2448823G403681980/8168propproppropProposition 1980/81:68PropositionProposition6801980-11-06 00:00:002024-12-27 14:57:402008-06-13 08:13:52med förslag till ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G40368/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40368https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40368
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1980/81:68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag till ändrade regler för den skattemässiga
behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 6 november 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:229.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ROLF WIRTÉN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram förslag om ändrade regler för
beskattning av företag. Förslaget, som bygger på företagsskatteberedningens
slutbetänkande (SOU 1977:86 och 87) Beskattning av företag, berör i första
hand frågan om när en viss inkomst skall redovisas som intäkt i skattehänseende
och när avdrag skall medges för en utgifi. Bara på vissa punkter föreslås
regler som innebär att det skattepliktiga eller avdragsgilla områdets
omfattning ändras. Förslaget gäller med andra ord i högre grad storleken av
företagens skattekrediter än definitiva skatteskärpningar eller
skattelättnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen innehåller en översyn av den skattemässiga
behandlingen av maskiner och andra inventarier. Enligl gällande regler får
utgifter för anskaffande av inventarier med kort livslängd dras av direkt. I
propositionen föreslås att omedelbart avdrag även skall få ske i fråga om
inventarier av mindre värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I inkomstslaget rörelse finns f. n. två system för
avskrivning av inventarier, den räkenskapsenliga och den planenliga
avskrivningsmetoden. Dessa metoder kan användas även i inkomstslaget
jordbruksfastighet. Där finns också en iredje metod, restvärdeavskrivning. I
propositionen föreslås att den planenliga avskrivningen utmönstras. Vid sidan
av den räkenskapsenliga avskrivningen skall enligl förslagel endasl
reslvärdemeloden finnas. Tilllämpningsområdet för denna metod utvidgas fill
all även avse rörelse. Avskrivning enligl metoden skall liksom nu få ske med
högst 25 % av invenlariernas skaltemässiga restvärde. En skillnad i förhållande
lill den nuvarande utformningen av metoden är bl. a. alt kravet på anknytning till
räkenskaperna tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den räkenskapsenliga avskrivningen föreslås att
vid tillämpning av den s. k. komplelteringsregeln anskaffningsvärdet skall
reduceras med tidigare avdrag för kontraktsavskrivning och för avskrivning mol
investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås även en teknisk översyn av
reglerna för avskrivning av byggnader. I samband därmed diskuteras hur skador
genom brand eller annan olyckshändelse skall behandlas i skattehänseende. F. n.
medges avdrag varken direki eller indirekt för den förlust som förorsakals av
skadan. Förlusten anses hänföriig till kapitalförlust. Innebörden av delta är
att - vid beräkning av värdeminskningsavdrag - avskrivningsunderlaget skall minskas
med så slor del av byggnadens värde som förstörts på grund av skadan. Vidare
får utgifter för avhjälpande av skadan inte räknas som driftkostnad.
Försäkringsersättning som utgår i anledning av kapitalförlust är å andra sidan
inte skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl förslagel skall kapitalförluslbegreppel ändras så
all skada eller förstöring genom brand eller annan olyckshändelse av fastighet
- såvitt gäller underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag - inte skall
anses som kapitalförlust. Delta innebär att avskrivningsunderlaget för en
byggnad, som har skadats genom brand eller annan olyckshändelse, inte sätts ned
på grund av den värdeminskning som har inträffat genom skadan. Även efler
olyckan medges alltså avdrag enligl värdeminskningsplanen. Har byggnaden totalförstörts
får utrangeringsavdrag i stället göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär således en inskränkning i
kapitalförluslbegreppel. Tillämpningsområdet för delta begrepp föreslås ocksä
böra begränsas på vissa andra områden, t. ex. vad gäller rätten till avdrag för
utgifter för ett projekteringsarbete som inte lett till den åsyftade
invesleringen. 1 propositionen föreslås å andra sidan en utvidgad beskattning
av försäkringsersättning eller annan ersättning för skador på en byggnad.
Sådan ersällning skall räknas som skattepliktig inkomst i den mån ersättningen
avser driflbyggna-der på en jordbruksfastighet, hyresfastigheter eller
byggnader som är avsedda för användning i ägarens rörelse. Även ersättning för
skadade markanläggningar skall vara skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna beskattningen av försäkringsersättning e.
d. kan, särskilt när utgifterna för att avhjälpa skadan inte är omedelbart
avdragsgilla, ge upphov lill likviditetsproblem för den skattskyldige. I syfte
att undvika sådana problem föreslås att belopp, som har erhållits i
försäkringsersättning e. d. för skadade eller förstörda fastigheter, skall få
sältas av till en s. k. eldsvådefond. Del avsalta beloppet, som är
avdragsgillt, får enligt förslaget användas för utgifter för reparation av
fasligheten, för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten eller
för förvärv av en ny fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. saknas uttryckliga regler om hur pågående arbeten i
byggnads- eller anläggningsrörelse och hantverks- eller konsultrörelse skall
behandlas i skattehänseende. I propositionen föreslås att sådana nu införs.
Utgångspunkten är att inkomsten av ett pågående arbete skall beräknas antingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt reglerna för löpande räkning eller enligt reglerna
för fasl pris. Med löpande räkning avses enligt förslagel alt ersättningen för
arbetet uteslutande eller så gott som uteslutande skall fastställas på
grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska
tidsålgången och uppdragstagarens faktiska ulgifler för arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utförs ett pågående arbete på löpande räkning skall
intäklsredovisningen ske i takt med faktureringen. Värdet av arbetet vid
räkenskapsårels utgång behöver inle redovisas som tillgång i bokslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om pågående arbeten som utförs till fasl pris
skall värdel av nedlagda direkta kostnader aktiveras i bokslutet medan mollagna
ersättningar skuldförs. I byggnads- och anläggningsrörelse godtas den i
räkenskaperna gjorda värderingen om värdel av arbetena inle las upp lill lägre
belopp än 85 % av de direkta kostnaderna. Hantverks- och konsultföretag skall
akfivera samtliga direkta kostnader men har rätt lill ett grundavdrag
motsvarande ett basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatleförfatlningarna innehåller f. n. inte några
bestämmelser om när en verksamhet skall anses utgöra byggnadsrörelse eller
handel med fastigheter. Del saknas också regler om i vilka situationer en
fastighet, som förvärvals av t. ex. en byggmästare, skall anses smittad av
förvärvarens rörelse och därmed bli all anse som omsättningstillgång i
rörelsen. Bedömningen av dessa frågor har överlämnats ål rättspraxis. Alt en
fastighet räknas som omsättningsfillgång får bl. a. till följd att hela den
bokföringsmässiga vinsten skall beskattas som inläkt av rörelse om fasfigheten
säljs. Bestämmelserna om realisationsvinst - vilka bl. a. tillåter
indexuppräkning - får alltså inte tillämpas. Omsättningsfastigheter kan vidare
utnyttjas som underlag för nedskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppen byggnadsrörelse och handel med fasligheter
definieras inle i propositionen. Däremot föreslås att uttryckliga regler införs
om när fastigheter som genom köp, byle eller därmed jämförligt fång förvärvas
av skattskyldiga, som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter,
skall anses som omsättningstillgångar. Förslaget omfattar även fastigheter som
förvärvas av make till rörelseidkaren eller av företagsledaren i ett
rörelsedrivande fåmansföretag. Frågan om i vilken utsträckning aktier och
andelar i fastighetsförvaltande företag skall räknas som omsättningstillgångar
behandlas också.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande praxis anses fastigheter och vårdepapper, som utgjort
omsättningstillgångar i en rörelse, kunna förlora denna karaktär om de
tillfaller en ny ägare genom arv eller testamente. Enligt propositionen bör som
princip gälla att t. ex. en ärvd fastighet behäller sin skattemässiga karaktär
även i arvingens hand. I vissa fall skall dock den nye ägaren genom s. k.
avskatlning kunna föra över fastigheten från rörelsereglerna fill
realisalionsvinstsystemel. Avskaltningen innebär att den nye ägaren beskattas
för det belopp varmed fastigheten varil nedskriven vid förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås vidare vissa mindre ändringar av
reglerna för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beskattning av lomtrörelse och handel med värdepapper.
Förslaget omfattar även regler om hur värdepapper, fastigheter och liknande
tillgångar skall värderas vid inkomstberäkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt en
grundläggande regel för beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse
skall hänsyn tas till in- och utgående lager av varor saml lill fordringar och
skulder. I propositionen föreslås att denna regel kompletteras med en
bestämmelse om att värdet av de utgående posterna skall bestämmas med hänsyn
till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Innebörden av förslaget är alt
ett materiellt riktigt beskallningsresultal kan åstadkommas även när del
föreligger ett fel i den ingående balansen. Detla är ofta möjligl redan enligt
gällande regler men den föreslagna regeln ger en mer systematisk reglering av
problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
praxis är möjligheten alt göra invändning om kvittning vid laxeringen eller i
laxeringsprocess väsentligt beskuren i de fall då kvittning förutsätter ändring
av bokslut. Mot bakgrund av delta kan materiellt och prakfiskt mindre lämpliga
konsekvenser uppkomma i de fall då del bokförda resultatet påverkats av att
lager eller fordringar tagits upp för lågt eller någon skuldpost för högt
samtidigt som företaget har utrymme för andra resullalreglerande åtgärder. I
propositionen föreslås därför att justering av inkomsten vid taxeringen skall
underlåtas i dessa fall om inte särskilda omständigheter talar för att
justering bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposifionen innehåller slutligen ett förslag om alt
avdrag inte skall medges för utgifter för spritdrycker och vin i samband med
representation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De i propositionen redovisade förslagen skall i princip lillämpas
första gången vid 1984 års taxering. För skattskyldiga vars räkenskapsår sammanfaller
med kalenderår innebär detta all de nya reglerna skall lillämpas på intäkter
och kostnader fr. o. m.den Ijanuari 1983. Slopandet av avdragel för utgifter
för spritdrycker och vin föreslås böra gälla i fråga om representation som
utövas efler utgången av år 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 28 § 2 mom., punkl 10 av anvisningarna lill 22 §,
punkt 9 av anvisningarna lill 25 § samt punkterna 3 b-3 d, 6 och 10 av
anvisningarna lill 29 § skall upphöra alt gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att den i punkt 4 av anvisningarna till 41 § gjorda
hänvisningen till punkl 7 av anvisningarna lill 25 i? skall bytas ut mot punkt
8 av anvisningarna till 25 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt nuvarande punkterna 3-8 av anvisningarna till 25
§ skall betecknas punkterna 4-9, nuvarande punkl 3 av anvisningarna lill 27 §
skall betecknas punkt 5 och nuvarande punkterna 3 a och 5 av anvisningarna fill
29 § skall betecknas punkterna 3 och 6,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 19 och 20 §§, 25 § 1 mom., 29 § 1 mom., 41 d §,
punkterna 1 och 5 av anvisningarna fill 20 §, punkterna 4 och 10 av
anvisningarna fill 21 §, punkterna 1 och 3-6 av anvisningarna fill 22 §, punkl
4 av anvisningarna fill 24 §, punkterna 2 a och 2 b samt den nya punkt 4 av
anvisningarna lill 25 §, punkt 2 av anvisningarna lill 27 §, punkl 1 av
anvisningarna till 28 §, punkl 1, den nya punkt 3, punkt 4, den nya punkt 6 samt
punkterna 7, 11 och 16 av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna
fill 30 §, punkl 1 av anvisningarna till 35 §, punkterna 2 a och 2 c av
anvisningarna till 36 § samt punkterna 1-3 av anvisningarna till 41 § skall ha
nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all i anvisningarna lill 25 § skall införas en ny
punkl, 3, i anvisningarna fill 27 § två nya punkter, 3 och 4, i anvisningarna
lill 29 § en ny punkt, 5, saml i anvisningarna lill 41 § en ny punkl, 3 a, av
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28 § 2
mom. 1959:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 9 av anvisningarna
till 25 S</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt
10 av anvisningarna til) 22 § 1978:942</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1972:741</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande punkt 3 av anvisningarna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 4 av anvisningarna till 27 § 1976:85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 §
1953:404</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 3 b av anvisningarna
Ull 29 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 5 av anvisningarna 1977:1172</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 §
1968:718</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 3 c av anvisningarna
till 29 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 6 av anvisningarna 1979:169</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 §
1975:1347</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 3 d av anvisningarna
till 29 i)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 7 av anvisningarna 1959:170</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 §
1979:1017</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 6 av anvisningarna
till 29 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 8 av anvisningarna 1938:368</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 §
1979:612</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 10 av anvisningarna
till 29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1965:573</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkt 4 av anvisningarna till 41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt
tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av
oskift bo eller gåva;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra
fall än som avses i 35 § 3 eller 4 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinsldragning på utländska premieobligationer, som uppgår
till högst 100 kronor;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning, som pä grund av försäkring jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för
år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligl annan lag eller
särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som
nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre
belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall
tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med
tjänst, dock att lill skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension
eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1
eller 2 mom., så ock ersättning som ulgår på grund av trafikförsäkring eller,
med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av
skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligl
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer lill den del ersättningen utgår under de första trettio
dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så alt
ersättningen uppgår för insjuknan-dedagen till högst 30 kronor och för övriga
dagar till högst 6 kronor för dag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning på grund av skadeför-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkringsersättning eller annan</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säkring,
dock ej i den mån köpeskil- ersättning för skada pä egendom, ling, som skulle
hava influtit därest dock att skattepUkt föreUgger dels i försäkrad egendom i
slällel försålts, den mån ersättningen avser drift-varit att hänföra till
intäkt av jord- byggnad på jordbruksfastighet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1979:1157.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bruksfastighet, av annan fastighet byggnad på fastighet
som avses i 24 §<br>
eller av rörelse eller i den mån 1 mom., byggnad .som är avsedd för<br>
ersättningen eljest motsvarar sådan användning i ägarens rörelse eller<br>
skattepliktig intäkt eUer motsvarar sådan dd av värdet av markanlägg-<br>
sådan avdragsgill omkostnad, vilken ning som får dras av genom årliga<br>
är att hänföra till någon av nämnda värdeminskningsavdrag, dels i den<br>
förvärvskällor;</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mån köpeskilling, som skulle
ha</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i
stället hade sålts, hade varit all hänföra lill intäkt av fastighet eller av
rörelse och dels i den mån ersättningen eljest molsvarar skattepliktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som lagils i samband med tjänst, saml vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av
skadeförsäkring, för vilken rält till avdrag för premie icke förelegal;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor
eller högre belopp för år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkl 5 av anvisningarna till 46 §
icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. sludiestödslagen
(1973:349), inlernatbi-drag, återbetalningsplikliga studiemedel och
resekostnadsersältning enligl 6 och 7 kap. samma lag saml sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade
bestämmelser ulgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i
fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den
bidragsberättigade icke göra avdrag för koslnader som avsetts skola bestridas
med bidrag av förevarande slag; allmänt barnbidrag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas
skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontantunderstöd, som utgives av arbelslöshetsnämnd med
bidrag av statsmedel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän
försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller
landsfingskommunala medel till den vårdbehövande;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunalt bosladstillägg enligl lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg fill folkpension;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunalt bostadslillägg lill handikappade;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om
statliga bostadsbidrag lill barnfamiljer, förordningen (1976:262) om
slatskommunala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om slatskommunala
bostadsbidrag lill vissa folkpensionärer m. fl.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiflelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gottgörelse som arbetsgivare uppburit från
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för alt lämna
gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutils vid avsättning lill
stiflelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompensation av slalen för bensinskatt på bensin som
förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande vissa försäkringsbelopp som ulgår till
lantbrukare m. fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna
till 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(Se vidare
anvisningarna.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 §3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla
skola från samtliga ur förvärvskällan under beskattningsåret härflulna intäkter
i penningar eller penningars värde (bruttointäkt) avräknas alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Att
koncernbidrag, som icke ulgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa fall
och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag må icke ske för;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den skallskyldiges levnadskostnader och därtill hänföriiga
utgifter, däruti inbegripet vad skattskyldig ulgivil såsom gåva eller såsom
periodiskt underslöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i
sitt hushåll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdel av arbete, som i den skallskyldiges
förvärvsverksamhet utförts av den skaltskyldige själv eller andre maken eller
av den skatlskyldiges barn som ej fyllt 16 år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränla å den skallskyldiges egel, i hans förvärvsverksamhet
nedlagda kapital;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska allmänna skatter;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitalavbetalning å skuld;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt 8 kap. sludiestödslagen (1973:349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1972:435) om överiastavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1979:1146.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m. m.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp, för vilkel arbetsgivare är ansvarig enligl 75 §
uppbördslagen (1953:272);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgift enligl lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen
(1978:268);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som är alt hänföra till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>förlust, som är all hänföra lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitalförlust m. m.</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kapitalförlust m. m., / vidare mån
än</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Se vidare anvisningarna.) som får ske enligt 36 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Se vidare anvisningarna.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 mom.''
Från bruttointäkten av annan fastighet må, där ej annat föranledes av vad nedan
i 2 och 3 mom. stadgas, avdrag göras för omkostnader, såsom för:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 mom.
Från bruttointäkten av annan faslighel får, om inte annat föranleds av vad
nedan i 2 och 3 mom. sägs, avdrag göras för omkostnader, såsom för:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=302 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brandförsäkring,
reparation och underhåll av byggnader;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vicevärd,
portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning, renhållning och belysning,
förbrukningsartiklar tned mera dylikt, i den mån dessa koslnader kunna anses
åligga fastighetsägaren såsom sådan;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensioner, periodiska underslöd eller därmed jämförliga
periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning å fastigheten;</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdeminskning,
som byggnad är underkastad;</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdeminskning
genom slitning, utrangering eller eljest av fastighetsägaren tillhöriga
maskiner och andra inventarier, som höra till fastigheten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapilal saml
tomträttsavgäld eller liknande avgäld;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anskaffning och insättning av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■t Senaste lydelse 1979:1017.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning,
renhållning och belysning, förbrukningsartiklar c d., i den mån dessa
kostnader kan anses åligga fastighetsägaren såsom sådan;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga
periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning/;(7 fastigheten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning/7« en byggnad;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning på fastighetsägaren tillhöriga maskiner
och andra/ö/' stadigvarande bruk avsedda inventarier, som hör lill fasligheten,
eller, i fall som anges i punkt 3 av anvisningarna IiU 29 §, utgifter för
anskaffande av tUlgången;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränla på lånat, i fastigheten nedlagt kapilal saml
tomträttsavgäld eller liknande avgäld.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum, vilka endast hava
värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för
dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgångar,
luftrenare och tiUhörande förddningsledningar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29 § Imom
." Från bruttointäkten av rörelse må avdrag göras för allt, som är all
anse som driftkostnad. Hit räknas, bland annat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hyra
för annan tillhörig fastighet rörelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnad för anskaffning av råämnen och varor lill
förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen; 5/co/-ande-dår vad
sålunda förädlats eller eljest kommil lill användning utgjorts av produkter
eller råämnen från fastighet, som av den skaltskyldige ägts eller brukats,
eller från annan av honom idkad rörelse, som äratt anse som särskild
förvärvskälla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdet av samma
produkter eller råämnen upptagas till det belopp, varmed de redovisas såsom
intäkt av fastigheten eller av den särskilda förvärvskällan, samt -där moderbolag
eller övertagande förening övertagit dessa råämnen eller varor frän
dotterbolag eller överlåtande förening vid sådan fusion som i 28 § 3 mom.
/ö5/a eller andra stycket avses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdet av samma
råämnen eller varor upptagas till belopp, motsvarande del hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen i beskall-</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom. Från bruttointäkten av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rörelse/År avdrag göras för allt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är att anse som driftkostnad. Hit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räknas, bland annat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller del därav, som använls i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnad för anskaffning av råämnen och varor lill
förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen: och skall - där vad
sålunda har förädlats eller eljest kommit till användning har utgjorts av
produkter eller råämnen från fastighet, som av den skattskyldige har ägts
eller brukals, eller från annan av honom idkad rörelse, som är all anse som
särskild förvärvskälla - värdel av samma produkler eller råämnen tas upp lill
del belopp, varmed de redovisas som inläkl av fasligheten eller av den
särskilda förvärvskällan, saml - där moderbolag eller övertagande förening har
övertagit dessa råämnen eller varor från dollerbolag eller överlåtande förening
vid sådan fusion som avses i 28 § 3 mom. -värdet av samma råämnen eller varor
tas upp till belopp, molsvarande del hos dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen i beskatt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Senaste lydelse 1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=88>
<tr>
<td valign=top align=left height=88 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningsavseende
gällande värdet rt des- ningsavseende gällande värdet av<br>
sa tillgångar vid fusionstillfället;</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessa
tillgångar vid fusionstillfället;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed
jämförliga periodiska utbetalningar och andra koslnader för personal, som är
eller varit anställd i rörelsen;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=189>
<tr>
<td valign=top align=left height=189 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning å naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott
och dylikt genom deras tillgodogörande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränla å lånat kapital, som nedlagts i rörelsen, så ock å
gäld, som den skaltskyldige ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnad
för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för utövande av
vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhei;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter
till del allmänna;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnad för reparation och underhåll av fill driften
hörande byggnader, inrättningar, maskiner, inventarier och dylikt;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning genom sUtning, utrangering eller eljest a v
rörelseidkaren tillhöriga maskiner och andra inventarier eller, om dylik
tillgång är underkastad hastig förbrukning, kostnad för anskaffning av tillgången;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning å patenträtt och annan liknande rättighet;</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdeminskning
genom slitning och därmed jämförlig orsak, som byggnad, vilken är avsedd för
användning i ägarens rörelse, är underkastad;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning å markanläggning, avsedd för användning i
ägarens rörelse;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnad för reparation och underhåll av till driften
hörande byggnader, markanläggningar, maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier o. d.;</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdeminskning
på rörelscägaren tillhöriga maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier eller, i fall som anges i punkl 3 av anvisningarna, utgifter för
anskaffande av tillgången;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning/;« patenträtt och annan liknande rättighet;</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värdeminskning
på en byggnad, .so/n är avsedd för användning i ägarens rörelse, e//e/-. i fall
som anges i punkl 7 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av byggnaden;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning på en markanläggning, som är avsedd för
användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges I punkl 16 av
anvisningarna, utgifter för anskaffande av anläggningen;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning på naturtillgångar, såsom gruvor,
stenbrott o. d. genom deras tillgodogörande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränla på lånat kapital, som har nedlagts i rörelsen, och
på gäld, som den skaltskyldige har ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som uppstått i rörelsen och ej är att hänföra
till kapitalförlust:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som uppstått i rörelsen och ej år av sådan natur
som avses i punkl 3 andra stycket av anvisningarna till 41 §;</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnad
för anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum,
vilka endast hava värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar,
luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar
och reservutgångar, luftrenare och tiUhörande fördelningsledningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skattskyldig tillgodoräknat sig<br>
avdrag för värdeminskning å till<br>
gång, skall avdraget anses i beskatt<br>
ningsavseende åtnjutet i den mån det<br>
medfört att den taxerade inkomsten<br>
beräknats till lägre belopp än eljest<br>
skolat ske eller ock medfört ökning<br>
av förlustbelopp som må utnyttjas för<br>
avdrag enligt de särskilda bestämmel<br>
serna om räll till förlusluljämning.<br>
Tillgångens</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anskaffningsvärde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskat med åtnjutna värdeminskningsavdrag utgör
tillgångens i beskattningsavseende oavskrivna värde.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föriusl, som//ar uppställ i rörelsen. såvida inte
förlusten äratt hänföra till kapitalf(')rlusl eller är av sädan natur som avses
i punkt 3 s/äitc stycket av anvisningarna till 41 S,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=36 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41 d
§"</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse medges avdrag för
belopp som i räkenskaperna har avsatts lill resultaluljäm-ningsfond. Avdraget
får uppgå till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och annan rörelse än penning- och
försäkringsrörelse medges avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts lill
resul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>»i Senaste lydelse 1979:612,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=328>
<tr>
<td valign=top align=left height=328 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avsättning lill resullatutjämningsfond
medges inte i fråga om förvärvskälla vari ingår lager av värdepapper,
fastigheter eller liknande tillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med lön
avses sådana ersättningar i penningar som anges i 19 kap. 1 § andra styckei
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn skall dock inle las lill lön
lill arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt fjärde styckei första
meningen nämnda paragraf inte föreligger och inte heller lill ersättning till
arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket, såvida
ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan alt
anställning förelegat (jfr 19 kap. 1 S fjärde slyckel andra meningen nämnda
lag).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga
om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som
handelsbolag, beräknas avdrag för avsältning lill resultatutjämningsfond för
bolagel respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag eller i dödsbo, som i
beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av annan än här i riket
bosatt fysisk person, fär avdrag för avsättning inte beräknas på grundval av
bolagets eller dödsboets inkomster.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>högsl tjugo procent av summan av de belopp som den
skattskyldige under beskattningsåret har erlagt som lön till arbetstagare hos
honom i förvärvskällan (lönekostnad), I fråga om skallskyldig, som är fysisk
person, fär avdragel uppgå lill högst summan av tjugo procent av lönekostnaden
och femton procent av den vid taxeringen lill statlig inkomstskatt beräknade
inkomsten av förvärvskällan efler avdrag för den lönebaserade men före avdrag
för den inkomslbaserade fondavsättningen och - i förekommande fall -före
avdrag för avsättning lill allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om
allmän invesleringsreserv och före uppskov enligl lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto saml före schablonavdrag för egenavgifter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst 20
procent av summan av de belopp som den skaltskyldige under beskattningsåret
har erlagt som lön till arbetstagare hos honom i förvärvskällan (lönekostnad).
I fråga om skatlskyldig. som är fysisk person, får avdragel uppgå lill högst
summan av 20 procent av lönekostnaden och 15 procent av den vid taxeringen till
statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan efter avdrag för
den lönebaserade men före avdrag för den inkomslbaserade fondavsättningen och
- i förekommande fall -före avdrag för avsättning till allmän
invesleringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv och
före uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt före
schablonavdrag för egenavgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avsältning lill resullatutjämningsfond skall
återföras lill beskattning nästföljande beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 2 tionde och elfte styck-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Av punkt 2 tionde och elfte styck-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ena av anvisningarna lill 41 § fram- ena samt punkt 3
tredje stycket av<br>
går alt avsättning lill resullalutjäm- anvisningarna till 41 § framgår all<br>
ningsfond kan medföra att rätten till avsältning lill resullatutjämnings-<br>
lagernedskrivning begränsas.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fond
kan medföra att rätten lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagernedskrivning begränsas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill 20 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Till skatlskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag
enligt denna paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga
försäkringar och avgifter lill kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i
vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och
avgifter i den omfattning som anges i 25 S 1 mom., 33 § och 46 §2 mom. samt
punkt 2 av anvisningarna till 22 §. punkt 9 av anvisningarna till 29 § och
punkt 6 av anvisningarna till 33 §.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=153>
<tr>
<td valign=top align=left height=153 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>liknande
ändamål är att hänföra till omkostnader i förvärvskälla endasl om de /zrtr
omedelbart samband med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att
inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna
nraer jubileum för företaget, invigning av mera belydande anläggning för
verksamheten.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter för representation och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter för representation och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liknande ändamål äro alt hänföra till omkostnader i
förvärvskälla endast om de hava omedelbart samband med verksamheten, såsom då
fråga uteslutande är om alt inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande
eller då utgifterna avse jubileum för företaget, invigning av mera
betydande anläggning för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten, slapelavlöpning eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>stapelavlöpning eller jämförliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämförliga händelser eller då ulgif-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>händelser eller då utgifterna är
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terna äro att hänföra till personal-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hänföra lill personalvård.
Avdrag</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>icke åtnjutas med större belopp än som kan anses
skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.** Angående vad som är att hänföra till
kapitalförlust / rörelse häiivl-</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vård. Avdrag må i det enskilda fallet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>medges i del enskilda fallet inte med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>större belopp än som kan anses skäligt och inte i något
fall för utgifter för spritdrycker och vin.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Till kapitalförlust räknas förlust som inte har samband
med någon sas lill punkt 10 av anvisningarna till förvärvskälla samt förlust
som vlsser-29 §. Vad där stadgats angående ligen har sådant samband
men inte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:184.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1979:1157, s Senaste lydelse 1951:324.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådan förlust i rörelse skall äga motsvarande tUlämpning
även för andra förvärvskällor.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan anses normal för förvärvskällan I fråga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till kapitalförlust räknas dock inle</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) genom
brand, annan olyckshän<br>
delse eller brottslig handling upp<br>
kommen skada, förstörelse eller för<br>
lust, i den mån köpeskilling som<br>
skulle ha influtit ont den skadade eller<br>
förlorade egendomen i stäUet hade<br>
sålts hade utgjort Intäkt i förvärvskäl<br>
lan,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b) genoin
brand eller annan<br>
olyckshändelse uppkommen skada<br>
på eller förstörelse av byggnad eller<br>
av sådan del av markanläggning för<br>
vilken värdeminskningsavdrag kan<br>
komina i fråga,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) förlust på lånefordringar, aktier,<br>
andelar eller liknande tillgångar, om<br>
innehavet betingas av näringsverk<br>
samhet som bedrivs av den skattskyl<br>
dige eller annan, som med hänsyn till<br>
äganderättsförhållanden eller organi<br>
satoriska förhållanden kan an.ses stå<br>
den skattskyldige nära,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) förlust på borgensförbindelse,<br>
om denna betingas av näringsverk<br>
samhet som bedrivs av den skattskyl<br>
dige eller annan, .som med hänsyn till<br>
äganderättsförhållanden eller organi<br>
satoriska förhållanden kan anses stå<br>
den skaltskyldige nära.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) ingifter för projektering av bygg<br>
nader och markanläggningar, avsed<br>
da ftir stiidig\'iiraii(lc bruk i jordbruk,<br>
skogsbruk eller rörelse, även om<br>
byggnads- eller anläggningsarbetet<br>
inte genomförs.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
504.0pt;padding-bottom:0cm;padding-left:504.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fill 21
§</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=414>
<tr>
<td valign=top align=left height=414 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. Till
inläkt av jordbruk med binäringar hänförs inläkl genom avyttring av djur och
andra varor eller produkler. Vidare hänförs hit inläkt genom annan inkomstgivande
användning av jordbrukets eller dess binäringars alster, inventarier eller
arbetspersonal, såsom körslor, uthyrning av dragare, maskiner o. d. Hit
hänförs åven värdet av vad den skattskyldige direki har tillgodogjort sig av
jordbrukets eller dess binäringars avkastning för sin, sin familjs eller
annan hushållsmedlems räkning eller för avlöning eller liknande vederlag åt
personal, som inle har tillhört den skatlskyldiges hushåll, eller för förädling
eller förbrukning i rörelse, som fördrivits av den skaltskyldige, eller för
utgörande av undantagsförmåner eller annan förpliktelse som har ålegat den
skaltskyldige i förhållande till någon som inte har tillhört hans hushåll.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Till intäkt av jordbruk med binäringar hänföres inläkt
genom avyttring av djur, andra varor eller produkter eller av maskiner och
andra inventarier, avsedda för stadigvarande bruk, eller av tillgångar som är
likställda därmed vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Likaledes hänföres
hit intäkt genom annan inkomstgivande användning av jordbrukels eller dess
binäringars alster, inventarier eller arbetspersonal, såsom körslor, uthyrning
av dragare, maskiner och dylikt. Hit hänföres även värdel av vad skattskyldig
direkt tillgodogjort sig av jordbrukels eller dess binäringars avkastning för
sin, sin familjs eller annan hushållsmedlems räkning eller för avlöning eller
liknande vederlag åt personal, som icke tillhört den skatlskyldiges hushåll,
eller för förädling eller förbrukning i rörelse, som drivits av den
skattskyldige, eller för utgörande av undanlagsförmåner eller annan
förpliktelse som ålegat den skattskyldige i förhållande lill någon som icke
tillhört hans hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdel av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan
därmed jämförlig förbättring som avses i punkl 6 andra stycket av anvisningarna
till 22 § och som bekostats av arrendator eller annan nyttjanderättshavare
utgör inläkt av jordbruksfastighet för jordägaren för beskattningsår då
nylljanderättshava-rens rätt till fastigheten upphörl, om förbättringen utförts
under tid varunder jordägaren innehaft fastigheten. Intäkten beräknas på
grundval av tillgångens värde vid tidpunkten för nyltjanderätlens upphörande
lill den del tillgången bekostats av nytljanderättshavaren. Har
nytljanderällshavaren erhållit ersättning av jordägaren för förbättringen,
ulgör ersättningen inläkt av jordbruksfastighet för nytljanderättshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan gotlgörelse för utgifi eller kostnad, som
arbetsgivare uppburit från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Senaste lydelse 1972:741.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensions-eller personalstiftelse, räknas som intäkt av
jordbruksfastighet, om avdrag för avsättning lill sfiftelsen medgivits vid
beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. i sin balansräkning en post Avsall lill pensioner, äga
28 § 1 mom. sjätte-nionde styckena motsvarande tillämpning i fråga om
jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10." Ersättning på grund av skade-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. Till intäkt av jordbruksfastig-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkring
skall anses såsom intäkt av het räknas vad som inflyter vid
avytt-jordbruksfastighet, i den mån köpe- ring av maskiner och andra för
sta-skilling, som skulle hava influtit digvarande bruk avsedda inventarier
därest försäkrad egendom i stäUet eller av tillgångar som är Ukställda
försålts, varil att hänföra till intäkt av med dessa vid beräkning av värdejordbruksfastighet
eller i den mån minskningsavdrag. ersättningen eljest motsvarar sådan
skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgiU omkostnad, vilken är att
hänföra lill nämnda förvärvskälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill 22 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1." Till driftkostnader hänförs lön eller liknande
vederlag liksom underhåll åt personal, som använls för jordbruket eller dess
binäringar; undanlagsförmåner, pensioner, periodiska utbetalningar på grund av
förutvarande anställning på fasligheten; arrendeavgift; avgäld, som hänför sig
lill fastigheten; ränta på lånat kapilal som nedlagts i fastigheten eller
använls för dess drift; koslnader för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel
och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnader,
markanläggningar och inventarier; kostnader för anläggning av ny skog;
koslnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, väg-
och byggnadsunderhåll, skyddsdikning, skogsindelning m.m., samt vid
skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning, utdrivning,
flottning m. m.; koslnader för försäkring av personal, byggnader, skog, gröda,
djur, förråd och inventarier som inte är att hänföra till personlig lösegendom,
m. m. Skall ersättning för avyttrade skogsprodukter behandlas som
engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse (jfr punkt 4 iredje stycket
av anvisningarna lill 35 §), är koslnaderna för avverkningen ändå att anse som
driftkostnader i skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till reparation och underhåll hänförs vid tillämpning av
första stycket koslnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som
normalt kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Senaste lydelse 1972:741, "Senaste lydelse 1979:500,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påräknas i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya
fönster- eller dörröppningar samt flyttning av innerväggar eller inredning i
samband med omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med
omläggning av driften från en animalieproduklion till en annan. Åtgärd som
innebär en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall byggs om för
alt i stället användas för helt annat ändamål, hänförs dock inle lill
reparation och underhåll.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=430>
<tr>
<td valign=top align=left height=430 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för
yrkesmässig frukt- eller bärodling får efler den skattskyldiges egel val dras
av antingen i sin helhet del år då inköpet eller planteringen har ägt rum
eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdraget beräknas
enligl avskrivningsplan till viss procent för år räknat av odlingens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den lidpunkt då odlingen har
färdigställts. Procentsatsen för värdeminskningsavdrag bestäms efler den lid
odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkl 4 sjätte
och sjunde styckena skall lillämpas. Värdet av fastighetens egna produkler,
som används för fastighetens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fortsatta
drift, får föras av som driftkostnad men skall dä samtidigt tas upp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som intäkt. Avdrag för avsättning lill pensions- eller
personalstiftelse och kostnad för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pensionsförsäkring
får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anvisningarna lill 29 §. Redovisar arbetsgivare enligt
lagen (1967:531) om tryggande av pensions-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som driftkostnad skall anses även anskaffning och
insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum som har värde endast från
civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa,
inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare
och tillhörande fördelningsledningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för
yrkesmässig frukt- eller bärodling får efler den skattskyldiges eget val dras
av antingen i sin helhet för del år kostnaden uppkommil eller enligl
avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna pä ett antal
år i följd så att de i sin helhet kan dras av under den tidrymd odlingen
beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket
skall lillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=51>
<tr>
<td valign=top align=left height=51 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utfästelse
m. m. i sin balansräkning en post Avsatt lill pensioner, äger punkt 2 av
anvisningarna lill 29 § molsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=226 height=294>
<tr>
<td valign=top align=left height=294 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatlskyldigs barn, som fyllt 16 år, laxeras självt för
den inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar,
naturaförmåner eller annat, dock högsl för vad som molsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats. Molsvarande belopp får dras av som
driftkostnad. För lön och underhåll till skattskyldigs barn, som ej fyllt 16
år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp
som inkomst för barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 18 av anvisningarna lill beträffande inkomst av
jordbruksfastighet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.'2
Kostnad för anskaffande av byggnad, som är belägen på fastigheten och som är
avsedd att användas för driften i förvärvskäUan, därunder inbegripet behövlig
bostadsbyggnad, dragés av genom årliga värdeminskningsavdrag. För tillfäUig
byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningskostnaden
i sin helhet dragas av för det år då byggnaden anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels
byggnad, som är upplåten lill personal (personalbo-slad), dels ock ägares eller
brukares bostadsbyggnad, i den mån byggnaden ej representerar ett större värde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'2 Senaste lydelse 1975:259.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skatlskyldigs
barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på
fastigheten, som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller
annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets
arbetsinsats. Den skattskyldiges kostnad får med motsvarande begränsning dras
av som driftkostnad. För lön och underhåll till skatlskyldigs barn, som inle
har fyllt 16 år, får avdrag inle göras. Lönen och underhållet skall då inle
heller las upp som inkomst för barnet. 29 § åger molsvarande tillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är belägen
på fasligheten, däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader, dras
av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan
tdl viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen
görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. Ifråga om en byggnad,
som är avsedd alt användas endasl ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna
i sin helhet dras av del år då byggnaden anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels
byggnad, som är upplåten lill personal (personalbostad), dels ock ägares eller
brukares bostadsbyggnad, i den mån byggnaden inte representerar ett
slörre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande
storlek. Avdrag får sålunda avse endast så slor del av värdeminskningen som kan
anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan
driftbyggnad än bostadsbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 byggnads
anskaffningskostnad inräknas ej kostnaden för sådana delar och tillbehör som
äro särskiU avsedda all direkt tjäna byggnadens användning i driften. I
enlighel härmed inräknas ej i anskaffningskostnad för ekonomibyggnad kostnad
för sådan tiUgång som bås, box eller spilla, båsavskiljare, foderbord, fodergrind,
vallenkopp, spallgolv, utrustning för skrap- och svämulgöds-ling med
tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölk-ningsanläggning,
kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är
avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. I byggnads
anskaffningskostnad inräknas ej heller kostnaden för sådan tillgång som silo-
eller torkanläggning, fasl transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas
i anskaffningskostnaden för byggnad kostnaden för sådan anordning som är
nödvändig för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värde än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av molsvarande
storlek. Avdrag fär sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som
kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan
driflbyggnad än bostadsbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en
byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och
tillbehör, som är avsedda att direki tjäna byggnadens användning i driften
(byggnadsinventarier). I enlighel härmed räknas som byggnadsinventarier sådana
tillgångar som bås, box eller spilla, båsavskiljare, foderbord, fodergrind,
vatten-kopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämulgödsling med tillhörande
urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsan-läggning,
kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är
avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som
byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller
torkanläggning, fasl transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i
anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är
nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning.
Anskaffitingsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads
användning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan
byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av
ledningen som tjänar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om tillgång för vilken anskaffningskostnad enligt
tredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnaden tiUämpas i
stället föreskrifterna enligl punkl 5 om värdeminskningsavdrag för maskiner
och inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkl 4 tredje stycket framgår att vissa ledningar, som
höra tiU marken, hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag
för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan till viss
procent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads anskaffningskostnad
beräknas enligt följande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har byggnad uppförts under tid varunder ägaren innehaft
fastigheten, år byggnadens anskaffningskostnad ägarens koslnader för uppförande
av byggnaden. Till anskaffningskostnaden hänföres även kostnad för till-eller
ombyggnad samt värde av byggnad som enligl punkt 4 andra stycket av
anvisningarna till 21 § utgör inläkl av jordbruksfastighet för jordägaren. Har
bebyggd fastighet förvärvals genom köp, byte eller därmed jämförUgt fång,
skall på särskilda byggnader eller byggnads-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>driften respektive byggnadens allmänna användning.
Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om
ulgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga tiU
driften. Om utgifterna för ledningen till minsl tre fjärdedelar kan anses
hänförliga tiU byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet
hänföras tiU byggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter
som enligt punkl 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 4 Iredje slyckel framgår all utgifter för vissa
//// marken hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är
byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av
byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för lill- eller
ombyggnad samt värde av byggnad som enligl punkl 4 andra stycket av
anvisf7ingarna till 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren.
Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skaU
den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestånd
anses belöpa så stor del av fastighetens anskaffningskostnad som det vid
fasfighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdel
av skilda byggnader eller byggnadsbestånd bortsett från värde av överbyggnad
ulgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligl denna beräkning anses
belöpa på byggnader av fastig-helens anskaffningskostnad innefattar även sådan
tillgång för vilken kostnaden enligt tredje stycket ej skall inräknas i
anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden för tiUgång av nu avsett slag skall
således avräknas, varefter avskrivningsunderlag för byggnader erhålles. Det
sammanlagda avskrivningsunderlaget för byggnaderna fär jämkas om den del av
fastighetens anskaffningskostnad som inle anses belöpa på byggnaderna jämle
nyss angivna tillgångar visas mera avsevärt över- eller undersliga värdet av
mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som förvärvats.
Har bebyggd fastighet förvärvats på annat sätt än genom köp, byle eller därmed
jämförligt fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget för byggnaden
punkt 3 b sista stycket av anvisningarna lill 29 § i tillämpliga delar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnader förvärvats tiUsammans med den mark på vilka de
är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på särskilda
byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda
eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller
byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna
beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget
för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för
byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får
jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte
anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt
över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar,
särskilda förmåner m. m. som har förvärvals. Har den skattskyldige eller någon,
som står honom nära, vidtagU åtgärder för att den skattskyldige skall kunna
tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan del
antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i
beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haren investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i
anspråk för anskaffning av en byggnad skall sorn anskaffningsvärde för
byggnaden anses den verkUga utgiften för byggnaden minskad med del
ianspråktagna beloppet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentsatsen för värdeminskning i fråga om byggnad
bestämmes med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna
utnyttjas. Därvid skola beaklas även sådana omständigheter som att byggnads
användningstid kan antagas komma alt röna inflytande av framlida
rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande
förhållanden. Har byggnad uppförts av nyttjanderättshavare och är jordägaren
icke enligt nyttjanderätlsavtalel skyldig alt vid nytljanderätlstidens utgång
eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tagas till
detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skallskyldig
får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom
avskrivningsplanen -utöver årliga värdeminskningsavdrag - med 10 procent av
den i planen upptagna kostnaden för ny-, lill- eller ombyggnad. Avdragel fördelas
med 2 procent under vart och ett av de första fem beskattningsåren räknat från
och med det år då kostnaden nedlagts. Överlåtes byggna-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom
köp, byle eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
på byggnaden som skulle ha tillkommU den förre ägaren om denne fortfarande
hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ell moderbolag eller en
överlagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en
överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en
byggnad bestäms med hänsyn till den lid varunder byggnader av olika slag anses
kunna utnyttjas. Därvid skall beaklas även sådana omständigheter som att
byggnadens användningstid kan antas komma alt röna inflytande av framtida
rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande
förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare och är
jordägaren inle enligt nyttjanderättsavtalet skyldig alt vid
nytljanderätlstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall
särskild hänsyn tas till detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skallskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och
personalboslad göra avdrag inom avskrivningsplanen -w/o/H//!<?rfårliga
värdeminskningsavdrag - med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för
ny-, lill- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent
för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till-dier ombyggda
delen av byggnaden</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den inom denna tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande
sätt tillgodogöra sig de avdrag som ålersiodo för överlålaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller
personalbostad, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av
anskaffningskostnaden, i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom
avyttring av byggnadsmaterid eller dylikt i samband med ulrangeringen eller
rivningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4." Kostnad för anskaffande av markanläggning på
jordbruksfastighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan,
dragés av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medgives, om ej annat
följer av andra eller sjätte stycket, endasl för sådan kostnad som bestrilts av
den skaltskyldige själv och endast om kostnaden avser arbete som utförts under
tid då han ägt fastigheten. Värdeminskningsavdrag medgives icke för reparation
eller underhåU. För tillfällig anläggning, som är avsedd att användas endasl
ett fåtal år, får anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av för del år då
anläggningen anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ markanläggnings anskaffningskostnad inräknas kostnaden
för sådant markarbete som behövs för 13 Senaste lydelse 1972:741.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare,
får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrangeras en driflbyggnad, får avdrag göras för vad som
återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som
inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med ulrangeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en
jordbruksfastighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan,
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat
följer av andra eller sjätte stycket, endasl för sådana utgifter som har
bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten
som har utförts under tid då han har ägt fasligheten. Avdraget beräknas enligl
avskrivningsplan lill 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av
täckdike och till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av
anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den
lidpunkt dä anläggningen har färdigställts. Ifråga om en anläggning, som är
avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsulgiflerna i sin
helhet dras av del år då anläggningen anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs
för att marken skall göras plan eller fast.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all marken skall göras plan eller fast, säsom röjning,
schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på
fastigheten. Vidare inräknas i anskaffitingskosinaden kostnaden för körplan,
parkeringsplats eUer dylikt. Till anskaffningskostnaden hänföres även värde
av markanläggning som enligt punkt 4 andra styckei av anvisningarna lill 21 S
utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot inräknas ej i anskaffningskostnaden fär
markanläggning kostnaden för anordning som är avsedd att användas tillsammans
med vissa maskiner eller andra inventarier i driften, exempelvis utanför
djurstall belägen gödselbassäng, urinbrunn eller liknande anordning eller
ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Ej heller
inräknas kostnaden för stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. /
fråga om sådana tUlgångar gälla föreskrifierna i punkl 5 om avdrag för
värdeminskning av maskiner och inventarier. Ledning .som på samma fastighet
tjänar såväl en byggnads allmänna användning 50/H den i förvärvskällan bedrivna
verksamheten får ifråga om värdeminskningsavdrag i sin helhet behandlas enligl
reglerna för maskiner och inventarier, om kostnaden</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad eller
annat som lidigare liar funnits på fastigheten. Till markanläggning hänförs
också körplan. parkeringsplats e. d.. täck-dike, öppet dike, invalliiiiigs- och
valtenavledningsföretag, mark- eller skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdet
för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning som enligl punkl
4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör inläkt av jordbruksfastighet
för jordägaren. / anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsältande
och omläggning av eu förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i
direkt anslutning till ett täckdike.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TUI
markanläggning hänförs inle sådana anordningar som är avsedda att användas
tillsammans med vissa maskiner eller andrn/ör.s7rt(V/gf((r«/7-de bruk avsedda
inventarier i driften (inarkiiiveiitaricr). I enlighel härmed hänförs till
markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng.<span
style='text-transform:uppercase'>voz/kv/ </span>belägen utanför djurstall,
urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk
ström, gas eller annat. Till murkinvenunicr luinförs också stängsel och annan
jämförlig avspärrningsanordning, Aiisknff-ningsvärdet för en ledning som är
avsedd för såväl den på fästiglieien bedrivna verksamheten .som en byggnads
allmänna användning fördelas mellan markinvenlarier och byggnaden i
förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fästiglieien
bedrivna verksamheten respekti-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses
hänföriig till den verksamhei .som bedrives i förvärvskällan. Vid det omvända
förhållandet skall hela kostnaden för ledningen inräknas i
anskaffningskostnaden för byggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vdrag för årlig värdeminskning av täckdike beräknas
enligt avskrivningsplan lill 10 procent av anskaffningskostnaden. I täckdike
inbegripes täckt avlopp i direkt anslutning tiU täckdike. 1 anskaffningskostnaden
får inräknas kostnaden för islåndsätlande och omläggning av förut anlagt
täckdike.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifråga om annan markanläggning, såsom öppet dike,
invallnings- och valtenavledningsföretag, mark- eller skogsväg eller brunn,
beräknas avdragel enligl avskrivningsplan lill 5 procent årligen av ett belopp
som motsvarar tre fjärdedelar av anskaffningskostnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår fastighet till ny ägare på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren åtnjuta de
värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit förre ägaren
om denne fortfarande ägt fasligheten. Övergår fastigheten till ny ägare genom
köp. byle eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren/ör det år då
överlåtelsen sker göra avdrag för den del av avskrivningsunderlaget för vilket
han icke tidigare åtnjutit avdrag. Motsvarande gäller när</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ve byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i
sin helhet hänföras till markinvenlarier om ulgifterna för ledningen lill minsl
tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten.
Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga till byggnadens
allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om markinvenlarier tillämpas de föreskrifter som
enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en investering.sfond e. d. eller statsbidrag tagits i
anspråk för anskaffning av en markanläggning skall som anskaffningsvärde för
markanläggningen anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med
fyra tredjedelar av det ianspråktagna beloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än
genom köp, byte eller därmed jämförligt fäng, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande
hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en
överlagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en
överlåtande förening vid sådan fusion, som avses I 28 § 3 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en fastighet lill en ny</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan
samband med avyttring av fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.''* Kostnad för anskaffande av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier dragés i regel av genom årliga
värdeminskningsavdrag. Avdrag för värdeminskning får göras antingen enligt
beslämmelserna nedan i denna punkl om reslvärdeavskrivning eller med
molsvarande tillämpning av föreskrifterna i punkt 3 b-d av anvisningarna till
29 § om planenlig avskrivning eller punkt 4 av samma anvisningar om
räkenskapsenlig avskrivning av maskiner och invenlari-er i rörelse. Är
tillgång, som avses i denna punkt, underkastad hastig förbrukning, vilket
vanligen kan anses vara fallet när tillgången kan beräknas ha en varaktighetstid
av högsl tre år, får dock hela anskaffningskostnaden dragas av för det år då
tillgången anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Angående andra och Iredje styckena, se punkl 5 av
anvisningarna lill 29 §).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. får
överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det
avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte lidigare har medgetts
avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs
ned ulan samband med avyttring av fastigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.
Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag enligl
bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkl 4 av anvisningarna till
29 § eller om restvärdeavskrivning / punkt 5 av samma anvisningar. Kan
inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år. får
emeUertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaffningsåret.
Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerom avdrag avseende beställda men inte levererade
inventarier (kontraklsavskrivning) finns i punkt 2 sista stycket av
anvisningarna till 41 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i punkt 3 andra och fjärde styckena samt
punkl 6 av anvisningarna till 29 § gäller även vid</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'''Senaste lydelse 1972:741</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.'-'' Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses i
punkterna 3-5 atnjutes endasl av skattskyldig ägare av tillgången, om ej annat
följer av andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft
kostnad för ny-, lill- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring
av fastighet, som han innehaft med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart
ägare till vad som utförts, får nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag enligl
avskrivningsplan med 10 procent av hela anskaffningskostnaden för läckdike och
med 5 procent av hela anskaffningskostnaden för annan illlgång än som avses i
iredje stycket. Dessulom äger nytljanderättshavaren rätt till avdrag enligt
punkt 3 nionde stycket / enlighet med vad där föreskrives.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft
kostnad för anskaffande av tillgång, som enligt punkt 3 tredje styckei eller
punkt 4 tredje styckei ej Inräknas I anskaffningskostnad för byggnad eller
markanläggning, eller av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier, som han inne-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräkning av iiikoinsi av jordbruksfastighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses i
punkterna 3-5 medges endast skattskyldig ägare av tillgången, om inte annat
följer av andra och tredje styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft
utgifter för ny-, till-eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring
av en fastighet, som han innehar med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart
ägare till vad som har utförts, får nyttjanderättshavaren dra av dessa
utgifter genoin årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt
avskrivningsplan //// 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av
täckdike och lUI 5 procent /ör år räknat av anskaffningsvärdet av andra
markanläggningar eller av byggnader. Dessutom /inr nytljanderättshavaren -
såvitt gäller byggnader -rätt till primäravdrag enligt punkt 3 tionde stycket.
I fråga om byggnader eller markanläggningar, som är avsedda alt användas endasl
ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helliel dras av del år då
tillgången anskaffades.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft
utgifter för anskaffande av byggnadsinventaricr, markinvenlarier eller maskiner
och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han innehar med
nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som har anskaffats,
får nyttjanderättshava-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>is Senaste lydelse 1978:944.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart
ägare till vad som anskaffats, får nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag enligt
beslämmelserna i punkt 5,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
nyttjanderättshavaren erhållit ersällning av jordägaren för vad som
anskaffats, får nyttjanderättshavaren på en gång göra avdrag/dr den del av
anskaffningskostnaden för vilken han icke tidigare åtnjutit avdrag, dock icke
med högre belopp än ersättningen. För det beskattningsår då nyttjanderätten
upphör får nyttjanderättshavaren göra avdrag/ör vad som återstår oavskrivel av
anskaffningskostnaden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna
i punkt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av
jordägaren för vad som har anskaffats, får nyttjanderättshavaren på en gång
göra avdrag för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet, dock inle
med högre belopp än ersällningen. Det beskattningsår då nyttjanderätten upphör
får nyttjanderättshavaren göra avdrag med oavskriven dd av anskaffningsvärdet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>till 24
S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,"'
Ersättning på grund av skadeförsäkring skall anses såsom intäkt av annan
fastighet, i den mån köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad
egendom I stället försålts, varit att hänföra till intäkt av annan fastighet
eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt
eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till nämnda
förvärvskälla.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. Till
intäkt av annan faslighel räknas vad som Inflyter vid avyttring av sådana
maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda Inventarier, vilka i
avskrivningshänseende inte hänförs till byggnad.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>fill 25
S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.a. ' Avdrag enligt 25 § 1 mom. medgives för sådan
värdeminskning. som byggnad även med nonna/t underhåU och akisam vård är underkastad.
Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan på byggnadens anskaffningsvärde.
Angående minskning av avskrivningsunderlag för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1950:308, 17 Senaste lydelse 1979:1(117,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 a.
Utgifter för anskaffande av en byggnad, som avses i 24 § ] inom., dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till
vi.ss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs
från den tidpunkt då byggnaden har fär-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad när särskUt värdeininsk-ningsavdrag beräknas för
värmepannor och annan maskinell utrustning. se under b nedan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som byggnads anskaffningsvärde anses den verkliga
kostnaden för dess anskaffande. Vid beräkning av anskaffningsvärdet för
byggnad, som förvärvats tillsammans med den mark på vilken den är belägen,
anses så stor del av fastighetens anskaffningskostnad belöpa på byggnaden, som
det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens
hela taxeringsvärde. Om den återstående delen av anskaffningskostnaden för
fastigheten visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde,
får dock det för byggnaden beräknade värdet jämkas. Har byggnad förvärvats på
annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall som
anskaffningsvärde anses det belopp, som i beskattningsavseende kvarstår
oavskrivel för överlåtaren om ej särskilda omständigheter föranleda annat.
Vid beräkning av anskaffningsvärdet i vissa fall äger de två sista meningarna
av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § molsvarande tiUämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för till-
eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden samt kostnad för
reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av
föreskrifterna 125 §2 mom. förstastycket b) eller</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>digsläUis. A v punkt 2 b framgår att underlaget för
avskrivning enligt nu förevarande punkt skall minskas, när särskilt
värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor, hissmaskiner och jämförlig
maskinell utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad uppförts av den skaltskyldige. är
byggnadens anskaffningsvärde den skallskyldiges utgifter för uppförande av
byggnaden. TiU anskaffningsvärdet hänförs även utgl fler för till- eller
ombyggnad samt utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inle medges
på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första styckei b) eller c) och för
vilka bidrag inte har utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad Inräknas
även utgifter för plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning
på fastigheten. Vidare får i anskaffningsvärdet Inräknas utgifter som ägaren
har haft för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på
fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och härsken i nära
anslulning till den nya byggnadens uppförande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad förvärvats genom köp, byle eller därmed
jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet.
Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses
så stor del av vederlaget för fastighe-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) och för vilken bidrag ej utgått. I anskaffningsvärdet
för byggnad inräknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och annan
jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde Ingär i det,
markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen. Vidare får i anskaffningsvärdet
inräknas kostnod som ägaren haft för rivning av byggnad eller annat som
tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varil betingad av
och skett i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del årliga värdeminskningsavdraget beräknas efter 1.5
procent för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den
del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa
på byggnaden visas mera avsevärt över- eller undersliga ett skäligt markvärde,
får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den
skaltskyldige eller någon, som slår honom nära, vidtagU åtgärder för au den
skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än
som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att åt någon av dem
bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i
skälig mån jämkas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haren investering.sfond e. d. eller statsbidrag tagits i
anspråk för anskaffning av en byggnad. skaU som anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga ingiften för byggnaden minskad med det lanspråkiagna
beloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergår
en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp. byte eller därmed
jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden
som skulle ha tillkommtt den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden.
Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening
övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid
sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1.5 för
byggnad av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt
material och efler 1,75 procent för byggnad av trä. 1 fall som avses i 25 S 2
mom. första styckei c) beräknas avdraget efler 3 procent. Avdragel får dock
beräknas efter högre procenttal, om särskilda omständigheter föreligger.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. '■'Avdrag enligl 25 S 1 mom. för årlig
värdeminskning av värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell
utrusining, vars värde ingår i laxeringsvärdel (byggnadsvärdet), medgives
enligt särskild avskrivningsplan efter högre procenttal än för byggnaden i
övrigt. Värdeminskningsavdraget beräknas på utrustningens anskaffningsvärde.
Angående beräkningen av detta värde gäller i tillämpliga delar vad som sägs i
andra styckei under a ovan. Vidare medges avdrag enligt särskild
avskrivningsplan för anslutningsavgift eller anläggningsbidrag avseende
nyttighet för fastighet, som faslig-helens ägare erlagt. om nylligheten är
knulen lill fastigheten och ej till ägaren personligen,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avskrives
maskinell utrustning enligl särskild plan, skall underlaget för beräkning av
värdeminsknings-avdragför byggnaden minskas i molsvarande mån. Om tillgång som
ingår i sådan utrustning på grund av förslitning eller teknikens utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'S Senaste lydelse 1975:259,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och
1.75 för byggnad av trä. 1 fall som avses i 25 § 2 mom, första stycket c) är
procentsatsen 3. Avdraget får dock beräknas efter högre procentsats, om
särskilda omständigheter föranleder därtill.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrangeras byggnad, som avses I 24 S 1 mom., får avdrag
göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet
överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband
med utrangeringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 b. Avdrag enligt 25 § 1 inom. för årlig värdeminskning
av värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrusining, vars
värde ingår i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet), medges enligt särskild avskrivningsplan
efler högre procenttal än för byggnaden i övrigt. Värdeminskningsavdraget
beräknas på utrustningens anskaffningsvärde. Angående beräkningen av detta
värde gälleri tillämpliga delar vad som sägs i punkl 2 a andra - fjärde
styckena. Vidare medges avdrag enligt särskild avskrivningsplan för
anslutningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet,
som fastig-helens ägare har erlagt, om nyttigheten är knuten till fasligheten
och Inte lill ägaren personligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrivs maskinell utrustning enligt särskild plan. skall
underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag enligl punkt 2 a minskas i
motsvarande mån. Utrangeras sådan utrustning, får avdrag göras för vad som
återstår oavskrivet av anskaff-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blivit oanvändbar innan fastigheten avyttrats, medgives
avdrag för den del av tillgångens värde som kvarstår oavskriven enligt planen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för årlig värdeminskning enUgt särskild
avskrivningsplan medgives även beträffande lösa inventarier. Utrangeras
sådant inventarium, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av
anskaffningsvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3." Användes fastighet helt eller delvis i ägarens
rörelse, skall avdrag för kostnaden för fastigheten till den del som sålunda
använls medgivas vid beräkning av nettointäkt av rörelsen i enlighet med
beslämmelserna i 29 § med tillhörande anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fastighetens ägare begär det, lillämpas punkterna 3
a-c, 7, 16 och 17 av anvisningarna lill 29 § / fråga om faslighet eller del av
fastighet som användes i rörelse bedriven av annan än fastighetsägaren. Vid
utrangering i sådant fall av tillgång, för vilken föreskrifterna i de nämnda
punkterna 3 a-c äro tillämpliga, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivel
av anskaffningsvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrives fillgång som avses i denna punkt enligl
ovannämnda regler för avskrivning av tillgångar i rörelse, får tillgångens
värde icke</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som
inflyter genom avyttring av material e. d. i samband med utrangeringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Utgifter för anskaffande av<br>
maskiner och andra för stadigvaran<br>
de bruk avsedda inventarier, vilka i<br>
avskrivningshänseende inte hänförs<br>
till byggnad, dras av enligt besläm<br>
melserna i punkterna 3-5 av anvis<br>
ningarna till 29 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Används en fastighet helt eller<br>
delvis i ägarens rörelse, skall avdrag<br>
för kostnaden för den del av faslig<br>
heten som har använts ( rörelsen<br>
medges vid beräkning av nettointäkt<br>
av rörelsen i enlighet med besläm<br>
melserna i 29 § med tillhörande<br>
anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Används i annat faU än som avses i första stycket en
fastighet för annat ändamål än som bostad skall, om fastighetsägaren begär del,
bestämmelserna i punkterna 3-5, 1. 16 och 17 av anvisningarna lill 29 § tillämpas
på fastigheten eller den del därav som används för annat än bostadsändamål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrivs en tillgång som avses i denna punkl enligt
bestämmelserna i första eller andra stycket, får tillgångens värde inte ingå i
underlaget för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Senaste lydelse av förutvarande punkt 3 1969:363. 3
Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ingå
i underlaget för annan avskriv- annan avskrivning enligl 25 ii 1<br>
ning enligl 25 § 1 mom.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 27
S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2" Tomlrörelse anses föreligga, när någon bedriver
verksamhet som huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnadstomt)
från fastighet, som uppenbarligen förvärvats för att ingå i yrkesmässig
markförsäljning, såsom när fastighet köpts av ell toinlbolag eller dylikt eller
när förvärvet avsett mark som enligt fastställd stadsplan eller byggnadsplan är
avsedd för bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt
anses försäljning av byggnadstomt ingå i tomlrörelse. om den skallskyldige
under fio kalenderår-frånsett överiålelse som avses i 2 § lagen (1978:970) om
uppskov med beskallning av realisationsvinst -avyttrat minst femlon byggnadstomter.
Detsamma gäller om makar under äktenskapet säll tillhopa minst femton
byggnadstomter under angivna lid. Har försäljning av byggnadstomter sketl
från olika fasligheter eller från olika delar av en fastighet, medräknas vid
beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstomter endasl sådana tomter som
med hänsyn till deras inbördes läge normall kan anses ingå i en och samma
tomlrörelse. Vid beräkning av antalet tidigare sålda byggnadstomter likställes
med försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse, utom då fråga arom
kommuns upplåtelse av tomträtt. Har faslighel genom köp, byle eller därmed
jäm-2" Senaste lydelse 1978:971,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Tomlrörelse anses föreligga, när någon bedriver
verksamhet som • huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse
(byggnadstomt) frän fastighet, som uppenbarligen har förvärvats för all ingå
i yrkesmässig markförsäljning, såsom när faslighel har köpts av ett tomt-bolag
e. d. eller när förvärvet har avsett mark som enligt faslslälld stadsplan eller
byggnadsplan är avsedd för bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigl anses försäljning av byggnadstomt ingå i
tomtrörelse, om den skaltskyldige under tio kalenderår-frånsett överlåtelse som
avses i 2 S lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst-/irtr avyttrat minst 15 byggnadstomter. Detsamma gäller om
makar under äktenskapet har sålt sammanlagl minsl 15 byggnadstomter under
angivna tid. Har försäljning av byggnadstomter skett från olika fastigheter
eller från olika delar av en faslighet. medräknas vid beräkningen av antalel
tidigare sålda byggnadstomter endasl sådana tomter som med hänsyn till deras
inbördes läge normalt kan anses ingå i en och sainma tomlrörelse. Vid beräkning
av antalet tidigare sålda byggnadstomter likställs med försäljning upplåtelse
av mark i och för bebyggelse, utom då fråga är om kommuns upplåtelse av
tomträtt. Har fastighet genom köp. byte eller därmed jåm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlig överlåtelse eller genom gåva överförts lill
föräldrar, far- eller morföräldrar, make. avkomling eller avkomlings make, lill
dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare,
eller till aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skallskyldige
ensam eller tillsammans med sådana personer på grund av del samlade innehavet
av aktier eller andelar har ett beslämmande inflytande, anses tomtrörelse
föreligga, om överlåtaren och den nye ägaren sammanlagl avyttrat minst femton
byggnadstomter, Tomlrörelsen anses taga sin början i och med avyttringen av
den femtonde byggnadstomten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäljning
av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen användas för gemensamt
ändamål eller till anslälld för all bereda honom bostad anses ej utgöra
lomtrörelse, om icke försäljningen göres av skaltskyldig som avses i första
stycket eller av skattskyldig som driver byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säljes byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksamheten,
om icke tomtrörelse ulgör den huvudsakliga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
skatlskyldig och hans make. om de med hänsyn till antalet tomt-försäljningar
enligt andra styckei anses ha drivit tomlrörelse, icke under de senaste tio
kalenderåren före laxeringsårel sålt någon byggnadstomt, anses avyttring av
bygg-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlig överlåtelse eller genom gåva överförts till
föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make,
lill dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare,
eller lill akfiebolag. handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige
ensam eller tillsammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet
av aktier eller andelar har ett beslämmande inflytande, anses tomtrörelse
föreligga, om överlålaren och den nye ägaren sammanlagt har avyttrat minst 15
byggnadstomter. Tomtrörelsen anses påbörjad i och med avyttringen av den
femtonde byggnadstomten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäljning av byggnadstomt för att av anställda
huvudsakligen användas för gemensamt ändamål eller till anslälld för att
bereda honom bostad anses (/7fe utgöra tomlrörelse, om inte försäljningen görs
av skallskyldig som avses i första stycket eller av skattskyldig som driver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säljs byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksamheten,
om inte tomlrörelse ulgör den huvudsakliga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
skatlskyldig och hans make, om de med hänsyn lill antalel tomt-försäljningar
enligt andra slyckel anses ha drivit lomtrörelse. inte sålt någon
byggnadstomt under de senaste tio kalenderåren före laxeringsåret, anses
avyttring av byggnads-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nadstoml som därefter sker ej som tomlrörelse, om icke
byggnadstomten ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan eller
avyttringen sketl under sådana förhållanden att tomtrörelse på nytt anses
föreligga enligt beslämmelserna i första eller andra slyckel. Överlåtelse som
avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst
verkar icke avbrytande på uppehåll som nu nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar skatlskyldig återstoden<br>
av lagret i sådan tomtrörelse som<br>
avses i andra stycket, anses vinsten<br>
av denna avyttring - utom den del av<br>
vinsten som belöper på mark inom<br>
fastställd stadsplan eller byggnads<br>
plan - icke som inkomst av rörelse<br>
ulan som realisationsvinst. Som<br>
skatteplikfig intäkt av rörelse räknas<br>
likväl belopp, varmed egendomens<br>
värde nedskrivits i rörelsen och som<br>
icke återförts till beskattning lidiga<br>
re. Vad som sagts om försäljnings-<br>
vinslens beskattning som realisa<br>
tionsvinst gäller icke, om avyttringen<br>
kan antagas ha sketl väsentligen i<br>
syfte all bereda den skaltskyldige<br>
eller egendomens förvärvare eller<br>
annan, med vilken någondera är i<br>
intressegemenskap,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>obehörig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatteförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om oskiftat dödsbos avytt-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tomt som därefter sker inte som lomtrörelse, om inte
byggnadstomten ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan eller
avyttringen har skett under sådana förhållanden all lomtrörelse på nytt anses
föreligga enligt bestämmelserna i första eller andra slyckel. Överlåtelse som
avses i 2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst
verkar inte avbrytande på uppehåll som nu nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av vad i föregående stycke sagts skall
avyttring av byggnadstomt anses utgöra led i tomtrörelse, om nedskrivning av
byggnadstomt har skett i rörelsen och nedskrivet belopp inte har återförts
till beskattning minsl tio år före taxeringsåret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar skatlskyldig återstoden av lagret i sådan
tomlrörelse som avses i andra stycket, anses vinsten av denna avyttring - utom
den del av vinslen som belöper på mark inom fastställd stadsplan eller byggnadsplan
- inle som inkomst av tomtrörelse, om inte avyttringen kan antas ha skett
väsentligen i syfle alt bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare
eller annan, med vilken någondera är i intressegemenskap, obehörig
skatteförmån. Som skattepliktig intäkt av lomtrörelse räknas likväl belopp
varmed egendomens värde har nedskrivits i rörelsen. / den mån nedskrivningen
Inte har återförts till beskattning lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frägan om dödsbos avyttring av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring av byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller
ej bedömes på samma säll som om den avlidne verkställt avyttringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej
bedöms på samma sätt som om den avlidne hade verkställt avyttringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Fastighet, som förvärvas genom köp. byte eller därmed
jämförligt fång. utgör omsättningstillgång hos fastighetsägaren, om denne
eller dennes make bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.
Detsamma gäller om fastighetsägaren eller dennes make är företagsledare i ett
fåmansföretag och fastigheten skulle ha utgjort omsättningstillgång i
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvals av
fåmansföretaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första stycket sagts gäller inte om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fastigheten uppenbarligen har
förvärvats för stadigvarande användning i jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
som bedrivs av fastighetsägare, dennes make eller av fåmansföretag i vilket
fastighetsägaren eller dennes make är företagsledare,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärvet avser en- eller tvåfamiljsfastighet
som uppenbarligen skall stadigvarande användas som bostad för fastighetsägaren
eller dennes make eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärvet
uppenbarligen helt saknar samband med den av fastighetsägaren bedrivna
byggnadsrörelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en fastighet, som inle är omsättningstillgång, vant
föremål för byggnadsarbete i byggnadsrörelse, som - direkt eller genom ett handelsbolag
- bedrivs av fastighetsägaren, skall värdet av arbetet tas upp som intäkt i
byggnadsrörelsen. Bedrivs</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnadsrörelsen - direkt eller genom ett handelsbolag -
av fysisk person skall dock värdet av dennes eget arbete tas upp som Intäkt
endasl om varor av merän ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med
arbetel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehar skattskyldig aktie eller andel i ett
fastighetsförvaltande företag och skulle någon av företagets fasligheter ha
utgjort onisätiningstiU-gång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om
den hade innehafts av den skattskyldige, skall aktien eller andelen anses
utgöra oinsäii-iiingstillgåiig. Vad nu sagls gäller dock endast om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>företaget
är ell fåmansföretag och den skattskvldige är företagsledare i företaget eller
make till företagsledare,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intressegemenskap
eljest råder mellan den skaltskyldige och företaget eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:162.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>företaget
är ett handelsbolag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i föregående stycke c) skall - förutom
andelen - en mot andelen svarande del av handelsbolagets fastigheter anses som
omsättningstillgång hos delägaren. Vad nu sagls gäller dock endast de av bolagets
fastigheter som skulle ha utgjort OmsältningstiUgångar om de iiiiie-hafls av
delägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaltskyldig. som enligl bestämmelserna i denna
anvisningspunkt eller punkt 4 innehar omsättiiingsliU-gång, anses bedriva
rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Förvärvar skaltskyldig genom arv eller teslamcnie eller
genoin bodelning i anledning av makes död värdepapper, fastighet eller liknande</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgång, som har titgjort omsättitiiigs-lillgång i den
avlidnes rörelse, anses tillgången utgöra omsättningstillgång även hos den
skaltskyldige.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första styckei .sagts gäller endast om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
skattskyldige vid tidpunkten för förvärvet själv hedriver rörelse / vilken
tillgången hade utgjort omsättningstillgång om den hade förvärvals genoin köp,
byte eller därmed jämförligt fång.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
skattskyldige avser att fortsätta den avlidnes rörelse eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annan
skaltskyldig än som avses under a) och b) förvärvar Illlgång. som är nedskriven
vid förvärvet, och avstår från att begära avskatlning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
avskatlning avses att den skattskyldige tar upp nedskrivningens belopp som
inläkt av rörelse för det år då förvärvet ägde rum.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=39 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fill 28
S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.2' Till
intäkt av rörelse hänföras sanitliga intäkter i penningar eller varor, som
influtit i rörelsen. Detla innebär, att intäkten skall vara av sådan
beskaffenhet, att den normall är alt räkna med och ingår såsom ett led i den
förvärvsverksamhel, varom fråga är. Hit räknas alltså inflytande betalning för
varor eller produkter, som den skattskyldige för i handel eller tillverkar, och
gäller detta även för det fall. att rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen
//// annan låter i överiålelsen ingå befintliga varor eller produkter. Denna
överlåtelse utgör då så att säga den sista 21 Senaste lydelse 1979:1149,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Till
intäkt av rörelse hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har
influtit i rörelsen. Detta innebär, ull intäkten skall vara av sådan
beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår .so») ett led i den
Ifrågavarande förvärvsverksamheten. Hit räknas alltså inflytande betalning för
varor eller produkter, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det
sagda gäller även då rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen låter
befintliga varor eller produkler ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör
då så att säga den sista affärs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>affärshändelsen i hans rörelse, Däremol räknas Icke hit
sådan inläkl, som lill den skaltskyldige kan inflyta vid sidan av rörelsen
eller utanför vad som normalt är alt anse såsom driftinkomst, såxom exempelvis
vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen
avsedda fasfigheter eller andra tillgångar - angående för sådant bruk avsedda
maskiner och andra inventarier så ock patenträtter och liknande tidsbegränsade
rättigheter ävensom hyresrätter och rättigheter av goodwills natur, se dock
andra och Iredje styckena hår nedan. Den intäkt, som erhålles genom en dyUk,
oberoende av rörelsen wer,s/<7//(/avyttring, skall lagas i betraktande vid
inkomstberäkningen för förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhel och
bedömas efter de för denna förvärvskälla stadgade grunder. Såsom skattepliktig
intäkt räknas icke statligt avgångsvederlag i form av engångsbelopp lill
renskölselutövare i samband med att han upphör med sin renskötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till intäkt av rörelse hänförs inläkt vid avyttring av för
stadigvarande bruk avsedda maskiner och andra inventarier samt därmed vid beräkning
av värdeminskningsavdrag likställda tiUgångar (jfr punkterna 7 och 16 av
anvisningarna liU 29§). Till intäkt av rörelse hänförs även intäkt vid
avyttring av patenträtt eller Uknande tidsbegränsad rättighet. Detsamma
gäller intäkt vid avyttring av hyresrätt och av varumärke, firmanamn eller
annan rättighet av goodwills natur. Om beräkning i vissa fall av inläkl vid
överlåtelse av skepp</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>händelsen i hans rörelse. Däremot räknas inle hit sådan
inläkt, som kan inflyta lill den skaltskyldige vid sidan av rörelsen eller
ulanför vad som normall är att anse som driftinkomst, t. ex. vid avyttring av
personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter.
Intäkt, som erhålls genom en sådan oberoende av rörelsen gjord avyttring, skall
las upp som inläkt vid beräkning av realisationsvinst enligt 35 och 36 S§. Som
skatlepliklig intäkt räknas inte statligt avgångsvederlag i form av
engångsbelopp lill renskölselutövare i samband med att han upphör med sin
renskötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av
värdeminskningsavdrag. Om beräkning i vissa fall av inläkt vid överlåtelse av
skepp och luftfartyg m. m. finns bestämmelser i 2 § lagen (1966:172) om avdrag
för avskrivning på skeppskonirakl m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och luftfartyg m. m. finns bestämmelser i 2§ lagen
(1966:172) om avdrag för avskrivning på skepps-kontrakt m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattskyldig,
som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall
såsom inläkl av rörelsen upplaga vad som influtit vid försäljning av sådan
fastighet eller del därav, oberoende av sättet för fastighetens förvärvande och
tiden för innehavet, varefter frågan om och i vad män nettointäkt uppstått
genom försäljningen kommer alt bero på resultatet av rörelsen i dess helhet
under beskattningsåret. Därvid iakttages utöver vad som gäller enligt
anvisningarna till 27 § följande. Om fastighet, som utgör lagertillgång i
tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, förvärvals innan
rörelsen påbörjats, beräknas faslighetens värde vid fiden för rörelsens
påbörjande på samma sått som vid beräkning av realisationsvinst enligt
punkterna 1 och 2 av anvisningarna lill 36 §. Delta värde ulgör faslighetens
uppräknade ingångsvärde i rörelsen även vid senare års laxeringar. Otn en
skattskyldig, som bedriver eller tidigare bedrivit rörelse, avyttrar fastighet
eller del av fastighet som han för stadigvarande bruk använt I rörelsen,
skaliden del av försäljningssumman som belöper på sådana till fasligheten hörande
tUlgångar, vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföras eller
hänförts till maskiner och andra inventarier (jfr punkterna 7 och 16 av
anvisningarna till 29§), upptagas såsom intäkt av</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattskyldig, som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter, skall som intäkt av rörelsen ta upp vad som har
influtit vid försäljning av sådan fastighet eller del därav som utgör omsättningstillgång
i rörelsen, varefter frågan om och i vad mån nettointäkt har uppstått genoni
försäljningen kommer att bero på resultatet av rörelsen i dess helhet under
beskattningsåret. Ulöver vad som gäller enligl anvisningarna fill 27 § skall
därvid iakttas följande. Om fastighet, som utgör omsättningstillgång i rörelse,
har förvärvats innan rörelsen påbörjades, beräknas fastighetens värde vid
tiden för rörelsens påbörjande på samma säll som vid beräkning av
realisationsvinst enligl punkterna 1 och 2 fl av anvisningarna lill 36 §. Delta
värde ulgör fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen även vid senare
års taxeringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rörelse, varemot återstående delen av försäljningssumman
skall upptagas såsom intäkt av tillfäUig förvärvsverksamhet, I den mån de i 35
§ angivna fönilsättniiigarna för skattepliktig realisatioiLSviiist föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avyttras
fasiig/iet som ulgör omsättningstillgång i rörelse skall värdeminskningsavdrag
som belöper på tid före avyttringen återföras till beskallning I rörelsen.
Utskiftar svenskl aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tillgång på annat
säll än genom sådan fusion som avses i 28 S 3 mom, och skulle vid en
försäljning av tillgången köpeskillingen ha varil skatlepliklig i förvärvskällan,
anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst, som om
tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid
utskiftningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 29
S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, 22 Har annan fastighet helt eller delvis använts i
ägarens egen rörelse, får hyresvärdet av vad så använts Icke avdragas såsom
omkostnad i rörelsen. Detta hyresvärde har näm-ligen icke upptagits såsom
inkomst av annan fastighet (jfr punkt 1 av anvisningarna till 24 S). Avkastningen
av fastigheten kommer i stället lill synes som en del av rörelseinkoms-ten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den
skaltskyldige i rörelse, som av honom utövats, för förädling eller förbrukning
tillgodogjort sig produkter frän egel jordbruk eller någon dess binäring eller
frän eget skogsbruk eller råämnen från egen eller av honom brukad, i rörelsen
ej använd fastighet, skall, såsom av 21 och 24 §§ framgår, värdet av sådana
produkler eller rååninen i vissa fall upptagas såsom inläkt av fastighe-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Har annan fastighet helt eller delvis använts i ägarens
egen rörelse, får hyresvärdet av vad som på detta sätt använts inte dras av som
omkostnad i rörelsen. Detta hyresvärde har nämligen inte tagits upp som
inkomst av annan fastighet (jfr punkt 1 av anvisningarna lill 24 S). Avkastningen
av fastigheten kommer i stället till synes som en del av rörelseinkoms-len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige i rörelse, som har utövats av honom,
för förädling eller förbrukning tillgodogjort sig produkler från eget jordbruk
eller någon dess binäring eller från eget skogsbruk eller råämnen från egen
eller av honom brukad, i rörelsen inle använd fastighet, skall. som framgår av
21 och 24 SS. värdet av sädann produkter eller råämnen i vissa fall tas upp
som intäkt av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>•Senaste lydelse 1972:741,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten. Sker så, får samma värde avföras såsom omkostnad i
rörelsen. Detsamma gäller, om han i rörelsen tillgodogjort sig produkter av
annan rörelse, som han utövat och som. efter ty i 18 § sägs. är att anse som
särskild förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller
bärodling får efter den skattskyldiges egel val avdragas antingen i sin helhet
för det år kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning
fördelas kostnaderna på ett anlal år i följd sä att de kan i sin hel/tel
avdragas under den tidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar.
Föreskrifterna i punkt 16 sjätte stycket äga motsvarande tilllämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, (7.23 Kostnaden för anskaffande av maskiner och andra
för stadigvarande bruk avsedda inventarier avdrages i regel genom årliga värdeminskningsavdrag
antingen enligl beslämmelserna nedan i denna punkt för planenlig avskrivning
eller jämlikt reglerna i punkl 4 för räkenskapsenlig avskrivning. Äro tillgångar,
varom nu är fråga, underkasiade hastig förbrukning, vilket vanligen kan anses
vara fallet, när de beräknas hava en varaktighetstid av högst tre år. må dock
oavsett om planenlig eller räkenskapsenlig avskrivning tilllämpas under
anskaffningsårel av-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 Senaste lydelse av förutvarande punkt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fastigheten. / sådant fall får samma värde dras av som
omkostnad i rörelsen. Detta gäller också, om han i rörelsen har tillgodogjort
sig produkler av annan av honom utövad rörelse, som är att anse som särskild
förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för
yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skatlskyldiges eget val
(/r(7.v av antingen i sin helhet del år då inköpet eller planteringen har ägt
rum eller genoni årliga värdeminskningsavdrag. Värdcminskningsav-draget
beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av odlingens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har
färdigställts. Procentsaisen för värdeminskningsavdrag bestäms efter den tid
odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 16 sjätte
och sjunde styckena skall tilläinpas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag
enligl bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 eller om
reslvärdeavskrivning i punkt 5. Kan inventariernas ekonoiniska livslängd antas
uppgå till högst tre år. får emeUertid hela utgiften för deras anskaffande dras
av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske I fråga om inventarier
av mindre värde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 a 1976:85,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dragas hela kostnaden för deras anskaffande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har fåmansföretag anskaffat inventarier, som uteslulande
eller så gott som uteslutande äro avsedda för företagsledares eller honom
närslående persons privata bruk, får avdrag 50772 här avses ej åtnjutas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkl 4 tolfte styckei)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående avdrag för nedskrivning av värdet å rättigheter
till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligt ej fullgjorda köpekontrakt stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkt 4 första stycket)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. 2'' Skatlskyldig må, efler därom hos taxeringsnämnd
eller, om besvär anförts, länsrätt framstäUt yrkande, berättigas all under
förutsättning av motsvarande avskrivning i räkenskaperna tills vidare åtnjuta
avdrag för avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier ( enlighel med bestämmelserna nedan i denna punkt för</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett fåmansföretag anskaffat inventarier, som
uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedda för företagsledares eller
honom närslående persons privata bruk, medges inte avdrag på grund av
anskaffningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade
inventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sista stycket av
anvisningarna till 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av
inventarier, skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den
taxerade inkomsten har beräknats liU lägre belopp än annars skulle ha sketl
eller medfört en ökning av förlust som berättigar till avdrag enligl bestämmelserna
i lagen (1960:63) om rätt till förlusluljämning vid taxering för Inkomst.
Invenlariernas anskaffningsvärde minskal med medgivna värdeminskningsavdrag
utgör del skattemässiga restvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Skaltskyldig kan efler yrkande hos taxeringsnämnd
eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges räll all tills vidare få
avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna
anvisningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning/ör detta
gäller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) att den skaltskyldige har haft ordnad bokföring som
avslutas med</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 Senaste lydelse 1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räkenskapsenlig avskrivning. Såsom förutsättning härför
skaUgälla all den skattskyldige haft ordnad bokföring, som avslutas medelst
vinst- och förlustkonto, samt all tillfredsställande utredning föreligger om
vad som återstår i beskattningsavseende oavskrivet av anskaffningsvärdet å
ifrågavarande tiUgångar samt dessa ävensom avskrivningar å desamma i den
skatlskyldiges räkenskaper och i företedd utredning redovisas på sädanl säll,
att trygghet föreligger att vid avyttring av tillgångarna framdeles möjligen
uppkommande vinster ej skola undgå taxering.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkt 3 b fjärde slyckel)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såsom
tillgångs anskaffningsvärde skall anses, då tillgången förvärvals genom köp
eller byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga kostnaden för dess
anskaffande och, då tillgången annorledes övergått lill rörelsen, dess allmänna
saluvärde vid tiden för övergången. Dock skall iakttagas följande. Har tillgång
i samband med förvärv av den rörelse, vari den nyttjas, erhållits annorledes ån
genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, där ej särskilda
omständigheter /;// annat föranleda, såsom anskaffningsvärde för tillgången
anses det belopp som kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet för
överlåtaren. SkuUe det i någol fall befinnas, anden skattskyldige eller någon,
som står honom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>årsbokslut;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all
tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemässiga
restvärde;</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) att
inventarierna och avskrivna<br>
belopp redovisas på ett sådant sätt i<br>
den skattskyldiges räkenskaper och i<br>
företedd utredning att trygghet före<br>
ligger all vinsler vid avyllring av<br>
tillgångarna inte undgår beskattning;<br>
samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e) att
- om den skaltskyldige inte<br>
upprättat årsbokslut för det närmast<br>
föregående räkenskapsåret - det bok<br>
förda värdet av inventarierna före<br>
avskrivning bestämts med utgångs<br>
punkt i inventariernas skattemässiga<br>
restvärde vid beskattningsårets in<br>
gång.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som anskaffningsvärde/ör inventarier skall anses, då
inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den
verkliga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på
annai sätt, deras marknadsvärde vid liden för förvärvet. Dock skall följande
iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, 50777 den skaltskyldige har
förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång,
skall, 0771 inte särskilda omsländigheter/örrt77/e(fer annat, som
anskaffningsvärde för inventarierna anses del/ör den tidigare ägaren gällande
skattemässiga restvärdet. Har den skallskyldige eller någon, som står honom
nära, vidtagit åtgärd för alt den skattskyl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nära, vidtagit åtgärd för att den skallskyldige skall
kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligl, och
kan del antagas alt della skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån
i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas. Såsom
anskaffningsvärde för tillgång, som moderbolag eller övertagande förening
övertager från dotterbolag eller överlåtande förening vid sådan fusion, som i
28 S 3 mom. första eller andra stycket avses, skaU anses det belopp, som vid
fusionslill-fällel kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkt 4 femte styckei)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skattskyldig beträffande under beskattningsåret
anskaffade tillgångar tidigare åtnjutit i punkt 2 av anvisningarna till 41 §
omförrnäll avdrag å värdet av rättighet till leverans av tillgångar enligt ej
fullgjorda köpekontrakt, skall vid beräkning av avdrag för värdeminskning med
30 procent av anskaffningsvärdet såsom anskaffningsvärde anses den verkliga
kostnaden minskad med det tidigare jämlikt nyssnämnda stadgande åtnjutna
avdraget. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om investeringsfond /
enlighet med vad för sådan fond finnes stadgat tagits i anspråk för avskrivning
av under beskattningsåret anskaffade tillgång-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre
anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas all detla har skett
för att bereda obehörig förmän i beskattningsavseende åt någon av dem, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som anskaffningsvärde för inventarier, som moderbolag
eller överlagande förening övertar från dollerbolag eller överlåtande
förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom., anses del skaltemässiga
restvärdet vid fusionstillfällel hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning
avseende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som
anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad ined det tidigare
tnedgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsfond eller Uknande
avsättning tagils i anspråk för anskaffning av inventarier under
beskattningsåret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(punkt 4
andra - fjärde och sjätte -elfte styckena)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avskrivning å här ifrå-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avskrivning får för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gavarande tillgångar må för vissl beskattningsår åtnjutas
med högst trettio procent för år räknat av summan av bokfört värde å
tillgångarna enligl balansräkningen för närmasl föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet
å sådana under beskattningsåret anskaffade tillgångar, vilka vid utgången av
beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen. Vad sålunda stadgats skall
gälla oavsett när under beskattningsåret tillgångarna anskaffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hava under beskattningsåret tiUgångar av nu ifrågavarande
slag, som anskaffats före ingången av samma år, avyttrats eller hava dylika tUlgångar
gått förlorade, därvid för sistnämnda fall försäkringsersättning avtalats, må
särskilt avdrag/ör avskrivning åtnjutas med belopp motsvarande den i anledning
av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna intäkten. Därest skatlskyldig
erhållit avdrag / enlighet med beslämmelserna i detta stycke, skall underlaget
för beräkning av avdrag enligt nästföregående stycke fastställas till
motsvarande lägre belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskill hög
kostnad för tillgång betingals därav, att den skolat utnyttjas för ell
särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas
ö/7Vfla//<'7zn5/tillfällig, eller av annan liknande omständighet, må för det
beskattningsår, varunder tillgången anskaffats, avdrag göras vid
inkomstberäkningen för sådant överpris eller sådan merkostnad. Därest avdrag
som nu sagts medgivils, skall avdrag enligt bestämmelserna i and-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vissl beskattningsår örfli med högsl 30 procent för år
räknat av summan av bokförl värde på inventarierna enligt balansräkningen för
närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet på sådana under
beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång
fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under
beskattningsåret inventarierna har anskaffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har inventarier, som har anskaffats före
beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den
skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inventarier, som har gått
förlorade under beskallningsåret, medges ett särskilt avdrag med belopp
motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallet uppkomna
intäkten. Avdragel får dock inle översliga underlaget för beräkning av avdrag
enligt femte stycket. Har den skallskyldige fått avdrag som nu sagts skall
nämnda underlag fastställas till molsvarande lägre belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ett
särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott
på att de skaU utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en
konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande
omständighet, medges för del beskattningsår, varunder inventarierna har
anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan merutgift. Om avdrag som nu
sagls har medgivits, skall avdrag enligl bestämmelserna i femte stycket
beräknas på därefter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ra stycket beräknas å därefter återstående del av
anskaffningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oaktat vad ovan stadgas må avdrag medgivas för avskrivning
med belopp som erfordras för att det bokförda värdet icke skall översliga
anskaffningsvärdet å samtliga nu ifrågavarande tUlgångar, vilka vid utgången av
beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen, sedan å delta värde avräknats
en beräknad årlig avskrivning av tjugu procent. Visar skattskyldig att nämnda
tillgångars verkliga värde understiger även sålunda beräknat värde, må avdrag
medgivas jämväl för härav betingad ytterligare avskrivning. Vid tillämpning av
bestämmelserna i detla stycke skola i fråga om anskaffningsvärde och
anskaffningsår för tillgångar, som övertagils genom sådan fusion, som i 28 § 3
mom. avses, de i fusionen deltagande företagen anses som en skaltskyldig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret,
avyttras, förloras eller såsom för rörelsen obrukbara utrangeras under samma
år, må avdrag åtnjutas för anskaffningsvärdet eller oavskriven del därav. Med
avyttring likställes del fall, att tillgång uttages ur rörelsen för alt
tillföras annan rörelse, som utgör särskild förvärvskälla, eller för att
nyttjas för annat ändamål. Att belopp, som erhålles vid avyttring av tiUgång, i
sin helhet skall upplagas såsom inläkt av rörelse, därom stadgas i punkl 1
andra slyckel av anvisningarna lill 28 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna verkställt
avskrivning med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återstående del av anskaffningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett vad ovan föreskrivs får avdrag för avskrivning
medges med belopp som erfordras för alt det bokförda värdel inte skall
överstiga anskaffningsvärdet av samtliga m-ventarier, vilka vid
beskattningsårets utgång tillhörde rörelsen, sedan/rön detla värde har
avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skaltskyldige
att invenlariernas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknal värde,
medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av detta. Vid
tillämpning av bestämmelserna i detla stycke skall i fråga om anskaffningsvärde
och anskaffningsär för inventarier, som har övertagils genom sådan fusion som
avses i 28 § 3 mom., de i fusionen deltagande företagen anses som en
skattskyldig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då inventarier, som /iflr anskaffats under
beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under samma år, medges
avdrag för anskaffningsvärdet. Med avyttring likställs alt inventarier tas ut
ur rörelsen för alt tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för
annat ändamål. Av bestämmelserna i punkl 1 andra stycket av anvisningarna till
28 S framgår all belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet
skall tas upp som intäkt av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skatlskyldig gjort avskrivning med större belopp i
räkenskaperna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slörre belopp än det, varmed han äger åtnjuta avdrag vid
taxeringen, må den omständigheten att avdrag för avskrivning medgives tned
lägre belopp än vad i räkenskaperna avskrivits icke föranleda ändring av det
värde, vara räkenskapsenlig avskrivning beräknas. Avdrag för belopp, med vUkei
den skaltskyldige i räkenskaperna verkställt avskrivning ulöver vad vid
taxering blivit godkänt, må åtnjutas först sedan taxeringen i fråga blivit
slutligt avgjord och enligt särskild av laxerings-nämnd eller, om besvär
anförts, länsrätt godkänd avskrivningsplan, avseende en lid av minst fem år,
räknat från och med beskattningsåret efter del varunder avskrivningen i fråga
verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
omständigheten att vid tilllämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid
beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna ulgör
ej hinder för skattskyldig att efter övergång lill räkenskapsenlig avskrivning
utöver avdrag enligl räkenskaperna tillgodogöra sig från tiden före övergången
resterande, i räkenskaperna gjorda men ej vid beskattningen åtnjutna avdrag
antingen inom ramen för avskrivningsplan som av.ses i punkt 3 eller, med
taxeringsnämnds eller, om besvär anförts, länsrätts särskilda medgivande, på en
gång eller enligl särskild av vederbörande nämnd godkänd avskrivningsplan
avseende en tid av högst tio år. Efler övergång IiU räkenskapsenlig avskrivning
må dock i intet faU sådant avdrag tillgodonjutas, som avses i punkt 3 c tredje
stycket. 4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bil .</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ån han får dra av vid laxeringen, föranleder inte detta
att det värde, på vUket räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Del
överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit
slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt
år, räknat från och med beskattningsåret efler det under vilkel avskrivningen
i fråga verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten att vid tilllämpning av beslämmelserna
ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt
räkenskaperna utgör inle hinder för skatlskyldig att efter övergång till
räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra
sig avdrag för sädana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före
övergången men inle har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådant
belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5Q</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har före övergå„g till räkenskapsenlig avskrivning
skattskyldig vid taxeringen tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag än
enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan
tillgångens återstående värden enligt räkenskaperna och i beskattningsavseende,
det belopp, varmed tillgångens värde sålunda i beskattningsavseende
understiger värdet enligl räkenskaperna, upptagas såsom intäkt under det
första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om
den skattskyldige hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och
eff vart av de två närmasl följande åren. Vid tillämpning av detla stycke skall
även sådant på lidigare år enligt avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdrag,
som den skaltskyldige ej kunnat utnyttja, anses hava tillgodoräknats honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
aktiebolag eller ekonomisk förening, som åtnjuter avdrag för avskrivning å
maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i enlighel med
beslämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning, övertagit dylika tillgångar
genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. avses, och ha dessa tillgångar i
räkenskaperna upptagits fill högre värde än vad som enligt bestämmelserna i
punkl 3 b sisla stycket är att anse som anskaffningsvärde för bolaget eller
föreningen må företaget efter därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär
anförts, länsrätt framstäUt yrkande berättigas att även efter fusionen tillämpa
räkenskaps-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skattskyldig före övergång lill räkenskapsenlig
avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än
enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan
inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp,
varmed inventariernas skaltemässiga restvärde understiget det bokförda värdel,
las upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket
räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med
en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast
följande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har aktiebolag eller ekonomisk förening övertagit
inventarier genom sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom., och har dessa
inventarier i räkenskaperna upptagits till högre värde än vad som enligt bestämmelserna
i tredje stycket skaU anses som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen,
får företaget efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts,
hos länsrätt medges rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
avskrivning under förutsättning att skillnaden mellan det bokförda värdet och
anskaffningsvärdet, beräknat enligl Iredje stycket, las upp som intäkt under
det beskattningsår, då fusionen genom-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enlig avskrivning, under förutsättning att skillnaden
mellan värdel enligt räkenskaperna och anskaffningsvärdet, beräknat p(3 sätt i
punkt 3 b sista stycket sägs, upptages som intäkt under det beskattningsår, då
fusionen genomföres, eller, om företagel hellre viU, med en tredjedel.för
nämnda beskattningsår och ett vart av de två närmast följande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkt 5 iindra och Iredje styckena av anvisningarna till
22 §)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\'id restvärdeavskrivning får skattskyldig, under
förutsättning av motsvarande avskrivning i räkenskaperna, åtnjuta avdrag för
visst beskatt-/lingsår med högst 25 procent för är räknat av tillgångarnas
restvärde. Med restvärde förstås tillgångar/tas bokförda värde enligl
balansräkningen räkenskapsåret närmast före beskattningsåret med tillägg av
anskaffningskostnaden för tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret,
och med avdrag för belopp motsvarande vad som utgör inläkt i form av vederlag
för under samma år avyttrade, skadade eller förlorade tillgångar. Dock skall i
restvärdet ej inräknas anskaffningskostnaden för tillgång som anskaffats under
beskattningsåret och avyttrats, förlorats eller utrangerats under samma år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anskaffningskostnaden för maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier beräknas med</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förs, eller, om företaget begär det, med en tredjedel för
nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Vid restvärdeavskrivning medges den skattskyldige
avdrag för visst beskattningsår med högsl 25 procent för år räknat av
avskrivningsunderlaget för maskiner och andra inventarier. Avskrivningsunderlaget
utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid utgången av det närmast
föregående beskatt ningsåret med tillägg av anskaffningsvärdet för
inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av
detta fortfarande tillhörde rörelsen, och med avdrag för belopp molsvarande
vad som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier
som har anskaffats före beskattningsårets ingång och <span style='text-transform:
uppercase'>.vo7?j </span>har avyttrats eller förlorats under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visar den skaltskyldige att inventariernas verkliga värde
understiger det skattemässiga restvärdet efter avdrag enligt bestämmelserna i
första stycket, medges del ytterligare avdrag som motiveras av detla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivs om räkenskapsenlig avskrivning i punkt
4 andra-fjärde samt sjätte, sjunde och</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iakttagande i tUlämpliga delar av punkt 3 b sista stycket
av anvisningarna till 29 §. I övrigt gäller beträffande reslvärdeavskrivning
i tillämpliga delar vad som föreskrives om räkenskapsenlig avskrivning i punkt
4 tredje, femte och sjunde-elfte styckena av nämnda anvisningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5. -
Avdrag fär jämväl ske för värdeminskning, som patenträtt och liknande
tidsbegränsad rättighet 7/77-dergått på grund av minskning av giltighetstiden.
Del är härvid ulan belydelse om rörelseidkaren förvärvar rättigheten för all
utnyttja den vid tillverkning som han bedriver eller om han tillgodogör sig rättigheten
genom att överlåta utnyttjandet av denna till annan. Genom värdeminskningsavdrag
avdrages också kostnad för anskaffning av hyresrätt och av varumärke, firmanamn
eller annan rättighet av goodwills natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande värdeminskningsavdrag för tillgång som avses
i första styckei äga föreskrifierna i punkterna 3 och 4 motsvarande tUlämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom.
första eller andra stycket avses, övertager patenträtt, hyresrätt eller
tillgång av goodwills natur, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och
av vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet av tillgången så anses
som om bolagen eller föreningarna utgjort en skatlskyldig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2'' Kostnaden för anskaffande av byggnad, vilken
är avsedd för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nionde styckena gäller i tillämpliga delar också i fråga
om restvärdeavskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6, Avdrag enligt bestämmelserna i punkterna 4 och 5 får
även göras för utgifter för anskaffning av patenträtt och liknande
tidsbegränsad rättighet. Det är härvid utan betydelse om rörelseidkaren har
förvärvat rättigheten för all utnyttja den vid tillverkning som han bedriver
eller om han tillgodogör sig rättigheten genom att överlåta utnyttjandet av
denna till annan. Också utgifter för anskaffning av hyresrätt och av
varumärke./7r777(7 eller annan rättighet av goodwills natur dras av enligt de
nämnda beslämmelserna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. Utgifter för anskaffande av en byggnad, .som är avsedd
för använd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 Senaste lydelse av förutvarande punkt 5 1966:724.
2" Senaste lydelse 1975:259,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>användning i ägarens rörelse, avdrages genom årliga
värdeminskningsavdrag enligt föreskrifterna i denna punkl. Är fråga om rent
tillfälliga byggnader, avsedda all användas endasl ett fätal år. får dock byggnadskostnaden
i sin helhet avdragas för det år då anskaffningen ägt rum.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I byggnads anskaffningsvärde inräknas ej värdet av sådana
delar och tillbehör, som äro avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för
rörelseändamål, även om deras värde ingår i det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet härmed inräknas ej i värdet av industribyggnad
värdet av tillgångar avsedda förden industriella driften såsom maskiner, anordningar
för godstransport som t. ex. räls, traversbanor och hissar, behållare,
ställningar för lagring e. d. samt ej heller värdet av anordningar för
användningen av dessa tillgångar som l. ex. särskilda fundament. / byggnadens
värde inräknas vidare ej värdet av ledningar för vallen, avlopp m. m., avsedda
all direki tjäna den industriella driften, eller värdet av speciella
värmeanläggningar, ventilationsanordningar eller särskilda skorstenar för
avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. / värdel av byggnad
som är avsedd för affärsändamål inräknas exempelvis ej värdet av hyllor, diskar
eller annan butiksinredning, rulltrappor m. m. Tjänst-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning i ägarens rörelse, dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss
procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från
den tidpunkl då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är
avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock aiiskaffningsutgifteriia i
sin helhet dras av det år dä byggnaden anskaffades.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte
utgifterförsådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna
byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinventarier). I enlighet
härmed räknas som byggnadsinventarier i en industribyggnad tillgångar avsedda
för den industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport
som t, ex, räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.
d.. samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda
fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vallen, avlopp
m. m., avsedda alt direkt tjäna den industriella driften, och speciella
värme-anläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande
av gaser och annat som alstras vid produktionen. .S'o77i byggnadsinventarier i
en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar
eller annan butiksinredning, rulltrappor m. m. Tjänstgör en konstruktion, för
vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin
helhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gör konstruktion, för vilken byggnadsvärde fastställts
vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller lill viss del som maskin eller
redskap, säsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses
värdet av sådan konstruktion ej ingå i byggnadens värde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om tillgångar, vilkas värde enligl andra och
Iredje styckena ej inräknas i byggnadens värde, lillämpas i stället de föreskrifler
som enligl punkterna 3 och 4 gälla för beräkning av värdeminskningsavdrag m.
m. för maskiner och andra inventarier I rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av punkl
\b fjärde slyckel framgär, att värdet av vissa till marken hörande anordningar
inräknas i anskaffningsväru?t för byggnad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller lill viss del som maskin eller<br>
redskap, såsom kan vara fallet med<br>
oljecisterner och siloanläggningar,<br>
anses en sådan konstruktion 5077/<br>
byggnadsinventarier.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremol</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inräknas
i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är
nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström eller gas och annan Uknande anordning.
Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads
användning för rörelseändamål som byggnadens aUmänna användning fördelas
mellan hygg-nadsinventarier och byggnaden iförhållande till hur stor del av
ledningen som tjänar rörd.seändamålet respektive byggnadens aUmänna
anviind-tting. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier
om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga
till rörelseändamålet. Om Ulgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar
kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin
helhet hänföras till byggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om byggnadsinventarier fillämpas de föreskrifler
som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk
av.sedda inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 16 iredje stycket framgår att utgifter för vissa
lill marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åven om de icke ingå i byggnadsvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdeminskningsavdrag
för byggnad beräknas på eti anskaffningsvärde, bestämt enligt de grunder som
angivas i punkt 3 b sisla styckei. Har byggnad förvärvats tillsammans med den
mark, på vilken den är belägen, anses så stor del av faslighetens
anskaffningskostnad belöpa • på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den
återstående delen av anskaffningskostnaden för fasfigheten visas mera avsevärt
över-eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden
beräknade värdet jämkas. Till anskaffningsvärdet räknas även de kostnader för
fill- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad uppförts av den<br>
skaltskyldige, är byggnadens an<br>
skaffningsvärde den skattskyldiges<br>
utgifter för uppförande av byggna<br>
den. Till anskaffningsvärdet hänförs<br>
även utgifter för fill- eller ombygg<br>
nad. Har en byggnad förvärvats<br>
genom köp, byte eller därmed jäm<br>
förligt fäng, skall den verkliga utgif<br>
ten utgöra anskaffningsvärdet. För<br>
värvades byggnaden tillsammans<br>
med den mark på vilken den är<br>
belägen, anses så stor del av vederla<br>
get för fastigheten - iförekommande<br>
fall efter avdrag för egendom som<br>
avses i 2 kap. 3 § jordabalken -<br>
belöpa på byggnaden, som det vid<br>
fasfighetstaxeringen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fastställda</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>byggnadsvärdet
utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligl denna beräkning
anses belöpa på byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget
för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden
erhålls. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna beräkning
inle anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt
över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden
beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skaltskyldige eller någon, som
står honom nära, vidtagU åtgärder för ati den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att
della har skett för att åt någon av dem bereda obehörig för-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligl
avskrivningsplan till viss procent av anskaffningsvärdet. Procentsatsen för
vär-deminskningsa vdraget bestämmes efter den tid byggnaden anses kunna
utnyttjas. Vid denna bedömning skola beaktas jämwä/sådana omständigheter som
att byggnadens ekonomiska varaktighetstid kan antagas komma att röna
inflytande av framtida rationaliseringar, förändringar med hänsyn IiU
teknikens utveckling, omläggning av verksamhei och liknande. Är på grund ay
särskilda omständigheter av annan arl än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen
begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tagas även härliU.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i
skälig mån jämkas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haren investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits /
anspråk för anskaffning av en byggnad, skaUsom anskaffningsvärde för byggnaden
anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det ianspråktagna
beloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en byggnad liU en ny ägare på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
på byggnaden som skulle ha lUlkommtt den förre ägaren om denne fortfarande
hade ägl byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en
övertagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en
överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en
byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid
skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan
antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens
utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund
av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för
rörelsen begränsat till förhållandevis kort lid, skall hänsyn las även IiU
detta. Sä kan vara fallet exempelvis dä fråga är om en byggnad för utnyttjande
av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om byggnad för
utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då byggnad, som är belägen på
annans grund och som användes i rörelse, vid nyltjanderätlens upphörande icke
skall lösas av jordägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skatlskyldig
får i fråga om byggnad, som är avsedd alt användas i hans rörelse, göra avdrag
inom avskrivningsplanen - utom/ör åriiga värdeminskningsavdrag - med 10
procent av den på planen upptagna kostnaden för ny-, fill- eller ombyggnad.
Avdraget fördelas med 2 procent under vart och ett av de fem första
beskattningsåren räknat från och med det år då kostnaden nedlagts. Överlåtes
byggnaden inom denna tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande sätt
tillgodoräkna sig de avdrag som återstå för överlåtaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrangeras eller nedrives i rörelse använd byggnad, får
avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, i den mån
detta belopp överstiger vad som influtit vid avyttring av byggiiadsniaterlaller
o. dyl. i samband med ulrangeringen eller rivningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. 27 Punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna lill 22 S
äger motsvarande tUlämpning belräffande inkomst av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. - Kostnaden för anskaffande av sådana markanläggningar
på faslighel. avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra
styck-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 Senaste lydelse 1976:1094. 2« Senaste lydelse 1969:363,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är belägen pä annans mark och som används i rörelse, vid
nyltjanderätlens upphörande Inte skall lösas av jordägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd att
användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga
värdeminskningsavdrag - med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för
ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent
för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den tdl- eller ombyggda
delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får
denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utrangeras
C77 i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivel
av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som Inflyter genom
avyttring av byggnadsmaterial c. d. i samband med ulrangeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. Punkl 1 sjunde styckei av anvisningarna till 22 S
tillämpas också belräffande inkomst av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. Utgifter för anskaffande av sådana markanläggningar på
fastighet, avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra stvcket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>et, avdrages genoin åriiga värdeminskningsavdrag
c77/ig(/örc5/cri/fer-na i denna punkt. Avdrag medgives endasl för sådan kostnad
som bestrilts av den skattskyldige och avser arbete, vilket utförts under tid
han ägt fastigheten, /iir fråga om rent tillfälliga anläggningar, avsedda att
användas endast ett fåtal år, får anskaffningskostnaden i sin helhet avdragas
för det år dä anläggningen anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ anskaffningsvärdet för markanläggningar inräknas
kostnaden för sådana markarbeien genom vilka marken göres plan eller fast,
såsom röjning av träd, buskar och annat, schaktning av jord- och bergmassor,
uppförandet av stödmurar och torrläggning av marken. Till anskaffningsvärdet
föres även kostnaden för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på
fastigheten. Vidare inräknas i anskaffningsvärdet kostnaden för olika
anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner,
parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga
anläggningar för personal, planteringar e. d. samt, i den mån de ej vid
fastighetstaxering äro att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och
tunnlar e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot inräknas ej i anskaffningsvärdet för
markanläggningar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag
medges, om inle annat följer av sjätte styckei, endast för sådana utgifter som
har bestrilts av den skaltskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten
som har utförts under tid då han har ägl fastigheten. Avdraget beräknas enligt
avskrivningsplan till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av
anläggningens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkl då
anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, .som är avsedd all
användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras
av det år då anläggningen anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TiU
markanläggning hänförs så-dant markarbele som behövs för att marken skaU göras
plan eller fasl, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annat som
tidigare Aar funnits på fastigheten, uppförandet av stödmurar och torrläggning
av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar såsom vägar,
kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,
fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för
personal, planteringar e. d. samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering år
att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU markanläggning hänförs inle sådana anordningar som är
avsedda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnaden för följande slags tillgångar - även om deras
värde ingår i det vid fastighetstaxeringen fastställda markvärdet - nämligen
anordningar, avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra
inventarier i rörelse, eller sådana inventarier som användas för viss
verksamhet såsom fundament e. d., induslrispår, traversbanor samt ledningar
för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m. m. Ej heller inräknas kostnaden för
stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar. På dessa slags
tillgångar tillämpas föreskrifterna om värdeminskningsavdrag för maskiner och
inventarier i punkterna 3 och 4.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att användas tillsammans med vissa maskiner eller
andra/ör5fflrf/gvara7t-de bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana
inventarier som används för viss verksamhei såsom fundament e. d.,
industrispår, traversbanor samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström,
gas m. m. (markinventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och
andra jämförliga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning
som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en
byggnads allmänna användning fördelas mellan markinvenlarier och byggnaden i
förhållande IiU hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten
bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen
skaU dock i sin helhet hänföras till markinventarier om ulgifterna för
ledningen tiU minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga IiU den på
fastigheten bedrivna verksamheten. Öm utgifterna tUl minst tre fjärdedelar kan
anses hänförliga IiU byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet
hänföras IiU byggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifler som
enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har en
investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en
markanläggning, skall sorn anskaffningsvärde för markanläggningen anses den
verkliga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av det
ianspråktagna beloppet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anskaffningsvärdet för markanläggningar inräknas ej
heller kostnaden för sådana anordningar, som ingå i det vid
fastighetstaxeringen åsatta markvärdet, såsom ledningar för vatten, avlopp,
elektrisk ström, gas m. m. samt andra därmed jämförliga anordningar som äro
nödvändiga för en byggnads allmänna användning. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag
skall värdet av dessa slags anordningar inräknas i avskrivningsunderlaget för
byggnad. Dock gäller att, om på samma faslighet kostnaden för de ledningar som
avses i detla stycke vid sammanläggning med kostnaden för sådana ledningar
som avses i närmast föregående stycke kan antagas understiga en fjärdedel av
det sammanlagda kostnadsbeloppet för ledningarna, även de i detta stycke
åsyftade ledningarna få i avskrivitingshänseende hänföras till maskiner och
inventarier enligt nästföregående stycke. Vid det omvända förhållandet skola
ledningarna i sin helhet hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag
enligt första stycket för årlig värdeminskning av markanläggning beräknas enligl
avskrivningsplan på ett avskrivningsunderlag, som molsvarar tre fjärdedelar
av anskaffningsvärdet. Avdragel utgör för år räknat 5 procent av avskrivningsunderlaget,
oavsett om anläggningens varaklighetstid är längre eller kortare än tjugo år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har rörelsefaslighet övergått lill ny ägare på annat sätt
än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren
tiUgodoräkna sig</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en rörelsefastighet till en ny ägare på annat sätt
än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de
värde-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de värdeminskningsavdrag för markanläggning på fastigheten
som skulle ha tillkommit förre ägaren, om denne fortfarande ägt fastigheten.
Har däremot fastigheten, övergått till ny ägare genom köp. byle eller därmed
jämförligt fäng, får överlålaren göra avdrag för vad som kvarstår oavskrivet i
beskattningsavseende av avskrivningsunderlaget. Vad nu sagls 0/7! oavskrivel
restvärde tillämpas även när den på fastigheten bedrivna rörelsen nedlägges
och fastighetens markanläggningar på grund därav sakna värde för fastighetens
ägare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskningsavdrag för markanläggning som skulle ha
tillkommit den förre ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad
nyss sagts gäller ocksä om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar
en fastighet från ett dotterbolag el/er en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28 § 3 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en fastigiiet lill en ny ägare genom köp. byle
eller därmed jämförligt fäng. får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra
avdrag för den del av det avskriviiingsbara anskaffningsvärdeiför vilkel han
inte lidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den pä fasligheten
bedrivna rörelsen läggs ned och faslighetens markanläggningar på grund därav
saknar värde för fastighetens ägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 30 S</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.2'' Vid
beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av
livförsäkringsanstaU skall följande iakttagas.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=103>
<tr>
<td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av
värdel av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i
rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fasfighetsförvaltning med undantag
av den del av intäkten som belöper pä pensionsförsäkringar, vilka anstalten
meddelat direkt eller meddelat i äterförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av
eller vid uppskrivning av värdel av annan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd faslighel. I bruttointäkten upplages</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vidare
hyresvärde av faslighet. som</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som utgör omsättningstillgång I för-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>använls
i försäkringsrörelsen. Har</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>säkringsrörelsen skall punkt I fjärde</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>livförsäkringsanstalt
hos utländsk</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket av anvisningarna till
28 >></span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkringsanstalt
återförsäkrat di-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillämpas. I bruttointäkten
upptages</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rekt
meddelad eller i återförsäkring</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vidare
hyresvärde av faslighel. som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 Senaste Ivdelse 1969:749.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åt inländsk försäkringsanstalt med- använts i
försäkringsrörelsen. Har<br>
delad annan försäkring än pensions- livförsäkringsanstalt hos utländsk<br>
försäkring utan att hos sig behälla försäkringsanslalt återförsäkrat di-<br>
premiereserven, anses som räntein- rekt meddelad eller i återförsäkring<br>
läkt ränta pä värdet av återförsäkra- ät inländsk försäkringsanstalt med-<br>
rens ansvarighet enligt den räntefot delad annan försäkring än pensions-<br>
som legat lill grund för premieberäk- försäkring utan att hos sig behålla<br>
ningen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>premiereserven, anses som räntein-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>täkt ränta
på värdet av återförsäkra-rens ansvarighet enligt den räntefot som legat lill
grund för premieberäkningen. Från bruttointäkten får avdragas dels ränla på
gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill
omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än
inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels
belopp varmed värdet av annan fillgång än inventarium eller för stadigvarande
bruk i rörelsen avsedd faslighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent
av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om individuell livförsäkring, individuell annan
personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig,
sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående bruttointäkt
göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring,
som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6
§ lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring fastställts för januari
månad under laxeringsårel. Avdragel skall för varje försäkring beräknas till
helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla
individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller
samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som
samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla
gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt
detta stycke får icke överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till
vilken avdragel hänför sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel
som tillkommer försäkringstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill 35 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.'
Avyttras jordbruksfastighet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
5A:fl//viss del av vederlaget w/d</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
fastighet, som ingått i den skatt- avyllring av fastighet enligt punkt 10</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skyldiges
rörelse, skall, såvida viss av anvisningarna till 21 §,punfct 4 av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del av vederlaget enligt punkt 4 av anvisningarna till
24 § eller punkt 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3" Senaste lydelse 1976:343.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anvisningarna lill 21 S eller punkl 1 av anvisningarna
till 28 S ulgör inläkl av jordbruksfastighet eller rörelse, denna del av
vederiaget icke medräknas vid beräkning av realisationsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. a. '' Skall vid beräkning av realisationsvinst på
grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastrghelen upptagas
som inläkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna
till 35 S) får i omkostnadsbeloppel icke inräknas kostnad som hänför sig lill
sådan del av fasligheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt
reglerna för maskiner och andra inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förbättringskostnad enligl punkt 1 räknas även
kostnad, som under lid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i
förekommande fall del därav beräknats enligt 24 S 2 eller 3 mom., har nedlagts
på reparation och underhäll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån
den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre
skick än vid förvärvet samt kostnad för reparation och underhåll för vilken
avdrag inle medges på grund av föreskrifierna i 25 S 2 mom. första slyckel b)
eller c) och för vilken bidrag ej utgäll. Förbättringskostnad, .som icke
uppförts pä avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig
reparations-eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppel endasl
för år då de nedlagda koslnader-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iivuiivisningarna lill 28 § tas upp som intäkt av
fastighet eller av rörelse. medräknas 7'77/e denna del av vederlaget vid
beräkning nv realisationsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 a. Skall vid beräkning uv realisationsvinst på grund av
avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten tas upp som
intäkt av fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 S)
får i omkostnadsbeloppet inle inriiknas utgift som hänför sig till sädan del av
fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för
maskiner och andra/ör./nrf/t;-varaiide bruk avsedda inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förbättringskostnad enligt punkl 1 räknas även
kostnad, som under tid. dä inläkt av avyttrad faslighel eller i förekommande
fall del därav /7(7r beräknats enligl 24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation
och underhäll av fasfigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade
egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än
vid förvärvet, samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inle
medges på grund av föreskrifierna i 25 S 2 mom. första styckei b) eller c) och
för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, .som /77/c har uppförts
på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller
underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de
nedlagda kostnu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 Lydelse enligt prop, I9,S(),'SI:.32,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na uppgått lill minsl 3 000 kronor. Kostnad enligl
föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normall anses
nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall skall sådan
kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varav
framgår vilkel arbete som utförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omkostnadsbeloppel</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minskas
med värdeminskningsavdrag m. m.. som belöper på lid före avyttringen av
fastigheten, såsoni avdrag på grund av avyttring av skog. avdrag för
värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken
eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte styckena och punkt 7
av anvisningarna till 22 § samt/;H77A:f 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna
till 29 §), På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för
värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkl 3 tredje stycket och punkl 4 iredje
styckei av anvisningarna till 22 §. punkt 2 och punkt 3 andra styckei av
anvisningarna lill 25 S och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna lill 29
S). dock inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>derna har uppgått till minst 3 000 kronor. Kostnad, som
liar uppförts pä avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då
kostnaden /7(7r uppförts på planen. 1 andra fall skall sådan kostnad normalt
anses nedlagd när faktura eller räkning liar erhållits, varav framgår vilket arbete
som /7(7r utförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har faslighel varil föremål för förbättringsarbete eller
därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens
byggnadsrörelse skall - med iakttagande av de begränsningar som har angetts i
föregående stycke - som förbättringskostnad räknas del belopp som enligl
punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 § har tagits upp som intäkt i
rörelsen på grund av byggnadsarbetet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omkostnadsbeloppel</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskas med värdeminskningsavdrag m. m.. som belöper på
tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av
skog. avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning
av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkterna I, 4. 7 och 9 av
anvisningarna till 22 S saml punkterna 1. 8. och 16 av anvisningarna lill 29
S). Pä samma sätt skall omkostnadsbeloppel minskas med avdrag för värdeminskning
av byggnad m. m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 S, punkterna
la. 2b och 4 av anvisningarna till 25 S samt punkterna 7 och 16 av
anvisningarna till 29 S). dock inte för år då avdraget har understigit 3 000
kronor. Omkost-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för år då avdragel understigit 3 000 nadsbeloppet
skall minskas även kronor. Omkostnadsbeloppet skall med belopp varmed
fastigheten har minskas även med belopp varmed avskrivits i samband med
ianspråk-faslighelen avskrivits i samband med lagande av investeringsfond
e. d. ianspråktagande av investeringsfond e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av omkostnadsbeloppel skall fastighet, som
förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet
skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år
1952. Hånsyn skall vid vinstberäkningen icke lagas lill koslnader och avdrag
som belöper på tid före är 1952. Dock får del vid förvärvet erlagda vederlaget
för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att
köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med
ledning av taxeringsvärdet för faslighel, i vilken den avyttrade egendomen
ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har fastighet vid avyttringen innehafts mer ån tjugo år
får den skaltskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upplaga ett belopp
motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före
avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts
år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endasl 133 procent av
taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde
som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke
lagas till kostnader och avdrag, som belöper på lidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej äsatt tjugo år före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har avyttrad fastighet förvärvals genom arv eller
testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den
skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för
fastigheten vid närmast föregående köp, byle eller därmed jämförliga fång
eller i stället för ett med slöd av föregående stycke framräknat värde, som
ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före del
är då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskaltehänseende gällande
värde, förutsatt all dödsfallet ägt rum efler år 1952. Ägde dödsfallet rum
efler år 1970 får dock som ingångsvärde upplagas endast 133 procent av
taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt året före det år då dödsfallet inträffade, får
molsvarande värde uppskaltas på sätt som angives i femte stycket sista
meningen. Har ingångsvärdet upptagils med stöd av bestämmelserna i detla
stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke lagas fill kostnader och
avdrag, som belöper på tidigare är än årel före dödsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde
skall, såvida viss del av laxeringsvärdel avser egendom som i koslnadshänseende
hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr
punkt 1 av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del
därav som kan anses belöpa på egendoin av nyss angivet slag. Sådan reducering
skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den
avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av
värdeminskningsavdrag hänföres lill maskiner och andra inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke
iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års
fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med sä slor del därav som
vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres
till maskiner och andra inventarier, ulgör av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten. Vad nu sagts gäller åven om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller
senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid
avyttringen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från
skatteplikt. Kan den skaltskyldige visa alt den andel av taxeringsvärdet som
kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres fill maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela
vederiaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu
angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena
vid fastighetstaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inte
har bcriiknnts enligt trettonde stycket sista meningen- liksom tle
förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag fär ske
samt de värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska
omkostnadsbeloppel skall i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b
nedan riiknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen)
under den tid då fastigheten har innehafts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på
konsumentprisindex. RiksskaUeverket fastställer årligen omräkningstalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har avyttring av faslighel omfattat byggnad, som i
huvudsak är avsedd alt användas för bostadsändamål och som vid
avyttringstillfället varit eller hon vara äsatt ett taxerat byggnadsvärde av
lägst K) 01)0 kronor, avdrages yllerligare eit belopp av 3 001) kronor för
varje påbörjat kaleiulerär före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under
innehavstiden lunnits pa fastigheten. Om det laxerade byggnadsvärdet inte
uppgått eller bort uppgå till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje
påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats lill
stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än år 1952 och inte
heller för senare är än år 1980. Finns pä fasfigheten mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker
vinstberäkningen med utgångs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen
enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet
enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, fär avdrag enligt detla
stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före
dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivils eller förstörts genom brand eller
liknande, skall avdrag enligt detta stycke medges även för lid då denna byggnad
funnits pä fasligheten, om den skallskyldige inom ett är igångsatt arbete med
all uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år
tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges
avdrag enligl delta stycke endasl för lid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostadsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet
skall grundas på förhällandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den
skallskyldige så önskar skall dock så slor del av del för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppel- i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.
m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen
utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall
skall, om den skattskyldige önskar det och värdel av skogen och skogsmarken på
den avyttrade fastighetsdelen år mindre än 20 procent av värdet av hela
fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på
grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fätal
tomter avsedda alt bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10
procent av faslighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den
avyttrade fastighetsdelen ulan särskild utredning beräknas till 1 krona per
kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i de tre första meningarna av föregående stycke
föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt
faslighetsbildningslagen (1970:988).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härden skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som
avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av
det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppel - i förekommande fall
minskal med värdeminskningsavdrag m.m.- anses belöpa på den del av fastigheten som
ersällningen avser, som engångsersättningen ulgör av faslighetens hela värde
vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid
bedömningen av om omkostnadsbeloppel skall minskas med avdrag på grund av
avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fräga om del av fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skaltskyldige under innehavsfiden avyttrat del av
fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkoslnadsbelopp som
fär avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyllring av återstoden av
fasligheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppel
- i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m. m.
- för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna
andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen.
Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppel - i
förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela
fasligheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande
tillämpning om den skaltskyldige under innehavsliden erhållit engångsersättning
som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna lill 35 §. Har den skaltskyldige
under innehavsliden avstått från mark genom marköverföring enligt
faslighetsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av
fasligheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppel för den
lidigare avstådda marken som ersällningen i pengar utgjort av del totala
vederlaget för marken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknas omkostnadsbeloppel vid den slutliga avyttringen
med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyitringen,
markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de
två föregående styckena icke tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad för förbättringsarbete el-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad för förbättringsarbete el-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ler därmed
jämförligt reparations- ler därmed jämförligt reparations-<br>
och underhållsarbete, för vilket och underhållsarbete för vilket/ör-<br>
ersältning på grund av skadeförsäk- säkringsersättning eller annan skade-<br>
ring utgått, beaklas icke vid beräk- ersättning har utgått beaklas, såvida<br>
ning av realisationsvinst i vidare mån ersättningen inte räknas till skalte-<br>
än kostnaden överstigit ersättning- pliktig inkomst enligt denna lag, vid<br>
en. Har ersättning på gnmd av beräkning av realisationsvinst e77rfrt5/<br>
skadeförsäkring uppburits med stör- / den mån kostnaden har överstigit<br>
re belopp än det som gått ål för ersättningen. Har sådan skattefri<br>
skadans avhjälpande gäller följande. ersättning uppburils med större<br>
Fastighetens ingångsvärde, omräk- belopp än del som har gått ät för<br>
nat enligt fionde stycket till liden för skadans avhjälpande gäller följande,<br>
skadelillfället, minskas med skillna- Fastighetens ingångsvärde, omräk-<br>
den mellan ersättningen och kostna- nal enligt tionde styckei till tiden för<br>
den för skadans avhjälpande. För lid skadelillfället, minskas med skillna-<br>
efter skadelillfället ligger återstoden den mellan ersättningen och kostna-<br>
av det omräknade ingångsvärdet lill den för skadans avhjälpande. För lid<br>
grund för omräkning enligt tionde efter skadelillfället ligger återstoden<br>
styckei.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av del omräknade ingångsvärdet till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grund för omräkning enligt tionde styckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående
person faslighet till förelaget fär vid vinstberäkningen fastighetens
ingångsvärde icke</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=103>
<tr>
<td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beräknas
på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller
får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligl tolfte
stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta
stycke om det kan antagas alt avyttringen skett av organisatoriska eller
andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga fär lalan
icke föras.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. c.32
Vid avyllring av egendom som avses i 35 § 4 mom. iakttages följande. Har den
skallskyldige tidigare åtnjutil avdrag för värdeminskning eUer dylikt av
egendomen, minskas omkostnadsbeloppet med sådant avdrag, i den mån vid avyttringen
återvunna avskrivningar icke skola upptagas som intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse. Vad som förstås med i beskattningsavseende åtnjutet
värdeminskningsa vdrag framgår av 29 § 1 mom. andra slyckel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 c.
Vid avyllring av egendom som avses i 35 § 4 mom. iakttas följande. Har den
skaltskyldige tidigare medgetts avdrag för värdeminskning e. d. av egendomen,
minskas omkostnadsbeloppel med sådant avdrag i den mån vid avyttringen
återvunna avskrivningar inte skall las upp sominläkl av fastighet eller av
rörelse. Värdeminskningsavdrag, som den skaltskyldige har yrkat, skall anses
medgivet i den mån del har medfört att den taxerade inkomsten har beräknats
till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av förlust
som berättigar liU avdrag enligt beslämmelserna i lagen (1960:63) om rätt tUl
förlusluljämning vid taxering för inkomst.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fill 41
§</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.33 Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall
beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. För skaltskyldig, som haft ordnad
bokföring, skall beräkningen av inkomst ske pä grundval av hans bokföring med
iakttagande av beslämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning
enligt bokföringsmässiga grunder tages hänsyn till in-och utgående lager av
varor, däri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 Senasle lydelse 1976:343,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33 Senaste
lydelse 1979:612,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga
grunder. För skaltskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av
inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmelserna i
denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder
tas hänsyn lill in- och utgående lager av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=371>
<tr>
<td valign=top align=left height=371 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m.
m., saml till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager,
fordringar och skulder skall därvid upplagas värdet av närmasl föregående
beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41
§ om lager få i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller
skeppsbygge, på vilket den skaltskyldige utfört eller avser att ulföra arbete
i icke oväsentlig omfattning, utan hinder av alt den skaltskyldige avyttrat
skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess
skeppet eller skeppsbygget levererats till förvärvaren. Vad som avses med
skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och
halvfabrikat m. m., till pågående arbeten saml till fordrings-och skuldposter.
Värdet av utgående lager, pågående arbeten satnt fordrings- och skuldposter
bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som
värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter
tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående
arbeten samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41 § om lager/i7r i
varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilkel den
skaltskyldige har utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig
omfattning, utan hinder av att den skaltskyldige har avyttrat skeppet eller
bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller
skeppsbygget har levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår
av sjölagen (1891:35 s. 1). Inkomst av annan fasfighet som avses i 24 § 1 eller
3 mom. får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående
stycke. Har skattskyldig för vissl beskattningsår beräknal inkomst av annan
faslighel enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skallskyldige även för
nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om beslämmelserna
i 24 § 1 eller 3 mom. är tillämpliga det året. 1 frågaom fastighetsom avses i
24 § 3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endast i den mån
annat inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har det bokförda resultatet påver-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har det bokförda resultatet påver-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=104>
<tr>
<td valign=top align=left height=104 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upp
belopp, som inle skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som
borde ha medräknats, eller bland koslnaderna har tagits upp belopp, som inte
är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resulta-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kats av all bland intäkterna tagils kals av att bland
intäkterna//ar tagits</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upp belopp, som inle skall beskattas såsom inkomst, eller
uteslutits belopp, som bort medräknas, eller bland kostnaderna tagits upp
belopp som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet
jusle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ras så all del kan läggas lill grund för
inkomstberäkningen enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder
skall iakttas, all en inkomst skall anses ha åtnjutits under det är, då den
enligl vedertagen redovisningssed eller enligl vad som beträffande jordbruk är
allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu
inle uppburils kontant eller eljest kommil den skattskyldige fillhanda t. ex.
i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed
jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande
tUlämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande
ersättning frän fåmansföretag till företagsledare eller honom närstående
person fär dock åtnjutas försl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tet justeras så all del kan läggas lill grund för
inkomstberäkningen enligt denna lag. / de fall resultatet har påverkals av att
lager, pågående arbeten eller fordringspost har tagils upp med för lågt belopp
eller skuldpost med för högt belopp skaU dock på yrkande av den skattskyldige
justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån del är uppenbart
att denne - / överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag -
genom dispositioner i bokslutet avseende nämnda lUlgångs-och skuldposter eller
genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett skulle ha
kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter
justeringen. Om särskUda omständigheter föranleder det skall dock resultatet
justeras även i sådant fall.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder
skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år. dä den
enligt god redovisningssed eller enligt vad som belräffande jordbruk är allmänt
brukligt bör tas upp som inläkl i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte
har uppburits kontant eller eljest kommil den skaltskyldige tillhanda t. ex. i
form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed
jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tiUämpas också i
fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag
till företagsledare eller honom närslående person får dock åtnjutas försl under
det är då ersätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=137>
<tr>
<td valign=top align=left height=137 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del år
då räntan har betalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av föregäende stycke skall iakttas bl.
a. att värdel av avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett -
redovisas som fordran, såvida varorna levererats till den nya ägaren före
årets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
avverkningsrätt till skog upplåtils mot betalning, som skall erläggas under
loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influfit under samma är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om avdrag för kostnader</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om avdrag för koslnader</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=173>
<tr>
<td valign=top align=left height=173 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om beskattningsmyndighet, med frångående av den
skallskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för
ett år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett
senare år. skall vid inkomstberäkningen för det följande är, dä vinsten
redovisas i bokföringen, det sistnämnda årels bokförda resultat justeras på
sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Molsvarande
gäller för del fall, att beskattningsmyndighel ansett all en förlust, som är
i och för sig avdragsgill, inle får beaklas vid inkomstberäkningen för det
år dä den redovisats i räkenskaperna eller beskaltningsmyn-dighet i annat
fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under det år dä ersättningen har betalats ut eller blivit
tillgänglig för lyftning. 1 fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters
upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet del
förfaringssättet, alt fordringar las upp som inkomst under det år, dä de
uppkommer, och alt räntor hänförs fill inkomsten för det år, på vilkel de
belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen influtit under nämnda är
eller inle. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som lill större
eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt
hänföras lill del sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta pä lån ur slatens
lånefond för lån med uppskjuten ränla åtnjuts för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för reparation oeh underhåll av fastighet varav
intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gäller även punkt 7 åv anvisningarna
lill 25 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för
lyftning. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt
bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att
fordringar las upp som inkomst under det år, dä de uppkommer, och alt räntor
hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen
oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra
sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till slörre eller mindre del
belöper pä ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det
sistnämnda årels inkomst. Avdrag för ränta på län ur slatens länefond för lån
med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för reparation och underhäll av fastighet varav
intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gäller även punkl 8 av anvisningarna
till 25 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att det påverkar följande års inkomstberäkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3"* Den i räkenskaperna gjorda värdesällningen på
tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall godtas vid
inkomstberäkningen, om värdesättningen inte står i strid med vad nedan i denna
punkl eller i punkt 3 sägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de
lagerlillgångar, som ligger kvar i den skatlskyldiges lager vid
beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller
tillverkade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagret vid beskattningsårets utgång fär inte tas upp till
lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om
återanskaffningsvärdet pä balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i
förekommande fall efter avdrag för inkurans. För tillgångar, som den
skattskyldige framställt eller bearbetat, skall som anskaffningsvärde anses
direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetslöner) ökade med
ell tillägg som svarar mol den del av de indirekta tillverkningskostnaderna som
skäligen belöper på tillgångarna, därvid hänsyn dock inte behöver tas till
ränla på eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för inkurans medges inte med slörre belopp än vad
den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot
den konstaterade värdenedgängen på lagret på balansdagen. Oaktat vad nu sagls
medges dock avdrag för inkurans med fem procent av det lägsta av lagrets
anskaffnings- och åleranskaffningsvärden om detla inte framstår såsom uppenbart
opåkallal, eller med del högre procenttal som riksskatteverket kan ha angelt
för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skallskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lager av djur pä jordbruksfastighet eller i
renskötselrörelse får inte las upp till lägre belopp än fyrtio procent av den
genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den
ålderssammansättning varom fråga är. Regeringen eller efter regeringens
bemyndigande riksskatteverket fastställer för varje taxeringsår föreskrifter
för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t,
ex. i fråga om särskill dyrbara avelsdjur, får djuret las upp lägst till fyrtio
procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgårvärdet på lagret, beräknat lill anskaffnings-eller
återanskaffningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, till
lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena på lagren vid utgången av
de två närmasl föregående beskattningsåren (jämlörelseåren), får lagret vid
beskattningsårets utgång i stället tas upp till lägst ett belopp molsvarande
förstnämnda värde på delta lager efler avdrag med sextio procent av sagda
medeltalsvärde. Därvid skall lagren vid jämförelseårens utgång las upp till
anskaffningsvärdena eller, om återanskaffningsvärdena pä balansdagarna i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 Senaste lydelse 1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall
efler avdrag för inkurans. 1 fråga om djur på jordbruksfastighet eller i
renskölselrörelse gäller dock all värdel av djuren skall las upp till den
genomsnittliga produktionskostnaden eller till det allmänna saluvärdet eller -
i förekommande fall - till anskaffningsvärdet. Föreligger sådant fall att
sextio procent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdel av lagret vid
beskattningsårets utgång medges avdrag även för del överskjutande beloppet om
den skattskyldige avsatt motsvarande belopp i räkenskaperna lill
lagerregleringskonlo. Har avdrag medgivits för sädan avsättning skall
avsättningen återföras lill beskattning nästföljande beskattningsår, därvid
frågan om avdrag för förnyad avsättning till lagerregleringskonlo får prövas
enligt bestämmelserna ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatlskyldig, som ingär i en grupp näringsidkare mellan
vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i
huvudsak gemensam ledning), fär tillämpa reglerna i föregående stycke endast
under förutsättning att dessa lillämpas av samtliga företag som tillhör
gruppen. Vad nu har sagts gäller dock endasl i fräga om verksamhei i
förvärvskälla som har sådant samband med verksamheten i den skatlskyldiges
förvärvskälla all verksamheterna skulle ha ansetls utgöra en förvärvskälla om
de hade bedrivits av ell enda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingår råvaror eller stapelvaror i lagret, fär dessa varor
eller en del av dem las upp till lägst sjuttio procent av varornas värde
beräknal efler lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av
de närmast föregående nio beskattningsåren. Tillämpas denna regel får lagret
inte värderas enligt bestämmelserna i sjätte styckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det på grund av överenskommelse om återköp eller annan
omständighet uppenbart all vissa varor anskaffats för annat ändamål än all
ingå i den skallskyldiges normala verksamhei, skall bestämmelserna i
tredje-åttonde styckena inte tillämpas i fräga om dessa varor. Varorna får i sådant
fall inte tas upp lill lägre belopp än del lägsta av varornas anskaffnings-
eller åleranskaffningsvärden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skaltskyldige vid beräkning av inkomst av viss
förvärvskälla yrkat avdrag för avsättning till resullatutjämningsfond. som
avses i 41 d §, får lagret inte tas upp till lägre belopp än femtiofem procent
av det värde som enligt tredje-femte styckena skall ligga till grund för
lagervärderingen. Bestämmelserna i sjätte-åttonde styckena är inle tillämpliga
i nu angivna fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivits i föregående stycke gäller även i del
fall då den skattskyldige ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka
intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller förelag under i
huvudsak gemensam ledning) och något av dessa företag yrkat avdrag för
avsältning lill resullatutjämningsfond. En sådan avsättning skall dock beaktas
endasl om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den hänför sig till verksamhet i förvärvskälla som har sådant
samband med verksamheten i den skattskyldiges förvärvskälla att verksamheterna
skulle ha ansetls utgöra en förvärvskälla om de hade bedrivits av ett enda
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utan
hinder av vad som föreskrivits ovan i denna anvisningspunkt om den lägsta
värdesättning på lagret, som kan godtas vid inkomstberäkningen, får det lägre
värde på lagret godtas som den skattskyldige med hänsyn till föreliggande risk
för prisfall visar vara påkallat.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heter
till leverans av lagerlillgängar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (konlraktsitedskrlviiliig)
får godkännas endast i den mån det visas, att</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskrivning av värdet på rättig-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Nedskrivning av värdet på rättig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heter till leverans av lagerlillgängar enligl ej
fullgjorda köpekontrakt fär godkännas endasl i den mån det visas, all
inköpspriset för tillgångar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
sainma slag på balansdagen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inköpspriset
för tillgångar av samma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>understiger
del kontraherade priset,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slag på balansdagen understiger det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller del
görs sannolikt att sädant</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kontraherade priset, eller det görs</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=138>
<tr>
<td valign=top align=left height=138 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att inträffa
innan tillgångarna levereras eller säljs vidare av den skattskyldige i
oförändrat eller förädlat skick. Beträffande värdet pä rättigheter till
leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivninc; (kontrakisav-</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prisfall
kominer att inträffa innan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sannolikt att sådant prisfall
konuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgångarna levereras eller säljs vidare av den
skaltskyldige i oförändrat eller förädlat skick. Beträffande värdet på
rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan nedskrivning godkännas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>endast i
den män den skattskyldige</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skrivning) godkännas endasl i den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>visar, att
inköpspriset för tillgångar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mån den
skattskyldige visar, att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av
sainma slag på balansdagen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inköpspriset
för tillgångar av samma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>understiger
det kontraherade priset.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slag pä balansdagen understiger det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller det
görs sannolikt att sädant</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kontraherade priset, eller det görs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prisfall kommer
att inträffa innan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sannolikt att sådant prisfall
kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgångarna levereras,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
inträffa innan tillgångarna levere<br>
ras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, - Vad i punkt 2 iredje. sjätte</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Vad i punkt 2 iredje stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
åttonde styckena sägs angående</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>forsla
meningen samt sjätte och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del
lägsta värde pä skatlskyldigs</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åttonde
styckena sägs angående det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varulager,
som fär godtas vid</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lägsta värde
pä skattskyldigs varula-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomstberäkningen,
gäller inle i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ger som får godtas vid inkomstbe-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga om
penniiigförvaltandc jöre-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riikningen gäller inte i
fräga om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tags ocli
försäkrlng.sförctags place-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatlskyldigs
lager av aktier, obliga-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3''Senaste lydelse 1979:612,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringar av förvallade medel I aktier, obligationer,
länefordringar in. m. eller skatlskyldigs lager av fastigheter och liknande
tillgångar. Tillgångar av detta slag skall tas upp till del värde som med
hänsyn till risk för förlust, prisfall m. m. framstår som skäligt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tioner, länefordringar of/( liknande tillgångar
(värdepapper) och inte heller ifråga oiu lager av fastigheter och liknande
tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lager av värdepapper får inte tas upp till lägre belopp än
vad som med hänsyn till risk för prisfall m. m. framstår som skäligt. Dock
gäller att sådan aktie eller andel i fastighetsförvaltande företag, som enligt
punkl 3 fjärde slyckel av anvisningarna till 27 § skall anses utgöra
oinsätlnings-lillgång i rörelse, får värderas med iakttagande av de för lager
av fastigheter och liknande tillgångar nedan angivna grunderna. Nedskrivning
av andel i handelsbolag, som nu sagts, får ske endast om någon nedskrivning av
fastigheterna inle har skell i handelsbolagets räkenskaper.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lager av fastigheter och liknande tillgångar får inte las
upp till lägre belopp än 85 procent av summan av tillgångarnas
anskaffningsvärden. Har den skatlskyldige vid beräkning av inkomst av viss
förvärvskälla yrkat avdrag för avsättning till resul-tatittjämningsfond får
lagret dock inle las upp lill lägre belopp än 90 proceni av summan av
tillgångarnas anskaffningsvärden. Denna begränsning i nedskrivningsrällen
gäller även - under de förutsättningar som anges i punkl 2 elfte siyckei - om
ett förelag, som är i intressegemenskap med den skattskyldige, har yrkai avdrag
för avsättning tiU resultatutjämningsfond.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tUlämpning av föregående stycke beräknas
anskaffitingsvärdet enligt de grunder som anges i punkl 3 av anvisningarna tiU
22 §. Har tillgången övergått till ny ägare genom arv eller lestamenle eller
genoin bodelning i anledning av makes död, gäller för den nye ägaren samma rätt
tUl nedskrivning av tillgången som skulle ha tiUkommit förre ägaren om denne
fortfarande hade ägl tillgången.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av vad som föreskrivits i tredje stycket om
den lägsta värdesättning på lager av fastigheter och Uknande tillgångar,
som kan godtas vid inkomstberäkningen, får del lägre värde på lagret godtas
som den skattskyldige med beaktande av medgivna värdeminskningsavdrag och
föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat. Förvärvas aktie i svenskl
aktiebolag av skaltskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller
försäkringsrörelse, eller av annan skatlskyldig, för vilken aktien utgör
omsättningstillgång, och är det inte uppenbart alt den skatlskyldige därigenom
erhåller tillgäng av verkligt och särskilt värde för honom med hänsyn till hans
rörelse, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den
skallskyldige av medel, vilka fanns hos del utdelande bolaget vid förvärvet och
inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda all aktien vid
inkomstberäkningen för den skatlskyldige las upp lill lägre belopp än som
molsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sädan utdelning
skett, tagils upp till lägre belopp än den skatlskyldiges anskaffningskostnad,
får aktien vid utgången av del beskattningsår, under vilkel utdelningen äger
rum, inle las upp lill lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende
vid ingången av samma är med tillägg av ett belopp, som molsvarar skillnaden
mellan den skatlskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde,
dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning ulan alt del värde för
aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skatlskyldiges inkomst,
påverkas och medför della att den skattskyldige efler överlåtelse av aktien
eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas
det belopp som molsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detla stycke
anses i första hand gälla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra medel än sädana som motsvarar tillskjulet belopp.
Vad som sägs om aktie i detla stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk
förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 a. I frågaom skaltskvldiga, som hedriver byggnads- eller
aiilägg-iiingsrördse eller liaiilverks- eller koiisiilirörelse. godias den I
räkenskaperna gjorda redovisitingeii av pågående arbeten vid inkoinsitax-eringcn
om redovisningen inte står i strid ined bestäinmelserna i denna
anvisningspunkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller
bcstänimelscriia i Iredje, åttonde och nionde styckena. Belräffande arbeten,
som utförs lill fast pris. gäller bestänundserna i fjärde-tuomle styckena.
Enskild näringsidkare i vars verksamhet den årliga
hriillooin-sättnlng.sstiinmaii nonnall understiger ell gränsbelopp som
motsvarar 20 gånger del enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda
basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna
för arbeten som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten soiu införs
till fast pris.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett arbete anses utfört på löpande räkning om
ersäilitingeii ulesliilaiide eller så gott som iilesliilaiide fastställs på
grundval a\' ett på förhand besläml arvode per tidsenhet, den faktiska
lidsåtgången och - ( förekonimande fall - den skattskyldiges faktiska utgl fler
för arhctei. I annat fall anses arbetet infört till fäst pris.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning,
behöver inte las upp som tillgång. I stället skall som intäkt redovisas summan
av de belopp avseende arbetena som den</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatlskyldige har fakturerat under heskaiuiingsårct.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdet
av pågående arbeien som utförs lill fäst pris jår, såvitt gäller byggnads-
eller aiiläggiiiiigsrördsc, tas upp till lägst ett belopp motsvarande 85
proceni av de vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta koslnaderna
avseende de arbeten för vilka slutlig resullairedovisiiiiig då inte har sketl.
1 fråga om liaiilverks- eller koiisiilirörelse får värdel av pågående arbeten,
som utförs lill fast pris. las upp till lägst ett belopp luotsvaraiidc
saintliga vid bcskattiiliigsåreis utgång nedlagda direkta kostnader avseende de
arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte liar skell. Från
sistnämnda värde får avdrag åtnjutas med liögsl ett be/opp motsvarande
basbeloppet för den sisla månaden av räkenskapsåret. dock inle med högre belopp
än som svarar mot de direkta koslnaderna. Har den skaltskyldige erhållit
ersättning för arbete, som avses I della stycke, skall beloppet inte redovisas
som inläkl utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
direki kostnad anses iiiie värdel av den arbetsinsats som införs av den
skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år. Ar uppdragstagaren ett
handelsbolag skall som direki kostnad inte anses värdet av arbelsi/i-sals som
utförs av delägare I bolaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppgår
värdet av pågående arbeten i byggnads- eller anläggiiingsrö-rcLsc till lägre
be/opp än mcddta/el av värdena av sådana arbeten vid utgången av de två närmast
föregåen-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de beskattningsåren (jämförelseåren), får vårdel av
pågående arbeten vid beskattningsårels utgång tas upp till lägsl ell belopp
motsvarande skUlnaden mellan värdel av pågående arbeien vid nämnda tidpunkl
och 15 procent av jämfördseåreiis inedd-lalsvärden. BUr skillnaden negaliv får
beslämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 .sjätte stycket tillämpas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige åtagit sig all till fast pris utföra
vissl arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan
den skaltskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att bestämmelserna
ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för att bereda obehörig skatteförmån
åt den skatlskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. I
nu avsedda fall skaU den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas
efter vad som med hänsyn till omständigheterna framstår som skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtU att
slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat
slulre-dovisas eller faktureras skall som inläkt tas upp de belopp som skäligen
hade kunnat slulredovisas eller faktureras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan den skaltskyldige göra sannolikt att det belopp, .som
enligt bestämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten,
överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkom.sten
i skälig ulslräckning jämkas nedåt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder, såvitt gäller den nya lydelsen av punkt
1 andra stycket av anvisningarna till 20 §, i kraft dagen efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas i fråga om representation och liknande som
har utövats efter utgången av år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen i övrigt träder i krafl den 1 januari 1982 och
tillämpas första gången vid 1984 ärs taxering om inte annat följer av punkterna
1-5 nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Den nya bestämmelsen i punkt 2 sjätte slyckel av
anvisningarna till 27 §<br>
lillämpas inle i fråga om nedskrivning som har återförts fill beskattning
senast<br>
vid 1984 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Fysisk person som den 1 januari 1983 innehar en-
eller tvåfamiljsfas<br>
tighet som utgör omsättningstillgång i rörelse fär, såvida han varit bosatt på<br>
fastigheten under åren 1981 och 1982, vid 1984 års taxering som intäkt av<br>
rörelse ta upp belopp varmed fastigheten varil nedskriven vid utgången av år<br>
1982 (avskatlning). Sedan avskatlning skett anses fasfigheten inle utgöra<br>
omsätlningstillgång. Har fastigheten inte varit nedskriven vid utgången av år<br>
1982, skall fastigheten inte i något fall anses i tgöra omsättningstillgång
efter<br>
utgången av år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första stycket sagts gäller inte om fastigheten
under åren 1981 eller 1982 varit föremål för annat byggnadsarbete än normall
underhåll i byggnadsrörelse som bedrivs av den skattskyldige, dennes make eller
av fåmansföretag i vilkel den skattskyldige eller dennes make är företagsledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya bestämmelserna i punkt 3
fjärde stycket av anvisningarna till 27 § gäller endast i fräga om aktier och
andelar som har förvärvats efter utgången av år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sista meningen i punkt 4 nionde
slyckel och sisla meningen i punkt 4 tionde stycket av anvisningarna till 29 §
i den äldre lydelsen skall tillämpas i de fall då övergång från planenlig till
räkenskapsenlig avskrivning skett för beskattningsår, för vilket taxering sker
år 1984 eller - om den skattskyldige pä grund av förlängning av räkenskapsåret
inte skall taxeras nämnda år - år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom den nya lagen upphävs med
verkan fr. o. m. 1984 års taxering dels punkl 6 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1969:363) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), dels 9 § tredje
stycket lagen (1972:742) om ikraftträdande av lagen (1972:741) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om eldsvådefonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet eller nettointäkt av<br>
rörelse enligt kommunalskatlelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om<br>
statlig inkomstskatt medges avdrag enligt denna lag för belopp som har<br>
avsatts till eldsvådefond. Sådant avdrag medges även vid beräkning av<br>
nettointäkt av annan faslighet som avses i 24 § 1 mom. kommunalskattela<br>
gen. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokförings<br>
lagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot<br>
avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning
lill eldsvädefond för bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Eldsvådefond som avses i denna lag är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för inventarier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för byggnader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för markanläggningar och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för lagerlillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med inventarier, byggnader, markanläggningar och
lagertillgångar förstås vid fillämpning av denna lag tillgångar som vid
inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, byggnader, markanläggningar
respektive lager. Som inventarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt
6 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett
och samma beskattningsår<br>
inte översliga den skalteplikliga försäkringsersättningen eller annan ersätt<br>
ning för skada nämnda är på inventarier, byggnader, markanläggningar eller<br>
lagertillgångar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan<br>
olyckshändelse eller - såvitt avser inventarier och lagerlillgångar- som har<br>
förlorats genom statligt eller kommunalt förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med statligt eller kommunall förfogande jämställs
avyttring som sker under sådana förhållanden att statligt eller kommunall
förfogande i annat fall skulle ha kommit i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige på grund av förhållande som i första
stycket sägs medgivits högre avdrag för avskrivning av inventarier, byggnader
eller markanläggningar än han i annat fall varit berättigad till, skall
avdraget för avsältning till eldsvådefond begränsas i molsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avsättning till eldsvådefond för
lagerlillgängar fär inte överstiga ett belopp som molsvarar minskningen av
lagerreserven under beskattningsåret. Har lagret stigil i pris under
beskattningsåret får lagerre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>serven vid beskattningsårets ingång beräknas pä grundval
av den procentsats varmed lagret vid denna tidpunkt fakfiskt nedskrivits och
det åleranskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Eldsvådefond får tas i anspråk för följande
ändamål:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond för inventarier: för
avskrivning av inventarier samt för koslnader för reparation och underhåll av
inventarier;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvädefond för byggnader: för
kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en byggnad, som inle
ulgör omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av sådan byggnad;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond för markanläggningar:
för koslnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en
markanläggning, som inle ulgör omsättningstillgång i rörelse, och för
avskrivning av den del av en sådan markanläggnings anskaffningsvärde som fär
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond för lagerlillgängar:
för nedskrivning av lagerlillgångar med högst ett belopp motsvarande
kostnaderna under beskattningsåret för tillverkning eller anskaffning av sådana
fillgångar, dock att ett lägre värde på lagret i dess helhet vid
beskattningsårets utgång än som enligt eljest gällande regler är medgivet inte
godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp, som har avsatts lill eldsvådefond, får tas i
anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras, byggnader som
anskaffas och i övrigt kostnader som hänför sig fill lid efler bokslutsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skatlskyldige under ett beskattningsår då
ersättning för byggnader eller markanläggningar enligl 3 § första stycket skall
tas upp som skattepliktig inkomst anskaffat en byggnad eller en markanläggning
fär han - ulan hinder av vad i andra stycket sägs - ta belopp, som enligt
bestämmelserna i denna lag kunnat avsättas fill eldsvådefond för byggnader
respektive eldsvådefond för markanläggningar, i anspråk för avskrivning av
byggnaden respektive den del av anskaffningsvärdet av markanläggningen som får
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Därvid skall så anses som om
avsättning fill eldsvådefond har gjorts varefter beloppet omedelbart har tagits
i anspråk för sitt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
eldsvådefond får tas i anspråk för reparations- och andra underhållsarbeten på
en byggnad eller en markanläggning eller för avskrivning av sådana tillgångar
får den skaltskyldige, såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och
avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under del " sista året ta
eldsvådefonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av
kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de
ifrågavarande åren. Vad nu sagls gäller också i fräga om ny- eller ombyggnad av
farlyg eller luftfartyg eller i fråga om byggnadsinventarier och
markinventarier enligt kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Eldsvådefond får tas i anspråk endast för
avskrivning, nedskrivning eller<br>
kostnad i den förvärvskälla lill vilken avsättningen hänför sig. Riksskatte-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verket får dock, om det finns särskilda skäl. medge att
eldsvådefond. som har avsatts i viss förvärvskälla, fär tas i anspråk för
investering eller kostnad i annan förvärvskälla. Mot riksskatteverkets beslut
fär talan inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har eldsvådefond eller del av
sådan fond tagits i anspråk enligt denna lag. utgör det ianspråktagna beloppet
inle skattepliktig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter, för vilka fonden
har tagils i anspråk, vid taxeringen inle dras av som driftkostnad. Har fonden
tagits i anspråk för anskaffning av en anläggningstillgång, skall vid beräkning
av värdeminskningsavdrag som anskaffningsvärde för lillgängen räknas endasl den
del av utgifterna som inte har täckts av det ianspråktagna beloppet. Har fonden
tagits i anspråk för fillverkning eller anskaffning av lager, skall lagret
anses nedskrivet med det ianspråktagna beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid tillämpning av denna lag
skall ett lidigare lill eldsvädefond avsatt belopp anses ha tagits i anspråk
före senare avsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Eldsvådefond skall återföras till
beskattning om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fonden har
tagits i anspråk i strid med 4 och 5 SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hela eller den
huvudsakliga delen av den förvärvskälla, där avsättningen till fonden har
gjorts, under beskattningsåret har överlätils eller verksamheten har upphört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det förelag som
innehar fonden skall anses upplöst genom fusion enligt 14kap. aktiebolagslagen
(1975:1385) eller96 S 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78
S lagen (1955:416) om sparbanker och fonden inte enligl femte styckei har
övertagits av del överlagande förelaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslut har
fattals om all del företag som innehar fonden skall träda i likvidation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslul har
meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fonden inle har
tagits i anspråk senast under del beskattningsår, för vilket taxering sker
under iredje taxeringsåret efler del dä avdrag för avsättningen har medgetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med överiålelse som avses i första stycket 2) likställs
alt hela eller en del av den förvärvskälla där avsättningen har gjorts
tillfallit en ny ägare genom bodelning eller genom arv eller på grund av
förordnande i testamente. Riksskatteverket fär dock. om del finns särskilda
skäl. medge alt eldsvådefonden i stället för alt återföras till beskattning
övertas av förvärvskällans nye ägare. 1 fråga om sådant medgivande skall
beslämmelserna i 10 S tredje och fjärde styckena lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återföring till beskattning skall göras i den
förvärvskälla där avsättningen har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket kan, om det finns särskilda skäl, medge
alt eldsvådefond</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som skall återföras till beskallning enligl första styckei
6) fär behållas under viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för
vilkel taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för
avsättningen har medgetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sädan fusion, som avses i 28 S 3 mom.
kommunalskattelagen (1928:370). fär moderbolaget eller den övertagande
föreningen i beskattningsavseende överta eldsvädefond. Har fonden övertagits
skall del anses som om moderbolaget eller den övertagande föreningen har gjort
avsättningen under det beskattningsår, dä avsättningen skell hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen. Vad som har sagts nu gäller även i fräga om
fusion enligl 78 S lagen om sparbanker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första-femle styckena sägs om eldsvädefond skäll i
förekommande fall gälla en del av sädan fond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot riksskatteverkets beslut enligl andra och fjärde
styckena får talan inle föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 S Har eldsvådefond eller en del av sådan fond återförts
lill beskattning<br>
enligl 8 S skall som skallepliklig inläkt i den förvärvskälla, där avsättningen<br>
har gjorts, tas upp ell särskill tillägg som svarar mot trettio proceni av del<br>
återförda beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket kan, om del finns synnerliga skäl, medge
befrielse hell eller delvis från del särskilda tillägget. Mot riksskatteverkets
beslul får lalan inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer kan, om det<br>
finns särskilda skäl, medge att ett företags eldsvådefond hell eller delvis<br>
överläs av ett annat förelag. För ett sådant medgivande krävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt del ena företaget är
moderföretag och det andra företaget dess helägda dotterföretag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att båda förelagen är helägda
dotterföretag till samma moderföretag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att det ena företagel är ett
svenskt aktiebolag vars aktier lill mer än nittio proceni ägs av moderförelaget
tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda
dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat sädant aktiebolag
eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag
svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och med
helägl dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent
ägs av moderföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslul om överlagande av en eldsvådefond skall anges i
vilken förvärvskälla hos del överlagande företaget som fonden skall anses
avsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en eldsvädefond övertagits skall det anses som om del
övertagande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företaget gjort avsättning lill fonden vid den lidpunkt då
del överlåtande förelaget gjort avsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Skattskyldig, som vid beskattningsårets utgång
har en eldsvådefond eller<br>
som under beskattningsåret har avvecklat sin eldsvådefond, skall vid<br>
självdeklaration lämna uppgifter om fondens storlek, användning och<br>
avveckling. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som<br>
fastställs av riksskatteverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt
av jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse från mer än en
förvärvskälla, skall uppgifler som avses i första stycket lämnas särskilt för
varje förvärvskälla där avsättning har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I fråga om skattskyldiga som
taxeringsnämnden skall laxera till statlig inkomstskatt skall nämnden lämna
uppgifter till länsstyrelsen om skattskyldiga som vid beskattningsårets utgång
har eldsvådefonder eller som under beskattningsåret har avvecklat sina
eldsvådefonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Hos länsstyrelsen skall föras
register över eldsvådefonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk
författningssamling. I samband med ikraftträdandet iakttas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya lagen
fillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första
instans sker år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom denna lag
upphävs med verkan fr. o. m. 1984 års taxering förordningen (1959:168) om
särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar.
Avsättning lill särskild investeringsfond enligl nämnda lag fär göras sista
gången i bokslut lill ledning för 1983 års taxering. Bestämmelserna i nämnda
lag gäller dock alltjämt i fråga om belopp som har avsatts i bokslut till
ledning för 1983 och tidigare års taxeringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 3 § 3 och 4 mom. skall betecknas 3 S 4 och 5
mom.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de/5 all 3 S 1 och 2 mom., nya 3 S 4 mom., punkt 1 av
anvisningarna lill 1 S, anvisningarna lill 2 S och anvisningarna lill 3 S skall
ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt till 3 § skall fogas ett nytt moment, 3 mom., av
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom.2 Vad i denna lag sägs</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 mom. Vad i denna lag sägs<br>
skall, med den begränsning som gäller, med den begränsning som<br>
följer av vad nedan i 2-4 mom. följer av vad nedan i 2-5 mom.<br>
stadgas, äga tillämpning belräffande stadgas, belräffande all ackumule-<br>
all ackumulerad inkomst. rad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 moni. I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola
lagens bestäm<br>
melser gälla endast följande intäkter, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inläkt genom
ersättning för skada ä växande skog pä grund äv brand eller annan därmed
jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning samt intäkt
genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av
brand, slormfällning, torka, insektsskador eller dylikt eller av
vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning, allt under förutsättning
att intäkten icke föranleti avdrag för insättning å skogskonto;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intäkt i form
av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nylljanderäll eller
servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, intäkt i form av ersällning
som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken samt intäkt för
jordägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intäkt,
som uppkommil genom</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3). intäkt i form av
försäkringser-atl egendom tagits i anspråk genom sättning eller annan ersättning
för expropriation eller liknande förfa- skada på byggnader eller markan-rande
eller eljest avyttrats under läggningar, som har förstörts eller sådana
förhållanden att f/v// tvångs- skadats genom brand eller annan försäljning
mäste anses vara för han- olyckshändelse, eller inläkt, som har den, under
förutsällning alt intäkten uppkommil genom alt egendom har</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senastelydeise 1974:860,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1978:946,</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>icke
föranlett avdrag för insättning å skogskonto eller för avsättning lill
särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier ocb lagerlillgångar;</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=328>
<tr>
<td valign=top align=left height=328 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>tagits i anspråk genom expropriation eller
liknande förfarande eller eljest har avyttrats under sådana förhållanden alt
sådan tvångsförsäljning måsle anses föreligga, allt under förutsällning att
intäkten inte har föranlett avdrag för insättning på skogskonto eller för
avsättning till eldsvådefond;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inläkt i form
av skadesländ eller annan ersättning avseende inkomstbortfall till följd av
skador och intrång ä fastigheten, som föranletls av industriell eller därmed
jämförlig verksamhei;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inläkt vid
avyllring av djur i samband med upphörande av djurskötsel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intäkt vid
avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för stadigvarande
bruk i jordbruksfastigheten avsedda maskiner eller andra inventarier, vilka
icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag äro att hänföra till byggnad,
ävensom av varor och produkter i jordbruksfastigheten; saml</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7) intäkt,
som uppkommil därigenom att avsättning till särskilda investeringsfonder för
förlorade inventarier och lagertillgångar återförts till beskattning under
sådana förhållanden att, därest det återförda beloppet i stället utgjort
köpeskUling för de förlorade tillgångarna, köpeskUlingen enligl5) eller 6)
ovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock att ränta som tillägges det
återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7) intäkt, som har uppkommit genom att eldsvådefond har
återförts till beskattning på grund av att jordbruksdriften har upphörl eller
- såvitt avser eldsvådefond för lagerlillgångar - på grund av att djurskötseln
har upphörl, dock att särskilt tillägg på det återförda beloppet inle skall
anses utgöra sädan inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom. I fråga om inkomst av annan fastighet skall lagens
bestämmelser endasl gälla följande inläkler. nämligen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1) inläkt i form av försäkringsersättning eller annan
ersättning för skada på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts
eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse, under förutsättning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att intäkten inte har föranlett avdrag för avsättning till
eldsvådefond;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inläkl -
7 samband med avyttring av fastighet - genoni avyttriiigav maskiner och andra
för stadigvarande bruk avsedda inventarier, vilka i avskrivningshänseende Inle
hänförs till byggnad; saml</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intäkt,
som har uppkommit genom att eldsvådefond har återförts till beskattning på
grund av all hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan har
avvecklats, dock att särskilt tillägg på det återförda beloppet Inle skall
anses utgöra .sådan inkomst.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 mom. I fräga om inkomst av rörelse skola lagens
bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning,
som erhållits pä grund av avbrottsförsäkring eller såsom skadestånd eller
dylikt för inkomstbortfall i rörelsen fill följd av expropriation,
rekvisition eller annat liknande förfarande;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inläkl genom
vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhei, under
förutsällning all intäkten inte föranlett uppskov med beskattning enligl lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inläkt vid
överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande
rälfigheler av goodwills natur;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intäkt i form
av engångsersält-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3) intäkt i form av engångsersätt-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning, som har erhållits på grund av avbrottsförsäkring
eller .90771 skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelsen till följd
av expropriation, rekvisition eller annat liknande förfarande c//c'r inläkl i
foriu av försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på byggnader
eller markan -läggningar, som har förstörts eller skadats genoin brand eller
annan olyckshändelse, allt under förutsättning all intäkten inte har föranlett
avdrag för avsättning till eldsvådefond; 4) intäkt i form av engångsersåtlning
vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller
avlösning av rätt till royalty. allt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■•Senaste lydelse av förutvarande 3 mom, 1979:616,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>90</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under förutsättning att avyttringen eller avlösningen
sketl i samband med överiålelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=156>
<tr>
<td valign=top align=left height=156 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6)
intäkt, som har uppkommil genom att eldsvådefoiid. särskUd investeringsfond
för avyttrat farlyg eller särskild nyanskaffningsfond har återförts lill
beskattning på grund av all rörelsen har överlåtits eller nedlagts, dock alt
särskill tillägg eller ränta på det återförda beloppet inte skall anses
utgöra sådan inkomst.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5) intäkt vid avyllring, i samband med överlåtelse,
upplåtelse eller nedläggande av rörelse, av för stadigvarande bruk i rörelsen
avsedda maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av
värdeminskningsavdrag hänföras till byggnad, samt av andra varor och produkter
i rörelsen än ovan vid 4) avses; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6) intäkt, som uppkommit därigenom att avsättning till
.särskilda invesleringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar
eller för avyttrat fartyg eller tiU särskild nyanskaffningsfond återförts till
beskattning under sädana förhållanden att, därest det återförda beloppet i
stället utgjort köpeskilling för tillgångarna i fråga, köpeskillingen enligt 5)
ovan skulle ansetls såsom ackumulerad inkomst, dock alt ränta 5077; tillägges
del återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i denna lag stadgas om överlåtelse, upplåtelse eller
nedläggande av rörelse skall äga motsvarande tillämpning belräffande
rörelsefilial och rörelsegren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fill 1 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 .' Inkomst skall enligt denna lag anses hänföriig till
visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest
motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Engångsbelopp,
som uppbäres såsom ersättning för ärlig pension, skall i allmänhet anses
hänföra sig till tio är. Engångsbelopp, som beskat-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst
skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligl denna lag fordras, all inkomsten
hänför sig till minsl två beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Engångsbelopp, som uppbäres såsom ersättning för årlig
pension, skall i allmänhet anses hänföra sig lill tio är. Engångsbelopp, som
beskat-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tas med tillämpning av bestämmel- tas med tillämpning av
beslämmelserna i fjärde slyckel av anvisningar- serna i fjärde stycket av
anvisningarna lill 19 § kommunalskattelagen na lill 19 S
kommunalskattelagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Lydelse enligt prop, 1980/81:32,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=181>
<tr>
<td valign=top align=left height=181 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1928:370), skall icke anses såsom ackumulerad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ackumulerad
inkomst, som avses i 3 S 5 mom., skall anses hänföra sig till det antal år
den skallskyldige innehaft den avyttrade egendomen. Realisationsvinst vid
avyttring nv fastighet får dock inte fördelas på mer än fyra är i andra fall
än då</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1928:370), anses icke såsom ackumulerad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 4 mom,, skall anses
hänföra sig lill del antal år den skattskyldige innehaft den avyttrade
egendomen. Realisationsvinst vid avyttring av faslighel fär dock inle fördelas
pä mer än fyra år i andra fall än då</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vinsten
har uppkommit vid sådan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vinsten har uppkommit vid sådan<br>
avyttring som avses i 2S lagen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avyttring
som avses i 2S lagen<br>
(1978:970) om uppskov med be-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(1978:970)
om uppskov med be<br>
skattning av realisationsvinst eller då</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skattning
av realisationsvinst eller dä<br>
vinslen lill mer än hälften utgörs av</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vinsten
lill mer än hälften utgörs av<br>
återvunna avdrag för värdeminsk-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>återvunna
avdrag för värdeminsk<br>
ning av den avyttrade fastigheten.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning
av den avyUrade fasfigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intäkt av skogsbruk skall anses hanförlig till det antal
är som motsvarar förhällandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag,
och värdet av ett ärs skogslillväxt ä fastigheten.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ten. Har
skaltskyldig åtnjutit ackumulerad inkomst som nu sagts i egenskap av
delägare i handels- eller kommanditbolag, skall inkomsten anses hänförlie
till den tid han varil</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ackumulerad
inkomst, som avses</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ackumulerad inkomst, som avses<br>
i 3 S 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 § J</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>i 3 S 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 S 4<br>
mom. vid 2). 5) och 6). skall anses</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>mom. vid 2). 5) och 6). skall anses<br>
hänföra sig lill det anlal år den</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänföra sig till det antal är den<br>
skattskyldige bedrivit jordbruket el-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>skaltskyldige bedrivit jordbruket el<br>
ler rörelsen. Har skaltskyldig åtnju-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ler rörelsen. Ackumulerad Inkomst,<br>
tit ackumulerad inkomst som nu</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>som avses i 3 H 3 mom. vid2) och 3),<br>
sagls i egenskap av delägare i han-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>skall anses hänföra sig till det antal år<br>
dels- eller kommanditbolag, skall</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>den skattskyldige innehaft fastighe-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inkomslen anses hänföriig till den tid han varit delägare
i bolaget. Inkomsten skall dock anses hänföriig till kortare lid än den
skatlskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
varil delägare i bolaget, därest delägare i bolaget. Inkomsten skall<br>
han så yrkar och företer utredning dock anses hänföriig lill kortare tid<br>
om det antal år vartill inkomsten än den skattskyldige bedrivit jord<br>
hänför sig, eller eljest om det fram- bruket eller rörelsen eller innehaft<br>
stär säsom uppenbart att inkomsten fastigheten eller varit delägare i bola-<br>
hänför sig lill kortare tid,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>get,
därest han så yrkar och företer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredning om det anlal år vartill inkomsten hänför sig.
eller om del eljest framstår såsom uppenbart att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inkomsten hänför sig fill kortare fid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
jordbruk eller rörelse, som bedrivits av den ena av två makar, övertagils av
den andra maken, skall denne, om han sä yrkar, anses hava bedrivit jordbruket
eller rörelsen jämväl under den förstnämnda makens innehav av förvärvskällan,
under förutsättning att makarna då voro taxerade med tillämpning av 11 S 1 mom.
lagen om slallig inkomstskatt eller, därest andra maken haft inkomst, skulle
hava taxerats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag, som ägts av
den ena av två makar, övertagits av den andra maken saml när jordbruk, rörelse
eller andel i bolag i samband med den ena makens död överlagils av den andra
maken, och denne var ensam dodsbodelägare. Inkomst, som enligt iredje stycket
av anvisningarna lill 52 S kommunalskattelagen (1928:370) laxeras hos make.
skall icke lill någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i
tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga, vilka laxeras med tillämpning
av där angivna bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid skatteberäkning enligt 1 S</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid skatteberäkning enligt I S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall oskift dödsbo och den avlidne skall den avlidne
och dödsboet anses anses som en och samma skattskyl- som en och samma
skatlskyldig, dig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 2 S"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av nettobeloppet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid beräkning av nettobeloppet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av ackumulerad inkomst skall intäkt av ackumulerad inkomst
skall inläkl<br>
av skogsbruk i förekommande fall av skogsbruk i förekommande fall<br>
minskas med till intäkten hänförligl minskas med till intäkten hänförligl<br>
avdrag enligl punkl 7 eller 8 av avdrag enligt punkl 7 av anvisningar-<br>
anvisningarna till 22 S kommunal- na lill 22 S kommunalskatlelagen, i<br>
skallelagen, i den mån sådant avdrag den mån sådant avdrag medgetts vid<br>
medgivits vid inkomsttaxeringen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om intäkt genom avyttring av tillgång, vilken kan
vara föremål för värdeminskningsavdrag, skall såsom nettobeloppet av
ackumulerad inkomst i regel anses köpeskillingen efler avdrag för tillgängens i
beskattningsavseende oavskrivna värde. Motsvarande skall gälla vid avyttring
av sådan patenträtt eller liknande rättighet, som är all anse såsom vara i
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst genom avyttring
av andra varor eller produkter i rörelse än i nästföregående stycke sista
punkten sägs skall anses dold reserv i lagertillgångarna vid beskattningsårets
ingång. Den dolda reserven skall i regel beräknas till skillnaden mellan, ä ena
sidan, det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>''Senaste lydelse 1972:744,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>93</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lägsta av tillgångarnas anskaffningsvärde och
åleranskaffningsvärde efter avdrag i förekommande fall för inkurans saml, å
andra sidan, deras bokförda värde vid nämnda tidpunkt. Vid avveckling av
byggnadsrörelse, tomtstyck-ningsrörelse eller annan rörelse avseende
yrkesmässig handel med fastigheter ävensom penningrörelse skall dock såsom
dold reserv i regel anses skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde vid
beskatlningsärets ingång och deras bokförda värde vid samma lidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såsom
nettobeloppet av ackumulerad inkomst genoin avyttring av varor (inklusive djur)
och produkter i jordbruksfastighet skall anses dold reserv i tillgångarna vid
beskatlningsårels ingång. Den dolda reserven skall i regel beräknas lill
skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde och deras bokförda värde vid
nämnda tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den i räkenskaperna gjorda värdesättningen ä lagret
frångåtts vid inkomsttaxeringen, skall vid beräkning av dold reserv i slällel
för bokfört värde användas det i beskattningsavseende gällande värdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 3 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i 3 S 2 mom. vid 2) sägs angående intäkt av
jordbruksfastighet genom upplåtelse av nyltjanderäll skall icke gälla
beträffande upplåtelse av rätt all avverka skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses jämväl
vad skattskyldig erhåller för att han flyttar från lokal, använd i rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skadestånd eller (7777707! i 3 S.?</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med ersättning på grund av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mom. vid 3) omförmäld ersättning avbrottsförsäkring eller
skadestånd<br>
avses i första hand sådan ersättning c. d. enligt 3 S 4 mom. vid 3) avses i<br>
för inkomstbortfall som er/i(5//(;'5 med första hand sådan ersättning för<br>
anledning av exempelvis siadspla- inkomstbortfall som erhålls med<br>
nering eller gatureglering. Härmed anledning av exempelvis sladspla-<br>
Ukställes frivilligt överenskommen nering eller gatureglering. Härmed<br>
ersättning, vilken avtalals under /75m//5 frivilligt överenskommen er-<br>
sådana förhållanden all möjlighel sättning, vilken avtalals under sä-<br>
till tvångsåtgärder förelegal om fri- dana förhällanden all möjlighet till<br>
villig uppgörelse ej träffats.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tvångsåtgärder
förelegat om frivillig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgörelse inte träffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av bestämmelser-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid tillämpning av beslämmelser-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>na i 3 § 2
mom. vid 5) och 6) och 3 S.? na i 3 S 2 mom. vid 5) och 6). 3 $ 3 mom, vid 5)
skall med avyttring mom. vid 2) och 3 S 4 mom. vid 5) likställas förlust av
tillgång, därest skall med avyttring likställas förlust ersällning pä grund av
skadeförsäk- av tillgäng. 0771 ersällning på grund ring utgäll och ersällningen
icke av skadeförsäkring eller annan föranlett avdrag för avsältning till
ersättning för skada har utgått och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Senaste Ivdelse 1977:43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=299>
<tr>
<td valign=top align=left height=299 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättningen liiie har föranlett avdrag för avsättning
till eldsvådefond.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteberäkning för ackumulerad inkomst enligt 3 S 2
mom. vid 6) samt 3 S 4 mom. vid 4) och 5) fär ske endast under förutsättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 vid beskattningsårels utgång kvarvarande, //i/c
avyttrade inventarier och varor - frånsett tillgångar som vid upplåtelse av
rörelse har utarrenderats - är av endasl obetydlig omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att vid nämnda tidpunkt inte kvarstår avsättning,
som/trtr skett till lagerregleringskonlo. särskild nyan-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskilda investeringsfonder för förlorade Inventarier
och lagertillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteberäkning för ackumulerad inkomst enligt 3 S 2 mom.
vid 6) saml 3 S 3 mom. vid 4) och 5) får ske endast under förutsättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 vid beskattningsårets utgång kvarvarande. /cA-e
avyttrade inventarier och varor - frånsett tillgångar som vid upplåtelse av
rörelse utarrenderats - äro av allenast obetydlig omfattning,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=154>
<tr>
<td valign=top align=left height=154 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sa m t
att, såvitt avser rörelse, den skattskyldige inte under beskattningsåret har
börjat ny rörelse, som med hänsyn lill varusortiment eller liknande kan anses
utgöra fortsättning av den lidigare rörelsen. Ulöver vad i nästföregående
stycke sägs skall som förutsättning för skatteberäkning för ackumulerad
inkomst vid upplåtelse av rörelse gälla, alt upplåtelsen utgör ett led i
rörelsens avveckling.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att vid näninda lidpunkt icke kvarstår
avsättning, som sketl till lagerregleringskonlo eller särskild
nyanskaffningsfond eller som, till skaffningsfond, särskild
Invesle-ersättande av avyltral fartyg eller till ringsfond för avyttrat
farlyg eller ersättande av förlorade tillgångar i eldsvådefond,
verksamheten, sketl lill särskilda Invesleringsfonder för avyttrat farlyg
eller för förlorade inventarier och lagerlillgångar,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt att, såvitt avser rörelse, den skaltskyldige icke
under beskattningsåret börjat ny rörelse, som med hänsyn till varusortiment
eller liknande kan anses utgöra fortsättning av den tidigare rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har kommit ul frän trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas första gängen i fråga om beskattningsår för
vilkel taxering i första instans sker är 1984. Vad i lagen föreskrivs i fråga
om eldsvädefonder och särskilt tillägg vid ålerföring av sådan fond skall gälla
även i fräga om fonder enligt förordningen (1959:168) om särskilda
investeringsfonder för förlorade inventarier och lagerlillgängar och
räntelillägg vid ålerföring av sådan fond.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till
förlustutjämning vid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxering för inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 2 S
lagen (1960:63) om räll lill förlusluljämning vid taxering för inkomst' skall
ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Förlust, som berättigar lill</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1. Förlust, som berättigar till för-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlustavdrag,
skall beräknas på lustavdrag, skall beräknas pä grundgrundval av
den för förluståret val av den för förluståret avgivna avgivna
självdeklarationen men får självdeklaralionen men får bestäm-bestämmas lill
slörre eller mindre mas till slörre eller mindre belopp än belopp än vad
deklarationen utvisar. vad deklarationen utvisar. Avdrag Avdrag för sådan
värdeminskning för värdeminskning av tillgång i foreller dyl. som kan
förskjutas från ett värvskälla och på grund av avyttring år tiU ett annat
eller som avser till- av skog får dock inte tillgodoräknas gång, vid vars
försäljning eventueU den skallskyldige med slörre belopp vinst skall
bedömas enligt reglerna ån han har yrkat i deklarationen för för
skattepliktig realisationsvinsl, och förluståret. avdrag för värdeminskning
av byggnad, som utgör lagerilllgång, fär dock inte tillgodoräknas den
skaltskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för förluståret.
