband med remissförfarandet. Då är det i regel för sent all la fram
erforderligt underlag i syfle att göra reglerna enklare. SÖ erinrar för sin del
om all man givelvis alllid bör eftersträva all regler blir så enkla som
möjligl. 1 arbelel med all förbällra relationerna mehan enskilda och
myndigheier kan man emellertid enligl SÖ:s uppfallning troligen till slor del
bortse från de krångliga reglerna. Lånsstyrelsen i Kristianstads län delar
utredningens mening att författningars krångeleffekler bör ägnas slörre
uppmärksamhet än tidigare i samband med alt regler skapas. Vid remissbehandling
av nya lagförslag bör man enligt länsstyrelsen sträva efler all få lill slånd
en sakkunnig granskning också av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dem som har praktisk erfarenhet av berörda frågor och som
därför har möjlighel alt kunna förulse eventuella krångeleffekler. Falu kommun
delar utredningens uppfallning alt kravet på enkelhet måste få en mer
framskjuten plals än lidigare när regler skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera försäkringskassor pekar på
all strävandena efter att eliminera alla orällvisor undan för undan ger upphov
till en uibyggnad av regelsystemet. Della leder, som t. ex. beträffande
föräldraförsäkringen, i sin lur lill en krångligare lillämpning. Även smärre
justeringar kan leda lill sådana resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällsvetenskapliga
fakullelsnämnden vid Umeå imiversitel pekar på att det förekommer all
författningsbestämmelser för olika myndigheter kan ge uttryck för motstridiga
mål och uppgifter. Detla är ägnat all skapa förvirring och svårigheter. I den
mån sådana bestämmelser inte- kan ändras eller undvaras är del enligl nämnden
nödvändigl all myndighelerna själva söker samstämma sina delaljregler och sina
verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV, länsstyrelsen i Göleborgs och
Bohus län, Falu kommim och Svenska kommunförbundet biträder ulredningens
uppfattning om alt arbetsfördelningen mellan enskilda och myndigheter kan
ändras bl. a. genom ett ökal utnylljande av befintliga uppgifter i olika
register.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV uttalar alt de förenklingar som
kan åstadkommas genoni alt uppgifler förs över från allmänheten till
myndigheterna måste vägas mot de koslnader som della medför föv slalen. Om del
gäller uppgifler som berör stora grupper kan även en obetydlig ändring innebära
väsentliga merkostnader för myndigheterna. RRV framhåller också alt det
förhållandel att den enskilde får lämna en ny uppgift lill myndighelerna ibland
kan vara ett viktigl kontrollmomenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län framhåller alt de uppgifler som enskilda och företag har lämnat till olika
myndigheier ofta kan användas även i andra sammanhang. Samköming ay register
kan enligl länsstyrelsen ske i större ulslräckning ulan all rättssäkerheten
hotas. Det galleri, ex. inom samhällsplaneringen. Länsstyrelsen delar
ulredningens uppfattning alt initiativet i fråga om bidrag och förmåner i
större utsträckning än f. n, kan överlåtas till myndighelerna.
Initiativförmågan och kunskaperna är mycket ojäml fördelade bland dem som är
berättigade. Fler bidrags-och ersättnings-ärenden kan enligl länsstyrelsen
säkert skötas så alt den enskilde kontrollerar och godkänner uppgifler från
myndighelerna. Länsstyrelsen anser också all myndighelerna måste få slörre
resurser all hjälpa enskilda alt skriva en ansökan ellerfylla i en blankett.