7"(7/ värdeminskningsavdrag som nu sagls räknas bl. a. avdrag för
värdeminskning av byggnad, av sådana maskiner och andra inventarier som
avskrivs enligt reglerna för planenlig avskrivning, av patenträtt eller
liknande tidsbegränsad rättighet och av varumärke, firmanamn eller andra
rättigheter av goodwills natur och även avdrag för minskning av skogs
ingångsvärde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Harsärskild nyanskaffningsfond eller fond för
återanskaffning av fastighet eller annan investeringsfond än allmän
investeringsfond återförts lill beskattning, skall vid beräkning av den
förlust, som berättigar till förluslav-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1978:5.3. 2 Senaste
Ivdelse 1979:617,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drag. bortses frän det belopp, som på grund av
återföringen upptagils som skatlepliklig inläkl. Vad nu sagls gäller endasl i
den män det till beskallning återförda beloppet inryms i den för förluståret
fastställda beskattningsbara inkomsten minskad, i förekommande fall. med
garanlibelopp för faslighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag. då
lagen enligl uppgift på den har utkommit frän trycket i Svensk
författningssamling, och lillämpas första gängen vid 1984 ärs taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 1, 2, 5, 9, 11, 13, 14 och 15 §§
lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller
av rörelse enligl kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
slallig inkomstskatt har svenskl aktiebolag, svensk ekonomisk förening och
svensk sparbank rätt till avdrag enligt denna lag för belopp som i
räkenskaperna har avsatts lill allmän investeringsfond. Sparbank får i
balansräkningen la upp allmän investeringsfond under benämningen
invesleringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ett företag under beskatt-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett företag kan för visst beskatt-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsåret haft nettointäkt av såväl ningsår inte få
avdrag för avsättning jordbruksfastighet som rörelse eller till allmän
investeringsfond i mer än har företaget bedrivit flera jordbruk en
förvärvskälla, eller flera rörelser, skall avdraget göras i den
förvärvskälla vars vid taxering lill statlig inkomstskatt beräknade
nettointäkt före avdraget är högst.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ Avdrag för avsältning till allmän investeringsfond
medges med högst hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst
avses årsvinsten enligt faslslälld balansräkning sedan årsvinsten, i den mån
den påverkats av nedan angivna posler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökats med
erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökats med
belopp som har avsatts lill allmän investeringsfond och annan liknande fond,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökats med
belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) minskats med resfituterade allmänna svenska
skatter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) minskats med belopp som enligl 6 § har återförts från
lagerinveste-<br>
ringskonlo jämte tillägg på sådant belopp samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) minskats med belopp som har</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>f) justerats med belopp som har<br>
föranlett höjning av årsvinsten på föranlett ändring av årsvinsten på<br>
grund av övertagande av allmän grund av överföring av allmän inves-<br>
invesleringsfond enligl 13 §. teringsfond enligt 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har belopp på lagerinvesteringskonto återförts till
beskattning medges,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utöver vad som följer av första stycket, avdrag för
avsättning till allmän investeringsfond med högst belopp som svarar mol det
återförda beloppet, i förekommande fall ökat med tillägg pä det återförda
beloppet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=381 height=35>
<tr>
<td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§
Allmän investeringsfond får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=138>
<tr>
<td valign=top align=left height=138 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a)
koslnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket belägen
byggnad, som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas som
bostad, och för avskrivning av ny-, lill- eller ombyggnad av sådan byggnad.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) kostnader för reparations- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra underhållsarbeten pä en här i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riket belägen byggnad, som inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ulgör omsätlningslillgång i rörelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller är avsedd att användas som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bostad, och för avskrivning av ny-,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till- eller ombyggnad av en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:106.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) avskrivning av inventarier som, om de inte utgör
transportmedel i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>internationell trafik, är avsedda att användas i
här i riket bedriven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och
kostnader för</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=120>
<tr>
<td valign=top align=left height=120 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c)
kostnader för främjande av skogsbruk eller underhåll av markanläggning här i
riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av
markanläggning som fär dras av genom ärliga värdeminskningsavdrag.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reparation av farlyg eller luftfartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) kostnader för främjande av skogsbruk eller /ör
reparalioits- och andra underhåUsarbeten på en här i riket belägen
markanläggning, som inte utgör omsättningstillgång i rörelse, och för
avskrivning av den del av ('77 sådan markanläggnings anskaffningsvärde som fär
dras av genoin årliga värdeminskningsavdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande
arbete eller tillred<br>
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) koslnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och utveck<br>
lingsarbete saml kostnader för ulbildning av arbetstagare hos företaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) kostnader för att främja avsättningen ulomlands av
varor som tillverkas<br>
här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp, som har avsatts till allmän investeringsfond, får
tas i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i
övrigt kostnader som hänför sig till lid efter bokslutsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ianspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som
anges i första stycket e) fär göras endasl av förelag som bedriver industriell
tillverkning. Ianspråktagande enligl första stycket e) och f) fär göras endast
efter medgivande av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ianspråktagande av allmän investeringsfond får inte avse
begagnade inventarier. I fräga om inventarier som företaget har
anskaffat frän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>näringsidkare med vilken företagel intressegemenskap får
fonden las i tillverkals under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om allmän investeringsfond enligl beslul enligt 4 S får
las i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget,
såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag pä grund av
arbetel inle redan har skett, under del sista året ta investeringsfonden i
anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för läckande av koslnaderna med
högsl ett belopp som svarar mot uppkomna koslnader under de ifrågavarande åren.
Vad nu sagts gäller ocksä i fräga om ny- eller ombyggnad av farlyg eller
luftfartyg eller i fråga om tillgångar som avses i punkt 3 tredje stycket och
punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 § saml i punkl 7 andra och
tredje styckena och punkt 16 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen (1928: 370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås
vid tilllämpning av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som
inventarier anses inle tillgångar som avses i punkt 5 av anvisningarna till 29
S kommunalskattelagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är förbundet i väsentlig ekonomisk anspråk endast om
inventarierna har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om allmän investeringsfond enligt beslut enligl 4 S fär
tas i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), fär företaget,
såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag pä grund av
arbetet inte redan har skett, under det sista året la investeringsfonden i
anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för läckande av kostnaderna med
högst ett belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren.
Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller
luftfartyg eller i fräga om byggnadsinventarier och markinveiitarier enligt
kommunalskattelagen (1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås
vid tilllämpning av första styckei tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligl de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som
inventarier anses inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29
S kommunalskattelagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=122>
<tr>
<td valign=top align=left height=122 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan
fem år har förflutit frän ingången av del kalenderår under vilkel inbetalning
lill konto för inveslering har gjorts, fär företagel utan särskilt tillstånd
ta ul medel som svarar mol trettio proceni av de inbetalade medlen minskat
med medel som under femårsperioden har betalats ul enligl 14 § första slyckel
(fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som företaget enligl 13
§ fjärde styckei har övertagit från annat företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har företaget tagit ut den fria</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har företagel tagit ut 777e(/É'/Hr den</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sektorn
eller del av denna, skall ell belopp som svarar mot tvä gånger de utbetalade
medlen tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden för ändamål som avses i
5 § första stycket a)-d).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>9S</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fria
sektorn skall under det beskattningsår, då Ullaget skell. ett belopp som svarar
mol tvä gånger de utbetalade medlen tas i anspråk av den allmänna
investeringsfonden för ändamål som avses i 5 § första stycket a)-d).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Allmän investeringsfond skall återföras lill
beskattning om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fonden har
tagits i anspråk utan tillstånd oeh det inle år fråga om fall som avses i 9 §
andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel har
tagits ul frän konto för investering med stöd av beslul enligl 4 § och en mot
de utbetalade medlen svarande del av fonden inle har tagits i anspråk i
enlighet med beslulet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel har tagits
ut från konto för investering med slöd av 9 § första stycket och fonden inle
har lagils i anspråk i enlighet med 9 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) företaget
har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på<br>
konto för investering,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=174>
<tr>
<td valign=top align=left height=174 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f) företaget
genom fusion enligt<br>
14 kap, aktiebolagslagen (1975:<br>
1.385). 96 « 1 mom. lagen (1951:308)<br>
om ekonomiska föreningar eller 78 H<br>
lagen (1955:416) om sparbanker<br>
skall anses upplöst och fonden inte<br>
enligt fjärde stycket har övertagits av<br>
det övertagande förelaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g) beslut har fattats att företaget<br>
skall träda i likvidation eller</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e) företaget
vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk eller<br>
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) företaget genom fusion enligt<br>
14 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:<br>
1385) dier 96 S 1 mom, lagen<br>
(1951:308) om ekonomiska före<br>
ningar skall anses upplöst och fon<br>
den inte enligt fjärde stycket har<br>
övertagils av det överlagande företa<br>
get eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g) företaget har beslutat träda i<br>
likvidation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>h) beslut har meddelais att företaget skall försättas i
konkurs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återföringen till beskattning skall göras i den
förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen kan. om särskilda skäl föreligger, medge att allmän
investeringsfond, som skall återföras lill beskattning enligl första stycket
e). fär behällas under viss fid. Efter utgången av denna lid skall den
kvarstående fonden återföras till beskattning i enlighet med vad nyss sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sådan fusion, som avses i 28 S</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sådan fusion, som avses i 28 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom, första eller andra stycket 3 mom,
kommunalskattelagen<br>
kommunalskattelagen (1928:370), (1928:370). fär moderbolaget eller<br>
fär moderbolaget eller den överta- den övertagande föreningen i be-<br>
gande föreningen i beskattningsav- skattningsavseende överta allmän<br>
seende överta allmän investerings- investeringsfond. Har fonden över<br>
fond. Har fonden övertagits skall det tagits skall det anses som om moder-<br>
anses som om moderbolaget eller bolaget eller den övertagande före<br>
den övertagande föreningen gjort ningen gjort inbetalning till riksban-<br>
inbetalning lill riksbanken den dag ken den dag då dotterbolaget eller<br>
då dotterbolaget eller den överlätan- den överlåtande föreningen gjorde<br>
de föreningen gjorde inbetalning- inbetalningen. Vad som har sagts nu<br>
en.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gäller även i fråga om fusion
enligl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78 § lagen om sparbanker.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första-fjärde styckena sägs om allmän
investeringsfond skall i förekommande fall gälla del av sädan fond,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbetsmarknadsstyrelsen kan, om särskilda skäl föreligger, medge att ett
företags allmänna investeringsfond helt eller delvis övertas av ett annat
företag. För sådant medgivande krävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att det ena
företaget är moderföretag och det andra förelaget dess helägda dotterföretag,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att båda
företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att del ena
företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs
av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ell eller flera av
dess helägda dotterföretag och del andra förelaget antingen är ett annat sädanl
aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av del föregåen-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av första styck-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de stycket avses med moderföretag el avses med
moderföretag svenskl svenskl aktiebolag, svensk ekono- aktiebolag, svensk
ekonomisk före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>misk förening eller svensk sparbank ning eller svensk
sparbank och med och med helägt dotterföretag helägl
dotterföretag svenskt aktie-svenskt aktiebolag vars aktier till bolag vars
aktier till mer än nittio mer än nittio proceni ägs av moder- proceni ägs
av moderföretaget, företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om överlagande av allmän investeringsfond skall
anges i vilken förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall
anses avsatt. Har det övertagande företaget förvärvskälla i inkomstslaget annan
fastighet men inte i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall
beslutet innehålla medgivande enligt 11 S tredje stycket att fonden fär
behållas viss fid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbanken skall pä framställning av det överlåtande
företaget överföra medel, som svarar mot den allmänna investeringsfond som
skall övertas med stöd av beslutet, från företagels konto för investering till
ett motsvarande konto för del övertagande företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har allmän investeringsfond över-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har allmän investeringsfond över-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tagils skall del anses som om/77orfer- lagils skall del
anses som om det<br>
företagel gjort avsättning till fonden övertagande förelaget gjort avsätl-<br>
och inbetalning till riksbanken vid ning till fonden och inbetalning till<br>
den tidpunkl dä del överiåtande riksbanken vid den tidpunkt dä det<br>
företaget gjorde avsättningen och överlåtande förelaget gjorde avsätt-<br>
inbetalningen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningen och inbetalningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 S Medel, som har inbetalals till konto för
investering, får utbetalas endasl</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=51>
<tr>
<td valign=top align=left height=51 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) om
allmän investeringsfond helt eller delvis har återförts lill beskattning,</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i fall som
avses i 8 S första styckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i fall som
avses i 9 S första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) om allmän investeringsfond /<br>
fall som avses i </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ förslå
slyckel<br>
a)-g} hell eller delvis har återförts<br>
till beskattning.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=53>
<tr>
<td valign=top align=left height=53 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) om
allmän investeringsfond helt eller delvis har överförts till annat företag
och medlen därför</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) om beslul har ineddelats att<br>
förelaget skall försättas i konkurs.</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=86>
<tr>
<td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
investering eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/) om
företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än hälften av det belopp
som företaget avser att avsätta till allmän investeringsfond</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ej om
allmän investeringsfond helt eller delvis har överförts till annat företag
och medlen därför skall skall överföras till annat företags
överföras till annat företags konto</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konto för investering eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) om företagel för visst beskattningsår inbetalat mer än
hälften av det belopp som företagel avser alt avsälla lill allmän
investeringsfond</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller för vilket avdrag vid taxeringen eller för vilket
avdrag vid taxeringen<br>
har medgetts enligt bestämmelserna har medgetts enligt bestämmelserna<br>
i2S,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i2S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före
senare inbetalade medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen
pä framställning av företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot
hälften av den återförda fonden i den män medlen inte tidigare har ätergått
till företaget. Sådant beslut fär inle utan medgivande av taxeringsintendent
fattas förrän taxeringen för det beskattningsår, då äterföringen har skett, har
vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i första stycket ej</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I fall som avses i första stvcket /)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall länsstyrelsen pä framställning skall länstyrelsen pä
framställning av<br>
av företaget beslula om utbetalning förelaget besluta om utbetalning av<br>
av det överskjutande beloppet.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
överskjutande beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 S Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän
investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna
investeringsfond skall vid självdeklarationen lämna uppgifler om fondens
storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall länuias i tvä exemplar pä
blankett enligl formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen
skall fogas besked frän riksbanken rörande insättning på konto för investering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Taxeriiigsiiämndeii skall. I fråga om företag som nämnden
skall taxera lill slallig inkomstskatt, lämna uppgifter till länsstyrelsen om
allmänna iiivesteruigsfonder som finns vid beskattitingsåreis utgång och allmänna
iiivesterliigsfonder som liar av-veck/als under beskattningsåret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen skall snarast möjligt efter del att
laxeriiigsnämiideriias arbete beträffande vissl års taxering har avslulals till
arbetsmarkitadssty-relsen översända de i förslå stycket angivna uppgifterna.
Sådana uppgifter behöver inte lämnas beträffande förelag som inte har medgetts
avdrag för avsättning till allmän Invesierliigs-fond. Har beslut om avdrag för
avsältning till allmän investeringsfond eller ianspråktagande av fonden</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändrats, skall länsstyrelsen snarast meddela
arbeismarknadsstvrelseii detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbanken skall lämna bevis lill företagel om inbetalning
till konioför inveslering.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksbanken
skall till arbetsinark-nadsstyrelseii och länssiyrelsen översända uppgifter
angående de för beskattningsåret gjorda iiibetaliiing-arna till koiiloii för
investering senasi den 31 maj under laxeringsårel eller, om belopp har betalats
in vid senare tidpunkl, snarast därefter. I uppgifterna, som skall lämnas
särskill föi varje företag, skall anges företagets firma, adress och
orgaiiisaiioiisiiiiiii-mer. del beskaiiningsår som liibcial-ningen avser samt
del inbetalade beloppets storlek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
medel utbelalais från konto för investering, skall riksbanken senast den 31
januari året efler det att ulbeialiiingeii har gjorts iiiiderrälla
arbelsmarknadsslyrelsen och länssiyrelsen om delta. I underrättelsen skall
anges förelagets firma, adress och organisationsnuinmer .samt del utbetalade
beloppets storlek.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efler den dag, dä
lagen enligt uppgifi på den har kommil ut från trycket i Svensk
författningssamling. Därvid skall dock iakttas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya
bestämmelsen i 14 § första slyckel d) får lillämpas också i fråga om medel som
har inbetalats lill konto för investering enligt lagen (1955:256) om
investeringsfonder för konjunkturuljämning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
bestämmelserna i 5 § femte och sjätte styckena tillämpas första gången i fråga
om beskattningsår för vilkel taxering i första instans sker år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigl skall
lagens bestämmelser tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för
vilkel taxering i första instans sker är 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 8 S lagen (1979:610) om allmän
invesleringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8S Allmän investeringsreserv fär tasi anspråk förföljande
ändamål, nämligen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) kostnader för reparations-och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) kostnader för reparations-och<br>
andra underhållsarbeten pä här i andra underhällsarbeten pä en här i<br>
riket belägen byggnad, som inte riket belägen byggnad, som inte<br>
utgör lagertillgång eller är avsedd att ulgör oni.säiinlngsiillgång i rörelse<br>
användas som bostad, och för eller är avsedd att användas som<br>
avskrivning av ny-, till- eller bostad, och för avskrivning av ny-,<br>
ombyggnad av sädan byggnad. till- eller ombyggnad av en sädan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör
transportmedel i<br>
internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven<br>
verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för<br>
reparation av fartyg eller luftfartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) koslnader för främjande av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>c) kostnader för främjande av<br>
skogsbruk eller underhåU av mark- skogsbruk eller för reparations- och<br>
anläggning här i riket och för andra underhållsarbeten på en här i<br>
avskrivning av .?(?(/«/; del av rt/75A-((//- riket belägen markanläggning, som<br>
ningsvärdet av inarkanläggniitg som inte utgör oiiisättiungstillgång i rörd-<br>
tår dras a\ genom årliga väideminsk- .ve, och för avskrivning av den del av<br>
ningsavdrag. en sådan markanläggnings anskaff<br>
ningsvärde som fär dras av genom<br>
ärliga värdeminskningsavdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande
arbete eller tillred<br>
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och utveck<br>
lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skattskyl<br>
dige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) koslnader för all främja avsättningen utomlands av
varor som häri riket<br>
tillverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp, som har avsatts till allmän investeringsreserv,
får tas i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i
övrigt kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ianspråktagande av allmän investeringsreserv för ändamål
som anges i första stycket e) får göras endast av skattskyldig som bedriver
industriell tillverkning. Ianspråktagande enligt första stycket d )-f) fär
göras endast efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'
Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskill medgivande av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ianspråktagande
av allmän invesleringsreserv fär inte avse begagnade inventarier och föremål
avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. I fräga om inventarier som den
skaltskyldige har förvärvat från näringsidkare med vilken han är förbunden i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän invesleringsreserv tas i
anspråk endasl om inventarierna har tillverkals under beskattningsåret,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603) fär allmän
invesleringsreserv las i anspråk endast om bilen är avsedd för yrkesmässig
trafik eller uthyrningsrörelse.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid tilllämpning av
första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behand-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om anskaffning av båt som avses i 2 S sjölagen
(1891:35 s. 1) fär allmän invesleringsreserv las i anspråk endasl om båten är
avsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
byggnader, inventarier och markanläggningar försläs vid tilllämpning av första
stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>las
enligt de bestämmelser som gäl- las enligt de bestämmelser som gäl-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ler för
byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
respektive markanläggningar. Som inventarier anses inte tillgångar som avses i
punkt 5 av anvisningarna till 29 S kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ler för
byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
respektive markanläggningar. Som inventarier anses inte tillgångar som avses i
punkt 6 av anvisningarna till 29 S kommunalskattelagen (1928:370),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efler den dag, dä
lagen enligt uppgift pä den har kommit ut från trycket i Svensk
författningssamling. Därvid skall dock iakttas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. De nya beslämmelserna i 8 S första styckei lillämpas
första gängen i<br>
fräga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker är 1981,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, Den nya bestämmelsen i 8 S sjunde styckei tillämpas
första gången i<br>
fräga om beskattningsår för vilkel taxering i första instans sker år 1984,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelag-ringsanläggningar, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att i 7S 1 och 2 mom, lagen
(195(S:575) om avskrivning å vissa oijelagringsanläggningar, m, m.'
hänvisningarna till punkt 1 sjätte slyckel av anvisningarna lill 41 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall bytas ul mol hänvisningar lill punkt 2
sjätte stycket av anvisningarna lill 41 § nämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag. då
lagen enligt uppgift på den har utkommit frän trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas första gången vid 1981 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1977:940, Senaste lydelse av lagens
riiliiik 1977:940.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av förordningen (1963:216) om extra avskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>och
särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att förordningen (1963:216) om extra avskrivning och särskilt
investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen skall upphöra att gälla vid utgången
av år 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 25 a S taxeringslagen (1956:623)'
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 a § Har vid inkomstberäkningen avdrag gjorts för
kostnader för representation och liknande ändamål skall vid självdeklaration
fogas uppgift enligl fastställt formulär utvisande huru kostnaderna fördela
sig på följande huvudgrupper:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnader för mat, dryck,
betjäning, hotellrum, teaterbiljetter o. dyl. i samband med affärsförhandlingar
och liknande, med angivande av huru mycket av kostnaderna, som belöper å
representation utövad i den skattskyldiges eller hos honom anställds hem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koslnader som vid 1) sägs i samband
med jubileum för företaget, invigning av anläggning för verksamheten,
slapelavlöpning och jämförliga händelser, med angivande av huru mycket av
koslnaderna som belöper å representation utövad i den skatlskyldiges eller hos
honom anställds hem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koslnader i form av underhäll,
hyra, löner m. m. avseende faslighet, våning och inventarier, som helt eller
huvudsakligen nyttjas för representa-tionsändamål och liknande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koslnader för representation
gentemot anställda i samband med personalfester, informationsmöten o. dyl. och
för annan till personalvård hänföriig representation,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnader för gåvor, som icke äro
att hänföra lill reklam och som icke upptagits säsom löneförmån å
kontrolluppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgivna representalionsersättningar
och represenlationsbidrag, med angivande av huru mycket härav som upptagils ä
kontrolluppgift, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga representationskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnader för sprUdrycker och vin skall - oaktal
kostnaderna inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen - anges särskUt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag tråder i krafl dagen efler den dag, då lagen
enligl uppgifi på den har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling,
och lillämpas i fräga om representation och liknande som har utövats efler
utgången av år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:773,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på
tillfälligt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinstkonto</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1980:456) om
insättning pä tillfälligt vinstkonto skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller
av rörelse enligl kommunalskatlelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt har företag, som avses i IS, rält till avdrag för belopp
som i räkenskaperna har avsatts till vinstfond. Avdrag medges inle med högre
belopp än vad företaget-i enlighet med bestämmelserna i 2 §-senast den 15
oktober under taxeringsåret har betalat in lill vinstkonlo. Avdraget får göras
vid 1981 ärs taxering eller - om företagel på grund av förlängning av
räkenskapsåret inte skall taxeras detta år - vid 1982 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haretl företag under beskattnings-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett förelag kan inte fä avdrag för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>året haft nettointäkt av såväl jord- avsättning till
vinstfond i mer än en bruksfastighet som rörelse eller har förvärvskälla,
företagel bedrivit flera jordbruk, skogsbruk eller rörelser, skall avdraget
göras i den förvärvskälla vars nettointäkt, sådan den har beräknats vid
laxeringen lill slallig inkomstskatt, före avdragel och - i förekommande fall
- före avdrag för avsättning enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond är högst.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efler den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit frän trycket i Svensk
författningssamling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1980-05-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård. Dahlgren,
Åsling, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Danell</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: stalsrädet Mundebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till ändrade regler för den
skattemässiga behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m.
m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatleberedningen (Fi 1970:77)' överlämnade i
november 1977 sitt slutbetänkande (SOU 1977:86 och 87) Beskallning av företag.
1 betänkandet analyserar beredningen olika former av företagsbeskattning och
sambandet mellan dessa. Betänkandet innehåller ocksä ett slort antal förslag om
ändringar inom den nuvarande neltovinstbeskallningens ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagsliflning förra våren behandlades två
huvudområden av företagsskatteberedningens betänkande, nämligen dels företagens
möjligheter lill resultalutjämning och uppbyggnad av obeskattade reserver,
dels dubbel- och kedjebeskatlningen inom bolagssektorn saml delar av systemet
för koncernbeskattning (prop. 1978/79:210, SkU 57, rskr 389. SFS 1979:609-618).
I det följande avser jag att ta upp flertalet av beredningens förslag rörande
nellovinstbeskaltningen som ännu inte föranlett lagstiftning. Närmare bestämt
avser jag att behandla avskrivningsreglerna för inventarier och fastigheter
saml de skattemässiga konsekvenserna av skador pä fasligheter genom brand eller
liknande olyckshändelser. I del sammanhanget diskuterar jag även om del finns
anledning att begränsa utrymmet för vad som f. n. bedöms utgöra inte
avdragsgilla kapitalförluster. Jag lägger vidare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Ledamöter vid avgivande av betänkandet var
riksdagsledamoten Alvar Andersson, ordförande, riksdagsledamoten Curt Boström,
regeringsrådet Sven Brodén. fil, lic, Gösta Dahlström, professorn Dag Helmers.
l:e ombudsmannen Sune Israelsson, riksdagsledamoten Tage Johansson, andre vice
talmannen Tage Magnusson, riksdagsledamoten Johan A, Olsson, tulldirektören
Eskil Tistad och docenten Carl Johan Åberg,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fram förslag om eu allmän reglering av hur pågående
arbeien skall bedömas i skattehänseende och av hur byggnadsrörelse och handel
med fastigheter skall beskattas. Vissa mindre ändringar föreslås ocksä av
reglerna för lomtrörelse och handel med värdepapper. Därefter behandlas valet
av beskattningsår vid rättelse av balansposter som redovisats felaktigt i flera
' bokslut samt möjlighelen att underlåta höjning av inkomsten i vissa fall då
någon balanspost blivit oriktig. Som sisla fråga bland mina ändringsförslag tar
jag upp rätlen lill avdrag för utgifter för spritdrycker och vin i samband med
representation. Min framställning avslutas med en redogörelse för det fortsatta
lagstiftningsarbetet pä företagsbeskattningens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till protokollet i detla ärende bör som bilaga 1 fogas en
sammanfatlning av beredningens belänkande och som bilaga 2 de delar av
beredningens lagförslag som behandlas i lagrädsremissen. Beträffande nu
gällande regler för beskattning av förelag samt beredningens närmare
överväganden hänvisas till belänkandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens betänkande har remissbehandlats. Till
protokollet i delta ärende bör som bilaga 3 fogas en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyitrandena i de delar som las
upp i lagrädsremissen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Maskiner och andra inventarier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Inventariebegreppet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatteberedningen lar i detta sammanhang upp
frägor angående konstföremål och andra föremål som saknar direkt samband med
verksamheten samt de särskilda regler som i sistnämnda hänseende gäller i
fräga om fåmansföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom 1976 års lagstiftning om fåmansföretag (prop.
1975/76:79, SkU 1975/76:28, rskr 1975/76:171, SFS 1976:85-87) infördes i punkl
3 a av anvisningarna lill 29 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, en regel om
att fåmansföretag inte får avdrag för kostnad för anskaffning av inventarier
som uteslutande eller sä gott som uteslutande är avsedda för företagsledares
eller honom närstående persons privata bruk. Beredningen föreslår all denna
regel kompletteras med en bestämmelse om att rält lill avdrag inle heller
föreligger - oavsett om den skattskyldige är fåmansföretag eller ej - om
anskaffningen avser tillgäng av privat karaktär vilken helt saknar anknytning
till den skattskyldiges egentliga förvärvsverksamhel. Regeln avses i första
hand bli tillämplig pä lyxbetonad utrustning av representationskaraktår, t. ex.
större fritidsbåtar. I fråga om konstföremål föreslås en särskild regel fill
vilken jag strax skall återkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser invänder att den föreslagna regeln
synes leda till att fullt avdrag skall medges om det inte kan klarläggas att tillgängen
helt saknar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anknytning till verksamheten, någol som inle torde vara
avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhälla alt redan de nu gällande
reglerna innebär att tillgångar skall anses som inventarier i en viss
förvärvskälla endast om de har samband med den verksamhet som bedrivs i denna.
Delta följer av bestämmelserna i 20 § KL och av reglerna för de olika
inkomstslagen. Som framförts vid remissbehandlingen föreligger en risk för att
den föreslagna regeln medför all invenlariebegreppet vidgas fill all omfatta
även tillgångar som har så ringa anknytning till verksamheten alt de i dag inte
anses som inventarier i denna. Förslaget bör därför inte leda till
lagstiftning. Del torde över huvud laget inle vara möjligt att på ett tillfredsställande
sätt delaljreglera denna fråga ulan den bör lämpligen, liksom hillills,
överlämnas ät rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande konstföremål anför beredningen all
hitfillsvarande praxis, som innebär alt avdrag i allmänhel inle medges,
framstår som otidsenlig och alltför restriktiv. Fast anbragla konstföremål,
säsom väggmålningar och reliefarrangemang, bör enligl beredningen få ingå i
avskrivningsunderlaget för byggnad, medan lösa konstföremål skall kunna
belraklas som inventarier. Som allmän förutsättning föreslås gälla att värdet
står i rimlig proportion till verksamhetens omfallning och inriktning.
Vägledande vid bedömningen bör vara om anskaffningen kan ses som ett normall
inslag i rörelsen. Hänsyn bör också tas till om konstföremålet är placerat sä att
det är tillgängligt för en bredare publik. Beredningen anger också vissa
branscher där kravet på utsmyckning anses vara särskilt stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna instämmer över lag i vad beredningen
anför om behovet av viss uppmjukning av praxis i fråga om avdrag för
konstföremål och om bedömningen av fast anbragla sädana. Vad gäller lösa
konstföremål anser flertalet remissinslanser alt avdrag bör kunna medges
omedelbart för enklare litografier, reproduktioner, dekorationsföremål o. d. De
ställer sig emellertid tveksamma till de principer för avgränsning av del
avdragsgilla området som beredningen föreslår. Bl. a. påpekas de problem som
skulle uppkomma vid flyttning av ett konstverk om bedömningen grundas på var
verket är placerat. Vidare invänds frän nägra häll all beredningen har
överdrivit strängheten i rådande praxis och alt avdrag redan nu medges för t.
ex. enklare litografier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens uttalanden angående fasl anbragla
konstföremål har inte mött några invändningar. Några särskilda bestämmelser i
detta avseende har emellertid inte föreslagits och kan inte heller anses
nödvändiga. Rätt till avdrag för enklare lösa konstföremål har i allmänhel
tillstyrkts av remissinstanserna och jag kan ansluta mig till deras uppfattning.
Med hänsyn till vad som anförts om nuvarande praxis på området anser jag
emellertid att del inle är nödvändigt att införa några särskilda regler i detta
avseende. Även om en vidgad rätt till avdrag för dyrbarare konstföremål på
många håll hälsats med tillfredsställelse, har också stark krifik inle minst
från tekniska utgångspunk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter riktats mot beredningens förslag. Jag finner dessa
invändningar befogade och avser inte all lägga fram något förslag i denna
fräga. Det får. liksom hillills, ankomma på rättspraxis att dra upp gränsen
mellan enklare och dyrbarare konstföremäl o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen lar ocksä upp frågan vilka skatteeffekter som
skall inträda vid avyttring av tillgångar som inle har ansetts utgöra
inventarier i en förvärvskälla pä grund av antingen de redan gällande
fåmansföretagsreglerna eller de föreslagna nya reglerna. Enligl beredningen bör
sådana avyttringar bedömas efter realisationsvinslreglerna i 35 och 36 §§ KL.
Detsamma föreslås gälla i fråga om sådana bilar i fåmansföretag som är dyrare
ån nödvändigt lill den del de inle anses som inventarier. Särskilda regler
föreslås också angående värdeminskningsavdrag på sådana bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland uppgifterna för 1980 års förelagsskallekommitlé (B
1979:13), som har tillkallats för alt se över beskattningsreglerna för
familjeföretag, ingär en översyn av lagstiftningen om fåmansföretag. Denna
översyn bör inle föregripas i föreliggande sammanhang. Jag är därför inle
beredd all nu lägga fram några förslag i de nämnda frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl gällande regler får utgifter för anskaffning av
sådana inventarier som har en ekonomisk livslängd om högst tre är
(korllidsinventarier) dras av omedelbart. Beredningen föreslår inle någon
ändring på denna punkl. Länsstyrelsen i Kalmar län anför emellerfid all
inventarier med läg anskaffningskostnad i praktiken ofta behandlas som
korllidsinventarier, ehuru detta strider mot gällande regler, och föreslår att
Ireärsgränsen kompletteras med en värdegräns, förslagsvis 5 % av basbeloppet
vid början av kalenderåret före taxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till
länsstyrelsens förslag. Det framstår inle som meningsfullt att utgifter för
anskaffning av inventarier med lågt värde uppdelas på värdeminskningsavdrag
under flera år. I praktiken torde taxeringsmyndigheterna också ofta godta att
anskaffningsvärdet för inventarier av mindre värde dras av direkt. Mot bakgrund
av det sagda anser jag alt det i KL bör införas en möjlighel till omedelbart
avdrag för sädana inventarier. Som exempel på inventarier som det här kan vara
fråga om kan nämnas handverktyg och enklare kontorsutrustning. Någon direkt
värdegräns bör inte anges i lagtexten. Det bör i stället ankomma pä riksskatteverket
att vid behov meddela anvisningar till ledning för tillämpningen. Ett riktmärke
bör dock vara att direktavdrag inte bör medges om anskaffningsvärdet för
tillgången i fråga överstiger 500-600 kr. i dagens penningvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt nu redovisade förslag bör tas in i punkt 5 av
anvisningarna till 22 § och den nya punkten 3 av anvisningarna till 29 § KL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Avskrivningsmetoder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I inkomstslaget rörelse finns det två system för
avskrivning av inventarier, den räkenskapsenliga och den planenliga
avskrivningsmetoden. Dessa metoder kan användas även i inkomstslaget
jordbruksfastighet. Där finns också en tredje metod, restvärdeavskrivning, som
tillämpas huvudsakligen av mindre och medelstora jordbruk. Den räkenskapsenliga
avskrivningen används av det helt övervägande antalel rörelseidkare, medan
planenlig avskrivning främst förekommer hos ett antal mindre förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell företag får fillämpa räkenskapsenlig avskrivning om
det har ordnad bokföring som avslutas med resullatkonlo (vinst- och
förlustkonto). Efter tillkomsten av den nya bokföringslagen (1976:125), BFL,
ligger i detla ett krav på att företaget upprättar årsbokslut. I princip krävs
också tillstånd från taxeringsnämnden. Det lämnas normalt i den formen alt
förelaget använder metoden i sin deklaration och nämnden godtar delta. Det
torde vara ovanligt alt tillstånd vägras. Metoden innebär i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten är att företaget i sina räkenskaper gör en
samlad avskrivning på och vårdesättning av hela inventariebeståndet.
Avskrivningen i räkenskaperna godtas vid taxeringen om den håller sig inom
vissa ramar. Dessa kan beräknas pä två olika sätt, antingen enligt den s. k.
huvudregeln eller enligt den s. k. kompletteringsregeln. Ett genomgående krav
är att överensstämmelse skall föreligga mellan taxering och bokföring i fräga
om såväl avskrivningar som restvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid fillämpning av huvudregeln utgår man från värdet på
inventarierna enligl balansräkningen för det närmast föregående
beskattningsåret. Detta värde ökas med utgifter för anskaffning av inventarier
under året och minskas med belopp molsvarande ersällning för inventarier som
har sålts eller förlorats under årel (neltometoden). Härvid bortses dock från
inventarier som bäde har anskaffats och sålts, förlorats eller utrangerats
under året. Högsta avskrivningsbelopp är 30 % av det på detta sätt framräknade
värdet. I fråga om inventarier som har anskaffats före beskattningsåret och
sålts eller förlorats under delta medges ett särskilt avdrag med belopp
motsvarande vederlaget eller ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kompletteringsregeln får avskrivning ske med så
slorl belopp som behövs för att uppnå ett visst restvärde. Detta utgörs av
anskaffningsvärdet på befinfiiga inventarier, minskat med beräknade årliga
avskrivningar efter 20%. Regeln kan sägas innebära att inventarier kan skattemässigt
helt avskrivas på fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för sålda eller förlorade inventarier skall tas
upp som intäkt. Utgifter för inventarier som har anskaffats och sålts,
förlorats eller utrangerats under samma år fär omkoslnadsföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förut nämnts krävs i princip tillstånd av
taxeringsnämnden för att räkenskapsenlig avskrivning skall få användas. Den som
fillämpar systemet felaktigt kan vägras rätt lill att utnyttja metoden. Detla
lorde t. ex. kunna ske om den skaltskyldige vid upprepade tillfällen har bokfört
tillgångar som inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall avskrivas som inventarier, t. ex. byggnader och
konstverk av kapital-placeringsnalur, på invenlariekonto. Den skatlskyldige
blir i så fall hänvisad lill de i allmänhet mindre förmänliga reglerna för
planenlig avskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid planenlig avskrivning fördelas utgiften för
anskaffning av maskiner och andra inventarier genom avskrivning med lika stora
belopp på det antal år som motsvarar tillgängens ekonomiska livslängd. I
praktiken tillåls ofta avskrivning efter 10 % utan särskild utredning om
livslängden. För vissa tillgångar med snabb förslitning, t. ex. lastbilar,
schaktnings- och entreprenadmaskiner samt personbilar i yrkesmässig trafik,
kan procentsatsen gå upp till 25. Avdragen kan i viss utsträckning förskjutas
mellan åren med hänsyn lill rörelsens växlande resultat eller till att avdragel
inle kan utnyttjas. Ersättning för sålda eller förlorade inventarier skall tas
upp som skattepliktig intäkt medan å andra sidan avdrag medges för oavskriven
del av anskaffningsvärdet när inventarier säljs, förloras eller utrangeras. I
vissa fall kan de skattskyldiga i stället använda sig av en nettometod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpas planenlig avskrivning behöver inte
avskrivningarna och de skattemässiga restvärdena överensstämma med motsvarande
belopp i räkenskaperna. I vissa situationer föreligger dock krav på ett
samband. Ett exempel på detta är regeln att avskrivning får ske med högre
belopp än enligt planen om det behövs för att inte det skaltemässiga restvärdet
skall överstiga tillgångens verkliga värde, dock endast under förutsättning att
det bokförda värdet inle är högre än del skattemässiga restvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Restvärdeavskrivning påminner om räkenskapsenlig
avskrivning och kan ses som en förenklad variant av denna. Överensstämmelse med
räkenskaperna, balansräkning enligt gamla jordbruksbokföringslagen (1951:793),
krävs men dessa behöver inte avslutas med resultatkonto. Metoden skiljer sig
från räkenskapsenlig avskrivning främst genom all den högsta procentsatsen för
avskrivning, beräknad på likarlat sätt som enligl huvudregeln vid denna, är 25
i stället för 30 saml att det inte finns någon motsvarighet lill
kompletteringsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att de tre nuvarande metoderna för
avskrivning av inventarier skall ersättas med en enda metod, gemensam för alla
företag. Den nya metoden har samma huvudregel och komplelteringsregel som den
räkenskapsenliga avskrivningen. Kravet på överensstämmelse mellan taxeringen
och räkenskaperna föreslås bortfalla vid tillämpning av huvudregeln. Det
skattemässiga restvärdet skall dock inte få undersliga det bokförda värdet.
Vidare skall upprättande av årsbokslut och överensstämmelse mellan restvärdena
vara en förutsättning för alt kompletteringsregeln skall fä lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allmän uppfattning bland remissinstanserna är att den
räkenskapsenliga avskrivningen fungerar väl. De har därför uttryckt en viss
tveksamhet inför de av beredningen föreslagna ändringarna. Några
remissinstanser har utryckligen angelt en av fördelarna med metoden vara kravet
på överensstämmelse mellan de skaltemässiga restvärdena och räkenskaperna.
Dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissinstanser har därför ifrågasatt lämpligheten av
uppmjukningen i nämnda hänseende. Röster har emellerfid också höjts för ett
fullständigt avskaffande av kopplingen mellan skattemässiga och bokförda
värden. Även i fråga om angelägenheten av all skapa en gemensam metod för alla
företag är meningarna delade. Vissa remissinstanser anser att förslagel bör
genomföras av förenklingsskäl, andra all någon ändring av nuvarande ordning
inle är påkallad. Den planenliga avskrivningen anses av vissa remissinslanser
väl lämpad för mindre företag med ett fätal inventarier och ger dä en god
överblick över inventariebeståndet. Del pekas ocksä på all ett genomförande av beredningens
förslag skulle kunna innebära försämrade avskrivningsmöjligheter för t. ex. ett
litet förelag med några få lastbilar som enda inventarier. De nuvarande
reglerna om planenlig avskrivnig anses emellertid vara i behov av förenklingar.
Nägon kritik har däremot inte riktats mol restvärdeavskrivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens målsättning all skapa sä längt möjligl
enhetliga avskrivningsregler för alla förelag har i huvudsak fält ett positivt
mottagande av remissinstanserna. Även enligt min mening är del från både
materiell och administrativ synpunkt i och för sig önskvärt med en enhetlig
metod. Detta önskemål måste emellertid vägas mot värdet av all behålla väl
kända och fungerande regler oförändrade. Hänsyn måste också las lill att ell
stort antal skattskyldiga har en mindre omfatiande bokföringsskyldighet än
andra. 1 sistnämnda hänseende kan nämnas alt beredningens förslag innehåller
flera bestämmelser som kan tillämpas bara i fräga om företag som upprättar
årsbokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den räkenskapsenliga avskrivningen har tillämpats i 25 är
och är således väl inarbetad. Den används i stor omfattning, bl. a. av
praktiskt taget alla större och medelstora företag, och har enligl vad som
allmänt har omvittnats fungerat utan några egentliga problem. Mot bakgrund av
den utökning och de preciseringar av bokföringsskyldigheten som BFL har
inneburit synes det naturligt all även i framtiden använda en metod för
skaltemässiga avskrivningar som direkt bygger på räkenskaperna. Det är ä andra
sidan uppenbart att ett krav på överensstämmelse mellan skaltemässiga
restvärden och bokförda värden saknar mening för skattskyldiga som inle
upprättar årsbokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sagda ger enligl min uppfattning vid handen alt den
räkenskapsenliga avskrivningen bör behällas oförändrad. Liksom hillills fordras
då all skaltemässiga restvärden och avskrivningar överensstämmer med motsvarande
belopp i räkenskaperna. Detla innebär i sin lur alt denna avskrivningsmetod
även i framliden är reserverad för företag som upprättar årsbokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller vilken eller vilka metoder som bör
finnas vid sidan av den räkenskapsenliga avskrivningen är följande
omständigheter att beakta. Den planenliga avskrivningen måsle betecknas som
relativt otidsenlig. Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medför praktiska svårigheter så snart den skattskyldige
har mer än ett fåtal inventarier. De särskilda regler som möjliggör
förskjutning av avdragen mellan olika är med hänsyn bl. a. till företagets
växlande resultat är komplicerade och sällan använda. Reslvärdeavskrivningen
kan ses som en förenklad och någol mindre förmånlig variant av den
räkenskapsenliga avskrivningen. Detsamma kan -såvitt gäller skattskyldiga som
inte upprättar årsbokslut - sägas om den av beredningen föreslagna modifierade
räkenskapsenliga avskrivningen. Nägon kritik mot reslvärdemeloden har inte
framkommit vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag lidigare sagt är det en fördel om man kan uppnå en
slörre enhetlighet i fräga om avskrivningsmetoder. Med hänsyn lill detla och
lill vad jag nyss anfört anser jag alt den planenliga avskrivningen bör
avskaffas. Vid sidan av den räkenskapsenliga avskrivningen bör endast finnas en
enda metod och denna bör i största möjliga utsträckning vara uppbyggd på ett
likartat sätt som den räkenskapsenliga avskrivningen. I detta syfte föreslår
jag alt anknytningen fill räkenskaperna helt slopas i fråga om restvärdeavskrivningen
och att metoden får tillämpas även i inkomstslaget rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag överensstämmer, såvitt avser företag som inte
upprättar bokslut, därmed i stort sett med beredningens förslag. Jag vill dock
föreslå att reslvärdeavskrivningen kompletteras med en bestämmelse av innehåll
att ytterligare avskrivning fär göras om den skatlskyldige kan visa all
tillgångarnas verkliga värde understiger det skattemässiga restvärdet. En
sådan regel finns f. ö. redan beträffande räkenskapsenlig avskrivning. Det är
enligt min mening önskvärt att det på detla sätt klart uttrycks att avskrivning
ned till verkligt värde alltid skall berättiga till avdrag. Det praktiska
behovet av regeln är säkerligen ringa men den torde i enstaka fall kunna bli
tillämplig i fråga om mindre företag med sådana inventarier som är utsatta för
snabb förslitning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan förekomma att ett förelag är berett alt betala ett
särskill högt pris för en tillgång för att kunna utnyttja den vid ett speciellt
arbetsfillfälle e. d. Enligt beslämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning får
sädant överpris dras av särskilt. Jag anser att denna möjlighel bör finnas även
för företag som tillämpar restvärdeavskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slufiigen skall jag här ta upp en fråga som gäller
räkenskapsenlig avskrivning. Har den skattskyldige tidigare medgetts avdrag för
kontrakts-avskrivning beträffande inventarier som anskaffats under
beskattningsåret, reduceras vid tillämpning av huvudregeln anskaffningsvärdet
med avdragsbeloppet. Molsvarande gäller när inventarier skrivits av mot
investeringsfond e. d. Beredningen föreslår av förenklingsskäl alt
anskaffningsvärdet i dessa fall skall reduceras även vid fillämpning av
komplelteringsregeln. Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna.
Jag förordar alt det genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag som jag nu har redovisat bör las in i punkt 5
av anvisningarna till 22 § samt den nya punkten 3, punkt 4 och den nya punkten
5 av anvisningarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill 29 § KL. Även punkt 1 av anvisningarna till 2 § lagen
(1960:63) om rätt lill förlusluljämning vid taxering för inkomst bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.3 Avskrivning i inkomstslaget tjänst, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 33 § 1 mom. KL får avdrag från intäkt av tjänst
göras för samtliga utgifter, som är att anse som koslnader för fullgörande av
tjänsten, bl. a. för instrument o. d. Nägra särskilda regler för hur avdragel
skall beräknas i fråga om inventarier finns inte. I fråga om tillgångar av
sådan karaktär medges dock regelmässigt avdrag för värdeminskning med en
procentuell andel av anskaffningsvärdet för varje är. Som exempel på sådana
tillgångar kan nämnas personbilar, bandspelare och skrivmaskiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår alt punkt 1 av anvisningarna lill 20 §
KL kompletteras med en regel om all utgift för anskaffande av inventarier får
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, avpassade efter tillgångens ekonomiska
livslängd, om inte annat är särskilt föreskrivet. Syflel med bestämmelsen är
enligt beredningen endast att lagfästa nuvarande praxis, vilkel anses påkallat
med hänsyn bl. a. till att den planenliga avskrivningen föreslås slopad i
inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget godtas i princip av remissinstanserna. Dessa
framhåller emellertid även att mer utförliga regler behövs samt att
beskattningsfrågorna vid försäljning av inventarier bör regleras samtidigt.
Utformningen, av den föreslagna regeln befaras också kunna leda till en inte
åsyftad utvidgning av fiUämpningsområdet. Vidare har påpekats alt den
föreslagna regeln skulle bli fillämplig även i fråga om inkomstslagen kapital
och tillfällig förvärvsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan i och för sig goda skäl anföras för
en lagreglering av den avdragsrält för värdeminskning på inventarier som har
utbildats i praxis. Jag finner emellertid att remissinstanserna har fog för
sina påpekanden om alt regleringen i så fall bör vara mer utförlig och avse
även skattekonsekvenserna vid försäljning av inventarier. Det nu tillgängliga
utredningsmaterialet bör dock inte läggas till grund för en omläggning av
skattereglerna. Bland de problem som behöver belysas ytterligare är de fall då
en tillgång, t. ex. en bandspelare, används säväl privat som i arbetet. I en
sådan situation medges f. n. inte sällan ett avdrag för ökad förslitning. Här
uppkommer frågor av samma slag som då en bil i ett fåmansföretag är dyrare än
nödvändigt. Denna problematik övervägs, som jag har framhållit i det
föregäende, av 1980 ärs företagsskattekommilté (B 1979:13). Jag är därför inte
beredd att nu lägga fram förslag om hur inventarier i inkomstslaget tjänst
skall behandlas i skattehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen här nämna all jag kommer att behandla
frågan om avdrag för värdeminskning av lösa inventarier som hör till annan faslighet
i avsnitt 2.2.7.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Fastigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1969 antogs nya avskrivningsregler för byggnader och
markanläggningar på rörelsefasfigheter (prop. 1969:100, BeU 45, rskr 233, SFS
1969:363). År 1972 infördes motsvarande regler för byggnader och
markanläggningar på jordbruksfasfigheter (prop. 1972:120, SkU 67, rskr 343, SFS
1972:741). De nya reglerna innebär en genomgripande modernisering av rätten
till avskrivning av byggnader och byggnadstillbehör samt av vissa markanläggningar.
Denna modernisering har främst tagit sig uttryck i en utvidgning av kretsen
avskrivningsbara tillgångar och en omfördelning av dessa mellan grupper som
behandlas efter olika avskrivningsregler. Tankegången bakom omfördelningen, som
huvudsakligen skett efter funktionell grund, har varit att till en och samma
grupp föra tillgångar mellan vilka råder en ekonomisk samhörighet. Vid
beräkning av de årliga värdeminskningsavdragen har syftet varit att anpassa den
skattemässiga bedömningen lill det företagsekonomiska koslnadsbegreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundprincipen för avskrivning av tillgångar av fasl
egendoms karaktär är numera att avskrivningen alltid skall baseras på
anskaffningsvärdet. Härmed avses i fråga om byggnad den verkliga utgiften för
anskaffandet av tillgången, dvs. vid nybyggnad den faktiska
anläggningsulgiflen. Har en byggnad förvärvats tillsammans med den mark på
vilken den är belägen anses sä stor del av vederlaget för hela fasligheten
belöpa på byggnaden som det laxerade byggnadsvärdet utgör av det totala taxeringsvärdet.
Det årliga avdraget för värdeminskning av byggnad skall beräknas enligt
avskrivningsplan till viss procent av anskaffningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de årliga värdemmskningsavdragen fär i fråga om
byggnad som används i rörelse och ekonomibyggnad och personalboslad på
jordbruksfastighet s. k. primäravdrag göras med 2 % per år under de första fem
åren. Avdragen skall dock göras inom avskrivningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en i rörelse använd byggnad eller ekonomibyggnad eller
personalbostad på jordbruksfastighet utrangeras eller rivs ned får avdrag ske
för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet. Avdraget skall dock
minskas med vad som influtit vid försäljning av byggnadsmaterial o. d. i
samband med utrangeringen eller rivningen. Utrangeringsavdrag kan också medges
i fråga om markanläggningar, nämligen om fastigheten avyttras genom onerösl
fång eller om hela den pä fasfigheten bedrivna verksamheten läggs ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande reglerna i fräga om avskrivning pä byggnader,
byggnadstillbehör och markanläggningar har - anför företagsskatleberedningen -
i allt väsentligt fungerat på avsett sätt. Pä några punkter har beredningen
emellertid funnit att det nu gällande systemet bör ändras. De föreslagna
ändringarna avser möjlighelen alt förskjuta värdeminskningsavdrag pä byggnad
och markanläggning samt reglerna om avskrivning vid uthyrning av fastighet för
rörelseändamäl. Åndrade regler föresläs ocksä i fråga om den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skattemässiga behandlingen av skador pä byggnader och
rätten till avdrag för projekteringskostnader för byggnad som inte uppförts.
Enligt beredningen bör slutligen reglerna vid avyttring av sädana delar av och
tillbehör lill en faslighet som i avskrivningshänseende räknas som inventarier
läggas om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande kommer jag att redovisa mina
ställningstaganden lill de av beredningen framlagda förslagen. Jag kommer också
alt behandla några vid remissbehandlingen aktualiserade frägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Förskjutning av värdeminskningsavdrag på byggnad och
markanläggning, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdeminskningsavdrag på byggnad och markanläggning kan
enligt nuvarande ordning inte förskjutas. Avdragen anses bundna lill de år på
vilka de belöper oavsett om de kunnat utnyttjas eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har inte ansett det vara rimligt att förbudei
mot förskjutning av avdragen skall medföra att ett förelag gär miste om avdrag
för en del av anskaffningsvärdet för en byggnad eller markanläggning som
används i rörelse. Enligl förslaget skall det skattemässiga restvärdet pä en
byggnad kvarstå oförändrat om en skattskyldig avstår från att yrka
värdeminskningsavdrag. Regeln får således den innebörden att för hell
beskattningsår pä tolv månader fär reguljär avskrivning göras med högsl den
föreskrivna procentsatsen. Utnyttjas inte rätten fill avskrivning helt
utsträcks alltså avskrivningsplanen i motsvarande mån. Även primäravdrag skall
enligt förslagel alltid få åtnjutas infill dess att ett belopp molsvarande 10 %
av anskaffningsvärdet uppnåtts, dock aldrig med mer än 2 % per
tolvmånadersperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Primäravdrag åtnjuts f. n. med 2 % per beskattningsår. Vid
beräkning av avdraget skall hänsyn inte las till beskattningsårets längd eller
till hur länge byggnaden innehafts under beskattningsåret. Bägge dessa
omständigheter beaktas vid de reguljära avskrivningarna. Enligt beredningens
förslag skall dessa omständigheter också beaklas beträffande primäravdraget.
Vidare skall rätlen till primäravdrag inträda samlidigl med den ordinarie
avskriv-ningsrällen, dvs. i regel när byggnaden färdigställts eller tagits i
bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag tillstyrks av ett antal länsstyrelser
och av näringslivets organisationer. Ett par av dessa organisationer anser
dock att det är felaktigt att värdeminskningsavdrag, som den skaltskyldige
avstått från, skall kunna utnyttjas endasl genoni förlängning av avskrivningstiden.
De föreslår i stället att sådana avdrag skall få utnyttjas inom
avskrivningsplanen genom förhöjning av värdeminskningsavdragen senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par länsstyrelser avstyrker hell förslaget medan en
annan länsstyrelse anser att primäravdrag inte skall fä förskjutas. Den rätt
till förlustutjämning som föreligger anses innebära all risken är ringa all
värdeminskningsavdrag skall förloras. Del framhålls ocksä all en rätt lill
förskjutning av värdeminskningsavdrag medför stora ulredningssvårigheler vid
beräkningen av eventuell framtida realisationsvinst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag försl erinra om att tiden för
utjämning enligl lagen (1960:63) om rätt lill förlusluljämning vid taxering för
inkomst nyligen har förlängts från sex lill lio år för aktiebolag och
ekonomiska föreningar (prop. 1977/78:79, SkU 20, rskr 119, SFS 1978:53). För
övriga skattskyldiga är fiden fortfarande sex år. Det lorde vara mycket
sällsynt att värdeminskningsavdrag inle kan utnyttjas vid vare sig den löpande
taxeringen eller i form av förlustavdrag. Beredningens förslag har således
knappast någon ekonomisk belydelse för de skattskyldiga. Jag vill vidare peka
på behandlingen av värdeminskningsavdrag vid realisationsvinstbeskattningen.
Värdeminskningsavdrag som belöper pä tid före avyttringen skall återföras till
beskallning, dock inle för år då avdragel har understigit 3 000 kr. Della
gäller oavsett om avdragen kunnal utnyttjas eller inte. Den föreslagna
förskjul-ningsrätten skulle kräva att man vid realisalionsvinstberäkningen inte
återförde värdeminskningsavdrag lill beskattning för är dä sädanl avdrag inte
yrkats. Detla förutsätter en utökning av uppgifterna i den ärliga avskrivningsplanen
med specificerade uppgifler om för vilka år och med vilka belopp avdrag inte har
yrkats. Uppgifterna skulle behöva avse varje byggnads hela avskrivningstid,
dvs. flera decennier. Ell sådant system år olämpligt från praktisk synpunkt.
Mot bakgrund av det anförda kan jag inte ansluta mig till förslaget alt
värdeminskningsavdrag skall få förskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med beredningen anser jag beträffande rätlen lill
primäravdrag alt hänsyn vid beräkning av avdraget skall tas till
beskattningsårets längd och till hur länge byggnaden har innehafts under
beskattningsåret. Förslagel föranleder en ändring i punkl 3 av anvisningarna
till 22 § och i punkt 7 av anvisningarna till 29 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Avskrivning vid användning av fastighet för annat
ändamål än som bostad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De avskrivningsregler som gäller för en rörelsefaslighet
fär lillämpas även i fråga om en faslighet som används i en rörelse som drivs
av annan än fastighetsägaren (punkt 3 andra styckei av anvisningarna till 25 §
KL). Denna bestämmelse har tillkommit för att samma avskrivningsmöjligheter
skall finnas oberoende av vem som driver rörelsen pä fastigheten. För alt
rörelsereglerna skall fä tillämpas krävs emellertid att fastigheten används i
rörelse i KL:s mening. Reglerna har således inle fäll lillämpas om byggnaden
hyrts ul lill eller använls av t. ex. fackliga eller ideella organisationer
trols alt användningen och förslitningen kan vara densamma som i rörelse i en
verksamhet som tekniskt sett betecknas som rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit att avskrivningsreglerna för en
rörelsefaslighet skall få lillämpas även om fastigheten används i en verksamhei
som är jämförlig med rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel tillstyrks eller lämnas ulan erinran av samtliga
remissinstanser. Även jag ansluter mig till beredningens förslag.
För all underlätta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rättstillämpningen synes dock regeln kunna utformas på det
sättel alt rörelsereglerna fär fillämpas i den män en fastighet används för ett
annat ändamål än som bostad. De föreslagna reglerna bör tas in i den nya
punkten 4 av anvisningarna till 25 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Den skattemässiga behandlingen av skador på
fastigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för utgifter för reparation och underhäll av
byggnader får göras i fråga om driftbyggnad på jordbruksfastighet,
hyresfastighet och byggnad som används i rörelse (punkt 1 av anvisningarna lill
22 §, 25 § 1 mom. och 29 § 1 mom. KL). För att en åtgärd skall kunna betecknas
som reparation och underhäll måsle åigärden vara föranledd av skada eller
försämring som drabbat byggnaden eller avse sådana ändringsarbeten som är
normall påräkneliga i den bedrivna verksamheten (punkl 1 andra slyckel av
anvisningarna lill 22 § och punkt 17 av anvisningarna lill 29 § KL). Utanför
begreppet reparation och underhåll faller därför varje med en byggnad företagen
åtgärd som inle föranletts av skada eller försämring eller av ändringsarbeten
av nämnl slag. Skadan eller försämringen måsle vidare ha föranlelts av risker
som är normala för en byggnad. Till normala risker hör försl och främsi tidens
tand och bruksslitaget. Har skadan eller försämringen däremot förorsakals av
extraordinära händelser uppkommer en kapitalförlust. Som exempel pä händelser
som i regel har karaktären av kapitalförlust nämns i punkt 10 av anvisningarna
till 29 § KL prisfall på eller förstöring genom brand eller olyckshändelse av
fasfighet som används för stadigvarande bruk i rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt kapitalförlust skall föreligga skall således
förlusten ha uppkommit på grund av extraordinära händelser. Den vanligaste
händelsen av detta slag torde vara brand. 1 rättsfallet RÅ 1958 ref. 8 hade en
skatlskyldig. som förvärvat en brandskadad byggnad, yrkat avdrag med 7 000 kr.
för reparation av brandskadorna. Han medgavs inte avdrag för
reparationskostnaderna, eftersom brandskadan var att hänföra till
kapitalförlust och den omständigheten all han förvärvat byggnaden försl sedan
skadan inträffat inle föranledde att han ändå ägde rätt lill avdrag för
koslnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra extraordinära risker för en byggnad är kraftiga
skydrag, såsom tyfoner, orkaner o. d., jordbävningar, jordskred, explosioner,
beskjutning och bombning under krig, översvämningar och åsknedslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall anses dock dessa risker inte vara
extraordinära. Används en byggnad i farlig verksamhei. exempelvis tillverkning
av sprängämnen, medges således avdrag också för mera belydande skador därför
alt sådana inte är direkt onormala i riskabel verksamhet (RÅ 1909 ref. 54).
Åven storm och snötryck kan utgöra normala risker för byggnader. Sälunda har
avdrag medgetts för iordningställande av en slormskadad lada (RÅ 1940 Fi 368).
av en av snö ramponerad foderlada (RÅ 1955 Fi 132), av en under reparation
rasad matkällare (RÅ 1957 Fi 1290) samt av ett genom snötryck raserat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svinhus (RÅ 1958 Fi 1723). I samtliga dessa fall var det
fråga om smärre ekonomibyggnader eller om byggnader av enklare konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbeten pä en byggnad kan bli erforderliga på grund av alt
den konstruerats felaktigt eller därför alt en riklig konstruktion utförts på
ett felaktigt sätt. Upptäcks felel eller bristen i samband med
byggnadsarbetenas avslutande, betraktas åtgärder för att bota felel som ett led
i byggnadens uppförande och inte som reparation och underhåll. Della gäller
ocksä om felaktigheten är av sådant slag, t. ex. otalt yttertak, att kostnaden
för att bota den normalt är omedelbart avdragsgill. Upptäcks felet eller
bristen inom kortare lid efter byggnadsarbetenas avslutande torde bedömningen
bli densamma. Åtgärder lill följd av konstruktionsfel eller annan brist i en
byggnad som framkommer försl en längre lid efter det att byggnaden
färdigställts har inle hänförts till reparation och underhälla utan lill
ombyggnad (jfr RÅ 1970 ref. 39 I och II).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder för att bota mindre skador, föranledda av brand
eller annan olyckshändelse, kan i tekniskt hänseende utgöra reparationsarbete.
Del är nägot oklart om kostnader för sådant reparationsarbete är avdragsgilla
(jfr RÅ 1965 Fi 1039 och Geijer, Rosenqvisl, Sterner, Skallehandbok del 1 8:e
upplagan s. 158).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad skadats genom brand eller annan
olyckshändelse och är den förlust som har förorsakats av skadan att hänföra
lill kapitalförlust, medges avdrag varken direkt eller indirekt för förlusten.
Innebörden av detla är alt - vid beräkning av värdeminskningsavdrag -
avskrivningsunderlaget skall minskas med så stor del av byggnadens värde som
har förstörts pä grund av skadan. Vidare får utgifter för avhjälpande av skadan
inle räknas som driftkostnad. Väljer den skattskyldige all åleruppföra en helt
eller delvis förstörd byggnad, fär dock ulgifterna för della arbete dras av pä
vanligl sätt genom årliga värdeminskningsavdrag. Försäkringsersättning som
utgär i anledning av kapitalförlust är inle skattepliktig. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkningen av avskrivningsunderlaget för en byggnad efler
brand eller annan olyckshändelse kan belysas med följande exempel. Antag att en
byggnad, som har uppförts för 1 milj. kr., brinner ned lill grunden efler ett
antal års innehav. Vid skadetillfället återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet
700 000 kr. Detta belopp får inte dras av som utrangeringsavdrag. Har den
skaltskyldige i anledning av branden erhållit försäkringsersättning, är denna
inte skallepliklig. Har ersättningen uppgått lill 1 200 000 kr. och uppför den
skatlskyldige en ny byggnad lill en kostnad som motsvarar
försäkringsersättningen, får han som avskrivningsunderlag redovisa nyanskaffningsvärdet
1 200 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en skada på en del av en byggnad tillämpas motsvarande
beräkningssätt beträffande avskrivningsunderlaget (jfr RÅ 1971 ref. 40).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den lämnade redogörelsen framgår att det f. n. är
oklart om mindre omfattande skador på en byggnad, exempelvis brand-, tryck- och
vattenskador, är att hänföra till kapitalförlust eller inle. Enligt
beredningens uppfattning finns dock anledning att generellt behandla skador av
nu angivet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slag som driftförluster. Det förhållandet att byggnad
åsamkats en mindre skada genom brand, tryck eller vatten föreslås alltså inte
medföra någon reducering av underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag.
Utgifterna för återställande av byggnaden i ursprungligt skick får i
konsekvens med della karaktären av reparationskostnader och bör enligt
beredningen därför vara omedelbart avdragsgilla. Har försäkringsersättning
eller annan ersättning uppburits för skadan skall delta belopp å andra sidan
las upp som skattepliktig inläkl i förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt underlätta bedömningen av om en skada på en
byggnad skall anses som kapitalförlust eller inle föreslår beredningen all en
schablonregel införs. Om ulgifterna för återställande av den skadade byggnaden
i ursprungligt skick uppgår lill högst 15 % av byggnadens taxeringsvärde vid
skadelillfället föreslås skadan skattemässigt behandlas som driftförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningen
har även tagit upp frågan om beräkningen av avskrivningsunderlaget för en
byggnad efter brand eller annan skada då försäkringsersättning ulgält. Enligl
beredningens uppfattning bör ell skadefall inle medföra ökal
avskrivningsunderlag vid beskattningen ulöver vad som motiveras av ulgifler för
ny-, till- eller ombyggnad utöver erhållen försäkringsersättning. För det
vanligaste fallet, nämligen att en byggnad återställs efler en delskada pä
byggnaden, föreslås att byggnadens avskrivningsunderlag inle skall påverkas
alls av ulgifler för ny-, lill- eller ombyggnad som bestrids med
försåkringsersättning. Endast utgifter som den skatlskyldige själv svarat för
skall tillföras avskrivningsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en helt ny byggnad skall uppföras skall regeln
tillämpas endasl om den nya byggnaden kan anses ersätta en förstörd byggnad.
Beredningen föreslår i detta hänseende att en byggnad, som anskaffas eller
börjar uppföras inom tre år efter den dag då den ursprungliga byggnaden
förstörts och som är avsedd för samma verksamhet som den förstörda byggnaden,
skall anses utgöra ersätlningsbyggnad. Detta skall gälla även om byggnaden är
belägen på annan plats än den där den förstörda byggnaden fanns. Används den
nya byggnaden i samma verksamhet som den förstörda byggnaden utnyttjats i,
skall vidare avskrivningsunderlaget beräknas på föreslaget sätt även om den nya
byggnaden - t. ex. därför att verksamheten flyttals över fill ett koncernföretag
- skall redovisas i annat inkomstslag. Molsvarande skall gälla även om den nya
byggnaden inte uppförts av den ursprungliga byggnadens ägare utan av en till
denna närstående person, exempelvis make eller dotterbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag belräffande den skaltemässiga
behandlingen av mindre skador på byggnad tillstyrks av flera länsstyrelser och
av näringslivets organisationer. Några länsstyrelser menar dock att
anknytningen till det taxerade byggnadsvärdet innebär svårigheter. Ett mindre
antal remissinstanser, bl. a. RSV, ställer sig med hänvisning lill påtalade
tillämpningssvärigheler och därav följande kontrollproblem avvisande till
förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget beträffande beräkning av avskrivningsunderlag
för byggnad efter brand eller annan skada då försäkringsersättning utgått
tillstyrks av ett antal länsstyrelser och av nägra av näringslivels
organisationer. Ett par länsstyrelser, näringslivets skattedelegalion och
Svenska försäkringsbolags riksförbund ställer sig avvisande lill förslaget.
Skattedelegalionen och riksförbundet anser alt förslagel strider mot de
grundläggande principerna för avgränsningen mellan å ena sidan kapitalvinst och
kapitalförlust och å andra sidan rörelsevinst och rörelseförlust. Riksförbundet
anser vidare att den föreslagna regeln slår i strid mot reglerna i
bokföringslagen (1976:125) och aktiebolagslagen (1975:1385).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del fär jag anföra följande. För att
kapitalförlust skall föreligga belräffande en skada på en byggnad krävs att
skadan har förorsakats av en händelse som man normalt inte kan räkna med i en
viss förvärvsverksamhet. Del skall således vara fräga om extraordinära
händelser. Ofta är det svårt att avgöra om en händelse är av della slag. Ger en
samlad bedömning vid handen att skadan äratt anse som en kapitalförlust, skall
underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag minskas med ell belopp som
molsvarar skadans storlek. En sådan proportionering kan givetvis vara mycket
besvärlig alt ulföra i praktiken. Detla gäller särskill när del är fräga om
mindre omfattande skador. Det sagda leder lill alt tvister om den skattemässiga
behandlingen av skador på byggnader är relativi vanligl förekommande. Jag anser
därför att det är angeläget att söka skapa regler pä detla område som är
enklare all förstå och tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag innebär, som jag nyss framhållit, alt
mindre omfattande skador på fastigheter skall behandlas som driftförluster och
att en byggnads avskrivningsunderlag inle skall påverkas av ulgifler för ny-,
till-eller ombyggnad som bestrids med försäkringsersättning. I likhet med några
remissinstanser anser jag att den föreslagna regeln heträffande mindre skador
är svår all tillämpa. Belydande praktiska problem torde ocksä uppstå vid
bedömningen av om en byggnad utgör ersätlningsbyggnad för en förstörd byggnad
eller inte. Den föreslagna regeln beträffande beräkningen av
avskrivningsunderlaget har också den nackdelen att den endasl gäller då
ulgifler för ny-, till- eller ombyggnad bestrids med försäkringsersättning.
Detta leder lill en olikformig beskattning. Mot denna bakgrund bör vad
beredningen föreslagit på del nu aktuella området inle läggas till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag alt en lättillämpad och rättvis
ordning kan skapas om kapitalförluslbegreppel ändras så att genom brand eller
annan olyckshändelse uppkommen skada på eller förstörelse av fastighet -
såvitt gäller underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag - inle skall
anses som kapitalförlust, Detla bör gälla oberoende av om den skallskyldige har
erhållit försäkringsersättning e. d. på grund av skadan eller inle. Har sådan
ersättning erhållits, bör denna i princip göras skatlepliklig. Jag kommer strax
alt återkomma lill sistnämnda fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En regel av nu angiven innebörd bör tillämpas i fråga om
byggnader på vilka värdeminskningsavdrag fär göras. Den bör således gälla inle
bara för byggnader i rörelse utan även för en driflbyggnad pä
jordbruksfastighet och på sådan annan faslighet för vilken inkomsten beskattas
enligl konventionell metod. Del lorde visserligen endast mera sällan förekomma
att markanläggningar skadas på grund av extraordinära händelser. Av
systematiska och praktiska skäl bör dock regeln gälla också för
markanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna regeln innebär således alt avskrivningsunderlaget
för en fastighet, som har skadats eller förstörts, inle skall sättas ned på
grund avden värdeminskning som har inträffat genom skadan. Har byggnaden
totalförstörts, får utrangeringsavdrag i stället göras. Regeln innebär inte i
och för sig alt gränsdragningen mellan avdragsgilla reparationskostnader och
inle avdragsgilla ulgifler för ombyggnadsarbeten ändras. Om således en skada på
en byggnad haft sädan omfattning att arbeien för alt avhjälpa skadan har
karaktär av ombyggnad, fär utgifterna för arbetena inle dras av direkt.
Utgifterna fär i slällel tillföras avskrivningsunderlaget, Däremol blir
utgifter för åtgärder för att bota mindre skador avdragsgilla, om åtgärderna i
tekniskt hänseende utgör reparationsarbete. Det skall därvid vara fråga om
sådana reparationer som den skattskyldige under alla omständigheter måsle räkna
med alt vid något tillfälle behöva ulföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. medges inte utrangeringsavdrag belräffande andra
uthyrda byggnader än sådana på vilka rörelsereglerna fär tillämpas och inle
heller belräffande mangårdsbyggnaden på en jordbruksfastighet. Mot bakgrund av
den föreslagna ändrade behandlingen av skador på byggnad bör emellertid en
möjlighet öppnas att få göra avdrag för vad som återstår av anskaffningsvärdet
om sådana byggnader utrangeras. Jag föreslår därför att en i princip generell
rätt lill utrangeringsavdrag införs när en byggnad pä en konventionellt
taxerad fastighet utrangeras efter brand eller annan olyckshändelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med antagandet av de lidigare nämnda nya avskrivningsreglerna
för byggnader (avsnitt 2.2.1) infördes vissa begränsningar i rätten till
utrangeringsavdrag. Vad beträffar rörelsebyggnader medges sålunda en
skatlskyldig, som vid övergång lill planenlig avskrivning av en byggnad har
använt ett taxeringsvärde som ingångsvärde, utrangeringsavdrag endasl om han
utreder byggnadens anskaffningsvärde och beloppet av de värdeminskningsavdrag
för byggnaden som har medgetts vid taxering till statlig inkomstskatt [punkl 6
av övergångsbestämmelserna lill lagen (1969:363) om ändring i
kommunalskatlelagen (1928:370)]. Har en skaltskyldig i fråga om driftbyggnader
på en jordbruksfastighet vid övergäng till planenlig avskrivning av
byggnaderna använt ett taxerat byggnadsvärde e.d. som ingångsvärde, föreligger
inte rätt till utrangeringsavdrag [9 § Iredje stycket lagen (1972:742) om
ikraftträdande av lagen (1972:741) om ändring i kommunalskatlelagen
(1928:370)]. Särskill med hänsyn lill all försäkringsersättningar e. d.
avseende konventionellt beskattade byggnader föreslås bli skatteplikfiga
(jfr avsnitt 2.2.5) bör de nämnda begränsningarna i rätten lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utrangeringsavdrag
upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrangeringsavdrag
beträffande markanläggningar bör, liksom f. n., inle medges efler skada. Detla
sammanhänger bl. a. med alt samtliga markanläggningar som anläggs under ett
vissl beskattningsår normall skrivs av gemensamt, dvs. på en och samma
avskrivningsplan. Utrangeringsavdrag bör därför, liksom f. n., komma i fråga
endasl när fastigheten avyttras eller när den på fastigheten bedrivna
verksamheten läggs ned. Påpekas bör att den skatlskyldige - i de fall då
utrangeringsavdrag inte kan medges - kompenseras av att de framtida
avskrivningarna beräknas på ett oförändrat avskrivningsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De nya
reglerna om förluster på byggnader bör tas in i punkt 5 av anvisningarna till
20 § KL (jfr avsnitt 2.3). Förslagen föranleder också ändringar i punkt 3 av
anvisningarna till 22 § saml punkterna 2 a och 2 b av anvisningarna till 25 §
KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.5
Beskattning av försäkringsersättning e. d.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit en inskränkning i kapitalförluslbegreppel
såvitt avser skador på faslighet. Denna inskränkning bör i sin lur medföra att
försäkringsersättning e. d., som har erhållits på grund av dylika skador,
beskattas i förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag beträffande försäkringsersättning medför att denna blir behandlad på
olika sätt beroende pä om och i vilken mån ersättningen används för utgifter
för avhjälpande av skada eller för att uppföra en ny byggnad. Detta har, som
jag tidigare framhållit, flera nackdelar. En Underlätelse att åleruppföra en
nedbrunnen byggnad skulle således kunna medföra fördelar från skattesynpunkt.
Samma effekt skulle kunna inträda om uppförandel av en ersätlningsbyggnad fördröjs
tills utgången av treårsfristen. Denna spärregel kan vidare antas bli föremål
för kringgående-åtgärder från de skattskyldigas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nackdelar som sålunda är förenade med beredningens förslag kan undvikas om
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på fastigheter, som har
förstörts eller skadats, görs generellt skattepliktig. En sädan beskattning kan
dock, särskilt när utgifterna för att avhjälpa skadan inte är omedelbart
avdragsgilla, ge upphov lill likvidiletsproblem för den skatlskyldige. I syfte
all undvika sädana problem kommer jag i del följande att lägga fram förslag om
att belopp, som har erhållits i försäkringsersättning e. d. för skadade eller
förstörda fastigheter, skall få avsättas till en s. k. eldsvädefond (avsnitt
2.2.9). Avsatt belopp skall fä användas för utgifter för reparation av
fastigheten, för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten eller
för förvärv av en ny fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatteplikten
för försäkringsersättningar e. d. bör omfatta byggnader som är avsedda alt
användas i rörelse, driflbyggnader på jordbruksfastigheter och byggnader på en
konventionellt taxerad annan fastighet. Skatteplikten bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidare omfatta markanläggningar i nämnda förvärvskällor. I
regel utgör endast 75 % av anskaffningsvärdet för en markanläggning
avskrivningsunderlag. I sådant fall bör endasl 75 % av ersättningen beskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna ändringen belräffande beskattningen av
försäkringsersättningar e. d. föranleder ändringar i 19 § och punkt 2 a av
anvisningarna till 36 § KL. I 28 § 2 mom., punkt 10 av anvisningarna till 21 §
och punkt 4 av anvisningarna fill 24 § KL anges i vilken män ersättning på
grund av skadeförsäkring skall anses som intäkt av rörelse, jordbruksfastighet
och annan faslighet. Frågan om sådan inkomst är skattepliktig framgär emellertid
av bestämmelserna i 19 §. Nyss nämnda bestämmelser kan därför slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ersällning på grund av skadeförsäkring utgått för
inventarier och lagertillgångar kan lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomsskalt
för ackumulerad inkomst f. n. tillämpas på ersättningen. En förutsällning för
detta är dock att ersättningen erhållits i samband med alt den skattskyldige
har upphört med verksamheten och all ersättningen inte har föranleti avdrag för
avsättning lill eldsvädefond. Särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst
bör enligt min uppfattning få göras även i fråga om försäkringsersättning
eller annan ersällning för skada pä byggnader och markanläggningar i den män
ersättningen inte har föranlett avdrag för avsältning lill eldsvädefond. Sådan
skalleberäkning bör fä göras ocksä utan samband med att den skallskyldige har
upphörl med verksamheten. Förslagel föranleder ändringar i 3 § och
anvisningarna fill 1 och 3 §§ lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.6 Projekteringsulgifler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter för projektering av en byggnad skall vid ny-,
till- eller ombyggnad räknas in i byggnadens avskrivningsunderlag. Kommer den
tilltänkta byggnafionen inte till ständ anses dock arkilektkostnader och andra
kostnader, som nedlagts under planerings- och förberedelsearbete, f. n. inte
kunna aktiveras som avskrivningsunderjag för byggnaden. Inte heller medges
omkostnadsavdrag för sådana kostnader. Resullallösa utgifter av detla slag
anses nämligen utgöra kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens förslag skall utgifter för
projektering av byggnader och anläggningar inte räknas som kapitalförlust. Har
utgifter nedlagts pä att undersöka alternativa lösningar skall de
projekteringsulgifler, som kan hänföras direkt lill det valda alternativet,
liksom f. n. inräknas i avskrivningsunderlaget för anläggningen. Utgifter för
förkastade alternativ föreslås vara omedelbart avdragsgilla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen är medveten om att de föreslagna reglerna kan
vara svåra att fillämpa om företaget på balansdagen inte vel om något av ett
eller flera möjliga invesleringsallernativ kommer att genomföras. I sädanl fall
föreslås all samtliga nedlagda projekteringsutgifter fär dras av direkt. Kommer
något</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>projekt till utförande senare, skall dock de
projekteringsulgifler som kan antas ha samband med det valda alternativet
aktiveras skattemässigt. Detta tillgår så alt dessa projekteringsutgifter
redovisas som intäktspost i deklarationen samtidigt som motsvarande belopp las
upp på värdeminskningsplan för byggnader resp. markanläggningar. Del skall
också vara möjligt att fillfälligt balansera alla nedlagda
projekteringsutgifter och dra av ulgifterna för förkastade alternativ del
beskattningsår då utgifternas karaktär har klarlagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag tillstyrks av allmänna ombudet för
mellankommunala mål, ett antal länsstyrelser och av näringslivets
organisationer. Nägra av dessa remissinstanser är dock kritiska mot bestämmelsen
att avdragna utgifter avseende ett projekt, som senare är kommer lill
utförande, skall aktiveras i efterhand. RSV, ett par länsstyrelser och
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund är kritiska mol förslaget att
projekteringsulgifler avseende projekt, som inte kommer lill utförande, skall
behandlas annorlunda än utgifter för förverkligade projekl. Dessa instanser
anser att utgifter för såväl förkastade som förverkligade projekt skall fä dras
av genom årliga värdeminskningsavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag ansluta mig lill beredningens
förslag att utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar, som
inte har kommit lill utförande, inte skall hänföras lill kapitalförlust. I
likhet med vad jag har föreslagit beträffande skador på fastigheter bör en
bestämmelse om della tas in i punkl 5 av anvisningarna till 20 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.7 Inventarier på annan fastighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en skattskyldig avyttrar en fastighet i vilken han
själv driver eller tidigare har drivit rörelse, skall den del av köpeskillingen
som avser sädana delar av och tillbehör till fastigheten som i
avskrivningshänseende räknas som inventarier beskattas som inläkl av rörelse
(punkl 1 Iredje stycket av anvisningarna till 28 § KL). Motsvarande regler
gäller i fråga om jordbruksfastighet. Den som hyr ut sin faslighet för
användning i rörelse skall däremot redovisa hela köpeskillingen vid en
avyttring som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Vinstberäkning sker
således enligt realisationsvinslreglerna också beträffande den del av
köpeskillingen som avser nämnda inventarier. Detta gäller även återvunna
värdeminskningsavdrag som hänför sig till inventarierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har uppmärksammat nämnda förhällande.
Beredningen päpekar att den skiljaktiga behandlingen av inventarier - en
skiljaktighet som enbart beror på vem som bedriver rörelsen - har flera
verkningar. Bl. a. kan fördelningen av köpeskillingen på olika tillgångar
påverkas. För säljaren betyder det normall ingel hur denna sker. Köparen
däremot kan ha intresse av alt hänföra så stor del som möjligt lill
inventarierna för all därigenom fä en snabbare avskrivning på sin inveslering.
Mot denna bakgrund föreslår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beredningen alt den del av köpeskillingen som belöper på
inventarier av fast egendoms natur skall tas fill beskattning som intäkt av
fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av samtliga remissinslanser. Åven jag vill ansluta mig till förslaget.
Jag anser vidare att inläkl vid avyllring av inventarier av lös egendoms natur
bör tas upp till beskattning i förvärvskällan. Vederlag på grund av försäljning
av kontorsinventarier, verktyg, fordon o. d., som har använts i skötseln av
fastigheten, bör alltså tas upp som inläkl av annan fastighet. Som en följd av
förslagen bör de avskrivningsmetoder, som föreslås gälla i rörelse, också fä
tillämpas på inventarier av lös egendoms natur och, i fräga om faslighet som
används för annat ändamål än som bostad, beträffande byggnadslillbehör som i
avskrivningshänseende räknas som inventarier (jfr avsnitt 2.2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder att bestämmelser bör las in i punkt 4
av anvisningarna lill 24 § och i en ny punkl, 3, av anvisningarna till 25 §
KL. Dessutom bör en ändring göras i punkt 2 b av anvisningarna till 25 § och i
punkt 1 av anvisningarna lill 28 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel all ersättning för inventarier skall beskattas i
inkomstslaget annan faslighel bör föranleda att reglerna om särskild
skatteberäkning för ackumulerad inkomst görs tillämpliga om det vid avyttring
av en fastighet också ingår inventarier. En bestämmelse om detta bör tas in i 3
§ lagen om beräkning av slallig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.8 Vissa vid remissbehandlingen aktualiserade frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I remissyttrandena har flera frägor beträffande
avskrivning pä fastigheter lagils upp som inte har behandlats av beredningen.
Jag kommer i del följande alt beröra nägra av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegation har tagit upp den
jämkningsregel som kompletterar den s. k. proportioneringsregeln vid beräkning
av avskrivningsunderlaget för byggnader vid förvärv av en bebyggd
jordbruksfastighet. Vid onerösl förvärv av en bebyggd jordbruksfastighet eller
annan fastighet beräknas den nye ägarens avskrivningsunderlag för byggnader med
hjälp av en proportioneringsregel enligl vilken köpeskillingen för fastigheten
fördelas i samma proportion som det taxerade byggnadsvärdet förhåller sig till
det totala taxeringsvärdet. Jämkningsregeln innebär all avskrivningsunderlaget
för byggnaderna inkl. inventarier fär jämkas om värdet pä fastigheten i övrigl
efter tillämpning av proporlioneringsregeln visas mera avsevärt över- eller
undersfiga värdel av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner
m. m. som förvärvats. Skattedelegalionen anser att jämkningsregeln är
felkonstruerad och hemställer därför att den ändras så att bevisningen får avse
byggnaderna och inte de övriga lillgängsslagen. Delegationen anser nämligen all
det är närmasl omöjligt att förebringa bevisning om värdet av de många övriga
fillgångsslag som normalt förekommer på en jordbruksfasfighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag erinra om att konstruktionen av
jämkningsregeln hänger samman med den vid fastighetstaxeringen använda s. k.
mervärdeprincipen. Denna princip innebär att byggnadsvärdet skall utgöras av
del mervärde som taxeringsenheten har på grund av alt den är bebyggd.
Jämkningsregeln för jordbruksfastigheter är likartad den som gäller vid
rörelsebeskaltningen. Den infördes är 1973 i samband med alt en provisorisk
proportioneringsmetod för jordbruksfastigheter ersattes med en proportioneringsregel
grundad bl. a. på delvärdel byggnadsvärdet (prop. 1973:162, SkU70, rskr 391,
SFS 1973:1099). 1 samband med att proporlioneringsregeln år 1975 anpassades
lill de regler som gällde vid 1975 års fastighetstaxering framställde skattedelegalionen
samma önskemål som nu. Denna hemslällan bifölls emellertid inte (prop. 1975:48
s. 151, SkU 22, rskr 162, SFS 1975:259). Jag anser inte all del nu finns skäl
lill en annan bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detla sammanhang vill jag beröra ett fall som har tagits
upp av några länsstyrelser. Ett företag kan för alt erhålla tomtmark för
nybyggnation anskaffa en äldre bebyggd faslighel. I samband med all byggnaden
rivs yrkar förelaget utrangeringsavdrag för del oavskrivna beloppet. Enligt min
mening bör jämkningsregeln vara tillämplig i ett sädant fall. Någon uttrycklig
bestämmelse som tar sikte på denna speciella situation behövs inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä en fastighet eller en fastighetsdel omtaxeras från
jordbruksfastighet till annan fastighet eller vice versa, uppkommer enligt Lantbrukarnas
skattedelegalion frågan hur detla skall påverka avskrivningsunderlaget. Frågan
gäller främst byggnader men lorde även kunna avse markanläggningar och
inventarier. Delegationen, som har tagit upp samma fräga i yllrande över 1976
års fastighetstaxeringskommittés delbetänkande (SOU 1979:32) Fastighetstaxering
81, anser att en lagreglering bör komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1979/80:40 om fastighetstaxering, m. m. har jag
anfört (s. 58) alt frågan övervägs inom budgetdeparlementel. Dessa överväganden
pågår fortfarande. En lagreglering kan därför i varje fall inte komina till
ständ nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid benefika förvärv av byggnad skall den förre ägarens
skaltemässiga restvärde anses som anskaffningsvärde för den nye ägaren. Detta
innebär ett degressivt avskrivningssystem som - om byggnad vid upprepade
tillfällen förvärvas genom benefika fång - kan leda till mycket låga
avskrivningar. Innefattar förvärvet en markanläggning, får däremol den nye
ägaren överta överlåtarens avskrivningsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad övertagits vid fusion skall dotterbolagets
eller den överlåtande föreningens skattemässiga restvärde anses som
anskaffningsvärde för moderbolaget eller den överlagande föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skatledelegation och Lantbrukarnas
skattedelegation anser att den nye ägaren vid benefika förvärv av en byggnad
skall fä överta överlåtarens avskrivningsplan och att detta också bör gälla vid
fusion. Näringslivets skatledelegation, som påpekar alt särskilda regler för
beräkning av avskrivningsunderlag för markanläggningar vid fusion f. n.
saknas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>menar vidare all samma regel som förordals för byggnader
vid fusion införs också för markanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ansluter jag mig till vad
skatledelegationerna har anfört. Övergår en byggnad till en ny ägare pä annat
sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fäng, bör den nya ägaren
således få göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit
förre ägaren om denne fortfarande ägl byggnaden. Detla bör gälla ocksä om
moderbolag eller överlagande förening övertar en byggnad eller en fastighet med
markanläggning vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom. KL. Förslagel
föranleder alt ändringar bör göras i punkterna 3 och 4 av anvisningarna fill 22
§, punkt 2 a av anvisningarna till 25 § samt punkterna 7 och 16 av
anvisningarna till 29 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För markanläggningar medges avdrag för värdeminskning med
5 % om året pä ett belopp motsvarande 75 % av anskaffningsvärdet. Dock medges
avdrag för läckdiken på jordbruksfastighet med 10 % om årel beräknat pä ett
oreducerat anskaffningsvärde. Som moliv för all endast medge 75-procenlig
avskrivning angavs i 1969 ärs förarbeten att vissa markanläggningar kan sägas
ha ett beslående värde (prop. 1969:100 s. 123). Lantbrukarnas skattedelegation
anser att delta påstående numera saknar bärkraft. På grund av del ekonomiska
livets lagar, där teknik och strukturrationalisering har framtvingat en långt
driven specialisering, har del enligt delegationen blivit alltmer uppenbart att
anläggningar av förevarande slag har en begränsad ekonomisk varaktighet.
Delegationen menar därför alt hela anskaffningsvärdet bör utgöra
avskrivningsunderlag. Dessulom hävdar delegationen att flertalet av de mest
betydelsefulla och kostnadskrävande anläggningarna har en kortare ekonomisk
livslängd än 20 är. Avskrivningsprocenten bör därför vara högre än 5 för dessa
anläggningar. Åven Svensk industriförening anser att avskrivningsunderlaget
avseende markanläggningar bör ändras frän 75 % lill 100 % av
anskaffningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag erinra om att i begreppet
markanläggningar ingår i stort sett alla markarbeten och anläggningar som inte
får avskrivas som byggnad eller inventarier. Som exempel på
markanläggningsutgifter kan nämnas utgifter för markens första
iordningställande t. ex. röjning, schaktning och torrläggning för att göra
marken fast eller plan, rivningskoslnader avseende en tidigare befintlig
byggnad, utgifter för vägar och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,
fotbollsplaner, tennisbanor och liknande anläggningar för personal. Som
framhölls i 1969 ärs förarbeten får det anses uppenbart alt vissa av dessa
anläggningar har ett bestående värde. Den avvägning som då gjordes, dvs. att
endast 75 % av anskaffningsvärdet skall utgöra avskrivningsunderlag, får anses
fortfarande vara rimlig. Jag anser därför att denna regel i varje fall inle nu
bör ändras. Bl. a. med hänsyn lill att avskrivningarna beräknas pä ett
kollekfivt avskrivningsunderlag finns del inte heller skäl att ändra på
avskrivningsprocenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler skall såsom avdragsgill omkostnad
anses anskaff-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i
skyddsrum som har värde endast från civilförsvarssynpunkt, såsom speciella
dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfäng vid
ingångar och reservul-gångar, luftrenare och fiUhörande fördelningsledningar
(25 § 1 mom., 29 § 1 mom. och punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 22
§). Dessa bestämmelser infördes år 1958 (prop. 1958:124, BevU Bil, rskr B 117, SFS
1958:576). Därefter har emellerfid ell nytt syslem för byggande och
finansiering av skyddsrum införts (prop. 1975:21. FöU 17, rskr 174, SFS
1975:553 och prop. 1978/79:1, FöU 8, rskr 37, SFS 1978:782). Systemet innebär
bl. a. att fastighetsägare som åläggs all anordna skyddsrum skall få ersättning
av statsmedel för detta. Med hänsyn lill detta kan den särskilda avdragsrälten
för anskaffande av luckor m. m. slopas. Den ifrågavarande ersättningen kommer
nämligen vid inkomstbeskattningen att behandlas som statsbidrag. Eftersom del
här är fråga om anskaffning av fillgångar, för vilka anskaffningsutgifterna får
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall ersättningen vid ett slopande
av den direkta avdragsrälten inte tas upp som skattepliktig intäkt. Å andra
sidan får som anskaffningsvärde endasl tas upp så slor del av utgifterna som
inte har läckts av ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen förorda alt bestämmelserna om
avskrivning pä fastigheter omarbetas i språkligt hänseende och alt i huvudsak
samma terminologi används i inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet
och rörelse. Delta föranleder ändringar i del nya tredje stycket av punkt 1,
punkterna 3,4 och 6 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 a av anvisningarna till
25 § saml punkterna 1, 7 och 16 av anvisningarna lill 29 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.9 Avsättning tiU eldsvådefonder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i avsnitt 2.2.5 om beskattning av
försäkringsersättning föreslagit att försäkringsersättning e. d. pä grund av
all byggnader och markanläggningar, som används i näringsverksamhet, har skadats
eller förstörts genom brand eller annan olyckshändelse, skall göras
skattepliktig. F. n. gäller enligt 19 5 KL att ersättning på grund av
skadeförsäkring inte är skattepliktig inkomst såvida inte köpeskilling, som
skulle ha flutit in om den försäkrade egendomen i stället sålts, varil att
hänföra lill inläkt av fastighet eller rörelse eller ersättningen eljest
motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller avdragsgill omkostnad, som år att
hänföra lill något av nämnda inkomstslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en rörelseidkare eller lantbrukare innebär
bestämmelsen all försäkringsersättning för en nedbrunnen driflbyggnad är
skattefri utom såvitt gäller sådana tillbehör lill byggnaden som enligt
avskrivningsreglerna är alt hänföra till inventarier. Försäkringsersättning för
varulager och inventarier är alllid skattepliktig intäkt. Utgör byggnaden
omsättningstillgång i byggnadsrörelse är även försäkringsersättning för
byggnaden skatlepliklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den beskattning som sålunda sker av försäkringsersättning
för inventarier och varulager i rörelse och jordbruk kan försvåra anskaffandet
av nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgångar i ersättning för de förlorade. I syfte alt
undvika dessa konsekvenser har införts en möjlighet att få avdrag för
avsättning till s. k. eldsvådefonder. Vidare är lagen (1951:763) om beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst i viss mån tillämplig för
försäkringsersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om eldsvådefonder finns i förordningen
(1959:168) om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och
lagertillgångar (prop. 1959:67, BevU 37, rskr 222). Till protokollet i detla
ärende bör som bilaga 4 fogas en redovisning av förordningens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de i bilagan redovisade statistiska uppgifterna framgär
all den nuvarande förordningen om särskilda invesleringsfonder för förlorade
inventarier och lagerlillgångar utnyttjas i förhållandevis obetydlig omfattning
av de skattskyldiga. Anledningen lill della lorde vara alt
lagervärde-ringsreglerna och neltometoden vid avskrivning av inventarier gör
behovet av avsättningar mindre uttalat. I enstaka fall kan dock möjligheten alt
få avsätta belopp till dessa fonder vara av stor vikt. Jag anser därför att
denna möjlighet bör få finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag lidigare har anfört bör försäkringsersättningar e.
d. avseende konventionellt beskattade byggnader och markanläggningar, som har
skadats eller förstörts genom brand eller annan olyckshändelse, göras
skattepliktiga. Med hänsyn till delta bör avdrag medges även för belopp som
avsätts fill fonder för byggnader och markanläggningar, då sådan ersällning har
erhållits. I övrigl bör det nuvarande regelsystemets principiella konstruktion
bevaras. Ett stort anlal tekniska ändringar bör dock genomföras. Dessa
ändringar avser att anpassa lagstiftningen i tekniskt hänseende lill modernare
fondlagsliftning, nämligen lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och
lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv. Nu angivna ändringar kräver i
sig betydande ingrepp i förordningen. Till detta kommer att det synes angeläget
att göra ganska omfattande språkliga ändringar i denna. Mot denna bakgrund bör
del nya regelsystemet tas in i en ny lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda investeringsfonderna för förlorade
inventarier och lagerlillgångar brukar benämnas eldsvådefonder. Denna
benämning är praktisk och ger ett tydligt uttryck för fondernas huvudsakliga
fillämpningsområde. Fonderna bör därför även i lagstiftningen benämnas
eldsvådefonder. Beträffande lagreglernas närmare utformning fär jag hänvisa
lill speeialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagen föranleder vissa ändringar i 3 § lagen om
beräkning av statlig inkomstskall för ackumulerad inkomst och i anvisningarna
till denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Begreppet kapitalförlust</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i avsnittet om den skattemässiga behandlingen av
skador på fastigheter och i avsnittet om ulgifler för projektering av byggnader
och anläggningar kommit in på kapitalförluslbegreppel. Som jag antydde i det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammanhanget finns del anledning att behandla
kapilalförlustbegreppet frän mer principiella utgångspunkter. Till protokollet
i detta ärende bör som bUaga 5 fogas en beskrivning av den historiska
utvecklingen av kapitalförluslbegreppel och en redogörelse för det nuvarande
rättsläget på detta område. Kapitalförlust avseende fastigheter las dock inte
upp till yllerligare behandling. Jag övergår nu lill alt redovisa mina
ställningstaganden till behovet av ändringar i begreppet kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förlust kan la sig uttryck i att en fillgång minskar i
värde eller i alt en förpliktelse tillkommer eller ökar i värde. En
grundläggande princip i den svenska inkomstbeskattningen är att avdrag för
föriusl medges endast om det inle är fråga om kapitalförlust. En bestämmelse om
detla finns i 20 § KL. Begreppet kapitalförlust definieras emellertid inte i
denna paragraf ulan en hånvisning görs i punkt 5 av anvisningarna lill punkl 10
av anvisningarna lill 29 §. Denna anvisningspunkt behandlar dock bara förluster
i rörelse. Visserligen skall vad som där sägs om kapitalförlust i rörelse
enligl punkt 5 av anvisningarna till 20 § äga motsvarande tillämpning även för
andra förvärvskällor, men redan skiljakligheterna mellan bokföringsmässig och
kontantmässig inkomstberäkning gör denna anvisning oklar. Förlustbegreppet har
mindre omfattning vid kontantmässig än vid bokföringsmässig inkomstberäkning.
Därtill kommer alt värdeminskning av inventarier oeh beskattning av ersättning
vid avyttring av inventarier behandlas på olika sätt beroende pä tillämplig
förvärvskälla. Detta medför i sin lur att förluster som träffar inventarier
behandlas olika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av bestämmelserna i 20 § och punkt 10 av anvisningarna
lill 29 § kan inle utläsas allt vad som gäller om kapitalförlust. Redan
bestämmelsen i 20 § all avdrag inle får ske för kapitalförlust är missvisande.
Kapitalförluster beaktas nämligen i slor utsträckning vid beräkning av realisationsvinsl.
Vidare måsle de nämnda beslämmelserna ses i samband med regler, som har
tillkommit efter KL:s införande, t. ex. reglerna om avdrag för prisfall på och
utrangering av inventarier (punkt 3 c fjärde styckei och punkl 3 d av
anvisningarna lill 29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>§)■</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I punkt 10 av anvisningarna till 29 § ställs
kapitalförlust i motsats lill driftförlust. Endast driftförlusten är
avdragsgill. Som driftförlust betecknas uteblivandet av en intäkt som normalt
bort inflyta i rörelsen. Det verkar således till en början som om driftförlust
bara kan förekomma på intäktssidan. Detta är dock inte avsikten utan del
avgörande är att det framstår som befogat att räkna med förlust i stället för
vinst och att förlusten alltså ingår som ett led i förvärvsverksamheten.
Kapitalförlust är däremot förlust som den skaltskyldige lidit vid sidan av vad
som normalt ingär som ett led i förvärvsverksamheten. Som exempel pä
kapitalförlust nämns förlust genom borgensförbindelse och genom prisfall pä
eller förstöring genom brand eller olyckshändelse av fastighet som används i
rörelsen. Nu angivna förluster sägs vara exempel på förluster föranledda av en
oberoende av rörelsen uppkommen skada.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har förlust uppkommil i en förvärvsverksamhet uppställs
således i princip ett krav på normalitet för att avdragsrätl skall föreligga
för förlusten. Kan man normalt räkna med förlust av viss arl i verksamheten är
denna avdragsgill. Som exempel kan nämnas förlust på grund av insolvens hos
kunder, prisfall och försämring av varulager och den fortlöpande värdeminskning
som maskiner och andra inventarier och byggnader är underkastade. Andra
exempel pä avdragsgilla förluster är en kassörs föriust pä grund av felväxling
och skadeståndskrav som uppkommit trots att verksamheten bedrivits på normalt
säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns vissa undantag från nämnda huvudregel. Skada
eller förstöring av maskiner och andra inventarier i rörelse och jordbruk
hänförs således lill avdragsgill driftförlust. Detla gäller också i fråga om
förlust på aktier, om aktieinnehavet står i mera direkt samband med den
skallskyldiges egen rörelse. Även förlust på lånefordringar, som inte utgör
lagerlillgängar, och på borgensförbindelse räknas som driftförlust, om
fordringen eller förbindelsen tillkommit som ell led i förvärvsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
lidigare har anfört bör kapitalförluslbegreppel inskränkas såvitt gäller skador
på fasligheter genom brand eller annan olyckshändelse och även i fräga om
projekteringsutgifter för byggnad som inte har uppförts. I övrigt synes den
nuvarande gränsdragningen mellan avdragsgilla och inle avdragsgilla förluster i
huvudsak vara lämpligt avvägd. Det kan f. ö. hävdas att en utökad avdragsrätl
för kapitalförluster motiverar en utsträckt beskattning av molsvarande vinsler.
I ytterligare ett avseende finns del doek anledning all inskränka innebörden av
kapitalförluslbegreppel. Det gäller förlust av lager och inventarier genom
brottslig handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nyss nämnts behandlas skada pä eller förstöring av
varulager och maskiner och andra inventarier i rörelse och jordbruk som
driftförlust även om skadan förorsakats av en händelse som man normalt inte kan
räkna med i förvärvsverksamheten. Har sådana tillgångar förlorats pä grund av
stöld krävs däremot att man i verksamheten normalt räknar med risk för stöld
för att avdragsrält skall föreligga. Denna distinktion kan - särskill med
beaktande av att eventuell försäkringsersättning avseende varulager och
inventarier i rörelse och jordbruk alllid beskattas i förvärvskällan - inle
anses motiverad. Jag förordar därför att föriusl av dylika tillgångar genom
brottslig handling bör vara avdragsgill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I delta sammanhang bör bestämmelserna om kapitalförlust
omarbetas också i redaktionellt avseende. F. n. finns bestämmelser om
behandling av förluster i huvudsak i punkt 10 av anvisningarna till 29 §. Dessa
bestämmelser måste emellertid ses i samband med andra lagrum, t. ex. punkterna
3 och 6 av anvisningarna till samma paragraf. Del synes ur redaktionell
synvinkel vara en fördel att ha bestämmelserna om kapitalförlust reglerade i
ett sammanhang. De bör enligl min mening las in i punkt 5 av anvisningarna
lill 20 §, vilken paragraf innehåller allmänna bestämmelser om avdrag i
förvärvskälla. Punkt 10 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av anvisningarna
fill 25 § och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkterna 6 och 10 av anvisningarna lill 29 § bör som en
följd av detta upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Pågående arbeten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Allmänna synpunkter 2.4.1.1 Behovet av ny
lagsliflning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med pågående arbeien menas i allmänhet påbörjade men vid
räkenskapsårets utgång inle avslutade uppdrag som en näringsidkare åtagit sig
att utföra för en annan persons räkning. Uppdraget kan avse enbart
tjänsteprestalio-ner, som normalt är fallet beträffande uppdrag hos t. ex.
konsulter och läkare, medan del andra gånger kan vara förutsatt att
uppdragstagaren -exempelvis en hantverkare eller en byggmästare - skall
tillhandahålla även materiella tillgångar. Avser uppdraget en materiell
produkt, brukar dock begreppet pågående arbete reserveras för de fall då
äganderätten till produkten ligger hos uppdragsgivaren. Övergår äganderätten
lill den färdiga produkten till beställaren eller annan först när arbetet är
slutfört, används i regel inte beteckningen pägäende arbeten utan produkter i
arbete eller liknande uttryck. Inom byggnadsbranschen görs emellertid ibland
undanlag från denna princip. Det förekommer sälunda att ett förelag, som uppför
en byggnad pä en egen fastighet, redovisar bygget som pågående arbete såvida
avsikten är att fastigheten skall säljas så snart byggnaden är uppförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokföringslagen (1976:125), BFL, innehåller inle någon
definition av begreppet pågående arbete. I BFL finns inte heller några
bestämmelser om hur pågående arbeten skall värderas. Posten pågående arbeten
saknas ocksä i BFL:s schema för hur ett förelags balansräkning skall ställas
upp. I redovisningssammanhang har pågående arbeien betecknats som en branschspecifik
post som kan ses som en mellanform av lager och fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KL saknar - liksom BFL - uttryckliga regler om hur
pågående arbeten skall vårderas. RSV har dock utarbetat anvisningar för den
skattemässiga behandlingen av pågående arbeien inom byggnads- och
anläggningsbranscherna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatleberedningen anför alt skatledomstolarnas
bedömning av pägäende arbeten synes stå i viss motsatsställning till BFL:s
principer. Medan BFL bygger på realisationsprincipen, dvs. att
resultatredovisningen bör anstå lill dess arbetet slutförts, har
skattedomstolama enligt beredningen intagit den ståndpunkten alt
resultatredovisningen i princip skall ske löpande genom beskattning av
dellikvider för uppdrag som är under arbete. Mol bakgrund av della och då
rättsläget i åtskilliga hänseenden är oklart framstår del enligl beredningen
som angelägel alt regler tillskapas för hur pågående arbeten skall behandlas i
skattehänseende. Beredningen framhåller alt strävan givetvis bör vara att uppnå
överensstämmelse mellan skattelagstiftningen och BFL:s redovisningsmässiga
principer. Vissa skillnader lorde dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt beredningen bli ofrånkomliga med hänsyn till de
skilda syften BFL och skattelagstiftningen har. Beredningen föreslår att regler
om den skattemässiga behandlingen av pågående arbeien förs in i anvisningarna
lill 41 S KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är en allmän uppfattning bland remissinstanserna att
det nuvarande rättslågel i fräga om pågående arbeien år ovisst och all
klarläggande regler behöver införas. Meningarna år däremot mer delade vad
gäller frägan om beredningens förslag kan läggas lill grund för ny
lagstiftning. Några remissinslanser anger uttryckligen att förslagel är
tillräckligt detaljerat för all genomföras medan andra avstyrker förslagel
eller menar all ytterligare utredningsarbete behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande. Bland
remissinstanserna föreligger bred enighet om att det finns ett påtagligt behov
av klarläggande regler för den skattemässiga behandlingen av pågående arbeien.
Enligt min mening förefaller del inle heller sannolikt att en ny
utredningsomgång - som f. ö. skulle ta flera år alt genomföra - skulle ge ett
väsentligt bättre underlag för lagstiftning på detla område. I sammanhanget bör
ocksä påpekas att en skattemässig reglering av pågående arbeien med
nödvändighet mäste få karaktär av ramlagstiftning eftersom förhållandena inom
olika branscher och företag och vid skilda typer av uppdrag är utomordentligt
skiftande. Till delta kommer att praxis på området inle är stillastående ulan
fortlöpande förändras. Det fär därför anses uteslutet att försöka uppnå en
lagstiftning som i detalj löser alla problem som vid laxeringen kan vara
förknippade med pågående arbeien. Sammanfattningsvis delar jag således
beredningens uppfattning att anvisningarna lill 41 § KL bör kompletteras med
ell regelsystem som anger efter vilka principer pågående arbeten bör behandlas
i skattehänseende. Reglerna bör las in i en ny punkl, 3 a, av de nämnda
anvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1.2 Lagstiftningens omfattning och principiella
uppbyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av beredningens allmänna motivering framgår att avsikten
varit att begränsa lagreglerna om pågående arbeten till byggnads- och
anläggningsverksamhel saml till hantverks- och konsultverksamhet. Denna
begränsning har inle mött några invändningar från remissinstansernas sida. Åven
jag finner det naturligl att lagstiftningen skall omfatta byggnads- och anläggningsbranschen
samt hantverks- och konsultföretag men inle t. ex. varupro-ducerande förelag.
Framhållas bör att begreppet konsultverksamhet har en ganska vidsträckt
innebörd. Sålunda bör exempelvis läkare och advokater, som bedriver rörelse,
omfattas av de föreslagna reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag bygger på principen att ell syslem
skall gälla för uppdrag pä löpande räkning och ell annat system för uppdrag
lill fasl pris. Vid löpande räkning skall värdel av pägäende arbeien inle
aktiveras i bokslutet. I stället skall fakturerade belopp las upp som intäkt.
Resullalre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dovisningen kommer härigenom alt ske i takt med
faktureringen. Utförs ett uppdrag till fast pris föreslås däremot alt summan av
nedlagda direkta koslnader skall tas upp som tillgång i bokslutet. I konsekvens
med detla skall eventuella a-contobelalningar skuldföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av beredningen föreslagna principjella lösningen har
godtagits eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser, däribland
BFN. I tvä remissyttranden anförs dock att aktiveringen av de direkta kostnaderna
vid arbeten till fast pris bör vara frivillig. Samtliga företag skulle alltså,
om de sä önskade, fä använda sig av de för löpande räkning föreslagna bestämmelserna.
I några remissyttranden föresläs å andra sidan att reglerna för fast pris skall
lillämpas även vid löpande räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att del inle kan komma i fräga alt
- oavsett uppdragels natur - införa en generell koppling mellan
resultatredovisning och fakturering. En sädan koppling skulle ofta medföra
alltför stora skattekrediter. Likaså är det enligl min mening uteslutet all
generellt föreskriva att värdet av pågående arbeien skall aktiveras. En sådan
obligatorisk redovisningsskyldighet skulle leda till slora praktiska problem
särskilt för mänga mindre företag. Jag ansluter mig därför till beredningens
uppfattning all utgångspunkten bör vara alt resultatredovisningen vid arbete på
löpande räkning skall ske i takt med faktureringen medan direkta kostnader
skall aktiveras och uppburna a-contobelopp skuldföras om arbetel utförs till
fasl pris. Jag vill fillägga att den sistnämnda metoden torde bäst slå i
överensstämmelse med företagsekonomiska principer och begreppet god
redovisningssed enligl BFL:s bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är givet att en redovisningsmetod som förutsätter att
de direkta kostnaderna aktiveras är mer komplicerad att tillämpa än en metod
som direkt följer faktureringen. Beredningen har bl. a. mot denna bakgrund
föreslagit att vissa mindre företag alltid skall ha rält att tillämpa reglerna
för löpande räkning. Jag delar beredningens uppfattning pä denna punkt. Frågan
om vilken krets av företag som bör omfattas av denna valfrihet återkommer jag
till i samband med behandlingen av arbeten på löpande räkning (avsnitt 2.4.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har inte definierat begreppen löpande räkning
och fast pris. Som påpekats vid remissbehandlingen förekommer det - i synnerhet
inom byggnads- och konsultbranscherna - åtskilliga avtalstyper som kan ses som
kombinationer av löpande räkning och fast pris. Ett arbete kan exempelvis
utföras på löpande räkning med tak vilket innebär att uppdragstagaren själv fär
svara för koslnaderna, om dessa överstiger en pä förhand bestämd högsta ni vä.
En annan blandform är all avtalet är sä konstruerat all uppdragstagaren inte
fär full kostnadstäckning såvida den beräknade tidsålgången överskrids. Med
hänsyn till nu nämnda och liknande avtalstyper bör enligt min mening lagtexten
ge besked om var gränsen går mellan löpande räkning och fasl pris. Den
lämpligaste lösningen synes vara att införa en definition av begreppet arbete
pä löpande räkning. Vad som inte faller in under denna definition bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behandlas enligt reglerna för arbete lill fasl pris.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt
ett arbete skall anses utfört pä löpande räkning bör krävas att ersättningen
för arbetet uteslutande eller sä gott som uteslutande skall fastställas pä
grundval av ett pä förhand bestämt arvode per tidsenhet oeh den faktiska
tidsålgången samt - i förekommande fall - uppdragstagarens faktiska ulgifler
för arbetet. Löpande räkning förutsätter alltså att ersällningen per timme
eller dag e. d. är på förhand bestämd eller praktiskt taget bestämd. Så snart
uppdraget är av större omfattning torde parterna, dvs. uppdragstagaren och
uppdragsgivaren, ha träffat ett uttryckligt avtal om hur ersättningen skall beräknas.
Reglerna för löpande räkning skall dock tillämpas även dä det - exempelvis med
hänsyn till rådande branschpraxis -utan uttryckligt avtal är undersförståtl att
debiteringen sker enligl bestämd tidstaxa. Ett vanligt fall är att ersättningen
baseras på uppdragstagarens självkostnader för arbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av del
sagda följer alt reglerna om löpande räkning inte blir tillämpliga om parterna
träffat ell avtal som innebär alt ersättningen per tidsenhet i väsentlig
omfattning ändras, om arbetet lar längre lid än beräknal eller om
totalkostnaden av annan anledning blir betydligt större än vad parterna
ursprungligen räknat med. Däremol bör förekomsten av vilesklausuler på grund av
förseningar eller brister i det utförda arbetet inte i sig få till konsekvens
att ell uppdrag förändrar karaktär från löpande räkning lill fast pris.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med en
uppdragstagares faktiska utgifter för arbetet avses i första hand ulgifler för
material o. d. som använts i samband med uppdragels utförande. Fråga kan ocksä
vara om utgifter för resor och för avgifter till myndigheter o. d. Som faktiska
ulgifler bör vidare räknas ersättningar för arbete som utförs av annan än
uppdragstagaren, t. ex. arvoden lill underentreprenörer som den skattskyldige
anlitat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är
medveten om att det-vilken definifion som än väljs-inte torde vara möjligt alt
undvika alt osäkerhet kan uppkomma vid bedömningen av om ett arbete skall anses
utfört pä löpande räkning eller lill fast pris. Enligl min mening finns det
dock anledning att utgå frän att sädana fall kommer att bli relativt sällsynta.
Understrykas bör dessutom att den skaltemässiga behandlingen av pågående
arbeten endast syftar lill att få lill stånd en rimlig periodisering av den
skattskyldiges inkomster och utgifter. Saken gäller med andra ord inte nägra
definitiva skaltevinster eller skatteförluster ulan endast att fördela
inkomsler och ulgifler pä ett skäligt säll mellan olika beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Arbete på löpande räkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av det föregående har
företagsskatleberedningen föreslagit att resultatredovisningen av arbeten som
utförs på löpande räkning skall ske i takt med faktureringen. Värdel av
pågående arbeien behöver därför aldrig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktiveras i boksluten. Avdrag för driftkostnader görs på
vanligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av beredningen föreslagna principlösningen innebär att
en skattskyldig kan skjuta upp beskattningen genom att senarelägga sin
fakturering. Detta kan leda lill omotiverade skattekrediter. Beredningen har
därför anseti det nödvändigt alt införa en särskild skatleflyktsregel. Enligt
denna skall den skattskyldige inläklsredovisa inte bara fakturerade belopp utan
-såvida den skattskyldige i mer än obetydlig omfattning underlåtit alt
fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat faktureras -även de
belopp som skäligen kunde ha fakturerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beredningen föreslagit om den skattemässiga
behandlingen av pågående arbeten pä löpande räkning - ingen aktivering av
nedlagda koslnader ulan resultatredovisning i takt med faktureringen - har
allmänt tillstyrkts eller lämnats ulan erinran vid remissbehandlingen. Mer
delade meningar föreligger däremot rörande den föreslagna skalleflyktsregeln
vid senareläggning av faktureringen. Länsstyrelsen i Stockholms län anför att
anknytningen till god redovisningssed kan medföra alltför stora skallekrediter
medan bl. a. Näringslivels skattedelegalion och Sveriges advokatsamfund anser
att regeln är obehövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag först slå fast att jag anser alt den
av beredningen föreslagna principieUa lösningen bör genomföras. Skattskyldiga
som utför arbeten på löpande räkning bör alltså dra av driftkostnaderna på
vanligt sätt och ta upp fakturerade belopp som intäkt. Eftersom den
skatlskyldige inte behöver aktivera värdet av nedlagda kostnader blir reglerna
enkla att förstå och fillämpa. Påpekas kan ocksä att det övervägande antalet
skattskyldiga som utför uppdrag på löpande räkning redan i dag lorde basera sin
skattemässiga redovisning på faktureringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhållits vid remissbehandlingen lorde behovet av en
särskild skatteflyktsregel som lar sikte på senareläggning av faktureringen
vara förhållandevis litet. Inte minst likviditetsskäl lorde avhälla
uppdragstagare från all i onödan dröja med att sända ul fakturor. Det är ocksä
klart att en skatteflyktsregel som för sin tillämpning förutsätter kännedom om
vad som är god redovisningssed kan ge upphov till praktiska svårigheter. Å
andra sidan framstår det knappasl som rimligl alt en uppdragstagare med god
likviditet skall kunna bygga upp betydande skattekrediler genom en sä enkel
åtgärd som all senarelägga sin fakturering. En undantagslös koppling mellan
faktisk fakturering och beskattning kan vidare leda till alltför slorl utrymme
för resultatutjämning. Min slutsats är att en mot denna form av skatteflykt
riktad regel inte går att undvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl beredningens förslag skall skalleflyktsregeln
tillämpas om den skaltskyldige i mer än obetydlig omfattning underlåter att
fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnal faktureras. För att
markera all regeln skall ges ett myckel begränsat tillämpningsområde bör enligt
min mening uttrycket "i mer än obetydlig omfattning" ändras lill
"i betydande omfattning". Regeln bör t. ex. inle kunna användas mot
en skatlskyldig som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rutinmässigt sänder ul sina fakturor en gång i månaden
eller en gång i kvartalet. En överenskommelse om att delfaklurering inle skall
förekomma Ulan alt slulfaklura skall sändas ut försl när arbetet är färdigt bör
i normalfallet inle heller föranleda nägot ingripande frän taxeringsmyndigheternas
sida. Däremot bör skalleflyktsregeln kunna åberopas om den skallskyldige
formellt sett avstår från all fakturera medan arbetet pågår men i stället
fortlöpande uppbär delbetalningar som skall avräknas mol den slulliga fakturan.
Regelns tillämpningsområde är alltså begränsat till företag som senarelägger
sin fakturering för alt vinna obehöriga fördelar i skallehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den för arbete pä löpande räkning valda metoden -
resultatredovisning i takt med faktureringen - är som jag i det föregäende
framhållit i de hell övervägande antalet fall mycket enkel att tillämpa. I
likhet med beredningen anser jag därför all det finns skäl alt tillåla
skattskyldiga, vars verksamhet är av begränsad omfattning, att använda sig av
reglerna för löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs lill fast pris.
Denna valfrihet bör enligt min mening reserveras för skattskyldiga som enligt 1
§ BFL inte är skyldiga att upprätta årsbokslut, dvs. för enskilda näringsidkare
i vars verksamhet den årliga brutloomsältningen normall understiger ell belopp
molsvarande 20 gånger basbeloppel. För tydlighels skull bör betonas all
valfriheten i fråga om beskaltningsmelod är begränsad lill arbeien som utförs
lill fasl pris. Reglerna för fasl pris kan således aldrig användas på uppdrag
som utförs på löpande räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En intäktsredovisning som sker i takt med faktureringen
lorde ytterst sällan leda till alt del redovisade resultatet är högre än del
verkliga resultatet. Det kan emellertid inte helt uteslutas - t. ex. om
faktureringen av någon anledning kommit all avse ännu inle ulfört arbete - all
en ovillkorlig koppling mellan fakturering och beskattning kan komma i konflikt
med BFL:s principer. Jag anser därför att del bör finnas en möjlighel att
avvika från faktureringsmetoden om den skaltskyldige kan visa att tillämpningen
av denna - vid en bedömning av samtliga pågående arbeten - skulle leda till en
mot god redovisningssed stridande skattemässig resultatredovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Arbete IiU fast pris</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förelagsskatteberedningens förslag beträffande pägäende arbeten
som utförs lill fast pris bygger pä principen att de direkta koslnaderna skall
behandlas pä samma säll som vid värderingen av ett egel tillverkat varulager.
Värdet av pågående arbeten skall således beräknas på grundval av de vid
räkenskapsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna. Eventuella
a-conto-betalningar skall enligl förslaget skuldföras medan samtliga
driftkostnader i verksamheten dras av pä vanligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om byggnads- och anläggningsarbeten föreslår
beredningen att 85 % av de direkta koslnaderna skall aktiveras. Förslagel
innebår alltså alt reserveringsutrymmet blir- bortsett frän eventuell
vinst-summan av 15 %</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av de direkta koslnaderna och samtliga indirekta
kostnader. I annan verksamhei, dvs. för hantverks- och konsultverksamhet,
föreslås all samtliga direkta koslnader skall aktiveras men all den
skallskyldige skall erhålla ett grundavdrag på 10 000 kr. Avdragel får dock
inle översliga det aktiverade beloppet. Reserveringsutrymmet blir alltså i
delta fall summan av de indirekta kostnaderna och grundavdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det övervägande antalet remissinstanser har godtagit den
av beredningen föreslagna principlösningen eller lämnat denna utan erinran. I
några remissyttranden anförs dock att aktiveringen av direkta kostnader bör
vara frivillig. Önskemål framförs också om större reserveringsulrymme än
beredningen förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag all den av beredningen föreslagna
metoden framstår som del lämpligaste sätlet alt lösa periodiseringsproblemen
för arbeien som utförs till fasl pris. Att koppla beskattningen till
förekomsten av a-contobetalningar skulle ofta strida mot principen att endasl
verkliga inkomsler skall bli föremål för beskattning. Det kan å andra sidan
inte komma i fräga att avstå från såväl beskallning av a-contobelopp som
aktivering av nedlagda kostnader. En sådan metod skulle nämligen medföra mycket
stora variationer i de redovisade resultaten samtidigt som utrymmet för
skattekrediter blev omotiverat stort. Av bl. a. nu angivna skäl finner jag,
liksom beredningen, att utgångspunkten bör vara att en skattskyldig, som utför
arbete lill fasl pris, bör skuldföra delbetalningar och aktivera värdel av de
direkta koslnaderna för arbeten som inte är slutförda vid beskattningsårets
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig ocksä till den av beredningen föreslagna
storleken av reserveringsutrymmet. Byggnads- och anläggningsföretag bör alltså
inle behöva aktivera mer än 85 % av de direkta kostnaderna. Hantverks- och
konsultföretag, dvs. övriga icke varuproducerande företag, bör aktivera
samtliga direkta kostnader. Jag återkommer strax lill behovet av ell särskill
grundavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns självfallet ingel som hindrar att ett företag i
sina räkenskaper aktiverar samtliga direkta och indirekta kostnader och
därefter gör en öppen reservering i form av en bokslulsdisposilion om delta
överensstämmer med tillämpad praxis. Påpekas kan ocksä att den föreslagna
värderingsnivån -85 % resp. 100 % av de direkta koslnaderna - ulgör en
miniminivå. Den skattskyldige kan därför-sä länge värderingen är förenlig med
kravet på god redovisningssed - själv bestämma i vad män pågående arbeien skall
las upp till högre värden än lill lägsta tillåtna belopp. Pä dessa omräden kan
del finnas anledning för BFN att utfärda vägledande rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till direkta koslnader bör räknas bl. a. koslnader för
material och insatsvaror samt löner och andra ersättningar till anställda som
är verksamma med arbetet i fräga (direkta löner). Som direkt lönekostnad bör
räknas även socialförsäkringsavgifter och andra lönebikoslnader för nu nämnd
personal. Arvoden till eventuella underentreprenörer och konsulter ingär ocksä
bland</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de direkta koslnaderna. Typiska indirekta kostnader är
allmänna administrationskostnader inkl. lön m. m. till kontors-och förrådspersonal,
värdeminskning och underhåll av byggnader, maskiner och andra inventarier samt
ränte-och försäkringskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde vara oundvikligt att det i vissa fall kan vara
svårt att dra en skarp gräns mellan direkta och indirekta kostnader. Vid denna
bedömning bör enligl min mening belydande hänsyn tas till de principer för
redovisningen som lillämpas inom olika branscher. Jag anser ocksä att den
praxis som utbildats i anslutning lill RSV:s anvisningar för byggnadsbranschen
bör vara vägledande även i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en punkl synes del dock befogat all i lagtexten
uttryckligen ta slällning till vad som skall anses som direkt kostnad. Jag
syftar pä värdet av den skatlskyldiges egen arbetsinsats. Frägan kan bli
aktuell når den skatlskyldige bedriver rörelsen i enskild firma eller
handelsbolag. Som framgår av remissbehandlingen föreligger här olika
uppfattningar belräffande såväl del nuvarande rättslägets innehåll som vad som
bör gälla i framliden. Enligt min mening kan det inle komma i fråga all vid
värderingen av ett arbete, som inte är slutfört vid beskattningsårets utgång,
beakta värdel av det arbete som den skatlskyldige själv utfört. En skyldighel
alt aktivera - och därigenom inläklsredovisa - den egna arbetsinsatsen kan
nämligen komma i konflikt med förmågeprincipen. Den omständigheten att den
skattskyldige, t. ex. en hantverkare, lagt ned avsevärt arbete på ett ännu inte
avslutat uppdrag, kan inle anses öka hans förmåga att erlägga skatt. Till detla
kommer alt det självfallet är betydligt svårare att uppskatta värdet av den
skattskyldiges egen arbetsinsats än all fastställa storleken av faktiskt
utbetalade ersättningar fill anställda m. fl. Av nu angivna skäl är det enligt
min mening också motiverat att avslå från att aktivera värdel av del arbete som
utförs av den skattskyldiges make och barn under 16 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 flera remissyttranden framförs önskemål om att det
aktiverade beloppels storlek inte skall påverkas av valet av företagsform. Det
har mot denna bakgrund hävdats alt en konsekvens av alt en egenföretagares
arbetsinsats inte aktiveras blir all man inte heller bör aktivera det arbete
som utförs av företagsledaren i ett fåmansföretag trols att denna formellt sett
är anslälld hos företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att övervägande skål lalar för att
ersättningar till företagsledare och andra personer som fillhör ägarkretsen i
ett fåmansföretag inte bör särbehandlas. Sådana ersättningar bör alltså - i
likhet med löner lill övriga anställda - aktiveras i den mån de har karaktären
av direkta kostnader för det pågående arbetet. Att undanta vissa lönekostnader
från aktiveringsskyldighel - t. ex. löner fill företagsledaren och närstående
lill denne samt delägare i företaget - skulle uppenbarligen välla betydande
praktiska problem. Ett "syslem som bygger på att endasl en viss del av ett
företags lönekostnader aktiveras skulle vidare leda lill avsevärt slörre
periodiseringsfel än vad som föranleds av utebliven aktivering av en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1980/81. I saml Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egenföretagares arbetsinsats. Detta sammanhänger med att
lönekostnaderna är avdragsgilla medan en enskild näringsidkare aldrig kan fä
avdrag för värdet av det egna arbetet. Vid värdering av pågående arbeten som
utförs till fasl pris bör således samtliga avdragsgilla ersättningar till
anställda behandlas på enhetligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det av beredningen föreslagna grundavdraget - högst 10 000
kr, - för hantverks- och konsultföretag har enligt min mening sin största
betydelse i de fall då del är uppenbart att de aktiverade direkta koslnaderna
är mindre än avdragel. Det är utan tvivel till fördel för säväl företagen
själva som för berörda myndigheter att slippa göra en exakt värdering av
nedlagda kostnader när dessa uppenbarligen understiger avdragsbeloppet. Grundavdraget
kan enligt min uppfattning lämpligen bestämmas lill ell basbelopp (f. n. 14 900
kr.). I likhet med beredningen anser jag alt grundavdraget bör reserveras för
hantverks- och konsultverksamhet. Byggnads- och anläggningsföretag bör alltså
inte komma i åtnjutande av nägot grundavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett företag vars lager minskat i storlek under
beskattningsåret kan med stöd av en särskild regel (supplementärregel I) basera
nedskrivningen på lagrets medeltalsvärde vid utgången av de tvä närmast
föregäende beskattningsåren. Beredningen har föreslagit alt en motsvarande
regel skall införas vid värderingen av pågående arbeten i byggnads- och
anläggningsverksamhet. Jag delar denna uppfattning. Alt i delta sammanhang
införa regler som begränsar tillämpningsområdet för nämnda regel när den
skallskyldige t. ex. ingår i en koncern (jfr punkt 2 sjunde slyckel av
anvisningarna lill 41 § KL) behövs enligl min mening inte. För dessa och
liknande fall av intressegemenskap bör i stället införas en särskild
skatleflyktsregel. Jag återkommer strax lill denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av det skattemässigt lägsta tillåtna värdel
på lager skall fr. o. m. 1981 års taxering hänsyn normall las till om den
skallskyldige yrkat avdrag för avsältniag till resullatutjämningsfond (41 d S
sista stycket KL). I fråga om lagerlillgängar som omfattas av de reguljära
nedskrivningsreglerna minskar sålunda förekomsten av en resullatutjämningsfond
nedskrivnings-rätten från 60 % till 45 % av del lägsta av lagrets anskaffnings-
eller åleranskaffningsvärde. Samma begränsning i nedskrivningsulrymmet kan
inträda om ett närstående förelag, exempelvis ett förelag som ingår i samma
koncern, utnyttjar möjlighelen alt göra avsältning lill resultatutjämningsfond.
Jag kommer i del följande alt lägga fram förslag om att liknande
begränsningsregler skall införas ocksä vid nedskrivning av lager av fastigheter
och liknande tillgångar (avsnitt 2.5.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En logisk följd av nu nämnda regler borde vara att ett
byggnads- eller anläggningsföretag, som avsatt ell belopp lill
resullatutjämningsfond, därigenom begränsar sina nedskrivningsmöjligheler med
viss del av de direkta koslnaderna för pågående arbeien. Som värde av pågående
arbeien skulle alltså fä redovisas t. ex. minst 90 % - i stället för minst 85 %
- av de direkta kostnaderna. Enligt min mening talar emellertid flera skäl för
alt man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan avstå frän en sådan reducering av nedskrivningsrällen.
För del första innebär den av mig föreslagna värderingsnivån - 85 % av de
direkta koslnaderna - en begränsning av reserveringsutrymmet med 5 procentenheter
jämfört med nuvarande praxis. Del finns vidare anledning all befara alt en
koppling mellan den skaltemässiga behandlingen av pågående arbeien och egna
eller närstående företags avsättningar till resullatutjämningsfond skulle vålla
svårbemästrade fillämpningsproblem inom byggnads- och anläggningsbranscherna.
Jag syftar bl. a. på det fallet att ett anlal företag gemensamt uppför en
byggnad eller anläggning genom förmedling av ett för ändamålet särskilt bildal
bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatleberedningen har föreslagit alt en särskild
regel skall införas för att förhindra all ett och samma pägäende arbete
utnyttjas som nedskriyningsunderlag av tvä förelag mellan vilka
intressegemenskap råder. Fräga kan t. ex. vara om en underentreprenör som är
dollerbolag lill huvudentreprenören eller om en enskild byggmästare som anlitar
ett helägl aktiebolag för viss del av byggnadsarbetet. Beredningens förslag gär
ut på alt nedskrivning inte fär ske för pågående arbeten som den skatlskyldige
utför för ett närslående företags räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandling har framhållits att den av
beredningen föreslagna regeln, som lill sin konstruktion skiljer sig från en
regel med samma syfte i RSV:s anvisningar för byggnadsföretagen m. fl., har
fått ett alltför oprecisl innehåll. Jag delar denna uppfattning. Risk för
omotiverade skattekrediler för pägäende arbeien torde nämligen uppkomma endasl
i de fall dä ell förelag åtagit sig att till fast pris utföra ell uppdrag för
ell närstående förelags räkning. I sådana fall kan del hävdas att uppdragsgivaren
- t. ex. en huvudentreprenör eller en byggherre - har rätt lill avdrag för
a-conlobetal-ningar lill uppdragstagaren trots att denne - enligl de allmänna
reglerna -inte skall ta upp mottagna belopp som intäkt. Med hänsyn till detla
bör mina i del föregäende föreslagna regler för pågående arbeien lill fast pris
- bl. a. skattefrihet för mottagna a-contobetalningar- inte gälla när den
skattskyldige har ställning som uppdragstagare och intressegemenskap råder
mellan denne och uppdragsgivaren. I situationer av detla slag bör
uppdragstagarens inkomst pä grund av del pågående arbetel bestämmas efler
skälig grund. Vilka principer som då bör gälla återkommer jag till i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om arbeien på löpande räkning föreslog jag att en
skatteflyktsregel skulle införas som log sikte på uppdragstagare som av
skatteskäl senarelade sin fakturering. En liknande bestämmelse behövs enligt
min mening också beträffande arbeten som utförs lill fast pris. Jag syftar på
del fallet all den skatlskyldige avstår från att slutredovisa ett utfört
uppdrag för att därigenom kunna skjuta beskattningen framåt i fiden.
Situationen är alltså den att uppdraget redovisas som ett pågående arbete trols
att uppdraget mycket väl hade kunnat slulredovisas före beskattningsårels
utgång. Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit all
slutredovisa arbeten som enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>god redovisningssed hade kunnat slutfaktureras, bör därför
den skattemässiga inkomstberäkningen baseras pä de belopp som skäligen hade
kunnat slulredovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu föreslagna skatteflyktsregeln förutsätter - liksom
motsvarande regel för arbeten på löpande räkning - kännedom om vad som är god
redovisningssed inom den aktuella branschen. Del bör enligt min mening ankomma
på RSV att - efter samråd med BFN - vid behov utfärda anvisningar för
tillämpning av de ifrågavarande skalteflyklsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan inträffa alt ett uppdrag, som den skatlskyldige
åtagit sig alt ulföra till fast pris, kräver väsentligt längre arbetsinsats
eller väsentligt högre materialkostnader än denne räknat med. Följden kan bli
alt den skaltskyldige inle får någon som helst täckning för sina indirekta
kostnader och all de direkta kostnaderna endast delvis läcks av den
överenskomna ersättningen. I situafioner av detta slag leder en aktivering av
de direkta kostnaderna fill att det redovisade resultatet av det pågående
arbetet blir bättre än det verkliga resultatet. Detta strider mot god
redovisningssed. Jag föreslår därför att värdet - och därmed inkomsten - av den
skattskyldiges pågående arbeten får jämkas nedåt, om den skaltskyldige kan göra
sannolikt att summan av de aktiverade beloppen - i förekommande fall efter
grundavdrag - överstiger motsvarande delar av konlraktssummorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Byggnadsrörelse och handel med fastigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den skattemässiga behandlingen av byggnadsverksamhet
och handel med fasfigheter uppkommer tvä principiellt sett skilda problem. Det
första är alt avgöra om den bedrivna verksamheten är alt anse som rörelse eller
inte. Frågan gäller med andra ord att dra en gräns mellan exempelvis byggnadsrörelse
och uppförande av en privat byggnad eller en driftbyggnad saml mellan
yrkesmässig handel med fastigheter och ett fastighetsförvaltande företags
normala omplaceringar av sitt fasfighetsbeständ. Del andra huvudproblemet
gäller hur inkomsten skall beräknas i de fall då det är klarlagt att
verksamheten är att hänföra fill rörelse. I det sammanhanget måste ställning
tas till bl. a. vilka fastigheter som skall anses ingå i rörelsen och i vad män
den i räkenskaperna gjorda nedskrivningen av fastigheternas värden kan godtas i
skattehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 KL och andra skatteförfatlningar finns f. n. endast ell
fätal regler som direkt lar sikte på byggnadsverksamhet och handel med
fastigheter. Vad som skall anses utgöra byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter definieras inle. Som princip gäller emellertid att sådan verksamhet
skall - om den utgör rörelse i skattehänseende - beskattas på samma sätt som
annan rörelse. Inkomsten skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder,
vilkel innebär alt hänsyn skall tas till in- och utgående lager, fordringar och
skulder. Vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräkning av rörelseinkomsten medges avdrag för inköp av
fastigheter medan vederlaget för sålda fastigheter skall tas upp som inläkt.
Värdet av fastigheterna vid beskattningsårets ingång blir i praktiken en
avdragspost och värdel vid beskatlningsårels utgång en inläktspost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de allmänna nedskrivningsreglerna i punkl 2 av
anvisningarna till 41 § KL skall den i räkenskaperna gjorda värderingen av
lagret godtas i skattehänseende såvida lagret inle skrivits ned till lägre
belopp än 40 % av anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet. Dessa regler är
dock enligt punkl 3 i samma anvisningspunkt inte tillämpliga pä fastigheter,
Lager av fasligheter skall i stället las upp lill vad som med hänsyn till risk
för förlust, prisfall m. m. framstår som skäligt. I praktiken har
nedskrivningsrällen begränsats lill omkring 15 % av fastigheternas
anskaffningsvärde. Åven i andra hänseenden, t. ex. beträffande skatteeffekter
vid arv, kan reglerna för fastigheter avvika frän vad som normalt gäller för
omsättningstillgångar i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brist på uttrycklig lagreglering har del blivit en
uppgifi för skattedomstolama alt dra upp riktlinjerna för den skattemässiga
behandlingen av byggnadsrörelse och handel med fasligheter. Domstolarnas praxis
är myckel omfattande och inte sällan svär att tolka. Detta har gett upphov till
viss osäkerhet om del gällande rättslägel. Med tanke bl. a. pä de betydande
värden del kan vara fråga om är denna osäkerhet ofta myckel besvärande. Att
märka är ocksä att den sedan lång tid tillbaka höga inflationslakten gör alt
skillnaden mellan en nominellt beräknad rörelsevinsl och en indexom-räknad
realisationsvinst ofta blir ytterst belydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatleberedningen anser all en stor del av de
nuvarande problemen i samband med den skattemässiga behandlingen av byggnadsrörelse
och handel med fastigheter kan föras tillbaka på dels frånvaron av klara
definitioner av begreppen byggnadsrörelse och handel med fastigheter, dels
osäkerheten om när en fastighet skall anses utgöra lagertillgäng i sådan
verksamhei. Beredningen har därför undersökt möjligheterna att genom
lagsliflning klarlägga rättsläget. Beredningen har dock kommil lill slutsatsen
att det inte gär att finna en användbar definition av
byggnadsrörelsebegrep-pel. Någol sädanl förslag har därför inle lämnats.
Däremol har beredningen föreslagit all begreppet handel med fastigheter
definieras. Förslaget är utformat efler mönster av nu gällande bestämmelser om
tomtrörelse. Sälunda föresläs att s. k. kvalificerad handel med fastigheter
skall anses föreligga när någon bedriver försäljning av fasligheter vilka
uppenbarligen anskaffats för yrkesmässig avyttring. S. k. okvalificerad handel
med fastigheter anses i princip föreligga om den skatlskyldige inom en
femårsperiod köpt och sålt minsl fem fasligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har vidare lagt fram förslag lill en närmare
reglering av gränsdragningen mellan ä ena sidan lagerfasligheter, dvs,
fasligheter som utgör omsättningstillgång i rörelse, och å andra sidan
fastigheter som ulgör anläggningstillgång i näringsverksamhet och privata
fastigheter. Förslaget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överensstämmer i huvudsak med nuvarande praxis. Vissa materiella
ändringar föreslås doek. Bl. a. förordas att byggmästares privata bosladsfastigheter-vilka
f. n. normalt anses utgöra omsältningstillgäng i rörelsen (s. k.
byggmästarsmitla) - i ökad omfattning skall kunna behandlas som en vanlig
privat faslighel. Samtidigt innehåller förslaget emellertid ocksä bestämmelser
som tar sikte pä all hindra alt fastigheter förlorar sin karaktär av
omsätlningstillgång om de övergår till ny ägare på grund av att den tidigare
ägaren avlidit. Beredningen behandlar också principerna för byggnadsföretagens
resultatredovisning och utrymmet för uppbyggnad av obeskattade reserver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande all la upp beredningens nu
nämnda förslag till behandling. Jag inleder med att diskutera om det är möjligl
att i lagtexten införa definitioner av vad som skall anses utgöra
byggnadsrörelse och handel med fastigheter. Därefter lar jag upp frågan om i
vilka fall en fastighet bör räknas som omsättningstillgång i rörelse. I de två
avslutande huvudavsnitten diskuterar jag vad som bör gälla när en faslighet,
som utgör omsättningstillgång, tillfaller en ny ägare genom arv e. d. samt
vilka nedskrivningsregler som bör gälla för omsättningstillgångar i
byggnadsrörelse och handel med fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastigheter som utgör omsättningstillgångar i rörelse kan
förekomma inte bara hos skattskyldiga som bedriver byggnadsrörelse eller handel
med fasligheter utan bl. a. också hos den som bedriver tomlrörelse. Genom
lagstiftning år 1967 infördes i punkl 2 av anvisningarna lill 27 S KL särskilda
bestämmelser om när tomtrörelse skall anses föreligga och hur inkomsten av
rörelsen skall beräknas. I likhet med beredningen anser jag att det f. n.
saknas anledning att genomföra nägra mer genomgripande ändringar av dessa
bestämmelser. Vad gäller exempelvis rätlen till nedskrivning och
skallekonsekvenser vid förvärv genom arv talar emellertid åtskilligt för att
samma regler bör gälla oavsett om fastigheten ulgör omsältningstillgäng i
tomtrörelse eller annan rörelse. Dessa spörsmål kommer jag därför alt behandla
samtidigt för alla typer av fastigheter som ulgör omsättningstillgångar i
rörelse. De frågor som har betydelse bara för tomlrörelse avser jag däremot alt
redovisa för sig (avsnitt 2.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Begreppen byggnadsrörelse och handel med fasligheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatlelagsfiftningen innehåller f. n. inga definitioner av
vad som skall anses utgöra byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Som
påpekats av företagsskatleberedningen och vid remissbehandlingen ger delta
upphov till åtskilliga problem, framför allt når man skall avgöra om en
fastighet ulgör en omsältningstillgäng eller inle. Beredningen har föreslagit
att begreppet handel med fastigheter skall definieras i skattehänseende.
Beredningen har däremot inte ansett det möjligt all utarbeta en definition av
begreppet byggnadsrörelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag ansluta mig till beredningens
uppfattning att det vore önskvärt om lagtexten gav klart besked om när en
verksamhei är alt bedöma som byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Vid
utformningen av sådana definitioner uppkommer emellertid betydande svårigheter.
Risken är all den valda definitionen blir för vidsträckt eller för snäv. Vad
särskilt gäller byggnadsrörelse torde del f. ö. vara relativt sällsynt alt
frånvaron av en definition ger upphov till några problem. I de flesta fall
lorde del nämligen vara uppenbart om en skattskyldig bedriver byggnadsrörelse
eller inte. De regler som jag i det följande kommer alt föreslå beträffande
gränsdragningen mellan fastigheter som ulgör omsältningslillgångar och andra
fastigheter kan vidare antas minska olägenheten av att byggnadsrörelsebegreppet
inle är definierat. Jag är mol denna bakgrund inle beredd alt föreslå någon
lagreglering av delta begrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn
fill de likheter som finns mellan tomtrörelse och handel med fastigheter kan
det synas ligga nära fill hands alt - med reglerna om tomtrörelse som förebild
- införa en definition av såväl kvalificerad som okvalificerad handel med
fastigheter. Fastighelshandel i den okvalificerade formen skulle exempelvis
föreligga om den skaltskyldige under en viss period köpt och sålt ett vissl
minsta antal fastigheter. En regel av nu antytt slag har emellertid den
allvarliga nackdelen att hänsyn inte tas fill omfattningen av den
skattskyldiges verksamhet. Denna brist spelar mindre roll vid okvalificerad
lomtrörelse, eftersom varje förvärvskälla i sådan rörelse normall avser ett
begränsat markområde. I en förvärvskälla avseende handel med fastigheter kan
däremot ingå ett stort antal fasligheter som är belägna på olika platser i
landet. Det är därför enligl min mening inte rimligt alt basera bedömningen av
om handel med fastigheter föreligger eller inte enbart på antalet
fastighetstransaktioner. Innehar den skattskyldige - t. ex. ett av de
börsnoterade fastighetsförvaltande bolagen - ett mycket stort antal fastigheter,
kan ett visst antal köp och försäljningar framstå som en naturlig omplacering
av fastighetsbeståndet medan samma antal transaktioner måste bedömas som
rörelse om den skattskyldiges fasfighetsinnehav är begränsat fill ett fåtal
fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl min mening bör således inte den av beredningen
föreslagna regeln för bedömningen av om okvalificerad handel med fastigheter
föreligger läggas fill grund för lagstiftning. Av bl. a. praktiska skäl anser
jag del vidare uteslutet alt införa andra former av schabloner, exempelvis
regler som lar sikte på köpeskillingarnas storlek eller hur snabbt
fastighetsinnehavet omsätts. Min slutsats blir att det liksom hittills får
överiämnas åt praxis att fastställa var gränsen går mellan handel med
fastigheter och sådana fastighetstransaklioner som inte ingår som ett led i
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har, som jag tidigare nämnt, föreslagit alt en
definition införs även för kvalificerad handel med fasfigheter. En sådan
definition fyller enligt min uppfattning knappast någon funktion om man avstår
från att definiera begreppet okvalificerad handel med fastigheter. Förslaget
bör därför inte genomföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.3 Fastigheter som omsättningstillgång i rörelse
2.5.3.1 Byggnadsrörelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag inledningsvis nämnt är det vid den skattemässiga
behandlingen av en fastighet nödvändigt att skilja mellan å ena sidan
fastigheter som ulgör omsättningstillgångar i rörelse och ä andra sidan
fastigheter som utgör anläggningstillgångar i näringsverksamhet eller har
karaktären av rent privata tillgångar. Avyttras en fastighet, som ulgör en
omsättningstillgång, skall försäljningslikviden tas upp som inläkt av rörelse.
Vid avyttring av andra fastigheter sker eventuell beskattning enligt de
förmånligare regler som gäller för beräkning av realisationsvinst. En
omsätlningsfastighel kan -liksom andra lagerlillgängar - med verkan i
skattehänseende utnyttjas som underlag för nedskrivning. Någon sädan rätt
föreligger inle beträffande en fastighet som är en anläggningstillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om när en fastighet skall anses utgöra
omsättningstillgång i byggnadsrörelse har inte varil föremål för lagstiftning.
Inte heller rättspraxis ger något uttömmande svar pä denna punkl. I huvudsak
torde dock gälla att en fastighet skall betraktas som lagertillgäng i
beskattningshänseende om den - oavsett användningsområde i övrigt - blivit
föremål för annat byggnadsarbete i ägarens byggnadsrörelse än sedvanliga smärre
reparationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagls fär belydelse främst i fräga om fastigheter
som används som bostad för rörelseidkaren eller som driflfaslighet i
byggnadsrörelsen eller annan av fastighetsägaren bedriven näringsverksamhet. År
fastigheten inle avsedd att nyttjas för sådant ändamål utan anskaffad i syfte
att upprustas eller bebyggas, betraktas fastigheten däremot som
omsättningstillgäng även om de planerade åtgärderna ännu inle vidtagits. En
stark presumtion föreligger enligt praxis för att en byggmästare eller ett
byggnadsföretag förvärvar fastigheter för upprustning eller bebyggelse. Del kan
också förekomma alt den som bedriver byggnadsrörelse samtidigt anses ägna sig
åt yrkesmässig handel med fasligheter. Detla innebär att redan en enstaka
fastighetsförsäljning kan träffas av rörelsebeskatlning även om del står klart
att den sålda fastigheten inle haft någon anknytning lill byggnadsrörelsen. Har
byggnadsrörelsen karaktär av renodlad entreprenadverksamhet, lorde dock den
skattskyldige normalt kunna köpa och avyttra en eller annan fastighet utan alt
fastigheten behandlas som omsättningstillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag innebär till stor del en kodifiering
av gällande rätt. Sålunda föreslås all en fastighet, som innehas av någon som
bedriver byggnadsrörelse, skall utgöra omsätlningstillgång i denna rörelse om
fastigheten varit föremål för omfatiande byggnadsarbeten i rörelsen. Även om
den skattskyldige inle utfört omfattande byggnadsarbeten, skall fastigheten
enligt beredningen utgöra omsättningstillgäng om fastigheten förvärvats i och
för rörelsen. Delta anses vara fallet om syftet med anskaffningen varit att
upprusta, bebygga eller avyttra fastigheten eller att använda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fastigheten för stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen.
Fastigheter som förvärvals för att stadigvarande användas i jordbruk, skogsbruk
eller i annan rörelse än byggnadsrörelse eller rörelse avseende handel med
fastigheter skall dock inte anses som omsättningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår vidare att särskilda regler införs
för byggmästares egna bostadsfasligheler. F. n. gäller principen alt en av en
byggmästare ägd fastighet aldrig förlorar karaktären av omsättningstillgång om
den en gäng blivit att anse som en sådan tillgäng. Enligt beredningen bör
emellertid en villafastighel kunna behandlas som en privat tillgång - och inte
som omsättningstillgång - om byggmästaren ägl och varil mantalsskriven på
fastigheten under minst tio är i följd. Som ytterligare förutsättningar
föresläs gälla alt byggmästaren inte ulförl arbete pä villan eller medgivits
avdrag för nedskrivning pä den under tioårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen har till övervägande del lämnats ulan erinran av
remissinstanserna. Ell anlal remissinslanser har dock uppfattat uttrycket
omfatiande byggnadsarbeten som en inte önskvärd liberalisering i förhällande
till nuvarande praxis. Beträffande förslaget alt en fastighet skall utgöra
omsättningstillgång om den förvärvats i och för rörelsen har frän nägra håll
yppats farhågor för alt en sådan anknytning till syflel med förvärvet kan komma
alt ge upphov fill tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del är jag ense med beredningen att starka skäl
lalar för alt lagtexten bör innehålla regler som anger i vilka situafioner en
fasfighet, som ägs av den som bedriver byggnadsrörelse, skall anses utgöra
omsättningstillgång i rörelsen. Det råder således ingel tvivel om att den
osäkerhet som f. n. råder på detla område är ytterst besvärande för säväl de
skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna. I likhet med många remissinstanser
befarar jag emellertid alt beredningens förslag kommer alt leda lill
tillämpningsproblem. Del kan exempelvis ofta vara mycket svårt att fastställa
i vilket syfte en byggmästare förvärvat en fastighet. Situationen är kanske den
alt den skaltskyldige avser att utföra arbete på den inköpta fastigheten endasl
om arbetstillfällen saknas på andra håll. I fråga om fastigheter som inle
anskaffats i och för byggnadsrörelsen förutsätter beredningens förslag vidare
all taxeringsmyndigheterna tar ställning lill om byggnadsarbetena pä
fastigheten varil omfattande eller inle. Även en sådan bedömning kan
uppenbarligen, särskilt om arbetet utförs vid olika tillfällen, vara besvärlig
att göra. Svåra praktiska problem kan vidare uppkomma vid prövning av om en
byggmästare nägon gäng under en tioårsperiod före en avyttring ulförl arbete på
sin villa eller utnyttjat denna som underlag för nedskrivning. Med hänsyn till
det anförda anser jag det nödvändigt att i viss utsträckning avvika från den av
beredningen föreslagna gränsdragningen mellan omsättningsfastigheter och andra
fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säviti gäller skattskyldiga som bedriver byggnadsrörelse
framstår det enligt min mening som naturligl alt utgå frän alt ett
fastighelsinköp normall sker för rörelsens räkning. Presumtionen bör alltså
vara att den skallskyldige</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förvärvat fastigheten för alt upprusta, bebygga eller
utföra annat arbete pä den. Som huvudregel bör därför gälla att en fastighet
skall anses utgöra omsätlningslillgång i byggnadsrörelse om den genom köp, byle
eller därmed jämförhgt fång förvärvas av en byggmästare eller annan som
bedriver byggnadsrörelse. Fasligheter som förvärvas genom arv, gåva eller annat
benefikt fång omfattas således inte av presumtionsregeln. Jag återkommer senare
till vad som bör gälla vid sädana fönvärv (avsnitt 2.5.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En regel av innebörd att varje fastighet som inköpts av
exempelvis en byggmästare är att anse som en omsättningstillgäng skulle
emellertid - som beredningen också funnit - föra alltför långt. Delta gäller
framför allt när det är uppenbart all fastigheten inte förvärvats för alt
bebyggas eller renoveras och därefter säljas vidare. Fråga kan t. ex. vara om
en fastighet som anskaffats för stadigvarande användning i jordbruk, skogsbruk
eller rörelse som bedrivs av den skattskyldige. Ett annat fall då presumtionen
kan ge ett otillfredsställande resultat är om fastigheten förvärvats för att
stadigvarande användas som bostad åt den skattskyldige eller dennes make.
Enligt min mening bör del därför uttryckligen anges att fastigheter, som
anskaffats för nu angivna ändamål, inte får ställning som omsätlningstillgång i
den skattskyldiges byggnadsrörelse. Med hänsyn bl. a. till de regler om närståendes
faslighelsinnehav som jag föreslär i det följande (avsnitt 2.5.4), bör
bestämmelsen vara tillämplig även då den verksamhei vari fasligheten
stadigvarande skall användas bedrivs av den skattskyldiges make eller av ett
fåmansföretag vari den skaltskyldige eller dennes make är företagsledare.
Utöver nu angivna fall bör vidare undanlag införas för situationer då del
framstår som uppenbart att den förvärvade fastigheten saknar anknytning till
den skallskyldiges byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen av om en faslighet förvärvats för alt utgöra
anläggningstillgång i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av den
skattskyldige eller honom närstående rättssubjekt, lorde normalt inte ge upphov
lill nägra problem. Vid prövningen av om fastigheten skall anses som
omsättningstillgång eller inle bör skillnad inle göras mellan byggnadsrörelsen
och eventuell annan av den skaltskyldige bedriven rörelse. En fastighet som
anskaffas för att användas som kontor eller lagerlokal i byggnadsrörelsen bör
således kunna behandlas som anläggningstillgång. Den omständigheten att den
skaltskyldige avser att i egen regi utföra byggnadsarbete på fastigheten bör i
och för sig inte spela någon avgörande roll i detta sammanhang. Omfattningen
av avsedda byggnadsarbeten är emellertid en faktor som mäste beaktas när syftet
med förvärvet skall fastställas. Frågan om vilka skattekonsekvenser som skall
inträda när den som bedriver byggnadsrörelse upprustar eller bebygger egna
fasligheter som inte ulgör omsältningslillgångar återkommer jag inom kort till
(avsnitt 2.5.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns enligt min uppfattning ocksä anledning att
förmoda alt bedömningen av om en faslighet är avsedd att stadigvarande användas
som bostad åt den skaltskyldige eller dennes make kommer att bli på del hela</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taget problemfri. I kravet på alt fastigheten skall
stadigvarande användas som bostad ligger alt fråga endasl kan vara om den
skattskyldiges permanenta bostad och ell - eller i undantagsfall yllerligare
något - fritidshus som den skatlskyldige såvitt kan bedömas kommer att inneha
under avsevärd tid framöver. Det kan självfallet i undantagsfall förekomma att
den skatlskyldige med relativt korta mellanrum byter permanenlboslad eller
fritidshus och att det därför kan vara tveksamt om kravet på stadigvarande
användning är uppfyllt. Till saken hör dock att skillnaden mellan
reali-sa-tionsvinslbeskattningen och rörelsebeskaltningen är relativt liten vid
kortare innehavslider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fastighet kan förvärvas för flera olika ändamål. Den
skaltskyldige har exempelvis för avsikt alt använda en del av en nyförvärvad
fastighet i sin rörelse medan återstoden av fastigheten skall hyras ut till
utomstående. En av den skaltskyldige ägd fritidsfastighet kan vidare i viss
ulslräckning utnyttjas för annat än bostadsändamål eller för bostadsändamål men
av andra än den skattskyldige eller dennes make. I situationer av detta slag
bör den förvärvade fasligheten anses som omsättningstillgång såvida det inte är
uppenbart att fastigheten fill huvudsaklig del är avsedd för det kvalificerade
ändamålet. En fasfighet som dels skall användas som anläggningstillgång i den
skattskyldiges rörelse, dels hyras ut, bör alltså behandlas som anläggningsfillgång
endasl om minsl omkring 75 % av fasligheten kan anses avsedd för rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
nyss nämnl bör en fastighet inte heller anses som omsättningstillgång om det
framstår som uppenbart att förvärvet saknar samband med den av den
skattskyldige bedrivna byggnadsrörelsen. Vid tillämpning av denna bestämmelse
fär hänsyn tas fill samtliga föreliggande omständigheter. Stor vikt bör t. ex.
läggas vid den lokala och funktionella anknytning som kan finnas mellan
fastighetsförvärvel och byggnadsrörelsen. En byggmästare som på entreprenad
uppför småhus inom ett lokalt begränsat område bör exempelvis kunna ha
möjlighet att som kapitalplacering köpa en hyres- eller kontorsfastighet på
annan ort utan att fastigheten anses smittad av byggnadsrörelsen. Det är vidare
givet att den skallskyldiges egen uppfattning om förvärvets karaktär måste
beaktas. Redovisas fastigheten som en omsättninglillgäng i byggnadsrörelsen bör
fastigheten också normalt anses som en omsåtlningstillgång i skattehänseende.
Likaså bör en skatlskyldig, som fått avdrag för nedskrivning på fasligheten,
inle i efterhand - t. ex. när .fastigheten säljs - kunna hävda att fasfigheten
rätteligen varit en anläggningstillgång. Däremol bör inle del förhållandet att
den skatlskyldige konsekvent hållit en nyförvärvad fastighet utanför
byggnadsrörelsens räkenskaper ulan vidare föranleda att den vid en framlida
avyttring skall behandlas som anläggningstillgång. Framkommer det att
fastigheten haft ett samband med rörelsen - fastigheten har t, ex. upprustats
genom den skatlskyldiges försorg eller använls som evakueringsbostad - skall
fastigheten oavsett redovisningssätt behandlas som omsättningstillgång i
rörelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekomsten av egen arbetsinsats bör alltså här ha en
avgörande betydelse vid bedömningen om fastigheten utgör omsättningstillgång i
rörelse eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna om vilka fastigheter som
skall anses utgöra omsättningstillgångar i byggnadsrörelse bör tas in i en ny
punkt, punkt 3, av anvisningarna till 27 S KL. Samtidigt bör den nuvarande
punkten 3 av dessa anvisningar betecknas som punkt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.3.2 Handel med fastigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattelagstiftningen innehåller f. n, inte några
bestämmelser om i vilka situationer en faslighel, som förvärvas av den som
bedriver fastighelshandel, skall anses utgöra omsätlningstillgång i rörelsen.
Gränsdragningen mellan omsättningsfastigheter och andra fastigheter har, liksom
beträffande byggnadsrörelse, överlämnats ål praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatleberedningen har föreslagit alt uttryckliga
regler skall införas om smittans omfattning vid handel med fastigheter. Som
huvudregel bör enligl beredningen gälla all en fastighet skall anses utgöra
omsätlningstillgång om den förvärvas av en skallskyldig som bedriver handel
med fastigheter. Undantag föreslås dock böra gälla i fräga om fastigheter som
förvärvas för alt stadigvarande användas i jordbruk eller skogsbruk eller i
annan rörelse än byggnadsrörelse och handel med fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ansluter jag mig lill beredningens
uppfattning att det behövs regler som anger hur långt smittan sträcker sig när
den som bedriver fastighelshandel förvärvar en faslighel. Jag delar ocksä
beredningens uppfattning alt huvudregeln bör vara alt varje faslighel, som
genom köp, byte eller därmed jämförligt fäng förvärvas av den som bedriver
handel med fastigheter, blir att anse som omsättningstillgång i rörelsen.
Däremot bör undantagen från denna huvudregel utformas pä ett delvis annat sätt
än vad beredningen förordat. I enlighet med vad jag föreslagit i. fräga om
byggnadsrörelse anser jag alt fastigheter, som anskaffas för alt stadigvarande
användas som bostad åt den skaltskyldige eller dennes make, inte skall omfattas
av smittan. Detsamma bör gälla om en fasfighet förvärvas för att stadigvarande
användas i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av den skattskyldige,
dennes make eller av fåmansföretag vari den skaltskyldige eller maken är
förelagsledare. Vid denna bedömning bör skillnad inte göras mellan den akluella
handelsrörelsen och eventuell annan av den skaltskyldige bedriven rörelse. Om
en skaltskyldig, som bedriver handel med fastigheter, anskaffar en fastighet
för all stadigvarande användas som kontor i handelsrörelsen, bör således denna
fastighet anses utgöra anläggningstillgång - och inle omsättningstillgång - i
rörelsen. Även vad gäller utnyttjande av en faslighet för olika ändamål bör de
principer som jag nyss föreslagit för byggnadsrörelse tillämpas för handel med
fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om skallskyldiga, som bedriver byggnadsrörelse,
gäller enligt mitt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag all smittan inte skall omfatta fastigheisförvärv
som uppenbarligen hell saknar samband med byggnadsrörelsen. En regel av detta
slag skulle emellertid kunna bli svär att tillämpa på den som bedriver
fastighelshandel. Svårighetema hänger bl. a. samman med att handel med
fastigheter - lill skillnad mol byggnadsrörelse - i regel inte är begränsad
till visst område eller lill viss typ av fasfigheter. Någon motsvarighet till
den nämnda undantagsregeln bör därför inte införas i fräga om skattskyldiga
som bedriver handel med fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om vilka fasligheter som skall anses utgöra
omsättningstillgång i fastighelshandel bör, liksom motsvarande regler i fråga
om byggnadsrörelse, las in i den nya punkten 3 av anvisningarna lill 27 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.4 Närståendes faslighelsinnehav</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående behandlat frägan om i vilken
omfattning en faslighel, som förvärvas av skallskyldiga som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall anses smittad av rörelsen
och därmed behandlas som omsältningstillgäng. Ett genomförande av mina förslag
innebär att en sådan fastighet normall kommer all utgöra omsättningstillgång i
rörelse. Undantag görs dock om fastigheten är avsedd för stadigvarande
användning i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av den
skaltskyldige, eller om fastigheten är avsedd som permanent- eller
frilids-bostad åt den skattskyldige. Beträffande byggnadsrörelse undantas också
fastigheisförvärv som uppenbarligen saknar samband med rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemet med smittans omfallning begränsar sig inle till
fasligheter som innehas av rörelseidkaren själv. Åven fastigheter som förvärvas
av en nära anhörig lill rörelseidkaren har i vissa fall ansetts utgöra
omsättningstillgångar i rörelse. Bakgrunden till rättsutvecklingen på detta
område är önskemålet att förhindra alt den som bedriver byggnadsrörelse eller
handel med fastigheter vinner obehöriga skatteförmåner genom att låta
närstående personer förvärva fastigheter som normall borde ingå i rörelsen.
Samma överväganden ligger bakom den skattemässiga behandlingen av aktier och
andelar i fastighetsförvaltande förelag som innehas av rörelseidkare av nu
angivet slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del följande kommer jag all diskutera hur fastigheter,
som förvärvas av närstående till den skattskyldige, skall beskattas. Med
närslående personer avses i delta sammanhang även aktiebolag och andra
juridiska personer som i högre eller lägre grad behärskas av den skattskyldige.
Frägan om den skattemässiga behandlingen av aktier och andelar i fastighetsförvaltande
förelag återkommer jag snart lill (avsnitt 2.5.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit att den som bedriver
byggnadsrörelse samt dennes make och hemmavarande barn under 16 år skall
betraktas som en enhet vid bedömningen av om en faslighet utgör omsättningstillgång
i rörelsen eller inte. Förslaget innebär att en faslighel, som innehas av maken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller barnet, blir alt anse som omsättningstillgång om
fastigheten skulle ha utgjort omsättningstillgängom den innehafts av
rörelseidkaren själv. Bedrivs byggnadsrörelsen av ett fåmansföretag skall
motsvarande regel gälla för faslighel som innehas av förelagsledaren, maken
eller barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har förslagel med nägra fä undanlag
lämnats utan erinringar. En remissinstans ifrågasätter dock om inle delägare i
ett fåmansföretag bör jämställas med företagsledare i företaget. Från ett par
håll framförs vidare farhågor för all närståendereglerna kan komma alt ge
upphov lill tolknings- och tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag till en början ansluta mig till
uppfattningen alt makes fastigheisförvärv bör jämställas med fastigheter som
förvärvas av rörelseidkaren själv. Den starka ekonomiska gemenskap som i
allmänhel råder inom äktenskapet lalar enligt min mening för all makarna i
detla sammanhang bör behandlas som en enhet. Förvärvet bör medföra alt maken
själv blir all belrakta som rörelseidkare såvida inle fastigheten används för
någol av de undantagna ändamålen eller - såvitt gäller byggnadsrörelse - det är
uppenbart att fastigheten saknar samband med rörelsen. Del bör emellertid
betonas att smittan överförs från den som bedriver rörelsen fill dennes make
endasl om den sistnämnde förvärvar en fastighet genom köp, byte eller därmed
jämförligt fäng. Förvärv genom t. ex. gäva eller bodelning under äktenskapets
bestånd medför alltså inle någon spridning av smittan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har smitta överförts lill make anses rörelsen fortgå så
länge omsättnings-fasligheten finns kvar, dvs. även om äktenskapet skulle
upphöra. Detla medför i sin tur att en faslighel, som förvärvas efter det all
äktenskapet upplösts, kan smittas såvida rörelsen inte dessförinnan upphört
genom att samtliga omsättningsfastigheter överlätils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilligt lalar enligl min mening även för beredningens
förslag alt en faslighet, som förvärvas av ett hemmavarande barn under 16 år,
bör behandlas som omsättningstillgång om så hade varit fallet om fasfigheten i
slällel förvärvats av någon av föräldrarna. En regel av delta innehåll skulle
emellertid ge upphov lill en del olägenheter. Jag syftar bl. a. pä de
komplikationer som kan inträda dä barnet fyllt 16 år. Såvitt inle särskilda
regler om avskatlning införs skulle ett barn, som förvärvat en
omsättnings-fastighet, anses som rörelseidkare ända fill dess han i sin tur
överläter fasligheten. Delta kan pä ett omotiverat sätt begränsa barnets
möjligheter att finna lämpliga placeringsalternaliv för sina tillgångar. I
sammanhanget kan också framhållas att de förmåner, som barns förvärv av
fasfigheter kan ge upphov lill, lorde minska genom de regler om uttagsbeskattning
som jag i det följande kommer att föreslå (avsnitt 2.5.6). Av bl. a. nu nämnda
skäl är jag inte beredd att ställa mig bakom beredningens förslag om
fastigheter som förvärvas av barn under 16 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en fysisk person har ett väsentligt inflytande i ett
förelag, som bedriver byggnadsrörelse, torde förelagels verksamhet f. n. ofta
påverka den skattemässiga bedömningen av bolagsägarens eget faslighelsinnehav.
Delta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebär exempelvis all en faslighel, som förvärvas av
förelagsledaren i ett fåmansägt byggnadsföretag, regelmässigt anses utgöra
omsättningstillgång i rörelse. Företagsledaren anses med andra ord smittad av
företagets rörelse. Motsvarande torde gälla om företaget bedriver handel med
fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har som jag nämnt föreslagit att en fastighet,
som förvärvas av företagsledaren i ett fåmansföretag, skall anses utgöra
omsättningsfillgång i byggnadsrörelse om fastigheten skulle ha utgjort sädan
tillgång om den i slällel hade förvärvals av fåmansföretaget. Detsamma föreslås
gälla om fastigheten förvärvas av företagsledarens make eller hemmavarande barn
under 16 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag har med några undantag lämnats utan
erinran vid remissbehandlingen. Åven jag kan ansluta mig till beredningens
principiella uppfattning. Den som har ett väsentligt inflytande i ett
fåmansföretag bör alltså inte kunna göra obehöriga skattevinster genom att
själv förvärva fastigheter som normall sett borde ingå i förelagets rörelse.
Enligt min mening är det emellertid motiverat alt på två punkter avvika frän
beredningens förslag. Jag anser för det första all smittan frän fåmansföretaget
inte bör omfatta förelagsledarens hemmavarande barn under 16 år. Jag får här
hänvisa till de skäl jag nyss anfört för att begränsa smittan från föräldrar
till barn. För det andra bör byggnadsrörelse och handel med fastigheter bedömas
på samma sätt. Driver ett fåmansföretag handel med fastigheter bör alltså en
fastighet, som förvärvas av företagsledaren eller dennes make, anses som
omsättningstillgång i rörelse såvida fastigheten skulle ha utgjort sådan
tillgång om den förvärvals av förelaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill framhålla alt smittan från ett fåmansföretag, som
bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, kan överföras lill
företagsledaren eller dennes make endasl om fastigheten förvärvas genoin köp,
byte eller därmed jämförligt fång. En fastighet, som företagsledaren eller
dennes make förvärvar genom arv, gäva eller annat benefikt fäng, kan alltså
inle bli omsättningstillgång endasl av den anledningen alt fåmansföretaget
bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Betonas kan vidare all
den av förelagsledaren - eller dennes make - förvärvade fasligheten inte blir
smittad av förelagels rörelse om fastigheten inte skulle ha blivit
omsättningstillgång om rörelsen drivits direkt av förvärvaren. Den
omständigheten all ett fåmansföretag bedriver byggnadsrörelse bör exempelvis
inle medföra att en villafastighet, som företagsledaren köper som permanent
bostad åt sig och sin familj, anses utgöra omsättningstillgång i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler som jag föreslagit beträffande närståendes
faslighelsinnehav bör tas in i den nya punkten 3 av anvisningarna till 27 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.5 Aktier och andelar i fastighetsförelag, m. tn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte ovanligt att en skaltskyldig. som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, kombinerar denna verksamhet med
faslighetsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>valtning. Med de regler som jag föreslagit i del
föregående blir fasligheter, som i praktiken kan sägas ingå i en
fastighetsförvaltande verksamhet, ofta alt anse som omsättningstillgångar i
rörelsen. Det kan emellertid förekomma att den skattskyldige väljer att bedriva
den förvaltande verksamheten genom ett särskill bolag. En fysisk person, som är
byggmästare, överför exempelvis alla färdigbyggda fastigheter till ett helägt
fastighetsförvaltande aktiebolag. I dessa och liknande fall uppkommer fräga om
hur aktierna eller andelarna i del fastighetsförvaltande företaget skall
behandlas i skattehänseende. Ställning kan också behöva tas till om de av
företaget ägda fastigheterna skall anses utgöra omsättningstillgångar eller
anläggningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I KL finns inte några föreskrifler om hur aktier, andelar
och fastigheter skall beskallas i nu angivna situationer. I praxis har aktier
och andelar i fastighetsförvaltande företag ansetts utgöra
omsättningslillgängar om de innehafts av skattskyldiga, som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, om aktie- eller andelsinnehavet
kan ses som ett substitut för direktägda fastigheter. Vid avyttring av aktierna
eller andelarna har därför inkomsten beräknats enligl rörelsereglerna trols att
aktie- eller andelsinne-havel företagsekonomiskt närmast kan ses som en
anläggningstillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det fastighetsförvaltande företaget är ett aktiebolag -
eller undantagsvis en ekonomisk förening - torde vanliga regler gälla vid den
skattemässiga behandlingen av företagels fasligheter. Dessa blir således, i
enlighet med vad som allmänt gäller för förvaltningsföretags egendom, att anse
som anläggningstillgångar. Förvaltas fastigheterna av ett handelsbolag har
däremot skattedomstolama i några fall ansett all säväl andelarna som de av
bolagel ägda fastigheterna utgjort omsättningstillgångar i byggnadsrörelsen
eller faslighetshandeln. Denna inställning får bl. a. ses mol bakgrunden av den
enkelbeskattningsprincip som lillämpas i fråga om handelsbolags inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har i sitt lagförslag tagit upp endast det
fallet att den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fasligheter
innehar andelar i ett fastighetsförvaltande handelsbolag. Enligl min
uppfattning är del emellertid lämpligt att införa uttryckliga regler även för
de fall dä det fastighetsförvaltande förelaget är ett aktiebolag eller en
ekonomisk förening. Utgångspunkten i samtliga nu angivna fall bör - i enlighel
med nuvarande praxis - vara alt aktierna och andelarna skall behandlas på samma
sätt som direktägda fastigheter om aktie- eller andelsinnehavel kan ses som ett
alternativ till ett direkt ägande. Saken kan ocksä uttryckas så alt aktierna eller
andelarna skall behandlas som omsättningstillgångar såvida fastigheterna skulle
haft sädan karaktär om de innehafts direkt av den skallskyldige. Av della
följer också att ett aktie- och andelsinnehav som inte kan ses som ett
alternafiv till direkt innehav av omsättningsfastigheter bör behandlas på
vanligl sätt. En mindre aktiepost i ett börsnoterat fastighetsbolag bör
exempelvis inle anses som omsåtlningstillgång åven om aktieägaren bedriver
byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda bör enligt min mening aktier
eller andelar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som företagsledaren i ett fastighetsförvaltande
fåmansföretag eller dennes make innehar i förelaget, anses som
omsättningstillgångar såvida förelagets fastigheter skulle ha utgjort
omsättningslillgångar om de innehafts direki av aktie- eller andelsägaren.
Molsvarande bör gälla även i andra situationer då intressegemenskap råder
mellan aktie- eller andelsägaren och det fastighetsförvaltande företagel. Med
intressegemenskap avses - liksom på flera andra ställen i KL - att
ägarföretaget och del fastighetsförvaltande företaget är moder- eller
dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning. Vad som avses
med fåmansföretag och företagsledare i ett sådant förelag anges i 35 § 1 a mom.
KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell fastighetsförvaltande företag kan i vissa fall inneha
både sådana fastigheter som skulle ha utgjort omsättningstillgångar om de
innehafts direkt av delägaren och andra fastigheter. Svårigheter kan då uppstä
att bestämma den skattemässiga karaktären hos aktierna resp. andelarna i
företagel. Teoretiskt är här flera lösningar tänkbara. En möjlighel är alt
fillämpa en huvudsaklighelsprincip som innebär all aktierna eller andelarna
bedöms som lagertillgångar först om förelagets faslighelsinnehav lill
huvudsaklig del består av fasligheter som i delägarens hand skulle ha utgjort
omsättningslillgångar. En annan väg är att betrakta aktierna eller andelarna
som omsättningstillgångar så snart förvaltningsföretaget innehar en enda
fastighet av omsätlningskaraktär. Även en proportionering i förhållande till
karaktären hos samtliga förvaltningsförelagets fasligheter synes kunna komma i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmänna bestämmelser om gränsdragningen mellan
omsättningsfastigheter oeh andra fastigheter som jag föreslagit i det
föregående torde medföra att rällslillämpningen på della område underlättas. Så
kommer t. ex. de särskilda svårigheter som föranleds av att en fastighet kan
ändra karaktär under innehavstiden inte all förekomma i framliden. Bestämmelserna
löser dock inle frågan hur aktier eller andelar i ell fastighetsförvaltande
förelag skall behandlas. Enligl min mening föreligger ett behov av en klar
regel pä detla område. Av framför allt praktiska skäl bör redan förekomsten av
en enda omsätlningsfastighel i del förvallande företaget påverka karaktären hos
aktierna resp. andelarna. De skaltemässiga konsekvenserna av en sådan sträng
regel synes inte behöva bli särskilt slora. I de fall då den skattskyldige har
ett betydande aktie- eller andelsinnehav torde han i allmänhet ha möjlighel alt
påverka sammansättningen av de av företaget ägda fastigheterna. Smitta frän en
eller ett fätal omsättningsfastigheter kan dä undvikas genom all samtliga
omsättningsfastigheter samlas i ett särskill rättssubjekt. Jag föreslär alltså
all en aktie eller en andel i ett fastighetsförvaltande förelag skall anses
utgöra omsätlningslillgång i rörelse redan om nägon av företagets fastigheter
hade utgjort omsättningstillgång om den innehafts direkt av aktie- eller
andelsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss har redovisat föreslår beredningen alt
särskilda regler skall gälla när en skaltskyldig, som bedriver byggnadsrörelse
eller handel med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fastigheter, innehar en andel i ett fastighetsförvaltande
handelsbolag. Förslagel omfattar inle bara handelsbolag som ulgör fåmansföretag
utan även handelsbolag med ell stort anlal delägare. Enligl beredningen bör
säväl andelen som en mol andelen svarande del av handelsbolagels fasligheter
utgöra omsättningstillgång hos rörelseidkaren. En förutsättning för detla är
dock att fastigheterna skulle ha behandlats som omsättningstillgångar vid ett
direklinnehav. Beredningen ulgår således frän att ett direkt faslighelsinnehav
och fastigheter som innehas genom ett handelsbolag skattemässigt bör behandlas
pä samma sätt. Enligt förslagel skall del inle spela nägon roll hur stor
delägarens andel i bolaget är. Något krav pä att andelsägaren har ett
väsentligt inflytande i handelsbolaget uppställs alltsä inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig positiva lill
förslaget. Från ett par häll ifrågasätts dock om inle samma bestämmelse borde
gälla i fräga om andelar i handelsbolag som innehas av make eller hemmavarande
barn till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag till en början ansluta mig till
uppfattningen att någon skattemässig skillnad i princip inle bör föreligga
mellan ell direki fastighets-innehav och innehav av fastigheter via
handelsbolag. Andelar i ell fastighetsförvaltande handelsbolag bör således
regelmässigt belraklas som substitut för direkt ägda fastigheter. Detta innebär
alt en andel i ett fastighetsförvaltande handelsbolag, som innehas av i. ex.
maken fill en byggmästare, normalt skall behandlas som omsätlningslillgång i
rörelse. Jag är vidare ense med beredningen om alt storleken av andelsägarens
inflytande i bolaget inte bör ha någon belydelse i detta sammanhang. Andelen
bör således kunna behandlas som omsättningstillgång även om andelsägaren inle
har nägon ledande ställning i handelsbolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu anfört innebär sammanfattningsvis alt andelar i
ett fastighetsförvaltande handelsbolag blir omsättningstillgångar om bolagets
fastigheter hadeutgjort sådana tillgångarvid direktinnehav. Som beredningen
föreslagit bör emellertid även de av handelsbolaget ägda fastigheterna anses
utgöra omsättningstillgångar. På denna punkl finns alltså anledning att skilja
mellan innehav genom å ena sidan aktier eller andelar i aktiebolag resp.
ekonomiska föreningar och ä andra sidan andelar i handelsbolag. Denna
särbehandling motiveras, som tidigare antytts, av att försäljningslikviderna
för de av handelsbolaget ägda fastigheterna annars skulle beskattas endast inom
ramen för realisationsvinslreglerna. Detta skulle i sin tur kunna leda lill alt
en del av den verkliga vinsten i byggnadsrörelsen undgick beskattning. För
tydlighets skull kan framhållas all en molsvarande skattelättnad inte kan
uppkomma om del fastighetsförvaltande företaget är ett aktiebolag. Visserligen
får bolagets fastigheter ställning som anläggningstillgångar -vilket i sin tur
innebär alt realisationsvinslreglerna blir tillämpliga vid en framlida
försäljning - men aktieägaren kan inte tillgodogöra sig eventuell
försäljningsvinst ulan att träffas av uldelningsbeskaltning eller - om aktierna
säljs - av rörelsebeskattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna regeln att säväl den skattskyldiges andel i
handelsbolaget som bolagets fastigheter kan smittas av delägarens rörelse lorde
inle vålla några slörre tillämpningsproblem i de fall då samtliga av
handelsbolagets fastigheter hade utgjort omsättningstillgångar om de innehafts
direkt av delägaren. Avyttrar bolagel en fastighet utgör den pä delägaren
belöpande delen av vederlaget för fastigheten intäkt av rörelse för honom.
Motsvarande förhållande bör gälla i fräga om nedskrivning. Problem kan
emellertid uppkomma om en del av handelsbolagets fasligheter skall behandlas
som omsätlningslillgångar medan andra skall behandlas som anläggningstillgångar.
I en undanlagssitualion av detla slag bör enligl min uppfattning smittan
rimligen omfatta endast de på delägarens andel belöpande andelarna av
omsättningsfastigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna bör tas in i den nya punkten
3 av anvisningarna lill 27 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.6 Uttagsbeskattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande praxis kan en fastighet, som ägs av någon
som bedriver byggnadsrörelse, förvandlas från anläggningstillgång lill
omsättningsfillgång på grund av att ägaren utför byggnadsarbete på fasfigheten.
Nägon smitta torde dock inle överföras fill fastigheten om byggnadsarbetet
inskränker sig till sedvanliga smärre reparationer. Det förhällandet alt
fasfigheten inte ägs av rörelseidkaren själv utan exempelvis av dennes make har
- såvida rörelseidkaren renoverar fasfigheten eller utför annat byggnadsarbete
på den -i vissa situationer inte hindrat att fastigheten bedömts som
omsättningstillgång. Smittan torde ocksä kunna överföras om ett fåmansägt
aktiebolag, som bedriver byggnadsrörelse, utför byggnadsarbeten på en faslighel
som ägs av bolagets företagsledare. Rättsläget torde dock vara förhållandevis
oklart på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att frågan om i vilka situationer
byggnadsarbete smittar fastigheter uttryckligen regleras i KL. Förslaget
innebär, som redovisas i del föregäende, alt smittan överförs om fastigheten
varit föremål för omfattande byggnadsarbete i ägarens byggnadsrörelse. Undanlag
görs dock för fasligheter som anskaffats för att stadigvarande användas i
jord-eller skogsbruk eller i annan rörelse än byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns del skäl alt anlägga ett någol
annorlunda synsätt på de skattemässiga konsekvenserna av att en skattskyldig,
som bedriver byggnadsrörelse, utför arbete på en egen fastighet. Beredningens
förslag ger nämligen upphov til) tillämpningssvårigheter av olika slag.
Förslaget förutsätter för det första att det går att fastställa om
byggnadsarbetet varit omfattande eller inte. Den omständigheten att en
faslighel under den löpande innehavsfiden förändrar skattemässig karaktär kan
vidare välla svårigheter bl. a. vid samordning av avdragen för ned- och
avskrivning. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskild komplikation inträder slutligen om
byggnadsarbetet utförs på en fastighet där byggmästaren har sin permanenta
bostad. För att hindra att en framlida försäljning medför en alltför hög
skattebelastning har beredningen funnit sig nödsakad att utarbeta ett
regelsystem med fem- eller tioåriga karenstider. Även dessa regler torde kunna
leda till svårbemästrade tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bortfaller åtskilliga av de problem som
jag nu har pekat på om smittans övergäng frän byggnadsrörelsen till den
aktuella fasligheten ersätts av en utvidgad uttagsbeskattning. Utgångspunkten
bör vara att förekomsten av byggnadsarbeten aldrig förvandlar en faslighet frän
anläggningstillgång eller privat tillgäng lill omsättningstillgång. I stället
bör värdet av det utförda arbetet redovisas som inläkl vid beräkningen av
byggnadsrörelsens resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 28 § 1 mom. första stycket KL finns en allmän regel om
uttagsbeskattning. Enligt denna regel, som i första hand avser enskilda
rörelseidkare, skall som intäkt av rörelse räknas bl. a. värdet av sådana i
rörelsen tillverkade produkler som förbrukats av rörelseidkaren själv eller
dennes anhöriga. Som intäkt hänförs också värdet av andra förmåner som i
rörelsen kommit rörelseidkaren lill godo. Av dessa allmänna regler lorde följa
att en rörelseidkare, som genom gäva eller på liknande sätt överlåter egendom i
rörelsen, skall ta upp gåvans värde som intäkt i rörelsen. En förutsättning är
dock att vederlaget för egendomen skulle ha utgjort intäkt av rörelse om
egendomen hade sålts i stället för skänkts bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler som berör uttag ur rörelse finns också i 35 § 1 a
mom. KL. 1 Iredje stycket av detla moment föreskrivs att en delägare i ett
fåmansföretag- eller en honom närstående person - skall beskattas för förmån
som denne åtnjuter genom att förvärva egendom från fåmansföretaget till lägre
pris än egendomens marknadspris. Värdet av förmånen skall i detta fall
beskattas som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i flera hänseenden ovisst hur nu nämnda regler om
beskattning vid uttag skall fillämpas. Jag saknar dock anledning alt i detta
sammanhang företa en allmän översyn av detta rättsområde. I del följande avser
jag alt begränsa mig till den situationen alt en skattskyldig, som bedriver
byggnadsrörelse, utför arbeten på en egen faslighel som inle utgör
omsättningstillgång i rörelse. Med hänsyn till att det är delägarna i ett
handelsbolag - oeh inte bolaget självt - som beskattas för bolagets inkomsler
synes det dock befogat att i detla hänseende behandla ett rörelsedrivande
handelsbolag på samma sätt som en enskild rörelseidkare. Dessa avgränsningar
innebär bl. a. att jag inle tar upp de beskatlningsfrågor som kan uppkomma om
exempelvis ett fåmansägt akfiebolag utför byggnadsarbeten på en förelagsledaren
tillhörig bostadsfaslighet. Jag vill här erinra om all 1980 års
företagsskattekommilté (B 1979:13)1. n. prövar behovet av ändrade skatteregler
för fåmansföretag och deras delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den som själv eller genom ett handelsbolag bedriver
byggnadsrörelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utför arbeien på en egen fastighet, som inte är
omsättningsfillgång i rörelsen, synes med den av mig föreslagna
principlösningen tvä olika problem uppkomma. År rörelseidkaren en fysisk person
måste för det första ställning las till i vad mån värdel av dennes egel arbete
skall uilagsbeskallas. Den andra frågan, som är oberoende av förelagsform,
gäller om det pä fastigheten utförda byggnadsarbetet skall värderas på grundval
av rörelsens kostnader eller på grundval av arbetets marknadspris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i detta sammanhang anledning alt erinra om alt
bestämmelser om uttag vid egenregiarbeten i byggnadsrörelse nyligen införts i
mervärde-skattelagstiftningen (prop. 1979/80:141, SkU:52, rskr 393, SFS
1979:304). Enligl mervärdeskatlelagen (1968:430, senast ändrad 1979:1190)
gäller fr. o. m. den Ijanuari 1981 bl. a. att byggnadsarbete pä faslighel som
utförs i fastighetsägarens byggnadsrörelse i princip skall uilagsbeskallas lill
marknadspris. Uttagsbeskattningen motsvarar sålunda summan av nedlagda
kostnader jämte ränla på egel kapital och värdet av den skatlskyldiges eget
arbete (jfr nionde stycket av anvisningarna till 14 § mervärdeskattelagen).
Värdet av den skatlskyldiges egen arbetsinsats skall dock - om den
skattskyldige år en fysisk person - uilagsbeskallas endast om varor av mer än
ringa värde tas ut i samband med arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening talar åtskilligt för att reglerna om
inkomstbeskattning på grund av uttag frän byggnadsrörelse samordnas med de
nämnda reglerna på mervärdeskallens område. Om en skattskyldig, som själv eller
genom ell handelsbolag bedriver byggnadsrörelse, utför byggnadsarbeten pä en
fastighet, som inte ulgör omsättningstillgång i rörelsen, bör således som
huvudregel gälla alt värdel av arbetel skall las upp som intäkt i rörelsen. Det
utförda arbetet bör - i överensstämmelse med vad som normall gäller vid
inkomstbeskattning av olika former av uttag - värderas till marknadspris. Denna
värderingsnivå bör tillämpas beträffande såväl utgifter för varor, material och
arbetslöner som den skatlskyldiges egen arbetsinsats. I likhet med vad som
gäller i fråga om mervärdeskall bör dock värdet av den skattskyldiges eget
arbete uilagsbeskallas endast om varor av mer än ringa värde tas ut från
rörelsen i samband med arbetet. Detta innebär exempelvis att en enskild
byggmästare kan - så länge nägot egenfiigt varuuttag inle sker -utföra mindre
tillsynsarbeten på sin egen bostadsfaslighet utan alt bli rörelsebeskatlad för
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu föreslagna reglerna om uttagsbeskattning bygger på
min tidigare redovisade inställning att en fasfighet behäller sin slällning som
anläggningsfillgång även efler ell mycket omfatiande byggnadsarbete.
Uttagsbeskattningen ersätter alltså, som lidigare påpekats, överföringen av
smitta. Vid en framtida försäljning av fastigheten kommer därför en eventuell
beskattning att ske enligt realisationsvinstreglerna. Värdet av de utförda
arbetena kan generellt antas verka höjande pä försäljningslikviden och
därigenom öka vinslens storlek. För att förhindra all den skatlskyldige blir
beskattad två gånger för samma arbete - försl som uttag ur byggnadsrörelsen och
därefter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som realisationsvinst - måsle värdet av uttagsbeskatlat
arbete kunna beaktas vid realisationsvinstberäkningen. Arbetel bör av denna
anledning fä räknas som förbättringskostnad - eller därmed jämförlig kostnad -
enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 § KL. En förutsättning bör dock vara
att arbetet har sädan karaktär och är av sådan storlek att det uppfyller de
allmänna kraven på avdragsgill förbättringskostnad enligl nämnda
anvisningspunkt. Som förbättringskostnad bör självfallet i intet fall få räknas
högre belopp än vad som blivit föremål för uttagsbeskattning på grund av
byggnadsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.7 Arv av fastigheter m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående föreslagit alt uttryckliga regler
skall införas om i vilka fall fasligheter, som förvärvas av den som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall anses utgöra
omsättningstillgångar i rörelse. Mina förslag har tagit sikte pä fastigheter
som förvärvas genom köp, byte eller därmed jämförligt fäng. Jag tar nu upp den
situationen att en fasfighet tillfaller någon genom arv, gåva eller annat s. k.
benefikt fäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en person, som äger en omsättningsfastighet, skänker
bort denna behandlas gåvan i regel som ett uttag ur rörelsen. Givaren torde
därför vara skyldig att ta upp fastighetens marknadsvärde som inläkl i
rörelsen. Della fär bl. a. till konsekvens att under innehavet gjord
nedskrivning av fastigheten återförs lill beskattning. I gävotagarens hand
kommer fastigheten normalt att ha slällning som anläggningstillgång, vilket
innebär att den i fortsättningen inte kan utnyttjas som underlag för nedskrivning
och att eventuell framlida försäljningsvinst kommer att beskattas enligt
realisationsvinstreglerna. Samma regler torde gälla om en fastighet under ett
äktenskaps bestånd genom bodelning övergår från den ene maken lill den andre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skattemässiga bedömningen bUr annorlunda om en
fastighet tillfaller ny ägare på grund av att den tidigare ägaren avlidit.
Dödsfallet som sådant utlöser inte någon inkomstbeskattning. Om dödsboet eller
- sedan bodelning eller arvskifte skett - efterlevande make eller arvingen
säljer en fastighet, som utgjort omsättningstillgång i den avlidnes rörelse,
skall försäljningslikviden däremot normalt redovisas som intäkt av rörelse.
Säljaren anses sälunda fortsätta den avlidnes rörelse. I praxis har emellertid
ett arvskifte ibland ansetts få till konsekvens att den ärvda fastigheten
förlorar sin karaktär av omsättningstillgång. Så har exempelvis bedömts vara
fallet när arvingen inte bedrivit byggnadsrörelse eller handel med fastigheter
vid tidpunkten för förvärvet och inte heller kan anses ha övertagit den
avlidnes rörelse. Den ärvda fastigheten får i dessa fall ställning som
anläggningsfillgång eller privat tillgäng hos arvingen. Den nedskrivning som
fastigheten kan ha blivit föremål för i arvlåtarens rörelse kommer därmed inte
att återföras till beskattning. Den skattekredit som den avUdne fått under sin
innehavsfid förvandlas genom detla till en definifiv skallelättnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens uppfattning kan del inte accepteras
att betydande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skattekrediler ofta efterskänks i samband med arvskifte
efter skattskyldiga som bedrivit byggnadsrörelse. Beredningen föreslår därför
all fasligheter, som utgjort omsättningstillgång i den avlidnes rörelse, skall
behålla denna karaktär hos den som förvärvar fastigheten genom arv, testamente
eller bodelning i anledning av makes död. En möjlighet lill frivillig
avskatlning föresläs dock för skattskyldiga som själva inte bedriver
byggnadsrörelse, handel med fasligheter eller lomtrörelse. Avskaltningen
innebär att den skattskyldige tar upp värdel av den ärvda fasligheten som
intäkt av rörelse samtidigt som avdrag medges för fastighetens skattemässiga
restvärde. Enligt beredningen bör avskaltningen grundas pä fastighetens
marknadsvärde vid förvärvstillfället. Från reglerna om alt fastigheten även i
den nye ägarens hand utgör omsättningstillgång i rörelse föresläs ocksä
undanlag för en- och tvåfamiljsfastigheter i vissa fall. Åven aktier och
andelar i fastighetsförvaltande företag som utgjort lager i den avlidnes
rörelse skall enligt beredningen behälla sin karaktär av omsåtlningstillgång
hos den nye ägaren. I fräga om sådana tillgångar föreslås ingen frivillig
avskatlning. Beredningen lägger inle heller fram nägot förslag om den
skattemässiga behandlingen av gåva av omsätlningsfastighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fierlalet av de remissinstanser som yttrat sig över
förslaget delar beredningens uppfattning att en lagerfastighet bör behålla sin
omsättnings-karaktär efler eventuell bodelning och arvskifte. Några
remissinstanser anser dock att avskatlning bör vara obligatorisk. RSV föreslär
att avskaltningen sker hos dödsboet i stället för hos arvtagaren. Från ett par
håll efterlyses en utvidgning av de föreslagna avskaltningsreglerna också lill
aktier och andelar som utgjort omsättningstillgångar i den avlidnes rörelse.
Länsstyrelsen i Malmöhus län menar alt frågan om beskattning av arvfallna
omsättningstillgångar bör lösas gemensamt för alla lagerlillgängar i rörelsen.
Några remissinstanser anser att avskaltningsreglerna bör kombineras med liberalare
anståndsbeslämmelser vid arvsbeskaltningen. Vissa förtydliganden krävs vidare i
fråga om det värde till vilket avskatlning skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande. 1 likhet med
beredningen anser jag det inte mofiverat alt i detta sammanhang införa några
nya regler om den skattemässiga behandlingen av gäva av omsättningsfasiighet.
Någon ändring av nuvarande praxis pä delta område är således inte åsyftad. De
inkomst-skalterältsliga konsekvenserna av alt en faslighet, som utgör
omsättningsfillgång, tillfaller en ny ägare på grund av att den föregäende
ägaren avlidit bör däremot ses över. Denna översyn bör enligt min mening
grundas på de av beredningen föreslagna principerna. Således bör en
omsätlningsfastighel, som förvärvas av skaltskyldig genom arv, testamente eller
bodelning i anledning av makes död, regelmässigt utgöra omsätlningslillgång
även hos den nye ägaren. Vidare bör andra skattskyldiga än sädana som vid
tidpunkten för förvärvet själva bedriver byggnadsrörelse, tomlrörelse eller
handel med fasligheter eller som avser att fortsätta den avlidnes rörelse kunna
skatta av sitt förvärv. Jag ställer mig dock tveksam till att basera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avskaltningen på fastigheternas marknadsvärde vid
förvärvet. En sådan regel skulle nämligen - åtminstone i kombination med
arvsskallen - kunna ge upphov till alltför stor skattebelastning. Enligt min
mening kan avskaltningen begränsas lill det belopp varmed den avlidne - eller
undantagsvis dödsboet - skrivit ned fastigheten i fräga. En sådan regel blir också
betydligt enklare att tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att avskatlning innebär alt den nya
ägaren beskattas för nedskrivet belopp, dvs. för skillnaden mellan fastighetens
ursprungliga anskaffningsvärde och fastighetens bokförda värde vid förvärvstillfället.
Det avskattade beloppet skall redovisas som inläkt av rörelse. Som
anskaffningsvärde skall i fräga om fastigheter som bebyggts i egen regi räknas
såväl direkta som indirekta byggnadskoslnader. Kan den skatlskyldige i något
undantagsfall visa alt en i räkenskaperna gjord nedskrivning inle utnyttjats
skattemässigt bör avskatiningsbeloppet reduceras i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fasfigheten tillfallit den nye ägaren genom arv bör
dagen för arvskiftet normalt utgöra förvärvsdag. Har efterlevande make förvärvat
en fastighet genom bodelning bör dagen för bodelningen vara avgörande. Vid
förvärv pä grund av förordnande i testamente kommer den dag dä förordnandet
verkställs i regel att bli förvärvsdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven om avskaltningen begränsas till tidigare gjord
nedskrivning kan den sammanlagda arvs- och inkomstbeskattningen på grund av
dödsfallet komma att uppgå fill avsevärda belopp. Den skatlskyldige bör därför
ha möjlighet att avslå frän avskatlning och i stället behålla fastigheten som
omsättningstillgång. Väljer den skattskyldige detta alternativ anses han i
fortsättningen bedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller
tomtrörelse. Sedan avskatlning skett förlorar fastigheten sin
omsätlningskaraktär, vilket bl. a. innebär att realisationsvinslreglerna skall
fillämpas pä en eventuell avyttring. Vid beräkning av realisationsvinst vid en
framlida avyttring av fastigheten skall hänsyn inte tas till lidigare medgiven
nedskrivning och inte heller till avskattade belopp. Däremol skall givetvis
eventuella värdeminskningsavdrag behandlas på vanligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu föreslagna reglerna bör tillämpas inte bara pä
fasligheter och liknande tillgångar utan också på värdepapper av
omsätlningskaraktär. I första hand torde reglerna komma att gälla byggmästares
aktier och andelar i fasfighetsförvaltande förelag. Principen om att
avskatlning krävs för alt den ärvda egendomen skall upphöra att vara
omsätlningstillgång bör dock gälla även t. ex. börsnoterade aktier i de
undantagsfall dä dessa ingått i ett varulager hos den avlidne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen framhälla att det föreslagna systemet
inte kräver några särskilda avskaltningsregler för den avlidnes
permanenlboslad. Med den gränsdragning som jag idet föregående gjort mellan
omsättningsfastigheter och andra fastigheter kommer nämligen en villafasfighet,
som är avsedd som stadigvarande bostad åt en byggmästare e. d., generellt att
fä slällning som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en privat tillgång. Jag återkommer i det följande (avsnitt
2.11) lill behovet av särskilda övergångsregler för de fasligheter som är
smittade av den skallskyldiges rörelse redan innan de nya reglerna skall börja
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.8 Resullatutjämning och konsoUdering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om förelagens möjligheter lill resultalutjämning
och konsolidering genom uppbyggnad av obeskattade reserver har beretts slorl
utrymme i beredningens belänkande. Flera av de förslag beredningen lagt fram på
detla område har, som jag inledningsvis berört, redan blivit föremål för
lagstiftning. Vad beredningen föreslagit belräffande rällen all utnyttja
pågående arbeten som underlag för reserveringar har jag vidare behandlal
lidigare i detta lagstiftningsärende (avsnitt 2.4). I del följande kommer jag
att lägga fram förslag till nya bestämmelser om nedskrivning av omsättningsfastigheter.
Jag tar vidare upp frågan om byggnadsföretagen skall få rått lill avdrag för
avsättning fill resullatutjämningsfond. Innan jag går in pä dessa spörsmål
avser jag dock all uppehålla mig någol vid beredningens förslag om inskränkning
i rätlen att göra värdeminskningsavdrag pä omsättningsfastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.8.1 Avdrag för värdeminskning pä omsättningsfastighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förhällandet att en fastighet utgör
omsältningstillgäng i rörelse och härigenom kan utgöra underlag för
nedskrivning hindrar inte att fastighetens ägare samtidigt kan vara berättigad
alt fä avdrag för värdeminskning av fasfighetens byggnad. Den löpande
inkomstberäkningen skall ske på samma sätt oavsett om fasligheten är en
anläggningstillgång eller en omsättningstillgång. Intäkter och koslnader pä
grund av uthyrning e. d. av fastigheten skall på vanligt sätt redovisas under
inkomstslaget annan fastighet. Då en fastighet, som utgjort omsätlningstillgång
i rörelse, avyttras skall enligl praxis återvunna värdeminskningsavdrag las upp
som inläkl vid sidan av eventuell bokföringsmässig vinst på grund av
avyttringen. En korrekt beräkning av försäljningens skattemässiga effekter
förutsätter således att storleken av tidigare medgivna värdeminskningsavdrag
kan fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens uppfattning är rätten till samtidig
ned- och avskrivning pä omsättningsfastigheter olämplig. Beredningen föreslår
därför all den som yrkar avdrag för värdeminskning på en byggnad, som utgör
omsättningstillgång, vid samma ärs taxering skall beskattas för ell mot
avdragel svarande belopp som inläkl av rörelse. Bestämmelsen föresläs gälla vid
byggnadsrörelse, tomtrörelse och annan handel med fastigheter saml vid
försäkringsrörelse. Som kompensation för den försämring av reserveringsutrymmet
som denna beskattning ger upphov lill föreslår beredningen alt en
omsätlningsfastighel allfid skall fä skrivas ned till del skattemässiga
restvärdet i avskrivningshänseende. Med restvärdet förstås skillnaden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan fastighetens anskaffningsvärde och summan av de
värdeminskningsavdrag som enligt allmänna regler skulle ha kunnat åtnjutas
under innehavstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i slort sett ställt sig positiva
till förslagel. Ett undanlag utgör SBEF som anser att reglerna ger
byggnadsföretagen otillräckliga konsolideringsmöjligheter jämfört med andra
industriföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del vill jag anföra följande. Det kan visserligen förefalla omotiverat alt den
skatlskyldige kan få avdrag för säväl ned- som avskrivning på en
omsättningsfastighet. I sammanhanget bör emellertid beaktas att de båda avdragssyslemen
har skilda syften. Rällen till nedskrivning lar, som jag fidigare betonat, i
första hand sikte pä förelagets behov av konsolidering och resultatutjämning.
Vid sidan av pågående arbeten utgör omsättningsfastigheterna del viktigaste
underlaget för bildande av skattefria reserver inom byggnadsbranschen.
Nedskrivningen avser alt läcka den risk för förluster som fill följd av
prisfall, avsättningssvårigheter eller liknande omständigheter kan drabba
företagels fastighetsbestånd. Avskrivningen i sin lur hänför sig lill den
värdeminskning som en byggnad utsätts för genom förslitning, ålder och den
ekonomiska utvecklingen. Avskrivningens funktion är sålunda inte att tillåla
bildande av obeskattade reserver utan alt fä lill ständ en rimlig fördelning av
byggnadens anskaffningsvärde på de är under vilka den är i bruk. Den
avskrivningstakl för byggnader som godias i skattehänseende -bortsett frän
eventuella primäravdrag vanligen mellan 1,5 och 5 % för är räknat av byggnadens
anskaffningsvärde - skall i princip svara mot den faktiska värdeminskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under antagande att avskrivningen speglar byggnadens
verkliga värdeminskning innebär det nuvarande systemet att nedskrivningen i
sin helhet kan ses som en skaltekredit. Den skattskyldige kan således under hela
den tid han innehar en omsättningsfastighet skjuta en obeskattad reserv
molsvarande 15 % av fastighetens anskaffningsvärde framför sig. Med
tillämpning av beredningens förslag blir reserveringsutrymmet oförändrat endast
under den allra första innehavstiden. Den skattskyldige kommer alltså liksom
hittills att i det första bokslutet efter förvärvet kunna bilda en skaltekredit
som motsvarar omkring 15 % av anskaffningsvärdet. Därefter kommer emellertid
den föreslagna regeln om att avdrag för värdeminskning skall beskallas som
rörelseintäkt att få till följd att konsolideringen gradvis minskar. När summan
av värdeminskningsavdrag uppgår till 15 % av anskaffningsvärdet har -
fortfarande under förutsättning alt avskrivningen sker i takt med den faktiska
värdeminskningen - skattekredilen hell återförts till beskattning. Något nytt
reserveringsulrymme kommer inte alt bildas under den därpå följande
innehavsliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar beredningens uppfattning alt del kan finnas skäl
alt i viss män begränsa reserveringsutrymmet för byggnadsföretag och andra
skattskyldiga som innehar omsättningsfastigheter. Den av beredningen valda
kopplingen mellan av- och nedskrivningsreglerna innebär dock enligt min
uppfattning en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alltför långtgående begränsning. Till detta kommer att
beredningens förslag kan leda lill bl. a. bokföringsmässiga problem. Jag anser
därför att nedskrivningsreglerna liksom hillills bör vara fristående från
avskrivningsreglerna. Beredningens förslag om samordning av nedskrivning och
avdrag för värdeminskning bör alltså inte genomföras. Jag återkommer strax till
frägan om lämplig storlek av nedskrivningarna (avsnitt 2.5.8.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid försäljning av en fastighet, som utgör
omsältningstillgäng i rörelse, skall som inläkl av rörelse redovisas - förutom
bokföringsmässig vinst -summan av värdeminskningsavdrag som medgivits under
innehavsliden. En uttrycklig regel om della bör enligl min mening föras in i
punkt 1 av anvisningarna lill 28 § KL. I likhet med vad som f. n. gäller vid
realisalionsvinstberäkningen bör medgivna värdeminskningsavdrag återföras även
om den skatlskyldige på grund av rörelsens dåliga resullal i prakfiken inte
kunnal utnyttja avdragen. Har den skattskyldige undanlagsvis hell avstått från
att yrka avdrag för värdeminskning - den skatlskyldige har t. ex. uteslutande
begagnat sig av rätten till nedskrivning- bör dock någon återföring självfallet
inte komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.8.2 Nedskrivning av omsättningsfastigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag framhållit i det föregående är de allmänna
nedskrivningsreglerna inte tillämpliga pä omsättningsfastigheter. 1 stället
gäller enligl punkt 3 första stycket av anvisningarna lill 41 § KL att lager av
fastigheter skall las upp lill del värde som med hänsyn till risk för föriusl,
prisfall m. m. framstår som skäligt. Bestämmelsen avser omsällningsfasligheler
i alla lyper av rörelse där sädana förekommer, således åven i t. ex.
försäkringsrörelse. Som komplettering lill dessa bestämmelser har RSV utfärdat
anvisningar rörande värdesättningen av lager hos byggnadsföretag m. m. (RSV Dt
1975:23 och 1976:48). Enligl anvisningarna skall den i räkenskaperna gjorda
värderingen godtas så länge värdet inle understiger 85 % av fastigheternas
sammanlagda anskaffningsvärde. I anskaffningsvärdet på fastigheter som bebyggts
i rörelsen inräknas inte indirekta byggnadskostnader. Dessa får således dras av
omedelbart. Samma värdering godtas i fräga om aktier och andelar i
fastighetsbolag och fastighelsföreningar om aktierna eller andelarna utgör
lagerlillgångar i byggnadsrörelse. Några molsvarande anvisningar har inte
utfärdals för värdering av fastigheter i yrkesmässig handel med fastigheter
eller tomtrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslär att de nuvarande
nedskrivningsreglerna ersätts med en bestämmelse om generell rätt lill
nedskrivning med 15 % av anskaffningsvärdet för lagerfastigheter i
byggnadsrörelse, lomtrörelse, annan handel med fastigheter samt
försäkringsrörelse. I anskaffningsvärdet skall inräknas ocksä indirekta
byggnadskostnader. Beträffande fastigheter i tomtrörelse föreslås att i
anskaffningsvärdet skall ingå nedlagda exploaieringskostnader. Som en
konsekvens av beredningens förslag om ändrade avskrivningsregler för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsättningsfastigheter skall nedskrivning alternativt få
ske till ett belopp motsvarande summan av fastigheternas skattemässiga
restvärde. Nedskrivningsrällen föresläs bli förbehållen skattskyldiga som
tillämpar dubbel bokföring och gör motsvarande nedskrivning i räkenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår vidare att skattskyldiga, som
bedriver byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse, skall ha
rätt att göra avsättning lill resullatutjämningsfond. Vad gäller avsättningens
storlek och inverkan på utrymmet för reguljär lagernedskrivning bör enligt
beredningen byggnadsföretagen m.fl. behandlas pä samma sätt som andra
rörelsedrivande företag. Avdrag för avsättning till resullatutjämningsfond
skall sålunda enligl förslagel medges med högst 20 % av företagels lönesumma
för anställda i förvärvskällan och - dä rörelsen drivs av fysisk person -
härutöver högst 15 % av den egna inkomsten i förvärvskällan före
fondavsättningen. Yrkar ett företag avdrag för avsältning till
resultatutjämningsfond, skall den reguljära lagernedskrivningen begränsas frän
högst 60 % till högst 45 % av lagervärdet, dvs. med 15 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag har lämnats ulan kommentar av
flertalet remissinstanser. En majoritet av de remissinslanser som yttrat sig
anser emellertid att de föreslagna nedskrivningsreglerna blir alltför
gynnsamma, särskill om avdrag för avsättning lill resullatutjämningsfond
samtidigt medges. I flertalet fall förordas en begränsning av nedskrivningen
till 10 % av anskaffningsvärdet. Några remissinstanser anser alt generell
nedskrivning inte bör införas vid handel med fastigheter och tomtrörelse. SBEF
anför att beredningens förslag i vissa hänseenden innebär en alltför slor
begränsning av reserveringsutrymmet. BFN framhåller att något krav pä dubbel
bokföring inle gäller enligl BFL för mindre näringsidkare och att det synes
principiellt olämpligt att införa ett sädant krav via skattelagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till
beredningens förslag. Enligt min uppfattning ger emellertid den föreslagna
avdragsrälten för avsältning till resultatutjämningsfond jämsides med en
femtonprocenlig nedskrivning pä omsättningsfastigheter ett alltför stort
reserveringsulrymme. Jag kan alltså instämma i den kritik som under
remissbehandlingen riktats mot förslagel i denna del. Säsom påpekats frän flera
håll är del rimligl alt rällen lill lagernedskrivning begränsas, om den
skattskyldige väljer att utnyttja den lönebaserade reserveringen. Jag
återkommer strax fill denna fräga (avsnitt 2.5.8.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller nedskrivningsreglerna i sig har jag emellertid
inga invändningar mol beredningens förslag. Åven enligl min mening bör således
KL komplelteras med uttryckliga regler om nedskrivning av fastigheter som är
omsätlningslillgångar i rörelse. Del i räkenskaperna angivna värdet på
fastigheterna bör godtas om det inle understiger 85 % av anskaffningsvärdena.
I anskaffningsvärdet bör inräknas säväl direkta som indirekta kostnader. Detta
innebär att nedskrivningsulrymmet begränsas till 15 % av fastigheternas totala
anskaffningsvärden. För byggnadsföretagen leder detla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- jämfört med nuvarande praxis - till en minskning av
reserveringsutrymmet med 85 % av de indirekta byggnadskostnaderna. Dessa
koslnader svarar dock normall endasl för omkring 5 % av det lolala värdel av en
nyproducerad byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag omfattar omsättningsfastigheter i
byggnadsrörelse, handel med fastigheter, tomlrörelse och försäkringsrörelse.
Omsättningsfastigheter kan emellertid också förekomma hos företag som driver
penningrörelse. Nägon anledning att i della hänseende skilja mellan
försäkringsrörelse och penningrörelse kan inte anses föreligga. De föreslagna
nedskrivningsreglerna bör därför utsträckas till all gälla
omsällningsfasligheler hos varje skattskyldig. Sädana aktier och andelar i
fastighetsförvaltande företag som är att anse som omsättningstillgångar bör i
princip värderas pä samma sätt som om fastighetema innehafts direki. En aktie
eller en andel bör emellertid aldrig - oavsett det fastighetsförvaltande
företagels skuldsällningsgrad - las upp lill negativt värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om de fastighetsförvaltande handelsbolagen har
beredningen föreslagit att den skattskyldige skall ha valfrihet mellan att göra
nedskrivning i bolagets räkenskaper och att skriva ned andelen. Förslaget har
kritiserats av RSV som menar alt nedskrivning på fastigheterna ger problem om
någon av handelsbolagets delägare inte själv bedriver byggnadsrörelse. RSV
anser alt förslaget i denna del inte fyller någol självständigt
konsolideringsändamäl. Jag kan inle instämma i sistnämnda bedömning. Mol
bakgrund av den genomsyn som i övrigl bör gälla i fråga om fastigheter som
innehas av fastighetsförvaltande handelsbolag synes del rimligt att den
skatlskyldige kan utnyttja antingen andelarna eller själva fastigheterna som
underlag för nedskrivningen. Har den skaltskyldige fält avdrag pä grund av alt
fastigheterna skrivits ned i handelsbolaget bör - i överensstämmelse med
nuvarande praxis - avdraget återföras till beskattning dä andelen säljs. För
att fillämpningen skall underlättas bör samma nedskrivningsalternativ gälla för
samtliga andelsägare i bolaget. Detla innebär närmare bestämt att nedskrivning
på andelarna aldrig bör komma i fråga, om fastigheterna har skrivits ned i
handelsbolagets räkenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som BFN anfört bör rätten lill nedskrivning pä
omsättningsfastigheter inte kopplas till något krav på att den löpande
bokföringen avslutas med ett årsbokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu föreslagit föranleder omfattande ändringar i
punkt 3 av anvisningarna till 41 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.8.3 Avsältning till resullatutjämningsfond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse
medges fr. o. m. 1981 års taxering avdrag för belopp som i räkenskaperna
avsätts till resullatutjämningsfond. Avdragel baseras, som jag lidigare
framhållit, på lönesumman och - i förekommande fall - fysisk persons egen
inkomst i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förvärvskällan. Avdrag medges dock inte i fråga om
förvärvskälla vari ingår lager av värdepapper, fastigheter eller liknande
tillgångar. Denna begränsning av avdragsrälten hänger samman med kopplingen
mellan den lönebaserade reserveringen och reglerna för lagernedskrivning. Det
har nämligen ansetts rimligt att utrymmet för reguljär lagernedskrivning
reduceras, om den skaltskyldige yrkat avdrag för avsättning till
resullatutjämningsfond. En motsvarande minskning av nedskrivningsulrymmet har emellertid
inte kunnal utformas i fräga om värdepapper, fastigheter och liknande
tillgångar, eftersom råtlen fill nedskrivning på dessa tillgångar inte varil
siffermässigt preciserad. Detla hinder för en koppling mellan de båda
reserveringsmeto-derna bortfaller dock, såvitt gäller fastigheter, om de för
dessa tillgångar föreslagna nedskrivningsreglerna införs. I likhet med
beredningen anserjag därför alt förekomsten av omsättningsfastigheter i
förvärvskällan framdeles inte bör utgöra ell hinder mot avdrag för avsättning
lill resullatutjämningsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss påpekat kan lönebaserad reservering f. n.
inte medges beträffande förvärvskälla vari ingär lager av vårdepapper. Regeln
tar i första hand sikte på försäkringsförelag, banker och andra förelag som
driver penningrörelse. Enligt min mening bör denna begränsning i
reserveringsrät-ten gälla lills vidare. Det kan dock inle helt uteslutas alt
regelns nuvarande utformning kan få olämpliga konsekvenser. Jag syftar på del
fallet alt ett företag, som bedriver t. ex. industrirörelse, vid sidan av denna
verksamhet -men ändå inom förvärvskällans ram - innehar ett mindre lager av
värdepapper. Ett sådant värdepappersinnehav kan teoretiskt sett medföra att
förelaget saknar möjlighet att utnyttja den lönebaserade reserveringen. För alt
undvika ett sådant från materiell synpunkt otillfredsställande resultat bör
inskränkningen i rätten lill avdrag för avsältning till resultatutjämningsfond
formuleras om. Jag föreslår alt avdragsförbudet skall gälla endasl vid
beräkning av penning- och försäkringsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett byggnadsförelag eller ett företag som driver handel
med fastigheter bör få avdrag för avsättning till resullatutjämningsfond under
samma förutsättningar och med samma belopp som övriga företag som har denna
reserveringsmöjlighet. Detta innebär bl. a. att utrymmet för lagernedskrivning
bör begränsas, om den skatlskyldige väljer att utnyttja den lönebaserade
reserveringen. Jag föreslår därför att ett företag, som yrkar avdrag för
avsättning lill resullatutjämningsfond, inte fär ta upp sitt lager av
fastigheter och liknande tillgångar till lägre belopp än 90 % - mot normall 85
% - av tillgångarnas anskaffningsvärden. Har företaget dessutom andra lagertillgångar,
exempelvis lager av byggnadsmaterial, bör nedskrivningsutrymmet för dessa
reduceras med 15 procentenheter. I likhet med vad som gäller för övriga företag
bör vidare inle bara den skattskyldiges egen avsältning till
resullatutjämningsfond ulan också ett närstående förelags avsättning medföra
att utrymmet för lagernedskrivning begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör understrykas att avdrag för avsättning lill
resullatutjämningsfond</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liksom f. n. kan komma i fråga endast vid beräkning av
inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Lön som hänför sig till förvärvskälla
tillhörande inkomstslaget annan fastighet -1, ex. löner till fastighetsskötare
-kan inte ligga fill grund för fondavsättning. Detta gäller oavsett om
fastigheten ulgör omsättningstillgång i rörelse eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om byggnadsföretagens m. fl . avdragsrätl för
avsättning lill resullatutjämningsfond bör tas in i punkl 3 av anvisningarna
lill 41 § KL. Mitt förslag föranleder också vissa ändringar i 41 d § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Tomtrörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom skatterätten skiljer man mellan kvalificerad och
okvalificerad tomtrörelse. Enligl punkl 2 första slyckel av anvisningarna lill
27 § KL anses kvalificerad tomlrörelse i princip föreligga när nägon säljer
byggnadstomter från en fastighet som uppenbarligen förvärvats för att ingå i
yrkesmässig markförsäljning. Som ordalagen antyder tar bestämmelsen sikte pä
det fall då del redan vid förvärvet av marken framgär alt ägaren avser all i
yrkesmässiga former försälja tomter för bebyggelse. Många gånger kan del
emellertid vara svårt att fastställa vad det ursprungliga syftet med ett
fastighetsförvärv varit. Särskilt gäller della då lomtförsäljningarna sker mer
sporadiskt. För att underlätta bedömningen i sådana fall infördes år 1967
schablonregler om okvalificerad tomlrörelse. Dessa regler, som finns intagna i
punkt 2 andra-sjunde styckena av anvisningarna lill 27 § KL, innebär i huvudsak
alt tomlrörelse alltid skall anses föreligga, om den skaltskyldige och dennes
make under en tioårsperiod avyttrat sammanlagt minst femlon byggnadstomter.
Tomlrörelsen anses ha tagit sin början genom försäljningen av den femtonde
tomten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag fidigare nämnt avser jag inte att föreslå några
slörre ändringar av reglerna för lomtrörelse. Åven i fortsättningen får det
således ankomma på praxis att avgöra exempelvis i vilka fall en faslighet skall
anses utgöra omsättningstillgång i en av fastighetsägaren bedriven kvalificerad
tomtrörelse. De regler som i del föregäende föreslagits i fråga om
byggnadsrörelse och handel med fasfigheter kommer dock att påverka den
skattemässiga behandlingen av omsältningslillgångar i tomlrörelse. Jag vill här
erinra om att reglerna om avskatlning av fasligheter, som förvärvals i
anledning av föregäende ägarens död, även gäller för fastigheter som ulgör
omsättningstillgångar i tomtrörelse. Likaså skall nedskrivningsreglerna
tillämpas för alla typer av omsällningsfasligheler. Framhållas kan vidare att
handel med fasligheter omfattar inle bara bebyggda fastigheter utan ocksä
renodlad markförsäljning. En yrkesmässigt bedriven tomlförsäljning torde därför
ofta uppfylla förutsättningarna för såväl kvalificerad lomtrörelse som det
övergripande verksamhetsslaget handel med fastigheter. I della fall kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i praktiken reglerna om handel med fastigheter att ta över
tomtrörelsereg-lerna. En liknande situation kan tänkas uppkomma, om den av den
skattskyldige bedrivna verksamheten uppfyller kraven pä bäde byggnadsrörelse
och kvalificerad tomlrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu anfört påkallar inle nägon ändring av reglerna
för beskattning av lomtrörelse. Däremol kommer jag i del följande all la upp
ett par andra skattefrågor som berör lomtrörelse. Den första frågan avser
rätlen till avdrag för framtida exploateringsutgifter och den andra hur
nedskrivning, som sketl i okvalificerad lomtrörelse, skall behandlas dä tomlrörelsen
avbryts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Framtida exploateringstitgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä en byggnadstomt avyttras i samband med exploateringen
av ett område kan det inträffa alt de olika anläggningsarbetena på fastigheten,
som åvilar exploatören, ännu inte hunnit färdigställas. Fräga kan exempelvis
vara om återstående markarbeten eller dragning av ledningar för el, vatten och
avlopp. Inle sällan förbinder sig säljaren all utan särskild ersättning svara
för de framlida ulgifterna för att iordningställa marken för sitt ändamål. Det
är f. n. osäkert i vad män avdrag för avsältning till täckande av sådana
utfästelser är avdragsgilla vid inkomstberäkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit alt skaltskyldig, som utfäst
sig all ulan ersättning utföra arbeten på en avyttrad faslighel, skall - om han
i räkenskaperna avsätter ett belopp för att täcka utfästelsen - få avdrag för
del avsatta beloppet. Överstiger avsällningen uppenbarligen utfästelsens värde
på balansdagen, skall dock avdraget reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinslanser som yttrat sig är överlag positiva. Endasl
en länsstyrelse avstyrker förslaget med hänsyn till svårigheterna att beräkna
storleken av utfästelsens värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del får jag anföra följande. Jag är väl medveten
om att rättsläget vad gäller avdrag för reserveringar för framtida utgifter i
mänga hänseenden är oklart. Området ses emellertid f. n. över av 1980 ärs
kommitté för översyn av reglerna för beskattning av slatsbidrag, m. m. (B
1980:01). I kommitténs uppdrag ingär bl. a. att utarbeta ett generellt system
för den skattemässiga behandlingen av olika former av framlida utgifter. Det
vore enligt min mening olämpligt att föregripa kommitténs arbete genom alt i
detta sammanhang utarbeta särskilda regler för exploateringsulgifter i
tomlrörelse. Jag föreslår därför att frägan får vila i avvaktan pä resultatet
av kommitténs arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.3 Ålerföring av nedskrivning av tomtlager</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan de fastigheter som ulgör lager i kvalificerad
tomlrörelse - pä samma sätt som i byggnadsrörelse och handel med fastigheter -
behåller sin omsätlningskaraktär för all framlid i ägarens hand, kan tomtlagret
i en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>okvalificerad
tomtrörelse under vissa förhållanden återta sin plals i
realisafionsvinstsystemet. Avyttrar den skattskyldige genom en slulförsälj-ning
hela det återstående lagret i sådan tomtrörelse skall nämligen, med vissa
undantag, vinsten av denna försäljning inte beskattas som inkomst av rörelse
utan enligt realisationsvinstreglerna. Har nedskrivning av tomterna skett,
skall dock nedskrivet belopp tas upp fill beskattning som inkomst av rörelse.
En omsätlningsfastighet kan vidare förvandlas fill anläggningsfillgång om
tomtrörelsen avbryts. Enligt punkt 2 femte stycket av anvisningarna fill 27 §
KL skall en okvalificerad tomtrörelse anses ha avbrutits, om den skattskyldige
och dennes make inte sålt någon byggnadstomt under de fio senaste kalenderåren.
Tomtförsäljning som sker härefter beskattas endast enligt
realisationsvinstreglerna såvida försäljningen inte avser planlagt område eller
försäljningen sker på sådant sätt att tomtrörelse på nytt anses föreligga.
Någon bestämmelse om återföring av lagernedskrivning motsvarande den vid
slutförsäljning finns inte. Har det tomfiager som innehas vid fiden för
rörelsens avbrytande varit nedskrivet, kommer det fidigare medgivna avdraget
aldrig att återföras till beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagit att nu nämnda bestämmelser ändras. Enligt beredningens
uppfattning bör en byggnadstomt, som blivit föremål för nedskrivning i den
skattskyldiges rörelse, behålla sin omsättningskaraktär för all framtid.
Oavsett när tomten försäljs skall därför hela försäljningsvinsten beskattas
som inkomst av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har inte mött några principiella invändningar vid remissbehandlingen. Några
remissinstanser anser att bestämmelsen fordrar utbyggda kontrollmöjligheter.
Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om inte de föreslagna reglerna bör
kompletteras med en rätt att återföra nedskrivningarna vid fioårsperiodens
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
enligt min mening är det motiverat att ändra lagstiftnigen på denna punkt.
Skälet till att en bestämmelse om återföring av nedskrivning inte infördes i
1967 års lagstiftning om tomtrörelse var att frågan bedömdes ha begränsad
betydelse. Det antogs att nedskrivning i de flesta fall inte skulle bli aktuell
i okvalificerad tomtrörelse. Jag anser emellertid att starka principiella skäl
talar för att denna lucka i beskattningen täpps fill. För denna ståndpunkt
talar också mina i det föregående redovisade förslag om avskatlning i samband
med arv m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör emellerfid frågan lösas på ett något annorlunda sätt än vad
beredningen föreslagit. Reglerna om avbrytande av tomtrörelse tar sikte på de
fall då den skattskyldiges långvariga passivitet i fråga om försäljningar tyder
på att verksamheten definitivt upphört. Det synes kunna sättas i fråga om
förutsättningar för ett sådant synsätt föreligger, om den skattskyldige
utnyttjat möjligheten till nedskrivning av tomtlagret. Det ligger enhgt min
uppfattning närmare till hands att tolka nedskrivningen som ett uttryck för att
den skattskyldige avser att fortsätta rörelsen. Även om jag inte anser att man
bör gå så långt att man betraktar verksamheten som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' 178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvalificerad tomtrörelse, lalar likväl åtskilligt för att
den tioåriga karensperioden inte bör börja löpa så länge tomterna är
nedskrivna. Det sagda bör gälla beträffande samfiiga i rörelsen ingående
tomter, även om nedskrivningen undanlagsvis skulle vara begränsad lill endast
en del av lagret. Genom denna lösning bortfaller också en slor del av de
påtalade kontrollproblemen. Jag föreslår därför att punkt 2 av anvisningarna
till 27 § kompletteras med en bestämmelse om att den fioåriga karenstiden skall
börja löpa först sedan eventuellt nedskrivet belopp återförts lill beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Handel med värdepapper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.7 Nedskrivning av lager av värdepapper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Köp och försäljningar av värdepapper kan beroende på
omständigheterna beskattas antingen enligl rörelsereglerna (handel med
värdepapper) eller enligt realisationsvinslreglerna (värdepappersförvaltning).
Som handel med värdepapper betraktas främst verksamhei som bedrivs av banker
och fondkommissionärer med särskilda tillstånd av regeringen eller bankinspektionen.
I fråga om köp och försäljning av värdepapper som företas av andra skattskyldiga
är rättsläget mer osäkert. Särskilt då den skattskyldige är en enskild person
har praxis visat sig obenägen att utan starka skäl godta att inkomstberäkningen
sker enligt rörelsereglerna. Framför allt lorde delta gälla om genomförda köp
och försäljningar sketl enbart för den skatlskyldiges egen räkning. Bedrivs
däremol verksamheten i aktiebolagsform, synes förutsättningarna för att rörelse
skall anses föreligga vara slörre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anses verksamheten utgöra rörelse, föreligger i princip
rätt till avdrag för nedskrivning. Enligl anvisningarna fill 41 § KL skall
lager av värdepapper tas upp lill vad som är skäligt med hänsyn till. risk för
förlust, prisfall m. m. Regeringsrätten synes endast i något fall ha tagit
ställning till vilken värderingsnivå som kan godtas i skattehänseende.
Nedskrivning av aktier och obligafioner har därvid medgivits med 30 resp. 5 %
av anskaffningsvärdet. 1 ett avgörande av kammarrätten i Stockholm har
nedskrivning av lager av aktier i ett fondkommissionärsföretag med 40 % av marknadsvärdet
godtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl beredningens uppfattning ger den nuvarande
möjlighelen att t. ex. i aktiebolagsform bedriva rörelse avseende handel med
värdepapper inle sällan upphov till opåkallade skaltelältnader och risk för
obehöriga transaktioner. Beredningen har därför ifrågasatt om inle all
värdepappershandel som bedrivs av annan än fondkommissionär e. d. skall
beskatias enligl realisalionsvinstreglerna. Beredningen har emellertid inle
ansett del lämpligt alt på delta område frångå de principer som i andra
sammanhang ligger lill grund för definitionen av rörelsebegreppet. I stället
föresläs att utrymmet för nedskrivning av lager av värdepapper kraftigt
begränsas i värdepappersrörelse som bedrivs av annan skattskyldig än bank,
försäkrings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företag, fondkommissionär eller dotterbolag till
investmentföretag. Lagret i sådan rörelse bör enligt beredningen inle få
skrivas ned till lägre belopp än anskaffningsvärdet eller verkliga värdet på
balansdagen. Vid denna värdering skall principen "först in - försl
ul" tillämpas. I fråga om rörelse, som bedrivs av bank,
försäkringsföretag, fondkommissionär samt dotterbolag till investmentföretag,
föreslås alt nuvarande bestämmelser om värdering med hänsyn lill prisfallsrisk
etc. kvarstår. Beredningen förulsätler dock att närmare anvisningar utfärdas av
RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna nedskrivningsreglerna godtas överlag av de
remissinslanser som yttrat sig i frägan. Bankinspektionen anser dock alt
dotterbolag till andra investmentbolag än sådana som är börsnoterade bör
likställas med övriga skallskyldiga. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter
om inle en mer omfattande reglering av den skattemässiga behandlingen av
värdepappersrörelse är påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande. Den av beredningen
föreslagna värderingsnivän innebär - såvitt gäller fysiska personer samt
flertalet aktiebolag och andra juridiska personer - all ett lager av
värdepapper inte får redovisas till lägre belopp än del lägsta av
anskaffningsvärdet och det verkliga värdel pä balansdagen. En aktie som
förvärvals för 100 kr. och som pä balansdagen är värd 98 kr. får alltså inte
tas upp fill lägre belopp än 98 kr. Hänsyn skall enligt förslaget inte tas till
t. ex. risken för kursfall efter balansdagen. En sådan värdering synes dock kunna
komma i konflikt med BFL:s värderingsprinciper. En annan principiell nackdel
hos beredningens förslag är alt samma slag av tillgångar skall värderas på
olika sätt beroende på vem som är fillgångens ägare. Av bl. a. nu angivna skäl
anser jag alt lager av värdepapper och liknande tillgångar även i framliden bör
tas upp lill det belopp som framstår som skäligt med hänsyn lill risken för
förlust, prisfall m .m. Jag är alltså inte beredd alt nu lägga fram nägot
förslag i frågan. Jag delar däremol beredningens uppfattning alt det kan finnas
anledning för RSV alt utfärda anvisningar för den skattemässiga värderingen av
lager av värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.2 Beskattning av ärvda värdepapper</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den redovisning som jag i det föregående lämnat rörande
den nuvarande skattemässiga behandlingen av omsättningsfasfigheler som
förvärvas genom arv eller liknande sätt gäller i princip även i fräga om
värdepapper. Sålunda lorde den som genom arv eller testamente förvärvat
värdepapper, som utgjort lagerlillgång i den avlidnes rörelse, i regel kunna
avyttra dessa utan annan beskattning än enligt realisationsvinstreglerna.
Värdepapperen förlorar alltså sin karaktär av omsättningstillgång genom
arvfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit att värdepapper, som utgjort
lager i rörelse, skall behålla sin karaktär av omsätlningstillgång hos den som
förvärvar värdepapperet genom arv, testamente eller bodelning i anledning av
makes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>död.
Till skillnad mot vad beredningen föreslagit i fråga om omsättningsfasfigheler
föreslås ingen möjlighet till avskatlning av lager av värdepapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinslanser som yttrat sig i denna del är i allmänhel positiva lill
grundtanken i förslaget. Flertalet förespråkar dock att en obligatorisk
avskatlning införs för skattskyldiga som inte själva bedriver rörelse avseende
handel med värdepapper. Del framhålls att betydande tillämpnings- och
kontrollsvårigheter annars kan uppkomma. I nägra remissyttranden rekommenderas
dock frivillig avskatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag det lämpligt att värdepapper som utgör omsättningsfillgång
i rörelse skall, om ägaren avlider, behandlas på samma sätt som
omsättningsfastigheter och lager av aktier och andelar i fastighetsförvaltande
företag. Jag förordar därför all vad jag i det föregående föreslagit
beträffande fastigheter och aktier eller andelar i fastighetsförvaltande
företag skall gälla även beträffande t. ex. börsnoterade värdepapper som
utgjort omsättningsfillgångar i den avlidnes rörelse. Detta innebär att
värdepapperen behåller sin lagerkaraktär hos den som förvärvar tillgångarna
genom arv, testamente eUer bodelning i anledning av makes död. För den som inte
själv bedriver rörelse av samma slag som den avlidne eller avser att fortsätta
dennes rörelse bör vidare en möjlighet öppnas att genom återföring av fidigare
gjorda nedskrivningar föra över fillgångarna till realisationsvinstsystemet.
Denna avskatlning bör - liksom i fråga om arv av t. ex. omsättningsfastigheter
- ske vid taxeringen för förvärvsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
RSV påpekat innebär den föreslagna lösningen att en arvtagares aktieinnehav i
ett och samma bolag teoretiskt sett kan komma att omfatta såväl aktier av
omsättningskaraktär som andra aktier. Denna situation kommer emellertid att bli
synnerligen sällsynt. Genom att den skattskyldige årligen skall redovisa den del
av innehavet som utgör omsättningsfillgångar i en rörelsebilaga torde det inte
heller vålla några större svårigheter att skilja dessa värdepapper från det
övriga innehavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om hur ärvda lageraktier m. m. skall behandlas i skattehänseende bör - liksom
motsvarande regler för fastigheter - tas in i punkt 4 av anvisningarna till 27
§ KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Vissa frågor angående rätt beskattningsår</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
28 § 1 mom. KL hänförs lill intäkt av rörelse allt det som kommit
rörelseidkaren till godo av rörelse som bedrivits här i landet. Från de samlade
intäkterna - bruttointäkten av rörelsen - får enligt 29 § 1 mom. KL avdrag
göras för driftkostnader, t. ex. löner för personal i rörelsen och värdeminskning
av byggnader och maskiner. I 30 § 1 mom. KL bestäms begreppet nettointäkt av
rörelse. Nettointäkten utgör det belopp som återstår sedan avdrag för
driftkostnaderna gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
angående principerna för beräkning av inkomst av rörelse finns även i 41 § KL
och anvisningarna fill paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
41 § första stycket KL skall inkomst av rörelse beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder i den mån dessa inte strider mot särskilda
bestämmelser i KL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För skatlskyldig som haft
ordnad bokföring skall enligt punkt 1 första slyckel av anvisningarna till 41 §
KL inkomstberäkningen ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av
beslämmelserna i anvisningspunkten. Det föreskrivs också att vid
inkomstberäkning enligl bokföringsmässiga grunder hänsyn skall tas till in- och
utgående lager av varor saml till fordringar och skulder. En särskild
bestämmelse finns om värdesättningen av de ingående posterna. Som värde av
ingående lager, fordringar och skulder skall enligl denna bestämmelse las upp
värdel av närmasl föregäende beskattningsårs utgående motsvarande poster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fjärde stycket den nämnda anvisningspunkten föreskrivs följande. Vid beräkning
av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall en inkomst anses ha erhållits
under det år då den enligt vedertagen redovisningssed bör tas upp som inläkl i
räkenskaperna. Detta skall gälla även om inkomsten ännu inte uppburits kontant
eller på annat sätt kommit den skattskyldige till hända. Vad som gäller i fråga
om inkomstposterna har motsvarande fillämpning beträffande utgiftsposterna. I
fråga om fiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt
bokföringsmässiga grunder anges i lagrummet att fordringar i allmänhet tas upp
som inkomst under det år då de uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om rält
beskattningsår har, såvitt gäller vissa reserveringar, lagreglerats under
senare år. Jag syftar på bestämmelserna om avdrag för avsättning för framlida
garanfiulgifler och för utgifter för framfida hantering av utbränt kärnbränsle
m. m. (punkterna 1 a och 1 b av anvisningarna till 41 § KL) samt rätten till
avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond (41 d § KL). Dessa avdrag
skall återföras till beskattning del närmast följande beskattningsåret.
Innebörden av della är alt behörigheten av en avsältning prövas för varje beskattningsår
för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser som jag i det föregående redogjort för gäller med några undantag
även vid beräkning av inkomst av jordbruk och skogsbruk och vid
bokföringsmässig redovisning av inkomst av annan fasfighet. Det som jag i
fortsättningen anför beträffande inkomst av rörelse har fillämpning även i
fråga om de nämnda slagen av inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsskatteberedningen
konstaterar i anslutning fill några rättsfall som beredningen refererar att
frågan om rält beskattningsår ofta är svår att la ställning till när det gäller
felaktigheter belräffande balansposter. Frågeställningen kan beskrivas på
följande sätt. Antag att balansräkningen för en rörelse avseende
beskattningsåret 1 blivit orikfig genom att antingen en varufordran felaktigt
inte tagits upp eller genom att en leveranlörsskuld eller en reservering för
framtida utgifter helt saknar grund. Felaktigheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återkommer i balansräkningen för beskattningsår 2. Fråga
uppkommer då om rättelse av felakfigheten kan ske vid taxeringen för
beskattningsår 2 eller om rättelse endasl kan ske genom besvär eller
eftertaxering avseende beskattningsår 1. En annan fråga är om beskattning kan
ske när fordringen betalas eller när den fiktiva skulden eller reserveringen
återförs och bokförs som en skattefri intäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens uppfattning kan enligt gällande rält i
vissa fall beskattning endast ske vid taxeringen för det beskattningsår då den
felaktiga bokföringsåtgärden vidtogs eller då den bokföringsåtgärd, som bort
företas, underläts. I situationer då eftertaxering inle är möjlig anses denna
tillämpning kunna medföra konsekvenser som inte är godtagbara i materiellt
hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte dels att komma från sådana verkningar, dels all
skapa klarhet på ett delvis svårtillämpat rättsområde föreslår beredningen en
lagändring. Förslaget innebär att ett fel avseende vissa balansposter skall -
såvida yrkande om rättelse av felet inte framställts inom den ordinarie
besvärstiden - rättas så snart det kan ske vid taxeringen för senare
beskattningsår. De fel som förslaget gäller är att värdet av varulager,
kundfordringar, pågående arbeten eller liknande tillgångar tagils upp med för
lågt belopp i balansräkningen eller att avdrag för leverantörsskulder eller för
framfida garanfiulgifler eller liknande skulder och reserveringar medgetts med
för högt belopp. Beredningen framhåller att ett genomförande av förslaget
medför att taxerings-kontrollen helt kan inriktas på frågan om balansposterna i
ett visst bokslut är riktiga. Hänsyn skall således inle behöva las lill om de
ingående balansposterna också är felaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har förslagel fått ett övervägande
positivt mottagande eller lämnats utan erinran av myndigheterna med uppgifter
inom skatteområdet. De remissinstanser som företräder näringslivet har i huvudsak
slälll sig negativa lill förslaget. Den främsta invändningen från de kritiska
remissinstanserna är att förslagets förhällande lill eflertaxeringsinslitutet
är oklart eller inte godtagbart. En annan anmärkning är att beredningen inte
utrett konsekvenserna i fråga om skattebrott och skattetillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del gör jag följande bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De civilrättsliga redovisningsreglerna gär i stor
utsträckning ul på all fördela inkomster och utgifter pä olika
redovisningsperioder på ett rättvisande sätt. För storleken av det sammanlagda
redovisade resultatet sell över en rörelses hela livslängd saknar del betydelse
hur denna fördelning görs. I den män tillgångar, t. ex. lager eller fordringar,
tas upp för lågt i bokslutet för något räkenskapsår blir resultatet i
motsvarande mån högre för något eller några senare räkenskapsår
(kontinuitetsprincipen). Detsamma gäller om skulder eller reserveringar för
framlida utgifter tas upp för högt i något bokslut. Syslemel innebär alltså att
varje inkomst och utgift i en rörelse i princip förr eller senare kommer att
påverka del bokförda resultatet för något räkenskapsår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen synes i sina överväganden ha utgått från att
konfinuileisprin-cipen i del civilrältsliga resultalberäkningssyslemet inle
gäller fullt ut vid den skattemässiga resullatberäkningen. Som jag strax skall
återkomma till tyder dock mycket pä alt överensstämmelsen mellan det
civilrältsliga och det skatterältsliga systemet för resullatberäkningen enligl
gällande rätt sträcker sig längre än vad beredningen antagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den fortsatta framställningen knyter jag till att börja
med an lill följande exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en rörelse uppkommer under beskattningsår 1 en
varufordran pä 10 000 kr. Fordringen består vid beskattningsårets utgång men
las inte upp i bokslutet. Under beskattningsår 2 erhålls full betalning för
fordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I exemplet har skälet lill att fordringen inte tagits upp
i bokslutet för beskattningsår 1 lämnats öppet. Skälet kan bl. a. tänkas vara
a) alt fordringen bedömts som värdelös (jfr föreskriften i 16 § första stycket
BFL alt värdelös fordran inle fär las upp som tillgäng) eller b) all
rörelseidkaren underlåtit att bokföra fordringen i syfte att erhålla en
skattekredit eller att helt undgå beskattning för beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den civilrältsliga resultatredovisningen
för beskattningsår 2 torde det sakna belydelse om fall a eller b föreligger.
Betalningen skall i båda fallen bokföras så att den påverkar resultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om beskattningen torde det beträffande fall a vara
helt klart att betalningen utgör skattepliktig intäkt för beskattningsår 2. Vad
gäller fall b har beredningen med slöd av ett rättsfall (RÅ 1967 fi 1745)
funnit all betalningen inle kan anses utlösa beskattning. När rättsfallet
avgjordes gällde emellertid inte den nuvarande bestämmelsen i punkt 1 av
anvisningarna till 41 § KL om alt som värde av ingående lager, fordringar och
skulder skal! tas upp värdel av molsvarande poster vid utgången av närmasl
föregäende beskattningsår. I motiven lill denna bestämmelse anfördes att regeln
bl. a, innebar alt den som vid föregående års taxering inte deklarerat utgående
fordringar och lager, trols att sädana förelegal, inle heller skulle få avdrag
för motsvarande ingående balansposter (prop. 1973:119 s. 18).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av detta har jag kommit till den slutsatsen
att syftet med den av beredningen föreslagna regeln är tillgodosett redan i
gällande rätt säviti gäller betalning av en oredovisad fordran. Däremot kan del
vara tveksamt om i alla situationer en oredovisad fordran från lidigare
beskattningsår som kvarstår vid utgången av del aktuella beskallningsåret kan
las till beskattning vid taxeringen för detta. Jag anser därför att en
uttrycklig bestämmelse om alt sä kan ske bör föras in i KL. Till frågan om hur
bestämmelsen bör utformas återkommer jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till att behandla en något annorlunda
situation i anslutning till följande exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bokslutet avseende beskattningsår 1 för en rörelse tas
felaktigt upp en skuldpost som minskar det bokförda resultatet. Nägon justering
för detla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sker
inte vid laxeringen. Poslen tas även upp i bokslutet för beskattningsår 2. Vid
taxeringen för sistnämnda beskattningsår uppmärksammas alt poslen saknar
verklighetsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
bokslutsposten i fråga avser reservering för framfida garantiutgifler eller
avsättning till resullatregleringsfond torde del vara klart att den skall
återföras till beskattning vid taxeringen för beskattningsår 2. Avser posten i
stället t. ex. en fikliv varuskuld, som den skaltskyldige bokfört i syfte att
skapa en skattekredit, synes del däremot ovisst om återföring kan ske vid
taxeringen för beskattningsår 2. Samma osäkerhet kan också råda i andra
situationer, t. ex. om posten avser en oriktig reservering för andra framtida ulgifler
än garantiåtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad jag i det föregående föreslagit i fråga om felaktigt utelämnade
fordringar bör enligt min mening även oriktiga passivposter kunna återföras
till beskattning vid den taxering då felet uppmärksammas, oavsett om felet har
sin upprinnelse i ett tidigare bokslut. Den bestämmelse som jag förordat i
fråga om felaktigt upptagna fordringar bör därför utformas så att den blir
tillämplig även beträffande skulder och reserveringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
situation som också bör uppmärksammas är den alt den skatlskyldige själv
upplöser en oriktig skuldpost för vilken avdrag erhållits vid någon lidigare
taxering. En sädan upplösning torde rätteligen böra ske pä så sätt att det
redovisade resultatet förbättras. Den år 1973 fastslagna konlinuitetsprin-cipen
torde - i överensstämmelse med vad jag sagt i det föregående i fråga om
betalning av oredovisad fordran - innebära alt beloppet i fråga redan enligl
gällande rält kan beskattas vid taxeringen för det beskattningsår då posten
upplösts. Den omständigheten att den skattskyldige vidtar någon annan
bokföringsåtgärd kan enligl min uppfattning inte medföra annan bedömning. Någon
särskild bestämmelse för de ifrågavarande fallen torde därför inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag framfört bör föranleda en ändring i punkt 1 första styckei av anvisningarna
lill 41 § KL. Innebörden av ändringen bör vara att värdet av sådana utgående
balansposter som påverkar nettointäkten bestäms med hänsyn till förhållandena
vid utgången av beskattningsåret utan hänsyn till eventuella felaktigheter i
den ingående balansen. Regeln bör kunna fillämpas oavsett om den skattskyldige
upprättar årsbokslut eller ej. Byggnader, maskiner och andra fillgångar
beträffande vilka den skattemässiga värdesättningen bestäms på grundval av
bestämmelserna om avdrag för värdeminskning i 22, 25 och 29 §§ KL berörs inte
av förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser har gjort gällande att beredningens förslag, som i princip
överensstämmer med den lösning som jag förordar, innebär alt en möjlighet till
efterbeskattning införs vid sidan av efterlaxeringsinsfitutet och alt detta
skulle vara mindre lämpligt. Enligt min uppfattning har denna kritik inte fog
för sig. Eftertaxeringsinstitutet innebär att lagakraftvunna taxeringar under
vissa förutsättningar - och endast under dessa - kan rivas upp inom
eflertaxeringsfristen. Den lösning som jag föreslär medför emellertid inte att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagakraftvunna
taxeringar kan angripas. Innebörden är i stället att taxeringen för ett
beskattningsår kan ske på ett materiellt rikfigt sätt oavsett att det
föreligger ett fel i den ingående balansen. Som framgår av del anförda är detta
ofta möjligt redan enligt nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
beredningens förslag har också riktats den invändningen att konsekvenserna i
fråga om skattebrott och skattetillägg inte utretts. För min del kan jag inte
finna att några särskilda svårigheter skall behöva uppstå i detta sammanhang.
Del ankommer givetvis på de skattskyldiga att lämna de uppgifter som behövs för
alt en riklig taxering skall kunna ske. Antag t. ex. att en rörelseidkare
utelämnat en säker varufordran dels i bokslutet för beskattningsår 1, då
fordringen uppkom, dels i bokslutet för beskattningsår 2. Om taxeringsnämnden
uppmärksammar felet vid laxeringen för beskattningsår 2 och då tar upp fordringen
lill beskattning, lorde förutsättning föreligga att föra på skattefillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som aktualiserats under remissbehandlingen är vem som skall ha
bevisbördan för att en oriktig eller underläten bokslutsålgärd inte föranleti
beskattning vid någon fidigare taxering. Det har härvid gjorts gällande att
bevisbördan borde ligga hos det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning bör bevisprövningen ske enligt de allmänna regler som gäller
för taxeringsförfarandet. Det torde därvid ligga i sakens natur att taxering av
ett belopp inte skall ske, om det finns skälig anledning att anta att ett
motsvarande belopp tagits till beskattning vid någon tidigare taxering. Om
felaktigheten i fråga i den ingående balansen har sitl ursprung i bokslut för
beskattningsår för vilkel deklarafionshandlingar inte finns bevarade, synes
kunna antas att någon beskattningsåtgärd med anledning av felakfigheten i
allmänhet inle blir aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av förslaget medför att taxeringskontrollen i högre grad kan
inriktas på det senaste beskattningsåret. En rättelse i föreliggande hänseende
bör därför i allmänhet ske vid den löpande laxeringen eller genom ordinära
laxeringsbesvär. Fall torde dock kunna förekomma då det kan finnas anledning
att i stället genom eftertaxering vidta rättelse beträffande en tidigare
taxering. Ett sädant fall kan vara del att den skattskyldige ett enstaka
vinstår vidtagit en uppenbart orikfig bokslutsålgärd för att eliminera eller
minska vinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Kvittning vid fel i bokslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsprocessen
är av ålder utformad som en beloppsprocess. En av konsekvenserna av detta är
att den skattskyldige i princip kan bemöta ett yrkande av en taxeringsinlendenl
om höjning av taxeringen på viss grund med en begäran att den tilltänkta
höjningen skall kvittas mot t. ex. ett avdrag som den skattskyldige lidigare
förbisett. Ett kvittningsyrkande kan också framställas hos taxeringsnämnden
inför en ifrågasatt höjning av den deklarerade inkomsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att få en invändning om kvittning godtagen har
i praxis inskränkts väsentligt i de fall då kvittning förutsätter ändring av
bokslut. Det nuvarande rättsläget torde komma lill uttryck i anvisningen 1958
nr 3:1 från dåvarande riksskattenämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nämnda anvisningen innehåller följande. En ändring av
ett bokslut bör endast undantagsvis godtas vid taxeringen om ändringen
vidtagits sedan den deklaration, som grundats på del efterföljande bokslutet,
avgelts eller bort avges. Inle heller bör en ändring godtas om avsikten med
ändringen är att undgå taxeringshöjning som föranleds av alt den skattskyldige
begått skaltebroti. I övriga fall bör en ändring av ett bokslut godtas om del
framstår som skäligt, vilkel enligl anvisningen vanligen får anses vara fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att innehållet i anvisningen från
riksskattenämnden skall lagfästas genom en bestämmelse i 41 § KL. Syftet med
förslaget är bl. a. att åstadkomma en mer enhetlig tillämpning. Enligt den
föreslagna lagregeln skall ett ändrat bokslut läggas till grund för taxeringen
under förulsätlning dels att det upprättats före den dag då den deklaration,
som grundas på det följande bokslutet, avgetts eller bort avges, dels att den
skattskyldige därigenom inte erhåller obehörig skatteförmån. Beredningen
förutsätter att lagregeln kompletteras genom anvisningar av RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom lägger beredningen fram två andra förslag. Dessa
syftar lill praktiska lösningar i nägra särskilda situafioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ena av förslagen avser den situationen att den
skattskyldige inle hinner fä fram ett nylt bokslut innan taxeringsnämnden
avslutat sitt arbete. En skattskyldig som i del läget vill åberopa ett ändrat
bokslut måste f. n. anföra besvär hos länsrätten. I avsikt att skapa en
smidigare ordning föreslär beredningen all taxeringsnämnden skall kunna beslula
alt en laxeringsät-gård, som föranleds av en felaktighet i balansräkningen, får
anstå om förutsättningar föreligger att godta ett nytt bokslut. Sådant anstånd,
som är avsett alt bereda den skattskyldige tillfälle att upprätta och ge in ett
nytt bokslut, bör enligt beredningens mening gälla fram till den tidpunkt då
deklarationen för det följande beskallningsåret normalt skall lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra förslaget tar sikte på börsföretag och andra
stora företag för vilka det inte är praktiskt genomförbart att upprätta ett
nylt bokslut. Beredningen konstaterar att om krav pä ett nytt bokslut gällde
generellt skulle dessa företag ställas ulanför möjligheten all yrka ytterligare
ned- eller avskrivning e. d. för att eliminera verkan av rättelse av fel
beträffande någon balanspost. Beredningen föreslår därför all taxeringsnämnden
skall få taxera ett företag som hör till den nämnda kategorin ulan att ta
hänsyn lill felel i fråga. Som förutsättning skall enligt förslagel gälla dels
att en ändring av bokslutet är förenad med synnerlig olägenhet för den
skatlskyldige, dels att del kan antas all felet kommer att rättas i bokslutet
för det närmast följande beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har förslaget fått ett blandat
mottagande hos myndigheterna med uppgifter på skatteområdet. De remissinstanser
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företräder näringslivet är däremot i huvudsak positiva
lill förslagel. 1 ell remissyttrande anförs dock att förslaget innebär att en
alltför snäv praxis lagfästs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det allmänna har genom regler i KL om avskrivning av
anläggningstillgångar och om värdesältning av tillgångar och skulder
fastställt ett sammanlagt utrymme för åtgärder genom vilka en rörelseidkare kan
påverka del skattemässiga resultatet av rörelsen i minskande riklning. I den
män en skattskyldig inte önskar utnyttja detta utrymme fullt ut utan väljer att
redovisa ett bättre resultat än vad skattereglerna fordrar, står ofta olika
resultalpåverkande åtgärder eller kombinationer av sådana åtgärder till buds. I
en given situation kan t. ex. en skattskyldig erhålla samma skattemässiga
resullal genom alt anfingen skriva av på maskiner med ett visst belopp eller
skriva ned värdel av varulagret eller göra avsättning lill
resultatutjämningsfond med samma belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser jag att det finns anledning att
undersöka om det inte kan öppnas möjlighel alt vid taxeringen i större
utsträckning än vad som f. n. är möjligt anlägga en helhetssyn på företagens
resullalreglerande åtgärder i bokslutet. Förslagen från beredningen innebär ett
steg i denna riktning. De är emellertid enligt min uppfattning behäftade med
vissa svagheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
förslaget att taxeringsnämnderna skall få befogenhet att medge anstånd med
rättelse på grund av fel beträffande nägon balanspost har jag den invändningen
att del är olämpligt att införa ett moment i taxeringsförfarandet varigenom en
taxering kan bli beroende av ett ovisst framtida handlande frän den
skattskyldiges sida. Taxeringsförfarandet bör tvärtom vara utformat så att en
taxering i princip kan fastställas slutligt innan taxeringsnämnden avslutat
sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan invändning som kan riktas mol den föreslagna
anståndsmöjligheien är att den endast har verkan om felel i fräga
uppmärksammas i ett tidigt skede. I de fall upptäckten av felel - t. ex. vid
taxeringsrevision - sker vid sådan tidpunkt att nytt bokslut inle kan ges in
före utgången av fristen medför förslaget ingen ökad möjlighet till kvittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till del anförda kan jag inte ansluta mig till
förslaget om anstånd med laxeringsätgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förelagens årsbokslut har otvivelaktigt en viktig roll
inom beskattningen. Som framhålls av BFN får detta förhållande emellertid inte
undanskymma alt årsboksluten och företagens årsredovisningar civilrättsligt har
uppgiften att tillgodose informationsbehov hos olika intressentgrupper. Från
principiell utgängspunkt är del med hänsyn härtill inle invändningsfritt alt
skatterältsliga överväganden hos företagen i vissa' fall föranleder att
fastställda bokslut ändras - i en del fall efter ganska läng lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att företaget i vissa fall skall
kunna rätta felet i nästa bokslut har den förtjänsten att en materiellt riktig
taxering kan åstadkommas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
alt bokslutet för beskattningsåret behöver rivas upp. Mot förslaget kan dock
riktas den invändningen att taxeringsnämnden i vissa fall kan komma att sakna
möjlighel att - om den skattskyldige tredskas - framtvinga att felet rättas i
det följande bokslutet. Genomförs mitt i det föregäende redovisade förslag
angående rätt beskattningsår (avsnitt 2.8), blir emellerfid läget ett annat.
Den omständigheten att ett fel beträffande en balanspost kan ledas tillbaka
fill ett fidigare bokslut kommer nämligen då inte i något fall att hindra alt
rättelse på grund av felet sker vid den akluella laxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighelen
att underlåta rättelse på grund av fel beträffande balansposter omfattar enligt
förslaget endast företag som saknar praktisk möjlighel att ändra bokslutet,
dvs. närmast börsbolag och andra stora bolag. En sådan begränsning synes varken
nödvändig eller lämpUg. För min del förordar jag att lösningen ges generell
räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
situation som mitt förslag lar sikte på är att del bokförda resultatet
påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordringar tagits upp för lågt
eller någon skuldpost, t. ex. en reservering för vissa framtida utgifter,
tagits upp med för högt belopp samtidigt som företaget har utrymme för
ytterligare av- och nedskrivningar eller andra resultatreglerande åtgärder.
Enligt min menig bör taxeringsmyndigheterna i detta fall ha möjlighel att -
trots all bokslutet inte ändras - avstå från att ingripa mot felakfigheterna. I
det följande kommer jag att närmare ange de förutsättningar som jag anser bör
gälla för att denna kvittningsrätt skall få tillämpas i del enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
första förutsättning för att den deklarerade inkomsten skall kunna godias bör
vara att del framstår som uppenbart att den skattskyldige genom andra-
skattemässigt godtagbara - dispositioner i bokslutet skulle ha kunnat redovisa
samma inkomst. Bevisbördan för att det finns utrymme för kvittning bör vila på
den skaltskyldige. FöreUgger tvivel om utrymmet för kvittning, skall inkomsten
justeras. Är del uppenbart att utrymme för kvittning visserligen inte
föreligger fullt ut men väl delvis, bör avvikelsen kunna inskränkas till den
del av beloppet i fråga beträffande vilken kvittningsut-rymme inle är
säkerställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka att en förutsättning för att kvittning skall kunna komma i
fråga är att felet hänför sig fiU en balanspost. Oredovisade intäkter eller
yrkanden om avdrag för fiktiva eller inte avdragsgilla kostnader kan aldrig
neutraliseras genom kvittning. Mitt förslag omfattar inte heller det fallet all
den skatlskyldige gjort aUtför stora avskrivningar på inventarier eller andra anläggningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enbart
de omständigheterna alt felet är av kvitlningsbar natur och att
kvitiningsulrymme finns bör inte vara tillräckliga för att rättelse skall
underlåtas. Om särskilda omständigheter föranleder del bör resultatet ändå
justeras. En sådan särskild omständighet kan vara att felet har sådan karaktär
att det utgör skattebrott eller medför skattetillägg. Del bör vidare inte
godtas att samma typ av fel kommer igen sedan uppmärksammande skett. Om det vid
taxeringsrevision upptäcks alt en viss typ av fel förekommit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>under
flera beskattningsår, bör däremot hinder för kvittning avseende mer än ett
beskattningsår i och för sig inte föreligga. Även i övrigt bör enligt min
uppfattning för fillämpning av den föreslagna lösningen fordras alt anledning
saknas för antagande att den skaltskyldige med avsikt söker skaffa sig
skattekredit genom undervärdering av en tillgångspost eller övervärdering av en
skuldpost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag föranleder en ändring i punkt 1 tredje stycket av anvisningarna fill 41
§ KL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genomförs förslagel
bortfaller, såvitt avser fel i de nu nämnda balansposterna, behovet av regler
som anger under vilka förutsättningar ett ändrat bokslut kan godtas. Vid en
ifrågasatt höjning av taxeringen på grund av något annat deklarationsfel, t.
ex. alltför stor avskrivning av maskiner, kommer emellerfid kvittning mot
outnyttjad möjlighet i bokslutet till ytteriigare av-eller nedskrivning även i
fortsättningen att förutsätta ändring av detta. i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min uppfattning är det inte möjligt att i en lagregel på ett lämpligt sätt
avgränsa de fall då ett nytt bokslut bör godtas vid taxeringen från fall då så
inte bör ske. Som påpekats av några remissinstanser lorde t. ex. situafioner
förekomma då det kan vara motiverat att godta ett nylt bokslut som upprättats
efter det alt fristen enligt beredningens förslag löpt ut. Jag är därför inte
beredd att ansluta mig lill förslaget att KL bör innehålla en regel som anger
när ett ändrat bokslut skall godtas i skattehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes däremot önskvärt att RSV ser över riksskattenämndens anvisning frän år
1958. Härvid bör RSV beakta del som beredningen anfört om att den nuvarande
tiUämpningen företer skiljakfigheter länen emeUan. Hänsyn bör också tas fill
bl. a. den sankfionsrättsliga lagstiftning som kommit fill under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:266.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.10
Representationskostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkt 1 av anvisningarna fill 20 § KL får avdrag för representa-fionskostnader
i det enskilda fallet inte medges med större belopp än som kan anses skäligt.
För att vinna en likformig lagfillämpning har RSV angett vissa prisramar för
representafionsmåltider i samband med affärsförhandlingar och liknande. För år
1980 gäller för representation utom hemmet i form av middag eller supé 160 kr.
per person och för lunch 90 kr. per person (RSV Dt 1979:22). Beloppen avser
pris inkl. serveringsavgift men exkl. mervärdeskatt. Prisramarna är inte
fillämpliga när representationen riktas mot i utlandet bosatt person, som
besöker Sverige i egenskap av representant för ett stort utländskt företag.
Prisramarna tillämpas inte heller vid representation i den skattskyldiges hem.
I sistnämnda fall medges i stället avdrag med belopp som på grundval av
företedd utredning framstår som skäligt. Högre avdrag än enligt prisramarna
medges dock inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
företagsskatteberedningen bör avdragsrätten inriktas på kostnader för normala
målfider. En annan riktpunkt bör vara att måltiderna skall intas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under eller i direkt anslutning till affärsförhandlingar
eller liknande. Del skall med andra ord i regel vara fråga om kostnader för
förtäring under normal arbetstid. Enligt beredningen bör vidare beaktas alt
kostnad för målfid primärt utgör en icke avdragsgill levnadskostnad. Även den
del som kan anses belöpa på normala koslnader för mal föreslås därför böra
undantas från avdragsrätt. För den praktiska tillämpningen är det dock, enligt
beredningen, nödvändigt att avdragsutrymmet preciseras genom beloppsgränser.
Som skälig beloppsnivå anger beredningen 50 kr. per person och måltid i 1977
ärs kostnadsläge. Såvitt avser representation gentemol utomnordiska företag bör
dock, enligl beredningen, gränsen kunna sälta högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningen bör avdrag för kostnader för
representation i skattskyldigs eller anställds hem godtas endast när det inle är
praktiskt möjligl att utöva representation pä annan plats i orten eller
närbelägen tätort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag beträffande den skattemässiga
behandlingen av kostnader för representation har fåll ett blandat mottagande.
Ett stort anlal remissinstanser avstyrker förslaget alt avdrag för kostnader
för mållidsre-presenlalion skall begränsas till 50 kr. per person. En utbredd
uppfattning är vidare all de nuvarande tillämpnings- och kontrollsvårigheterna
kommer att kvarstå eller t. o. m. öka om förslagel genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har nyligen behandlat frågan om företagens räll
fill avdrag för kostnader för vin och spritdrycker i samband med
representation. Enligl riksdagens majoritet bör avdrag för sådana koslnader
över huvud tagel inle medges fr. o. m.är]981. Riksdagen har begärt att
regeringen lägger fram ett lagförslag om detta (SkU 1979/80:44, rskr 260).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del får jag anföra följande. Kostnader för
representation bör även i forlsältningen behandlas som driftkostnader och i
princip vara avdragsgilla vid taxeringen. En målsättning måste dock, liksom
hittiUs, vara att förhindra alt avdrag medges för kostnader som saknar samband
med den av den skattskyldige bedrivna förvärsverksamheten. Det kan således inte
godtas all privata levnadskostnader blir avdragsgilla endast därför all de
betecknas som represenlafionskostnader. Jag anser också att representationsavdraget
inte skall uppmuntra till onödiga eller lyxbetonade ulgifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den nu redovisade bakgrunden föreslår jag att punkt 1
av anvisningarna till 20 § KL kompletteras med en bestämmelse av innebörd alt
avdrag inte medges för spritdrycker och vin. Beteckningarna spritdrycker och
vin används här i samma betydelse som i lagen (1977:292) om tillverkning av
drycker, m.m. Denna begränsning i avdragsrätten för represenlafionskostnader
bör gälla oavsett mot vem representationen riktas. Avdragsförbudet för
spritdrycker och vin bör således omfatta även representation som uiövas mol
utländska affärsförbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligl min mening givet att ett slopande av avdragsrälten
för ulgifler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för spritdrycker och vin ocksä bör påverka storleken av
högsta avdragsgilla belopp i samband med måltidsrepresentation. Det av
beredningen föreslagna avdragsbeloppel, högst 50 kr. per person och måltid,
synes dock innebära en alltför stark begränsning. Detta gäller i synnerhet
beloppsramen för middag eller supé. Det finns heller inte anledning att förmoda
all en sådan påtaglig begränsning av avdragsulrymmet skulle i någon nämnvärd
utsträckning minska missbruket eller förenkla kontrollen av
representationsavdragen. Jag delar vidare den vid remissbehandlingen framförda
synpunkten all det principieUt sett är felaktigt att vägra ett företag avdrag
för den del av en represenlalionsutgift som svarar mot deltagarnas inbesparade
levnadskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört leder mig till slutsatsen alt
beloppsramarna för avdragsgill måltidsrepresentation bör beräknas enligt de
grunder som f. n. tillämpas med endasl den förändringen all ulgifler för
spritdrycker och vin inte skall medräknas. Undantag för prisramarna bör dock
kunna göras vid representation mol utländska affärsförbindelser. Som
beredningen föreslagit bör emellertid i detla sammanhang de nordiska länderna
behandlas pä enhetligt sätt. Ett överskridande av beloppsgränserna bör således
godtas endast om representationen riktar sig mot ett utomnordiskl förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller representation utövad i den skattskyldiges
eller anställds hem anser jag inte tillräckliga skäl föreligga för den
skärpning av avdragsrälten som beredningen föreslagit. Nuvarande praxis bör
därför - med den begränsning som följer av avdragsförbudet för spritdrycker öch
vin - i princip lämnas oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med behandlingen av avdragsrätten för
representationskostnader har beredningen uttalat sig om rätten till avdrag för
vissa kostnader av liknande slag. Beredningen har tagit upp bl. a. rätten till
avdrag för jul- och födelsedagsgåvor och mindre gåvor vid anställds sjukdom
samt kostnad för begravningskrans o. d. vid dödsfall. Jag kan i huvudsak
ansluta mig till beredningens överväganden i dessa delar. De berörda frågorna
är dock inle av sädan natur att de lämpar sig för lagstiftning. Del fär i
stället ankomma på RSV alt vid behov utfärda anvisningar på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Vissa övriga frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget fill lag om ändring i kommunalskattelagen
föranleder alt vissa ändringar bör göras i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond och lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv. I detta
sammanhang bör även vissa andra ändringar av teknisk natur göras i sistnämnda
två lagar. Vidare bör en redaktionell ändring göras i lagen (1958:575) om
avskrivning på vissa oijelagringsanläggningar, m. m. Beträffande ändringarnas
närmare innehåll får jag hänvisa fill specialmofiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagsfiftning år 1963 fillkom förordningen (1963:216)
om extra avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen
(prop.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1963:159,
BeU 44, rskr 312). Förordningens bestämmelser om extra avskrivning och särskilt
invesleringsavdrag har i praktiken kommit att ersättas av tidsbegränsad
lagstiftning om särskilda investeringsavdrag, senast lagen (1975:1147) om
särskilt invesleringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt, samt lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond och lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv. En följd av detta är alt regeringen hitfills inte vid något
fillfälle utnyttjat sin rätt enligt 1 § förordningen att. medge företag, som
investerar i maskiner och andra inventarier, extra förmåner i skattehänseende.
Jag föreslår mot denna bakgrund att förordningen upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.12
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
i det föregående innebär en genomgripande teknisk omläggning av flera områden
av företagsbeskattningen. Det är därför viktigt att skallskyldiga och
taxeringsmyndigheter får tillräckligt med lid alt lära sig de nya reglerna
innan de skall börja fillämpas. Mot bl. a. denna bakgrund anser jag att
huvudprincipen bör vara att reglerna skall tiUämpas första gången vid 1984 års
taxering. För företag som har kalenderåret som räkenskapsår blir därmed de nya
bestämmelserna fillämpliga på verksamheten fr. o m. den 1 januari 1983.1
ytterlighetsfall, t. ex. om ett företag med räkenskapsåret den 1 november-den
31 oktober förlänger detta till den 30 april, kan den nya lagstiftningen komma
att avse ett räkenskapsår som börjar redan under slutet av är 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
några punkter är det enligt min mening motiverat att frångå principen att de
nya reglerna skall lillämpas fr. o. m. 1984 års taxering. Jag vill i denna del
anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om avsnitt 2.1. Sista meningen i punkt 4 nionde stycket av anvisningarna
till 29 § i den nuvarande lydelsen innehåller en regel för del fallet att den
skattskyldige gått över från planenlig tiU räkenskapsenlig avskrivning av
inventarier. Regeln innebär att avdrag inte medges för belopp som motsvarar
tidigare avdrag enligt planen som inte kunnat unyttjas. En liknande regel finns
i sista meningen i tionde stycket av de nämnda anvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
fyller inte någon funktion i det föreslagna systemet för avskrivning av inventarier
- räkenskapenlig avskrivning och restvärdeavskrivning- och har därför
utmönstrats i den föreslagna lydelsen av punkt 4 av anvisningarna till 29 §. De
bör emellertid övergångsvis gälla i fråga om skattskyldiga som gått över från
planenlig fill räkenskapsenlig avskrivning för beskattningsår, för vilket
taxering sker år 1984 eller - vilket kan förekomma dä räkenskapsåret förlängts
- år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag nämna att några särskilda bestämmelser som reglerar
övergång från planenlig avskrivningsmetod till restvärdeavskrivning inte lorde
behövas. Avskrivningsunderlaget vid reslvärdeavskrivningen fär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräknas med utgångspunkt i invenlariernas skattemässiga
restvärde enligt punkt 3 fjärde slyckel av anvisningarna lill 29 § KL vid
utgången av det sista beskattningsåret dä planenlig avskrivning tillämpades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om avsnitt 2.2. 1 likhet med de nya reglerna i KL
bör lagen om eldsvädefonder tillämpas första gängen vid 1984 års taxering. Med
verkan fr. o. m. denna taxering bör förordningen (1959:168) om särskilda
invesleringsfonder för förlorade inventarier och lagerlillgångar upphävas.
Avsältning till särskild investeringsfond enligt nämnda förordning bör få
göras sista gängen i bokslut lill ledning för 1983 ärs taxering. Beslämmelserna
i förordningen bör dock alltjämt gälla i fräga om belopp som har avsatts i
bokslut till ledning för 1983 och tidigare ärs laxeringar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fräga om
avsnitt 2.5. Innehar skallskyldig aktie eller andel i ett fastighetsförvaltande
förelag, skall enligl den nya punkten 3 fjärde slyckel av anvisningarna lill 27
S KL aktien eller andelen i vissa fall anses utgöra omsättningstillgång. Denna
lill innehavet kopplade bestämmelse synes böra gälla endasl i fräga om aktier
eller andelar som/örvärvfl5 efter ingången av år 1983. Aktier eller andelar som
förvärvats under år 1982 eller lidigare kommer alltså inle all påverkas av den
nya lagstiftningen. Huruvida ett förvärv skell genom köp eller annat onerösl
fäng eller genom ett benefikt fäng, saknar i della sammanhang betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild övergångsregel bör vidare gälla för de s. k.
byggmästarvillor-na, dvs. en- eller tvåfamiljsfastigheter som används som
stadigvarande bostad för den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter. Bestämmelsen bör gälla skattskyldiga som vid ingången av är 1983
innehar en byggmästarvilla. Fastighetens karaktär av omsåtlningstillgång bör
upphöra under förutsättning att eventuell nedskrivning återförs till
beskattning vid 1984 års taxering. Är fastigheten inte nedskriven, bör dess
omsättningskaraktär upphöra automatiskt vid utgången av år 1982. Som
förutsättning bör dock i båda fallen gälla att den skatlskyldige varil bosatt
på fasligheten oavbrutet under en femårsperiod dessförinnan, dvs. under åren
1978-1982. Della fär till konsekvens att övergångsreglerna inte omfattar
fritidsfasiigheter. Är den skatlskyldige byggmästare, bör vidare fordras att
fastigheten under femårsperioden inle varit föremål för mer omfatiande
byggnadsarbete i byggnadsrörelsen än vad som krävts för fastighetens löpande
underhäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om avsnitt 2.6. Enligt förslagel skall - även om
försäljning av byggnadstomt inle sketl de senaste lio åren - avyttring av sådan
tomt anses utgöra ett led i s. k. okvalificerad lomtrörelse, om nedskrivning av
byggnadstomt har skett i rörelsen och nedskrivningen inle har återförts lill
beskattning åtminstone lio år före den akluella avyttringen. För dem som
anpassat sig till de gamla reglerna bör införas en övergångsregel som innebär
alt en företagen nedskrivning inte skall påverka tioårskarensen, om
nedskrivningen återförs till beskattning vid 1983 eller 1984 ärs taxering.
Föreligger sådana omständigheter alt en försäljning av tomlen under
beskattningsår för vilket taxering sker år 1983 skulle ha behandlats enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>realisationsvinstreglerna på grund av bestämmelserna i
punkl 2 femte slyckel av anvisningarna till 27 § KL, fär eventuell nedskrivning
som gjorts lidigare anses ha formlöst fallit bort. Nägon särskild
övergångsbestämmelse för detla fall torde därför inle behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om avsnitt2.10. Förslaget att avdrag inte i någol
fall skall medges för ulgifler för spritdrycker och vin bör - i enlighel med
riksdagens beslut -lillämpas i fråga om representation som utövas efler
utgången av är 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om avsnitt 2.11. Den för omkring ett år sedan
beslutade lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall börja tillämpas fr.
o. m. 1981 ärs taxering. Den vid samma tidpunkl beslutade lagen (1979:610) om
allmän invesleringsreserv tillämpas första gången vid 1980 års taxering. De
tekniska ändringar som nu föreslås i dessa lagar bör tillämpas första gången
vid 1981 års taxering. De ändringar som sammanhänger med de föreslagna ändringarna
i KL bör dock tillämpas första gången vid 1984 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.13 Avslutande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande av mina i det föregående redovisade
förslag innebär alt de flesta av de i företagsskalleberedningens slutbetänkande
behandlade frågorna blivit föremål för lagstiftning. Av della följer dock inle
att den allmänna översyn av företagsbeskattningen, som inleddes med regeringens
förslag om ändrad företagsbeskattning förra vären (prop. 1978/79:210), kan
betraktas som avslutad. På företagsbeskattningens område pågår tvärtom f. n.
ett intensivt utredningsarbete som inom de närmaste åren kan väntas kräva
ytterligare ställningstaganden frän statsmakternas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ämnar i del följande lämna en redogörelse för en del
av det pågående utredningsarbetet. 1980 ärs företagsskattekommilté (B 1979:13)
utreder inkomst- och kapitalskattereglerna för familjeförelag. I kommitténs
uppdrag ingår alt se över generationsväxlings- och kapitalförsörjningsproblemen
för mindre och medelstora företag. De problem som är förenade med anskaffning
av riskvilligt kapital till näringslivet behandlas ocksä av
kapitalvinstkommillén (B 1979:05). I enlighel med nyligen utfärdade
tilläggsdirektiv lorde denna kommitté komma att inom kort lägga fram ett
provisoriskt förslag om begränsning av den sammanlagda beskattningen av de
vinster som delas ut lill akfieägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980 ärs kommitté för översyn av reglerna för beskattning
av statsbidrag, m. m. (B 1980:01) skall enligl sina direktiv lägga fram förslag
om hur olika former av stöd lill företag skall behandlas i skattehänseende.
Kommittén skall också diskutera frågan om avdrag för reserveringar avseende
framfida utgifter. Vad gäller beskattning av län och bidrag lill enskilda
näringsidkare skall kommiltén samräda med kulturskattekommiltén (B 1979:15).
Sistnämnda kommitté skall företa en allmän översyn av kulturarbetares och
uppfinnares skatter och avgifter. I delta sammanhang kan även framhållas att
remissbehandlingen av forskningsskaltekommitléns betänkande (Ds</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B 1980:01) Stimulans av forskning och utveckling nyligen
avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del utredningsarbete, som jag nu har nämnt, tar i första
hand sikte på konkreta frägor inom olika delar av företagsbeskattningen. F. n.
utreds emeUertid också förutsättningarna för att på ett mer genomgripande sätt
förändra det nuvarande skallesystemet. Resultatet av delta utredningsarbete kan
givetvis komma att i hög grad påverka förelagens skatlesituation. Jag syftar
här bl. a. på realbeskattningsutredningens (B 1978:07) uppdrag att belysa
konsekvenserna av en real beskattning av räntor och kapitalvinster. Avvägningen
mellan nettovinslskatler och bruttoskatter har belysts av brutioskaltekommitlén
(B 1979:04) i delbetänkandel (Ds B 1979:3) Bruttoskatter. I sammanhanget kan
slutligen nämnas att frågan om avskaffande av den kommunala taxeringen för
aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer sedan en lid
tillbaka övervägs av en expertgrupp vari ingår företrädare för
regeringskansliet, kommunförbunden och RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inle möjligt att nu bedöma när regeringens
ställningstaganden på grundval av det pågående utredningsarbetet kan redovisas
för riksdagen. Med hänsyn bl. a. till den kritik som i olika hänseenden har
riktals mol del nuvarande skattesystemet är det emeUertid angeläget att det
fortsatta utrednings- och lagstiftningsarbetet bedrivs så skyndsamt som
möjligt. Jag ulgår från att så blir fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda har inom budgetdepartementel
upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
eldsvådefonder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagom ändring i
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1960:63) om rält till förlusluljämning vid taxering för inkomst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oijelagringsanläggningar, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
upphävande av förordningen (1963:216) om extra avskrivning och särskill
investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 6.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § (2.2.5)</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller ersättning på grund av skadeförsäkring, är
huvudregeln att utfallande belopp är skattefritt. En inskränkning föreligger
emellertid i del fall då köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade
egendomen i stället försålts, varil att hänföra till inläkt av fastighet (jordbruksfastighet
eller annan faslighel) eller rörelse eller då ersällningen enligl allmänna
regler motsvarar en sådan skattepliktig intäkt eller en avdragsgill omkostnad i
något av dessa inkomstslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skallereglerna för ersättning på grund av skadeförsäkring
lillämpas ocksä på skadeersättningar av annat slag. Ett förtydligande om delta
har lagils in i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall vidare försäkringsersättning eller
annan ersättning för skada pä egendom räknas som skallepliklig inkomst i den
män ersättningen avser driftbyggnad pä jordbruksfastighet, byggnad pä fastighet
som avses i 24 § 1 mom. eller byggnad som är avsedd för användning i ägarens
rörelse. I fråga om byggnad för vilken inkomsten beskattas enligl schablonmetod
är ersällningen däremot liksom hillills skattefri. Avser ersättningen
markanläggning för vilken utgifter för anskaffningen får dras av genom ärliga
värdeminskningsavdrag är ersättningen skattepliktig. Är det fråga om annan
markanläggning än täckdike ulgör endast 75 % av anskaffningsvärdet
avskrivningsunderlag, I sådant fall skall enligt förslagel endasl 75 % av
ersättningen räknas som skattepliktig inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § (2.3)</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra styckei anges att avdrag inte fär göras för
förlust, som är att hänföra till kapitalförlust m.m.. i vidare män än som får
ske enligt 36 §. Bestämmelsen får ses som ett förtydligande av vad som redan nu
gäller. Är en förlust inte avdragsgiU i något av inkomstslagen
jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst eller kapital kan således
avdrag medges som realisationsförlust vid beräkning av inkomsten av tillfällig
förvärvsverksamhet. Alla i övriga inkomstslag inte avdragsgilla förluster får
emellertid inte dras av i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Förlust
vid avyllring av annan lös egendom än aktier o. d. är exempelvis i regel inte
avdragsgill. Detla gäller särskilt bilar, båtar och andra bruksföremål. Den
värdeminskning som har sketl av sådan egendom anses nämligen hänföriig lill
levnadskostnad. Däremol kan t. ex. förluster vid avyllring av fastigheter och
värdepapper dras av mot realisationsvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § 1 mom. (2.2.7 och 2.2.8)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt mill förslag skall de avskrivningsmeloder. som
föresläs gälla i rörelse, också få lillämpas i fråga om sådana på annan
fastighet använda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier, vilka i avskrivningshänseende inle hänförs till byggnad. Detta
föranleder en ändring av bestämmelsen i del nu behandlade momentet om
värdeminskningsavdrag på maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I momentet finns f. n. en bestämmelse att omkostnadsavdrag
får göras för anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i
skyddsrum som har värde endasl frän civilförsvarssynpunkt, säsom speciella
dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfäng vid
ingångar och reservutgängar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.
Efter tillkomsten av denna bestämmelse har ett nytt system för byggande och
finansiering av skyddsrum införts. Som jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2,2,8) innebär detta syslem bl, a, alt det inte längre
finns skäl all behälla den särskilda skatteregeln för skyddsrumsanordningar.
Jag föreslår därför att denna bestämmelse utgär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt har gjorts vissa ändringar av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § 1 mom. (2.1 och 2.2)</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I momentet finns f. n. en bestämmelse om att
omkostnadsavdrag får göras för anskaffning och insättning av sådana
utrustningsdetaljer i skyddsrum som har värde endast från
civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa,
inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgängar, luftrenare
och tillhörande fördelningsledningar. Efler tillkomsten av denna bestämmelse
har ett nyll syslem för byggande och finansiering av skyddsrum införts. Som jag
har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.8) innebär della syslem bl.
a. alt behovet av den särskilda skatteregeln för skyddsrumsanordningar
bortfaller. Jag föreslär därför att denna regel utgär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nuvarande andra styckei finns bestämmelser som anger när
ett värdeminskningsavdrag skall anses åtnjutet. Vidare anges vad som skall
anses utgöra en tillgångs i beskattningsavseende oavskrivna värde. Denna fråga
regleras enligl milt förslag i punkt 3 av anvisningarna till 29 §. Det nu
behandlade stycket kan därför utgä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt har gjorts vissa ändringar av språklig och
redakfionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 d § (2.5.8)</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna föranleds av att rätlen lill avdrag för
ersällning lill resultatutjämningsfond vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges alt avdrag för sådan avsättning får
medges - förutom i inkomstslaget jordbruksfastighet - i annan rörelse än
penning- och försäkringsrörelse. Detla innebär att den lönebaserade
reserveringen kan utnyttjas även i fråga om byggnadsrörelse, tomlrörelse och
handel med fastigheter. Däremol kan - liksom fidigare - avdrag för avsättning
lill resultatuljäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsfond aldrig komma i fräga beträffande inkomst av
annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket har utgått. Avgörande för om avsättning kan
medges blir i stället den verksamhei som bedrivs i förvärvskällan. Den
omständigheten att ett företag, som bedriver annan rörelse än penning- eller
försäkringsrörelse, ändå undantagsvis innehar värdepapper som utgör lager i
förvärvskällan påverkar således inte rätlen till avsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I57'5fa5/_vc/:e/har införts en hänvisning lill de nya
nedskrivningsreglerna för omsättningsfastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punk! 1 av anvisningarna UU 20 § (2.10)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket har införts den nya regeln alt avdrag inte
medges för utgifter för spritdrycker och vin i samband med representation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 5 av anvisningarna till 20 § (2.2.4 och 2.3)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket finns en allmän definition av begreppet
kapitalförlust. Av definitionen, som i sak överensstämmer med gällande rätt.
framgär att förlust som inle står i samband med någon förvärvskälla, t. ex.
skador på personliga tillhörigheter och infriande av en privat
borgensförbindelse, utgör kapitalförlust. Till kapitalföriusl hänförs ocksä en
förlust av sädan art alt man i den aktuella förvärvskällan normalt inte behöver
räkna med förluster av delta slag. Måste man å andra sidan normalt räkna med
förluster av viss art i verksamheten är dessa avdragsgilla. Som exempel på
avdragsgilla förluster kan nämnas förlust pä grund av insolvens hos kunder,
prisfall och försämring av lagerlillgängar och den fortlöpande värdeminskning
som inventarier och byggnader är underkastade. Andra exempel på avdragsgilla
förluster är en kassörs föriusl på grund av felväxling och skadesländ som är en
normal följd av den bedrivna verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl andra stycket skall vissa förluster, som i och för
sig mäste betecknas som onormala, ändå inte hänföras lill kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I andra
stycket a) behandlas bl.a. förlust pä grund av skada eller förstörelse genom
brand eller annan olyckshändelse av sådan tillgäng för vilken ersättning, om
tillgången i slällel hade avyttrats, utgjort intäkt i förvärvskällan. De
tillgångar som kan komma i fråga är inventarier och lagerlillgängar i rörelse
och jordbruk samt pä en konventionellt beskattad hyresfastighet. Bestämmelsen
all skada eller förstörelse av dessa tillgångar inle skall anses som
kapitalförlust torde överensstämma med gällande rätt. Bestämmelsen innebär, då
inventarier har skadats genom brand eller annan olyckshändelse, alt
avskrivningsunderiaget inte skall sältas ned pä grund av den värdeminskning som
har inträffat genom skadan. Vidare medges avdrag för kostnader för
återställande av tillgången i ursprungligt skick. Väljer den skatlskyldige all
utrangera tillgängen kan, med hänsyn till att den planenliga avskrivningen av
inventarier föresläs bli avskaffad, nägot särskill utrang-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eringsavdrag inte göras. Tillämpar den skattskyldige
räkenskapsenlig avskrivning har han dock möjlighet att använda sig av den s. k,
kompletteringsregeln. Den utrangerade tillgången skall då inte beaklas vid
beräkning av inventariernas totala värde. Han kan också söka visa att det
verkliga värdet pä hela invenlariebeslåndet till följd av utrangeringen
understiger det bokförda värdet och pä denna grund göra en extra avskrivning.
Har tillgängen anskaffats under samma beskattningsår fär avdrag göras för
anskaffningsvärdet eller oavskriven del av delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra stycket a) behandlas vidare förlust av
iiiveiit;nier och liigertillgäng-ar i rörelse och jordbruk samt pä en
konventionellt beskattati hyresfastighet pä grund av brottslig li;uidliiig,
Bestämnielscn all fiuhist av säclan:i tillgångar inte skall anses som
kapitalförlust innebär eu inskränkning av kapitalförlust-begreppet, 1 detta
samiiiaiihaiig kan nägot beröras förlust ;iv kontantii medel genom
förskingring, stöld eller rän. Svenska pengar kan inte anses utgcira varulager.
Detta torde ocksä vara fallet med bankers innehav a\' svenska pengar. För att
förlust av svenska pengar genom stöld c, d, skall vara avdragsgill krävs
således enligt den allmänna regeln i första stycket all risken för stöld e, d,
är nägot som man normalt behö\'er räkna med i verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket b) behandlas skada eller förstörelse genom
brand eller annan olyckshändelse av byggnad eller markanläggning. Förlust genom
sädan händelse skall, såvitt gäller sådan del av fastigheten för vilken
värdeminskningsavdrag kan komma i fråga, infe räknas som kapitalförlust.
Bestämmelsen, som innebär en inskränkning av kapitalförluslbegreppel, skall
lillämpas på byggnad som används i rörelse, driftbyggnad pä jordbruksfastighet
och på sädan annan fastighet för vilken inkomsten beskattas enligt
konventionell metod. Markanläggningar på rörelsefastigheter och
jordbruksfastigheter omfattas ocksä av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden av det föreslagna undantaget frän den allmänna
definitionen av kapitalförlustbegreppet äratt avskrivningsunderlaget för en
byggnad, som har skadats genom brand eller annan olyckshändelse, inte sätts ned
på grund av den värdeminskning som har inträffat genom skadan. Även efter
olyckan medges alltsä avdrag enligt värdeminskningsplanen. Har byggnaden totalförstörts
fär utrangeringsavdrag i stället göras. Förslaget medför dock inte att
gränsdragningen mellan avdragsgilla reparationskostnader och inte avdragsgilla
utgifterförombyggnad ändras. Om således skadorna på en byggnad haft sådan
omfattning att arbetena för att avhjälpa skadan har karaktär av ombyggnad, får
utgifterna för arbetena inle dras av direkt. Utgifterna skall i stället
aktiveras oeh dras av enligl särskild avskrivningsplan. Däremot blir utgifter
för alt bola mindre skador avdragsgilla om åtgärderna i tekniskt hänseende
ulgör reparationsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående föreslagit att
försäkringsersättningar e. d. för byggnader och markanläggningar, som har
skadats genom brand eller annan olyckshändelse, ulgörskattepliktig intäkt i
förvärvskällan. Enligt mitt förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till lag om eldsvådefond får emellertid ett belopp
motsvarande försäkringsersättningen sällas av till eldsvådefond för byggnader
eller lill eldsvådefond för markanläggningar. Det belopp som har satts av lill
eldsvådefond för byggnader fär enligl förslaget användas för bl. a. ny-, lill-
eller ombyggnad. Därigenom kan man alltså fä direktavdrag för utgifter för t.
ex. ombyggnadsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra styckei c) finns ett undanlag från den allmänna
definitionen av kapitalförlust då fråga är om förluster avseende
lånefordringar, värdepapper eller liknande tillgångar. För att en sådan förlust
skall vara avdragsgill krävs att innehavet betingas av näringsverksamhet som
bedrivs av den skaltskyldige eller annan, som med hänsyn till
äganderätlsförhällanden eller organisatoriska förhällanden kan anses stå den
skaltskyldige nära (jfr punkt 1 femte stycket b av anvisningarna till 54 § KL).
Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med gällande rätt. I fräga om aktier,
andelar eller liknande tillgångar kan avdrag för föriusl f. n. medges endast
vid beräkning av inkomst av rörelse. I praktiken torde knappasl sädana
tillgångar innehas som ett led i driften av jordbruk eller hyresfastighet. Av
systematiska skäl bör dock möjlighelen att fä avdrag för föriusl pä dessa
tillgångar tillkomma också dessa typer av näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. lorde avdrag för förluster avseende aktier, andelar
eller liknande tillgångar inte medges för värdeminskning som är endast
beräknad. För avdragsrätl lorde krävas att förlusten är definitiv. Detla
sammanhänger med de bestämmelser som gäller för realisationsvinstbeskattning
vid försäljning av akfier m. m. Vid beräkning av sädan vinst sker nämligen inle
någon beskattning av återvunna värdeminskningsavdrag. Om avdrag medgavs för
värdeminskning som är endasl beräknad skulle detta kunna leda lill en
definitiv-och i sak omotiverad-skattelättnad. Att förlusten är definitiv kan i
allmänhet konstateras först sedan aktierna har avyttrats eller genom att del
förelag, som aktieinnehavet avser, trätt i likvidation eller gått i konkurs.
För avdragsrätt krävs vidare att det skall vara fräga om en verklig förlust.
Detla har särskild betydelse i fråga om organisationsaklier. Den omständigheten
att ett sädanl bolag har trätt i likvidation ulgör således inle tillräckligt
bevis för att avdragsgill förlust föreligger. Den bokföringsmässiga förlusten
kan dä motsvaras av all en dold reserv, t. ex. en hyresrätt, utan vederlag har
överförts till moderbolaget. I sådant fall anses nägon verklig förlust inle ha
uppkommil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förutsättningar som f. n. måste vara uppfyllda för alt
avdrag skall medges för förluster avseende aktier, andelar eller liknande
tillgångar bör enligt min mening gälla ocksä i fortsättningen. Samma krav bör
ställas för alt avdrag skall medges för förluster avseende lånefordringar.
Däremol bör orsaken lill förlusten inte tillmätas nägon betydelse. F. n. torde
en viss osäkerhet föreligga om en förlust på aktier pä grund av t. ex.
krigshändelser är avdragsgill. Jag anser inte all sädana omständigheter bör
inverka pä avdragsrälten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 punkt 10 andra stycket av anvisningama till 29 S finns
f. n. en bestämmelse om avdrag för förlust på fordran vid ackord. Enligt denna
bestämmelse gäller att - såvida det kan antas att ackordet har sin grund i
intressegemenskap mellan borgenären och gäldenären - avdrag pä grund av
ackordet kan medges endast som koncernbidrag. Åven ulan en uttrycklig regel
torde del vara klart att en förlust, som uppkommit genom alt ackord beviljats
ett dottebolag eller ett annat närstående bolag, inle utgör avdragsgill
omkostnad. Nägon verklig förlust kan dä inte anses konstaterad. Jag förordar
därför att bestämmelsen i andra stycket av punkl 10 av anvisningarna fill 29 §
upphör all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl andra stycket d) skall förlust pä
borgensförbindelse som betingas av näringsverksamhet som bedrivs av den
skallskyldige eller annan, som med hänsyn lill äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhällanden kan anses stå den skatlskyldige nära, inte räknas
som kapitalförlust. Denna bestämmelse överensstämmer i sak med gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt andra stycket e) utgör ulgifler för projektering e.
d. av byggnader och markanläggningar, som är avsedda för stadigvarande bruk i
rörelse eller i jordbruk eller skogsbruk, inle kapitalförlust. Förslaget lorde
innebära en inskränkning av kapitalförluslbegreppel. Det har nämligen
förekommit att resultatlösa utgifter av detta slag bedömts som kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är knappasl möjligt att i lagtexten ange hur utgifter
för projektering e. d, skall behandlas i olika situationer. Del väsentliga är
all del klart framgär alt sådana ulgifler inle skall behandlas som en
kapitalförlust. Enligl min mening bör, dä utgifterna har nedlagts pä alt
undersöka alternativa lösningar, de utgifter som kan hänföras direkt till en
uppförd anläggning räknas in i avskrivningsunderlaget för denna anläggning.
Utgifter för förkastade alternativ bör fä dras av direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av allmänna regler följer att projekteringsutgifter för
förkastade alternativ är avdragsgilla endast om den planerade anläggningen har
varit avsedd för användning i den förvärvskälla som förelaget bedriver. Med
hänsyn till detta torde det inte föreligga någon rält för ett koncernföretag,
som t. ex. har uppförlen byggnad, alt låta ett annat koncernförelag få avdrag
för utgifterna för projektering av byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 av anvisningarna IiU 21 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen om att inläkl genom avyttring av maskiner och
andra inventarier m. m. hänförs till inläkt av jordbruk med binäringar har
ulgätt. Regler om den skattemässiga behandligen vid avyttring av inventarier
finns i den nya punkten 10 av anvisningarna till 21 S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 10 av anvisningarna lill 21 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den nuvarande lydelsen av punkt 4 av anvisningama
till 21 § hänförs lill inläkl av jordbruk med binäringar bl. a. intäkt genom
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier m.
m. Någon motsvarande föreskrifl finns inle i punkterna 5 och 6 av anvisningarna
till den nämnda paragrafen angående vad som utgör inläkl av skogsbruk resp.
inläkl av annat slag. I punkl 10 har därför tagils in en generell föreskrift om
att intäkt vid avyttring av ifrågavarande slag av tillgångar räknas lill intäkt
av jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 av anvisningarna till 22 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket finns f. n. en bestämmelse att
omkostnadsavdrag fär göras för anskaffning och insättning av sädana
utrustningsdetaljer i skyddsrum som har värde endasl från
civilförsvarssynpunkt, säsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa,
inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare
och tillhörande fördelningsledningar. Efler tillkomslen av denna bestämmelse
har ett nytt system för byggande och finansiering av skyddsrum införts. Som jag
har anfört i den aUmänna motiveringen (2.2.8) innebär detta system bl, a, att
del inte längre finns skäl att behälla den särskilda skatteregeln för skyddsrumsanordningar.
Jag föreslår därför all denna bestämmelse utgär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i fjärde stycket om den skattemässiga
behandlingen av frukt- eller bärodling har omarbetats. Förslaget lorde inte
innebära nägon ändring i sak utan får ses som ett förtydligande av vad som f.
n, gäller,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om fri kost för personal i jordbruk råder inte
överensstämmelse mellan del belopp som den anställde förmänsbeskattas för och
det belopp som arbetsgivaren får dra av, Värdel av arbetet för att tillreda
koslen ingår nämligen endast i del förra beloppet, Enligl första meningen i det
nuvarande åttonde stycket skall skallskyldigs barn som fyllt 16 är självt
taxeras för inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av
pengar, naturaförmåner eller annat, dock högsl för vad som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats, I andra meningen föreskrivs alt motsvarande
belopp får dras av som driftkostnad, Avfattningen av andra meningen, som fick
sin nuvarande lydelse vid 1972 års omläggning av jordbruksbeskaltningen (SFS
1972:741), synes mot bakgrund av det nyss sagda inte vara hell rättvisande. Jag
föreslär därför all meningen ges den avfattning som framgär av sjunde stycket i
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 av anvisningarna till 22 § (2.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i första styckei får i sak anses
överensstämma med gällande räll. Vissa förtydliganden har dock gjorts. Av
bestämmelserna framgär all avdrag för värdeminskning av en
driflbyggnad skall beräknas enligl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avskrivningsplan till viss procent för är räknat av
anskaffningsvärdet. Man skall således ta hänsyn lill beskattningsårets längd.
Vidare anges att avdraget skall medges från den tidpunkl då byggnaden
färdigställts. Värdeminskningsavdragen är bundna lill de är på vilka de
belöper oavsett om de kunnal utnyttjas eller inte. Har den skattskyldige någol
är underiålil all yrka värdeminskningsavdrag skall således vid beräkning av
storleken av utrangeringsavdrag hänsyn ändå las lill del värdeminskningsavdrag
som belöper pä ifrågavarande år. Del belopp som enligl avskrivningsplanen
belöper pä innehavstiden skall också beaktas vid beräkning av eventuell
realisationsvinst. Har en skallskyldig i någol undantagsfall hell avstått från
att yrka avdrag för värdeminskning bör dock del ograverade anskaffningsvärdet
på byggnaden ligga lill grund för beskatlningskonsekvenserna vid utrangering
och avyttring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket har gjorts en ändring av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7'rerf/e5rycÄ:ennnehåller
bestämmelser om gränsdragningen mellan sädana delar av och tillbehör lill en
byggnad som är avsedda att direki tjäna byggnadens användning i driften
(byggnadsinventarier) och byggnaden i övrigl. Värdel av byggnadsinventarier
skall inle inräknas i byggnadens anskaffningsvärde. Beslämmelserna
överensstämmer i huvudsak med nuvarande regler. En åndring har dock gjorts i
fråga om ledningar för elektrisk ström, vatten, avlopp etc. Enligt nuvarande
regler skall en sådan ledning hänföras till byggnadsinventarier om den direki
tjänar byggnadens användning i driften. Om ledningen ä andra sidan är
nödvändig för byggnadens allmänna användning skall ledningen i
avskrivningshänseende hänföras lill byggnaden. I de fall då en ledning har en
blandad användning, dvs. den förser byggnaden med krafl, vatten m. m. för säväl
dess allmänna funktioner som dess av driften föranledda särskilda behov, skall
en uppdelning av utgifterna för ledningen ske pä en byggnadsdel oeh en
inventariedel. Ett förtydligande om delta har tagits in i anvisningspunkten.
Enligl milt förslag skall vidare -med reglema i punkl 4 beträffande
markanläggningar som förebild - en särskild schablonregel införas för ledningar
med blandad användning. Ledningen skall sälunda i sin helhet hänföras till
byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan
anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till minsl tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall
ledningen hänföras till byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga ändringar i tredje stycket är av redaktionell och
språklig natur. Ändringarna i fjärde och femte styckena år av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sjätte stycket anges hur en byggnads anskaffningsvärde
skall beräknas. Beslämmelserna överensstämmer i princip med nuvarande regler.
Har en bebyggd fastighet förvärvats genom köp gäller f. n. enligt den s. k.
proporlioneringsregeln alt så stor del av vederlaget för fastigheten anses
belöpa pä byggnader som del laxerade byggnadsvärdet - bortsett frän värdet av
överbyggnad - utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. I faslighetstaxeringslagen
(1979:1152), som skall tillämpas första gången i frågaom 1981 års</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna fastighetstaxering, har delvärdel överbyggnad
slopats. Detta föranleder en ändring i proportioneringsregeln. Sista meningen i
styckei har sin motsvarighet i nuvarande punkt 3 b fjärde stycket av
anvisningarna till 29 §. I stycket har vidare gjorts ändringar av språklig
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en investeringsfond e. d. lagils i anspråk för
anskaffning av en byggnad skall, enligl sjunde stycket, som anskaffningsvärde
för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med del
ianspråktagna beloppet. Med investeringsfond e. d förslås allmän
investeringsfond enligl lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och
liknande fonder saml allmän investeringsreserv enligl lagen (1979:610) om
allmän investeringsreserv. Bestämmelsen, som också är tillämplig på
statsbidrag, kan ses som en erinran om vad som redan nu gäller när
investeringar finansieras genom fondutnylljande eller statsbidrag (jfr t. ex.
10 § lagen om allmän investeringsfond och anvisningarna till 19 § KL),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i åttonde stycket innebär ändringar i
förhållande till gällande rätt. Enligl förslaget skall den nye ägaren vid ett
benefikt förvärv av en byggnad överta överiåtarens avskrivningsplan. Detla
innebär alt den nye ägaren kommer i samma skattesituation som den föregående
ägaren befunnit sig i om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Detsamma skall
gälla om ell moderbolag eller en överlagande förening övertar en byggnad vid
sådan fusion som avses i 28 § 3 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nionde stycket har gjorts ändringar av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7/0776 5/vc/:e7 innehåller bestämmelser om primäravdrag,
Enligl förslagel skall rätten till primäravdrag inträda samtidigt med den
ordinarie avskrivningsrätten, dvs. när byggnaden färdigställts. Vid beräkning
av avdraget skall i konsekvens med detla hänsyn också las till beskaltningärets
längd och lill hur länge byggnaden har innehafts under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler medges utrangeringsavdrag endast i
fräga om ekonomibyggnader och personalbostäder men inte i fråga om en mangårdsbyggnad.
Enligt elfte stycket i förslagel skall emellertid en i princip generell rätt
lill utrangeringsavdrag föreligga i fräga om driftbyggnader. F. n. medges inle
utrangeringsavdrag om ägaren vid övergäng till planenlig avskrivning av
byggnader pä jordbruksfastighet har använt ett taxerat byggnadsvärde e. d. som
ingängssvärde [ 9 § tredje stycket lagen (1972:742) om ikraftträdande av lagen
(1972:741) om ändringi kommunalskattelagen (1928:370)]. Enligt min uppfattning
bör denna begränsning inte längre gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 av anvisningarna till 22 § (2.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anvisningspunkten har gjorts ändringar av huvudsakligen
språklig och redaktionell natur. I femte stycket har dock införts en särskild
regel för beräkning av anskaffningsvärdet när en investeringsfond e. d. har
tagils i anspråk för anskaffning av en markanläggning. Som anskaffningsvärde
skall dä anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ianspråktagna beloppet. Med investeringsfond e. d. förstås
allmän investeringsfond enligl lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och
liknande fonder saml allmän investeringsreserv enligl lagen (1979:610) om
allmän invesleringsreserv. Bestämmelsen, som ocksä är tillämplig på
statsbidrag, kan ses som en erinran om vad som redan nu gäller när
investeringar finansieras genom fondutnylljande eller statsbidrag (jfr t. ex.
10 S lagen om allmän investeringsfond och anvisningarna lill 19 § KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild regel har vidare i sjätte stycket införts för
det fallet att ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en
fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion,
som avses i 28 S 3 mom. Del överlagande företagel skall då få göra de värdeminskningsavdrag
för markanläggning som skulle ha tillkommit det överlåtande företaget om delta
förelag fortfarande hade ägl fasligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 5 av anvisningarna till 22 § (2.1)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna har utformats så att överensstämmelse råder med
bestämmelserna i punkterna 3-6 av anvisningarna lill 29 S om avdrag för
värdeminskning m. m. av inventarier o. d, i rörelse. Föreskrifierna i tredje
stycket saknar motsvarigheter i de nuvarande reglerna för beräkning av inkomst
av jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 6 av anvisningarna lill 22 § (2.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket har gjorts ändringar av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i andra stycket överensstämmer i huvudsak
med gällande räll. Vissa förtydliganden har dock gjorts. Dessa ansluter sig
lill den nya lydelsen av punkt 3 första stycket av anvisningarna till 22 §,
Vidare föresläs en rätt lill direktavdrag i fråga om byggnader eller
markanläggningar som år avsedda att användas endasl ett fåtal år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna i tredje och fjärde styckena är av språklig
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 av anvisningarna till 24 § (2.2.7)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl milt förslag (punkt 3 av anvisningama lill 25 §)
skall utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier, vilka i avskrivningshänseende inte hänförs till byggnad,
dras av enligt bestämmelserna i punkterna 3-5 av anvisningarna till 29 §. I den
nu behandlade anvisningspunkten anges alt vederlaget vid avyttring av en sädan
tillgång utgör inläkt av annan fastighet. Detta innebär - till skillnad mol
nuvarande regler - all vad som inflyter vid försäljning av inventarier av lös
egendoms natur skall las upp till beskattning i förvärvskällan. Tillämpas
enligt punkl 4 andra styckei av anvisningarna lill 25 § rörelsereglerna vid
inkomstberäkningen skall vidare den del av försäljningslikviden för faslig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten som belöper på byggnadsinventarier och
markinventarier tas upp som intäkt av annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 2 a av anvisningarna liU 25 § (2.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första stycket får i sak anses
överensstämma med gällande rält. Vissa förtydliganden har dock gjorts. Av
beslämmelserna framgär all avdrag för värdeminskning av en byggnad, som avses i
24 S 1 mom., skall beräknas enligt avskrivningsplan lill viss proceni för är
räknat av anskaffningsvärdet. Man skall således la hänsyn lill beskattningsårels
längd. Vidare anges all avdragel skall medges från den tidpunkt då byggnaden
färdigställts. Värdeminskningsavdragen är bundna till de år pä vilka de belöper
oavsett om de kunnat utnyttjas eller inle. Har den skattskyldige något år
underlåtit att yrka värdeminskningsavdrag skall således vid beräkning av
storleken av utrangeringsavdrag hänsyn ändå las lill det värdeminskningsavdrag
som belöper pä ifrågavarande år. Det belopp som enligt avskrivningsplanen
belöper pä innehavstiden skall ocksä beaktas vid beräkning av eventuell
realisationsvinsl. Har en skaltskyldig i något undanlagsfall helt avstått frän
all yrka avdrag för värdeminskning bör dock del ograverade anskaffningsvärdet
på byggnaden ligga lill grund för beskatlningskonsekvenserna vid utrangering och
avyttring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga ändringar i första stycket är av redaktionell och
språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket anges hur en byggnads anskaffningsvärde
skall beräknas, när byggnaden har uppförts av den skatlskyldige. 1 tredje
stycket anges hur anskaffningsvärdet skall beräknas, när den skattskyldige har
förvärvat byggnaden genom ell onerösl fång. Beslämmelserna överensstämmer i
princip med nuvarande regler. Ändringarna är av redaktionell och språklig
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en investeringsfond e. d. tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad skall, enligt /(ärf/e stycket, som anskaffningsvärdet
för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med del
ianspråktagna beloppet. Med investeringsfond e. d. förslås allmän
investeringsfond enligt lagen (1969:609) om allmän investeringsfond och
liknande fonder saml allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om
allmän invesleringsreserv. Bestämmelsen, som ocksä är lillämplig pä
statsbidrag, kan ses som en erinran om vad som redan nu gäller när
investeringar finansieras genom fondutnyttjande eller statsbidrag (jfr t. ex.
10 § lagen om allmän investeringsfond och anvisningarna lill 19 § KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i femte stycket innebär ändringar i
förhållande till gällande rätt. Enligt förslagel skall den nye ägaren vid ett
benefikt förvärv av en byggnad överta överlätarens avskrivningsplan. Detla
innebär att den nye ägaren kommer i samma skattesituation som den föregående
ägaren befunnit sig i om denna fortfarande ägt byggnaden. Detsamma skall gälla
om moderbolag eller överlagande förening övertar en byggnad vid sådan fusion
som avses i 28 § 3 mom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sjätte styckei har gjorts ändringar av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln i sjunde styckei innebär en nyhet. Enligl denna kan
utrangeringsavdrag medges även i fråga om byggnader som tillhör inkomstslaget
annan fastighet. Regeln är utformad på samma sätt som motsvarande regler för en
driftbyggnad på en jordbruksfastighet och för en rörelsebyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 b av anvisningarna till 25 § (2.2.4)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. medges utrangeringsavdrag belräffande tillgäng som
ingär i maskinell utrustning endasl om lillgängen på grund av förslitning
eller teknikens utveckling blivit oanvändbar innan fastigheten avyttras. Enligt
förslagel skall denna begränsning i rätten till utrangeringsavdrag inte längre
gälla. Detta hänger samman med den avdragsrätl för utrangering som föreslås i
fräga om byggnader som tillhör inkomstslaget annan fastighet (punkt 2 a sjunde
stycket av anvisningarna till 25 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anvisningspunkten finns f. n. en bestämmelse om avdrag
för värdeminskning av lösa inventarier, Enligl förslagel skall reglerna om
värdeminskning av inventarier las in i punkt 3 av anvisningarna. Den nu
aktuella bestämmelsen kan därför slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 av anvisningarna till 25 § (2.2.7)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt anvisningspunkten skall de avskrivningsmetoder, som
föreslås gälla i rörelse, också lillämpas på inventarier som tillhör
inkomstslaget annan fastighet. Del är alltså fråga om dels inventarier av lös
egendoms natur, t. ex. kontorsinventarier, verktyg, fordon o. d., som används i
skötseln av en faslighet, dels sädana delar av och tillbehör till en faslighel
som i skattehänseende hänförs till inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 av anvisningarna till 25 § (2.2.3)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl nuvarande ordning fär de avskrivningsregler som
gäller för en rörelsefaslighet tillämpas även i fräga om fastighet som används
i en rörelse som bedrivs av annan än fastighetsägaren. Bestämmelserna i andra
styckei innebär en utvidgning av tillämpningsområdet för dessa
avskrivningsregler. Används en fastighet för annat ändamål än som bostad skall
sålunda, om fastighetsägaren begär del, rörelsereglerna tillämpas pä
fastigheten eller den del därav som används för annat än bostadsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 av anvisningarna till 27 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i sjätte stycket innebär att den tioåriga karensperiod,
som enligt femte stycket medför all s. k. okvalificerad tomtrörelse anses ha
upphörl. inte börjar löpa beträffande någon del av tomllagrel förrän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eventuell nedskrivning av lagret återförts till
beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa redaktionella ändringar har skett i .sjunde stycket.
Där föreskrivs all vinsten vid slutförsäljning av lagret i okvalificerad
tomlrörelse i vissa fall inle skall beskattas som inkomst av lomtrörelse.
Bestämmelsen avser endast att klargöra om försäljningen skall anses utgöra led
i tomlrörelse eller inte. Däremot regleras inle frägan om försäljningen på
annan grund skall rörelsebeskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga ändringar är av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 av anvisningarna till 27 § (2.5)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första styckei gäller som huvudregel alt varje
fastighet, som genom oneröst fång förvärvas av nägon som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, smittas av rörelsen och blir att
anse som omsältningstillgäng i denna. Smittan omfaliar däremol inle fastigheter
som den skallskyldige innehar redan vid tiden för rörelsens påbörjande och inle
heller fastigheter som han erhåller i arv eller gäva. För det fall att en ärvd
fastighet utgjort omsättningstillgång hos arvlåtaren gäller dock de särskilda
bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 27 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En faslighel kan bli att anse som omsättningstillgång även
om den nye ägaren inte själv är rörelseidkare när fastigheten förvärvas. Detta
kan inträffa om maken lill den nye ägaren bedriver byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter eller om sädan rörelse bedrivs av ett fåmansföretag i vilket
den nye ägaren eller dennes make är företagsledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra styckei innehåller en uppräkning av förvärv som är
undantag från huvudregeln. Med stadigvarande användning i jordbruk, skogsbruk
eller rörelse avses användning för anläggningsändamål. Fräga skall således vara
om driftfasligheter i förvärvskällan. En ytterligare förutsättning är alt de i
slyckel angivna rättssubjekten själva driver verksamheten i fråga. Del är
således inle fillräckligt att inkomsten av fastigheten skall beräknas under
något av de akluella inkomstslagen. En utarrenderad jordbruksfastighet bör
exempelvis inte ulan vidare anses fri från rörelsesmittan. Det finns däremot
inle något som hindrar att fastigheter, som är avsedda somanläggningslill-gångar
i byggnadsrörelsen eller fastighetshandeln, undantas från smittan. Med
fastighet som stadigvarande används som bostad avses säväl helärsbo-slad som
fritidsfastighet. Används en fastighet för olika ändamål bör undanlagsreglerna
fä tillämpas endast om fastigheten till huvudsaklig del används för del
kvalificerade ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undantaget under c) avser fall dä del av omständigheterna
klart framgär alt faslighetsinnehavet helt saknar samband med ägarens
byggnadsrörelse. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen. Det
bör emellertid understrykas att kraven på den utredning som skall medföra
undanlag enligt c) är stränga. Som ordalagen anger skall fråga vara om
uppenbara fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör betonas att sedan det en gång fastställts att en
fastighet är en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsättningstillgång eller en anläggningstillgång behåller
den sin skattemässiga karaktär för all framtid i samma ägares hand. Detta
gäller även om användningssättet senare skulle ändras. Inte heller
byggnadsarbeten som utförs på fastigheten i ägarens byggnadsrörelse päverkar
fastighetens ställning i skattehänseende. En annan sak är alt den
skallerättsliga prövningen av ell fastigheisförvärv kan komma alt aktualiseras
först efler en längre tids innehav. Frågan om fasligheten är en
omsättningstillgång eller en anläggningstillgång behöver i delta fall inte
avgöras på grundval enbart av omständigheterna vid förvärvstillfället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delvis som en konsekvens av att en faslighels
beskattningsnatur inte kan förändras under innehavstiden har i tredje stycket
införts en regel om uttagsbeskattning. Bestämmelsen är lillämplig då den som
bedriver byggnadsrörelse utför byggnadsarbete på en egen fasighel som inle
ulgör omsätlningslillgång. Som inläkt av rörelsen skall i princip redovisas marknadsvärdet
av det utförda arbetet. Motsvarande belopp får enligt allmänna regler behandlas
som utgift i den förvärvskälla där fastigheten används. Della gäller även då
fastigheten utgör anläggningstillgång i själva byggnadsrörelsen. Den
skallskyldiges utgifter för material, löner etc. i samband med byggnadsarbetet
fär på vanligt sätt dras av i byggnadsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttagsbeskattningen begränsas inte fill sådana arbeten för
vilka utgifterna enligt 22,25, och 29 §§ skall uppföras pä avskrivningsplan.
Åven reparalions-och underhållsarbeten skall uilagsbeskallas. Drivs
byggnadsrörelsen av en fysisk person skall uttagsbeskattning av dennes egen
arbetsprestation dock ske endasl om den utförs i samband med varuuttag av mer
än ringa omfallning. Med varuuttag avses också uttag av material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid uttagsbeskattningen skall byggnadsrörelse som bedrivs
av ett handelsbolag anses bedriven av deltagarna själva. Likaså skall
fasligheter, som ägs av ett handelsbolag, anses ägda direki av delägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av fjärde stycket framgår alt aktier eller andelar i
fastighetsförvaltande företag i vissa fall skall anses utgöra
omsätlningslillgång i en av aktie- eller andelsägaren bedriven rörelse. Regeln
ulgår frän det skattemässiga resultat som skulle ha uppkommit om företagets
fasligheter i slällel innehafts direkt av den skattskyldige. Begreppet
intressegemenskap i b) har samma innebörd som motsvarande uttryck i exempelvis
punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 41 §. Fråga skall således vara om
moder- eller dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning. Med
fastighetsförvaltande företag avses bolag och föreningar vars verksamhet till
väsentlig del avser förvaltning av fasligheter. Ell förelag som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter anses däremol inte - även om
fastighetsinnehavet är omfatiande - som fastighetsförvaltande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År förvaltningsföretaget ett handelsbolag skall enligl
femte styckei såväl andelen som den mol andelen svarande delen av företagets
fastigheter utgöra omsättninglillgäng hos andelsägaren. Sistnämnda regel har
betydelse endast vid inkomstbeskattningen. Vid förmögenhelsberäkningen
skall endast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andelen tas upp som skattepliktig tillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År en faslighet att anse som omsättningstillgång medför
detta enligt sjätte stycket alt ägaren anses bedriva byggnadsrörelse eller
handel med fastigheter. Fastighetsägaren betraktas med andra ord som
rörelseidkare sä länge innehavet består. Förvärvar den skallskyldige nya
fasligheter innan den ursprungliga omsättningsfasfigheten avyttrats, kommer
därför den skattemässiga bedömningen av dessa fastigheter all avgöras enligl
första och andra styckena. Molsvarande gäller i fräga om sädana aktier och
andelar som avses i fjärde styckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 av anvisningarna tlU 27 § (2.5)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningspunkten innehåller regler om den skaltemässiga
behandlingen av lager av värdepapper, fasligheter och liknande tillgångar som
till följd av ägarens död tillfaller en ny ägare. Vad som skall förstås med
värdepapper anges i punkt 3 första stycket av anvisningarna lill 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges som huvudregel all fastigheter och
värdepapper behåller sin omsätlningskaraktär hos den nye ägaren. Genoin
förvärvet blir denne själv all anse som rörelseidkare. Bedriver den
skattskyldige redan innan förvärvet rörelse av sainma slag som den avlidne
bedrivit, kommer de förvärvade tillgångarna normalt all ingå som
omsältningslillgångar i den skattskyldiges ursprungliga rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller vissa undantag från huvudregeln.
Är tillgången inle nedskriven vid förvärvet, behäller lillgängen sin
omsätlningskaraktär endast om den nye ägaren avser alt fortsätta den avlidnes
rörelse eller om fillgängen enligt punkt 3 skulle ha utgjort
omsättningstillgång om den förvärvats av den skaltskyldige genom köp, byte
eller annat onerösl fäng. Detla innebär bl. a. all - i andra fall än dä
förvärvaren fortsätter rörelsen -undantagsbestämmelsen i punkl 3 andra slyckel
skall beaklas vid bedömningen. En inte nedskriven omsätlningsfastighel, som
genom arv tillfaller t. ex. en byggmästare, behåller således inte sin
omsättningskaraktär om byggmästaren uppenbarligen avser att stadigvarande bruka
fastigheten som anläggningstillgång i jordbruk, skogsbruk eller rörelse.
Bedriver förvärvaren över huvud taget inle rörelse av det slag som anges i
punkl 3 första styckei -och avser förvärvaren inte heller att fortsätta den
avlidnes rörelse - förlorar tillgängen alltid sin omsätlningskaraktär om den
inle är nedskriven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fillgång anses nedskriven om den eller annan liknande
tillgång i förvärvskällan med verkan i skallehänseende värderats lill lägre
belopp än del ursprungliga anskaffningsvärdet. Förekomsten nv en lagerreserv
medför med andra ord att samtliga fastigheter eller värdepapper i förvärvskällan
anses nedskrivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År den förvärvade lillgängen nedskriven, har förvärvaren
enligl tredje stycket i vissa fall möjlighel all återföra nedskrivningen till
beskallning vid taxeringen för förvärvsåret (s. k. avskatlning). Har den nye
ägaren fält endasl en del av den avlidnes fastighets- eller
värdepappersinnehav, bör den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på honom belöpande delen av hela nedskrivningsbeloppet i
förvärvskällan bestämmas efler skälig grund. Sedan nedskrivningsbeloppet
återförts går lillgängen in i realisationsvinstsyslemet. En framtida avyttring
beskallas på vanligt sätt enligt bestämmelserna i 35 och 36§§. Vid beräkning av
en eventuell realisationsvinst på en avyttrad fastighet bortses hell från bäde
nedskrivning och avskatlning. Under innehavstiden medgivna värdeminskningsavdrag
skall emellertid beaktas på vanligl säll. Sker ingen avskatlning skall
tillgången alltid behandlas som omsättningstillgäng. Framhållas kan slutligen
att rätten fill värdeminskningsavdrag vid beräkning av den löpande fastighetsinkomsten
inte påverkas av om den skatlskyldige väljer alt skatta av sill förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan
understrykas att ingel hindrar att dödsboet efter den avlidne återför
nedskrivning som sketl under den avlidnes innehavslid. Återförs hela
lagerreserven av dödsboet före skiftet blir någon avskatlning hos arvingen
aldrig aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 av anvisningarna liU 28 § (2.2 och 2.5)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln i Iredje stycket om beräkning av ingångsvärdet pä
en omsättnings-fastighet, som förvärvats innan rörelsen påbörjats, har på grund
av de nya reglerna i punkl 3 av anvisningarna lill 27 S om uttagsbeskattning
förioral del mesta av sin betydelse. I praktiken torde regeln bli tillämplig
endast vid fastställandet av ingångsvärdet på tomter i okvalificerad
lomtrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Iredje
stycket har vidare den särskilda regeln beträffande försäljning av maskiner och
andra inventarier, som hör lill en faslighel pä vilken den skattskyldige
bedriver eller tidigare har bedrivit rörelse, utgått. Att en skattskyldig som
bedriver rörelse skall beskattas för vad som inflyter vid avyttring av maskiner
och andra inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid
beräkning av värdeminskningsavdrag framgår redan av andra stycket. Regeln
beträffande en skattskyldig som tidigare har bedrivit rörelse tog sikte pä
fasligheter som upplåtits till ulomstående rörelseidkare och för vilka
fastighetsägaren begärt alt avskrivningsreglerna för maskiner och andra
inventarier skall lillämpas pä vissa delar av fastigheterna. Slopandet av
regeln hänger samman med den föreslagna nya bestämmelsen avseende beskallning
av inläkl vid avyttring av inventarier på annan fastighet. Enligl punkt 4 av
anvisningarna lill 24 § skall sålunda till intäkt av annan fastighet räknas vad
som inflyter vid avyttring av sådana maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier, vilka i avskrivningshänseende inte hänförs lill byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det nya
fjärde stycket anges att värdeminskningsavdrag på faslighet, som utgör
omsätlningstillgång i rörelse, skall återföras lill beskattning då fastigheten
säljs. Av punkl 1 av anvisningarna till 30 § framgår att regeln också är
tillämplig när en livförsäkringsanstalt säljer fastigheter som inte är avsedda
för sladgivarande bruk i försäkringsrörelsen. Av allmänna principer lorde
vidare följa all värdeminskningsavdragen skall återföras om den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatlskyldige överlåter en faslighel genom ett benefikt
fång, t. ex. i form av en gåva till en anhörig. Avdragen skall återföras lill
beskattning oavsett oni den skattskyldige i praktiken kunnat utnyttja dem eller
inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga ändringar i anvisningspunkten är av språklig och
redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 av anvisningarna tdl 29 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första och andra styckena har gjorts ändringar av
språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i tredje stycket om den skattemässiga
behandlingen av frukt- eller bärodling har omarbetats. Förslaget lorde inle
innebära någon ändring i sak utan fär ses som ell förtydligande av vad som f.
n, gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 av anvisningarna till 29 § (2.1)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande hänvisningen i första styckei till reglerna
för planenlig avskrivning har ersatts av en hänvisning lill de föreslagna
reglerna för reslvärdeavskrivning. 1 slyckel har också lagils in en föreskrift
om alt utgifter för anskaffning av inventarier av mindre värde får dras av
direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i Iredje stycket motsvarar punkt 4 tolfte
stycket av anvisningarna till 29 § i den nuvarande lydelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i fjärde styckei motsvarar 29 § 1 mom. andra
styckei. Lydelsen har ändrats i terminologiskt hänseende. Uttrycket "i
beskattningsavseende åtnjutet" har bytts ul mot "medgivet" och
uttrycket "i beskattningsavseende oavskrivet värde" mot
"skattemässigt restvärde".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 anvisningspunkten har ocksä gjorts ändringar av språklig
och redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 av anvisningarna till 29 § (2.1.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i styckena motsvaras av nuvarande lagrum enligl
följande uppställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stycke i förslaget</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande lagrum (avser stycke i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anvisningspunkten där inle annat angetts)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkl 3 b
fjärde stycket av anvisningama till 29 § utom sista meningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 3 b
fjärde slyckel sisla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meningen
av anvisningarna till 29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Arial'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomgående har företagits ändringar av språklig och
redakfionell natur. Vad som menas med skattemässigt restvärde framgär av den föreslagna
lydelsen av punkl 3 fjärde styckei av anvisningama till 29 S. I sak har
följande ändringar gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket. Vid e) har lagils in en föreskrifl som tar
sikte pä de fall dä den skaltskyldige inte upprättat årsbokslut för del närmasl
föregående räkenskapsåret. I dessa fall saknas ell ingående värde pä
inventarierna i räkenskaperna för beskattningsåret. I praktiken torde vid
övergäng till räkenskapsenlig avskrivning i denna situation det bokförda värdet
på inventarierna bestämmas med utgångspunkt i deras skattemässiga restvärde vid
beskatlningsärets ingång. Della lillvägagångssäll lagfästs genom den nämnda
föreskriften. En av förutsättningarna för att räkenskapsenlig avskrivning skall
få tillämpas är alltså i detla fall all det skattemässiga restvärdet används
som ingångsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärde stycket. Har kontraktsavskrivning tidigare medgetts
avseende inventarier som anskaffats under beskattningsåret gäller f. n. vid
fillämpning av huvudregeln om avskrivning med högst 30 % - men inte vid
tillämpning av komplelteringsregeln - att anskaffningsvärdet reduceras med det
tidigare medgivna avdraget. Molsvarande reduktion skall göras då
investeringsfond tagits i anspråk för anskaffning av inventarier. Enligt
förslaget skall anskaffningsvärdet i nu angivna fall anses minskat även när den
skaltskyldige väljer alt tillämpa kompletteringsregeln. Vidare har genom
tillägget av "eller liknande avsättning" efler ordet investeringsfond
markerats att sainma princip skall gälla i vissa liknande fall, t. ex. dä allmän
invesleringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv tagits
i anspråk för anskaffning av inventarier. Av beslämmelserna i åttonde styckei
av anvisningarna till 19 § KL framgår att principen i fråga även gäller dä
inventarieanskaffning finansierats med statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjätte stycket. I stycket har gjorts en justering av
innebörd alt särskilt avdrag pä grund av avyttring eller försäkringsfall inte
medges med högre belopp än vad som motsvarar underlaget för avskrivning enligt
femte styckei. Justeringen torde inle innebära någon ändring i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nionde stycket. Har inventarier som anskaffats under
beskallningsåret avyttrats, förlorats eller utrangerats under samma år, medges
f. n. avdrag för anskaffningsvärdet eller oavskriven del därav. Som framgär av
kommentaren till fjärde stycket beaktas eventuell kontraktsavskrivning eller
använd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning av investeringsfond eller liknande redan vid
fastställande av anskaffningsvärdet. Med hänsyn lill delta fyller orden
"eller oavskriven del därav" inte längre någon uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tionde stycket. En justering har gjorts av metoden för
rättelse på grund av överavskrivning. F. n. gäller att det belopp med vilket
överavskrivning gjorts, dvs. skiUnaden mellan invenlariernas skaltemässiga
restvärde och det bokförda värdet, skall dras av enligl en särskild
avskrivningsplan under en lid av minst fem år. Planen skall godkännas av
taxeringsnämnden eller länsrätten. Den föreslagna justeringen innebär att
avdragel i stället bestäms fill 20 % per år. Avdragel kan inte förskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elfte stycket. Reglerna för avstämning av
värdeminskningsavdrag vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning har
justerats något. F. n. får tidigare avskrivningar i räkenskaperna som inte
motsvaras av medgivna avdrag dras av enligl särskild avskrivningsplan avseende
högsl tio år. Planen skall godkännas av taxeringsnämnden eller länsrätten.
Justeringen innebär att avdraget i stället bestäms till 20 % per år. Avdraget
kan inte förskjutas. Bestämmelsen får betydelse för skattskyldiga som redan
före övergången upprättat årsbokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sista meningen i nuvarande nionde stycket blir onödig
genom den föreslagna reslvärdemeloden och har tagits bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tolfte stycket. Sista meningen i nuvarande tionde stycket
fyller inte någon funktion i det nya systemet och har därför tagils bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 5 av anvisningarna lUI 29 § (2.1.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anvisningspunkten regleras den föreslagna
restvärdeavskrivningen. Metoden fungerar på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag medges med högst 25 % av avskrivningsunderlaget.
Detta bestäms med utgångspunkt i invenlariernas skaltemässiga restvärde vid
utgången av del närmasl föregäende beskattningsåret. Vad som menas med
skattemässigt restvärde framgår av den föreslagna lydelsen av punkt 3 fjärde
stycket av anvisningarna till 29 §. Till det nämnda värdet läggs
anskaffningsvärdet för inventarier som har anskaffats under beskattningsåret
och som finns kvar i rörelsen vid utgången av della. Del framkomna beloppet
minskas med vederlaget för inventarier som har sålts eller förlorats under
beskattningsåret och som har anskaffats före ingången av detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är inventariernas verkliga värde lägre än det värde som
återstår efler den procentuellt beräknade avskrivningen medges utöver denna
avdrag för mellanskillnaden. Del ankommer pä skattskyldig som vill utnyttja
denna möjlighet att förete erforderlig utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om bestämmande av anskaffningsvärde är desamma
som vid räkenskapsenlig avskrivning. Delta framgär av hänvisningen lill punkt 4
andra-fjärde styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av hänvisningen till punkt 4 sjätte stycket framgär all
ett särskilt avdrag fär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>göras med ett belopp som motsvarar vederlaget för
inventarier som har sålts eller förlorats under beskattningsåret och som har
anskaffats före ingången av detta (neltometoden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen till punkt 4 sjunde stycket medför att i
vissa situationer direktavdrag fär göras för överpris eller annan merutgift för
invenlarieanskaffning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 4 nionde stycket, lill vilkel också hänvisas, avser
inventarier som bäde anskaffats och avyttrats, förlorats eller utrangerats
under beskattningsåret. Med avyllring likställs uttag ur förvärvskällan.
Beslämmelserna innebär all i dessa fall anskaffningsutgiften fär dras av
direkt. Vederlaget skall givetvis tas upp som intäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 6 av anvisningarna till 29 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet har med språkliga och redaktionella ändringar
som föranleds av förslagen i övrigt förts över frän den nuvarande
anvisningspunkten 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 7 av anvisningarna till 29 § (2.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i /ör5/fl stycket får i sak anses
överensstämma med gällande rätt. Vissa förtydliganden har dock gjorts. Av
beslämmelserna framgår all avdrag för värdeminskning av byggnad skall beräknas
enligl avskrivningsplan lill viss proceni för är räknat av anskaffningsvärdet.
Man skall således la hänsyn lill beskattningsårets längd. Vidare anges all
avdragel skall medges från den fidpunkt då byggnaden har färdigställts.
Värdeminskningsavdragen är bundna till de är pä vilka de belöper oavsett om de
kunnat utnyttjas eller inte. Har den skattskyldige något är underlåtit aft yrka
värdeminskningsavdrag skall således vid beräkning av storleken av utrangeringsavdrag
eller - om en avyttrad fastighet har utgjort omsätlningstillgång i rörelse -
vid beräkning av rörelseintäkten hänsyn ändå tas till det värdeminskningsavdrag
som belöper på ifrågavarande år. Det belopp som enligt avskrivningsplanen
belöper på innehavstiden skall ocksä beaklas vid beräkning av eventuell
realisationsvinst. Har en skattskyldig i någol undantagsfall helt avstått från
att yrka avdrag för värdeminskning bör dock det ograverade anskaffningsvärdet
på byggnaden ligga lill grund för beskatlningskonsekvenserna vid utrangering
och avyttring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller bestämmelser om gränsdragningar
mellan sädana delar av och tillbehör till en byggnad som är avsedda att direkt
tjäna byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinventarier) och
byggnaden i övrigt. Värdel av byggnadsinventarier skall inte inräknas i
byggnadens anskaffningsvärde. Beslämmelserna överensstämmer i huvudsak med
nuvarande regler. En ändring har dock gjorts i fråga om ledningar för elektrisk
ström, vatten, avlopp etc. Enligl nuvarande regler skall en sädan ledning
hänföras lill byggnadsinventarier om den direkt tjänar byggnadens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>användning för rörelseändamål. Om ledningen ä andra sidan
är nödvändig för byggnadens allmänna användning skall ledningen i
avskrivningshänseende hänföras till byggnaden. I de fall då en ledning har en
blandad användning, dvs. den förser byggnaden med kraft, vatten m. m. för såväl
dess allmänna funktioner som dess av rörelsen föranledda särskilda behov, skall
en uppdelning av ulgifterna för ledningen ske pä en byggnadsdel och en
invenlariedel. Ell förtydligande om delta har tagits in i anvisningspunkten.
Enligt milt förslag skall vidare - med reglerna i punkl 4 av anvisningarna lill
22 § beträffande markanläggningar som förebild - en särskild schablonregel
införas för ledningar med blandad användning. Ledningen skall sålunda i sin
helhet hänföras lill byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen lill minsl
tre fjärdedelar kan anses hänföriiga till rörelseändamålet. Om utgifterna för
ledningen fill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens
allmänna användning skall ledningen hänföras till byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga ändringar i andra slyckel är av redaktionell och
språklig natur. Ändringarna i iredje och fjärde styckena är av redaktionell och
språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I femte stycket anges hur en byggnads anskaffningsvärde
skall beräknas. Bestämmelserna överensstämmer i princip med nuvarande regler.
Har en bebyggd fastighet förvärvats genom ett oneröst fång, skall enligt den nu
gällande proportioneringsregeln så stor del av vederiaget för hela fastigheten
anses belöpa på byggnaden som del laxerade byggnadsvärdet utgör av del totala
taxeringsvärdet. I laxeringsvärdel ingär inte s. k, industritillbehör enligl 2
kap, 3 § jordabalken. Enligt förslaget skall därför vederlaget för sädana
tillbehör avräknas innan proportioneringen sker. Vad som enligt
proportioneringen anses belöpa pä byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier.
Enligl förslagel skall vederlaget för byggnadsinventarier avräknas, varefter
anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Sista meningen i stycket har sin
motsvarighet i nuvarande punkt 3 b fjärde stycket av anvisningarna till 29 § .
I stycket har vidare gjorts ändringar av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en investeringsfond e. d. tagils i anspråk för
anskaffning av en byggnad skall, enligl sjätte stycket, som anskaffningsvärde
för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det ianspråktagna
beloppet. Med investeringsfond e. d. förstås allmän investeringsfond enligt
lageri (1979:609) om allmän investeringsfond och liknande fonder samt allmän
invesleringsreserv enligl lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv.
Bestämmelsen, som ocksä är lillämplig på slatsbidrag, kan ses som en erinran om
vad som redan nu gäller när investeringar finansieras genom fondutnylljande
eller slatsbidrag (jfr t. ex. 10 § lagen om allmän investeringsfond och
anvisningarna till 19 § KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i sjunde stycket innebär ändringar i
förhållande lill gällande rätt. Enligl förslaget skall den nye ägaren vid ett
benefikt förvärv av en byggnad överta överlätarens avskrivningsplan. Della
innebär att den nye ägaren kommer i samma skattesituation som den föregående
ägaren befunnit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig i om denne fortfarande ägt byggnaden. Delsainma skall
gälla om ett moderbolag eller en överlagande förening övertar en byggnad vid
sädan fusion som avses i 28 § 3 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 åttonde stycket har gjorts ändringar av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/V(07irfe5fycA:er innehåller bestämmelser om primäravdrag.
Enligt förslagel skall rätten lill primäravdrag inträda samtidigt med den
ordinarie avskriv-ningsrälten, dvs. när byggnaden har färdigställts. Vid
beräkning av avdraget skall i konsekvens med detta hänsyn också tas till
beskattningsårets längd och lill hur länge byggnaden har innehafts under
beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 tionde stycket har gjorts ändringar av språklig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 11 av anvisningarna lill 29 § I anvisningspunkten
har gjorts en redaktionell ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 16 av anvisningarna till 29 § (2.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anvisningarna har gjorts ändringar av huvudsakligen
språklig och redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ändring i sak har dock gjorts såvitt gäller den
skaltemässiga behandlingen av ledningar som pä faslighel tjänar säväl en
byggnads allmänna användning som den i förvärvskällan bedrivna verksamheten.
Enligl beslämmelserna i tredje stycket skall således samma regler som i detta
avseende gäller för en ledning pä en jordbruksfastighet gälla ocksä i fräga om
rörelsefaslighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I femte stycket har införts en särskild regel för
beräkning av anskaffningsvärdet när en investeringsfond e.d. har tagits i
anspråk för anskaffning av en markanläggning. Som anskaffningsvärde skall dä
anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med det ianspråktagna
beloppet. Med investeringsfond e. d. förslås allmän investeringsfond enligl
lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och liknande fonder samt allmän
investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv.
Bestämmelsen, som också är lillämplig på statsbidrag, kan ses som en erinran om
vad som redan nu gäller när investeringar finansieras genom fondulnyttjande
eller statsbidrag (jfr t. ex. 10 § lagen om allmän investeringsfond och anvisningarna
fill 19 § KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild regel har vidare i sjätte stycket införts för
det fallet att ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en
fasfighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sädan fusion,
som avses i 28 § 3 mom. Del övertagande företagel skall dä fä göra de
värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit det
överlätande företaget om della förelag fortfarande hade ägt fastigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 av anvisningarna lill 30 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid avyttring av en fastighet, som ulgör
omsältningstillgäng i rörelse, skall enligt punkl 1 fjärde slyckel av
anvisningama lill 28 § under innehavstiden medgivna värdeminskningsavdrag
återföras till beskattning som intäkt av rörelse. 1 tredje stycket av anvisningarna
lill den nu kommenterade anvisningspunkten anges alt samma beskattningseffekl
skall inträda om en livförsäkringsanstalt avyttrar en omsättningsfasiighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 av anvisningarna tUl 35 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen har i första hand föranletts av att vederlaget
för de delar av en annan fastighet, som fär skrivas av enligt
inventariereglerna, skall beskattas som intäkt av annan fastighet. Enligt
nuvarande regler beskattas hela vederlaget för en sådan fastighet inom ramen
för realisationsvinstsyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 a av anvisningarna lill 36 § (2.2.5 och 2.5.6)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskriften i det nya tredje styckei korresponderar med
reglerna i punkl 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 S. Innebörden är att
det belopp, som tagits upp som intäkt av byggnadsrörelse i samband med att
byggnadsarbeten utförts pä ägarens fastighet, fär behandlas som
förbättringskostnad eller därmed jämförlig kostnad vid
realisalionsvinstberäkningen. Bestämmelsen anger endast vilket belopp som skall
anses som förbättringskostnad. Huruvida beloppet skall beaktas vid
vinstberäkningen eller inte bedöms enligt övriga regler i anvisningspunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>] fjärde Styckei har vissa hänvisningar ändrats. Detla
hänger samman med de föreslagna ändringarna i avskrivningsreglerna pä byggnader
och markanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl nuvarande regler i 77777077(75/:?/gäller vid
skadeförsäkringsfall all förbättringskostnad är avdragsgill vid
realisationsvinstbeskattningen endast i den mån kostnaden överstigit utgående
försäkringsersättning. För det motsatta fallet, nämligen att försäkringsersättningen
överstigit kostnadema för att avhjälpa skadan, föreskrivs all fastighetens
ingångsvärde, omräknat med index och med beaktande av eventuella s. k. fasta
tillägg, minskas med skillnaden mellan försäkringsersättningen och kostnaderna.
Vad som därefter återstår av ingångsvärdet ligger till grund för den forlsatla
indexberäkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl mitt förslag blir försäkringsersättningar e. d, för
fastigheter, som har förstörts eller skadats, normalt skalleplikliga.
Skatteplikten omfattar ersättningar för byggnader som är avsedda att användas i
rörelse, driflbyggnader pä jordbruksfastigheter och byggnader på
konventionellt laxerade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra fastigheter. Motsvarande regler gäller i princip för
ersättningar avseende förstörda eller skadade markanläggningar. Om
försäkringsersättningen är skattepliktig skall realisalionsvinstberäkningen
göras pä vanligl sätt. Hänsyn skall således tas till förbättringskostnader och
eventuella värdeminskningsavdrag-inkl. eventuellt avdragi samband med
utrangering och fondutnylljande - enligl de allmänna reglerna i
anvisningspunkten. Detta har föranlett vissa ändringar i nittonde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 c av anvisningarna lill 36 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anvisningspunkten anges hur åtnjutna
värdeminskningsavdrag pä annan lösegendom än aktier m, m, skall behandlas vid
realisalionsvinstberäkningen. F. n. gäller all omkostnadsbeloppel skall
minskas med sådant avdrag i den män vid avyttringen återvunna avskrivningar
inle skall tas upp som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. Enligt milt
förslag kommer återvunna värdeminskningsavdrag pä ifrågavarande slag av egendom
också att kunna las upp lill beskattning i inkomstslaget annan fastighet. Detla
föranleder en ändring av förevarande anvisningspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. finns i anvisningspunkten en hänvisning till 29 § 1
mom. andra stycket såvitt gäller innebörden av uttrycket "i
beskattningsavseende åtnjutet värdeminskningsavdrag". Vad som anförs i
nämnda stycke har - med vissa språkliga ändringar - tagils in i den nu
behandlade anvisningspunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 av anvisningarna lill 41 § (2.4, 2.8 och 2.9)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av mina förslag beträffande den skattemässiga behandlingen
av pägäende arbeten följer alt denna post i likhet med lager m, m. skall
beaktas vid inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder. I enlighet
härmed har begreppet pågående arbeten förts in i första stycket. I stycket har
vidare - i överensstämmelse med mitt förslag i avsnitt 2.8- tagils in en
föreskrift om alt värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings-
och skuldposter skall bestämmas med hänsyn lill förhållandena vid
beskattningsårets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del som i den nuvarande lydelsen av stycket föreskrivs
beträffande bl. a, skulder lorde även gälla i fräga om moiposler lill
lillgängsposter, t. ex. avsältning för osäkra fordringar, samt sädana reserveringar
för framtida utgifter och förluster som godtas vid beskattningen. Den
föreslagna bestämmelsen avses också omfatta sådana posler. Med hänsyn bl. a.
till att -den i mycket oklara - frägan om avdrag för reserveringar avseende
framtida utgifter f. n. behandlas av 1980 ärs kommitté för översyn av reglerna
för beskallning av statsbidrag, m. m, (B 1980:01) har jag anseti all del inle
är lämpligt att nu föra in begreppet reserveringar för framtida utgifter i
lagtexten. Jag har i slällel nöjt mig med alt i den föreslagna bestämmelsen
använda ordet "skuldposter" som en sammanfattande beteckning för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulder samt nämnda motposter och reserveringar. I
konsekvens härmed har i stycket orden "fordringar och skulder"
genomgående bytts ut mot "fordrings- och skuldposter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket har enligt mitt förslag i avsnitt 2,9
tagits in en bestänunelse om att en eljest påkallad justering av det bokförda
resultatet i vissa fall skall underlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övriga föreslagna ändringama i anvisningspunkten är av
språklig och redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 av anvisningarna lill 41 fi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sista stycket har gjorts nägra ändringar av
terminologisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 3 av anvisningarna tiU 41 § (2.5-2.7)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningspunkten innehåller regler om nedskrivning av
lager av värdepapper, fasligheter och liknande tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av första .stycket framgär alt de allmänna
nedskrivningsreglerna inte är tillämpliga beträffande lager av värdepapper,
fasligheter och liknande tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra slyckel första meningen om
värderingen av värdepapper har med vissa redaktionella ändringar överförts från
första stycket i dess tidigare lydelse, Nägon ändring i sak är inte avsedd.
Regeln i andra meningen motiveras av att aktiema eller andelarna kan ses som
substitut för direkt ägda omsättningsfastigheter. Är sä fallet har aktie- eller
andelsägaren rätt att vid lagervärdevingen bortse frän att fastigheterna
formellt sett är indirekt ägda. Aktierna eller andelarna fär således tas upp
till de belopp som fastighetema hade värderats lill om de innehafts direkt av
aktie- eller andelsägaren. Vid beräkningen av aktiernas eller andelarnas värde
mäste hänsyn givetvis också tas till om företaget äger annan egendom än
fastigheter och till företagets skulder och egna kapital. 1 enlighet med vad
som uttalas i RSV:s anvisningar pä detta område bör dock aktierna eller
andelarna inte i något fall fä tas upp till negativt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År det fastighetsförvaltande förelaget ett handelsbolag
föreligger valfrihet mellan att skriva ned andelens värde och att utnyttja
bolagets fastigheter som nedskrivningsunderlag. Rätten till nedskrivning av
andelen bortfaller dock om nedskrivning av fastigheterna skett i
handelsbolagets räkenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket innehåller nedskrivningsregler för lager uv
fastigheter och liknande tillgångar. Som huvudregel gäller att fastigheterna
skall tas upp lägst till 85 % av anskaffningsvärdena, dvs. att nedskrivning
medges med högsl 15 % av de direkta och indirekta anskaffningsutgifterna. 1
överensstämmelse med vad som gäller för ett vanligt varulager reduceras
nedskrivningsrällen om den skattskyldige yrkar avdrag för avsättning till
resultatutjämningsfond. Samma begränsning gäller om sädant avdragsyrkande
fram-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställs av ett förelag med vilket den skatlskyldige är i
intressegemenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av fjärde styckei framgår att det verkliga
anskaffningsvärdet skall ligga till grund för nedskrivning av fastighet och
liknande tillgångar. I fråga om fastigheter som den skallskyldige själv uppfört
skall därför i anskaffningsvärdet inräknas även indirekta utgifter i samband
med byggnadsarbetet. Någon rält au basera värderingen på fastigheternas
åleranskaffningsvärden föreligger inle. Har en fastighet erhållits genom arv,
testamente eller bodelning i anledning av makes död, övertar förvärvaren den
nedskrivningsrätt som hade tillkommit den avlidne om denne fortfarande
innehaft tillgången. Nägon nedskrivning för den nye ägaren blir dock
självfallet inte aktuell om fastigheten - eventuellt efler avskatlning-
föriorar sin karaktär av omsättningstillgång genom äganderätlsövergången.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Femte
stycket har i slorl sell samma innebörd som bestämmelsen för vanliga
lagerlillgängar i punkl 2 tolfte slyckel av anvisningarna lill 41 §. Det
förhällandet alt en omsättningsfasiighet kan bli föremål för såväl ned- som
avskrivning medför emellertid att hän.syn måste las till medgivna värdeminskningsavdrag
vid bedömningen av om nedskrivning utöver del normala är mofiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 3 a av anvisningarna lill 41 § (2.4)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningspunkten, som är ny. innehåller regler om hur
pägäende arbeten skall beaklas vid inkomstberäkningen, Frägan har behandlats
relativt utförligt i den allmänna motiveringen. Jag skall därför nu i huvudsak
uppehålla mig vid vissa specialfrägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna tillämpas i fräga om byggnads- eller
anläggningsriirelse och hantverks- eller konsultrörelse. Skilda bestämmelser
gäller för inkomstberäkningen beroende pä om arbetet utförs till fast pris
eller pä löpande räkning. Enskild näringsidkare, som enligt BFL är befriad frän
att upprätta årsbokslut, fär dock tillämpa reglerna för arbeten utförda pä
löpande räkning även i fräga om arbeten som utförs till fast pris. Dessa regler
finns i första och andra styckena som ocksä innehåller en definition av när
arbeten skall anses utförda pä löpande räkning resp. till fast pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje styckei innehåller huvudreglerna för arbeten pä
löpande räkning. 1 fräga om dessa behöver värdet av arbetena vid
beskatlningsärets utgång inte tas upp vid inkomstberäkningen. I stället skall
intäktsredovisningen göras i takt med faktureringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om arbeten till fast pris skall enligt fjärde
styckei tas upp - i byggnads- eller anläggningsrörelse - lägst ett belopp
motsvarande 85 % nv de nedlagda direkta kostnadema och - i hantverks- eller
konsultrörelse - lägst ett belopp motsvarande samtliga nedlagda direkta
kostnader efter avdrag med högst ett basbelopp. Uppburna belopp redovisas inte
som intäkt utan skuldförs. 1 de direkta kostnadema skall enligt /(-'/7i(c
stvcket inte inräknas värde av arbete som hnr utförts av den skattskvldige
eller dennes make eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bam under 16 är. Nägon aktivering av värde av arbetsinsats
skall inte heller göras om rörelsen bedrivs av ett handelsbolag och arbetet
utförs av en delägare i bolagel. Däremol bör lön som ett handelsbolag betalar
ul till en delägares make i princip behandlas på snmina sätt som lön till andra
anställda i bolagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i sjätte stycket molsvarar
supplementärregel 1 i punkt 2 sjätte styckei av anvisningarna lill 41 §.
Regeln, som är tillämplig bara i fräga om arbeten lill fasl pris i byggnads-
eller anläggningsrörelse, har lill syfte att hindra att en tillfällig minskning
av de pägäende arbetena tvingar fram en upplösning av obeskattade reserver. Den
kan tillämpas dä det oreducerade värdet av pågående arbeten understiger
medelvärdet av de - likaså oreducerade värdena - vid utgången av de två närmast
föregående åren. De pågående arbetena får då las upp lill ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan det förstnämnda värdet och 15 % av medelvärdet.
Nedskrivningen kommer således att grundas på förhällandena vid utgången av de
lidigare åren. Om en kraftig minskning har skett kan nedskrivningens belopp
vara slörre än det senaste årels värde av pågående arbeten. I likhet med vad
som gäller vid lagernedskrivning möter inte något hinder mot att del skaltemässiga
värdel av pågående arbeien blir lägre än noll. I sådant fall mäste den
skaltskyldige göra en särskild avsältning på balansräkningens passivsida.
Avsättningen skall återföras till beskattning påföljande år, varefter nedskrivningsmöjligheterna
får bedömas på nytt vid utgången av det året. Kravet pä avsättning i
räkenskaperna torde innebära alt denna nedskrivningsmöjlighel slår öppen bara
för sådana företag som upprättar årsbokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid redovisningen av värdel av pägäende arbeten kan den
skattskyldige utgå frän antingen samtliga nedlagda kostnader eller nedlagda
direkta koslnader. I del första fallet blir den synliga nedskrivningen högsl
summan av indirekta kostnader och 15 % av de direkta kostnaderna. Aktiveras
endasl de direkta koslnaderna begränsas den synliga nedskrivningen till högst
15 % av dessa kostnader. Valet av redovisningsmetod saknar normalt betydelse i
skattehänseende. Det bör emellertid betonas alt valet kan fä belydelse om värdel
av pägäende arbeten beräknas med stöd av supplementärregel I. Underlaget för
nedskrivningen med 15 % kommer nämligen bara i del första fallet all baseras på
de indirekta koslnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag framhållit i den allmänna motiveringen kan de
föreslagna reglerna ge upphov till omotiverade skattekrediler om
uppdragstagaren utför ett arbete för ell närstående företags räkning. Jag
syftade bl. a. pä del fallet att uppdragsgivaren, t. ex. ett byggnadsföretag,
träffar avtal med ett dolterfö-relag om att delta skall utföra vissa arbeien
lill fast pris. Dotterföretaget behöver inte inläklsredovisa mottagna
a-contoersättningar men beloppen lorde i allmänhet vara omedelbart avdragsgilla
för moderföretaget. Om moderföretaget utför sitt arbete på löpande räkning
skall detta företag å sin sida inte ta upp något värde av pågående arbeien.
A-contobetalningen, som med hänsyn lill intressegemenskapen mellan företagen
kan sakna egentlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomisk betydelse, kan därför sägns hn medfört en
omotiverad skattekre-dil för koncernen. Om däremot moderföretngel ocksä arbetar
till fnst pris utgör betnlningeii en direkt kostnnd som sknll beaktas vid
värderingen av pägäende arbeten hos moderföretaget vid besknttningsärets
utgång. Som framgått nv det föregäende har emellertid byggnads- och
nnläggningsföretng rält att skriva ned värdet av pägäende nrbeten med 15 %.
Åven i detta fnil kan en uppdelning nv ett visst byggnadsprojekt mellan tvä
närstående förelng ge upphov till en omotivernd utvidgning nv nedskrivningsulrymmet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 snk obehörign sknttekrediler knn uppkommn ocksä i nndra
nn nu nänuidn situntioner om intressegemensknp råder mellan uppdragsgivare och
upp-drngslngnre. För snmllign nu nämndn fall gäller enligt sjunde stycket alt
värdel av pågående nrbeten sknll beräknns efter vad som framstår som skäligt.
Är uppdrngsgivnren en huvudentreprenör som utför sitt uppdrag pä löpnnde
räkning bör underentreprenören i allmänhet inle ta upp värdet av det pägäende
arbetet till lägre belopp än vad som motsvarar uppburna a-conlobetalningar.
Motsvarande bör gälla även i andra situationer dä uppdragsgivaren har omedelbar
avdragsrält - men ingen aktiveringsskyldighet - för del utförda arbetet. Man
uppnår dä i huvudsak samma skattemässiga resultat som om de båda förelagen hade
utgjort en enda skatlskyldig. År uppdragsgivaren däremol en huvudentreprenör
som arbetar lill fasl pris synes del rimligl all justera värdet av pågående
arbeten hos uppdragstagaren med hänsyn endast till det ökade
nedskrivningsutrymme för uppdragsgivaren som a-conloersällningama lill
uppdragstagaren kan ge upphov lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i den allmänna motiveringen behandlal tvä
ytterligare jämkningsregler. Den ena, som har tagits in i åttonde slyckel,
innebär att som intäkt skall medräknas belopp som den skaltskyldige har
underlåtit att fakturera eller slutredovisa, om sådana ätgärder hade kunnat ske
enligt god redovisningssed och underlätenheten är av betydande omfattning. I
nionde stycket föreskrivs alt värdet av pågående arbeten får jämkas nedåt om
det värde som följer av de tidigare bestämmelserna överstiger vad som kan anses
förenligt med god redovisningssed. Den sistnämnda jämkningsregeln - som i
likhet med den första baseras på en lolalbedömning av den skallskyldiges
pågående arbeien -kominer alt lillämpas främst om den skattskyldige åtagit sig
förlustbringande uppdrag till fasl pris. Undanlagsvis - t. ex. om den
skattskyldige förskottsfakturerat i betydande omfattning - kan dock regeln vara
tillämplig även i fräga om pågående arbeten som utförs på löpande räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget (III lag om eldsvädefonder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilläinpniiigsoinrådei (1-2 H)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förordningen (1959:168) om särskilda
investeringsfonder för förlorade inventnrier och Ingertillgängnr är rätten till
nvdrng för nvsnttning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill särskild investeringsfond förbehållen skattskyldiga
som redovisar inkomst av jordbruksfastighet eller inkomst av rörelse. Förslagel
innebär nit en möjlighel lill avdragsgill fondavsättning öppnas ocksä för den
som äger en konventionellt beskattad annan fastighet. Denna utvidning av
tillämpningsområdet hänger samman med den skatteplikt som föreslagils för
försäkringsersättningar avseende sådana fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall den som enligl bokföringslagen
(1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig all upprätta
årsbokslut sätta av ett mol avdraget svarande belopp i räkenskaperna för
beskattningsåret. Den som inte är skyldig alt upprätta årsbokslut behöver
endasl redovisa eldsvädefonden pä den blankett som skall bifogas deklarationen
(jfr 11§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17' andra styckei finns en bestämmelse om handelsbolag.
Innebörden är att del avdrag som får tillgodogöras delägarna beräknas med
hänsyn till den behållna inkomst hos bolagel som vid laxeringen skall fördelas
mellan delägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §/ör5(a5fycAer anges de olika fonder lill vilka
avsättning fär göras. F. n. finns det tvä olika fonder, dels särskild
investeringsfond för förlorade inventarier, dels särskild investeringsfond för
förlorade lagertillgångar. Som nyss påpekats bör försäkringsersättningar
avseende andra än schablonbeskatlade byggnader och markanläggningar tas upp
till beskattning i förvärvskällan. Med hänsyn lill detla fär enligl förslagel
avsältning också göras till eldsvådefonder för byggnader och markanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 2 § andra stycket föreskrivs alt de vid
inkomsttaxeringen nnvändn inventarie-, byggnads-, markanläggnings- och
lagerbegreppen gäller vid tillämpning av eldsvådefondssyslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkning av avdraget (3 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. får avdrag för avsättning till särskild
investeringsfond göras då den skatlskyldige erhållit ersättning för maskiner
och andra för stadigvarande bruk avsedda inventnrier eller lagertillgångar och
ersättningen ulgätt på grund av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed
jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning. Avdragel fär
uppgå högsl till ersättningens belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första styckei i förslaget finns en motsvarande
bestämmelse. Den inkluderar dock ocksä försäkringsersättning e, d. för
byggnader och markanläggningar, som har skadats eller förstörts genom brand
eller annan olyckshändelse, I fråga om inventarier och lagertillgångar föresläs
att även ersättning på grund nv kommunalt förfogande - och inte som f. n. bara
statligt förfogande - skall medföra avdragsrält. Kommunall förfogande knn
förekommn t. ex. enligt brandlagen (1974:80).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 tredje styckei finns en särskild spärregel för
inventarier, byggnader och markanläggningar. Den tillämpas då skatlskyldig pä
grund av skadan e. d.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har medgivits högre avdrag för avskrivning än han i annat
fall varil berättigad till. Avdragel för avsättning lill eldsvädefond skall då
begränsas i motsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om byggnader tillämpas spärregeln om den
skaltskyldige har gjort utrangeringsavdrag. Avdragsutrymmet begränsas dä -
sedan hänsyn tagits till eventuellt vederlag för byggnadsmaterial o.d.- med
belopp molsvarande del skattemässiga restvärdet. Tillämpar skallskyldig
reslvärdemeloden vid avskrivning på inventarier (punkt 5 av anvisningama till
29 S KL) skall avdragel för fondavsättningen sättas ned med det belopp av
ersättningen som har minskal restvärdet. Spärregelns tillämpning vid
räkenskapsenlig avskrivning av inventarier (punkl 4 av anvisningarna till 29 §
KL) framgår av följande från prop. 1956:42 (s. 14-15) hämtade exempel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beskattningsårets ingång är inventariebeständets
bokförda värde 100 000 kr. Det sker inle nägon nyanskaffning under
beskattningsåret men ersättning erhålls med 40 000 kr. för förlorade
inventarier. Del förutsätts alt avskrivning enligl huvudregeln utnyttjas hell
och alt avskrivning enligl komplelteringsregeln fär ske med 50 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om neltometoden inte utnyttjas får avskrivning ske enligl
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:180.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvud-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komplelterings<br>
regeln</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingående bokförl värde 100 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrivning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30 000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>50 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lägsta tillåtna värde vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beskattningsårets utgång</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70 000</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50
000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnyttjas neltometoden blir lägsta tillåtna bokförda värde
på invenlariebeslåndet i den utgående balansräkningen 70% av (100 000-40 000)
= 42 000 kr. enligt huvudregeln. Effekten av neltometoden blir alltså att del
vid taxeringen godtagbara lägsta värdet på inventariebeståndel går ned med (70
000-42 000 =) 28 000 kr. Eftersom den skattskyldige enligt komplelteringsregeln
kunnat bokföra inventariebeståndel vid beskattningsårets utgång till lägst 50
000 kr., uppgår dock den verkliga fördelen av neltometoden lill endasl (50 000
-42 000 =) 8 000 kr. Den annars avdragsgilla fondavsättningen pä 40 000 kr.
skall därför sättas ned med 8 000 kr. Om den skatlskyldige inle hell utnyttjat
neltometoden ulan nöjt sig med att skriva ned inventariebeståndet till
exempelvis 45 000 kr., skall fondavsättningen sättas ned med (50 000-45 000 =)
5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fjärde stycket finns en spärregel avseende
lagerlillgångar. Spärregeln överensstämmer i huvudsak med nuvarande
bestämmelser. Sälunda föreslås i första meningen att avsällningen inte får
överstiga varulagerreservens minskning under beskattningsåret. I andra meningen
finns vidare en alternativ beräkningsregel vid prisstegring på lagret. Regeln
kan belysas av följande exempel. Ell lager består vid beskattningsårets ingång
av 100 enheter med ett åleranskaffningsvärde av 10 kr. per enhet. Lagrets värde
uppgår således till 1 OOOkr. Nedskrivning har gjorts med 45 % dvs. lill 550 kr.
Lagerreserven uppgår alltså lill 450 kr. Vid beskattningsårels utgång har
lagret pä grund av eldsvåda minskal lill 50 enheter. Under året har emellertid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en kraftig prisstegring ägl rum och återanskaffningsvärdet
per enhet vid besknttningsärets utgång är 40 kr. Lngrets värde uppgår således
till 2 000 kr. Lagret kan skrivas ned till lägst 800 kr. och lagerreserven
uppgår dä till 1 200 kr. Enligl denna beräkning hnr lagerreserven inle minskat.
Med stöd av den alternativa beräkningsregeln fär emellertid lagerreserven vid
besknttningsärets ingång beräknas fill (100 x 40- 100x40x45 % =) 2 200 kr. Om
lagret vid beskatlningsärets utgång hnr skrivits ned maximalt, dvs. med 1 200
kr., får nvdrng således göras med högst 1 000 kr. för belopp som sätts av till
eldsvädefond för lagerlillgängar. Avdraget får dock inte överstiga ersättningen
för del förlorade lagret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eldsvådefondernas ändamål (4 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsfond för förlorade inventarier får användas
för avskrivning av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
som anskaffats under beskattningsåret. Till skillnad från vad som gäller för
allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv ulgör del inget hinder
alt inventnrierna är begagnade. Investeringsfond för förlorade lagerlillgängar
får utnyttjas för nedskrivning av råvaror samt hel-och halvfabrikat med högsl
ell belopp motsvnrande koslnnderna under beskattningsåret för tillverkning
eller anskaffning av sådana tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslagel får en eldsvädefond för lagerlillgångar
användas för samma ändamål som den nuvarande investeringsfonden för förlorade
lagerlillgängar. Dock bör inget krav ställas på att tillverkningen eller
anskaffningen av lagertillgångar skall innefatta lagerökning under året.
Eldsvådefond för inventarier skall fn användas för samma ändamål som den
nuvarande investeringsfonden för förlorade inventarier. Dessutom föresläs alt
en eldsvädefond för inventarier skall fä utnyttjas för reparation och underhäll
av inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslagel fär eldsvädefond för byggnader och
eldsvädefond för markanläggningar tas i anspråk i huvudsak för samma ändamål
som i detta avseende anges i lagen om allmän investeringsfond och lagen om
allmän investeringsreserv. Däremol finns inget krav pä att tillgängen skall
vara belägen här i riket eller att byggnaden inle får användas som bostad,
lanspräktngnndel sknll dock göras i den förvärvskälla till vilken avsättningen
hänför sig (5 §). En eldsvädefond för byggnader bör vidare få användas för
inköp av en redan uppförd byggnad. Som framgår av andra stycket kan fonden
däremot inte utnyttjas för avskrivning av byggnader som ägs av den
skatlskyldige när olyckshändelsen inträffar. Förvärvar den skattskyldige en
byggnad tillsammans med den mark pä vilken den är belägen bör den del av
vederlaget som kan anses belöpa på byggnaden beräknas enligl de
proportioneringsregler som i dessa snmmnnhang gäller enligl KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett belopp som har avsatts lill eldsvädefond knn i princip
inte tns i nnspräk för nrbete som utförs eller för inventarier eller
Ingertillgängnr som levereras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>före bokslutsdagen. Likaså gäller nit en fond inte knn
utnyttjas för en byggnnd som förvnrvns eller för driftkoslnnder som hänför sig
till tiden före bokslutsdagen. En erinran om detta finns i andrastycket. En
bestämmelse av liknande slag finns i 5 S nndrn stycket lagen om nllmän
investeringsfond och i 8 S nndra stycket Ingen om allmän invesleringsreserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket innehåller ett undnnlng från föreskrifterna
i nndrn stycket. Undantaget avser det fnll dä skaltskyldig utför ny-, till-
eller ombyggnnd eller nnskaffar en ny byggnad eller markanläggning under snmmn
besknttningsär som försäkringsersättningen e. d. sknll tns upp till
besknttning. Han får då utnytljn del belopp som hnde kunnat nvsättns lill
eldsvädefond för byggnnder eller markanläggningar för avskrivning av
byggiindsnrbetet eller den nya byggnaden ellerden del av anskaffningsvärdet nv
markanläggningen som fär dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, 1 nu
nämnda fall sknll det anses som om nvsättning till eldsvädefond gjorts och nit
beloppet omedelbnrt tagits i anspråk för sill ändnmål. Med hänsyn till ntl den
planenliga avskrivningen nvskaffnts behövs en motsvarnnde regel inle för
inventarier som levereras under snmmn besknttningsär som inventnriernn
förloras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Själva ianspråktagandet av en eldsvädefond. dvs. den
bokföringsåtgärd vnrigenom fonden sä all säga försvinner ur bokföringen, sknll
göras under det beskattningsår dä byggnndsnrbelei utförts eller dä maskiner och
nndra inventarier levererats. Fär fonden ulnyltjns för löpande driftkostnader,
t.ex. underhäll av en byggnad, skall fonden tns i nnspräk under del
besknttningsär dä kostnaderna enligl god redovisningssed bort redovisas i
bokföringen. Om den skaltskyldige utför byggnads- eller mnrkanläggningsarbeie
eller fartygs-investeringar under flera på varandra följnnde besknttningsär bör
han dock av praktiska skäl ha rätt att utnyttja fonden det sista året för
samtliga under perioden ackumulerade investeringskostnader. Denna rätt bör
ocksä omfat-In byggnnds- och markinventnrier. En bestämmelse om detta finns i
fjärde stycket. En motsvnrande bestämmelse finns i 5 S femte stycket lagen om
nllmän investeringsfond. Det bör här påpekns all ianspråktagandet givetvis inte
får uppskjutas lill ell senare besknttningsär än då eldsvådefonden enligt
beslämmelserna i 9 S senasi skall las i anspråk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ianspråktagande i vi.ss förvärvskälla (5 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl försingel skall en eldsvådefond las i anspråk i den
förvärvskälla som avsättningen hänför sig till. Om det finns särskilda skäl får
dock RSV medge att en fond, som har avsatts i en viss förvärvskälla, tas i
anspråk i en annan förvärvskälla. Ett tänkbart fall av dispens är alt den
skattskyldige avser att avveckla den förvärvskälla som avsättningen avser.
Däremot bör dispens inte medges i frägn om förvärv som har karaktär av en
knpitalplncering. Vid prövningen bör hänsyn ocksä tns till kommunernas
skatteunderlag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkningar av ianspråktagande m. ni. f6-7 >i)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett innspräktagnnde nv en eldsvädefond innebär ntt den pä
bnlnnsräkning-ens passivsida redovisade fonden minskas t, ex, genom ntt
nynnsknffnde inventnrier skrivs nv mol fonden. I lagförslnget hnr
bestämmelserna om den skntlemässiga behandlingen nv ianspråktngnnde utformnts
sä ntt de i princip överensstämmer med motsvarande bestämmelser i bl, n. Ingen
om nllmän investeringsfond och lagen om nllmän investeringsreserv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsema innebär ntt om en eldsvädefond hnr tngils i
nnspräk tVir exempelvis nnskaffning av inventarier skall dessa - såvitt gäller
beräkning av värdeminskningsavdrag - anses nnsknffade för ett belopp
motsvarande skillnaden mellan del verkliga anskaffningsvärdet och det belopp
varmed fonden har utnyttjats, I likhet med vad som gäller vid ianspråktngnnde
nv t. ex, allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv innebär detta
att man även vid tillämpning av den s,k. komplelteringsregeln i punkt 4 nv
anvisningarna lill 29 S KL sknll ulgå frän anskaffningsvärdet minskat med
ianspråktaget fondbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln i 7 .■? förslaget ntt ett tidignre till
eldsvädefond nvsntt belopp skall anses hn tagits i nnspräk före sennre
nvsnttningnr fär betydelse vid bedömning när en fond skall återföras till
besknttning enligt 8 S 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återföring lill beskattning (8 ff)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förstn stycket anges de fall då en eldsvädefond sknll
återföras till beskattning. De överensstämmer i huvudsak med bestämmelserna i
den nuvarande förordningen. Vissa ändringar och tillägg har dock gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När nvdrng medges för avsättning till en eldsvädefond nr
det förutsatt ntt fonden skall tas i anspråk för de ändnmål som anges i 4 S och
i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig (5 S), Påföljden när
ianspråktagandet sker i en annan ordning än den förutsnttn nr. enligt forsla
stycket 1). ntl fonden återförs till besknttning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt/ör5C(7 57ycÄe/2). som inte hnr någon molsvnrighet i
den nu gällande förordningen, skall eldsvådefonden återföras lill besknttning
om heln eller den huvusdsakliga delen nv den nktuelln förvärvskällan har
överlåtits eller om verksamheten har upphört. Med huvudsnklig del nvses
åtminstone 70-75 % av förvärvskällan (jfr SkU 1975/76:28 s. 37 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förstastycket 3) behandlns del fallet att ett företag
genom fusion enligl 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385), 96 § 1 mom. lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78 § lagen (1955:416) om sparbanker
uppgått i ett annat företag. Eldsvådefonden skall då återföras till
beskattning, om den inle har övertagits av del överlagande förelaget enligl
bestämmelserna i femte stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av första stycket 4) framgår alt en eldsvådefond skall
återföras om det företag, som innehar fonden, fatlat beslut om att gå i
likvidation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket 5), som också saknar motsvarighet i den
nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordningen, föreskrivs ntt fonden skall återföras om den
skatlskyldige försålts i konkurs. Beloppet lorde utgöra inläkt för
konkursgäldenären vid taxeringen för del beskattningsår under vilkel beslul om
konkurs meddelats (jfr regeringsrättens dom den 24 oktober 1979 angående P.