Säväl enskilda som myndigheterskulle vinna på att slippa komplellera
ofullständiga handlingar. Svenska kommunförbundet menar att en hjälp av delta
slag borde vara en självklar skyldighet för myndighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinslanser pekar
emellertid på de begränsningar i utnyttjandel av uppgifter i olika register som
måste ske med hänsyn lill integritets- och sekretesskraven. Hit hör
slalskontoret, som samlidigl understryker all den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enskildes uppgiftslämnande kan förenklas genom en bällre
ulformning av blanketter och genoni all förtrycka vissa uppgifter som redan
finns lagrade. Några generella åigärder i fråga om möjlighelen att slopa
ansöknings- och anmälningsförfarandel är enligl statskontoret inte möjliga. En
bedömning måsle göras för olika lyper av ärenden, varvid såväl juridiska som
administrativa konsekvenser måsle beaklas. Riksskatleverkel betonar för sin del
all önskemålen om ell förenklal uppgiftslämnande inom beskattnings-området är
en känslig fråga som bör utredas vidare. Västernorrlands läns aUmänna
försäkringskassa framhåller all den enskilde kan känna sig utlämnad om
uppgifter förs vidare mellan myndigheier. Della kan försvåra en förtroendefull
kontakt mellan den enskilde och myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förenklingsarbefe</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byråkraliulredningens allmänna
bedömning all myndighelerna bör bedriva ell systematiskt förenklingsarbele får
stöd av alla remissinslanser som berör frågan. RRV framhåller all
förenklingsarbetel bör ges slor uppmärksamhet och menar all ulredningens
förslag bör slimulera till ett syslemaliskl arbete av detla slag på
myndighelerna. UHÄ anser alt de synpunkler som förs fram är väl ägnade all
tjäna som vägledning för myndighelerna i deras arbele. Enligl LON är det
särskilt i en lid av knapphet på resurser angelägel att interna inifiativ fill
förenklingar och rationaliseringar kommer till slånd hos myndighelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Falu kommun instämmer i
ulredningens åsikt all myndighelernas förenklingsarbete måste prioriteras högl
eftersom myndighelerna ytterst skall tjäna allmänheten. Myndighelerna bör
därför självkritiskt se över hela sin verksamhei i syfle alt förenkla för den
enskilde. För den kommunala verksamheten kan det enligt kommunen finnas motiv
föratt kommunstyrelsen som ansvarigt organ för informationsfrågor ger råd och
anvisningar vad gäller förhållandena till allmänheten. Förslag på åtgärder för
all underlälta allmänhetens kontakter med kommunen kan prövas kontinuerligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar genomgående
ulredningens uppfallning när del gäller sl r u k t u r e n på och formerna för
förenklingsarbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV framhåller alt strukturen på och formerna för
förenklingsarbetel måste avgöras av myndighetema själva. RRV instämmer i
ulredningens uppfallning all förenklingsarbetel inle kan ses isolerat från
myndighelernas övriga verksamhei utan att del måste ingå som ett naluriigt led
i arbetet. Liknande synpunkter framförs av bl. a. riksskatteverket, UHÄ, SÖ,
bosladsstyrelsen, LON, Landslingsförbundel och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett särskill ansvar för förenklingsarbetel ligger enligl
LON på verksledningarna. Dessa lorde enligl LON:s bedömning kunna räkna med
ett positivt gensvar från personalen och deras fackliga organisationer. LON
framhåller att det torde finnas åtskilligt av uppslag och positiv kritik från
de anställdas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sida all la vara på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO framhåller alt effektiva
resullal av förenklingsarbetel främst uppnås genom all arbetstagarna i
statsförvaltningen i samarbele genomför förändringarna. Arbetel bör inle
bedrivas inom den traditionella organisationen på myndigheien. TCO föreslår all
del i stället sker inom arbelsgrupper tillsatta av de lokala parterna på
arbetsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SÖ anser däremot att
förenklingsarbetel inle bör ges en från övrig verksamhei skild organisation och
struktur. All tillsätta särskilda arbetsgrupper, för t. ex. språkgranskning,
eller all inrälla särskilda övervakningsorgan vid sidoordnade eller överordnade
myndigheier kan enligl SÖ lått leda lill ökad byråkratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landslingsförbundel belönar all
förutsättningarna för ett framgångsrikt förenklingsarbele blir bättre ju
närmare allmänheten arbetet bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens tankegång all la
fillvara personalens erfarenhet genom en inlensifierad förslagsverksamhel får
slöd av flera remissinslanser. Statskontoret anser det t. ex. angelägel alt
förslagsverksamheten utvecklas och pekar på att behovet av resurser för
kampanjer och pristävlingar därför bör uppmärksammas. Såväl slalskonlorel som
Landstingsförbundet ullalar sig positivt om ulredningens tanke att låta
allmänheten della i förslagsverksamheten, TCO framhåller den betydelse som
lekmannainflytandet på myndigheterna har för kontakterna med allmänheten,
SACO/SR menar all förenklingsförslag från tjänstemän bör belönas även om
åtgärderna är ell utflöde av deras ordinarie verksamhet. Positivt inställda
lill en utökad förslagsverksamhet är också polisstyrelsen I Göleborg samt
Skaraborgs och Gävleborgs läns allmänna försäkringskassor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen behandlar i sitt