Svenssons inkomsttaxering år 1975).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt/Ö75/rt stycket 6) sknll återföring. liksom
hittills, ske om eldsvädefonden inle har tagits i anspråk för sitt ändamål
sennst under det beskattningsår för vilkel taxering sker under tredje
inxeringsärel efler det. dä nvdrng för nvsältningen har medgivits. Om nvdrng t,
ex. medges vid 1982 ärs tnxeringoch beloppet inte las i nnspräk sennst underdel
besknttningsär. för vilket taxering skall ske är 1985. sknll återföring ske vid
sistnämnda taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med vnd som gäller för allmän investeringsfond
och allmän invesleringsreserv- men lill skillnnd mot nuvnrandc regler- bör
nägot krnv pä effektiv besknttning inte uppställas dä en eldsvädefond återförs
till beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av andra styckei framgår alt en ägnnderältsövergäng genoin
bodelning eller genom arv eller pä grund av förordnande i testamente i princip
skall behandlas på snmmn sätt som överlåtelse genom exempelvis försäljning
eller gåva. Som huvudregel gäller således ntl fonden sknll återföras till
beskattning om den nktuelln förvärvskällnn eller del nv denna tillfnller ny
ägnre genom bodelning, arv eller lestnmenle. En ovillkorlig skyldighet att
äterförn fonden knn emellertid i undnntngsfnll fä obillign konsekvenser. Sä kan
exempelvis vnrn fallet om den som hnr gjort fondnvsättningen avlidit innnn hnii
hunnit utnyttja fonden och efterlevande make eller barn avser all fortsätta den
av den avlidne bedrivna verksamheten. Det kan dä framstå som stötande alt
bodelning eller arvskifte klipper av möjlighelen alt utnyttja fonden för avsett
ändamål, t. ex. i samband med återuppförande av en nedbrunnen byggnad. RSV har
därför i dessa och liknande fnll rätt all medge dels att bodelning och skifte
inle skall utlösa återföring av fonden, dels ntt maken eller arvingarna fär
överta fonden. I sammanhanget kan erinras om att en dispensregel med samma
syfle finns i 3 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinsl. För tydlighetens skull kan slutligen påpekas alt någol
förvärv inte bör anses ha ägl rum om en make själv bedrev verksamheten rednn
före arvskiftet eller bodelningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fjärde stycket har tagils in ytterligare en
dispensregel. Enligt denna kan RSV, om det finns särskilda skäl, medge ntt en
eldsvädefond som skall återföras fill beskattning enligt första stycket 6) får
behållas i ytterligare högst tre år. För dispens bör krävas all den
skaltskyldige har svårigheter alt ta fonden i anspråk inom föreskriven lid.
Detla kan bero på yttre förhållanden, t. ex. konjunkturlägel, eller pä den
skatlskyldiges personliga förhällanden, t. ex. sjukdom. Dispens bör medges
endast om den skatlskyldige har konkreta planer på att ta fonden i anspråk inom
den förlängda liden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SärskiU tillägg (9 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier
och lagerlillgängar återförs till besknttning sknll det äterfördn beloppet
ökas med 3 % -vid likvidation, arvskifte eller fusion 2 % - för varje
taxeringsår som hnr förflutit sedan det år dä avdrag medgavs t. o. m. det är då
återföring sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det får anses angeläget att sanktionen vid äterföringen är
tillräckligt kraftig för all avhälln skntlskyldign, som inte nvser ntl företa
några ersätlningsinvesteringar, frän alt göra avsättningar lill eldsvådefond
bara för alt erhålla en sknllekredil. De nu gällande räntebeloppen, som är en
kvarleva frän lider med lägre räntenivå, får anses otillräckliga i delta
avseende. Systemet med ränteberäkning har dessutom övergivits i modernare
fondlagstiftning, t. ex, lagen om nllmän investeringsfond och Ingen om allmän
invesleringsreserv. Vid bestämmnnde nv tilläggets belopp bör också beaktas alt
kravet pä effektiv beskallning vid återföring har slopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med vad som gäller i fräga om allmän
invesleringsreserv föresläs därför i förslå styckei att återföring av en
eldsvädefond skall kombineras med ett särskilt tillägg pä 30 % av det återförda
beloppet. Det finns ingen anledning all behandla en återföring pä grund nv
likvidntion, nrvskifte eller fusion pä annat sätt än återföring nv nnnnn
nnledning, Samma tillägg sknll således utgå oberoende av anledningen lill
äterföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt andra stycket har RSV möjlighet att medge befrielse
frän det särskilda tillägget om del finns synnerliga skäl. Av kravet pä
synnerliga skäl följer all dispensprövningen bör vara restriktiv. Ett fall dä
dispens bör medges är om skatlskyldig pä grund av sjukdom eller annan
oförutsedd händelse blir tvungen att överlåta eller lägga ned sin verksnmhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överföring av fond (10 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl nuvnrandc lagstiftning knn investeringsfonder för
förlorade inventarier och lagertillgängnr inte överföras melinn företag. Genom
bestämmelserna i 10 § Ingförslnget öppnns emellertid en sädnn möjlighet.
Bestämmelserna överensstämmer med 13 S lagen om allmän investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rällen lill överföring bör inle vara ovillkorlig utnn fär
prövns i vnrje särskill fnll. Överföring bör komma i frägn endnst om det
förelag som gjort avsättningen hnr svårigheter alt la fonden i anspråk eller
för ntt undvikn ntt fonden-t. ex. pä grund av avveckling nv en rörelse-återförs
till beskattning. Vid prövningen bör hänsyn ocksä tns lill kommunernns
sknlleunderlng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser (11-13 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragraferna anges föreskrifter av huvudsakligen
administrativ natur. Taxeringsnämndens uppgiftsskyldighel lill länsstyrelsen
enligt 12 § bör kunna fullgöras genom ullagsmarkering på deklnrationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763)
om beräkning av statlig<br>
Inkomstskatt för ackumulerad inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt mitt förslag skall försäkringsersättning eller
annan ersällning för skada avseende konventionellt beskallade byggnader och
markanläggningar, som har skadats eller förstörts genom brand eller annan
olyckshändelse, göras skattepliktig. Av 3 § 2 mom. 3), 3 mom. 1) och 4 mom. 3)
framgår all reglema om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst är
tillämpliga på sådana ersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
mitt förslag skall lill intäkt av annan fastighet hänföras intäkt vid avyttring
av sådana maskiner och inventnrier, vilka i avskrivningshänseende inte hänförs
lill byggnad. Av 3 mom. 2) framgär all reglerna om särskild skatteberäkning för
ackumulerad inkomst skall fä lillämpas i fräga om inläkl som har erhållits för
sädana tillgångar i samband med avyttring nv en fastighet. Enligl fjärde
styckei av anvisningarna till 3 § sknll med nvyllring likställas förlust av
tillgäng, om försäkringsersättning eller annan ersättning för skada har utgäll
och ersättningen inte har föranlett avdrag för avsältning lill eldsvädefond. 13
mom. 3) anges att särskild skatteberäkning fär göras för intäkt, som har uppkommit
genom alt eldsvådefond har återförts lill beskattning på grund av alt hela
eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan har avvecklats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga ändringar i lagen är av redaktionell och språklig
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Förslaget till lag om ändring Hagen (1960:63) om
rätt till förlustutjämning<br>
vid taxering för inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl 1 av anvisningarna lill 2 § (2.1.2)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen har föranletts av förslaget att den planenligu
avskrivningen skall ersättas av en reslvärdeavskrivning. Enligt den föreslngna
lydelsen kommer bundenheten till yrkande i deklnrationen för förluståret all
omfatta yrkande om avdrag enligt den sist nämnda metoden. Den förenklade
avfattningen nv Ingrummel är inte avsedd ntt i övrigt medföra ändring av
området för bundenhet till yrknnde i förlustårets deklnration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:609) om
allmän investeringsfond</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med justerad årsvinst menns årsvinsten enligt fnslstnlld
balnnsräkning efter vissa justeringar, som anges i första stycket a) -f).
Enligl den nuvarande bestämmelsen i första stycket f) skall årsvinsten minskas
med belopp som har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föranleti höjning av årsvinsten på grund av övertagande av
allmän investeringsfond enligl 13 S- Även om nägon tvekan inte torde föreliggn
om nvsikten med bestämmelsen har den fält en i viss män olämplig formulering,
Jng föreslär därför ntt bestämmelsen ändras sä ntl årsvinsten skall justeras
med belopp som har föranleti ändring av årsvinsten pä grund nv överföring av
allmän investeringsfond enligt 13 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket a) har gjorts ändringar nv språklig
nntur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i första stycket c) innebär ändringnr i
förhållande till gällande rätt. Enligl förslagel skall sålunda - med
bestämmelsen i första stycket a) som förebild -en nllmän investeringsfond inle
fä tas i anspråk för arbeten pä en markanläggning, som utgör
omsättningstillgång i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\ fjärde stycket finns f. n. en hänvisning till lillgängar
som nvses i punkt 3 tredje slyckel av anvisningarna lill 22 S KL och punkl 7
andra och tredje styckena av anvisningarna lill 29 S KL snml till tillgängnr
som avses i punkl 4 tredje slyckel nv anvisningarna till 22 S KL och punkt 16
tredje och fjärde styckena nv anvisningarna till 29 § KL, Enligt mitt förslag
skall dessa tillgångar betecknas byggnadsinventarier resp. markinventarier.
Ändringen i fjärde stycket är en följd av detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om avdrag för värdeminskning av patenträtt m.
m, finns f, n, i punkt 5 av anvisningnrna till 29 S KL, Enligt mitt förslag
sknll dessn bestämmelser föras över till punkl 6 av nnvisningarnn till snmmn
pnrngrnf. Ändringen i femte styckei är en följd av detta förslaa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket f) innehåller bestämmelser om återföring
till beskattning av en allmän investeringsfond vid fusion. Enligt försinget
sknll ålerföring till beskattning även ske om företaget genom fusion enligt 78
S Ingen (1955:416) om sparbanker skall anses upplöst och fonden inle enligt
fjärde stycket hnr överlagils av del övertagande företnget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket g) anges f. n. att återföring lill beskattning
skall ske om företagel har beslutat träda i likvidation. Av förslaget framgår
att återföring även skall ske vid fall av ivängslikvidation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i första stycket h) innebär en nyhet. Enligt
förslagel sknll återföring till beskattning ske om beslul har meddelats att
förelaget sknll försättas i konkurs. Beloppet lorde utgöra intäkt för
konkursgäldenären vid taxeringen för del besknttningsär under vilket beslut om
konkurs hnr meddelats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra stycket har gjorts en ändring nv språklig natur, I
femte slyckel hnr en felskrivning rättnls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen anges de fnll då utbetalning från riksbnnken
fär ske, 1 paragrafen har intagits en bestämmelse att medlen hos riksbanken fär
betnlns ut om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs, I
sådant fnll skall den allmänna investeringsfonden enligl mitt försing till
nndrnd lydelse nv 11 S återföras till besknttning. Återföringen bör emellertid
inte utgöra nägon förutsättning för all utbetnlning sknll få göras utan del
räcker med att ett konkursbeslut hnr meddelnts. Jag anser vidare ntt medlen pä
investe-ringskonlona hos riksbanken sknll få betalas ul i konkursfallen även om
inbetalning har skett enligl äldre fondlagstiftning, dvs. enligt lagen
(1955:256) om investeringsfonder för konjunkturuljämning. En bestämmelse om
della har lagils in i övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra styckei upptas en bestämmelse om taxeringsnämndens
uppgiftsskyldighel lill länsstyrelsen. Den bör kunna fullgöras genom
ullagsmarkering pä deklarationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket anges länsstyrelsens uppgiftsskyldighel
lill arbelsmarknnds-styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I femte och .sjätte styckena upptns föreskrifler om
riksbnnkens skyldighet att underrätta arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen
om insättning och uttag av medel på konto för investering. Motsvarande regler
finns i lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:610) om
allmän investeringsreserv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket a) har gjorts ändringar av språklig
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i första stycket c) innebär ändringar i
förhällande till gällande rätt. Enligt förslaget skall sålunda - med
bestämmelsen i förstn stycket a) som förebild - en allmän invesleringsreserv
inle fä las i anspråk för arbeien pä en markanläggning, som ulgör
omsätlningslillgång i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om avdrag för värdeminskning av patenträtt m.
m. finns f. n. i punkl 5 nv nnvisningarna till 29 § KL. Enligt mill förslag
skall dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelser föras över till punkt 6 av anvisningarna lill
samma pnrngrnf. Ändringen i sjunde stycket är en följd av detla förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:575)
om avskrivning å vissa<br>
oijelagringsanläggningar, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringnrna är föranledda nv ntt reglema om
konlraktsnvskrivning numera finns i punkt 2 sjätte stycket nv nnvisningnrnn
lill 41 S KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Förslaget till lag om upphävande av förordningen
(1963:216) om extra<br>
avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått nv den nllmännn motiveringen har regeringen
hittills inle vid något tillfälle utnyttjnt sin rätt enligt 1 S förordningen
ntt medge företng, som investerar i innskiner och nndrn inventnrier, extra
förmåner i sknttehänse-ende. Enligt försingel sknll förordningen mot denna
bakgrund upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemsläller ntt lagrådets yttrande inhämlns över
försingen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i kommunnlsknttelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
eldsvådefonder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen {1951:763) om beräkning av stnllig inkomstsknti för nckumulernd
inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i Ingen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:610) om nllmän investeringsreserv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagrings-nnläggningnr, m. m..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
upphävnnde nv förordningen (J 963:216) om extrn nvskrivning och särskilt
invesleringsavdrag vid inkomsllnxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutnr i enlighel med föredragnndens
hemställnn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:231.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De rcniittcradc</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:231.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föislnsicn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fräga om komnumnlskatlelagen
(1928:370)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 28 § 2 mom., punkt 10 av nnvisningnrnn lill 22 §.
punkt 9 nv nnvisningnrnn fill 25 S snml punktemn 3 b-3 d. 6 och 10 nv
nnvisningnrna till 29 S sknll upphöra att gälln,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i punkt 4 nv nnvisningnrnn till 41 S angivna
punkt 7 nv anvisningarna till 25 S sknll bytas ut mot punkt 8 nv anvisningarna
till 25 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c/t'/5att nuvnrandc punkterna 3-8 nv anvisningama till 25
S skall betecknas punkterna 4-9. nuvarande punkt 3 nv nnvisningnrnn till 27 S
skall betecknas punkl 5 och nuvnrandc punktemn 3 n och 5 nv nnvisningnrna till
29 S skall betecknas punkterna 3 och 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels ntt 19 och 20 SS. 25 S 1 mom., 29 § 1 mom.. 41 d S.
punktemn 1 och 5 av anvisningarna till 20 §. punkterna 4 och 10 nv
nnvisningnrnn till 21 S. punktemn 1 och 3-6 nv nnvisningarna lill 22 S, punkt 4
av anvisningarnn till 24 S, punkterna 2 a och 2 b samt den nya punkt 4 av
nnvisningarna till 25 S. punkt 2 av nnvisningnrnn till 27 S. punkt 1 av
nnvisningnrna till 28 S. punkt 1. den nya punkt 3. punkt 4. den nyn punkt 6
snml punkterna 7. 11 och 16 nv nnvisningnrnn till 29 §, punkl 1 av
nnvisningnrna till 30 S. punkt 1 av nnvisningnrnn till 35 S, punktemn 2 n och 2
c nv anvisningnrnn till 36 S snml punkterna 1-3 av anvisningarna till 41 S
sknll hn nedan nngivnn lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i anvisningarna till 25 S skall införas en ny
punkl. 3. i anvisningarnn till 27 S tvä nyn punkter. 3 och 4, i nnvisningnrnn
till 29 S en ny punkt. 5. snmt i anvisningarnn till 41 S en ny punkt. 3 a. av
nedan nngivnn lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senasle lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28 S 2
mom, 1959:170</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 9 av anvisningarna
till 25 S</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt
10 av nnvisningarna till 22 S 1978:942</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1972:741</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande punkt 3 av anvisningarna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 4 av anvisningarna lill 27 S 1976:K.S</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 S
1953:404</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkl 3 b av anvisningarn,i
lill 29 S</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 5 av anvisningarna 1977:1172</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill 25 §
1968:718</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 3 c av anvisningaina
till 29 !;■</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>f</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rutvarande punkt 6 av anvisningarna 1979:169</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 S
1975:1.347</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 3d av anvisningarna
till 29 S</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkt 7 av anvisningarna 1959:170</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill 25
S 1979:1017</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 6 av anvisning;uiia
lill 29 i</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förutvarande
punkl 8 av anvisningarna 1938:368</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 25 S
1979:612</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 10 av anvisningarna
till 29 i;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1965:573</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkt 4 av anvisningarna till 41 ij</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979:612,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23ö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fi/reslagcii /\(lc/se</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I9S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'lill sknttcpliktig inkomst enligt demin Ing rnknns icke:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>\nd som vid bodelning eller eljest pn grund ngifl()i"ntt lillf;illit make eller vnd som f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rvnrvnls genoni arv. testamente, f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rdel
nv oskift bo eller gnvn:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>\ insl n icke yvkesin</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ssig
n\'yttring av l</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>s egendoin i andra fall </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>n soni nvses i 35 S 3 eller 4 mnm,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\inst"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\inst</span></a> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i svenskt lotleri eller vins! \'id
vinsldragning pn har i riket utf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rdade
preniienhiignlioner och ej heller s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>dnn
vinst i iitlniidskt lolteri eiler vid \'inst(.l]ngninu pn utkinclskn
prcmicohligntioncr. som iippgnr till hcigst 100 kr<iiior:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>eisntlning. som pn grund nv f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rsiikring j</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mlikt
Ingen (1962:381) om allmnn f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rs:ikring.
Ingen (1954:243) om yrkesskadcf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsiikring
eller Ingen (1976:380) om nrbctsskndef</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsnkring
tillfallit den f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rs</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>krade, om icke ers</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttningen
gruiidns p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rvsinkomst av 6 (MIO kronor eller
h(Sgre belopp f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>v eller utg</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ldrapenning, s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> ock sndnn ers</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttning
enligt nnnnn Ing eller s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rskild f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ifnttning. som ulg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>tt nnnorledes nn pn grunti nv sjukf</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rs</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kring, som nyss sagts, tiil n</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gon vid sjukdom eller oiycksfnli i nrbete elier
under niiiitartj</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nst-g</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ring eller i fall som n\ses i Ingen (1977:265) om stntiigt
personskndcskydd iler ingen (1977:267) om krigsskndeersnttmiig till sjcim</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>n om icke ers</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttningen
grundas pn f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rvnrvsinkomst nv 6 00(1 kronor
elier h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gre belopp f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r nr. nvensom crsnttning. vilken vid sjukdom eiler
olvcksfnil lillfnllit nnson p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gruiici av
nnnnn f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rs</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>kring, som icke tagits i snmhnnd med tj</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>nst, dock att till sknttcpliktig inkomst r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>knas ers</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttning
i form av pension eller i form av livrnntn i den nian livrnntnn iir
skattepliktig enligt 32 S 1 elier 2 mom., sn ock ers</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttning som utgnr pn grund nv trnfikf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rsnkring elier. med nednn nngivet undnnlng. nnnnn
nnsvnriglietsf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsnkring eiler pn grund nv
skndeslnndsf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r-snkring och n\'ser fruioind
inkomst nv skntlepliktiL; nntur:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>s</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>crsnttning pn grund nv nnsvnrighetsf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rsnkring enligt grunder som fnst-stnllts i
kollektivnvtnl melinn nibetsninrknadens huvudorganisationer tiil den del ers</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttningen ulgnr under de f()rsta trettio dngnriin nv
den tid den skndade iir arbctsof</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rm</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ucn och ber</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>knas
s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> ntt ers</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttningen uppg</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r insjuknan-dedngen till hcigst 30
kronor och f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>vriga dagar till h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gst 6 kronor
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r dniz:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>belopp, som till fciijd nv f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rs</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kringsfnll eller </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>terk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>p nv f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rs</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kringen
utgntt pa gniiicl ;i\' knpitnlf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsnkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ersiittniiig p</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> griiiu/ av skai/ef</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r- fnrs</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kriiigsers</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tlning e//er annan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>s</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kring,
dock ej i den ninn k</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>peskil-
ers</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttning f</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r skada p</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> egendom. iing. som skulle /lava
influtit d</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rest dock att skaitcp/ikt f</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>religger dels I f</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rs</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>krad egendom i stnllet fiirs</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lts. den m</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n ers</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttningen avser drifl-vnrit all h</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nf</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ra lill intakt av jnrd-
byggnad p</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> jonlhniksfastighcl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-Seiiiiste Ivdelse 1979:1 l.s7.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bruk.sjästigliel. nv annan fnstighet byggnad på faslighel
som avses i 24 fi<br>
eller nv rörelse eller i den män I luoiii.. Inggnad som är avsedd för<br>
ersättningen eljest motsvnrnr sådan användning i iigareiis rörelse eller<br>
sknttcpliktig intäkt eller motsvarar sådan del av värdet av iiiarknnlägg-<br>
sådaii nvdrngsgill onikostnnd, vi/ken ning som jår dras av genom år/iga<br>
är all hänfnra till någon av nänmda itirdeiiiiiiskiuiigsavdrag. dels i den<br>
förvärvskäl/or;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>man kö[")eskilling. som
skulle //(/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>influtit om den försäkrade eller skadade egeiuloiiieii i
stnllet hade sålts, hade vnrit ntt hänfrirn till intakt nv fnstighet eller nv
rörelse och dels i den mån ersnltnincen eljest motsvnrnr sknlteiiliktig intäkt
av eller avdragsgill onikostnnd för fastighet eller rörelse:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinstandel, äterbiiriiig eller premienterbetaliiine. som
utgillt på grund nv annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sndnn
sjuk- elier olycksfnllsförsnkring som tngits i snmband med tjänst, snmt
vinstandel, som utgått pn grund nv skadeförsäkring, och premieåterbetnlning pn
grund av skadeförsiikring. för vilken rätt till avtlrng för prciiiic icke
förelegnt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning jämlikt Ingen (1956:293) om ersättning nt
sniitthnrnre om icke ersättningen grundns pä förvärvsinkomst nv 6 000 kronor
eller högre belopp för nr;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, i den mån givnren enligt 20 S eller punkt 5 nv nnvisningnrnn til) 46 S
icke nr bcriitlignd till avdrag för utgivet belopp:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stipendier till studerande vid undervisningsnnstnlter
eller eljest nvseddn för mottngnrens utbildning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>studiestöd enligt 2. 3 eller 4 knp. studiestödslngeii
(1973:349). internatbi-drng. aterbetalningspliktiga studiemedel och
resekostnndsersättning enligt 6 och 7 knp, snmmn Ing snmt sädnnt särskilt
bidrag vilket enligt nv regeringen eller statlig myndighet meddelnde
beslnninielser utgär till deltngnre i nrbelsmnrknndsutbildningsnmt med dem i
frägn om sådant bidrag likstnlldn. och äger i följd härav den bidrngshernttigade
icke göra nvdrng för koslnnder som nvsetts skoln bestridns med hidrnp nv
förevnrnnde slag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nllmnnt barnbidrag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lön eller nnnnn gottgörelse. för vilken sknll erlnggns
skntt enligt ingen (1958:295) om sjömnnsskntt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontnntunderstöd. som utgives nv nrbctslöshctsnämnd med
bidrng av statsmedel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handikappersättning enligt 9 kap. Ingen om nllmnn
lörsiikring. sä ock hemsjukvärdsbidrng, som utgår nv kommunnln eller
Inndstingskomnuinnln medel till den vårdbehövantle:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koninuin;ilt bostadstillngg enligt Ingen (1962:392) om
hustrutillägg och komiiiuiinit bostntlstilliigg till fiilkpeiision;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koiiiiiiiMinlt bosindstilhigg tiil li.indiknppnde;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hostatlsbidrag som nvses i torordningen (1976:263) om
stntliga bostndsbi-i.lr;ig lill barnlnmiljer. förordningen (1976:262) (mi
stntskonimunnln bostnds-bidrag eller tovordiiingeii (1977:392) om
statskommuiVtila bostadsbidrng till vissn folk|.iensii)nnrcr m, fl,;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sädnn gottgcirelsc för utgift eller kostnnd som arbetsgivare
uppburit frän personalstiftelse ur medel, för </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\iika"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\iika</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avdr:ig icke medgivits vid
taxering, vid förstn tillfälle dylika medel finn;\s i stiftelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>yottgcirelsc som nrbeisgivare uppburit frän
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ngt nndrn medel f()r ntt läniiin
gottgörelsen än sndniin för vilka avdrag icke åtnjutits vid nvsnttning till
stiftelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompensation nv stnten för bensinskntt pä bensin som
förbruknts vid yrkesmässig :invnndnitig nv motorsåg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betrnffnncle vissn försäkringsbelopp som utgår till
Inntbruknre m, fl. gäller siirskildn bestämmelser i punkt 16 nv nnvisningnrnn
till 21 S,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(Se vidnre
nnvisningnrna,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2(1 S'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ber:ikiiingen nv inkomsten frän särskild förvnrvsknlln
skola från sanitlign ur fiirvnrvskållnn under besknttningsärct härflutnn
intnkter i peniiingnr elier penniiignrs värde (hriiitoiniäkt) nvräknns nlln
omkostnnder under besknttiiingsnret för intnkternns förvnrvnndc oeh
bibehållande. Att koncernbitlrng. som icke utgör sädnn omkostnnd. nndä sknll
nvräknns i vissn fall och inrakiins i bruttointäkt hos mottngnren framgår nv 43
S 3 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avcirng mä Icke ske för:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den sk;ittskyldiges levnndskostnader och därtill
hänföriiga utgifter, däruti inbegripet vnd sknttskyldig utgivit såsom gåvn
eller såsom periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetnlning
till person i sitt hushåll;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vnrcict a\' ;irbete. som i den skattskyldiges
förvnrvsverksnmhet utförts nv den sknttskyldige själv eller nndre mnken eller
nv den sknttskyldiges bnrn som ej fyllt 16 nr;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rnni:i ä den sknttskyldiges eget. i hnns
förvnrvsverksnmhet nedlngdn knpitnl;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenskn nllmännn skntter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>knpiinlnsbetnlniiig ä skuld:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvgirt enligt 8 knp, studiestödsingen (1973:349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvgift enligt Ingen (1972:435) om överhistnvgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste Ivdelse 1979:1146.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
/vde/se</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Färes/tigei!
/vcle/se</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvgift enligt Ingen (1976:666) om påföljder oeh
iiigrip:inclcn vid olovligt ."lyggnnde ni, m,;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp, för vilket nrbetsgivnre är nnsvnrig enligt 75
S uppbördslngcn (1953:272);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvgift enligt lagen (1976:206) om felpnrkeringsavgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överförbrukningsnvgift enligt ransoneringsingen
(1978:268);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som nr ntt hänförn lill</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>förlust, som är ntt hiinförn till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kapitalförlust m, m,</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>knpitnlförlust ni, m,. / vidare mån
än</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Se vidnre nnvisningnrnn,) .vo/7i får ske enligl 36 H.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Se vidnre nnvisninuarnn,)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2?S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 m o m .•* Frän bruttointäkten nv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 mom. Frän bruttointnkten nv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nnnnn
fnstighet mä. där ej nnnat</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nnnnn
fnstighet /i'5r. nni inte nnnat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föranledes
nv vnd nednn i 2 och 3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föranleds av vnd nednn i 2 och 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom,
stadgas, nvdrng göras för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom, sägs. nvdrng görns
för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omkostnnder.
såsom för:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omkostnnder. såsom för:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brandförsäkring, repnrntion och underhäll nv byggnnder;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vicevärd,
portvnkt. gärdsknrl. vat-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viccviird. portvakt, gårdskarl,
vnt-<br>
tenförbrukning. renhållning och be-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tenförbrukning.
renhållning och be<br>
lysning, förbrukningsnrliklar med</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lysning,
förbrukningsartiklnr o, (/,. i<br>
mera dylikt, i den män dessn kostna-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
mån dessn koslnnder kan anses<br>
der A:((/;/;(7 anses åligga fnstighetsägn-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äliggn
fnstighetsägarcn säsom så<br>
ren såsom sädnn;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dnn:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensioner, periodiska underslöd</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>pensioner, periodiska understöd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
därmed jämförliga periodiskn</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller därmed
jiimförlign periodiska</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande anställning på fastigheten; värdeminskning på cn
byggnnd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning på fnstighctsngn-ren tillhörign innskiner
och nndrn/ör</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbetnlningnr
på grund av förutvn-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbetnlniiignr pn grund nv förutva-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande anställning <; fastigheten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning, 50771 byggnnd är underkastad:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av
fnstighets-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ägnren
tillhörign mnskiner och nndrn stadigvarande bruk avsedda inventn-<br>
inventnrier, som liöra till fastighe- rier. som/lör till fnstigheten. e//cr. /<br>
ten;</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fall som anges i punkt 3 av
anvisning-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arna lill 29 a. utgifter för anskaffande<br>
av tillgången:<br>
räntn (7 lånat, i fastigheten nedlngt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ränta/;(/ lännt. i fnstigheten ned-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>knpitnl snml lomlrnttsnvgnld eller Ingl kapital snmt
tomtvättsnvgnid<br>
liknnnde nvgnid:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller liknnnde avgnld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anskaffning och Insättiiiiig av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-• Senaste Ivdelse 1979:1017.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>240</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana iilrustiuiigsdetaljer i skyddsrum, vilka endast
hava värde nr civil försvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och
karmar jör dessa, inre hegriiiisiiiiigsviigi;ai för gasjång vid ingångar och
reservutgängar. Iitfirenare och titlliöraiide fördelningsledningar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
Ivdelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>29 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom , rinn briittointnkten nv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 mom , Frnii hriittointäkteii nv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rörelse må nvdrng gcirns för nllt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rörelse får nvdrng giiras hir nllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som äratt nnse som driftkostnad. Hit</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>som ni' ;itt niisc som driflkostiind. I lit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räkiins. blnnd nmint:</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>råkiins. bland nniint:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hyra för nnnnn tillhiirig fnstighet eller del ilnrnv. som
niivniils i rcirelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnnti för nnsknffiiing nv rånm-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kostii:id fiir aiisknffiiing av rnnm-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nen och vnror till förädling, torbruk-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nen och vnror tili loriitlliiig. förbriik-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningeller försäljning i rörclseii;.vAY7/-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning eller försäljning i rcirelsen:
och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(•///(/c-därvadsälundn föriidlnts eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skall ~ diir vad siiliiiKln har fii|-;idlnts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eljest kommit till nnvändning ut-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>eller eljest kommit till nnväiulniiig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gjorts av produkter eller räaninen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>/ir/r utgjorts nv proiliikter eller ränm-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=68>
<tr>
<td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skyldige
liar ngts eller brukats, eller från nnnnn av honom idkati riirelse. som är
ntl nnse soni särskild för-vnrvskälln - viirdet nv snmmn pro-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från fastiuhet, som av den sknttskvl-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nen frnn fastiehet. som av den skntt-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dige ngts eller bruknts. eller från nnnnn av honom idknd
rörelse, som är ntt anse som särskild förvärvsknlla - värdet nv snmmn produkter
eller</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=121>
<tr>
<td valign=top align=left height=121 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vnrmed
de redovisns5(7.?o»i intiikt nv fastigheten eller nv den siirskildn
förvärvskällnn, snmt-där moilerbo-Ing eller övertagande förening över-ingit
dessn råämnen eller vnror frän dotterbolng eller överlåtande förening vid
sädnn fusion som i 28 S 3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rnnmnen upptagas till det belopp. dukter eller
rååmncn 7((5 ((/7/Mill det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belopp, varmed de redovisas som intäkt nv fnstigheten
eller nv den siirskildn förviirvskiillnn. samt - diir moderbolag eller
övertagande törc-ning /uir inertngit dessn råiimnen eller varor frän
dotterbolag eller övcrlåtnnde förening vid sådnn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mom. jörsta eller andra stycket avses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fusion som nvses i 28 S 3 mom. -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- värdet av snmmn råämnen eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viirdet nv snmmn råiinincii
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>varor upptagas till belopp, motsva-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>vnror fd.v «/)/7 till belopp, motsvaran-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande det hos dotterbolnget eller den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de det hos (.lotterbolaget eller
den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övcrlåtnnde föreningen i beskntt-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>överlåtniule förcniniicn i beskntt-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste Ivdelse 1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsavseende gällande viirdet (5 des- ningsavseende
gnllaiide viirdet av<br>
sa tillgängnr vid fusionstillfiillet;</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dessn
tillgiingnr vid fusionstillfiillet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvlöningnr. pensioner, periodiskn understöd eller därmed
jiimfiirlign periodiskn utbetnlningnr och nndra kostnnder för personnl. som nr
eller vnrit nnstnlld i rörelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnnd för reparation och under-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kostnnd tor repnrntion och under-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>häll nv lill driften hörande byggiin- hiill nv till
driften iKJrniulc byggnn<br>
der, 77/r(V7//;//it;c(7, maskiner, inventn- der. luarkaiiläggiiiiigar. mnskiner<br>
rier och dvlikt:</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och andra för stadigvarande bruk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avsedda inveiitancr o. il:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning geiin/u slitning.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viirdeininskninu på rörelscägaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utrangeringdlereljestav rördseidka- tillhörign m;iskincr
och nndrn jör ren tillhörign mnskiner och nndrn stadigvarande bruk avsedda
inventw-invf ntnrier eller, om dylik tillgång är rier eller. //((// som anges i
punkt 3 av iiiuicrkaslad hastig förbrukning. anvisningarna, utgifter fiir
aiiskaj-kosinad för anskaffning nv tillgång- fande ,\\ tillgiingen; cn;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning ri palentriitt och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>vin-deminskning/jd patentriitt och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nnnnn liknnnde rättighet;</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nnnnn liknnnde riittighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vnrdeminskning geiioni s/iiiiiiig</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>viirtlcmiiiskning på en bvggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oc/i därmed jämförlig orsak, som som iir nvsccld för
nnviincining i<br>
byggnad, vilken är ;ivsedd för ägarens rörelse, eller, i f dl som anges<br>
användning i ågnrens rcirelse. är i punkt 7 av anvisningarna, ulgifler<br>
underkastad:</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för anskaffande av byggnaden:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdeminskning å rnnrknnliigg-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>värdeminskning på en ninrkan-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning. nvsedd för anviindning i ägn- liiggning. 5077; dr
nvsedd för nnviind-<br>
rens rörelse;</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning i iignrens rörelse. (V/cr. i
fall som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anges i punkl 16 a\- anvisningarna, utgifter jör
anskaffande av anläggningen;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viirdeminskning (( nntiirtillgängnr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>viirdeminskiiiiig på naturtillgäng-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>säsom gruvor, stenbrott och dylikt ar. säsom gruvor,
stenbrott o. (/.<br>
genom deras tillgodogörande;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom
deras tillgodogörande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riintn (V lännt knpitnl. som nedlngls</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riint;i på lånat knpitnl. soin har</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i rörelsen, så ock ä gäld. som den iiedlngts i rörelsen,
rc/i/;« giikl. som<br>
sknttskyldige ådragit sig för sin den sknttskyldige har ådragit sig för<br>
utbildning för rörelsen;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sin utbildning för rörelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som
varit nödigt för utövande nv vetensknplig, litteriir. konstniirlig eller
diirmed jiimförlig verksnmhet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>specielln för rörelsen utgående skntter eller nvgifter
till det nllmiiniin;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som uppstått i rörelsen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>förlust, som/7(7r uppstått i rörelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och ej är ntl hänförn till kapitnlför- och inte år att
hänföra till knpitnlför<br>
lust;</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lust eller är av sädan nntur som
avses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i punkt 3 sjätte stycket nv anvisningnrnn till 41 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förlust, som uppstått i rörelsen och ej är nv sädnn natur
som avses i punkt 3 andra stycket nv nnvisningnrna till 41 S;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnad för anskaffning och insättning av sådana
uirustningsdeialjer i skyddsrum, vilka endast hava värde ur
civilförsvarssynpiinkt. såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa.
Inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservutgängar,
luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skaltskyldig tillgodoräknat sig<br>
avdrag för värdeminskning å till<br>
gång, skall avdragel anses i beskatt<br>
ningsavseende åtnjutet i den mån det<br>
medfört att den taxerade inkomsten<br>
beräknats lill lägre belopp än eljest<br>
skolat ske eller ock medfört ökning<br>
av förlustbelopp som må utnyttjas för<br>
avdrag enligt de särskilda bestämmel<br>
serna om räll till förlusluljämning.<br>
Tillgångens</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anskaffningsvärde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskat med åtnjutna värdenunsk-ningsavdrag ulgör
tillgångens i beskattningsavseende oavskrivna värde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 dS"<br>
Vid beräkning nv inkomst nv jord-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
beräkning nv inkomst nv jord-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bruksfnstighet och rörelse medges bruksfnstighet och annan
rörelse än avdrag för belopp som i räkenska- penning- och försäkringsrörelse
pernn hnr avsntts till resultntutjäm- medges nvdrng för belopp som i ningsfond.
Avdraget får uppgå till räkensknpernn hnr nvsntts till resul-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>''Senaste Ivdelse 1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=68>
<tr>
<td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högst
7/7/'o procent nvsummnn nv de</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tntutjämningsfond. Avdraget
får</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belopp
som den sknttskyldige under</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgå
till högst 20 procent nv sum-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besknttningsnret
hnr erlngt som lön</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mnn nv de belopp som den
skattskyl-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
nrbetstngnre hos honom i för-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dige
under besknttningsåret hnr</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värvsknllnn
(lönekoslnnd). I frågn om sknttskyldig. som nr fysisk person, får nvdrngel
uppgå till högst summan nv tjugo proceni nv lönekostnaden och femlon proceni
av den vid tnxeringen till statlig inkomstsknti beräknade inkomsten av
förvärvskällnn efter avdrag för den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>erlngt som
lön till nrbetstngnre hos honom i förviirvsknlinn (lönekost-nnd). I frågn om
sknttskyldig. som är fysisk person, fär nvdrngel uppgå lill högst summan av 20
proceni av lönekostnnden och 15 procent av den vid tnxeringen till stnllig inkomstsknti
bernknnde inkomsten av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lönebnserade
men före nvdrng för den inkomstbnsernde fondnvsättningen och - i
förekommande fall -före nvdrng för nvsättning fill allmän
investeringsreserv enligt Ingen</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lönebnsernde men före nvdrng för förvärvskiilinn efter
nvdrng för den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den inkomstbnsernde fondnvsättningen och - i förekommnnde
fnll -före nvdrng för avsättning till allmän investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän investerings-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>snmt
före schnblonnvdrng för egen-nvgifler.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reserv och före uppskov enligl Ingen (1979:610) om
allmnn investerings-(1979:611) om upphovsmnnnnkonto reserv och före uppskov
enligt Ingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1979:611) om upphovsmnnnakonlo samt före schablonavdrag
för egenavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avsättning lill resullatutjämningsfond medges
inte i fråga om förvärvskälla vari ingår lager av värdepapper, fastigheter
eller liknande tillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med lön nvses sädnna ersättningnr i penningar som nnges i
19 knp. 1 S nndra stycket Ingen (1962:381) om nllmän försäkring, Hiinsyn sknll
dock inte tns till lön till nrbetstngnre för vilken nvgiftsskyldighet enligt
fjärde stycket förstn meningen nämndn pnrngrnf inte föreligger och inte heller
till ersättning till nrbetstngnre. som varit bosatt utomlands och utfört nrbete
utom riket, sävidn ersättningen nvsetl nrbete som utförts för nnnnns räkning
utnn ati nnställning förelegnt (jfr 19 knp. 1 S fjärde styckei andrn meningen
nämndn Ing),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
hnndelsbolng och dödsbo, som i besknttningshiinseende behnndlns som
hnndelsbolng. beräknns avdrag för avsättning till resultntut-jämningsfond för
bolnget respektive dödsboet. Ägs andel i hnndelsbolng eller i dödsbo, som i
hesknttningshänscende behnndlns som hnndelsbolng. nv annan än här i riket
bosatt fysisk person, fär avdrag för nvsättning inte beräknns pä grundvnl nv
bolagets eller dödsboets inkomster.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag fcir nvsiittniiig till resultntutjiiniiiingsfond
sknll återföras till besknttning niistföljniulebesknttningsnr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 2 tionde och elfte styck-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Av punkt 2 tionde oeh elfie styck-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enn nv nnvisningnrna till 41 S frnni- enn samt punkt 3
tredje stycket nv<br>
gär ntt nvsiiitning till resiiltntutjiim- nnvisningnrnn till 41 S frnmgnr ntt<br>
ningsfond knn medföra att riitten till nvsiittniiig till resultntutjiimnings-<br>
Ingernedskrivning begriinsns.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fond
knn medtorn ntt riitten till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lacemcdskrivning beeriinsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Anvisningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 20 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Till sknttskvldigs levnadskostnader, för </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\ilkn"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\ilkn</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nvdrng enligt cleiinn pnrngrnf ej
metlges. riiknns biniul nnnnt premier fiir egiin personlien försiikringnroch
nvgifter till kassor. IVireningnrocli nndrn snmmnnslutningnr. i vilkn den
sknttskyldige iir medlem, Avdrng får dock gcirns tor sådniin premieroch
nvgifter i den oinfattiiiiigsom anges i 25 S I mom,.33 Socli46 S2 mom, snmt
punkt 2 nv nnvisningnrnn till 22 S. punkt 9 nv niivisiiingnrnn till 29 S och
punkt 6 nv nnvisningnrnn till 33 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter för representntion och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter fiir represciitntion och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liknnnde ändnmål äro ntt hånförn till liknnnde iindnmnl är
ntt hånförn till<br>
omkostnnder i förviirvskiilln endnst omkostnnder i förviirvskiilln endnst<br>
om de hava omedelbnrt sninbnnd om de/ir/r omedelbnrt snmhnnd med<br>
med verksnmheten. såsom da frågn verksnrnlieten. säsom dä frngn ute-<br>
uteslutaiide ar om att inleda eller slutnnde iir om ntt inledn eller bibc-<br>
bibehälln nffiirsförbindclser och lik- linlln nffiirsförbindclseroch liknnnde<br>
nnnde eller dä utgifternn avse jubi- eller dä utgifternn (7r5cr jubileum för<br>
leum ftir företaget, invigning nv toretnget. invigning nv mera bety-<br>
mern betvdniide nnliiggniiig för dnndc nnliiggning for verksnmheten.<br>
verksnniheten. stnpelnvlopning eller stnpelnvkipning eller jnmförlign<br>
jiimförlign händelser eller dä ulgif- hniidelser eller dn utgifterna är att<br>
ternn äro ntt hiinförn till personnl- hiinftirn till personnlvård. Avdrng<br>
vård. Avdrng må i det enskilda fnilet medges i det cnskikin fallet inle med<br>
icke åtnjutas med större belopp än större belopp än som knn anses<br>
som knn nnses skiiligt.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skähgt och inte i något fall för utgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för spriidrvcker oc/i vin.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.' Angående vad som är all hän-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5. T///knpitnlförlust räknas
föriusl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föra till kapitalförlust i rörelse häiivl- som inte har
saiiibaiul med någon sas lill punkt 10 av anvisningarna till förvärvskälla samt
förlust som visser-29 . Vad där stailgais angående ligen har
sådant sainhand men inle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:187.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Senaste lydelse 1979:11.7. •VSenaste Ivdelse
1951:324.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>245</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>sådan förlust i rörelse skall äga motsvarande tillämpning
även för andra förvärvskäUor.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kan anses normal f()r förvärvskällan i fråga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Till kiipilalförlust räknas dock inle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>a) geiioin brand, annan r)lyckshän-<br>
delse eller brotts/ig /tand/ing iipp-<br>
koiniiieii skada. f()rslöre/se c//er jör-<br>
/iisl. i den mån köpeskilling som<br>
skulle ha influtit om den skadade eller<br>
förlorade egeniloinen i stället hade<br>
sålts hade utgjort inläkl i förvärvskäl<br>
lan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>b) genoin brand eller 'annan<br>
olyckshändelse uppkoiniuen skada<br>
på eller förslördse av bvggnad eller<br>
av sådan del av nnirkaiiläggniiig för<br>
vilken värdeminskningsavdrag kan<br>
komma i fråga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>c) förlust på låiiefordriiigar. aktier,<br>
andelar eller liknande tillgångar, om<br>
innehavet betingas av nårings\'erk-<br>
samhet som bedrivs av den skaltskyl<br>
dige cl/cr annan, soin med /läiisvn till<br>
äganderättsjör/iål/anden eller orgiiiti-<br>
saloriska förhållanden kun anses stå<br>
(len skattskyldige nära.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>(I) </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>förlust på horgensförbindelse. Din denna betingas av
nåringsverk-sainhet som hedrivs av den skattskvldige eller annan, som ined
liäiisvii ti// ägn lul eräl! sförli å//iiiuleii e//er organisatoriska
förhållanden kan anses stå ilen skattskyldige nära.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>c) utgifter för projektering av byggnader och
iitarkanläggningar. avsedda för stadigvarande bruk ijordbruk, skogsbruk eller
rörelse, även om byggnads- eller anläggningsarbetet inle genomförs.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 21 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,'' Till intäkt nv jordbruk</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4. Till intiikt nv jordbruk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med binäringnr hänföres intäkt med b i n ä r i n g n r
liäiijörs intäkt genom nvyllring nv djur, nndra vnror genom nvyltring nv djur
och nndrn eller produkter c//erf7i'77;fl5Ä'/7;('roc/; vnror eller produkter.
Vidare liän-andra inventarier, avsedda för siadig- förs hit intäkt genom nnnnn
inkomst-varande bruk, eller av tUlgångar som givnnde användning av jordbrukets
är likställda därmed vid beräkning av eller dess binäringars alster,
inventn-värdeininskningsavdrag. Likaledes rier eller nrbetspeisonnl, såsom
hänföres hit intäkt genom annan körslor. uthyming nv drngare.
inn-inkomslgivnnde användning nv jord- skiner o. d. V{\\ hänförs även \ärdebrukets eller dess binäringnrs nlster, nv vnd den skattskyldige direkt har
inventnrier eller nrbetspersonnl, sä- tillgodogjort sig nv jordbrukets eller
som körslor. uthyrning nv drngare, dess biniiringnrs nvknstning för sin.
maskiner och dylikt. Hit hänföres sin familjs eller nnnnn hushällsnied-även
värdet nv vad skaltskyldig lems räkning eller för avlöning eller direkt
tillgodogjort sig nv jordbru- liknande vederlng ät personnl. som kels eller
dess binäringnrs avknsl- inle har tillhört den sknttskyldiges ning för sin, sin
fnmiljs eller nnnnn hushåll, eller för förädling eiler för-hushällsmedlems
räkning eller för brukning i rörelse, som/;f;r drivits nv nvlöning eller
liknnnde vederlag ät den sknttskyldige. eller för utgcirnn-personal, som/cA-c
tillhört den sknll- de nv undnntngsförmäner eller nn-skyldiges hushåll, eller
för förädling nan förpliktelse som liar nlegnt den eller förbrukning i rörelse,
som dri- sknttskyldige i förhållande till någon vits av den sknttskyldige.
eller för som inle har tillhört hnns hushåll, utgörande av undnntngsförmäner eller
annan förpliktelse som ålegat den skallskyldige i förhällnnde lill nägon som
icke tillhört hans hushåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdel av sådan ny-, till-.eller ombyggnad eller annan
därmed jämförlig förbättring som avses i punkt 6 andrn stycket av anvisningarnn
till 22 § och som bekostats av arrendator eller annan nytljanderätlshnvare
ulgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren för beskattningsår dä
nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphört, om förbättringen ulförts
under tid varunder jordägaren innehaft fastigheten. Intäkten beräknns pn
grundvnl nv tillgängens värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande
lill den del tillgången bekostnts av nyttjanderätlshnvaren. Hnr
nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av jordägaren för förbättringen,
utgör ersättningen intäkt av jordbruksfastighet för nyttjanderättshavnren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan gottgörelse för utgift eller kostnnd. som
nrbetsgivnre uppburit frän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste Ivdelse 1972:741.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensions-eller personnlstiftelse. riiknns som intiikt
nvjordbruksfnstighet. iini nvdrng för nvsiittniiig till stiftelsen medgivits
vid beriikning nv nettointåkt nv jordbruksfnstighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Retlovisar nrbetsgivnre enligt Ingen om tryggnnde av
peiisionsiitfiistelse m, m, i sin bnlnnsräkning en post Avsntt till pensioner,
ågn 28 S 1 mom, sjiitte-nionde styckena motsvnrande tilliimpning i frngn om
jordbruksfnstighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.'" Ersättning på grund a\' skade-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. 77// intäkt av
jordbruksfaslig-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäkring
skall anses såsom intäkt av het räknas vad som Inflyter vid
avyti-jordhruksjaslighet. i den mån köpe- ring av maskiner ocli andra för
sta-skilling. som skulle hava influtit digvarande bruk avsedda
inventarier därest försäkrad egendoin i slii//et e//er in' l///gåiigar som
är /ikslä//d(i förså/ts, varit att iiäiiföra til/ intäkt av med dessa vid
beräkning av värde-jordbruksjäsligliet eller i den mån
ininskiiiitgsavdrag. ersällningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt
eller iiinlsvarar sådan a\ilragsglll omkostnad, vilken är att hänföra till
nämnda förvärvskälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>till 22 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1," Till driftkoslnnder hiiiiförs lön eller liknande
vederlag liksom underhåll åt personnl. som nnvänts för jordbruket eller dess
biniiringnr: undantagsförmaner. pensioner, periodiskn iitbeinlningnr pn grund
nv förutvarande nnstållning på fiistigheten; nrrendeavgift; avgiild. som hänför
sig lill fnstigheten; råntn pä lånnl knpitnl som nedlngls i fnstigheten eller
nnviints för dess drift: kostnader för inköp nv djur. utsäde, foder,
gödselmedel och dylikt; kostnader för repnrntion och underhåll nv driftbygg-nnder.
mnrknnliiggningnr och inventnrier; kostnnder för nnlnggning nv ny skog:
kostnader för vård och underhåll nv skog. såsom förvnltning. bevnkning. viig-
och bvggnndsunderhåll. skvddsdikning. skogsindelning 111, m,. snmt vid
skogsavverkning kostnnder för virkets huggning, tillredning, utdrivning.
flottning m. m,; kostnnder för lörsiikring nv personnl. byggnnder. skog.
griidn. djur. förråd och inventnrier som inte iir nit hiinförn till personlig
lösegendom, m, ni, Sknll ersällning för avyttrade skogsprotlukter behnndlns som
engnngsersiittning på grund nv nllfinmtidsiipplåtelse (jfr punkt 4 tredje
stycket av nnvisningnrnn till 35 S). år kostnndcrnn för nvverkningeii åndn ntt
nnse som driftkoslnnder i skogsbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till repnrntion och underhåll hiinförs vid tillämpning nv
förstn stycket kostnnder för säclnnn iindringsnrbeten pä ekonomibvggnnd som
norninlt knn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I" Senaste lydelse 1972:741, 'I Senaste Ivdelse
1979:.S00.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>päriiknns i jordbruksdrift, säsom upptngnnde av nvn
fönster- eller dörriipp-ningar snml flyttning av inncrviiggar eller inredning i
snmbniid med omdisponering nv ekonomibyggnad, exempelvis i snmband med
omläggning av driften frän en nnimnlieproduktion till en nnnnn, Ätgiird som
inncbiir en väsentlig ändring nv byggnnden. såsom niir ett djurstall byggs om
för ntt i stiillet nnviindns för helt nnnnt iindamål. hiinförs dock inte till
repnrntion och underhäll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som driftkostnad skall anses även anskaffning och
insättning av sådana iilrusliiiiigsdelaljer i sk vddsriim sam har varde endasl
från civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för
dessa, inre hegränsiilngs\'äggar för gasjång vid ingångar och reservutgåiigar.
luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad för inköp och plnntering</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter för inkiip och plnntering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nv träd och buskar för yrkesmiissig nv träd och husknr
ftir yrkesmiissig<br>
frukt- eller bårodling fär efter den frukt- eller biirodling fär efter den<br>
sknttskyldiges eget vnl drns nv sknttskyldiges eget vnl drns av<br>
nntingen i sin helhet för det år nntingen i sin helhet det år då<br>
kostnaden uppkonunit eller enligt inköpet eller planteringen har ägl<br>
nvskrivningsplnn. Vid planenlig av- rum eller genom årliga värdeininsk-<br>
skriviting fördelas kostnaderna på ett ningsavdrag. Värdeininskningsav-<br>
anial år i följd så all de i sin liclhet kan draget beräknas enligt
nvskrivnings-<br>
dras av under den tidrymd odlingen pinn till viss proceni för år räknat av<br>
beräknns vnrn ekonomiskt anviind- odlingens anskaffiiingsvärde. Beräk-<br>
bnr, Föreskrifternn i punkt 4 sjiitte ningen görs från den tidpunkt då<br>
stycket sknll tillämpns.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>odlingen har färdigställts. Procent-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>satsen
för värdeminskningsavdrag bestäms efter den tid odlingen beräknns vnrn
ekonomiskt nnvnndbnr, Föreskrifternn i punkt 4 sjätte och .sjunde styckena
sknll tillämpns. Värdet nv fnstighetens egnn produkter, som nnvänds för
fnstighetens forlsnttn drift, får forns nv som driftkostnad men sknll dä
snintidigt tns upp som intäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrng för nvsiittning till pensions- eller
personnlstiftelse och kostnnd för pensionsförsäkring fär ske enligt
bestiimmelsernn om rörelse i punkt 2 nv nnvisningarna lill 29 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisar nrbetsgivnre enligt lagen (1967:531) om
tryggnnde nv pensions-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utfästelse m, m, i sin bnlnnsräkning en post Avsntt till
pensioner, åger punkt 2 nv nnvisningnrna till 29 S motsvnrande tilliimpning i
frngn om jordbruksfnstighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sknllskyldigs bnrn. som fyllt 16 nr,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Sknttskyitligs bnrn. som hnr fyllt</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=103>
<tr>
<td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
driftkostnad. För lön och underhäll till sknttskyldigs bnrn, som ej fyllt 16
är. fär nvdrng inte görns. Lönen och underhållet sknll då inte heller tns upp
som inkomst för bnrnel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxeras självt för den inkomst nv 16 år, taxeras självt
ftir den inkomst arbete pä fastigheten som bnrnel knn nv nrbete pä fnstigheten.
som barnet hn hnfl i form av pengnr. nnturnför- knn ha haft i form nv pengar,
iinturn-måner eller nnnnt. dock högst för förmåner eller nnnnt. dock högst för
vad som motsvnrnr innrknndsmäs- vnd som motsvnrnr mnrknndsmns-sigt vederlng för
bnrnets nrbetsin- sigt vederlng för bnrncls nrbetsin-snts. Motsvarande belopp
fär drns nv snls. Den skattskyldiges kostnad fär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med motsvarande hcgränsiiiiig drns nv som driftkostnnd.
För lön och underhåll till skattskyldigs bnrn. som inte har fyllt 16 år. får
avdrag inte görns. Lönen och underhållet sknll då inte heller tns upp som
inkomst för bnrnel. Punkt 18 av anvisningarna till 29 S äger motsvnrande
tillämpning belräffnnde inkomst nv jordbruksfnstighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,12 Kostnad för nnsknffnnde nv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3, Utgifter för nnsknffnnde nv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>byggnad,
som är belägen pä fnstighe- driflbyggnad som år beliigen på fns-<br>
ten och som är avsedd att användas ligheten. däri inbegripet för driften<br>
för driften i förvärvskällan, därunder behövliga bostadsbyggnader, dras nv<br>
inbegripet behövlig bostadsbyggnad. genom ärliga vnrdeminskningsnv-<br>
(7rfl?e5 av genom ärlign värdeminsk- drng. Avdraget beräknas enligt av-<br>
ningsavdrng. För tillfällig byggnnd, skrivningsplan till viss procent för år<br>
som är avsedd att användns endnst räknat av byggnadens anskajfnings-<br>
elt fåtnl är. fär dock anskaffnings- värde. Beräkningen görs från den<br>
kostnaden i sin helhet dragas .w för tidpunkt då byggnaden har färdig<br>
del är dä byggnaden anskaffades,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stä//is.
I fräga om en byggnnd. som är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvsedd ntt nnvnndns endast ett fätal<br>
är. fär dock anskaffningsutgifterna i<br>
sin helhet dras nv det är dä byggna<br>
den ansknffndes.<br>
Som för driften behövlig bostads-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
för driften behövlig bostads-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad anses dels byggnnd, som är byggnad anses dels
byggnnd. som är upplåten till personnl (personnlbo- upplåten till personnl
(personnlbo-stnd). dels ock ägnres eller bruknres stnd). dels ock ngnres eller
bruknres bosladshyggnnd. i den män byggnn- bostadsbyggnnd. i den män byggnnden
ej representerar ett större värde den inte representerar ett större</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I-Senaste Ivdelse 1975:259.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än som behövs ftir jordbruk eller skogsbruk av motsvnrnnde
storlek. Avdrag får sålunda nvse endnst sn stor del av värdeminskningen som knn
nnses belöpn pä behövlig bostndsbyggiind. Med ekonomi-byggnnd nvses nnnnn
driftbyggnnd än bostadsbyggnad,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I byggnnds
anskafftilngskosiiiad inräknns ej kostnaden för sädnnn delnr och tillbehör som
äro särskilt avsedda att direkt tjänn byggnndens användning i driften. I
enlighel härmed inräknas ej i anskaffningskostnad för ekonomibyggnad kostnad
för sådan tillgång som bås, box eller spilla, bäsnvskiljnre. foderbord. fodergrind,
valtenkopp, spnltgolv. utrustning för skrap- och svämulgödsling med
tillhörande urinbrunn eller gödselbehällnre. gödselstad, mjölk-ningsnnläggning.
kylbnssäng, pump. sädnn ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är
avsedd för driften eller fliikt eller ventilntions-nnordning. / byggnads
anskaffningskostnad Inräknas ej heller kostnaden för sådan tillgång som silo-
eller torkanläggning, fnst transportör, hiss eller liknnnde. Däremot inräknns
i anskaffningskostnaden för byggnad kostnaden för sådan anordning som är
nödvändig för byggnndens allmännn nnvändning. säsom ledning för vatten,
nvlopp. elektrisk ström eller gns och nnnnn liknnnde anordning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värde iin som behövs för jordbruk eller skogsbruk av
motsvnrande storlek, Avdrng fnr snlundn avse endnst sä stor del nv
viirdeminskningen som knn nnses belöpn pn behövlig bostndsbyggnnd. Med
ekonomi-byggnnd nvses nnnnn driftbyggnnd än bostndsbvggnnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en bvggnnds anskaffningsvärde inriiknns inte ulgifler
för sndniin delnr och tillbehör, som är nvseddn ntt direkt tjäna byggnndens
användning i driften (byggnadsinventarier). 1 enlighet härmed räknas som
bygg-nadslnveiilarier sådana tillgångar som bås. box eller spiltn. bäsnvskiljnre.
foderbord. ftidergrind. vattenkopp, spnltgolv. utrustning för skrnp- och
svämulgödsling med tillhörande uriiibrunn eller gödselbehållare, gödselstad,
mjölkningsnn-Inggning. kvibassiing. pump. sädnn ledning för elektrisk ström,
vntten eller nvlopp som är nvsedd för driften eller flåkt eller
ventilntionsnn-ordning. Som byggnadsinventarier räknas också sådana tillgångar
som silo- eller torknnlnggning, fnst transportör, hiss eller liknnnde. Däremot
inräknns i anskaffningsvärdet för en byggnnd utgifter för sådana aiiord-niitgar
som iir nödvändiga för bvgg-nndens nllmiinnn nnvändning. såsom ledning för
vatten, nvlopp. elektrisk ström eller gns och nnnnn liknnnde nnordning,
Aiiskaffiiingsvärdel för cn ledning som år avsedd för såväl cn byggnads
användning i driften som byggnadens allmänna lutvändning fördelas mellan b vggiiadsin
ventarier och byggnaden i förhållande lill hur slor del av ledningen som
tjänar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frägn om tillgång för vilken anskaffningskostnad enligt
iredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnaden tillämpas i
slällel föreskrifterna enligt punkt 5 0/77 värdeminskningsavdrag ftir mnskiner
och inventnrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 4 Iredje stycket frnmgär ntt vissa ledningnr,
507;i höra lill marken, hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag
för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligl avskrivningsplan till viss
procent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads anskaffningskoslnad
beräknas enligl följande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr byggnnd uppförts under tid varunder ägaren innehaft
fiisligheien. är byggnadens anskaffningskostnad ägarens kostnader för
uppförande nv byggnnden. Till anskaffningskostnaden hänföres även kostnad för
till-eller ombyggnad samt värde nv byggnad som enligt punkt 4 andrn stycket nv
anvisningarnn lill 21 S ulgör intäkt nv jordbruksfastighet för jordägaren. Har
bebyggd fastighet förvärvats genoin köp. byte eller därmed jämförligt fång,
skall pn särskilda byggnnder eller byggnnds-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>driften respektive byggnadens allmänna användning.
Ledningen ska// dock i sin helhet liänjöras lill byggnadsinventarier om
ulgifterna for ledningen tdl iiiiiist tre fjärdedelar kan anses liänförliga
till driften. Om iilgiflcnia för ledningen lill minsl tre fjärdedelar kan anses
hänföriiga lill byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helliel
liiinjöras tt// byggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 frägn om
byggnadsinventarier tilliinipns de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för
innskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventnrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 4 tredje stycket frnmgär ntt utgifter för vissn
lill marken hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för (7/ byggnnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr en byggnnd uppförts av den skattskvldige. är
byggnndens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande nv
byggnnden. Till anskaffningsvärdet liänfnrs även ulgifler för till- eller
ombyggnnd snmt värde nv byggnnd som enligt punkt 4 nndrn stycket nv
nnvisningnrnn till 21 S utgör intiikt nv jordbruksfnstighet för jordngn-reii.
Har en byggnad förvärvals genom köp. byte eller därmed iäiu-förligl fång. skall
den verkliga tiigif-icii utgöra anskaffningsvärdet. 1 Inr</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beständ
anses belöpa så stor del av fastighetens anskaffningskostnad som det vid
fnstighetstnxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknnde viirdet
nv skildn byggnnder eller byggnndsbeständ horisett från värde av överbyggnad
utgör av fnstighetens heln tnxcringsvnrdc. Vad som enligt dennn beriikning
nnses belöpn pä byggnader av fastighetens anskaffningskostnad innefattar även
sådan tillgång för vilken kosinaden enligt tiedje stycket ej sknll inräknns i
aiiskujfiiingskosinad för byggnad. Kosinaden för tillgång av nu avsett slag
sknll således nvräknns, varefter avskrivningsunderlag för byggnnder erhålles.
Det snmmn ningdn avskrivningsunderlaget för byggnndernn fär jninkns om den del
av jäsliglielens anskajfiiiiigsknsl-nad som inte nnses belöpn pn byggnaderna
jämte nyss angivna tillgångar visns mera nvsevärt över- eller understign
värdet nv innrk. växnnde skog. nnturtillgnngnr. siirskildn förmåner m. m. som
förvnrvnls. Har bebyggd fastighet förvärvats pä annat sätt än genom köp. hyie
eller därmed jämförligl fång. gäl/er för beräkning av avskrivningsuiiderlaget
för byggnaden punkt 3 b sisla styckei av anvisningarna till 29 § I tillämpliga
delar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>byggnader
förvnrvnls lillsaninians med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del
av </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\ederlaget"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\ederlaget</span></a> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för fdstiglieten belöpa på siirskildn byggnnder eller
byggnndsbeståiid som det vid fnstighetstnxeringen fnststiill-dn eller med
tillnmpning hiirnv beriiknnde viirdet nv skildn byggnnder eller
byggnndsbeständ utgiir nv fnstighetens heln tnxeringsviirtle. Vad som enligt
dennn beriikning nnses belöpn på bvggnnder kan även innefatta
byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier sknll nvriikiins.
vnrefter anskaff-niiigsvärdet för byggnnder erhålls. Det snnimnnlngdn
anskaffningsvär-dct för byggnndernn får jiimkns om den del nv vederlaget för
fasiigtieien som enligt denna beräkning inte nnses belöpn på byggnndernn jiimte
hyggnadsinveniarier visns inern nvsevärt över- eller understign värdet av
mark. viixande skog. nnturtillgåiig-nr, snrskikln förmåner m, m, som /i»r
förvnrvnls. Har den skattskvldige eller någon, som slår lioiioin nära. vidlagil
åtgärder för att den skattskvldige skall kunna lillgodoräkna sig ett liögrc
anskaffningsvärde än som synes rimligl och kan del antas att detla har skell
för au åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall
aiiskaffiiingsvärdel i skälig mån jämkas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haren Investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits /
anspråk för anskaffning av en byggnad ska// som anskaffningsvärde jör byggnaden
anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med del ianspråktagna
beloppet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentsntseii ftir värdcniinskning i frägn om byggnnd
bestäiniues med hänsyn till clcn tid vnruncler bvgmin-der nv olikn slag nnses
kunnn utnvti-jns. Därvid skola benktns iiven sädnnn omstiindighetcr som ntt
byggnads nnvnndningstid kan antagas kommn ntt rönn inflytande a\ framtida
rnlionnliscringnr. teknikens utveckling, oniliiggning nv verksainhet och
liknnnde förhällnn-den. Har byggnnd uppförts ns' nvtt-jnnderättshnvnre och iir
jordngnren icke enligt nyttjnnderiittsnvtnlet skyldig ntt vid
nyttjnnderiittstideiis utgång eller nvtnlets upphörnnde lösn byggnnden. sknll
siirskild hiinsyn tagas till dettn förhällande,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sknttskyldig
fär i frngn om ekono-mibyggnnd och personnlhostad görn nvdrng inom
avskrivningspinnen -utöver ärlign viirdeminskningsav-drag - med 10 procent nv
den i pinnen upptngnn kostnaden för nv-. lill- eller ombyggnnd. Avdraget fördelas
med 2 procent under vart och ett av de forsla fem beskattningsåren riiknnt från
och med det år dn kostnaden nedlagts. Överlåtes bviii;nn-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en byggnad lill en ny ågare på annat sålt än
genoin köp, bvic eller därmed jäiiijiirligt jång. jår den nye ägaren g(>rti
de vänleiuiiisk-iiingsiivilragpå jyyggiiadeii som skulle lui liltkoiiunit den
fiirre ägaren om denne jorljarande liade ägl byggnaden. Vad nyss sagts gäller
också om en inodcrholag d/er en i»eriiigaiu/e förening övcrliir cn byggnad från
ett dotterbolag eller cn therlålandc Jöre-iiing vill sådan fusion, som avses i
28 3 inoni.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Procentsntsen
för värdeiuinsk-iiiiigsavdrag i frngn oni en hvegnncl besiåins med hiinsyii
till den tid vnruiidcr byggnnder nv olikn sing nnses kunnn utnyttjns. Dnr\id
skaU benktns iiven sådana oinstnntliglieler som ntt byggnadens nnviiiidningstid
knn antas kommn ntt rönn inflytnnde nv frniiuitln rntionnliseriiig;ir. teknikens
utveckling, oniliiggning nv verksnmhet och liknnnde förhnllnn-dcn. Har en
bvggnnd uppförts nv en nytt jnnderiittshnvnrc och iir jonlngn-ren inte enligt
tiyttjnnderiiltsn\tnlet skvklig ntl \id iivttjnnderiillstideiis utgång eller
nvtalets upphörnnde lösn bvggnnden. sknll siirskild hiinsyn tas till dettn
förhällnnde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sknttskyldig fär i frågn om ekonomibvggnnd oeh
personnlbosUul gorn nvdrng inom nvskrisningsplnneii -utom /;i('(/årlign
viircleniinskniiigsn\-ilrng - med 10 procent n\' de på planen upptngnn
ulgifterna ftir nv-. till- eller onibvggnnd Ipriinärav-drag). Priinäravdragel
medges med 2 procent för år riiknnt från den lidpunkt då byggnaden eller den
lill-eller ombyggd,i delen av hyggnadvn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den ///o;7; denna lidryind. fnr den nye</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>har färdigställts. Förvärvas byggna-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ägareii på
motsvarande sätt tillgodo-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den av en nv ägare, får denne
tillgo-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra sig
de avdrag som ålersiodo för</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dogörn
sig de priiiiäravdrag som</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överiåtaren.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ålerslår för den förre ägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrangeras eller nedrives ekono-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Utr;ingerns en driflbyggnad. får</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>niihyggiiad
e//er persona/bostad, får</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nvdrng ,i,'ör(75 för vad som
ålerslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvdrng 5/'(' för vnd som återstår</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>onvskrivct nv anskaffningsvärdet i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oavskrivel nv anskaffningskostna-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>den män beloppet överstiger s'nd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den, i den
män beloppet överstiger</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som inflyter genom
avyttring av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vnd som inflyter genom nvyllring nv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>hyggnadsiuaterial e.d. i samband</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnadsiiialeriel eller dylikt i snm-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mcil utrangeringen.<br>
bnntl med iitrniigcringen eller riv<br>
ningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.''
Kosinad ftir nnsknffni-nle nv</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. Utgifter
ftir nnsknffnnde nv en<br>
maiknnliiggnine pn iiirdbrukstnstig-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ninrkaiiliiggning
på c/i jordhruksftis-<br>
het. vilken nnliiggning iir avsedd för</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tighet.
vilken nnliiggning iir :ivsei-ld<br>
driften i ftiiviirvskiillnn. dragés nv</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
driften i ftirviirvskiillnn. dras nv<br>
genom nrlign viirdeniinskiiingsn\'-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom
iirlign vnrdemiiiskningsnv-<br>
drag. Avdrag medgives, om ej nnnnt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>drng.
Avdrng medges. oni inte nnnnt<br>
följer nv nndrn eller sjiitte stycket.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följer
nv nntlrn eller sjiitte stycket,<br>
endnst för sådan kostnad som</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>endnst
ftir sådana utgifter som luir<br>
bestritts nv den sknttskyldige sjiilv</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestritts
n\' den sknttskyldige sjiilv<br>
och endnst om kostnaden nvser arbe-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
endnst om utgifterna nvser arbe<br>
te som utförls under tid dn linn ngt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ten
som har utförts under tid dn han<br>
fnstigheten. Vänleiuinskningsiiv-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/iiir
ägl ftistighelen. Avdraget heräk-<br>
drag medgives icke fiir reparation</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nas
enligt avskrivningsplan ti// 10<br>
e//er underhåll. För tillfällig anlägg-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>procent
jör år räkniii av anskaff<br>
ning, som iir nvsedd ntt nnviindns</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningsvärdet
av täckdike och lill 5<br>
endnst ett fntnl nv. fär anskaffnings-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>procent
för år räknat nv tre fjärdede-<br>
kosiiiadeii i sin helhet dragas dv för</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lar
av anskaffningsvärdet av andra<br>
det år då niilåggningen niisknf-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>markanläggningar.
Beräkningen<br>
ftides,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>görs från den tidpunkt då anlägg<br>
ningen har järdigsiällis. 1 frågaom en<br>
nnliiggning. som iir nvsedd ntt nnvän-<br>
tlns end;ist ett fätnl år. får dock<br>
anskaffningsutgifterna i sin helhet<br>
dras nv del nr då niiliiggningen<br>
nnsknffticlcs.<br>
/ nuirkanläggnings anskajfnings-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
inarkanläggiung hånförs så-<br>
kosliuul inräknas kostnaden ftir</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dant
ninrkarhcle som bchö\s ftir ntt<br>
sädnnt mnrknrbete som bcliöss för</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ninrkcii
sknll giirns pinii eller ftist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'■''Seiiasie lv,.lelse l')72:74!.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ntt ninrkeii sknll görns plan eller ftist. s:isoiii
röjning, selinkliiiiig eller riv-<br>
såsom riijning. schnktning eller riv- ning nv byggnnd eller aiitint som<br>
ning nv byggnnd eller nnnnt som tidigare har funnits pn fiistigheten.<br>
tidignre funnits på fnstigheten. Vida- Ti// inarkanlåggnlng /uiiiförs också<br>
re inräknas i anskaffniiigskosliiadcii kiirplnn. pnrkeriiigsplnts e. d.. itick-<br>
kostnaden för körplan. pnrkcrings- dike. öppet dike. invalluiiigs- och<br>
plnts eller dylikt. Till anskaftiiings- vaiieiiavlediiiniisjörelag. mark- eller<br>
kostnaden hänföres iiven viirde nv skogsvåg eller brunn. Till anskajf-<br>
ninrknnläegning som enligt punkt 4 niiiiisviirdetjöiinarkiinläggningliän-<br>
:iiulrn stycket nv nnvisningnrnn till förs iiven viirdet nv en iiinrkniiliigg-<br>
21 S iitg(ir iiitiikl nv jortlbriiksfnslig- ning som enligl punkt 4 niulrn
sivck-<br>
het for jordngnren.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>et av nnvisningnrnn till 21 S utgör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>intiikt nv jortlbruksfnsiighet ftir<br>
jordiignren. / anskajjningsviirdet jår<br>
inräknas utgifter jör islåndsätlande<br>
och omläggning av ell form anlai>i<br>
läckdike. I läckdike inbegrips läckt<br>
avlopp i direkt aiisluiiiiiig lill ett<br>
täckdike.<br>
Däremol inräknas ej i anskafj-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Till iiiarkanlåggning liånjörs inte</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningskostiitidei!
jör inarkanläggiung sådana anordningar som iir insedda kosinaden för anordning
som iir ntt nnviindns tillsnniiii;ins med vissa avsedd nit nnvnndns
tillsnmniniis mnskiner eller nndrn/ör.v/i7<-//!,'iY7r(/7;-med vissn maskiner
eller nndrn r/c/'riiA <span style='text-transform:uppercase'>(m.vc(/(/(/</span>inventnrier
i tlriften inventnrier i driften, exempelvis liiuirkinventarier). I eiiligliel
härmed ulnnför djurstnll belägen gödseUins- hänförs lill markinvenlarier
excm-snng. urinbrunn eller liknnnde nn- pelvis sådan anordning som
gcidsel-ordning eller ledning för vntten, bnssiiiig.vo//iiVrbeliigen utanför
djur-nvlopp, elektrisk ström, gns eller stnll. urinbrunn eller liknnnde
nn-nnnnt. Ej heller inräknas kostnaden (irdning eller ledning lör vntten. för
stångsel och nnnaii jiimförlig nvlopp. elektrisk ström, gns eller
nvspiirrningsnnordning. / fråga om nnnnt. 77// inarkinveniarier hänförs sådana
tillgångar gälla föreskrifierna också stiingsel och nnnnn jiimförlig i punkt 5
ont avdrag för värdenilnsk- avspnrrniiigsanordiiing. Anskaffning av innskiner
och inventarier. ningsvärdet for en ledning som år Ledning som på sanuiia
lasilv,liet avsedd för så\iil den på faslifiheien tjänar såväl en bvggnnds
nllmiinnn hedri\na verksaiiiheien som cn b\'gg-imvändningsom den i jön(irvskällaii
nnds nllmiinnn nnviindning fördelas bedrivna verksani/ietcn får i fråga om
mellan inarkinveniarier och byggiia-värdentiitskiiingsavdrag i sin /ie//tel den
i för/iå//aiide ti// /mr slor de/ av bc/iiinil/as eii/igl reg/erna jör niaski-
ledningen som ijiiiuir den på faslig/ie-iier oc/i inveiiiarier. om
kostnaden len bedrivna verksanihelen respekti-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>jör ledningen till luiiisl tre fjärdedelar kan anses
hänlorlig till deii verkstuu-/let som bedrives i forvärvskä//an. Vid del
omvända förhållandet skall hela kostnaden för ledningen inräknas i
anskaffningskostnaden )(>r hyggiiaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>A\tlriig för årlig \årdeiniiiskiung (71' läckdike beräknas
enligl a\'skilv-iiiitgsplan till 10 proceni a\' anskaft-ningskosinculcn. I
låekilike inbegripes läckt avlojip i direki anslulning lill läckdike. I
tiiiskajftiingskosiiia-deii jår inräknas kosinaden jör islåndsältaude och
omläggning av förut anlagt täckdike.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ifråga om annan iiiarkanläggning. såsom öppet dike.
iinallnlngs- ncli valteiiav/cdit/iigsförelag, mark- el/er skogsväg e//er brunn,
beräknas avdragel enligl a\\skri\iujigsj}/an ti// 5 procent år/igen av ett
/ie/opp som motsvarar tre fjärdedelar av aiiskaff-niugskostuaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår ftislighet till ny iignre på nnnnt sntt nn genom
köp. bvte eller diirmed jiimftirligl fnne. får den nye ngnren åinjiiia de
värdcminskiiiiigs-nvdrng för mnrknnlnegnini; som skulle hn tillkomiiiit förre
iignren om denne fortftirnnde iigt ftisligheteii. Överfar ja.stigheten till ny
iignre genom köp. bvte eller diirmed jiiiii-förligt fting. f:ir ö\ erlåtnren
fordel är dä överlåtelsen sker giirn nvdrng for den del as
a\-skri\niiigsia!derlagel för </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\ilket"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>\ilket</span></a> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>linn icke tidignre åtnjutit nvdrni;. Mnlsvaraiule
galler iinr</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vv hyggutuleiis allnuiiuia anväiid-niiig. Ledningen skall
dock i sin /ie//iel luiiiföras till luarkinventaner om utgifterna för ledningen
ull minst tre fjärdedelar kan anses /uiiiför/iga till den /)ii jasiiglieien
liedrivna verksamheten. Om ulgifienia till niinsi tre fjärdedelar kan anses
liänjorliga lill byggnadens allinäiuui användning skall ledningen i sin helhet
hänföras lill hyggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I jråga om markinvenlarier iilläni-pas de /(ireskrijier
som enligt punkt 5 gäller för iiuiskiner och andra jiir sladiiivarande bruk
avsedda in\enia-rier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Haren invesleringsjond e. d. eller statsbidrag tagits i
anspråk jör anskafjning av en nuirkanläggniiig skall som anskajfningsvärde fiir
iiuirkanliiggniiigen anses den verkliga ulgifien jör iiiarkanläggiungeii
iiiiiiskad med del Ianspråktagna beloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en ftistigliet till en nv iignre pn aiinnt salt an
genom kiip. byte eller dnrnied jiiiiitVirliuI fäng. fiir ilen nye ngnreii
,t;ö/ii de viirde-niinskningsnvtlrng för ni;irknnl;igg-niiig som skulle hn
tillkommit den ftirre ngnren om denne ftirtftirnnde hade iigl fnstigheten.
\''(((/ nyss sagts galler också om ett inodcrhidag eller en (ivertagande
liirening övertar en jaslig/iel från ell dollerho/ag e//er en (ivvrlåtaiide
förening vid sådan fusion, som (irvcv / 2iS'. 3 ntoui.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Overgnr en faslighel till en nv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksnmheten på jordbruksfnstighc-len läggs ned utnn
snmhnnd med nvyllring nv fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,'-' Kostnad för nnsknfftinde nv ninskineroch nndrn för
stndigvnrnii-de bruk nvseddn inventnrier dragés i regel nv genom ärliga
värdeminsk-ningsnvdrng. Avdrag för värdeminskning får göras antingen enligt
bestämmelsernn nedan i denna punkt om restvärdenvskrivning eller med
motsvarande tillämpning av föreskrifterna i punkt 3 h-d av anvisningarna till
29 § om planenlig avskrivning eller punkt 4 av samma anvisningar om
räkenskapsenlig avskrivning av maskiner och inventarier i rörelse. Är
tillgång, som avses i denna punkt, underkastad hastig förbrukning, vilket
vanligen kan anses vara fallet när tillgängen kan beräknas ha en
varakliglietstid av högst tre nr. fär dock heln anskaffningskostnaden dragas
av för det är dä tillgängen ansknffndes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Angående nndrn och tredje styckenn. se punkt 5 nv
anvisningnrna fill 29 S).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iignre genom köp. byte eller diirmed jåmförligt fång. fnr
ö\erlåtnren det år dä överlätelsen sker görn avdrng för den del nv det
avskrlvniiigsbara aiiskaffiiingsvärdel för vilket hnn inte tidignre liar
inedgeits nvdrng. Vad nu sagts giiller även när verksnmheten pä
jordbruksftistigheten liiggs ned utnn sninbnnd med nvyllring nv fnstigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.
Utgifter för nnsknffnnde nv mnskiner och nndrn ftir stndigvnrnn-de bruk
nvsedtin inventnrier dras i regel nv genom ärlign viirdeniinsk-ningsnvdrng
enligt bestiimmelsernn om räkenskapsenlig a\'skriviiiiig i punkl 4 av
aitvisniiigarna lill 29 ff eller om restvärdenvskrivning / punkt 5 av sainma
aiivlsningar. Kan inventariernas ekonoiniska livslängd antas uppgå till högst
tre är. fär cmel/erlid heln ingiften för deras anskaffande dras nv under
anskaffningsårel. Oiiieddbart avdrag får även ske I jråga om inventarier av
mindre värde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler om avdrag avseende besläll-da men inte levererade
inventarier (konlraktsavskriviiiiig) finns i punkt 2 sista stvcket av
ainisiiingarna till 41 .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beståniinelserna i punkt 3 andra och fjärde styckena samt
punkt 6 av </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>(II! </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
isiutigariia ill/ 29 § g(i//ci~(i\eii i id</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'■»Senasle lydelse 1972:741.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>beräkning av inkonisi av jordhriiks<br>
fasligliel.<br>
6.' Avdrag för värdeminskning nv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6, Avdrng
ftir viirdciniiiskiiing n\'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tillgäng som nvses i punktemn .3-5 tillgång som nvses i
punktemn 3-5<br>
atnjutes endnst nv sknttskyldig iignre medges endnst skntisk\klig iignre av<br>
av tillgången, om ej nnnnt följer nv tillgången, om inte nnnnt följer nv<br>
nndrn och tredje styckenn.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nndrn och tredje styckenn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr nrrendntor eller nnnnn nytt-</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Hnr en nrrentlntor eller en nnnnn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>jnnderättshnvnre hnft kostnad för nyiljniuleriiitsliavnre
hnft/r7i,'///c/ftir<br>
ny-, till-eller ombyggnnd eller nnnnn ny-, till-eller ombyggnnd eller nnnnn<br>
därmed jiimförlig förbättring nv ftis- diirmed jiimförlig ftirbiittring nv en<br>
tighet. som han innehaft med nytt- fnstighet. som linn<span style='text-transform:
uppercase'>////icVk// </span>med nytt-<br>
jnnderätt. och blir jordngnren oiiie- jnnderntt. och blir jordiignren ome<br>
delbnrt iignre till vnd som utftirls. fär delbnrt iignre till vnd som har
utftirls.<br>
nyttjnndernttshnvnren åtnjuta av- fär iiyttjnnderiittshnvaren dra av des<br>
drag enligt nvskrivningsplnn ined 10 sa utgifter genoni årliga vårdeiiiinsk-<br>
procent nv hela anskaffningskostna- ningsavdrag. A\ilraget beräknas en-<br>
(Vc/i /ör täckdike och ined S procent ligt nvskriviiingsplnn //// K) procent<br>
nv hela aiiskaffiiliigskosliiaden för för år räkiuii nv anskaffiiiiigsvårilel<br>
annan tillgång än som avses i tredje av läckdike och till 5 procent för år<br>
stycket. Dessutom äger nyttjnnde- räknat av aiiskajfiuiigsvärdet av and-<br>
rättshnvnren rätt till avdrag enligt ra nuirkanläggiiiitgar eller av hygg-<br>
punkt 3 nionde stycket i enlighet med nåder. Dessutom har iivttjnnderiitts-<br>
vad där föreskrives.</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hnvnren - såvitt gäller byggnader -</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>rätt till priiiiäravdrag enligt punkt 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tionde stycket. / fråga om byggnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>e//er iiiarkaidåggiiiiigar. som är</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avsedda att användas endast ett fåtal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>år. får (/ock (inskajfningsutgifleriia i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>sin /ic//iei dras a\' del år då tillgången</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>anskaffades.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr arrendator eller nnnnn nytt-</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hnr en arrendator eller eu nnnnn</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>jnnderättshnvnre
hnft kostnad för iiytijniideriittshnvnrc hnft (//(.'///er för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nnsknffnnde nv tillgång, som enligl anskaffnnde av
byggiuidsinveiiiaricr,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>punkt 3 tredje slyckel eller punkt 4 nuirkinveiiuirier
eller mnskiner och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tredje styckei ej inräknas i anskaff- nndrn for
stadigvnrniide bruk n\sed-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>iihigskosliiad för byggnad eller dn
inventnrier. som hnn iniiehnr med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>markanläggning, eller av maskiner nyttjandernll.
och blir jordiignren</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
andra för stadigvnrnnde bruk omedelbnrt iignre till vnd som har</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avseddn in\entnrier. som hnn inne- niisknfftils.
far iivttjnnderåttslin\n-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste Ivdelse 1978:944.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81.68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>259</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hnr med nyltjnnderiitt. och blir jordägnren omedelbnrt
ågnre till vnd som nnsknffnls, fnr nyltjnnclerätts-havnren åtnjuta avdrag
enligt bestämmelsernn i punkt 5.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hnr
nyttjnnderiittshnvnren erhållit ersättning nv jordngnren för vnd som ansknffnts.
fär nyttjnnderätls-hnvnren pä en gäng görn nvdrng/ör den del av
anskaffningskosiiuiden för vilken han icke tidigare åtnjutit avdrag, dock icke
med högre belopp än ersntlningen. F(>r det beskntl-ningsär dä
nyttjanderiitten upphör fär nyttjnndernttshnvnren görn nvdrng för vad som
ålerslår oavskrivel av anskaffningskostnaden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ren dra av dessa utgifter enligt
bestiiiiimclserna I punkt 5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr nyttjnnderåttshnvnreii erhållit ersnttiiing nv
jordiignren för vnd som liar nnsknffnts. fnr iiytijnnde-råttshnvaren på en gäng
göra nvdrng för vad som återstår oavskrivel av anskaff ningsvärdet. dock inle
med högre belopp än ersättningen. Det besknttningsär dä nyttjnnclerntten upphör
fär nyttjnnderåttshnvnren g(ira nvdrng med oavskriven del av
anskaffningsvärdet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>till 24 S<br>
</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A.'' ErsiUtning
på grund av skade-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4, 77// intäkt av annan fastighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäkring skall anses såsom intäkt av räknas vad som
inflyter vid avyttring annan fastighet, i den mån köpe- av sådana
maskiner och andra för skilling. som skulle hava influtit
stadigvarande bruk avsedda inveiila-däresi försäkrad egendom i stället
rier. vilka i avskrivningsliänseende försålts, varit att hänföra till intäkt
av inte hänförs till byggnad, annan fastigiiet eller i den mån
crsåll-iiiiigen eljest molsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar
sådan avdragsgill oiiikosinad. vilken är att hänföra lill nämnda förvärvskälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.n, " Avdrag enligt 25 fi I mom.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 n. Utgifter för anskaffande av en</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medgives för sådan värdentinskiiing.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>byggnad, som avses i 24 § I mom..</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som byggnad även ined noriualt</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dras av genoin årliga värdeininsk-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>underliåll och aktsam vård dr under-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ning.sa\'drag. Avdraget beriiknns en-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kaslad. Avdraget beriiknns enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ligt nvskrivningsplnn////r/.V5/)roc7'77/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avskrivningsplnn på byggnndens nn-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>för år räknat av byggnndens nnsknff-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sknffningsvärde. Angående iiiinsk-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningsviirde. Beråkiiingen görs
från</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning av avskriviungsiiiiderlag för</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den tidpunkt då byggnaden har jär-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:215.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'" Senaste lydelse 1950:,308. ''Senaste» Ivdelse
1979:1017.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad när särskill värdeminskningsavdrag beräknns för
viirinepnii-noroch annan mnskinell utrustning. 5(' under b nedan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Som byggnads anskaffningsvärde anses den verkliga
kostnaden jör iless anskaffande. Vid heråkiiliig av anskaffningsvärdet för
bvggnad. som förvärvats tillsaiumans med den mark på vilken den är belägen,
anses så Slor del av faslig/ieteiis aiiskiiff-ningskostiiad belöpa på
byggnaden, som del vid fasliglietstaxeriiigen fastställda byggnadsvärdet utgör
av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den återstående delen av anskaffningskostnaden
för fastighelcn visas mera avsevärt (iver- eller understiga ett skäligt mark ärde. får dock det för byggnaden beräknade värdet jämkas. Har byggnad
förvärvals på annat sätt än genom köp. bvte eller därmed jämförligt fång. skall
som anskaffiiingsvärde anses det belopp, som i beskattningsavseende kvarstår
oavskrivel för överlålaren om ej särskilda nmsländigheier föranleda annat.
Vid beräkning av anskaffningsvärdet i vissa fall äger de två sista
meitliigariia av punkt 3 b sisla stvcket av anvisningarna lill 29 fi molsvarande
tllläinpiilng.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I byggnads anskaffningsvärde inräknas kosinad för till-
eller ombyggnad som nedlngls efter förvärvet av byggnaden samt kostnad för
reparation och underhåll jör vilken avdrag inte medges på grund av
fijreskrifter-iia i25 f>2 nioiii. ftirsia sivcketh) eller</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>digslältls. Av punkt 2 h framgår alt iiiiderlagei för
avskrivning enligt nu förevärande punkt skall minskas, när särskilt
värdeminskningsnvdrng beriiknns lör </span><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\iirmcpniinor"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\iirmcpniinor</span></a>. </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Iiissiiiaski-ner och jäinförlig
mnskinell utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Har en
hyggnad uppförts av den skatlskvhlige. är byggnadens iiii-skaffiiingsvärde den
skatlskvldiges utgifter för uppjöraiide av hvggiui-deii. lill
anskajfniugsviirdet hånjiirs även ulgifler för ti//- e//er oiiibvggiuit/ sann
utgifter jör reparation och underhåll för vilka avdrag iiiie medges på grund
a\' föreskrifterna i 25 fi 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilka
bidrag Inte liar utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även
utgifter jfir plantering, parkeringsplats eller aiiiiaii jämförlig anläggning
på jasligheteii. Vidare får i aiiskaffiiingsvärdel inräknas utgifter sont
ägaren har haft jör rivning av en byggnad eller aiinat som lidigare /tar
funnits på fiistig/ielen. om rivningen kan anses ha varit betingad av och liar
skett i nära aiis/uiiiing lill den iiva byggnadens uppförande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad förvärvats genoin köp. hvie eller därmed
jäinforligt fång. skall den \'erkliga utgiften utgöra anskajfningsvärdet.
Förvärvades byggnaden lillsaninians med den mark på vilken den iir belägen,
anses så stor dd nv vei/er/aget för jästig/ie-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) ocli för vilken bidrag ej utgått. I anskaffningsvärdet
för byggnad inräknas även kostnad för plaittering. parkeringsplats och annan
jäiiijörlig anläggning på fästiglieien. även om anläggningens värde ingår i del
markvärde som faslslällls vid fastig-lielstaxerliigen. Vidare får i
aiiskiijj-nlngsvärdet Iniiikiuis kostnad som ägaren haft för rivning av byggnad
eller annat sotn tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha
varit betingad av ocli sketl i nära anslulning till den nya byggnadens
uppförande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del årliga värdeiiiiiiskiiiiigsavdråget beräknas efter
1.5 procent för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten belöpa på hyggnaden. som det vid fiisiighelsiaxeringen
jiislsid//dii hygg-iiadsvärdel utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om
den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna heräkiiiiig inle anses
belöpa på hyggnaden \'isas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt
markvärde, får dock det far hyggnaden heråknade aiiskiijfiiliigsvärdel
jåiiikas. Har den skaltskyldige eller någon, .som står hoiioin nära. vidlagil
åtgärder för att den skaltskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre
anskaffniiigs-vtirde än som synes riiidigt och kan det antas att detla har
skett fnr att ål luigan av dem bereda obehörig förmån i
heskaltiiiiigsavseeiide. skull aiiskaffiiingsvärdel i skälig mån jämkas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en invesicring.sfond c. d. eller statsbidrag tagits /
anspråk för anskajfning av en byggnad, skall som aiiskaffniiigsvårde för
hyggnaden anses den verkliga utgiften far byggnaden niiiiskiul med del
ianspråktagna helop/iei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en byggnad lill en ny ägare på annai sätt än genom
köp. byte eller därmed jämförligt lång. får den iive ägaren göra de
värdcininsk-niiigsavdrag på byggnaden som skulle lia ti//koiiiiiut den jchre
dgareii om denne fortfarande fiade ägt hyggnaden. Vad nyss sagts gäller också
om ett moderbolag eller en övertagande förening (ivertar en hvggiiad från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som in ses i 28 fi
3 inain.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procenlsalseii för vardeiniiisk-niiigsavdrag är 1.5 för
byggiKul nv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnnd nv sten. tegel, betong eller nnnnt jiiniförligt
materini och efter 1.75 proceni ftir byggnnd nv trn, I ftill som nvses i 25 S 2
mom, förstn styckei c) beräknas avdragel efter 3 procent. Avdragel fär d<Kk
beriiknns efter högre procenttal, om särskildn omständigheter föreligger.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b, "Avdrng enligt 25 S 1 mom, för ärlig värdeminskning
nv värmepannor, hissmaskinerier och jiimförlig mnskinell utrustning, vnrs
värde ingär i tnxeringsvärdet (byggnadsvärdet), medgives enligt siirskild
nvskrivningsplnn efter högre pro-centtnl iin .ftir byggnnden i övrigt.
Värdeminskningsnvdrngel beräknns pä utrustningens nnsknffningsvnrde. Angående
beräkningen nv dettn värde gäller i tilliimplign delar vnd som sägs i nndrn
styckei under a ovan. Vidare medges avdragenligt särskild avskrivningsplan för
nnslutningsav-gift eller nnläggningsbidrng nvseen-de nyttighet för fnstighet.
som f;istig-hetens ägnre erlngt. om nyttigheten iir knuten till fnstigheten och
ej till ägnren personligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrives mnskinell utrustning enligt särskild plnn. sknll
underinget för beräkning nv \'iirdeminsknings-nvdrng för byggnaden minskns i
motsvnrande män. Om tillgång som ingår i sådan utrustning/7(i grund av
förslitning eller teknikens utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I'* Senaste Ivdelse 1975:259.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sten. tegel, betong eller nnnnt jiiniförligt mnterini och
1.75 för byggnnd nv trii. 1 ftill som nvses i 25 S 2 mom. förstn stycket c)
(//• procentsatsen 3, Avdraget fnr dock beriiknns efter högre proceiusats. om
snrskikln oniständigheter föranleder därtill.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utrangeras byggnad, som avses i 24 1 inom., får avdrag
göras fär vad sam återstår oavskrivel av anskaffitingsvärdet i den mån
beloppet överstiger vad sam liiftyler genam avyttring av bvggiiailsinaierial
e. d. i samband ined utrangeringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 b. Avdrng enligt 25 S 1 mom, för ärlig värdeminskning nv
värine-pnnnor. hissmnskinerier och jämförlig mnskinell utrusining. vnrs värde
ingår i tnxeringsvärdet (byggnnds-viirdet). medges enligt sårskild nvskrivningsplnn
efter hiigre procenl-tnl än för byggnnden i övrigt, Viirde-minskningsnvdrnget
beräknns pä utrustningens nnsknffningsviirde. Angående beriikiiingen nv dettn
viirde giiller i tilliimplign delnr vnd som siigs i punkt 2 a nndrn - fjärde
styckena. Vidare medges nvdrng enligt särskild nvskrivningsplnn för
anslutningsavgift eller nnliiggniiigsbidrng avseende nyttighet för fnstighet.
som fnstighetens iignre /icirerlngt. om n\ttiglic-ten iir knuten till
fnstigheten och inte till iignren personligen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Avskrivs ninskinell utrustning enligt siirskild pkiii.
sknll iinderlnget för beriikning nv viirtleminsknings-nvdrng enligt punkt 2 a
minskns i niots\nrnnde män. Utrangeras sådnn utrustning, /(//• avdrag göras för
vad som ålerslår oavskrivet av anskaff-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>263</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blivit oanvändbar innan fastigheten avyttrats, medgives
avdrag för den del av tillgångens värde sam kvarstår oavskriven en/igt p/aiien.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för årlig vdr<lciiiiitskiiiiig enligt särskild
avskrlvtiingsplan medgives även helråjjände lösa inventarier. Utrangeras
sådant inventarium, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.?.'" Användes fnstighet helt eller delvis i ngnrens
rörelse, sknll nvtlrng ftir kostnnden för fnstigheten ti// den del som sålunda
niivnnts medgivas vid beriikning nv nettointiiki nv rörelsen i enlighet med
hcstiimiiicl-sernn i 29 S med tillhörniule nnvis-ningnr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oiii fasiiglieteiis ägare begiir det. tll/äinpfis
punkterna 3 ii-c. 7. 16 ocb 17 nv nn\ isningnrna till 29 S / jråga om
jdstig/iel e//er del av fastig/iet som användes i rörelse bedriven av annan än
fastighetsägaren. Vid utrangering i sådant fall av tillgång, för vilken
föreskrifterna i de nämnda punkterna 3 a-c äro tillämpliga, (år avdrag ske för
vad som återstår oavskrivel tn' anskalftiingsvärdcl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrives tillgäng som n\ses i dennn punkt enligt
avaiinåiiiiida regler för avskrivning a\' lillgångin-rörelse, fiir
tillsiiincens </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\iirde"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>\iirde</span></a> </span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>icke</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad sam
inflyter genant avyttring av material e. d. i sanihiiiid med iitriiiigeriiigen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Ulgifler för aiiskiifftinde av<br>
maskiner och andra för stadigvaran<br>
de bruk avsedda inventarier, vilka i<br>
avskriviungs/uinseende inte hänförs<br>
lill byggnad, dras av enligt bestäin<br>
melserna i punklenia 3-5 av anvis<br>
ningarna till 29 .s'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4, .Används en fnstighet helt eller<br>
delvis i iignieiis rörelse, sknll nvdrng<br>
ftir kostnaden ftir den dd av fnstig<br>
heten sam liar niiviiiils / riirelsen<br>
medges vid beriikning nv nettoiiitnkt<br>
nv rörelsen i enlighet med bestiim<br>
melsernn i 29 S metl tillhitrnnde<br>
niivisiiiiignr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Används i annai fall än sam avses i första stycket en
fasiig/iel jar annat ändaniål än som hostad ska//, am fasiig/ieisägaren begiir
det. besiäiii-nielserna i pvnklern.y .-5. 7. 16 oeh 17 nv ninisningnrna till 29
S tilläinpas på tasiiglieieii eller ilen del därav sam används för annat än
bostadsån-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>daiiiål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,A\skrivs en tillgniig som n\ses i dennn punkt enligt
heståiiuiielserna i första eller andra stycket, fnr tillgnng-eiis </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\nrile"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\nrile</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inle ini;n i uiKlerlnLiel ftn'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Sena.sle l\'clclse a\" l(iMii\'aranile punkl .'
|y6>i:3(i.i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innä i Iinderlnget ftir nnnnn ;ivskriv-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nnnnn n\skrivniiig enligt 25 S 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning enligt 25 S 1 mom,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 27 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.-" Tomtrörelse nnses ftireliggn.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2, Tomlrörelse nnses ftireliggn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>niir någon
betlriver verksnmhet som</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>niir nngon bedriver </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\erksnnilict"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\erksnnilict</span></a> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hiivudsnkligen
nvser försåljning av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>liiiviuls;ikligcii n\'ser
ftusiiljiiiiig nv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mnrk
för behvggelse (byggnads-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mnrk
för bebyggelse (bvggiiads-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>toint)
från fnstighet. som uppenbnr-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tomt) från
ftistigliet. som iippenbnr-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligen förviirvnts för ntt ingå i yrkes-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ligen liar ftirvilrvnts ftir ntt ingn i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>miissig mnrkförsiiljning. såsom niir</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkesmässig innrkftirsiiljning.
såsom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fnstighet kiiptsnvett tointbolng c//cr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>niir fastighet har kiipts n\ ett toiiit-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(/v/i/:7
eller niir förvärvet nvsetl mnrk</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>boing c. </. eller niir tVirviirvet har</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som enligt ftiststiiikl stndsplnn eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nvsetl mnrk som enligt ftiststiilkl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bvggnndsplnii iir nvsedd för bebyg-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>stndsplnn eller hyggnndsplnn iir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gelse.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nvsedd för bcbvggclse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 övrigt
nnses försäljning nv bygg-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 (ivrigt nnses fiirsiiljning nv
bygg-<br>
nndstoml ingå i tomtrörelse, om den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nndstomt
ingn i tointrcirelse. om den<br>
skattskvldige under tio knienderär -</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sknttskyldige
under tio knlendernr -<br>
frånsett överlåtelse som nvses i 2 S</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frånsett
överlåtelse som nvses i 2 S<br>
lagen (1978:970) om uppskov med</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen
(1978:970) om iippskox' med<br>
besknttning nv renlisntionsvinst -</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besknttning
av realisatioiis\inst-/i((/-<br>
nvyttrnt minst femton byggnadsiom-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avyttrat
minst 15 byggundstoniter.<br>
ter. Detsammn giiller om mnknr</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dctsnmmn
giiller om ninknr uiuler<br>
under nktensknpet sålt/////'o/7(Mniiist</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nktcnsknpet har sålt saminaidagi<br>
feintan bvggnnclstointcr under nn-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minst
75 bvggnndstomter uiuler<br>
givna lid. Hnr försiiljning nv bygg-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nngivnn
tid. i lar försiiljning nv bygg-<br>
nndstomter skett från olikn fiistighc-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nndstoniter
skett frnn olikn fastighe<br>
ter eller från olikn delnr nv en</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ter eller
från olikn delar nv en<br>
fnstighet. medriiknns vid beriikning-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ftistighet.
medriikiins \icl heriikniiig-<br>
en nv nntnlet tidignre såldn bygg-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en
nv nntnlet tidignre såldn bygg<br>
nadstomter endnst sådana tomter</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nndstomter
endnst sndnnn tomter<br>
som med hänsvn till derns inbörtles</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som
med hiinsyn till deras inbcirdcs<br>
liige normnit knn nnses ingå i en och</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>liige
norninlt knn nnses ingå i en oeh<br>
snmmn tomtrörelse. Vid beriikning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>snmmn
tonitrörclse. Vid beriikning<br>
nv nntnlet tidignre såkin byggnnds-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nv
nntnlet tidignre såldn byggnnds-<br>
tomler likställes med försäljning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tomter
likställs med försäljning upp-<br>
upplåtelse nv mnrk i och ftir bebyg-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>låtelse
av mnrk i och ftir bebyggelse,<br>
gelse. utom då frngn iironi kommuns</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utoni
dn frngn iir om kommuns<br>
upplåtelse nv tomträtt, Hnr fnstighet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>upplåtelse
nv tomtriitt, Hnr ftistigliet<br>
genom köp. bvte eller diirmed jiini-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom
köp. byte eller dnrmed jiiin-<br>
2" Senasle Ivdelse 1978:471,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ftirlig överlåtelse eller genom giiva</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ftirlig inerhiielsc eller genom
gnvn<br>
(iverftirts till foriiklrnr. fnr- eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(iveiftirls
lill ftiriiklrnr. fnr- eller<br>
morlöriiklrnr. ninke. nvkoiiiliiig el-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>niorft)iaklrar. make. a\koiiiliiig el<br>
ler nvkomliiigs make. till cknlsho.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ler nvkoiiiliiigs iiinke. till diitisbo.<br>
vnri den skattskvklige eller iingun nv</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>\nii
tlen sknltsk\klige eller nngon n\'<br>
niimndn personer nr dekignre. eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tiiiniiuln
personer nr dehignre. eller<br>
till nktiebolng. hniKlelshoIng eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>lill iikliebolng. Iiniulelsbolng eller<br>
ekonomisk förening, vnri den skntt-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekoiioiiiisk
förening. \ari den skiitt-<br>
skyklige cnsnm eller tillsnmniniis</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>skyldige eiisnm eller tillsnniiiiniis<br>
med sndnnn personer på gruiKl nv</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iiieil
sndniKi personer pn griiiul nv<br>
det sninlnde iiinelinvet nv nkticr eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del
sniiikule innelinsel av aktier eller<br>
nndelnr hnr ett bestiiiiininiKle iiifls-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ntulelnr hnr ell bestnnininiule iiiflv-<br>
tniule. nnses tonitrörclse föreliggn.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IniKle.
anses toiiitrörelse föreliggn.<br>
0111 överlåtnren och tlen nve iignren</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
(i\erlntni"eti och den iive ngnreii<br>
snmmniilngt nvvttrnt minst feinloii</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>sniiininiilagl liar nvvtlrnt minst 15<br>
bvggnndstomter. Toiiitrörclseii nn-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>hyggiindsUniiter. ronitriirelsen nn<br>
ses taga sin början i och med nvvtt-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ses
påhöriad i och med nvvltringen<br>
ringen nv den femioiule byggnnds-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>nv den feiiitoncle hyggnnilstoniien.<br>
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>toniteti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiirsiiljning nv hvggiKRlstonit ftu</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Fiirsiiljning nv bvugiindsUimt lor<br>
nit nv ;insliilkln luivudsakligcii nn-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nit
nv niislnlkln liiiMidsnkligeii nn<br>
viindns ftir gciiiensnnit iindnmnl eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viinckis
tor geniensanil iiiulaiiinl eller<br>
till nnstiilkl för ntt berecin hoiioiii</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill
niistiilkl för ntt beretln honom<br>
bostnd anses ej iitgiira tonilriirclse.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bostntl
niises/zi/c Lilgorn toiiitrörelse.<br>
om/(■/"('ftirsåljiiiiigeii ,i,'örc5 nv skntt-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om ///7c' forsnljniiigen ,i,'ö;'.v
nv sk;itt-<br>
skykiig som nvses i f(")rsln sivckel</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skvklig
som n\ses i ftiisin stvcket<br>
eller n\ sknttskvklig som tiriver</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
nv sknltskvklig som ilriver<br>
byggiindsrörelse eller <span style='text-transform:uppercase'>IkiikIcI </span>metl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>bvggiintlsriirelse eller liniitlel med<br>
ftist ighe ter,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ftisliglieler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säljes livggnndstonit nv nngon som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>,SV///s bvggnndslonit n\' nngon som<br>
betlriver bvggnatlsnirelse eller lian-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betlriver
hvggnntlsrorelse eller linii-<br>
del med fnstigheler. nnses forsiilj-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tlel
metl ftisliglieler. nnses försiilj<br>
ningen ingå i den (ivriga verksniiilie-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningen
ingn i tlen inrign verksnmhe<br>
ten. 0111 /(•/■(' lonilrorclse utgör tlen</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten. om liiie tonitnirelse utgör tlen<br>
huvutlsiiklign verksnniheten,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lni\'utlsnklign
verksniiilielcn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr sknttskvklig och hnns ninkc.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Hnr sknltskyklig oeli hnns innke.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om de med
liånsvn till nntnlet tomt-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om tle metl hiinsvn till atitnlct
tomt-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försnijningnr
enligt nntlrn stvcket</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ftirsiiljningnr enligt nntlrn
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nnses <span
style='text-transform:uppercase'>Iki </span>drivit lomtiiirelsc. icke</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nnses lin tirivit tomtrtirelse. (Vic sålt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under tle
sennste tio knleiitlernren</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>någon byggnndslomt under de se-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fore
tnxeringsnret snlt nngon bygg-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nnste
tio kalenderåren före tnx-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nndstonii.
nnses nvyllring nv bygg-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eringsåret. anses avyttring av
bygg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nndstomt som dnrcfter sker ej som nndstomt som därefter
sker/;i/(? som<br>
lomtrörelse. om icke byggiiadstom- tomtrörelse, om inle byggnadstom<br>
ten ingär i ftiststiilkl stntlsplnii eller ten ingår i fastställd stadspinn
eller<br>
bvggnndsplnu eller nvvttringcii skett byggiintlspinn eller nwui ingen luir<br>
under sndnnn ftirhållniideii ntt tomt- skell iiiitlcr snilnnn ftirh;illniulen
ntl<br>
rörelse på nvtt ;iiises föreligga enligt tomtrörelse ]"in nvll niiscs
ftireliggn<br>
besliimmelsernn i ftirstn eller nntlrn enligt bcstiiminelseriin i ftirstn eller<br>
stycket. Överlåtelse som nvses i 2 S niitlrnsiyekei, Overhitelse som n\ses<br>
Ingen (1978:970) om uppskov med i 2S Ingen (197,S:970) om uppskov<br>
besknttning ;iv renlisntioiisvinsl \'er- metl besknlliiiiig nre;ilisnlioiis\'iiisi<br>
knr/cAc avbrytniitle pil iippelinll som verknr inte n\br\lniitle pn iippehnll<br>
nu iiiimnts,</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>som nu iiiiiiiiils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utan liiiuler ii\' \iid i loregäende<br>
sivcke sagts skall inyllrliig in' hygg-<br>
iiadsiaiiil anses utgöra led i laiiilrö-<br>
re/se. om iiedskriviiiiig m' hvggiiails-<br>
toiiit har sketl i rörc/seii oc/i nedskri<br>
vet belopp inte hur återfiins lill<br>
heskaiiniug iiiiiisi tio ar lare tax-<br>
eringsiiret.<br>
Avyttrar sknltskyklig nteistotleii</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A\yllrar
skntlsk\klig :ilei"sli)tlcii</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nv Ingret i såtlnii toiiitrörelse som nv Ingrct i sntlnii
lomlroielse som<br>
nvses i nndrn sivckct. anses </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\iiisteii"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\iiisteii</span></a> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n\'ses i nntlrn stveket. nnses </span><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\inslcii"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\inslcii<br>
</span></a></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nv dennn
nvvtt rin g- utom den tlel nv n\' tleiinn n\ vt t ring- iiloiii tlen tlel n\'<br>
vinsten som hekiper pn mnrk inom </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\iiisteii"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\iiisteii</span></a> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>som belöper pn mark iiiiiiii<br>
fnststälkl stndsplnn eller bvggnnds- ftiststnlkl stndsplnn eller hvggiintls-<br>
plnn - icke som iiikoiiisl nv rörelse plnn-//(/csoin iiikoiiisi av loiuirorel-<br>
utan som reidiMUiaus\iusi. Som se. om Inle avyttringen knn antas hn<br>
sknttcpliktig intiikt nv rtirelse rnknns skett viisciitligeii i svfte alt
beredn<br>
likviil belcipp. vnrmed egeudoniens den skattskvklige eller egeiitlonicns<br>
viirde nedskrivits i rörelsen oc/i .voiii forviirvnre eller nnnnn. metl vilken<br>
icke återförts till besknttning tidig;i- iingondcrn iir i intressegemensknp.<br>
re. Vad smn sagts oui försäljnings- ibeliorig skatleftiriiinn. Som skntte-<br>
vinsteiis heskatliiing stnii realisa- pliktig intiikt :iv unuirorclse riiknns<br>
7;o/;5r//;57i,'(7//cr/cA('. om nvvltringen likvid belopp </span><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\nriiietl"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\nriiietl</span></a> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>egeiiiloiiieiis<br>
knn nntngns hn skett viiscntligcn i \'iirtle/;((r iietlskri\ ils i mrelsen. /
(/c/i<br>
syfle ntt beredn den sknttskyltlige mån nedskrivningen inte liar nler-<br>
eller egeiulomcns forviirvnre eller förts till besknltiiiiig tidignre.<br>
nnnnn. med vilken iingondern iir i<br>
intressegemensknp.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>obehörig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>skntteftirmnii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Frngnn om ()5////(//d(idsbos nvytt-</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Frngnii om tkitlsbos nvvtliiiig nv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ring nv byggnndslomt iir ntt hiinftirn byggnntlsloiiit iir
nit liiinlorn lill<br>
till lomtrörelse eller ej bedömes pa tonitnirelse eller ej hedöins pn saiii-<br>
snmmn siitt som om den nvlitliie nin siitt som om tlen nvlitliie hade<br>
verkställt nvyttringen.</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>verkstnllt nvyltringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3. Fastighet, som förvärvas genam köp. Inte eller därmed
jåinjor-llgt jång. utgör oiiisiiltningslillgång hos fastighctsågaren. om denne
eller dennes niake bedriver lyggiiiidsro-relse eller handel med fastigheier.
Petsainiiia gäller om fastighetsåga-reii eller dennes make år foretiigsle-dare
i eti fåinaiisfarelag oeh lastighe-len skulle ha utgjort oiiisailniugstill-gång
I hyggiiadsrarelse eller /xnulel med fastiglieter om den luide
f<'>r\iir-vats </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(IV </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>låiiiaiisföretaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vad I
jörsta sivi ket sagts giiller inte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>0111</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>a) fastigheten uppenbarligen har farviirvals för
stadigvarande aiiväud-niiig i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs »r
fasiig/ielsåga-re. dennes make e//er av /åina/is/öre-tag i vi/kel fastighetsägaren
eller dennes make år företagsledare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hl förvärvet avser en- eller tvåfa-iiiiljsfastighet sam
uppenhai ligen skall stadigvarande användas som hastad för fiistigheisiigaren
eller dennes make d/er</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>c) förvärvet uppenbarligen helt saknar sainhand ined den
a\' jasiig-hetsågaren bedrivna byggnadsrörelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Har en jastighet. som inle är amsältiiingstillgåiig. aril jiireiuål för byggnadsarhele i livggnaihiörelse. som - direkt (fler genom
ell /uiiu/e/s-ho/ag - hedrivs av fastighetsagaren, skall värdel (7r arbetet tas
upp som intakt i hyggnadsrorelseii. IU'dri\s</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hyggiiadsrörelseii - direkt eller genom ett tiaudelsholag
- (/r (ysisk person skall dock värdet a\' dennes eget arbete las upp sam
iiiuikt endast om varor av mer ån ringa värde tas ut ur hyggiiadsrörelseii i
sainhand med arbetet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Iiine/iar skånsk v/dig aktie e//er (indel i ett
jnstighetsföyvaltande förelag och skulle iidgaii av lineliigels fiisiigheier
ha ulgjart amsatlniiigstill-gåiig i In-ggnailsrarclsc d/er /lamlv/ med
lasligheier am ilen hade inae-hafts av den skatlskyldige. skiill aktien eller
andelen anses iiigöra omsait-iii/igslillgå/ig. Vad nu sagls gd/ler dock endast
om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>al laretaget ar ett fåmansföretag och den skattskvldige är
faretagsledu-re i företaget eller make lill företagsledare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>h) iiilressegemeiiskap etiesi rader mellan den
skaltskyldige ach farelii-gel e/lcr</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>el företagel är ett /laiidelsholag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 fall som a\ses i /öregaeiide stycke el skall - löriiiam
andelen - eu mot <span style='text-transform:uppercase'>iiik/c/cii </span>svdriindc
de/ ar /laiu/e/s/nt/d-gets lastig/ieier anses sam oinsäit-iiiiigstillgång lios
de/iigareu. VUid lui sagts giiller doek endasl de dv hola-gcls fiislig/icter
som skii//c /la ulgji>ri omsäiiningsiillgiingar om de iime-liiifls a\' delägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skallskyldiii. som enligl hesuiiu-me/seriKi i denna
ainistiiiigspiinkt eller punkt 4 iime/nir omsiilliiingslill-gång. anses hedriva
rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4. Förvarvar skatlskyldig genom arv el/er teslaiiieiite
e//er geiiaiu hadehiiiig I anlediuiig in makes dad värdepapper, fastighet eller
liknande</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tillgång, sam har ulgfort omsiillniiigs-lillgång i den
avlidnes rörelse, anses tillgången utgöra omsättningstillgång även hos den
skattskyldige.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i /örsla .Mycket sagts gä//er endast am</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>a} den skaltskv/digc vid lidpiiiik-teii för förvärvet
sjiilv hedriver rörelse / vilken lillgåugeii hade utgjort anisuttmngslillgang
om den hade för-viirvinsgenam kö/>. hvle ellei därmed jämförligl lång.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hl den skatlskyldige inser att fart-sätta den avlidnes
rörelse el ler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>c) annan skatlskyldig ån som avses under al oeh hl
jörvarvar tillgång, som ar nedskriven vid forvärvet, och avslår frun alt
begära iivskattniiig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Med avskattiiiug avses att den skattskvldige tar upp itedskriviiiiig-ens
belopp som intiikt av rörelse for del år då förvärvet ägde rum.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=39 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>till 28
S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.-' Till
intiikt nv rörelse liänföras sniiitlign iiitiikter i peimingar eller varor, som
influtit i töielsen. Dettn imiebiir. ntt intiikteii sknll vnrn nv sndnn besknffeiihet.
ntl den norninlt nr ntl riiknn iiicd och ingår 5((5077i ett letl i den
förvärvsverksainhei. varom fråga år. 1 lit riiknns nlltsii inflvlnntle
betnlning ftir vnror eller produkter, som den sknttskyltlige l<>r i
lunidd eller tillvcrknr. oeh giiller deiui iiven för det fall. att
riirelseidknren \itl tiverlntelsc nv riirelscii till annan Inter i övcrlntelsen
ingn befintlii;n vnror eller protlukter, Dennn overhitelse utgör dn sn ntt
siign den sistn -'Senaste Ivtlelse 1979:1149,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I, Till
intiikt nv rörelse hänförs sniiitlign intnkter i pengar eller vnror. som liar
influtit i riiiclsen. Dettn inncbiir. att intakten sknll vnrn nv sndnn
besknffeiihet. ntt tlen norninlt nr ntt rnkiin med och ingnr\o7i; ell led i
den ifrågavarande förvärvs-verksainheteii. llit riiknns nlltsn inflvtnntle
betnlning för vnror eller produkter, som tlen sknttskvklige handlar med eller
tillvcrknr. Det sagda giiller iiven då riirclseitlknrcn vitl övcrkitelse nv
nirciseii hiter befinlligii vnror eller protlukter inga i liverlntelsen. Dennn
overhitelse iilLior dn s;i ntl siiiin den sistn nffiirs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen /yde/se</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nfftirshiiiitlelseii i hnns rörelse. Diire-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>hiiiitlciseii i hans rörelse, Diircmot<br>
mot riiknns/cÄc hit sndnn intiikt. som</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riikiias
iiite hit sntlnii iiiliikl. som knn<br>
till den sknttskyldige kan iiiflytn vid</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>iiiflvtn till tlen sknttskyltlige vitl sitlnii<br>
sid;in nv rörelsen eller iitniiftir vntl</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>nv riirclscii eller utniiftir \ad som<br>
som norninlt iir ntt nnse .v(7vo/7i drift-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>iiominlt iir ntt nnse som tlriftin-<br>
inkoinst.5(7vo/7i exempelvis \\d nvytt-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komst. /. e\. vid :ivyttriiig nv person-<br>
ring nv personlig lösegendom eller</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>lig kiscgendoni eller ftir stntligvnrnn-<br>
för stntligvaraiide bruk i rtirelsen</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de
bruk i rörelsen nvsedtin ftistighe-<br>
nvscddn ftisliglieler eller andra till-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ter, Intiikt. som er/iålls genom cn<br>
gångar - angående f(>r sådant bruk</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådan
oberoende av riirclseii gjord<br>
avsedda maskiner oeh andra i men ta-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>nvyllring. sknll tas upp sam imiikt vid<br>
rier så ack pateiilrätler oc/i /iknande</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>heriikiiiiig
in' reulisatioiisvinsl enligt<br>
lidshegriiiisiule räliigheier åvensaiu</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35
och 36 fiH. .SO/u sknltepliktig<br>
hyresråtter och rättigheter av good-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intiikt
riiknns////c stntiigt nvgnngsve-<br>
nil/s natur, se dock andra och iredje</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tlerlng
i ftiriii nv eiig:iiigsbclopp till<br>
styckena här nedan. Den intäkt, som</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>renskotselutiivnrc
i s;iinbnnd med nit<br>
erliå//es genoni en i/v/ik. oberoeiitle</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>han
upphör med sin rensktilsel.<br>
nv rtirelsen vcrkstä//(/ nvyllring, sknll<br>
tagas i hetruktande \ld inkamslhe-<br>
räkiiingeii för förvärvskällan lillfiillig<br>
förvärvsverksam/iet ae/i hedöinas<br>
efler de för denna förvärvskälla stad<br>
gade grunder. Såsain skattepliktig<br>
intiikt rnknns icke stntiigt nvgniigsve-<br>
derlag i ftimi nv eiignngsbelopp till<br>
reiiskötselutövnre i snmhnnd med ntt<br>
hnn upphör med sin reiiskiitsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tili intiikt nv rörelse hiinftiis////(/A/</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till intiikt nv rörelse hiinftirs
vad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid nv vttring nv för stntligvnrnntle</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>som inflyter vitl nvyllring nv mnski-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>briik nvseddn innskiner och nndrn</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ner oeh nntlrn ftir stndigvnrniulc</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inventnrier samt därmed vitl beriik-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bruk nvseddn inventnrier eller
av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning av vnrdcminskningsnvdrng ///"-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillgångar som iir lik\tälld(i med
dessa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställda tillgångar (jfrpunkterna 7ach</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>vid beriikning nv viirdeniinskniiigs-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 in- ainisniiigariia till 29 fi). Till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nvdrng. Om beriikning i vissn ftill
nv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iiuåki av rörelse hänförs även intakt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>intiikt vid (iverlntelsc nv skepp och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid avyllring av paieiitrati eller lik-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kiftftirtyg iii. ni. finns
besliinimclscr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nande tidsbegränsad räitighcl. Det-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>i 2 S lagen ( 1966:172) om avtlrag ftir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samma galler intiikt vid avytning av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>avskrivning pn skeppskoiitrnkl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liyresriiii och in' varumärke, finna-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>m, iii.<br>
ihiiim eller annan räliighel av good<br>
wills natur. Om beriikning i vissn ftill<br>
nv intakt vitl (iverlåtelse nv skepp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och kiftftirtyg iii. m. finns bestiinimelser i 2S Ingen
(1966:172) om nvdrng ftir nvskrivning pn skeppskon trn k t 111. Ill,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sknltskyklig. som driver lonitro-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Sknltskyklig. som tirivcr tomtr(i-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>relse.
hvggnntlsrorelse eller liniitlel reise. bvggiindsrörelse eller hniitlel
med ftisliglieler. sknll såsom intiikt metl ftisliglieler. sknll sam
intiikt nv nv rtirelsen upplaga vntl som influtit rtirelsen la upp vntl
som //((/• influtit vid försiiljning nv siitlnn ftistigliet vid
f(ii"s;iliiiiiig nv sndnn ftistigliet eller del diirnv. oheroeiide
a\' sällei eller tlel diirnv .v(7;7/ utgör oinsiiit-för
jastigheiens jörvårvaiide och iiiiigsiillgång i r/irelseti. varefler
frn-tiden jör innehavet, vnrefter frngnii gnii om oeli i vntl mnn
iiettointnkt//(/r om och i vnd ninii nctloi/itiikl ii[)p- uppsi;itt genom
ftirsiiljiiingeii ko/n-stått gciHiiii fiirsiiljiiingen koiiiiiier mer ntt
bero pn resultntet nv riirelscii ntt bero pä resultntet ;iv riirelsen i i
dess helliel under besknttiiiiigsnret. dess helhet iintlcr
besknttiiingsnret. Uliiver vntl som giiller enligt nnvis-Därvid
iakttages utöver vad som ningnriin till 27 S skall därvid iakttas
giiller enligt nnvisningnrnn till 27 S följnnde. Om fnstighet. som iitgtir
följnnde. Om fnstighet. som utgör omsäitniiigsiillgång i rörelse, har
for-lagertillgång i toiiitrörelse. byggnads- viirvnts innnn rörelsen
påbörjades, rörelse eller handel med jasligheter. beriiknns
ftisliglietcns vnrde vitl förvärvnts innan rörelsen påbörjats.
tiden ftir rörelsens pnhorjniitle pn beriiknns fnstighetens
viirtle vitl snniiiin sim som vid beråkiiing nv tiden for
rtirelscns påborjnndc pn re;ilisationsvinst enligt puiiklemn 1 snmmn
siitt som vitl beriikning nv och 2 (/ nv anvisriingarna till 36 S,
renlisntionsvinst enligt [•»unkteriin I Dettn vnrtlc ulgör fnsiiglielens
upf)-ocli 2 nv nnvisningarna till 36 S, raknatle
iiigiiiigsviirde i rtirelsen Dettn viirde utgör ftisliglietcns upp-
iivcii vitl sennre års tnxeriiigar. riiknnde iiigåiigsviirde i
riiielsen iiven vid sennre års tnxeringnr. Om en skaltskyldig. som hedriver
eller tidigare bedrivii röre/se. (n-vltrar fnstighet eller del (/r fastighet
som lian för stadigvarande bruk använt i rörelsen, skall den del av
jörsdljnuigssum-iiuin sam belöper på sådana lill fastigheten hörande
tillgångar, vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag /länjöras e//er
/uinjorls til/ maskiner och andra iiivemarier Ijfr piiiikleriia 7 oeh 16 av
anvisningarna li/l 29 fi). iippitigds såsom inläkl iii'</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>rörelse, varemot återstående delen nv</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>försaljitiiigsstmimaii
skall upptagas</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>såsom
inläkl av tillfällig förvärvs-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>verksam/iet. i den mån de I 35 fi</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>angivna
föriilsåltiiiiigariia för skatlc-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>plikliii
realisalionsvinst föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>A\ yttras jastighet som utgör om-såtlmugstillgäng i
liirelse skall </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\iirde"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\iirde</span></a>-</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>miiiskiiiiigscnilrag
som heloper på lid jore avyilriiigeii återlöiiis ii// heskatliiing i rörelsen.
Utskiftnr svenskt nktiebolng eller svensk ekinioiiiisk loieiiing lillg;iiig pn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nnnnt siitt iin genom siidnii fusion som nvses i 2S S 3
mom. och skulle vitl en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>försiiljning nv tillg;ingen kiipeskilliiigen lin vnrit
skattepliktig i ftnvnrvskiil-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inn. nnses bolnget eller ftireiiingeii hn niiijulit
sknltepliktig inkoinst. som om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tillgängen salts. Som ktipeskilling giiller diivvid
tillgnngciis vei klign viirtle vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>utskiftiiiiigeii,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>till</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>29 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,--I Inr nnnnn fnstighet helt eller</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1, ll;ir niiiinii Insligliel hell
eller<br>
tlelvis nnviints i iigarensegen rörelse.</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>delvis
nnviints i ngarciisegcn riirelse.<br>
fnr livresviirdet ;iv vixd så nnvänts</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ftir
livresv;irtlet nv vati som pa detta<br>
icke avdragas såsom omkostiintl i</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>v((77
nnvänts////c (//•((.v((r.vo///oiiikost-<br>
rörelsen. Dettn bvresvnrde hnr niini-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>iintl
i rörelsen. Detln liyresvnrde hnr<br>
ligen icke upptagits såsom inkomst</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>iinmligeii////c/(/,i,'//.v
7//7/750///iiikoiiist<br>
av nnnan fnstighet (jfr punkt 1 nv</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nv
niin;iii Insligliel (jfr punkt 1 nv<br>
nnvisningnrnn till 24 S). Avknstning-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nnvisningnrnn
till 24 S), Avknstiiing<br>
en nv ftistigheten kommer i stållel till</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>cn
nv fnstiglielen kommer i stiillet till<br>
svnes som en del nv riirelseiiikoms-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>synes
som en tlel nv nirclseinkonis-<br>
len,</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr den skattskvklige i rörelse.</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hnr tlen sknitskvklige i rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>som nv honom utövnts. för föriidling</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>som //(//• iilinnts nv honom, tor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>eller ftirbrukning tillgodogjort sig</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>forådling eller ftirbnikniiig lillgotlo-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>produkter frän eget jordbruk eller</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gjort sig protlukter trnii eget jortl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>någon dess biniiring eller från eget</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>bruk eller nngon tlcss hiniiriiig eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>skogsbruk eller råiimnen från egen</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>från eget skogsbruk eller rnnniiien</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>eller nv honom bruknd. i rörelsen ej</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>frnn egen eiler nv hnnoni brukntl. i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>anviind fnstighet. sknll. såsom nv 21</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rtirelsen iiiie niivnnti fnstighet, sknll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>och 24 SS framgår, värdet nv såtlnnn</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>som frnmgnr ;iv 21 oeli 24 SS. viirtle!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>produkter eller råiimnen i vissn fall</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>;iv sntlniin protlukter eller r:iiiiiineii i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>upplagas såsom intiikt nv ftistiglie-</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>vissn ftill tas upp som iiitnkt nv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- Senaste Ivdelse 1972:741.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ten. Sker så. får snmmn viirde avfö-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ftistiglielen. / sådant fall fnr snninin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/•(7.V såsom omkostnnd i rtirelsen,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>värde dras av som omkostiintl i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma giiller. om hnn i rörelsen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rörelsen. Detta giillei ocAvd. om hnn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lillgodtigjort sig produkter nv nnnnn</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>i rörelsen har tillgotlogiort sig pio-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rörelse, som han utövat och som.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dukter nv nnnnn av honom utövad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efter ty i 18 fi sägs. iir ntt ;iiise som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rörelse, som iir ntt nnse som siirskiltl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>siirskild förviirvskiilln.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ftirvnrvskålln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad för inköp och plnntering</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Ulgilier ftir inköp och plnntering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nv triid och biisknr för vrkesniiissig</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>av triid och biisknr för vrkesninssig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frukt- eller biirodling får efter den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>frukt- eller bnrodling ftir efter tlen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sknttskvkliges eget vnl avdragas</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sk;ittskvk!iges eget vnl
dras av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nntingen i sin helhet för tlel år</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nntingen i sin helhet tlel ar (/('/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnaden uppkaimiul eller enligt</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inköpet eller planteringen har
ägt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avskrivningsplan. Vid planeidig av-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rum eller genom årliga vårdemiiisk-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skrivniiig fördelas kasmaderiia på ett</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningsavdrag. Värdeminskuingsav-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aiilal år i jiiljd så all de kan i sin helhet</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>draget beräknas enligl
a\skri\iuug\-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avdragas under den tidrymd odling-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/;/(/;/ //// viss procent för år
räknat av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en beräknas vnrn ekoiioiiiiskl nn-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>odlingens aiiskdffiiiiigsvdrde.
Bcidk-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viindbnr. Föreskrifternn i punkt 16</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningen görs från den tidpunkt då</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sjätte stycket äga motsvarande till-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>odlingen har färdigställts.
1'raceut-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämpniiig.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>satsen for
\årdemliiskiu'ngsa\(lrag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besiåins efler den //'(/odlingen beriiknns vnrn ekonomiskt
nnviiiitibnr. Föreskrifternn i punkt 16 sjiitte o(7/ sjunde stvckciia skall
ti//iinipds.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.(7.-' /v'(7\77/(/(/('7i för nnsknfftinde</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>3. Utgifter ftir niisknfftiiitle nv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nv mnskiner och nntlrn för stndigvn-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>mnskiner och nndrn fiir stndigvnrnn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rniide bruk avseddn inventnrier</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>de bruk nvseddn iiiveiilnriei dras i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avdrages i regel genoin ärlign viirde-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>regel av genom nrlign viirtlemiiisk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskniiigsnvdrng antingen enligt</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ningsnvtlrng enligt bestiimmelsernn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bcstiiinmelsemn nedan i denna</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>am riikensknpseiilig nvskrivtiiiig i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>punkl för planenlig avskrivning eller</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkt 4 d/er om resivärdeavskriv-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämlikt reglerna i punkt 4 för riiken-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning i punkt 5. Kan inventariernas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sknpsenlig nvskrivning./Iro////t,'(//i,i,'-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ekonamiska livslängd antas uppgå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ar. varoiii nu är fråga, underkastade</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till luigst tre ar. /(//•
eiiielleitid /te/a</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hastig förbrukning, vilket vanligen</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgiften tor deras nnsknfftinde
dras</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan anses vara fallet, när de beräknas</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av under nnsknffiiiiigsnrel.
Omedel-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Itava en varaklighetstid av hiigsl tre</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/'((/•; avdrag får även ske t fråga
am</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är. må dock oavsett om planenlig</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i/iveiilarier av niiiulre värde,<br>
ellerliikeiiskapseidigavskri\iuiig till<br>
lämpas under nnsknffniiigsnrct av-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Senaste Ivdelse nv kiriitvarande punkt 3 a 197(i:S5. 18
Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande /yde/se</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föres/agcn /yde/se</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>dragas /le/a kostiiadeii för derns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nnsknffnnde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Har fämnnsförctag niisknffnt in-</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Hnr ett fiininiisftiretng niisknffnt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ventnrier. som uteskitnndc eller sn</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>inventnrier. soni uieshitnntle eller s;i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>gott som uteslutniide äro avseddn ftir</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gott som uieslutnntlc (//• ;ivsetkln ftn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>företngslednres eller honom iiiirstn-</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ftiretngsletlnres eller honom ii:iist;i-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ende perstins privnia bruk. får</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ende persons privntn bruk. medges</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nvdrng 50/7; här avses ej åtnjutas.</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>inte nvdrng på grund av
anskafjiiing-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>en. (punkt 4 tolfte stycket)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Allgående avdrag jör nedsk rivning</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Regler 0111 nvdrag inseende
hestdll-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av värdet å rätliglieier till leverans ar da men inte
levererade invenUirier maskiner ach andra för stadigvaraii-
lkoulrakt\(nskri\iiingl fiiiiis i punkt de bruk avsedda mvemarier enligt ej
2 sista stycket nv niivisniiignrnn till fidlgjarda köpckaittrakt stadgas
i 41 S, punkt 2 nv nnvisningnrnn till 41 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Härden skatlskyldige vrkat indrag för värdeminskuiiig av
inrenliuier. skall avdragel anses medgivet i den mån del har iiiedjiirt att den
taxerade iiikoiiisteii har heräkiiats till lägre belopp än annars skulle ha
sken eller iiiedjört en ökning (/r föriusl som berättigar lill avdrag enligt
hesiam-melseriia i lagen II9(il):()3l om ratt ull jörliistutjamniiig rid
taxering jör inkomst. Iiireiitarieriias anskaffningsvärde minskal med medgivna
rärdeminskniiigSdrdrag itlgar del skaltemässiga resträrdei. (punkt 4 förstn
stycket)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.-"* Sknttskyldig//;((, efter (/(7/o///</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>4, Sknttskyldig A(///efter yrknnde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hos taxeringsnämnd eller, om besviir hoslnxeringsnämnd
eller. 11 ni besvär<br>
nnftirts. liinsrätt jramställt vrknntle. liar nnftirls. /los liinsriitt medges
rått<br>
/yerättlgas ntl under förulsätltiiitg ar ntt tills vidnre /(/ nvdrng ftir
rärde-<br>
iiialsvaraiide dvskriviiiiig i räkenska- minskning (/r sina inventnrier enligl<br>
perna tills vidnre åtnjuta nvdrng för reglerna ] denna an\isiiiiigspiinki om<br>
avskrivning å maskiner eller andra r ii k c n s k a p se n I i g avskrivning.<br>
för stadigvarande bruk avsedda Sant ftiriitsnttiiing /ör detta gäller<br>
inventnrier / enlighet med bestäm-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>a)
ntl den sknttskyltlige //((/• linfl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>melserna nedan i denna punkt för ortliind bokliiriiig
som nvslulns meil</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-•'Senaste lydelse 1979:612,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>275</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räkenskapsenlig nvskrivning. Såsom förutsällning härför
skall gälla ntt den sknttskyldige hnft ordiind bokftiring. som nvslulns
medelst vinst- och förlustkonto, samt ntt till-fredsstnllnnde utredning
föreligger om vad som återstår i beskatiiiiitgsav-seende oavskrivet av
anskaffnings-. värdet å ifrågavarande tillgångar samt dessa ävensom
avskrivningar å desamma i den sknltskvldiges riikeii-sknper och i företedd
utredning redovisns pä sädnnt siitt. ntt trygghet föreligger ntt vid nvyllring
nv lill-gängnrnn framdeles möjligen iipp-koinmande vinster ej skota undgå
taxering.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkt 3 b fjiirde stycket)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom tillgångs nnsknffningsviirde sknll nnses. dä
tillgången förviirvnts genoin köp eller byte eller diirmed jiimförligt fång.
den verklign kostnaden för dess nnsknffnnde och. då tillgången aimorledes
övergått till rörelsen, dess aUmänna saluvärde vitl tiden för övergången. Dock
sknll inkltngns följnnde. Hnr tillgång i samband med förvärv av den rörelse.
\(7r/ den nyttjas, erhållits annorledes iin genom köp eller byte eller diirmed
jämförligt fäng. sknll. (/(■(/• ej särskildn omstiindigheter //// aimat
föranleda, såsom nnsknffningsviirde för tillgången nnses det belopp som
k\(irslår i beskallnliigsavseeiide oavskrivel för överlålaren. Skulle del i
något fall befinnas, att den sknttskyldige eller nägon. som stär honom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>årsbokslut:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ntl
tillfredsstiillniitle utredning föreligger om inveiilarierniis skaltemässiga
restvärde:</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d) alt
iii\'eittarieriia ach avskrivna<br>
belopp redovisns pn ett sndnnt sätt i<br>
den sknttskyldiges riikensknpcr och i<br>
företedd utredning ntt trygghet före<br>
ligger ntt vinster vid nvvttring nv<br>
tillgnngnMin inte undgår licskatiiiiitg:<br>
samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e) att
- (nn den skatlskyldige inie<br>
iipprältat årshakshit för det närmast<br>
jaregående räkenskapsåret - del bok<br>
förda värdet av invenlaricnia före<br>
avskrivning heståmis med utgångs<br>
punkt i inventariernas skattemässiga<br>
restvärde vid beskaimingsårels in<br>
gång.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nnsknffningsviirde fär inventarier sknll nnses. dn
inventarierna har ftirvärvnts genom ktip. byte eller diirmed jiimförligt fnng.
tlen verklign utgiften för deras nnsknfftinde och. dn invenlarieriia har
förvärvats på inmat sätt. deras marknadsvärde vitl tiden för jörvdrret. Dock
sknll fol-jnntle inkttns, Hnr iiireiiiarienia ingått i en rörelse, som den
skatlskyldige har förrärral på aimal sätt än genoin ktip eller bvte eller
diirinetl jiimftirligl fäng. sknll. om inle
sär-skiklnomstnndighcter/ö/(////('(/(';((;/-//((/. 50/71 nnsknffningsviirde för
inreiitarierna nnses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga
resoärdcl. Har den sknttskvklige eller nngon. som stnr honom niirn. vidtagit
iituiird ftir ntl den sknttskvl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nära. vidtagit åtgärd för att den skattskyldige sknll
kunna tillgodo-räknn sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt, och
knn del antagas all detla skell för all ät nägon av dem beredn obehörig förmän
i besknllningsnvseeiide. sknll niisknffningsvnrdet i skälig män jämkas. Såsom
anskaffningsvärde för tillgång, som moderbolag eller över-ingaiide förening
övertager frän dotterbolng eller överlätnnde förening vid sädnn fusion, som i
28 S 3 mom. förslå eller andra stycket nvses. skall nnses del belopp, sam vid
fusioiistill-fållet kvarstår i beskattningsavseende oavskrivel hos
dotterbolnget eller den övcrlåtnnde föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkt 4 femte stycket)</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hnr
sknttskyldig belräffande under beskaltningsäret anskaffade tillgångar
lidigare ålnjiilit i punkl 2 av anvisningarna till 41 fi oniförmä/t avdrng å
värdet av rättighet till leverans av tillgångar enligt ej fullgjorda
köpekontrakt, skall vid beräkning av avdrag för värdeminskning med 30 proceni
av aiiskaffnlngsvärdet såsom anskaffningsvärde nnses den verklign kostnaden
minsknd med det tidignre jämliki nyssnämnda stadgande åtnjutna nvdrngel. Vad
nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om investeringsfond / enlighet med
vad för .sådan fond finnes stadgal tagits i anspråk för avskrivning av under
beskattningsåret anskaffade tillgångar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dige sknll kunna tillgodoräknn sig ett högre
anskaffiiingsvärde än som synes rimligt och knn det antas ull detta har skett
för ntt beredn obehörig förmän i besknltningsnvseende ät nägon nv dem. sknll
nnskaffnings-värdet i skälig män jämkns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som nnskaffningsvärde för inventarier, som moderbolag
eller övertagande förening övertar frän dotterbolng eller överlätnnde
förening vid sädan fusion, som nvses i 28 S 3 mom,, nnses det skattemässiga
restvärdet vid fusionstillftillel hos dotterbolnget eller den överlåtande
föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr sknttskyldig medgivits nvdrng för koiitraklsavskrivniiig
avseende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall sam
nnsknffningsvnrde nnses den verklign utgiften minsknd med det tidignre
medgivna nvdrngel. Delta skall gälla även när investeringsfond eller liknande
avsättning tngils i nnspråk för anskaffning av inventarier under
besknttninesåret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(punkt 4
andra - fjärde och sjätte -elfte styckena)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för nvskrivning å här ifrå-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrng för avskrivning får för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gavarande tillgångar må för visst beskattningsår åtnjutas
med högst trettio procent för är räknat nv summan nv bokfört värde å
tillgångarna enligt balansräkningen för nårmasl föregående räkenskapsår och
nn-skaffningsvärdet å sädnna under besknttningsåret anskaffnde tillgångar,
vilka vid utgången av beskattningsåret fortfnrande tillhörde rörelsen, Vnd
.sålunda stadgats skall gälla onvsett när under besknttningsåret tillgångarna
nnsknffnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hava under besknttningsåret till-gångarav nu ifrågavarande
slag. som anskaffats före ingången av samma år, avyttrats eller hava dylika
tillgångar gått förlorade, därvid för sistnämnda fall försäkringsersättning
(7v/(7/(7/5, 7/777 särskilt avdrag/ör avskrivning åtnjutas med belopp
molsvarande den i nnledning nv avyttringen eller försäkringsfallel uppkomna
intäkten. Därest skattskyldig erhålUt avdrag / enlighet med bestämmelserna i
delta stycke, skall underlaget för beräkning av avdrag enligt nästföregående
stycke fastställas lill motsvarande lägre belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ett
särskilt högt pris eller eljest en särskill hög kostnad för tillgång betingats
därav, ntt den skolat utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en
konjunktur, som väntns bliva allenast tillfällig, eller av annan liknande
omständighet, må för det beskattningsår, varunder tillgången anskaffats,
avdrag göras vid inkomstberäkningen för sådant överpris eller sädan
merkostnad. Därest avdrng som nu sagts medgivits, sknll avdrag enliet
bestämmelserna i and-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>visst besknttningsär i;ö/(75 med högst 30 procent för är
räknnt nv sunimnn av bokfört viirde på inventarierna enligl bnlnnsrnkningen för
närmnst föregäende räkensknpsär och an-sknffningsvärdet /)(; sädnna under
beskattningsåret nnsknffade inventarier, vilkn vid beskattningsårets utgång
fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under
beskattningsåret Inventarierna har ansknffnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har inventarier, som har ansknffnts före
beskattitingsåreis ingång. uvyttrats under beskattningsåret eller har den
skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inventarier, som har gått
förlorade under beskattningsåret, medges ett särskilt nvdrng med belopp
motsvarande den i nnledning nv avyttringen eller försäkringsfnllet uppkomna
intäkten. Avdragel får dock inte överstiga underinget för beräkning av nvdrng
enligt femte stycket. Har den skaltskyldige fått nvdrng som nu sagts skall
nämnda underlag fnstställas till motsvarande lägre belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har ett
särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott
på ntl de skall utnyttjns för ett särskilt arbetstillfälle eller för en
konjunktur, som väntns bli endasl tillfällig, eller nv nnnnn liknande
omständighet, medges för del besknttningsär. vnrunder inventarierna har
nnsknffnts. nvdrng för sädnnt överpris eller sädan meriitgifi. Om avdrng som nu
sngls har medgivits, sknll nvdrng enligt bestämmelserna i femte stycket
beräknas på därefter</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ra stycket beriiknns (/ diirefter älersläende del nv
nnsknffiiingsviirdct.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oaktat vnd
ovnn stadgas må nvdrng medgivas för nvskrivning med belopp som erfordras ftir
ntt tlel bokfördn viirdet icke sknll överstign ansknffningsviirdet (/ snmllign
//// ifrågavarande tillgångar, vilkn vid utgången av heskattiiingsåret
farlfa-raiide tillhörde rörelsen, setinn (/ delin värde avriiknnls en
beriikiind ärlig nvskrivning nv tjugu procent. Visnr skatlskyldig ntt nämnda
tillgångars verklign viirde understiger även sälundn beriiknnl viirde. må
nvdrng medgivas jämväl ftir liäriiv betingad ytterligare nvskrivning. Vid
tilliimpning nv bestiimmelsernn i tlet-tn stycke 5Ao/(/ i fräga om anskaffningsvärde
och nnsknffningsär för tillgångar, som överlngiis genoin sndnn fusion, som i 28
S 3 mom, nvses. de i fusionen dcltngnnde ftire-ingen nnses som en sknltskyklig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dä
tillgångar, som nnsknffnts under bcsknttningsäret. nvyttras. förloras eller
.såsom för rörelsen obrukbara utrnngerns under snmmn nr. /)i(i nvdrng åinfuias
för ansknffningsviirdet eller oavskriven del därav. Med nvyltring likställes
det fall. ntt tillgång uttages ur rörelsen för ntt tillföras annan rörelse, som
ulgör särskild förviirvskälln. eller för ntt nyttjas för nnnnt iiiidnmäl. Att
belopp, simi erhålles vid nvyltring nv tiUgång. i sin helhet sknll upinagas
såsom intäkt av riirelse. därom stadgas i punkt 1 aiitirn stycket nv nnvisningnrnn
till 28 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes sknttskvldig hava i riiken-sknpernn verkställt
nvskrivning med</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nterstnende del nv niisknffningsviir-del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett vntl ovnn föreskrivs jår nvtling ftir nvskrivning
medges med belopp som crftirtlrns för ntt tlel bokftirdn viirdet inte sknll
liverstign niisknfftiingsvärtlet av snmllign inveiiiarier. vilkn vid
heskdtiiiiiigsdrels utgång lillhtirde rörelsen, sedan från dettn viirtle //(//•
nvriiknnls en beriik-nntl nrlig nvskrivning nv 20 procent. Visar (/('//
skdttskvldige ntt iiiveiiia-riernas verklign värde understiger iiven ('//
snlundn beriiknnl viirde. medges nvtlrng fiir den yttcrlignre nvskrivning 50//j
inaliveras av della. Vid tillåmpning nv bestiimiiielsemn i dettn stycke skall i
frngn om nnsknffningsvnrde och niisknffiiingsnr ftir inventarier, som //(//•
(iverlngits genom sndnn fusion som nvses i 28 S 3 mom., de i fusionen
tlclingnnde ftire-tngen nnses som en sknltskyklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dn inveiiiarier. som har nnsknffnts untlcr besknttningsnret.
nvyttrns. förloras eller utrnngerns untlcr snmmn är. medges nvtlrng ftir
nnsknff-ningsviirdel. Med nvyltring likställs ntt inventarier tas ut ur
nirclsen fiir ntt tillföras nnnnn förviirvskiilln eller för ntl användas för
nnnnt iindnmnl. Al' hestämmclsenia i punkt 1 nndrn stycket nv nnvisningnrnn
till 28 S framgår ntt belopp, som erhålls vitl nvyltring nv inventarier, i sin
helhet sknll las upp som intiikt nv rtirclsc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skaltskyldig gjort nvskviviiing med större belopp i
liikensknpernn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>279</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>större belopp än det. varmed han äger åtnjuta avdrag vid
tnxeringen, må den amsländigheien ntt avdrag för avskrivning medgives med lägre
belopp än vad i räkenskaperna avskrivits Icke föranleda ändring av det värde,
vara rnkensknpsenlig avskrivning beräknns. Avdrag för belopp, med vilkei den
skittiskyldige I räkenskaperna verkställt avskrivning utöver vad vid taxering
blivit godkänl. må åtnjutas först sednn tnxeringen i frägn blivit slutligt
nvgjord och enligt särskild av taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, länsrätt
godkänd avskrivningsplan, avseende en tid av minsl fem år. räknnt frän och med
besknllningsärel efter det varunder nvskrivningen i fräga verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten alt vid tilllämpning nv bestämmelsernn
ovnn avdrng vid besknitningen skall över-ensslämmn med avskrivning enligl
räkenskaperna ulgör ej hinder för skaltskyldig alt efter övergång till
räkenskapsenlig nvskrivning utöver nvdrng enligl räkensknpernn tillgodogöra
sig från tiden före .övergängen resterande, i räkenskaperna gjorda men ej vid
besknitningen åtnjutna nvdrag antingen Inom ramen för avskrivningsplan som
avses i punkt 3 eller, med taxeringsnämnds eller, om besvär anförts, länsrätts
särskilda medgivande, på en gång eller enligt särskild av vederbörande nämnd
godkänd avskrivningsplan avseende en tid av högst tio år. Efter öveigång till
räkenskapsenlig avskrivning må dock i Intet fall sådant avdrag tillgo-donjutas.
som avses i punkt 3 c tredje sivckel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än hnn får dra av vid taxeringen, föranleder inte detta
att det värde. på vilket riikensknpsenlig nvskrivning beräknns. påverkas. Del
överskjutande beloppet får i stället, sedan tnxeringen i fräga har blivit
slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 proceni för helt
år. räknat frän och med besknllningsärel efler det under vilkel avskrivningen
i fräga verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten att vid tilllämpning nv bestämmelsernn
ovnn avdrng vid beskattningen sknll över-ensstämmn med avskrivning enligt räkensknpernn
utgör inte hinder för skntlskyldig ntl efter övergång til' rnkensknpsenlig
avskrivning utöver nvdrng enligt räkensknpernn tillgodogöra sig avdrag för
sådana avskrivningar, som har gjorts i räkensknpernn före övergängen men inle
har föranleti avdrag vid beskattningen. Avdrag jör sådant belopp görs genom
årlig avskrivning efter 20 procent för hell år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2tS0</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr före övergång lill räkenskapsenlig avskrivning
skattskyldig vid inxeringen fillgodoräknats slörre värdeminskningsnvdrng än
enligl räkenskaperna, sknll. för ästadkom-mnnde nv överensstämmelse melinn
tillgångens återstående värden enligt räkenskaperna och i beskattningsavseende,
del belopp, varmed tillgångens värde sålunda i beskattningsavseende undersfiger
värdel enligt räkenskaperna, upptagas .såsom intäkt under det förstn
besknttningsär. för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den
skaltskyldige hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och ett
vart av de två närmast följande åren. Vid tillämpning av detta .stycke skall
även sådant på tidigare år enligl avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdrag,
som den skallskyldige ej kunnat uinyllja. anses hava tillgodoräknats honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har nktiebolng eller ekonomisk förening, som åinjiiier
avdrag för avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda
Inventarier i enlighet med bestämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning,
övertagit dylika tillgångar genom sådan fusion, som i 28 S 3 mom. avses, oeh ha
dessa tiUgångar i räkenskaperna upptagits lill högre värde än vnd som enligl
bestämmelserna i punkt 3 b sista stycket är att anse som anskaffningsvärde för
bolaget eller föreningen må företaget efter därom hos taxeringsnämnd eller, om
besvär anförts, länsrätt framställt yrkande berättigas att även efter fusionen
tillämpn räkensknps-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skatlskyldig före övergång till räkenskapsenlig
nvskrivning tillgodoräknats slörre värdeminskningsavdrag vid taxeringen än
enligt räkensknpernn, sknll, för åstadkommande nv överensstämmelse melinn
inventariernas bokförda värde och deras skittteinässiga restvärde, det belopp,
vnrmed inventariernas skaltemässiga restvärde understiger det bokförda värdet,
tas upp som skattepliktig inläkt under det första beskattningsår, för vilkel
räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skaltskyldige begär det, med
en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmasl
följande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr nktiebolng eller ekonomisk förening övertngit
7/;i'e//7(7r/er genom sädnn fusion, som avses i 28 S 3 mom., och har dessa
inventarier i räkenskaperna upptagits lill högre värde än vnd som enligt
bestämmelserna i tredje stycket skall anses som nnskaffningsvärde för bolaget
eller föreningen, får förelaget efler yrkande hos taxeringsnämnd eller, om
besvär har anförts, /;o5 länsrätt medges rätt ntt även efter fusionen tillämpa
räkensknpsenlig avskrivning under förutsällning all skillnaden mellan det
bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligt tredje slyckel. las
upp som inläkl under del besknttningsär, dä fusionen genom-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>281</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enlig nvskrivning. untler förutsättning nit skillnaden
melinn värdet enligl räkenskaperna och nnsknff-ningsvärdel, beräknnt/;(7 sätt i
punkl 3 b sisla slyckel 5(7i,'5, upplages som intäkt under det besknttningsär.
dä fusionen gc/io/7i/örc5, eller, om företaget hellre vill, med en tredjedel
ftir nämnda beskaiiningsår och ett vari nv de två närmasl följnnde aren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(punkt 5 nntlrn och tredje styckenn av nnvisningnrnn till
22 S)</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
reslviir(lea\skri\iung får skati-skvldig. imder föriilsätlitiiig av molsvarande
avskrivning i räkenskaperna, åtnjuta nvdrng ftir visst besknttningsär med
högst 25 proceni för är räknnt nv lil/gåiigarnas restviirtlc. Med restvärde
förstås tillgångarnas bokförda väi'de enligt bahinsräkning-eii räkenskapsåret
niirinnst jore besknttningsnret med tilliigg nv anskaffniiigskasmaden ftir
tillgångar, som niisknff;its under besknttningsåret. och med nvdrng för
belopp motsvnrnnde vnd som utgör intäkt i form nv vederlng jör under sainma år
avyttrade, skadade eller förlorade tillgåitgar. Dock skal/ i restvärdet ej
inräknas anskaffnings-kostiiadeii för tillgång stim nnsknfftits under
bcsknttningsäret ocb nvytl-rnts. förlorats eller inrangerats under samma år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anskaffiungskastnaden för maskiner och andra
föirsuiiligvarimde hnik avsedda inventarier beräknas med</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förs. eller, om förelaget begär del, med en tredjedel för
nämnda besknttningsär och vart och ett av de tvä närmnst följnnde åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Vitl rest v a r d c n v skrivning medges den
skatlsky/dige nvdrng för visst besknttningsär med högsl 25 procent för är
riiknnt ;iv avskrivningsunderlaget for maskiner ocli andra inventarier. A
vskrlrnings-imderlaget utgörs av inrentariernas skaltemässiga restviirde rid
utgången ar det nnrinnst föregående besknttningsåret med tilliigg nv anskaffningsvärdet
för inventarier, som //(//• nnsknfftits untler besknttningsåret och sam vid
utgången (/r detla farlfa-raiide tillhörde rörelsen, och med nvdrag för belopp
motsvnrnncle vnd som utgör intiikt i form av vetlering eller
jörsdkringsersällniiig ftir inventarier som //(//• nnsknfftits före
heskatmiiigsårets ingång och som har avvttrats eller ftirlornts untlcr
be-sknltniiigsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visar den skattskvldige alt inventariernas \-erkllg(t
värde understiger det skattemässiga restvärdet efler avdrag enligl
/>eslämnielscniii i första sivckel. medges det ytterligare avdrag sam
motiveras av detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vnd som
jareskrirs om riikensknpsenlig nvskrivning i punkt 4 andra-fjårde samt
.sjätte, sjunde och</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>iakttagande i tillämpliga delar av nionde
styckena giiller i tilliimplign punkt 3 b sista slyckel av anvisning- tielnr
också i fråga om reslviirtlenv-arna till 29 fi. I övrigt giiller beträf-
skrivning. fande restviirdenvskrivning i tilliiiiip-lign delnr vnd som
föreskrives om råkensknpsenlig nvskrivning i punkt 4 tredje, femte och
sjunde-elfte styckena av nämnda anvisningar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5. - Avdrng får jämväl ske for</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6. Avdrng eidigi hestämmelser-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värdemiiiskiiing. sam pntcntriitt oeh //(/ / puiikleriui 4
och 5 ftir även göras liknnnde tidsbegriinsnd rnttighet i//i- för mgifierför
anskaffning av pnleiit-dergått på grund in' miiiskiung av riitt och likiinntlc
litlsbegriiiisntl riil-giltighetstideii. Del iir hiirvid utnn tighet. Del iir
liiirviti ulan belvtlelse betydelse om rörelseidkaren förviir- om
lörclseidkarcn har ftirvnrvnt riit-vnt riitligliclen ftir ntl utnytljn den
ligheten ftir ntt iitiivttjn tlen vitl vid tillverkning som hnn bedriver
fillverkning som linn betlriver eller eller om hnn tillgodogör sig riittighe-
om hnn tillgodtvgtir sig rntliglictcii ten genom ntt överlåta utnyttjniidet
genom ntt överkitn utnytijnntlet nv nv dennn till nnnnn, Genam värde- tlcniin
till nnnnn, Ocksn utgifter ftir minskningsavdrag avdrages också anskaffning nv
hvresriitt oeh nv kostnad för nnsknffiiing nv liyresriitt vnrumiirkc. //////(/
eller nnnnn riitiig-och nv vnrumiirkc. firinanamn eller het nv goodwills nntur
dras (/r enligt nnnnn råltighet nv goodwills nntur. de nämnda
bestämmelserna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beträjfttiide värdeminskningsavdrag för llllgdiig som
avses i jörsta stycket äga föreskrijicrna i punkterna 3 och 4 inotsvaraiide
tillämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan
fusion, som i 28 fi 3 inom. jörsta eller andra stvcket avses, övertager
patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur, skall vid beräkning av
värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivel av
aiiskaffiiingsvärdel av tillgiingen så anses sam am bolagen eller föreningarna
utgjort en skatlskyldig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.-''Kostiiddeii för anskaffande av</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7, Utgifterför niisknfftiiulc nv
en</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>bvggnad. vilken nr nvsedd för byggmid.
.so/zi iir nvsctki for nnviiiid-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- Senaste lydelse av förutvarande punkt 5 1966:724.
"Senaste Ivdelse 1975:259.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anviindning i agarens rörelse, avdrages genom ärlign
vnitlei)iiiiskniiigs-nvdrng enligt fareskriftenui i denna punkt. Är fråga om
rent lillfålliga byggnader, avsedda nit nnviindns endnst ett fåtnl år. får
titick <span style='text-transform:uppercase'>/m;i;;,i,'-</span>iiadskostnaden
i sin helhet a\'(lragas för det är dä anskaffningen ägt rum.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I byggnnds nnsknffningsviirde in-råknns ej värdet av
sädnna delnr oeh tillbehör, som äro nvsetldn alt tlirekt ijnnn byggnndens
nnvåndniiig för rörelseåndnmål. även om deras värde ingår i det vid
fastiglietstaxeriiigeu fastställda byggnadsvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighel härmed inräknas ej i värdel av industribyggnnd
värdet av lillgångnr nvseddn för den industriel-In driften säsom innskiner.
niiord-ningnr for godstransport som t. ex. räls. trnversbnnor och hissnr.
behäl-Inre, slälliiingnr för Ingring e, tl, samt ej heller värdet av
nnordningnr för användningen nv dessn tillgängnr som t, ex. särskildn
fundnment, / byggnadens värde inräknas vidnre ej värdet av ledningnr för
vatten, nvlopp m, m.. nvseddn ntl direki tjiinn den industrielln driften, eller
i'(7/'t/c/(71-specielln värmennläggning-nr. ventilnlionsnnordningar eller särskilda
skorstenar för avledande nv gnser och nnnnl som nistrns vid produktionen. 7
värdet av bvggnntl som är nvsedd för nfftirsiindnniäl inräknas exempelvis ej
viirdet av hyllor, disknr eller nnnnn butiksinredning, rulltrappor m, ni,
Tjnnst-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Färeslagcn lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iiinu i iignrcns riirelse. dras av neiioiii nilign
viirtleiiiinskiiingsnvtling. Ar-draget beräknas eidigi avskrirniiigs-plaii till
r/.v.v proceni for år räknai ar byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs
från den lidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är
avsedd all användns endasl ett fätnl är, får dock anskaffnlngsiilgifterna i sin
helhet dras av del år då byggnaden anskaffades.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en
bvggnnds nnsknffningsviirde iiiråknns////('/(7t;/7;('//ö/ såtlnnn delnr och
tillbehör, som är nvseddn nit direkt tjiinn bvggnndens nnviindning för
rörelseiindnmål (hyggnadsinveniarier). 1 enlighet liiirnied räknas som
hvggiiadsiiireittarier i en intlii-stribyggiind lillgångnr nvsedtin för den
industrielln tlriften. såsom mnskiner. nnordningnr ftir gotlstrniis-pnrt som
t. ex. riils. irnvcrsbnnor och hissnr. behållare, slnlliiingnr ftir lagring
e.d., samt anordningar för anviindningen nv dessn tillgängnr som t. ex.
siirskildn fuiidaiiienl. Som hvggiidds/nveiitdrier räknas vidnre ledningnr för
vntten. avlopp in, in,, nvsctkln ntt tlirekt tjnnn den industrielln driften,
och specielln viiriiie-nnliiggniiignr. vcnlilntioiisnnoitl-iiingnr och
siirskildn skorstenar för nvledniide nv gnser och nnnnt som nistrns vitl
produktionen. Som hygg-iiiidsiitveiitiirier i ett bvggnad som nr nvsedd för
;iffiirsnndnninl räknas exenipelvis hyllor, disknr eller ;iiiiinn
butiksiiiredniiig. rulltrappor iii. m. Tjänstgiir en konsiruklion. ftir vilken
et! byggnndsviirde liar ftistställls vid fnstiglietstnxeriiicen. i sin helhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>gör konstruktion, ftir vilken bvgg- eller lill viss tlel
som maskin eller<br>
nndsviirdc ftistställls vitl ftistighets- rctlsknp. snsoiii knn vnrn ftillet
metl<br>
tnxeringen. i sin helhet eller lill viss oljccisiernei och silo;iniiiggiiingnr.<br>
del som mnskiii eller redsknp. säsom nnses en satlnii kdiistruktion som<br>
knn vnrn fnilet iiictl oljecislerner och hyggiiddsiiiveiiuirier.</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Däremot</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>siloniiliiggiiiiignr. nnses värdet av iiiråkiias i
(iirskaljiiiiigwänlei fiir en<br>
sndnn koiistriiktioii ej ingå i hvggiia- hyggiiad iiigilier för sädana aiiord-<br>
dens varde.</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ningiir som iir niidviiiiiliga fiir
hvgg-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nadeits allmänna anvanduiug. säsom<br>
ledning jiir </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\-atteii"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>\-atteii</span></a>. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>a\iopp. elektrisk<br>
ström eller gas ach annan liknande<br>
aiiordiuiig. .Auskaffiungsvärdcl for<br>
eu ledning som år avsedd for såviil en<br>
byggnads aiiväiidiuitg för rarelseåii-<br>
damål som hvggiuideiis allmåima<br>
iinräiuluing fiirdelns melinn hvgg-<br>
nadsiiiveiitarier och hyggnaden i för<br>
hållande lill hur stor det in- ledningen<br>
sam tjänar riirelseäiidamålei respek-<br>
ti\e byggnadens allmäiuia aiiräiid-<br>
niiig. Lediuiigeii skidl doek i siii<br>
helhet tuiiifiiras lill hyggiiadsiineiila-<br>
rier om iitgijienia för ledningen lifl<br>
IIIIIISI tre fjärdedelar kan anses hdii-<br>
fihiiga lill rorelseåiidaiiiå/et. Om<br>
utgifterna föir lediiiiigeii lill minsl tre<br>
tjärdedelar kun anses hänföriiga lill<br>
byggnadens idlmåima aiiråiuliiiiig<br>
skall ledningen i sin helhet liiiiifi/ras<br>
lill byggnaden.<br>
I frägn om tillgångar, riikas rårde</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>1 frng;i om hyggiiadsiiiremarier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>enligl (Utdra oc/i treijje siyckeiiii ej lillnmpns
tle ftueskrifier som enligt inräknas i byggnadens ränle. tilliiiii-
piiiiklernn 3-5 gäller ftir mnskiner pns/57(7//c/de ftireskriftcr som
enligt och nntlrn /("'/• stadigraraude bruk punktemn 3 oc/i 4
gä//a för heräk- avsedda iiiveiitniicr. ning (/r
rärdeminskniiigsavdrag m. m. för innskiner och nndr;i inventnrier / rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkt 16 fjärde slyckel frniii-</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Avpunkl 16//('(//('SIyckel frnmgnr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>gär. ntl värdet av vissn till innrken ntt utgifter jar
vissn lill iiinrken hörande nnordningnr inriiknns i hörniule niiortliiingnr
inrnkiins i nnsknffninesvardet för bvsiimnd. nnsknfftiimisviirtlct
för en bviimind.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även om de icke Ingå i byggnadsvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdeminskningsavdrag
för byggnad beräknas på ell anskaffningsvärde, besläml enligt de grunder som
angivas i punkl 3 b sista slyckel. Har byggnad förvärvats tillsammans med den
mnrk. på vilken den är belägen, nnses sä stor del av fastighetens
anskaffningskostnad belöpa pä byggnaden, som del vid fastighels-Inxeringen
fnslställdn byggnndsvär-del utgör av faslighetens heln inx-eringsvärde. Om den
återstående delen av anskaffningskostnaden för fastigheten visas mera avsevärt
över-eller understiga ett skäligt markvärde, får dock del för byggnaden
beräknade värdet jämkns. Till nn-sknffningsvärdel räknas även de kostnader för
till- eller ombyggnad 50/71 nedlagts efter förvärvei av byggnaden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en byggnad uppförts av den<br>
skatlskyldige, är byggnadens an<br>
skaffningsvärde den skattskyldiges<br>
utgifter för uppförande av byggna<br>
den. Till anskaffningsvärdet hänförs<br>
även utgifter för lill- eller ombygg<br>
nad. Har en byggnad förvärvals<br>
genom köp. byte eller därmed jäm<br>
förligt fång. ska// den vcrk/iga ulgif<br>
ien utgöra anskaffningsvärdet. För<br>
värvades byggnaden lillsammnns<br>
med den mnrk pä vilken den är<br>
belägen, nnses sä slor del nv vederla<br>
get för fastigheten - i förekommande<br>
fall efler avdrag för egendom som<br>
avses i 2 kap. 3 § jordabalken -<br>
belöpa pä byggnnden. som det vid<br>
fastighetstaxeringen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fastställda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnadsvärdet utgör av fastighetens heln tnxcringsvnrdc.
Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan åven innefatta
byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas,
varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget
för fastigheten 50/71 enligl denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden järnte
byggnadsinventarier visns mern nvsevärt över- eller understiga ett skäligt
markvärde, fär dock del för byggnnden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har
den skattskyldige eller någon, som står honom nära. vidtagit åtgärder för att
den skaltskyldige skall kunna tiUgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än
som synes rimligl och kan det antas att detta har skett för att ål någon av dem
bereda obehörig för-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för årlig värdeminskning av bvggnad beräknas enligt
avskrivningsplan till viss procent av anskaffningsvärdet. Procentsatsen för
vär-deminskniiigsavdragei besiäinines efler den tid byggnaden nnses kunna
utnyttjas. Vid denna bedömning skola benktnsyV/rz/vt//sädnnn omständigheter
som ntl byggnndens ekonomiska varaklighetstid knn antagas kommn ntt rönn
inflytande av framlida ralionaliseringnr, förändringar med hänsvn lill
teknikens utveckling, omläggning nv verksnmhet och liknnnde. År på grund av
särskilda omständigheter nv nnnnn nrt än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen
begrnnsnt lill förhällnndevis kort tid. skall hänsyn ingas iiven härtiU.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet I
skälig mån jämkas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haren investering.sfond e. d. eller statsbidrag tagits i
anspråk för anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsvärde för
byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det
ianspråktagna beloppet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övergår
en byggnad lill en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligl
fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden .som skulle
ha lillkommii den förre ägaren om denne fortfarande hade ägl byggnaden. Vad
ny.SS sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening
övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid
sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Procentsntsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en
byggnnd bestäms med hänsyn lill den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid
skall beaktas även sädnna omständigheter som ntl byggnadens användningslid knn
antas kommn ntl rönn inflytnnde av framlida rationaliseringar, teknikens
utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. År på grund
av särskilda omständigheter av annan nrt än nyss nämnts byggnadens värde för
rörelsen begriinsnt till förhällnndevis kort lid, skall hänsyn las även till
della. Sä knn vnrn fallet exempelvis dä frägn är om en byggnnd för utnyttjande
nv en begränsnd mnlm-fyndighet eller dä en byggnnd, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>287</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sä knn vnrn ftillel exempelvis tin frngn iir om byggnnd
för utnvtljnnde nveii bcgrniisnd mnlmfyiitlighel eller dä hvggiind. som iir
bclngen pä nnnnns gnmd och som an vändes i rörelse, vitl iiyttjnnderiiitcns
iipphii-rniide icke sknll kisns nv jortliign-reii,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sknttskyldig
fär i frägn om byggnnd. som iir nvsetltl ntt anvniulns i hnns rtirelse. görn
nvdrng inom nvskriviiingsplniien - utom fär nrlign viirdeniiiiskningsnvdrng -
med Kl procent nv den pä pinnen upptngnn kosinaden ftir nv-. till- eller ombyggnnd.
Avdraget fördelas nicd 2 procent under vart oeh ett av de fem första
heskallniiigsåreii riiknnt frän acit med det år då kastiuiden nedlagts.
Överlåtes byggnnden /7/o//i denna tidrymd, fär den nve ägaren på motsvarande sålt
lillgodaråkiia sig de avdrag som återstå för överlålaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utrnngerns eller nedrives i rörelse anviind bvggiind. fär
avtlrng ske för vnd som äterstår onvskrivet av nnsknffningsvnrdel. i den mån
(/('//(/ belopp överstiger v nd som influtit vid nvyllring nv
hyggnadsiiiaterialier o. dvl. i snmhnnd med ulrangeringen eller rivningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>II.-' </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Punkl I åttonde stycket nv nnvisningarnn till 22 S äger
matsva-raiide lillämpiiiiig betriiffniide inkomst nv rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16. -' Kosinaden ftir nnsknfftinde nv sntlnnn mnrknnliiggningnr
pii ftistighet. nvsedd ftir nnviindning i iignrcns rörelse, som nvses i nndrn
stvck-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ill" belngen pn nnnnns mark oeh som (utviuids i
rörelse, vid nytljniitleriit-tens upphörniule inte sknil lösns nv jordiignren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sknltskvklig fnr i friign om en bvggnnd. som nr nvsedd ntl
nnviindns i hnns rörelse, gtirn nvdrng inom nvskriviiingsplniien - iitoni
///('(/ nrlign viirdeminskningsnvtlrng - med 10 procent nv de på pinnen
upptngnn iilgijjenni för ny-, till- eller ombyggnnd (priiiiäravdrag).
Urimiiravdragel medges ined 2 procent /ör (//• rnkiint frnn den tidpunkt då
byggnaden eller den lill- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts.
Förvärvas bvggnnden (ir eu ny ägare, fnr denne tillgadagära sig tle primäravdrag
stim ålerslår ftir den förre ägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utrnngerns en i riirelse nnviind byggnntl. får nvdrng
,i,'ö/(/5 ftir vnd som återstår onvskrivet nv nnsk;iff-ningsviirdct i tlen mån
beloppet överstiger vnd som inflyter genom nvyltring nv byggnadsmaterial c.
d. i sninbnnd med utrangeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>II. </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>Punkt I sjunde stycket nv nnvisningnrnn till 22 S tillåmpas också
betriifftiiule inkomst nv rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16, Utgifter för nnsk;ifftiiide nv sndnnn
mnrknnliiggningnr pä ftistighet. nvsedd för nnvnndiiiiig i iignreiis rtirelse.
som avses i nndrn stvcket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:215.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-"Senasle lydelse 1976:1094, -•" Senaste Ivdelse
1969:363.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>288</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>et. avdrages genom årlign värdeminskningsavdrag enUgt
föreskrifterna i denna punkt. Avdrag medgives endast för sådan kosinad som
bestritts nv den sknttskyldige och nvser arbete, vilkel utförts under lid han
ägl fnstigheten. Är fräga om rent tl//fälliga anläggningar, avsedda att
användns endast ell fälnl är, fär anskaffningskostnaden i sin helhel avdragas
far det är dä nnläggningen nnskaffndes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 anskaffningsvärdet för markanläggningar inräknas
kosinaden för sådana markarbeien genom vilka marken göres plan eller fast,
säsom röjning av träd. buskar och annai, schnktning av jord- och herginas.sor.
uppförandet nv stödmurnr och torrläggning av marken. Till anskaffningsvärdet
föres även kosinaden för rivning av byggnad eller nnnnt som tidignre funnils på
fastigheten. Vidare inräknas / anskaffningsvärdet kostnaden för olika
anordningar såsom vägar, knnnler, hamninlopp och andra tillfnrter, körplnner,
parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga
anläggningar för personnl, plnnte-ringar e. d. samt. i den män de ej vid
fastighetstaxering äro ntt hänföra till byggnad, även brunnar, källare och
tunnlar e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot inräknas ej i anskaffningsvärdet för
markanläggningar</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dras av genoin nrlign viirdeminsk-ningsavdrag, Avdrng
medges, om inte annat följer av sjätte stycket, endnst för .sådana utgifter som
har bestrilts nv den sknttskyldige själv och endnst om utgifterna nvser arbeten
som //(7r utförts under tid (/(/ hnn har ngt ftistigheten. Avdraget beräknas
enligl avskrivningsplan till 5 procent förär räknai av tre fjärdedelar av
anläggningens anskaffiiingsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då
anläggningen har färdigslällts. 1 frägn om en anläggning, sam är avsedd all
nnvändns endnst ett fätal år. får dock anskaffningsutgifterna i sin helhel dras
av det år dä anläggningen anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7/7/ markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs
för all marken skaU göras plan eller fnst, såsom röjning, schnktning. rivning
av byggnad eller nnnnt som tidignre har funnits pä fnstigheten, uppförandet av
stödmurnr och torrläggning nv marken. Till markanläggning hänförs ock.så olika
nnordningnr säsom vägnr. knnnler. hnmninlopp och andra tillfnrter, körplaner.
pnrke-ringsplalser. foibollsplnner och tennisbanor eller därmed jämförliga
anläggningar för personal, plnnle-ringnr e. d. snml. i den män de Inie vid
faslighelstnxering är nll hänföra lill byggnnd, även brunnar, källnre och
lunnlar e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till markanläggning hänförs Inte sådana anordningar so/7i
är avseddn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>289</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kosinaden för följande slags tillgångar - även om deras
värde ingår i det vid fastighetstaxeringen fastställda markvärdet - nämligen
anordningar, avsedda alt användas lillsammnns med vissa maskiner eller andra
inventarier i rörelse, eller sädana inventarier som användas för viss
verksamhet säsom fundament e. d., induslrispår, traversbanor snmt ledningar
för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m, m. Ej heller inräknas kostnaden för
stängsel och andrn jämförliga avspärrningsanordningar. På dessa slags
tiUgångar tiUämpas föreskrifierna om värdeminskningsavdrag för maskiner och
Inventarier i punkterna 3 och 4.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt användas tillsammans med vissn maskiner eller
andra/ör5M(77gv'(7r(j/i-de bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana
inventarier som används för viss verksamhet säsom fundnment e. d.,
industrispär. Ira-versbnnor saml ledningnr för vatten, avlopp, elektrisk ström,
gas m.m. (markinventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och
andra jämförliga nvspärrningsnnordning-ar. Anskaffningsvärdet för en ledning
som är avsedd för .såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en
byggnads allmänna användning fördelas mellan markinvenlarier och byggnaden i
förhällande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten
bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall
dock i sin helhet hänföras tdl markinventarier om utgifterna för ledningen
till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna
verksamheten. Om utgifterna till minsl tre fjärdedelar kan anses hänförliga
till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhel hänföras till
byggnaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om markinvenlarier tillämpas de föreskrifter som
enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haren investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i
anspråk för anskaffning av en markanläggning, skall som anskaffningsvärde för
markanläggningen anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med
det ianspråktagna beloppet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bil A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anskaffningsvärdet för markanläggningar inräknas ej
/ic//er kostnaden för sådana anordningar, som ingå i del vid
fastighetstaxeringen åsatta markvärdet, såsom ledningar för vallen, avlopp,
elektrisk ström, gas m. in. samt andra därmed jämförliga anordningar som äro
nödvändiga för en byggnads allmänna användning. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag
skall värdel av dessa slags anordningar Inräknas i avskrivningsunderlaget för byggnad.
Dock gäller all, om på samma fastighet kosinaden för de ledningar .som avses i
detta stycke vid sammanläggning med kostnaden för sådana ledningnr som avses
i närmast föregtien-de stycke kan antagas understiga en fjärdedel av det
sammanlagda kostnadsbeloppet för ledningarna, även de i detla stycke åsyftade
ledningarna få i avskrivnings/täiiseeiide hänföras till maskiner och
Inventarier enligt nästföregående stycke. Vid det omvända förhållandet skola
ledningarna i sin helhet hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag enligt första stycket för årlig värdeminskning av
markanläggning beräknas enligt avskrivningsplan på ett avskrivningsunderlag,
som motsvarar ire fjärdedelar av anskaffningsvärdet. Avdraget ulgör för år
räknat 5 procent av avskrivningsunderlaget, oavsett om anläggningens
varaklighetstid är längre eller kortare än tjugo år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har rörelsefaslighet övergått till ny ägare pä nnnnt sätt
än genom köp. byle eller därmed jämförligt fäng. får den nye ägaren
tillgodoräkna sig</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergår en rörelsefnstighet till en ny ägare på annat sätt
än genom köp, byte eller därmed jämförligt fäng, får den nye ägaren göra de
värde-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de viirtlemiiiskiiingsnvdrng ttir mnrknnliiggiiing /)(/
fastigheten som skulle hn tillkommit förre iignren. om denne fortfnrande iigt
ftistigheten. Har däremot fastigheten (hergått till ny ägnre genoni ktip. bvte
eller därmed jämförligt fäng. fär överlätaren görn avdrng för vad sam kvarstår
oavskrivel i beskattningsavseende av avskrivitiiigsimderlaget. Vnd nu sngts
0//I oavskrivet restvärde tillämpas iiven niir den pä ftistigheten bedrivnn
rtirelsen nedlägges och ftis-tighelens mnrknnliiggningnr pä grund diirnv sakna
viirde för ftistig-hetens ägnre.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskiiiiigsnvdrng ftir innrknnlngg-niiig som skulle hn
tillkommit den ftirre iignren, om denne ftirtftirniulc hade ägt ftistigheten.
Vad iivss sugis gäller också om ett moderbolag eller en överlagande förening
övertar en fastighet från ett dollerbolag eller en överlåtande förening vid
sådan fusion, som avses i 28 3 mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergår en
fastighet till en ny iignre genom köp. byte eller diirinetl jiimförligt fäng.
far överlntnren det år då överlåtelsen sker görn nvdrng för (/('// del av det
avskriviiingsbara aiiskaffuiiigsvärdet för vilket han inte tidigare har
medgetts avdrag. Vnd nu sagts i;(i//('r iiven när den pn fnstigheten bedrivnn
rörelsen läggs ned oeh fnstighetens mnrknnlnggningnr pn grund diirnv saknar
vnrde för ftisliglietcns iignre.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 311 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I,-'' Vid beriikning nv nettointäkt nv
försiikringsrtircise som drivits nv livförsäkringsaiisialt sknll följnnde
inkltngns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som brullointiikl upptages intiikt nv knpitnl- oeh
ftislighelslörvnltning med undnnlng nv den del nv iiitiikten som belöper pä
pensitinsförsiikringnr. vilkn nnstnlten meddelnl direkt eller mcddelni i
äterftirsäkring ät inliintlsk försäkringsnnstnit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som bruttointnkt upptnges även</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som bruttointäkt upptnges även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinst vid försäljning nv eller vid vinst vid försäljning
nv eller vid uppskrivning nv värdet nv nnnnn uppskrivning nv värdet nv nnnnn
tillgäng än inventnrium eller för tillgiing iin inventnrium eller ftir
stndigvnrnnde bruk i rörelsen nvsedd slndigvnrnnde bruk i rörelsen nvsedtl
fnstighet, I bruttoiiitiikten upptnges fnstighet. Vid försäljning av fastighet
vidnre hyresviirde nv fnstighet. som 50/7/ ((/,i;ö/ amsättniiigstillgång i
far-använts i försiikriiigsrörelscn. Hnr säkringsrörelsen skall punki I fjärde
livförsäkringsnnstnlt hos utländsk stycket av anvisiilngariia till 28 fi försäkringsnnstnit
äterftirsiikrnt di- tillämpas. I bruttointäktcii upptnges rekt ineddelntl eller
i nterförsiikriim vitinre hvresviirdc nv fnstighet. som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-"Senaste Ivdelse 1969:749.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åt inländsk försäkringsanslalt med- nnvänts i
försäkringsrörelsen. Har<br>
delad annan försäkring än pensions- livförsäkringsanstalt hos utländsk<br>
försäkring ulan alt hos sig behälla försäkringsanstalt älerförsäkral di-<br>
premiereserven, anses som räntein- rekt meddelad eller i äterförsäkring<br>
läkt ränla på värdel av återförsäkra- ål inländsk försäkringsanstalt med-<br>
rens ansvarighet enligl den ränlefol delnd nnnnn försäkring än pensions-<br>
som legnl lill grund för premieberäk- försäkring ulan all hos sig behålla<br>
ningen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>premiereserven, anses som räntein-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>täkt ränta pä värdet nv ålerförsäkra-rens ansvnrighet
enligt den ränlefol som legnl lill grund för premieberäkningen. Från
bruttointäkten får avdragas dels ränta pä gäld, dels. i fråga om
fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fnstighet,
dels förlust vid försäljning av annan tillgäng än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet uv
annnn tillgäng än inventnrium eller för stndigvarnnde bruk i rörelsen avsedd
fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 proceni nv vad som ålerslår av
bruliointäklen efler nvdrag enligt dettn stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om individuell livförsäkring, individuell annan
personförsäkring och gruppförsäkring fär i vnrje sädan verksamhet för sig,
sedan nvdrag ålnjulils enligl föregående stycke, från återstående bruttointäkt
göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring,
som icke är pensionsförsäkring. 3 promille av del basbelopp som enligl 1 kap. 6
S lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring fastställts för januari
månad under taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till
helt krontal så, alt örelal bortfaller. Som en försäkring nnses dels alla
individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats pä sainma persons eller
samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som
samlidigl tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla
gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagl avdrag enligt
detla stycke får icke överstiga ålerslående brulloinläkl nv den verksamhei lill
vilken avdragel hänför sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag får icke ske för sådan ränla på åierbäringsmedel
som tillkommer försäkringstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill 35 S</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>X.''
Avyttras jordbruksfastighet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
5Afl//viss del nv vederlaget i/W</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
faslighet, som ingått i den skall- avyttring av fastighet enligt punkt 10</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skyldiges
rörelse, skall, såvida viss av anvisningarnn till 21 S.pii/i/cr 4 (3v</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del av vederlaget enligt punkt 4 av anvisningarna till
24 § eller punkt 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'"Senaste lydelse 1976:.343.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nnvisningnrnn till 21 S eller punkt 1 nv nnvisningnrnn
till 28 S utgör intiikt av jordbruksfastighet eller rtirelse. dennn del nv
vederlaget icke metl-riiknns vitl bciiikiiiiig nv renlisntionsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, n, ■'' Sknll vid beriikning nv renlisntionsvinst
pä griiiul nv nvyltring nv ftistighet vederlnget för viss del nv ftistigheten
upplagas som intäkt nv jardhruksfasiighel eller rörelse (jfr punkt 1 av
nnvisningnrnn till 35 S) fär i omkostnndsbcloppet icke inrnknns kostnad som
hiinför sig till sndnn tlel nv fnslighelen <span style='text-transform:uppercase'>ikIi
</span>som vid inkomsllnxeringen behnndlnts enligt regler-nn för maskiner och
nndrn inventnrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förbiittringskostnnd enligl punkt I rnknns iiven
ktislnntl. som under lid. dä intiikt nv nvyttrnd annan fnstighet eller i
föiektjmmnii-de ftill del därnv beriiknnts enligt 24 S 2 eller 3 inom,, hnr
iiedkigts på repnrntion och underhåll nv ftistigheten eller ftistighetsdelen.
i den mnn den nvytlrnde egendomen på grund diirnv vid nvyttringen befunnit sig
i biiltre skick iin vid förviirvet snmt kostnnd för repnrntion och untlcrhåll
för vilken nvdrng inte medges på grund nv föreskrifternn i 25 S 2 inoiii.
förstn stycket b) eller c) och för vilken bitlrng ej utgntt,
Fiirbiittriiigs-kostnnd. som icke uppförts pn nvskrivningsplnn. och med
förbiittringskostnnd jiimförlig repnrntions-eller underhållskostnnd får dock
inräknns i oinkostnndsbeloppel endnst för är dn de nctllngdn kostnntler-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nv niivisniiignrnn till 28 S tas upp som intäkt ar
faslighel eller av rörelse, niedriikiins ime tieiiiin tlel nv vetler-laget vitl
hcriikniiig nv lenlisntioiis-viiist,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.36 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2n, Sknll vid beriikning nv renlisntionsvinst pä grund nv
nvyllring nv ftistighet vetlerlnget för viss del nv ftistiglielen las upp som
intnkt nv lustighet eller av rörelse (jfr punkt I nv nnvisningnrnn till 35 S)
fnr i omkostnndsbcloppet inle inriiknns utgift som hiinför sig till snd;iii
tlel nv ftistigheten som vid iiikomsttnx-eringeii //(//• behniullnts enligt
rcgler-iin för mnskiner och nndrn jar siadig-varande bruk avsedda inventnrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ftirbiittringskosiiind enligt punkt 1 riiknns iiven
kostnnd. som untlcr tid. dä intakt av nvvtlrad ftistighet eller i
förekoiiimniide ftill del diirnv //(//■ beriiknnts enligt 24 S 2 eller 3
mom,, hnr nedlngls pn repnrntion och uiiderhnll nv fnstigheten eller
fnstiglictsdcleii. i den mnn den nvvttrnde egendomen pn grund tliir-nv vid
nvvtlringen //(//• befunnit sig i bättre skick än vid förvärvei, saml kostnad
för reiiarnlion oeh utiderhnll för vilken nvdrng inte medges pn grund nv
föreskrifternn i 25 S 2 iiioin, första stvcket b) eller c) ticli ftir vilken
bitlrng ej //(//• utgiitt, Förbiittringskostnnd. som ////(' //(//• iippftirts
på nvskrivningsplnn. och med ftir-biittringskostiiatl jiimftirlig repnrn-tions-
eller uiitlcrlinllskostnnd ftir dock inriiknns i omkosliindsbeloppei emlnst
ftir nr tln tle netllnsitin kostiin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■" Senaste lydelse 1979:1017,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>294</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na uppgått till minst 3 000 kronor. Kostnnd enligt
föregående stycke. som uppförts pä avskrivningsplnn. sknll normnit nnses
ncdlngd del nr dn kostnnden uppftirts pä pinnen, 1 nndrn fnll sknll sädnn
kostnnd nor-innlt nnses nedlngd när ftiktiirn eller riikning erhållits, vnrnv
frnmgnr vilket nrbete som utförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omkostnadsbeloppel</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sknll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minskns
med värdeminskningsnvdrng m. m,. stim belöper pä tid före nvyttringen nv
fnstigheten. säsom nvdrag pä grund nv nvyltring nv skog. nvdrng för
värdeminskning nv nnnnn nnturlillgäng eller för viirdeminskning nv tiickdiken
eller andrn mnrknnlnggningnr (jfr punkt 4 fjär-de-sjätte styckena och punkt 7
nv anvisningarnn till 22 S samt/7((//A/ 16 femte och sjätte styckena nv nnvisningnrnn
lill 29 S). Pä samma sätt sknll omkostnndsbcloppet minskns med nvdrng för
värdeminskning av byggnnd m. m, (jfr punkl 3 tredje stvcket och punkt 4 tredje
stycket nv nnvisningnrnn till 22 S. punkt 2 och punkl 3 andra styckei nv
nnvisningnrnn till 25 ach punkt <span style='text-transform:uppercase'>Ut </span>fjärde
stvcket nv nnvisningnrna till 29 S). dock inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>deriin har uppgntt till minst 3 000 kronor, Ktistnnd. som
har uppftirts pn nvskrivningsplnn. sknll minnnlt nnses nedlngd det nr dn
kostnnden har uppftirts pii pinnen, 1 nndrn fnll sknll sndnn kostnnd normnit
nnses ncdlngd när fnkturn eller riikning har erhnllits. vnrnv frnmgnr vilket
nrbete som //(//• utftirls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har faslighel varil faremål för förhättriiigsarhele eller
därmed jämförligt reparalioits- eller iiiiderhåUs-(trhete i ägarens
byggnadsrörelse skall - med iakttagande a\' de hegräiisningar sam har angetts i
föregående sivcke - sam förhältriiigskasl-iiad räknas del belopp som enligt
punkt 3 tredje slyckel av anvisiiingar-nii till 27 fi liar tagits upp sam
intäkt i rörelsen på grund in' hyggiiadsarhe-tet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omkosliindsbeloppei</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>sknll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskns med viirdeminskiiiiigsnv-drng m, m.. som belöper
pn tid före nvyttringen nv ftistigheten. snsom nvdrng pä grund nv nvyltring nv
skog. avdrag för viirdeminskning av niinnn nnlurtillgnng eller föi viirdeminskning
nv tiicktliken eller nntlrn mnrknnliiggningnr (jfr pimkteriia I, 4. 7 och 9 nv
nnvisningnrnn till 22 S snmt piiiiktenia </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8 ach 16 nv nnvisningnrna till 29 S), Pii snmmn sätt
skall omkostnndsbcloppet minskns med nvdrng för viirdeminskning nv byggnnd ni,
m, (jfr punkterna 3 och 4 nv nnvisningnrnn till 22 S. punkterna 2 a. 2 b oeh 4
nv nnvisningnrnn till 25 S 5(//);/ punkterna 7 och 16 nv nnvisningnrnn till 29
S). dock inte ftir iir dn nvdrngel har understigit 3 000 kronor, Omkost-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för är dä nvdrngel understigit 3 000 nadsbeloppet
skall minskas även kronor, Omkostnndsbcloppet sknll med belopp vnrmed
fnstigheten har minskns även med belopp vnrmed nvskrivits i snmbniid med
innsprnk-fnstigheten nvskrivits i snmbnnd med tngande av investeringsfond
e, d, ianspråktagande nv investeringsfond e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av omkostnadsbeloppel sknll fnstighet, som
förvärvnts före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952, Ingångsvärdet
sknll därvid nnses utgöra 150 procent av fnstighetens taxeringsvärde för år
1952, Hänsyn sknll vid vinstberäkningen icke ingas till kostnader och nvdrag
som belöper på tid före år 1952. Dock fär det vid förvärvet erlagdn vederlnget
för fnstigheten upptngnssom ingångsvärde, om den skntlskyldige knn visn ntl
köpeskillingen överstiger 150 proceni av taxeringsvärdet för är 1952, Fnnns
tnxeringsvärde ej äsatt för år 1952. får motsvarande värde uppskatlns med
ledning av laxeringsvärdel för fnstighet, i vilken den avyttrade egendomen
ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har faslighel vid avyttringen innehnfts mer än tjugo år
får den skatlskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp
motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo är före
avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts
är 1970 eller senare fär dock som ingångsvärde upplagas endasl 133 proceni av
taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av del taxeringsvärde
som gällde tjugo är före avyttringen. sknll hänsyn vid vinstberäkningen icke
Ingns till koslnader och avdrag, som belöper på lidigare är än tjugo är före
avyttringen. Fnnns taxeringsvärde ej äsatt tjugo är före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte slyckel sistn meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har nvyttrnd fnstighet förvärvals genom arv eller
lestnmenle eller genom bodelning i anledning av makes död, fär den
skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för
fnstigheten vid närmnst föregående köp. byte eller därmed jämförliga fång
eller i stället för ett med stöd nv föregående stycke framräknat värde, som
ingångsvärde upptaga 150 procent av fnstighetens tnxeringsvärde året före det
år då dödsfallet intrnffnde eller motsvarande i nrvsskattehänseende gällande
värde, förutsalt alt dödsfallet ägl rum efler är 1952, Ågde dödsfnllel rum
efter är 1970 får dock som ingångsvärde upplngas endasl 133 procent av
taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskaltehänseende gällande värde. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt året före det är då dödsfallet inträffade, får
molsvarande värde uppskatlns pä sätt som angives i femte stycket sistn
meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta
stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och
avdrag, som belöper pä lidigare är än året före dödsåret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde
skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i koslnadshänseende
hänförts till mnskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr
punkt 1 av anvisningama lill 35 S). taxeringsvärdet reduceras med den del därav
som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall
dock icke göras om mindre än 25 proceni av heta vederlnget för den avyttrade
fnslighelen belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres fill maskiner och andra inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregäende stycke
iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års
fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så slor del därav som
vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres
lill maskiner och andra inventarier, ulgör av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsalls är 1975 eller
senare, doek alt vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid
avyttringen som belöper på egendom som enligl 5 § 5 mom. är undantagen från
skatteplikt. Kan den skatlskyldige visa alt den andel av laxeringsvärdel som
kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres lill maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela
vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa pä egendom av nu
angivet slag, fär dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena
vid fastighetstaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen
della utgör köpeskillingen vid förvärvei, laxeringsvärdel tjugo år före avyttringen,
taxeringsvärdet för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller
motsvarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga
reparations- och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske och de
värdeminskningsavdrag m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppel, skola
omräknas lill de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter del allmänna
prisläget under det år då avyttringen skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad pä
konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i
huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid
avyllringslillfället varil eller bort vara äsatt ell taxerat byggnadsvärde av
lägsl 10 000 kronor, avdrages ytterligare ell belopp av 3 000 kronor för varje
påbörjat kalenderår före laxeringsårel som bostadsbyggnaden under innehavsliden
funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort
uppgå till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår
under innehavsliden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medgives icke för lidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en
bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endasl för fastighetens huvud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt frän
tnxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligl sjätte stycket ovnn eller frän
tnxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde slyckel ovan eller
molsvnrnnde värden, fär avdrag enligt delta stycke ej ske för lidigare är än
tjugo är före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivils
eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdragenligt della slyeke
medgivas även förtid dä denna byggnad funnits pä fastigheten, om den
skallskyldige inom ell år igängsall arbele med ntl uppföra ersätlningsbyggnad.
Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagils i anspråk huvudsakligen för
annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detla stycke endnst för
tid dä byggnnden därefter äter utnyttjats huvudsakligen för bosladsändnmäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinstberäkning
pä grund av avyttring av del av fastighet sknll grundns på förhållandena på den
avyttrade fastighetsdelen. Om den skallskyldige så önskar skall dock sä slor
del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppel- i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade
delen som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid
avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar
del och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är
mindre än 20 proceni av värdet av hela fastighetens skog tich skogsmark,
omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag pä grund av avyttring nv skog. Om
den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med
bostadshus och vederlaget är mindre än 10 proceni av fastighetens
taxeringsvärde, fär vidare ingångsvärdet pä den avyttrade fastighetsdelen ulan
särskild utredning beräknas lill 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre
belopp än köpeskillingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i de tre första meningarna av föregående stycke
föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligl
faslighetsbildningslagen (1970:988).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den
skallskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra
stycket av anvisningnrna till 35 §, skall sä stor del av det för heln
fastigheten beräknade omkostnadsbeloppel - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag
m. m, - anses belöpa på den del nv fnstigheten som ersättningen avser, som
engångsersättningen ulgör av fastighetens hela värde vid liden för upplåtelsen
eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om
omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag pä grund av avyllring av skog
gäller vad som är föreskrivet i fräga om del av fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skatlskyldige under innehavsliden avyttrat del av
fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som
får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyllring av återstoden av
fastigheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet
- i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fa res
lag ei i lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förekomiiinntle fnll iniiisknt med värdeminskningsnvdrng
m, m, - för fnstigheten. som belöpt pä den nvytlrnde fnstighetsdelen. sknll
dennn nndel nnses hn motsvarat hälften nv erhållen ersiittning för
fnstighetsdelen. Alldelen sknll dock i intet fnll nnses överstign
oinkostnndsbeloppel - i förekommnnde fnll minsknt med värdeminskningsnvdrng m.
m, - för heln fastigheten omedelbnrt före nvyltringen nv fnstighetsdelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande
tillämpning om den sknttskyldige under innehnvstiden erhållit engängsersiitlning
som nvses i punkl 4 nndrn stycket av nnvisningnrna lill 35 S, Hnr den
sknttskyldige under innehnvstiden nvstält frän mnrk genom mnrköverföriiig
enligt ftistighetsbild-ningslagen (1970:988). sknll omkosliindsbeloppei pä
återstoden nv fnslighelen nnses hn minsknt med så stor del nv
omkoslnndsbelopiel för den tidignre avstådda mnrken som ersättningen i pengnr
utgjort nv det totnia vederlnget för mnrken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknns oinkostnndsbeloppel vid den slutlign nvyltringen
med ledning nv ett tnxeringsvärde som äsnlls efler det ntt delnvyttringen.
innrkupplälelsen eller mnrköverföringeii m, m, ägt rum, äro bestnminelsernn i
de tvä föregående styckenn icke tillämplign,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kosinad för förbättringsarbete el-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnnd för förbättringsnrbete el-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ler därmed jiimförligt reparations- ler därmed jämförligl
reparalions-<br>
och underhållsarbete, för vilket och underhällsnrbete för vilket/ör-<br>
er.sältning på grund av skadeförsäk- säkringscrsättiiing eller annan skade-<br>
ring ulgätt, benktns icke vid beräk- ersättning har utgått beaktas, såvida<br>
ning nv renlisntionsvinst / i7'c/(7r(? 771(777 ersättningen inle räknas till
skatle-<br>
än kostnaden överstigit ersättning- pliktig inkomst enligl denna lag. vid<br>
en, Hnr ersällning på grund av beräkning av renlisntionsvinst c//(7(757<br>
5A;«t7c/ör5«Ar(/!g uppburits med stör- i </(7i män kostnaden har överstigit<br>
re belopp än det som gått ät för ersiittningen, Hnr sådan skattefri<br>
skndansnvhjälpande gäller följande. ersättning uppburits med större<br>
Fnstighetens ingångsvärde, uppräk- belopp nn del som har gätt ät för<br>
nnt enligl tionde stycket lill tiden för skadnns avhjälpande gäller följnnde.<br>
skadetillfället, minskns med skillnn- Fastighetens ingångsvärde, uppräk-<br>
den mellan ersättningen och kostna- nal enligl tionde styckei lill liden för<br>
den för skadans avhjälpande. För lid skadetillfället, minskas med skillnn-<br>
efler skndelillfället ligger återstoden den melinn ersättningen och kostnn-<br>
av det uppräknnde ingångsvärdet lill den för skndnns nvhjälpnnde. För tid<br>
grund för uppräkning enligt tionde efter skadelillfället ligger återstoden<br>
stycket,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av det uppriiknnde ingångsvärdet
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grund för uppräkning enligt tionde styckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar delägare i fåmnnsföretag eller honom närstående
person fnstighet till företaeet får vid vinstberäkningen
fastighetens ingångsvärde icke</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=103>
<tr>
<td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 c. Vid
nvyttriug av egendom som nvses i 35 S 4 mom. iakttas följnnde. Hnr den
sknttskyldige tidignre medgetts nvdrag för värdeminskning e. d. nv
egendomen, minskns omkostnndsbcloppet med</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräknns på grundval nv tnxeringsvärde enligl sjätte och
sjunde styckenn. Ej heller får omräkning görns enligt tionde stycket eller
tillägg görns enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag frän
bestiimmelsernn i dettn stycke om det knn antagas all avyttringen skett nv
orgnnisntoriskn eller nndrn synnerlign skäl. Mot beslut nv riksskntteverket i
sädnn frägn får tnlnn icke föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. c.-'- Vid nvyllring nv egendom som avses i 35 S 4 mom,
iakttages följande. Har den sknliskyldige lidigare åtnjutit nvdrng för
värdeminskning eller dylikt av egendomen, minskas omkoslnndsbeloppel med</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sädant
avdrag, i den mån vid nvytt- sädnnt nvdrng i den män vid nvytt<br>
ringen återvunna avskrivningnr icke ringen ätervunnn nvskriviiingnr inte<br>
skola upptagas som intäkt nv jord- skall tas upp som intäkt av fastighet<br>
bruksfastighet eller rörelse. Vadsoin eller (7i'rörelse, Värdeminskiiingsav-<br>
förstås med i beskattningsavseende drag. som den skattskyldige har<br>
åtnjutet värdeminskningsavdrag yrkm, skall anses inedgi\'et i den mån<br>
framgår av 29 § 1 mom. andra styck- det har medfört att den laxerade<br>
et.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomsten har beräknats till
lägre</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:22.0pt;
margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belopp
än annars skulle ha skett eller medfört cn ökning av förlust som berättigar
till avdrag enligt bestämmelserna i lagen (1960:63) am rält till
förhistittjämning vid taxering för inkomsl.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=39 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>till 41
S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l.-
Inkomst nv jordbruksfnstighet eller rörelse sknll beräknns enligt
bokföringsmässiga grunder. För skattskyldig, som haft ordnad bokföring, skall
beräkningen av inkoinst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av
bestämmelsema i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga
grunder tages hänsyn till in-och utgående lager nv varor, däri</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I.
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkoinst nv
jordbruksfnstighet eller rörelse sknll beräknns enligt bokföringsmässigu
grunder. För skntlskyldig som har hnft ordnnd bokföring sknll beräkningen nv
inkomst ske pä grundvnl nv hnns bokföring med inkttngnnde nv bestämmelsernn i
dennn niivisiiings-punkt. Vid inkoinslberäkning enligt bokföriiigsmåssign
grunder tas hänsvn till in- och ulcåcnde Inuer nv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:215.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■"'-Senasle lydelse 1976:343. "Senaste
Ivdelse 1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgående
Inger, fordringar och skulder. Bestnminelsernn i 41 S om Inger fä i
varvsrörelse tillämpas även i fräga om skepp eller skeppsbygge.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inbegripet djur, råmnterinl, hel- och</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vnror, diiri inbegripet djur,
råmnte-<br>
halvfabriknl m.m,. snml lill/ort/-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>rial, hel-och halvfnbrikal m, m,, f///<br>
ringar och skulder. Stim värde av</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>pågående arbeten samt till fordrings-<br>
ingående lager, fordringar och skul-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>och skuldposter. Värdet av utgående<br>
der skall därvid upplagas värdel av</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>lager, pågående arbeten samt ford-<br>
närmast föregäende besknttningsärs</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>7777i;5- och skuldposter bestäms med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.
Som värde av ingående lager, pågående arbeten saml fordrings- och skuldposter
tas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pä vilket den skatlskyldige utfört upp värdet av närmasl
föregäende<br>
eller avser all ulföra arbete i icke besknttningsärs utgående lager, på-<br>
oväsentlig omfnllning, utan hinder gående arbeien saml fordrings- och<br>
av ntt den skaltskyldige nvyttrnt skuldposter. Bestämmelserna i 41 S<br>
skeppet eller bygget. Vad nu före- om lager får i vnrvsrörelse tillämpas<br>
skrivits gäller dock endast intill dess även i frägn om skepp eller skepps<br>
skeppet eller skeppsbygget levere- bygge, pä vilket den sknttskyldige<br>
räls till förvärvnren. Vad som avses har ulfört eller nvser att utföra nrbe-<br>
med skepp framgår nv sjölagen le i icke oväsentlig omfattning, utan<br>
(1891:35 s, 1),</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hinder av alt den sknttskyldige har</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avyttrat
skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess
skeppet eller skeppsbyggel har levererats till förvärvaren. Vnd som avses med
skepp framgär av sjölagen (1891:35 s. 1). Inkomst av annan fasfighet som nvses
i 24 S 1 eller 3 mom. får beräknas enligl bokföringsmässiga grunder pä säll
anges i föregäende slyeke. Har skatlskyldig för visst beskattningsår beräknal
inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, sknll den
sknttskyldige även för nästföl-jnnde besknllningsär beräkna inkomslen enligl
sädnnn grunder om bestämmelsernn i 24 S 1 eller 3 mom. är tillämplign del
året. 1 frägn om fnstighet som nvses i 24 S 3 mom, gäller dock vnd som sngts i
föregäende stycke endast i den män annat inte följer nv 24 § 3 mom, och 25 S 3
mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flar del bokfördn resultatet påver-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har det bokförda resultntet påver-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>knts av att blnnd intäkternn tngils knls av all bland
intäkterna//(zr tngits upp belopp, som inte sknll beskntlas upp belopp, som
inle skall beskattas 5(150/7! inkomsl, eller uteslutits be- 5o/7i inkomsl.
eller uteslutits belopp, lopp, som bon medräknas, eller som borde ha
medräknats, eller bland kostnndcrnn lagils upp belopp blnnd koslnnderna har
tngits upp som inte är avdrngsgilln vid inkomst- belopp, som inte är avdragsgilla
vid beräkningen, skall resultntet juste- inkomstberäkningen, skall
resulta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ras sä att det kan läggas till grund för
inkomstberäkningen enligt dennn lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder
skall iakttas, att en inkomst skall anses hn ålnjulils under del är, dä den
enligl vedertagen redovisningssed eller enligl vad som belräffande jordbruk är
allmänt brukligt bör las upp som inläkl i räkenskaperna, även om inkomslen ännu
inle uppburils kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex,
i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller pä nnnat härmed
jämförligl säll. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna har molsvarande
tUlämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande
ersättning frän fåmnnsföretag lill företngsledare eller honom närstående
person fär dock ätnjutns försl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tet justeras sä ntl det kan läggas till grund för
inkomstberäkningen enligt dennn lag. Sådan justering skall emellertid på
yrkande av den skatlskyldige underlåtas i de fall resullalei har påverkats av
att tager, pågående arbeten eller fordringspost har tagits upp med för lågt
belopp eller skuldpost med för högt belopp i den mån det är uppenbart att den
skatlskyldige - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna
lag -genom dispositioner i bokslutet avseende nämnda tillgångs- och skuldposter
eller genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som sketl skulle
ha kunnat redovisa ett lägre resullal än det som skulle framkomma efter
justeringen. Om särskilda oinständiglieter föranleder det skall dock resultatet
justeras även i .sådant fall.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder sknll iakttas, ntt en
inkomst sknll nnses hn åtnjutits under del är, dä den enligl god
redovisningssed eller enligl vad som belräffnnde jordbruk är allmänt brukligt
bör tns upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomslen ännu inte /i(7r
uppburits konlnnt eller eljest kommit den sknttskyldige till-hnnda t. ex. i
form nv levererade varor, fullgjorda preslalioner eller pä annai härmed
jämförligl säll. Vad som gäller i fräga om inkomstposterna tillämpas ock.så i
fräga om utgiftsposternn, Avdrng för tantiem eller liknande ersättning frän fåmansföretag
lill förelagslednre eller honom närstående person fär dock ätnjutns först under
del är dä ersätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under det nv dä ersnltningeu hnr ningen har betnlnts ut
eller blivit betnlnts ut eller blivit tillgänglig för tillgänglig för lyftning.
I frägn om lyftning, I frägn om tiden för tiden för inkomsl-och utgiftsposters
inkomst- och utgiftsposters upptn- upptngnnde enligl bokföringsmässi-gnndc
enligt bokföringsmässign gn grunder tillämpas i nllmänhel det grunder
tilliinipns i nllinnnliet del förfaringssättet, ntt fordringnr tns
förfnringssnttet, ;itt fordringnr tns upp som inkomsl under del är. dä de upp
som inkomst under det är. dä de uppkommer, och all räntor hänförs uppkommer,
och ntt riintor hiinförs till inkomsten för det år, pä vilket de till inkomsten
för det är, pä vilket de belöper, i bägge fnllen oberoende nv belöper, i biiggc
fnllen oberoende nv om de verkligen har influtit under tim de verkligen
influtit under nämn- nämnda år eller inte. Å nntlrn sidan dn nr eller inte. Ä
nndrn sidnn bör bör förskottsvis influtiin räntor, som förskottsvis influtiin
räntor, som till lill slörre eller mindre del belöper pä slörre eller mindre
del belöper pä ett ett kommnnde nr, till dennn del koiiiinnnde är. till dennn
del bokfö- bokföringsmässigt hänföras till det ringsmiissigt hiiiiförns till
det sist- sistnämnda årets inkoinst. Avdrag nämndn årets inkomst. Avdrng för
för räntn pä län ur slntens länefond räntn pä län uv slntens lånefond för för
lån med uppskjuten räntn åtnjuts län med uppskjuten räntn åtnjuts för för det
är dä ränlnn hnr betnlnts, det nr dä ränlnn hnr betnlnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tilliimpning nv föregäende stycke sknll inkttns bl, a.
ntt värdet av nvvttrnde vnror sknll - även om fnkturering inte skett -
redovisas som fordran, sävidn vnrorna levererats till den nyn ngnren före årets
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr nvverkningsriitt till skog upplåtits mot betnlning.
som sknll erläggns under loppet nv flera nr. fnr som intäkt för varje är tas
upp den del av köpeskillingen som influtit under snmmn är,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 frägn imi nvdrag för kostnnder</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I frägn om nvdrag för kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för repnrntion och underhäll nv fns- för repnrntion och
underhåll nv fas<br>
tighet vnrnv intäkternn beräknas tighet vnrav intäkterna beräknas<br>
enligt 24 S 1 mom. gäller även punkl enligt 24 S 1 mom, gäller även punkl<br>
7 nv nnvisningnrnn till 25 S,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 nv
nnvisningnrnn till 25 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om besknltningsmyndighet, med frångående av den
skntlskyldiges på hnns riikensknpcr grundnde inkoinslberäkning, som inkomst för
ett är besknttnt vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett sennre
år. sknll vid inkomstberäkningen för del följnnde är. dä vinsten redovisas i
bokföringen, det sistnämnda ävets bokförda resultat justeras på sädnnt säll ntt
den rednn besknttnde vinsten inte beskattns en gång till,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvnrnnde gäller för det ftill, att
beskntlningsmyndighet nnsett att en förlust, som nr i och för sig nvdrngsgill.
inte fär benktns vid inkomstberäkningen för det är dä den redovisnts i
räkensknpernn eller besknltningsmyndighet i nnnnl fnll visst är frängält den
skntlskyldiges bokföring pä sädnnt sätt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att det påverkar följnnde ärs iiikomstberiikniiig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Den i räkensknpernn gjordn vnrdesåltiiingen pn lillgångnr
nvseddn för omsättning eller förbrukning (Inger) skall godtns vid
inkomstbernkningen. om vnrdesnttningen inle stär i strid med vnd nednn i dennn
punkt eller i punkt 3 sägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmande nv lngrets nnsknffningsviirde sknll de
Ingertillgängnr, som ligger kvnr i den sknttskyldiges Inger vid
besknttningsärets iilgäng. nnses som de nv honom sennst nnsknffnde eller
tillverknde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lngret vid besknttningsärets utgång fnr inte tns upp till
liigre belopp nn fyrtio procent nv lngrets nnsknffningsviirde eller, om
åternnsknffningsviirdel på bnlnnsdagen år lägre, sistnämndn värde, i
förekommnnde ftill efter nvdrng för inkurans. För tillgängnr. som den
sknttskyldige frnnistiilli eller benrbeint. sknll som ansknfftiingsvärde nnses
direktn lillverkningskostnnder (mnterinl-kostnader och arbetslöner) liknde med
ett tillägg som svarar mot tlen del nv de indirektn tillverkningskostnndemn som
skäligen belöper pn tillgängnrnn. därvid hänsyn dock inte behöver tns tiil
räntn pä eget knpitnl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrng för inkurans medges inte med större belopp än vnd
den sknttskyldige enligt vid självdeklnrntionen fognd utredning visnr svnrn mot
den konstaterade värdenedgängen pä Ingret pn bnlnnsdngen, Onktnt vnd nu sngts
medges dock avdrag för inkurans med fem procent av det lägsta nv lngrets ansknffnings-
och åternnsknffningsvnrden om dettn inte framstår såsom uppenbnri opåknllnl,
eller med det högre procenttnl som riksskntteverket kan hn nngett för Ingren
inom vissn branscher eller hos vissn grupper av skntlskyldign.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lngeravdjur pä jordbruksfnstighet eller i
renskötselrörelse fär inte ins upp till lägre belopp än fyrtio proceni av den
genomsnitllign produktionskostnn-den för djur av det slng och den
äklerssammnnsnitning vnrom frägn är. Regeringen eller efter regeringens
bemyndigande riksskntteverket fnststnller för varje taxeringsår föreskrifter
för beräkning nv produktionskoslnnden. Hnr denna kostnnd irite fnslsiällls. t,
ex. i fräga om särskill dyrbnrn nvelsdjur. får djuret tas upp lägst lill fyrtio
procent nv det lägstn nv nnsknffningsvnrdel och allmännn snluvärdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgårvärdet pä Ingrel. beräknnl lill nnsknffnings- eller
nternnsknffiiings-värdet och i förekommnnde fnll efter avdrag för inkurans.
lill lägre belopp än som motsvarar medeltnlet nv värdenn pä Ingicn vid utgången
nv de tvä närmnst föregäende besknttningsnren (jiimförelsenren). fär Ingrel vid
besknttningsärets utgång i stället tns upp till liigst ett belopp motsvnrnnde
försinnmndn värde på delin Inger efler nvdrng med sexlio procent av sngda
medeltnlsvärde. Därvid skall Ingren vid jiiniförelseärens utgång tns upp till
nnsknffningsvärdenn eller, om åternnsknffningsvnrdena pä bnlnnsdngnrnn i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste lydelse 1979:612.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fråga vnrit lägre, sistnämnda värden, i förekommnnde fnll
efler nvdrag för inkurans. I frägn om djurpå jordbruksfnsfigheleller i
renskötselrörelse gäller dock ntl värdel av djuren skall tns upp lill den
genomsnitllign produktionskoslnnden eller lill del nllmännn snluvärdel eller -
i förekommande fall - lill nnsknffningsvnrdel. Föreligger sädnnt fnll ntl
sextio procent nv nyssnämndn medeltnlsvärde överstiger vävdel av Ingrel vid
besknllningsåvels utgång medges nvdrag även för det överskjutande beloppet om
den skaltskyldige avsall motsvnrande belopp i räkensknpernn lill
Ingerregleringskonto. Hnr nvdrng medgivits för sädnn nvsätlning sknll
avsättningen återföras till beskattning nästföljande besknttningsär, därvid
frägnn om avdrng för förnynd nvsättning till Ingerregleringskonto fär prövns
enligt bestämmelserna ovnn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattskyldig, som ingår i cn grupp näringsidkare mellan
vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterförelng eller företng under i
huvudsnk gemensnm ledning), fär tillämpa reglerna i föregäende stycke endast
under förutsättning ntt dessa tillämpas av snmllign företag som tillhör
gruppen. Vnd nu har sagts gäller dock endnst i fräga om verksamhet i
förvärvskälln som hnr sådant samband med verksnmheten i den sknttskyldiges
förvärvskälla ntt verksamheterna skulle ha ansetts utgöra en förvärvskälln om de
hade bedrivits av ell enda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingår råvaror eller stapelvaror i Ingrel, får dessa varor
eller en del av dem las upp till lägst sjuttio procent av varornas värde
beräknat efler lägsta marknadspris under beskallningsåret eller under något av
de närmast föregäende nio beskattningsåren. Tillämpns dennn regel fär lagret
inte värderas enligt bestämmelserna i sjätte styckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det på grund av överenskommelse om återköp eller annan
omständighet uppenbart all vissa varor anskaffats för annat ändamål än alt
ingå i den skntlskyldiges normala verksnmhet, sknll bestämmelsernn i
tredje-åttonde styckenn inle tillämpas i fräga om dessa varor. Varorna fär i
sädant fall inle tns upp till lägre belopp än det lägstn nv vnrornns
nnsknffnings- eller åleranskaffningsvärden. i förekommande fall efter nvdrng
för inkurans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skallskyldige vid beräkning nv inkomsl av viss
förvärvskälla yrkat avdrag för avsättning till resullatutjämningsfond. som
avses i 41 dS, får lagret inte tas upp lill lägre belopp än femtiofem proceni
av del värde som enligl tredje-femte styckena skall ligga till grund för
Ingervärderingen. Bestämmelsernn i sjätte-åttonde styckena är inte tillämpliga
i nu angivna fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivits i föregäende stycke gäller även i det
fall då den skatlskyldige ingår i en grupp näringsidkare mellan vilkn
intressegemenskap råder (moder- och dotterförelng eller företag under i
huvudsak gemensam ledning) och någol av dessn företag yrkat avdrag för
nvsättning till resullatutjämningsfond. En sädan avsättning skall dock beaktas
endasl om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den hänför sig till verksamhet i förviirvskiilln som li;ir
sndnnt sninbnnd med verksnmheten i den sknttskyldiges förviirvskiilln ntt
vcrksnniheternn skulle hn nnselts utgöra en förviirvskiilln om de hnde
bedrivits av ett endn företng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnn hinder nv vnd som föreskrivits ovnn i dennn
nnvisiiingspuiikt om den lägstn värdesältning pä Ingret. som knn godtns vid
inkoinsiberiikiiingen. fär det lägre värde pä Ingret godtns som den
sknttskyldige metl hiinsvn till föreliggnnde risk för prisftill visnr vnrn
päknllnl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskrivning nv värdet pä rättig-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Nedskrivning nv viirdet pä riitlig-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rns
eller säljs vidnre nvden skntlskyldige i oföriintlrat eller ftiriidlat
skick. Beträffande viirdet pn rnttigheter till leverans nv innskiner tich
nndra för</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heter till leverans nv Ingertillgängnr heter till leverans
nv Ingertillgängnr enligt ej fullgjordn köpekontrakt får enligt ej fullgjordn
köpekontrakt godkännns endnst i den män det (kantrakisnedskrivningI fär
godkän-visns. ntt inköpspriset för tillgängnr nns endnst i den män det visns.
ntt nv snmmn slng pä bnlnnsdngen inköpspriset för lillgångnr nv snmmn
understiger det kontraherade priset. slng pä bnlnnsdngen understiger det eller
det görs sannohkl ntl sndnnt kontraherade priset, eller det görs prisfnll
kommer ntt inträffn innnn snnnolikt ntt sndnnt prisftill kommer tillgängnrnn
levereras eller siiljs ntt intriiffti innnn tillgängnrnn levere-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidnre av den sknttskyldige i oförändrat eller förädlnt
skick. Belriif-fnnde värdet pä riittigheter till leverans nv mnskiner
och nndrn för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stadigvarande bruk nvseddn inventn-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>slndigvnrnnde bruk nvseddn invenln-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rier enligl ej fullgjordn köpekon-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rier enligt ej fullgjordn köpekon-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trakl knn nedskrivning godkännns</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>irnkl knn avskrivning
(koiitrakisav-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endasl i den män den sknitskvklige</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skrivning) godkännns endnst i den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>visnr. att inköpspriset lor tillgängnr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>mån den skaltskyldige visnr. ntt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av snmmn slng pä bnlnnsdngen</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>inköpspriset ftir tillgängnr av snmmn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>understiger det kontraherade priset.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>slng pä bnlnnsdngen understiger del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller det görs snnnolikt att sådant</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kontraherade priset, eller tlel görs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prisfnll kommer nit inträffn innan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>snnnolikt ntt sndnnt prisfnll kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgångarna levereras.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nit
inlrnffti innnn tillgångarna levere<br>
ras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>. 3. "' Vnd i punkt 2 tredje, sjiitte</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3, Vnd i punkt 2 tredje stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och ättonde stvckenn sägs nngäende</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>första meningen samt själie och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det lägstn värde pä sknttskyitligs</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ättonde styckenn siigs nngäende det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vnrulnger. som fär godtns vid</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>liigstn viirde pn sknttskyldigs vnruln-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inkomstberäkningen, gäller inte i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ger som fär godtns vid iiikoinstbe-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågn om peniiingförvaltande föir-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>räkningen gäller inte i frägn om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(/,i5 och försäkriiig.sföretags place-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>skattskyldigs Inger nv nkticr. oblign-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 Senaste lydelse 1979:612, 20 Riksdagen 1980/81. 1 saml.
Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringar av förvaltade medel i aktier, obligafioner,
länefordringar m. nt. eller skattskyldigs Inger nv fnslighe-leroch liknande
lillgängar. Tillgångar av delta slag skall tas upp lill del värde som med
hänsyn till risk för föriust, prisfall in. m. framstår som skäligt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tioner, länefordriugnr ach liknande tillgångar
(värdepapper) ach inte Itel-ler ifråga om Inger nv ftistigheter oeh liknnnde
tillgängnr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lager av värdepapper får inte las upp lill lägre belopp än
vad som med hänsyn till risk för prisfall m. rn. framstår som skäligt. Dock
gäller att sådan aktie eller andel i fastighetsförvaltande förelag, som enligt
punkl 3 fjärde slyckel av anvisningarna till 27 § skall anses utgöra
omsättningstillgång i rörelse, får värderas med Iakttagande av de för lager av
fastigheter och liknande tillgångar nedan angivna grunderna. Nedskrivning av
andel i handelsbolag, som nu sagts, får ske endasl om någon nedskrivning av
fastigheterna inte har skell i handelsbolagels räkenskaper.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lager av fastigheter och liknande tillgångar får inte tas
upp till lägre belopp än 85 proceni av summan av tiUgångarnas
anskaffningsvärden. Har den skattskyldige vid beräkning av inkomsl av viss
förvärvskälla yrkat avdrag för avsältning till resullatutjämningsfond får
lagret dock iiUe tas upp till lägre belopp än 90 procent av summan av
tillgångarnas anskaffningsvärden. Denna begränsning i nedskrivningsräiten
gäller även - under de förutsättningar som anges i punkt 2 elfte stycket - om
ett förelag, som är i intressegemenskap med den skattskyldige, har yrkat avdrag
för avsättning till residtatittjämnings-fond.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tUlämpning av föregående stycke beräknas
anskaffningsvärdet enligt de grunder som anges i punkt 3 av anvisningarna till
22 §. Har tUlgången övergått till ny ägare genom arv eller testamente eller
genom bodelning i anledning av makes död, gäller för den nye ägaren samma rätt
till nedskrivning av tillgången som skulle ha tillkommit förre ägaren om denne
fortfarande hade ägt tillgången.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av vad som föreskrivits i Iredje stycket om
den lägsta värdesältning på lager av fastigheter och liknande tillgångar,
som kan godtas vid inkomstberäkningen, får det lägre värde på lagret godtas
som den skattskyldige med beaktande av medgivna värdeminskningsavdrag och
föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat. Förvärvas aktie i svenskl
aktiebolag av skatlskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller
försäkringsrörelse, eller av annan skaltskyldig, för vilken aktien ulgör
omsättningstillgång, och är det inte uppenbart alt den skattskyldige därigenom
erhåller tillgång av verkligt och särskill värde för honom med hänsyn lill hans
rörelse, fär sädan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den
skattskyldige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och
inte molsvarar tillskjutet belopp, inle föranleda att akfien vid
inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp fill lägre belopp än som
motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning
sketl, lagils upp lill lägre belopp än den skattskyldiges anskaffningskostnad,
får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket utdelningen äger
rum, inle las upp till lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende
vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som molsvarar skillnaden
mellan den skatlskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde,
dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning ulan att det värde för
aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomsl,
påverkas och medför detta att den skallskyldige efter överlåtelse av aktien
eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas
del belopp som molsvarar utdelningen. Utdelning som avses i della stycke
anses i första hand gälla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nndrn medel än sädnnn som motsvnrnr tillskjutet belopp,
Vntl som siigs om aktie i della stycke gäller även belräfftindc nndel i
ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbelnkl insats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 a. I fråga om skattskyldiga, sam bedriver byggnads-
eller aiilägg-iiiiigsrörel.se eller hantverks- eller koiisidtrördse. godtas den
I räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen
am redovisningen inte slår i strid med besläinmdseriia i denna
anvisniugsjninkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkniiig gäller
bestämmelserna i tredje, åttonde ach nionde styckena. Beträffande arbeten, som
utförs till fast pris. gäller bestämindseriia / fjärde-nionde styckena. Enskild
näringsidkare i vars verksamhei den årliga briittoom-sättiiingssuininait
normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger det eldigt lagen
(1962:381) mn allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden (/r
räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna för arbeten som utförs på löpande
räkning även i fråga om arbeten som utförs till fast pris.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen
uteslutande eller .så gott som uteslutande jästställs på grundval av ett på
förhand bestämt arvode per tidseiihel. den faktiska tidsåtgången och - i
förekommande fall - den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. I annat
fall anses arbetet utfört till fast pris.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdet av pågående arbeten, som utfars på löpande räkning,
behöver inte tas upp som tillgång. I stället skall som intäkt redavisas summan
av de helapi) avseende arbetena som den</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skaltskyldige har fakturerat under heskalttiiiigsåret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdet av /lågående arbeten sinn utförs till fast pris
får. såvitt gäller b vggiiads- eller aiiläggttiitgsrördse. las upp till lägst
ett belopp motsvarande 85 procent av de vid beskattningsårets utgång nedlagda
direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig
resiiltatredovisiiing då inie har skett. I fråga om hantverks- eller
konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, sam utförs till fast pris. tas
upp till lägst ett belopp motsvarande samtliga vid heskaitiiingsåreis iiigåiig
nedlagda direkta koslnader avseende de arbeten för vilka slullig
residtaire-dovisnlng då inte har skett. Från sistnämnda värde får avdrag
åtnjutas med Itögst ett belopp motsvarande basbeloppet far den sista månaden av
räkenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar moi de direkta
kostnaderna. Har den skatlskyldige er/iå//it ersättning för arbele. som avses i
detta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt utan som en skuld till
den för vars räkning arbetel utförs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som direkt kostnad anses inte värdel av den arhetsiiisals
som utförs av den skattskyldige, dennes make eller barn uiuler 16 år. Ar
uppdragstagaren ett handelsbolag skall som direkt kostnad Inte an.ses värdet
av arbetsinsats som utförs in' delägare i halaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads- eller
anläggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana
arbeten vid utgången av de två närmast föregåen-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de beskattningsåren (jämförelseåren), får värdel av
pågående arbeten vid beskattningsårets ulgång las upp IiU lägsl ell belopp
molsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeien vid nämnda tidpunkt
och 15 procent av jämförelseårens medeltalsvärden. BUr skiUnaden negaliv får
beslämmelserna i de Ivå sisla meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige åtagit sig att till fast pris utföra
visst arbele för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan
den skattskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns att anta att bestämmelserna
ovan i denna anvisningspunkt uinyltjals föratt bereda obehörig skatteförmån
åt den skaltskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inle gälla. I
nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas
efter vad som med hänsyn till oinsländighelerna framstår som skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit
att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade
kunnat slulredovisas eller faktureras skall som inläkt las upp de belopp som
skäligen hade kunnal slulredovisas eller faktureras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan den skattskyldige göra sannolikt alt det belopp, som
enligt beslämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten,
överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomslen
i skäUg Ulslräckning jämkas nedåt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efler den dag, dä
lagen enligl uppgifi på den hnr kommit ul från iryckel i Svensk författningssamling,
och lillämpas första gängen vid 1984 ärs taxering om inte annat följer av
punkterna 1-6 nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya
lydelsen av punkt 1 andra stycket av anvisningarna lill 20 § lillämpas i fräga
om representation och liknnnde som har utövats efter utgången av år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya
bestämmelsen i punkt 2 sjätte styckei av anvisningarna till 27 § ■
tillämpas inte i fräga om nedskrivning som har medgetts vid 1982 års taxering
eller- om den skaltskyldige på grund av förlängning av räkenskapsåret inle
taxerats nämnda år - vid 1981 års taxering och som har återförts lill
beskallning vid 1983 eller 1984 ärs taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fysisk person
som den 1 januari 1983 innehar en- eller iväfamiljsfas-tighet som utgör
omsättningstillgäng i rörelse fär. såvida han varit bosatt på fastigheten under
åren 1978-1982, vid 1984 års taxering som inläkt av rörelse la upp belopp
varmed fastigheten varil nedskriven vid utgången av år 1982 (avskatlning).
Sedan avskatlning skell anses fastigheten inle utgöra omsätlningslillgång. Har
fastigheten inte varil nedskriven vid utgången av år 1982, skall fastigheten
inle i något fall anses ulgöra omsättningstillgång efter utgången av år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första stycket sagts gäller inle om fastigheten
under åren 1978-1982 varil föremål för annat byggnadsarbete än normalt
underhåll i byggnadsrörelse som bedrivs av den skallskyldige, dennes make eller
av fåmansföretag i vilkel den skaltskyldige eller dennes make är
förelagsledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
bestämmelserna i punkl 3 fjärde stycket av anvisningarna till 27 § gäller
endasl i fräga om aktier och andelar som har förvärvats efler utgången av år
1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sista meningen
i punkl 4 nionde stycket och sista meningen i punkl 4 tionde slyckel av
anvisningarna lill 29 § i den äldre lydelsen skall tillämpas i de fall dä
övergång frän planenlig lill räkenskapsenlig avskrivning skett för
beskattningsår, för vilket taxering sker är 1984 eller - om den skaltskyldige
på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras nämnda år - är
1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom den nya
lagen upphävs med verkan fr. o. m. 1984 års taxering dels punkl 6 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1969:363) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370), dels 9§ iredje slyckel lagen (1972:742) om ikraftträdande av lagen
(1972:741) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om eldsvådefonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Vid beräkning av nettointäkt nv
jordbruksfnstighet eller nettointäkt nv<br>
rörelse enligt kommunalskatlelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om<br>
slallig inkomstskatt medges avdrag enligt denna lag för belopp som har<br>
avsatts till eldsvädefond. Sädant nvdrag medges även vid beräkning av<br>
nettointäkt av annan faslighel som avses i 24 S 1 mom. kommunalskaiteln-<br>
gen. Den som enligl bokföringsingen (1976:125) eller jordbruksbokförings<br>
lagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt nv ett mol<br>
avdragel svarande belopp i räkenskaperna för besknllningsärel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om handelsbolag beräknas avdrng för avsäilning
lill eldsvädefond för bolagel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Eldsvådefond som avses i denna lag är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för invenlarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för byggnader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för markanläggningar och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond
för lagertillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med invenlarier, byggnader, markanläggningar och
lagerlillgångav förslås vid lillämpning av denna lag tillgångar som vid
inkomsttaxeringen behnndlns enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda invenlarier, byggnader, markanläggningar
respektive lager. Som inventarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt
6 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Avdrag får för viss förvärvskälla och för ell
och samma beskattningsår<br>
inle överstiga den skattepliktiga försäkringsersättningen eller annan ersätt<br>
ning för skada nämnda år på invenlarier, byggnader, markanläggningar eller<br>
lagertillgångar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan<br>
olyckshändelse eller - såvitt avser inventarier och lagertillgångar - som har<br>
förlorats genom statligt eller kommunalt förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med statligt eller kommunalt förfogande jämställs
avyttring som sker under sädana förhållanden att statligt eller kommunalt
förfogande i annat fall skulle ha kommit i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skallskyldige pä grund av förhållande som i första
stycket sägs medgivils högre avdrag för avskrivning av invenlarier, byggnader
eller markanläggningar än han i annat fall varit berättigad till, skall
avdragel för avsältning till eldsvådefond begränsas i molsvarande mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för avsältning till eldsvådefond för
lagerlillgängar får inle översliga ett belopp som motsvarar minskningen av
lagerreserven under beskattningsåret. Har lagret stigil i pris under
beskattningsåret fär lagerre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>serven vid besknttningsärets ingång beräknns på grundval
nv den procentsnls vnrmed Ingret vid dennn lidpunkt fnkliskt nedskrivits och
det äternnsknff-ningsvärde sammn Inger skulle hn hnft vid besknttningsärets
utgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 8 Eldsvädefond får las i nnspräk för följnnde ändnmål:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvädefond för inventarier: för
nvskrivning av inventarier samt för kostnnder för repnrntion och underhäll nv
inventnrier;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvädefond för byggnnder: för kostnader
ftir repnrntions- och andrn underhällsnrbeten pä en byggnnd, som inte utgör
omsättningstillgäng i rörelse, och för avskrivning nv sådnn byggnnd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvådefond för mnrknnläggningnr:
för koslnader för repnrations- och andra underhållsarbeten på en markanläggning,
som inle utgör omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av den del
även sädan markniiläggnings anskaffningsvärde som fär drns nv genom ärlign
värdeminskningsnvdrng;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsvädefond för lagerlillgängar:
för nedskrivning av lagertillgängnr med högst ett belopp molsvarande
koslnnderna under besknllningsärel för fillverkning eller anskaffning av sädnnn
lillgångnr, dock alt ell lägre värde på lagerlillgängarna i dess helhel vid
beskattningsårets ulgång än som enligl eljest gällande regler är medgivet inte
godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp, som hnr avsntts lill eldsvädefond, får tns i
anspråk endnst för arbele som ulförs, inventarier som levereras, byggnnder som
nnsknffns och i övrigl koslnnder som hänför sig lill lid efler bokslulsdngen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den
sknttskyldige under ett beskaiiningsår dä ersällning för byggnnder eller
mnrkanläggningar enligt 3 S första stycket sknll tas upp som sknltepliktig
inkomst anskaffat en byggnad eller en markanläggning fär han - utan hinder av
vnd i andra slyckel sägs - ln belopp, som enligl beslämmelsernn i denna Ing
kunnnl avsättas lill eldsvådefond för byggnader respektive eldsvådefond för
mnrkanläggningnr. i anspråk för nvskrivning av byggnaden respektive den del nv
ansknffningsvärdet av marknnliiggningen som fär drns nv genom ärliga värdeminskningsavdrag.
Därvid sknll så anses som om avsättning lill eldsvädefond hnr gjorts vnrefter
beloppet omedelbnrt hnr tagils i anspråk för sitt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om eldsvädefond fär tas i anspråk för reparations- och
nndrn underhållsarbeten på en byggnad eller en mnrknnläggning eller för
nvskrivning av sädana tillgångar fär den skattskyldige, sävidn arbetet hänför
sig till flera beskattningsår och avdrag pä grund av arbetet inte redan har
skett, under det sista året la eldsvädefonden i anspråk för avskrivning av
tillgångarna eller för täckande av kostnndcrnn med högst ell belopp som svnrnr
mol uppkomna koslnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sngts gäller ocksä i
fråga om ny- eller ombyggnad nv fartyg eller luftfartyg eller i frägn om
byggnndsin-venlarier och mnrkinvenlnrier enligl kommunalskattelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Eldsvädefond fär tas i anspråk endast för nvskrivning.
nedskrivning eller<br>
kostnad i den förvärvskälla fill vilken avsättningen hänför sig. Riksskatte-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>verkel fnr tkiek. om tlel finns siirskikln skiil. iiietlge
nit eklsvatleftintl. sniii hnr ;ivsnlts i viss förvnrvsknlln. Inr Ins i
niisprnk ftir investering eller koslnnti i niiiinii förviirvskiilln. Mot
rikssknllevcrkels beslut t:ir tnlnn inle ftii;is,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 S I Inr eltlsv adeftiinl eller del nv s;idnii foiitl
tngits i niispr;ik enligt tlciina Ing. utgiir tlel iniispråkingiin beloppet
inte sknttcpliktig iiilnkt, A nntlrn sitlnii ftir sntlnnn utgifter, för vilkn
ftnitleii hnr tngits i niisprnk. vitl Inxeringen inle tlrns nv som
tlriftkostiintl, I Inr ftiiitleii tngils i niisprnk lör niisk:ifliiiiig nv en
niiliiggiiiiigstillgång. sknll vid beriikning nv vnrdcminskningsnvdrng som
nnsknffningsviirde ftir lillg;iiigeii riiknns ciitlnst tlen tlel nv
iitgiflcriin som inte hnr tiickis nv del innsprnktngiin beloppet, I Inr
ftintlcii tngits i niisprnk ftir nnsknffiiing nv Inger, sknil Ingret nnses
iietlskrivel metl tlel iniisprnkt;igiin beloppet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7S Vid tilliiiiipniiig nv tlciinn Ing sknll ett litlignre
till cltlsvntleftintl nvsntt belopp nnses hn tngils i nnspråk före sciinrc
nvsiittiiiiignr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8S Eklsvådcftiiul sknll äterftirns till besknlliiiiig om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ftiiitlen hnr
tngits i nnspräk i striti med 4 och 5 SS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>heln eller den
liiivutlsnklign delen nv tlen ftirviirvsknlln. tliir nvsiittiiing-eii till
ftiiidcn hnr gjorts, under bcsknttiiingsnrel hnr overkilits eller
verks:iiiihcien hnr upphörl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>det Itiretng
som innehnr ftiiitlcn sknll nnses iipplosl genom liisioii enligt 14 k;ip,
nktiebolngslngen ( 1975:1385) eller 96 S 1 mom. Ingen ( 195 1:3ll8) om
ekiiiioniiskn ftireniiignr eller 7(S S Ingen (1955:41n) om spnrbniiker ticli
ftiiitlcn inle enligt femte siveket hnr överlngiis nv det overtngnntle
företnget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>beslut linr
ftittnts om ntt tlel ftiretng som iiiiielinr ftnitlen sknll tråtin i
likvidnlion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>heslut hnr
meddelnts om ntt tlen sknttskyltlige sknll försiiltns i konkurs, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ftiiitlcn inte
hnr tngits i niispriik sennst untler tlel besknltningsnr. ftir vilkel inxeving
skev untlcv tvcdje tnxeringsnvet eftev del tln nvdvng löv nvsiitlniiigen hnr
medgetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Med överlåtelse soin nvses i förstn stycket 2) likstnlls
nit heln eller cn del nv den förvårvskiilln diir nvsiittningeii luir gjiiils
lillftillit en nv iignre genom bodelning eller genoin nrv eller pn grund nv
ftirordnniule i tcstniiiente, Riksskntleverket fnr dock. om tlel finns
siirskikln skiil. inctlge ntt cklsvnde-fonden i stället för att återföras till
beskallning överläs av förvärvskällans nve iignre, 1 frägn om såtlniil
metlgivniitlc sknll hestniniiielscrtin i Kl S trctljc cieh fjiirde stvckenn
tilliinipns,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Åtcrfiiring till besknlliiiiig sknll görns i tlen
ftirviirvskiilln tliir nvsålliiiiigeii hnr gjorts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskatteverket kan, om del finns särskilda skäl, medge
att eldsvädefond</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som sknll återföras till besknttning enligt ftirstn
stycket 6) fnr behnllns untler viss tid. dock liingsl till och med tlet
besknltningsnr ftir vilket t;ixcriiig sker under sjiitte tnxeringsnret efter
tlel tln nvdrng ftir nvsiittiiiiigcii hnr medgetts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sädnn
fusion, som nvses i 28 S 3 inom, komnuinnlsknttelngen (1928:370). fär
moderbolngct eller den övertngniule ftireningeii i bcskntt-ningsnvseentle
övertn eklsvädeftmd, Hnr fontlen tivcringils sknll tlel nnses som om
moderbolngct eller den livertngnnde foreniiigen hnr gjort nvsnit-ningen under del
besknltningsnr. dä nvsiittningeii skett hos dotterbolnget ellerden överlåtniule
föreningen, Vnd som hnr sngts lui giiller iiven i fråg;i om fusion enligt 78 S
Ingen om spnrbnnker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i förstn-femle stvckenn siigs om eklsvådeftiiul sknll
i förckoinniniulc ftill giilln en del nv sntlnii ftintl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot riksskntleverkets beslut enligt nntlrn och fjiirde
styckenn ftir tnlnn inte forns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9S Hnr eldsvådefond eller en del nv sndnn fond återförts
till besknttning enligt 8 S sknll som sknltepliktig intakt i den ftirvårvskålln.
dnr nvsältningen hnr gjorts, tas upp ett sårskilt tillägg som svnrnr mot
trettio procent nv det återförda beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksskntteverket knn. om det finns synnerlign sknl. medge
befrielse helt eller delvis från det snrskikln tilliiggei. Mot riksskntleverkets
beslut Inv tnlnn inte forns,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>los Regeringen eller myndighet som regeringen bestnninier
knn. om det finns särskildn skäl. inetlge ntl ett ftiretngs eklsvndefond helt
eller delvis övertns nv ett nnnnt företng. För ett sädnnt incdgivniule kriivs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ntt det enn
företnget nr moderföretag och tlet nndra företnget dess helngdn dotterförelng.
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ntt bädn företngen är heliigdn
dotterförelng till snmmn moderlörctng. eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ntt det enn företnget iir ett
svenskt nktiebolng vnrs nkticr till mer iin nittio procent ngs nv
moderftiretngel tillsnniinnns metl eller genom ftirincd-ling nv ett eller flern
nv dess heliigdn dotterförelng och det nndrn företnget nntingen iir ett annnt
sndnnt nktiebtiing eller ocksä motlerftnetnget eller tless helägdn
dotterförelng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vitl tilliimpning nv ftirstn stvcket nvses metl
inotlerftiretng svenskt nktiebtiing. svensk ekonomisk förening eller svensk
spnrbniik och ined lieliigt dolterföretng svenskt nktiebolng vnrs nkticr till
mer iin nittio procent iigs nv moderföretngel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut om övertngnnde nv en eldsvädefond sknll nnges i
vilken ftirviirvskiilln hos det overtngnntle företnget som ftinden sknll nnses
avsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr en eldsvädefond (iverlngits sknll tlet nnses som om
det tiverlnennde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företnget gjort nvsätlning till fonden vid den tidpunkt dä
det överlätnnde företnget gjort nvsnltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Sknttskyldig, som vid besknttningsärets utgång
hnr en eldsvädefond eller<br>
som under besknttningsåret hnr avvecklnl sin eldsvädefond, sknll vid<br>
självdeklarntion lämna uppgifter om fondens storlek, användning och<br>
avveckling. Uppgiflernn sknll lämnns pä blnnketl enligl formulär som<br>
fnstslälls av riksskatleverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skaltskyldige under besknllningsärel hnfl intäkt
nv jordbruksfastighet, annan fnstighet eller rörelse från mer än en
förvärvskälln. sknll uppgifter som nvses i första stycket lämnns siirskill för
vnrje förvärvskälla där avsättning hnr gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S 1 fräga om skattskyldiga som
Inxeringsnämnden sknll Inxern till stnllig inkomstsknti skall nämnden lämna
uppgifler lill länsstyrelsen om skntlskyldign som vid beskatlningsärets utgång
hnr eldsvädefonder eller som under besknllningsärel hnr avvecklnl sina
eldsvädefonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Hos länsstyrelsen sknll föras
register över eldsvådefonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dennn lag träder i kraft fyra veckor efler den dag, dä
Ingen enligl uppgift pä den har kommit ut frän iryckel i Svensk
förfnllningssnmiing. I snmband med ikraftträdandel iakttas följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Den nya lagen tillämpas första gängen i fräga om
beskattningsår för<br>
vilket taxering i första instans sker är 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Genom denna Ing upphävs med verknn fr. o. m. 1984
ärs taxering<br>
förordningen (1959:168) om särskildn invesleringsfonder för förlorade<br>
inventnrier och Ingertillgängnr. Avsättning lill särskild investeringsfond<br>
enligt nämnda lag fär göras sistn gängen i bokslut till ledning för 1983 ärs<br>
taxering. Bestämmelserna i nämndn lag gäller dock alltjämt i fräga om<br>
belopp som hnr avsatts i bokslut lill ledning för 1983 och lidigare års<br>
Inxeringar,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1951:763) om beräkning av stadig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lliivigenom ftireskrivs i frägn om Ingen (195 1:763) om
beriikning nv statlig inkomstsknti ftir nckumulcrntl inkomst'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels ntt 3 S 3 och 4 inom, sknll beteeknns 3 S 4 och 5
mom,.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(/c/v ntl 3 S I och 2 moiii,. nyn 3 S 4 mom., punkl I nv
nnvisningnrnn lill 1 S. nnvisningnrnn till 2 S och niivisiiingnrnn till 3 S
sknll lin nctlnii niigivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels ntt till 3 S sknll fogns ett nvtt moment. 3 mnm.. nv
nednn nngivnn lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom.- Vnd i dennn Ing siigs</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 mom. Vnd i tleiiiin Ing siigs<br>
skall, med den begriinsiiing som gäller, med tlen begriinsniiig som<br>
följer nv vnd nednn i 2-4 mom. ftiljer nv v',\d nednn i 2-5 iiioni.<br>
stndgns. äga tillämpning betväfftiiitle stntlgas. hetriifftiiitle all
nckuiiiiile-<br>
nll nckiimulerntl inkomst. rnti inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 iiiam.' I fingn om inkomst nv jordbruksfästig/iet
skola Ingens besliini-<br>
melser giilln endnst ftiljnnde inliikter. niimligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intiikt genom
ersiittniiig ftir skndn ii växnnde skog pä giiiiitl nv brniul eller nnnnn
tliirnied jåmftirlig nv den sknttskvkliges åtgöranden oberoeiitle nnlednipg
snmt intnkt genom nvvttring nv skog och skogsprodiikler. om nvverkniiigci)
frnnitvingnts nv binntl. stoniifiillning. torkn. insckisskntlor eller dvlikt
eller nv vnttemippdiiinning eller frnmdrngnntle nv kraftledning, nllt under
förutsiittning ntt iiitiikten icke ftirnnlelt nvtlrng för insiiltiiiiig n
sktigskonlo:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intiikt i
ftiriii nv engniigseisntlning vitl upiihitelse eller iipplniraiitle nv
nyltjnnderiitt eller scrvitutsriitt och vid (iverlåtelse nv nvtliniiderntt.
inliikt i form nv ersiittniiig som utgnr vid nvråkning enligt 9 knp. 23 S
jortlnbnlkeii snmt intiikt ftir jordiignre nvscende vnrde nv liirbiittriiig som
nvtt jniideriitts-hnvare bckostnl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inliikt.
som uppkommit genom</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3) liitiiki i farm av
jarsåkriiigser-ntt egendom tngits i nnspråk genoin sättning eller annan
ersåttning ftir exproprintioii eller liknnnde ftirfti- skada på byggnader eller
markan-rnnde eller eljest nvvttrnts under läggningar, som har fiirslöris eller
sndnnn torhnllnntlcn ntt (-/r/ZA tvångs- skadats genoin brand dier annan
försäljning mäste nnses vara för han- olyckshändelse, eller intiikt. som har
den. under förutsiittning ntt iiitiikten uppkommit genom ntt egendom har</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:860. Senaste
lydelse 1974:860. 'Senaste Ivdelse 1978:946.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>318</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>icke
förntilcti ;ivtlrng tor iiisiittning (/ tagits i niisprnk genoni
e.xproprintion</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skogskonto
eller ftir nvsiittniiig till särskilda invesieriiigsfander jör förlorade
inventarier oeh lagertillgångar:</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller likiinntle ftirftirnntle eller eljest //((/•
nvyttrnts untlcr sntlnnn ftirliäl-Iniidcn nit sådan tviingsftirsiiljning
iiinsle nnses joreligga. allt untler ftirutsiiltiiiiig ntt inliiktcii inte har
ftirnnlelt :ivtli"ng ftir iiisåltiiiiig //(/ skogskonto eller löv
nvsnltniiig till (7(/5r(/(/(7(7//(/,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intiikt i form
nv skndesiåiul eller nnnnn ersiittning avseende iiikomst-bortftill till ftiljtl
nv skndor och intrång å ftisiiglieten. som ftirniiletts nv industriell eller
diirmed jämförlig verksnmliet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inliikt vid
nvyltring nv djur i sniiibniitl metl upphörniitle nv djiirskol-sel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intäkt vid nvvttring
i snmbnnd med upphiirnndc nv jordbruksdrift nv för stndigvnrnnde bruk i
jortlbruksftistigheten nvsetkln mnskiner eller nndrn inventnrier. vilkn icke
vid beriikning nv viirdeminskniiigsnvdrng iirti ntt hiinftirn till byggnnd.
iivensoiii nv vnror och produkter i jordbiuksftisiighe-len; snmt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intiikt.
som uppkommit (/(//•/-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7)
intiikt. som //(//• uppkoiniiiit genom att avsdttiiiiig till särskilda genom
att eldsvådejaiid har älerförls iiivesteriitg.sfoiider för förlorade in- till
besknlliiiiig på grund in' att jord-ventarier och lagerlillgångar äter-
hruksdriflen/tar upp/iörl c/ler-såvitt förts lill besknttning under sådana
avser eldsvådejaiid fiir lagertlllgdiig-jörhållaiiden att. därest del
återjfirda ar - //(/ grund in- att djiirskälselii har beloppet i stället
ulgjart köpeskdliiig upphörl. tlock ntl särskilt tillägg på för de förlorade
tillgångarna, köpe- det äterfördn beloppet inte sknll skillingen enligt 5)
eller6) ovan skulle nnses ulgöra sndnn inkomst, ansetts såsom ackumulerad
inkomsl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dock ntt r("i/i/(i 50//1 tillägges det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återftirdn beloppet Icke sknll nnses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgiirn sådnn inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 in a nt. I fråga am iiikamsl av annan fastighet skall
liiiiens heståm-me/ser endast gälla följande intakter, nämligen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I) intäkt i form av fmsäkriiigser-sätliiiiig eller aiman
ersiittning för skada på byggnader eller markanläggningar.' som har förstörts
eller skadats geiioiii brand eller aiman olycksliäiidelse. under föniisåtming</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>319</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>att iiiliikteii inle har löraidett avdrag for insålliiing
till eldsrådefond:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:8.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>inläkl -
i samband med inytt-ring in' /asllg/icl - genom tnviiriiig nr maskiner oeh
andra för suidigraniu-(/(' bruk insedda in\ enlaiier. \'ilka i tn'skriiiiiigshaiiseende ime himfiirs lill />vggiiad: siiiiii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:8.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>intäkt,
sam har uppkommit genom att eldsvådefond har återförts till beskattning på
grund av att hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan har
avvecklats, dock att särskill tillägg på det återförda beloppet inte skall
anses utgöra sädan inkomst.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4mom. "* I frågn om inkomsl nv rörelse skoln Ingens
beslnninielser giilln endnst följnnde inliikter. niimligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1) intiikt genoin vetensknplig. litteriir. konstniirlig
eller dnrincd jiiiiifiirlig<br>
verksnmhet. under förutsiittning ntt iiilnkleii inte ftunnlett uppskov med<br>
besknttning enligt Ingen (1979:611) om upphdvsniniinnkoiitii:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=119>
<tr>
<td valign=top align=left height=119 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3)
inliikt i ftirin nv engnngsersiittning. som erhållils pä grund nv
avbrottsförsiikring eller såsom skn-deständ eller dylikt ftir
inkomstboii-ftill i rörelsen lill följd nv expropriation, rekvisition eller
nnnnt likiinntle förfnrnnde;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2) inliikt vid (iverlntelsc nv hvresriitt snml nv
vnruiniiike. fivni:iiiniiiii och<br>
nndrn liknnnde våltisilieter nv uoutlvvills iiniur:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3) intäkt i form av ciigniigsersiilt-iiiiig. som //((/•
erlinllils pn grtintl nv nvbrottsftivsiikriiig eller som skntle-stiitid eller
tlylikt ftir iiikomstbovtfnll i rinelsen lill ftiljtl nv exproprintioii.
rekvisition eller nnnnt likiinntle ftiv-fnrnntle eller iiiiäki i form ar
forsäk-ringsersätmiiig eller annan ersäitiiing förskadapå hvggiiiider eller
markii/i-liiggniugar. som har förstörts eller skadats genom brand eller aiman
niveks/iåiidelse. allt under farulsäll-iiliig att iiiiäklen inte liar faran/ett
avdrag för avsältning till eldsvåde-fand: 4) intnkt i form nv
engängseisiittpiiig vid nvvttritig nv pnlenlrnit eller liknnnde riiltii;het
snmt vid nvvttring eller nvliisnim; nv rntt till rovnliv. nlll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste Ivdelse av kiriitvarande 3 iiioni. I979(il6.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förestagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under förutsiittiiiiig ntl nvvltriiigcii eller
nvkisiiingeii skett i sninbniitl metl (iverlätelse. upplåtelse eller
iietlliiggniide nv rörelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inftikt vid nvyltring. i sniiibnntl
metl (nerhitelse. upplnlelse eller nedläggnnde nv rörelse, nv ftir
stntligvnrnntle bruk i rtirelsen nvsctkki mnskiner eller nntlrn iiivenlniier.
vilkn ieke vitl beriikning nv viirdeiiiinsk-niiigsnvdrng hiinförns till
bvggnntl. sniiil nv nntlrn vnror ueli protlukter i rörelsen än ovnn vid 4)
nvses; s;imt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>intiikt.
som uppkommit (/(///-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6)
intiikt. som har uppkonunit g('/io//i ull avsåltiuiig lill särskilda geiuim att
eldsrådefond. särskild iiweslering.sfonder för förlorade in- iuresteringsfoiid
ftir nvvltrni ftirtvg ventarier oeh lagertillgåugar eller ftir eller särskild
uvanskaffuiugsfoud har nvyttrnt ftirlyg eller////siirskiltl nynii- nicrftirts
lill besknlliiiiig/)(/,!,'/•////(/(/r sknffniiigsftintl äterftirts till
beskntt- //// rörelsen har överlåtits eller iied-ning under sådana
förhållaiideii all. lugls. tlock nit särskilt tillägg eller dåiest det
återförda helappcl i stället riiiiln pä tlet äterlorthi beloppet inte ulgjart
köpeskilling för tillgåiigdriia i sknll nnses iitgörn snthiii inkomst. fråga,
köpeskillingen enligl 5) araii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock att riiiitn
50/// tillägges del äterförtln beloppet icke sknll nnses utgöra sntlnii
inkoinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vnd i dennn Ing stndgns om överliilelse. upplnlelse eller
iiedliiggniitle nv riirelse sknll iign motsvnrniitle tilliimpning
betriifftiiule rorelsefilinl och riirelsegreii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.<a href="file:///\\atle2-s\nvisnlngar"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\nvisnlngar</span></a></span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 1 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Inkomst sknll enligt dennn Ing nnses hiiiiförlig lill
visst bcsknttiiiiigsnr. tim intäkten exempelvis intjiiiints eller eljest
molprcstntioii för deiisniiiiiin i nägon ftirin liiinnnts untler ifrngnvnvnnde
är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ntl cn inom visst besknitiiiiigsår åinjutcii inkoinst
sknll nnses utgiirn ackumulerad inkc)nist enligt denna Ing fordrns. nit
inkomsten hiinför sig lill minst två besknltiiingsåv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Engångsbelopp, som uppbäres sn-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Engångsbelopp, som uppbiives så-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som ersnttiiing för årlig pension. som ersiittning for
nrlig pension, skall i nllmänhel anses hiinförn sig till sknll i allmänhet
anses hiinftirn sig till lio nr. Engångsbelopp, som besknl- liti är.
Eiignngsbelopp. som besknt-tns med lillämpning nv bestiimmel- tns med
lilliimpniiig nv besliiiniiiel-sernn i fjärde stycket nv nnvisniiignr- sernn i
fjnrtlc stvcket nv nnv isningnr-nn till 19 S komniunnlsknltelngcn
nn lill 19 S koiiiiniiiinlsknllelngcii</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>s Senaste Ivdelse 1977:43.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1928:370). anses ieke snsom ncku- (1928:37(1). 5A(///
icke nnses såsom<br>
inulernd inkomst,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nckuiiuilcrnd inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ackumulerad inkomsl. som nvses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A\ekiiiiiiilerntl iiiktinist. sniii
nvses</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i 3 S -7
mom,, sknll anses hiinftirn sig i 3 S 5 mom,, sknll nnses liiioftiin sig<br>
till del niilnl nr tlen sknllskyklige till tlet ;iiitnl nr tlen sk:ittskyltlige<br>
iiinehnft nktieii eller nntlelcn,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>iiiiiehnft nktieii eller niuleleii.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intäkt nv
skogsbruk sknll nnses hiiiiförlig till tlet niitnl iir sinn iimisvnrnr
förhällnndet melinn iiitiikten. minsknd metl vedcrbiirlign nvdrng. ocli
viirtlci nv ett ärs skogslillväxt ä ftistigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ackunuilernd inkomst, som nvses</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>AckiiiiiiileintI inkomst, som nvses</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i 3 S 2
mom. vid 5)-7) snmt i 3 S . i 3 S 2 mom, vitl 5)-7) snmt i 3 S 7<br>
mom, vid 2). 5) och 6). sknll niiscs inoin, vitl 2), 5) och 6). sknll nnses<br>
hänföra sig till del nntnl nr tlen hiinftirn sig till det niinil ;ir tlen<br>
skntlskyldige bedrivit jordbruket el- sknttskyldige bedriv it jonlbruket el<br>
ler rörelsen, Hnr sknttskvklig ätiiju- ler rörelsen. Ackumulerad inkomsl.<br>
til ackumulerad inkomst som iiii som avses i3 fi 3 mani. vid 2i ae/i 3).<br>
sngts i egensknp nv deliignrc i hnn- skall anses luinftira sig till det antal
år<br>
dels- eller koniinnnditbolng. sknll den skattskyldige innehaft fastighe-<br>
inkomsten nnses hiiiiförlig lill den titi ten. llnr sknltskyklig ntiijutil
neku-<br>
hnn vnrit dekignre i bolnget, Inkoms- inulernd inkoinst sniii nu sngts i<br>
ten skall dock nnses hiiiiftirlig till egensknp nv tleliignre i
liniitlels-eller<br>
kortnre tid iin den sknttskyltlige koiiininiitlilbnlng. sknll iiikoiiislen<br>
bedrivit jordbruket eller rörelsen nnses hiinfiirlig till den titI hnn vnrit<br>
eller vnrit dekignre i bolnget. dåvest deliignrc i bolnget. Inkomsten sknll<br>
hnn sn yrknr och ftireter utredning tloek nnses hiiiiftirlig till kovtnre titI<br>
om det nntnl år vnrtill inkoiiisteii iin tlen sknttskyldige betlrivit jortl-<br>
hänför sig. eller eljest om det frniii- bruket eller rörelsen eller iiiiie/ia/t<br>
stnr snsom uppenbnrt ntt iiikonisteii fastig/teten eller vnrit tleliignre i
boln-<br>
häiiföv sig till kortnre tid.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>get.
diircst hnn sä vrknr och ftnetei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredning om det nntnl år vartill iiikoinsten liiinfiir
sig. eller om det eljest framstår såsom uppenbnrt ntl inkomsten hänför sig lill
kortare fid,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hnr
jordbruk eller rörelse, som beiliiviis nv den enn nv tvn ninknr. överlngiis nv
den nntlrn mnken. sknll tleniie. om hnn sn yrknr. nnses linva bedrivit
jordbruket eller rörelsen jiiinviil under tlen ftirstiiniiiiitin iiinkens
innelinv av förviirvskiillnn. untler ftiriitsnttiiing nit iiinknmn tln v mo
tnxcratlc med tilliimpning nv 11 S 1 mom. Ingeii om stnllig inkoinstskntl
eller, tliivcst nndrn mnken hnft inkomst, skulle linvn tnxcrnts med tilliimpning
nv nniiiiuln besliiinmelse. Vnd nu sngls sknll iign iiiotsvnrniitlc
tilliimpning niir andel i handels-eller koiniiiniitlitbolng. som iigis nv den
enn nv t\:i ninknr. livcrtngits</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nv den nndra mnken snmt luir jovtlhriik. rörelse eller
niitlel i biilng i sniiibniitl med den enn mnkciis tkitl överlngiis nv tlen
nntlrn mnken. oeh tieiiiie vnr cnsnm dödsbodcliignie. Inkomst, som enligt
trctljc stvcket nv nnv isiiiiignriin lill 52 S kominunnlsknltelngeii
(1928:37(1) tnxerns hos iiinke. sknll ieke till nägon del nnses utgiirn
nckiiiiiiilernti iiikonisi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vnd i niistföregneiule slyckc slntlgns om ninknr sknll i
tilliimplign delnr giilln iiven nndrn skntlskyldign. vilkn tnxerns metl
tilliiiiipniiig nv tliir nngivnn bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sknlteberäkning enligt I S</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sknttcberiikiiiiig enligt 1 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sknll oskift dödsbo ach den avlidne sknll den avlidne
och dödsboet 'anses nnses som en och snmmn sknttskvl- som en och sninnin
sknltskyklig, dig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 2S"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beriikning nv nettobeloppet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid bernkiiiiig nv nettobeloppet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nv nckumulernd inkoinst sknll intiikt nv nckuinulcvntl
inkoinst sknll intiikt<br>
nv skogsbvuk i förekommnnde fnll nv sktigsbvuk i ftivekommniitlc ftill<br>
minskns med till inliiklen hiiiiförligt minskns metl till intäkten hnnftirligt<br>
nvdrng enligl punkl 7 eller 8 nv nvtlrngenligt punkt 7 nv niivisningnr-<br>
nnvisningnrnn till 22 S koiniminnl- na lill 22 S kommuiinlskntlelngeii, i<br>
sknltelngen. i den män siitlniil nvtlrng den m;ln sntlnnl nvtlrng medgetts vitl<br>
medgivits vid inkomsttnxeringen,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inkomsttnxeriiigen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frägn om intiikt genoin nvyltring nv tillgniig. vilken
knn vnrn ftirciiinl ftir viirdeminskniiigsnvdrng. sknll säsom nettobeloppet nv
nckuinulcrnd inkomst i regel anses köpeskillingen eftev nvdvng föv tillgängens
i besknlliiiiigs-,ivse-ende onvskrivnn viirde. Molsvnrnntle sknll giilln vid
nvyttriug nv sndnn pntcntriitt eller liknnnde riittighet. som är ntl nnse snsom
vnrn i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såsom
nettobeloppet nv nckunuilernd inkomst genom nvyttriug nv niulrn vnror eller
produkler i riirelse iin i niisifövegiientle stvekc sistn punkten snsis sknll
nnses dcild reserv i Ingerlillgniignrnn vid besknttningsärets ingniig. Den
doldn reserven sknll i regel beriiknns lill skillnndcn inellnii. ;i enn sidnn.
del lägstn nv tillgängnrnns nnsknffningsvävde och ntcrnnsknffningsviirde efler
avdrag i förekommnnde ftill för inkurans snmt. n nndrn sid;iii. derns bokfördn
värde vid nämndn tidpunkt, Vitl nvvcckliiig av byggnndsrtirelse.
tomtstyck-ningsrörelse eller nnnnn rörelse nvscende yrkesmiissig hniulcl med
ftisliglieler ävensom penningrörelse sknll dock säsom tiokl reserv i regel
anses skillnndcn melinn lillgnngnmns verklign viirde vid besknltningsnreis
ingnng och deras bokfördn värde vitl snmmn titlpimkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Snsom nettobeloppet nv nckiimulernd inkomst genom
nvvttring nv vnror (inklusive djur) oeh protlukter i jortlbriiksftislighet
sknll nnses tioltl reserv i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>''Senaste Ivdelse 1972:744,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgängnrnn vid besknttningsärets ingång. Den doldn
reserven sknll i regel beräknns till skillnndcn melinn tillgängnviins verklign
viivde och devns bokfördn viirde vid nämndn tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
den i räkensknpernn gjordn viirdesiittningen ä Ingrel frnngnlts vid
inkoinsttnxeringen. sknll vid beräkning nv dold reserv i stiillet för bokfört
vävde nnviindns det i besknltningsnvseende gällnnde vävdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=240>
<tr>
<td valign=top align=left height=240 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 3 ij'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i 3 S 2 mom, vid 2) sägs angående inliikt nv
jovdbruksftislighet genoni upplåtelse nv nyttjanderätt sknll icke giilln
betväfftuulc upplnlelse nv viitt nll nvvevkn skog.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såsom
evsntlning vid övevlälelsc nv hyresviitt nnses jäinviil vnd sknttskyldig
evhäller för ntt hnn flyttar frän loknl. nnvänd i rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med skadestånd eller777/77(/77 i 3 S.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Metl ersiittning på grund
7/r</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom, vid
3) oinförinäld ersättning avbrottsförsäkring eller skndeständ nvses i förstn
hand sådnn ersättning e. d. enligt 3 S 4 mom, vid 3) nvses i
förinkomstbortfnll som cr//(7//c5med förslå hnnd sädnn ersällning för
nnledning nv exempelvis sladspln- inkomslborlftill som erhålls med nering
eller gatureglering. Härmed anledning nv exempelvis stadspln-liksiälles
frivilligt överenskommen nering eller gntureglering. Härmed ersättning,
vilken avtnlnts under //A57(7//5 frivilligt överenskommen er-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sädnnn
förhällnnden ntt möjlighet till Ivängsälgärder förelegnt om frivillig
uppgörelse ej träfftiis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning nv beslämmelsernn i 3 S 2 mom, vid 5) och
6) och 3 S 3 mom. vid 5) sknll med nvyllring likställas föriusl av tillgäng,
därest ersättning pä grund nv skndeförsäk-ring utgått och ersättningen icke
föranlett nvdrng för avsättning till särskilda investeringsfonder för förlorade
inventarier och lagerlillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sknlteberäkning för nckumulernd inkomst enligt 3S 2 mom.
vid 6) snmt 3 S 3 mom. vid 4) och 5) fär ske endnst under förutsättning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ntt vid
beskatlningsärets utgång kvnrvnrnnde. icke avvtlrnde inventn-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sättning.
vilken avtnlnts under sädnnn förhällnnden ntt möjlighet till tvängsnlgärder
ftirelegnt om frivillig uppgörelse inte träfftits.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillämpning nv bestämmelsernn i 3 S 2 mtiin. vid 5) och 6). 3 H 3 mom. vid 2)
och 3 S "7 mom. vid 5) sknll med nvyllring likslällns förlust nv tillgäng,
om ersättning pä grund nv skadeförsäkring eller annan ersättning för skada har
utgått och ersättningen inte har föranlett avdrag för nvsiittning till
ddsvåde-fond.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteberäkning för ackumulerad inkoinst enligl 3 S 2 mom.
vid 6) snmt 3 S -7 mom. vid 4) och 5) fär ske eiulnst under förutsiittning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ntt vid
besknttningsärets utgång kvnrvnrnnde. i/i/e nvvttrnde invenln-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Sen;iste Ivdelse 1977:43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rier oeh vnror - fränsett tillgniignr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rier oeli vnror - frniisett tillgniignr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som vid upplåtelse nv rörelse utnr-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>som vitl iipplntelse nv rörelse //(//•</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>renderats - äro nv allenast obetvtllig</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>utnirciulernts - (//• nv endast obclytl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omftiltning.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lig omftitliiing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nll vid iiiimiitln titlpuiikt icke</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>;i t t vid iiiimntln
titlpiinkt inte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvnrslär nvsiittning. som skett till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kvnrstnr nvsiittning. som//(//skett till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingerregleringskonto eller siirskiltl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Ingerreglcriiigskoiito. sniskiltl nyan-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nvnnsknffiiiiigsftmd eller som. till</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sknffniiigsftintl. särskild
iuvesle-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättandc av avyttrat fartyg eller till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>riiigsjoiid ftir nv vltrnt ftirlyg eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättande av förlorade tillgångar i</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eldsxådefand.<br>
verksamheten, skett till .särskilda<br>
investeringsfonder ftiv nvvttvnl ftivtvg<br>
ellev för förlorade inventarier ach<br>
lagertillgåiigar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>snmt nll. såvitt avser rörelse.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>snmt ntt. snvitt nvser rörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den sknttskyltlige icke under be-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>tlen sknitskvklige////c untlcr besknll-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sknttningsäret börjnt nv riirelse. som</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ningsnret //(//• biirjnt ny rörelse, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med hiinsyii till vnrusortimeiit eller</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>metl hiinsyn till vnrusDrliment eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liknnnde knn nnses utgöra ftirlsiill-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>likiinntle knn nnses utgiirn ftirtsiiit-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning nv den tidignre riirelseii,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning nv den tidignre rtirelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uliivcr vnd i niistföregnende sivcke siigs sknll som
ftirulsiilliiing ftir skntleberiikning ftir nckumiilerntl inkomst vid
upplnlelse nv rörelse gålln. nll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upplåtelsen utgiir ett led i rörelsens</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nvvcckliiig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dennn Ing triider i krnft fyrn vccktir efter den dng. dn
Ingen enligt uppgift pnden hnr kommit ul fvan Ivycket i Svensk
författningssamling, och tilliinipns förstn gängen i fvngnoin beskntmingsär föv
vilkel inxeving i ftivsin instans skev nr 1984. Vnd i Ingen föveskvivs i fvngn
om eklsviidcltindcr och snvskilt tilliigg vid ntevfiiving nv sndnn fond sknll
gälln iiven i frngn om ftiiider enligt förordningen (1959:16,X) om siirskikln
iiivcsteriiigsftintler för forlorntl inventnrier och Ingertillgniignr och
riinletilliigg vitl nterfiiring nv sndnn fond.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till
förlustutjäuuiing vid</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>taxering
för inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ftirigenom ftireskrivs nll punkt 1 nv nnvisningnrnn till
2 S Ingen (I96():(i3) om viitt till fövlusliitjiiiniiiiig vitl Inxeving ftiv
inkomst' sknll hn netlnn nngivnn lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 2S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.- Förlust, som beriittignv till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1. Fövlust. som beviittignv till ftiv-</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förlustavdrng.
sknll bcviikiins pn lustnvtlvag. sknll beriiknns pn gvund-gvuiulvnl
nv den föv ftivkistiivel vnl nv tlen ftir ftirluslnrct nvgivnn
nvgivnn sjålvdeklnrntioiien men ftir sjiilvtleklnvnlitiiicn inen ftir
besiåm-bestiimmns till större eller iiiiiulre mns till större ellev
niiiitlvc belopp nn belopp än vnd deklavntioiien ulv isnv. vnd
deklnvntioiicn utvisnv. Avtlvng Avdvng lov sådan vävdeminskniiig ftiv
vnvdeiiiinskiiiiig (/r////c(///,i,'//ö/-('//(■/■ dyl. sam kan
förskjutas från ett värvskidla ixh på grund av iivvllriiig år lill ett annat
eller sam avser till- av skog ftiv doek inte tillgiHlovnkiins gång. vid
vars försäljning eventuell den sknttskyltlige med stiivve belopp vinst
skall bedömas enligt reglerna iin hnn hnv yrknt i deklnrationen ftir för
skattepliktig realisationsvinsl. och förlustnret, in'(lr(ig för
\'ärdeminskiuiig av bvggnad. som utgör lagertillgång, får dock inte
tillgodoiiiknns tlen skntlskyldige med slörre belopp iin hnn hnr vrknt i
deklavntioiien fiiv ftirlust-året. Till \'iirdeminskiu'ngsavdrag sam nu
sagts räknas hl. a. avdrag jör värdeminskning av byggnad, av sådana
maskiner och andra inventarier som avskrivs enligt reglerna för planenlig
avskrivning, av paieiiträtt dier liknande tidsbegränsad rättighet och av
varumärke, firinaiiaiim eller andra rättigheter av goodwills natur och även
avdrag far minskning av skogs iiigåtigsvärde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnrsiirskild nvnnsknffningsfontl eller ftintl
ftirnlerniisknffiiiiig nv ftistighet eller nnnnn invesleriiigsfoiid iin nllmnn
invcsteringsftiiitl nicrftirts till besknttning. sknll vid beriikning nv tlen
ftivlusl. som beriiitignr lill ftirlustnv -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Seiiiisie Ivdelse av lagens rubrik 197S:.3. -.Senasle
Ivdelse 1979:617.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drng. bortses frän det belopp, som pä grund nv
äterftiriiigen upptngits som sknttcpliktig inläkl. Vnd nu sngts giiller eiulnst
i den mnn det till besknlliiiiig återförda beloppet inryms i den för
ftirlustärcl fnststälkln besknltiiingsbnrn inkomsten minskad, i förekommnntle
ftill. med gnrnntibelopp för ftistighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyrn veckor efter den dng. då
Ingen enligl uppgift pä den har utkommit frän trycket i Svensk
förftitiningssnmling. och tilliinipns första gången vid 1984 ärs taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2. 5, 11, 13, 14 och 15 §§ lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§ Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond
medges med högsl hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst
avses årsvinsten enligt fastställd balansräkning sedan årsvinsten, i den mån
den påverkals av nedan angivna poster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökats med
erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökats med belopp som har avsatts
till allmän investeringsfond och annan liknande fond,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökats med belopp som har donerats
till allmännyttigt eller därmed jämförligl ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) minskals med resliluterade allmänna svenska skatter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) minskals med belopp som enligl 6 § har återförts
från lagerinveste<br>
ringskonto jämle tillägg på sådant belopp saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) minskals med belopp som har</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>f) justerats med belopp som har<br>
föranlett höjning av årsvinsten på föranlett ändring av årsvinsten på<br>
grund av övertagande av allmän grund av överföring av allmän inves-<br>
invesleringsfond enligt 13 §. teringsfond enligl 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har belopp på lagerinvesteringskonto återförts till
beskattning medges, utöver vad som följer av första styckei. avdrag för avsättning
till allmän investeringsfond med högsl belopp som svarar mot del återförda
beloppet, i förekommande fall ökat med tillägg pä del återförda beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S Allmän investeringsfond får tas i anspråk för följande
ändamål, nämligen för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) koslnader
för reparations- och</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) kostnader för reparations- och<br>
andra underhållsarbeten på här i andra underhållsarbeten på en här i<br>
riket belägen byggnad, som inte riket belägen byggnad, som inle<br>
ulgör lagertillgång eller är avsedd att utgör omsättningstillgång i rörelse<br>
användas som bostad, och för eller är avsedd alt användas som<br>
avskrivning av ny-, lill- eller bostad, och för avskrivning av ny-,<br>
ombyggnad av sådan byggnad. lill- eller ombyggnad av en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) avskrivning av invenlarier som, om de inle utgör
transportmedel i<br>
inlernalionell trafik, är avsedda all användas i här i riket
bedriven</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksninliet, snmt onibyggnntl nv fnrtyg eller luftfnrtvg
och koslnnder ftir repnrntion nv ftirtyg eller kiftftirtyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) kostnntler för friiinjniule nv</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) kostnntler ftir friimjniitle nv<br>
skogsbruk ellev underhåll nv mnvk-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>skogsbruk ellev /ö//•(7)(i/(i//o//5- ach<br>
nnliiggning h;ir i riket och ftir</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ditdni imderhållsarheleii på en liiir i<br>
nvskrivning nv sådan del nv anskaff-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>likel belägen iiini'k:iiiläggiiiiig. 5o///<br>
ningsvärdet av iiiarkaiiläggiiiiig som</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte titg(>r amsdltiuitgstillgåiig i rörel-<br>
fnr drns nv genom ärlign väideminsk-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>5(', och ftir nvskrivning nv den del nv<br>
ningsavdrng.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en sådan markanläggnings anskaff-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>niiigsvärdc soni ftir drns nv genom nrlign
viirtleiiiiiiskiiiiigsnvtlrng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) koslnnder för imtlcrsökiiingsnrbete.
ftiiberetlniitle nrbete eller tillrctl-<br>
ningsnrbete i gruva, stenbvolt eller nnnnn liknnnde fyndighet hnr i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) kostnader för tekniskt och nntiiwetensknpligt
forsknings- och iitveck-lingsnrbele snmt kostnntler för iitbiklning nv
nrbetstngnre hos ftiretnget. ' f) kostnnder för ntl friim jn nvsiillningcii
utomlniuls nv vnror som tillverkns hiir i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp, som hnv nvsntts till nlliniin iiiveslcviiigsftind.
fnv tns i niispvnk endnst föv nrbete som utförs, inventnrier som levereras och
i övrigt kostnntler som hiinför sig fill tid efter boksliitsdngeii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innspräklngnnde nv nlliniin invcsteringsftiiitl ftir
iiiitlnmnl som nnges i förstn stycket e) fär görns entlnst nv ftiretng som
betlriver iiulustriell tillverkning. Innspväktngnnde enligt ftirsln stycket c)
och f) ftiv görns endast efter medgivnnde nv regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iniispråktngnnde nv nlliniin invcsteriiigsftmd ftir inte
nvsc begngnnde inventnrier, 1 frågn om inventnrier som ftiretnget hnr nnsknffnt
från nåringsidknre med vilken företnget iir tVirbuiulet i viisentlig ekonomisk
intressegemensknp fåv ftmdeii tns i nnspvåk endnst om invcntnvievnn hav
tillverknts under besknttningsnret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nllmän invcsleringsftiiul en-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om nlliniin iinesleringsfond en-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligl beslut enligt 4 S fär tns i nnspräk ligt beslut
enligt 4 S ftir tns i niispriik för nrbete som nvses i förstn stycket för
nrbete som nvses i förstn stycket n) eller c), fåv fövetnget. såvida n) ellev
c), fnv ftivetnget. siividn nrbetel hänför sig lill flern beskntt- nibclet
liiinftir sig till flern besknttningsär och nvdrag pä grund nv iiingsnr och
nvtlrng p:i grund nv arbetet inle rednn hnr skett, under nrbetel inte rednn hnr
skett, under det sistn året tn investeringsfoiulen i det sistn nret tn
invcsleringsfoiulcn i nnspräk för avskrivning av tillgång- niisprnk tov
nvskrivning nv tillgnng-nrnn eller för tiicknnde nv kostnnder- nrnn eller ftir
tiickniule nv koslnnderna med högsl ett belopp som svnrnr nn metl högst ett
belopp som svarar mot uppkonnin koslnnder under de mot iippkomiin kostnntler
under tle ifrågnvarnnde även. Vnd nu snuts ifrngnvnvnnde ;ivcii. Vnd
nu snets</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>329</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gällev ocksä i frägn om ny- eller ombyggnnd nv fnrtyg
ellev luftftivlyg eller i fräga om tUlgångar sivn av.ses i punkt 3 tredje
stycket och punkt 4 tredje stycket av aiivisiiingania till 32 fi .samt I punkl
7 andra och iredje styckena och punkt 16 tredje och fjärde styckena av
aitvisniiigarna lill 29 S kommunnlskaltelngen (1928: 370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med byggnnder. inventnrier och markanliiggningar förslås
vid tilllämpning nv förstn stycket tillgängnr som vid inkomsttnxeringen behnndlns
enligl de bestämmelser som gäller för byggnader, mnskiner och andra för
slndigvnrnnde bruk avsedda invenlarier respektive mnrkanläggningar. Som
invenlarier nnses inle lillgängar som avses i punkl 5 nv anvisningnrna lill 29
S komnuinnl-skatlelagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>giiller ocksä i frägn om ny- ellev ombyggnnd nv fnrlyg
eller luftftirtyg eller i frägn om byggnadsinventarier och markinventarier
enligt kominu-nnlsknllelncen (1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med byggnnder. inveninvier oeh mnrknnlnggningnr förstås
vitl till-liinipning nv förstn stvcket tillgängnr som vid inkomsttaxeringen
behnndlns enligt de bestiimmelser som gäller föv byggnndev. innskiner och
nndra för stndigvnrnnde bruk nvseddn invenlarier respektive mnrknnläggningnr.
Som inventnrier anses inte tillgängnr som nvses i punkt 6 nv nnvisningarnn lill
29 S kommunnl-sknllelneen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11§ Allmän investeringsfond skall återföras till
beskallning om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fonden har
tagits i anspråk ulan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9 §
andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel har
tagits ut från konto för investering med stöd av beslul enligt 4 § och en mot
de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i anspråk i
enlighet med beslutet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel har
tagils ut från konto för investering med stöd av 9 § första slyckel och fonden
inle har tagils i anspråk i enlighet med 9 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) företagel har träffat avlal om överlåtelse eller
panlsällning av medel på<br>
konto för investering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) företaget vid beskattningsårels utgång inle driver
jordbruk eller<br>
rörelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f)
företaget genom fusion enligt 14 kap, 8 fi nktiebolngslngen (1975: 1385) eller
96 S I mom. Ingen (1951:308) om ekonomiska föreningar sknll nnses upplöst och
fon-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f)
företnget genom fusion enligt 14 knp. nktiebolngslngen (1975: 1.385). 96 S 1
mom. Ingen (1951:308) om ekonomiskn föreningar c//t'r 78 fi lagen
11955:416) om sparbanker</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den inte
enligt fjärde stycket hnr sknll nnses uppkisl och ftiiulcn inte</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överlngiis
nv det övertngnnde företnget eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g)
företagel har beslulal triidn i likvidnlion.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt fjiirde stycket hnrövertngitsnv del liverlngniitlc
fiirelnget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g) beslut liar fattats att företaget </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>skall triidn i likvidnlion ('//('/•</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>//)
beslut har meddelats alt företagel skall försättas i konkurs. Återföringen till
besknttning sknll görns i den förvärvskiilln vnri nvsiilt-ningen har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efter regeringens bcmyiuligniule. nrbctsninrknndssivrel-sen knn. om
särskildn skäl föreligger, medge ntt nllinnn investeringsfoiul. som sknll
återföras till besknttning enligt fövstn stycket c), ftir hehnllns under viss
tid. Efter utgången nv dennn lid sknll tlen kvnrståciule ftiiulen återföras
till beskattning i enlighet med vnd nyss sngts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sådnn fusion, som nvses i 28 S</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid sädnn fusion, som nvses i 28 S</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=68>
<tr>
<td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sknllningsnvseende
övertn nlliniin investeringsfond, Hnr fonden överlngiis sknll det nnses som
om moderbolngct eller den overtngnntle före-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom. första eller andra slyckel 3 mom.
konimunnlskntlelngcn kommunnlsknttelngen (1928:370). (1928:370). fär moderbolngct
eller får moderbolngct eller den övertn- den övertngnnde fiircningen i
be-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gande föreningen i besknttningsav-seende övertn allmän
investeringsfond. Hnr fonden överlngiis sknll tlet nnses som om moderbolngel
eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inbetnlning
till riksbanken den dng dä dotterbolnget eller tlen överlätnnde föreningen
gjorde inbetnlning-en.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den övertngnnde föreningen gjort ningen gjort
inbclnlning till viksbnn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ken den ting dä dotterbolnget ellev den övevlätnnde
föveiiingen gjorde inbetnlningen. Vad som har sagls nu gäller även i fråga om
fusion enligt 78 fi lagen am sparbanker. Vad i första-fjärde styckenn sägs om
nllmnn investeringsfond sknll i förekommande fall gälln del nv sädan fond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller, efter regeringens bemyndignnde. nrbelsmnrkiindsslyrel-sen
kan. om särskildn skäl föreligger, medge nit ett förctngs nllmännn
investeringsfond helt eller delvis övertns nv ett nnnnt företng, Ftir sndnnt
medgivande krävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>n) alt det enn företnget är moderföretng och det niulrn
företnget tless helägda dotlerförelag. eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all bädn föreingen är helngdn
dollerföreing till snmmn moderftiretng. eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all del ena företnget iir ett
svenskl nktiebolng vnrs nkticr till mer iin nittio proceni ägs av
moderföreinget tillsnmmnns med eller genom ftirined-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>331</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nittio procent ägs av moderföretaget lillsammnns med eller
genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det
andra företaget anfingen är ett annat sådant aktiebolag eller också
moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av det föregåen-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av första slyck-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=85>
<tr>
<td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nktiebolng.
svensk ekonomisk förening eller svensk spnrbnnk och med helägt dotterförelng
svenskt nktiebolng vars aktier till mer iin nittio procent ägs nv
modevfiirelngel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de slyckel nvses med moderföretng et nvses med
moderföretag svenskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenskt nktiebolng, svensk ekonomisk förening eller
svensk spnrbnnk och med helägt dotterförelng svenskt nktiebolng vnrs aktier
till mer än nittio procent ägs nv moderföretngel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslul om övertngnnde nv nllmnn investeringsfond sknll
nnges i vilken förvärvskälla hos det övertngnnde företaget som fonden sknll
nnses nvsntt. Har del övertngnnde företagel förvärvskälla i inkomstsinget nnnnn
ftistighet men inte i inkomstsingen jordbruksfnstighet eller rörelse, sknll
beslutet innehälln medgivande enligt 11 S tredje styckei nll fonden fär
behällns viss lid.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=119>
<tr>
<td valign=top align=left height=119 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hnr
allmnn investeringsfond överlngiis sknll del nnses som om det övertagande
förciagci gjort nvsättning till fonden och inbetnlning till riksbanken vid
den tidpunkt då det överlätnnde företnget gjorde nvsältningen och
inbetnlningen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbanken skall på framställning av det överlätnnde
företnget tiverförn medel, som svnrar mot den allmänna investeringsfond som
sknll övertns med stöd av beslutet, frän företagels konto för inveslering till
ett motsvnrnnde konto för det övertagande förelagd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
allmän invesleringsfond överlagils skall del anses som om moderföretaget
gjort avsättning fill fonden och inbelalning till riksbanken vid den tidpunkl
då det överlätnnde företagel gjorde avsättningen och inbetalningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=86>
<tr>
<td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14 i)
Medel, som har inbetnlnts lill konto för inveslering, fär
utbetnlns endnst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i fall som
avses i 8 S första styckei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i fall som
avses i 9 S första slyckel.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) om
allmän invesleringsfond helt eller delvis har återförts till beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) om allmän investeringsfond</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c) om
nllmnn investeringsfond / fall som avses i </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>fi förslå stycket a)-g) helt eller delvis hnr
återförts till besknttning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(/) om
beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) om allmän invesleringsfond helt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helt eller delvis hnr överförts till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>eller tlelvis hnr livcvftivls till nnnnt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nnnnl
företng och medlen diivför</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ftiretng
och inetlleii diirftir sknll</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sknll
överföras lill nnnnl föveUigs</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iivevfövns
till nnnnl liivelngs konto</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konlo föv
invesleving eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för inveslering eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) 0111 företnget för visst beskntt-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>/) om företnget för visst beskntt<br>
ningsär inbclnlnl mer iin hiilften nv</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iiingsär
inbeinlnl mer iin hiilften av<br>
det belopp som företnget nvser ntt</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
belopp som ftiretnget nvser nll<br>
avsätta lill allmän investeringsftmd</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nvsnltn
lill nllinnn invesievingsfond<br>
eller för vilket nvtlrng vid tnxeringen</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
för vilkel nvtlrng vid tnxeringen<br>
hnr medaetts enligt bestiimmelsernn</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hnr
nietlgetts eiilis;t besliimmelsernn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidignre inbelnlnde medel sknll nnses lin utbeinlnts ftive
seiinve iiibelnlnde medel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ftill som nvses i förstn stycket c) sknll liinsstyrelsen
p;i frnmstiilliiiiig nv företaget beslutn om utbetnlning nv medel som svnrar
mot hiilften nv den äterfördn fonden i den mån medlen inte tidignre hnr
återgått lill företnget. Sädnnt beslut fär inte utnn medgivnnde nv
inxeriiigsiiiteiulent ftittns förrån laxeringen för det besknttningsär. dä
ålerföringen hnr sketl. hnr vunnit Ingn krnft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fall som nvses i förstn stycket c)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 ftill som nvses i förstn stycket/)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sknll länsstyrelsen pä frnmstållning sknll liinstyrcisen
pn frninsliillning nv<br>
nv förelaget beslutn om utbetnlning ftiretnget beslutn om utbetnlning nv<br>
av del överskjutande beloppet,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>del
överskjuinnde beloppet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 S Förelng som vid besknltningsnreis utgång hnr nlliniin
invesievingsfond ellev som under besknltningsåvet hnr nvvecklnt sin nllmånnn
invesievingsfond skall vid självdeklnrntionen läinnn uppgifter om fondens
storlek, nnvändning och nvveckling, Uppgiflernn sknll liimnns i tvä exemplnr pn
blnnketl enligt formuliir som ftislslälls nv riksskntteverket. Till
deklnrationen sknll fogns besked frän riksbnnken rörande iiisiittning pä ktinto
för investering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Taxeringsnämnden skall, i fråga om förelag som näiniideii
skall taxera till statlig Inkomstskatt, lämna uppgifter till läiissivrdseii om
aUinäitna iiivesteriiigsfimder som finns vid beskattningsårets utgång och
allmänna investeringsfonder som har avvecklats under bcskaltniiigsåret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstvrelsen skall snarast möjligt efter det att
laxeriiigsiiämnderiias arbete heträffande vissl års taxering</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liar avs/mals til/ arbelsmarkiiddsslv-relseii översända de
i första stycket angiviui uppgifterna. Sådana uppgifler behöver inte lämnas
beträffande förelag som Inle liar medgetts avdrag för avsättning tdl allmän
iiivesteriiigs-foiut. Har beslut om a\'driig för avsättning till allmän
iiivesierings-foiid eller ianspråklagande av fonden ändrats, skall
länsstyrelsen snarast meddela arbetsmarknadsstyrelsen detta.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikshanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning
till kanta för investering.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbanken skall till arbetsmarknadsstyrelsen och
länsstyrelsen översända uppgifter angående de för bcskattiiing.sårei gjorda
inbeialniiig-ariia till konton för investering senast den 31 maj under
taxeringsåret eller, om belopp har betalats in vid senare tidpunkt, snarast
därefter. I uppgifterna, .sont skall lämnas .särskilt för varje företag, skall
anges företagets firma, adress och orgaiiisatiansnum-iner. det beskatiniiigsår
som inheial-niiigen avser saml del inbetalade beloppets storlek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har medel utbetalats från konio för investering, skall
rikshanken senast den 31 januari året efler del att utbetalningen har gjorts
underrätta arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen om detla. I
tinderrätielsen skall anges företagets firma, adress och organisatiaitsnummer
samt det utbetalade beloppets storlek.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl fyra veckor efler den dag, dä
lagen enligt uppgift på den har kommil ul frän trycket i Svensk
författningssamling. Därvid skall dock iakttas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Den
nya bestämmelsen i 14 § första styckei d) fär lillämpas ocksä i fräga<br>
om medel som har inbetalats till konto för investering enligt lagen (1955:256)<br>
om invesleringsfonder för konjunkturutjämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nyn
bestämmelserna i 5 § femte och sjätte styckena lillämpas första gången i fråga
om beskaiiningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt skall
lagens bestämmelser tillämpas första gängen i fräga om beskattningsår för
vilket taxering i första instans sker år 1981,</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flärigenom föreskrivs all 8 S lagen (1979:610) om allmän
invesleringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmiin invesleringsreserv fär tns i nnspräk för följnnde
iiiidnmäl. nämligen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>n) kostnnder för repnrntions-och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n) koslnnder för repnrntions-och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nndra underlinllsnrbeten pä hnr i nndra underhällsnrbeten
pä cn hiir i<br>
riket belngen byggnnd. som inle riket belägen bvggnntl. som inle<br>
ulgör/(7ijc/7/7/?(7//_i; eller är nvsedd ntt utgör omsättiiiiigstillgång i
rörelse<br>
nnvändns som bostnd. och för eller är nvsedd ntt nnviindns som<br>
nvskrivning nv ny-, till- eller bostnd. och för nvskrivning nv ny-,<br>
ombyggnnd nv sädnn byggnnd.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till- ellev
ombyggnnd nv en sädan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) nvskrivning av inveulnriev som. om de inte utgör
ivnnsportiiiedel i<br>
internntionell trafik, är nvseddn ntl nnviindns i hiir i riket bedriven<br>
verksamhet, snmt ombyggnnd nv ftirtyg eller luftftirtyg och ktislnnder för<br>
reparation nv fartyg eller luftfartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) kostnnder för främjnnde nv</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>c) kostnnder för friimjnnde nv<br>
skogsbruk eller underhåll nv mnrk- skogsbruk ellev föv reparations- och<br>
nnlnggning här i riket och för andra iinderhållsarheteii på en hnv i<br>
nvskrivning av 5(7(/(7/i del nv (//75A(7//- viket belägen mnvknnlnggning. som<br>
ningsvärdel av markanläggning stim inle utgör oiitsättiiiiigsti/lgång i rörd-<br>
får dr-as av genom årlign värdeminsk- se. och för nvskrivning nv den del av<br>
ningsnvdrng. en sådan markanläggnings anskaff<br>
ningsvärde som fär drns nv genom<br>
årlign värdeminskningsnvdrng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) koslnnder för undersökningsnrbete. förberednnde
nrbete ellev lillred-<br>
ningsnrbete i gruvn. stenbrott eller nnnnn liknnnde fyndighet här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) kostnnder för tekniskt och nnturvetensknpligt
forsknings- och utveck-<br>
lingsnrbeie snml kostnnder för utbildning nv nrbetstngnre hos den sknttskyl<br>
dige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) kostnnder för ntt främjn nvsåttiiingen utomlnndsnv
vnror som häri riket<br>
tillverkns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp, som hnr nvsntts till nllmän investeringsreserv,
fär tns i nnspräk endnst för nvbele som ulfövs, invenlnriev som levereras och i
övrigl kostnnder som hänför sig lill lid efter bokslutsdagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innspräktagnnde av nllmän invesleringsreserv för iindnmäl
som nnges i förstn stycket e) fär görns endnst av skattskyldig som bedriver
industriell tillverkning, Innspräklngnnde enligt första styckei d)-f) fär görns
endast efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>336</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskilt medgivande av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ianspråktagande av allmän invesleringsreserv fär inte nvse
begngnnde invenlarier och föremål avsedda för ulsmyckning av konlorsloknler, I
fräga om invenlarier som den skaltskyldige hnr förvärvat frän nävingsidknve med
vilken han är fövbunden i väsentlig ekonomisk intressegemensknp fåv allmän
invesleringsreserv ms i nnspräk endnsl om inventnrierna hnr tillverknts under
beskaltningsäret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 frägn om ansknffning av personbil som nvses i
vägtrafikkungörelsen (1972:603) fär allmän investeringsreserv las i nnspräk
endnsl om bilen är nvsedd för yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om nnsknffning nv bät som nvses i 2 S sjöingen
(1891:35 s, 1) fär nllmän investeringsreserv tns i nnspräk endnsl om hälen är
nvsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med byggnader, inventarier och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Med byggnader, inventnrier och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>markanläggningnr förslås vid till- mnrknnläggningnr
förstås vid till<br>
lämpning av första styckei tillgångar lämpning av första stycket tillgängnr<br>
som vid inkomstlaxeringen behand- som vid inkomsllnxeringen behnnd<br>
lns enligt de bestämmelser som gäl- Ins enligl de bestämmelser som gäl<br>
ler för byggnnder, mnskiner och ler för byggnader, maskiner och<br>
andrn för slndigvnrnnde bruk nvsed- nndrn för slndigvnrnnde bruk nvsed<br>
dn invenlarier respektive markan- dn invenlarier respekfive markan<br>
läggningar. Som invenlarier nnses läggningar. Som inventnrier nnses<br>
inte tillgångar som avses i punkt 5 av inle lillgängar som nvses i punkl 6 av<br>
anvisningarna lill 29 S kommunal- anvisningnrna lill 29 S kommunal-<br>
skattelngen (1928:370).</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skattelagen (1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krnft fyra veckor efler den dag, dä
Ingen enligl uppgift pä den har kommit ut frän trycket i Svensk
förfnllningssnmiing. Därvid skall dock iakttas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
bestämmelserna i 8 § första stycket tillämpas förstn gängen i fråga om
besknttningsär för vilket taxering i första inslnns sker är 1981,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya
bestämmelsen i 8 § sjunde stycket tillämpas förstn gängen i fråga om
besknttningsär för vilket taxering i första inslnns sker är 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelag-</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ring.sanl</span><span
style='font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-family:Verdana'>ggningar,
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs ntt i 7S I och 2 mom. Ingeii
(1958:575) om nvskrivning ä vissa oljelngringsnnläggningar. m. m.'
hiinvisniiignr till punkt 1 sjätte stycket nv anvisningnrnn till 41 S
kommunnlsknttelngen (1928:370) sknll bytns ut mot hänvisningnr till punkt 2
sjätte stycket sistniinnuln lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyrn veckor efter den dng. dä
Ingen enligt uppgifi pä den hnr utkommit frän trycket i Svensk
förfntlningssnmling. och tillämpns första gängen vid 1981 ärs tnxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1977:940, Senasle lydelse av kigens
rubrik 1977:940, 22 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. A</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphävande av förordningen (1963:216) om extra avskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>och
särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att förordningen (1963:216) om exlra avskrivning och särskilt
invesleringsavdrag vid inkomstlaxeringen skall upphöra alt gälla vid utgången
av år 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:185.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanträde 1980-09-25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Hilding, justitierådet Vängby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl lagrådet tillhandakommet utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 22 maj 1980 har regeringen pä hemställan av dåvarande
statsrådet och chefen för budgetdepartementel Mundebo beslutat inhämta
lagrådets yllrande över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ing om ändring
i kommunnlskallelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
eldsvådefonder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagom ändringi lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1960:63) om
rält till förlusluljämning vid taxering för inkomsl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:609) om allmän invesleringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1979:610) om allmän invesleringsreserv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1958:575)
om avskrivning ä vissa oijelagringsanläggningar, m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen
(1963:216) om exlra avskrivning och särskill investeringsavdrag vid
inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försingen har inför lagrådet föredragils av
departementsrådet Slig von Bahr, biträdande skaltedireklören Klas Herrlin och
kammarrättsassessorn Leif Wallestam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragning inför lagrådet har pågått vid en tidpunkt då
lagförslagen ännu icke erhållit slutlig utformning och åtskilliga inom lagrådet
därvid framförda jämkningsförslag av väsentligen lagteknisk eller redakfionell
natur har beaktats i de förslag som genom remissen överlämnats till lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen föranleder följande yllrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den grundläggande skatterältsliga författningen,
kommunalskatlelagen, har tillkommit och under årens lopp undergått ell otal
ändringar ulan lagrådsgranskning. Genom 1979 års grundlagsreform kom
skallelagslifining-en all falla inom det i princip obligatoriska området för
lagrådets granskning. De ändringar i bl. a. kommunalskattelagen, som regeringen
nu föreslår, är de första av mer omfattande natur som över huvud tagel
remitterats lill laerädel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan kommunalsknlielagens uppbyggnnd. med en fördelning
nv bestämmelser som i och för sig hnr snmma vnlöv pä lagtext i egentlig
niening och anvisningar, gör den svåröverskådlig. De ständigt äterkommniide
iiiidving-arna och tilläggen har gjort det än svårare för nndra än verklign
experter på rätlsomrädel ntt tillgodogöra sig lagens innebörd. I nvvnktnn pä
den mera genomgripnnde översyn nv sknttelngstiflningen som förr eller senare
måste bli nödvändig bör varje möjlighet att förenkla och fövenhellign regelsystemet
las till vara. Del framstår som önskvärt att, när ändringnr nv olikn
anledningar görs i kommunalskattelagen, tillfället ocksä utiiylljns för nll
förbällra lagens syslemaiik och begriplighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu remillerade Ingföislngen behnndlar ell stort nntnl
frägor av dispnrnl karaktär pä företagsbeskattningens område. Lngrädel hnr inte
funnit anledning lill principiella erinringar mot de lösningar som vnlts. De
föreslagna ändringarna i kommunnlskaltelngen iiinefntlnr ocksä en likriktning
av bestämmelser pä olika ställen i Ingen, exempelvis i frägn om avskrivningar i
olika inkomstslag, en likriktning som lngrädel i överenssläm-melse med del
förut nnfördn hälsar med tillfredsställelse. Vnd nngår de enskilda
bestämmelserna hnr lagrådet, säsom inledningsvis fvamhållils. haft tillfälle
nll vid föredragningen framföra försing som i allt väsenlligl benklnts i den nu
föreliggnnde remissen. Hämlöver vill lngrädel änförn följnnde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 a av anvisningarna lill 36 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom beslut den 11 september 1980 hnr regeringen till
lngrädel remitterat förslag lill en ändring av förevarande anvisningspunkt som
nvses skola träda i krnft den 1 janunri 1981. Vid del forlsnttn
Ingsliflningsarbelel måste tillses ntl nämnda förslag och förevnrnnde försing
sninordnns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1 av anvisningarna till 41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna nya bestämmelserna i tredje stycket nv
nnvisningspunklen har enligl lagrådels uppfallning fält en någol otydlig
formulering. Lngrädel föreslår alt andra meningen i slyckel ges följande
lydelse: 'T de fall resullalei har påverkats av all lager, pägäende arbeien
eller fordringsposl har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för
högt belopp sknll dock pä yrkande nv den skallskyldige justering av del
bokförda resultntet underläins i den mån det är uppenbart all denne - i
överensstämmelse med reglernn för inkomstberäkning i denna lag - genom
dispositioner i bokslutet avseende nämnda tillgängs- och skuldposter eller
genom slörre nvskrivningnr på anläggningstillgångar än som skett skulle ha
kunnal redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter
justeringen." Därefter skall följn den föreslagna Iredje meningen i
stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Okvalificerad tomlrörelse nnses enligl punkl 2 feinle
slyckel nv nnvisningarna lill 27 § kommunalsknllelngen hn nvbrufils, om den
skntlskyldige och dennes make inte sålt någon byggnadstomt under de senasle tio
kalenderåren. Tomtförsäljning som sker härefter beskattas i princip endasl
enligt realisationsvinslreglerna. Någon bestämmelse om att lagernedskrivning
skall återföras vid sådan beskattning finns inle nu. I det remitterade
förslaget upptas en bestämmelse i sjätte stycket av anvisningspunkten, enligt
vilken utan hinder av att någon byggnadstomt inle sålts under de senaste lio
åren en ytterligare avyttring av byggnadstomt skall anses ulgöra led i
lomtrörelse, om nedskrivning av byggnadstomt har skett i rörelsen och
nedskrivet belopp inte har återförts fill beskattning minst fio år före
taxeringsåret. För dem som anpassat sig till de gamla reglerna föreslås i
punkten 2 av övergångsbestämmelserna en övergångsregel som innebär att en
förelagen nedskrivning inte skall påverka tioårskarensen, om nedskrivningen
återförs till beskattning vid 1983 eller 1984 års taxering. I motiveringen
uttalas därvid, att om sädana omständigheter föreligger att en försäljning av
tomten under beskattningsår för vilket taxering sker år 1983 skulle ha
behandlats enligt realisationsvinslreglerna på grund av bestämmelserna i punkl
2 femte stycket av anvisningarna lill 27 § kommunalskatlelagen, eventuell
nedskrivning som gjorts fidigare fär anses ha formlöst fallit bort. Del kan
emellertid inträffa att fioårsfristen räknat från senaste tomlförsäljningen
löper ut först efter 1984 och att vid bedömningen av en efler tioårsfrislens
ulgång skedd tomlförsäljning konstateras, att tidigare verkställd nedskrivning
har återförts lill beskattning senare än tio år före taxeringsåret men likväl
före ikraftträdandet av de nu föreslagna beslämmelserna. Avsikten torde vara
alt i delta fall realisationsvinstreglerna ändå skall lillämpas. För alt della
skall framgå fullt tydligt, kan punkt 2 av övergångsbestämmelserna förslagsvis
ges följande lydelse: "De nya bestämmelserna i punkl 2 sjätte styckei av
anvisningarna till 27 § tillämpas inte i fråga om nedskrivning som har
återförts till beskattning senasi vid 1984 års taxering."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkonistskatt för ackumulerad inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom beslul den 11 september 1980 har regeringen lill
lagrådet remitterat förslag tiU lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomsl, vilkel berör bl. a. 3 § 4 mom,
och punkt 1 av anvisningarna lill 1 S och avses skola träda i kraft den 1
januari 1981, Vid del forlsalta lagstiftningsarbetet fär tillses att nämndn
förslag och del nu föreliggande samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen lämnas ulan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1980-11-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Wikström,
Mogård, Dahlgren, ÅsUng, Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo,
Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Elias-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Wirtén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
med förslag till ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av
inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om eldsvådefonder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskall för ackumulerad inkomst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till
förlustutjämning vid taxering för inkomst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning ä
vissa oijelagringsanläggningar, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av förordningen (1963:216) om
exlra avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 22 maj 1980,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har i allt väsenlligl godtagit förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till de av lagrådet föreslagna
förlydligandenn av punkt 1 av anvisningama till 41 § och punkl 2 av
övergångsbestämmelsema,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl punkl 4 av anvisningama lill 22 § och punkl 16 av
anvisningarnn till 29 § KL fär i regel endast 75 % av anskaffningsvärdet för en
markanläggning dras av genom ärliga värdeminskningsavdrag. Resterande 25 % av
anskaffningsvärdet är över huvud taget inle avdragsgillt. 15 § första styckei
c) lagen om allmän investeringsfond föreskrivs i konsekvens med detla all ell fondulnyttjande
får avse endast den avskrivningsbara delen av anskaffningsvärdet. Nyssnämnda
anvisningspunkter innehåller också regler om hur ett fondutnylljande inverkar
på den ordinarie avskrivningsräiten. Om dessa regler lillämpas enligl sin
ordalydelse kan dock resultatet bli att avdragsrätten kommer att överstiga 75
% av anläggningens anskaffningsvärde, Detla har självfaUet inle varit meningen.
Jag föreslår därför att reglerna om samordning mellan ordinarie avskrivning och
fondulnyttjande ändras sä alt del klart framgår att ett fondulnyttjande inle
medför alt 75 %-spärren kan överskridas. Härutöver bör några redaktionella
justeringar göras i 29 § och lagförslagels ingress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV har i en skrivelse till budgeldepariementet satt i
fräga om inte den slopade avdragsrälten för spritdrycker och vin i samband med
representntion bör föranleda en utvidgning av förelagens uppgiftsskyldighel.
RSV föreslår närmare besläml alt 25 a S taxeringslagen (1956:623) komplelteras
med en föreskrifl om alt koslnader för spritdrycker och vin skall - oaktal
kostnaderna inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen - anges särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag ansluta mig lill RSV:s uppfattning
att avdragsförbudel för kostnader för spritdrycker och vin motiverar en
uttrycklig regel om att dessa kostnader skall - när de över huvud laget
förekommer - redovisas öppet i deklarationens representalionsbilaga, Detla
minskar risken för alt mindre nogräknade skattskyldiga döljer koslnader för
sprit och vin bland koslnaderna för andra former av representntion. Jag kan
också anslutn mig till den av RSV föreslagna lagtexten, I sammanhanget bör
vidare framhållas att kravet på en öppen redovisning av eventuella koslnader
för spritdrycker och vin torde förutsätta alt den skattskyldiges
räkenskapsunderlag innehåller uttryckliga uppgifter om i vad mån spritdrycker
och vin förekommer. Det fär ankomma på RSV att i samråd med BFN vid behov lämna
anvisningar om hur denna uppgiftsskyldighel i praktiken bör fullgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska byggnadsenlreprenörföreningen och Svenska
konsullföreningen har framfört synpunkter pä den i lagrådsremissen föreslagna
definitionen nv arbete på löpande räkning. Svenska
byggnadsentreprenörföreningen har vidare hävdat att vissa problem kan uppkomma
i samband med övergängen till de nya reglerna för beskattning av
byggnadsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad de båda föreningarna anfört ger endasl på en punkt
anledning lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändrat ställningstagande i förhållande till del
remitterade förslagel. Jag syftar på punkt 3 av övergångsbestämmelserna, dvs.
de regler som gör del möjligl för en "smillnd" byggmästarvilla alt
efler avskatlning föras över lill realisationsvinstsyslemet. För nll sädan
avskatlning skall fä äga rum fordras enligt lagrådsremissen dels nll den
skallskyldige varil bosatt på villan under åren 1978-1982, dels all varken den
skallskyldige eller någon denne närstående under denna femårsperiod utfört
annat byggnadsarbete på villan än normall underhäll. Förslaget innebär med
andra ord alt en byggmästarvilla aldrig kan bli fri från smittan om
byggmästaren flyttat in eller utfört annat än normall underhällsarbele under
åren 1978-1980. Enligl min mening kan det emellertid framstå som slötande all
redan inträffade händelser fär lill konsekvens alt möjligheten lill avskatlning
bortfaller. Jag föreslär därför att femårsperioden kortas ned till tvä år. För
all en smittad byggmästarvilla skall kunna förlora sin karaktär av
omsättningstillgäng bör det således vara tillräckligt all den skallskyldige
varil bosatt pä fasligheten under åren 1981 och 1982 saml all denne under denna
ivåårsperiod underiålil alt själv - eller genom sin make eller ett närstående
byggnadsförelag - ulförn annat än normalt underhållsarbete på villan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddelen
av de föreslagnn ändringnrna i KL skall enligt lagrädsremissen träda i kraft
fyra veckor efler den dag, då lagen enligt uppgift utkom frän trycket i Svensk
författningssamling, men börja lillämpas försl vid 1984 ärs taxering. För all
underlätta samordningen med annan pågående lagstiftning rörande KL bör enligl
min mening själva ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 1982.
Alltjämt bör dock gälla alt de nya reglerna skall tillämpas första gången vid
1984 ärs taxering. Framflyllningen innebär således inle nägon ändring i sak.
För undvikande av missförstånd vill jag ocksä påpeka att de i lagrådsremissen
redovisade undantagen från principen om tillämpning fr. o. m. 1984 års taxering
stär kvar. Så bör exempelvis förbudet mot avdrag för koslnader för spritdrycker
och vin tillämpas redan på representafion som utövas fr. o. m, den 1 janunri
1981.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
föreslagna kompletteringen nv 25 n S taxeriugslngen är liksom ändringarna i KL
lagtekniskt sett av okomplicerad natur. Med hänsyn bl. a. till detta anser jag
det inle nödvändigt alt inhämta lagrådets yttrande över dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen om allmän investeringsfond, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1 § andra stycket lagen om allmän investeringsfond
skall - såvida ett förelag haft neltoiniäkt av säväl jordbruksfastighet som
rörelse eller bedrivit flera jordbruk eller flera rörelser - avdragel för fondnvsäliningen
göras i den förvärvskälla vars nettointäkt före avdraget är högsl. En
likalydande regel finns i 4§ andra slyckel Ingen (1980:456) om insällning pä
tillfälligt vinstkonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med riksdagens behandling nv Ingsliflningen om
tillfälligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vinstkonlo väcktes förslag om att nu nämndn regel skulle
slopns (motion 1979/80:2077). Enligt skatteutskottets inening talade emellertid
administrativa skäl mot all införa full frihet i fräga om valet av
förvärvskälla för avdraget för vinslfondsavsältningen. Utskottet ville dock
inte bestrida att ett förelag stundom kunde ha ell berättigat intresse av att
göra avdrag för avsältning till vinstfond i annan förvärvskälla än den med den
högsta nettoinläklen. Ulskoltel ansåg därför all regeringen borde ta upp frågan
i den lill hösten aviserade propositionen om ändringar i företagsbeskattningen
(SkU 1979/ 80:62 s. 17 och 18). Riksdagen biföll vnd utskottet nnfört (rskr
1979/ 80:422).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del delar jag riksdagens uppfnltning nll den nuvarande bestämmelsen om rätt
förvärvskälla för avdragel för avsättning lill vinslfond nägon gäng kan medföra
onödiga komplikationer för företagen. Motsvarande gäller i fräga om den
allmänna investeringsfonden. Jag föreslår därför ntl förelaget självt skall fä
välja i vilken förvärvskälla avdragel skall göras. Av praktiska skäl bör dock
liksom hitlills gälla att avdragsrätten för visst beskattningsår skall vara
begränsad till en förvärvskälla. Det bör således inle vara tillätet att för ett
och samma beskattningsår fördela avdragsrälten mellan olika förvärvskällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 9 S andra stycket lagen om allmän invesleringsfond
framgär alt ett företag, som tagit ut den s. k. fria sektorn, mäste la i
anspråk ett dubbelt sä slort belopp av sin fond för godkänl invesleringsändamäl.
Jag föreslär all denna regel komplelteras med en uttrycklig föreskrifl om nll
ianspråktagandet skall göras under det beskattningsår dä uttaget skell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna ändringarna av 1 och 9 SS är inte av sädan
beskaffenhet att lagrådets yttrande behöver inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övriga lagförslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några redaklionelln förtydlignnden bör göras i 4 och 6 §§
lagen om eldsvädefonder saml i lagen om ändring i lagen (1958:575) om
avskrivning ä vissa oijelagringsanläggningar, m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag
alt regeringen föreslär riksdagen att nnlagn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(/e/5 de nv lagrådet granskade förslagen med vidtagna
ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels inom budgetdeparlemenlel upprättade försing till 9
lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning pä
tillfälligt vinstkonto.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular all genom proposilion föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsnklign innehåll............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lngförslag....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i kommunnlsknttelngen (1928:370) </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
eldsvädefonder ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i Ingen (1951:763) om beräkning nv stnllig inkomstskatt för ackumulerad inkomsl </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagom ändring i
Ingen (1960:63) om rätt till förlusluljämning vid laxering för inkomsl </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lng om ändring
i Ingen (1979:609) om nlliniin invesleringsfond</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i Ingen (1979:610) om nllmän invesleringsreserv </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lng om ändring
i lagen (1958:575) om nvskrivning ä vissn oijelagringsanläggningar, m. m </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
upphävande nv förordningen (1963:216) om extra avskrivning och särskilt
invesleringsavdrag vid inkomsttnxeringen ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623) ......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om ändring
i lagen (1980:456) om insällning pä fillfälligt</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110 vinstkonlo </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag nv protokoll vid regeringssnmmnnträde den 22 mnj
1980 , . ,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.....
......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Maskiner och andra inventarier........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invenlnriebegreppel.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avskrivningsmeloder.............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avskrivning i
inkomslslnget tjänst, m. m </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Fasligheter....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förskjutning av
värdeminskningsnvdrng pä bygg-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,
nad och mnrknnläggning. m. m...... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avskrivning vid
användning av fastighet för annnt ändamål än som bostnd </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
skntlemässign behandlingen nv skndor på fastigheter </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besknttning nv
försäkringsersättning e.d </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekteringsulgifler............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invenlarier pä
nnnan fnslighel............... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissn vid
remissbehnndlingen nklunlisernde frågor </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avsäilning lill
eldsvädefonder................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begreppel
knpiinlförlusi.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pägäende
arbeten........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Allmänna synpunkter............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av ny
lagstiftning........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:108.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lngstiftningens
omfattning och princi-pielln uppbyggnad </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbete pä
löpnnde räkning ................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbele till
fast pris ................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Byggnadsrörelse och handel med fastigheier .. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begreppen
byggnndsrörelse och handel med fasligheter </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fastigheter som
omsältningstillgäng i rörelse , , .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byggnadsrörelse.......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handel med
fnstigheler................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närståendes
fastighetsinnehav............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Aktier och
nndelnr i faslighetsföretag, m, m, , . ,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ultngsbeskatlning
................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arv nv
fnstigheler m. m........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resultalutjämning
och konsolidering...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:109.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag för
värdeminskning pä omsätlningsfastighel </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nedskrivning av
omsättningsfastigheter .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avsättning till
resullatutjämningsfond ,.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Tomlrörelse....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frnmtidn
exploateringsulgifter............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återföring nv
nedskrivning av tomtlager </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Handel med värdepapper................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nedskrivning av
lager av värdepapper.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beskattning nv
ärvda värdepapper....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa frägor
angående rätt beskattningsår...... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kvittning vid
fel i bokslut................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Representnlionskoslnnder................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa övriga
frägor............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftlrädande................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avslulande
synpunkler...................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel lill
lng om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försingel till
lag om eldsvädefonder................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill
lng om ändring i Ingen (1951:763) om beräkning av slallig inkomstskall för
ackumulerad inkomst ........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
Ing om ändring i Ingen (1960:63) om riill lill förlusluljämning vid taxering
för inkomst 231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagel till
lag om ändring i Ingen (1979:609) om nlliniin invesleringsfond 231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lng om ändring i Ingen (1979:610) om nllmän investeringsreserv
233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget fill
lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissn
oljelngringsnnläggningnr. in, m.........................................................................
234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget lill
lag om upphävnnde nv förordningen (1963:216) om extrn avskrivning och sävskilt
iiivestevings-avdrag vid inkomsttnxeringen ..... 234</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ,............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslul........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 7-5 Se del B.......................................................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 6
De remitterade förslagen................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådets protokoll den 25 september 198(1. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 6
november</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980 .............................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>343</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>GOTAB
6.'617 SlocktiDlm IWll</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet Beskattning av företag (SOU
1977:86 och 87)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
begreppet företagsbeskattning inryms ett flerial skilda ,skatietbrmer. Sålunda
kan såväl olika bmtloskatler som skaller på ftjrelngens nettovinster betecknas
som företagsskatter. En huvuduppgift (or beredningen har varit all diskutera
effeklerna av och de inbördes snnibanden mellan dessa olika skaltefornier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
är disponerat på följande sätt. 1 kapitlen 7-7 redogörs för beredningens
direktiv m. m. och för de olikn delarna i det nuvarande
fö-retagsbesknttningssystemet. Kapitel5 inneliåileren översiktlig framställning
av regionalpolitikens mål och medel. Dessa inledande kapitel ligger till grund
för de i kapitel 6 redovisnde utgångspunkterna för beredningens överväganden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitd 7 behandlas bruttoskaiier. En bruitosknil utgår oberoende av företagets
resullal och beräknas l, ex, på förelagels lolala inläkler eller koslnader.
Skallen kan vara antingen generell eller selekliv. Med generella bruttoskaiier
menas i pnncip skaller som iräffar samtliga produktionsfaktorer inom en stor
del av samhällsekonomin (skatter med bred bas). Ett exempel på en sådan skatt
är mervärdeskatten som grundar sig på företagens nel-loförädlingsvärden. Som
exempel på selektiva bruttoskaiier kan nämnas arbelsgivaravgifier och
energiskatter, dvs, skaller som utgår i förhållande lill kosinaden för viss
produktionsfaktor. En annan använd beteckning på selekliva brulloskaller är
produkiionsfaktorskalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 7.2 diskuterar beredningen olika modeller för utformning av skaller på
förädlingsvärde. Som utgångspunkt tas nuvarande mervärdeskatt vilken kan
karakteriseras som en mervärdeskall av konsumlionstyp (K-moms), K-momsen
beräknas i princip på skillnaden mellan företagets försäljnings-inläkleroch
förelagels koslnader för inköp av varor och maskiner. I avdragel för maskiner
får inräknas kosinaden för såväl ersättningsanskaffningar som ■
nyinvesteringar. Skallen kommer härigenom inte att belasta del enskilda
företagets hela förädlingsvärde ulan endasl detta värde minskat med värdet av
nettoinvesteringarna, Della förhållande anses allmänt innebära all skallen har
regressiva inkomslfördelningseffekler och all den är behäftad med nackdelar
från stabiliseringspolitisk synpunkt, Mol bl. a. denna bakgrund har beredningen
ansett del erforderligt att överväga om inte basen för mervärdeskatten kan
utvidgas med avseende på investeringarna. En sådan lösning skulle också
tillgodose del ofta framförda kravet på en breddning av ba.sen för nuvarande
mervärdcsknii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
"mer\'ärdeskati med ökad belastning på investeringar kan enligl beredningen
konstrueras anlingen så att bruttoinvesteringarna (BNP-moms) eller endast
nelloinvesleringarna (I-moms) inkluderas i basen. Beredningen har undersökt hur
sådana system kan utformas och vilka de sannolika ef-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>feklerna skulle bli, 1 det sammanhanget har beredningen
också sökt bilda sig en uppfattning om vad ett slopande av den nuvarande
beskattningen vid import och skatteavlyftningen vid export skulle ge för
resultat. Beredningens analyser lyder på all mervärdeskallens regressiva
effekl skulle elimineras om någol av de undersökta allernaliven valdes. Denna
slutsats gäller framför allt i ett kortsiktigt perspektiv. De långsiktiga
effekterna är enligt beredningen svårare all bedöma. Beredningen kommer dock
till den slutsatsen all även BNP-momsen och I-momsen på längre sikl ger
regressiva fördelningseffekier men all delta torde ske genom en mycket
irögrörlig och tidskrävande process. Beredningen framhåller vidare alt en
mervärdeskatt som baseras på brutto- eller nelloinvesleringarna - och således
får karaktären av en permanent invesleringsskatt - skulle ge mindre önskvärda
effekter på resursfördelningen i ekonomin och verka återhållande på investeringsbenägenheten.
Ett slopande av beskallningen vid import och rällen lill avlyft vid export
skulle enligl beredningen medföra slora konkurrenssnedvridningar och
strukturella förskjutningar inom förelagsseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens samlade bedömning är all varken en BNP-moms
eller en I-moms bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland selekliva brulloskaller - eller med en annan
beteckning produk-lionsfaklorskaller - har i avsnlti 7.3 arbelsgivaravgifier,
råvaruskaiier, ener-giskaiier och invesleringsskaller undersökls närmare.
Beredningen har därvid funnit att arbetsgivaravgifter och K-moms företer
betydande likheter på lång sikl. Båda skalterna riktas mol förelagen men
övervältras på konsumenter och löntagare. Medan K-momsen utgår proportionellt
på konsumtionen kan arbetsgivaravgifter ses som en proportionell skall på
arbetsinkomst. Båda skallerna ger därför på lång sikl regressiva
fördelningseffekter. Skatterna har ungefär samma inverkan på benägenheten att
arbeta och att spara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På kort sikt torde däremot enligt beredningen
övervältringseffekterna av mervärdeskatter och arbetsgivaravgifter inte vara
likartade. Genom sin konstruktion övervältras mervärdeskatten snabbi framåt på
prisema och får därför sannolikt myckel begränsad inverkan på företagens
produktionsstruktur, konkurrensförhållanden, lokalisering o, d, (s, k.
allokeringseffekier), Belräffande arbelsgivaravgifterna är
övervällringsprocessen mer omdiskuierad. Beredningen gör här den bedömningen
alt höjda arbetsgivaravgifter ger vissa allokeringseffekter. Speciellt lorde
della vara fallei när belydande avgiftshöjningar genomförs med korta mellanrum
på del säll som skell i Sverige under senare år. Beredningens slulsals blir au
fortsalla höjningar av arbetsgivaravgifter i denna takt inte bör förekomma. I
princip bör arbetsgivaravgifterna reserveras för finansiering av koslnader för
de mol avgifterna svarande förmånerna. Beredningen anför också all hänsynen
lill kommunernas finanser motiverar en slor försiktighet i uinylljandel av
arbetsgivaravgifter som en mer allmän finansieringskälla för den offentliga
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar råvaruskatter konstaterar beredningen att
sädana är behäftade med en rad nackdelar som moivevkar eventuella fördelar i
förin av t, ex, bättre hushållning med knappa råvarutillgångar. En allmän
råvamskall skulle medföra nit nntnlet skntlskyldign blir slorl, UntlnnUis vissn
råvaror uppstår följdverkningnr på prisbildningen för färdigvaror beroende pä
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dessa
tillverknts med sknttebelngda råvaror eiler inle. Konkurrensförhål-Inndena
mellan olika företng påverkas och risken för skntteundnndragnnden blir stor En
råvaruskntl kräver att imponerade råvnror beskattns. Därmed kan skatten också
ge handelspolitiska komplikationer. Beredningen nvvisar därför tanken på en
allmän råvnruskatt. När det gäller energiskaiier anser sig beredningen inte
kunna liiggn fram någol konkret försing, pä grund nv nu energikommissionen f n,
utreder fråg:jn om det lotnla eiiergisknlteut-laget. Beredningen begränsar sig
därför på denna punkt till nu görn cn principiell analys av energiskniiers
effekt på näringslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I avsnitt
7.4 har beredningen tagit slällning till flern tekniska frågor rörande
mervärdeskallens och arbeisgivaravgifternas konstruktion. Vnd först gäller
mervärdeskatten har dessa överväganden lett fram lill slutsnisen alt det inte
är möjligl att utvidga beskaitningsomrädei, dvs. au införa skatteplikt för
varor och tjänster som f n. är skattefria. I vart fall gäller detta
utvidgningar som skulle få någon påtaglig sinlsfinnnsiell betydelse. Frågan om
en differentierad mervärdeskatt har övervägts på grundval av material som
lagils fram av 1972 års skalteutredning. Beredningen avvisar en sådan reform
med hänsyn bl. a. lill att det från teknisk synpunkt är olämpligt alt belasta
mervärdeskattesysiemet med ingrepp av detla slag. Samma syften kan enligl
beredningens mening nås med prissubveniioner eller punktskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
lägger inte fram något förslag om s, k. generaliserade arbetsgivaravgifter,
dvs, avgifter som sknll utgå på annan inkomst än inkomst av förvärvsarbete.
Beredningen föreslår dock en utvidgning av underlaget för de traditionella
arbetsgivaravgifterna i så måtto att värdet nv bilförmån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i likhei med vad som f n, gäller beträffande förmån
av kost och logi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skall räknas in i avgiftsunderiaget,
Neuovinstbeskatiningssystemets principiella utformning behandlas i kapad 8.
Inledningsvis (avsnitt 8.1) analyseras effekterna av systemet i dess nuvarande
ufformning. Beredningen konstaterar alt det nuvarande s\'siemei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vilkel ger uirymme för bildande av belydande
skattekrediler genom av-och nedskrivning av maskiner resp. lager- synes ha haft
en inte oväsentlig betydelse för de svenska förelagens tillväxt, effektivitet
och internationella konkurrenskraft. Den starka kopplingen mellan
skaitekrediter och innehav av lager har dock gjort alt fördelarna av systemet inte
alls eller endast i ringa utsträckning kunnat utnyttjas av förelag i vissa
branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
uttalar också au det finns starka skäl att anta all den vidsträckta rällen
lill skattefria reserveringar skapar molsiåndskraft hos företagen mol olika konjunkturbetingade
störningar. Den ensidiga inriktningen på lagernedskrivning antas dock i vissa
lägen kunna ge olämpliga siabi-liseringspoliliska effekter via variationer i
förelagens likviditet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Netlovinsibeskattningens
fördelningspolitiska betydelse ligger i att skatten i första hand träffar
kapitalägarna och därför verkar progressivt. Denna progressiva inriktning
förstärks genom all bolagsvinsterna dubbelbeskatlas. Möjligheterna au bilda
obeskattade reserver anses dock - i förening med den relativt sell förmånliga
kapitalvinsibeskaiiningen - ha underlälial uppbyggnaden av
privalförmögenheier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydelsefull funktion hos neiiovinsibeskaiiningssyslemei är au det kan utgöra
en bas för olika siabiliseringspoliliska ocii legioiialpctiliska styr-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medel.
Av särskild belydelse i dessa sanimanhang är invesieiingslbnderna. Även om
invesleringslbndssyslemel undergalt en siiccessiv förbäuring är det emellertid
enligt beredningen behäftat med vissa svaglieter, framför allt när del gäller
alt stimulera föreingcn till invesleringar i mnskiner under lågkonjunkturer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnitt 8.2 anför beredningen att bl, a, likfonnighctsskäl och
föidelnings-politiska skäl lalar föratt ett netlovinsibesknllningssysiem
behålls, Ell framlida system bör enligt beredningen grundas på bl, a, följande
principer. Skattemässig resultalutjämning skall vara möjlig för nlla förelng,
Diibbelbeskatt-jiingen av förelagens vinsler bör behållas men möjligheten nu
anskaffa nytt riskvilligi kapilal bör underlätias, Slalsmakterna bör ges
möjlighel till visst inllyiande över företagens investeringsverksamhet och
sysselsättning. Den totala skattebelastningen i bolagssekiorn bör behållas på
ungeftir den nivå som följer av nuvarande regler. Reglerna bör utformas så au
skattereglerna inte på ell omoiiveral säu avgör valet av företagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
diskuterar olika möjligheter all inom iieiio-iiisibcs'.<nUnivig-ens ram
lindra beskallningen av inflaiionsvinsier men konstaterar att några praktiska
meioder att bemästra detta problem f n, knappast finns,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte bl. a, au komma från all företagen praktiskt taget enbart genom
lagernedskrivning kan bygga upp obeskattade reserver t"öreslår beredningen
att företagen får sälla av ett belopp motsvarande 20 % av lönekoslnaderna lill
en fri resullatutjämningsfond. Samtidigt inskränks rätten till nedskrivning på
lager från nuvarande 60 96 till 45 96, En sådan omläggning har enligt
beredningen följande fördelar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Förelag som inle har lager ges möjligheter lill resiiliatiitjämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Arbetskraftsiniensiva företag kommer i ett relativt sell bättre läge än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Möjligheten rörbätlras att tillgodose de i olika sammanhang framställda kraven
om avdragsgilla avsättningar för all möia de förpliktelser som trygghetslagarna
på arbetsmarknaden ålägger företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Man får ell siabilare underlag för reservbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Risken för skaiteflykisåigärder är mindre med lönekosinadefna som bas än med
lager, Lönekoslnaderna är definitiva och kan inie föras mellan olika förelag.
Genom alt knyla reserveringen lill en kostnad kan del aldrig bli lönsamt au öka
underlaget för au komma i åtnjutande av skattekrediter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Metoden är enkel. En detaljerad lönekostnadsredo\isning måste alla förelag
ändå ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
all bilda skattekrediler genom avskriining på maskiner och andra inventarier
behålls i oförändrad omfattning. Genom alt öka den andel av årsvinsten som får
sällas av lill invesleringsfond från nuvarande 40 % till 50 96 förbättras dock
möjligheten till snabb avskrivning på anläggningstillgångar. Detta medför
ocksä viss kompensation till de förelag som får sina skattekredilmöjligheler
reducerade genom övergången från lagernedskrivning till
lönekostnadsreservering. Vidare föreslås att det invesleringsavdrag som kan
utgå när invesleringsfond las i anspråk för maskininves-leringar höjs från
nuvarande 10 96 lill 20 96. Höjningen gör au man med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>investering.sfondsinsiiiutet i högre grad än 1. n. knn
siimulern ninskinin-vestevingar under lågkonjunkturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att de anslnlldn skall få rätt nll
lämna synpunkler i ärenden om uinytljande av medel som avsniis lill
investeringsfond. Till ansökan om utnyiljnnde av investeringsfond skall
löretaget diivför lugn yttrande Iråii nrbeistagarorgnnisnlionerna hos
löretaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsnitt S.3 föreslås flera förändringar vnd gäller
sknticsntsen för juridiska personer. För del första föreslås au aktiebolag och
ekonomiska föreningar ,snmt andrn juridiska personer, som f n, erlägger stnllig
inkomst-iknii med 40 96 eller 32 96, inte längre skall taxeras kommunnli. Dessa
bolag och föreningar m, 11. skall taxeras endast till statlig inkomstskatt.
Skattesatsen - som blir densamma för nlla - skall enligt Rirslaget vara 55
".. Beredningens förslag innebär bl. n. nit den geografiska
differcniieringen nv bolngsskaiten melinn olikn kommuner avskaffas. Genom den
föreskuvia lösningen bortfaller vidare frägnn om del nuvnrnnde
kommunalskaitenvdrngei sknll vara kvar eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen nvvisar tanken på såväl progressiv
bolngsbesknitning som en regionalpolitiskt betingad differentiering av
bolagsbeskntiningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller dubbelbesknliningen nv akiiebolngens
vinsler erinrnr beredningen i avsnitt 8.4 bl, a, om de negafiva elTekier denna
har på företagens kapiialanskaffningsmöjligheier. För all inle försvåra
anskaffningen av riskvilligt kapilal diskuierns möjligheterna att avsknffn
eller reformera dubbelbeskattningen. Av fördelningspolifiska skäl anser
beredningen dock att det inte kan komma i fråga att helt ta bort
dubbelbeskattningen. Delvis av fördelningspoliti.ska skäl avvisas också tanken
på en övergång till det bl, a, inom nertalet EG-länder tillämpade
avräkningssystemet. Beredningen föreslår i slällel all den redan i dag
fillämpade metoden att medge ell begränsat avdrag för lämnad utdelning på
nyemitterat kapital används. För att höja effekten av avdraget föreslås all
nuvarande avdragsrält på 5 % höjs lill 6 96 saml all avdrag får åinjuias under
15 år i slällel för som nu under 10 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsnitt 8.5 tar beredningen upp vissa frågor som rör
egenföretagarnas beskallning. 1 syfte all likställa egenföretagare med
akiieboing föreslås alt egenföretagare skall ha rätt till avdrag för avsättning
lill en allmän investeringsreserv. Systemet har konstruerats med
investeringsfondssystemel som förebild. Avsättning föreslås få ske med högsl 50
% av egenföretagarens inkomsl av förvärvskällan. Till skillnad mot fondsysiemet
föreslås dock au eu belopp motsvarande hela avsällningen skall betalas in på
bankräkning. Medlen fåränvändas huvudsnkligen förinvesteringnrmen även för underhåll
av byggnnder och anläggningar liksom för reparation av fartyg. Något
an-sökningsförfnrande föreslås inte utan medlen får fritt uin\tijas för de i
lagen angivna ändamålen. Reserverna måste tas i anspråk inom lem år. Har så
inte skell återförs reserven lill beskattning jämte ett tillägg av 30 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kulturarbetare föreslås särskilda regler om uppskov
med beskattningen. Syslemel, som är ullbrmal på ungefär samma säu som
skogskonlo-sysiemei. gäller endast rörelseinkomster som en kulturarbetare får i
egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnäriiga verk. Uppskov med beskattningen medges enligt förslaget endast
om upphovsmannainkomsten utgör den övervägande delen av kul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>turnrbctarens samtliga inkomsler och dessulom med minsl 50
% iiversiiger molsvnrnntle inkomsl under närmast föregående år. Även
■iiitlrn begriinsningar finns. För att uppskov skall erhållas krävs att
100 9-6 av uppskovsbeloppet inbetnlns lill bank. Beskattning sker när medlen
tns ut, dock senasi fem år efter insättningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsnittei om egenförelngarnns beskattning föreslås också
en vidgnd nv-tlrngsrätt för utvecklings- och försöksverksamhet. Regeln som blir
tilliimplig tVnmftir nlll i uppfinnarverksamhet går ut på alt vissa kostnader,
som nedlagts innan rörelsen har påbörjats, i viss omfattning får drns av i
cftcrhnnd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitd 9 diskuterar beredningen vilka metoder inom
företngsbeskatt-ningcns rnin som kan vara lämpliga att använda som
stabiliscringspolitiskn styrmctlel. Här pekar beredningen bl. a, på möjlighelen
alt uinyllja invesleringsavdrag Vid mcwärdeskalieredovisningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kapitd 10 behandlar beredningen frågan om hur
föreingsbesknliningen knn nnvnndns som ett regionalpolitiskt styrmedel.
Tänkbara metoder är -förutom anviindningen av investeringsfondssystemet - all
regionalt differentiera uttaget av arbetsgivaravgifter eller
netlovinstskatter. Beredningen konstnter;ir att en sänkning av
arbelsgivaravgifterna kan öka sysselsättningen om ätgiirtlen inle motverkas av
höjningar av andra arbetskraftsko';innder. Beredningen anför all risken för
detla lorde minska ju mer cenlraliserade löneförhandlingarna är och ju mer som
salsas pä åigärder som friimjar ar-beiskraftens rörlighel. Del belönas all de
förda resonemangen är rent principiella. Beredningen anser nämligen alt del
inle knn kommn i frägn att i regionnlpolitiski syfte differentiera de egentliga
socialförsäkringsnvgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på en regional differentiering av
nettovinsibeskaiiningen avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vnd gäller frågan om stödformerna skall vara generella
eller selektiva uilalar beredningen all en klar fördel med generella stödformer
är att de nr Intin nu ndminisiratiyt hantera. Myndigheterna ställs inte inför
svårigheten all avgöra vilka företag inom vissl område som bör omfatlas nv
slödåi-gärdernn. Inte heller påverkas konkurrensförhållandenn inom det gynnade
området, F.n nackdel med generella stödformer är dock nu de knn vara kosisnmma
eftersom stödet utgår lill samiliga förelag oavseii om de har behov av stöd
eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd .som är förenade med villkor om ökad sysselsättning
ger enligl beredningens bedömning större effekter än allmänna subventioner av
kostnader för kapital och arbetskraft. En slutsats som kan dras av detta är
att den hittillsvarande användningen av investeringsfondssystemel i regionalpolitiskt
syfte är all föredra framför exempelvis en regional dilTeveniiering av
nettovinsibeskaiiningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kapitd 11 föreslår beredningen en rad föriindringar på
olika områden inom neilovinstbeskaitningens ram. Beredningen behandlnr frågnn
om vem som fär utnyttja vissa lagerlillgängar som underlag för nedskrivning
laysniti I / .2). 1 avsnittet föreslås också vissa regler för all förhindra
skaitenykt genom anskaflånde av s. k. bokslutslager. Belräffande maskiner och
andra inven-inner läggs förslag fram om förenklade regler för avskrivning.
Dessutom berörs bl. a. frågan om hur konstföremål skall behandlas i
skattehiinseende (avsnitt 11.3 och 11.4).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ett särskilt avsnitt (avsnitt 11.5) föreslås vissa
bestämmelser belräffande byggnader. Förslagen avser dels avskrivningsreglerna,
dels skattefrågor i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med skador och försäkringsersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
de tidigare nämnda principiella ändringarna i investeringsfondssystemets
uppbyggnad lämnas förslag till en rad tekniska förenklingar i lagstiftningen
(avsnitt 11.6). I samband med detla föreslås all de.nuvarande
konjunklurinvesieringsfonderna ersäils av allmänna investeringsfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslår betydelsefulla ingrepp vad gäller byggnadsföretagens beskatlningsförhållanden.
Fastare regler föreslås för värdering av fastigheter och pågående arbeten samt
för när vinstberäkning skall ske. Vidare föreslås viss lindring vad gäller
beskattningen vid avyttring av .byggmästares egen bostadsfastighet. Beredningen
tar också upp frågor som gäller konsultföretagen och företag som bedriver
tomlrörelse och handel med fastigheier (avsnitt 11.7-11.9). Nya regler för
beräkning av avdrag för subsiansminskning vid exploatering av nalurfyndighei
föreslås i ett särskill ■Avsn\\t(aysnitt 11.10).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har utarbetat förslag lill regler som gör del möjligt att vid taxeringen i
slörre ulslräckning än f n. ta hänsyn till ändrade bokslut (aysnitt 11.12). I
ett därpå följande avsniu föreslås en omläggning av rältelseför-farandeisåviti
gäller felakiiga periodiseringar av lilIgångar och skulder (avs/?/: </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Il.l3f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
förändringar föreslås i gällande regler för akfiebolags och ekonomiska
föreningars beskallning av mollagna uldelningar (s, k, kedjebeskallning) saml i
reglema för beskallning av koncernförelag (avsnitt 11.14 och 11.15).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapillel
avslulas med förslag om nya beslämmelser för avdrag för
re-presentaiionskosinader (av'sn//f 11.16). Avdrag för mållider föreslås
begränsas tili 50 kr (exklusive mervärdeskatt) per person,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapttcl
12 innehåller kommentarer till de olika lagförslagen och
ikraft-trädandebeslämmelserna. Huvudprincipen är all de nya reglerna skall
börja lillämpas fr, o, m, 1981 års laxering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fristående bilagor till betänkandet (SOU 1977:87) redovisas studier utförda av
tre fill beredningen knutna ekonomiskn experter (bilagorna 1-3), Därutöver
redovi.sas statistiska uppgifter beträftände skatteutingets struktur och
utveckling m. m. (bilaga 4).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatteberedningens författningsförslag'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om kommunalskattelagen<br>
(1928:370)---------- nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>41
f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomsl
av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligl bokföringsmässiga
grunder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda beslämmelser i denna
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall än nu sagls skall intäkt anses hava åtnjutits det beskaiiningsår,
under vilkel inläkien blivii för den skallskyldige fillgänglig för lyftning,
och skall utgift eller omkostnad anses belöpa på del beskattningsår, varunder
utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. Sådan speciell skall, avgift eller
ränla, som ingår i slullig eller fillkommande skall enligl uppbördslagen,
ävensom ränla ä kvarstående skatt enligt samma lag anses dock belöpa på del
beskattningsår då den slutliga eller tillkommande skallen påförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Ett ändrat bokslut skall läggas UU grund för taxeringen jör vissl
beskattningsår, under förutsällning dds alt det upprättats före den dag då
deklaration, som grundas på efterföljande bokslut, avgivits eller bort
avgivas, dels att den skatlskyldige därigenom icke erhåller obehörig
skatteförmån.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
vidare anvisningarna.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
I denna bilaga återges i princip endast de delar av författningsförslagen som
behandlas i de nu remitterade förslagen. 'Senaste lydelse 1972:741.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fill 20 S
1.' Till skatlskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf
ej medgives, räknas bland annai premier för egna personliga försäkringar och
avgifter lill kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den
skaltskyldige är medlem. Alt i vissa speciella fall avdrag dock lär göras för
dylika premier och avgifter, framgår av stadgandena i 25 >; 1 mom,, 33 § och
46 § 2 mom, samt punkl 2 av anvisningama fill 22 § och punkl 9 av anvisningarna
lill 29 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kosinaden för anskaffande av tillgång som är avsedd för
stadigvarande bruk I förvärvskälla jår, såvida annat icke är särskilt
föreskrivet, avdragas genom åriiga värdeminskningsavdrag med belopp så
anpassade an tillgången blir avskriven under den tidsperiod den beräknas vara
ekonomiskt användbar.</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=250>
<tr>
<td valign=top align=left height=250 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulgifter
för represenlaijon och liknande ändamål äro all hänföra fill omkostnader i
förvärvskälla endast om de hava omedelbart samband med verksamheten, såsom då
fråga uteslulande är om au inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande
eller då ulgifterna avse jubileum för förelaget, invigning av mera belydande
anläggning (Ör verksamheten, slapelavlöpning eller jämförliga händelser
eller då utgifterna äro att hänföra tiU personalvård. Avdrag må i det
enskilda fallet icke åtnjutas med Slörre be/opp än .som kan anses skäligt.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:148.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter
för representation äro att hänföra till omkostnader i förvärvskälla endast om
de hava omedelbart ,samband med verksamheten, såsom då frågn uteslutande är
om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna
avse jubileum för förelaget, invigning av mera belydande anläggning för
verksamheien, stapelavlöpning eller jämföriiga händelser. Vid
avdragsberäkningen får medtagas endast kostnader som i det enskilda Jället
framstår som rimliga. .Avdrag må icke åtnjutas för utgifter snm kan artses
motsvara inbesparade levnadskostnader jör dem som deltagit vid representationen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.'
Angående vad som är att hänföra lill kapitalföriusl i rörelse hänvisas lill
punkl 10 av anvisningarna till 29 vj. Vad där stadgals angående sådan föriusl i
rörelse skall äga molsvarande lillämpning även för andra förvärvskällor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5,
Angående vad som är nu hänföra lill kapilal föriusl i rörelse hänvisas lill
punkl W första Slyckel av anvisningarna till 29 §, Vad där siad-gals angående
sådan födusi i rörelse skall äga motsvarande lillämpning även för andra
förvärvskällor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Senaste lydelse 1976:1094, l'Senaste lytlelse 1951:324,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
22 i;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3,*
Kosinad för anskaffande av byggnad, som är belägen på fnstigheten och som är
avsedd alt användas för driften i förvärvskällan, därunder inbegripet behövlig
bostadsbyggnad, dragés av genom årliga värdeminskningsavdrag. För lillfiillig
byggnad, som är avsedd att användns endast ell fåtal år, får dock anskaffningskostnaden
i sin helhet dragas av för det år dä byggnaden anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är upplåten till
personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares bo-sladsbyggnad, i
den mån byggnaden ej representerar ell större värde än som behövs för jordbruk
eller skogsbmk av molsvarande storlek. Avdrag får sålunda avse endasl så stor
del av värdeminskningen .som kan anses belöpa på behövlig bosladsbyggnad. Med
ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad än bosladsbyggnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
byggnads anskaffningskoslnad inräknas ej kosinaden för sådana delar och
tillbehör som äro särskill avsedda all direki tjäna byggnadens användning i
driften, I enlighet härmed inräknas ej i anskaffningskoslnad för ekonomibyggnad
kosinad för sådan tillgång som bås, box eller spilta. båsavskiljare,
foderbord, fodergrind, vallenkopp, spallgolv, utmstning för skrap-och
svämulgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad,
mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström,
vallen eller avlopp som är avsedd för driften eller fläki eller
veniilaiionsanordning, I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej heller
kosinaden för sådan fillgång som silo- eller lorkanläggning, fasl transportör,
hiss eller liknande, Däremol inräknas i anskaffningskosinaden för byggnad
kostnaden för sådnn anordning som är nödvändig för byggnndens allmiinna
användning, såsom ledning för vallen, avlopp, elekirisk ström eiler gns och
annan liknande anordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om tillgång för vilken anskaffningskoslnad enligl iredje styckei ej
inräknas i anskaffningskoslnad för byggnnden lillämpas i stället föreskrifterna
enligl punkl 5 om värdeminskningsavdrag för maskiner och invenlarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
punkt 4 iredje stycket framgår au vissa ledningar, som höra till marken,
hänföras lill avskrivningsunderlaget för byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
för åriig värdeminskning av byggnad beräknns enligt nvskrivningsplnn lill viss
procent av byggnadens avskalTningskosinad, B\ggnnds anskaffningskostnad
beräknns enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
byggnad uppförts under lid</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Har byggnad upptoris under liii</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varunder
ägnren innehnfi fastighe- varunder ägnren innehall fnslighelen, är byggnadens
anskaffnings- len, är byggnadens nnsknlTnings-kostnnd ngnrens koslnader för
upp- kosinad ägnrens koslnader lor uppförande nv byggnnden. Till
nnsknfi"- förnnde nv byggnnden. Till nnskaft-ningskostnaden hänföres även
kosl- ningskosinnden hänföres iiven kostnnd för till- eller ombyggnnd snmi
nnd lor till- eller ombyggnnd sann</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
Senaste lydelse 1975:259.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värde
nv byggnad som enligl punkl 4 andra stycket nv anvisningnrnn till 21 S utgör
intäkt nv jordbruksfastighet för jordägnren. Har bebyggd fastighet förvärvals
genom köp, byte eller därmed jämförligl fång, skall på .särskilda byggnader
eller byggnads-besiånd anses belöpa så sior del av fasligheiens
anskaffningskoslnad som det vid fnstigheisiaxeringen fastställda eller med
lillämpning härav beräknade värdel av skilda byggnader eller b)'ggnadsbesiånd
bortsett från värde av överbyggnad ulgör av fastighetens hela taxeringsvärde.
Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader av fastighetens
anskaffningskostnad inneläi-tnr även sådan tillgång för vilken kostnaden enligl
tredje slyckel ej skall inräknas i anskaffningskoslnad för byggnad, Kosinaden
för tillgång av nu avseli slag skall således avräknas, varefter
avskrivningsunderlag för byggnader erhålles. Del sammanlagda
avskrivningsunderiaget för byggnaderna får jämkas om den del av fastighetens
anskaffningskostnad som inie anses belöpa på byggnaderna jämie nyss angivna
tillgångar visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande
skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som förvärvats. Har bebyggd
faslighel förvärvals på annai säll än genom köp, byte eller därmed jämförligl
fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderiaget för byggnaden punkl 3 b
sista stycket av anvisningarna lill 29 t; i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Procenisnt.sen
för vnrdeminskning i fråga om byggnad bestämmes med hänsyn lill den lid
varunder byggnader av olika .slag anses kunna utnyttjas. Därvid skola beaktas
även</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värde
av byggnad som enligl punkt 4 andra slyckel av anvisningnrnn lill 21 S ulgör
inläkl nv jordbruksfislig-hei för jordägaren, H:ir bebyggd faslighet
förvärvuis genom köp. byte eller därmed jämföriigt fång. sknll på särskildn
byggnnder eller byggnadsbestånd anses belöpa .så stor del nv fastighetens
anskaffningskostnad som det vid läsiigheisinxeringen fastställda eller med
tillämpning härav beräknade värdel av skilda byggnader eller byggnadsbestånd
bortsei t från värde av överbyggnad utgör av fastighetens hela taxeringsvärde,
Vnd som enligl denna beräkning anses belöpa på byggnader av lasiig-heiens
anskaffningskostnad innefattar även sådan (iJlgång för vilken kosinaden enligl
iredje stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden
lor tillgång av nu avsett slag sknll således avräknas, varefter
avskrivningsunderlag för byggnaden erhålles. Del sammanlagda
avskrivningsunderlngei för byggnaderna får jämkas om den del av fastighetens
anskaffnings kostnad som inte anses belöpa på byggnaderna jämte nyss angivna
lillgångnr visns mera avsevärt över- eller undersfiga värdel av mark, växande
skog, naiurtillgångnr, särskilda förmåner m, m, som förvärvals. Har bebyggd
ftisiighei förviirvats på nnnat sätt än genom köp, byte eller diirmed
jämföriigt fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget för byggnaden
punkl 3 sjätte stycket av anvisningarna till 29 v; i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Procentsaisen
för värdeminskning i fråga om byggnad bestämmes med hänsyn lill den lid
vnrunder byggnader nv olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skola beaklas
även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sädana omständigheter som au byggnnds användningsvid kan
antagas komma att röna inflytande av framtida rationalfseringar, teknikens
utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållunden. Har byggnad
uppförts nv nylijanderäits-hnvare och är jordiignren icke enligl
nyitjnnderiiusavinlet skyldig ntl vid nyiijnnderäiisiidens ulgång eller avtalets
upphörande lösa byggnaden, sknll särskild hänsyn tagas lill delta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatlskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och
personalboslad göra avdrag inom avskrivningsplanen - ulöver årliga värdeminskningsavdrag-med
10 proceni av den i planen upptagna kostnaden för ny-, lill- eller ombyggnad,
Avdragel fördelas med 2 procent under vari och ett av de Jörsta fem
beskattningsåren räknai från och med del år då A'05/-naden nedlagts. Överlåtes
byggnaden inom denna lidryind. får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodogöra
sig de avdrag som ålersiodo för överlålaren.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana omständigheter som att byggnads användningstid kan
anta-gns komma au röna infiytande av frnmtidn raiionnliseringar, teknikens
utveckling, omläggning av verksamhet och liknnnde förhållnnden. Hnr byggnad
uppföns av nyuyanderäus-hnvare och är jordägnren icke enligl
nyttjunderätlsavtnlei skyldig att vid nylljanderättstidens ulgång eller avtalets
upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tagas lill delta förhållande.
Har skatlskyldig Jör vissl beskattningsår yrkat avdrag med lägre belopp än vad
som högst kunnal medges enligt avskrivningsplanen. Jår han tillgodoräkna sig
det resterande avdraget genom ulslräckning i etfordcrlig mån av
avskrivningstiden efter den antagna varakilghetsildens slut.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skallskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och
personalboslad göra avdrag inom avskrivningsplanen - utöver åriiga värdeminskningsavdrag
- med 10 proceni av den i planen upplagna kostnaden för ny-, till- eller
ombyggnad, Avdragel fördelas med högsl 2 proceni åriigen räknat från och med
det år då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden uppförts
eller tagils i bruk. Överlåtes byggnaden, fåv den nye ägaren på motsvarande
sätt tillgodogöra sig de avdrag som ålersiodo för överlålaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller
personalbostad, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivel av anskaffningskostnaden
i den mån beloppet översfiger vad som inflyier genom avyllring av
byggnadsmaleriel eller dylikl i samband med ulrangeringen eller rivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i punkt 7 sjunde stycket av anvisningarna
lill 29 fj äger motsvarande tillämpning i fråga om byggnad i jordbruk eller
skogsbruk.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,' Kostnnd för anskaffande av mnskiner och nndra för
stndigvarnnde bruk avseddn inventnrier dragés i regel nv genom årliga
värdeminskningsnvdrng. Avdrag för värdeminskning får görns antingen enligl
beslänimelserna nedan i denna punkl om restvärdeavskrivning eller med
motsvarande tillämpning av föreskrifterna i punkl 3 b-d av nnvisningarna till
29 vf om planenlig avskrivning eller punkt 4 av sainma anvisningar om räkenskapsenlig
avskrivning av maskiner och invenlarier i rörelse. År fillgång, som avses i
denna punkt, underkastad hastig förbrukning, vilkel vanligen kan anses vara
fallet när tillgången kan beräknas ha en varaktighetslid av högst tre år, lår
dock hela anskaffningskostnaden dragas av för del år då tillgången anskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ffd
restyärdeavskriyning får skattskyldig, iinderförulsättning av motsvarande
avskrivning i räkenskaperna, åtnjuta avdrag för visst beskattningsår med högst
25 procent JÖr dr räknat av tillgångarnas restvärde. Med restvärde förstås
tillgångarnas bokförda värde enligt balansräkningen räkenskapsåret närmasl Jöre
beskaitningsdrei med till-lägg av anskajfningskosinadenför tillgångar, som
anskaffats under beskattningsåret, och med avdrag för belopp motsvarande vad
.som uigör inläkl i form av vederlag Jör under samma år avyttrade, skadade
eller förlorade tiUgångar. Dock skall i restvärdet ej inräknas
anskajfningskosinaden för tillgång sorn anskaffats under beskattningsåret och
avyttrats, förlorats eller utrangerats under samma år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anskaffningskostnaden Jör maskiner och andra JÖr
stadigvarande bruk</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5, Kosinad för anskalTande av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda invenlarier dragés i regel av genom årliga
värdeminskningsavdrag. Avdrag för värdeminskning får göras enligl beslämmelserna
i punkl 3 av anvisningarna lill 29 § om avskrivning av maskiner och andra
invenlarier i rörelse. Är tillgång, som avses i denna punkl, underkastad hastig
förbrukning, vilkel vanligen kan anses vara fallei när tillgången kan beräknas
ha en var-akiigheisiid av högsl ire år, får dock hela anskaffningskostnaden
dragas av för del år då tillgången anskaffades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 Senaste lydelse 1972:741,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avsedda inventarier beräknas med Iakttagande i tillämpliga
delar av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 f:. I övrigt gäller
beträffande restvärde avskrivning i tillämpliga delar vad som föreskrives om
räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 tredje, femte och sjuiule-djte styckena
av nämnda anvisningar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:129.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill 24 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10.
Till inläkt av annan Jästighei räknas inläkt vid avyttring av sådan del
avjäsiig/ietcnjör vilken avdiagJÖr aii-skatfntngskostnai/en beräknats en/igt
besiämnie/serna i punkt 3 av anvisningarna till 29 f).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 3,'' Användes faslighet hell eller delvis i ägarens
rörelse, skall avdrag för kostnaden för fastigheten till den del som sålunda
använts medgivas vid beräkning av netloinläkl av rörelsen i enlighel med
beslämmelserna i 29 § med fiUhörande anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
fastighetens ägare begär del, tillämpas punkterna 3a-c, 7, 16 och 17 av
anvisningarna lill 29 ff i fråga om faslighel eller del av faslighet som
användes i rörelse bedriven av annan än fastighetsägaren. Vid utrangering i
sådant fall av tillgång, för vilken föreskrifterna I de nämnda punkterna 3 a-c
äro tillämpadefär avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaff-
niitgsyärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrives tillgång som avses i denna punkt enligl ovannämnda</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, Användes faslighel hell eller delvis i ägarens rörelse,
skall avdrag för kosinaden för den dd av Jåstlg-heten som använts i rörelsen
medgivas vid beräkning av netloinläkl av rörelsen i enlighel med beslämmelserna
i 29 S med tillhörande anvisningar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Användesfåsiighet
av ägaren i verksamhet, .som är jämföriig med rörelse, skall, om
Jästighetsägaren begär del. bestämmmelserna i punkterna 3. 7. 16 och 17 av
anvisningarna till 29 ff tilllämpas på fastigheten eller den del därav som
användes i den ifrågavarande verksamheten. Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om fastighet eller del av faslighel som användes i rörelse
eller därmed Jämförlig verksamhet bedriven av annan än fastighetsägaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrives tillgång som avses i denna punkt enligt
ovannämnda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2-1 Senaste lydelse 1969:363.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regler för avskrivning av tillgångar i rörelse, får
tillgångens värde icke ingå i underlaget för annan avskrivning enligt 25 !; 1
mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7,'' Har skallskyldig under ett vissi beskaiiningsår hnft
koslnader ej undersiignnde 6 000 kronor för reparation och underhåll av
faslighel, varav iniäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom,, får han ulan hinder av
41 i; och punkt 2 av anvisningarna lill snmma paragraf efler egel val göra
avdrag för kostnaderna vid laxering for beskattningsåret i fråga eller för
något av de två närmasl följande be-skaiiningsären. Avdragel får även fördelas
mellan dessa tre år på sätt den skaltskyldige önskar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regler för avskrivning av tillgångar i rörelse eller
därmed jämförlig verksamhet, får tillgångens värde icke ingå i underiaget för
annan avskrivning enligl 25 1 mom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har skaltskyldig under ett vissl
beskattningsår haft koslnader ej un-dersligande 6 000 kronor för reparation
och underhåll av fastighet, varav intäkterna beräknas enligl 24 § 1 mom,, får
han ulan hinder av 41 § och punkt 5 av anvisningarna till samma paragraf efter
eget val göra avdrag för kostnaderna vid taxering för beskattningsåret i fråga
eller för något av de två närmast följande be-skallningsåren. Avdragel får även
fördelas mellan dessa tre år på sätt den skallskyldige önskar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Jråga om avdrag Jör
substans-minskning av itattirtil/gdiig på annan fastighet äger punkt 9 av
anvisningarna till 22 fi motsvarande tillämpning.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill 27 1;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.'' Tomtrörelse anses föreligga, när någon bedriver
verksamhei som huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse
(byggnadstomt) från fastighet, som uppenbariigen förvärvats för att ingå i
yrkesmässig mark-försäljning, såsom när fastighet köpis av ett tomtbolag eller
dylikl eller när förvärvet avsett mark som enligl faslslälld sladsplan eller
byggnadsplan är avsedd ftjr bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigl anses försäljning av byggnadstomt ingå i
lomtrörelse, om den skaltskyldige under lio kalenderår - frånsett överiålelse
som avses i 35 2 mom, andra slyckel - avyltral minsl femlon byggnadstomter.
Detsamma gäller om makar under äktenskapet sålt tillhopa minst femton byggnadstomter
under angivna tid. Har försäljning av byggnadstomter skell från olika
fastigheter eller från olika delar av en faslighel, medräknas vid beräkningen
av antalel lidigare sålda byggnadslomler endast sådana tomter som med hänsyn
till deras inbördes läge normall kan anses ingå i en och samma tomlrörelse. Vid
beräkning av antalel lidigare sålda byggnadstomter likställes med försäljning
upplåtelse av mark i och för bebyggelse, utom då fråga arom kommuns upplåtelse
av tomträtt. Har fastighet genom köp, byte eller därmed jämförlig överiålelse
eller genom gåva överförts lill föräldrar, far- eller morföräldrar, make,
avkompling eller avkomlings make,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 Senaste lydelse 1969:363.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26 Senaste lydelse 1967:748.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslogen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiil diitlsbo, vnri tlen sknttskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare, elier till aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening, vari den skauskyidige cnsnm eller tillsammans med sådana
personer på grund av del samlade innehavet av aktier eller andelar har eu
beslämmande inflytande, anses lomtrörelse föreligga, om överlålaren och den
nye ägaren sammanlagl avyttrat minst femton byggnadstomter. Tomtrörelsen anses
taga sin början i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäljning av byggnadstomt för att av anställda
huvudsakligen användas för gemensamt ändamål eller lill anslälld för all bereda
honom bostad anses ej utgöra tomtrörelse, om icke försäljningen göres av
skattskyldig som avses i första stycket eller av skattskyldig som driver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Säljes byggnndslomt av någon som bedriver byggnadsrörelse
eller handel med fasligheter, anses försäljningen ingå i den övriga
verksamheten, om icke lomirörelse ulgör den huvudsakliga verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skaltskyldig och hans make, om de med hänsyn lill
antalet tomt-försäljningar enligt andra slyckel anses ha drivit lomirörelse,
icke under de senaste tio kalenderåren före taxeringsåret sålt någon
byggnadstomt, anses avyttring av byggnadstomt som därefter sker ej som
lomirörelse, om icke byggnadslomlen ingär i faslslälld stadsplan eller
byggnadsplan eller avyttringen skell under sådana förhållanden all lomtrörelse
på nylt anses föreligga enligl bestämmelserna i första eller andra slyckel,
Överiålelse som avses i 35 i 2 mom, andra slyckel verkar icke avbrytande på
uppehåll som nu nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttring av byggnadstomt anses -<br>
utan hinder av vad iföregående stycke<br>
sagls - utgöra led i tomtrörelse om den<br>
skaltskyldige under innehavstiden åt<br>
njutit avdragför nedskrivning av fastig<br>
heten I fråga.<br>
Avyllrar skallskyldig ålersloden</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avyttrar
skaltskyldig återstoden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av lagret i sådan tomlrörelse som av- av lagret i sådan
tomlrörelse som avses i andra styckei, anses vinslen av ses i andra stycket,
anses vinsten av denna avyllring - ulom den del av denna avyllring - utom den
del av vinsten som belöper på mark inom vinslen som belöper på mark inom
faslslälld stadsplan eller byggnads- fastställd stadsplan eller byggnadsplan -
icke som inkomst av rörelse plan eller belöper på tomt som avses i ulan som
realisalionsvinsl. Som JÖregående stycke-icke som inkomst skattepliktig intäkt
av rörelse räknas av rörelse utan som realisations-likväl belopp, varmed
egendomens vinst. Vad som sagts om försälj-väide nedskrivits i rörelsen och
.som ningsvinstens beskattning som rea-icke åier/öris ti// beskattning
tidigare. lisalionsvinst gäller icke, om avytl-Vad som sagts om
försäljningsvinsi- ringen kan antagas ha skett väsent-ens beskallning som
realisations- ligen i syfle all bereda den skaltskyl-vinsl gäller icke, om
avyuringen kan dige eller egendomens förvärvare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>antagas ha skett väsentligen i syfte eller annan, med
vilken någondera att bereda den skattskyldige eller är i
intressegemenskap, obehörig egendomens förvärvare eller annan,
skatteförmån, med vilken någondera är i intressegemenskap, obehörig
skatteförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om oskiflal dödsbos avyllring av byggnadstomt är
alt hänföra lill lomtrörelse eller ej bedömes på samma säu som om den avlidne
verkställt avyttringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Handel ined fastigheter an.ses föreligga när någon
bedriver verksainhet som huvudsakligen avserJbrsäljning av Jasligheter, vilka
uppenbarligen anskaffats för yrkesmässig avyttring.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt anses handel med fastigheter föreligga om
skaltskyldig, som under fem på varandra följande kalenderår förvärvat minst fem
fastigheter genom köp, byle eller därmed jämförligt fång, under samma
tidsperiod avyttrat minst fem fastigheter. Rörelsen anses påbör jad i och med
avyttringen av den femte fastigheten. Vid beräkning av anialet förvärvade och
avyttrade fastigheier skall medtagas förvärv och avyttringar som företagits av
den skatlskyldiges make och hemmavarande barn under 16 dr saml av
fåmansjöretag, i vilket den skaltskyldige eller dennes make är förelagsledare.
Ar den skatlskyldige under 76 år medräknas förvärv och avyllring som
företagits av föräldrar, hos vilka barnet är hemmavarande, samt av
fåmansjöretag i vilket någon av föräldrarna är företagsledare. Ar den
skattskyldige eii fåmansföretag, medräknas förvärv och avyttringar som företagits
av företagsledare i sådant förelag saml av dennes make och hemmavarande barn
under 16 år. Vid beräkning av antaletförväivade eller avyttrade fastigheter
medtages icke fastigheter som förvärvats för att stadigvarande användas i
jord- eller skogsbruk eller i annan röre/se än byggnadsrörelse eller handel
medfasilgheter. Ej</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 68. Bil B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heller medtages fastighet som avyttrats på sätt som anges
135 2 mom. andra styckei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvärvas fastighet av skatlskyldig, som bedriver handel
med fastigheter, anses denna utgöra omsättningstillgång i rörelsen. Vad nu
sagls gäller dock icke Jastighet som Jöiväivais för att stadigvarande användas
i jord- eller skogsbruk e//cr i annan rörelse än byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvärvas Jastighet av skatlskyldig, .som bedriver
byggnadsrörelse, anses denna utgöra oiusäiiiiingsiillgdng om den JÖiväivats I
och Jör rörelsen. Fastighet anses JÖivärvad i och för bygg-nadsrördse om
syftet med fötväiyet varit alt upprusta, bebygga eller avyttra fastigheten
eller om Jastighet anskaffats JÖr stadigvarande bruk I byggnadsrörelse.