remissyttrande erfarenheterna från arbetet med verkets egen
förenklingsulredning. Arbetet kommer alt forlsälla inom verkels ralionaliseringsfunktion
med bistånd av en referensgrupp med förelrädare för myndigheier och andra
inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinslanser berör frågan
om en central bevakning av förenklingsarbetel. Bl. a. RRV, LON. länsstyrelsen
i Göleborgs och Bolins län. Landstingsförbundet, SACO/SR och TCO framhåller att
del är viktigt all arbetel stödjs och bevakas från centralt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län finner all inånga av de åigärder som ulredningen pekar på är genomförbara
hos den enskilda myndigheien utan att några särskilda resurser behöver ställas
till myndighetens förfogande. Men länsstyrelsen vill också starkt framhålla
alt del för de mera genomgripande förändringarna krävs initiativ och samordning
från centralt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt TCO bör centralt slöd för
myndighelernas förenklingsarbele framförallt ske genom att man skapar
tillfällen all utbyta erfarenheler. Denna samordning bör statskontoret ges
ansvarel för. Regeringen och regeringskansliet skall givelvis bevaka all
förenklingsarbetel bedrivs i enlighet med politiska beslul och avsikter. Hur
detla närmare skall gå till bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt TCO utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms läns allmänna
försäkringskassa stödjer tanken på ell kontinuerligt bevakningsorgan knutet
lill regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Göteborg menar all myndighelerna
återkommande bör avkrävas redogörelser för sitt förenklingsarbele och de
förbättringsåtgärder som de har vidtagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet pekar på att del finns exempel på
ralionalise-ringsålgärder som har gjorts i syfte att spara koslnader och
undvika personalutökning men som har lell till försämrade kontakter med allmänheten
och en förändrad service. Enligt förbundet är den samhällsekonomiska nyttan av
en rationalisering som leder lill att enskilda i stället tvingas alt anlita
andra organ till sin hjälp tveksam. Riksskatteverket understryker all
myndighelernas möjligheter att göra förenklingar styrs, förutom av den av
riksdagen beslutade lagstiftningen, av myndigheternas resurser. RRV menar
forsin del alt förbättrade kontakter med allmänheten inånga gånger kan leda
lill rationaliseringar och besparingar i den löpande verksamheien. Förenklingsarbetel
behöver därför inle nödvändigtvis kräva extra resurser. TCO framhåller att del
inte är ovanligt att en myndighet får alll fler arbetsuppgifter utan
personalförslärkningar. Om antalel anställda hålls under den nivå som fordras
för all ulföra arbetsuppgifterna blir servicen till allmänheten lidande. En
prioritering av arbetsuppgifterna måsle i så fall enligl TCO ske i slällel.
SACO/SR anser all särskilda anslag bör avsättas för byråkralibekämpande
ulbildning, t. ex. i servicefrågor och förenklingsarbele. Utbildningen av säväl
tjänstemän som ledande politiker bör ges en hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De exempel på förbättringsåtgärder som ulredningen slälll
samman får slöd avde remissinstanser som berört frågan. Enligt stalskrmiorel
bör dessa exempel ulvecklas yllerligare och man bör överväga all utforma mera
genomarbetade handledningar. Exemplen bör enligt UHÄ vidareutvecklas till en
form av check-lista för myndigheterna. Såväl LON som Falu komtniin anser att
utredningens sammanställning är värdefull som ett bra hjälpmedel och en god
inspirationskälla för myndighelerna i deras fortsatta arbele med all underlätla
kontakterna med allmänheten. Liknande synpunkter framförs av RRV, SÖ och
Svenska kommunförbundet. SACO/ SR menar att del vore värdefullt om utredningens
förslag lill förbältringsålgärder kunde resullera i en kalalog som
distribuerades lill samtliga myndigheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Det fortsatta arbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningens förslag lill hur
arbelel med byråkralifrågorna fortsättningsvis bör bedrivas har i allmänhel
inle mött några invändningar från remissinstansernas sida. Statskontoret
konstaterar att de förslag lill forlsall arbete som ulredningen lämnar spänner
över stora områden och är myckel allmänt hållna. Statskontoret understryker att
om man i ett mera långsiktigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>perspektiv skall minska byråkratin och förbättra
konlakterna mellan medborgarna och samhällsorganen måste brett upplagda
informations- och utbildningsinsatser komma lill slånd. 1 den slalliga och
kommunala personalutbildningen liksom inom del allmänna utbildningsväsendet bör
därför ökad uppmärksamhet ägnas dessa frågor. Del är också angelägel all
klargöra ansvarsfördelningen i olika frågor mellan politiska och administrativa
organ saml allmänhetens möjligheter lill insyn och påverkan i olika instanser.
Byggnadsstyrelsen anser del viktigt alt arbelel fortsätter och alt
myndighelerna prioriterar resurser för förenklings- och språkvårdsarbele.
Enligl slyrelsens mening bör det mesta av arbetel ingå som en naturlig del i
myndighelernas arbele. LON menar all utredningens rekommendafioner om det
fortsatta arbetet genomgående är realistiska och rikliga. Det är enligl LON:s
mening angelägel all en aktiv uppföljning av del arbete som har inletts av
ulredningen verkligen kommer lill slånd. SACO/SR anser liksom utredningen att
arbetet med att motverka onödigt krångel ständigt och målmedvetet måsle pågå.