Fastighet, som icke för-väivats i och för byggnadsrörelse, anses som
oinsäitningstillgång om den innehaves av skatlskyldig som bedriver
byggnadsrörelse och fastigheten varit föremål för omfattande byggnadsarbete i
denna rörelse. Vad nu sagts gäller dock icke fastighet som den skatt-.skyldigeJörvärvat
Jör all siadlg\>arande användas i jord- eller skogsbruk eller i annan
rörelse än byggnadsrörelse eller handel med fastigheier.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehar förelagsledare I fåmansjö-reiag eller dennes make
eller hemmavarande barn under 16 år faslighel, som Jöiyäiyais genom köp, byte
eller därmed jämföriigt fång och som skulle ha utgjort omsäiiningslillgdng i
byggnadsrörelse om den innehafts av fåmansföretaget, anses fastigheten utgöra
lagertillgång I sådan av Jästighetsägaren bedriven rörelse. Bedriver fysisk
person byggnadsrörelse, skall vad nu sagts gä/la även fastighet som inne-/laves
av dennes make e//cr heinmava-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande barn under 16 år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehaves andel i fastighetsförvaltande handelsbolag av
skattskyldig, som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheier, ulgör
såväl andelen som en mot andelen svarande del av handelsbolagets fasligheter omsättningstillgång
i rörelsen, om Jastlg-heierna vid direktinnehav skulle ha utgjort
omsättningstillgång I rörelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar fysisk person en- eller tvåfamiljsfastighet
skall, såvida den skatlskyldige ägl och varil mantalsskriven på fastigheten
vid avyttringstillföllet och oavbrutet under en tioårsperiod närmast
dessförinnan, avyttringen -utan hinder av alt Jåstigheten har utgjort
omsättningstillgång i rörelse - beskallas enligl reglerna i 35 och 36 §§.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad Iföregående stycke sagts gäller Icke om fastigheten
under tioårsperioden varit föremål för ombyggnadsarbete i byggnadsrörelse,
som den skaltskyldige bedriva, och ombyggnaden varit av den omfattning som
enligt 13 § 1 mom. första slyckel 5) samt tredje stycket samma moment krävs för
att omtaxering skall få äga rum. Bestämmelserna i föregående stycke gäller
heller Icke skaltskyldig, som medgivits avdrag för nedskrivning av fastighet,
såvida icke nedskrivet belopp återförts till beskattning före Ingången av
tioårsperioden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Förvärvar skaltskyldig genom arv, testamente ellei;
bodelning i anledning av andra makens död fastighet, aktie, andel eller
liknande värdepapper, som utgjort omsättningslill-gång i den avlidnes rörelse,
utgör sådana tillgångar lager även hos den skattskyldige. Detta gäller doek
icke beträffande en- och tvåfamiljsfastighet, som den avlidne ägt och varit
mantalsskriven på vid tidpunkten för dödsfallet och oavbrutet under en fem-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>årsperiod närmast dessförinnan. Fastighet anses likväl
som oinsäiiniitgsiill-gång, om den under ifrågavarande femårsperiod varil föremål
Jör sådan ombyggnad eller sådan nedskrivning som avses i punkl 3 sista styckei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skaltskyldig,
sotn genotn arv, tesia-mente eller bodelning i anledning av andra makens död
förvärvar fastighet äger, såvida fastigheten enligt föregående stycke utgör
omsättningstillgång i den skattskyldiges rörelse, såsom intäkt av rörelse
upptaga skillnaden mellan faslighetens marknadsvärde och fastighetens
skattemässiga restvärde vid tidpunkten för förvärvet (avskatt-ning). A
vskatlningfdr dock icke ske om den skatlskyldige vid tidpunkten för fönärvet
bedriver byggnadsrörelse, tomtrörelse eller handel med fastigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vskattning enligt föregående stycke skall ske senast
under det beskattningsår dd arvskifte ägt rum eller under det därpå följande
året. Sedan av-skattning skett anses fastigheten icke utgöra
omsättningstillgång i rörelse. Avyttrar den skattskyldige fastigheten skall
denna vid tillämpning av 35 och 36 §§ anses förvärvad genom köp för
marknadsvärdet det år då avskaltningen skedde.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill 28 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Till inläkt av rörelse hänföras samtliga intäkter i
penningar eller varor, som infiulil i rörelsen. Detla innebär, att intäkten
skall vara av sådan beskaffenhet, all den normall är alt räkna med och ingår
såsom ett led i den förvärvsverksamhet, varom fråga är. Hit räknas alltså
inflytande betalning för varor eller produkler, som den skattskyldige för i
handel eller tillverkar, och gäller detta även för det fall, att rörelseidkaren
vid överlåtelse av rörelsen lill annan låter i överiåtelsen ingå befintliga
varor eller produkler. Denna överiålelse utgör då så att säga den sista
aftarshändelsen i hans rörelse. Däremol räknas icke hit sådan intäkt, som lill
den skattskyldige kan inflyta vid sidan av rörelsen eller utanför vad som
normalt är all anse såsom drift-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 Senaste lydelse 1973:26.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inkomst,
såsom exempelvis vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande
bmk i rörelsen avsedda fastigheter eller andra tillgångar -angående för sådant
bruk avsedda maskiner och andra inventarier så ock patenträtter och liknande
tidsbegränsade rättigheter ävensom hyresrätter och rälfigheler av goodwills
natur, se dock andra och tredje styckena här nedan. Den inläkt, som erhålles
genom en dylik, oberoende av rörelsen verkställd avyttring, skall tagas i
betraktande vid inkomstberäkningen för förvärvskällan tillfällig
förvärvsverksamhet och bedömas efler de för denna förvärvskälla stadgade
grunder. Såsom skattepliktig intäkt räknas icke statligt avgångsvederiag i form
av engångsbelopp till renskötselutövare i samband med alt han upphör med sin
renskötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
inläkl av rörelse hänföres inläkl vid avyllring av för sladigvarande bruk
avsedda maskiner och andra invenlarier samt därmed vid beräkning av
värdeminskningsavdrag likställda tillgångar (jfr punkterna 7 och 16 av
anvisningarna till 29 j). Till inläkl av rörelse hänföres även intäkt vid avyttring
av patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet. Detsamma gäller inläkl
vid avyttring av hyresrätt och av varumärke, firmanamn eller annan räliighel av
goodwills natur. Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av fartyg
och luftfartyg m, m. finnas bestämmelser i 2 § förordningen (1966:172) om
avdrag vid inkomsttaxeringen för avskrivning på köpekontrakt som avser fartyg
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skallskyldig,
som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall
såsom inläkl av rörelsen upplaga vad som influfit vid försäljning av sådan
faslighel eller del därav, oberoende av sättet för fastighetens förvärvande och
liden för innehavet, varefter frågan om och i vad mån nettointäkt uppstått
genom försäljningen kommer alt bero på resultatet av rörelsen i dess helhet
under beskallningsåret. Därvid iakttages ulöver vad som gäller enligl
anvisningarna lill 27 § följande. Om fastighet, som utgör lagertillgång i
tomlrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, förvärvats innan
rörelsen påbörjats, beräknas fastighetens värde vid tiden för rörelsens
påbörjande på samma sätt som vid beräkning av realisationsvinst enligl
punkterna 1 och 2 av anvisningarna lill 36 §. Detla värde ulgör fastighetens
uppräknade ingångsvärde i rörelsen även vid senare års laxe-eringar. Om en
skaltskyldig, som bedriver eller lidigare bedrivit rörelse, avyttrar fastighet
eller del av faslighet som han för stadigvarande bruk använt i rörelsen, skall
den del av försäljningssumman som belöper på sådana till fastigheten hörande
tillgångar, vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföras eller
hänförts till maskiner och andra inventarier (jfr punkterna 7 och 16 av
anvisningarna lill 29 ij), upplagas såsom inläkl av rörelse, varemot
återstående delen av försäljningssumman skall upplagas såsom intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhel, i den mån de i 35 § angivna förutsättningarna för
skattepliktig realisationsvinst föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utskiftar
svenskt aktiebolag eller</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Har avdrag yrkats för värdeminsk-<br>
svensk ekonomisk Jörening tillgång på</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ning av byggnad, som
utgör omsätt-<br>
annat säll än genoni sådan fusion som</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ningstillgång I
försäkringsrörelse, bygg-<br>
avses i 28 fi 3 mom. och .skulle vid cn</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>nadsrördse,
lomtrörelse eller rörelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäljning av tillgången köpeskillingen avseende
handel medfasilgheter, skall ha varit skattepliktig i förvärvskällan, ett
mot avdraget svarande belopp vid anses bolaget eller föreningen ha åt-
samma års taxering upplagas som in-njutil skattepliktig inkomsl som om
till- läkt av rörelse, gången sålts. Som köpeskilling gäller därvid
tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Kostnaden för anskaffande av maskiner och andra Jör
stadigvarande bruk avsedda Inventarier avdrages i regel genom årliga
värdeminskningsavdrag. Åro tillgångar, varom nu är fråga underkasiade hastig
förbrukning, vilket vanligen kan anses vara fallet när de beräknas hava en
varaklighetstid av högst tre år, md dock under anskaffningsåret avdragas hela
kostnaden för deras anskaffande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag-får jämväl ske för värdeminskning, som patenträtt
och liknande tidsbegränsad rättighet undergått på grund av minskning av
giltighetstiden. Det är härvid utan betydelse om rörelseidkaren förvärvat
rättigheten för att utnyttja den vid tillverkning som han bedriver eller om han
tillgodogör sig rättigheten genom att överlåta utnyttjandet av denna lill
annan. Genom värdeminskningsavdrag avdrages också kostnad för anskaffning av
hyresrätt och av varumärke, firmanamn eller annan rättighet av goodwills natur.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har fåmansföretag anskaffat inventarier, som uteslutande
eller så gott som uteslutande äro avseddaförförelagsledares eller honom
närstående persons privata bruk, får avdrag som här avses ej åtnjutas. Avdrag
som nu sagts får-oavsett om den skaltskyldige är ett fåmansföretag eller ej -
icke heller åtnjutas om anskaffningen avser tillgäng av privat karaktär vilken
heh saknar anknytning till den skattskyldiges egentliga förvärvsverksamhet.
Av-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dragsrält föreligger dock i fråga om konstföremål, vars
anskaffningskostnad framstår som skälig med hänsyn tdl den av den
skaltskyldige bedrivna verksamheten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har fåmansföretag anskaffat personbil, som uppenbarligen
är hänföriig till en dyrare prisklass än vad som framstår som motiverat med
hänsyn till förelagels verksamhet, får avdrag som i forsla stycket sägs
åtnjutas endasl för den del av anskaffningskostnaden som motsvarar kostnaden
för en till verksamheten anpa.ssad bil.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyttrar skaltskyldig egendom, för vilken avdragsrält
erdigt tredje stycket icke förelegat, skall eventuell beskattning på grund av
avyttringen ske enligl beslämmelserna i 35 och 36 fi§. Vad nu sagts äger
motsvarande tillämpning pä sådan del av personbil för vilken avdragsrätl
enligt fjärde styckei Icke förelegat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom anskaffningsvärde för tillgång som avses i denna
punkl skall anses, då tillgången för\'ärvais genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga kostnaden för dess anskaffande och, då tillgången
annorledes övergått till rörelsen, dess allmänna saluvärde vid tiden för övergången.
Dock skall iakttagas följande. Har tillgång i samband medfönärv av den rörelse,
vari den nyttjas erhållits annorledes än genom köp eller byle eller därmed
jämföriigt fång, skall, där ej särskilda omständigheier lill annat föranleda,
såsom anskaffningsvärde för tillgången anses det belopp som kvarstår I
beskaliningsavseende oavskrivel för överlålaren, försåvitt ej vid förvärv av
rörelsen på grund av arv eller testamente stämpelplikt beräknats efter lägre
belopp, i vilket fall det belopp efter vilkei stämpelplikt sålunda beräknats
skall an.ses såsom anskaff-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsvärde. Skulle det t något fall befinnas, att den
skaltskyldige eller någon, som slår honom nära. vidlagil åtgärd för att den
skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ell högre anskaffningsvärde än som
synes rimligt, och kan det antagas alt detta skett för att åt någon av dem
bereda obehörig förmån I beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet I
skälig mån jämkas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skaftskyldig beträffande under beskattningsåret
anskaffade tillgångar tidigare åtnjutit i punkl 2 av anvisningarna lill 41 §
omJÖrmäli avdrag på värdet av rättighet lill leverans av tillgångar enligt ej
fullgjorda köpekoniraki, skall såsom anskaffningsvärde anses den verkliga
kostnaden minskad med det tidigare jämlikt nyssnämnda stadgande åtnjutna
avdraget. Vad nu sagls skall äga molsvarande tillämpning om invesleringsfond I
enlighet med vad för sådan fond finnes stadgat tagits i anspråk för avskrivning
av under beskattningsåret anskaffade tillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragför avskrivning på här Ifrågavarande tillgångar må
Jör del beskattningsår under vilket rörelsen påbörjats åtnjutas med högst
trettio procent för år räknat av anskaffningsvärdet på sådana under
beskattningsåret anskaffade tillgångar, vilka vid utgången av beskattningsåret
jortfaran-de tillhörde rörelsen. SkUlnaden mellan anskaffningsvärdet och det
belopp varmed avdrag åtnjutits utgör det skattemässiga restvärdet. För annat
beskattningsår än nu sagts får avdrag ål-njutas med högsl trettio procent av
summan av det skattemässiga restvärdet vid utgången av närmasl föregäende
beskattningsår och anskaffningsvärdet på sädana under det löpande
beskaltningsäret anskaffade tillgäng-ar, vilka vid utgången av beskattnings-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>året fortfarande tillhörde rörelsen. Vad sälunda stadgats
skall gälla oavsett när under vissi beskattningsår ti/l-gängarna anskaffats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag enligt JÖregående stycke Jår icke åtnjutas med sä
ston belopp att det skattemässiga restvärdet kominer all understiga det för
motsvarande beskattningsår i balansräkningen upptagna värdel av samma
tillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hava under beskattningsåret till-gängar av nu
Ifrågavarande slag, som anskaffats före ingången av samma år, avyttrats eller
hava dylika tillgångar gätt Jörlorade dämd JÖr sistnämnda fall
Jörsäkringsersätlning avialats. må särskilt avdragför avskrivning åtnjutas med
belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkriiigsjal-let
uppkomna intäkten. Därest skattskyldig erhållit avdrag i enlighet med
bestämmelserna i detta stycke, skall underlaget för beräkning av avdrag enligt
åttonde stycket fastställas till molsvarande lägre belopp.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oaktat vad ovan stadgas md avdrag medgivas Jör avskrivning
med belopp som erfordras för att del skattemässiga restvärdet Icke skall
överstiga anskaffningsvärdet pä samtliga nu ifrågavarande lillgängar, vi/ka
vid utgången av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen, sedan pä detta
värde avräknats en beräknad äriig avsktivning av titigo procent. Vjsar
skatlskyldig att nämnda tillgängars verkliga värde understiger även sälunda
beräknat värde, må avdrag medgivas jämväl Jör härav betingad ytteriigare
avskrivning. Avdrag enligl della stycke får medgivas endast under förutsättning
att den skatlskyldige hafi ordnad bokföring, som avslutats med resultaträkning
och balansräkning, samt att det skattemässiga restvärdet överensstämmer med
det i balansräkningen Jör motsva-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande beskattningsår upptagna värdet pä samma lillgängar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä lillgängar, som anskaffats under beskattningsåret,
avyttras, förloras eller säsom för rörelsen obrukbara ulrangeras under sainma
är, mä avdrag åtnjuias för anskaffningsvärdet eller oavskriven del därav. Med
avyttring likställes det fall, att tillgång uttages ur rörelsen för an
tillföras annan rörelse, som utgör särskild föivärvskälla, eller för all
nyttjas för annai ändamål. Alt belopp, som erhålles vid avyttring av tillgäng.
I sin helhel skall upptagas säsom Inläkt av rörelse, därom stadgas i punkl 1
andra stycket av anvisningarna till 28 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skaltskyldig, i annat än i Jörsta stycket andra
meningen angivet fäll, under visst beskattningsår yrkat avdrag Jör hela
kostnaden för anskaffande av tillgäng, som avses i denna punkt, skall ett
belopp motsvarande sjuttio proceni härav upplagas såsom inläkl i
Jör-väivskällan Jör beskaltningsäret. A v-dragjör sistnämnda belopp må åtnjutas
enligl särskild plan med tjugo procent Jör är räknai.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående avdragför nedskrivning av värdel pä rättigheter
lill leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligl ej fullgjorda köpekontrakt stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 41
fj.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Kosinaden för anskaffande av byggnad, vilken är avsedd
för användning i ägarens rörelse, avdrages genom åriiga värdeminskningsavdrag
enligl föreskrifterna i denna punkl. Är fråga om rem fillfälliga byggnader,
avseddn all användas endasl eti fåtal år, får dock byggnadskostnaden i sin
helhel avdragas för del år då anskaffningen ägl rum,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:32.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I byggnads anskaffningsvärde inräknas ej värdel av sådana
delar och fillbehör, som äro avsedda all direkt tjäna byggnadens användning
för rörelseändamål, även om deras värde ingår i det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet härmed inräknas ej i värdet av industribyggnad
värdel av till-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 Senaste lydelse 1975:259.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gångar avsedda för
den industriella driften såsom maskiner, anordningar för godstransport som 1.
ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e, d,
saml ej heller värdet av anordningar för användningen av dessa tillgångar som
t, ex. särskilda fundament, I byggnadens värde inräknas vidare ej värdel av
ledningar för vallen, avlopp m, m., avsedda all direkt tjäna den industriella
driften, eller värdet av speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar
eller särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid
produkfionen, I värdel av byggnad som är avsedd för affärsändamål inräknas
exempelvis ej värdel av hyllor, diskar eller annan buliksinredning, rullirappor
m, m. Tjänstgör konstmkfion, för vilken byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen,
i sin helhel eller lill viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara
fallet med oljecislerner och siloanläggningar, anses värdel av sådan
konstruktion ej ingå i byggnadens värde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=387 height=48>
<tr>
<td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>A v punkl 16 fjärde
styckei framgår, au värdet av vissa lill marken hörande anordningar inräknas
i anskaffningsvärdet för byggnad, även om de icke ingå i byggnadsvärdet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om tillgångar, vilkas värde enligl andra och tredje styckena ej inräknas
i byggnadens värde, tillämpas i stället de föreskrifter som enligl punkterna 3
och 4 gälla för beräkning av värdeminskningsavdrag m. m, för maskiner och andra
inventarier i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värdeminskningsavdrag för
byggnad beräknas på ell anskaffningsvärde, bestämt enligt de grunder som
angivas i punkl 3 b sista stycket. Har byggnad förvärvats tillsammans med den
mark, på vilken den är belägen, anses så stor del av fastighetens
anskaffningskoslnad belöpa på byggnaden, som del vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet ulgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den
ålerslående delen av anskaffningskosinaden för fasligheten visas mera avsevärt
över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock del för byggnaden
beräknade värdel jämkas. Till anskaffningsvärdet räknas även de koslnader för
lill- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om fillgångar, vilkas värde enligl andra och tredje styckena ej inräknas
i byggnadens värde, lillämpas i stället de föreskrifter som enligt punkl 3
gälla för beräkning av värdeminskningsavdrag m. m, för maskiner och andra
invenlarier i rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värdeminskningsavdrag för
byggnad beräknas på ett anskaffningsvärde, besläml enligl de gmnder som
angivas i punkl 3 sjätte slyckel. Har byggnad förvärvals tillsammans med den
mark, på vilken den är belägen, anses så stor del av fastighetens
anskaffningskoslnad belöpa på byggnaden, som del vid faslighetslaxeringen
fastställda byggnadsvärdet ulgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den
ålerslående delen av anskaffningskosinaden för fasiigheien visas mern avsevärt
över- eller undersliga eit skäligt markvärde, får dock det för byggnaden
beräknade värdet jämkas. Till anskaffningsvärdet räknas, utom i fall som
angives i punkt 10 andra och tredje styckena, även de koslnader för lill- eller
ombyggnad som ned-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas
enligl avskrivningsplan lill viss proceni av anskaffningsvärdet, Procenisat-sen
för värdeminskningsavdragel besiämmes efter den lid byggnaden anses kunna
uinyltjas. Vid dennn bedömning skola beaktas jämväl sådana omständigheier som
all byggnadens ekonomiska vavaktigheistid kan antagas kommn ntt röna
inflytande av framlida rationaliseringar, förändringar med hänsyn lill
leknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande. Är på grund av
särskilda omständigheter av annnn nn än nyss nämnts byggnndens värde för
rörelsen begrän-sui lill förhällnndevis kort lid, skall hänsyn lagas även
härtill. Sä knn vnrn fallei exempelvis då fråga är om byggnad för utnyiljnnde
av en begränsad malmfyndighet eller dä byggnad, som är belngen pä annans grund
och som användes i rörelse, vid nytljan-deräiiens upphörande icke skall lösas
nv jordägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaltskyldig får i fråga om byggnad, som är avsedd all användas
i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen -utom för årliga
värdeminskningsavdrag - med 10 proceni av den på planen upptagna kosinaden för
ny-, lill- eller ombyggnad. Avdra-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förestagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagls efter förvärvei av byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas
enligl avskrivningsplan lill högst viss proceni av anskaffningsvärdel,
Procenisaisen för värdeminskningsavdragel besiämmes efter den tid byggnaden
anses kunna Ulnytljas, Vid denna bedömning skola beaklas jämväl sådana omständigheier
som all byggnadens ekonomiska varakligheislid kan aniagas komma au röna
inflyian-de av framlida rationaliseringar, förändringar med hänsyn lill leknikens
utveckling, omläggning av verksamhei och liknande. Är på grund av särskilda
omständigheier av annan an än nyss nämnis byggnadens värde för rörelsen
begränsai lill förhållandevis kon lid, skall hänsyn lagas även härtill. Så kan
vara fallei exempelvis då fråga är om byggnad för uinytljande av en begränsad
malmfyndighet eller dä byggnad, som är belägen på annans grund och som användes
i rörelse, vid nyltjanderätlens upphörande icke skall lösas av jordägaren. Har
skattskyldig for visst beskattningsår yrkat avdrag med lägre belopp än vad som
högst kunnat medges enligt av-skrivningsplanen, fär han lil/godo-räkiia sig del
resterande avdraget genom utsträckning i etjbrderlig män av avskrivningstiden
efter den aniagna varaktigheisiidens slut.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skallskyldig får i fråga om byggnad, som är avsedd au användas
i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen -ulom för årliga
värdeminskningsavdrag - med 10 proceni av den på planen upplagna kosinaden för
ny-, lill- eller ombyggnad. Avdra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>get
fördelas med 2 procent under</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>get medges med högst 2 procent<br>
van och ett av de fem första beskatt-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ärligen räknai från och med del<br>
ningsåren räknai från och med del</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>år då byggnaden eller den till- eller<br>
år då kostnaden nedlagts. Överlåtes</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ombyggda delen av byggnaden upp<br>
byggnaden inom denna tidrymd får</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>föris eller tagtls i bruk. Överlåtes<br>
den nye ägaren på molsvarande säu</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>byggnaden, får den nye ägaren på<br>
lillgodoräkna sig de avdrag som åter-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>molsvarande säu lillgodoräkna sig<br>
slå för överiåtaren.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>de avdrag som återstå för överiåta<br>
ren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrangeras
eller nedrives i rörelse använd byggnad, får avdrag ske för vad som återstår
oavskrivel av anskaffningsvärdel, i den mån della belopp överstiger vad som
inftulil vid avyttring av byggnadsmaterial ier o, dyl, i samband med
ulrangeringen eller rivningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10.-
I anslulning lill vad som enligl anvisningarna lill 28 § beiecknais såsom
inläkl i rörelse, skall såsom drififörlust i denna förvärvskälla anses
uteblivandet av en inläkl, som normalt bort inflyta i rörelsen, Detla innebär,
att intäktens uteblivande skall vara av sådan beskaffenhet, au det i den
förvärvsverksamhet, varom fråga är, kan räknas med eventuellt uppkommande
förlust i stället för vinst samt au förlusten alltså ingår såsom ett led i
förvärvsverksamheten. Hit räknas alliså exempelvis lill följd av köpares
insolvens utebliven betalning för varor eller produkter, som den skaltskyldige
fört i handel eller tillverkat, prisfall under inköps- eller lillverkningspris,
förstöring eller försämring av varulager, tillverkningar, lager av råvaror och
förbrukningsartiklar eller dyl., utebliven åierbeialning av lån, som skallskyldig
i av honom driven penningrörelse uilämnat på förfalskade lånehandlingar m. m.
dyl. I dylika fall är skallskyldig berättigad alt i beskattningsavseende göra
nödig nedskrivning å varulagrets värde eller erforderiig avskrivning å
utestående fordringar eller vidtaga därmed jämförlig åtgärd för minskande av
sin eljest skalleplikliga inkomst. Däremol räknas icke hit föriusl, som
skaltskyldig kan hava lidii vid sidan av vad som normalt ingår såsom eu led i
förvärvsverksamheien, således i regel icke genom borgensförbindelse eller
genom prisfall å eller förslöring genom brand eller olyckshändelse av
faslighel, som användes för sladigvarande bruk i rörelsen. Den föriust, som
föranledes av en dylik, oberoende av rörelsen uppkommen skada, är att anse
såsom kapitalföriusl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Har byggnad, som används i rörelse, skadats genom brand eller
liknande olyckshändelse skall - utan hinder av vad som sagts i Jöregäende
stycke -den därigenom uppkomna förlusten, vad gäller beräkning av byggnadens
anskaffningsvärde, behandlas .som driftförlust om och i den mån kostnad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 Senaste lydelse 1965:573.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har borgenär beviljat gäldenär, med vilken han är i sådan
intressegemenskap som avses i anvisningarna lill 43 §, ackord och kan del
an-lagas all ackordei haft sin grund i intressegemenskapen, såsom när ingen
annan borgenär med fordran av belydelse lämnat motsvarande ackord eller
gäldenären uppenbariigen icke är på obestånd, äger borgenären rält lill
avdrag för avskrivning på sin fordran hos gäldenären endast som för
koncernbidrag enligt 43 fi 3 mom.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för att äterställa byggnaden bestritts med ersättning på
grund av skadejiv-säkring. Vad nu anjöns skall äga molsvarande tillämpning ont
ägaren till den skadade hyggnaden - eller en honom närstående person - Inom
tre är frän skadetilljället anskaffar eller påbörjar att uppföra en ny byggnad
.som ersäiiningför den skadade.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett huruvida försäkringsersättning utgått eller icke
Jar Jöriust, som avses i föregäende stycke, behandlas som driftjöriusl såvida
kostnaden för att äterställa hyggnaden i ursprungligt skick kan aniagas uppgå
till högst 15 procent av byggnadens tnxeringsvärde vid skadelillfällel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kosinad
för projektering e. d. av byggnader eller anläggningar, vilka är avsedda för
den skattskyldiges rivelse. fär - till den dd kostnaden av.ser projekt som
enligt en vid beskatlningsårels utgång gjord bedömning icke kommer att
genomföras - behandlas som driftjöriusl. Har projekl till vilket avdrag enligt
dena stycke hänför sig kommit till utförande, skall ett mol avdraget svarande
belopp upplagas säsom intäkt för del beskattningsår dä byggnaden eller
anläggningen uppförts eller tagits i bruk. Beloppet fär ä andra sidan inräknas
i anskaffningsvärdet för byggnaden eller anläggningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har borgenär beviljat gäldenär, med vilken han är i sådan
intressegemenskap som avses i anvisningarna lill 43 §, ackord och kan det antagas
alt ackordei haft sin grund i intressegemenskapen, såsom när ingen annan
borgenär med fordran av belydelse lämnal molsvarande ackord eller gäldenären
uppenbarligen icke är på obestånd, äger borgenären Icke rätt lill avdrag för
avskrivning på sin fordran hos gäldenären.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan förklara att, om Jöriust pä aktier eller
andelar I svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller utländskt
bolag med uppgift all driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets
upplösning, föriusten skall ulgöra avdragsgill omkostnadJÖr ägaren av aktierna
eller andelarna. Detsamma gäl/er i fråga om långivare beträffande förlust på
lån d/er dy/ikt som lian /ämnat företaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämme/serna i föregående stycket om föriusl äga
motsvarande tilllämpning pä föriusl, som beräknas skola framkomma. Regeringen
bestämmer därvid hur avdragel i del särskilda fallet skall beräknas. Har skatt-skyldig
åtnjutit avdrag, som avses i della Stycke, skall avdraget frånräknas
avdragsgill JÖrlust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller
andelarna eller vid upplösning av företaget. Uppkommer vinst genom att aktierna
eller andelarna avyttras eller genom att tlllskjuiei kapital återfås, skall
vinsten upptagas som skattepliktig intäkt av rörelse hos den som haft vinsten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 35 §<br>
1,-" Avyttras jordbruksfastighet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1,
Avyttras faslighel skall, såvi-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
fastighet, som ingått i den skatt- da viss del av vederlaget ulgör
skyldiges rörelse, skall, såvida viss intäkt av jordbruksfastighet,
andel av vedertaget enligt punkt 4 nan fastighet eller rörelse,
denna av anvisningarna liU 21 fi eller punkl 1 del av vederiaget icke
medräknas av anvisningarna till 28 ff utgör in- vid beräkning av
realisationsvinsl, takt av jordbruksfastighet eller rörelse, denna del
av vederiaget icke medräknas vid beräkning av realisationsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1976:343,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36 §<br>
2,3.-' Skall vid beräkning av rea-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2. a. Skall vid beräkning av<br>
lisalionsvinst på grund av avytt-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>realisalionsvinsl på gmnd av av<br>
ring av faslighel vedertaget för</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>yttring av fastighet vederlaget för<br>
viss del av fasligheten upptagas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>viss del av fastigheten upplagas<br>
som inläkt av jordbruksfastighet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>som intäkt av jordbruksfastighet,<br>
eller rörelse (jfr punkt 1 av an-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>annan fastighet eller rörelse (jfr<br>
visningarna lill 35 >;) får i om-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>punkt 1 av anvisningarna lill<br>
koslnadsbeloppet icke inräknas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35 §) får i omkostnadsbeloppel<br>
kosinad som hänför sig lill sådan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>icke inräknas kosinad som hänför<br>
del av fasfigheten och som vid</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sig till sådan del av fastigheten<br>
inkomstlaxeringen behandlais en-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>och som vid inkomsilaxeringen<br>
ligl reglerna för maskiner och.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>behandlais enligt reglerna för ma-<br>
andra inventarier.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skiner och andra invenlarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förbätiringskostnad enligl punkl 1 räknas även kostnad, som under lid, då
inläkl av avyiirad annan faslighet eller i förekommande fall del därav
beräknats enligl 24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och underhåll
av fastigheten eller fasligheisdelen, i den mån den avyttrade egendomen på
grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet.
Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med
förbättringskostnad jämföriig reparations- eller underhållskostnad får dock
inräknas i omkoslnadsbeloppet endast för år då de nedlagda koslnaderna uppgått
till minst 3000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnad
enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses
nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall skall sådan
kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varav
framgår vilket arbele som utförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkostnadsbeloppel
skall minskas med värdeminskningsavdrag, sorri belöper på lid före avyuringen
av fasiigheien, såsom avdrag för värdeminskning av skog eller annan
nalurtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar
(jfr punkl 4 Oärde-själie styckena av anvisningarna lill 22 § saml punkl 16
femte och sjätte styckena av anvisningarna lill 29 §), På samma säu skall
omkostnadsbeloppel minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr
punkl 3 Iredje styckei och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna lill 22 i;,
punkl 2 och punkt 3 andra styckei nv anvisningarna lill 25 ij och punkl 16
Ijärde slyckel av anvisningama till 29 vi), dock icke för år då avdragel
undersiigil 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas även med belopp
varmed fasiigheien avskrivils i samband med ianspråklagande av invesleringsfond
e, d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av omkoslnadsbeloppet skall faslighet, som förvärvats före år 1952,
anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses ulgöra 150
proceni av faslighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid
vinstberäkningen icke lagas lill koslnader och avdrag som belöper</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 Senaste lydelse 1976:343.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet eriagda vederlaget för fasiigheien
upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen
överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej
åsätt för år 1952, flr motsvarande värde uppskattas med ledning av
taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller
närmast därefter åsatta taxeringsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
faslighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år flr den skattskyldige vid
vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent
av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyuringen. Har
taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller
senare flr dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av
laxeringsvärdel. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde
som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke
lagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
avytirad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning
i anledning av makes död, flr den skatlskyldige, i stället för köpeskilling
eller motsvarande vederiag för fastigheten vid närmast föregående köp, byle
eller därmed jämföriiga fång eller i slällel för ett med Slöd av föregående
siycke framräknat värde, som ingångsvärde upplaga 150 proceni av faslighetens
taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i
arvsskaltehänseende gällande värde, förutsalt all dödsfallet ägl mm efter år
1952. Ägde dödsfallet mm efter år 1970 får dock som ingångsvärde upplagas endasl
133 procent av laxeringsvärdel eller motsvarande i arvsskaliehänseende
gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt årel före del år då dödsfallet
inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte
stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagils med slöd av beslämmelserna
i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke lagas lill koslnader
och avdrag, som belöper på lidigare år än årel före dödsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräknas
ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av
taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner
och andra inventarier i jordbruk eller rörelse Ofr punkt 1 av anvisningarna
till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på
egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre
än 25 proceni av hela vederiaget för den avyttrade fastigheten belöper på
egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och
andra inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
laxeringsvärdel reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har
laxeringsvärdel åsalls lidigare än vid 1975 års fasiigheislaxering, skall
laxeringsvärdel reduceras med såsiordel därav som vederiagei för egendom, som
vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres lill maskiner och andra
invenlarier, utgör av hela vederiaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu
sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
all vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen
som belöper på egendom som enligl 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt.
Kan den skattskyldige visa all den andel av laxeringsvärdel som kan anses belöpa
på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres lill maskiner
och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederiagei för den
avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får
dock taxeringsvärdet reduceras på gmndval av förhållandena vid
fasfighetstaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
för fasiigheien gällande ingångsvärdei - antingen della utgör köpeskillingen
vid förvärvei, laxeringsvärdel Ijugo år före avyuringen, laxeringsvärdel för
år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande
värde-liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparaiions-och
underhållskosinader, för vilka avdrag får ske och de värdeminskningsavdrag m.
m,, vilka skola minska omkosinadsbeloppel, skola omräknas lill de belopp,
vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under det år då
avyttringen skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omräkningen
sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex,
Riksskatteverket fasisläller åriigen omräkningstalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
avyllring av faslighel omfaliai byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas
för bostadsändamål och som vid avyiiringsiillfällei varil eller bort vara åsatl
ett taxerat byggnadsvärde av lägsl 10 000 kronor, avdrages ytterligare ell
belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som
bostadsbyggnaden under innehavsliden funnils på fasiigheien. Om del taxerade
byggnadsvärdet icke uppgåii eller bort uppgå lill ,10 000 kronor, avdrages 3
000 kronor för varje påbörjai kalenderår under innehavstiden som byggnaden
uinylijals lill stadigvarande bostad: Avdrag medgives icke för tidigare år än
år 1952, Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett
avdrag endasl för faslighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med
utgångspunkt från taxeringsvärdet Vjugo år före avyttringen enligt själie
stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde
stycket ovan eller molsvarande värden, får avdrag enligl della siycke ej ske
för lidigare år än Ijugo år före avyuringen eller året före dödsfallet. Om
bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag
enligt della siycke medgivas även för lid då denna byggnad funnils på
fasiigheien, om den skatlskyldige inom ett år igångsatt arbele med att uppföra
ersätlningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år lagiis i anspråk
huvudsakligen för annai ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligl delta
stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för
bostadsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vinstberäkning
på grund av avyttring av del av faslighet skall grundas på förhållandena på den
avyttrade fastighetsdelen. Om den skallskyldige så önskar skall dock så slor
del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppel - i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade
delen som vederiaget för fastighetsdelen ulgör av fastighetens hela värde vid
avyiiringsiillfällei. Om den avyUrade delen avser en elier eu fåtal tomter
avsedda all bebyggas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
bosiadshus och vederiaget är mindre än 10 proceni av fastighetens
taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdei på den avyiirade fasligheisdelen ulan
särskild utredning beräknas fill 1 krona per kvadratmeter, dock ej lill högre
belopp än köpeskillingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i de två första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring enligl faslighetsbildningslagen
(1970:988).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den skallskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkl 4 andra
slyckel av anvisningarna lill 35 §, skall så slor del av del för hela
fastigheten beräknade omkoslnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med
värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som
ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde
vid tiden för upplålelsen eller inskränkningen i förfoganderätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den skaltskyldige under innehavstiden avyttrat de) av fastighet skall hänsyn
tagas härtill vid beräkning av del omkoslnadsbelopp som får avdragas vid
vinstberäkningen i anledning av avyllring av ålersloden av fastigheten. Kan
utredning icke förebringas om den andel av omkoslnadsbeloppet -i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fasligheten, som belöpt på
den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av
erhållen ersällning för fasligheisdelen.,Andelen sknll dock i inlel fall anses
överstiga omkostnadsbeloppel - i förekommande fall minskal med
värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fasiigheien omedelbart före avyuringen
av fastighetsdelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande lillämpning om den
skaltskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i punkt
4 andra slyckel av anvisningarna lill 35 §. Har den skaltskyldige under
innehavsliden avstått från mark genom marköverföring enligl faslighetsbildningslagen
(1970:988), skall ornkoslnadsbeloppei på återstoden av fastigheten anses ha
minskat med så stor del av omkoslnadsbeloppet för den lidigare avstådda marken
som ersättningen i pengar utgjort av del totala vederiagei för marken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräknas
omkostnadsbeloppel vid den slulliga avyuringen med ledning av ett
taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyitringen, markupplåielsen eller
marköverföringen m. m. ägl rum, äro beslämmelserna i de två föregående
styckena icke tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnad
för förbällringsarbele eller därmed jämföriigt reparations- och
underhållsarbete, för vilket ersällning på gmnd av skadeförsäkring utgått,
beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kosinaden
överstigit ersättningen. Har ersäuning på grund av skadeförsäkring uppburils
med slörre belopp än det som gått ål för skadans avhjälpande gäller följande.
Fasligheiens ingångsvärde, uppräknai enligl tionde stycket till tiden för skadelillfällel,
minskas med skillnaden mellan ersällningen och kosinaden för skadans
avhjälpande. För tid efter skadelillfället ligger återstoden av det uppräknade
ingångsvärdet lill gmnd för uppräkning enligl tionde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet lill föreiagei
får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>räknas
på grundval av taxeringsvärde enligl själie och sjunde siyckena. Ej heller får
omräkning göras enligt tionde styckei eller tillägg göras enligt tolfte
stycket. RiksskaUeverket får medge undantag från beslämmelserna i della siycke
om det kan aniagas au avyuringen skell av organisaioriska eller andra
synneriiga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke
föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>till 41 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. Inkomsl av
jordbmksfastighet eller rörelse skall beräknas enligl bokföringsmässiga
gmnder. Hänsyn skall därför tagas lill in-och utgående lager av varor, däri
inbegripet djur, råmaterial, hel-och halvfabrikat m. m., samt till fordringar
och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid
upptagas värdet av närmast föregäende beskattningsårs utgående lager, fordringar
och skulder. Bestämmelsema i 41 § om lager få i varvsrörelse lillämpas även i
fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilkel den skatlskyldige ulfört eller
avser att ulföra arbele i icke oväsenfiig omfattning, ulan hinder av au den
skaltskyldige avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock
endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats lill förvärvaren. Vad
som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s.l).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. Inkomst av
jordbmksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga
gmnder. Hänsyn skall därför lagas lill in-och utgående lager av varor, däri
inbegripet djur, råmaterial, hel-och halvfabrikat m. m., samt lill pågående
arbeten, fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, pägäende arbeten,
fordringar och skulder skall därvid upplagas värdet av dessa poster enligt
balansräkningen vid utgången av närmasl föregående beskaiiningsår. Beslämmelserna
i 41 S om lager få i varvsrörelse lillämpas även i fråga om skepp eller
skeppsbygge, på vilkei den skaltskyldige ulförl eller avser all utföra arbete
i icke oväsentlig omfattning, ulan hinder av all den skallskyldige avyiirat
skeppel eller byggei. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess
skeppel eller skeppsbyggel le-vererais lill förvärvaren. Vad som avses med
skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
skatlskyldig, som haft ordnad bokföring, skall beräkningen av inkomst ske på
gmndval av hans bokföring med iakttagande av följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits sådana intäkter,
vilka icke skola beskallas såsom inkomsl, eller ulslutils inläkl, som skolat
medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana posler, för vilka vid
inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall företagas erforderiig justering av
det bokföringsmässiga vinstresultatet lill överenstämmelse med en
inkomstberäkning enligl de i denna lag stadgade gmnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 Senaste lydelse 1976:924.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i räkenskaperna gjorda<br>
värdesättningen å tillgångar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av<br>
sedda för omsättning eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för<br>
bmkning (lager) skall vid</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>in<br>
komstberäkningen godtagas,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>där<br>
est denna värdesättning icke</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>står<br>
i strid med vad nedan sägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagret vid beskattningsårets utgång får icke upplagas
till lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om
återanskaffningsvärdet på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommandefall
efler avdragför inkurans. Dock får lager av djur på jordbruksfastighet eller i
renskötselrörelse icke upplagas till lägre belopp än fyrtio procent av de
värden som riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda
åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en
period av tolv månader närmasl före den 1 oktober beskallningsåret. Om sådant
värde icke fastställts, t. ex. i fråga om särskiU dyrbara avelsdjur, får djuret
upplagas lägst till fyrtio proceni av allmänna saluvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest värdet å lagret, beräknal till anskaffnings- eller
återanskaffningsvärdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans,
uppgår till lägre belopp än som molsvarar medeltalet av värdena ä lagren vid
utgången av de t\>å närmast föregäende beskattningsåren (jämföre/seäreii),
mä lagret vid beskattningsårets utgång I stället upptagas till lägst ett
belopp motsvarande förstnämnda värde ä detta lager efter avdrag med sextio
procent av sagda meddtalsvärde. Därvid skola såsom värden å lagren vid
jämfördseärens utgång hava upptagils anskaffningsvärdena eller, därest
återanskaffningsvärdena ä balansdagarna ifråga varil lägre, sistnämnda värden,
I förekom-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen på tillgångar
avsedda för omsättning eller förbmkning (lager) skall vid inkomstberäkningen
godtagas, därest denna värdesättning icke står i strid med vad nedan I denna
punkt eller I punkterna 2 och 3 sägs.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mande fall efter avdragför inkurans. I fråga om djur pä
jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse gäller dock alt värdet av djuren
skall hava upptagits till fulla del värde som riksskatteverket fastställt
enligt föregående stycke eller till fulla aUmänna saluvärdet. Föreligger
sädant fall all sextio proceni av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdel
av lagret vid beskattningsårets utgång, mä avdrag älnjutas jämväl för det
överskjutande beloppet, därest en häremot svarande avsältning I räkenskaperna
gjorts tdl lagerregleringskonlo. Dä avdrag för sädan avsättning medgivits,
skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår,
därvid frägan om avdragför förnyad avsältning lill dylikt konto fär prövas
enligl bestämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror eller stapelvaror, mä lagret
av sädana varor eller del därav upptagas till lägst sjuttio proceni av värdel ä
lillgängarna ifråga beräknal efter lägsta marknadspris under beskaltningsäret
eller under nägot av de närmast föregäende nio beskattningsåren. Därest sist
angivna grund för värdering av varulagret eller del därav lillämpais, skall vad
ovan sägs om värdering med hänsyn lagen IiU medeltalet av värdena å lagren vid
utgången av de tvä närmast föregående beskattningsåren icke gälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta
värdesättning å ' lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, mä det lägre
värde d lagret godtagas som skattskyldig med hänsyn tiU föreliggande risk för
prisfaU visar vara päkallai.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det
lägsta värde ä skatlskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen
godtagas, har icke avseende ä penningsförvaliande före-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1157>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tags ochförsäkningsföretags placeringar av förvaltade
medel i aktier, obligationer, lånefordringar m. m. eller å skattskyldigs lager
av fastigheier och liknande tillgångar beträffande vilka en sådan värdesättning
finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu avsedda tillgångar skall
upptagas till vad som med hänsyn lill riskför förlust, prisfall m. m. framstår
såsom skäligt. Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skatlskyldig, som driver
bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan
skatlskyldig, för vilken aktien utgör varulager-tillgäng, och är det icke
uppenbari att den skallskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och
särskilt värde Jör honom med hänsyn tdl hans rörelse, mä sädan nedgång i
aktlens värde som beror pä utdelning till den skattskyldige av medel, vilka
vid förvärvet funnos hos det utdelande bolagel och icke motsvara tillskjulet
belopp, ej föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige
upptages tid lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för akt
len. Har 'denna, innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre be/opp än
den skaii-sky/diges anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av del
beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp
än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg
av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad
Jör aktien och nämnda värde, dock högsl av det utdelade beloppet..Sker
utdelning utan alt det värde för aktien, som ligger till grund för
beräkningen av den skattskyldiges inkomsl, påverkas och medför detta att den
skatlskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolagel re-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som
motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand
gälla andra medel än sädana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om
aktie i detta siycke äger motsvarande tillämpning pä andel I ekonomisk
förening. Med lillskjutei belopp avses därvid Inbeiald insats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag Jör inkurans mä icke medgivas med slörre belopp än
vad den skatlskyldige enligt vid självdeklaralionen fogad utredning visar
svara mot den konstaterade värdenedgången ä lagret d balansdagen. Oaktat vad nu
sagls mä dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av del lägsta utav
lagreis anskaffnings- och åleranskaffningsvärden, däresi detla ej framstår
säsom uppenbari opåkallal, eller med det högre procenttal därav som
riksskatleverkel kan hava för lagren Inom vissa branscher eller hos vissa
grupper av skattskyldiga angivit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall sä
anses som om de lagerlillgångar, vilka kvarligga i lagret vid
beskatlningsärets utgång, äro de senasle av den skattskyldige anskaffade eller
av honom tillverkade. För lillgängar, som den skauskyidige framstäUt eller
bearbetat, skola säsom anskaffningsvärde anses direkta till-verkningskoslnader
(materialkostnader och arbetslöner)ökade meden till-lägg som motsvarar vad som
av de indirekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu Ifrågavarande
tid-gängar, därvid hänsyn dock icke behöver lagas till ränla ä eget kapital.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskrivning av värdet ä rättigheter lill leverans av
lagertillgångar enligl ej fullgjorda köpekoniraki mä godkännas endasl i den
mån det visas, alt inköpspriseiför tillgångar av samma slag</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä balansdagen understiger det kontraherade priset, eller
det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att inträffa innan lillgängarna
levereras eller av den skatlskyldige i oförändrat eller förädlat skick
JÖrsäljas. Belräffande värdet å rättigheter till leverans av maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda
köpekontrakt mä nedskrivning av värdet därå godkännas endast i den män den
skatlskyldige visar, att inköpspriset för lillgängar av samma slag ä balansdagen
understiger del kontraherade priset, eller del göres sannolikt, alt dylikt
prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad här är stadgal gäller särskill då fråga är om
bestämmandel av del år, varunder en inkomsl skall anses hava ålnjulils eller en
ulgift skall anses hava ägl rum. I sistnämnda avseende gäller alliså, all
inkomsl skall anses hava åtnjutits under del år, då densamma enligl allmänt
vederlagen köpmannased eller enligl vad som belräffande jordbruk är allmänt
bmkligf bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost, även om den ännu icke
av den skatlskyldige uppburits i kontanta penningar eller eljest kommit honom
tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda preslalioner eller på
annat härmed jämförligl säu. Vad sålunda gäller i fråga om in-komstposierna har
molsvarande lillämpning i fråga om uigiftsposierna. Avdrag för lanliem eller
liknande ersättning från fåmansföretag lill förelags-ledare eller honom
närslående person får dock åtnjutas först under det år då utbetalning sketl. I
fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligl
bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhel del förfa-ringssäliet, att
fordringar uppföras såsom inkomst under det år, då de uppkomma, och all
ränteintäkter hänföras till inkomslen för del år, på vilkel de belöpa, i bägge
fallen oberoende av humvida de verkligen influlii under nämnda år eller icke. Å
andra sidan lärer del vara vederiagei, all förskollsvis influtna räntor, som till
slörre eller mindre det belöpa å ell kommande år, lill denna del
bokföringsmässigt hänföras lill del sisinämnda årets inkomsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid lillämpning av föregäende stycke skall iakttagas bl.
a. att skattskyldig skall - även om fakturering icke skell - säsom fordran
redovisa värdel av avyttrade varor såvida dessa vid beskatlningsärets utgång
levererats till den nye ägaren.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Har den skattskyldiges laxering blivii för läg tillföljd av att
värdel av varulager, kundfordringar, pägäende arbeten eller liknande
lillgängar upptagits med för lågt belopp i balansräkningen eller tillföljd av
alt avdrag för leverantörsskulder eller för framtida garanllutglfter eller
liknande skulder och reserveringar medgivits med för högl belopp, skall, såvida
yrkande om rättelse av felel icke framstäUts inom den ordinarie besvärsliden,
felet rättas sä snart ske kan vid taxeringen för senare beskattningsår.
Rättelse fär för visst beskattningsår dock icke överstiga del belopp varmed
tillgäng eller skuld, som nyss sagts, upptagits med felaktigt belopp i utgående
balansräkningen för närmast föregäende beskattningsår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
avverkningsrätt till skog upplåtils mol betalning, som skall eriäggas under
loppet av flera år, må såsom intäkt för varje år upptagas den del av
köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående
virkesförråd m. m., vartill upplåiaren kan vara berättigad, fördelas därvid på
de särskilda åren i förhållande lill den under varje år influtna likviden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
beskattningsmyndighel, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper
gmndade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år beskattat vinst, som enligt
de vid bokföringen tillämpade gmnderna först ett senare år framkommer såsom bokföringsmässig
vinst, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinslen i
bokföringen kommer lill synes, del sistnämnda årels i bokföringen redovisade
vinslresultal med hänsyn härtill justeras på sådant sätt, all den redan
beskattade vinslen icke för det året ånyo tages till beskallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
gäller för det fall, alt beskattningsmyndighel ansett föriust, av beskaffenhet
att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid inkomstberäkningen för det
år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna, eller
beskattningsmyndighet eljest någol år frångått den skattskyldiges bokföring i
avseende, som kan hava inflytande på följande års inkomstberäkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>3. Vad i punkt 2 andra, iredje och femte styckena här ovan sägs angående
del lägsta värde pä skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen
godtagas, haricke avseende pä</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1168>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pennlngförvaliande företags och försäkringsföretags
placeringar av förvaltade medel i aktier, obligationer, länefordringar m. m.
eller pä skattskxJ-digs lager av fastigheter och liknande tillgångar. Värdel av
lager av värdepapper och liknande lillgängar skall upptagas till vad som med
hänsyn till risk för föriust, prisfall m. m. framstår som skäligt, dock att,
sävitt gäller annan än bank, Jörsäkringsföretag, fondkommissionär eller
dotterbolag till investmentföretag, lagret icke jår upptagas lill lägre värde
än det lägsta av marknadsvärdet pä balansdagen eller anskaffningsvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föiväivas aktie i svenskt aktiebolag av skatlskyldig, som
driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av
annan skattskyldig, för vilken aktlen utgör varulager-tillgäng, och är det
icke uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgäng av verkligt
och särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, mä sädan nedgång i
aktiens värde som beror pä indelning till den skattskyldige av medel, vilka
vid förvärvei funnos hos det indelande bolagel och icke motsvara tlllskjuiei
belopp, ej föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige
upptages till lägre belopp än som molsvarar hans anskaffningskostnad för
aktlen. Har denna. Innan sådan utdelning skett, upptagils till lägre belopp än
den skattskyldiges anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av det
beskattningsår, varunder utdelningen äger rum. Icke upptagas lill lägre belopp
än aktiens värde I beskattningshänseende vid ingången av samma är med tillägg
av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skatlskyldiges anskaffningskostnad
för aktlen och nämnda värde, dock högst av det utdelade be-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>loppet. Sker utdelning utan att det värde för aktlen, som
ligger till grund för beräkningen av den skatlskyldiges Inkomst, påverkas och
medför detta alt den skaitskyJdige efter överiålelse av akiien eller upplösning
av bolagel redovisar föriusl, skall därifrån avräknas det belopp som molsvarar
uidelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses I forsla hand gälla
andra medel än sädana som motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i
della stycke äger motsvarande lillämpning pä andel j ekonomisk förening. Med
tlllskjuiei belopp avses därvid inbetald insats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fasligheter, .som ulgöra lagertillgäng I byggnadsrörelse,
lomtrördse. handel med fastigheter eller försäkringsrörelse, får icke upplagas
lill lägre värde än del lägsta av åttiofem proceni av summan avjastigheternas
anskaffningsvärden eller summan av fastigheternas beräknade skaltemässiga
restvärden. Det beräknade skattemässiga resnärdet for en fastighet utgör skillnaden
mellan anskaffningsvärdet och summan av de värdeminskningsavdrag som den
skatlskyldige enligl 22, 25 och 29 fi under innehavsliden hade kunnat ätnjuia
vid inkomstberäkningen för fasligheten i fråga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av föregående stycke beräknas
anskaffningsvärde enligl de grunder som angivas i punkt 3 sjätte stycket av
anvisningarna till 29 ff.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i tredje stycket äger motsvarande tillåmpning
vid yärdering av fastigheter.som Innehavas av sädanl fastighetsförvaltande
handelsbolag som avses I punkt 3 själie stycket av anvisningarna till 27 f).
Har nedskrivning icke skett i handelsbolagets räkenskaper äger delägare i
handelsbolaget skriva ned värdel av sin andel I motsvarande mån. Avyttrar
delägare i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1173>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handelsbolag andel i bolaget, skall på delägaren belöpande
nedskrivning av Jastighet äterföras lid beskattning hos denne.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visar skattskyldig, som bedriver byggnadsrörelse,
lomiröre/se e/ler handel med fasligheter, att det sammanlagda värdel av de i
rörelsen ingående fastigheterna är lägre än vad som följer av tredje-femte
siyckena får fastigheterna tagas upp till detta lägre värde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt till avdrag för nedskrivning av faslighet,
värdepapper och liknande lillgängar, som utgör lagertillgångar i rörelse,
föreligger endasl om den skattskyldige haft ordnad bokföring, som avslulas med
resultaträkning och balansräkning, och om motsvarande nedskrivning skett i
bokföringen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skattskyldig, som bedriver byggnadsrörelse,
tomlrörelse eller handel med fastigheter, åtagit sig att utan ersättning utföra
arbete pä en av honom avyttrad fastighet, fär avdrag älnjutas med belopp som i
räkenskaperna för beskatlnlngsärei avsatts för täckande av utjästdsen.
Överstiger avsättningen uppenbar/igen de beräknade kostnaderna pä grund av ut
fäste/sen, skal/ avdraget nedsättas i motsvarande mån. Avdraget skaU återföras
till beskattning näsijöljande beskattningsår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av värde av pågående arbete skall, sävitt
gäller arbete som utjöres lill fasl pris, bestämmelserna nedan I tionde -
trettonde styckena tilllämpas. För arbele som utföres pä löpande räkning
gäller bestämmelserna i fjortonde stycket. Sistnämnda bestämmelser fär -
oavsett om arbetet utjöres lill fast pris eller pä löpande räkning - lillämpas
jämväl av fysisk person som driver sin verksamhet utan biträde av/lera än rvå
årsanställda och</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1175>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i vars rörelse den åriiga bruiloomsätl-ningssumman
understiger 200 000 kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom värde av pägäende arbete i byggnads- eller
anläggningsrörelse skall upptagas lägst ell belopp molsvarande älilofem
procent av de vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende
de arbeien som vid nämnda lidpunkt ännu icke är färdigställda. I fräga om annan
verksamhet än nu sagts skall såsom värde av pägäende arbele upplagas lägst ett
belopp molsvarande samtliga vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta
kostnader avseende de arbeten som vid nämnda tidpunkt ännu Icke är färdigställda.
Från sistnämnda värde fär avdrag åtnjutas med högst 10 000 kronor, dock Icke
med högre belopp än som svarar mot de direkta koslnaderna. Har den
skattskyldige uppburit ersäiiningför arbete, som avses I detta siycke, skall
beloppet Icke redovisas som Intäkt ulan som en skuld till den för vars räkning
arbetet utförs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År värdel av pågående arbete i byggnads- eller
anläggningsrörelse vid utgången av beskaitningsdrei lägre än det genomsnittliga
värdet av pägäende arbeten vid utgången av de tvä närmast Jöregäende
beskattningsåren, äga de i punkt 2 femte styckei angivna grunderna för
värderingen motsvarande tillämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskrivning enligl tionde eller elfte stycket fär Icke
ske JÖr pågående arbeten som den skatlskyldige utför för närstäende förelags
räkning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan den skatlskyldige göra sannolikt alt värdel av
pägäende arbeien understiger ett värde, som beräknats enligt tionde - tolfte
styckena, fär det lägre värde godtagas som den skaltskyldige med hänsyn ull
föreliggande risk</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1177>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för föriusl eller prisfall visar vara påkallat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pågående arbete som utjörs på löpande räkning skall icke
redovisas som tillgäng. I stället skall säsom inläkl redovisas summan av de
belopp avseende arbetet som den skatlskyldige under beskattningsåret
fakturerat eller - såvida den skatlskyldige i mer än obetydlig omfallning
underiåtit alt fakturera belopp som enligl god redovisningssed hade kunnal faktureras
- summan av de belopp som skäligen kunde ha fakturerats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag triider i kraft ivå veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit frän trycket i Svensk
förratiningssamling, och tillämpas första gången på besknllningsär för vilkel
tnxering i första instans sker år 1981, Diirvid skall dock inktlngns
ftiljnntle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nyn
bestiimmelsernn i punkl 3 iredje-femie siyckena av anvisningarna lill 29 >j
tillämpns endnst på invenlnriev som anskaflåis under besknllningsär för vilkei
laxering i forsla inslnns sker år 1981 eller senare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nya
besiämnielsernn i punkl 10 andra och iredje siyckena av anvisningnrna till 29
i: lilliimpjis endnst på skada som uppkommit under beskaiiningsår lör vilket
laxering i första inslnns sker år 1981 eller senare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nyn
besliimmelsernn i punkt 3 förstn slyckel nv anvisningarna lill 41 >!
tillämpns forsin gången på beskattningsår för vilket taxering i första inslnns
sker år 1982,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
skattskyldig med stöd av punkt 3 av anvisningama till 25 i; enligl dess äldre
lydelse åtnjutii nvdrng för värdeminskning nv byggnad, som vid ingången nv det
besknllningsär ftir vilket tnxering i första instans sker år 1981 utgör
lagertillgång i byggnadsrörelse, lomtrörelse, handel med fasligheter eller
försäkringsrörelse, äger tlen skatlskyldige återföra sålunda åtnjutna avdrag
till beskattning vitl ISl års eller senare års taxeringar. De till beskaUning
återförda beloppen skall upplagas som inläkl av rörelse (jfr punkl 1 sisla
slyckel av anvisningnrna till 28 i). Intill dess samtliga fidigare ålnjutna
värdeminskningsavdrag återförts till beskattning får, vid lillämpning av punkl
3 Iredje slyckel av anvisningarna lill 41 ;;, fastighetema icke upplagas lill
lägre värde än åttiofem procent av summan av fastigheternas anskaffningsvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har tomt. som
ingår i lomtrörelse enligl punkt 2 andra slyckel av anvisningnrnn lill 27 . i
bokslut till ledning för laxering år 1980 eller tidigare</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1180>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år upptngiis till lägre varde iin nn,sk;ilfiiingsvärdel,
äger den skaltskyldige senasi vid 1982 års inxeiini; ull heskniiuing åteilörnde
belopp vnrmed tomlen sålunda neclskriviis. i Inr niciioring skett sk;ill vinst
vid nvyllring nv tomten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utnn hinder nv
besiiiniiiiclsciii.i i .sjiitte siyckei nv nämndn nnvisningspunki</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i den
ulslriickning som ;ingO'i i lemie och sjunde siyckena nv anvisningspunkten
icke inses si:iii iiikinisi :iv rörelse utan som renlisntionsvinst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1182>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>dq</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1183>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att-------------- taxeringslagen
(1956:623)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1184>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1185>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=186 height=95>
<tr>
<td valign=top align=left height=95 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har vid
inkomstberäkningen avdrag gjorts för koslnader för repre-senlalion skall vid
självdeklarafion fogas uppgift enligl faslslälll formulär ulvisande huru
kostnaderna fördela sig på följande huvudgmpper:</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:140.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 a Har vid inkomstberäkningen avdrag gjorts för
koslnader för representation och liknande ändamål skall vid självdeklaration
fogas uppgift enligl Insislälli formulär ulvisande huru kostnadema fördela sig
på följande huvudgrupper:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1) koslnader för mal, dryck, betjäning, hotellrum,
teaterbiljetter o. dyl.<br>
i samband med affärsförhandlingar och liknande, med angivande av hum<br>
myckel av koslnaderna, som belöper å representation utövad i den skatt<br>
skyldiges eller hos honom anställds hem,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=203>
<tr>
<td valign=top align=left height=203 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koslnader för
gåvor, som icke äro alt hänföra till reklam och som icke upplagils såsom
löneförmån / konirolluppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgivna
representalionsersättningar och representationsbidrag, med angivande av huru
mycket härav som upplagils / kontrolluppgift, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga
representationskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
vid Inkomstberäkningen avdrag gjorts för koslnader gentemot de an-</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnader som vid 1) sägs i samband
med jubileum för företaget, invigning av anläggning för verksamheien,
stapelavlöpning och jämföriiga händelser, med angivande av hum myckel av
koslnaderna som belöper å represeniaiion utövad i den skatlskyldiges eller hos
honom anställds hem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koslnader i form av underhåll,
hyra, löner m. m. avseende fasfighet, våning och invenlarier, som hell eller
huvudsakligen nytijas för represen-laiionsändamål och liknande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koslnader för represeniaiion gentemot
anställda I samband med per-sonaljester, informationsmöten o. dyl. och Jör
annan till personalvård hänföriig represeniaiion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>koslnader för gåvor, som icke äro
alt hänföra lill reklam och som icke upplagils såsom löneförmån å
konirolluppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uigivna
represeniaiionsersäll-ningar och representalionsbidrag, med angivande av huru
myckel härav som upplagils ä konirolluppgift, saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övriga
represeniaiionskoslna-der.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställda i samband med personaljéster, Informationsmöten
och liknande händelser skall vid självdeklarationen fogas uppgift om dessa
koslnader enligt fastställt formulär.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omräkning av inkomsl på grund av 43 § 1 mom.
kommunalskalldagen eller laxering lill kommunal inkomslskait på gmnd av 57 § 3
mom. samma lag må icke verkställas av taxeringsnämnd. Anser nämnden au sådan
åtgärd bör vidtagas skall skriftlig anmälan härom göras hos skallechefen. Denne
äger göra framsiällning i frågan hos länsskalleräiien, I förekommande fall
skall han överiämna anmälan lill allmänna ombudet för mellankommunala mål för
framställning hos den mellankommunala skatterätten och samlidigl underäiia
skallechefen i annat län, där den skaltskyldige taxerats lill kommunal
inkomsiskatl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om handläggning av framställning enligl förslå slyckel och
om fullföljd av talan mol beslul i sådan fråga skall i tillämpliga delar gälla
vad som är stadgal om besvär rörande taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan en ifrågasatt ändring av taxeringen heh eller delvis
bortfalla genom att den skattskyldige i enlighel med beslämmelserna i 41 §
tredje styckei kommunalskatlelagen (1928:3 70) upprättar ett ändrat bokslut,
fär taxeringsnämnden, om yrkande framställes därom, äsätta den skaltskyldige
laxering i enlighel med del ändrade bokslutet utan hinder av att detla icke
fastställts vid tidpunkten för taxeringsnämndens beslut rörande den skattskyldiges
taxering. Är en ändring av bokslutet förenad med synnerlig olägenhet för den
skatlskyldige fär taxeringsnämnden vidare, om det kan antagas all del
ifrågasatta felet kommer att rättas genom bokslutet för nästföljande beskatt
tti ngsår, äsätta den skattskyldige taxering utan hänsynstagande Itu felel i
fråga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har taxeringsnämnden meddelat beslut med stöd av
föregående siycke, skall skrifUig anmälan göras tdl skattechefen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1189>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1191>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1192>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:136.0pt'><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1193>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=387 height=104>
<tr>
<td valign=top align=left height=104 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvären
skola anföras av skallskyldig eller kommun inom sex månader och av
taxeringsinlendenl inom åtta månader från den dag, då beslulet rörande
fastighetstaxeringen meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvär
enligl denna paragraf må Besvär enligl detta moment må ej ej förelagas till
avgörande, förrän företagas lill avgörande, förrän laga</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har faslighets
taxeringsvärde legal till grund för inkomsttaxering eller
förmögenhetslaxering och sker genom beslut av regeringsräiien, kammarrält eller
faslighelsiaxe-ringsräli sådan ändring beträffande fastigheisiaxeringen au
inkomsttaxeringen eller förmögenhetstaxeringen bör bestämmas lill annat belopp
än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen
för inkomst eller förmögenhet anföras av den skattskyldige, taxeringsinlendenl
och, säviti angår taxering till kommunal inkomstskatt, vederbörande kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>laga
kraftägande beslut rörande fastighetstaxeringen föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mom. Har faslighels laxe-ringsvärde legal lill grund för inkomsttaxering eller
förmögenhetslaxering och sker genom beslul av regeringsräiien, kammarrält
eller fasiighetsiaxeringsräii sådan ändring belräffande faslighetslaxeringen
all inkomstlaxeringen eller förmö-genheisiaxeringen bör besiämmas lill annat
belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i
laxeringen för inkomsl eller förmögenhei anföras av den skallskyldige,
laxeringsinlen-denl och, såvitt angår laxering till kommunal inkomsiskatl,
vederbö-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kraftägande
beslut rörande fastigheisiaxeringen föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
mom. Har skaltskyldig taxerats för .sädan inläkt som avses I punkt 3 trettonde
stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskalldagen (1928:370) och har han pä
grund därav vid senare ärs laxeringar äinjuiii avdrag i den ordning som
föreskrives i samma stycke, mä för det fall att den skattskyldige genom beslut
av regeringsrätten, kammarrätt eller skatterätt befunnits icke skolat laxeras
för intäkten i fräga, besvär med yrkande om härav föranledd ändring av
laxeringarna för de senare åren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>anjöras
av laxeringsintendenten och, sävitt avser taxeringen till kommunal
inkomstskatt, vederbörande kommun.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>• Senaste lydelse 1973:1106.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Besvären skola anföras av kommun inom sex månader och av taxeringsinlendenl
inom älta månader frän den dag, dä beslut enligl Jöregäende stycke meddelades.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Besvär
enligt detta moment md ej företagas till avgörande, förrän beslul enligtförsta
styckei vunnit laga kraft.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
Beskattning av företag (SOU 1977:86 och 87)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
bokföringsnämnden (BFN), riksförsäkringsverket, bankinspektionen,
försäkringsinspekfionen, riksrevisionsverket, riksskatteverket, allmänna
ombudet för mellankommunala mål (AO), arbetsmarknadsstyrelsen, riksbanken,
kammarrätterna i Stockholm och Göteborg, samtliga länsstyrelser,
Centralorganisafionen SACO/SR, Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR),
Föreningen Sveriges praktiserande arkitekter (SPA), HSB;s riksförbund,
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Konungariket
Sveriges sladshypolekskassa. Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Sportslugefrämjandet, Slyrelsen för teknisk utveckling (STU), Svensk
induslriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen,
Svenska byggnadsenlreprenörföreningen (SBEF), Svenska företagares riksförbund.
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammarförbundel. Svenska
kommunförbundet. Svenska konsultföreningen. Svenska organisafionskonsulters
förening (SOK), Svenska revisorsam-fundel (SRS), Svenska sparbanksföreningen.
Svenska uppfinnareföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
fasfighetsägareförbund, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges
föreningsbankers förbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och
industriorganisafion (SHIO) och Familjeföretagens förening, Sveriges
häradsallmänningsförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund,
Sveriges redareförening, Sveriges redovisningskonsulters förbund, Sveriges
reklambyråförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR),
Tjänstemännens centralorganisafion (TCO) och Trädgårdsnäringens riksförbund.
Skrivelser har även inkommit från delegationen för förelagens uppgiftslämnande
(DEFU), statens kulturråd, Sveriges jordägareförbund, Sveriges hotell- och
reslaurangförbund och några ytterligare organisationer saml ett antal företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län har till sitt yttrande
fogat ett yttrande från lokala skaltemyndigheten i Stockholms fögderi.
Länsstyrelsen i Kalmar län har till sitt yttrande fogat yttranden från
LO-distriklet i sydöstra Sverige, Kalmar läns handelskammare. Lantbrukarnas
länsförbund i södra resp. norra Kalmar och Kalmar läns landsting. Länsstyrelsen
i Gotlands lån har lill sitt yttrande fogat ett yttrande från lokala
skattemyndigheten i Visby fögderi. Länsstyrelsen i Malmöhus län har till sitt
yttrande fogat ett yttrande från Skånes handelskammare. Länsstyrelsen i
Västerbottens län har bifogat ett yttrande från Västerbotiens handelskammare.
LRF och Sveriges föreningsbankers förbund åberopar utlåtande av Lantbrukarnas
skattedelegation. LO</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har till sitt yttrande fogat yttranden från Svenska
byggnadsarbetareförbundet. Svenska kommunalarbetareförbundet och Svenska
iräinduslriarbelareförbundet. SAF, Svenska bankföreningen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammarförbundet, Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund samt
Sveriges redareförening hänvisar till yttrande av Näringslivets
skattedelegalion. Härjämte har Svenska bankföreningen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Sveriges grossistförbund och Sveriges
redareförening inkommit med egna yttranden. Sveriges fiskares riksförbund har
lill sitt yttrande fogat ett uttalande av Svenska väslkustfiskarnas
centralförbunds årskongress 1978. SHIO och Familjeföretagens förening hänvisar
jämte sitt eget yttrande till en bifogad rapport från SHIO:s skatlekommitté
1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I följande sammanställning redovisas i pnncip endast
yttranden över de delar av förelagsskatteberedningens betänkande som tas upp i
de remitterade förslagen. Sammanställningen ansluter i huvudsak till
dispositionen av den allmänna motiveringen i lagrådsremissen. I varje
huvudrubrik hänvisas till del avsnitt i betänkandet där resp. fråga behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Maskiner och andra inventarier (11.3)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.1 Invenlariebegreppet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår en regel om all avdrag enligt
iriventariereglerna inte får ske för anskaffning av fillgångar av privat
karaktär som helt saknar anknytning till den skattskyldiges egentliga
förvärvsverksamhel. Utformningen av den föreslagna bestämmelsen kritiseras av
länsslyrelserna i Uppsala och Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande anvisningarna till 29 § KL föreslår
beredningen i punkl 3, tredje stycket, att avdrag inte får åtnjutas om
anskaffningen avser tillgång av privat karaktär vilken helt saknar anknytning
till den skattskyldigas egentliga förvärvsverksamhet. Länsstyrelsen
ifrågasätter om inte regeln utformats alltför kategoriskt och kan föranleda att
avdrag skall medges för till exempel den totala anskaffningskostnaden även om
endast en viss, låg anknytning finns till verksamheten. Detta kan knappast vara
beredningens avsikt. Länsstyrelsen föreslår ett förtydligande i denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Krislianslads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver nu gällande regler innebärande att
värdeminskningsavdrag vägras fåmansföretag, som anskaffat inventarier avsedda
uteslutande eller så gott som uteslutande för företagsledares eller honom
närstående persons privata bruk, har beredningen föreslagit en bestämmelse av
innebörd, alt värdeminskningsavdrag också skall vägras vid anskaffning av'
tillgång av privat karaktär, vilken heU saknar anknytning till den
skattskyldiges egentliga förvärvsverksamhet. Denna senare bestämmelse gäller
inte bara fåmansföretag. Kravet att tiUgången helt skall sakna anknytning till
förvärvsverksam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten medför svåra fillämpningsproblem för
beskatiningsmyndighelerna. Bevisläget torde i dessa sammanhang inte sällan vara
sådant, att taxeringsmyndigheterna visserligen kan visa att en viss tillgång
huvudsakligen eller i allt väsentligt inköpts för privat bruk. Att mot en
skattskyldigs bestridande visa att en fillgång helt saknar anknytning till
förvärvsverksamheten torde däremot i flertalet fall vara näst intill omöjligt.
Den av beredningen föreslagna lagregeln bör därför skrivas om så att av den
framgår, att den är tillämplig även i sådana fall, där den anskaffade
fillgängen i allt väsentligt saknar anknytning till den skatlskyldiges
förvärvsverksamhet men utnyttjats i mycket begränsad omfattning i denna
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län lar upp frågan om bestämningen
av invenlariebegreppet från en mer generell utgångspunkt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har inte gjort något försök att definiera
inventariebegreppet. Det är emellerfid av utomordentlig betydelse att klara
regler ges i KL vad gäller avgränsningen mellan varulager och inventarier å ena
sidan samt inventarier och kortfidsinventarier å den andra. Avgränsningen är
också viktig vad gäller avgöranden om investeringsavdrag etc. skall medges.
Enligt nuvarande praxis medges, om särskilt undantag inte finns, investeringsavdrag
på sådan egendom som får skrivas av enligt inventariereglerna. Så t. ex. medges
invesleringsavdrag på anslutningsavgifter som i vanligt språkbruk inte
betraktas som inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmast som ett undantag från den nyss nämnda regeln om
anknytning till verksamheten föreslår beredningen en regel om att avdragsrätl
enligt inventariereglerna skall föreligga i fråga om lösa konstföremål vars
anskaffningskoslnad framstår som skälig med hänsyn lill den skattskyldiges
verksamhet. Vidare bör enligt beredningen värdet av fast anbragla konstföremål
få ingå i avskrivningsunderlaget för byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har förslaget beträffande lösa
konstföremål mottagits ganska kritiskt. Det hell övervägande antalet av de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser att det kommer att bli svårt
att dra en gräns mellan konstföremål som skall behandlas som rörelseinventarier
och konstföremål som har karaktär av kapitalplaceringsobjekt. Några remissinslanser
delar beredningens uppfattning att del finns skäl för en ökad avdragsrätl men
anser att denna i så fall bör ges en mer schablonartad utformning. Andra
remissinstanser anser det principiellt betänkligt att införa en avdragsrätt för
tillgångar med bestående värde. Den del av förslaget som gäller fast anbragta
föremål tillstyrks dock allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker beredningens
förslag under förutsättning att bestämmelserna förses med noggranna
fillämpningsanvisningar. Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att
beredningens synpunkter på avdragsrälten är väl avvägda. Enligt länsstyrelsen
bör dock den föreslagna lagtexten kompletteras så att obehöriga utnyttjanden av
avdragsrätten hindras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS år i huvudsak posifiv till förslaget. SRS anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS tillstyrker beredningens förslag att avdrag för
konstverk medges i enlighet med de regler som gäller för andra tillgångar i
rörelse. Enligl samfundets uppfattning bör dock avdragsrätten vara oberoende av
i vilka lokaler konstverket placerats. Föreligger avdragsrätt enligl de övriga
grunder beredningen föreslår, bör denna rätt gäUa även i de fall föremålen
placerats i personalens arbetsrum, i styrelserum, i represenlalionslokaler
eller dylikt. Svårbedömbara gränsdragningsfrågor och kontrollproblem uppkommer
vid ett annat förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund framför liknande synpunkter.
Statens kulturråd framhåller kontrollproblemen men tillstyrker i princip
förslaget. Rådet anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sett från kulturpolitisk synpunkt är förslaget väsentligt
eftersom det kan få stimulerande effekt på företagens vilja att införskaffa
konstföremål. Detla kommer dels att vitalisera arbetsmiljön i företagen dels
att förbättra möjligheterna för bildkonstnärerna att få sysselsättning och
avsättning för sina alster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skalledelegation delar inte beredningens
grundsyn. Delegationen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen vill ifrågasätta om man bör skilja mellan
olika slag av konstanskaffningar. All konst bör i princip anses ingå i
verksamheten och därigenom medföra rält fill värdeminskningsavdrag. Stora
svårigheter kan eljest antas uppkomma när det gäller att avgöra om viss
konstanskaffning skall anses ingå i verksamheten eller ej. Delegationen
reagerar också mot att vissa branscher skall tillmätas en särställning gentemot
andra branscher. En bank skall t. ex. kunna göra dyrbarare anskaffningar ån ett
"vanligt" rörelsedrivande företag. Att bankerna av hävd utrustat sina
lokaler med dyrbar konst bör inte ge dem en särställning. Det bör också framhållas
att konstanskaffningar många gånger görs för att stödja i bygden verksamma
konstnärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EnUgt delegationens uppfattning bör en avdragsrätt för
alla konstanskaffningar inte leda till missbruk. Om ett företag köper och
säljer konst i större omfattning blir detta att betrakta som en särskild
rörelse. Görs en obehörig konstanskaffning i ett fåmansföretag drabbas
företagsledaren av en sanktionsbeskattning. Tillräckliga korrektiv synes
därför finnas mot en alltför vid tiUämpning. Det finns snarare skäl att tala om
missbruk om förslaget rörande kapitalplaceringsobjekt genomförs. Delegationen
finner det omotiverat att företag efler en femårig innehavstid skall kunna
sälja konst skaltefrill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO, Familjeföretagens förening och Näringslivets
skalledelegation anser att konstföremål med lågt marknadsvärde bör få
omkoslnadsföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO och Familjeföretagens förening:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi konstaterar med tillfredsställelse att beredningen
anser att praxis beträffande rätt till avdrag för kosinad avseende konstföremål
hittills varit för restriktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi ansluter oss till beredningens syn på avdragsrätten med
den avvikelsen att konst som saknar egentligt marknadsvärde skall få
omkoslnadsföras samt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att kostnaden för konstverk i styrelse- oeh
represenlafionslokaler skall medföra avdragsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller rätten till avdrag för konstföremål delar
vi beredningens uppfattning att praxis hittills varit alltför restriktiv. Alt
en viss konstnärlig utsmyckning sker av en arbetsplats är, som beredningen
framhåller, i varje fall numera närmast självklart och lika självklart är att
avdragsrätten bör anpassas härtill. Däremot delar vi inle hell beredningens syn
på hur denna avdragsrält bör vara utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det synes vara beredningens mening att koslnaderna för de
konstföremål, som skall anses avdragsgilla, regelmässigt skall behandlas enligt
invenlarie-reglerna och alltså avskrivas. Enligt vår mening bör av bl. a.
förenklingsskäl kostnaderna för sådana föremål av inventariekaraktär, som inte
har något större marknadsvärde, t. ex. litografier, reproduktioner och porträtt
av anställda eller styrelseledamöter, få omkoslnadsföras. RSV bör kunna lämna
anvisningar om schablonmässiga beloppsgränser härför - i dagens läge
förslagsvis 5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar beredningens uppfattning att konstverk som
hänförs fill byggnad enligt de regler som gäller för gränsdragningen i
avskrivningshänseende mellan invenlarier och byggnad skall behandlas enligt
reglerna för byggnadsavskrivning. Självfallet måste också som beredningen
ullalar koslnaderna för den konstnärliga utsmyckningen vara rimliga i
förhällande lill verksamheten. Anskaffandet av konstföremålen bör alltså inte
framstå som en ren kapitalplacering. Däremot bör man rimligen inle i enlighel
med beredningens uttalande i detta hänseende diskriminera vissa lokaler såsom
styrelserum och representationslokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid försäljning av en tillgäng - konstverk eller annat
föremål - för vilken anskaffningskostnaden inte fått dras av vare sig
omedelbart eller genom avskrivning, skall givetvis såsom beredningen uttalat
realisationsvinslreglerna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län anser att administrativa skäl
talar för en lösning av liknande slag. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viss uppmjukning av nuvarande praxis anser
länsstyrelsen vara på sin plals. Om inte någon regel skapas för vad som är att
betrakta som kapitalplaceringsobjekt kan dock befaras alt detta kommer att
medföra ett flertal taxeringsprocesser. För att underlätta sådana avgöranden
bör en till basbeloppel knuten beloppsgräns införas. Beloppsgränsen kan enligl
länsstyrelsen sättas fill viss del av det basbelopp som gäller vid
kalenderårets ingång året före taxeringsåret. Beloppsgränsen, exempelvis 1/10
av basbeloppet, bör gälla vart och ett av de konstföremål som anskaffas. Om
beloppsgränsen sätts på denna nivå bör dessulom konstföremålen belraklas som
korllidsinventarier dvs. med full avdragsrält vid anskaffningstidpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningsproblemen understryks i en hel rad yttranden.
1 RSV:s yttrande anförs bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens resonemang (s. 494-495) skulle ell
konstföremål bli hänförligt fill antingen den ena eller den andra gruppen
beroende på sådana faktorer som var föremålet placerades eller vilken
skaltskyldig som köpte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föremålet. En dylik ordning medför avsevärda
tillämpningsproblem och det kan befaras alt praxis blir oenhetlig. Det uppstår
kontrollproblem vid försäljning av konstföremål. Man kan vidare framställa
frågan vad som händer skattemässigt beträffande t. ex. en tavla av mindre värde
som flyttas från ett kundutrymme till ett styrelserum. Av beredningens moliv
kan man anta att tavlan skulle kunna bli föremål för avskrivning om den var
placerad i kundutrymmet men inte om den var placerad i styrelserummet. Skall
eventuellt ålnjutna värdeminskningsavdrag återföras till beskattning i fall
tavlan flyttas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn fill de problem som beredningens förslag medför
och till den förhåUandevis ringa ekonomiska betydelse som förslaget har, anser
inte RSV att det är befogat att det genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län har samma uppfattning.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vidare uppenbart att beredningens avgränsningar
skulle medföra en mängd praktiska tillämpningsproblem. Det är inte alls givet
vad som är rimliga kostnader för konstverk i verksamheter med olika omfattning
oeh inriktning. Inte heller torde det vara enkelt att särskilja objekt som
anskaffats i kapilalplaceringssyfle. Enligt beredningen skall också ett och
samma konstföremål behandlas olika beroende på hur det används. Om ett
konstverk är placerat i personal- eller kundutrymme skall det enligl
beredningen behandlas som skatterättsligt inventarium och bli föremål för
avskrivning. Om det emellertid flyttas till ett styrelserum är objektet inte
längre avskrivningsbart. Något avskatlningsförfarande har dock inte fastställts.
Det synes rimligt i detta fall att åtminstone återvunna värdeminskningsavdrag
upptas till beskattning i rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR samt länsstyrelserna i Stockholms, Värmlands,
Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län tar upp frågan om behovet av
ökad uppgiftsskyldighet. Länsstyrelsen i Stockholms län anför;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser alt del finns visst fog för en
uppmjukning av den restriktiva praxis som nu gäller i fråga om rätt till avdrag
för konstföremål. Samtidigt skulle onekligen den föreslagna ändringen ge upphov
till en rad gränsdragnings- och kontrollproblem. Del kan vara svårt att avgöra
om ett visst konstföremål skall belraklas som kapilalplaceringsobjekt eller ej
i en viss rörelse. Rent praktiskt uppkommer vidare del problemet att anskaffningskostnaden
för konstföremålen redovisas tillsammans med anskaffningskostnaderna för alla
andra inventarier i deklarationen. En förutsättning för att en kontroll över
huvud taget skulle kunna företas på taxeringsnämnds-stadiet vore därför alt
anskaffningskosinaden för konstföremålen särredovi-sades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsslyrelserna i Göteborgs och Bohus samt
Älvsborgs och Värmlands län är praxis inte fulll så restriktiv som beredningen
antagit. Enligt dessa länsstyrelser medges f. n. avdrag för t. ex. enklare
litografier. Länsslyrelserna anser inte att del finns anledning att utvidga
avdragsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län och AO anser att del
inte finns skäl att medge avdrag för annat än enklare reproduktioner,
dekoralionsföremål o.d.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit en i lag reglerad avdragsrätt
för konstföremål, vars anskaffningskostnad framstår som skälig med hänsyn till
den av den skattskyldige bedrivna verksamheten. Förslaget fär ses mol bakgrund
av praxis mycket restriktiva inställning i dessa frågor. Länsstyrelsen delar i
och för sig beredningens uppfattning, att en utökning av avdragsrätten för
konstföremål år befogad. Det synes emellertid mindre lämpligt att knyta
avdragsrälten lill anskaffningskostnaden för konsten. Det är enligl länsstyrelsens
uppfattning lämpligare att direkt i anvisningslexten ange, alt avdrag i princip
endast bör medges för sådana enklare reproduktioner, dekorationsföremål etc, som
inte kan anses utgöra kapitalplaceringsobjekt utan snarare får ses som ett
medel att förbättra arbetsmiljön och höja trivseln i arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande tillgångar av lös egendoms natur bör
avskrivningsrätten förbehållas enklare föremål av dekoralionskaraktär. Riskerna
för att ett företag efter fullbordad avskrivning överför föremål lill t. ex.
delägare måste anses alltför stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Blekinge, Kopparbergs och Jämtlands län
framhåller att avdrag för konst inger principiella betänkligheter. Länsstyrelsen
i Malmöhus län ifrågasätter det lämpliga i att t. ex. banker genom avskrivning
av konst av bestående värde får större reserveringsulrymme än företag i andra
branscher. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär att avdrag för värdeminskning medges
även om konstföremålen har ett bestående eller stigande värde. Andra
inventarier är utsatta för värdenedgång på grund av förslitning etc. Avdraget
svarar här mot en företagsekonomisk kostnad och kan också ge utrymme för
konsolidering. Mot bakgrund av företagsbeskattningens olika syften kan del
därför ifrågasättas om avdrag för anskaffning av konstföremål bör medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO avstyrker förslaget av liknande skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatleberedningen har förordat en utvidgad
avdragsrätl för konstföremål. TCO vill bestämt avvisa förslaget. Konstföremål
utgör oftast inventarier som har ett bestående värde. Eftersom avskrivningar
motsvarar den ekonomiska och fysiska förslitningen vilket ingetdera är relevant
för denna form av tillgångar saknas enligt TCO motiv alt utöka kretsen av
avdragsberättigade föremål. Skälet lill att inte införa någon förändring i
detta avseende är vidare att man därigenom, främst vad gäller fåmansförelagen,
återigen skapar gränsdragningsproblem mellan vad som är privata tillgångar och
vad som skall hänföras fill rörelsens fillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som redan framgått föreslår bl. a. Näringslivels
skattedelegalion all konstföremål upp till en viss beloppsgräns skall få
behandlas som omedelbart avdragsgilla korttidsinventarier. I yttranden från bl.
a. länsslyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs län saml DEFU framhålls all
del för den praktiska fillämpningen är angeläget med en beloppsgräns. Föremål
med ett värde i avdragshänseende som understiger detta belopp skulle då
behandlas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som vanliga rörelseinvenlarier medan dyrare föremål inte
alls skulle vara avdragsgilla. Länsstyrelsen i Malmöhus lån anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens mening kan många tillämpningsproblem
undvikas genom att avskrivningsräiten på lösa konstföremål ges en annan utformning
än vad beredningen föreslagit. Dyrbarare objekt bör hår undantas från
avskrivningsrätt. I övrigt bör samtliga lösa konstverk godtas som rörelseinvenlarier.
Det bör ankomma på riksskatteverket att fastställa beloppstak och ev. andra
restriktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län föreslär en regel om
direktavdrag för inventarier av mindre värde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omedelbar avskrivning lillämpas i de fall inventariets
beräknade ekonomiska livslängd understiger tre är. Regeln har i praktiken
blivit tillämpad i de fall inventariets anskaffningskoslnad är låg trots att
den ekonomiska livslängden överstiger tre år. Inventarierna har i sådana fall
ofta karaktären av förbrukningsartiklar. En sådan tillämpning strider dock
direkt mot författningstexten. Det föreligger ell stort behov att lösa
gränsdragningsfrågan inventarier - treårsinvenlarier. Den enklaste lösningen
är all en beloppsgräns införs som komplement till varaktigheten av inventariet.
Denna beloppsgräns bör värdesäkras och därför uttryckas i procent av
basbeloppel. En sådan gräns kan beloppsmässigt bestämmas till förslagsvis 5 %
av basbeloppel vid kalenderårets ingång året före laxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2 Avdragsberäkningen 2.1.2,1 Avskrivningsmeloder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En vanlig uppfattning bland remissinstanserna är all den
räkenskapsenliga avskrivningen har fungerat väl i tekniskt hänseende.
Meningarna är mer delade vad gäller del lämpliga i att genomföra beredningens
förslag om en enhetlig avskrivningsinelod. Även förslagel all delvis slopa
kravel på överensstämmelse mellan bokföring och deklaration har föranlett
skilda reaktioner. Remissinstanser som företräder näringslivet anser att del är
möjligt att gå längre än vad beredningen har föreslagit. Från della håll riktas
kritik mol att del skaltemässiga restvärdet inte skall få undersliga del bokföringsmässiga
restvärdet och att komplelteringsregeln skall få användas bara om restvärdena
överensstämmer. Askilliga länsstyrelser anser däremot all kopplingen mellan
bokföringen och deklarationen har gett en stadga i systemet som skulle gä
förlorad om beredningens förslag genomfördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RSV är det vanskligt att förutsäga hur väl de
föreslagna avskrivningsreglerna kommer all fungera i praktiken. RSV
tillstyrker emellertid förslaget om enhetliga avskrivningsregler eftersom delta
enligt verkets mening är all föredra från administrativ synpunkt framför den
nuvarande ordningen. Länsslyrelserna i Blekinge, Kopparbergs och
Västernorrlands län tillstyrker den principiella utformningen av det nya
avskrivningssystemei eller lämnar detla ulan erinringar. Länsstyrelsen i
Uppsala län tillstyrker förslaget med viss tveksamhet men erinrar om att både
de skattskyldiga och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxeringsmyndigheterna är väl förtrogna med den
räkenskapsenliga avskrivningsmetoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag om en enhetlig metod för avskrivning
på maskiner och inventarier är bra. Man slipper därmed den relativt
komplicerade planenliga avskrivningen. Vidare tycks den föreslagna metoden -i
och med att kravet på överensstämmelse mellan skaltemässiga avskrivningar och
bokföringsmässiga avskrivningar faller bort - innebära att man åtminstone
minskar de problem som den nuvarande räkenskapliga avskrivningen fört med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Kronobergs län anser att den föreslagna
komplelteringsregeln är obehövlig:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår i betänkandet att endast en enda
avskrivningsmelod skall tillämpas för maskiner och invenlarier, nämligen den s.
k. räkenskapsenliga. Vi tillstyrker en förenkling av reglerna men vill gå ell
steg längre genom att föreslå att endasl huvudregeln (30 %-regeln) i
fortsättningen skall få lillämpas, d. v. s. komplelteringsregeln (20 %-regeln)
slopas. Den avskrivning som huvudregeln medger är normalt fullt fillräcklig.
Restvärdet efter ca 5 år torde i regel, även för maskiner som är utsatta för
hård förslitning, undersliga vad som erhålls vid en försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utredningens förslag om användning av
kompletteringsregel ändå genomföres bör lagtexten klart ange om del är vid
beskatlningsårels ingång eller ulgång som överensstämmelse mellan
bokföringsmässigt och skattemässigt restvärde skall föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I några yllranden framhålls alt näringsidkare som inte är
skyldiga alt använda sig av dubbel bokföring frivilligt kan gä över till denna
bokförings-metod och på detta sätt få möjlighet att använda sig av
kompletteringsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet delar beredningens uppfattning om fördelarna med
alt en och samma avskrivningsmelod får gälla alla skattskyldiga. De smärre
ölägenheter som kan uppstå i vissa fall och som analyseras av beredningen får
anses kompenserade genom den större flexibilitet som i förslagel ges ål den
räkenskapsenliga avskrivningsmeloden och genom möjligheten för berörda
skattskyldiga att genom övergäng lill dubbel bokföring med årsbokslut kunna
utnyttja kompletteringsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att en enda enhetlig metod för
avskrivning på maskiner och inventarier skall användas i inkomslslagen
jordbruksfastighet och rörelse är rationellt och tillstyrkes av länsstyrelsen.
Den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden har under de mer än 20 år den nu
varil i lillämpning fungerat väl och underlättat redovisningen för de
skattskyldiga och kontrollen för myndigheterna. Planenlig avskrivning
förekommer numera sällan och används i huvudsak endast av förelag med ett litet
anlal ofta dyrbara inventarier, huvudsakligen lastbilar och
entreprenadmaskiner, som byts ut relativt sällan. För dessa kategorier
företagare kan visserligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räkenskapsenlig avskrivning enligl huvudregeln, i vart
fall temporärt, innebära någol mindre avskrivning än som kan komma i fråga
enligt planenlig avskrivning. Genom att tillämpa neltometoden vid byten och
-efter övergång lill dubbel bokföring - även använda sig av den lill
huvudregeln knutna kompletteringsregeln med 20 % årlig avskrivning lorde dock
även dessa företagare bli tillräckligt väl tillgodosedda i avskrivningshänseende
med räkenskapsenlig avskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län, som tillstyrker en
enhetlig avskrivningsmelod, anser att komplelteringsregeln skall få användas
av alla rörelseidkare. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår, att kompletteringsregeln endasl får
användas av skattskyldig som upprättar årsbokslut enligt bokföringslagens
bestämmelser. Förbättrade kontrollmöjligheter har anförts som skäl för denna
begränsning i rätten att använda komplelteringsregeln. Länsstyrelsen anser
emellertid inte detla skäl tillräckligt för all begränsa rätten alt använda
kompletteringsregeln. Denna regel bör därför få användas av skattskyldig
oavsett om årsbokslut upprättats eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att avdrag för
värdeminskning av personbilar bör redovisas särskilt i deklarationen.
Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de vanligaste problemen vid prövning av enskilda
rörelseidkares deklarationer är bedömningen av yrkade avdrag för bilkostnader i
rörelsen. I princip skall rörelseidkaren medges avdrag för så stor del av de
totala bilkostnaderna, som belöper på körningar för rörelsen. Vid övergång lill
en gemensam avskrivningsmetod kommer problemet att särskilja värdeminskningsavdragel
för personbilen i rörelsen att accentueras. Ur granskningssynpunkt är det
därför av slor vikt, att värdeminskningsavdraget för personbil redovisas
särskilt i deklarationen. Det vore därför önskvärt med ett uttalande i denna
fråga Uknande del, som lidigare gjorts avseende jordbrukarnas redovisning av
kostnadema för personbil i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i HaUands län och TOR anser all den
planenliga avskrivningen i vissa fall fyller ett behov. Länsstyrelsen i
Östergötlands län, som har samma inställning, anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens uppfallning innebär införandet av en
avskrivningsmetod som är gemensam för alla rörelseidkare en förenkling som är
en fördel både ur de skattskyldigas och beskattningsmyndighelens synpunkt. Del
kan emellertid antas att vissa mindre rörelseidkare som för närvarande
tillämpar planenlig avskrivning önskar behålla denna avskrivningsmelod eftersom
metoden uppfattas som enkel och samtidigt genom avskrivningsplanen ger en god
översiktsbild över invenlariebeslåndet. Vid mindre omfattande invenlariebeslånd
kan även planenlig avskrivning medges utan slörre olägenhet från fiskal
synpunkt. Vid sidan av de föreslagna föreskrifterna i 20 § kommunalskatlelagen
om rält till planenlig avskrivning kan ifrågasättas om inte bestämmelser bör
utformas så alt även mindre rörelseidkare ges möjlighet att tillämpa planenlig
avskrivning. Endast rörelseidkare som upprättar rörelsebilaga enligt
rörelseblankett R 1 och som inle är skyldiga att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upprätta årsbokslut enligt 1 § bokföringslagen bör ha rätt
lill planenlig avskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Södermanlands län anser däremot all den
planenliga metoden bör utmönstras. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planenlig avskrivningsmetod är alltför stelbent och
komplicerad vid t. ex. stora invenlariebeslånd. Bestämmelserna om jämkning och
förskjutning är krångliga och - efter nya bokföringslagens tillkomst - närmast
otidsenliga. De torde i dag knappast vara i praktisk tillämpning. Del ler sig
mol bakgrund härav naturligl alt för inkomstkällorna rörelse och
jordbruksfastighet skapa en ny gemensam avskrivningsmetod som nära ansluter
lill den nuvarande räkenskapsenliga metoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna huvudregeln - som i princip redan
tillämpats ett antal år i inkomstkällan jordbruksfastighet och visat sig
fungera väl - bör därför enligt vår mening införas. De skäl som beredningen
anför för alt del skaltemässiga restvärdet för inventarier icke skall få
undersliga molsvarande bokförda värde är självfallet bärande, men enligt vår
mening bör övervägas om del inte av lagtexten direkt bör framgå alt denna
begränsning endasl gäller skattskyldiga som är skyldiga alt upprätta årsbokslut
enligl bokföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län tar upp frågan om del behövs
regler som gör de skattemässiga avskrivningarna beroende av bokföringen.
Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att ersätta de nuvarande reglerna med
en enhetlig metod är enligt länsstyrelsens mening i och för sig mofiverat då
samma regler om möjligt bör gälla för alla rörelseidkare. Frågan är emellertid
om denna strävan medför alltför komplicerade beslämmelser som kan visa sig
svåra alt tillämpa. Beredningen har funnit all den nuvarande räkenskapsenliga
avskrivningen har fungerat väl. Anledningen härtill har inte närmare
analyserats. Detta hade varit önskvärt eftersom lagförslaget lill viss del
innehåller liknande regler som nu gäller. En betydelsefull faktor lorde
emellertid ha varit den valfrihet inom en given generös ram som systemet
erbjudit. Denna kvarstår även med beredningens förslag. Däremot har beredningen
åtminstone delvis släppt kravel på att överensstämmelse skall föreligga mellan
bokföringsmässigt och laxeringsmässigl restvärde. Del var kontrollaspeklen som
ursprungligen föranledde detta samband. Enligt länsstyrelsens erfarenhet lorde
emellertid värdet av denna kontroll vara relativt begränsad. Del rigorösa
kravet på överensstämmelse har dessulom i vissa fall medfört att de
skattemässiga reglerna gjort visst intrång på aktiebolagslagens regler om
avskrivning. Kravel på samband har gett systemet viss stadga men även medfört
viss slelbenthet. När skallskyldiga åberopat outnyttjade
avskrivningsmöjligheler på inventarier som kvittningsinvändning mot ifrågasatt
höjning av taxeringarna har det sålunda krävts ändring av bokslutet för att
invändningen skulle godkännas. Detta kan synas vara anmärkningsvärt då frågan
om ändring av bokslut inle enbart har skatterältsliga aspekter. För
taxeringsmyndigheterna har det emellertid varit det taxeringsmässiga restvärdet
som haft iniresse. Även om man släpper sambandet med bokföringen bör inte en
formlös kvittning godias. I kvittningsfaUen bör alltid det yrkade avdragel
åtföljas nv en nyupprättad rörelsebilaga. Av denna skall klart framgå vad saken
gäller.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med de föreslagna nya reglerna har beredningen på
visst sätt bundit det taxeringsmässiga restvärdet till det bokförda värdet.
Enligl huvudregeln finns nämligen en spärr som innebär att det skattemässiga
restvärdet inte får understiga del bokförda värdet. Skulle det egentliga skälet
härför endast vara all årsvinsten för beräkning av avsättning till
investeringsfond i annat fall kan bli omotiverat stor bör bestämmelsen ej
införas. Då avsättning lill konjunkturinvesleringsfonder endast är aktuell för
ett jämförelsevis litet anlal skattskyldiga bör reglerna därom i stället
anpassas efler avskrivnings-reglerna. En lösning av problemet kan vara att
avsätlningsunderlagel för investeringsfonder blir den skalteplikliga inkomslen
av förvärvskällan. Delta har beredningen föreslagit vid avsältning lill allmän
investeringsreserv. Länsstyrelsen ifrågasätter således den föreslagna
spärregeln. Det kan inte vara rikligt alt vägra ett avdrag så länge det finns
ett laxeringsmässigl underlag. Detsamma gäller vid fiUämpning av den s. k.
kompletteringsregeln. Som villkorför att denna skall få lillämpas har
beredningen-främsi av kontrollskäl - föreslagit all strikt överensstämmelse
skaU föreUgga mellan bokföringsmässigt och laxeringsmässigl restvärde. Delta
innebär att en enskild näringsidkare - som enligt bokföringslagen inte behöver
upprätta årsbokslut - inte kan tillämpa regeln. Oavsett vilket slag av
bokföring som lillämpas måsle underlaget för värdeminskningsavdrag hämtas från
de räkenskaper som förts. Dubbel bokföring med årsbokslut lorde ur kontrollsynpunkl
inte vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NäringsUvets skattedelegalion, SHIO, Familjeföretagens
förening och Lantbrukarnas skattedelegalion anser också att det skattemässiga
restvärdet helt bör frikopplas från räkenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivels skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag innebär att avskrivningarna vid
tillämpning av 30-regeln kan vara olika stora vid taxeringen och i bokföringen.
Däremot får det skattemässiga restvärdet inle understiga det bokförda värdet vid
beskattningsårets utgång. Denna begränsning behövs enligl ulredningen för all
ge syslemel erforderlig stadga och för att förhindra för stora
investerings-fondsavsältningar. Vi ifrågasätter om verkligt behov av denna
spärregel föreligger. Beträffande önskemålet alt begränsa fondavsättningarna
vill vi framhålla alt en begränsningsregel med detta syfle givetvis har sin
plats i lagen om investeringsfonder och inle bör fillåtas påverka utformningen
av de generella avskrivningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av 20-regeln krävs enligt beredningens
förslag överensstämmelse mellan skattemässiga och bokföringsmässiga
restvärden. Även på denna punkt ifrågasätter vi behovet av en sådan spärregel.
Av något väsentligt värde för laxeringskontrollen kan den knappast vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi förordar sålunda all nu nämnda krav på viss
överensstämmelse mellan bokföringsmässiga och taxeringsmässiga värden slopas.
Härigenom vinnes ytterligare inte obetydliga förenklingar av syslemel. Vidare
minskar styrkan i de invändningar som kan göras mol att den planenliga
avskrivningen slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen finner det väl motiverat att övergå till en
enda avskrivningsmetod. Däremot anser delegationen att beredningen bort bällre
analysera frågan om slopande av kravel pä överensstämmelse mellan skattemässiga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och bokföringsmässiga värden. Bl. a. borde beredningen ha
klarlagt vilka effekter ett slopande kan antas medföra med avseende på
civilrättslig lagsfiftning - närmast då bokföringslagen. Delegationen har vid
sina överväganden i denna fråga kommit fill att de båda värdena kan frikopplas
från varandra och att det ej bör krävas alt värdena överensstämmer vid
fillämpning av kompletteringsregeln. Delegationen kan inle finna att
beredningen anfört någol motiv för ett sådant krav. Om beredningens förslag
genomförs i denna del skulle delta i praktiken betyda att man i de flesta fall
blir tvungen att låta värdena överensstämma och att det därför inte finns någon
anledning alt ändra bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i andra yttranden berörs sambandet mellan de
civilrättsliga och de skatlerätlsUga reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN har i sak ej något att erinra mot beredningens
förslag. Det är enligt nämndens mening viktigt att skattereglerna inte utformas
på ett sådant sätt att de hindrar utvecklingen av god redovisningssed vad
beträffar redovisningen av avskrivningar i bolagens årsredovisningar. Nämnden
avser därvid den uppdelning av avskrivningar enligt plan (på anläggningarnas
anskaffningsvärden) och avskrivningar utöver plan som numera allmänt görs i
bolagens resultaträkningar i årsredovisningssammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS har ingen erinran mot beredningens förslag att slopa
den planenliga avskrivningsmetoden och i stället göra räkenskapsenlig
avskrivning öppen för alla rörelseidkare. Förslaget kan ses som en naturlig
följd av den utökade bokföringsskyldighet och de ökade krav på räkenskapernas
utformning som den nya bokföringslagen innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan att rikta någon erinran däremot finner SRS det
egendomUgt, att beredningen släppt kravet på överensstämmelse mellan
bokföringsmässigt och skattemässigt restvärde å inventarierna. Detta krav har
inneburit en enkel och snabb kontrollmetod vid deklarationsgranskningen och
torde inte ha förorsakat de skattskyldiga några slörre olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som redan framgått anser en del remissinstanser, som i
övrigt är positiva till beredningens förslag, att den planenliga avskrivningen
inte bör avskaffas helt. Denna uppfattning återkommer i yttranden från de
remissinstanser som har en mer krifisk inställning till beredningens förslag,
t. ex. yttrandena från länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Gotlands och
Värmlands län. I många yttranden framhålls att det är olämpligt att delvis
upphäva kopplingen mellan bokföringen och deklarationen. Bl. a. länsstyrelserna
i Västmanlands och Gävleborgs län anmärker att beredningens förslag inte i
praktiken torde leda till den avsedda förenklingen. Synpunkter av liknande slag
återfinns också i andra yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden har fungerat väl i
tekniskt avseende och några kontrollproblem av betydelse har inte förelegat.
Den nuvarande planenliga avskrivningen är visserligen komplicerad om alla .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheter
utnyttjas. Metoden har dock i praktiken utnyttjats på sådant sätt att den är
lätt att fillämpa och förstå. Metoden användes nästan uteslutande av mindre
företag med ett mindre antal avskrivningsobjekt. Metoden ger en god överblick
av inventariebeståndet både för de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna.
Några särskilda olägenheter eller fillämpningsproblem har inte förelegat.
Metoden har fungerat väl. Restvärdemetoden vilken är förhållandevis ny har även
fungerat väl. Metoden används företrädesvis av mindre och medelstora jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
räkenskapsenliga och den planenliga avskrivningsmetoden får anses vara väl
kända och inarbetade hos de som arbetar med redovisning och deklarationer.
Efter tillkomsten av den nya bokföringslagen kan förväntas att ett antal
skattskyldiga övergår från planenlig lill räkenskapsenlig avskrivning.
Länsstyrelsen anser att någon ändring av nuvarande avskrivningsmetoder till en
gemensam avskrivningsmetod inle är särskilt angeläget. Möjligen bör en översyn
göras av den planenliga avskrivningsmetoden för alt förenkla reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enskilda
näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningen understiger 200
000 kr. är visserligen i flertalet fall undantagna från lagens krav på att
avsluta sin löpande bokföring med årsbokslut. Det är dock inget som hindrar att
de upprättar årsbokslut. Samtliga näringsidkare kan således fillämpa en ordnad
bokföring och har därigenom möjligheter att använda räkenskapsenUg avskrivning.
Vid sådan metod skall överensstämmelse föreligga mellan avskrivning i
räkenskaperna och värdeminskningsavdrag vid taxeringen. Regeln i fråga har
ansetts befordra ordning och reda. För att en skattskyldig skall kunna fillämpa
räkenskapsenlig avskrivning erfordras visserligen fillstånd av
taxeringsnämnden. Det torde vara sällsynt att sådant tillstånd vägras.
Möjligheten därtill kan emellertid vara en verksam påtryckningsåtgärd för att
förmå en skattskyldig att på önskvärt sätt korrigera sin bokföring. Den
planenliga avskrivningen behövs här som en reservmöjlighet. Som beredningen
anfört har den räkenskapsenliga avskrivningen hittills fungerat mycket väl i
det praktiska taxeringsarbetet. Metoden bör därför inte ändras utan mycket
tungt vägande skäl härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
motiv för att avskaffa den planenliga avskrivningen anför beredningen bl. a.
att denna i vissa faU är svårtillämpad och att det skulle vara en
förenklingsvinst att tillämpa en enda avskrivningsmetod för inventarier. F. n.
torde den planenliga metoden företrädesvis tillämpas av mindre näringsidkare
och den synes här fungera väl. Metoden har också påtagliga pedagogiska fördelar
för den mindre näringsidkaren genom att anskaffningskostnaderna för
inventarier vid denna metod sprids ut över fillgångarnas ekonomiska livslängd.
Han får härigenom en godtagbar överbUck över verksamhetens ställning och
resultat. Såväl egenföretagare som bokföringsbyråer torde ofta vara väl
förtrogna med metoden. Den av beredningen anförda förenklingsvinsten genom att
endast tillåta en metod för avskrivning på inventarier förefaUer tveksam eftersom
olika former av planenliga avskrivningar används för bl. a. byggnader,
markanläggningar och arbetsverktyg under inkomstkällan tjänst. Det synes
därför knappast befogat att förvägra en näringsidkare rätten att använda
planenliga avskrivningar. Denna metod bör dock reformeras på vissa punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av beredningen föreslagna "förenklade formen av räkenskapsenlig
avskrivning" förefaller mycket komplicerad när man granskar beredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>exempel på s. 503-506. Beredningen anger här på ett
flertal ställen att den skattskyldige bör korrigera sin bokföring.
Taxeringsnämnden saknar dock påtryckningsmöjligheter härvidlag utöver
möjligheten att vägra den skattskyldige rätt att använda den s. k.
kompletteringsregeln. Denna saknar ofta betydelse i större rörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens bedömning kan inte enbart det
förhållandet att vissa mindre näringsidkare inte är i lag ålagda skyldighet att
fillämpa en ordnad bokföring motivera att man inför nya och krångliga regler
som skulle avse samtliga skattskyldiga. Det synes angeläget att även de mindre
näringsidkarna frivilligt tillämpar ordnad bokföring eftersom denna befordrar
de skattskyldigas kontroll av verksamheten samtidigt som den underlättar
myndigheternas arbete. Det kan inte vara obefogat att samhället ger smärre
skatlefavörer fill dem som har att bära kostnaderna för en sådan ordnad
bokföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen konstaterar, att den räkenskapsenliga
avskrivningen fungerat väl i tekniskt hänseende. Metoden är enkel att fillämpa
både för de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna. Antalet skatteprocesser
på området är litet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen instämmer i detta uttalande. Det främsta
skälet till att den räkenskapsenliga avskrivningen fungerar så väl är kravet på
överensstämmelse mellan den skattemässiga och den bokföringsmässiga
redovisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots de positiva erfarenheterna som föreligger
beträffande nuvarande lagregler föreslår beredningen betydande ändringar.
Mofiven härför är att man vill förenkla avskrivningsförfarandet vid
beskattningen och införa en enda avskrivningsmelod för alla rörelseidkare
oavsett rörelsens omfattning och oavsett om räkenskaperna avslutas medelst
årsbokslut eller inte. I konsekvens härmed föreslår beredningen att den
planenliga avskrivningen, som huvudsakligen fillämpas av de mindre företagen,
skall avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl förslaget skall huvudregeln i det nya
avskrivningssystemet bli en metod, som ligger den nuvarande 30-regeln nära.
Ändringen innebär att kravet på överensstämmelse mellan taxeringen och
bokföringen slopas. Beredningen har illustrerat sin metod genom omfattande
exempel (s. 502-506) i betänkandet. Trots att beredningen i exemplet av
förenklingsskäl förutsatt att några försäljningar av inventarier inte skett
under den tioårsperiod det omfattar, visar det att de föreslagna reglerna kan
leda till mycket komplicerade situafioner. I flera fall anger beredningen i sin
kommentar till exemplet att motsvarande korrigeringar bör göras i bokföringen.
Några påtryckningsmöjligheter i detta hänseende har emellerfid inte
taxeringsmyndigheterna. Trots att beredningen släpper kravet på överensstämmelse
mellan bokföring och taxering föreslår man en spärregel som innebär, att det
skattemässiga restvärdet inte får nedbringas under det i balansräkningen
upptagna värdet av samma fillgångar. Denna regel synes vara generell. Den synes
inkonsekvent, eftersom beredningen syftat tiU att den generella
avskrivningsmetoden, 30-regeln, även skall kunna användas av rörelseidkare som
inte upprättar årsbokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen kan inte finna att beredningen visat några
skäl för en förändring i de nuvarande reglerna om räkenskapsenlig avskrivning.
Den planenliga avskrivningen bör enUgt länsstyrelsens mening finnas kvar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
förenklas. Metoden är bra för de mindre företagen. Den ger bra överblick över
inventariebeståndet, och är lätt att följa för taxeringsmyndigheterna. En
omarbetning bör leda till att det årliga avdraget bestämmes till 20 procent av
anskaffningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbollens län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Löpande
bokföring som avslutas med resultaträkning och balansräkning innehåller
automafiskt kontrollmoment, som ger stadga åt redovisningen. I konsekvens
härmed kan också deklarationer på ett helt annat sätt bygga på bokföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
finner det vara mindre välbetänkt att i ett sådant läge släppa den direkta
kopplingen mellan avskrivnirigar på maskiner och inventarier i bokföringen och
värdeminskningsavdragen enligt räkenskapsenlig metod vid taxeringen jämte därav
följande överensstämmelse beträffande restvärdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anför bl. a. att det inte längre finns skäl att låta skillnader i uppläggning
av bokföringen medföra att olika avskrivningsregler skall fillämpas vid
beskattningen. Utgångspunkten anges böra vara att likartade möjligheter fill
skattemässig avskrivning skall gälla för alla rörelseidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
alla rörelseidkare oavsett verksamhetens omfattning har rätt alt upprätta
årsbokslut och härigenom få möjlighet att tillämpa räkenskapsenlig
avskrivningsmetod finns enligt länsstyrelsens mening inte några diskriminerande
inslag i gällande lagstiftning på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
gör vidare den bedömningen att den av beredningen föreslagna nya
avskrivningsmetoden inte kommer att innebära några administrativa förenkUngar
jämfört med ett system där räkenskapsenlig avskrivning enligt nuvarande regler
användes av ett allt större antal skattskyldiga medan den planenliga metoden
automatiskt begränsas fill ett allt mindre antal småföretagare. Det torde
snarare komma att bli så att de differenser som den modifierade
räkenskapsenliga avskrivningsmetoden fillåter mellan bokföring och taxering
förutsätter ökal uppgiftslämnande från företagen och medför ökat kontrollbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser således att vad beredningen anfört inte utgör tillräckliga skäl för att
ersätta nuvarande metoder för räkenskapsenlig och planenUg avskrivning med en
ny metod konstruerad enligt förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
KF:s uppfattning är nu gällande avskrivningsregler väl inarbetade och fungerar
tUlfredsstäUande. Av praktiska skäl kan man därför ifrågasätta om det är
lämpligt att göra ändringar som åtminstone under ett övergångsskede försvårar
tillämpningen utan att innebära några påtagliga fördelar för de skattskyldiga
eller skattemyndigheterna. KF anser därför i första hand att nuvarande regler
bör bibehållas oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
vill beträffande de föreslagna reglerna i synnerhet invända mot all
kompletteringsregeln ej skulle få användas så länge avvikelse föreligger mellan
skattemässigt och bokfört värde samt mot att den planenliga avskrivningen
slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
planenliga avskrivningen behövs för inventarier som har normalt kortare
livslängd än fem år t. ex. lastbilar, grävmaskiner och andra motorfordon i
yrkesmässig trafik. Efter tre års avskrivning med 30 % av restvärdet kvarstår
34,3 % av anskaffningskostnaden. Om inventariet då måste utrangeras, uppstår i
ett relativt litet företag med huvudsakligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lastfordon i sitl inventariebestånd, t. ex. åkeriföretag,
alltför höga utrangeringsavdrag och ojämnhet i periodiseringen av
verksamhetens resultat. Den planenliga avskrivningen bör finnas kvar för dessa
situafioner men de särregler för förskjutna, ej utnyttjade avskrivningar som
skapar svårigheter vid tillämpningen bör kunna slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag alt anskaffningsvärdet även vid
tillämpning av komplelteringsregeln i förekommande fall skall anses vara
köpeskillingen minskad med kontrakts- eller fondavskrivning tillstyrks av
länsstyrelserna i Södermanlands, Blekinge, Gävleborgs och Väslernorrlands län.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker den föreslagna ändringen men pekar på
behovet av övergångsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har invändningar
mot förslaget. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den s. k. komplelteringsregeln eller 20-regeln
föreslår beredningen av förenklingsskäl att verklig anskaffningskostnad för en
tillgång skall få minskas med eventuell kontrakts- eller fondavskrivning. Med
hänsyn till den spärr som finns bland annat i reglerna om avsättning fill
investeringsfond för avyltral fartyg och investeringsfond för förlorade
inventarier, när det gäller utnyttjande av nettometoden och som är avsedd att
förhindra dubbelavdrag, synes det tveksamt om förslaget bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2.2 Omkostnadsförda inventarier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag fill rältelseregler för det fall att
inventarier felaktigt omkostnadsförls har kritiserats vid remissbehandlingen.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anser dock att det finns skäl som talar för
förslagel. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår alt i de fall överavskrivning skett
genom att kostnaden för visst inventarium dragits av som omkostnad i rörelsen
skall ett belopp motsvarande 70 % av kostnaden upptagas som intäkt i
förvärvskällan. Avdrag för det till beskattning återförda beloppet medges
planmässigt med 20 % per år med början året efter det år åtgärden vidtagits.
Nuvarande krav all taxeringen skall ha vunnit laga krafl innan den planmässiga
avskrivningen kan påbörjas elimineras genom att en särskild besvärsregel införs
i 102 § taxeringslagen (TL). Med hänsyn till att det ofta är fråga om
väsentliga belopp som är föremål för prövning framstår det som angeläget att
tillskapa en lagregel som möjliggör en avskrivning som ligger anskaffningstidpunkten
nära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skatledelegation och länsstyrelsen i
Väslernorrlands län fillstyrker också förslaget. Åtskilliga andra länsstyrelser
anser däremot att beredningens förslag inle bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala lån:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit att 70 % av
anskaffningskosinaden för ett omkostnadsfört inventarium bör filläggas
nettointäkten. Enligt rådande praxis sker idag ingen ändring av taxeringarna om
anskaffningskostnaden för omkostnadsfört inventarium ryms inom den tillåtna
avskrivningen. Dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>situationer,
som enligt länsstyrelsens mening inte är ovanliga, medför således inget
merarbete genom att taxeringen inle behöver ändras. Enligt förslaget kommer, om
inte den av beredningen föreslagna regeln om ändring av bokslut kan fillämpas,
omkostnadsförda inventarier alltid att medföra höjda taxeringar. Länsstyrelsen
föreslår att beträffande omkostnadsförda inventarier såvitt nu är i fråga
reglerna anpassas till gällande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nettointäkten av verksamheten med tillämpning av bestämmelsen höjs med ett
visst belopp och avskrivningsmöjligheten i fråga om övriga inventarier inte
utnyttjats till fullo, torde höjningen helt eller delvis under vissa
förutsättningar kunna elimineras genom ändring av bokslutet. Om den outnyttjade
avskrivningsmöjligheten är så stor att höjningen hell kan elimineras förblir
balansräkningen oförändrad och resultaträkningen ändras endast genom omföring
mellan några poster. Del förefaller länsstyrelsen under sådana förhållanden
trots allt mest praktiskt att fillåta tyst kvittning utan ändrat bokslut. Det
vore önskvärt med förtydligande i detta avseende om lagens innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna innebär, att hänsyn inte tas till om någon faktisk
överavskrivning skett sedan avskrivningen på de tillgångar, som redovisats på
maskiners och inventariers konto beaktats. Om dessa senare fillgångar inte
avskrivits med högsta möjUga belopp, kan den på omkostnadskontot gjorda
avskrivningen helt eller delvis rymmas inom det skattemässigt högsta möjliga avskrivningsbeloppet.
Enligt länsstyrelsens uppfattning bör något tillägg för överavskrivning inte
ske, om den på omkostnadskontot gjorda avskrivningen ryms inom vad som kan
godtas skattemässigt som högsta möjliga avskrivningsbelopp. Endast i den mån
detta senare belopp överskridits, bör fillägg för överavskrivning ske.
Beredningens förslag innebär emellertid att höjning av nettointäkten kan komma
i fråga även i sådana fall, där enligt länsstyrelsens uppfattning någon
överavskrivning inte kan anses föreligga. Följande exempel belyser dessa skilda
uppfattningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ABC</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:22.8pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingående
balans</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:36.95pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bokföring och deklaration upptaget värdeminskningsavdrag</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgående
balans</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=180 valign=top style='width:135.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omkostnadsfört
inventarium</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Maximalt
värdeminskningsavdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
hänsyn fill inventarium</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
ovan</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D:o
lägsta värde (100 -I- 20 ./.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36
=)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.25pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse enligt beredningen: 30 % värdeminskningsavdrag 70
% fillägg fill nettointäkten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse enligt länsstyrelsen: 30 % avskrivning
Ytterligare avskrivning Tillägg fill nettointäkten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens uppfattning skall något tillägg inte
göras till nettointäkten i fall A. Tilläggen i fallen B och C bör uppgå fill 10
resp. 14, vilka belopp bör läggas på plan i enlighet med beredningens förslag.
Härigenom kommer bokföringsmässigt och skattemässigt restvärde att
överensstämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten att ett inventarium omkostnadsförts i
räkenskaperna kan likställas med alt beloppet inventariebokförts och därefter
avskrivits. Att behandla överavskrivning på grund av omkostnadsförl inventarium
på annat sätt än annan överavskrivning framstår som obefogad. Det skäl
beredningen anfört nämligen att den skattskyldige möjligen betages rätten att
temporärt använda kompletteringsregeln är inte av sådan tyngd att det mofiverar
en särskild lagregel. I sammanhanget kan erinras att företagare, som ej
upprättar årsbokslut, generellt är betagna möjligheten att använda
kompletteringsregeln. Bestämmelsen att avdrag för omkostnadsförda inventarier
skall ske enligt särskild plan bör därför utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelserna i Älvsborgs och Värmlands län, som också
är kritiska till förslaget, påpekar att lagförslaget innebär att 70 % av det
omkostnadsförda beloppet skall återföras även om räkenskapsåret omfattar annan
fid än tolv månader eller kompletteringsregeln har tillämpats. I fråga om den
föreslagna besvärsregeln anför den sistnämnda länsstyrelsen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär enligt länsstyrelsens mening inte någon
förbättring i förhåUande till nu gällande regler. Den föreslagna regeln medför
en nytillskapad besvärstid som saknar motsvarighet på andra områden inom svensk
skatterätt. Som reglerna är nu får den skatlskyldige vänta med att göra avdraget
enligt plan tills taxeringen vunnit laga kraft. Förlorar han processen skall
han medgivas avdrag enligt plan för det belopp processen gällt. Bifalls hans
yrkande behöver vidare åtgärd ej ske. Beredningens förslag innebär om den
skattskyldige vinner processen och under förutsättning att han erhållit avdrag
enligl plan, att eftertaxering skall ske för de fem taxeringsår avdrag skett
enligt plan och för vilka deklarafionerna kanske endast delvis finns bevarade.
Det torde under sådana förhållanden inte vara lätt vare sig för
taxeringsintendenten, den skattskyldige eller domstolarna att klargöra om
avdrag erhållits enligt plan för överavskrivningen. Eftersom den skattskyldige
bör ha möjlighet att få även dessa avgöranden prövade i högre instanser kan
processen komma att gälla taxeringar 10-15 år fillbaka i tiden för vilka
deklarationerna ej finns bevarade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län avstyrker av liknande skäl
förslaget. Länsstyrelsen föreslår en annan lösning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsen bör rättelse i här nämnt avseende i
stället ske genom aft det överavskrivna beloppet först återförs till
beskattning och efterföljande år får tilläggas det skattemässiga restvärdet
och bli föremål för avskrivning enligt de allmänna reglerna. Avskrivning får då
visserligen ske i snabbare takt än enligt såväl nuvarande som av beredningen
föreslagna regler, men beskattning har skett rätt år med därav följande
skatteutgift och - i förekommande fall - straffsanktion i form av
skattetillägg. Ytterligare skärpning kan inte anses nödvändig. Därjämte
undviker man att den planenliga avskrivningsmetoden, som i övrigt föreslås
avskaffad, skall tiUämpas på en del av underlaget för inventarieavskrivning.
Det kan filläggas att dyhka fall av överavskrivning är tämligen allmänt förekommande.
Nämnda tillägg fill det skattemässiga restvärdet med därmed följande
avskrivningsrätt bör dock liksom hitfills få ske först sedan taxeringen vunnit
laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2.3 Felaktig fördelning av avskrivningsundertag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår ingen ändring av de nuvarande
reglerna. Lantbrukarnas skattedelegation har inget att erinra mot detta
ställningstagande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att reglerna för
rättelse vid felaktig fördelning bör kunna förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län behandlar frågan hur rättelse
skall ske när t. ex. kostnader för fillgångar av privat karaktär eller
byggnadskostnader felaktigt bokförts på inventariekontot. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att avdragsrätt inte skall föreligga,
om företag anskaffar fillgång av privat karaktär som helt saknar anknytning
fill den bedrivna verksamheten. Länsstyrelsen instämmer i att dylik fillgång
inte bör vara avskrivningsbar. Emellertid har beredningen inte anvisat någon
lämplig metod för räftelse i dylikt fall. Om de allmänna reglerna tillämpas,
innebär det att - så länge tillgången kvarstår på inveniariekontot -
taxeringsnämnden varje år under kanske mycket lång tid måste räkna fram och
återföra till beskattning den del av avskrivningen som belöper på tillgången i fråga.
I de fall avdrag yrkas med lägre belopp än maximibeloppet enligt huvudregeln,
blir det ofta inte aktueUt med någon återföring utan endast en ändring på
deklarafionsbilagans uppställning för beräkning av skattemässigt restvärde. Den
differens som härigenom uppkommit mellan bokfört värde och skattemässigt
restvärde kanske inte aktualiseras, förrän verksamheten upphör efter något
fiotal år, då en process kan uppkomma om del verkliga skattemässiga restvärdet.
Därvid kan betydande svårigheter uppstå då det gäller att utreda den långt
tillbaka liggande felakfigheten, bl. a. på grund av att deklarationerna för
fysiska personer då makulerats. Samma situafion kan uppstå om exempelvis
byggnads- eller markanläggningskostnader felaktigt bokförs på inventariekontot och
trots påpekande inte ombokas. Enligt länsstyrelsen synes det mest lämpligt att
rättelse i dyhkt fall sker genom att på en gång återföra anskaffningskostnaden
för den på inveniariekontot felaktigt bokförda tillgången till beskattning då
felaktigheten uppmärksammas. Om så sker kommer överensstämmelse att råda mellan
bokfört och skattemässigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>restvärde, varför - om förutsättningama i övrigl
föreligger - den skaltskyldige också kommer att ha rätt att använda sig av
komplelteringsregeln. Dylik återföring till beskattning kan för övrigt ofta
elimineras genom bokslulsänd-ring. Detta bör allfid godtas beträffande den del
av anskaffningskosinaden, som ej ingår i det för årel yrkade
värdeminskningsavdraget. Om maximalt avdrag ej yrkats och anskaffningskostnaden
i sin helhet ryms inom det outnyttjade avdraget, kan således tillägget helt
elimineras genom att anskaffningskostnaden för tillgången i fråga omföres fill
annat ej resultalpåverkande konlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problematiken behandlas även av kammarrätten i Göteborg,
som för fram tanken på en särskild fastslällelsetalan. Kammarrätten anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall t. ex. då skattskyldig tar upp ingångsvärdet på
inventarier fill för högt belopp men den verkställda avskrivningen av
inventarierna understiger den efter jämkning av ingångsvärdet högsta tillåtna
avskrivningen föranleder jämkningen enligt gällande regler ingen
laxeringshöjning (RRK R 76 1:72). Något utrymme för fastslällelsetalan finns
inte i dag. Den föreslagna avskrivningsmetoden innebär ingen ändring härvidlag.
Det skattemässiga restvärdet kommer alltså att avvika från det
bokföringsmässiga restvärdet. Eftersom skalteprocessen är en beloppsprocess,
har den skaltskyldige ingen möjlighet att föra särskild talan om han inte
godtar skattemyndigheternas bedömning av inventariernas värde. Besvär kan
anföras först del år då skattemyndigheterna höjer taxeringen, dvs. när den
yrkade avskrivningen inte ryms inom högsta tillåtna avskrivning på del av
taxeringsmyndigheterna bestämda skattemässiga restvärdet. Del kan gå åtskilliga
år innan detla blir aktuellt om den skattskyldige gör små årliga avskrivningar.
Kammarrätten finner detla ofillfredsstäUande och förordar alt man ytterligare
överväger möjligheten att tillåla talan om fastställelse av
avskrivningsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1.2.4 Avskrivning i inkomstslaget tjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har del inle gjorts några
principiella invändningar mot beredningens förslag alt - främsi med tanke på
inkomstslaget tjänst -införa en generell bestämmelse om avdrag för
värdeminskning av inventarier i punkt 1 av anvisningarna till 20 § KL. TOR och
länsstyrelsen i Stockholms lån anser dock att siktet i första hand bör vara
inställt på att väsentligt höja schablonavdraget under inkomst av tjänst.
Länsstyrelsen anser vidare att den föreslagna lagtexten ger uirymme för en
alltför generös tillämpning. /?5Vhar samma uppfattning. RSV anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV anser att den föreslagna regeln bör omformuleras så
alt del framgår att värdeminskningsavdrag inte medges beträffande sådan
anskaffningskostnad eller del av anskaffningskostnad som kan anses utgöra
privat levnadskostnad. Enligt RSVs mening ger den föreslagna ordalydelsen
uirymme för en mycket generösare praxis än den nuvarande. Beredningen har inle
uttryckt någon avsikt att det skall ske en sådan ändring i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Södermanlands och Blekinge län anser i
likhet med många andra remissinslanser att de skattemässiga konsekvenserna vid
avyttring m. m. bör regleras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande finns inte någon lagregel som medger rätt
till avdrag för värdeminskning i inkomstslagen tjänst och kapital. Enligt
praxis medges dock sådana avdrag företrädesvis i inkomstslaget tjänst i
allmänhet efter någon enkel plan. Beredningen avser inte att åstadkomma några
ändringar härvidlag utan föreslår att en genereU föreskrift om rätt fill avdrag
för värdeminskning tas in i 20 § KL. Enligt vår mening bör del dock övervägas
om inte detaljerade bestämmelser härom för de aktuella inkomstslagen bör tas in
i resp. 33 och 39 §§ KL. Frågor som i detta sammanhang bör regleras är i första
hand behandUngen av återvunna värdeminskningsavdrag och avyttring med förlust.
En knytning av den skattemässiga behandlingen vid avyttring av
inventarietillgångar fill respektive inkomstslag synes för övrigt nära
överensstämma med beredningens intentioner i fråga om avyttring av fasta
rörelseinventarier i fastighet (11.5.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan stöd av någon lagregel medges för närvarande avdrag
för värdeminskning på vissa arbetsredskap vid beräkning av inkomst av tjänst.
Beredningen föreslår att en särskild generell föreskrift om rält till avdrag
för värdeminskning på tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk i
förvärvskäUa införs i 20 § KL. I så fall bör emellertid också införas en
bestämmelse i KL om hur återvunna värdeminskningsavdrag skall beskattas. Det är
att märka att det i många fall kan vara fråga om tillgångar av betydande värde
t. ex. musikernas instrument och förstärkareanläggningar, handelsresandenas
bilar, vissa skogskörares traktorer m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Krislianslads, Hallands
och Gävleborgs län framför liknande synpunkler. Länsstyrelserna i Uppsala och
Hallands län gör ytterligare påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker den av beredningen föreslagna
regeln om planenlig avskrivning i anvisningarna till 20 § KL men får anföra
följande. Regeln bör i tillämpliga delar utformas i likhet med vad som för
närvarande gäller vid planenlig avskrivning för rörelseidkare. Regeln bör
sålunda kompletteras med bestämmelser om avskrivningarna får förskjutas eller
jämkas. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte, när sådan inventariefillgång
avyttras, eventuell vinst exempelvis på grund av för höga värdeminskningsavdrag
bör i motsats till vad som för närvarande gäller beskattas fullt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Hallands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om värdeminskningsavdrag i andra inkomstslag än
rörelse och jordbruksfastighet föreslår länsstyrelsen att reglerna därom tas in
under inkomst av tjänst i 33 § KL. Del blir väl i praktiken endasl i delta
ytterligare inkomstslag, som värdeminskningsavdrag kan komma i fråga. Reglerna
bör utformas på sådant sätt att återvunna värdeminskningsavdrag kan beskallas i
inkomstslaget tjänst. Vidare bör neltometoden definieras och uttryckligen
sanktioneras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att RSV bör utfärda
anvisningar i ämnet. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit att en generell föreskrift om
rätt lill värdeminskningsavdrag införs i 20 § KL. Syftet är att lagfästa den
praxis som redan finns när det gäller inkomstslaget inkomst av tjänst. Här
finns dock åtskilliga frågor där någon lösning inte finns i praxis eller där
praxis är oklar. En utökad lagreglering bör därför övervägas. I första hand bör
föreskrivas att återvunna värdeminskningsavdrag skall beskattas som inkomst i
förvärvskällan. Frågan om avdrag för förlust vid avyttring och
utrangeringsavdrag bör också prövas. För att få enhetliga bestämmelser angående
värdeminskningsunderlag, avskrivningstakl m. m. bör vidare särskilda
anvisningar utfärdas av riksskatteverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Örebro och Blekinge län tar upp
beskattningen av lösa inventarier i inkomstslaget annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan länge har i praxis medgetts avdrag för
värdeminskning på bilar, instrument, arbetsredskap o. d. vid beräkning av
inkomsl av tjänst trols att någon föreskriven rätt härtill inte funnits i KL.
Beredningen föreslär nu att denna praxis lagfästs. Länsstyrelsen har inget att
erinra mot detta. Emellertid anser länsstyrelsen att i samband härmed bör
införas ett stadgande att vid försäljning återvunna värdeminskningsavdrag skall
tas upp fill beskattning. För närvarande skall beskattning ske enligt
reali.safionsvinstreglerna för lös egendom, vilket medför att vid försäljning
återvunna värdeminskningsavdrag ofta undgår beskattning. Motsvarande bör gälla
belräffande lösa inventarier i inkomstslaget annan fasfighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge lån:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomst av annan fastighet medges enligt
gällande rätt avdrag för årlig värdeminskning på lösa inventarier enligt
särskild avskrivningsplan. Beredningen föreslår ingen ändring i detta
avseende. Fastighetsförvaltning bedrivs emellertid i stor utsträckning av
fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen
och som i många fall är skyldiga att upprätta årsbokslut med balansräkning och
resultaträkning. För dessa företag bör införas möjlighet till
värdeminskningsavdrag beträffande lösa inventarier enligt reglerna i punkt 3 av
anvisningarna fill 29 § KL. I så fall bör bestämmelser införas i 24 § KL om
beskattning av intäkt vid avyttring av lösa inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Fastigheter (11.5)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.1 Avskrivning på fastighet som används i rörelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt företagsskatteberedningens förslag skall det vara
tillåtet att förskjuta värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar.
För outnyttjade avskrivningar förlängs avskrivningsplanen i motsvarande mån.
Även primäravdrag för nyuppförd byggnad föreslås kunna förskjutas. Det
klarläggs vidare att rätten till primäravdrag skall inträda samfidigt med den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordinarie avskrivningsräiten, dvs. när byggnaden
färdigställts eller tas i bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag tillstyrks av AO, länsslyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs samt Norrbottens län, KF, Sveriges advokatsamfund och Sveriges
redovisningskonsullers förbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Näringslivets skatledelegation och Lantbrukarnas
skattedelegation samt SHIO och Familjeföretagens förening tillstyrker förslaget
all värdeminskningsavdrag skall kunna förskjutas. Dessa remissinstanser anser
dock alt förskjutna värdeminskningsavdrag skall få utnyttjas inom den ordinarie
avskrivningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar utredningens uppfattning all gällande
avskrivningsregler bör kompletteras med en rätt lill förskjutning av inte
utnyttjade värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar. Däremot
anser vi del vara principiellt felaktigt att såsom beredningen föreslår endast
medge sådana avdrag genom förlängning av avskrivningstiden. Vi föreslår i
slällel att förskjutna avdrag skall få utnyttjas inom avskrivningsplanen genom
förhöjning av värdeminskningsavdragen senare år. Vad nu sagts bör givetvis
gälla beträffande såväl markanläggningar som byggnader, vilket f. ö. även synes
vara beredningens mening. I enlighet härmed bör beredningens lagförslag, som
inte innefattar några ändringar i p. 16 av anv. lill 29 § KL, kompletteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att rätten till primäravdrag skall
inträda samtidigt med rätten till årlig avskrivning. Vi tillstyrker detta
förslag som undanröjer viss oklarhet i gällande regler. Vi tillstyrker också de
övriga förslag beredningen framför i syfle att anpassa bestämmelserna om
primäravdrag till de regler som gäller eller föreslås gälla för den årliga
avskrivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen anser del angelägel att möjlighet ges till
förskjutning av värdeminskningsavdrag. Däremot kan delegationen inle acceptera
alt detla endast får ske genom förlängning av avskrivningstiden. En sådan
ordning skulle strida mol principen all avskrivningstakten skall besiämmas med
hänsyn till tillgångarnas beräknade ekonomiska varaktighet. Förskjutna
värdeminskningsavdrag måste därför få utnyttjas inom den ordinarie
avskrivningsperioden. Med denna vikliga reservation tillstyrker delegationen
beredningens förslag. Delegationen tillstyrker även förslaget rörande
primäravdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelserna i Malmöhus och Kopparbergs lån ställer sig
avvisande till förslagen att värdeminskningsavdrag och primäravdrag skall få
förskjutas. Länsstyrelsen i Norrbottens län avvisar förslagel alt primäravdrag
skall få förskjutas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att värdeminskningsavdrag på
byggnader, i den mån de yrkats med lägre belopp än vad som högst kunnat medges
enligl avskrivningsplanen, skall få förskjutas till efter den antagna
varaktighetens slut. Detta motiveras med att ett företag eljest riskerar att gå
miste om avdrag för del av anskaffningskostnaden för byggnad som användes i
rörelsen. Med hänsyn lill den vidsträckta rätten till förlusluljämning torde
emellertid denna risk vara av ringa ekonomisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör i sammanhanget också observeras att vid en
framfida försäljning av en rörelsefaslighet skall, jämlikt punkl 2 a av
anvisningarna till 36 § KL, värdeminskningsavdrag, som belöper på lid före
avyttringen av fastigheten, återföras till beskallning, dock inte för år då
avdragel understigit 3 000 kr. Detla gäller oavsett om avdragen åtnjutits eller
ej. Desamma blir dessutom föremål för indexuppräkning. I den avskrivningsplan
för rörelsebyggnader som bifogas självdeklaralionen anges ackumulerade avdrag
för värdeminskning t. o. m. årel före beskattningsåret. Den föreslagna
förskjutningsrätten skulle - med hänsyn fill realisationsvinstbeskattningen -
förulsätla en utökning av den årliga avskrivningsplanen med specificerade
uppgifter om för vilka år och med vilka belopp avdrag ej yrkats. Uppgifterna
skulle behöva avse varje byggnads hela varaktighetsfid dvs. kanske en
sextioårsperiod. Ett sådant system är knappasl praktiskt tillämpbarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör slutligen understrykas att enligt förslaget får
ett förskjutet avdrag åtnjutas först efler i genomsnitt kanske 15-30 års lid
med påföljd att nuvärdet av ett sådant avdrag vid en ekonomisk kalkyl blir
relativt ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av det anförda avstyrker länsstyrelsen
beredningens förslag på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Primäravdrag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen ansluter sig här till beredningens förslag
ulom vad avser den obegränsade rätten att förskjuta primäravdrag. Som anförts
ovan skulle en sådan rätt ge upphov till praktiska problem. Det lorde vara i
det närmaste omöjligt att efter en tidsperiod av kanske 30 år varunder
förekommit ett flertal ägarbyten avgöra om rätlen till primäravdrag för en
byggnad utnyttjats till fullo. Länsstyrelsen förordar därför all vissa
tidsbegränsningar uppställes. En skattskyldig bör kunna medges primäravdrag
under t. ex. en tioårsperiod efter del att en ny-, till- eller ombyggnad
uppförts på plan. Av praktiska skäl bör vidare en begränsning ske på så sätt
att en köpare inte äger rätt att utnyttja en säljares förskjutna avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdeminskningsavdragel skall avspegla byggnadens fysiska
och ekonomiska förslitning. De faktorer som påverkar denna förslitning torde
icke ha något samband med förelagets aktuella vinstsilualion. Ett
värdeminskningsavdrag som vissl år ej kan utnyttjas, kan återtagas genom
bestämmelserna i förlustuljämningsförordningen. Enligl SFS 1978:53 har liden
för förlustavdrag såvitt avser aktiebolag och ekonomiska föreningar förlängts
till 10 år. Vid beräkning av realisationsvinst skall omkostnadsbeloppel minskas
med värdeminskningsavdrag på byggnad däresi dessa för år överstigit 3 000 kr.
Betydande utredningssvårigheter torde uppkomma för såväl skattskyldiga som för
taxeringsmyndigheterna att vid realisafionsvinstberäkning utröna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om avdraget för visst år överstigit 3 000 kr. om möjlighet
att förskjuta avdragen medges. Beredningens förslag att värdeminskningsavdrag
och primäravdrag skall kunna förskjutas biträdes därför inte av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motiven för primäravdraget när detta infördes 1969 var
behovet av ökad avskrivningstakl jämfört med vad en strikt lineär avskrivning
med väsentligen fastlagda procentsatser ger. Avdraget bestämdes till 10
procent med lika fördelning över de första fem åren av en nyuppförd
rörelsebyggnads livstid. Att avdraget fick denna enkla utformning mofiverades
med främst praktiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande de vanliga värdeminskningsavdragen har
beredningen föreslagit att dessa, i motsats till vad som nu är fallet, ska få
förskjutas. Detta innebär att värdeminskningsavdragen ges en resultatreglerande
funktion. Mot detta har länsstyrelsen inga invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma regler om förskjutning föreslås gälla även
primäravdragen. Dessutom föreslås beträffande dessa den ändringen att avdrag
ska medges med högst 2 procent, dvs. avdragets storlek kan varieras inom den
angivna ramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om primäravdrag har hittills varit förhållandevis
lätta att tillämpa. De föreslagna ändringarna medför emellertid att reglerna
kompUceras högst avsevärt och blir praktiskt svårare att hantera. Det kan
dessutom starkt ifrågasättas om det är motiverat att på föreslaget sätt bygga
in ytterligare resultatutjämningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen föreslår att rätlen till primäravdrag
antingen bibehålles i sin nuvarande utformning med 2 procent under de första
fem åren eller också helt slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EnUgt KF bör det av lagtexten framgå att
värdeminskningsavdrag på nyuppförd byggnad medges fr. o. m. den fidpunkt då den
färdigställts eller senast då den tagits i bruk. Detla bör gälla också för
markanläggningar. Förbundet anser att uttrycket "uppförts eller tagits i
bruk" i lagtexten inte är helt klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län pekar på en formulering i
punkt 16 femte stycket av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen som gett
upphov till felaktig fillämpning. Det gäller uttrycket "för år
räknat". Enligt länsstyrelsen bör formuleringen ändras så att det framgår
att avdraget skall räknas från tidpunkt då anläggningen tas i bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Avskrivning på fastighet som används i rördsdiknande
verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att de avskrivningsregler som gäller
för en fasfighet, som används i rörelse, skall få fiUämpas även i fråga om
fastighet, som används för ett med rörelse jämförligt ändamål, tillstyrks eller
lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Kammarrätten i Stockholm och länsstyrelsen
i Kristianstads lån anser dock att det utvidgade tillämpningsområdet bör
definieras tydligare. Länsstyrelsen anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker beredningens förslag att utvidga
tillämpningsområdet av punkt 3 av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen.
Sålunda skall reglerna om värdeminskningsavdrag för rörelsebyggnader kunna
tillämpas på sådan faslighet, som hyrs ut och används i rörelse eller därmed
jämförlig verksamhet bedriven av annan än fastighetsägaren. Begreppet
"rörelse eller därmed jämförlig verksamhet" är emellertid inte helt
otvetydigt. Sålunda torde det inte helt entydigt kunna sägas, att en ideell
förenings kontors- och samlingslokaler eller en statlig insfitulions lokaler
inryms under begreppet "därmed jämförlig verksamhet". Lagtexten bör
därför kompletteras så att av denna klart framgår, att anvisningspunkten är
tillämplig på alla typer av kontors- och samlingslokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Mindre skador på byggnad</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen anser att mindre skador på byggnad skall betraktas
som driftförlust oavsett hur skadan har uppkommit. Kostnad för avhjälpande av
skadan skall vara avdragsgill som reparafionskostnad och eventuell skadeersättning
skall las upp som inläkt. Enligt beredningen bör de mindre skadorna avgränsas
genom en schablonregel. Denna innebär att driftkostnad skall anses föreligga,
om kostnaden för återställande av skadad byggnad i ursprungligt skick kan antas
uppgå fill högst 15 proceni av byggnadens taxeringsvärde vid skadetillfället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks av SHIO och Familjeföretagens förening, Sveriges advokatsamfund.
Näringslivets skatledelegation och länsslyrelserna i Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings och Malmöhus län. Länsstyrelserna i Uppsala och
Malmöhus län anser att ändringarna också bör omfatta inkomstslagen
jordbruksfastighet och annan fastighet. Även Lantbrukarnas skattedelegalion
ställer sig bakom förslaget. Enligt delegationen bör dock som alternativ en
fast beloppsgräns användas som schablonregel. Delegafionen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom beredningen anfört vållar begreppet kapitalföriusl
problem vid bedömningen av avdragsrälten för reparationskostnad i samband med
skada på byggnad resp. skatteplikten för erhållen skadeersättning. Många fall
har fått föras upp lill högsta instans och regeringsrätten har i gränsfallen
ofta kommit till skiljaktiga resullal. Man kan härvid spåra en ny syn på det s.
k. normalitetsrekvisitel. Vad som tidigare ansågs onormalt och därför hånfördes
fill kapitalförlust anses i dag som en normal driftförlust. Detta gäller även
belräffande förluster utanför skadeområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl
delegationens uppfattning föreligger behov av en allmän översyn av
kapitalförlustbegreppet. Vad gäller skador på byggnader anser delegationen att
begreppet bör slopas hell. Man bör vidare skilja mellan mindre skador som kan
åtgärdas genom reparationer och slörre skador, där avhjälpande-kostnaden i
princip bör aktiveras och avskrivas. Vid avgränsningen av de mindre skadefallen
kan det av prakfiska skäl anses lämpligt alt använda en .schablonregel av föreslagen
modell. Det bör dock uppmärksammas att byggnader på jordbruksfastighet och i
rörelse kan ha åsatts koUektivt bestämda taxeringsvärden. Med hänsyn härtill
bör i dessa fall den angivna procentsatsen gälla det kollektiva
taxeringsvärdet. Delegationen finner det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också befogat att alternalivl ha en fast beloppsgräns som
förslagsvis kan sättas till 3 basbelopp. Till mindre skada bör således hänföras
skada där avhjälpandekostnaden inle överstiger antingen 15 procent av
byggnadens taxeringsvärde (byggnadernas kollekliva taxeringsvärde) eller 3
basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om slörre skador bör, som ovan nämnts, kostnaden
för återställande av byggnaden i ursprungligt skick aktiveras och läggas lill
det gamla avskrivningsunderlaget för byggnader. I det fall skadeersättning
uppburils bör dock, såsom kommer att framgå av avsnitt 11.5.5, endast den del
av kostnaden som överstiger erhållen ersättning få aktiveras och avskrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller att
besvärliga iröskeleffek-ter uppkommer genom den föreslagna schablonregeln med
åtföljande kontrollsvårigheter vid gränsfallen. Länsstyrelsen fillstyrker dock
förslaget, eftersom det undanröjer rådande tveksamhet om mindre omfattande
skador på byggnad är driftförlust eller kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i princip inle
något att erinra mot förslagel men ställer sig ändå tveksam fill detta.
Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår en schablonregel, som innebär, att om
kostnader för återställande av den skadade byggnaden i ursprungligt skick
uppgår till högst 15 procent av byggnadens taxeringsvärde vid skadetillfället,
så bör skadan skattemässigt behandlas som driftförlust. Taxerat byggnadsvärde
är emellertid inte något enhetligt begrepp i delta sammanhang. Det kan omfatta
flera byggnader. Bedömandet av om det är fråga om en omfattande eller mindre
omfattande skada som drabbat en av de i komplexet ingående byggnaderna, kan då
knappast ske med utgångspunkt från taxerat byggnadsvärde. En procentregel
leder fill att en skada i ett fall anses som omfattande, medan en lika stor
skada i ett annat fall anses som mindre omfattande. Länsstyrelsen har inget
förslag att framföra utan vill här endast framhåUa de olägenheter som är
förenade med beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockhohns län delar beredningens
uppfattning att det vore praktiskt att i fråga om smärre skador på byggnad inte
behöva undersöka om det rör sig om kapitalförlust eller driftförlust. Enligt
länsstyrelsen innebär emellertid anknytningen till "byggnadens
taxeringsvärde" svårigheter. Lånsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Byggnadens taxeringsvärde" är inle något i
skattelagarnas mening vedertaget begrepp. EnUgt 10 § kommunalskattelagen skall
vid fastighetstaxering för s. k. annan faslighet anges ett delvärde som betecknas
"byggnadsvärde". Som sådant värde skall enligt punkt 3 av
anvisningarna till nämnda paragraf redovisas det mervärde, som taxeringsenheten
har pä gmnd av att den är bebyggd. Detla innebär att taxerat byggnadsvärde ofta
inte är något uttryck för byggnadens tekniska nuvärde vid laxeringstidpunk-len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörelsebyggnad lorde i de flesta fall återfinnas på någon
av tre fastighelstyper enligt riksskatteverkets anvisningar för
fastighetstaxering; hyres- och kontorsfastighet, industrifastighet eller
specialfastighet. Taxeringsvärde för dessa typer av fastigheter beräknas
antingen med hjälp av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avkastningsmetoden eller enligt
anläggningskostnadsmeloden. I det förra fallet beräknas taxeringsvärdet genom
kapitalisering även verklig eller tänkt hyresavkastning. Som byggnadsvärde
anges i så fall skillnaden emellan markvärdet och taxeringsvärdet. 1 det senare
fallet beräknas värdet av mark och byggnad separat; byggnadsvärdet med
utgångspunkt från verklig byggnadskostnad. Såsom byggnadsvärde anges för varje
taxeringsenhet bara ett värde oavsett om i taxeringsenheten ingår flera
fastigheter eller om flera byggnader finns på samma fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den föreslagna lagtexten framgår inle om utredningen
avsett 15 % av taxeringsenhetens byggnadsvärde - i fråga om stora
industrianläggningar kan detta uppgå till 100-lals milj. kr. - eller av det
värde varmed den skadade byggnaden ingår i taxeringsvärdet. Detta senare värde
framgår inte av fasfighelslängden, om det finns flera byggnader på fasligheten.
Ofta torde det t. o. m. vara omöjligt att utläsa av fastighetstaxeringsnämndens
anteckningar i fastighetsdeklarationen. Det bör även påpekas att enligt 5 § 5
mom. kommunalskattelagen i byggnadsvärde för industribyggnad numera vanUgt-vis
inte ingår värdet av induslritillbehör på fasligheten enligt 2 kap. 3 §
jordabalken. Om en anknytning till taxeringsvärdet över huvud taget anses
möjlig bör lagtexten förtydligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även AO anser det vara diskutabelt att knyta
gränsdragningen mellan driftförlust och kapitalförlust fill en viss procentsals
av faslighets laxerade byggnadsvärde. Detta kan ge slumpartade effekter,
beroende på alt såsom byggnads taxeringsvärde anges för varje taxeringsenhet
bara ett enda värde även om det i taxeringsenheten ingår flera fastigheter
eller om flera byggnader finns på en och samma fasfighet. Enligt AO uppkommer
en annan komplikation om byggnad skadas utan att repareras. AO anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sådana fall kan stora ulredningssvårigheter uppkomma i
frågan om 15-procentsgränsen överskridits eller inte. En reparafion som vidtas
kan också avse tidigare inträffade skador eller eftersatt underhåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ifrågasätta om regeln inte i stället kan
inarbetas i punkl 17 av anvisningarnn lill 29 § kommunalskatlelagen och avse
småskador utan närmare precisering. Har skadan behandlats som driftförlust
eller reparationen omkostnadsförls bör utfallande försäkringsersättning
beskallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV, TOR och länsstyrelserna i Kristianstads och Hallands
län ställer sig avvisande till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna schablonregeln kan medföra
lillämpningssvårigheter. I de fall arbetet med att återställa den skadade
byggnaden påbörjas men inte hinner slutföras under ett beskattningsår kan det i
vissa fall vara svårt all vid upprättandet av deklarationen för det
beskattningsår arbetet påbörjas beräkna om den totala kostnaden kommer alt
över- eller undersliga 15 % av taxerade byggnadsvärdet. Beredningen synes (s.
510 och 616) nämligen avse att den faktiska kostnaden för återställandet skall
vara avgörande för bedömningen om skadan skall få anses vara driftförlust. Den
föreslagna författningstexten synes emellertid inte lika strikt knyta den
föreslagna 15-procentsregeln fill det faktiska kostnadsförhållandet. Även om
förslagel vid rättstillämpningen kan komma att ges en något generösare tolkning
än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 68. Bil. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beredningen avsett torde nu behandlade bedömningsfräga
ändå kvarstå. Problemet hur kostnader för att avhjälpa mindre skador pä byggnad
skall behandlas synes inte kunna lösas utan hänsynstagande lill gränsdragningen
ifråga om den skattemässiga behandlingen av ombyggnads- resp. reparationsarbete
på byggnad. För denna uppdelning avses inte 15-procentsregeln gälla. Frågan
uppstår då hur gränsdragningen ombyggnad - reparation skall göras när byggnad
ombyggs i samband med att en mindre skada avhjälps. På grund av de nu
behandlade lillämpningssvårigheterna men också därav följande kontrollproblem
avstyrker RSV förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anknytningen av schablonregeln till byggnadens taxeringsvärde
kan antas komma att medföra lillämpningssvårigheter. Del beror på alt del i
taxeringsenheten kan ingå flera byggnader. Avser skadan t. ex. en byggnad i ett
större industrikomplex med ett enda taxeringsvärde är det uppenbari att man
stöter på problem. En annan svårighet har samband med reparationsarbetets
förläggning i tiden. Det kan ha påbörjats under beskattningsåret men vid
deklarationslillfället är det oklart om den totala kosinaden kommer att uppgå
fill 15 proceni av taxeringsvärdet. Enligt TOR;s mening bör förslagel inte leda
till lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn fill lagregelns placering i punkl 10
anvisningarna lill 29 § kommunalskatlelagen synes beredningen mena, alt det
framlagda förslaget endast skulle avse rörelsebyggnader. Skall en reglering ske
av hur beskattningseffekterna blir av mindre skador på byggnad måsle emellertid
dessa regler enligt länsstyrelsens uppfattning ha generell tillämpning på alla
byggnader oavsett det inkomstslag fill vilket de hänförs. Vid en sådan
utvidgning av tillämpningsområdet framstår bristen i förslaget tydligare. På
många jordbruksfastigheter har framför allt ekonomibyggnaderna mycket låga
taxeringsvärden. Ekonomibyggnadernas värde uppgår sålunda i många fall på äldre
jordbruksfastigheter till 3 000 kr eller ännu lägre belopp. En brand eller
liknande skada i ett dylikl bestånd av ekonomibyggnader skulle med de
föreslagna reglerna så gott som alltid klassas som kapitalförlust. Å andra
sidan skulle, vad avser hyresfastigheter och vissa verkstadsbyggnader, skadorna
absolut sett kunna uppgå till betydande belopp och ändå klassas som
driftförlust. Exemplifieringen pekar på det olämpliga i att försöka definiera
begreppet mindre skada genom att sätta kostnaden i relation till det taxerade byggnadsvärdet
vid skadetillfället. Svårigheterna alt i lagtext någorlunda rättvisande
definiera begreppel mindre skada bedöms dessutom av länsstyrelsen som så stora,
att någon lagreglering överhuvud inte bör komma fill stånd på denna punkt.
Liksom hittills bör det ankomma på praxis att närmare definiera begreppel och
att dra upp gränsen mellan drift- och kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Hallands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skador på byggnader genom brand eller andra normall inte
påräkneliga händelser hänförs för närvarande till icke avdragsgill
kapitalförlust. Ur många aspekter kan detla synas stötande. Fråga är ju dock om
kostnader, som hänför sig till objekt i skattepliktig förvärvskälla, vilka i
och för sig får skrivas av enligt plan. Gränsen mellan påräkneliga och icke
påräkneliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>händelser kan vidare ibland vara svår att dra. Någol
inkonsekvent är det också all som nu sker medge avdrag för restvärdet vid
utrangering av annan anledning än skada. Gentemol de kritiska synpunkler, som
nu framförts mot att hänföra skada på byggnad fill kapitalförlust, kan invändas
att å andra sidan försäkringsersättning för skadad byggnad inte är
skattepliktig ens enligt realisalionsvinstreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom sitt förslag att hänföra kostnader för mindre skador
på byggnad fill driftskostnad gör beredningen en principiellt viktig men fill
sin omfattning inte särskilt betydande ändring i förhållandet mellan
kapitalförlust och driftförlust. Förslaget är enligl länsstyrelsens uppfattning
inte bra dels ur den synpunkten alt del bryter en princip ulan att ändra på den
helt - med den begreppsförvirring detta skapar - dels därför att den praktiska
tillämpningen blir svår. Den föreslagna schablonregeln kan synas lätt att
tillämpa och blir del säkert också i sådant fall då skada hänför sig till fastighetslaxeringsenhel
med endast en byggnad. Mindre lätt blir tillämpningen i fråga om exempelvis
skada på viss byggnad i ett stort industrikomplex, omfattande en mängd
byggnader med ell enda taxerat byggnadsvärde, som är omöjligt alt fördela på de
olika byggnaderna annat än möjligen med ledning av fastighetstax-eringsnämndens
arbetsanteckningar. Länsstyrelsen ifrågasätter om inle fiden är mogen för all
hänföra alla kostnader för skador på byggnader - i vart fall på
industribyggnader - till driftskostnader. I så fall får utfallande
försäkringsbelopp beskattas i det inkomstslag till vilket skadad byggnad är att
hänföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Beräkning av avskrivningsunderlag eller
utrangeringsavdrag för skadad faslighel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens förslag skaU avskrivningsunderlag för
en byggnad, som skadats genom brand eller dylikt, inte påverkas av kosinad för
ny-, fill-eller ombyggnad som bestritts med försäkringsersättning. Endast
kostnad som bestrilts av den skattskyldige själv skall få tillföras
avskrivningsunderlaget för byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks eller lämnas i huvudsak utan erinran
av RSV, länsslyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Malmöhus och Älvsborgs lån, KF, Lantbrukarnas skattedelegation,
SHIO och Familjeföretagens förening samt Sveriges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län anser att regeln också bör
gälla i inkomstslagen jordbruksfastighet och annan fastighet. Även
länsstyrelsen i Malmöhus län anser att ändringen bör omfatta inkomstslaget
jordbruksfastighet och - då fastighet hyrs ut för rörelseändamål -
inkomstslaget annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skatledelegation framhåller att regeln bör
omfatta alla ersättningsfall och inle bara försäkringsfall. Har däremot någon
ersättning inle utgått bör såväl det gamla avskrivningsunderlaget som
nyuppförande-koslnaden få medräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF har inget att invända mot vad beredningen föreslagit
men efterlyser regler för hur hel eller partiell självrisk i samband med
skadefall skall behandlas skattemässigt. Förbundet anför;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en skattskyldig väljer att själv slå risken för
skadefall i stället för att teckna försäkring, bör skadan enligt KF:s mening få
behandlas som driflsförlust, då denna kostnad får anses motsvara inbesparade
försäkringspremier. Vid skadefall på byggnad bör således utrangeringsavdrag
medges för restvärdet av förstörd byggnad eller del av byggnad och anskaffningskostnaden
för ersättningsbyggnad läggas till grund för avskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NäringsUvets skattedelegalion. Svenska försäkringsbolags
riksförbund och länsstyrelserna i Hallands och Göteborgs och Bohus län ställer
sig avvisande lill förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gäUande rätt betraktas förlust som uppkommit på
grund av byggnads förstörelse genom brand e. d. som kapitalföriusl. I konsekvens
härmed gäller alt avdrag inte får göras för den förstörda byggnadens
skattemässiga restvärde saml att erhållen försäkringsersättning är skattefri.
Ev. återuppförd byggnad får avskrivas i vanlig ordning. Enligt beredningen
innebär del förhållandet alt försäkringsersättningen ofta läcker åleranskaffningskoslnaden
att denna ordning är otillfredsställande. Beredningen föreslår därför att
återuppbyggnadskostnaden i den mån den täcks av försäkringsersättning inte
skall få påverka avskrivningsunderlaget. I gengäld skall förlusten inte
betraktas som kapitalförlust, dvs. fortsatt avskrivning skall få ske av den
förstörda byggnadens skattemässiga restvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag strider på ett uppseendeväckande sätt
mot de grundläggande principerna för avgränsningen mellan å ena sidan
kapitalvinst och kapitalförlust och å andra sidan rörelsevinst och
rörelseförlust, vilka principer beredningen inle i och för sig ifrågasatt eller
ens närmare diskuterat. Vi finner det vid sådant förhållande felaktigt att på en
enstaka punkt frångå dessa principer. Beredningens motiv härför - att fräga är
om betydande värden - kan inte heller anses särskilt starka. De av beredningen
påtalade förhållandena beaktas ju enligt gällande regler vid den realisationsvinstbeskattning,
som numera omfattar 100 % av den realiserade vinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska försäkringsbolags riksförbund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet instämmer i alt beredningens uppfattning
från fiskala utgångspunkter kan anses sakligt grundad. Riksförbundet vill
emellertid erinra om att den föreslagna ändringen innebär en skatteregel som
står i strid med reglerna i bokföringslagen och aktiebolagslagen. Detta kan
inte anses tillfredsställande och går även emot den eljest dominerande strävan
fill överensstämmelse mellan redovisningspraxis och skatteregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ända sedan kommunalskaltelagens tillkomst har skillnaden
mellan driflsförlust och kapitalförlust varil av grundläggande belydelse.
Riksförbundet kan inte finna all beredningen tillräckligt motiverat det
föreslagna avsteget från denna princip. Den utredning som beredningen har
anfört är enligt riksförbundets mening alltför ofullständig för att kunna ligga
till grund för lagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i HaUands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om behandlingen av utfallande
försäkringsersättningar vid skada på byggnad går beredningen ett steg längre i
förslag till ändring av nu rådande förhållande mellan kapilalvinst/-förtust och
driflsvinst/-förtust. Här föreslår beredningen nämligen att försäkringsbeloppen
i praktiken skall beskattas i sin helhet i det fall alt ny byggnad uppförs för
att ersätla den skadade. Beskattningen sker på så sätt att
värdeminskningsunderlagel för den nya byggnaden minskas med
försäkringsersättningens belopp. Förslagel kan med beredningens bestickande
argumentering synas ge ett materiellt rättvist resultat men är i princip
oriktigt. Försäkringsersättningen avser ju ett objekt, som inte längre finns,
medan anskaffningskostnaden för den nya byggnaden är en realitet för sig.
Beskattningen blir inte heller konsekvent i sådant fall då
försäkringsersättningen överstiger nybyggnadskostnaden, kanske på grund av att
den skadade byggnaden inle åleruppförs eller åleruppförs endast delvis.
Länsstyrelsen har ovan ifrågasatt om inte försäkringsersättningar för byggnader
bör beskattas som intäkt i viss förvärvskälla medan kostnadsavdrag-genom exlra
avskrivning eller genom utrangeringsavdrag - medges för den skadade byggnaden.
Om en så genomgripande ändring av gällande principer inte anses kunna
genomföras får man söka andra vägar. Bättre än beredningens förslag synes det
då enligt länsstyrelsens mening vara alt beskatta försäkringsersättningar
enligt reglerna för realisationsvinsl. Det bör i så fall övervägas att införa
en speciell regel för beräkning av ingångsvärde, innebärande att detta skall bestämmas
till hela eller del av eventuellt förefinfiigt laxeringsmässigl restvärde för
den skadade byggnaden eller det skadade byggnadskomplexet. Om byggnad
åleruppförs bör uppskov medges med realisafionsvinslbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår nu att försäkringsersättning
skattemässigt skall behandlas på samma sätt som statsbidrag. Om det är fråga om
en delskada torde någon ändring i nu gällande praxis inle inträffa. Men när det
gäller uppförandet av en ny byggnad, medför förslaget att
försäkringsersättningen indirekt beskattas genom att den del av
anskaffningskostnaden som bestridits med densamma, inte får inräknas i
avskrivningsunderlaget. Avskrivningen för den nya byggnaden skall i stället ske
på grundval av den förstörda byggnadens skattemässiga restvärde. Länsstyrelsen
är tveksam till förslaget, eftersom det indirekt innebär en beskattning av en
eljest skattefri ersättning. Ytterligare ett skäl är att den erhållna
försäkringsersättningen enligt gällande regler skall beaktas vid en eventuell
framtida realisationsvinstberäkning. En ändring inom företagsbeskattningen
måsle därför medföra en ändring i reglerna om realisationsvinstbeskattning, när
det gäller rörelsefaslighet. Länsstyrelsen vill även framhålla, att begreppet
"byggnad som används i rörelse" inte är entydigt. Det är oklart om
avsikten är att i begreppet även inräkna fastighet som används i annans
rörelse. Ett genomförande av beredningens förslag i detta hänseende skulle
medföra att försäkringsersättningen blir behandlad på olika sätt beroende på
om fastigheten åleruppförs eller inte. En underlåtenhet att åleruppföra en
nedbrunnen byggnad skulle medföra fördelar från skattesynpunkt. Länsstyrelsen
anser därför att frågan måste utredas ytterligare, innan definitiv slällning
tages fill densamma.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1264>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens förslag skall den nya regeln lillämpas
genomgående i fråga om byggnadsarbete som avser återställande av delskada på
byggnad. Om en helt ny byggnad skall uppföras skall regeln tillåmpas endast om
den nya byggnaden kan anses ersätta den förstörda. Beredningen föreslår i detta
hänseende att byggnad, som anskaffas eller börjar uppföras inom tre år efter
den dag då den ursprungliga byggnaden förstörts och som är avsedd för samma verksamhei
som den förstörda byggnaden, skall anses ulgöra ersätlningsbyggnad. Detla skall
gälla även om den nya byggnaden inle uppförs av den ursprungliga fastighetens
ägare utan av en fill denna närstående person. Den av beredningen föreslagna
avgränsningen av begreppet "ersättningsfastighet" kritiseras i några
yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen uttalar (s 615) att om efter skadefallet en ny
byggnad uppförs på en annan ort torde denna endasl i undantagsfall kunna
behandlas som ersättningsfastighet. Uttalandet - som i och för sig saknar
motsvarighet i lagtexlförslagel - lorde om del följs kunna få lill följd alt
skatlskyldig för alt komma i åtnjutande av skattemässiga förmåner strävar efler
all uppföra ersältningsfastighet på annan ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår en absolut tidsfrist om tre år från
skadelillfällel inom vilken tid en nybyggnad skall kunna anses utgöra
ersättningsfastighet. Det synes inte vara närmare utrett vilken effekt en sådan
tidsgräns kan förväntas få. Det kan emellertid inte uteslutas att regeln kommer
all leda lill alt uppförandet av ersältningsbyggnaden fördröjs på gmnd av
skatteskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ovan anförda konsekvenserna av beredningens uttalande
respektive lagförslag bör enligt RSV:s mening undvikas. RSV avstyrker därför
den föreslagna Ireärsgränsen. Del borde inle medföra några större tillämpningsproblem
att denna gräns förutan bestämma om en byggnad skall anses utgöra ersättning
för den skadade. Till ledning för denna bedömning kan direktiv ges genom
motivuttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs lån:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet ersättningsfastighet har inte närmare
preciserats i lagförslaget. I kommentaren till detla sägs på s 615 följande:
"Har byggnaden uppförts på en annan ort lorde den dock endast i
undanlagsfall kunna behandlas som ersättningsfastighet". Denna tolkning kan
locka företag att etablera sig på annan ort. Begreppet ersältningsfasfighet bör
därför enligt länsstyrelsens mening ges en mer vidsträckt betydelse. Detta bör
även gälla kravet på likartad verksamhet. En ny fastighet kan vidare uppföras
av en utomstående person som finansierar byggnafionen genom lån från den
ursprunglige ägaren. Denne kan sedan förvärva fastigheten efler alt först ha
hyrt den i drygt tre år. Lagförslaget omfattar inte heller delta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att den förordade ändrade
gränsdragningen mellan kapitalförlust och driflsförlust skall tillämpas i de
fall en förstörd byggnad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom tre år från skadelillfället ersätts med en annan
byggnad. En sådan avgränsning framstår som hell godtycklig och i hög grad ägnad
all skapa tillämpningssvårigheter ävensom att snedvrida verksamhetsplaneringen.
Redan det i och för sig självklara behovet av en dylik spärregel utgör enligt
vår mening tillräckligt skäl för alt inle genomföra beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO och Familjeföretagens förening förordar alt den
föreslagna treårs-regeln slopas, då den kommer att bli svårtillämpbar och i
vissa lägen skapa inte önskvärda tröskeleffekter. Sveriges advokatsamfund
ifrågasätter lämpligheten av treårsregeln, eftersom den fär som en följd att
skallskyldiga som väljer att uppskjuta en i och för sig välmotiverad
investering premieras i skattehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen anför att vissa problem kan uppstå om skadan
inte återställts under det år då den inträffade utan försl ett senare år. Har
värdeminskningsavdrag för det beskattningsår under vilket skadan inträffat
beräknats pä grundval av ell lägre belopp än del som skall gälla sedan skadan
åtgärdals. skall den skatlskyldige ha räU all få dessa omprövade. Enligt
beredningen är en fömtsäUning för detla att han hållit sin rätt aU anföra
besvär öppen. Vad beredningen uttalat i della hänseende har föranleti
kommentarer av ett par remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen uttalar angående omprövning av
värdeminskningsavdrag i de fall skadan avhjälps ett senare beskattningsår än
det när skadan inträffade (s 615 m) alt en förutsättning härför givetvis är att
den skatlskyldige har hållit sin rätt alt anföra besvär öppen. Beredningen har
inle närmare utrett på vad sätt detta skulle ske. Med hänsyn till den
föreslagna rätten till förskjutning av värdeminskningsavdrag synes inte någon
omprövning av värdeminskningsavdrag erfordras i nu behandlade fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beredningens förslag kan ett senare års återställande
av en byggnadsskada påverka ett tidigare års avskrivningsunderlag. Med hänsyn
till beskattningsårets slutenhet medför delta processuella problem. För att
inte riskera att förlora en del av sin avdragsrätl måste den skatlskyldige
anföra besvär över det lidigare årels laxering redan vid den ordinarie
besvärstidens utgång. Hans talan skulle sedan behöva bli vilande upp till tre
års fid. Då lagstiftaren inte utan mycket vägande skäl bör öka skattedomstolarnas
arbetsbörda synes det vara alt föredra att man i stället ger den skattskyldige
rätt att ta igen förlorade avdragsbelopp vid beskattningen för det år då skadan
åtgärdats. Avdragsfrågorna kan då i sin helhel behandlas av taxeringsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag till lagtext har kritiserats av några
remissinstanser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I föreslagen lagtext för punkl 10 av anvisningarna lill 29
§ kommunalskatlelagen andra slyckel har angetts att kosinad för återställande
av rörelsebyggnad efter brandskada skall behandlas som driflsförlust även om
ägaren till den skadade byggnaden - eller honom närslående person -anskaffar
ersättningsbyggnad inom tre år. Det förefaller något oklart- även med hänsyn
fill vad som närmare angetts i motiven (s 514) - hur begreppet närstående här
skall uppfattas. Om man syftar på de s. k. fåmansbolagsreg-lerna bör detta
klart anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Uppsala
län. Länsstyrelsen anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslaget och vad beredningen anfört synes
innebära alt regeln inte skall tiUämpas i det fall försäkringsersättning
erhållits men andra medel använts för att finansiera återställandet.
Länsstyrelsen vill ta upp del fall dä den skatlskyldige för återställandet kan
visa att han haft tillgång till andra medel vid sidan av försäkringsersättningen.
Enligt länsstyrelsens mening kan regeln då enkelt kringgås och bli
verkningslös. Länsstyrelsen ifrågasätter därför dm inle regeln bör avfattas så
all den blir lillämplig så snart försäkringsersättning utgått och byggnaden
återställts oavsett om återställandet finansierats med försäkringsersättning
eller med andra medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagtexten (punkt 10 andra stycket av
anvisningarna till 29 § kommunalskatlelagen) synes inte på ett tillräckUgt
tydligt sätt återge vad som anges i motiven. Lämpligen införs efter första
meningen förslagsvis följande: "Detla innebär att byggnadens
anskaffningsvärde ej påverkas av sådana kostnader för dess återställande som
bestrilts genom uppburen icke skattepliktig försäkringsersättning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Sveriges advokatsamfund bör uttrycket
"driftförlust" för att undvika missförstånd reserveras för de därmed
avsedda fallen. En annan begreppsbestämning bör därför användas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.5 Projekteringskostnader för byggnad som inte uppförts</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens förslag skall avdragsrätt föreligga
för projekteringskostnader och liknande för byggnader och anläggningar. Har
koslnader nedlagts för alt undersöka alternativa lösningar skall de
projekteringskostnader, som kan hänföras direkt till det valda alternativet,
liksom f. n. inräknas i avskrivningsunderlaget för anläggningen. Koslnader för
förkastade alternativ skall få dras av direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks av AO, länsstyrelserna i Stockholms,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Göteborgs och Bohus och Kopparbergs
län, BFN, Näringslivets skattedelegalion. Lantbrukarnas skatledelegation, SHIO
och Familjeföretagens förening, KF och Sveriges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegation, som anser det vara i hög
grad befogal att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidta de av beredningen föreslagna ändringarna rörande
projekteringskostnader, framhåller att motsvarande situation föreligger
belräffande brunnsborrning. Delegationen anför;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förekommer således ofta att man vid sökande efler
vattentäkt inte träffar på vatten förrän efler flera försök och i vissa fall
inle alls finner något vatten. Skattskyldiga som råkat ut för detta har i
praxis vägrats avdrag för kostnader för brunnsborrning med motiveringen att det
rör sig om en kapitalförlust. Enligt delegationens bestämda uppfattning bör
samma regler gälla för misslyckad brunnsborrning som för misslyckad
projektering av andra anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att den utvidgade
rätlen att dra av projekteringskostnader bör begränsas och förses med en
spärregel. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att projekteringskostnader för ej
uppförda byggnader görs avdragsgilla förefaller väl motiverad vad avser
kostnader för planering m. m. av skräddarsydda lokaler. På s. 617 anför
beredningen visserligen att den föreslagna regeln i första hand torde komma att
tillämpas av större handels- och industriföretag men några begränsningar i
författningstexten har inte förordals. Enligl länsstyrelsens uppfattning bör
avdrags-rätten förbehållas den ovan angivna typen av lokaler.
Projekteringskostnader för t. ex. arkilektritade enfamiljsvillor, vilka
bedömts ulgöra länkbara personalbostäder, motiverar knappast en avdragsrätt.
Det bör vidare observeras att beredningens förslag till författningstext kan
lämna utrymme för kringgåendeåtgärder. Ell förelag som uppför en byggnad skulle
kunna låta projekteringskostnaderna härför belasta ett närstående företag och
därigenom indirekt få omedelbart avdrag för dessa koslnader. En spärregel mot
sådana förfaranden bör införas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län anser vidare att reglerna bör
gälla även i inkomstslaget jordbruksfastighet och i vissa fall i inkomstslaget
annan fasfighet, nämligen när fasfighet hyrs ut för rörelseändamäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV efterlyser en precisering av begreppet
"projekteringskostnader". Verket anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av beredningens redogörelse för gällande rätt (s. 510)
framgår att till projekteringskostnader e. d. torde hänföras arkilektkostnader
och andra koslnader, som nedlagts under planerings- och förberedelsearbetet.
Beredningen har inte närmare preciserat vilka kostnader förslaget avser.
Begreppel projektering återfinns bl. a. i 10 § första styckei 5)
mervärdeskatlelagen. Förutvarande riksskattenämnden har närmare utvecklat vad
som i denna lags mening får anses vara hänförligt till projektering, ritning,
konstruktion eller därmed jämförUg tjänst avseende mark, byggnad eller annan
anläggning som utgör faslighet (riksskattenämndens meddelande 1969:111.1). Om
den av beredningen föreslagna avdragsrätten genomförs erfordras enligl RSVs
mening från fillämpningssynpunkt men kanske främsi av konlrolltekniska skäl ell
klarläggande uttalande angående vad som är att hänföra till "projektering
e. d.". '</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser är kritiska lill den av beredningen
föreslagna olika behandlingen av projekteringskostnader, som hänför sig till
projekl, som inte kommer till utförande och kostnader för förverkligade
projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR anser sig inte kunna tillstyrka, att
projekteringskostnader, som hänför sig till projekl, som inle kommer till
utförande, behandlas fördelaktigare - får avdragas direkt - än kostnader för
förverkligade projekt, vilka kostnader inlägges i avskrivningsunderlaget för
anläggning varom fråga är. Anses ändring i nuvarande regelsystem böra komma
till stånd, bör kostnader för såväl förkastade som förverkligade projekt
avskrivas genom årlig värdeminskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifrågavarande projekteringskostnader föreslås av
beredningen få dras av som driftförlust medan projekteringskostnader som direki
leder lill att byggnader uppförs skall aktiveras och inräknas i
avskrivningsunderlaget för byggnaderna. Denna skillnad kan medföra
tillämpningsproblem när del gäller alt hänföra en viss kostnad eller del därav
till del ena eller del andra slaget av kostnad. RSV förordar att även
projekteringskostnader som avser förkastade lösningar skall aktiveras och
räknas in i avskrivningsunderlaget, så att nämnda fillämpningsproblem undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkler framförs av länsslyrelserna i Hallands
och Kopparbergs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl beredningens förslag får företaget - om det på
balansdagen inle vel om något av ett eller flera möjliga investeringsalternativ
kommer alt genomföras - direkt dra av samtliga nedlagda projekteringskostnader.
Kommer någol projekl lill utförande senare skall dock de projekteringskostnader
som kan antas ha samband med det valda alternativet aktiveras skattemässigt.
Detla tillgår så alt dessa projekteringskostnader redovisas som intäktspost i
deklarationen samtidigt som molsvarande belopp las upp på värdeminskningsplan
för byggnader resp. markanläggningar. Enligl beredningen skall det också vara
möjligt alt tillfälligt balansera alla nedlagda projekteringskostnader och dra
av kostnaderna för förkastade alternafiv det beskattningsår då kostnadernas karaktär
klarlagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget all projekteringskostnader avseende projekt som
senare år kommer lill utförande i efterhand skall aktiveras kritiseras av några
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All skattemässigt medge avdrag direkt för kosinaden för
förkastade alternativ lorde enligl BFN:s mening överensstämma med företagens
bokföringspraxis. Sådana kostnader kostnadsförs i allmänhet i företagens
resultaträkning och har sedan tillagts i rörelsedeklarationen såsom icke
avdragsgill post. Beredningens förslag innebär en anpassning lill bokföringspraxis
och tillstyrks av BFN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att däremol i efterhand tvingas aktivera
projekteringskostnader avseende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>projekt som senare år kommer till utförande innebär enligl
BFN ett fjärmande från redovisningspraxis. Att i efterhand aktivera en
kostnadsförd post lorde inle slå i överensstämmelse med bokföringslagens
värderingsregler då det gäller anläggningstillgångar. Sålunda kan denna
aktivering ske enbart i deklaration, varigenom skapas en skillnad mellan
företagens redovisning och deklaration, som lever kvar under hela
avskrivningstiden för byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt från BFN:s strävan alt medverka lill en
ökad samordning av olika lagstiftning rörande företagens redovisning vill nämnden
föreslå all en gång kostnadsförda projekteringskostnader må förbli
kostnadsförda och att sålunda någon aktivering i efterhand av kostnader för
senare vall allernaliv skaltemässigl inle kommer att krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lagstiftaren emellerfid väljer all gå på beredningens
förslag lorde detla komma alt kräva en civilrättslig ändring av bokföringslagen
så att överensstämmelser uppnås mellan civillagsfiftningen och
skatlelagsfiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förarbetena fill bokföringslagen (BFL) (SOU 1973:57
s. 210 ö och prop. 1975:104 s. 186 öx) måste grundprincipen för redovisningen
vara att resultatet innefattar endast realiserade vinsler. RSV ifrågasätter mot
bakgrund härav om den i punkl 10 fjärde stycket andra och tredje meningen av
anvisningarna till 29 § KL föreslagna regeln står i överensstämmelse med BFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivels skatledelegation ifrågasätter nödvändigheten
av den föreslagna skattemässiga aktiveringsskyldigheten i vissa fall av
tidigare omkostnadsförda projekteringsarbeten. Delegationen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den del ifrågavarande koslnader är att hänföra lill
invenlarier medför aktiveringsskyldigheten misstämmelse mellan bokförda och
skaltemässiga värden med de konsekvenser för avskrivningsrätten som della får
enligt beredningens förslag. Med hänsyn lill de relativt begränsade koslnader
del här gäller bör man enligt vår mening av praktiska skäl kunna avstå från
kravet på aktivering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkler framförs av SHIO och Familjeföretagens
förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Väslernorrlands och Jämtlands län
förordar frän konlroll-och tillämpningssynpunkt alternativet med aktivering av
samtliga projekteringskostnader fram till den tidpunkt då föreiagei kan göra
en definitiv uppdelning av kostnader som kan föras upp på värdeminskningsplan
resp. omkoslnadsföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV lar upp frägan om hur projekteringskostnader skall
dokumenteras. Verkel anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om beredningens förslag genomförs, fill den del del
innebär alt avdrag skall medges för projekteringskostnader avseende projekt som
inte leder lill någonting, anser RSV alt man bör ställa vissa uttryckliga krav
på att den skatlskyldige skall dokumentera att koslnaderna haft ett direki
samband med hans förvärvsverksamhel. Utan en sådan dokumentation är del svårt
alt kontrollera alt yrkade avdrag verkligen avser avdragsgilla koslnader. I del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsatta lagstiftningsarbetet bör närmare utredas på
vilkel sätt den dokumentation, som RSV kräver, lämpligen kan fullgöras av de
skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.i5 Avyttring av fasta rörelseinventarier i fastighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl nuvarande regler beskattas ersällning för fasta
rörelseinventarier enligt realisationsvinstreglerna i det fall fråga är om
uthyrning lill rörelse som bedrivs av annan ån fastighetens ägare. Beredningen
föreslår att den ifrågavarande ersättningen skall tas upp som intäkt av annan
fasfighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga
remissinstanser. I ett par yttranden görs särskilda påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har ingenting att erinra mot att intäkt vid avyttring
av till annan fastighet hänförliga tillgångar som avskrivits enligt de för
rörelse gällande invenlarie-avskrivningsreglerna i enlighel med beredningens
förslag behandlas som intäkt av annan fastighet. Vid sådant förhållande bör
emellertid sista meningen av tredje stycket i p. 1 av anv. till 28 § KL ändras.
Enligt denna mening skall nämligen sådan intäkt i vissa fall redovisas som
intäkt av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl delegationens uppfallning är det principiellt
riktigt alt beskatta ersättning för fastighetsinventarier i förvärvskällan.
Delegationen förutsätter att reglerna om särskild skatteberäkning för
ackumulerad inkomst är tillämpliga beträffande ersättningen på samma sätt som i
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen anser del också befogat att dispensreglerna i
46 § 2 mom., sjätte sl KL rörande avdrag för engängsbetald pensionsförsäkring
vid avveckling av lantbruk eller rörelse, skall få tillämpas på ersättning av
förevarande slag om fastighetsägaren själv haft hand om förvaltningen av
fasligheten. Inkomsten har i sådant fall i realiteten karaktär av A-inkomsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.7 Vissa vid remissbehandlingen aktualiserade frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I remissyttranden har flera frågor rörande avskrivning av
fastigheter tagits upp som inte behandlats av beredningen. I detta avsnitt
återges synpunkter i vissa frågor som inle har återgetts i lidigare avsnitt av
remissammanställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion lar upp
proportioneringsreglerna vid onerösa förvärv av bebyggd fastighet. Delegationen
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid oneröst förvärv av bebyggd jordbruksfastighet eller
rörelsefastighet beräknas den nye ägarens avskrivningsunderlag för byggnader
med hjälp av en proportioneringsregel enligt vilken köpeskillingen för
fastigheten fördelas i samma proportion som det laxerade byggnadsvärdet
förhåller sig till del totala taxeringsvärdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1278>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande jordbruksfastigheter skall härvid justering
ske med hänsyn till ev. värde av överbyggnad. Eftersom byggnadsvärde på
jordbruksfastighet kan beslå av olika delposter skall avskrivningsunderlaget
beräknas särskill för olika byggnader eller byggnadsbestånd. Innan
avskrivningsunderlaget erhålles skall i förekommande fall del
framproporlionerade byggnadsvärdet reduceras med anskaffningskosinaden för
faslighelsinventarier. Dock får del sammanlagda avskrivningsunderlaget för
byggnaderna jämkas om den del av köpeskillingen för fasligheten som belöper på
annat än byggnader - dvs. mark, växande skog, naturtillgångar m. m. - visas
mera avsevärt över- eller understiga värdet av dessa andra tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom delegationen framhållit vid tillkomsten av
jämkningsregeln är denna felkonstruerad och i praktiken nästan värdelös.
Bevisningen bör avse byggnaderna och inte de övriga tillgångsslagen. Del är
nämligen närmast omöjligt att förebringa bevisning om värdet på de många olika
övriga fillgångsslag som normalt förekommer på en jordbruksfastighet. Läggs
bevisningen på byggnadsvärdet kan man däremot rätta till uppenbara
felaktigheter, t. ex. i de fall då betydande nybyggnation förekommit på
fastigheten kort lid före förvärvei. Delegationen finner del stötande all man i
dessa fall på grund av bevissvårigheler rörande värdet på de övriga
tillgångsslagen inte skall kunna erhålla jämkning. Till bilden hör också de
svårigheter som finns vid fastighetstaxeringen när del gäller att få fill stånd
värdemässigt korrekta inbördes förhållanden mellan de olika delvärden som ingår
i taxeringsvärdet på jordbruksfastighet. De s. k. regressionsanalyser som görs
vid marknadsvärdeanpassningen av de olika delvärdena kan närmasl karaktäriseras
som kvalificerade gissningar. Även om det lolala taxeringsvärdet skulle vara
rält kan man därför inte utgä från att delvärdena är rikliga i förhållande till
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl mot alt ändra jämkningsregeln har anförts att
byggnadsvärdet i teorin är ett restvärde och att motsvarande bestämmelser
gäller för rörelsefastigheter. Delegafionen tillbakavisar bestämt alt en
teoretisk syn skall få hindra en materiellt riklig lösning. Att byggnadsvärdet
vid fastighetstaxeringen betraktas som ett restvärde understryker snarare
behovet av en prakfiskt fungerande jämkningsregel. Vad gäller
rörelsefas-tighelerna är det vanligen lättare alt förebringa bevisning om
markvärdet än byggnadsvärdet. Det rör sig med andra ord om det omvända
förhållandel i jämförelse med jordbruksfastigheter. Av just praktiska skäl är
jämknings-regeln för rörelsefasligheter riktigt utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen får därför ånyo framföra kravet att
jämkningsregeln ändras på sätt ovan anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
sak är att proportioneringsregeln för rörelsefasligheter är i behov av en
översyn, vilket sammanhänger med de ändringar som gjordes vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering. På grund av all det särskilda maskinvärdet logs bort och de
s. k. industrilillbehören inle ingår i taxeringsvärdet leder regeln till ett
felaktigt resullal i de fall då fastighetsförvärvel omfattar
induslritillbehör. Industritillbehören ulgör ju fasl egendom och måsle
särredovisas på någol sätt vid förvärvet för att proporlioneringsregeln skall
bli rättvisande. Frågan synes dock ha kunnal bemästras hjälpligt på grund av
den föreliggande jämkningsmöjlighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen anser vidare alt avskrivningsreglerna vid
benefika förvärv av byggnader och invenlarier bör ändras. Delegafionen anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler förslag från den särskilda arbetsgruppen inom
företagsskatteberedningen (DsFi 1976:10) ändrades bestämmelserna i p 3 b sista
st anv till 29 § KL så all anknytningen lill slämpelvärdet vid förvärv av
byggnader och invenlarier på grund av arv eller testamente borttogs. Däremot
tog man i delta sammanhang inle upp frågan om rätt för nye ägaren att vid
benefika förvärv få överta förre ägarens avskrivningsplan på samma sätt som
gäller för markanläggningar. Denna fråga ansågs ligga inom
företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen, som vid flera lidigare fillfällen krävt en
lagändring med angiven innebörd, nödgas emellertid konstatera all beredningen
inte behandlat frågan i sill slutbetänkande. Delegationen finner delta märkligt
särskill som skatteutskottet anmärkt att frägan om möjligt borde behandlas med
förtur (SkU 1974:20).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt delegationens bestämda uppfattning finns det inga
skäl alt motsätta sig den begärda lagändringen. Den nuvarande regeln, all den
förre ägarens taxeringsmässiga restvärde skall anses som anskaffningsvärde för
den nye ägaren, innebär ett degressivt avskrivningssystem, som står i strid med
den grundläggande principen att avskrivningslakten skall besiämmas av de skilda
tillgångarnas beräknade ekonomiska varaktighet. Effekten härav är självfallet
mest påtaglig för byggnader. Om en förvärvskäUa vid upprepade tillfällen
förvärvas genom benefika fång blir byggnadsavskrivningarna orimligt låga.
Delegationen kräver alt den moderna syn som kommil lill uttryck för
markanläggningar även skall gälla för byggnader: Tredje meningen i sisla
styckei av punkten 3 b anv lill 29 § KL kan t. ex. ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Har tillgång i samband med förvärv av den rörelse,
vari den nytijas, erhållils annorledes än genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, skall, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda,
den nye ägaren få åtnjuta de värdeminskningsavdrag som skulle ha tillkommit
förre ägaren om denne fortfarande ägl tillgången."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skalledelegation redovisar samma
uppfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skatledelegation behandlar också frågan om
justering av avskrivningsunderlag på grund av ändrad beskattningsnatur på
fastighet. Delegationen anför i detta hänseende:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fastighet eller fastighetsdel omtaxeras från
jordbruksfastighet til! annan faslighel eller vice versa uppkommer frågan hur
detla skall påverka avskrivningsunderlaget. Frågan, som främst gäller byggnader
men även lorde kunna avse markanläggningar och invenlarier, har lämnats
oreglerad av lagstiftaren och har ej heller varit föremål för någon närmare
analys. Emellertid har praktiska fall inträffat då tvist uppkommil om hur man
skall förfara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del vanligaste fallet har gällt bostadsbyggnader som inte
ansetts erforderliga för jordbruket, s. k. överloppsbosläder, och som därför
utbrutits till annan faslighel. Efler utbrytningen har de i allmänhet taxerats
enligl schablonmetod. Man har då tvekat om oeh i vad mån avskrivningsunderlaget
för byggnader på jordbruksfastigheten skall justeras med hänsyn härtill. Enligt
delegationens uppfattning bör en lagreglering komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NäringsUvets skattedelegalion erinrar om att del finns
regler för avskrivningsunderlagels beräkning för det fall skaltskyldig
erhållit bidrag från staten för anskaffning av byggnader och markanläggningar
men att det är oklart hur</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1282>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bidrag från annat håll, t. ex. kommun eller enskilt
företag, skall behandlas. För alt undvika risken föratt rafionella
samarbetsformer mellan företag samt mellan kommuner och förelag skall motverkas
av de negativa konsekvenser en omedelbar beskattning av bidragen skulle få, bör
enligt delegationen regler motsvarande de som gäller för statsbidrag införas
också för här avsedda bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näringslivels
skattedelegalion anser vidare att samma regler som för inventarier bör bli
tillämpliga för byggnader och markanläggningar i de fall kontraktsavskrivning
skett eller investeringsfond tagits i anspråk. Del krävs därför hänvisningar i
punkterna 7 och 16 av anvisningarna lill 29 § kommunalskatlelagen till punkt 3
sjunde styckei i de föreslagna anvisningarna till samma paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp frågan om
avskrivningsunderlaget för byggnader och markanläggningar vid fusion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande anvisningar lill 29 § KL skall
avskrivningsunderlaget för byggnad vid fusion beräknas på samma sätt som gäller
för invenlarier. I förslaget till ändrade bestämmelser i 2 § 5 mom. Si, där
fusionsbestämmelserna samlats, har regler getts för inventarier. Däremot finns
inle, vare sig genom särskild bestämmelse eller genom hänvisning i p. 7 av anv.
fill 29 §, någon molsvarande regel för byggnader. Enligl vår mening bör samma
bestämmelse som föreslagils för invenlarier gälla också för byggnader. Den
innebär visserligen en ändring jämfört med vad nu gäller, nämligen all
avskrivningsplanen får las över av det fusionerande företaget, men denna
ändring är sakligt väl befogad. Molsvarande ändring bör som vi framhållit i
fråga om invenlarieavskrivningen göras för det fall där genom benefikt fång
byggnad förvärvals i samband med förvärv av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
regler för beräkning av avskrivningsunderlag för markanläggningar vid fusion
saknas f. n. Vi föreslär att samma bestämmelser som vi här förordat för
byggnader införs också för markanläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion är av samma uppfattning.
Delegationen anser att avskrivningsreglerna vid fusion kan formuleras enligt
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom. första och andra
styckei, skall moderbolag eller överlagande förening, som överlager tillgång
från dotterbolag eller överlåtande förening, få åtnjuta de
värdeminskningsavdrag som skulle ha tillkommit det överlåtande företaget om del
fortfarande ägl tillgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl gällande regler skall som anskaffningsvärde för
sådan tillgång anses del belopp som vid fusionstillfällel kvarstår i
beskattningsavseende oavskrivet hos det överlåtande företagel. Detla medför
vid oförändrad procentsats en förlängning av avskrivningstiden ulöver vad som
eljest gäller för tillgängen i fråga. KF anser att lagtexten bör ändras så att
del övertagande bolaget eller föreningen får fortsätta det fusionerade
företagets värdeminskningsplaner för såväl byggnad som markanläggning. Samma
regler bör även gälla vid överlåtelser av fastigheter mellan koncernföretag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1284>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser behandlar fall då utrangeringsavdrag
inte bör medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande avskrivning på rörelsebyggnader behandlar
beredningen enbart i förbigående frågan om utrangeringsavdrag och konstaterar
felaktigt på s. 507 att utrangeringsavdrag inte kan erhållas vid uthyrning av
byggnad för rörelseändamål då rörelsereglerna tillämpats för
värdeminskningsavdrag m. m. Enligt nu gällande lag medges avdrag för
utrangering av byggnad lill den del byggnaden använls för rörelseändamål och om
del verkligen rör sig om en definitiv utrangering (sisla slyckel av punkt 7 av
anvisningarna lill 29 § kommunalskattelagen och andra stycket av punkt 3 av
anvisningarna till 25 § kommunalskatlelagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värdeminskningsavdrag för rörelsebyggnad ska - om denna
förvärvals genom köp - bestämmas med utgångspunkt från den verkliga
anskaffningskostnaden (sista styckei av punkt 3 b av anvisningarna lill 29 §
kommunalskattelagen). Om köpeskillingen avser både byggnad och mark ska
anskaffningskosinaden fördelas på byggnad och mark i förhållande lill det vid
förvärvei gällande laxerade byggnadsvärdels resp. markvärdets andel av det
totala taxeringsvärdet (sjätte stycket av punkt 7 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till "proportioneringsregeln" finns en
"jämkningsregel" knuten. Enligt denna får det framproporlionerade
byggnadsvärdet jämkas om det framräknade markvärdet visas avsevärt över- eller
understiga ett skäligt värde på marken (sjätte stycket av punkl 7 av
anvisningarna lill 29 § kommunalskatlelagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av förarbeten och kommentarer till lagtexten framgår att
ell frångående av "proporlioneringsregeln" förutsätter antingen alt
relationen mellan taxerat byggnadsvärde och taxerat markvärde är felaktig eller
all omständigheter inträffat efter taxeringsvärdels fastställande, som kan
påverka relationen mellan mark- och byggnadsvärdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde inle vara ovanligt all förelag för alt erhålla
tomtmark för nybyggnation anskaffar äldre bebyggda fastigheier som helt eller
delvis används för rörelseändamål. I avvaktan på rivning hyrs fasfigheterna ut
under en kortare tidsperiod, varvid förelaget yrkar värdeminskningsavdrag pä
ett byggnadsvärde som bort jämkas men med hänsyn till gällande regler inle kan
jämkas. I samband med att fastigheterna rivs yrkar förelaget utrangeringsavdrag
för det oavskrivna beloppet på rörelsebyggnaderna. Varken lagstiftning eller
förarbeten syns f. n. ge någol entydigt svar på om företagen i nämnda fall är
berättigade till utrangeringsavdrag. Eftersom det inle torde föreligga något
moliv för alt investera i ett byggnadsbestånd, som i och för sig inle behövs
för verksamheten, har dylika förvärv närmasl karaktär av markanskaffning varför
utrangeringsavdrag inle bör vara möjligt. Enligl länsstyrelsens uppfattning är
del därför önskvärt att regler intas i kommunalskattelagen eller annat
uttalande göres som i angivna fall klart anger när jämkningsregeln ska användas
och när utrangeringsavdrag kan medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkler framförs av länsstyrelserna i
Västmanlands och Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion föreslår att
avskrivningsreglerna för markanläggningar ändras. Delegationen anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrivningsreglerna för markanläggningar lillkom genom
lagstiftning 1969 (prop. 1969:100, BeU 1969:45) och gällde då endast
rörelsefastigheter. Genom 1972 års jordbmksbeskatlning kom reglerna att omfatta
även jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I begreppet markanläggning ingår i stort sett alla
markarbeien och anläggningar som inle får avskrivas som byggnad eller
inventarier. Även kostnad för rivning av byggnad o. d. är att hänföra till
markanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag medges för värdeminskning av markanläggning med 5 %
om året beräknat på ett belopp molsvarande 75 % av anskaffningskostnaden. Dock
medges avdrag för täckdike på jordbruksfastighet med 10 % av hela anskaffningskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt delegationens uppfallning bör reglerna omprövas.
Delegationen finner del framför allt otillfredsställande att inte hela
anskaffningskostnaden för markanläggningar får läggas till grund för
avskrivningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som motiv för att endasl medge 75-procenlig avskrivning
angavs i 1969 års förarbeten alt vissa markarbeten kunde sägas ha ett beslående
värde. Delegationen anser att detta motiv numera saknar bärkraft. På grund av
det ekonomiska livels lagar, där teknik och strukturrationalisering framtvingat
en långt driven specialisering, har det blivit alltmer uppenbari att anläggningar
av förevarande slag har en begränsad ekonomisk varaktighet. Beträffande
rörelsefastigheter rör det sig vanligen om anläggningar som är skräddarsydda
för den speciella produktion som bedrivs på fastigheten. Lägger förelaget
ifråga ner verksamheten eller övergår det till annan produktion blir ofta de
gamla anläggningarna helt värdelösa. Vid nedläggning av verksamhet är det
också svårt att över huvud taget finna någon ersättningsindustri eller dylikt,
särskilt i det fall fastigheten är belägen på mindre ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller jordbruksfastigheter ulgör brunnar och
skogsvägar de vanligast förekommande markanläggningarna. Skogsvägarna kan
dessulom sägas ha stått modell förden ifrågavarande avskrivningsmetoden. Båda
dessa typer av anläggningar har begränsad livslängd. Ingen torde således kunna
hävda att en brunn har evig varaktighet. Inte minst den långa torkperioden
under mitten av 1970-talet har medfört att vattentillgången sinat och nya
brunnar måst borras. Beträffande skogsvägarna har nya avverkningsmeloder -
kalavverkning med stora skogsmaskiner - ställt hell nya krav på vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen hävdar således att praktiskt taget inga
markanläggningar i dag har ett bestående värde. Hela anskaffningskosinaden bör
därför utgöra avskrivningsunderlag. Dessutom kan hävdas att flertalet av de
mest betydelsefulla och kostnadskrävande anläggningarna har en kortare ekonomisk
livslängd än 20 år. Avskrivningsprocenten bör därför vara högre än 5 för dessa
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av delegationen föreslagna ändringen skulle undanröja
de oneutrala effekter som i dag uppkommer i de fall då investeringsfond eller
dylikt inle kan ulnytljas för utförande av markanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ytterligare skäl all medge avdrag för hela
anskaffningskostnaden är att enligl 1976 års realisalionsvinslregler
värdeminskningsavdragen skall indexuppräknas när de återförs till beskattning
vid fastighetens avyttring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Svensk induslriförening anser alt
avskrivningsunderlaget avseende markanläggningar bör ändras från 75 % lill 100
% av anskaffningskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bil B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1288>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Pågående arbeten (11.7)</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.3.1
Allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.3.1.1
Behovet av ny lagstiftning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fierlalet remissinstanser-däribland ett antal
länsstyrelser, BFN, Näringslivets skattedelegation och TOR - delar
beredningens uppfattning att det nuvarande rättsläget såvitt gäller den
skalterhässiga behandlingen av pågående arbeten är ovisst och att klarläggande
regler behöver införas. RSV, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt
Lantbrukarnas skalledelegation anser dock att ytterligare utredning behövs
innan ny lagstiftning kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergöllands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klara regler för värdering av delta slag av tillgångar har
hillills saknats. Beredningens förslag att löpande räkningsarbeten
vinslberäknas allteftersom delfakturor utställs, medan arbeten till fasl pris
vinslberäknas först sedan arbetet i sin helhet är färdigt, överensstämmer med
de regler som föreslås för byggnadsrörelse. I reservation och särskill yttrande
har framhållits att begreppen fast pris och löpande räkning inte är
tillräckligt definierade skalterättsligt för att tillämpningssvårigheter ska
undvikas. De nämnda begreppen har hämtats från byggnadsbranschen men lorde
såvitt kan bedömas i stort kunna vara tillämpliga även för ifrågavarande
branscher. Även om reserveringsmöjligheterna i praktiken kan variera något
mellan löpande räkningsarbeten och fastprisarbelen, torde detta i regel
skattemässigt ha marginell betydelse, varför motiv för att hårddra
bestämmelserna saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att konstruera regler för rätt beskattningsår som helt
undviker tvister om när ett arbete är färdigställt är svårt. De riktlinjer som
beredningen för sin del angeti lorde vara fillräckligt detaljerade för den
praktiska tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väslernorrlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att frågan rörande den skattemässiga
behandlingen av pågående arbeten i hantverks- och konsultföretag m. fl. får sin
lösning vare sig det sker i form av regler intagna i kommunalskattelagen eller
i form av anvisningar från riksskatteverket. Många svårbemästrade problem, inle
minst från kontrollsynpunkl, är förknippade med värdering av pågående arbeten
och tidpunkt för vinstavräkning av pågående arbeten i hantverks-och
konsultföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag innebär regler liknande dem som
gäller och föreslås gälla även i fortsättningen för företag inom
byggnadsbranschen. Även om vissa gränsdragningsproblem mellan arbeten på
löpande räkning resp. till fast pris kan förmodas uppstå synes reglerna ändå
vara tiUräckligt detaljerade för prakfisk tillämpning. Länsstyrelsen
tillstyrker således förslaget i dess huvuddrag men vill ifrågasätta vissa
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Norrbottens län redovisar samma
uppfattning som länsstyrelsen i Jämllands län.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1290>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller pågående arbeten i hantverks- och
konsultföretag m. fl. har skattereglerna hitfills varil oklara. Detla har
medfört att årsredovisningarna för denna typ av företag ofta är intetsägande
eller vilseledande. BFN an.ser det därför ytterst angeläget att klara regler
införs i skattelagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivels skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att en lagreglerad skyldighet införs
för hanlverks-och konsultföretag att redovisa pågående arbeien. Vi tillstyrker
att så sker. Vid den närmare utformningen av bestämmelserna härom bör man dock
bättre än beredningen söka uppnå en för de ifrågavarande företagen prakfisk
ordning. Vi hänvisar i detta avseende till vad ledamoten Helmers anfört i sin
reservation saml till de yttranden som avgivits av företrädare för berörda
branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta område av skatterätten kan sägas ha varil oreglerad
alltför långe. Det är därför angeläget att det nu ges så klara regler som
möjligl både ifråga om värdering och resultatavräkning. Det får accepteras alt
man inte kan uppnå exakthet. Att t. ex. i fråga om fastprisarbelen konstruera
regler för rätt beskattningsår som helt undviker tvister om när arbetet är
färdigställt låter sig inte göra. Enligt TOR:s mening är dock de riktlinjer
beredningen angeti tillräckligt detaljerade för den praktiska tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan år 1966 framställdes hos dåvarande riksskattenämnden
krav på tillämpningsanvisningar angående hur pågående arbeien skaltemässigl
skulle redovisas. Riksskattenämnden arbetade sedan fram till år 1970 med
utformandet av anvisningar för konsulterande arkitekters redovisning av
pågående arbeten (RN dnr 50/1966). Detta arbete avbröts i och med att
utredningen om företagens beskattning aktualiserades, varvid riksskattenämnden
beslutade överlämna arbetsmaterialet lill företagsskatteberedningen. Också det
nu framlagda förslaget kräver, om det leder till lagstiftning,
fillämpningsanvisningar. Enligt RSV:s bedömning skulle arbetel med sådana
anvisningar bli minst lika omfattande som det arbete riksskattenämnden lade ned
under åren 1966-1970. Som grund för en närmare reglering av de frågor som rör
ifrågavarande område borde därför genomföras en mer ingående kartläggning av olika
branschers avtals- och redovisningspraxis än beredningen redovisat. Försl med
slöd av ett sådant material lorde en lämplig lagreglering med relativt
klargörande motivutlalanden kunna åstadkommas. RSV anser därför att ytterligare
utredning krävs innan nu behandlade frågor närmare lagregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kommunalskattelagen finns för närvarande inte några
regler om den skattemässiga behandlingen av pågående arbeten. Bokföringslagen
bygger däremot på den s. k. realisationsprincipen, som innebär, alt ell arbele
skall vinstredo visas, när det är slutfört. Praxis på skatteområdet har inte
utvecklats helt i enlighet med bokföringslagens intentioner. Rättsläget är
osäkert. Beredningen anser det därför angeläget att regler tillskapas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angående den skattemässiga behandlingen av pågående
arbeien i hanlverks-och konsultföretag. Strävan bör vara alt uppnå
överensstämmelse mellan skattelagstiftningen och bokföringslagens
redovisningsprinciper. Vissa skillnader torde dock bli ofrånkomliga med hänsyn
till de skilda syften som bokföringslagen och skattelagstiftningen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser i likhet med vad beredningen funnit,
att det är angeläget att en fasl och klar praxis tillskapas. För närvarande
torde läget vara sådant, att företag inom vissa branscher genom att fördröja
fakturering och uppdragsgivarens utbetalningar till ett följande räkenskapsår,
kunnal skapa reserver. I saknad av fasta regler har taxeringsmyndigheterna i
allmänhet inle kunnal ingripa mot alltför stora reserveringar. Med hänsyn fill
förslaget om att företag i framtiden skall få göra avsättning lill resullatutjämningsfond,
framstår del som än mera angeläget all hithörande frägor regleras. Det är
emellertid inte någon lätt uppgift all tillskapa ett regelsystem som fyller
rimUga krav på enkelhet och som kan lillämpas av förelag inom vitt skilda
områden. Beredningen har inle redovisat vad dess förslag betyder för företag
inom olika branscher. Innan lagstiftning sker bör beredningens förslag prakfiskt
testas på företag inom skilda branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skatledelegation:</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen anser del angeläget alt den skattemässiga
behandlingen av pågående arbeten i konsultföretag regleras. Praxis är pä denna
punkl svävande och ingen torde i dag kunna säga vad som är gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid anser delegationen alt beredningens förslag
behöver överarbetas och större hänsyn las till de speciella förhållanden som
råder inom olika branscher. Inriktningen bör vara att åstadkomma praktiskt
fungerande regler som knyter an till vad som kan anses vara god redovisningssed
inom respektive bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund avstyrker beredningens förslag
lill generella anvisningsregler avseende den skattemässiga behandlingen av
pågående arbeten. Enligt FAR är de föreslagna reglerna rörande konsultföretags
redovisning av pågående arbeten svårlästa och oklara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1.2 Lagstiftningens omfallning och principiella
uppbyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfattningen av ett nytt regelsystem, såsom det kommit
fill uttryck i beredningens lagförslag, kritiseras av bl. a. BFN och
Näringslivets skattedelegalion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill BFN konstatera att de angivna reglerna
endast synes vara avsedda för hantverks-och konsultföretag vilkel BFN finner
rikligt. De avses tydligen ej gälla tillverkningsföretag som vid sidan av sin
normala verksamhet bedriver konsultarbeten. Denna begränsning bör emellertid
också framgå av lagtexten. 1 skattelagstiftningen bör därför en klar definition
av hantverks- och konsultföretag göras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av beredningen föreslagna ordningen för redovisningen
av pågående arbeten skall enligt motiven gälla för hantverks- och
konsultföretag. Begränsningen lill dessa typer av företag bör givelvis framgå
även av lagtexten. I annat fall föreligger risk för alt bestämmelserna kommer
att uppfattas som tillämpliga även för tillverkningsindustrins beställningsarbeten
m. m. En sådan ordning vore hell oacceptabel. Eftersom beredningen inte heller
synes ha avsett någon ändring för lillverkningsföretagens del, vill vi i detta
sammanhang endast hänvisa till den diskussion av denna fråga som fördes i
samband med 1955 års lagstiftning och som ledde till att finansministern i
prop. 1955:1 (sid. 255) avvisade ett förslag om att beslällningsarbelen m. m. vid
lagervärderingen skulle undantas från huvudregelns fillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att ett regelsystem bör gälla för
arbeten på löpande räkning och ett annat för arbeien fill fast pris godias
allmänt av remissinstanserna. RSV och Lantbrukarnas skattedelegalion anser
dock att reglerna om akfivering av kostnader vid arbeten till fast pris bör
göras frivilliga. RSV anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att alla arbeien som utförs lill fast
pris skall resultatberäknas först när arbetet är färdigställt. Så länge ett
sådant arbete är under utförande skall, enligt förslaget, värdet av nedlagda
kostnader upptas som fillgång vid den skattemässiga resullatberäkningen. De av
beredningen angivna värderingsgrunderna för denna fillgång leder till att
kvaliteten på företagels kostnadsredovisning blir av avgörande betydelse för
tillgångens värdesättning. Ett sådant åsätt värde är ytterst svårkontrollerbari
och svårberäknat. RSV anser därför att företag inle bör tvingas att tillämpa
denna redovisningsmetod. Den i punkl 3 nionde stycket första meningen av
anvisningarna till 41 § KL föreslagna regeln bör således, enligt RSV:s mening,
göras fakultativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter om inte endast
en metod för resullatberäkning av pågående arbeien bör få användas oavsett
företagsform, företagsstorlek eller om fast pris eller löpande räkning
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR och SRS anför alt reglerna om fast pris bör tillämpas
även i fråga om arbete som utförs på löpande räkning. Även 5B/:Fmotsätter sig
förslaget alt - såvitt gäller arbeien på löpande räkning - intäktsredovisningen
skall ske i takt med faktureringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit att om fasl pris avtalats skall
nedlagda kostnader redovisas som pågående arbete. Utföres däremot uppdraget på
löpande räkning skall enligt beredningen resullatberäkning ske i takl med
faktureringen. Det måsle emellertid framhållas alt förtida redovisning av
vinst, oavsett arten av verksamhet, står i strid mot god redovisningssed.
Dessutom vill FAR understryka följande: Ett arbele på löpande räkning kan inte
avbrytas när som helst utan ekonomiska konsekvenser för uppdragstagaren.
Detsamma är förhållandet rörande exempelvis ett revisionsuppdrag med ett stort
anlal delprestationer vilka var för sig inte har något egentligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1296>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värde för uppdragsgivaren förrän uppdraget i sin helhet är
avslutat. Det är heller ingalunda självklart att kontinuerlig debitering
accepteras av uppdragsgivaren. Någon skyldighet alt delfakturera föreligger
inle för uppdrags-lagaren såvida detla inle särskill avialats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR anser att resultatberäkning i takt med faktureringen
som generell regel strider mot god redovisningssed, och en sådan regel kan ej
heller tillämpas i praktiken. Såsom FAR uppfattar god redovisningssed för
konsultföretag skall vinstavräkning av arbeten på s. k. löpande räkning inte
ske förrän uppdraget i sin helhet är avslutat och slutfakturerat. Om
fakturering sker före denna fidpunkt bör denna redovisas som skuld. Av detta
följer alt både den som ulfört ett arbete till ett på förhand avtalat pris och
den som utfört arbete på löpande räkning bör tillgångsredovisa arbetets
nedlagda kostnader som pågående arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR anser således alt god redovisningssed upprätthålles om
såväl s. k. löpande räkningsarbeten som anbudsarbelen resultatavräknas när
uppdraget slutförs, vilkel medför att under arbetets gång nedlagda kostnader
upptas som tillgång under rubriken "Pågående arbeten" till direkt
nedlagda kostnader saml att erhållna förskott skuldbokföres och
resultatavräkning sker när uppdraget är slutfört. Resultatavräkning bör sålunda
ske för exempelvis revisionsuppdrag vid tidpunkten för revisionsberättelsens
avgivande och för konsultuppdrag vid avgivande av slutrapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sidan 537 i betänkandet uttalar beredningen att varje
faktura avseende byggnadsentreprenad på löpande räkning innefattar en sådan
ekonomisk uppgörelse att resullatberäkning bör ske i takt med faktureringen.
Uttalandet synes bygga på det förhållandet att enligt 6 kap. 6 § i AB 72 vid
löpande räkning ersättning utgår enligt självkostnadsprincipen för vissa
kostnader och att därutöver tillkommer entreprenörarvode beräknat till viss
procent av kostnaderna. Mot bakgrund av vad beredningen ansett sig kunna
konstatera i dessa hänseenden föreslår beredningen att vid löpande räkningsarbeten
belopp, som fakturerats eller enligl god redovisningssed hade kunnat
faktureras, skall tas upp som inläkt i stället för att aktiveras i awaktan på
att entreprenaden slutförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF motsätter sig bestämt att beredningens förslag i
denna del blir föremål för lagstiftning. Skälen härtill är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av
förarbetena till bokföringslagen och enligt den branschpraxis som SBEF
rekommenderade i sin utgåva "Byggnadsföretagets årsredovisning",
Stockholm 1977, bör resultatavräkning inte ske förrän arbeten slutförts och
entreprenören skilt sig från uppdraget. Skälet härfill är naturligtvis att det
inte är tillåtet enligt bokföringslagen alt redovisa vinst innan den är
realiserad. Beredningen synes emellerfid ha haft den uppfattningen att
självkostnadsprincipen och entreprenörarvode baserat på vissa angivna kostnader
garanterar att faktura vid löpande räkningsarbeten innebär full
kostnadstäckning för entreprenören. Löpande räkningskontrakt innebär emellertid
inte alls någon sådan garanti och det ekonomiska resultatet av arbetet
föreligger därför inte förrän hela åtagandet är slutfört. Bl. a. följande
omständigheter kan nämligen påverka resultatet av ett löpande räkningsarbete
så alt entreprenören inte ens får kostnadstäckning. Sedan arbetel slutförts kan
beställaren göra gällande att kostnaderna varit oskäliga. Detla kan då leda
till att såväl tidigare fakturerade kostnader som entreprenörarvoden måste
jämkas och återbetalas eller alt beställaren vägrar att betala den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resterande, ofta ansenliga fordran som entreprenören kan
ha vid entrepre-nadlidens utgång. En entreprenör står vanligen ansvaret för
entreprenaden under hela ulförandetiden. Delta innebär att han ansvarar för
koslnader som kan uppkomma lill följd av att han själv, hans anställda, hans
underentreprenörer eller underleverantörer gör misstag i något hänseende.
Vidare kan ansvar föreligga för skador som utomstående förorsakar eller som
uppkommer lill följd av andra omständigheier. Ovanligt är sålunda inle
koslnader lill följd av vandalisering, solskador, vatten- och avloppsläckage m.
m. Avtal avseende löpande räkningsarbeten är som regel försedda med
vitesklausul i händelse av försening med entreprenadens färdigställande.
Eftersom vitet aktualiseras först när entreprenören skilt sig från arbetel, kan
vilesrisken inte beaktas vid faktureringen under arbetets gång. Beträffande den
s. k. självkoslnadsprincipen är det vidare mycket vanligl att enligt kontraktet
ett fast arvode bestäms för arbeisplatskoslnader och koslnader för maskinpark.
Della innebär risk att arvodet inte ger full kostnadstäckning. Dessutom
förekommer ibland entreprenader där avlalel är konstruerat som en faslprisdel
och en löpande räkningsdel på annat säll än enbart fast pris för
arbeisplatskoslnader och maskinpark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här redovisade omständigheterna visar enligl SBEF:s
mening mycket klart att del är direkt felaktigt att som beredningen föreslår
frångå de principer som enligt fast redovisningspraxis tillämpas vid löpande
räkningsarbeten. SBEF anser därför att entreprenader på löpande räkning även i
framfiden skall resultatavräknas först sedan entreprenaden i sin helhet
färdigställts och slutbesiktigats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS ifrågasätter, om det överensstämmer med praxis att
pågående uppdrag resultatberäknas i takt med delfakturering. Först när
uppdraget i sin helhet är slutfört och slulfaklura utfärdats bör vinslavräkning
enligt samfundets uppfattning ske. Detta innebär, att ett revisionsuppdrag
vinstavräknas först när revisionen är fullbordad, dvs. när revisionsberättelse
avgivits. För övriga uppdrag, exempelvis ekonomiska utredningar, bör
vinstavräkning ske, när den slutliga redogörelsen över utredningen överlämnats
fill uppdragsgivaren. SRS anser, att såväl beträffande uppdrag på löpande
räkning som lill fasl pris bör nedlagda direkta kostnader upptas som fillgång
infill dess uppdraget är slutfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av SPA och i den av AB
Jacobson & Widmark, Ingenjörsfirman Orrje <& Co AB och
Vattenbyggnadsbyrån (VBB) ingivna skrivelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Arbete på löpande räkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2.1 Gränsdragningen mellan löpande räkning och fast
pris</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 åtskilliga remissyttranden påtalas behovet av en klar
definition av vad som skall anses utgöra arbete på löpande räkning och vad som
skall anses utgöra arbele till fast pris.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1300>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har inte närmare avgränsat vad som är att
hänföra lill arbete som utförs fill fast pris resp. sådant som utförs på
löpande räkning. Denna gränsdragningsfråga torde liksom den ovan berörda frågan
när ett arbete skall anses vara färdigställt leda till tillämpnings- och
kontrollsvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppen fast pris resp. löpande räkning är således
centrala punkter i beredningens förslag. Vissa reservanter har framhållit, att
begreppen inte är entydiga och att marknaden uppvisar en serie varierande
former av avtal som inle kan definieras med hjälp av allmänna formuleringar.
Länsstyrelsen instämmer i detta uttalande. En förutsättning för en enkel
rättsfillämpning måste vara, att de båda begreppen ges en klar och entydig
skattemässig definition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har av olika skäl inte kunnat ange när
skattemässig resullatberäkning skall ske utan menar att delta får avgöras vid
rättstillämpningen. I detta sammanhang torde gränsdragningen mellan löpande
räkning och fast pris vara av slor betydelse. För att erhålla en grund för
tillämpningen har vissa reservanter efterlyst en skatterättslig definition av
begreppen. Länsstyrelsen instämmer häri och vill i avsaknad av preciseringar påpeka
följande. Vad först angår arbeten på "löpande räkning" bör
vinstberäkning ske i takt med faktureringen. Vid en fördröjning av denna bör
laxerings-myndigheterna ha möjlighet att gripa in och göra ell tillägg. Den av
reservanterna uttalade meningen att det saknas anledning till korrigering torde
medföra att nuvarande möjligheter till ej acceptabel resullalreglering skulle
bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under alla omständigheter erfordras en definition av
begreppen "fast pris" och "löpande räkning". Det lorde
finnas en mängd olika avtalskonstruktioner där tvekan kan uppstå lill vilken
kategori avtalet är att hänföra. Skall t. ex. alla avlal med kostnadsiak
hänföras fill fast pris? Det kan inle accepteras att företagen skall sväva i
ovisshet på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska konsultföreningen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvoderingen till konsultföretagen inom Konsultföreningens
sfär sker på en mängd olika sätt. Det är mycket vanligt med blandformer och
kombinationer av vad beredningen kallar fast-pris- resp. löpande-räkningsuppdrag.
Ibland används ett s. k. tvåstegsförfarande som innebär att konsultföretaget
arbetar på löpande räkning i projekteringens inledningsskede då antalet
frihetsgrader är stort, medan företaget, efler det projektet fått bestämd form,
arbetar på fast pris. Vanligen tillämpade mellanformer är också s. k.
incitamentsavtal av skilda konstruktioner saml fast pris för viss prestation
knuten till tidsenhet. Den senare formen är ofta använd i samband med kontroll
(supervision) av internationella entreprenader. Det är således icke sällan
svårt att avgöra om ett uppdrag är att hänföra lill fasl-pris- eller till
löpande-räkningsuppdrag. Del är vidare ej heller ovanligt att ett faslprisuppdrag
p. g. a. ändrade förutsättningar måste komplelteras med ell eller flera löpande-räkningsuppdrag
eller att ett fast-prisuppdrag övergår i ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>löpande-räkningsuppdrag. Avslutningsvis kan här anföras
att del många gånger synes vara tillfälligheter som avgör om ett uppdrag lämnas
ul på fasl pris eller löpande räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad nu sagls framgår alt det ofta är ogörligt att
klassa ett uppdrag som fast-prisuppdrag eller löpande-räkningsup{)drag och alt
skattesystemet bl. a. av detta skäl måste vara neutralt i förhållande lill
ersättningsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt samfundels mening är del ofta svårt alt dra en klar
gräns mellan arbeten på löpande räkning och andra arbeten. Även för arbeien på
löpande räkning finns risk för förluster. Ett avbrytande av ett arbele innebär
ofta ekonomiska konsekvenser för uppdragstagaren, även om arbetet ulförs pä
löpande räkning. I många fall består ett konsultuppdrag av ett flertal olika
delprestalioner. Först när arbetet i sin helhet är slutfört får dessa delar ett
värde för uppdragsgivaren. Samfundels ledamöter rekommenderas visserligen i
samfundets etiska regler all inte åta sig uppdrag lill fast arvode, men del
torde vara ganska vanligl att ett tak anges för arvodel. Då ett arbete är
slutfört och arvodet skall beräknas med ledning nv nedlagd tid kan ofta en
skälighetskorrigering av slutsumman ske. Även om ett uppdrag utförs på löpande
räkning föreligger inte någon skyldighet för uppdragstagaren att delfakturera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheterna att finna en klar gräns mellan arbele pä
löpande räkning och arbele lill fasl pris framhålls också av bl. a. Sveriges advokalsamfimd
och Statskonsult AB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser behandlar i sina yllranden förslaget
om alt mindre företag skall - oavsett debileringsform - få tillämpa reglerna
för löpande räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår alt löpande vinslavräkning generellt
skall få fillämpas av de förelag som enligt 1 § bokföringslagen undantagits
från bestämmelserna om årsbokslut. Enligt länsstyrelsens uppfattning är den
föreslagna gränsen alltför snäv. Del vore av värde om flera av de mindre företagen
kunde utnyttja det enklare redovisningsförfarande som delta innebär. Gränsen
bör därför sältas högre, förslagsvis vid 500 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att frågan om alt få en klar och enkel rättstillämpning är
svårlöst, framgår också av att beredningen ansett sig böra föreslå att löpande
resultatberäkning skall få tillämpas även för arbeien till fast pris av förelag
som inle är skyldiga enligt bokföringslagen att upprätta årsbokslut. Metoden
får enligl förslagel användas endasl av fysisk person som driver sin verksamhei
utan biträde av flera än två årsanställda och i vars rörelse den ärliga
brutloomsältningen understiger 200 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens mening är det inle lämpligt att
införa olika regler för olika företag beroende på dess storlek. Om en sådan
gräns anses erforderlig, bör den sältas avsevärt högre, förslagsvis vid en
omsättning på 500 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1304>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO och Familjeföretagens förening:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen konstaterar att den föreslagna ordningen kan
vålla problem i första hand för mindre förelag. Dessa redovisar nämligen f. n.
ofta uppburna å-konto-likvider och dellikvider m. m. som inläkl. Enligt
beredningens uppfattning bör denna enklare redovisningsmetod finnas kvar för
den som bedriver verksamheien i mindre omfattning. Organisationerna delar beredningens
uppfattning. För att undanlaget skall ha någon effekl över huvud taget måsle
fler företag än de som har en årsomsättning på högst 200 000 kr. beröras av
undantaget. Ett likartat problem gäller företagens behov av resp. skyldighel
att i den löpande bokföringen notera kundfordringar resp. leveranlörsskulder.
Enligl bokföringsnämnden räcker del att förelag med mer än 10 årsanställda för
sådan löpande bokföring, vilket anges i nämndens anvisning nr 1. Organisationerna
anser att samma gräns skall gälla angående redovisning och beskattning av
pågående arbeien i hantverks- och konsultförelag. Alla förelag med högsl 10
anställda måste därför omfattas av undantagsregeln. Detla skulle också innebära
att dessa företag inte skulle behöva periodisera de nedlagda kostnaderna för
arbeten som inle avslutats vid räkenskapsårels utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR föreslår - liksom länsstyrelserna i Stockholms samt
Göteborgs och Bohus län - att löpande vinstavräkning generellt skall få
tillämpas om omsättningen uppgår till högsl 500 000 kr. Mot bakgrund av
svårigheterna att dra en klar gräns mellan arbeten på löpande räkning och andra
arbeten bör det enligl BFN:s åsikt övervägas om inte särskilda regler kan gälla
för arbeten av begränsad varaktighet. BFN anför i detta sammanhang:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att arbeien på löpande räkning skall
resultatavräknas i takt med faktureringen medan övriga arbeten skall
resultatavräknas då arbetet blivit färdigställt. BFN anser all del är svårt att
dra en klar gräns mellan arbeien på löpande räkning och andra arbeien. För
arbeien på löpande räkning med tak finns risker för förluster. Ibland finns
inga direkta avlal mellan parterna utan leverantören tar betalt efler nedlagd
lid med en viss skälighetskorrigering då arbetet är slutfört. För att undvika
besvärliga bedömningsproblem bör enligl BFN:s åsikt övervägas om inte arbeten
på löpande räkning med en varaktighet av högsl ett år skulle kunna få
resultatavräknas efter färdigställandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om beredningens förslag beträffande arbeten på löpande
räkning skall genomföras bör klart framgå att erforderliga reserveringar får
göras för eventuella förlustrisker, så att värdet av pågående arbeten ej
överstiger av bokföringslagen föreskrivet värde. Vidare bör en så långt möjligt
klar definition göras av arbeien på löpande räkning. Slutligen bör också av
lagstiftningen klart framgå all ett hantverks- och konsultföretag kan på samma
gång ha både arbeten på löpande räkning och andra arbeten och att därvid olika
principer samtidigt får tillämpas för resp. lyp av arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2.2 Resultatredovisningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens principiella uppfattning alt den som utför
ett arbete på löpande räkning skall inläklsredovisa fakturerade belopp - men
inte akfivera nedlagda ulgifler - tillstyrks allmänt vid remissbehandlingen.
BFN riktar dock viss kritik mot förslagel:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Entreprenad på löpande räkning innebär enligt betänkandet
att ersättning utgår enligt självkoslnadsprincipen för kostnader för material,
arbetsledning, arbetare, hjälpmedel, underentreprenader, försäkringar och
övrigt. Härtill kommer entreprenörarvode beräknat såsom en i kontraktet angiven
procent av dessa kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl beredningen bör resultatavräkning avseende
byggnadsenlreprenad på löpande räkning ske vid den slutliga ekonomiska
uppgörelsen. Beredningen anser därvid alt varje faktura avseende
byggnadsentreprenad på löpande räkning i sig innefattar en sädan slullig
ekonomisk uppgörelse all resultatavräkning bör ske i takt med faktureringen. I
och med detta uppnås också överensstämmelse med de regler beredningen
föreslagit för resultatavräkning av pågående arbeten hos hantverks- och
konsultföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl betänkandet synes praxis emellertid vara att
entreprenader på löpande räkning resultatavräknas försl sedan entreprenaden i
sin helhel färdigslällts och slutbesiktigats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN anser alt dess ställningslagande i föregående avsnitt
"Resultatavräkning - enlreprenadarbeten" bör omfatta också
entreprenader på löpande räkning. Sålunda bör resultatavräkning ske när
entreprenaden i sin helhel färdigställts och slutbesiktigats. Motiven för
nämndens ställningstagande kan sammanfallas sålunda:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>önskemål om
samma regler för enlreprenadarbeten och entreprenad på löpande räkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svårighet all i
praktiken dra en gräns mellan vad som är enlreprenadarbeten och entreprenader
på löpande räkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svårighet all
förulse del slutliga resultatet förrän entreprenaden avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden avstyrker sålunda beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser befarar alt den av beredningen
föreslagna skalleflyktsregeln avseende förelag, som i mer obetydlig omfattning
senarelägger sin fakturering, kan medföra tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV delar beredningens principiella inställning till den
skattemässiga behandlingen av arbeten som utförs pä löpande räkning.
Beredningen har emellertid knutit bedömningen av vad som är fakturerbart fill
god redovisningssed. Sistnämnda uttryck brukar syfta på vad som enligt BFL är
att anse som god redovisningssed. Av förarbetena till BFL (prop. 1975:104 s.
221 f) framgår att vinstavräkning i princip inte får äga rum förrän arbetet
slutförts. BFLs syfte är således inle all framtvinga ä conto-fakturering. Mot
bakgrund härav kan ifrågasättas vilken framlida innebörd uttrycket "enligt
god redovisningssed hade kunnat faktureras" får.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOK:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar beredningens grundläggande uppfattning, att
resultatberäkning bör ske då arbetet slutförts vad gäller uppdrag i fast pris
och i takt med faktureringen vid löpande räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av de regler, som föreslagits i syfte att
framtvinga en snabbare resultatavräkning än vad som krävs med hänsyn lagen till
bokföringsmässiga grunder, synes oss däremot övervärderat. Då tjänstesektorn
ges möjlighet fill resultatutjämning bör skatlekreditbildning genom fördröjd
fakturering le</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig än mindre attraktiv, dä den ju måste betalas med
likviditetspåfreslning-ar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som beredningen själv anger lorde det vara omöjligt att
uppställa specifika regler för när resultatberäkning skall ske.
Taxeringsmyndigheterna tvingas således från fall till fall göra bedömningar av
rent affärsmässiga förhållanden, vilket inle främjar önskemålen om likformiga
bedömningar och förenklad administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har även föreslagit en generell
anvisningsregel för arbeien på löpande räkning. Hur sådana arbeten bör
behandlas ur redovisnings- och skattesynpunkt torde f. n. - såvitt samfundet
har sig bekant - inle råda någon tvekan om. Del torde vara klart att för sådana
arbeien någon aktivering av nedlagda kostnader inte skall ske samt att resultatberäkning
skall göras i takt med faktureringen. Enligl samfundels uppfallning skall
faktureringen enligl god redovisningssed ske när sådant uppdrag slutförts. Om
fakturering- med uppdragsgivarens medgivande - sker redan dessförinnan skall
även uppburna ä-kontobelopp vinstavräknas. Vidare torde enligt rättspraxis
gälla att, om uppdrag faktiskt slutförts men fakturering ändå inte sketl,
beskattning kan ifrågakomma av det belopp som bort faktureras. Samfundet anser
det däremol vara hell felaktigt all ifrågasätta beskattning av ell pågående
uppdrag där delfaklurering faktiskt inte ägl rum. Om en regel enligl
beredningens förslag införs, skulle enligt samfundets uppfattning ett avsevärt
osäkerhetsmoment införas med risk för godtycklighet i bedömningen och även med
risker för materiellt oriktiga resultat. En under uppdragels löptid gjord
uppskattning av vilka belopp som "kunnat faktureras" skulle sålunda
kunna leda till beskattning av inte bara ännu ofakturerade belopp utan av helt
fiktiva inkomster. Vid konsultuppdrag av della slag kan t. ex. förekomma alt
vid uppdragets fakturering en justering av allmänt gällande debiteringsnorm bör
ske med hänsyn till uppdragets resultat och värde för uppdragsgivaren. Det kan
också visa sig alt viss tidsåtgång inle, som uppdraget faktiskt utvecklat sig,
är debiteringsbar. Det torde vara helt klart alt den föreslagna generella
regeln inte kan ändra de civilrältsliga förutsättningarna för hur och när
fakturering av uppdraget bör ske eller - med uppdragsgivarens medgivande -
dessförinnan kan ske. Om nu fakturering faktiskt sker redan under uppdragels
löptid, är del redan enligt gällande rätt klarlagt att resullatberäkning skall
ske i takt med ä-konlofaklurering. Det skäl som beredningen anfört för
införandet av den generella regeln kan enligt samfundets mening tillgodoses
enligl gällande rält, varför intet synes vara alt vinna genom föreslagen
särskild reglering. I de fall då uppdragstagaren uppskjuter fakturering, trols
all uppdraget är slutfört, kan alltså beskattning ske redan enligt gällande
rält och vidare föreligger del förhållandet all uppdragstagaren med ett sådant
förfarande försämrar sin egen likviditet och även gör ränteförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges redovisningskonsullers förbund anser all rädslan
för "obehörig skattekredit" vid fördröjd fakturering är överdriven
och missriktad. Enligt förbundets mening framtvingas en från
beskaltningssynpunkl godtagbar framlagningslakl av likviditetshänsyn.
Länsstyrelsen i Stockholms län befarar däremol att anknytningen lill god
redovisningssed kan ge alltför slora skattekrediler och anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller pågående arbeten på löpande räkning
föreslås att såsom inläkt skall redovisas summan av de belopp avseende arbetet
som den skatlskyldige under beskattningsåret fakturerat. Om i mer än obetydlig
omfattning fakturering underlåtits av belopp som enligt god redovisningssed
hade kunnat faktureras, skall även summan av de belopp, som skäligen kunde ha
fakturerats, redovisas som intäkt. Länsstyrelsen ifrågasätter om det är lämpligt
att anknyta fill det civilrättsliga begreppet "god redovisningssed".
Detta begrepp lorde kunna tänjas ganska långt och medföra skattekrediler som
inte är avsedda. Del bör därför övervägas en klarare regel av innebörd att allt
som vid bokslutstillfället är inarbetat skall redovisas som inläkt. Del kan
tilläggas att förlustrisken för arbeien på löpande räkning vanligtvis lorde
vara ganska liten. Det förslag till resullatutjämningsfond med lönekostnaderna
som bas, som beredningen föreslagit, bör tillgodose reserveringsbe-hovel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Arbete till fast pris</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3.1 Beräkning av aktiverat belopp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att den som utför ett arbete till
fast pris skall - såvida arbetel inte är färdigställt på balansdagen - aktivera
viss del av de direkta kostnaderna samt skuldföra eventuella ä-kontobelalningar
tillstyrks av de flesta remissinstanser som yttrat sig i saken. Några
länsstyrelser anser dock att förslaget kan medföra för stora skattekrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller beräkningen av det värde för pågående
arbeien lill fast pris, som bör aktiveras i bokslutet, föreslår beredningen,
att detta skall ske med utgångspunkt enbart från de direkta koslnaderna.
Skyldighet att balansera de indirekta kostnaderna skall inte föreligga.
Beredningen har gjort den bedömningen av sitt förslag att det fiskala intresset
inte eftersatts samtidigt som berörda förelag ges möjlighel lill reservering
för förlustrisker och viss konsolidering. Eftersom förelag som utför arbele
fill fasl pris enligl förslaget äger rätt att bokföra influtna ä-konlobelopp
som skuld och dessulom kan utnyttja möjligheten att göra avsättning fill
resullatutjämningsfond, kan det enligt länsstyrelsens mening ifrågasättas om
inte de föreslagna reglerna för redovisning och beräkning av värdet av pågående
arbeien fill fast pris är alltför generösa. Länsstyrelsen anser, all de
praktiska konsekvenserna av förslaget bör utredas, innan delsamma genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner del angelägel att den skaltemässiga
behandlingen av pågående arbeien i hantverks- och konsultförelag nu får sin
lösning. I många branscher har sådana arbeten inte fidigare resultatberäknats.
Dessa förelag kan därför vid övergången lill de nya reglerna få
likvidiletsproblem. Värdel av pågående arbeten bör på grund härav vid
resullatberäkningen kunna fördelas under förslagsvis en treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dessa branscher ulgör de indirekta kostnaderna
regelmässigt en onormalt slor del av de totala koslnaderna. Om endasl som
enligl förslagel nedlagda direkta kostnader skall aktiveras kan della medföra
omoiiveral slora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reserveringar, helst som även den lönebaserade
reserveringsmöjlighelen på 20 % slår företagen till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens lån:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna i KL 41 d § kommer alt
innebära avsevärda reserveringsmöjligheter för hantverks- och konsultföretagen.
Samma lönekostnader, som ulgör bas för avsättningar till
resullatutjämningsfond, kommer också att helt eller delvis ingå i nedlagda
kostnader för pågående arbeien. Till pågående arbeten hänförliga indirekta
kostnader behöver inle aktiveras. Enligt förslaget skall nämligen "såsom
värde av pågående arbele upptas lägst ett belopp motsvarande samtliga vid
beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnader". Eftersom de
indirekta kostnaderna i branschen kan förmodas vara förhållandevis höga innebär
reglerna för avsättning till resullatutjämningsfond och värderingsreglerna för
pågående arbeten sedda i kombination med varandra möjligheter alt skapa dolda
reserver av en storlek som kan ifrågasättas. Länsstyrelsen anser därför att de
indirekta kostnadernas storlek bör utredas närmare innan värderingsnormerna
för pågående arbeten definitivt beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämllands län redovisar samma uppfattning
som länsstyrelsen i Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN framhåUer att de direkta kostnaderna ofta är lägre än
anskaffningskostnaderna i bokföringslagens mening. En värdering fill de
direkta kostnaderna i den offentliga årsredovisningen kan därför ge missvisande
bild av företagets resullal och ställning. Enligt BFN bör skattelagstiftningen
därför utformas så all den inle hindrar att företagen värderar pågående arbeten
till direkta plus indirekta kostnader och redovisar de indirekta kostnaderna
som "reserv i pågående arbeten" bland obeskattade reserver i
balansräkningen och förändringen av denna reserv bland bokslutsdispositioner i
resultaträkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOK anför alt den interna redovisning av kostnader som
nedlagts pä olika projekt är olika utformad i olika branscher och förelag.
Noteringar av direkta kostnader och nedlagd arbetstid lorde vara det
huvudsakliga faktureringsunderlaget. Alt från denna arbetsfidsredovisning
beräkna den lönekostnad som rätteligen bör aktiveras kan därför enligl
föreningen i många fall vara förenat med ett omfattande administrativt arbele i
företag utan utbyggd internredovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges reklambyråförbimd vänder sig mot att uppförda
direkta kostnader för pågående arbeien skall aktiveras vid bokslutet. Skulle
emellertid en sådan aktiveringsplikt ändå genomföras anser förbundet att
lagervärderingsreglerna bör vara vägledande för aktiveringen. Den av
beredningen föreslagna nivån för aktivering av de direkta kostnaderna - 100 %
för hantverks- och konsultföretag och 85 % för byggnads- och anläggningsföretag
- har i övrigl godtagits eller lämnats utan erinran av flertalet
remissinstanser. FAR anser amellertid att tillgångsposten Pågående arbeien bör
kunna bli föremål för nedskrivning i likhet med vad som tillämpas för förelag
inom byggnadsentreprenadbranschen. Skyldigheten att uppta pågå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ende arbeten som tillgång bör enligt FAR kopplas med
möjligheter lill nedskrivning då debitering av nedlagda kostnader inte alltid
kan göras fullt ut. SRS anför att skälig nedskrivning bör få göras på värdel av
pågående arbeien. Risk föreligger enligl SRS i annat fall att tillgångsposten
övervärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF anför - under hänvisning till att byggnads- och
anläggningsföretag enligt RSV:s anvisningar f. n. behöver la upp pågående
arbeten lill endasl 80 % av direkta kostnaderna - att SBEF inte har något att
erinra mot att procentsatsen för reserveringar i pågående arbeten sänks frän 20
till 15 under förutsättning att de berörda företagen fär rätt att göra
20-procentig avsättning lill resullatutjämningsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund anser alt en generell bestämmelse
om all slutlig resullatberäkning av ett uppdrag till fast pris skall göras
först när uppdraget är slutfört leder för längt. Enligt samfundet förefaller
del egendomligt alt det inte skulle vara tillåtet alt intäklsföra uppburna
ä-kontobelopp som den skatlskyldige själv önskar redovisa till beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I några remissyttranden behandlas frågan om värdet av den
enskilde näringsidkarens eget arbete eller det arbete som ulförs av
förelagsledaren i ett fåmansföretag bör beaktas vid aktiveringen av pågående
arbeien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna reglerna för värdering innebår att
ersättningen till företagsägare behandlas olika beroende på förelagsform. För
att nå enhetlighet finns två vägar att gå. Endera kan egenföretagaren få räkna
in ersättning för den lid han själv lagt ned på arbetet eller också kan man
låta aktiebolaget undanta lönekostnader avseende arbetande delägare. Det
sistnämnda alternativet torde vara enklast att tillämpa. Länsstyrelsen föreslår
att reglerna ändras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvs borgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa reservanter har föreslagit att lönerna för delägare
i fåmansakliebolag inte skall inräknas i värdet av pågående arbete. En sådan
ordning skulle enligt länsstyrelsens uppfattning medföra att syftet med det
föreslagna regelsystemet till viss del förfelas. Majoritetens förslag bör även
i detla hänseende läggas lill grund för lagstiftningen. Som skäl för sin
uppfattning har reservanterna anfört att värdet av en företagares egna
arbetsinsats i en enskild firma inte tas med vid värderingen av pågående
arbeten och att likställighet mellan de två företagsformerna bör föreUgga.
Emellerfid lorde enligt länsstyrelsens uppfattning en beräkning av värdel av
den egna arbetsinsatsen i en enskild firma fordra besvärliga och komplicerade
regler. Det är här också normalt fråga om mindre rörelser för vilka
bestämmelser i denna fråga inte har någon större praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergöllands län anser däremol att värdet
av egenföretagarens egen arbetsinsats bör - för att skapa likformighet mellan
olika företagsformer - tas upp i underlaget för pågående arbeten. Liknande
synpunkter anförs av länsstyrelserna i Gävleborgs och Västernorrlands län.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skalledelegation utgår från alt värdel av
egenföretagarens eget arbele inle skall aktiveras som kostnad för pågående
arbete. Om värdet aktiverades skulle detta - anför delegationen - strida mot
realisafionsprin-cipen enligt vilken vinst inte behöver upptas förrän den
uppburits. Delegationen anser att ett klarläggande uttalande härom erfordras.
Enligt Näringslivets skattedelegalion bör lönen fill en i ett aktiebolag
arbetande delägare undantas vid beräkning av de direkta kostnaderna för pågående
arbeten. Delegationen framhåller att därigenom kommer företagsformen alt sakna
betydelse vid bestämmandet av taxeringsunderlaget. Även SRS pekar på att
skillnader vid aktiveringen kan uppkomma beroende på i vilken form verksamheien
bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att nedskrivning inle får ske för
pågående arbeten som den skatlskyldige utför för närstående företags räkning
har kommenterats av länsstyrelsen i Stockholms län och SBEF. Länsstyrelsen
framhåller all beredningen inte närmare angelt vad som avses med närstående.
Enligl länsstyrelsen krävs därför ett förtydligande på denna punkt. SBEF anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår all nedskrivningsrätten vid
intressegemenskap skall förbehållas antingen det företag som äger den fastighet
på vilken arbele ulföres eller det företag som utför arbetel enligl
entreprenadavtal. Syftet med bestämmelsen är att förhindra alt två förelag, som
är i intressegemenskap, samtidigt skall kunna göra nedskrivning pä samma
pågående arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF kan godtaga beredningens intentioner som emellertid
inle synes ha kommil lill uttryck i lagtexten. Enligt lagtextens utformning
punkt 3 tolfte styckei av anvisningarna lill 41 § föreligger inle nägon
valfrihet beträffande nedskrivningsrättens utnyttjande. Vidare leder
lagtextförslaget lill alt nedskrivningsmöjligheterna går förlorade även i de
fall det närslående företaget inle själv har någon nedskrivningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att lagtexten skall uppfylla beredningens intentioner
måste den därför ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det av beredningen föreslagna grundavdraget på 10 000 kr.
avstyrks av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och av länsstyrelsen i
Kopparbergs län. Länsstyrelsen i Kalmar län. Lantbrukarnas skatledelegation,
SRS, Sveriges advokatsamfund och DEFU anser däremot att avdragel bör höjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte komma ifrån att beredningens förslag ställer
stora krav på företagens redovisning. Beredningen är medveten härom. Den
föreslår därför att aktivering inte skall ske, när värdet av pågående arbeten
uppgår lill mindre belopp. Man föreslår därför ett generellt avdrag på 10 000
kronor från det framräknade värdet av pågående arbeten. Ett fritt grundavdrag
för förelag av alla storlekar synes inte motiverat med hänsyn lill de
försikliga värderingsprinciper som beredningen föreslår. Länsstyrelsen kan
därför inte tillstyrka förslaget om ett fritt bottenbelopp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att skaltskyldig skall kunna
underlåta att redovisa värde av pågående arbeien om beloppet understiger 10 000
kr. För all inle iröskeleffekler skall uppstå skall även i de fall skyldighet
all redovisa värde av pågående arbeten föreligger summan av direkta koslnader
få reduceras med beloppet 10 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skallskyldige måste föra sådana anteckningar alt han
kan bedöma om nämnda minimigräns uppnåtts eller inte. Nämnda anteckningar bör
därför ulgöra ett tillräckligt underlag för alt värdel av pågående arbeien
skall kunna redovisas. Beredningens förslag om undanlag för skyldigheten all
redovisa värde av pågående arbeten bör inte genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all undvika att de mindre förelagen enbart av
skatteskal ska tvingas all fillämpa kostnadsredovisning som underlag för
värdering av pågående arbeien bör, enligl beredningen, mindre belopp undantas.
När värdet av pågående arbeten inle överstiger visst belopp bör redovisning
kunna underlåtas. Enligl beredningens uppfallning bör gränsen dras vid 10 000
kr. Det framgår inte av betänkandet om beloppsgränser avser varje enskild
entreprenad eller samtliga entreprenader. Gränsen bör, enligt länsstyrelsen,
gälla summan av pågående arbeten och inflalionsanpassas på så säll all
anknytning görs lill basbeloppel. Tillägg fill beredningens förslag bör också
göras på så sätt att då ovanslående beloppsgräns lillämpas erhållna
ä-conlobelopp redovisas som inläkt dvs samma regler bör gälla som för de
rörelseidkare för vilka årsbokslut inte krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det fall akliveringsmeloden görs fakultativ behövs
inget undanlag för mindre företag och inte heller någon beloppsgräns. Genomförs
däremot beredningens förslag anser delegafionen att beloppsgränsen bör anknytas
fill konsumentprisindex och förslagsvis sättas till tvä basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRS:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens gränsbelopp å 10 000 kr, för nll de föreslngna
reglernn sknll behöva iaktlas synes alllför snävt lilltaget. Även för ett
myckel litet företag passeras denna gräns snart. För att ge det av beredningen
föreslagna syftet med gränsvärdet ett meningsfulll innehåll anser SRS, alt
beloppet bör höjas till minst 30 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3.2 Tidpunkten för resultatredovisningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att den slulliga
resultatredovisningen för ett pågående arbete lill fasl pris skall göras när
arbetet är slutfört, dvs. att aktivering av de direkta koslnaderna skall avse
endasl pågående arbeten som inle är färdigslällda vid beskattningsårets utgång,
har berörts av RSV, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och
Östergötlands län, BFN och SBEF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen J 980.181. 1 snml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1320>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagtexlförslagel (punkl 3 tionde stycket av
anvisningarna till 41 § KL) skall arbeien som ulförs till fast pris
resultatberäknas när arbetet är färdigställt. Av beredningens uttalanden (s.
522 f jämfört med s. 536 f) framgår att denna tidsangivelse är avsedd att
tolkas olika beroende av vilken verksamhet arbetet är hänförligt till. För
hantverks- och konsultförelag m.fl. uttalas (s. 522) att den s. k.
realisationsprincipen skall tillämpas, men all en snävare gränsdragning än den
som gäller från bokföringsmässiga ulgångs-punkler är nödvändig. Härefter (s.
522 f) utvecklar beredningen närmare hur bedömningen om ett arbete är
färdigställt eller inle bör göras. RSV anser att uttalandena inte är
tillräckligl klargörande. Beredningens förslag lorde därför inle undanröja
nuvarande tillämpningssvärigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen anför bl. a. följande om den tidpunkl då
resullatberäkningen bör ske i samband med entreprenader (s. 536):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom branschen nnses "slullig ekonomisk
uppgörelse" föreliggn när slulfnklurn skicknls och beslällnren inom
nvialnd lid godkänl dennn, Resultnlberäkning sker därför för del besknllningsår
under vilkel godkännande sker. 1 de fall slulfnklurn skickals men tvist
föreligger beträffande nägon del. resultntnvräknns del belopp som nnses
ostridigt inednn reservering görs för resterande del. Det tvistign beloppet fär
dock inte vnrn av sådan storlek all resultnlberäkning framstår som meningslös.
Om tvist inte föreligger men entreprenören förbehållit sig rätt ntt sennre fä
betnll för en vid faktureringstillfället okänd fordran, sker inte
resultnlberäkning förrän dennn fordran precisernts och godkänts. Dettn beror pä
all slutlig ekonomisk uppgörelse inte nnses hn Iräffnls melinn pnrlerna. Det
förekommer emellertid all resullntbernkning förskjuts ined motivering ntt
fnkturn nvscende nvlnind indexupprnkning inle ulställts. Enligt beredningens
uppfnltning bör dettn förhällnnde dock inte kunnn nberopns som skäl för
förskjutning av tidpunkten för resultatberäkning. Den spävvegel. som iningits i
viksskatlevevkels nnvisningnr. bör därför förlydligns sä att det frnmgär att
den inte tar sikte pä ett fall som detln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den regel i RSV:s anvisningar (RSV Dt 1975:23) som
beredningen synes åsyfta lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skattemässiga vinstberäkningen på enlreprenadnrbelen
bör ske vid den slutliga ekonomiskn uppgörelsen, dock i regel sennst 1 är efler
den besiktning som sknll ske sedan enlreprenören anmäll nrbelel färdigl. den s,
k. slulbesiklningen. Om vid lidpunkt, dä vinstberäkning sker. tvist föreligger
beträffande vissl eller vissn belopp, bör härnv föranledd reservering godias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen lycks vilja all RSV skall göra ell fillägg
lill sina nnvisningnr med ungefär följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutlig ekonomisk uppgörelse nnses hn skell även om
fnkturn nvscende avtalad indexuppräkning inle utställts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV vill påpeka all det kan finnas olika orsaker lill
vnvföv fnktuvov avseende avtalad indexuppräkning inle utställts. Del kan t. ex.
föreligga tvist mellan parterna hur slor beloppshöjning indexuppräkningen skall
medföra. 1 sådant fall skulle det le sig underligt alt anse att slutlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomisk uppgörelse förelåg lill den del parterna är
oense. Om det inte föreligger någon tvist anser RSV alt del i princip inte bör
göras någon åtskillnad mellan underlåtenhet att utfärda faktura som grundas på
indexavlal ocli underlåtenhet att utfärda slulfaklura. Det lorde, med hänsyn
till vad som anförts av RSV, vara lämpligast all även fortsättningsvis låta
rättstillämpningen i varje särskill fall avgöra när resultatberäkning skall ske.
RSV anser därför att RSV:s anvisningar inle bör ändras i berört avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV vill i delta sammanhang framhälla all anvisningar som
RSV fastställt normalt inle bör ändras nnnnl än dä förändringnr i
Ingsliflningen mofiverar det. Skälet härtill är alt ny rällslillämpning inle,
ulan ny bakomliggnnde Ingsliflning, bör genomdrivns genom ändring nv nnvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV hnr dock i snk ingel alt erinra mol vad beredningen
anfört om hur resultnlberäkning bör ske belräffnnde s. k. huvuddelnr nv
enlreprenn-der.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de enlreprenadrältsliga regler som utarbetats inom
branschen (AB 72) framgår, alt slulfaklura normalt skall utfärdas senast 8
månader efter slutbesiktning. Entreprenör, som slutit avtal enligt AB 72:s
bestämmelser, torde därför även skattemässigt vara skyldig all resullalberäkna
entreprenaden senast 8 månader efter slutbesiktning. Om parterna kommit
överens om au inte tillämpa kap. 6 § 12 i AB 72 och slutfaktura ej heller
utfärdats inom 8 månader efter entreprenadtidens ulgång, kan
resullatberäkningen förskjutas lill ell år efter slutbesiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att man i möjligaste män skall nå likformighet anser
vi, att AB 72:s beslämmelser i detla avseende skall lillämpas även vid den
skaltemässiga resullalberäkningen oavsett om parterna kommil överens om della
eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill i della sammanhang erinra om all skallskyldighel
till mervärdeskatt inträder för utförda entreprenadarbeten, som AB 72 är
tillämpliga på, när faktura för slulbesikligade arbeien utfärdas inom den
avtalade liden (RSV Im 1974:17). Mervärdeskalleutredningen har vidare i sitt
delbetänkande (DS B 1977:6) föreslagit, alt skattskyldighet och
redovisningsskyldighet för byggförelagare som tillämpar faklureringsmetoden
skall inträda vid uppburna förskoll och å-conlobelalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del får anses önskvärt alt, i överensstämmelse med
mervärdeskatteutredningens förslag, i möjligaste mån lidigarelägga
skattskyldigheten för byggnadsföretagen även vid inkomsttaxeringen.
Byggnadsföretagen har i dag goda möjligheter alt reglera resullalberäkningen
efler egel gottfinnande. Vi anser det motiverat med en skärpning av
ifrågavarande beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del samlade reserveringsutrymmet skall bedömas är del
även av belydelse vilka regler som gäller för resultatavräkning. I fråga om
varor gäller leveransdagen. För byggnader bör dagen för slutbesiktningen vara
avgörande. Emellertid godias i nuvarande praxis och föreslås även av
Ulredningen att resullatberäkningen kan få anstå till högst ett år efter
slutbesiktningen. Länsstyrelsen anser att det är en alllför långt utdragen
tidsperiod och föreslår att resultatberäkning skall ske i direkt anslutning
fill slutbesiktningen, eller högsl två månader därefter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är dessulom väsentligt att bestämmelserna i
kommunalskattelagen och lagen om mervärdeskall blir så likformiga som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergöllands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande entreprenader på fasl räkning är inte de
civilrältsliga regler som gäller mellan beställare och entrepi-enör av sådan
arl all de fulll ul bör påverka den skattemässiga vinstberäkningen. Som
beredningen framhållit i avsnittei om hantverks- och konsultförelag på sidorna
522 och 523, liksom i del allmänna avsnittet om fordringars skattemässiga
redovisning på sidan 209, bör den skattemässiga resultatredovisningen ske så
snart som prestationen/leveransen i sin helhel är utförd/avlämnad. Tillräcklig
anknytning lill de civilrältsliga reglerna i AB 72 (Allmänna beslämmelser för
byggnads-, anläggnings- och inslallationsenlreprenader) erhålls enligt
länsstyrelsens mening genom all anknyta till den där nämnda första tidpunkten
vid vilken fakturering får ske, nämligen vidslulbesiklningen.Altge
byggnadsbranschen en respittid pä upp lill ett år därefter med den
skattemässiga vinstredovisningen måste upplevas som orättvist av andra
branscher och torde på inlel säll vara malerielll befogad. Länssiyrelsen
ifrågasätter därför om inle riksskatteverkets anvisningar bör ändras så att den
skaltemässiga vinstberäkningen ska ske per den dag som slutbesiktning av
objektet skett eller inom kortare lid efler slutbesiktningen än vad som är
fallet i dag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår i sitt betänkande att
resullatberäkning vid enlreprenadarbeten bör ske vid den lidpunkt då
beställaren godkänl entreprenörens slulfaklura för huvuddel, dock senast 1 år
efter slulbesiklningen. För koslnader, som är gemensamma för flera huvuddelar,
men inte i sin helhel är nedlagda, bör reservering godias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förarbetena till BFL konstateras att en
resultatavräkning i princip inle bör äga rum förrän arbetet slutförts och
beställaren skilt sig från uppdraget. Att tillverkaren efter besiktning e.d.
kan ha alt fullgöra vissa normala justerings- eller kompletleringsarbeten bör
inte hindra en resultatavräkning, om belalningsrälten i övrigl är klar. De
tillkommande arbetena förutsätts dä kunna säkert värderas och tillräckliga
reserveringar göras. Motsvarande bör gälla i fråga om garantiansvar. En
resultatavräkning bör sålunda inte hindras av att ett normall garantiansvar
till klart bedömbart belopp slår kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN finner alt förslagel i betänkandet i sak
överensstämmer med BFL:s beslämmelser. Nämnden är sålunda beredd tillstyrka
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet (sid. 537) uttalar beredningen att
riksskatteverkets anvisningar för resultatavräkning bör förtydligas ifråga om
entreprenad som är uppdelad på olika huvuddelar. Beredningens uttalande synes
innebära att entreprenad vars kontraklssumma sönderfaller i olika huvuddelar
med beloppsmässig och geografisk avgränsning skall resultatavräknas när samtliga
fordringar för en huvuddel fakturerats. För koslnader som är gemensamma för
flera huvuddelar men inle i sin helhet nedlagda vid
resultatav-räkningstidpunklen uttalar beredningen all reservering bör godtas.
Då SBEF har anledning befara att beredningens uttalanden kan komma att
feltolkas får SBEF i förtydligande syfte ullala följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppel huvuddel används i enlreprenadrältsliga
sammanhang som en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>benämning på en del i ell enlreprenadälagande för vilket
särskild kontrakts-summa avtalats. Huvuddelen kan därvid t. ex. bestå av en av
flera byggnader, ett våningsplan 1. ex. gatuplan för butiker i byggnad som
omfattar flera våningsplan, en sträcka av en väg i ell enlreprenadälagande.
Från huvuddelen skall man emellertid skilja en etapp. Geografiskt kan huvuddel
och etapp avse samma sak. Entreprenadsräitsligt behandlas emellertid huvuddel
till stor del som en i rältsligt hänseende självständig entreprenad medan
däremol inga särskilda rättsverkningar är knutna lill en etapp i en
elappindelad entreprenad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln i AB 72 om slutfakturering inom åtta månader från
fårdigslällandel gäller exempelvis inte i fråga om en etapp. Regeln härom kan
emellertid vara tillämplig på en huvuddel, men i sä fall fordras dels att
entreprenaden enligt avlal är indelad i huvuddelar och dels att särskilda delar
av konlraktssumman är avtalade för de olika huvuddelarna. Enbart under dessa
förutsättningar anses enligl AB 72 en huvuddel ulgöra ett avgränsat
enlreprenadälagande ingående i en större entreprenad. Men även beträffande
huvuddelar förekommer olikheter i jämförelse med en entreprenad, som ej är
uppdelad i huvuddelar. Anspråk på skadestånd och viten skall exempelvis enligl
AB 72 framställas inom viss lid efter entreprenadens färdigställande. Regeln
härom lorde avse entreprenaden såsom helhet. Skadeståndsanspråk avseende en
huvuddel behöver med andra ord inte framställas förrän alla huvuddelar är
färdigslällda. Risken för sådana anspråk på en färdigställd huvuddel kvarstår
därför lill den sista huvuddelen färdigslällts. Belräffande entreprenad
uppdelad på huvuddelar uppkommer som också antytts i belänkandel problem med
gemensamma kostnader för flera huvuddelar. Fråga kan vara dels om kostnader som
nedlagts pä en huvuddel men som till viss del hänför sig till kostnader för
senare färdigställd huvuddel. Som exempel kan nämnas koslnader för vägar och
ledningar för vatten m. m. som är hänförliga lill gemensamma markområden eller
som hänförts till en horisontell huvuddel t. ex. källarplan och gatuplan i
affärsbyggnad men som till viss del hänför sig lill senare huvuddelar i
byggnaden. Vidare kan de gemensamma koslnaderna bli kända när en senare
huvuddel färdigställts. Exempel på denna typ av gemensamma kostnader är
kostnader för panncentral, lekplatser, parkeringar och liknande i ell
bostadsområde. Andra gemensamma kostnader utgörs av koslnader för olika slag av
hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här redovisade omständigheterna visar att det är
ytterst väsentligt all iaklla största försiktighet vid resultatavräkning av annat
än färdigställd och slutbesikligad entreprenad för vilken slullig ekonomisk
uppgörelse träffals. SBEF får därför starkt understryka att särskild
resultatberäkning aldrig bör göras för etapp och att huvuddel enligt den
definition som lämnats ovan i vart fall inte bör resultatavräknas, i andra fall
än när risk för anspråk på skadestånd och viten inle föreligger. Ej heller bör
resultatavräkning ske när gemensamma kostnader av nämnvärd omfattning nedlagts
på huvuddel eller kan påräknas för senare huvuddel eller när kostnaderna för
huvuddelen inte upphandlats på sådant sätt alt de skäligen kan beräknas för
huvuddel för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett antal remissinstanser tar upp frågan om behovet av
övergångsbeslämmelser om beredningens förslag genomförs. Länsstyrelsen i
Stockholms län antar all många företag, som tidigare inte redovisat värdet av
pågående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbeien, i många fall kan få redovisa belydande
vinstökning del år då de föreslagna reglerna träder i kraft. Länsstyrelsen föreslår
därför alt den ökning av nettointäkten som föranleds av de nya reglerna får
fördelas pä en treåvspeviod. Liknande synpunkler anförs av bl, a,
länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län och SRS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Byggnadsrörelse och handel med fastigheter (11.8)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Omsättningstillgång i byggnadsrörelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens uppfallning all de fall i vilka fastighet
skall anses utgöra omsättningstillgång i byggnadsrörelse bör regleras i lag
delas eller lämnas utan kommentar av så gott som samtliga remissinslanser. Endasl
RSV och SBEF anser alt frågan, liksom hittills, bör lösas genom praxis. Även
reglernas närmare utformning godtas i huvudsak. Få invändningar riktas mol
förslaget att fastighet, som förvärvats av skatlskyldig som driver byggnadsrörelse,
anses ulgöra omsättningstillgång om den förvärvals i och för rörelsen, vilket
enligt beredningen skall vara fallet om syftet med anskaffningen varit alt
upprusta, bebygga eller avyttra fastigheten eller att använda fastigheten för
stadigvarande bruk i byggnadsrörelsen. Några remissinslanser kritiserar dock
den valda gränsdragningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av om en viss fastighet är all anse som
omsättningstillgång eller ej gäller del att klargöra syflel med förvärvei.
Byggnadsföretagens anläggningstillgångar skall enligt förslaget anses
förvärvade för rörelsen. Till anläggningstillgångari byggnadsrörelse hänföres
exempelvis kontorsbyggnader som inrymmer byggmästarens kontorslokaler. Anlag
att sådan byggnad innehåller även bostadslägenheter och/eller kontorslokaler
som uthyres lill ulomstående. Fråga uppkommer då om sädan fastighet skall anses
förvärvad för byggnadsrörelsen även om den endasl lill mindre del utnyttjas i
dennn. Till följd av alt man anknyter till syftet med förvärvet kan ytterligare
tillämpningssvärigheler förutses. 1 del aniagna fallet var kanske syftet med
förvärvet inle alls all använda fastigheten i rörelsen men har byggnaden likväl
senare kommil all användas helt eller lill större eller mindre del i rörelsen.
Det ursprungliga syftet med ett förvärv behöver inle överensstämma med den
faktiska användningen under innehavstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vänder sig även mol utformningen av del
föreslagna undanlaget för faslighet som förvärvals för sladigvarande användning
i jordbruk, skogsbruk eller annan rörelse än byggnadsrörelse eller rörelse
avseende handel med fastigheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggmästare skall enligl förslagel kunna utföra
ombyggnadsarbeten på fastighet som förvärvats för all sladigvarande användas i
annan rörelse än byggnadsrörelse eller handel med fasligheter utan alt
fasligheten betraktas som omsätlningslillgång. Ett byggnadsföretag kan sålunda
förvärva en fastighet i vilken den tidigare fastighetsägaren drivit
restaurangrörelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1330>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsätta driften (exempelvis genom utarrendering av
restaurangrörelsen) en lid, utföra betydande ombyggnadsarbeten på byggnaden,
sälja fastigheten och kräva lillämpning av
realisalionsvinslbeskallningsreglerna. Fräga uppkommer också om
byggnadsföretaget-sedan några år förflutit-inle t. o. m. skulle kunna rivn
byggnaden oeh uppföra ny sådan, försälja fastigheten och med slöd nv föreslagna
bestämmelser beskattas i förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsföretag kan driva annan rörelse som har nära
anknytning till byggnadsbranschen (elemenlfabrik, snickerifabrik, försäljning
av grus etc). Hitlills lorde del ha varil vanligl nll byggnadsrörelsen och
andra branschen närbesläktade rörelser betraktats som en förvärvskälla.
Gemensam förvärvskälla kan exempelvis föreligga dä en verksamhetsgren avser
att förädla eller eljest tillgodoföra sig en annan verksamhetsgrens produkler.
Av byggmästare bedriven snickerifabrik som tillhandahåller inredningsdelaljer
ål byggnadsrörelsen torde därför vara att hänföra lill samma förvärvskälla som
byggnadsrörelsen. Fastigheten i den närbesläktade rörelsen blir i så fall
omsätlningslillgång i byggnadsrörelsen enligt beredningens förslag. Om däremot
skilda förvärvskällor anses föreligga blir anläggningsfastigheten ej all
belrakta som omsätlningstillgång. Del synes vara mindre lämpligl all
inkomstslaget vid byggmästarens försäljning av sådan faslighel skall vara
beroende av om en eller skilda förvärvskällor anses föreligga för den
verksamhei byggmästaren bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län efterlyser en precisering av
begreppet "i och för rörelsen". Även SBEF anser alt avgränsningen
blir oklar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagtexten synes sålunda vara alltför
luddig. De definifioner som ges på lokutionen "i och för rörelsen" -
nämligen alt syflel varil all upprusta, bebygga eller avyttra eller anskaffa
för sladgivarande bruk lorde hell omöjliggöra att fastigheier inle förvärvats i
och för rörelsen. En faslighel lorde nämligen förvärvas anlingen för
upprustning eller bebyggelse eller också för försäljning. Om fastigheten inle
försäljes och ej heller upprustas eller bebygges lorde i slällel kunna hävdas
att den anskaffats för sladigvarande bruk i rörelsen, nämligen för uthyrning
eller som driflfaslighet i rörelsen. SBEF finner sålunda att förslagel kunde
formulerats myckel enklare och endasl ange all fastighet som förvärvats av den
som bedriver byggnadsrörelse är omsättningstillgång om den inle förvärvats
innan rörelsen påbörjats och ej heller blivit föremål för omfattande
byggnadsarbeten i rörelsen. SBEF anser emellertid inte heller en sådan
omformulering nödvändig utan fär i stället föreslå att den praxis som f. n.
gäller även framgent i slorl sell skall gälla. Della skulle betyda alt alla
fastigheter som innehas av den som bedriver byggnadsrörelse behandlas som
omsättningstillgångar om i rörelsen utförts byggnadsarbeten som inte endasl
avser normall underhåll. Från nämnda princip anser emellertid SBEF all vissa
undantag bör göras för sådana fastigheier som används som kontors- eller
driftfasligheter. Sisinämnda lyp av fastigheter har inte anskaffats för
omsättning och bör därför behandlas på samma sätt som anläggningsfastigheter
som tillhör andra rörelseidkare. En förutsättning för all kontors- och
driftfasligheter inle skall skaltemässigl betraktas som omsättningsfastigheter
bör enligt SBEF:s uppfattning vara att de inle blivit föremål för nedskrivning
i räkenskaperna. Vidare bör ytterligare ett krav vara all de innehafts under
förslagsvis minst 10 är. Den skattemässiga behandlingen av
anläggningsfas-tigheier får säsom SBEF påtalat ovan i avsnitt III
Invesleringsfonder och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>invesleringsreserv också konsekvenser belräffande
möjlighelen till ianspråktagande av investeringsfonder. För att slimulera
förelagen lill investerings-fondavsättningar bör därför - oavsell vem som
bebyggt fastigheterna - kontors- och driftfasligheter skattemässigt och inle
bara civilrättsligt behandlas som anläggningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag alt byggmästares fastighet, som inte
anskaffats i och för byggnadsrörelsen, skall anses som omsältningstillgäng
endast om den varit föremål för omfattande arbeten i rörelsen, anses av flera
remissinslanser kunna leda fill en inle önskvärd liberalisering i förhållande
till nuvarande praxis. RSV och ett stort anlal av länsstyrelserna förordar
klarare regler på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen definierar vilka fastigheier som skall anses
utgöra omsätlningslillgång i byggnadsrörelse i sill förslag lill punkt 3
fjärde slyckel av anvisningarna till 27 § KL. Förslagel innebär bl. a. all
"faslighel, som icke förvärvals i och för byggnadsrörelse, anses som
omsättningstillgång om den innehaves av skaltskyldig som bedriver
byggnadsrörelse och fasligheten varil föremål för omfattande byggnadsarbete i
denna rörelse." Gällande rättspraxis är sträng och även byggnadsarbeten
som inte varit särskill "omfattande" har lett till att fastigheier
bedömts utgöra omsättningstillgång i byggnadsrörelse. Beredningen anför i sin
specialmotivering (s. 611) all en byggmästare bör kunna utföra sedvanliga
smärre reparationsarbeten pä en i bebyggt skick förvärvad fasfighet ulan alt
fasligheten pä grund därav får karaktären av omsällningslillgång. Detta
uttalande tyder på alt beredningen haft för avsikl alt i stort sell kodifiera
gällande praxis. RSV anser därför alt uttrycket "omfatiande byggnadsarbete
i denna rörelse" bör bytas mot t. ex. "byggnadsarbete i denna rörelse
som utgör annat än sedvanligt reparationsarbete av mindre omfattning" om
del inle är så all lagstiftaren önskar införa en mera generös praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om den s. k. objeklsmillan har beredningen
föreslagit att faslighet, som inte förvärvats i och för byggnadsrörelsen, ändå
skall anses ulgöra omsältningstillgäng om den innehas av någon som bedriver
byggnadsrörelse och fastigheten varit föremål för omfattande byggnadsarbete i
denna rörelse. Delta ger intryck av att byggmästarsmittan begränsats. Nuvarande
praxis torde godta alt endasl sedvanliga smärre reparationer görs. Lagregeln
bör så nära som möjligt anknyta till denna praxis. För alt tillämpningen skall
bli så enkel som möjligt föreslår länsstyrelsen att godtagbara
reparationskostnader omsätts i viss proceni av anskaffningskosinaden för
byggnaden, förslagsvis 5 %. Vidare anser länsstyrelsen alt även
ombyggnadsarbeten som ulförts av andra än byggmästaren själv eller hans förelag
skall diskvalificera fasligheten från beskattning enligt
realisationsvinstreglerna, eftersom det kan förutsättas alt byggmästaren med
sin branschkännedom gör viss vinst vid anlitandet av underentreprenörer. Denna
vinst bör beskattas i hans rörelse då den motsvarar uttag av egen tjänst.
Dessulom skulle den skrivning beredningen föreslår öppna vida möjligheter till
ett omfattande byte av entreprenader på fasligheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1334>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör vidare klargöras att formuleringen "i denna
rörelse" inle skall uppfattas så, all arbetena måste ha koslnadsförls i
rörelsen. Smitta inträder även i övriga fall, då byggmästaren själv utfört
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lättsstyrdsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande den s. k. objekt.smittan går beredningens
förslag ut på att lagstiftningsvägen försöka förenkla rådande praxis.
Beredningen föreslär, att "fasfighet som icke förvärvats i och för
byggnadsrörelse anses som omsällningslillgång om den innehaves nv skallskyldig
som bedriver byggnadsrörelse och fastigheten varil föremål för omfattande
byggnadsarbeten i denna rörelse" (§ 3 tredje och fjärde sl. anv. t. 27
KL). 1 betänkandet förekommer för nämnda lyp av fnslighel även uttrycket
byggnndsnrbele nv viss omfattning. Beredningen har inle preciserat vnd som
avses med ordalydelsen i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi befarar
all den föreslagna ordalydelsen gör lagtexten svår all tillämpa i praktiken,
vilkel i sin tur kan komma all medföra onödiga sknlleprocesser. Lagtexten ger
lillsammnns med motiven intryck av all beredningen velal begränsn
byggmäslnrsmitlans omfnllning i förhållande lill nu gällande praxis. Om della
var beredningens avsikl kan vi inle biträda försinget. 1 dagsläget torde en
byggmästare endast kunna ulföra sedvanlign smärre repnralioner på en faslighel
förvärvad i bebyggt skick ulan att fastigheten pä grund därav får karaktär av
omsätlningstillgång. Vi anser att lagtexten bör utformas med utgångspunkt från
att endasl smärre och relativt sett obetydliga arbeien kan tillåtas innan
objeklsmilla inlräder. Fastigheten bör därför belrnktns som omsättningsfillgång
om byggnadsarbeten av icke endast ringa omfallning utförls. För ytterligare
precisering nv ullrycket "i endnsl ringa omfattning" kan ledning
sökas i tillämpningen av 18 § 3 st. lagen om mervärdeskati. Uttrycket har i här
avsedda fall beräknats molsvara cn 5 %. Vi anser, alt byggnadsarbeten, vilka
uppgår lill 5 %-10 % av fnstighetens ansknffnings-koslnad och inle heller
överstiger lämpligt avvägd beloppsgräns, t. ex. dä fråga är om myckel stora
objekt, ej bör föranleda att fastigheten fär karaktär av omsällningslillgång. 1
övriga fall bör presumtionen tala för att fnslighelen är omsättningstillgång i
byggnndsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika
beskallningskonsekvenser uppstår bäde vid innehav och nvyllring av lageraklier
respekfive organisalionsaklier. På samma säll som ovan berörls bör, en mera
sirikl avgränsning göras, när en aktieägares rörelse "smittar"
aktieinnehavet så alt della erhåller karaktär av omsättningstillgång i nämnda
rörelse. Uttrycket "ulförl byggnadsarbete nv viss omfattning'"
återkommer i delta sammanhang i de fall dollerbolag förvallar moderbolags
rörelsefaslighet. Samma lösning som ovan förordas även här.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi vänder
oss även mol formuleringen "i denna rörelse", vilkel kan uppfattas
så. all arbetena mäste ha koslnadsförls i rörelsen. 1 redogörelsen för gällande
rält konstaterar beredningen emellertid all del är ovidkommande om koslnaderna
för byggnadsarbetet belastat rörelsen eller inle (RÅ 1950 Fi 500). Om syflel
varit all kodifiera gällande rättspraxis bör nämnda ordalydelse ändras så att
det klart framgår, alt del inle spelar någon roll om koslnaderna belastat
rörelsen eller ej så länge byggmästaren själv utfört arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergöllands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit alt faslighel, som inte
förvärvats i och för byggnadsrörelsen, likväl ska anses ulgöra
omsällningslillgnng om den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1336>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innehas av nägon som bedriver byggnadsrörelse och
fasligheten varit föremål för omfattande arbeien i denna rörelse. Begreppel
omfattande arbeten eller som del slår i lagtexten omfattande byggnadsarbete har
inle närmare definierats av beredningen. I kommentarer till
förfaltningsförslagen har påpekats alt en byggmästare i egen regi bör kunna
utföra sedvanliga smärre reparationer på en i bebyggt skick förvärvad fastighet
ulan att fastigheten på grund härav fär karaktären av omsättningstillgång.
Enligl länsstyrelsens inening kommer det att uppslå lillämpningssvårigheter om
man inle närmare definierar begreppel omfattande byggnadsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enklaste sättet är att fastställa ett visst belopp för att
omfattande arbeten ska föreligga. Med hänsyn lill byggnaders olika storlek är
detla emellertid inle en framkomlig väg. Lämpligare är att anknyta begreppel
omfattande arbele lill viss procentsats av fastighetens taxeringsvärde, laxeral
byggnads-vävde eller anskaffningsvärde. Faslighetens anskaffningskostnad är
sannolikt en säkrare beräkningsgrund än taxeringsvärdet. Av praktiska skäl
skulle även tomtkostnaden och kostnaden för markarbeten ingå i beräkningsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att alllid kunna hänföra smärre belopp till sedvanliga
reparationer bör även en lägsta gräns sättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkler framförs av lånsstyrelserna i Kalmar,
Gollands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs,
Västernorrlands och Norrbottens län saml av TOR. Lägsta gräns för de arbeien
som skall föranleda alt faslighet blir hänföriig lill omsätlningstillgång anses
därvid av lånsstyrelsen i Örebro län böra sättas vid 10 % av
anskaffningskostnaden medan länssiyrelsen i Västernorrlands län föreslår 10-15
% och länsstyrelsen I Norrbottens län 5-10 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Omsättningstillgång vid handel med fastigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag till reglering av de förulsätlningar
som medför alt yrkesmässig handel med fastigheter skall anses föreligga godtas
eller förbigås utan kommentar av huvuddelen av remissinstanserna. Utformningen
av bestämmelserna om s. k, kvalificerad fastighelshandel har föranlett påpekande
endasl fvån tre av remissinstanserna. Sålunda har länsslyrelserna i Jönköpings,
Kristianstads och Malmöhus län ifrågasatt om inte reglernas avfattning blivit
någol snävare än vad beredningen avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Jönköpings län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens uttalande (sid 529) är praxis alt
rörelsereglerna är tillämpliga vid försäljning av faslighel som anskaffats för
att yrkesmässigt avyttras nv företag som handlar med fastigheter eller av
fastighetsmäklare. Vi ifrågasätter dock om den lydelse första styckei av
anvisningspunkt 3 till 27 § fåll i förslagel läcker in även mäklare, eftersom
en sådan i denna sin egenskap inle själv köper och säljer fasligheter. En
omformulering av anvisningspunkten synes därför böra ske så alt den inle
inskränker mäklarnas skattskyldighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1338>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar beredningens uppfallning. all
inkomslberäkningen skall ske enligl rörelsereglerna. Vid försäljning nv
fastigheter, som anskaffats för all yrkesmässigt nvyttrns nv förelag, som
handlnr med fnsligheler eller nv fastighetsmäklare. Det är emellerfid oklart om
beredningens förslag lill Inglexl läcker in samtliga dessn kategorier.
Beredningens förslag innebär sälunda, all handel med fasligheter skall anses
föreligga, när nägon bedriver verksamhet, som huvudsakligen avser försäljning av
fnsligheler, vilkn uppenbnrligen nnsknffnls för yrkesmässig nvyttriug.
Huvudsnklighetskrnvet torde i de flestn fnll uteslutn fastighetsmäklamn. Dessn
hnndlnr visserligen ej sällnn i viss utsträckning med fasligheter, men den
huvudsakliga verksamheten utgörs i normnlfnllet av förmedlingsverksnmhel.
Laglexleu bör därför komplelleras så all av denna klarl framgår, nll även
fnstighelsmäklnrnn nnses bedrivn yrkesmässig hnndel med fnsligheler i den mån
de självsländigl köper och säljer fnsligheler. Delin lorde nnlingen kunnn ske
genom nll huvudsnklighetskrnvet ulgår eller genom ett tillägg till lagtexten,
innebärande ntt handel med fastigheter även sknll nnses föreliggn vid köp och
försäljning nv fasligheter i anslulning fill förmedlingsverksnmhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Malmöhus län nnför liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller förslagel om all s. k. okvalificerad
fastighelshandel sknll nnses föreliggn då den skntlskyldige under en period av
fem är såll minsl fem fnsligheler och därjämle köpt minst likn mängn
fasligheter är invändningnrnn flera. Län.sslyrelsen i Kristianstads län
avstyrker bestämmelsen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens försing, att handel med fastigheier vidare
skall föreligga, om skaltskyldig, som under fem pä varandra följande kalenderår
förvärvat minsl fem fastigheter, under samma lidsperiod avyttrat minst fem
fastigheter, kommer all ge upphov lill ett antal tillämpningsproblem.
Beredningen har inte i något sammanhang närmare definierat vad den avser med
begreppel fastighet. Den närmasl lill hands liggande tolkningen lorde vara all
jämställa fastighet med regislerfaslighel. Härvid bör observeras, alten
taxeringsenhet, som ofta utgör den naturliga förvaltningsenheten, kan beslå av
en eller flera regislerfnsligheter. Ett inköp nv en inxeringsenhel, som beslår
nv fem registerfastigheler, kan sålunda vid en sirikl lillämpning av laglexten
kommn att innebära, ntl den sknttskyldige nnses hn köpt fem fnstigheler. Vidnre
knn pekas på möjlighelerna. ntl en fnstighet kan köpns upp för ntt därefter
styckns till ell nnial nyn fnsligheler, eller nit flern fnstigheler köps upp
och sammanläggs lill en ny faslighel. Exemplen visar pä de svårigheter, som knn
uppkommn vid försök nll reglern när yrkesmässig hnndel med fnsligheler sknll
anses föreliggn genom nll närmnre precisera del anlnl köp och försäljningar,
som skall ägn rum under en given tidsperiod. Del torde över huvud Ingel vnrn
relntivl enkelt, alt med hjälp nv olika mnnipulnlioner kringgå sndnnn
beslämmelser. Det får därför trots allt anses ändamälsenli-gare all i lagtexten
endast i mera allmänna ordalag föreskriva när yrkesmässig handel med
fastigheter skall anses föreligga och överlåta nt prnxis ntt närmnre precisera
de fömtsällningnr. som bör vnrn för hnnden. Visserligen kommer härvid
forlfnrnnde all rndn en viss o.säkerhet om när hnndel med fnstighetev knn nnses
föreliggn. Ä nndra sidnn försväras möjlighelernn nll kringgå reglerna.
Länsstyrelsen föreslår därför, ntt i punkl 3 av nnvisningnrnn till 27 $
kommunnlskaltelngen införs ett stndgnnde nv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1340>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebörd, att handel med fastigheter anses föreligga, när
någon bedriver verksamhei, som avser försäljning av fasligheter, vilka
anskaffats för yrkesmässig avyttring. Någon särskild regel om att handel med
fasligheter skall anses föreligga vid köp och försäljning av minsl fem
fasligheter under en femårsperiod bör däremol inle införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kritiska synpunkter framförs även av länsstyrelserna i
Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Örebro, Gävleborgs och Västernorrlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår all yrkesmässig handel med
fastigheter skall föreligga när någon under en femårsperiod såll och köpl minsl
fem fastigheier. Länsstyrelsen anser att man med denna regel löper risk all
träffa inte avsedda fall och också kan riskera all motverka önskvärd rörlighet
på bostads- och arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskill förvärvsarbetande makar med fritidshus och egen
permanenlboslad som på grund av arbetsförhållanden eller eljest byter
bostadsort med åtföljande försäljning och köp av bostäder kan snart råka ut för
alt betraktas som rörelseidkare i regelns mening. Länsstyrelsen som bedömer alt
man i görlig mån bör undvika att ytterligare vidga området för skattetänkande
inom bostadssektorn anser att beslämmelserna bör få sådan avfattning att fastigheier
som uppenbarligen anskaffats för och också använts som bostad för ägaren
undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag innebär att skaltskyldig som en gång
ansetts driva handel med fasligheter inle kan köpa och försälja enstaka
fasligheter med vissa angivna undantag utan all dessa fastigheter blir
behandlade som omsättningstillgångar i rörelse. Länsstyrelsen finner detla
mindre acceplabell. Länsstyrelsen anser därför att i likhei med vad som f. n.
gäller vid icke kvalificerad tomlrörelse alt rörelsen bör upphöra om köp och
försäljning inle har sketl inom viss lidsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Definitionen av "icke kvalificerad" handel med
fasligheter föranleder i och för sig inte några invändningar från vår sida.
Däremot ställer vi oss mera tveksamma till förslaget avseende tidpunkl dä
rörelsen skall anses påbörjad samt antalet fastighetstransaklioner. Enligl vår
mening förefaller förslaget väl generöst, vilkel medför alt bestämmelsen kan
komma all inbjuda lill missbruk. Den i förslagel angivna lidsramen om fem år
kan läll överblickas. Del blir därför möjligt att systematiskt köpa och sälja
fyra fastigheter under varje femårsperiod utan att delta utlöser
rörelsebeskatlning. Objektivt sett borde emellertid denna lyp av
fastighetstransaklioner bedömas som rörelse. En justering av förslagel bör
övervägas på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den föreslagna utformningen anser vi oss inte kunna
biträda beredningens förslag. Del är emellertid viktigt all handel med
fasligheter regleras i kommunalskatlelagen, då det av praxis inle går alt dra
någon bestämd slutsats om när handel med fastigheier skall föreligga. Problemel
bör emellerfid analyseras yllerligare och flern nllernntivn lösningnr övervägas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1342>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i fråga om handel med fasligheter är i övrigt så
utformat all faslighetsaffärer kan bedrivas i ganska stor omfattning ulan all
rörelsereglerna blir tillämpliga. Av särskild betydelse härvidlag äratt
förslaget bygger på vad som händer under en så kort tid som fem år. Vi anser
att man bör se till förhållandena under en längre tid, förslagsvis tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömning av när tomlrörelse anses ha påbörjats ulgår
man endasl från antalet faslighelsförsäljningar under en tioårsperiod. Antalel
inköpta tomter under samma tidsperiod saknar däremot belydelse. Vid tomtrörelse
ges också klara regler för när rörelsen anses ha upphört. Sådana regler har
inte föreslagits vad gäller handel med fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spekulation i fasfigheter har tilltagit kraftigt under
senare år. Denna spekulation är i många avseenden icke önskvärd. De regler som
föreslagils innebär all en relativt omfattande handel med fastigheter
accepteras utan alt beskattning sker enligt rörelsereglerna på grund av att
fastigheter även skall ha köpls in för alt rörelsen skall anses påbörjad. Inle
heller ges några regler för när rörelsen anses ha upphörl. Reglerna för handel
med fastigheter bör enligl länsstyrelsens mening så när som på antalet
försäljningar konstrueras på samma sätt som ovan nämnda regler för enkel
tomlrörelse. Vad gäller fastighelshandel kan denna anses ha påbörjats om mer än
fem fastigheier försålts under en femårsperiod. Rörelsereglerna tillämpas
alltså vid försäljningen av den sjätte fastigheten. Rörelsen kan också anses
ha upphörl om inle någon faslighel försålts under fem kalenderår. Därefter
påbörjas ny beräkning av antalet försäljningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om inle reglerna om kvalificerad handel med
fastigheter är tillämpliga kan yrkesmässig hnndel ändå föreligga. Härvid har
föreslagits en schablonregel av innebörd all fem inköp och fem försäljningar
under en femårsperiod konstituerar rörelse. Rörelsen anses ha påbörjats i och
med avyttringen av den femte fastigheten. Vid beräkningen av antalet förvärvade
och avyttrade fnstigheler sknll medtagas förvärv och avyttringar som förelagils
av den skattskyldiges make och hemmavarande barn under 16 är samt nv
fåmnnsföretag i vilkel den skallskyldige eller dennes make är förelagsledare.
Om den skaltskyldige är ell fåmansföretag medräknas pä molsvarande sätt förvärv
och avyttringar företagna av fysiska personer som är förelagsledare eller
anhöriga lill sådana. Om däremol en fysisk person förvärvar ett fastighetsbolag
eller en faslighetsförening synes ell sådant indirekl fastigheisförvärv inle
komma all medräknas. Någon saklig grund härför kan ej anses föreligga. Aktier
och andelar i fastighetsförvaltande bolag eller förening utgör nämligen
omsätlningslillgångar i rörelse som avser handel med fastigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 redogörelsen för gällande rätt och praxis påpekar
beredningen all viss presumtion synes föreligga föratt den som driver
byggnadsrörelse även idkar yrkesmässig handel med fastigheter. Mot bakgrund
härav kan del finnas anledning nll närmare undersöka de föreslagna reglernas effekl
vid beskattning av byggmästare som köpt och sålt fastighet. Först kan då
konstateras att om syftet med ell fastigheisförvärv varil att sedermera avyttra
fastigheten, denna skall anses ulgöra omsätlningstillgång i byggnadsrörelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1344>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare har pålnlnls svårighelernn nll nvgöra vad som
varit det egentliga syftet med ell förvärv. Ell påslående frän ell
byggnadsföretags sida alt syflel varken varil alt upprusta, bebygga eller
avyttra ulan endasl all förvalta synes svårt att motbevisa. Om emellertid den
förvärvade fastigheten nästan helt är finansierad genom lån förefaller det
påstådda syftet av underordnad betydelse frän saklig synpunkt. Frägn synes då
vara om förvärv där företagel förväntar sig framtida värdestegring och där del träffnde
valet bland nlternativa fastighetsobjekt är ett resullal av byggmästarens
yrkesmässiga insikter och erfarenheler nv byggnads-och fastighetsmarknaden,
Beredningen anser att en byggmästare ellev ett byggnadsbolag skall kunna gå in
under den okvalificerade fastighelshandeln, dvs. köpa och sälja ell anlal
understigande fem fastigheier under en femårsperiod ulan att
rörelsebeskatlning inlräder. Ell sådant synsäll kan ifrägasällns. Onerösn
fnslighelsförvnrv av ett byggförelag borde kunna presumeras ha skell i och för
rörelsen och anses som ingående i yrkesmässig handel eller byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgränsningen mellan olika förvärvskällor av lomirörelse.
kvalificernd lomtrörelse, handel med fastigheier och byggnadsrörelse är redan
enligl gällande räll besvärlig. Resullalei av beredningens bemödanden i delin
avseende har enligl länsstyrelsens uppfattning blivit motsatsen till det
åsyftade. Gränsdragningsproblemen kan förväntas komma att öka. Ett exempel må
anföras. En byggmästare har under åren 1-4 köpt fem och sålt fyra fastigheter.
Byggmästaren har hos Inxeringsnämnden fåll gehör för sin sländpunkl nll syflel
med förvärven inle i någol fall varil nll upprusta, bebygga eller avyttra
fastigheterna. År 5 avyttrar byggmästaren den femte fnslighelen. Denna försäljning
innebär enligl beredningen att byggmästnren anses "driva byggnadsrörelse
jämte hnndel med fastigheter" (sid. 530) och all beskattning skall ske
enligl rörelsereglerna. Enligl föresingen lagtext för okvalificerad handel med
fnsligheler sknll rörelsen anses påbörjad i och med avvtlringen nv den femte
fnstigheten. Fråga uppkommer därvid om byggmästaren i fräga driver en eller tvä
förvärvskällor. Hnr ny förvärvskälla påbörjats lorde byggmästaren kunna beräkna
den avyttrade fastighetens ingångsvärde med ledning nv bestämmelserna i punkl 1
tredje stycket nnvisningnrna till 28 § KL (uppräkning nv ingångsvärde).
Beredningens skrivning ("byggnndsrörelse jämle hnndel med
fnsligheler") nnlyder ntl ny förvärvskälln inte föreligger och ntl nägon
uppräkning inte är möjlig då den förvärvskälla vari fasiigheien försålls
påbörjats före förvärvei av fnslighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en bygginäslave köpev en fastighet åv 1 och ulan att
upprusta och bebygga densamma avyttrar den är 4 och säger sig redan vid
förvärvei ha haft syftet all avyttra är enligl förslagel frågn om
byggnadsrörelse. Om byggmästaren däremol förklarar all syftet med förvärvei vnr
ntt i framliden förvalta fastigheten men nll pä grund nv ändrade planer
fnslighelen år 4 försålts i den då påbörjnde kvnlificernde hnndeln med fastigheier
lorde han samlidigl kunna kräva all uppräkning av ingångsvärdei sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vnd ovan sagls visar att föreslagna bestämmelser om olika
förvärvskällors omfattning och päbörjnnde medför alllför mångn osäkerhetsmoment
vid den praktiska tillämpningen och knn ledn till mnterielll tveksnmmn
beskatlnings-resullnt. Byggmäslnre som försäljer byggnadstomi skall inräknn
försäljningen i byggnadsrörelsen. Snmmn borde gälla vid försäljning nv
fnstighet. Av snmina nnledning som fnstighetsmäklnre vid besknttning nv fnstighelsförsälj-ningnr
inte nnses hörn kunnn äberopn femlnlsregeln bör dennn inle kunna åberopas av
byggförelag. En sådan bestämmelse kan kompletteras med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1346>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undnnlngsbeslåmmelser för vissa benefika förvärv av fysisk
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppel faslighet är lill sin reella innebörd mycket
varierande. Byggnadstomter, sommarstugor, större och mindre villor i glesbygden
och storstadscenlra, hyresfastigheter, kontorsfastigheter och
industrianläggningar av varierande slag inrymmes i begreppet. En fastighet kan
vara bebyggd med flera byggnader. Industrihotell och radhusbebyggelse utgör
exempel härpå. Avstyckningar kan ske varför ett fastighetsförvärv kan skapa
förulsätlningar för flera faslighelsförsäljningar. Med anledning härav finns
anledning överväga om inte schablonregeln kan knytas lill köpesumman (eller
taxeringsvärdet) för fastigheterna på så sätt att vid värdemässigt belydande
affärer antalel köp och försäljningar under en femårsperiod såtles lägre än fem
för alt rörelse skall anses föreligga. Det kan även finnas anledning erinra om
senare års uppmärksammade faslighetsaffärer där fråga varit om handel med
faslighelskomplex i storleksordningen flera liolals miljoner kronor vid en
enskild transaktion och där handeln endasl indirekl avsett fastigheier eftersom
aktier i fastighetsförvaltande bolag omsatts. Del bör därför än en gång
understrykas vikten av all sådana affärer kommer alt beaklas vid beräknandet av
antalet fastighelsiransaklioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår även regler till ledning för
bedömande av när yrkesmässig handel med fastigheter skall anses föreligga.
Enligl förslagel skall handel med fastigheier anses föreligga, när någon under
fem kalenderår avyttrar minsl fem fastigheier, och lika slorl antal fastigheter
förvärvals under samma fidsperiod genom köp, byle eller därmed jämförligt fång.
Rörelsen skall anses påbörjad när den femte fastigheten avyttras. Även
närslående persons förvärv och avyllring skall beaklas. Med hänsyn lill den
begränsade lidsramen på fem år synes ett krav pä fem fastighetsförvärv och
avyllring under samma period vara väl högl. En någol lägre gräns bör övervägas
exempelvis fyra köp och försäljningar under en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller handel med fastigheier föreslår beredningen alt
yrkesmässig handel skall anses föreligga när någon under en femårsperiod har
såväl sålt minsl fem fastigheter som köpt minst lika många fastigheter.
Sammankopplingen mellan köp oeh försäljning av fem fastigheier medför, att den
som under en femårsperiod köpt älta fastigheier och såll fyra och under
efterföljande femårsperiod köpt fyra och sålt nio fastigheier inte skall anses
driva handel med fasligheter, trots omfattningen och regelbundenheten i denna
handel. Vidare synes beredningen ha bortsett frän hnndel med fastigheter, som
formellt ägs av juridisk person. I dessa fall ulgör aktie eller andel i den
juridiska personen ell subslilul för faslighet varför handel med dylika aktier
och andelar bör ulgöra rörelseinläkl och beskattas enligl rörelsereglerna i
stället för enligt realisalionsvinstreglerna, om handeln - i förekommande fall
tillsammans med "ren" fastighetshandel - är av viss omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
är medveten om att del ingalunda är lätt att åstadkomma en generell definition
av begreppel yrkesmässig handel med fasligheter. Liksom hittills torde dock
bedömningen få grundas på verksamhetens omfattning under en längre period än
fem år. Länsstyrelsen anser därför att yrkesmässig handel i regel bör anses
föreligga, när någon under en tioårsperiod såll mer än sex fastigheter om
samtidigt mer än tre fastigheter köpls. Med faslighel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör likslällns nklie ellev nndel i juridisk pevson. vnvs
huvudsnkliga tillgäng utgörs nv fnslighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen I Gävleborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om yrkesmässig handel med fasligheler föreslår
beredningen alt sådan verksamhet skall hänföras till rörelse bl. a. när någon
under en femårsperiod säll minst fem fnsligheler om vederbörande köpt lika
slorl anlal fnstigheler under snmmn lidsperiod. Länssiyrelsen ifrägasäller om
inle nnlnlel köp och försäljningnr är för högl lilltngel. Skattskyldig kan
under nngivnn förulsällningnr framdeles avpassa köp och försäljningnr så att
han ständigt balanserar på gränsen till rörelse utnn att överskrida den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i Väslernorrlands län förordar en
sänkning nv antalet köp och försäljningar inom femårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund nr i slort sett positivt till
försinget men ifrågnsätter beslämmelsernns närmnre utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ifrågasätts emellertid huvuvida det föreslagna
kvantitativa kviteriel för yrkesmässig handel med fastigheier fåll en nöjaklig
utformning. Såvitt samfundet förslär kunde hnndel med fnstigheler nnses
föreligga med vetroaktiv vevkan. Vidare saknar samfundet i förslaget närmare
anvisningar frän beredningen om hur den ifrägasalla besknitningen vid
försäljningen nv omsätlningsfastighel skall göras effektiv och likformig med
tanke på all skattskyldigheten kan aktualiseras långt efter det all den
verksamhet som gett fastigheten dess knraktär nv omsättningstillgång upphörl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Särskilda regler för eget hem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försingel att avyttring nv en- eller tvåfnmiljsfaslighet,
som förvärvats i syfle alt innehas som egen bostnd för den som bedriver
byggnndsrörelse eller handel med fasligheter, i vissn fnll skall beskattns
enligt reglernn för tillfällig förvärvsverksamhet och inte som inkomsl av
rörelse bemöts positivt eller lämnas utnn erinrnn av snmllign remissinslanser.
Länsslyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergöllands, Älvsborgs och
Väslernorrlands län nnser dock nll regler om besknttning nv skäligt s. k.
byggmäslnrarvode bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar beredningens uppfnllning all
byggmäslnre under vissn förulsällningar skall ges möjlighel nll sälja den villa
hnn själv bor i ulan all eventuell vinst underkastas nnnan beskattning än som
följer av 35 och 36 §§ kommunalskattelagen. Vad gäller den enskilde
rörelseidkaren anser dock länsstyrelsen ntt en förutsällning bör värn all
avskatlning sker när fastighet tas ul ur rörelsen. Försl därefter kan
tioårsperioden börja löpa. Mnn når då överensstämmelse med den byggmästare som
bedriver sin verksnmhet i nkliebolngsform. Vidnre skulle överensslämmelse
äsladkommns med reglernn i mervärdeskallelagen, som innebär all ullag ur
byggnadsrörelse betraktas som onisätlning, Samma värde, det allmännn saluvärdet
för byggnaden, bör alliså kunna komma lill användning bäde vid inkomsilaxeringen
och mervärdesknlleredovisningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1350>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi delar beredningens uppfallning alt byggmästare under
vissa förulsällningar skall ges möjlighel alt sälja eget hem ulan alt
eventuell vinst underkastas annan beskattning än som följer av 35 och 36 §§
kommunalskatlelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett avseende innebär dock de föreslagna bestämmelserna,
att byggmästares egnahem kommer att behandlas olika beroende på om
byggnadsrörelsen bedrivs av fåmansföretag eller inte. Om byggmästare anlitar
eget bolag för uppförande av eget hem, blir villan beskattad lill marknadspris,
dvs. nedlagda direkta och indirekta koslnader plus vinst (byggmäslararvode).
Skulle bolagel inle debilera marknadspris, beskattas mellanskillnaden hos
aktieägaren som inläkl av tillfällig förvärvsverksamhel. Drivs verksamheten i
annan form, sker emellertid inte någon beskattning i samband med att
byggmästaren lar byggnaden i bruk. Härigenom undkommer byggmästaren sannolikt
beskattning av byggmäslararvodet om han vid en eventuell försäljning varit
mantalsskriven på fastigheten i tio år. Vid förvärv av ersättningsfastighet
lorde dessutom reglerna om uppskov i vissa fall med beskattning av
realisationsvinst bli tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet av företagsform kan således komma att få betydelse
för beskallningen av byggmästares egnahem. För att undvika delta bör
beskattning av byggmäslararvodet ske, då byggnaden tas i bruk även i det fall
rörelsen drivs i annan form än som fåmansbolag. Härigenom skulle även
överensstämmelse med mervärdeskatlelagens bestämmelser åstadkommas. Vid
mervärdebe-skaltningen anses uttag av byggnad som omsättning när uttaget sker
ur byggnadsrörelse. Byggnadens saluvärde bestämmes till ortens pris och uttaget
hänföres till den redovisningsperiod då byggnaden i huvudsak tas i bruk. Vid
tillämpningen av lagen om mervärdeskati måsle således fastighetens saluvärde
tas fram. För alt undvika orättvisa föreslår vi att det beskattningsvärde, som
byggmästare är skyldig att redovisa enligl mervärdeskatlelagen vid uttag av
byggnad ur byggnadsrörelse, inkomslre-dovisas för del är då byggnaden las i bruk.
Härifrån skall avdrag medges för samtliga i byggnaden nedlagda koslnader. Har
koslnader nedlagts på marken, skall molsvarande värde upptagas till
beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag avseende omsätlningsfasfighet som ulgör
egel hem är rimligt med tanke på de konsekvenser som en försäljning får om den
sker i inkomstslaget rörelse jämfört med tillfällig förvärvsverksamhel. Vad
beredningen möjligen förbisett är att någon beskattning av det "dolda
byggmäslararvodet" inle sker när skattepliktig realisationsvinst inte
uppkommer vid försäljningen. Del synes därför rimligt att lill beslämmelserna i
anvisningarna fill 27 § kommunalskattelagen knyta en schablonregel enligl
vilken 10 % av försäljningssumman alllid hänföres lill och beskattas som
inkomst av rörelse medan vinstberäkningen för resterande del av köpeskillingen
och samtliga avdragsposler sker enligt bestämmelserna i 35 och 36 §§ kommunalskatlelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det får anses principiellt riktigt att byggmästare ges
möjlighet att sälja en i egen regi bebyggd en- och tvåfamiljsfastighet, som han
själv bebor, utan att eventuell vinst beskattas som inkomst av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen skiljer emellertid på om villan uppförts av
ell fåmansföretag eller av en enskild rörelseidkare. 1 det förra fallet skall
fastigheten säljas lill marknadsvärde. Även om fåmansföretaget inte belastat
resultatet med några kostnader för villans uppförande skall viss beskattning
ändå ske. Hänsyn bör las till rabati på inköpl material och
entreprenörtjänsler, eget arbete, ränta på egel kapital och företagarvinst.
Skulle bolagel inle debitera marknadspris beskattas mellanskillnaden hos
aktieägaren som inläkt av tillfällig förvärvsverksamhet. Byggmästaren kan,
efler att ha varit mantalsskriven pä fastigheten under lio år, sedan sälja
fasligheten utan all eventuell vinst beskattas som inkomst av rörelse.
Drivsverksamhelen i annan form sker med samma förulsätlningar-dvs. att rörelsen
inte belastats med nägra kostnader för villans uppförande - inle någon
beskattning då byggmästaren lar denna i bruk. Denne byggmästare kan efler samma
tioårsperiod sälja fastigheten utan alt eventuell vinst beskattas som inkomsl
av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har ulan närmare motivering avfärdat tanken
all låta utlagsbeskatla (avskalla) byggmästarevilla i samband med
färdigställandet. Ell skäl har varit svårigheten all fastställa saluvärdet
(marknadsvärdet). Delta är emellertid inle ell bärande argument. När villan
färdigställts måsle en uttagsbeskattning grundad på saluvärdet alllid ske för
att möjliggöra redovisningen lill mervärdeskati. Då byggmästaren flyttar in i
villan efter fårdigslällandel finns således skäl alt föreskriva
utlagsbeskatlning. Från denna lidpunkt kan den tioåriga karensen börja löpa.
Skulle byggmästaren inte bo kvar i villan under så lång lid som tio år utgör
villan i och med avflytlningen åter omsätlningslillgång i byggnadsrörelsen.
Värdel av tillgången vid del tillfället är del lidigare redovisade
utlagsvärdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att valet av förelagsform inte skall ha någon
betydelse för beskattning av byggmästarens eget hem föreslår länsstyrelsen all
reglerna ändras i enlighet med vad som ovan anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa övergångsregler torde emellertid vara erforderliga.
Den av beredningen föreslagna lagstiftningen är lill viss del av retroaktiv
karaktär. Då de nya reglema om fåmansbolagen trätt i kraft den 6 april 1976
lorde beredningens förslag kunna läggns till grund för ianspråktagande som
sketl dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen föreslår ett uttryckligt stadgande om alt
skäligt byggmäslararvode skall bli föremål för beskattning när byggmästare
säljer en i egen regi uppförd villafastighel, vilken använts som privat bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget all byggnadskostnader på faslighet, som belastat
byggnadsrörelsen, skall återföras, fill beskattning då fasfigheten säljs
riskerar enligt länsstyrelsen i Kalmar län att medföra konlrollsvårigheler:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontrollproblemen torde komma all bli väsentliga när det
gäller all avgöra vilka kostnader som lagls ner på den privata fastigheten. Ett
sätt alt öka kontrollmöjligheterna är, enligl länsstyrelsens uppfattning, alt
fnstslälln fastighetens ingångsvärde redan när fastigheten tasi bruk.
Byggmästaren bör därvid i deklarationen uppge vilka och hur stora koslnader som
avser den privata bostaden. Dessa uppgifler kan sedan kontrolleras mot de
koslnader som belastat rörelsen. I takt med att förbättringar och reparationer
görs av fastigheten bör också sådana koslnader redovisas separat i
deklarationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1354>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i Värmlands län anser att de föreslagna
reglerna kommer all leda lill kontrollproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län lar upp en speciell situation
till behandling:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har inlel all erinra mot alt viss lättnad
införes vid beskallningen av byggmästares försäljning av en eller
ivåfamiljsfasfighel som under en längre tidsperiod utgjort permanenlboslad. Del
framlagda förslagel kan leda lill tveksamhet på i vart fall en punkl. Om den
lidigare nämnda blandade användningen föreligger (kontor/bostadsutrymme, vilket
inle är alldeles ovanligt), uppkommer frågan hur beskallning skall ske vid en
försäljning efter det alt byggmästaren varil mantalsskriven på fastigheten i minst
10 år. Man kan tänka sig anlingen en uppdelning på rörelse- och
realisationsvinstbeskattning eller endera inkomstslaget efler en huvudsaklighelsprincip.
Ett klarläggande på denna punkl synes vara av värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreslagna kravel all den skallskyldige skall ha varil
mantalsskriven på fastigheten under en tioårsperiod före avyttringstillfället
ifrågasätts av SBEF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF vill emellertid ifrågasätta förslagel all den
skattskyldige skall ha varil mantalsskriven på fastigheten vid
avyttringstillfället och oavbrutet under en tioårsperiod närmast dessförinnan.
Med hänsyn till all manlals-skrivningslidpunkt valls kan stadgandet om en
tioårsperiod realiter innebära all vederbörande varil bosall på fastigheten i
uppemot 12 år. Enligl SBEF:s mening är della krav alllför strängt. En
villafastighel som en person - oavsett om den del gäller är byggmästarsmittad
eller ej - är bosall pä sedan fiera år med familj lorde knappast säljas därför
all man spekulerar i vinst på försäljningen. I de fall spekulation förekommer
torde försäljning sålunda ske innan den skattskyldige och de han sammanbor med
rotat sig pä fnslighelen. Enligl SBEF:s uppfattning torde sannolikheten för ntl
en villnfaslighet anskaffats i spekulationssyfte - rednn efter fem års onvbmlen
bosättning vara mycket litet. SBEF fär därför föreslå ntl tioårsperioden enligt
förslaget i en kommande lagsfiftning ändras lill en femårsperiod. Eftersom
femårsperioden anknyter till mantalsskrivningen kan femårsperioden komma att
uppgå till mellan 5 år och 2 månader och 7 år, vilket bör vara fullt
tillräckligt för att uppfylla de krav som avses skulle tillgodoses med en
längre sammanhängande mantalsskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion anser all en särskild
beslämmelse behövs för det fall all make som tillsammans med nndre maken varit
mantalsskriven på fastigheten genom bodelning tillskiftas den senares
lagerfastighel före tioårsperiodens ulgång. I denna situation bör enligl
delegationen fasligheten ändå byta karaktär när tioårsperioden går ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Närstående fastighetsinnehav</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beredningen föreslagit om att en faslighel skall anses
som lagerlillgång i byggnadsrörelse om den innehas av företagsledare i
fåmansbolag som bedriver sådan rörelse eller av vissa anhöriga till sådan
förelagsledare eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till person som bedriver byggnadsrörelse, lämnas i
allmänhel ulan erinran av remissinstanserna. Även de motsvarande regler som
föreslås i anslutning till bestämmelserna om s. k. okvalificerad
fastighelshandel godias i huvudsak. RSV och 5ö£F avstyrker emellertid förslaget
all anhörigas faslighelsinnehav skall kunna ulgöra omsätlningslillgång i
byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV avstyrker emellertid den av beredningen föreslagna
konstruktionen alt fasligheter som ägs av hemmavarande barn under 16 år eller
make i vissa fall skall anses utgöra omsättningstillgång. Om en byggmästare
säljer en lagerfastighet till ett hemmavarande barn som är 15 år blir den
skaltemässiga konsekvensen enligt förslagel annorlunda än då byggmästaren
säljer en lagerfastighel till ett hemmavarande barn som är 16 år. Enligt RSV:s
mening kan olikheten i beskattningshänseende uppfattas som omotiverad. 1 praktiken
lär det dessulom i fråga om fastigheier komma all företas transaktioner mellan
närslående personer i en mängd olika varianter som blir svårbedömbara vid
tillämpning av förslagel. Del kan vidare påpekas att förslaget inte omfattar
benefika fång, och att gränsdragningen mellan benefika och onerösa fång ibland
är besvärlig all göra. RSV förordar pä grund av vad nu anförts all praxis,
liksom hittills, får lösa frågan om i vilka fall fastighet skall anses utgöra
omsättningstillgång i byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV, vars synpunkter delas av länsstyrelsen i Jönköpings
län, anser vidare att de föreslagna bestämmelserna om anhörigas
faslighelsinnehav är oklara:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ordalydelsen i den föreslagna författningstexten (punkl
3 femte styckei av anvisningarna lill 27 § KL) får man del intrycket att
fastigheten i sädant fall förlorar karaktären av omsättningstillgång när barnet
fyller 16 år resp. när make genom äktenskapsskillnad upphör all vara make. Det
går även att tolka förslagel så att ifrågavarande fastigheter alltid skall
anses utgöra omsättningstillgäng hos fastighetsägaren. Beredningen har inte
uttalat sig på denna punkt. Om förslaget genomförs anser RSV att del är
nödvändigt att tolkningsfrågan blir löst i del fortsatta lagstiftningsarbetet
genom ell förtydligande av författningstexten eller genom ett klargörande
uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beredningens förslag skall den personkrets som kan
beröras av byggmästarsmitla omfatta dels skatlskyldig som själv bedriver
byggnadsrörelse, dels sådan skallskyldigs make eller hemmavarande barn under
16 år, dels företagsledare i fåmansföretag, som bedriver byggnadsrörelse, och
dels sådan företagsledares make eller hemmavarande barn under 16 år.
Beredningens förslag innebär således att person som inte själv bedriver rörelse
skall anses under vissa förutsättningar inneha rörelsetillgång av den
anledningen att en nära släkting bedriver rörelse. Förslaget innebär all
grundläggande principer för gränsdragningen mellan inkomst av rörelse samt
inkomsl av icke yrkesmässig avyttring rubbas. Inte beträffande någon annan typ
av verksamhet förekommer del alt den skatlskyldiges make eller barn drabbas av
rörelsebeskatlning av det skälet att vederbörande är gift med eller avkomling
lill skaltskyldig rörelseidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något skäl för den föreslagna särlagstiftningen i fråga om
anhöriga lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1358>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggmästare har beredningen inte åberopat. SBEF anser
därför att den föreslagna lagstiftningen inte bör komma i fråga. Anhöriga till
byggmästare bör därför i beskattningshänseende behandlas på samma sätt som
släktingar till andra rörelseidkare. Krav pä alt verksamheten bedrivs
yrkesmässigt och självständigt bör därför gälla även i framtiden. SBEF får
emellertid understryka att om den föreslagna lagstiftningen genomförs kommer
make och barn lill byggmästare inte på samma villkor som andra skattskyldiga
all kunna - ulan att snegla på skattekonsekvenserna - fritt välja mellan
kapitalplacering i fasligheter, värdepapper och andra tillgångar. För att
undvika negativa skattekonsekvenser kan delta få lill följd all i andra
avseenden icke önskvärda civilrältsliga hänsyn tas. Exempelvis kan det visa sig
ur skattesynpunkt vara mindre fördelaktigt all gifta sig. Vidare kan man av
skalleskäl dröja med alt överföra fastigheier på barn lill dess alt de fyllt 16
år. Ytterligare problem uppstår när barnet fyllt 16 år om del innehar faslighet
som tidigare varit smittad men för vilken smittan enligl förslaget upphör när
barnet fyllt 16 år. Sisinämnda problem avser eventuella nedskrivningar,
återföring av värdeminskningsavdrag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår som ovan konstaterats alt
byggmästarsmittan skall utvidgas lill förutom företagsledare även dennes make
och hemmavarande barn under 16 år. Några särskilda övergångsbestämmelser
föreslås däremol inle för de fall stadgandet leder lill alt fasligheter som
enligl nu gällande praxis behandlas enligl realisationsvinstreglerna i
framliden kommer att behandlas som omsättningstillgångar. För all förhindra all
den personkrets som förslagel kommer alt beröra endasl av skatteskäl avyllrar
fastigheter före lagens ikraftträdande får SBEF därför föreslå att vid
tillämpning av punkl 1 Iredje slyckel av anvisningarna till 28 § KL på berörda
personkrets faslighelsinnehav rörelsen skall anses ha tagit sin början vid
tidpunkten för lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län anser all även makes andel
i fastighetsförvaltande handelsbolag bör betraktas som omsätlningstillgång i
den skattskyldiges byggnadsrörelse. Länsstyrelsen i Södermanlands län, som
förordar att också andel som innehas av hemmavarande barn skall omfatlas,
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår, all om skatlskyldig, som driver
byggnadsrörelse eller handel med fasligheler, innehar andel i enbart
fastighetsförvaltande handels- eller kommanditbolag, skall såväl andelen som en
mot andelen svarande del av fastighelsbeständel anses ingå som
omsällningslillgång i rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrätten har i dom den 22 september 1977 i anledning
av förhandsbesked (RSV/FB Dt 1978:2) ansett, att byggmästares hustrus andel i
fastighetsförvaltande kommanditbolag inte skall utgöra omsättningstillgång i
rörelse. I sill förhandsbesked ansåg dock riksskatteverket all hela köpeskillingen
vid försäljning av fastigheier skulle ulgöra skatlepliklig intäkt av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslaget synes inte förhindra att regeringsrättens dom
blir vägledande även i framliden. Enligt vår mening får delta till följd, att
den s. k. subjekismitlan begränsas i alltför hög grad. Vidare öppnas
möjligheter för byggmästare att genom bildande av handelsbolag eller
kommanditbolag undgå full beskattning av byggmäslararvodet. Enligt beredningens
förslag skulle en av byggmästaren och hans hustru gemensamt ägd faslighel i sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1360>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helhet betraktas som omsättningstillgång om fastigheten
uppförts av mannen. Skulle fastigheten däremot ägas av makarna via ett handels-
eller kommanditbolag, kan hustruns andel komma att gå fri frän rörelsebeskatlning.
Denna möjlighet all uppnå omotiverade skattelättnader bör enligt vår bestämda
mening förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I punkl 3 femte stycket anvisningarna lill 27 § KL har den
s. k. subjekismitlan föreslagits omfatta företagsledare i fåmansföretag snml
make och barn under 16 år. Bedriver fysisk person byggnadsrörelse, omfntlnr
subjeklsmilinn även make och hemmnvnrnnde bam under 16 är. För nll i framliden
undvikn kringgåenden bör reglernn om andelar i handelsbolag även gälla den
personkrels som omnämnls ovan. Företagsformen bör inle ha någon belydelse vid
bedömningen av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län ifrägnsäller om inle delägnre i
fåmansbolag bör jämställas med företagsledare i sädanl bolag vid bedömning av
om faslighel ulgör omsättningstillgång i byggnadsrörelse resp. om okvalificerad
fastighelshandel föreligger:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår alt regler tillskapas som avgör när
handel med fastigheter får sådan omfattning att den skall anses utgöra inkomst
av rörelse. Handel med fasligheler skall anses föreligga när någon driver
verksamhei som avser försäljning med fastigheier, vilka anskaffats för
yrkesmässig avyttring. I övrigt skall handel med fasligheter anses föreligga
när nägon under fem kalenderår avyttrat minst fem fastigheter, om lika stort
antal fastigheter förvärvals under samma lidsperiod genom köp, byte eller
därmed jämförUgt fång. Rörelsen anses påbörjad i och med avyttringen av den
femte fastigheten. Vid beräkning av antalel fasligheter medlas onerösa förvärv
samt avyttringar som företagits av make och hemmavarande barn under 16 år saml
av fåmansföretag, i vilket den skatlskyldige, dennes make eller - om den
skattskyldige är hemmavarande barn under 16 år - förälder är företagsledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnaden mellan företagsledare och delägare i
fåmansföretag är ofta inte slor. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om inle
reglerna bör kompletteras även för köp och försäljningar som gjorts av
delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår vidare att regler införs om att
faslighel, som innehas av förelagsledare i fåmansföretag, skall anses ulgöra
omsällningslillgång i byggnadsrörelse under förutsällning alt fasfigheten, om
den innehafts av fåmansföretaget, skulle ha utgjort omsättningstillgång i sådan
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fåmansföretag är del ofta svårt att avgöra vem som är
den egentliga förelagsledaren. Delägare i bolaget har ofta väsentligt
inflytande över beslutsfattandet. Denna omständighet kan i och för sig indikera
alt delägaren också är företagsledare. För all förenkla tillämpningen samt
erhålla större likformighet vill länssiyrelsen ifrågasätta om inle också
delägare i fåmans-förelag och inle endasl förelagsledare bör omfaltas av
ovanslående regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län anför liknande synpunkler
saml förordar vidare att den föreslagna åldersgränsen för barn höjs till 18 år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1362>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län ifrågasätter om den olika
behandlingen av omyndiga barns faslighelsinnehav, beroende på ålder och om de
är hemmavarande eller inle, är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Län.sslyrelsen I Blekinge län fruktar att de föreslagna
reglerna kommer att medföra kontrollproblem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har föreslagit all fastigheter som innehas av
vissa familjemedlemmar skall utgöra lagerlillgång i byggnadsrörelsen. Vidare
har beredningen föreslagit att vid bedömning om handel med fastigheter
förekommer skall hänsyn las lill vissa familjemedlemmars och fåmansföretags
förvärv och försäljning av fasligheler. Länsstyrelsen har i sak ingel all
erinra mot förslagen. Länsstyrelsen vill emellerfid fästa uppmärksamhet på
vilka praktiska svårigheter som uppstår vid kontrollen av att en sådan
lagstiftning efterlevs. För taxeringsnämnden förefaller del nästan omöjligt all
på ell lillfredsslällande säll kunna avgöra lidpunklen när handel med
fasligheter påbörjas. Under den nktuelln femårsperioden, som ligger lill grund
för bedömning om handel med fasfigheter påbörjats, kan olika familjemedlemmar
flytta mellan olikn kommuner och län, fåmansföretag med säte i olika kommuner
kan innehas, varför taxeringsnämnderna inle torde ha praktisk möjlighet att på
detla område utöva en tillfredsställande kontroll. Liknande svårigheter kan
även uppkomma vid bedömning om en viss fasfighet ulgör lagerlillgång i
byggnadsrörelse. Har en viss fastighet konstaterats vara lagerlillgång i
byggnadsrörelse eller i handel med fasligheler måste ur kontrollsynpunkl enligl
länsstyrelsens uppfattning registrering härav ske på innehavarens taxeringsavi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i Värmlands län pekar i sitt yttrande
på risken för praktiska svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 ResuUatutjämning och konsolidering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens försing alt företng, som bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheier, ges räll alt skriva ned lager av
fastigheter med 15 % av fastigheternas sammanlagda anskaffningsvärde lämnas
utan kommentar av flerlalel av remissinstanserna, Inle heller förslagel alt
byggnads- och anläggningsförelag skall medges nedskrivning av värdel av
pågående arbeten med dels indirekta byggnadskostnader och dels 15 % av direkta
byggnadskostnader föranleder i allmänhel några erinringar. Bland de
remissinslanser som har synpunkler på förslagen anses emellertid i allmänhet
all nedskriv-ningsreglernn blir alllför gynnsamma. Ell undantag ulgör SBEF som
menar att förslaget i vissa delar är för restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/?5Vsaint nägra av länsslyrelserna förordar en minskning
av reserveringsutrymmet för förelag som bedriver handel med fasligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår i punkt 3 tredje slyckel av
anvisningarna lill 41 § KL bl. a. att fasligheler som ulgör lagerlillgång i
handel med fastigheier inte får upptagas till lägre värde än 85 % av
fastigheternas anskaffningsvärde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1364>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna regeln torde ge större
konsolideringsmöjligheter åt dem som driver handel med fasligheler än de har
enligl nuvarande praxis. I vissa fall föreligger knappast någon risk för
prisfall. Om t. ex. en fastighetsmäklare strax före beskattningsårets utgång
köper en en- eller tvåfamiljsfastighet och säljer den strax efler nästa
beskattningsårs början löper han normalt sett ganska liten förlustrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV ifrågasätter om inte en schablonmässig nedskrivning
med högst 10 % skulle vara tillräcklig beträffande en- och
tvåfamiljsfastigheter som utgör omsättningstillgång i rörelse avseende handel
med fasligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att den som bedriver handel med
fastigheier skall, i likhet med byggmästaren, få skriva ned sitt lager med 15
%. Förlustriskerna torde dock vara betydligt mindre i denna verksamhet.
Erfarenheterna visar snarast på att de varit helt obefintliga under senare år.
Även om förluster kan länkas uppkomma i vissa fall anser länsstyrelsen en
generell nedskrivning med 15 % alltför generöst filllagen. Enligl
länsstyrelsens mening bör någon procentsats inte anges utan, liksom nu, bör
eventuell nedskrivning bedömas från fall fill fall. Det lorde då oftast visa
sig alt någon nedskrivning inte är befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus och Älvsborgs
län anser att rätlen till nedskrivning av lagerfasligheter i företag som
bedriver handel med fastigheter bör inskränkas lill vad som kan anses skäligt
med hänsyn lill risken för prisfall. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handel med fastigheter avser mestadels stora objekt där
det rör sig om stora belopp. Länsstyrelsen anser att nedskrivning av
fasligheler i sådan rörelse därför bör begränsas till 5 eller 10 % mol föreslagna
15 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Örebro,
Västmanlands och Norrbottens län föreslår en generell begränsning av
nedskrivningsunderlaget på lagerfastigheter till 10 % av anskaffningskostnaden,
medan länsstyrelsen i Gävleborgs län kan tänka sig en sänkning lill 5 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu gällande reglerna för konsolidering och reservering
i byggnadsförelag är - som beredningen påvisat - myckel generösa.
Reserveringsutrymmet har därför utnyttjats till mindre än hälften. Trols detla
hör del till ovanligheten att andra byggföretag än de allra största -
huvudsakligen de börsnoterade - över huvud taget redovisar nettointäkt av
rörelse. Med hänsyn härtill och då de goda reserveringsmöjligheterna till en
del missbrukats anser länsstyrelsen att viss skärpning av reglerna bör ske.
Därvid bör nedskrivningsmöjlighelerna på lagerfasligheter i första hand
begränsas. Enligt länsstyrelsen bör större nedskrivning inle medges än 10 % av
fastigheternas sammanlagda anskaffningsvärden mot av beredningen föreslagna 15
%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelserna i Södermanlands och Gollands län
förordar en lägre nedskrivning än vad beredningen föreslagit. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de av riksskatleverkel utfärdade anvisningarna för
nedskrivning av lager på fastigheier och pågående arbeten äger byggnads- och
anläggningsföretag räll alt nedskriva dessa tillgångar till lägst 85 % resp.
80 %. Beredningen har ingående analyserat byggnadsföretagen och funnit all
endast omkring 40 % av fillgängligt reserveringsulrymme enligl riksskatteverkets
anvisningar utnyttjats. Någon inskränkning i möjligheterna all bilda reserver
föreslår beredningen emellertid inle ulan endasl en anpassning till
beredningens förslag om nedskrivning av lagertillgångar och avsättning till
resullatutjämningsfond. Beredningen föreslår således, att lagerlillgångar av
fastigheter och värdet av pågående arbele i byggnadsrörelse skall få nedskrivas
till lägst 85 %. Genom rätten all samtidigt göra avsättning lill
resullatuljämningsfond kommer byggnadsföretagens möjligheter lill konsolidering
sannolikt all öka. Enligl länsslyrelsens mening bör rällen all skriva ned lager
av fastigheter inskränkas betydligt. Länsstyrelsen har ingel eget förslag till
procentsats utan anser all denna fråga bör utredas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser alt generell
nedskrivning inle bör medges för s. k. förvaltningsobjekt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet lagerfastigheter inrymmer förutom färdigslällda
bebyggda fastigheier och tomter jämväl fasligheler under ny- till- eller
ombyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sålunda kan man skilja mellan fasligheter som kan
rubriceras som förvaltningsobjekt och fastigheter som är föremål för byggnation
i egen regi. Den sist nämnda kategorin kan jämställas med andra pågående
arbeien och bör därför följa samma regler. Däremot är det enligt länsstyrelsens
uppfallning inle motiverat med en generell räll lill nedskrivning för s. k.
förvaltningsobjekt. Enahanda regler bör även gälla för fastighetsförvaltande
handelsbolags och försäkringsföretags innehav nv fasligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län, som är positiv lill
beredningens förslag, lar upp en särskild fråga lill behandling:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl vår mening saknas fasta regler på ett område
nämligen vid den skatterältsliga situation, som uppkommer då byggmästare köper
ul fastigheter ur egna byggnadsbolag. Det är vanligl alt byggmästare i sinn
privnia deklarationer yrkar avdrag för nedskrivning av de utköpta fnsligheternn
enligt reglerna för byggnadsbranschen. Rättsläget är här oklart. I några län tillåter
man ell sådant förfarande, i andra inle. Endasl ett fåtal fall har varit
föremål för prövning i skalledomslolarna och med varierande ulgång. Dä
problemel är relativt vanligt bör del regleras i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vår mening bör avdrag för sådan nedskrivning inte
tiUåtas, eftersom fastigheterna efler ulköpet mera är all se .som tillgångar i
en fastighetsförvaltning än som lager i en pågående byggnadsrörelse. Man lorde
också kunna utgå från att ulköp normalt inle sker till överpris, varför
anledning till nedskrivning för prisfallsrisk i realiteten inle föreligger. Mnn
får inle heller bortse från risken alt bolagens slällning kan urholkas, om det
blir förmånligt alt köpa ul fastigheier, som annars kunde användas som säkerhet
för bolagets åtaganden. En beslämmelse om att avdrng för nedskrivning enligl
reglerna för byggnadsrörelse inle är tillåten i dylika fall bör intas i
exempelvis § 41 KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5B£Fvänder sig mol förslagel all- lill skillnad mot vad
som f. n. är fallet i praxis - även indirekta byggnadskoslnader skall inräknas
i anskaffningskostnaden för lagerfastighel:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1368>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår att fasligheler som ulgör
lagertillgång i byggnadsrörelse icke skall få upptagas till lägre värde än del
lägsta av 85 % av summan av faslighelernns anskaffningsvärden eller beräknnde
skattemä.ssign restvärden. Till skillnnd fiån vad som enligl nuvarande RSV
nnvisningnr (Dl 1975:23) gäller sknll i ansknffningskoslnnden inräknas även
indirekta koslnader. Om förslagel genomförs kommer därför indirekta koslnader
all bli föremål för nktivering samt reservering medges med högst 15 proceni nv
indirektn kostnnder. Eftersom enligl nämnda RSV anvisningar samfiiga indirekta
kostnader får kostnadsföras eller reserveras innebär förslaget all
byggnadsförelagens reserveringsmöjligheler högst nvsevärt begränsas. Frågor
som sammanhänger med konsolideringar och föriuslriskreservering grundade på
omsällningsfasfighelsbeslåndel kommer all beröras nedan under B, 1 della
avsnitt behnndlns därför endast de civilrällslign konsekvenserna av förslaget
och aktivering av indirekta koslnader. Följnnde måsle därvid benklns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggande i egen regi sker ofta i avsikl att den bebyggda
fnslighelen skall säljas vid lämplig fidpunkt. Ibland sker försäljningen redan
under pågående produktion men ofta förblir fnslighelen i byggföretngels ägo
under längre eller kortare lid. Byggnndsförelagen hnr pä della säll en
biverksamhel i form nv faslighelsförvnllning, Fastighelsbesländel förnyas i
regel kontinuerligt allt beroende på marknad, förelagets situation m. m.
Egenregiproduktion är nödvändig för att bibehålla sysselsättningsnivän i lider
då entreprenadmarknaden är svag. De fnstigheler som behälls längre lid än ell
år och inle är avsedda för företagets eget kontor, förråd eller dylikt kallas i
redovisningshänseende för omsällningsfasligheler och behandlas i
skattehänseende som lagertillgängnr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ovan näinnts fär omsättningsfastigheter enligl
gällande regler upptagns till lägsl 85 proceni av summan av direkta
byggnadskoslnader. Indirekta byggnndskostnnder däremot får omkoslnadsföras
direkt. Beredningens förslag att även indirekta kostnader skall aktiveras
innebär därför att byggnadsföretagens reserveringsmöjligheter försämras med ett
belopp som motsvarar 85 proceni nv summan av indirekta kostnader hänförliga
till omsättningsfastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande nv försinget att inräknn indirekta
kostnnder i nnskaff-ningsvärdel medför att byggnadsföretagen kommer att pä
aktivsidan i balansräkningen uppta sina omsällningsfasligheler lill högre
värden än vad som för närvarande torde vara praxis bland fierlalet förelag.
Delta leder lill ökad risk för övervärdering av fastigheterna. Ur civilrältslig
synpunkt är det allvnrligare om byggnadsföretagens fasfighetsbeständ
övervärderas än om övervärdering sker av fastigheier för förelag i andra
branscher. Delta beror på att byggnadsföretagens fastigheter som är
omsättningstillgångar, inle ens tillfälligt fnr övervärderas. Enligt 14 §
bokföringslagen gäller att en omsältningstillgäng inte fär upptas lill högre
värde än del lägsta av ansknffningsvärdet och verkligt värde. Vidare gäller alt
omsättningslillgängar pä nktivsidan inte får vara värderade högre än som nyss
angivits, oavsell eventuell förekomst av obeskaltade reserver på passivsidan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighel med del sagda krävs för all kunna följa
bokföringslagens värderingsregler all såväl anskaffningsvärde som verkligt
värde kan faslsläl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>las. Fastställande av verkligt värde på en bebyggd
omsättningsfasiighet är dock förenat med stora svårigheter. I regel knn ett
vnmlagers verkliga värde fastställas genom en jämförelse med nyligen såldn
liknnnde produkler. För en av ett byggnadsförelag bebyggd omsättningsfastighet
gäller däremot all fastigheten ännu inle blivit prissatl på mnrknnden.
Byggnnden är dessulom som regel unik till säväl utförande som läge. Alt
fastställa fastighetens marknadsvärde (verklign värde) är därför förenat med
stora svårigheter utom i de fall försäljning sker i anslutning till
balnnsdngen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ännu svårare är det naturligtvis att värdera byggnader
under uppförande. 1 dessa fall måste försl fastställas vilkel verkligt värde
fastigheten kommer all ha när byggnaden färdigställts. Därefter måste en
uppskattning görns nv hur stora koslnnder som återstår för nll färdigställa
byggnaden. Dessa koslnader summeras med de fram lill balansdagen nedlagda
koslnaderna och summan jämförs med del uppskattade verkliga värdel på byggnaden
när den blivit färdigställd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All fastställa de ålerslående byggnadskoslnaderna är
beroende på olika omständigheter förenat med stora svårigheter. Bl. a. påverkas
kostnadema av klimatfaktorer, grundförhållanden m.m. Vidare är produktionstiden
läng vilkel ökar risken för oförutsedda ökningar av priser, löner m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anskaffningskostnaden för en nyproducerad bostadsbyggnad
torde ofta ligga över dess verkliga värde. Den nyproducerade bostadsbyggnaden
är därför ofta inle ränlabel som förvaltningsobjekt. Anskaffningsvärdel för en
bosladsbyggnad som t. ex. ell kommunalt bosladsförelng beställer på entreprenad
lorde regelmässigt överstiga dess avkaslningsvärde och marknadsvärde. Med
anskaffningsvärdel för byggnadsförelagens nyproduktion i egen regi förhåller
del sig på samma säll. Del kan vidare antagas all den genomsnittliga marginalen
vid enlreprenadarbeten avseende bostadsfasligheler är lägre än den som gäller
för andra enlreprenadarbeten t. ex. vägar, broar och liknande objekt. Den
genomsnillliga lönsamhelen under senare år är nämligen lägre för
enireprenadförelag med specialinriktning på bostäder än för andra
byggnadsföretag. Någon särskild slalisfik över marginaler vid bostadsbyggande
pä entreprenad finns ej, men marginalen i hela entrepre-nadverksnmhelen ligger
enligl officiell slalislik på ell genomsnitl av 1,4 proceni för perioden
1969-1976. Del är uppenbari alt denna låga mnrginal mycket läll äts upp nv en
inle förvänlnd koslnndsökning i löner, material av ogynnsam väderlek eller
nndra liknnnde omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för övervärdering av nyproducerade bostadsbyggnader
har accentuerats under senare år som en följd av den dåliga lönsamhelen i
förvaltningen. Värdel på bostadsbyggnader bestäms av förhållandel mellan
intäkter och kostnader. Gällande hyreslagsliftning medför all hyresinläkter-na
maximeras till den vid vnrje tillfälle för olika åldersgrupper av fasligheler
tillämpade hyresnivån i allmännytfiga (kommunala) bostadsfasligheler (den s. k.
bruksvärdeshyresnivån). Bruksvärdeshyresnivån för de fastigheier som bebyggts
på senare år har bestämts av hyrorna i de kommunala bostndsfö-relngens
boslndsfasligheler. Eftersom de kommunnia bostadsföretagen tillämpar
hyresuljämning mellan del äldre och'nyare fastighetsbeståndet för att reducera
nyproduktionens hyresnivå till lägre hyresultag än självkostnaden får de
privata bostadsföretagen inle kostnadstäckning genom bruksvärdeshyrorna.
Konsekvensen blir att nyuppförda hyreshus saknar förutsättning för en
balanserad förvallningsekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller bruksvärdeshyresnivnn bör dessutom beaktas att
de allmännyttiga bostadsföretagen redovisat all deras samlade
fastighetsförvaltningar ger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1372>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>årliga underskoll motsvarande 5-10 kr/m bostadsyta.
Hyresinläkternn är även lolall sett otillräckliga för all balansera
kostnaderna. Vidare gäller att de kommunala bostadsföretagen har lägre
kostnnder lill följd av förmånligare räntevillkor och olika former av kommunal
subventionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en studie hos ell av medlemsföretagen har också
kunnat konstateras att produktionskostnaderna i mänga fnll överstiger
avkastnings-värdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della har sin grund i all lidskoefficienl, värderingskoefficienl
och följaktligen pantvärde inle stigit i takt med den faktiska
kostnadsutvecklingen under åren 1975-1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kan konstaleras alt byggnadsföretagens soliditet
genomsnittligt är avsevärt lägre än soliditeten inom den stationära
tillverkningsindustrin. Medianvärdet på soliditeten i byggnadsbranschen torde
ligga vid 12 proceni. Delta innebär således att byggnadsföretngens egel kapital
är litet. Della i sin tur innebär all om byggnadsförelagens tillgångar
övervärderas kan en slor andel av del redovisade egna kapitalet i själva verkel
vara förbrukat. Byggnadsförelagens årsredovisningar kan på detta sätt bli
lolall missvisande beträffande företagens verkliga slällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av det ovan anförda innebär beredningens
förslag ökad risk för övervärdering av ett byggnadsföretags
omsättningsfastigheter. Vidare uppkommer redovisningsproblem eftersom del är
förenat med stora svårigheter all tillämpa skilda redovisningsprinciper för
pågående arbeten i egen regi och pågående arbeien på entreprenad. Ofta byter
nämligen arbetena, som visals ovan, karaktär under byggnadstiden. Eftersom
svårigheterna att fastställa fastigheternas verkliga värden sålunda är myckel
stora måsle företagen ha rätt alt göra en försiktig värdering och endasl
aktivera direkta kostnaderna i enlighel med nuvarande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda fär SBEF därför bestämt
molsälla sig alt indirekta kostnader på sätt beredningen föreslagit skall bli
föremål för aktivering. I stället bör de bestämmelser som f. n. gäller enligt
RSV:s anvisningar (RSV Dt 1975:23) även i framliden gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Södermantands, Älvsborgs. Värmlands och
fämtlands län anser att en sänkning av reserveringsutrymmet bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagnn nedskrivnings- och avsättningsmöjligheterna
för byggnadsföretag innebär sannolikt, all dessa fåren i förhållande lill
dagslägel utvidgad möjlighel lill konsolidering. Även en jämförelse med de
regler som föreslås för övriga branscher lorde utvisa, all byggnndsförelagen
behandlais myckel generöst i della avseende. Förslagel kan innebära, alt
byggnadsföretagen under en följd av år kan undvika att redovisa beskattningsbar
inkomsl. Del kan knappast anses rättvist alt inle också denna sektor av
näringslivet, som f. ö. arbetar utan imporlkonkurrens, årligen skall bidra fill
finansieringen av offenllig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser oss inte ha tillräckligt underiag för all ange en
exakt justering av föreslagna procentsatser. En höjning av gränserna för lägsta
tillåtna värden bör dock övervägas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har gjort en genomgripande analys av
byggnadsföretagen. Denna visar bl. a. (s. 534) all endasl 40 % av tillgängligt
reservulrymme utnyttjas. Detln förhällnnde borde egentligen hn föranlett beredningen
all föreslå inskränkning i reserveringsrätlen. I stället föreslår beredningen
regler som lolall sett medför utökade reserveringsmöjligheler. Bortsett från de
större byggnadsföretagen, som utnyttjar del lolala utrymmet för reserveringar
endasl lill utjämning mellan olika räkenskapsår lorde niånga andra eftersträva
all utnyttja maximal skattemässig nedskrivning, för all erhålla så låg
skatteplikfig inkomsl som möjligl. De slora reserveringsmöjligheterna medför
att vissa byggnadsakliebolag, frånsett garantibelopp för fastigheten, aldrig
åsättes beskattningsbar inkomsl. Jämförbara förhållanden föreligger belräffande
enskilda firmor såfillvida alt företagaren själv kan bestämma en lämplig
storlek på rörelsens nettointäkt. Om avsällningsmöjligheler lill
resultalutjämningsfond bestämmes lill 20 % bör därför enligl länsslyrelsens
uppfattning reducering göras av nedskrivningsprocenlen för pågående arbeien.
Alternativt kan det ifrågasällas all medge rält lill nedskrivning på
lagerfasligheter. Även vid en tioprocentig nedskrivning av värdel av pågående
arbele pä annans fasta egendom skulle enligl analysen ovan tillgängligt
reserveringsulrymme - räknat för samtliga byggnadsrörelser i landet - tolall
sett ingalunda ha lagils i anspråk. Med hänsyn till de belydande förlustrisker
som kan föreligga vid faslprisentreprenader bör man inle i första hand begränsa
del reserveringsulrymme, som avser arbeien på annans fasta egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.6 Andel i fastighetsförvaltande bolag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att skaltskyldig, som innehar andel i
fastighetsförvaltande bolag, skall ha valfrihet alt anlingen göra nedskrivning
av andelen eller att låta bolagel skriva ned fastigheter i räkenskaperna
kritiseras endast av RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel fill punkl 3 femte slyckel anvisningarna fill 41
§ KL lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i iredje stycket äger molsvarande tillämpning
vid värdering av fasligheler som innehavas av sådant fastighetsförvaltande
handelsbolag som avses i punkl 3 sjätte stycket av anvisningarna till 27 §. Har
nedskrivning icke skett i handelsbolagels räkenskaper äger delägnre i
handelsbolaget skriva ned värdet av sin andel i molsvarande mån. Avyttrar
delägare i handelsbolag andel i bolagel, skall pä delägaren belöpande
nedskrivning av faslighel återföras till beskattning hos denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med "handelsbolag som avses i punkt 3 sjätte styckei
av anvisningarna fill 27 §" menas fastighetsförvaltande handelsbolag som
har någon delägare som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fasligheter.
Förslaget all nedskrivning av sådant bolags fastighetsbestånd skall få ske i
bolagels räkenskaper medför vissa komplikationer som inte berörls av beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sker nedskrivning i handelsbolagets räkenskaper blir del
vissa svårigheter i fall den delägare (nedan kallad rörelsedelägare) bedriver
byggnadsrörelse eller handel med fastigheter medan övriga delägare inte gör
det. Vid den skattemässiga inkomslredovisningen bör ju rörelsedelägaren inle
tillgodo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1376>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räknas högre nedskrivning än som belöper pä hnns andel nv
fnstighelsbe-sländet under del all de övriga delägama inte skall tillgodoräknas
någon nedskrivning alls. Denna skillnad lorde medföra vissa
redovisningslekniska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kan det uppstå komplikationer i samband med
avyttring av andel som ägs av rörelsedelägare. Vid sädan avyttring skall på
delägaren belöpnnde nedskrivning nv fastighet återföras lill beskattning hos
honom. Därvid bör ju också molsvarande uppskrivning ske i bolagels räkenskaper.
Sker inte sådan uppskrivning skulle del innebära ntl den som köpte nndelen inte
skulle kunna görn någon nedskrivning vare sig på sin inköpta andel eller på del
mot andelen svnrande fastighetsbeståndet, även om hnn vore rörelsedelägare,
trots all den lidigare rörelsedelägarens nedskrivning återförts till beskattning.
Uppskrivningen lorde avsevärt komplicera bolagels räkenskaper. Olika
skattemässiga restvärden kan därigenom uppkomma på två delägares lika Slora
andelar av bolagets fastighelsbestnnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag alt tillåla nedskrivning i
handelsbolagens räkenskaper kommer med största säkerhet nll medföra betydande
svårigheter för inxeringsmyndigheterna vid inkomsllnxeringen av delägnrnn.
framför nlll i de fall del finns både rörelsedelägare och icke rörelsedelägare
i snmma bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rörelsedelägaren är del ur konsolideringssynpunkl
tämligen likgiltigt om han får göra nedskrivning på sin andel eller om
nedskrivning får ske i handelsbolaget. Vid avyttring av nedskriven andel
uppslår inga problem eftersom intäkten från sådan avyttring blir inläkl i
rörelse och nedskrivningen således automatiskt återförs lill beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV avstyrker beredningens förslag all nedskrivning skall
fä ske av faslighelsförvallande handelsbolngs fasligheter i bolagets
räkenskaper eftersom förslagel medför avsevärda tillämpningsproblem. Förslaget
synes inte fylla något självsländigl konsolideringsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.7 Återföring av värdeminskningsavdrag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel all värdeminskningsavdrag på byggnad som ulgör
omsällningslillgång skall - om ägaren bedriver byggnadsrörelse, tomlrörelse,
handel med fasligheter eller försäkringsrörelse - återföras vid beräkning nv
rörelseinkomslen men att fastigheterna i gengäld skall få skrivas ned till det
skattemässiga restvärdet, kommenteras endast av ett fätnl av
remissinslan-sernn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV, försäkringsinspeklionen och kammarrätten I Göleborg
fillstyrker förslagel. Kammarrätten påpekar dock att bestämmelsen i vissa fall
innebär en försämring i förhållande lill nuvarande läge:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om värdeminskningsavdragel föranleder all del uppkommer
ell underskoll pä fnslighelen är del inle säkert nll den skallskyldige kan
lillgodogöra sig delta underskott vid den kommunala laxeringen. Används
byggnaden i rörelse kan den skaltskyldige enligt beredningens förslag underlåta
att yrka värdeminskningsavdragel och i stället tillgodogöra sig detta genom en
utsträckning av avskrivningstiden. En sådan möjlighet finns dock inle om
fasligheten redovisas under inkomstslaget annan fastighet, l, ex, dä en
byggmästare avvecklat sin byggnadsrörelse men behållit några
"smiltnde"</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1378>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fnstigheler som uthyrs lill boslndsändnmål. Knnnnnrrälten
har rednn inledningsvis föreslagit all rätten all skjuta upp
värdeminskningsnvdrng sknll finnas också i inkomstslaget annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län nnser ntl nllernnlivel med
nedskvivning lill fastigheternas sammanlagda restvärden leder lill
lillämpningssvårigheter och bör ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF är kritisk lill förslagel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ovan framgått bedriver byggnadsföretag ofta ocksä
fnstighetsfövvnll-ning, Inkomslen härav skall redovisas efter de grunder som
gäller för redovisning av inkomst av annan faslighel varvid sedvnnligt
värdeminskningsavdrag för byggnad erhålles. Samtidigt gäller all
byggnadsförelag har räll lill nedskrivning för förlustrisker m. m. pä
fnsligheler i byggnndsrörelsen oeh att intäkt vid försäljning av fastighet sknll
redovisas som inkomst nv rörelse. Beredningen betecknar detta som "den
dubbla avskrivningsräiten". SBEF vill emellertid framhälla all fråga är om
hell skilda avdragsformer. Värdeminskningsavdragel skall sälunda motsvara den
fysiska förslitningen även byggnad medan nedskrivningen skall
gebyggnadsförelagel möjligheter alt vid värderingen läcka in risker för
föriusl, prisfall m. m. Risken för prisfall kan många gånger vara belydande.
Marknadsvärdet även fastighet kan t. ex, ändras på grund av ny lagsliflning.
Här kan nämnas de ändrade reglema för paritetslånesystemet. Fnsligheters
marknadsvärde kan vidare påverkas nv t. ex, ändrade stadsplaner och av all
ortens dominerande induslri läggs ned m. m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandel föreslås att värdeminskningsavdrag. som
yrkas i förvärvskällan annan faslighet, skall upptas som inläkl av rörelse.
För nll byggnadsförelagens reserveringsmöjligheler inle i alllför hög grad
sknll inskränkas genom ålerföringen föresläs en alternativ nedskrivningsregel
som innebär all nedskrivning får ske fill omsätlningsfaslighelemas
sknllemässign restvärden. Innebörden nv beredningens förslag är all rällen lill
reservering för föriusl- och prisfallsrisker i omsättningsfasfigheler
försvinner efler nägra års innehav. Nedanstående exempel visar tillämpningen av
försinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningar: Ell byggnadsförelag anskaffnr en
förvallningsfaslighet är 1 för 100. Ärlig avskrivning inkl. primäravdrag de fem
förstn åren är 4, Därefter uppgår nvskrivningen lill 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>År</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anska</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ffnings-</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Maximal</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ack</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Liigsta tillåtna</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nedskrivning</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avskrivning</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1380>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan år 4 befinner sig byggnadsföretaget ur
reserveringssynpunkt i samma situation som andra fastighetsägare vilket innebär
att det inte längre föreligger någon reserv i fastigheten. Byggnndsföretngens
möjligheter lill konsolidering enligl nu gällande regler upphör dävigenom såvitt
avser omsättningsfastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur konsolideringssynpunkt har maleriallager ringa
belydelse och i fråga om pågående arbeien bör reserveringarna först och främsi
belraklas som förluslriskreserveringar. Omsällningsfaslighetema är därför del
viktigaste underlaget för konsolidering. Detta kommer att gälla även om
resultatul-jämningsfonder införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan effekl av förslagel är all byggnadsförelagens
skattekostnader ökar. Detla sammanhänger med följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel om ålerföring av värdeminskningsavdragen synes
innebära att tillägget för del på faslighelsbilagan yrkade
värdeminskningsavdragen skall redovisas som tillkommande post på rörelsebilagan
i deklarationen. Denna teknik, all återföra värdeminskningsavdragen i
förvärvskällan rörelse ökar byggnadsförelagens skattebelastning med ca 55 % av
tilläggspostens storlek. Anledningen till den ökade skattebelastningen är alt
de flesta företag strävar efler alt redovisa en jämn resultatutveckling. Detla
innebär all nettovinsten i resultaträkningen ofta knn belraklas som mer eller
mindre konstant,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dennn nettovinst knn regleras från år fill år genom
reservförändringar. Företagens strävan alt hålla en jämn vinstnivå lorde gälla
såväl de mindre och medelstora företagen som de slora börsnoterade företagen.
Om tillägget görs i deklarationen kommer därför nettovinsten enligt
rörelsebilagan att översliga nettovinsten enligl resullalräkningen efter övriga
avdrag och tillkommande posler med belopp motsvarande det tillagda beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade skattebelastningen kan endasl elimineras på säll
all nettovinsten minskas genom alt nedskrivningarna ökas med det belopp som
molsvarar värdeminskningsavdragen eller att andra bokslutsdispositioner
företas. Dessa åigärder leder emellertid till alt många byggnadsföretag måste
redovisa förlust i resultaträkningen. Att i årsredovisningen behöva visa
förlust för alt undvika ökade skattekostnader lill följd av att tillägget görs
i deklarationen är nbsolul inle godtagbart, Pä senare år har utformningen av
årsredovisningarna starkt förändrats. Informationsmängden har ökat och
kvaliteten har förbättrats. Årsredovisningen har för många företng blivit ell
viktigt instrument när del gäller alt sprida kunskap om företagels verksamhet.
Enda sättet att inhämta upplysningar om förelagels ekonomiska läge är för mänga
inlressenlgrupper alt läsa årsredovisningen. Del är därför helt
otillfredsställande all den tekniska utformningen av förslaget kan komnia att i
hög grad påverkn det i årsredovisningen redovisade årsresultatet och leda lill
förluslredovisning som i varje särskill fall måste förklaras. De enda skäl
beredningen framför för att ändra nuvarande regler är att de medför belydande
tillämpningssvärigheler och att ålnjutna avskrivningar inte återföres fill
beskattning vid försäljning i den omfattning som bör ske. Enligl SBEF:s
uppfattning föreligger inle några lillämpningssvårigheter. Kontrollproblemen
med återföring av avskrivningar lorde i huvudsak avse avskrivningar före år
1969. Belräffande dessa avskrivningar förbättras inle kontrollen genom de ändringar
beredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SBEF;s uppfattning är förslagel i denna del därför
illa underbyggt. SBEF nnser vidare att byggnndsförelagen skall ha rätt till
säväl nedskrivning som avskrivning. Nedskrivningen motiveras med att
byggnadsföretagen eljest skulle få otillräckliga konsolideringsmöjligheler
jämfört med annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1382>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>industri. Beredningens målsättning har för övrigl varil
alt bibehålla i stort sett oförändrade reserveringsmöjligheler. Rätten till
avskrivning motiveras med alt byggnadsförelagens förvaltningsfasligheter
undergår lika stor ekonomisk och fysisk förslitning som fasfigheter som ägs av
andra fastighetsförvaltare. Värdeminskningsavdragen molsvarar sålunda enbart
nedgången av en byggnads värde under dess ekonomiska livslängd. I dessa avdrag
ligger därför inte någon konsolidering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första hand får SBEF därför hemställa att nuvarande
regler bibehålls. I andra hand får SBEF framställa följande yrkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att byggnadsföretagen skall ges möjlighet till
konsolideringsnedskrivning - bör föreskrivas att omsätlningsfastigheterna
skall få upplagas lill lägsl 85 proceni av summan av fastigheternas beräknade
skattemässiga restvärden. Ålerföringen av värdeminskningsavdragen skall vidare
ske över resullalräkningen, t. ex. i särskild post under bokslutsdisposifioner
i slällel för på deklarationsbilagan. Härigenom kan återföringens negativa
inverkan på årsredovisningens utformning undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBEF kritiserar också de föreslagna övergångsreglerna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten 5 innebär alt längre gående nedskrivning än till
85 % av fastigheternas sammanlagda anskaffningsvärde inte fillåts så länge
tidigare medgivna värdeminskningsavdrag inte är återförda. Punkten 5 synes få
följande konsekvenser. Enligl nuvarande regler medges nedskrivning med dels
samtliga indirekta kostnader och dels med 15 % av de direkta koslnaderna.
Vidare erhålls avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. Enligt förslaget
skulle endasl nedskrivning medges med belopp som - om man bortser från att en
initialnedskrivning på 15 % av direkta koslnader kan erhållas - motsvarar de
värdeminskningsavdrag som alla fastighetsägare har rätt fill. Skillnaden mellan
de föreslagna och de nuvarande reglerna kan därför uppskaltas beloppsmässigt
till summan av nuvarande nedskrivnings-rätt dvs. 15 % av direkta koslnader med
tillägg för indirekta koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lillämpning av punkt 5 av övergångsbestämmelserna
innebär därför att ytterligare konsolidering i omsättningsfastigheter eller
förluslriskreserveringar inte är tillåtna förrän tidigare reserveringar grundade
pä de direkta och indirekta kostnaderna antingen återförts lill beskattning
eller också uppgår fill minsl summan av ackumulerade värdeminskningsavdrag på
byggnaderna. För byggnadsföretag med stora reserveringar i
omsättningsfasfigheler medför enligl vad berörda företag upplyser punkten 5 att
vare sig nedskrivningar eller avskrivningar kan göras under mellan 5 och 10 år
efter det att de nya reglerna trätt i kraft. Konsekvenserna härav blir att
dessa förelag måsle skatta av vinster i en omfattning som inte på någol sätt är
acceplabell ur likvidilelssynpunkt. Enligl en av statistiska centralbyrån för
år 1976 företagen bearbetning av finansstatistiken för byggnadsföretag med
minsl 50 anställda framgår all likviditeten för 48 % av företagen understiger
1,0. Erfarenhetsmässigt anses del att Hkviditelen bör översfiga 1,0 för att
vara fillfredsställande. Med hänsyn till alt otillfredsställande likviditet
varit en av de väsentligaste anledningarna lill företagsnedläggelser pä senare
år är det synnerligen olyckligt att införa övergångsbestämmelser med de konsekvenser
den föreslagna punkten 5 leder lill. SBEF får därför mycket bestämt motsätta
sig övergångsbestämmelser enligt förslaget. SBEF får i slällel föreslå
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om beredningens förslag beträffande återföring av
värdeminskningsav-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1384>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drag och aktivering av indirekta kostnader - trots vad
SBEF erinrat ovnn under </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IV. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A.
4) och B. - leder till lagstiftningsåtgärder måste därför likvidilelsförsämringar
till följd av reservupplösningar ovillkorligen undvikas. Detta kan ske genom
att indirekta koslnader avseende fasligheler som finns vid lagens
ikraftträdande inle skall beröras av ändringarna. I sammanhanget kan erinras
all molsvarande problem fanns när dåvarande riksskattenämndens anvisningar RN
1966 nr 1:2 ersattes med riksskatteverkets anvisningar 1975:23. Sisinämnda
anvisningar innebär bl. a. all vissa koslnader som tidigare behandlats som
indirekta fr. o. m. 1977 års taxering skulle behandlas som direkta kostnader
och sålunda aktiveras. Enligl en särskild punkt 3 till RSV Dt 1975:23 bestämdes
alt de nya reglerna om direkta koslnader endast skulle tillämpas på kostnader
som nedlades fr. o. m. den 1 januari 1978. Om aktiveringsskyldighet för indirekta
kostnader införs behövs därför en övergångsbestämmelse enligt vilken endasl
indirekta koslnader som nedläggs efter lagens ikraftlrädande behöver aktiveras.
För all förhindra likvidilelsförsämringar måste för det andra del
faslighetsbeslånd som finns vid lagens ikraftträdande undantas från
bestämmelser om ålerföring av värdeminskningsavdrag som gjorts före lagens
ikrafllrädande. Övergångsbestämmelser bör därför utformas så all
nedskrivningar och avskrivningar i det fastighetsbestånd som finns vid övergångstillfället
får behållas och all della fastighetsbestånds skattemässiga restvärde skall
anses molsvara summan av av- och nedskrivningar. Nedskrivningar får härefter
göras med belopp motsvarande avskrivningar enligt plan. Endast beträffande
fastigheter som förvärvats fr. o. m. ikraftträdandel bör därför de nya
beslämmelserna få tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska försäkringsbolags riksförbund anser all del inle
är lämpligt all fillämpa de föreslagna reglerna även på försäkringsförelag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet kan inte finna all likhetstecken i dennn
fråga kan sällas mellan byggnadsrörelse och försäkringsrörelse. Del lager av
fasligheler som byggnadsföretagen redovisar är producerat med tanke på framlida
försäljning, dvs. lagrets sammansättning växlar med åren och omsätiningen är
jämförelsevis stor. Del lager av fasligheter som försäkringsföretagen äger har
en annan karaktär. Det är avsett för långvarigt innehav och omsättningen är
liten. Med hänsyn härtill anser riksförbundet inle alt den föreslagna ändringen
kan göras tillämplig på försäkringsbolag. För dessa är den nuvarande metoden
med årliga värdeminskningsavdrag uppenbarligen mer ändamålsenlig som princip än
en i viss mån utvidgad nedskrivningsmöjlighel som föreslås inträda först när
det skattemässiga restvärdet kommer att understiga 85 % av fastigheternas
anskaffningsvården. I fråga om försäkringsbolagens fasfigheter är del av
väsentligt intresse all bibehålla den årliga avdragsrälten pä grund av
förslitning m. m. samtidigt med nedskrivnings-möjligheten som har annat syfle.
De särskilda bestämmelser som rör beskallning av försäkringsrörelse bör därvid
kompletteras med en uttrycklig lagregel att vid försäljning av fastighet inte
endasl den bokföringsmässiga vinslen ulan också återvunna värdeminskningsavdrag
skall beskattas. Med hänsyn lill de relativt fåtaliga försäljningarna och till
alt försäkringsbolagen alllid får antagas kunna skattemässigt utnyttja
värdeminskningsavdragen torde inte några utredningssvårigheter föreligga som
kan medföra olägenheter för försäkringsbolagen eller vid skaltemyndigheternas
kontrollarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV tar särskilt upp lagtextens utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna bestämmelsen omfattar även
värdeminskningsavdrag avseende byggnad som ulgör omsätlningslillgång i
försäkringsrörelse. I fråga om livförsäkringsanstalt finns emellertid regler i
kommunalskattelagen som direki slår i strid med beredningens förslag. Punkl 7
av anvisningarna till 28 § KL lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om beräkning nv inläkl av försäkringsrörelse som
drivits av livförsäkringsanstalt gäller vad därom stadgas i 30 § med därtill
hörande anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I punkt 1 av anvisningarna till 30 § finns regler om hur
nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall
beräknas. Fjärde styckei av denna anvisningspunkt har följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från bruttointäkten får avdragas dels ränla på gäld, dels,
i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för
fastighet, dels föriusl vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller
för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd faslighet, dels belopp varmed värdet
av annan tillgång än inventarium eller för sladigvarande bruk i rörelsen avsedd
faslighel enligt denna lag nedskrivits, dels 5 % av vad som återstår av
bruttointäkten efler avdrag enligl della stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de citerade lagrummen framgår att livförsäkringsanstalt
som bedriver försäkringsrörelse får tillgodoräkna sig både
värdeminskningsavdrag och nedskrivning på omsättningsfastigheter som ingår i
anstaltens fastighetsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV anser att punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till
30 § KL måste ändras så alt dess innehåll kommer att överensstämma med
innehållet i förslagel lill punkt 1 fjärde styckei av anvisningarna lill 28 §
KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma ändring efterlyses av försäkringsinspektionen.
Länsstyrelsen i Jönköpings län ifrågasätter om inte övergångsbestämmelsen
rörande värdeminskningsavdrag bör kompletteras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första meningen av punkt 5 av ikraflträdandebestämmelserna
omfattar endasl värdeminskningsavdrag som åtnjutits med stöd av punkl 3 av
anvisningarna lill 25 §. dvs. de fall då fastigheten helt eller delvis användes
i ägarens rörelse eller om fastigheten användes i rörelse av annan än ägaren.
Denna hänvisning täcker inle övriga värdeminskningsavdrag. Även sädana avdrag
bör väl beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.8 Förvärv genom arv eller gåva</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel att en fastighet, som utgjort
omsättningstillgång i den skattskyldiges rörelse, skall behålla denna karaktär
hos den som förvärvar tillgängen genom arv m, m., dock med möjUghet fill
frivillig avskatlning, har fått ett blandat mottagande. Lösningen tillstyrks av
länsstyrelserna i Uppsala, Göteborgs och Bohus, Örebro och Jämtlands län samt
av Lantbrukarnas skattedelegalion och SBEF. RSV saml länsslyrelserna i
Stockholms och Kristianstads län förordar liksom TOR alt avskaltningen görs
obligatorisk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1388>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår alt arvlålares lager av fasligheler i
princip skall anses som omsätlningslillgång hos arvtagaren, lill skillnad mol
vad som gäller för närvarande. Beredningen föreslår vidare att frivillig
avskatlning skall få göras av arvtagare som inte bedriver byggnadsrörelse,
tomtrörelse eller handel med fasfigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna ordningen kommer alt medföra
konlrollsvårigheler i fråga om fasligheler som skall anses utgöra
omsättningstillgång och som den skaltskyldige väljer alt inte skatta av. För
all beskatiningsmyndighelerna skall kunna hålla reda på dessa icke avskallade
fastigheter lorde del vara nödvändigt att införa ett skatleadministralivt
kontrollsystem i form av liggare eller dylikl - något som i längden knappasl
fungerar tillförlitligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV ifrågasätter om inle obligatorisk avskatlning vore att
föredra belräffande skattskyldiga som inte bedriver byggnadsrörelse,
tomlrörelse eller handel med fasligheler vid lidpunklen för förvärvei. Ell sådant
betraktelsesätt framstår som det enda naturliga när egendom överläs av någon
som inte är rörelseidkare och alltså i princip inte har räll lill nedskrivning.
Med en obligatorisk avskatlning skulle man slippa kontroll-svårigheterna.
Beredningen har ansett all del är olämpligt att i samband med arvskifte utkräva
både inkomstskall och arvsskatt eftersom arvtagaren ofta saknar erforderlig
skatleförmåga, varför han skulle tvingas realisera arvfallna tillgångar för all
kunna betala skalterna. Eftersom rörelsen upphört genom dödsfallet är det en
konsekvens av nedskrivningsrällen att utnyttjad nedskrivning tas fram till
beskallning. Är skalleskulden så stor att försäljning framtvingas är del
principiellt sett inget alt säga härom. RSV vill erinra om att skaltskyldig
enligt 55 § 1 mom. lagen om arvsskatt och gåvoskatt kan få anstånd med att
erlägga arvsskatten medelst medgivande från beskattningsmyndighelen alt
erlägga sådan skatt genom högsl tio årliga inbetalningar. RSV förordar i detla
sammanhang att man närmare utreder om del inle bör införas ett anstånds- eller
uppskovsinstitul också i fråga om inkomstskatt som påförs dödsbo eller arvinge
(testamentstagare) i samband med avskatlning av "rörelsesmillade"
invenlarier vid arvfall. Genomförs ett sådant institut är det lämpligl alt det
samordnas med del befintliga anslåndsinslitutet belräffande arvsskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om obligatorisk avskatlning genomförs anser RSV att denna
beskattning i princip bör ske hos dödsboet och inte hos arvtagarna. Om dödsboet
beskallas slipper dödsbodelägarna att vid arvskifte ta hänsyn lill att latent
skalleskuld åvilar fastighet som skall skiftas. Ur administrativ synpunkt torde
det också vara enklare om beskattningen sker hos dödsboet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Krislianslads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon, som själv bedriver byggnadsverksamhet,
tillskiftas faslighet, som varil omsällningslillgång i arvlåtarens
byggnadsrörelse, synes naturligt, att betrakta fastigheten som
omsätlningslillgång också i arvtagarens byggnadsrörelse. Samma är
förhållandet, om arvtagaren fortsätter den av arvlåtaren bedrivna rörelsen.
Likaså synes det rimUgt, att inle tillåta någon avskatlning i samband med
arvskiftet i dessa fall. Ur principiell synpunkt inger det emellertid
betänkligheter att övervältra skatteskulden på personer, som inte är eller har
varit aktiva byggmästare, och som därför inte på något sätt kan sägas fortsätta
den av arvlåtaren bedrivna rörelsen. Visserligen kan det hävdas, att vid arv av
sådana lagertillgångar, som endast kan avyttras</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1390>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under sådana former alt rörelse får anses föreligga, sker
en generell övervältring av skatteskulden på arvtagarna. Det rör sig emellertid
i dessa fall om en skatteskuld, som infrias så gott som omgående i samband med
avveckling av boel eller rörelsen. Förhållandel kan närmasl jämföras med en
obligatorisk avskatlning av lagerfasligheter i samband med arvskifte. Vid arv
av fastighet, som utgör lagertillgång i arvlåtarens rörelse, kommer del
emellertid ofta att förflyta mycket lång lid intill dess försäljning sker och
skatteskulden sålunda skulle komma att infrias. Det är dessutom inte sällan
fråga om äldre fastigheter med stora dolda reserver. En reglering i enlighet
med beredningens intentioner kommer sannolikt också all försvåra försäljningen
av dessa fastigheter med hänsyn till den beskattning som utlöses i samband med
försäljningen. Del torde för övrigl kunna ifrågasällas, om någon effektiv
kontroll av att skalleskulden verkligen kommer all infrias vid försäljningen,
kommer att kunna genomföras. En sådan kontroll kommer sannolikt alt kräva en
särskild registrering av alla "smittade" fastigheter för att bli
effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad som anförts ovan avvisar
länsstyrelsen beredningens förslag att fastighet, som utgjort
omsättningstillgång i avliden byggmästares rörelse, skall anses som lager även
för sådan arvtagare, som inle själv är eller har varil byggmästare. Del kan
emellertid inte heller accepteras att hell efterskänka skatteskulden i enlighet
med nu gällande praxis. Länsstyrelsen föreslår därför i dessa fall en obligatorisk
avskatlning i samband med arvskiftet. Den skatteskuld, som åvilar de
fastigheter, som utgör lager i arvlåtarens byggnadsrörelse, kommer därvid att
infrias utan att överföras till nästa generation. Kontrollen av att
skatteskulden verkligen infrias kommer naturligen att väsentligt förenklas.
Regler om obligatorisk avskatlning i samband med arvskifte kommer sannolikt
också, i motsats till nu gällande regler, att medverka till att byggmästare i
slörre omfattning säljer ut sill faslighelsinnehav. Den obligatoriska
avskaltningen kommer emellertid under alla omständigheter att kunna medföra
likvidiletsproblem. Generösa anståndsregler för inbelalning av skatten skulle
dock bidra till att lösa dessa problem. Dessutom synes rimligl, alt i viss
utsträckning avräkna den inkomstskatt, som blir en följd av avskaltningen, mol
arvsskallen. Sålunda bör den inkomstskall, som beräknas uppkomma lill följd av
all faslighetens bokförda värde understiger det i arvsskattehänseende gällande
värdet, reducera underlaget för arvsskattens beräknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innebär sålunda länsslyrelsens
ställningstagande, all om skattskyldig genom arv, testamente eller bodelning i
anledning av andra makens död förvärvar fastighet, som utgjort
omsätlningstillgång i den avlidnes byggnadsrörelse, avskatlning skall ske av
fastigheten i samband med arvskiftet, såvida inte den skattskyldige själv vid
lidpunklen för förvärvet bedriver byggnadsrörelse. 1 detla senare fall utgör
fastigheten omsätlningslillgång i den skatlskyldiges byggnadsrörelse. Samma
regler bör tillämpas för aktier och andelar, som utgjort omsättningstillgångar
i den avlidnes byggnadsrörelse. Undantag bör göras i vissa fall för
villafastighet, som den avlidne ägt och varil mantalsskriven på vid dödsfallet.