SACO/SR menar dock att någon form av permanent organ borde tillskapas för att
fortsätta utredningens arbete. En alternativ väg vore enligt SACO/SR att
nämnden för samhällsinformation (NSI) blev tilldelad dessa arbetsuppgifter
eller blev referensorgan i byråkralifrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV. Falu kommim och Svenska
kommunförbundet instämmer i ulredningens betoning av all det fortsalla arbelel
bör inriktas på de grupper som år i behov av särskill slöd. Enligl Falu kommun
gäller del i första hand de grupper som inte barden kunskap och den
initiativförmåga som är nödvändig för att tillgodogöra sig sina rättigheter i
samhällel. Bland grupper som möter särskilda svårigheter i sin kontakt med
myndigheier och andra samhällsorgan nämner kommunförbundet invandrarna och
lågulbildade personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några remissinstanser kommenterar
ulredningens bedömning om behovet av studier av medborgarnas kontakter med
samhällsorganen. Svenska koinmtittförbundcl påpekar alt förbundet i samarbele
med byråkratiulredningen tagit fram underlag för sådana studier. Della
malerial kommer all användas av några kommuner för lokala studier. Enligt
kommunförbundels uppfattning bör erfarenheterna härifrån utnyttjas i del
fortsalla arbetet med all förbättra konlakterna mellan enskilda och
myndigheter. RRV anför all studier av del akluella slaget inle endast bör
utföras i kommunal verksamhei utan även i statlig förvaltning. RRV söker för
sin del främja sådana undersökningar bl. a. genom stöd lill myndigheier vid
utformningen avs. k. intresse iitsludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A'5/delar ulredningens uppfallning
om det angelägna! alt undersökningar' görs. NSI föreslår därför att
utredningens förslag ulvecklas och prövas mer konkret. Lämpligen skulle därvid
någon eller några inyndigheler väljas som försöksmyndigheter. NSI iiistämnier
vidare i ulredningens bedömning all kunskaperna om de
"informationssvaga"" grupperna är bristfälliga och all dessa
gruppers förhållanden särskilt bör studeras. Nämnden understrykeralt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nödvändiga resurser måsle avsättas för att ulredningens
synpunkler skall kunna ulvecklas till mer konkreta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller all ulbildning är ett av de främsta medlen
för all få den offentliga seklorn genomsyrad av uppfattningen alt den står i
del allmännas tjänst. Utbildningsinsatsernas betydelse bör därför enligt SÖ
betonas ännu starkare än i betänkandet. Även TCO pekar på utbildningens
belydelse för bättre kontakter mellan enskilda och myndigheier. Enligl TCO är
den nuvarande slalliga personalutbildningen otillräcklig. TCO framhåller också
betydelsen av att del inom högskoleutbildningens ram uppmärksammas behovet av
utbildningslinjer inriktade på den offentliga sektorns verksamhet. Förbättrade
utbildningsmöjligheter för högskolestuderande som siklar på offenllig
anställning skulle enligl TCO bidra lill förbättrade kontakter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:156.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposilion ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1977:179) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beredskap ................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 4
december</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980 .............................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän bakgrund............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökad kommunal
självstyrelse .......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkler.............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Minskad
underställning m.m................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler.......... '..:............... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvarvarande underslällningsbestämmelser </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsvis bildande av kommunalförbund </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ianspråklagande av medel ur kapitalfond </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underställning av kommunala beredskapsplaner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m.m........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förenklad
slatsbidragsgivning............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slaisbidragsberälligade
kommunala arbeien....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:-32.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begränsning
av myndigheternas föreskrifler, anvisningar och råd </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortsatt
utvecklingsarbete ................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Minskad byråkrati ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighelernas
förenklingsarbete......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förenklingsarbelets uppläggning och innehåll ..</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49<br>
Förenklingsarbetel inom den kommunala sek<br>
lorn ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:80.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkrörelsernas roll................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Insalser inom
personalutbildningen....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortsatt
uppmärksamhet åt rättssäkerheisfrågor</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:-32.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åigärder för
grupper med särskilt behov av slöd </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:-32.0pt'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa åigärder
för alt stimulera förenklingsarbetel </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprätlade
lagförslag................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemslällan................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:80</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
slatskonlrollkommilléns förslag </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-19.0pt'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrande:;d
över slalskontrollkommitténs betänkande </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfatlning av
byråkraliulredningens förslag......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Byråkraliulredningens exempel på
förbättringsåtgärder m. m..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-19.0pt'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyitrandena
över byråkraliulredningens belänkande </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:173.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:229.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G40380prop_198081__80.pdf6533700pdfom ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkratihttps://data.riksdagen.se/fil/4D474AFC-E8CA-4485-9DB2-C5809040ED3A