I detla avseende ansluter sig länsstyrelsen lill de av beredningen föreslagna
reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande lagerfastighel i s. k. kvalificerad
tomtrörelse bör enligt länsstyrelsen avskatlning aldrig lillåtas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller de kvalificerade lomtrörelserna får dessa i
allmänhel anses vara av så etablerad karaktär, all den som ärver en fastighet,
som utgör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1392>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omsätlningstillgång i sådan rörelse, också måste anses
fortsätta denna rörelse. Till följd härav bör sådan fastighet alltid räknas som
omsätlningsfastighel hos arvtagaren. Någon frivillig avskatlning bör i
konsekvens härmed aldrig få ske vad avser de kvalificerade lomtrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län anför att
vissa tillämpningsproblem är förenade med beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller punkl 4 första och andra stycket av
anvisningarna till 27 § kan man fråga sig huruvida arvtagaren anses bedriva
byggnadsrörelse efter all ha ärvt en omsättningstillgång, t. ex. en faslighet.
Om han anses bedriva sådan rörelse synes förslaget innebära att denna rörelse
sedan kan gå i arv i flera led. Detta medför givelvis bl. a. stora praktiska
svårigheter i taxeringsarbelet. Inte heller synes en sådan tolkning av
förslaget överensstämma med beredningens uttalande att upplösningen av
arvlåtarens reserver och därmed beskattningen förskjuls till den lidpunkt då
arvfallen tillgång "avyttras eller på annat sätt" övergår i annans
ägo (s. 543). Även denna del av förslaget torde därför kräva yllerligare
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare synes belydande kontrollproblem uppkomma i fråga om
del föreslagna undanlaget för en- och tvåfamiljsfastigheter vid förvärv genom
arv, när det gäller att bedöma om fastigheten varil föremål för ombyggnadsarbeten
eller nedskrivning i arvlåtarens rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 anvisningspunkt 4 lill 27 § KL föreslår beredningen att
vissa tillgångar som utgjort omsällningslillgångar i avliden persons rörelse
skall utgöra lagertillgångar även hos förvärvaren. Fråga skall vara om
fastighet, aktie, andel eller liknande värdepapper. Man öppnar en möjlighet för
förvärvaren av fastighet alt - om denne så önskar - ändra karaktären av
omsällningslillgång genom avskatlning. Sådan avskatlning är dock ej möjlig om
arvfången egendom ulgöres av aktier i fastighetsförvaltande företag som utgjort
lagerlillgång i byggnadsrörelse. Beredningen har inte närmare preciserat av
vilken orsak avskatlning i sisinämnda fall ej bör tillålas. Ur principiell
synpunkt kan det knappast finnas anledning göra åtskillnad på faslighel och aktier
(andelar) som ulgör omsätlningslillgångar i byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskatlningsfrågor i samband med rörelseidkares död
uppkommer inle endast när det gäller tillgångar som fastigheier och
värdepapper. Enligl länsstyrelsens uppfattning borde beredningen här ha
eftersträvat en helhels-lösning av hithörande frågor innefattande även egendom
som exempelvis konst, antikviteler m. m. som utgjort omsällningslillgångar hos
arvlåtaren. Länsstyrelsen anser därför att inkomstbeskallningsfrågor i samband
med arvskiften är mogna för lagstiftning först sedan saken utretts i ell vidare
perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S£/<'efterlyser beslämmelser som underlättar den
frivilliga avskaltningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EnUgt beredningens förslag skall nuvarande praxis att
omsällningsfasligheler kan byta karaktär i samband med bodelning i anledning
av dödsfall eller vid arvskifte ändras. SBEF har förståelse för all de
skatteskulder som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1394>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skapats i den avlidnes rörelse blir föremål för
beskattning efter dödsfallet. Beredningens förslag i fråga om avskatlning bör
emellertid utformas på sådant sätt alt möjligheterna till avskatlning
underlättas. Som förslaget är utformat kan avskatlning endasl ske i de fall
arvtagaren kan betala den skall som uppkommer till följd av nvskailningen. I
renliteten lorde del bli myckel sällsynt ntl tillräckliga medel finns vid
tidpunkten för avskaltningen. Detta sammanhänger med all arvtagaren som regel
inle själv har tillräckliga medel och att i de fall arvlåtaren efterlämnat
likvida tillgångar av nämnvärd omfattning dessa ofta använls till alt betala
arvskatten. Med hänsyn härtill lorde därför avskatlning endasl bli möjlig för
personer som anlingen själva har slora förmögenheler eller som erhåller
tillräckliga likvida medel i samband med arvskifte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av vad här redovisats anser SBEF all del är
viktigt att avskatlning tilläts i samband med alt fasligheter övergår lill
någon som inte bedriver byggnadsrörelse. För alt avskaltningen skall bli en
realitet bör emellertid arvtagaren erhålla uppskov med skattens erläggande till
dess att fastighetens marknadsvärde realiseras i samband med avyllring. Till
säkerhet för skalleskulden skulle därvid pantbrev i fastigheten eller annan
säkerhet kunna lämnas. Om avskatlning sker bör emellertid hänsyn härtill las i
samband med arvsbeskaltningen. En avskatlning innebår i princip detsamma som
att den avlidne såll fastigheten och att medel efter skatt blivit föremål för
arvsbeskattning. Om avskatlning sker bör därför arvsbeskattning i efterhand
kunna nedsättas. SBEF får därför föreslå att lagen om arvskatt och gåvoskatt
komplelleras med en bestämmelse av innebörd att arvskatt skall kunna nedsättas
genom t. ex. ansökningsförfarande hos länsstyrelsen om avskatlning enligt de
föreslagna bestämmelserna i kommunalskatlelagen sken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av länsstyrelserna samt Lantbrukarnas
skattedelegalion har synpunkler på lagtextens avfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämllands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår bl. a. att avskatlning i vissa fall
skall få ske av faslighet som utgjort omsättningstillgång i en avlidens rörelse.
På s. 544 i betänkandet sägs alt arvtagarna i samband med arvskifte bör ges
möjlighet all avskalla lagret av fasligheter till marknadsvärde dock lägsl
arvlåtarens anskaffningsvärde. I den föreslagna lagtexten, punkt 4 andra
styckei av anvisningarna lill 27 § KL, omnämns endast marknadsvärdet.
Marknadsvärdet lorde med stöd av bestämmelserna i 9 § KL mestadels komma att
beräknas med ledning av 1,33 gånger taxeringsvärdet uppräknai med hänsyn till
förändringarna i prisindex från senaste allmänna fastighetstaxeringen till
tidpunkten för förvärvet. Erfarenhetsmässigt ger en sådan beräkning av
marknadsvärdet ofta ett lägre värde än både vad fastigheten skulle betinga i
pris vid en försäljning och dess anskaffningsvärde, i synnerhet om fasfigheten
är nyanskaffad eller nyuppförd. Avskaltningen är frivillig och del finns därför
ingen anledning att utan tillgång lill ett faktiskt saluvärde basera
avskaltningen på ett beräknat värde som understiger anskaffningsvärdet.
Laglexten bör ändras så alt avskatlning skall ske utifrån det högsta av
marknadsvärdet och arvlåtarens anskaffningsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma påpekande görs av länsstyrelserna i Stockholms och
Örebro län.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1396>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av beredningen föreslagna avskatlningsregeln bör
förtydligas. Länsstyrelsen åsyftar den i anvisningarna till 27 § KL punkl 4,
andra stycket angivna "skattemässiga restvärde" sammanställd med den
i anvisningarna till 41 § KL, punkt 3, tredje stycket intagna definitionen av
beräknade skattemässiga restvärden. Om arvlåtaren inte åtnjutit några
värdeminskningsavdrag men väl verkställt nedskrivning på fastigheten skulle
med den utformning regeln fått den dolda reserven kunna undgå beskattning.
Della lorde ej ha varil beredningens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utformningen av avskatlningsregeln i anvisningspunkt 4
andra slyckel till 27 § KL synes beredningen ha utgått från att marknadsvärdet
överstiger fastighetens skaltemässiga restvärde. För att även täcka in den
motsatta situafionen bör regeln omformuleras så att som intäkt av rörelse
upptas faslighetens marknadsvärde och som kostnad dess skaltemässiga restvärde
vid tidpunkten för förvärvet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förfallningsförslagel anvisningspunkt 4 sista styckei
lill 27 § KL avses , uppenbarligen både arvskiftes- och bodelningssitualionen
varför "eller bodelning" bör tilläggas i första meningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om undantag från bestämmelserna för en- och
tvåfamiljsfastighet som tjänat som bostad åt arvlåtaren och på vilken denna
vid dödsfallet varit mantalsskriven i minst fem år godtas i allmänhet.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anser dock att den 10-åriga
mantalsskrivningsperiod som i övrigt föreslagits beträffande bostadsfasligheler
bör gälla även i delta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegalion förordar liberalare beslämmelser
för bostadsfastigheter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anvisningspunkt 4 till 27 § KL föreslås att en- och
tvåfamiljsfastighet inte längre skall utgöra omsättningstillgång i det fall
byggmästaren vid dödsfallet har ägt och varit mantalsskriven på fastigheten i
fem år. Regeln är tilltalande men det får dock anses olyckligt, alt avgörande
för om fastigheten skall vara omsättningsliUgång eller ej är huruvida
byggmästaren avlider före eller efler viss tidpunkt. Dessutom medför regeln att
en faslighet kan vara omsättningstillgång endast fill en del. Så kan bli
fallet då byggmästares efterlevande make genom bodelning förvärvar den avlidnes
andel av tidigare gemensamt ägd villafastighet (lager) och byggmästaren vid
dödsfallet ägt sin hälft och varit mantalsskriven på fastigheten i fem år. 1
stället bör regeln formuleras så alt om såväl den avlidne som förvärvaren vid
dödsfallet var mantalsskrivna på fastigheten så byter fastigheten karaktär då
femårsperioden går ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Tomtrörelse (11.9)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Nedskrivning av tomtlager</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att nedskrivning av lager av mark i tomtrörelse
skall få ske ulan särskild utredning med 15 % av summan av anskaffningsvärdet
av mark och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1398>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nedlagda kostnader för exploatering kommenteras av elva av
remissinstanserna. Det godtas hell av länsstyrelsen i Blekinge län.
Länsslyrelserna i Ösiergötiands, Örebro, Västmanlands och Norrbollens län
tillstyrker generell nedskrivning men förordar att nedskrivningsrällen
begränsas till 10 %. Länsstyrelsen i Älvsborgs län fillstyrker förslaget endast
såvitt avser s. k. kvalificerad tomtrörelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår en generell nedskrivning med 15 % på
fastigheter som ulgör lagerlillgång i lomtrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då fråga är om s. k. kvalificerad tomlrörelse är
målinriktningen med verksamheten uppenbar. Detta kan antas ha medfört alt
exploaieringskostnader etc. redan från början behandlats på ett
bokföringsmässigt korrekt sätt. Viss likhei föreligger därför med posten
pågående arbete i byggnadsrörelse. Vid sådant förhållande är det därför enligt
länsslyrelsens uppfallning rimligt att medge generell nedrkrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om det är farligt all generalisera torde
förhållandena vid så kallad okvalificerad tomtrörelse vara annorlunda. Här kan
det exempelvis handla om markägare som försäljer tomter i expanderande
tätorters randområden. Kostnader för exploatering torde knappasl förekomma i
någon nämnvärd omfattning. Vidare torde avdrag härför redan ha yrkats och
medgivils vid taxeringen. I sistnämnda och liknande fall lorde det inte
föreligga några förlustrisker. Här är det därför enligt länsstyrelsens
uppfattning inle motiverat med generell nedskrivningsrätl. Om förslagel
genomförs bör begreppet nedskrivning definieras. Frågan gäller inle endasl den
synliga nedskrivning som gjorts vid bokslutet. Häri lorde jämväl böra inräknas
del av exploaterings- och räntekostnader som under lidigare år
omkoslnadsbok-förls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Lantbrukarnas skattedelegalion tillstyrker en
generell nedskrivningsmöjlighel med 15 % i s. k. kvalificerad tomlrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel avstyrks av länsstyrelserna i Stockholms,
Gävleborgs och Västernorrlands lån som anser att del inte föreligger sådana
risker för förluster på tomtmarkslager, som kan motivera rätt till generell
nedskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Län.sslyrelsen i Jämtlands län, som delar dessa
synpunkler, anser emellertid alt förslagel kan godtas med avseende på nedlagda
exploaterings-kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN vänder sig mot kravet på dubbel bokföring:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller beskattning av tomlrörelse har beredningen
föreslagit bl. a. att nedskrivning av lager av mark får ske utan särskild
utredning med 15 % av summan av anskaffningsvärdet av mark och nedlagda
kostnader för exploatering. Räll lill avdrag för sådan nedskrivning skall
enligl förfallningsförslagel föreUgga "endasl om den skaltskyldige haft
ordnad bokföring, som avslulas med resultaträkning och balansräkning, och en
motsvarande nedskrivning skett i bokföringen". Av motiven framgår alt
beredningen med "ordnad bokföring" avser dubbel bokföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av vad beredningen sålunda föreslagit vill
nämnden framhålla alt bokföringslagen ej ställer krav på dubbel bokföring.
Likaså gäller all enskild näringsidkare som driver sin verksamhei ulan biträde
av flera än två årsanställda personer och i vars rörelse-den årliga
bmlloomsätl-ningssumman understiger 200 000 kronor ej behöver upprätta årsbokslut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1400>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga lomlrörelser lorde beröras av dennn
inskränkning i bokföringsskyldighetens omfnllning. Nämnden finner det
principiellt olämpligt att via skattelagstiftningen ålägga näringsidkare
bokföringsskyldighet av en omfattning som de enligl bokföringslagen
uttryckligen är befriade ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Återföring av nedskrivna belopp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga principiella invändningar riktas mol beredningens
förslag all lagerfastighet i s. k. okvalificerad tomtrörelse skall för all
framlid behålla karaktären av omsättningslillgäng om nedskrivning en gång
företagils på tomten i fråga. RSV och länsstyrelsen I Blekinge län påpekar dock
att regeln torde fordra utbyggda kontrollmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslär (punkl 2 sjätte stycket av
anvisningarna lill 27 § KL) att avyttring av byggnadstomt skall
rörelsebeskattas, oberoende av den tioåriga karenslid som gäller belräffande s.
k. icke kvalificerad tomlrörelse, "om den skatlskyldige under
innehavsliden åtnjutit avdrag för nedskrivning av fasligheten i fråga".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV, som materiellt sett inle har någol alt erinra mot
förslaget, vill emellertid framhålla de kontrollsvårigheter som det för med
sig. Den skaltskyldige är ju inte skyldig att bevara sina räkenskaper längre än
lio år om han är bokföringsskyldig och självdeklarationerna bevaras normalt
bara sex år. För alt beskatiningsmyndighelerna skall kunna bemästra
konlrollsvårig-helerna måste man därför införa ell syslem med registrering av
fasligheler beträffande vilka avdrag för nedskrivning gjorts i icke kvalificerad
tomlrörelse. Registreringen måsle bevaras så länge den skaltskyldige som
åtnjutit nedskrivningsavdraget äger ifrngavarande fnslighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsatnfund ifrågasätter om en möjlighel till
avskatlning inte bör införas som komplement:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning till beredningens under denna rubrik
framlagda överväganden vill samfundet endast ifrågnsätln om inle möjlighel bör
införas att avskalla omsällningsfasligheler i lomtrörelse vid utgången av den
tioåriga karensperioden, t. ex. pä del sättet att gjorda nedskrivningar
återförs till beskattning. Vidare gäller samfundets i föregående avsnitt gjorda
uttalande om beskattningens effektivitet och likformighet även för
tomlrörelsefallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skattedelegation anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen har sig inle bekant huruvida det framlagda
förslagel grundas pä någol konkret fall. Delegationen kan svårligen föreställa
sig att den beskrivna situationen kan föreligga eftersom del knappasl lär vara
möjligl att sälja så mängn tomter som femton utnn alt byggnadsplan föreligger.
I och med delta lär man kunna inleda 10-ärig avskaitningsperiod enbart genom
all tömma planen med konsekvens att den dolda reserven blir framtagen lill
beskattning. Skulle det i någol avseende brista i delegationens resonemang vill
delegationen dock framföra som sin uppfallning all en lagändring är
erforderlig. Självfallet bör ingen kunna etablera en lagerreserv utan att
densamma någon gång skall återföras till beskattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1402>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen framför i övrigt den uppfattningen att begreppel
okvalificerad lomtrörelse borde kunna utmönstras ur lagstiftningen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Före 1967 års markvinstbeskaltningsreform tillhörde
frågorna kring beskattning av s. k. jordstyckningsrörelse ett ständigt
återkommande bekymmer för våra beskatlningsmyndigheler och domstolar. I samband
med införandel av den eviga realisafionsvinslbeskattningen reformerades även
beskattningen av jordstyckningsrörelse eller, som den därefter benämns,
tomlrörelse. Lagstiftaren gjorde därvid åtskillnad mellan kvalificerad
tomlrörelse och icke kvalificerad lomtrörelse. Rekvisiten för tomlrörelse finns
intagna i anv. till 27 § KL p 2. Första stycket handlar om de kvalificerade
fallen och 2-7 siyckena om de icke kvalificerade fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna rörande okvalificerad tomlrörelse är generösa såtillvida,
alt de aktualiseras först efter en lämligen omfattande aktivitet - 15
tomlförsälj-ningar under lio år. Å andra sidan är reglerna ytterst snåriga
främst på grund av att lagstiftaren velat förebygga varje tänkbar möjUghet lill
skatteflykts-åtgärd. De har i vissa fall också komplicerats av billighelsskäl.
Som exempel härpå kan nämnas den lidigare omtalade 10-årskarensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kunde redan 1967 fråga sig om del fanns anledning all
vidhålla kravel på beskallning i inkomstslaget rörelse i det fall en fantbmkare
sålde tomter från en faslighel, som huvudsakligen var förvärvad för
jordbruksändamål. Del enda egentliga motivet härför var alt realisalionsvinsl
enligl dåvarande regler skulle beskattas till endast 75 procent i det fall den
avyttrade fastigheten innehafts mer än två år. Visseriigen fick övergång till
tomtrörelse den ytterligare effekten alt uppräkning av ingångsvärdei inte
längre skulle ske. Betydelsen härav var emellertid så marginell, alt den av
såväl den skattskyldige som det allmänna kunde betraktas som försumbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Numera gäller att hela den uppkomna realisationsvinsten är
skatlepliklig oavsell innehavstiden. Vid sådant förhållande är del enligt
delegationens mening överfiödigt att tynga vår skattelagstiftning med särregler
för icke kvalificerad tomtrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan måhända sägas, alt bestämmelserna i 2-7 siyckena
inte vållat några nämnvärda fillämpningssvårigheter. Detta påstående är
emellertid endasl skenbart sant. Bestämmelserna har aktualiserats endasl i
begränsad omfattning eftersom fallen av okvalificerad tomtrörelse på grund av
konjunkturskäl och andra skäl varit få efter 1967. Det är således inle
lagreglernas utformning som är orsak till att de fungerat väl ulan det
förhållandel, alt de inle aktualiserats. Vid en närmare analys lär ingen kunna
bestrida alt de är ytterst svårtiUämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den allmänna debatten efterlyses ofta krav på förenklade
beskattningsregler. Detla krav är svårt alt tillgodose i ell högskatlesystem.
Delegationen anser sig dock här ha pekat på ett område, där en förenkling lätt
går att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen föreslår, alt beslämmelserna i 2-7 siyckena i
p 2 av anv till 27 § KL får utgå. För det fall någon, som vid ikraftträdandet
driver okvalificerad tomlrörelse, önskar kvarstå härvid bör detta dock vara
möjligt. Särskild föreskrift härom bör intagas i övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Handel med värdepapper (11.11)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna uppläggningen av förslaget om regler för
handel med värdepapper kritiseras av länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1404>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen påpekar att det torde vara "ytterst
sällsynt" att enskild person som inle är fondkommissionär anses i
beskattningshänseende driva handel med värdepapper. Eventuell vinst i
verksamheien beskallas därför "praktiskt taget alltid" enligl realisalionsvinstreglerna.
Det hänvisas lill att "svårigheterna alt göra gränsdragningen mol
förvaltning" (sid. 320) skulle vara en sannolik orsak till obenägenheten
att hänföra enskild persons värdepappershandel till förvärvskällan rörelse. När
det gäller aktiebolag som "bildats för att bedriva handel med
värdepapper" påstås risken för sammanblandning med förvaltning vara
mindre. Jämförelsen synes något oklar. Det måsle även för ell aktiebolag vara
de omständigheter under vilka köp och försäljningar av värdepapper sker som avgör
om rörelse enligt kommunalskatlelagen föreligger - inte en påstådd avsikl
enligt exempelvis bolagsordning eller dylikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden lill att regeringsrätten i endast ett känt fall
hänfört enskild persons aktieaffärer lill rörelse kan hänga samman med att
frågan prövats i så få fall. Enligt länsstyrelsens erfarenhet bedrives i fler
fall än beredningen antyder enskilda personers värdepappersaffärer under sådana
former att fog finns för hävdande all rörelsebeskatlning bör förekomma. I ett
betänkande av fondbörsutredningen (SOU 1976:54) konstaterades att antalet
aktiebolag som köper och säljer aktier har ökat under senare år. Sådana bolag
har ofta lågt aktiekapital men kan likväl redovisa miljonomsätlningar. Det kan
förekomma all en enskild person äger aktierna i flera sådana bolag och dessulom
själv köper och säljer värdepapper i stor omfattning. Beredningen har ägnat
stor möda åt att i lagtext och anvisningar fastställa den s. k.
byggmästarsmittan och all reglera om och när handel med fastigheier föreligger.
Det bör utredas om inle någon liknande reglering är påkallad på området
värdepappershandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN efterlyser en entydig definition av begreppet
värdepapper:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN har i sak inle några kommentarer till beredningens
förslag. Ett påpekande betr. definition av begreppel värdepapper vill nämnden
däremot gärna göra. På sidan 549 i betänkandet talas om att "underskott i
värdepappersrörelsen, som uppkommit genom förluster eller nedskrivning av
värdel av aktier, kan kvittas mot vinsler i annan förvärvskälla". Med värdepapper
bör förslås vad som anges i lagen beträffande Stockholms Fondbörs. I lagförslag
görs följande uppräkning, nämligen aktier och andra delaklighelsbevis i
aktiebolag, obligationer, förlagsbevis och liknande skuldebrev saml andelar i
aktiefonder. BFN ser det som angelägel alt en entydig definition av begreppet
värdepapper används i en framlida proposilion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget all lager av värdepapper i yrkesmässig handel
med värdepapper, som bedrivs av annan än bank, försäkringsförelag och
fondkommissionär, inle skall få skrivas ned lill lägre belopp än
anskaffningsvärdel eller verkliga värdet på balansdagen, godtas överlag av de
remissinstanser som yttrat sig i frågan. Bankinspektionen anför för sin del:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inspektionen delar beredningens uppfattning all del i och
för sig kan sättas i fråga om hnndel med värdepnpper, som drivs av annan än
fondkommissionär e. d., skall anses utgöra rörelse i egentlig mening. Denna
verksamhet har onekligen, som beredningen framhåller, myckel speciell karaktär
genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1406>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att transaktionerna normalt sker för den skattskyldiges
egen räkning. Mol den bakgrunden synes det angelägel att utrymmet för
lagernedskrivning i värdepappershandel begränsas på sätt beredningen förordar.
Lagret bör även enligt inspektionens uppfattning sålunda, för all bl. a.
begränsa möjlighelen att kvitta underskott i värdepappersrörelsen mot överskott
i annan verksamhei, inte få skrivas ned fill lägre belopp än anskaffningsvärdet
eller verkliga värdet på balansdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen förordar att denna begränsningsregel inte
skall lillämpas på bankers, försäkringsförelags och fondkommissionärers
värdepappersinnehav. Undanlag bör enligt beredningen ocksä göras för
värdepapper som innehas av dotterbolag till investmentföretag. Beredningen
anser att övervägande skäl lalar för alt nuvarande praxis, som tillåter en
nedskrivning med högsl 40 % av marknadsvärdet på balansdagen, bibehålls för
fondkommissionärer, banker och försäkringsföretag. Inspektionen delar
beredningens uppfattning. Vad beredningen anser bör gälla för dollerbolag lill
investmentföretag har däremot icke uttryckligen angivils i belänkandel. Enligl
beredningens egen uppfattning torde en nedskrivning med 40 % innebära att
avdrag medges vid laxeringen någol ulöver vad som är motiverat med hänsyn till
förlustriskerna. Sådan extra konsolidering är enligl inspektionen motiverad,
när det gäller fondkommissionärer, banker och försäkringsbolag på grund av
dessa förelags speciella karaktär, vilket kommil lill uttryck i att deras
verksamhei reglerats i lag och slår under fillsyn av offentlig myndighet.
Sådana allmänna skäl föreligger däremot inte beträffande dollerbolag till
investmentföretag. Med anledning härav kunde del le sig riktigare att låta
dessa förelag omfatlas av den begränsade nedskrivningsmöjlighel som
huvudregeln innebär. Vissa klart avgränsade förelag, nämligen dotterbolag till
börsnoterade investmentföretag anser emellertid inspektionen böra komma i
åtnjutande av en någol slörre nedskrivningsmöjlighet. För de börsnoterade
investmentföretagen gäller nämligen att de belräffande redovisningsstandard m.
m. står under viss tillsyn av börsslyrel-sen. Vidare spelar sådana förelag en
särskild roll som förmedlare av riskvilligt kapilal i slörre skala lill
näringslivet. Inspektionen anser för sådana dotterbolag en nedskrivning med
20-30 % kunna vara lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller förslaget att till värdepappersrörelse
hänföriig lageraklie, som erhålles genom arv m. m., skall utgöra
omsättningstillgång även i arvtagarens hand ulan möjlighet till avskatlning är
synpunkterna flera. Förslaget avstyrks av RSV samt länsstyrelsen i Stockholms
län som föreslår regler om obligatorisk avskatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV avstyrker emellertid förslaget i dess nuvarande
utformning. Beredningen har inte föreslagit alt det skall-kunna ske någon
avskatlning i fråga om ärvda aktier. Detla innebär att aktierna kommer all
förbli omsätlningslillgång i arvtagarens (testamentstagarens) hand lills han
avyllrar dem. RSV anser att en sådan ordning kommer att medföra avsevärda
tillämpnings- och konlrollsvårigheler och öppna möjlighet för avsiktliga eller
oavsiktliga felredovisningar frän de skattskyldigas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan tänka sig fallet att arvtagaren - som inte driver
handel med värdepapper - äger aktier i ett vissl bolag och att han sedan ärver
aktier i sainma bolag vilka utgjort omsättningstillgång i arvlåtarens rörelse.
De ärvda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1408>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktierna blir då omsätlningstillgång även hos arvtagaren.
Om del efler arvfallel blir fondemission, nyemission eller en kombinerad
emission i del aktuella aktiebolaget uppslår genast svårigheter att reda ut
vilka av de emitterade aktierna som är omsätlningslillgångar. Genomförs flera
emissioner i bolaget kan det bli i det närmaste omöjligt alt göra nämnda
utredning. Det blir också svårt för beskattningsmyndigheterna att kontrollera
avyttringar av aktier som utgör omsätlningstillgång hos arvtagaren - i
synnerhet om avyttringen sker mycket lång tid efter arvfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att tillämpnings- och konlrollsvårigheterna skall
undvikas föreslår RSV alt aktier som ulgör omsättningstillgång i av arvlåtaren
bedriven handel med värdepapper obligatoriskt skall avskaiias vid arvfallet
genom att mellanskillnaden mellan aktiernas skattemässiga restvärde och
marknadsvärdet tas upp som intäkt av rörelse. Arvtagaren (testamentstagaren)
fär därefter marknadsvärdet som sitt anskaffningsvärde. Den obligatoriska
avskaltningen bör gälla även beträffande arvtagare som driver handel med
värdepapper eftersom ovan berörda tillämpnings- och konlrollsvårigheler också
kan uppkomma i fråga om sådan arvtagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att aktier som erhålUts genom arv
eller testamente efter någon som drivit handel med värdepapper skall anses
utgöra omsätlningstillgång även i arvtagarens hand skulle enligl länsstyrelsens
mening leda till betydande tillämpnings- och kontrollproblem. Länsstyrelsen
vill peka på de svårigheter som kan uppslå med alt hålla isär dessa aktier från
den skatlskyldiges övriga aktier i samma bolag sedan ett antal emissioner av
oUka slag genomförts. Den dolda reserven bör dock inte förbli obeskattad.
Länsstyrelsen föreslår därför alt del, på samma sätt som i fråga om
fasligheter, skall ske en obligatorisk avskatlning. Möjlighet lill anstånd med
inbetalning av skatten bör finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler om obligatorisk avskatlning i vissa fall förordas
också av länsstyrelserna i Kristianstads och Kopparbergs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhei med vad som föreslagits om fastigheier, som
utgjort lager i avliden byggmästares rörelse, föreslår länsstyrelsen, att om
skaltskyldig genom arv, lestamenle eller bodelning i anledning av andra makens
död förvärvar aktie, andel eller annat värdepapper, som utgjort
omsätlningstillgång i den avlidnes rörelse, avskatlning skall ske av aktierna
etc. i samband med arvskiftet, såvida inte den skatlskyldige själv vid
tidpunkten för förvärvei driver handel med värdepapper eller övertar den
avlidnes rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De problem som uppstår med återtagande av tidigare lämnade
skattekrediler i samband med dödsfall torde i många fall bero på att den
skatlskyldige under många år före dödsfallet upphörl med egentlig verksamhet i
förvärvskällan. Egendomen ulgör lagertillgång i en för övrigt vilande
verksamhet. Regler bör därför införas om en tvångsvis avskatlning av tidigare
bildade reserver därest egentlig verksamhei i förvärvskällan ej förekommit
under ett antal år. Den lidsgräns som därvid fastställs, förslagsvis fem år,
bör i sådant fall vid dödsfall för arvtagarens del anses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1410>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konsumerad lill den del arvlåtarens verksamhet i
förvärvskällan varil vilande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med bildande av reserver måste anses vara all
underlätla verksamheten för ett i gång varande företag. Därest den verksamhet
som möjliggjort uppbyggandet av reserverna i renliteten nedlagts torde det
allmänna kunna framställa berättigat anspråk all ålertaga den tidigare lämnade
skattekredilen. Mot denna bakgrund synes det motiverat att en tidsgräns införes
där tvångsvis avskatlning senasi bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund och Lantbrukarnas
skatledelegation, som i princip är positiva lill beredningens förslag, anser
alt en möjlighet till frivillig avskatlning bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län som tillstyrker förslaget
påpekar alt betydande kontrollproblem kan uppstå om lång lid förflyter mellan
förvärv och avyllring av ärvd aktie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Vissa frågor angående rätt beskattningsår (11.13)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland myndigheterna med uppgifter inom skalleomrädel har
beredningens förslag om rättelse av felakiiga periodiseringar nv lillgångnr
och skulder fått ett övervägande positivt mottagande eller lämnats utan
erinran. Avslyrkande yttranden har dock lämnats av kammarrätterna i Stockholm
och Göteborg och av länsstyrelsen i Malmöhus län. Några nv myndigheterna, bland
dem RSV, föreslår vissa ändringar i beredningens försing eller förordar
ytterligare överväganden i vissa hänseenden. Avde övriga remissinstnnserna lar
endast ett begränsai antal upp försinget. Avslyrknnde yltrnnden har lämnats av
Lantbrukarnas skattedelegalion. Näringslivets skattedelegation. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Svenska sparbanksföreningen. Sveriges
advokatsamfund ställer sig i huvudsak negativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även enligt RSV:s uppfattning finns anledning nll sökn
kommn lill rätln med sådana materiellt sett stötande effekter som beredningen
päpekar. RSV delar också beredningens uppfallning alt förslaget hnr påtagliga
konlroll-mässiga fördelar genom att kontrollen belräffande balansposterna kan
inriktas på det senaste bokslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV finner emellertid all beredningens förslag är
svärgripbarl. Konsekvenserna av förslagel - bl. a. de åigärder frän olikn
sknttskyldigns sidn som det kan orsaka - är svåra att bedöma. Även för
taxeringsnämndernas och laxeringsinlendenlernas arbetsformer skulle förslaget
få följder. RSV nnser inte all problemel behandlats i sitl fullständiga
sammanhang. Liksom i fräga om det föregående avsnittet om ändring av bokslut
finns ell flertal frågor all beakta på området. Behovet av en enhetlig
behandling ifråga om inkomstbeskattningen och mervärdebeskallningen bör i
största utsträckning hnr tillgodoses. RSV nnser vidare att ett
slällningslagnnde lill beredningens försing bör föregås nv en närmare analys av
dels de förelngsekonomiskn principerna för bokslutsarbetet och dels innebörden
av efterlaxeringsbe-slämmelserna och regeln i 105 § taxeringslagen. Härtill
kommer nll mnn måsle beakta de konsekvenser förslaget kan fä i bevishänseende
med hänsvn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1412>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till nu gällande regler om lidsgränserna för förvaring av
deklarafioner och bokföringsmaterial,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV kan dock tillstyrka att beslämmelserna om räll
beskattningsår i 41 § KL kompletteras så alt därav - i likhet med vad som
gäller garantiförpliklelser- uttryckligen framgår all vissa yllerligare klart
bestämda reserverings-posler i sin helhet skall återföras lill beskattning
varje nästföljande beskattningsår. En sådan reglering bör omfatta sådana poster
som osäkra fordringar och kursförluslrisker samt andra poster som enligl god
bokföringssed i sin helhel skall omprövas varje år. Bestämmelsen måste med
hänsyn lill eflertaxeringsreglerna vara klar och entydig. Beredningens förslag
uppfyller inte del kravel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om de balansposter som inte kan eller bör omfaltas
av en sådan reglering i 41 § KL återstår all tillämpa reglerna om eftertaxering.
Della för med sig alt laxeringsintendenten kan behöva hålla sin lalan öppen
beträffande flera beskattningsår. Den olägenheten får accepteras. Problemel är
emellertid att den skatlskyldiges invändning om rält beskattningsår kan komma
att framställas pä sådant säll alt laxeringsintendenten fär svårt alt göra
invändningar. RSV anser att det av flera skäl. bl. a. alt förlustutjämningsreglerna
nu för vissa skattskyldiga utsträckts till en tioårsperiod, borde övervägas ätt
i motsvarande män utsträcka eflertaxeringsfristen för vissa klnrl avgränsade
fall. En sådan lösning - som dock förutsätter särskild utredning, varvid även
frägan om bevarandet av självdeklaralioner måsle beaklas - skulle enligl RSV:s
mening vara att föredra framför ett genomförande av beredningens förslag i dess
helhel. Om beredningens förslag ändå genomförs fordras en tydligare och
utförligare lagreglering som till stor del bör ske genom ändringar i
taxeringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis tillstyrker RSV all frågan om rätt
beskattningsår regleras uttryckligt i fråga om vissa klart angivna balansposter
men alt man i övrigl får lita sig till eflertaxeringsinslitutet som dock kan
behöva utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i della avsnitt innebär för vissa fall
väsentliga avsteg frän principen om rätt beskattningsår. Dess genomförande
skulle även medföra alt eflertaxeringsinslitutet, i den män del verknr lill den
skattskyldiges fördel genom sin begränsade räckvidd, skulle komma att förlora
sin belydelse i de situafioner som förslaget avser. Beredningen har inle heller
berört konsekvensen av förslaget vad gäller skattetillägg och skaltebroti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten hyser principiella betänkligheter inför
förslagel även om syftet med detsamma är att förhindra ett i och för sig
oriktigt skattebortfall. Skattelagstiftningen bygger på regler om rätt
beskattningsår, och om en inkomsl undgår beskallning vid den ordinarie
laxeringen får man finna sig i detla. Beror del inträffade pä sådana
omständigheier som möjliggör eftertaxering, får det institutet tillgripas. Är
anledningen äter den alt taxeringsmyndigheterna inle medhunnit en granskning
som kunnal föranleda höjd laxering eller åtminstone ett reservationsvis
framlagt yrkande om sådan, får del nllmännn ta konsekvenserna härav. Gäller
tvisten till vilket beskattningsår en inkomst rätteligen är att hänföra, och
befinns detla vara ett annat än del som täcks av yrkande från del fiskalas
företrädande får skattebortfallet accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten finner sig med hänsyn till samtliga ovan
avgivna omständigheter inte böra tillstyrka att förslagel genomförs. Det bör i
varje fall inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1414>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>)6i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>godtas utan yllerligare utredning om dess
konsekvenser i fråga om skattetillägg, skattebrott och eftertaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag i denna del bygger bl. a. på den
företagsekonomiskt vikfiga principen att avsättningar i ett bokslut, t. ex.
lill garantifonder, skall återföras till beskattning i nästa bokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och för sig kan beredningens förslag förefalla
materiellt rikligt, eftersom det avser att förhindra skattebortfall. Man måsle
emellertid betänka att förslaget i själva verket innebär ett nytt extraordinärt
rältelseinstilul lill del allmännas förfogande. Del sträcker sig uppenbarligen
längre än eftertaxe-ringsinstitulet. Likväl har beredningen inte närmare
analyserat verkningarna av sitt förslag i relation till reglerna om
eftertaxering. I praxis har man varil mycket restriktiv i fråga om
beskattningsåtgärder som har inneburit förtäckt eftertaxering. Det synes
kammarrätten betänkligt alt införa regler som öppet siktar till eftertaxering
utanför det insfitutets ram. Ytterligare utredning behövs så att man kan
samstämma nya regler med föreskrifterna om eftertaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen ägnar slor uppmärksamhet ål rättsfallet RÅ
1967 Fi 1975. Utgången får exemplifiera vad beredningen anser vara
"materiellt sett stötande resultat" till följd av nuvarande
beskattningsregler. Här måste emellertid erinras om den lagstiftning som skedde
under 1973 som ett resultat av företagsskatteberedningens promemoria Ds Fi
1973:1. Därvid infördes följande passus i anvisningspunkt 1 till 41 § KL:
"Som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid upptagas
värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar och
skulder". Departementschefen uttalade i prop. 1973:119: "Regeln
innebär samfidigt att den som vid föregående års taxering inte deklarerat
utgående fordringar och lager, trots att sådana förelegat, inte heller kan få
avdrag för motsvarande ingående balansposter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det refererade rättsfallet ansågs arkitekten ha bedrivit
rörelse. Vid utgången av år 1963 redovisades uppenbarligen ingen fordran. När
beloppet lyftes år 1964 ansågs den skattskyldige trots detta böra få avdrag för
ingående kundfordran. Mot bakgrund av citerad lagstiftning och uttalande från
departementschefen från 1973 kan med säkerhet aniagas att utgången i
skattemålet skulle ha blivit annorlunda i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgången i rättsfallet från 1967 utgör därför inget
argument för de nu föreslagna lagändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen understryker att förslaget uteslutande avser
balansposter, dock inte vilka som helst. Anläggningstillgångar undantages. Det
är viktigt att det av lagtexten klart framgår vilka balansposter den utvidgade
rättelsemöjligheten avser. Från denna synpunkt är uppräkningen i laglexten av
tillgångar och skulder som slutar med "eller liknande fillgångar"
resp. "eller liknande skulder och reserveringar" inte godtagbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sid. 561 konstruerar beredningen ett exempel. AB A
uppbär år 1 likvid 10 000 kr. Beloppet redovisas dolt i balansräkningen under
rubriken diverse skulder. Under vilken post i bokföringslagens schema för
balansräkning denna rubrik inrangerats anges inte. Vid taxeringen för år 7
upptäcks förfarandet. Beredningen uttalar att beloppet enligt förslaget skall
tas till beskattning för år 7. På sid. 620 säges att skattskyldig som inte
redovisat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bil B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1416>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordran som intäkt och inte heller tagit upp den till
beskattning det år den influtit inte kan med stöd av föreslagna beslämmelser
taxeras för senare åran betalningsåret. Detsamma påstås gälla "om
inbetalning bokförts som skuld och skuldposten senare bokas om t. ex. mot eget
kapital". Om den ordinarie besvärstiden för ombokningsåret gått till ända
skall eftertaxering tillgripas. Antag att i det givna exemplet bokföring skett
direkt på kapitalkontot i släUet för på ett ospecificerat skuldkonto. Då skall
tydligen rättelse ej kunna ske. Tiden för eftertaxering har dessutom gått ut.
Avgörande för om rättelse skall kunna ske blir uppenbarligen inte den
materiella innebörden av felbokföringen utan snarare den slumpmässiga
benämning bolaget åsatl en post som rätteligen redan år 1 skulle ha krediterats
ett inläklskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sid. 560 anföres: "Vad gäller skuldsidan är
förslaget tillämpligt på leverantörsskulder och avsättningar för framtida
kostnader av olika slag (garantiutgifter, skadeståndsanspråk o. d.)". Det
är synnerligen tveksamt om förslaget är fillämpligt på exemplet. Man kan
knappast påstå all fråga är om leverantörsskuld. Utbelalaren var inle
leverantör. Avsättning för framtida kostnader är del enligl förutsättningarna
inte heller. Fråga uppkommer dessutom om del kan påstås att avdrag erhållils
för beloppet. Snarare är det en felbokföring bestående i att motsvarande inläkt
inte redovisats. Posten har närmast karaktär av eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Exemplet
med fiktiva varuskulder på sid. 562 synes leda till minsl sagt underliga
straffrättsliga konsekvenser. Har en företagare intagit falska fakturor i sin
bokföring för att erhålla skattekrediler och detta upptäckes under
taxeringsarbetet torde han inte kunna undgå skatlelillägg och - om fråga är om
större belopp - anmälan till åklagare. Hade felet inte upptäckts skulle skatt
ha påförts med för lågt belopp. Om upptäckten göres försl år 4 (varvid
förutsattes att beloppet återförts år 2) inträder inga beskattningseffekter
enligt förslaget. Antag att rörelsen år 2 visade förlust och nedlades vid
utgången av detta år. Den skattskyldige kan då ha gjort en definitiv
skattevinst motsvarande den skatt han undgick år 1 genom bokföring av falska
fakturor. Enligt beredningen synes så kunna ske t. o .m. ulan straffrättslig
sanktion. Inträder ingen beskattningseffekt lär anmälan till åklagare ej heller
komma att göras. Beredningens förslag innebär att det blir tillåtet att skaffa
sig skattekrediter med påhittade varuskulder som underlag under förutsättning
alt man lyckas undgå uppläckt till tidpunkt efter det att återföring skett i
räkenskaperna. Lyckas man inte med det sistnämnda inträder omgående
beskattningseffekt vartiU kommer sanktioner i form av skattetillägg och åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens
förslag har intagits som stycke 7 i punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL.
EnUgt länsstyrelsens uppfattning brister det i förutsättningarna för
beredningens motiveringar. I vissa fall synes lagtexten ej heller kunna
tillämpas på sätt beredningen avsett. De sankfionsrättsliga och straffrättsliga
konsekvenserna av förslaget har inte tillräckligt utretts. Länsstyrelsen anser inte
att förslaget kan läggas till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att den föreslagna
lagregleringen är delvis onödig. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom beredningens förslag finnes bestämmelser om vid
vilket taxeringsår en varufordran eller annan kundfordran skall påverka
vinstberäkningen. Görs inte detta torde fråga vara om en behörig eller obehörig
nedskrivning av densamma. Nedskrivning av en fordran - synlig eller osynlig -
får anses vara att jämställa med avsättning fill en delcrederefond. Vid varje
bokslut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1418>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>återföres
denna fill beskattning varvid en ny avsättning göres därest detta anses
erforderligt. Underlåtenhet att ta upp fordringar torde sålunda betraktas som
en nedskrivning som bestämts vid senaste bokslutet. Effekten av en nedskrivning
kvarstår sålunda till det år då fordran influtit. Ett tillägg av varufordringar
kan således med detta synsätt inte innebära någon form av s. k. dold
eftertaxering (jfr nuvarande praxis betr. avsättning till delcrederefond t.
ex. RÄ 1949:50).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
två fillgångsposter som i övrigt namnes i det föreslagna lagrummet är varulager
och pågående arbete. I kommunalskattelagen finnes detaljerade bestämmelser hur
varulagret skall värderas. Med beredningens förslag i annat sammanhang torde
detta också gälla pågående arbele. Om ifrågavarande poster skulle bli för lågt
värderade beroende på synliga eller osynliga nedskrivningar torde detta i sin
helhet vaia att hänföra lill åtgärder vid sista bokslutet. Rättelse av
taxeringen bör göras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad länsstyrelsen anfört om tillgångsposterna torde det kunna
ifrågasättas om någon lagstiftning beträffande dessa är erforderlig. Med den
utformning som sista meningen av sjunde styckei av anv punkl 1 lill 41 § KL
fått i lagförslaget torde denna tvärtom kunna påverka taxeringsmyndigheternas
arbete på ett negativt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
skuldposterna får länsstyrelsen anföra följande. Med den nuvarande och
föreslagna lagstiftningen beträffande kundfordringar bör avsättning till
delcrederefond uttryckligen uteslutas bland de skuldreserveringar som kan ingå
i lagrummet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
delar beredningens uppfattning att regler bör införas så att materiellt sett
stötande resultat inte uppkommer av formella skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
måste gränsen mot eftertaxeringsinstitutet anges klarare. Någon tveksamhet får
inte råda om en uppdagad felaktighet skall korrigeras genom eftertaxering (och
därmed följande skattetillägg) eller genom det föreslagna förfaringssättet. Under
inga förhållanden får bägge systemen vara fillämpliga på en och samma gång. I
det sista av beredningens exempel på sid. 562 ifrågasätts dock om inte även
eftertaxering formellt sett skulle kunna tillgripas för att korrigera det
begångna felet. Om så är fallet är det fråga om en inte acceptabel
konkurrenssituation mellan de bägge rättsmedlen! I avvaktan på en mer ingående
analys avstyrker delegationen att beredningens förslag i denna del genomförs.
Vid denna analys bör även tidsfaktorn beaktas. Det kan inte anses
tillfredsställande att en felaktighet skall kunna korrigeras helt oberoende av
när den uppdagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att de eftertaxeringsregier som nu finns i beskattningssystemet efter
senaste utvidgning ger fullt tillräckliga möjligheter att komma till rätta med
sådana fel som står kvar sedan fidigare år. Med utredningens förslag, som inte
tar hänsyn till den begränsning bakåt i tiden som eflertaxeringsreglerna
innebär, skulle skillnader uppkomma mellan aktiebolag, för vilka deklarationer
som räkenskaper bevaras utan tidsbegränsning och för enskilda skattskyldiga.
Detta tycks utredningen över huvud tagel inte ha beaktat. Inte heller har den
tagit närmare ställning fill vilka straffrättsliga och sanktionsrättsliga
frågor som förslagets genomförande skulle ge upphov till. Som förslaget är
utformat skulle också felakfigheten kunna rättas lill ett helt annat
beskattningsår än det till vilket den verkligen hör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1420>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill i och för sig inte bestrida att vissa poster i
balansräkningen enligt god redovisningssed bör bli föremål för särskild
granskning varje bokslut. Vilka poster dessa är bör emellertid anges i
kommunalskattelagen och då med användning av definitionerna i bokföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi avstyrker att förslaget, som inte är tillräckligt
utrett, läggs till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska försäkringsbolags riksförbund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl riksförbundets mening skulle förslaget i praktiken
innebära en utvidgning av eflertaxeringsrällen som i liden blev obegränsad.
Genom att förslaget inle innehåller de för eflertaxeringsrält stadgade
lillämpningskri-lerierna skulle dess genomförande medföra en hell oacceptabel
rättsosäkerhet inom hela taxeringsområdet. Härvid måste dessulom beaktas
risken för att skattemyndigheterna vid den ordinarie granskningen av
deklarationerna för ett visst taxeringsår skulle kunna ta lättare på
granskningsuppgiflen i förlitan på att ett begånget fel - om det upptäcks först
vid en deklarationsgranskning för ett senare taxeringsår - ändock skulle kunna
rättas med stöd av föreslagna regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundet avstyrker förslagel och anser alt
eftertaxeringsinstitutet ger tillräckliga möjligheter till rättelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska sparbanksföreningen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget strider inle bara mol grundläggande element inom
skatterätten utan även mot vedertagnarättssäkerhetsprinciper. Begränsningen av
förslaget fill alt endast avse vissa balansposter ger ingen garanti för att
rimliga rältssäkerhelskrav tillgodoses. Förslaget går enligt föreningens mening
alldeles för långt och bör absolut inte få leda lill lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet, som givetvis anser att materiellt riktiga
taxeringar skall eftersträvas och alt alla försök till skattefusk skall
stävjas, ifrågasätter emellertid om den av beredningen föreslagna lagändringen
kan anses utformad på ett ur rättssäkerhetssynpunkt godtagbart sätt.
Bestämmelsen, som genombryter principerna för del nuvarande
eftertaxeringsinstitutet, har utformats alllför schablonmässigt. Samfundet
anser att en fidsobegränsad omprövningsregel innebär alltför stor osäkerhet i
redovisningen. Det synes därför befogat att ange en tidsgräns för regelns
tillämpning. Härvid bör beaktas att, om så lång lid förflutit alt den
skattskyldige inte enligt vare sig taxerings- eller bokföringslagarna haft alt bevara
räkenskapsmaterial, taxering enligt regeln i vart fall inte bör kunna göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flera av de återgivna yttrandena framhålls att det av
laglexten klart bör framgå vilka balansposter som den föreslagna
rättelsemöjligheten avser. Denna synpunkt framförs också av länsstyrelsen i
Jämtlands län, som i övrigt tillstyrker beredningens förslag. AO, som anser att
den föreslagna reformen är angelägen, har däremot motsatt uppfattning i denna
fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill emellertid ifrågasätta om det är en lämplig metod
att som föreslagits räkna upp de fillgångar och skulder som får beaktas. Enligt
min mening skulle det vara lämpligare att föreskriva att alla sådana poster,
vilkas värdemässiga förändringar betraktas som driftförlust resp. skattepliktig
intäkt, finge beaktas. Inventarietillgångar skulle dock uttryckligen undantas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1422>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den av beredningen föreslagna regeln kan t. ex. inte
värdeändringar på grund av kursfluktuationer på obligations- och förlagslån och
liknande beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väslernorrlands län ifrågasätter om inte
bestämmelser bör införas som medger rättelse senare år beträffande
felaktigheter av annan typ än balansposter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län anser att lagtexten bör
utformas så all den täcker felaktigheter i deklarationer för skattskyldiga som
inte upprättar balansräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagets samband med reglerna om eftertaxering har
berörts i nästan alla de återgivna avstyrkande yttrandena. Även länsstyrelsen i
Blekinge län, som godtar beredningens förslag, tar upp frågan och pekar på vad
ledamoten Helmers anfört om att förslaget förutsätter en närmare analys av
systemets samband med eflertaxeringsreglerna. Frågan tas också upp av
länsstyrelsen i Kristianstads lån, som även behandlar frågan om bevisbördan för
att felel i fråga inte rättats vid ett tidigare års taxering. Länsstyrelsen
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet kan därför ses som en form av förtäckt
eftertaxering, som dessutom kan utsträckas till taxeringsår, som inle kan
omfattas av del normala eflertaxeringsinslitutet. Dessa effekter av de föreslagna
reglerna inger principiella betänkligheter. Med hänsyn till att rättelse endasl
skall kunna ske av vissa balansposter tillstyrker emellertid länsstyrelsen, att
rättelse i vissa fall skall kunna ske vid taxeringen för senare år än det år,
då felet uppkommit. Taxeringsmyndigheten bör dock i delta sammanhang åläggas
bevisbördan för att felet inte rätlats vid tidigare års taxering. Sålunda kan
en reservering ha återförts till beskattning eller avdrag vägrats för en skuld
vid tidigare års taxering. Framför allt i de fall, där taxeringsmyndigheterna
aktualiserar en beskattning flera år efter det att felaktigheten uppkommit, bör
det ankomma på myndigheten att visa alt felet inte rättats tidigare. I intet
fall bör emellertid en laxering kunna aktualiseras, om den ursprungliga
felakfigheten uppkommit mer än 10 år före det år vid vilket års taxering en
rättelse ifrågasätts. Ett rältelseförfarande av den innebörd länsstyrelsen
sålunda förespråkar - innebärande att myndigheten helt får bära bevisbördan av
vad som kan ha förevarit vid tidigare ärs laxeringar -kräver dessutom
oundgängligen att deklarationer för samtliga skattskyldiga med inkomst av
rörelse och inkomst av jordbruksfastighet förvaras i minsl 10 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län anför att progressionseffekler
och reglerna om skattetillägg i vissa fall enligt förslaget kan medföra
ytterligt kännbara ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige i förhållande
till beskattning enligt gällande regler. Enligt länsstyrelsen är det angeläget
att med anledning härav lämpliga tekniska lösningar rörande skatteuttaget
ytterligare övervägs. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser däremot att
det får accepteras att vissa för den skattskyldige ogynnsamma progressionseffekter
i vissa fall kan uppkomma enligt förslaget, eftersom felakfigheten i fråga
orsakats av den skattskyldiges egna ätgärder. Förslagels förhållande till
reglerna om skattefillägg har även berörts i yttrandena av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1424>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kammarrätten i Stockholm, länsstyrelsen i Malmöhus län och
Näringslivets skattedelegalion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Ändrat bokslut vid taxeringen (11.12)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sexton länsstyrelser är positiva fill den av beredningen
föreslagna möjligheten att i ökad utsträckning beakta ändrade bokslut eller
lämnar förslaget utan erinran. Fem av dessa länsstyrelser motsätter sig dock
befogenheten för en taxeringsnämnd att medge anstånd med taxeringsåtgärd om
förutsättningar föreligger för att godta ett nytt bokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV, kammarråtlerna i Stockholm och Göleborg, AO samt
några länsstyrelser avstyrker förslaget eller redovisar en negativ inställning.
Fyra länsstyrelser förordar det förslag fill lösning som förts fram av experten
Langborn, vilket skiljer sig från beredningens förslag bl. a. däri att det inte
innehåller något anståndsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övriga remissinstanser som tagit upp frågan ställer sig
i huvudsak positiva till förslaget. Ett undantag utgörs dock av Lantbrukarnas
skattedelegalion. BFN anser att den av beredningen föreslagna möjligheten till
rättelse i del efterföljande bokslutet bör utvidgas i förhållande fill
förslaget. TOR motsätter sig förslaget till anståndsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förlängning av taxeringsperioden i första instans och
de möjligheter till omprövning av egna beslut i taxeringsnämnden som nu kan
väntas bli genomförda bör enligt RSVs uppfattning kunna ge utrymme för att
ändrat bokslut i ökad utsträckning bör kunna beaktas vid taxeringen. RSV delar
aUtså beredningens grundsyn på frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV anser sig dock inte kunna tillstyrka att saken nu
lagregleras på sätt beredningen föreslagit. En lagreglering borde föregås av en
mer ingående analys av bl. a. de civilrättsliga reglerna och dessas förhållande
till skattereglerna. De civilrättsliga reglerna är mycket vaga, jfr
aktiebolagslagens förarbeten prop. 1975:103 s. 395. Vidare bör frågan om tillåtligheten
av ändrat bokslut vid taxeringen kan lagregleras bedömas i relation till nu
aktuella straffrättsliga regler, eftertaxeringsbestämmelserna, reglerna om
skattetillägg samt frågorna om kvittning vid beräknande av skattetillägg och i
den beloppsmässiga taxeringsprocessen. Vidare bör viss hänsyn tas till hur
motsvarande frågor behandlas inom mervärdebeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En svaghet med beredningens förslag till lagregel är att
den, trots att den ger sken av del, inte är uttömmande. Regeln kan och avses nämUgen
inte omfatta fel beträffande balansposter i stora företag, t. ex. de
börsnoterade företagen, utan här får man endast falla fillbaka på praxis.
Slutligen anser RSV att det kan ifrågasättas om en så allmänt syftande lagregel
som den föreslagna bör vila på ett i sammanhanget så pass obestämt kriterium
som "obehörig skatteförmån". Även med detta uttryck kan det bli
problematiskt att i längden upprätthåUa en för de skattskyldiga mer generös
praxis än den som i dag i varierande utsträckning fillämpas. I allt fall
fordras utförliga och exemplifierade uttalanden i förarbetena för att
säkerställa enhetlig praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om beredningens förslag att saken bör lagregleras godtas,
anser RSV att regeln bör flyttas över till taxeringslagen och där riktas direkt
och enbart till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1426>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>taxeringsnämnderna. Skatledomstolarnas prövning av frågan
om tillåtligheten av ändrat bokslut bör som i dag vara fri, låt vara att
riksskattenämndens anvisning här ger vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV motsätter sig tanken att taxeringsnämnden skulle kunna
låta en taxeringsåtgärd anstå till efter taxeringsperiodens utgång i avvaktan
på att ett förulskickat ändrat bokslut ges in, varefter saken skall bevakas av
skattechefen. Detla förslag fordrar ett system med kontinuerligt arbetande
taxeringsnämnder men är både praktiskt och principiellt sett olämpligt att föra
in för taxeringsnämnderna som dessa nu är och avses bli arbetande. Även
materiellt sett skulle den förslagna lösningen kunna vara olämplig då den
allmänt sett kan påverka bokslutskvalitén i negativ riklning. RSV anser -i
likhei med experten Langborn i hans särskilda yttrande - att ändrat bokslut för
att kunna beaktas i första instans måsle ha givits in lill taxeringsnämnden
senast den 31 oktober under taxeringsåret. En sådan ordning fordrar enligt RSVs
mening ingen lagreglering ulan bör kunna upprätthållas genom
tillämpningsanvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Slockholm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget i delta avsnitt, som avser ökad möjlighet alt
ändra bokslut i vad det avser vissa balansposter, har fåll sitt förfatlningsmässiga
uttryck i tillägg till 41 S kommunalskatlelagen och 67 § taxeringslagen.
Kammarrätten ifrågasätter lill alt börja med om inle det föreslagna institutet
i sin helhet bör ha sin plats i sistnämnda lag. Det avser ett förfarande som
har vissa likheter med extraordinär besvärsrält.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I sak
anser kammarrätten att åtskilligt talar för beredningens förslag. Det torde
innebära en vidgad möjlighet att ändra bokslut. Nuvarande praxis synes vara
alltför restriktiv i detla avseende. Å andra sidan kan den åsikten göras
gällande, att förslagel går för långt genom att hänsyn inte skall tas till den
bakomliggande orsaken till alt viss balanspost blivit felaktig. Rättelse kan
därigenom ske även när förfarande som uppenbart utgör försök till
skatteundandragande ligger lill grund för felaktigheten. Ett villkor för
rättelse borde måhända vara att felet av en eller annan anledning kan anses som
ursäktligt. Förslaget innefattar ett väsentligt avsteg från principen att
avlämnad deklaration skall innehålla rikliga uppgifter. Enligt kammarrättens
mening bör en utvidgad möjlighet till ändring av bokslut knappast regleras i
lag. Anvisningar från riksskatteverket synes vara att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göleborg:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en första anblick förefaller beredningens förslag
beträffande ändring av bokslut rimliga. Ett närmare studium av förslagen har
dock gjort kammarrätten mera tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man kan
sålunda inte helt klart läsa ut om endast ursäktliga fel skall få ändras eller
om möjlighelen till ändring skall stå öppen även vid felaktigheter som i vart
fall hittills medfört skattetillägg. Vad kammarrätten förstår så kommer
möjligheten att finnas även vid inte "ursäktliga" felaktigheter,
exempelvis en hell omotiverad nedskrivning av en säker fordran. Detta innebär i
så fall en tvivelaktig utvidgning av nuvarande möjligheter att ändra bokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regelns tillämpningsområde kommer dessutom i stor
utsträckning att bestämmas av hur man tolkar det vida begreppet "obehörig
skatteförmån". Det uttrycket ligger mycket nära en allmän
skatteflyktsklausul och betänkandet ger föga vägledning för
rättstillämpningen. Kammarrätten har i det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1428>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föregående pekat på nackdelarna av att utan tvingande skäl
föregripa en allmän skalteflyktsklausul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vidare oklart i vad mån förslagel medger ändring av
bokslut efter flera år. Mål härom förekommer och ändring av bokslut anses
ibland böra tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel syftar till att åstadkomma en enhetligare och
mera rättvis laxeringspraxis vad gäller bedömningen av felakiiga värderingar av
balansposter. Genom förslaget skulle också en hel del sk alteprocesser kunna
undvikas. Det är inte svårt att instämma i dessa målsättningar. Del kan
emellertid diskuteras om delta är en fråga som bör lösas lagstiftningsvägen.
Redan nu finns anvisningar från dåvarande riksskattenämnden om när ändrade
bokslut bör godtas. Dessa anvisningar tar kanske inle sikte endast på den
situationen att värdesällningen av viss balanspost inte godtagits, utan på fall
där bokslutet omarbetats mera genomgripande. För de mera enkla fall som
beredningens förslag tar sikte på - egentligen omrubriceringsfrågor -bör
rättelse normall kunna vidtas under taxeringsperioden. Å andra sidan saknar de
förelag som har tryckta årsredovisningar praktiska möjligheter att företa
ändringar. Det kan inte anses tillfredsställande att ett förelag av prakfiska
skäl inte kan komma i åtnjutande av en förmån som lagligen tillkommer alla. Det
är emellertid inte heller acceptabelt all ell förelag med hänvisning till t.
ex. att del framställer en tryckt årsredovisning eller att det ingår i större
koncern där prakfisk möjlighet inte föreligger att ändra moderföretagets
koncernredovisning, skall komma i åtnjutande av den särskilda rätten att få
göra rättelse i nästkommande bokslut - och då kanske göra en annan oacceptabel balansvärdering,
som inte heller den kan angripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget lar vidare sikte på enkla rätlelsefall. I
storföretagen med inkomsler redovisade i många förvärvskällor och inkomstslag
eller med andelar i handelsbolag kan många komplicerade situationer uppkomma
som gör en lagligt garanterad rätt till ändring av bokslut svår eller omöjlig
att tillämpa. Även om rätten i princip är beroende av taxeringsnämndens
medgivande lorde de reella möjlighelerna för nämnden att stå emot ett yrkande
vara små. Sedan medgivande lämnats måste det allmänna ta på sig uppgiften att
kontrollera att det nya bokslutet upprättas och att också avgöra att detta kan
läggas till grund för taxeringen. Denna uppgift inträffar vid en tid då
taxeringsenheterna är mycket hårt ansträngda av bevärsskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de skäl som motiverar den föreslagna reformen är
alt skattetillägg normalt skall las ut även på periodiseringsfel. En del av
problemet skulle därför kunna lösas genom en föreskrifl om all skattetillägg
inte skall utgå när felet avser värdering av balanspost och outnyttjat
reserveringsulrymme finns. Frågan om formerna för ändrat bokslut bör i övrigt
regleras genom anvisningar från riksskatteverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att lagfästa möjligheterna att ändra
bokslut och att införa bestämmelser som syftar till att beskattning sker för
annat beskattningsår än det rätta vid felaktigheter i bokslut, är ägnad att
inge betänkligheter. - Den föreslagna laglexten är mycket knapphändig och ger
till synes stöd för mycket vid tolkning. De inskränkningar som anförts i
motiveringen torde knappast ulgöra tillräckUgt skydd för missbruk. Många</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1430>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>processer kan förväntas bli följden om förslaget skulle
leda till lagstiftning. -Bortsett härifrån må framhållas att den föreslagna
bestämmelsen i vart fall synes lämna fältet fritt för företagare att upprätta
mindre seriösa bokslut och hoppas på att desamma godtas av de granskande
myndigheterna. Det nu sagda gäller t. ex. varufordringar, vilka i praktiken
ofta inle redovisas i boksluten eller redovisas med för låga belopp för att man
på sä sätt skall undvika att ta fram en obekvämt hög nettovinst. Enligt nu
gällande bestämmelser föranleder sådana åigärder, som medför felaktig periodisering,
risk för sanklionsåtgärder i form av skattetillägg och ansvar enligt
skattebrottslagen i grövre fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller förslagel att fel skall kunna rättas i följande
bokslut kan del sägas innebära ett alltför slorl avsteg från principen om räll
beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsens mening har de anvisningar dåvarande
riksskattenämnden meddelat angående de förutsättningar som bör föreligga för
att nytt bokslut skall kunna godtas i stort sett fungerat väl. Tillräcklig
anledning kan därför inte anses föreligga att i lagstiftningen införa regler
som kan förutsättas vålla många tvister samtidigt som de föreslagna reglerna
medför avsteg från eljest gällande principer för beskattningen. I den mån
regler av den innebörd beredningen föreslagit över huvud taget anses böra
införas i lagstiftningen ifrågasätter länsstyrelsen om de inte bör intas i
taxeringslagen och sålunda inte i kommunalskattelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag innebär att ett ändrat bokslut läggs
lill grund för taxeringen under förutsättning dels all det upprättats före den
dag då deklaration som grundas på efterföljande bokslut avgivits eller bort
avgivas, dels att den skatlskyldige inte därigenom erhåller oberättigad
skatteförmån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämlikt beredningens avfattning av 41 § iredje stycket KL
skaU ell ändrat bokslut godtas vid taxeringen om ovan nämnda förutsättningar är
uppfyllda. På s. 556 i betänkandet anger beredningen dock alt i fråga om
aktiebolag bör krävas att den nya balans- och resultaträkningen godkänts av
extra bolagsstämma. Denna uppfattning har inte kommit fill uttryck i vare sig
nämnda lagrum eller i lagen om statlig inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första förutsättningen är som ovan angivits uppfylld
om del ändrade bokslutet uppråitats före viss dag. Krav- på att det skall ha
ingivits lill taxeringsinslans före viss tidpunkt uppställs ej. Regelns
tillämpning i taxeringsprocessen förutsätter emellertid all den skattskyldige
anfört besvär senasi den 30 april årel efler del akluella laxeringsåret eller
har exlra ordinär besvärsrätt eller kan yrka kvittning vid eftertaxering. Under
pågående process skulle dock en skatlskyldig efler t. ex. fyra år kunna
presentera ett fidigare upprättat bokslut i kammarrätten och få detla godtaget
vid taxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare saknas en definition av vad som i nämnda lagrum
åsyftas med begreppet "obehörig skatteförmån". Beredningen anför på
s. 555 all taxeringen alltid skall höjas med belopp molsvarande oredovisade
inläkler eller inle avdragsgilla kostnader dvs. fel som inle enbart innebär en
förskjutning mellan olika beskattningsår ulan som är av definitiv karaktär. Det
kan ifrågasättas om delta skulle innebära att en taxeringshöjning, som
uppkommit på grund av att ett öppet yrkat avdrag ej godtagits, inte kan
elimineras genom ett ändrat bokslut. En sådan tolkning lorde inte vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1432>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avsedd. Del får således antas alt beredningen endasl
åsyftar fall när skattetillägg påföres den skallskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till utformningen av 116 a § taxeringslagen har
frågan om kvittning i vissa fall betydelse för beräkning av underlag för
skattetillägg. För att en skaltskyldig skall påföras sådant tillägg krävs
nämligen all han faktiskt har någon beskattningsbar inkomst. Skattetillägg
synes emellertid i vissa fall kunna utgå även om en av taxeringsnämnden
ifrågasatt höjning kvittats mot ej deklarerade avdrag. Om t. ex.
taxeringsnämnden påvisat en ej redovisad fordran och den därav följande
taxeringshöjningen eliminerats genom ytterligare lagernedskrivning, synes
förutsättningar för att påföra skattetill-lägg fortfarande föreligga. Eftersom beredningens
förslag innebär alt kvittning skall tillålas mellan balansposter ökar dock
möjligheterna att helt eliminera eljest uppkommande beskattningsbar inkomst och
därigenom undgå skattetillägg. Detta skulle gynna framför allt fåmansbolagen
som ofta väljer att inte redovisa någon vinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har också föreslagit en ny avfattning av 67 §
taxeringslagen. Där framgår bl. a. att taxeringsnämnden i vissa fall får laxera
en skattskyldig utan hänsynstagande till ifrågasatta fel. Ett sådant fall är om
det kan aniagas att felen ifråga kommer alt rättas genom bokslutet för
nästföljande beskattningsår. Detla förutsätter anvisningar från
bokföringsnämnden om hur sådana rättelser skall ske. Beslut med stöd av
bestämmelserna i 67 § taxeringslagen skall anmälas till skattechefen.
Beredningen har inte kommenterat vilka åtgärder som denna skall vidta om
företagel underlåter att göra sådan ändring. Det är tveksamt om man genom
eftertaxering kan ändra det tidigare årets taxering. Regeln synes förutsätta
utökad besvärsrätt för taxeringsintendent, eftersom systemet med
reservationsvis anförda besvär synes alltför tungrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsslyrelsens bedömning är del i en del fall
angeläget att företagen tillåtes inkomma med nya bokslut. Länsstyrelsen
ansluter sig till beredningens principiella inställning att ett företags
bokslulsdispositioner bör bedömas från helhetssynpunkt. Beredningens förslag på
denna punkt är emellertid inte tillräckligt genomtänkt ur taxeringsmässig och
processuell synpunkt. Frågan bör därför utredas närmare. Om förslaget skulle
läggas till grund för lagstiftning bör beaktas vad experten Langborn anfört i
särskilt yttrande angående senaste tidpunkt för ingivande av nytt bokslut samt
jämväl behovet av ändringar i aktiebolagslagen och bokföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFN:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäligheten i att kvittning får ske skattemässigt under
förhandenvarande omständigheier vill BFN inte bestrida. Ur civilrättslig
synpunkt synes det emellertid tveksamt att ett sådant kvittningsförfarande
skall göras beroende av att motsvarande ändring av årsbokslutet och bolagens
årsredovisning görs under året. Lagstiftaren lorde inte ha förutsett att
fiskala bedömningar skulle föranleda ändringar av årsboksluten. Civilrättsligt
har företagen all tillgodose ett informationsbehov hos de olika intressentgrupperna.
Bokföringslagen anger maximiregler för värdering av fordringar och skulder och
dessa torde normalt inte påverkas av laxeringsdiskussioner vid tillämpning av
KL:s minimiregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För undvikande av extra bolagsstämmor och därmed
sammanhängande formaliteter samt svårigheter att nå ut till olika
intressentgrupper med ändrade uppgifter borde enligt BFN möjlighelen att rätta
felaktigheter i det efterföljande årsbokslutet som beredningen föreslår skall
gälla för större</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1434>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företag,
t. ex. börsföretagen.stå öppen för alla bokföringsskyldiga akfiebolag;
alternafivt bolag som enligt 10 Kap 3 § ABL är skyldiga ha auktoriserad eller
godkänd revisor. Det är angeläget inte minst i förhållande tiil tredje man att
man söker vidmakthålla den stadga i redovisningen som det innebär att man å
ordinarie bolagsstämma fastställer och godkänner årsredovisningshandlingarna.
Kravet på ändrat bokslut torde däremot kunna kvarstå då det gäller enskild
näringsidkare och handelsbolag, som ju saknar registreringsplikt och inte
behöver lämna någon offentlig redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FAR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska skattesystemet utgår principiellt från att beskattningen skall grundas
på företagens redovisning upprättad enligt de civilrättsliga lagarna och därmed
god redovisningssed. FAR finner inga skäl att nu frångå denna grundläggande
princip. Det är då angeläget att beskattningsreglerna utformas så att inte
konflikter eller oklarheter uppstår vid tillämpningen. Det finns särskild
anledning att framhålla att de civilrättsliga värderingsreglerna utgår ifrån
försiktighetsprincipen, vilken ibland synes stå i motsättning mot
skattemyndigheternas ambitioner. Beskattningsreglerna bör beakta svårigheter i
den praktiska tillämpningen av dessa regler och endast väsentliga
periodiseringsfel i ett bokslut bör föranleda att redovisningen frångås som
grund för beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
finner det glädjande att beredningen vänder sig mol en alltför formalistisk
bedömning av periodiseringsfrågorna. Det är ett hell riktigt konstaterande
beredningen gör när den framhåller att en vägrad kvittning kan få förödande
verkningar för företag med dålig likviditet. Delegationen måste emellertid för
sin del framhålla, att verkningarna blir precis lika förödande om en oförutsedd
taxeringshöjning har sin grund i annan felaktighet än periodiseringsfel eller
felaktig varulagervärdering. Enligt delegationens uppfattning bör rätten att
åberopa nytt bokslut därför vara generell. Ä andra sidan boren generell
kvittningsrätt inte kunna hindra utdömandet av skattetillägg eller sanktioner
enligt skattebrottslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det vill synas som om
beredningen - liksom RSV- hyser uppfattningen att en skattskyldigs rätt att
åberopa nytt bokslut alltid är beroende av taxeringsmyndigheternas mer eller
mindre uttalade välvilja. Delegafionen vill - trots rättsfallet RÅ 1965 not Fi
198 - inte reservationslöst godta detta som en riktig bedömning av gällande
lagregler. Av synnerligast intresse i detta sammanhang torde vara dels 1-4
styckena i punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL, dels 73-76 §§ TL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegafionen
vill ifrågasätta om taxeringsnämnd eller skattedomstol på någon grund kan
underlåta att pröva skattskyldigs yrkande att ny deklarafion, den må vara
grundad på nytt bokslut eller inte, skall läggas till grund för taxering
förutsatt att detta yrkande framställs innan taxeringen vunnit laga kraft.
Enligt 74 § TL äger skattskyldig anföra besvär över taxeringsnämnds beslut även
om det inte gått honom emot. 1 rättstillämpningen har detta stadgande getts den
innebörden, att den skattskyldige kan inom besvärstiden ändra sina i
deklarationen lämnade uppgifter och yrkanden eller avge en helt ny deklaration
med rätt att få sin taxering omprövad i enlighet härmed. Delegationen vill i
sammanhanget åberopa de utförliga domskäl som regeringsrätten redovisat i RÅ
1976 ref. 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av riksskattenämnden gjorda uttalandet kan möjligen vara tillämpligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1436>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om besvär anförs i extraordinär ordning eller om
skattskyldig påkallar taxering enligt ett ändrat bokslut försl efter den
ordinarie besvärstidens utgång. Kodifiering skulle dock ge uttalandet full
genomslagskraft. Delegationen finner uttalandet alltför snävt och diskutabelt
för att upphöjas till lag. Som tidigare framhållits kan andra fel än
periodiseringsfel medföra opåräknade förödande skattekrav. Det kan inte vara
rimligl att låta dessa förödande krav - som i sig kan vara tillräckliga för att
åstadkomma en konkurssituation och kanske nedläggelse - stå kvar endast för att
möjliggöra för det allmänna att därutöver tynga den skattskyldige med hårda
sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad delegationen ovan sagt behöver inte innebära att den
skattskyldige skall gå fri från sanktioner. Sådana bör givetvis kunna utmätas
även i del fall den skattskyldige genom ändrat bokslut håller laxeringen på
oförändrad nivå. Det bör inte vålla några komplikationer att för sådana fall
föreskriva, att skattetillägg skall ulgå som om felaktigheten hade föranlett
laxeringshöjning. Utgångsläge för bedömningen bör därvid vara en tänkt höjning
utöver den taxering, som fastställts efler ändringen av bokslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen vill således i första hand se frågan om
ändrat bokslut som ett taxeringsprocessuellt spörsmål. Del bör enligt
delegationens mening vara tillräckligt att det i 116 a § TL intas en
tilläggsbestämmelse av i föregående siycke angiven innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stadgande i kommunalskattelagen enligt beredningens
förslag skulle mycket väl kunna resultera i en snävare tillämpning än vad som i
dag praktiseras och det skulle även kunna medföra vissa, icke avsedda effekter.
Delegationen vill bland annat fråga vad som skulle hända i det fall en
skatlskyldigs bokföring i samband med en taxeringsrevision underkänns för ett
antal år bakåt i tiden. 1 en sådan situation är del inte ovanligt alt den
skatlskyldige uppdrar åt bokföringsbyrå - i regel annan än den som förut
biträtt - att i samråd med laxeringsrevisorn rekonstruera bokföringen och
upprätta nya såväl bokslut som deklarationer. Samtliga dessa deklarationer bör
självfallet kunna läggas till grund för rättade taxeringar. Detla skulle dock
strida mol ordalydelsen i den föreslagna lagregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behöver för övrigl inle vara en taxeringsrevision som
föranleder rekonstruktionen. Det är inte helt ovanligt att en skattskyldig
vänder sig till bokföringsbyrå av eget initiativ och begär hjälp med att få
tidigare års felaktiga bokföring rättad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen finner det således lämpligast alt frågan om
ändrat bokslut inte särskilt regleras i lag men att det i 116 a § TL
uttryckligen föreskrivs att skattetillägg skall utgå även i det fall
felaktigheten eliminerals genom ändrade bokslutsdispositioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller del nyinsatta sjätte stycket i punkt 1 av
anvisningarna till 41 § KL vill delegationen tillstyrka att rättelse skall
kunna göras i den ordning förslaget innebär. Delegationen vill dock framhålla
att periodiseringsfel blir självrättade, i synnerhet sedan vi år 1973 (SFS
1973:322) i punkt 1 första styckei av anvisningarna till 41 § KL fick ett
uttryckligt stadgande av innebörd att som värde av ingående lager, fordringar
och skulder skall upptas värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående
lager, fordringar och skulder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län understryker alt
kvittning bör godias endasl i fråga om fel, som är av rent periodiserande arl,
och liknande synpunkter framhålls av en del andra remissinstanser.
Länsstyrelsen i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1438>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala län anser att kvittning bör få ske endast
belräffande felaktigheter avseende sådana balansposter som enligt beredningens
förslag i avsnitt 11.13 Vissa frågor angående rätt beskattningsår avses
omprövas varje år. En mer restriktiv inställning synes redovisas av
länsstyrelsen i Kopparbergs lån. Länsstyrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser i likhet med beredningen att möjlighet
bör finnas för skattskyldig att ändra bokslut men ifrågasätter om ändring skall
accepteras i den utsträckning beredningen föreslagit. Det är inte ovanligt alt
skattskyldig avsiktligt underlåter att redovisa exempelvis utestående
fordringar för varor eller tjänster med avsikten att skaffa sig en otillåten
skattekredit. Att sådan avsiktligt inte redovisad balanspost skall få kvittas
mol av taxeringsmyndighet påvisad felaktighet i annan balanspost förefaller
stötande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nu antydda fall torde grundnoteringarna i bokföringen -
om de finns bevarade - inte vara helt tillfredsställande. - Iakttagelser i
samband med taxeringsrevisioner ger vid handen att föreskrifter om att
bokföringen skall bevaras och hur den skall vara anordnad mången gång
nonchaleras. - Det kan därför starkt befaras alt den föreslagna möjlighelen att
korrigera ursprungligen redovisat resultat med hänsyn till "opåräknade
skatlean-språk" ger anledning lill vidlyftiga skatteprocesser i vilka del
gäller alt pröva halten i mer eller mindre dubiösa omräkningar av t. ex.
lagervärden, pågående arbeten etc. Klara tekniska fel som står i strid mot god
bokföringssed bör liksom nu är fallet kunna få rättas. Värderingsfrågor bör
däremot inte få aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Östergötlands och Hallands län anser att
kvittning i vissa fall bör kunna ske även i fråga om andra fel än rena
periodiseringsfel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen framhåller även att oredovisade intäkter etc,
som inte enbart innebär en förskjutning mellan olika beskattningsår utan som är
av definitiv karaktär, aldrig bör få kvittas mot av- eller nedskrivning eller
liknande åtgärd. Utredningen synes därvid inte ha beaktat alt ifrågasatta
taxeringshöjningar av oredovisade inkomsler kunnat elimineras genom att åberopa
att faktiska skulder såsom t. ex. löneskulder redovisats med för lågt belopp
(RÅ 1966:1399). Oaktat vad beredningen anfört lorde man även i fortsättningen
få beakta dylika kviitningsinvändningar. En närmare analys av vilka
bokslutsposter som får kvittas mot inte redovisade inkomster är därför
erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa situationer kan det även av prakfiska skäl vara
olämpligt alt begära ändrat bokslut t. ex. när för lågt upptagna utgående
kundfordringar kan kvittas mot för lågt upptagna utgående varuskulder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser därför att huvudregeln bör vara alt
kvittning tillåts efter de principer utredningen föreslagit och att krav
uppställs på nytt bokslut men att det bör ankomma på riksskatteverket att
närmare ange vilka bokslutsposter, som får kvittas mot varandra, i vilka fall
oredovisad inkomsl får kvittas mot inte rätt upptagen balanspost och i vilka
situationer ändrat bokslut inte bör krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten till ändring av bokslut synes inle böra
begränsas till att avse endast redan bokförda balansposter i inskränkt mening.
Hinder bör sålunda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1440>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
läggas för att en beskattningsåtgärd, som innebär återföring fill beskattning
av omkostnadspost, som i och för sig kunnat balanseras för att ned- och
avskrivas enligt gängse regler, elimineras genom ändrat bokslut. Dock bör fråga
inte vara om eliminering av rättelse, som kan medföra straff eller
skattetillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län tar upp frågan om felaktigheter i den<br>
ingående balansräkningen. Länsstyrelsen anför:</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har särskilt betonat, att ändring av bokslut endast skall godtas vid rättelse
av fel, som hänför sig till tillgångar och skulder, som skall redovisas i
balansräkningen, då sådana fel normalt endast innebär en förskjutning mellan
olika beskattningsår. I sammanhanget bör uppmärksammas, att felaktigt upptagna
poster i ingående balansräkning kan innebära definitiva skattevinster. Sålunda
kan en underlåtenhet att redovisa en ingående varuskuld i balansräkningen eller
på den aktuella deklarationsbilagan innebära en definitiv vinst med hela den
utelämnade skuldens belopp. Även om sålunda felet även i detta fall hänför sig
till skuld, som upptas i balansräkning bör den ifrågasatta höjningen av
taxeringen inte kunna neutraliseras med ändrat bokslut. Bedömningen av om ett
ändrat bokslut bör godtas eller ej måste sålunda i varje enskilt fall göras
inte bara med utgångspunkt från vilka tillgångs- eller skuldposter felet avser,
utan också med hänsyn till om felet innebär ett definitivt skattebortfall eller
ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
diskuterar vidare hur skattskyldiga, som inte upprättar årsbokslut, skall
behandlas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förutsättning för kvittning uppställer beredningen ett principiellt krav på att
nytt bokslut faktiskt upprättats, i vilket de bokslutsdispositioner företagits,
som den skattskyldige önskar åberopa vid taxeringen. Länsstyrelsen ansluter
sig till denna bedömning. Emellertid bör uppmärksammas att alla näringsidkare
inte är skyldiga att upprätta årsbokslut. Enligt 1 § bokföringslagen äger inte
denna lags regler om årsbokslut tillämpning på en enskild näringsidkare, som
driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda personer, och i
vars rörelse den årliga bruttoomsättningssum-man understiger 200 000 kr. I
förslag till ny jordbruksbokföringslag avgivet av utredningen om bokföringen inom
jordbruket (Ds B 1977:8) har vidare föreskrivits, att reglerna om årsbokslut
inte behöver tillämpas av näringsidkare i vars verksamhet den årliga
bruttoomsättningssumman normalt understiger 200 000 kr. Rörelseidkare och
jordbrukare med omsättning understigande 200 000 kr. kommer sålunda normalt att
redovisa sin inkomst på deklarationsbilaga R 1 respektive J2, varvid något
formellt årsbokslut inte kommer att upprättas. Beräkningen av inkomsten på
dessa bilagor sker emellertid enligt bokföringsmässiga grunder, varför bilagan
kan sägas ersätta ett formeUt upprättat årsbokslut. Fråga uppkommer härvid i
vilken utsträckning en skattskyldig med inkomst av rörelse eller
jordbruksfastighet redovisad på bilaga R 1 respektive J2 kan neutralisera en
ifrågasatt höjning av taxeringen med yrkande om ändring av de på bilagorna
ursprungligen upptagna balansposterna. Normalt torde i dessa fall ett yrkande
om t. ex. ytterligare nedskrivning på vamlager för att neutralisera en
ifrågasatt höjning av taxeringen till följd av oredovisade inkomster få godtas.
Ändrat bokslut från skaltskyldig som är skyldig att upprätta årsbokslut hade
däremot inte godtagits i motsvarande fall. Möjligheterna att vid
inkomsttaxeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1442>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvitta bort en ifrågasatt höjning av taxeringen skulle
sålunda i viss utsträckning bli beroende av om den skatlskyldige är skyldig att
upprätta årsbokslut eller ej. Detta förhållande är inte tillfredsställande. Det
bör därför övervägas om inte den redovisning av inkomsterna som görs på deklarationsbilagorna
R 1 och J2, i del avseende som här är ifråga, bör jämställas med upprättat
årsbokslut. Yrkande om ändring av den på en sådan bilaga gjorda redovisningen
för att neutralisera en ifrågasatt höjning av taxeringen, skulle därvid endast
godtas i den mån motsvarande ändring hade godtagits, om den skattskyldige hade
varit skyldig att upprätta årsbokslut enligl bokföringslagen eller
jordbruksbokföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om möjlighet till rättelse i det följande
bokslutet har berörts i de tidigare återgivna yttrandena av länsstyrelserna i
Stockholms och Malmöhus län samt av BFN och Lantbrukarnas skattedelegalion.
Frågan har även tagits upp av KF, som framhåller att möjligheten till rättelse
i efterföljande års bokslut inte bör knytas till företagets storlek utan till
de svårigheter del skulle medföra att upprätta nytt bokslut. Enligt KF har även
en liten konsumentföreningett så spritt ägande och en sådan beslutsprocess att
del knappasl är praktiskt möjligt att få till stånd ett nytt bokslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning enligt beredningens förslag för att
ändrat bokslut skall läggas lill grund för taxeringen är bl. a. att det
upprättats före den dag då deklaration, som grundas på efterföljande bokslut,
avgivits eller bort avgivas. Bl. a. länsstyrelserna i Jönköpings, Kristianstads
och Värmlands län anser att kravet att det nya bokslutet upprättats senast den
nämnda dagen inle är tillfyllest, utan att det bör krävas att bokslutet då
lämnats in till skattemyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför att dagen
för bokslutets upprättande är ett osäkert begrepp för taxeringsmyndigheterna.
Enligt länsstyrelsen är det bättre att ange en sista dag då det nya bokslutet
får åberopas. Länsstyrelsen föreslår alt man knyter an till den dag då besvär
över taxeringsnämndens beslut senast skall ha getts in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ganska stort antal remissinstanser anser att en
eventuell lagreglering av frågan om rätt att åberopa ändrat bokslut bör ske i
TL och inte som beredningen föreslagit i KL. Till denna grupp hör - som framgår
av redovisningen av deras yttranden i det föregående - RSV och kammarrätterna
i Slockholm och Göleborg samt dessutom ett antal länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR tar i anslutning till frågan om rätten att åberopa
ändrat bokslut upp sambandet mellan civilrättsliga och skatterättsliga
värderingsregler m. m. FAR anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FAR vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att
det finns tillgångs- och skuldposter som berörs av det ovan sagda men som ej
behandlats av beredningen. FAR vill exempelvis peka på de nu oklara reglerna
när det gäller nedskrivning för konstaterade förluster på fordringar. Andra
hithörande posler är garanliavsätlningar och avsättning för framlida kostnader,
t. ex. åtaganden på grund av uppsägning eller vid omslruklurering av
verksamheten. Medan de civilrättsliga redovisningsprinciperna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1444>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förutsätter att de beräknade framtida utbetalningarna
kostnadsförs i redovisningen vid lidpunkten för leverans eller när beslut om
uppsägning, omstrukturering eller dylikt fatlats, har taxeringsmyndigheter och
skattedomstolar hittills haft en restriktiv inställning. Detla synes bl. a.
sammanhänga med att skattemyndigheterna ställt stora krav på bevisning utan
att i tillräcklig grad beakta de civilrättsliga redovisningsprinciperna. Konflikter
mellan civilrättsliga värderingsregler och skattepraxis har ibland lett lill ej
helt rikliga bokslut, särskilt i situationer där skallen som följd av en
återläggning i deklarationen av ej avdragsgilla reserveringar skulle medföra en
kraftig finansiell belastning. Dessa förhållanden samt frånvaron av möjligheter
lill rättelse mellan olika balansposter har ocksä ibland lett till ett
resonemang hos företagare att "visserligen har vi kanske för liten
reservering för osäkra fordringar, men delta täcks av reserven i varulager".
Ett dylikt förfarande är enligt FAR:s uppfattning olämpligt men inte ovanligt.
Med hänsyn lill att de nya bokförings- och aktiebolagslagarna ställer krav på
öppen redovisning av lagerreserv och andra nedskrivningar samt förändringar i
dessa reserver, kommer mycket större krav att ställas på att lagerreserven inte
blir en gemensam riskreservering för nödvändiga men av skatteskäl icke möjliga
nedskrivningar av andra poster i balansräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det sagda anser FAR att företagsskatteberedningen
hade bort behandla de påvisade skillnaderna mellan civilrältslig och
skatterättslig utveckling av god redovisningssed, särskilt beträffande de
nämnda posterna saml värdering av fordringar och avsättning för framtida
utbetalningar. FAR anser det ytterst angeläget att vid den fortsatta
departementsbehandlingen vidtas åtgärder för att undanröja de påvisade
skiljakligheterna mellan skatterättslig och civilrättslig behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Representationskostnader (11.16)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att avdrag för kostnader i samband
med måltidsrepresentation begränsas till 50 kr. per person förbigås eller
lämnas utan erinran av drygt hälften av antalel remissinstanser. Av dem som
tagit upp frågan anser de flesta att avdragsrätten i princip bör behållas
oförändrad. Några remissinslanser förordar en mindre genomgripande begränsning
av avdragsrätten än vad beredningen föreslagit medan andra hävdar att
avdragsrätten bör reduceras ytterligare. Av sistnämnda grupp önskar ett fåtal
t. o. m. helt avskaffa avdragsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens uppfattning att nuvarande regler vållar såväl
tillämpnings-som kontrollsvårigheter och att reglerna inbjuder till missbruk
delas av flera remissinstanser. SACOISR anför däremot att man inte torde kunna
tala om missbruk av reglerna. Liknande synpunkler framförs av Lantbrukarnas
skatledelegation. Delegationen anför bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen finner det anmärkningsvärt att beredningen
ägnat nästa tjugo sidor åt representationskostnaderna. Lika anmärkningsvärt är
att man endast fört resonemang av allmän karaktär. Visserligen redovisas ett
visst siffermaterial beträffande omfattningen av representationskostnaderna men
detta material ger inte stöd för antagandet att representationsavdragen
missbrukas i någon slörre omfattning. Totala representationskostnaden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppskallas lill närmare 700 milj. kr. 1 genomsnitt
beräknas varje aktiebolag ha en representationskostnad om </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>000 kr. och enskilda firmor,
handelsbolag och liknande en representationskostnad om 1 200 kr. per förelag.
Beredningen konstaterar all av 9 500 revisioner som gjorts mol företag hnr
anmärkningar beträffande representntionskoslnader endast framkommit i 202 fall
och att del sammanlagda beloppet i dessa fall uppgår lill 458 000 kr. eller i
genomsnitl 2 267 kr. per revision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delta är del konkreta siffermaterial som beredningen
lämnat. Delegationen anser inle all della malerial kan ge anledning lill de
slutsatser som beredningen kommit lill. Utan alt ha något stöd i
undersökningsmaterialet uppger beredningen att det vanligaste missbruket skulle
vara all rörelsen belastas med kostnader för privat umgänge och all del framför
allt bland fåmansföretagen visat sig all den begränsning i avdragsrätten, som
ligger i all representationen skall ha ett omedelbnrt snmband med verksamheten
inte iakttas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är fulll möjligl och lill och med troligt alt ell
vissl missbruk förekommer beträffande represenlationskostnnder. Att personlign
levnadskostnader kan ingå i denna del torde vara ganska klarl, men del är
förvånansvärt all beredningen inle kunnal påvisn nll så är fallei. Utredningsmaterialet
talar i stället för att merparten av all representation är klart
rörelsebetingnd och av del slag alt avdrag bör medges. Beredningens motivering
till förslaget påminner därför i hög grad om de argument som legal lill grund
för sanklionslngstiflningen mot fåmansföretag. De inånga lojala förelagarna
skall straffas för del missbruk som ell fåtal utövar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen motsätter sig den föreslagna ändringen och
anser all del liksom hillills skall ankomma pä RSV alt utforma anvisningar med
beloppsramar som anpassas lill kostnadsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är en utbredd uppfattning bland remissinstanserna att
lillämpnings-och kontrollproblemen kvarstår eller t. o. m. ökar om beredningens
förslag genomförs. Denna uppfattning omfattas av RSV, kammarrätten i Göteborg,
länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands, Kopparbergs, Gävleborgs och
Väslernorrlands län saml av FAR. KF, TOR och DEFU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag om begränsning av avdragel lill 50
kr. per person och mållid bör visserligen kunna tänkas leda till att förelagens
totala avdrag för representationskostnader minskar. Helt säkert behöver detta
dock inle vara. Bl. a. kan mönstret för representationen komma ntl ändras så
ntl fler personer allt oftare deltar i representationen. Snmmn kontrollproblem
och bedömningssvårigheter - men också nästan lika slötande inslag - som med
dagens regler kan därmed komma alt finnas även om beredningens förslag
genomförs. Dessa ölägenheter försvinner i slorl sett först om avdragsrälten helt
slopas, även om man också med en sädan reglering inte hell kommer att slippa
obehöriga avdrag genoin felaktig rubricering av kostnadens art. RSV skulle från
renodlade skatleadministrativa synpunkler föredra ett lolall avdragsförbud
framför ett omgående genomförande av beredningens förslag. RSV anser i della
sammanhang att det vore önskvärt all frågan om ett avdragsförbud belyses genom
att en närmare undersökning företas om de erfarenheler av ett sådant förbud som
gjorts i Storbritannien och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1448>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från kontrollteknisk synpunkt erbjuder kostnaderna för
representation slora svårigheter trots att särskilda beslämmelser införts om
viss specifikationsnivå i deklarationerna. Vi befarar alt förslaget inte
kommer att påtagligt reducera kontrollproblemen. Det är inte osannolikt att en
del förelag vidtar anpassningsåtgärder t. ex. så att represenlationsutgifler
redovisas på konton för komplexa kostnadsslag under beteckningar såsom
försäljningskostnader, reklamkostnader, marknadsföringskostnader etc. Härigenom
skapas nya och besvärliga kontrollproblem. Med det anförda vill vi ge uttryck
för uppfattningen att förslaget bör arbetas över ytterligare. Med nuvarande utformning
torde förväntningarna om att komma till rätta med missbruket på delta område
inte infrias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill underslryka beredningens uppfattning
all nuvarande regler vållar såväl lillämpnings- som kontrollsvårigheter.
Beredningens förslag till lägre avdragsbelopp löser emellertid inle något av
nämnda problem. Kontrollproblemen torde närmast komma all öka genom en strävan
till att pä olika sätt erhålla avdrag för nödvändig representation överstigande
beloppsramarna, som eljest får betalas av beskattade medel. Den omständigheten
att förslaget innebär en drastisk skärpning av nu gällande beloppsgränser torde
därför snarare öka än minska det missbruk av bestämmelserna som påtalats av
beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR vill instämma i vad beredningen anfört om
svårigheterna att på taxeringsnämndsstadiet företa någon egentlig kontroll av
avdrag för representationskostnader. Inte ens i samband med taxeringsrevision
torde det finnas stora möjligheter alt kontrollera om det verkligen rör sig om
avdragsgilla representationskostnader. Kostnadernas speciella karaktär gör att
del, enligl TOR;s mening, inte går att finna någon hållbar metod för att
avgränsa kostnader för intäkternas förvärvande mot privata levnadskostnader.
Beredningen har, efter att ha diskuterat en rad alternativ för att inskränka
avdragsrätten, stannat för en beloppsgräns per måltid pä 50 kronor. Visserligen
får det förmodas att en så radikal sänkning av den nuvarande beloppsgränsen
skulle innebära alt det missbruk som under alla förhållanden kan följa av att
det finns en rätt till representationsavdrag något reduceras.
Anpassningsåtgärder av olika slag kommer dock att företas, såsom t. ex. att
flera namn anges på restaurangnotan. All motbevisa uppgiften all måltiden har samband
med verksamheten blir lika svårt som tidigare osv. Sett ur kontrollsynpunkt är
därför enligl TOR:s mening rätten till avdrag för representationskostnader
diskutabel. TOR är samlidigl medvetet om att avdraget även har en
näringspolitisk sida. Resultatet av hotell- och restaurangutredningens arbete
kan behöva avvaktas, innan åigärder övervägs för inskränkning av avdragsrätten
för representationskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begränsning av den nuvarande avdragsrälten för
representationskostnader förordas av länsstyrelserna i Stockholms, Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Jämllands och Norrbottens län samt av LO.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1450>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar beredningens uppfattning att nuvarande
regler vållar såväl lillämpnings- som konlrollsvårigheler. Genom att iaktta
vissa formella föreskrifter i riksskatteverkets anvisningar kan med lätthet
kostnader för måltider, som inte är annat än privata levnadskostnader, ges
beteckningen representationskostnader och dras av vid taxeringen utan att det
finns några nämnvärda möjligheter att kontrollera det berättigade i yrkandet.
Reglerna kan alltså sägas inbjuda lill missbruk och bör av del skälet ändras.
Problemet är att finna en metod som tillvaratar såväl kontrollintressena som
företagens iniresse av all kunna belasta verksamheien med sådana kostnader som
är att betrakta som egentliga representationskostnader. Såvitt länsstyrelsen
kan finna har beredningen gjort en fullständig genomgång av de alternativa
meioder, med begränsningsregler i vissa avseenden, som teoretiskt är tänkbara.
Sådana regler som t. ex. att sätta avdraget i relation till omsättningen, godta
avdrag endast inom vissa branscher, undanta kostnader för måltider på kvällstid
eller ej medge avdrag för spritkostnader finner länsstyrelsen, i likhet med
beredningen, skulle ge ännu större tillämpnings-och kontrollproblem än i dag.
Det ålerslår då egentligen ingen annan metod än att ha en beloppsgräns, såvida
man inte hell vill ta bort avdraget. Inte heller ett borttagande av avdraget är
dock problemfritt från kontrollsynpunkt, eftersom det då kan förväntas all
kostnader av delta slag läggs in i andra resultatposter i bokföringen, såsom
resekostnader, reklamkostnader, marknadsföringskostnader och liknande. Vidare
bör enligt länsstyrelsens mening avdrag för representation gentemot utländska
företag under alla förhållanden godtas ulan inskränkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar beredningens uppfattning alt
scablonavdraget för representation kraftigt bör minskas och att beloppsnivån
bör vara lika oberoende av om det är fråga om lunch, middag eller supé. För
1978 godias enligt riksskatteverkets anvisningar avdrag för representation i
form av lunch med 65 kr per person och med 175 kr per person vid middag och
supé. Båda beloppen är exklusive mervärdeskattepålägg på 11,43 proceni.
Avdragel bör begränsas till vad som kan anses utgöra kostnad för en normal
måltid. Beredningens förslag, 50 kr per person i 1977 års kostnadsläge, synes
skäligt och innebär inte någon väsentlig skillnad mol vad som nu gäller vid
representation i form av lunch. Beredningens förslag tillstyrkes därför. Vidare
anser länsstyrelsen i detta sammanhang att mervärdeskattelagstiftningen bör
ändras så att avdrag för ingående skatt begränsas till högsl del belopp som
motsvarar den kostnad för vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser det rikfigt att begränsningar genomförs
beträffande rätten att göra avdrag för representation. Utvecklingen har
successivt medfört en vidare tolkning av vad som är representation i den
beskattade verksamheten och nödvändigt för intäktsförvärvet. Det finns en
tendens till ökat missbruk. Kontrollmöjligheterna är myckel små, vilket tar sig
uttryck i all riksskatteverkets anvisningar om representationsavdrag blivit
tämligen generösa och aUmänna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1452>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg samt länsslyrelserna i
Östergöllands. Skaraborgs och Gävleborgs län anser att avdragsrälten i princip
bör hell uvsknffns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarätlen i Göleborg:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremol har kammnrrällen svårt att finna nägon bärande
principiell motivering för att behålla avdragsrälten för representation som
gäller affärsförbindelser inom landet. Huruvida hänsynen till
reslaurangnäringen talar i motsatt riktning saknar kammarrätten anledning att
la ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den slora risken för missbruk bör rätlen
till avdrng för representation i hemmet böra avsknffns utom i fräga om
representntion genlemol ulländskn affärsförbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergöllands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser alt beredningen borde mot bakgrund av
alt stora delar av representationskostnaderna utgör privntn levnadskostnader
tagit upp alternafivet att hell avsknffn represenlalionsavdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då utredningen knappast heller föreslagit något system som
underlällnr kontrollen utnn endast begränsai beloppen nnser länsstyrelsen all
del av beredningen framförda förslagel inle kan läggas lill grund för nya
bestämmelser på della område.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har då att välja mellan all föreslå ett
utökat kontrollsystem eller att föreslå slopande av avdrag för representation,
varigenom sådnn represeniaiion i skattemässigt avseende inte kan anses ulgöra
driftkostnad för företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då länsstyrelsen anser alt ett slopande av
represenlnlionsavdraget inte medför några större olägenheter för företagen
föreslår länsstyrelsen all denna utväg väljes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV. länsstyrelsen i Örebro län och TOR anser all ett
lolall avdragsförbud borde ha övervägts av beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den av beredningen lämnade redogörelsen för utländsk
räll på della område framgår att mnn i andra länder alltmer börjnt inta en
negntiv inställning lill avdragsrätl för representationskostnader. Sålunda
synes sådnn avdragsrätl numera i princip inle finnas i Norge och Slorbrilannien
med undanlag för representation genlemol utlänningar. Med hänsyn härtill kan i
och för sig ifrågasällas om del inle borde övervägas nll införa molsvarande
regler i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En så radikal nedskärning av den hittillsvarande
avdragsvälten böv dock inle genomföras på en gäng ulan i flera etapper genoni
ändring av beloppsramarna i RSV:s anvisningar. Dessa bör vidare förtydligas i
vissa avseenden och förutsättningarna för avdragsrätl skärpas. Av anvisningarna
bör klarare än nu framgå all stor restriktivitet skall iaktlas vid medgivande
av avdrag för representationsmällid. Avdrag bör sålunda inle kunna påräknas för
kosinad för representation i form nv restaurangbesök i snmbnnd med veckoslut
eller i övrigt i kombination med dans eller andra förlustelser som lyder på
mera sällskaplig samvaro.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1454>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller de problem som skulle
uppstå för reslaurangnäringen vid en nedskärning av avdragsrätten för
representation. Näringen måsle ägnas omtanke anser länsslyrelserna i
Stockholms, Kristianstads, Malmöhus, Ä/vsborgs och Kopparbers lönsamt SACOISR,
LO, SHIO och Familjeföretagens förening, Sveriges redovisningskonsulters
förbund, TOR och TCO. De näringspolitiska problemen understryks särskill i
inkomna skrivelser från Sveriges hotell- och reslaurangförbund och SARA.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu bör emellertid, som även flera reservnnler i
ulredningen ansett, frägan om avdragel för representnlionskoslnnder ses också
från näringspolitiska utgångspunkter. Reslaurangnäringen har f. n. slora
problem. Till detta kommer all den inkomstkälla som spelnulomnternn ulgör
kommer nll tns bort fr. o. m. kommnnde årsskifte. Ett borllngnnde eller kraftig
nedkärning av representnlionskoslnadsavdragel ungefär samtidigt skulle
antagligen avsevärt förvärra krisen inom näringen och dä framför nllt hos de
slörre och etablerade restaurangerna. Sveriges Hotell- och Reslaurangförbund
räknar med alt förslaget, om det genomfördes, skulle innebära en omsättningsminskning
på 20-30 % hos dessa restauranger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av beredningen föreslagna begränsningen i rätten till
avdrag för representationskostnader lorde ur rent skattepolilisk synpunkt vara
av mindre belydelse. För vissa förelag inom restauranlbranschen torde
emellertid ell genomförande av beredningens förslag medföra belydande
ekonoiniska problem. Hotell- och restauranlulredningen. som närmare karllägger
restauranlbranschens ekonomiska problem, väntas framlägga sill belänkande under
våren 1978. Med hänsyn lill de förelagsekonomiska effekter
förelagsskatteberedningens förslag kan få för företag inom denna bransch synes
lämpligt ntt frägan om begränsning av rätten till avdrag för
representationskostnader samt de förslag, hotell- och restaurnntulredningen
kommer att framlägga, behandlas i ett sammanhang. Länsstyrelsen föreslår därför,
alt frågan om begränsning i rätlen lill avdrng för representationskostnader
fär anstå intill dess. att hotell- och restauranlulredningen framlagt sill
belänkande, och alt frågnn därefter bedöms även med hänsyn till de rent
företagsekonomiska effekter en begränsning av avdragsrätten kan väntas medföra
för olika företag inom restauranlbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande tiden och genomförandet av en regeländring på
den här punkten vill LO dock ansluta sig lill vad som sagls i ett särskill
yllrande, där svårigheterna för restaurangbranschen vid en snabb övergäng fill
nya regler betonas. Samma synpunkt har nämnis ocksä av kommillémajorileien och
av reservanterna Boström m. fl. LO förutsätter aU förslag på denna punkt till
riksdagen inte lämnas förrän de anställdas organisationer inom restaurangnäringen
fått sina synpunkler på genomförandel framförda och vederbörligen beaktade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1456>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges hotell- och reslaurangförbund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vår undersökning visar att de 276 hotell och restauranger
som ingår i materialet räknar med en total försäljningsminskning på ålminsione
9-10 % och en personalminskning av samma storleksordning. Della skulle för
samtliga utskänkningsreslauranger innebära att 4 000-5 000 arbetstillfällen
bortfaller. En av förutsättningarna för bedömningen har varil en begränsning av
representationsavdragen i enlighet med ulredningens förslag. Del är ju
emellertid flera faktorer som samverkar till näringens ekonomiska svårigheter.
Det är därför vanskligt att söka ange hur stor del av konsekvenserna som skulle
vara föranledd just av representationsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsekvenserna
drabbar ganska ojämnt och svårast utsatta är självfallet stadshotell och
förstaklassreslauranger. På vissa förelag svarar representationen för 50-70 %
av intäkterna och även om bortfallet skulle stanna vid beräknade 350 % därav,
skulle verksamheten i sin helhel komma att äventyras. De lokala effekterna för
sysselsätlningen kan därför bli betydande. Därtill kommer försämrad service
och kanske även kulturella förluster. Nedläggandet av Hotell Knausl i Sundsvall
är ett exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att det är nödvändigt att man vid bedömningen av
skalleförslaget allvarligt beaktar dessa förhållanden. För de flesta större
orter måste det vara av väsentlig betydelse alt del finns en inkvarterings- och
förplägnadsservice som motsvarar rimliga anspråk på standard och kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelserna i Värmlands, Gävleborgs och Jämtiands län
anser däremol att restaurangbranschens problem får lösas på annat sätt än genom
indirekt subvention i form av alllför generösa avdragsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Göteborg saml länsstyrelserna i Stockholms
och Skaraborgs län anser att begränsningarna i avdragsrätten inte bör omfatta
representation gentemot utländska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det övervägande antalet remissinstanser, som särskilt
yttrat sig i frågan, anser alt nuvarande regler i princip bör bibehållas. Detla
anser bl. a. länsstyrelserna i Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Kopparbergs samt Väslernorrlands län ävensom SACO/SR, Näringslivels
skatledelegation. Lantbrukarnas skattedelegation, SRS, SHIO och
Familjeföretagens förening samt TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till begreppet representafionsmåltider vill länsstyrelsen
egentligen endast hänföra relativi påkostade måltider, oftast ulanför normal
arbetstid, i samband med eller som inledning till eller avslutning på viktiga
affärsförhandlingar eller vid mera sällan förekommande personliga
sammanträffanden med viktiga affärsförbindelser, ofta från annan ort. Därtill
kan med viss tvekan läggas s. k. arbetsluncher eller arbetsmåltider. Dessa har
emellertid större karaktär av normala levnadskostnader än de tidigare nämnda
måltiderna, och torde ofta "bytas" mellan olika företag och
företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det enskilda fallet kan del vara svårt att dra gränsen
mellan relativt påkostade representafionsmåltider och sådana restaurangmåltider
i en krets av vänner eller bekanta, för vilka frekventa krogbesök är ett inslag
i deras normala levnadsvanor. Farhågorna för missbruk av avdragsrälten är
alltså uppenbara och, som all erfarenhet visar, välgrundade. Till saken hör att
även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>egentliga representafionsmåltider i sig har ett inslag av
lyxbetonad livsföring, bekostad av det allmänna och tillgänglig endasl för
begränsade grupper. Vad nu sagls utgör skäl för att avdragsrätten slopas helt.
För en bibehållen avdragsrätl synes endasl det förhållandel tala, alt
representationen blivit tradition och i sin trängre och egentliga mening ett
oundgängligt inslag i affärslivet. Oavsett avdragsrätten skulle den då komma
att ftjrtbestå under överskådlig tid, men bekostad med beskattade medel. -Delta
är ingen företagsekonomiskt godtagbar lösning. Länsstyrelsen förordar därför
att avdragsrälten bibehålls fills dess utvecklingen i affärslivet eventuellt
ändrar förutsättningarna. Målsättningen för ändring av gällande regler bör då,
som beredningen uttalar, vara att försöka förhindra obehöriga avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen i Kopparbergs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens motiv för en markant nedskärning av
avdragsbelopp förefaller inte vara hållbara. Såsom en av ledamöterna framhållit
grundas förslaget på värderingar som ligger utanför de allmänna principer som
gäller för företagsbeskattningen. Beredningens förslag kan inle förväntas
medföra minskning av kontrollsvårigheler, som för övrigl föreligger i minst
lika stor ulslräckning på en mängd andra områden vid beskattning. Dessutom
skall problem med kontroll inte medföra alt man vid taxering frångår förelagsekonomiska
grundprinciper. Normal arbetstid för affärsförhandlingar eller liknande
infaller på kvällstid för mängder av egenföretagare och representanter för
företag. Vidare är det helt orealistiskt att den del av representationskostnad,
som kan anses belöpa på normala koslnader för mal, undantas från avdragsrätl.
Detla medför en ytterligare konlrollsvårighet för taxeringsmyndigheterna. För
övrigt kan förslaget inverka negativt på svenska företags möjligheter att pä
den inhemska marknaden konkurrera med utländska företag, som inte är hämmade av
begränsning i rätlen lill avdrag för normala representationskostnader. Med
anledning av det anförda finner länsstyrelsen inte tillräckliga skäl föreligga
alt frångå nu tillämpad praxis vad beträffar avdragsrätt för representation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Representation i hemmet lär redan i nuläget vara föremål
för en sträng granskning och kritisk bedömning av skattedomstolarna. I den mån
det framstår som önskvärt att beskära de lagenliga möjligheterna att belasta en
rörelse med personliga levnadskostnader förefaller det av processekonomiska
och granskningslekniska skäl angelägnare att rätten till s. k. studieresor
(främst fill utlandet) och som ofta inte har någol klart uttalat sammanhang med
verksamhetens inriktning beskärs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivels skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland alla de detaljförslag som företagsskatteberedningen
lagt fram finns också ett förslag, som avser att begränsa den nu gällande
avdragsrälten för representationskostnader. Efter en vidlyftig argumentering
med synpunkter av de mest skilda slag kommer beredningen fram lill den
slutsatsen alt avdragsrälten för representationskostnader inte kan helt slopas.
Även om vi inte ansluter oss lill beredningens argumentering, som vi i vissa
stycken finner ytterst diskutabel, har vi på denna punkl ingen annan mening än
utredningen. Det är visserligen sant som utredningen säger att avdragsrätten
för representationskostnader medför förhållandevis stora kontrollproblem, men
man måste vara ytterst försiktig alt bryta mol de allmänna principer som ligger
till grund för våra skaltelagar. Det av ulredningen insamlade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1460>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>materialet ger vid handen att flertalet förelag lojnit
följer de givnn normernn vid beräkning nv nvdragsgilla
representationskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi avvisar också på av ulredningen anförda skäl all
avdragsrälten begränsas till koslnader för representation vid luncher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen har själv avvisat tanken all söka komma lill
rätta med kontrollproblemen och andra problem genom att skärpa kvaven på att
koslnaderna skall ha omedelbart samband med verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som härefter ålerståv är enligl beredningens
uppfattning att ingripa mot begränsningsreglerna då det gäller det avdrngsgilln
beloppet. Sednn beredningen erkänt att del knn vara både praktiskt och
nnlurligl nll mnn under pågående affärsförhandlingar äter gemensam måltid
finner den att merkostnaden borde vnrn avdragsgill. Avdragsrälten bör enligt
beredningen begränsas lill normala mållider som intas under normal arbelslid.
Endasl merkostnaderna finner den böra vara avdragsgilla eftersom
mällidskoslna-der primärt är att anse som levnadskostnader. Som nvdragsgillt
belopp bör därför i dngslägel 50 kronor exkl. moms per person och maltid vnrn
skäligt. Utredningen har föreslagit all dessa tankegångar lagfästs men
förulsätler all riksskatleverkel liksom hillills skall fnslställa beloppen
vnrje är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den anförda motiveringen för detta förslag finner vi helt
sakna bärkraft. Den omständigheten all den som frivilligt eller Ivingnd därtill
dellnr i en represenlnlionsmällid som gäst eller som representnnl för det
bjudnnde företnget gör en inbespnring i sina levnadskostnader är i sig inle
något skäl ntt vägra företagel avdrag för kostnaderna. Det är i slällel en
fråga som rör dellagarnas beskattning. Hur skall förmåner av denna art
beskattns om de utgår från egen eller annans arbetsgivare är den fråga
beredningen hade bort slälla. Problemen återfinns även inom ett annnt område,
nämligen nvscende traklamentsbeskattningen. Hillills har ingen velat vägra
fövetnget avdrag för utgivna traktamenten. Del är i stället ett problem om och
hur iraklnments-lagaren skall beskattas. Att av del av beredningen åberopade
skälet görn en inskränkning i förelagels avdragsrält för
representationskostnader bör alltså inte komma i fråga. I princip är, som
beredningen själv funnit, representntionskoslnader jämförbara med vilken annan
driftskostnad som helst, om de har samband med den bedrivna verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl vår uppfallning är de begränsningar i avdrngsrnlien
och de förtydliganden som gjordes i samband med 1963 ärs lagstiftning fulll
tillräckliga. Den då införda ordningen har fungerat så väl som mnn rimligen kan
begära. Vi vill inte förneka att del finns fall där del är utomordentligt svårt
att göra gränsdragningen mellan privat levnadskostnad och verklig driftskostnad
men della är ell problem som främst berör de mindre företagen. För börsnoterade
förelag kan den av beredningen åberopade argumenteringen inle användas som
motiv för begränsning av den typ beredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förelagsskatteberedningens uttalande om vad som är rrormal
arbetstid fär slå för dess räkning. Alt representation måsle förekomma även
efler den normala arbetsfidens slut är väl känt, något som dock inte lycks ha
trängt igenom hos beredningen. Det är mot denna bakgrund ovoväckande att
riksskatteverket trols de koslnndsfördyringnr som uppställ för
representn-lionsmiddagar på restaurang inle velal höja beloppet från 1976 till
1977. Vi ulgår ifrån all verkel i fortsättningen får sådana direktiv all
förelagens räll alt få avdrag för de fördyringar som kostnadsutvecklingen
föranleder blir tillgodosedda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1462>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV. länsstyrelsen i Älvsborgs län, KF och Sveriges
advokatsamfund nnser all vissa principiella invändningar knn riklns mol
beredningens försing. Länsstyrelserna i Södermanlands och Kopparbergs län nnser
nll beredningens ställningstagande grundas på politiskn övervägnnden. som
ligger ulnnför principerna för företagsbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV menar att förelagens representationskostnader bör
kunnn ses som nnturliga driftkostnader som-när de läggs ned i rimlig omfallning
och rikliga sammanhang - bör medföra räll lill avdrng vid besknitningen. Risken
för missbruk av reglerna fordrar en viss älerhällsnmhel med koslnndsrnmarnn för
avdragel. RSV anser del beklagligt nll beredningen inle närmnre diskuterat
möjligheten ntl finnn en total ram för det ärliga utrymmet för
representalionskostnadsavdraget i olika företng. I nvsnknnd därav återstår
inget nnnnt än ntl se pä koslnndsrnmen för varje enskilt
represenlnlionstill-fälle. RSV har under senare år haft en restriktiv
inställning i fråga om beslämmnndel nv dessn koslnndsramnr. Rainnrnn hnr inle generellt
öknls i takl med prisutvecklingen i restaurangbranschen utan hållits igen genom
ntl de för kalkylen bakomliggnnde typmållidernas innehåll beskurils främsi i
fräga om inslaget av drycker. Sä har kostnnden för middng och supé hållits
oförändrad i nnvisningnrna för kalenderåren 1977 och 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV är inställt på nit forlsälln dennn restriklivn linje
som bör kunnn medföra ett visst successivt närmande lill beredningens
sländpunkl. RSV ser dock denna uiveckling på räll läng sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet avstyrker beredningens förslag, som enligl
samfundets mening innebär en avvikelse från de allmänna principer som ligger
lill grund för betänkandet. Vissa koslnader för förelagens drift och utveckling
blir sålunda enligl försinget inle nvdrngsgilln lill i princip den del som inle
nnses ulgöra deltagarens merkostnad. Skälen för den föreslngnn älslrnmningen
torde främst vnrn dels en rådnnde osäkerhet om det nuvnrnnde nnvisnings- och
kontrollsystemets effektivitet, dels ell vissl ifrägnsällnnde nv representnlio-nens
värde för förvärv nv intäkter, dels en godtagen misstro nv politisk karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu anförts nv samfundet om nyllnn nv representntion är
givelvis inget nytt för den i nffärsverksnmheten initierade. Samfundet nnser
ntt förelagens skäliga represenlationskostnnder är väl befognde kostnnder i
driften för intäklernas förvärvnnde. De bör nlllså som andra driftkostnader i
princip vara avdiagsgilla. Samfundet vill - för undvikande av möjlighet till
missförstånd - betona alt lill avdragsgill representation endast bör hänföras
sådana kostnader som varit behövliga för själva verksamheten, vartill hänförs
även den mera socialt betonade personnlrepresentntionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Katnmarrättcn i Stockholm och FAR nnser schnbloniseringen
hn gäll för långt i beredningens förslag. Vissa remissinslanser, bl. a. Svensk
induslriförening. Svenska företagares riksförbund. SOK och Sveriges
redovisningskonsullers förbund samt Kalmar läns, Skånes och Västerbottens han
de Is kamrar betecknar förslagel som orealistiskt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1464>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten har självfallet intet att erinra mot
beredningens förslag med syftet all begränsa obehöriga nvdrag för
represenlationskoslnader. Frågan är emellertid om inle beredningen hnr gäll väl
långt i ell nvscende, nämligen i sitt förslag om schnbloniseringen nv
koslnndsavdragel för mältidsrepresen-Intion. Del vill synas som beredningen i
sin strävan ntl komma lill rätta med missbruket - represenlationskostnnder i
fåmansbolag är härvid särskill uppmärksammade - inte har tagit tillräcklig
hänsyn lill den kutym som utbildat sig inom affärsvärlden. En begränsning av
mällidskostnaden till 50 kronor per person i alla lägen synes innebära en
alllför snäv gränsdragning. De seriösa företagens behov av representation, som
inte sällan kan behöva förläggas lill kvällstid, synes inle ha i rimlig mån
beaktats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dem som vill behålla nuvarande avdragsregler
förordar somlign att kraven på bevisningen skärps eller alt myndigheternas
inöjligheter till kontroll utvidgas. Förslag av denna arl framförs av
länsslyrelserna i Hallands saml Göteborgs och Bohus län. Lösningen förordas
vidare av Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund och Sveriges
redovisningskonsulters förbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i HaUands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag i nämnda avseende, med en ytterligare
schablonisering av avdragen och en förskjutning av avdragsrälten från vad
länsstyrelsen ovan betecknat som egentliga representafionsmåltider lill mera
normala måltider är inte godtagbart motiverade. I slällel bör man enligl
länsslyrelsens mening försöka finna former för en ökad kontroll av att
avdragsrälten inte missbrukas. Sädan kontroll förutsätter i första hand en ökad
och förbättrad dokumentation. Erfarenheterna vid taxeringsrevision visar att
dokumentationen för närvarande ofta är mycket bristfällig - av lyp krognota
med några summariska mer eller mindre olåsliga noteringar på baksidan. I
skalleprocesser vinner den skatlskyldige trols delta ofta framgång, kanske
främsi med anledning av alt de formella krav på dokumentation som uppställts i
riksskatteverkets anvisningar inte anses kategoriska, ulan förklaringar och
tillrättalägganden i efterhand godtas. Den utredning, som skall bifogas
självdeklaralionen jämlikt bestämmelserna i 25 a § taxeringslagen lar inle sikte
på de enskilda representalionslillfällena utan är myckel översiktlig och därför
ur kontrollsynpunkl av begränsai värde. Som förutsättning för avdragsrätt synes
i framtiden böra krävas alt ett ordentligt allegat upprättas för varje
representalionsfillfälle, med uppgifler om år och dag för representationen,
namn, titel, yrke och företag för de personer genlemol vilka representationen
riktas, men också med uppgifler om namn och befallning på de personer, som
företrätt del representerande företaget. För förelag med ett mindre antal
represenialionstillfällen, förslagsvis 10 per år, bör uppgifterna från
allegalen överföras på fastställda formulär, som skall biläggas
självdeklarationen. För övriga mindre och medelstora förelag, exempelvis med
mindre än 25 miljoner i omsättning eller mindre än 100 anställda, bör uppgifter
lämnas på deklarationsformulär R 32 om hur mänga representalionslillfällena
varil under årel saml hur många personer från förelaget, som regelmässigt
deltagit i representationsmåltider. 1 de taxeringsruliner, som införs i och med
all den så kallade RS-organisaliönen träder i kraft, ges sedan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1466>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ökade möjligheter till kontroll genom sä kallade
taxeringsnämndsrevisioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ansluter sig länsstyrelsen lill den
uppfattning som flera reservanter givil uttryck för. Avdragsrälten bör således
bibehållas lills vidare i avvaktan pä den forlsalta ulvecklingen inom
näringslivet och restaurangnäringen. Undertiden bör man arbeta vidare med
kontrollfrågan. Ell sätt all åtminstone förbättra situationen synes vara alt
yllerligare schablonisera avdragen och att skärpa kravet på dokumentation för
all nvdrag skall medgivas vid laxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser är kritiska mot beredningens förslag
alt avdrag inte skall medges för utgifter som kan anses molsvara inbesparade
levnadskostnader. RSV, kammarrätterna i Slockholm och Göteborg,
länsstyrelserna i Östergötlands, Örebro, Kopparbergs och Norrbottens län saml
Näringslivets skattedelegation och SHIO och Familjeföretagens förening
ifrägasäller om begränsningen är principiellt riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag till lagtext i punkt 1 tredje stycket
av anvisningarna till 20 § KL innebär bl. a. alt det direki i laglexten skall
anges all avdrag inle får åtnjutas för utgifter motsvarande dellagarnas
inbesparade levnadskostnader. RSV ifrågasätter dock om en sådan begränsning är
principiellt riklig i fråga om företagels beskattning. Samma materiella
resultat bör kunna uppnäs genom uttalanden i lagmotiven och genom del i dag i
bestämmelsen använda uttrycket "skäligt belopp".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att avdrag inte skall medges för
utgifter som kan anses motsvara inbesparade levnadskostnader måste för den som
bär kostnaden för representationen le sig oförståeligt, eftersom även utgiften
i denna del är för honom en driftskostnad. Alt den som fått denna förmån undgår
beskattning får här bortses från. Kammarrätten avstyrker förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som motiv för förslagel alt begränsa den avdragsgilla
kostnaden per person till merkostnaden (kosinaden ./. den del som utgörs av
normal levnadskostnad), dock högst cirka 50 kronor, anförs att normal
levnadskostnad inle är avdragsgill enligl 20 § kommunalskatlelagen.
Visserligen ulgör kostnader för mat och dryck normal levnadskostnad men
representationskostnad utgör som regel inte normal levnadskostnad för den som
betalar. Däremot innebär representation en inbesparing av normal levnadskostnad
för den som blir bjuden, varför det i princip är denna som beskattningsåtgärderna
borde riktas mol. Beredningen föreslår dock all beskattningsåtgärderna riktas
mot det företag som representerar. För sistnämnda förelag utgör
represenlationskoslnader. som inle har karaktär av personliga levnadskostnader,
driftskostnader i verksamheien. Ell minskat avdrag för driftskostnader kommer
företagen troligen att kompensera sig för genom höjda priser vid försäljningen
av varor etc.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1468>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordningen (1959:168) om särskilda investeringsfonder
för förlorade inventarier och lagertillgångar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelseroms. k. eldsvådefonder finns i förordningen
(1959:168) om särskilda investeringsfonder för förlorade invenlarier och
lagerlillgångar (prop. 1959:67, BevU 37, rskr 222). Denna förordning ersatte
förordningen (1951:230) med provisoriska bestämmelser om särskilda
investeringsfonder för ersättande av förlorade invenlarier och lagerlillgängar.
Till grund för 1959 års prop. lägen den 30 september 1958 avlämnad promemoria
(1958 års promemorin), som innehåller en översyn nv de provisoriskn
beslämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1959 ärs förordning knn nvsättning ske till tvä
olikn fonder, dels till särskild invesievingsfond föv fövlovnde invenlaviev.
dels lill sävskild invesleringsfond för förlorade Ingertillgängnr.
Avsnttningsberiittignde nr vnrje skntlskyldig - fysisk eller juridisk person -
som hnr inkomst nv jordbruksfnstighet eller rörelse. Är den skatlskyldige
bokföringsskyldig sknll en mot nvdrngel svnrnnde avsäilning göras i räkensknpernn
för besknllningsärel. Är hnn inle bokföringsskyldig lorde det räckn med nll
nvsällningen redovisas på deklnralionsformulärel föv fonderna (1958 års
promemorin s. 29).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrng för avsäilning lill särskild invesleringsfond för
förlorade invenln-rier får göras dä den sknllskyklige erhållil ersällning för
mnskiner och nndrn för stadigvarande bruk avsedda inveninvier och crsiillningen
ulgält på grund nv slnlligl förfogande, eldsvndn eller därmed jäinförlig.
av.dcn sknltskyldiges nlgörnnden oberoende nnledning. Avdrng för nvsällning
till särskild investeringsfond för förlorade Ingertillgängnr sknll nvse
ersiittning som utgått nv snmmn nnledning och gälln tillgängnr. nvseddn för
omsiiitning eller förbrukning i verksnmheten. Avdraget lär inte överstign ersättningens
belopp. Dessutom finns en särskild spiirregel för inventnrier resp. Ingertillgängnr.
Spärregeln för inventnrier tillämpns pä sknttskyldig som pä grund nv
ersättningen erhållit högre nvdrng för avskrivning pä inventnrier än som i
annat fnll skulle hn medgivits. Avdraget föv fondavsättningen skall dä jämkas i
molsvnrnnde män. Säviti gällev Ingevlillgängnr fär avdragel inle överstign ett
belopp som motsvarar minskningen nv dold reserv i vnmlngret under
besknllningsärel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spärregeln för invenlnrier tillkom i snmbnnd med
Ingsliflning nr 1956 och avsåg alt anpassa förordningens bestämmelser till de
är 1955 inlbvdn veglerna om väkensknpsenlig nvskrivning pä inventnrier, Enligl
dessa regler fär den s, k, neltometoden nnvnndns. Denna innebär ntt ersättning
som uppburils för nvytlrnde eller förlorade inventnrier som nnsknffnts tidignre
nr nvriikiins frän avskrivningsundevlnget. I propositionen framhölls all
följden av all neltometoden lillämpnts borde bli en reducering nv del belopp
som fick drns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1470>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nv genoni fondnvsältning. En reducering borde emellertid
ske endnsl dä nettometoden medfört en lägre värdesättning pä
invenlnriebeständel än vnd eljest kunnat godkännns enligt reglernn för den
räkensknpsenlign nvskrivningen. Innebörden nv det sngdn belystes i
propositionen med ett exempel (prop. 1956:42 s. 14-15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beskattningsårets ingäng är inventnriebesländets
bokfördn värde 100 000 kr. Del sker inle någon nynnsknffning under
besknllningsärel men ersättning erhålls med 40 000 kr. för förlorade
inventarier. Det förutsätts ntt nvskrivning enligt huvudregeln utnytljns hell
och ntt nvskrivning enligt komplelteringsregeln får ske med 50 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om neltometoden inle utnytljns får nvskrivning ske enligl
följnnde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvud-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kompletterings-<br>
regeln</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingående bokfört värde 100 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrivning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50
000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lägstn lillälnn värde vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besknttningsärets ulgång</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70 000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50
0011</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utnyttjns neltometoden blir lägstn lillnina bokförda värde
pä inventnrie-beslåndel i den utgående bnlnnsräkningen 70% nv (100 000-40 000)
= 42 000 kr. enligl huvudregeln. Effekten nv neltometoden blir nlltsn nll del
vid Inxeringen godtngbnrn lägstn värdet på invenlariebeslåndet gnr ned med (70
000-42 000 =") 28 000 kr. Eftersom den skntlskyldige enligl komplelteringsregeln
kunnat bokföra invenlnriebeständel vid besknttningsärets ulgång lill lägst 50
000 kr., uppgår dock den verklign fördelen nv nettometoden lill endnsl (50
000-42 000 =) 8 000 kr. Den annnrs nvdragsgilla fondnvsättningen på 40 000 kr.
sknll därför satins ned med 8 000 kr. Om den sknttskyldige inte helt ulnyujal
netlomeloden utnn nöjt sig med ntl skrivn ned inventnriebe-ståndel till
exempelvis 45 000 kr., skall fondnvsättningen sättas ned med (50 000-45 000 =)
5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 1958 års promeinorin diskuterades (s. 21-22) om
ytterlignre begränsningar i rätlen att göra fondavsättning borde ske dn
neltometoden används. Tillämpns dennn metod och har den sknttskyldige
tillräckligt nvskrivnings-underlng uppvägs beskntlningen av evsätlningen föv
förlorade inventnrier nv ett motsvnrnnde nvdrng för nvskrivning pä kvnrvnrnnde
inventnrier. Nägot behov nv ntt fä sätta av till investeringsfond skulle dn
inte föreliggn. Är däremot det kvnrvnrnnde nvskrivningsunderlnget mindre än
ersntlningen för de förlorade inventariernn. blir ersättningen hell eller
delvis besknttnd. om möjlighel inle fanns all sätta av till investeringsfond.
Förordningens bestämmelser skulle evenluelll kunnn utforinns sn. nll nvsätlning
till investeringsfond fick ske högst med belopp, vnrmed ersiittningen översteg
kvnrvnrnnde nvskrivningsunderlng. Enligt promemorian lorde emellertid
nettometoden inle hell ersätta möjligheten alt göra nvsättning till investeringsfond
ens i de fnll. dä tillräckligt nvskrivningsunderlng finns. Del knn nämligen
dröja flern år innnn ersättningsnnsknffning knn göras och under de
mellnnliggnnde åren blir den sknttskyldige besknttad för högre vinster pn grund
nv nll avskrivningnrnn dessn är blir lägre än de skulle hn vnrit. om inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1472>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nettometoden lillämpnts. Försäkringsersältriingen knn pä
så sätt. trots nettometoden, bli beskalind innnn ersättningsanskaffning kunnnl
ske, Detln äv, enligt promemorian, ell fövhållande som man böv ta hänsyn lill
näv fvåga är om vinsler på grund av händelser, som inle kunnnl förutses av den
skallskyldige. Därtill kommer all skallskyldig som använder plnnenlig
avskrivning! allmänhet inle kan fillämpa netlomeloden. Med hänsyn härtill
föreslogs ingen ändring i möjligheten nll sälln av belopp lill fond för
förlorade invenlarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare nämnt all nya avskrivningsregler på
invenlarier infördes är 1955, I delta sammanhang lillkom också nya regler för
lagervärdering vid inkomslbeskallningen. bl. a. den s. k. supplementärregel 1.
Denna regel är avsedd all förhindra all fillfälliga lagerminskningar
framtvingar en upplösning och därmed beskattning av den dolda reserven i
lagret. Om värdel på lagret är lägre än medellalel av molsvarande värden vid
utgången av de tvä föregäende beskallningsåren. fär enligl regeln nedskrivning
ske med 60 % av nämnda medellalsvärde. Vid större lagerminskningar kan
härigenom nedskrivningsbeloppel komma all översliga värdel av varulagret vid
utgången av det akluella beskallningsåret. Lagret fär dä upptas till noll och
överskjutande nedskrivningsbelopp avsättas till ett särskilt lagerregleringskonlo
på balansräkningens skuldsida. Sådan avsättning skall äterföras till
beskattning påföljande år, då frågan om eventuell avsättning prövas enligt de
förutsättningar som gäller vid detla års utgång. I 1958 års promemoria diskuterades
om de nya lagervärderingsreglerna gjorde bestämmelserna om invesleringsfond för
förlorade lagerlillgängar överflödiga. Därvid undersöktes vilka effekter de
olika reglerna ger i ett tänkt fall, I promemorian anfördes följande exempel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I exemplet förutsälls</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att prisnivån är densamma under de fem åren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att med lagreis värde förslås det lägsta av lagrets
anskaffnings- eller åleranskaffningsvärde efter avdrag för inkurans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att den skallskyldige år 3 förioral hela sill lager genom
brand och i brandskadeersällning erhållit 100 000 kr,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt att nylt lager anskaffats vid utgången av år 3 för 10
000 kr. och att lagret år 4 nått samma storlek som lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den skatlskyldige hell utnyttjar möjlighelerna all
skriva ned lagret blir resultatet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 2</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrets värde</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>100 000 100 000 10 000 100 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokfört värde ,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 000 40 000</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>O</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:147.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60 000 60 000 10 000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avsättning till lager<br>
regleringskonlo</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reserv i varulager</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60 000 60 000 60 OOO</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1474>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om lagret kunnat åternnsknffns är 4 är den skntlskyldige i
exemplet helt tillgodosedd genom lagervärderingsreglernn. Förlusten av lagret
är 3 hnr inte medfört att nägon del av den doldn reserven behövt tns fram till
beskattning. Detla skulle dock bli fallet om värdet av lagret är 1 varit lägre
än 100 000 kr, eller om år 1 inte funnits, dvs. om rörelsen påbörjats först är
2. I sistnämnda fall kan medeltalsregeln inte tillämpas. Enligl promeinorian
finns del knnppasl anledning all enbarl för dessn specinlfnll behnlln
bestämmelsernn om invesleringsfond för förlorade lagertillgångar. Om man vill
tillgodose dessa fall. bör del ske genoni alt lagervärderingsreglernn ändras så
nll som jämförelselager alternativt godtas lagret vid närmast föregående
beskattningsårs ulgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har lagret inle kunnal i sin helhel äleransknffas är 4 knn
Ingervävdevings-reglerna inle förhindra alt lagerreserven helt eller delvis
måste tas fram till beskattning. Om ell industriföretag drabbas nv eldsvåda och
mnskinpnrken skadas och lagret av råmaterial och hel- och halvfnbrikal
förslörs. kan det länkas alt del tar fiera år innan Ingret ånyo nått sin
lidigare storlek. Lagerutvecklingen kan exempelvis vara följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>År 2</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 3</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 4</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Års</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lagrets</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100 000</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100 000</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3(1000</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bokfört</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 000</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 000</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24 000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.30 000</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>36 000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avsättning</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>till
lager-</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>reglerings-</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>konlo</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 30 000</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Reserv i</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>varulager</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 000</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>36 000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med hell utnyttjande av lagervärderingsreglerna måsle
i detta fall 30 000 kr. av lagerrreserven tas fram lill beskallning är 4. Om i
stället möjligheten att sälla av till investeringsfond för förlorade lagerlillgångar
uinyltjals kunde avsältning lill sädan fond ha skell år 3 med 60 000 kr. under
förutsättning alt någon avsättning lill lagerregleringskonlo inle verkställts.
(Avsättning till investeringsfond får inte ske med större belopp än som
motsvarar minskningen av dold reserv i varulager. I lagerreserv skall därvid
givetvis även inräknas avsättning till lagerregleringskonlo.) Väljer den
skattskyldige all år 3 sälla av 60 000 kr. lill investeringsfond för förlorade
lagerlillgångar, blir beskaltningseffeklen år 3 densamma som om avsättning i
stället skett till lagerregleringskonlo. Reserven på 60 000 kr. kan i båda
fallen behållas. Har emellertid avsältning gjorts lill invesleringsfond. kan
den skaltskyldige under år 4 och följande år utnyttja fonden för nedskrivning
av lagerökning med så stort belopp att dold reserv i lagret tillsammans med
kvarvarande investeringsfond uppgår lill 60 000 kr., dvs, reserven behälls
oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 1958 års promemoria kunde del således konstaleras
alt bestämmelserna om investeringsfond för förlorade lagertillgångar
- åven med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1476>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beaktande av lagervärderingsreglerna-fyllde ell behov när
verksamheten är nystartad eller i de fall då åtevanskaffningen av lagret tar
flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förutsällning för avdrng för avsältning till
farlygsfond enligt förordningen (1954:40) om särskild invesleringsfond för
avyltral farlyg m. m. gäller alt den skallskyldige lill länsstyrelsen skall
överlämna bankgaranti uppgående till hälften av del avsalta beloppet. Ett
molsvarande krav gäller för avdrag för avsältning lill återanskaffningsfond för
faslighel enligl lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsilaxeringen för
avsäilning lill fond för återanskaffning av fastighet. Bankgaranti krävs
emellertid inle för avdrag för avsättning lill invesleringsfonder för förlorade
invenlnrier och Ingertillgång-ar. Denna fråga diskuterades i prop. 1959:67. Del
framhölls där att avsättning till eldsvådefond endasl kan ske i anledning av
brand eller andra ulom den skaltskyldiges rådighel liggande händelser. Den
skattskyldige har alltså inle - såsom fallet är vid försäljning - haft
möjlighel all vid framtagning av vinsten ta hänsyn till beskattningsreglerna.
Möjlighelerna all göra fondavsättning har vidare en naturlig begränsning.
Avsättningen får nämligen inte översfiga värdet av de brandskador och liknnnde
som under årel drabbat verksamheien, Därigenom säiis även en gräns för del
allmännas förlustrisker. Med hänsyn härtill ansåg departementschefen alt
bankgaranli eller annan särskild säkerhet i vart fall lills vidare inle borde
fordras vid avsättning lill eldsvädefond (s. 43). Riksdagen delade denna
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belopp som avsatts lill eldsvådefond fär las i anspråk
ulan särskill medgivande av myndighet. Fond för förlorade invenlarier får
användas för avskrivning på maskiner och andra för sladigvarande bruk avsedda
inventarier (nya eller begngnnde) som anskaffats under beskattningsåret. Fond
för förlorade lagerlillgängar fär utnyttjas för nedskrivning av råvaror samt
hel- och halvfabrikat med högst ell belopp motsvarande koslnader under
beskaltningsäret för tillverkning eller nnskaffning nv sädana lillgängar. Detla
gäller dock endasl i den mån tillverkningen eller anskaffningen innefattar
lagerökning under året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har nya invenlarier nnskaffnis rednn under snmmn
beskattningsår som de gamla förlorats, får belopp, som kunnat avsättas till
eldsvädefond. användas för nvskrivning pä de nynnsknffnde inventariernn. Mnn
förfnr således som om avsättning till fonden sketi och fonden därefter
omedelbnrt tngits i nnspräk för sitl ändnmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hnr eldsvådefond inle tngits i nnspräk för sitt ändnmål
sennst under det beskaiiningsår. för vilkel laxering sker under iredje avel
efler del beskattningsår då avdrag för fondnvsättningen niedgnvs. sknll fonden
äterfövns lill beskattning, Återföring sknll också ske om den sknttskyldige
trätl i likvidnlion. dödsbo skiflnls eller fonden använls pä felnkligl säll. I
ell fnll (RRK R77 1:57) hade en sknllskyldig ombiidnt en enskild finnn lill
aktiebolag genom s. k. npporlbildning. I överlåtelsen ingick en eldsvädefond.
Överlåtelsen nv fonden ansågs innebarn ntt dennn tngits i nnspräk pn otillntet
sätt. vnrför fonden återfördes till besknttning hos den sknttskyldige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den skattskyldige visar att han har svårigheter alt ta
sin fond i anspråk inom föreskriven tid, kan RSV förlänga tidsfristen med
ytterligare högsl tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När eldsvådefond återförs till besknttning skall det
återförda beloppet ökas med 3 % - vid likvidation, arvskifte eller fusion 2 % -
för varje taxeringsår som förflutit sedan det år då avdrag medgavs t. o. m. det
år då ålerföring sker. Vid ålerföringen får varken nettointäkten eller den lill
kommunal inkomsiskatl skallepliktiga inkomsten av förvärvskällan understiga
del återförda beloppet jämte ränla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av uppgifler som har inhämtats frän länsslyrelserna
framgår all del vid 1978 ärs laxering fanns 39 särskilda invesleringsfonder för
förlorade invenlarier och 7 särskilda investeringsfonder för förlorade
Ingertillgängnr. De belopp som fanns avsalla till särskildn investeringsfonder
för förlorade invenlarier varierade mellan 7 285 kr. och 5 119 911 kr, medan
beloppen avsalla lill särskilda invesleringsfonder för förlorade
lagerlillgångar varierade mellan 35 000 kr. och 1 219 000 kr. I flera län
fanns inga belopp avsnltn lill de ifrågavarande fonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet kapitalförlust 5.1 Historik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 1883 ärs bevillningsförordning fick avdrag vid
beräkning av inkomst av arbele ske "för omkostnader för bedrivande av
rörelse eller yrke" (§ 10 mom. 4 c) ). I förordningen angnvs inte hur
förluster skulle behnndlns. I en lill förordningen utfärdnd inslruklion för
tnxeringsmyndighelerna intogs dock en beslämmelse av följnnde lydelse:
"Humvidn sknllskyldigs tillfälliga årsförlust (l, ex, genom
kreaturssjukdom, skeppsbrott, varulagers förslöring och dylikl) bör belrnktns
såsom minskning i årets inkomst eller säsom kapitalförlust, pröve
taxeringsmyndigheterna efler rörelsens och förlustens storlek och
beskaffenhet" (§ 14). Något vägledande uttalande gjordes inte i samband
med bestämmelsens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömning av om en förlust var avdragsgill skulle
hänsyn således las lill rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.
Detta lorde ha inneburit att en förlust av sådan beskaffenhet all man i
allmänhet inte kunde räkna med della slag av förlust i en viss förvärvskälla
hänfördes till kapitalförlust, oavsett förlustens storlek. Även om det var
fråga om förlust av sådan beskaffenhet att man med vanlig förtänksamhel hade
alt räkna med möjligheten av sådaha förluster, kunde förlusten hänföras lill
kapitalförlust. Detla var fallet om förlusten var alllför stor i förhållande
till förvärvskällans omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1902 års förordning om inkomstskatt innehöll ett stadgande
att "vid laxering för inkomstskatt må skatlskyldig njuta avdrag för sådan
förlust å rörelse eller yrke, som ej är all hänföra till kapitalförlust"
(8 § 2 mom.). 1910 års förordning om inkomsl- och förmögenhetsskatt behöll samma
beslämmelse om avdragsrätt för förlust (10§). Den samtidigt utfärdade nya
bevillningsförordningen och lill denna fogade anvisningar lill ledning vid
taxeringen behöll de fidigare återgivna bestämmelserna om avdragsrätt vid
bevillningen (11 § 2 mom. resp. 8 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om avdragsrätt för förluster togs upp i det
utredningsarbete som ledde fram till 1928 ärs kommunalskaltelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalskattesnkkunniga ansåg att den dåvarande
prövningen om en föriusl vnr relativt slor eller liten var olämplig. Resultatet
kunde ofta bli stötande för rättskänslan. Enligt deras förslag skulle avdrag
medges för förlust inom en förvärskälla "när förlusten oavsell dess
storlek prövns vnrn nv sådan arl. nll mnn med vnnlig förtänksnmhet skäligen har
alt i den förvärvskälla, som i varje särskill fall är i fräga. räkna med
förlust av sådan beskaffenhet". Kommunalskatlesakkunnigas
lagsliflningsförslng läg till grund för 1920 års proposition med förslag till
kommunalskaltelag (prop. 1920:191). Proposifionen. som inle bifölls av
riksdagen, innebar dock vad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1482>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffar förlustavdrag inle någon ändring i förhällande
lill då gällande bestämmelser i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1918 års inkomslskattesnkkunniga erinrade i en promemoria
(prop. 1921:213. bilngn 1, s. 47) om den då nlltjäml gällande bestiimnielscn
ntt frågan om en tillfällig förlust skulle nnses som knpitnlförlust eller inte
skulle nvgöras med hänsyn lill bl. n. rörelsens och förlustens storlek. De
snkkuu-niga, som anslöt sig till kommunnlsknllesnkkunnigas ståndpunkt, nnsåg
nll denna bestämmelse var mindre tillfredsställande. Del ansågs nämligen
stötande att förlustens storlek skulle vnrn nvgörnnde för avdrngsrätten. så alt
en mindre förlust i en affär fick drns nv. mednn en förlust av likartad
beskaffenhet i en annan affär av samma slag inte var avdragsgill bara därför
all förlusten vnrit slor i förhällnnde lill rörelsens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med inkomslskntlesnkkunnigns försing ändrades
är 1921 beslämmelserna om avdragsrält för förluster (prop. 1921:213. SFS
1921:417). I 10 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt angnvs sålunda
att skallskyldig ägde räll till avdrag för sådan förlust på fasl egendom eller
verksamhei, som inte var alt hänföra fill kapitalförlust. Dessutom infördes
särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen följande bestämmelser (som
också kom all gälla vid bevillningslaxeringen):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom behållen årsinkomst av viss inkomstkälla anses det
överskott av intäkter, som återstår efter avdrag nv dels här ovnn omförmälda
omkostnader, dels även de förluster, som uppställ i verksamheien och som icke
äro att anse såsom kapilnlförlusler. Huruvida förlust är all anse säsom
minskning i årsinkomsten eller såsom kapitalförlust, pröve
beskatlningsmyndigheiernn efter verksamhetens och förlustens beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 allmänhel gäller, att förlust är all nnse såsom
minskning i årsinkomsten, när förlusten oavsett dess storlek prövas vara av
sådan arl, all man i den verksamhei, varom fråga är, har all räkna med
förluster av detla slag. Så t. ex. skall såsom kapitalförlust icke anses:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en näringsidkares förlust genom prisfall å eller
förslöring av vnrulnger, tillverkningar, lager av råvaror, förbrukningsartiklar
och dylikt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en näringsidkares förlust ä utestående fordringar för
försålda varor och tillverkningar eller för ulfört arbete i hans rörelse eller
yrke;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett bankbolags förlust genom belåning av förfalskade
lånehandlingar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en bankkassörs eller annan kassaförvaltares förlust genom
felräkning vid in- eller utbetalning av penningar, som han pä grund av sin
befattning omhänderhar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det betänkande som 1918 års inkomstskaltesakkunniga
avlämnade år 1923 (SOU 1923:69) angavs i 11 § förslaget till förordning om
inkomst- och förmögenhelsskall all avdrag inle fick ske för "föriusl, som
är alt hänföra lill kapitalförlust". 1 punkl 3 av anvisningarna lill samma
paragraf gavs närmare bestämmelserom avdragsrätl för förluster. Som en allmän
regel skulle gälla att förlust fick dras av endast om och i den mån den stod i
samband med någon den skaltskyldiges förvärvsverksamhel. dvs. sädan verksamhei
varav intäkten skulle beskattas som inkomst. Förlust av egendom, som inle hörde
till en förvärvskälla i förordningens mening, fick således aldrig dras av vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1484>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inkomstberäkningen och inte heller förlust på sådana
iransnktioner som inle ägde ett normalt samband med den skaltskyldiges
förvärvsverksamhel. I enlighel därmed skulle föriusl, som drabbat den
skatlskyldiges personliga lösegendom, och förlust på borgensförbindelse, som
inte ingåtts i och förden skaltskyldiges förvärvsverksamhet, i inkomslskattehänseende
alltid behandlas som kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som kapitalförlust i förvärvsverksainhei skulle, enligt
anvisningama. anses föriusl som drabbade förvärvskällan som sådan. Förlust, som
drabbade anläggningskapitalet i ett förelag, vnr sålundn att hänförn lill
knpitnlförlust. medan däremot förlust, som drabbade driflskapilalet inle var
alt anse som kapitalförlust. Det påpekades att del låg i sakens natur att
förlust genom värdeminskning på gmnd av slitning o. d. vid användandet av
tillgångar, som utgjorde beståndsdelar av anläggningskapitalet i ett företag,
inle var alt anse såsom kapitalförlust utan var att likställa med driftkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till anläggningskapitalet hänfördes egendom, som utgjorde
beståndsdel av en anläggning för näringsverksamhet, dvs. för driften nvsedd
fnslighel och för driften gjorda anläggningar och inrättningar och därlil
hörande kraftledningar och andra ledningar, motorer, maskiner och
driflsinvenlarier. Vidare räknades till anläggningskapitalet fasl egendom i
egenskap nv beståndsdel nv förvärvskällnn fasl egendom, egendom, som var
beståndsdel nv förvärvskällan kapilal saml egendom, som utgjorde beståndsdel
av förvärvskällorna . arbelsanställning m. m. och tillfällig
förvärvsverksamhet, säsom invenlnrier, instrument, facklitteratur m. m. Till
driflsknpilnlet hänfördes å nndrn sidnn tillgångar, som var föremål för
produktion eller tillverkning, bearbetning eller försäljning eller råvaror
avseddn för förbrukning i ett företng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt anvisningarna var sådan föriusl i
förvärvsverksnmhel. vilken uppkommit genom uteblivnndel nv en intäkt som
norninlt bort inflyln i verksamheien och vilken sålund ingick såsom ett led i
förvärvsverksnmhelen, inte all anse såsom kapitalförlust. Hit räknades
exempelvis "till följd nv arrendators eller hyresgästs insolvens utebliven
betnlning nv nrrende eller hyra, förlust genom gäldenärs oförmåga alt betala
räntn, lill följd nv köpnres insolvens eller underkännande av levererad vara
utebliven betalning för varor eller produkler, som den skallskyldige fört i
handel eller lillverkni, prisfaU under inköps- eller lillverkningspris.
förslöring eller försämring nv varulager, tillverkningar, lager av råvaror och
förbrukningsnrliklnr eller dylikt, utebliven ålerbetnlning av län, som
skallskyldig i av honom driven penningrörelse ullämnal pä grund av förfalskade
länehandlingar, med mera dylikl."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1921 års kommunalskatlekommilté synes i huvudsak ha
anslulil sig lill inkomslskaltesakkunnigns försing (SOU 1924:53 s, 72 f och s.
420 f). Kommittén gjorde dock väsentlign förkortningar och redaklionelln
omnrbelning-ar i de sakkunnigas förslag. Kommitténs förslag blev därför
väsentligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1486>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oklarare än det ursprungliga förslaget. Endast i ett
avseende synes kommiltén ha föreslagit en saklig ändring. Såsom knpitnlförlust
betecknades i dess förslag även det fall då skatlskyldig lidit förlust
"genom hos honom begången stöld". Nägon motivering lill denna
avvikelse lämnades inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 1928 ärs lagsliflning infördes i 20 8 och punkl 8 av
anvisningarna till 29 § KL beslämmelser om kapitalförlust, vilka anslöt sig
lill kommunal-skaltekommitléns förslag med undanlag för alt föreskriften om att
förlust genom stöld skulle anses såsom kapitalförlust uteslöts. 1 punkl 8
(numera punkl 10) av anvisningama till 29 S KL angavs alt lill driftförlust i
rörelse räknades inte "förlust, som skattskyldig kan hava lidit vid sidan
av vad som normalt ingår såsom ett led i förvärvsverksamheien, således i regel
icke genoni borgensförbindelse eller genoni prisfall å eller förstöring genom
brand eller olyckshändelse av sådana tillgångar, som användas lill sladigvarande
bruk i rörelsen. Den förlust, som föranleds av en dylik, oberoende av rörelsen
uppkommen skada, är all anse säsom kapitalföriusl".</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1928 ärs bolagsskalleberedning föreslog i ett är 1931
avlämnat betänkande (SOU 1931:40) att rörelseidkare skulle ha fri
avskrivningsrätt på inventarier och all vinst vid avyttring av inventarier
skulle beskattas som inläkt av rörelse. Som en konsekvens av della förslag
föreslogs alt driflförluslbegrep- pel skulle utvidgas lill all omfatta
"jämväl förlust, som genoin brand eller dylik händelse drabbat till
rörelsen hörande invenlarier". Till driftförlust skulle däremol inle
hänföras "förlust, som skallskyldig kan hava lidit vid sidan av vad som
normall ingår såsom ell led i förvärvsverksamheien, således i regel icke
förlust genom borgensförbindelse. Den förlust, som föranledes av en dylik,
oberoende av rörelsen uppkommen skada är att anse såsom kapitalförlust. Jämväl
förlust å byggnad genom brand eller dylik händelse är all hänföra till
kapitalförlust. Uppstår förlust vid försäljning av lill rörelsen hörande
fastighet eller byggnad, är även denna att anse såsoni kapitalförlust, såvida
den ej enligt 35 § skall bedömas såsom förlust å tillfällig förvärvsverksamhet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolagsskatleberednigens förslag föranledde inle någon
lagsliflning. Även 1936 års skattekommitté lade fram ell förslag om fri
avskrivningsrätt på inventarier. Därvid utgick kommittén från att någon ändring
i reglerna om avdrag för driftförlust till skillnad från kapitalförlust inle
vara påkallad. En sådan ändring ansågs kunna få långtgående konsekvenser,
vilkas belydelse det var svårt att överskåda (SOU 1937:42 s. 231).
Skatlekommitiéns förslag lades år 1938 till grund för lagstiftning. Innebörden
av ändringarna behandlas nedan i avsnittet om förlust på inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i anvisningarna till 29 § KL om
kapitalförlust har efter kommunalskattelagens tillkomst ändrats vid två
tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med 1951 års nya regler för beskattning av vinst
vid avyllring av invenlarier ändrades bestämmelsen att till kapitalförlust
skall hänföras förlust genom prisfall eller brand av "sådana tillgångar,
som användas till sladigvarande bruk i rörelsen". Orden "sådana
tillgångar" utbyttes då mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 68. Bd. B</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1488>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"fastighet". Även denna ändring kommer att
bevöras nävmnve i avsnittet om förlust på inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1965 infördes ell andra siycke i punkl 10 av
anvisningnrna till 29 S KL (prop. 1965:126, BevU 43, rskr 379, SFS 1965:573).
Enligl detln stycke medges avdrag för ackordsförlust - om det kan antas nll
nckordet har sin grund i intressegemenskap mellan borgenär och gäldenär -
endnsl om koncernbidrag kunnat lämnas mellan företagen. Skälet till denna regel
är att vinst genom ackord i praxis inte ansetls ulgöra skallepliklig inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Nuvarande regler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.7 Inledning</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>j</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 20 § KL får vid beräkning av inkomslen frän
särskild förvärvskälla avdrag inte göras för förlust som är alt hänförn till
kapitalförlust. I punkl 5 av anvisningarna lill samma pnrngrnf hänvisns
belräffande kapitalföriusl i rörelse lill punkl 10 av anvisningarna lill 29 §
KL. Vad där sägs angående kapitalförlust i rörelse skall äga motsvarande
tillämpning även för andra förvärvskällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl sistnämnda anvisningspunkt utgör kapitalförlust
sädan föriusl som skatlskyldig har lidit vid sidan av vad som normalt ingår
såsom ell led i förvärvsverksamheten. Del skall vara fråga om en oberoende av
rörelsen uppkommen skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsatsen lill kapitalförlust är driftförlust. I punkt 10
av nnvisningarna till 29 § KL anges också vad som skall ulgöra driftförlust i
rörelse. Som sådnn förlust skall anses "uteblivandet av en intäkt, som
normalt bort inflyta i rörelsen". Della sägs innebära nll intäktens uteblivande
skall vara nv sådan beskaffenhet alt del i den ifrågavarande
förvärvsverksamheten kan räknas med eventuellt uppkommande förlust i stället
för vinst och all förlusten alliså "ingår såsom ell led i
förvärvsverksamheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom exempel på driftförlust anges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) lill följd av köpares insolvens utebliven betalning
för vnror eller<br>
produkter, som den skattskyldige fört i handel eller tillverkat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prisfall under inköps- eller
lillverkningspris, förstöring eller försämring av varulager, tillverkningar,
lager av råvaror och förbrukningsartiklar e. d., och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utebliven
återbetalning av lån, som skallskyldig i av honom driven penningrörelse
utlämnat på förfalskade lånehandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nu angivna fall är den skallskyldige berättigad all göra
erforderlig nedskrivning av varulagrets värde eller erforderlig avskrivning på
uteslående fordringar eller vidta därmed jämförlig åtgärd för att minska sin
eljest skattepliktiga inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i punkl 10 av anvisningarna till 29 § KL om
driftförlust och kapitalförlust i rörelse gäller enligt uttryckliga
föreskrifter också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1490>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande jordbruksfastighet (punkt 10 av anvisningarna
till 22 § KL) och belräffande annan faslighet varav inkomslen beräknas enligl
bokföringsmässiga grunder (punkt 9 av anvisningarna lill 25 § KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en bedömning av kapilalförlustbegreppet kan del vara
instruktivt all skilja mellan kapitalförluster ulanför och kapitalförluster i
en förvärvsverksamhet. Med förvärvsverksamhet avses i detta sammanhang
verksamhet som är hänföriig lill någol av inkomslslagen jordbruksfastighet,
annan faslighel, rörelse, tjänst eller kapilal. De problem som är förenade med
kapitalförluslbegreppel vid beräkningen av realisationsvinsl och annan inkomst
tillhörande inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhel behandlas senare i ell
särskilt avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som exempel på kapitalförluster ulanför en
förvärvsverksamhel kan nämnas prisfall, förslöring eller stöld av personliga
lillhörigheler. Andra exempel är skadeslåndsskyldighel som uppkommil på annat
säll än i förvärvsverksamhel. t. ex. när nägon kör bil privat, och föriusl
genom borgensförbindelser som inte ingåtts i samband med någon förvärvsverksamhet.
Att förluster av della slag inte får dras av är uppenbari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller förluster i en förvärvsverksamhet uppställs i
princip ell krav på normalitet för alt en avdragsgill driftförlust skall anses
föreligga. Della uttrycks i punkl 10 av anvisningarna lill 29 § KL på sådant
sätt att som driftförlust i rörelse skall anses "uteblivandet av en
intäkt, som normalt bort inflyta i rörelsen". Kapitalförlust är däremol en
förlust som skaltskyldig har lidit "vid sidan av vad som normalt ingår
såsom ett led i förvärvsverksamheten". Della innebär all driftförluster i
första hand iräffar omsättningstillgångar medan kapitalförluster i första hand
iräffar anläggningsfillgångar. Vid KL:s tillkomst synes dessa riktlinjer ha
gällt utan undantag. Under årens lopp har emellertid i lagen gjorts flera
ändringar som bryter mol den ursprungligen tänkta skiljelinjen mellan
driftförlust och kapitalförlust. Som exempel kan nämnas rätten lill avdrng för
prisfall på invenlarier enligt punkt 3 c fjärde stycket och punkl 4 sjätte
stycket av anvisningarna lill 29 § KL. Då dessa och andra ändringar, som har
berört kapitalförluslbegreppel, vidtagits har någon molsvarande översyn inle
gjorts av punkl 10 av anvisningarna till 29 § KL. Innebörden av beslämmelserna
i denna anvisningspunkt är därför inle hell klar. 1 avsikl att fastställa vad
som enligt gällande rält utgör kapitalförlust i förvärvskälla redovisas i det
följande hur olika förluster behandlas i avdragshänseende. Genomgången avser,
om inte annat anges, förluster i rörelse. Den gäller dock också - om än med de
väsentliga modifikationer som följer med tillämpning av kontantmetoden - i
övriga inkomstslag med undanlag för tillfällig förvärvsverksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1492>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.2 Förlust av varulager</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL finns allmänna
bestämmelser om nedskrivning av varulager. Utgångspunkten är att det värde på
lagret som har angetts i den skatlskyldiges räkenskaper (bokslut) skall godias
vid inkomsttaxeringen. För att förhindra uppbyggnad av alllför slora
skattekrediler finns dock vissa begränsningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om nedskrivning av varulager innebär att
nedskrivning kan göras även när ingen verklig värdeminskning eller förlust av
varulagret föreligger. Det kan därför synas rimligl all nedskrivning alltid
skall få ske då en verklig förlust har inträffat. I allmänhet är detta också
fallet. I fräga om stöld av varulager krävs dock för att driftförlust skall
föreligga all man normalt kan räkna med stöld i den ifrågavarande verksamheien.
Delta gäller t. ex. stöld av utomstående i snabbköpsbutiker. Även stöld av
varulager i andra typer av butiker kan utgöra driftförlust (jfr också nvsnitt
5.2.9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.3 Förlust på fordringar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En skattskyldigs fordringar kan ha olika karaktär. Man
brukar skilja mellan driftfordringar och lånefordringar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med driftfordringar förstås fordringar som uppkommer
genoin försäljning av varor eller utförandet av tjänster. Även fordringar som
uppkommer i samband med avyttring av inventarier samt försäkringsersättningar
och skadestånd som avser detta slag av tillgångar hör till denna kategori.
Driftfordringar skall tas upp som intäkt det år de uppkommer. Förlust på sådana
fordringar är att hänföra lill driftförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att avdrag skall medges krävs i regel att del skall
vara fråga om en konstaterad förlust vilket normalt är fallet vid ackord eller
konkurs. Även om en förlust på driftfordran inte är definitiv, medges avdrag
för nedskrivning av hell eller delvis osäkra fordringar om det kan anses
sannolikt alt fordringen är osäker intill det nedskrivna beloppet.
Fordringsrisken skall normalt bedömas för varje fordran för sig. I vissa
undantagsfall, t. ex, inom avbelalningshandeln, kan dock avdrag medges för
nedskrivning med viss procent av del sammanlagda värdet av kundfordringarna på
balansdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till lånefordringar hänförs fordringar som uppkommer när
medel t. ex, placeras i bank eller lånas ul till andra personer eller företag.
1 fräga om skattskyldiga som driver penningrörelse eller försäkringsrörelse
ulgör lånefordringar varulager i rörelsen. Fordringarnas värde vid beskattningsårets
utgång påverkar därför det skattepliktiga resultatet. Motsatsen gäller i princip
i annan typ av verksamhet. Förlust i samband med utlåning av ett fillfälligt
likviditelsöverskolt räknas då normalt lill kapitalföriusl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett rättsfall (RÅ 1967 Fi 591) yrkade en skatlskyldig
som drev livsmedels-t)ch manufakturaffär avdrag för nedskrivning med 25 000 kr.
av en fordran på 65 041 kr. som avsåg hennes broder. Fordringen hade uppkommit
på grund</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1494>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av varuleveranser till brodern. Varorna hade därvid
debiterats till nettopriser och den skaltskyldige hade endast uppburit bonus av
de ursprungliga leverantörerna. Avsikten med transaktionerna torde enligt TI ha
varil att tillhandahålla brodern krediter, som han på grund av mindre god
solvens inte kunnat erhålla. Hennes leveranser var därför i detla fall inte en
normal företeelse i hennes rörelse ulan i realiteten ett slags indirekl
borgensåtagande. Föriusl i sådan hjälpverksamhet borde betraktas som
kapitalförlust. Regeringsrätten ansåg att nedskrivning av fordringen inte var
avdragsgill i rörelsen, eftersom omständigheterna vid tillkomsten av
ifrågavarande krediter ål brodern inle var sådana alt krediterna kunde
"anses ingå som ell normall led i hennes förvärvsverksamhet". (En
ledamot ansåg att fordringen på brodern utgjorde en fordring i den
skallskyldiges rörelse och alt det yrkade avdragel därför skulle medges. Jfr
också RÅ 1971 Fi 144.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns dock ett undantag från regeln att förlust på
lånefordringar inte är avdragsgill. Del kan nämligen finnas sådant samband
mellan långivarens förvärvsverksamhet och låntagarens förvärvsverksamhet all
lånefordringen anses ha lillkommii som ett led i långivarens verksamhei.
Förlust på fordringen är dä avdragsgill. I enlighel härmed medgavs ASEA avdrag
för föriusl på fordran på grund av förslräckning av pengar och varor lill ett
danskt elektricitetsbolag (RÅ 1911 ref. 53). Vidare har bolag, som lidit föriusl
på fordran hos ell konkursdrabbal dotterbolag, tillerkänts avdrag för föriusten
(Rå 1917 Fi 65 och RÅ 1924 Fi 287).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.4 Förlust på invenlarier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare har nämnts föreskrevs i KL ursprungligen all
till driftförlust i rörelse räknades inte "förlust, som skaltskyldig kan
hava lidit vid sidan av vad som normall ingår såsom ett led i
förvärvsverksamheten, således i regel icke genom borgensförbindelse eller genom
prisfall å eller förstöring genom brand eller olyckshändelse av sådana
tillgångar, som användas lill sladigvarande bruk i rörelsen. Den förlust, som föranledes
av en dylik oberoende av rörelsen uppkommen skada, är alt anse såsom kapilalförlusf.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna föreskrift ändrades inle i samband med tillkomsten
år 1938 av nya regler för avskrivning på inventarier (prop. 1938:258, BevU 32, rskr
392, SFS 1938:368). Genoin denna lagstiftning tillerkändes vissa skattskyldiga räll
lill s. k. fri avskrivning på maskiner och andra för sladigvarande bruk avsedda
inventarier. Å andrn sidan skulle allt vad som för dessa skallskyldiga infiöt
vid avyttring av invenlarier tas upp som inläkt av rörelse. Vidare infördes i punkl
3 av anvisningarna lill 29 § KL bestämmelserna om planenlig avskrivning på invenlarier.
Dessa senare bestämmelser gäller fortfarande. Enligt den planenliga
avskrivningen skall det årliga värdeminskningsavdraget normalt bestämmas
enligt avskrivningsplan lill viss bråkdel av anskaffningsvärdel. Under vissa
omständigheter kan dock avskrivningsplanen frångås. Delta är möjligt bl, a, om
den skaltskyldige kan visa att värdet av tillgång har nedgått avsevärt mer än
som motsvarar sammanlagda beloppet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1496>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av tidigare verkställda och på årel belöpande
värdeminskningsavdrag. Han får då tillgodoräkna sig härav föranleti högre
avdrag än enligl avskrivningsplanen (punkt 3 c fjärde stycket). Då en tillgäng
utrangeras får vidare avdrag ske för vad som i beskattningsavseende kvarstår
oavskrivet av anskaffningsvärdel (punkl 3 d). De nu angivna fallen då
avskrivningsplanen kan frångås stred tydligen vid bestämmelsernas tillkomst mot
den då gällande lydelsen av punkl 10 av anvisningarna lill 29 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagsliflning år 1951 infördes i punkt 3 av
anvisningarna lill 29 § KL beslämmelser som innebär all inläkt vid avyttring av
maskiner och inventarier i rörelse alltid i sin helhet skall ulgöra intäkt av
rörelse. Samtidigt ändrades orden "sådana tillgångar" i punkl 10 av
anvisningarna till 29 § KL fill "fastighet" (prop. 1951:170, BevU 62,
rskr 357, SFS 1951:761). I specialmotiveringen anförde departementschefen att
ändringarna i punkterna 3 och 10 av anvisningarna till 29 § berodde på de
föreslagna ändrade bestämmelserna för beskattning av inläkl genom avyttring av
maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Han anförde
vidare att bestämmelsen i punkt 10 all lill kapitalförlust skulle räknas
förlust genom prisfall på eller förstöring genom brand eller olyckshändelse av
sådana tillgångar som användes till sladigvarande bruk i rörelsen "för övrigl
icke (torde) stå i överensstämmelse varken med de föreslagna eller med de nu
gällande beslämmelserna om dylika tillgångars behandling i beskattningshänseende
i övrigl" (prop. 1951:170 s. 87).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I inkomstslaget rörelse hänförs således prisfall på
maskiner och invenlarier och skada eller förslöring av sådana tillgångar numera
till driftförlust. Della gäller också vid beräkning av inkomsl av
jordbruksfastighet och inkomst av sädan annan fastighet på vilken
rörelsereglerna tillämpas (punkl 3 andra styckei av anvisningarna till 25 §
KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillbehör lill en faslighet, som inte ingår i rörelse
eller jordbruk, anses normalt ulgöra en del av byggnaden. Skada på sådana faslighelsdelar
betraktas alltså som en skada på byggnaden. Frågan om avdragsrälten för den
förlust som i dessa fall uppslår bedöms därför enligl sammn regler som gäller
för förlust på byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett rättsfall (RRK R77 1:10) ansågs förlust genom brand
av musikinstrument, som använls för stadigvarande bruk i förvärvskällnn
tjänst, hänföriig till kapitalförlust. Detta motiverades med att intäkt genom avyllring
av inventarier, som är avsedda för sladigvarande bruk i förvärvskällan tjänst,
inte ulgör inläkl av tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skador på inventarier som används i förvärvskällan tjänst ulgör
dock inle alltid kapitalförlust. Kan man normall räkna med risk för skada pä
tillgäng i en viss förvärvsverksamhel, är kostnader för att reparera tillgången
avdragsgilla (RÅ 1969 ref. 4 och RRK R73 1:46 jfr även RÅ 1970 ref. 67).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1498>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.5 Förlust på paient och liknande tidsbegränsade
tillgångar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt punkl 5 av anvisningnrnn lill 29 § KL fär avdrag
ske för värdeminskning som patenträtt och liknande tidsbegränsad räliighel
undergått på grund av minskning av giltighetstiden. Även kosinad för
anskaffning av hyresrätt och av varumärke, firmanamn eller annan rättighet av
goodwills natur får dras av genom värdeminskningsavdrag. Bestämmelserna i punkterna
3 och 4 av anvisningarna till 29 § KL tillämpas beträffande värdeminskning på nämndn
tillgängnr. På snmina sätt som gäller för inventarier i rörelse lorde avdrag
medges för förluster som drabbar de nu ifrågavarande tillgångarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.6 Förlust på aktier, andelar och Uknande tillgångar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl punkt 6 av anvisningarnn lill 29 § KL får avdrag
för värdeminskning av aktier, andelar och liknande tillgångar endasl ske där
värdeminskningen inte är alt likställa med kapitalförlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen infördes år 1938 i samband med de nya regler
för avskrivning på invenlarier som har berörts i avsnittei om föriusl på
inventarier. I detla avseende hade 1936 års skattekommitté (SOU 1937:42)
föreslagit följande bestämmelse: "Avdrag för värdeminskning å aktier,
andelar och liknande tillgångar må ägn rum allenast där värdeminskningen ej är
att likställa med kapitalförlust, dvs. där en småningom skeende nedgång av
värdet vid förvärvei kunnal förutses som en naturlig utveckling, och
värdeminskningen följaktligen är all betrakta säsom en på förhand beräknad
omkostnad i rörelsen. Där avdrag som nu sagls är medgivet, må sådant ske med
belopp varmed värdet nedgått enligl vad omsländighelerna gör uppenbari eller
sannolikt," Kommiltén hade övervägt (s, 248) om del var behövligt med ett
lagstadgande i ämnet, eftersom ingen ändring åsyftades i vad som redan då
gällde. Emellertid menade kommittén alt del ofta var oklart för beskatiningsmyndighelerna
vad som gällde i detta avseende. Det utgjorde ett skäl att i lagtexten ange de
principer som var tillämpliga. Ett yllerligare sådant skäl var all del inle var
alldeles säkert all värdeminskningsavdrag enligl dåvarande regler var medgivet
om inle konstaterad föriusl förelåg. Kommiltén menade att avdrag för
avskrivning borde få ske också då värdeminskningen var att anse som en på
förhand förutsebar omkostnad, dock endast i den ulslräckning som nedgång i
värdet verkligen också ägl rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den departementspromemoria på vilken propositionen
grundades påpekades all det av kommittén föreslagna stadgandet inle riktigt
återgav dåvarande rättsläge utan innefattade mera inskränkta avskrivningsmöjligheler
än som medgavs enligl praxis (prop. 1938:258 s. 252-253). Den av kommittén i
anvisningspunkten angivna tolkningsnormen fick därför utgå. Med hänvisning till
all den huvudsynpunkt som i detla sammanhang borde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1500>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anläggas var skillnaden mellan driftförlust och
kapitalförlust fick bestämmelsen sin nuvarande utformning. Denna ansågs inte
innebära någon inskränkning i avdragsrälten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om avdragsrätl för föriusl på aktier är beroende pä
aktieinnehavets karaktär. Avdrag medges sålunda inte på aktier som innehas i
kapitalplaceringssyfte (kapilalplaceringsaktier). Med uttrycket kapilalplaceringsaktier
menas i princip sådana aktier som innehas som altemativ lill annnn finnnsiell
placering. För förlust på andra aktier, dvs. aktier som utgör omsältningstillgäng
eller är s. k. rörelsebetingade, medges däremot i princip avdrag. Med rörelsebetingade
aktier förstås aktier, vilkas innehav har ell direki samband med den
skattskyldiges egen rörelse. Del kan gälla akfier som innehas som ell led i
organisationen av den skaltskyldiges verksamhet, s. k. organisationsaklier,
eller akfier i ett förelag som är kund eller leverantör lill den skattskyldige
eller aktier som mottagits som likvid för varor eller ijänsier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om aktier som utgör omsättningstillgång medges
avdrag för föriusl även då förlusten endast är snnnolik. För rörelsebetingade
aktier lorde dock krävas all förlusten är definitiv. Della kan i allmänhet försl
konslateras vid försäljning av aktierna eller genom all del företag, som
aktierna gäller, försatts i konkurs e.d. I vissa fall utgör den omständigheten
all en bokföringsmässig föriusl konstaterats vid t. ex. likvidation inle
tillräckligt bevis för att avdragsgill förlust föreligger. Delta gäller i allmänhel
i fråga om organisalionsaklier. Förlusten kan då motsvaras av en dold reserv,
t. ex. en hyresrätt, som överförts lill moderbolaget utan vederlag. I sädant
fall nnses någon definitiv föriusl inle föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.7 Förlust genom borgensförbindelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt punkl 10 av anvisningarna till 29 § KL hänförs till
kapitalförlust "i regel" förlust genom borgensförbindelse. Av
formuleringen framgår att avdrag undantagsvis kan medges för förlust på
borgensförbindelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För avdragsrätt krävs alt borgensförbindelsen hnfl samband
med rörelsen. Sålunda har ett bryggeriaktiebolag fått avdrag för föriust på
borgensförbindelse, som bolaget iklätt sig i och för sin rörelse (RÅ 1930 Fi
524). I ett rättsfall (RÅ 1938 Fi 706) hyrde ett faslighelsakliebolag, som
länge hnfl en butikslokal oulhyrd, ut denna till en köpman. Då denne saknade
rörelsekapital, tecknade bolaget i samband med uthyrningen borgen för ell län lill
köpmannen på 5 000 kr. Sedermera gick köpmannen i konkurs och bolagel måste då
infria borgensförbindelsen. Bolagel medgavs avdrag för denna förlust. - Direktören
i ett murbruksbolag hade tecknat borgen för en byggmästare i samband med att
denne åtagit sig ett byggnadsuppdrag. Borgensförbindelsen gällde enligl
anteckning i dess styrelseprotokoll bolaget men vederbörande bank hade krävt
personlig borgen av direktören. När byggmästaren försalts i konkurs infriade bolagel
borgensförbindelsen och medgavs avdrag för förlusten (RÅ 1948 Fi 596). -1 ett
annat fall (RÅ 1969 Fi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1720) hade ell bolag från ell annat förelng förvärvat tillverkningsrätl
till tåkappsväv och vissa för tillverkningen erforderliga maskiner. Som ersättning
erlade bolaget vissl belopp kontant samt överlog borgensnusvnr för förlagslån
på 50 000 kr. Pä grund nv läntngarens bristnnde likviditet mäste bolnget inlösa
20 000 kr. av länet. Regeringsrätten medgav avdrng för detla belopp, eftersom
tillverkningen av tåkappsväv utgjort ett led i bolagets rörelse och borgensälagandel
utgjort villkor för förvärv av lillverkningsrät-ten och utrustningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett senare nvgjorl mäl (RRK R75 1:52) nnsägs en
leverantörs borgensförbindelse, vars syfte var all möjliggöra snnbbnre likvider
frän en detaljislkund och all i övrigt främja affärsförbindelsen, ingången i
och för leverantörens rörelse. Förlust i anledning nv förbindelsen ansågs därföv
avdragsgill som driftkostnad. Föriusl som en arbelslngnre äsamknls pä grund nv borgensålngande
för nrbetsgivarens förpliktelser har däremot ansetts utgöra inte avdragsgill
kapitalförlust (RRK R76 1:61).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har borgensförbindelsen inte normall samband med rörelsen
medges inle avdrag för föriusl på förbindelsen. I ell fall (RÅ 1930 Fi 441) hnde
en rörelseidkare för att erhålla utsträckt kredit i en bank varit tvungen att
ikläda sig borgen för bankens direktör. Då bankdirektören sednn försntts i
konkurs och rörelseidkaren åsamkats föriusl på borgensförbindelsen, medgavs han
inte nvdrag för denna föriusl. I ell annat fall (RÅ 1946 Fi 1014. 1015) hnde eU
svenskl bolag, som var anslulel till en utländsk koncern, i denna egensknp fått
ikläda sig garantiförbindelse för ett holländskt bolag, anskitet till samma
koncern. Pä grund nv gnrnntiförbindelsen hnde det svenskn bolnget fått
vidkännas betydande förluster. Bolaget erhöll inle avdrag för dessa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.8 Avdragsrält för skadestånd, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd kan vara både en avdragsgill och en inle
avdragsgill utgift. Vid bedömandet av vilket som är fallet får man i första
hand skilja mellan skadesländ som ulgår i form av livränta och skadestånd i
form av engångsersättning. 1 form av livränta utgivna skadestånd torde sä gott
som alllid vara avdragsgilla. Vid personskada gäller avdragsrälten dock numera
endast belopp som för mottagaren utgör ersättning för förlorad inkomst av
skattepliktig natur eller för förioral underhåll. I fråga om skadestånd i form
av engångsersättning kan man, såvitt gäller avdragsrälten, indela fallen i
följande fyra kategorier (jfr Rabe i SvSkT 1961 s. 411 ff och Severin i SvSkT
1979 s. 711 ff);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadestånd som
utgör levnadskostnad eller eljest inte kan hänföras lill förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadestånd på
grund av avtalsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadestånd som
utgör ersättning for skada pä eller förlust av omhänderhavd tillgång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1504>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4, Utomobligatoriska skndeständ i yrkesverksnmhel, Skndeständ
som hör lill den första kategorin är inte avdrngsgilln, Belräffnnde skadeständ
pä gmnd av nvtnlsbrott gäller ntl nvdrngsrätl föreligger om skadeståndet utgått
på grund nv brott mot ett i förvärvsverksamheten ingånget avlnl, 1 enlighet
härmed medgavs ett bryggeriakliebolag avdrag för skadesländ och
rättegångskostnader som bolnget ådragit sig på grund nv brott mot nvtnl om
konkurrensbegränsning (RÅ 1943 Fi 747). I ell fall (RÅ 1956 Fi 581) hnde en
person befrnklnl ell fnrlyg för oljetrnnsporler och i strid mot befrnktningsavlalet
beordrat fartyget till en i nvtnlet ej nngiven hamn. varför han ålagts nll utge
skadestånd lill fartygets ägare. Regeringsrätten medgav honom nvdrng föv
skadeståndet med hänvisning lill all det "utgäll på grund av nvtnlsbrott i
rörelse". I rältsfnllet RÅ 1956 ref. 6 hnde en person i sninbnnd med ntt
han pä sommaren 1950 frånträtt en befattning som verkställande direktör föv en skofabvik
omedelbavt vidtagit ålgävder för nll slnrla en egen skofabrikalion. Han hade
hyrt lokaler och köpt innskiner, Pä grund av ändringar i den statliga
regleringen av skobranschen hade planerna emellertid inte kunnal fullföljas.
Han hade därför annullerat maskinköpel mol erläggande uv ett skndeständ på 5
000 kr. Regeringsrätten medgnv avdrag för skadeståndet, eftersom mannen ansågs
ha påbörjai driflen av rörelsen under beskallningsåret och "vid sådant
förhällande hinder ej möter" ntt medge avdrag för kosinaden. I rältsfnllet
RÅ 1967 ref. 12 medgavs ett bilförsäljningsbolng. som brutit mot föreskrifternn
i överenskommelse mellan slalen och brnnschförbund saml i anledning därav haft
att erlägga 5 430 kr. - utgörande ell som skadestånd belraklal vitesbelopp -
avdrag för vilesbeloppel. I ett fall (RÅ 1975 Aa 542) yrknde ett revisionsbolng
nvdrag för utdömd ersättning pä 50 000 kr. jämte rätlegångskoslnnder på 10 367
kr. Ersättningen och kostnndcrnn hnde utbeinlnts i snmband med förmedling av
lånetransaktion mellan två av bolagets klienter, Låneförmedlingen ansågs utgöra
ell led i bolngets verksamhet varför bolagel ansågs berättigat till de yrknde nvdragen.
I ett ärende nngäende förhandsbesked (RRK R74 1:23) förklarades en
skallskyldig, som bytt anställning och därvid förpliktats ntl lill förre
arbetsgivaren äierbelnla viss lidigare beskattad lön, vara berättigad till
avdrag för återbetalning del år då återbetalning skell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till ifrågavarande grupp av skadestånd kan också hänföras skndeständ
som en jordbrukare eller rörelseidkare fär utge på grund nv fel eller brist i såldn
varor. Skadeståndet är dä avdragsgillt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot vägrades i ell rättsfall (RÅ 1949 Fi 90) en
fastighetsägare nvdrng för skadestånd till hyresgäster för alt de avstått frän nyltjnnderätl
till buiiksloknler, vilka hnn tngit i nnspråk i snmband med ombyggnad av
fastigheten och därefter upplåtit till andra hyresgäster. Utgången berodde
tydligen pä ntt skndeståndet hänförts lill kosinad för ombyggnad av
fastigheten. Enligl 25 § 2 mom. KL får nvdrng inle görns för sädnn kostnnd.
Vidare gäller alt en fastighetsägare, som i samband med försäljning nv
fastighet fär utge skadesländ. knn få avdrng för skndeslnndet endnsl vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1506>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beräkning av eventuell realisationsvinst i nnledning av
försäljningen (RÅ 1946 Fi 969, RÅ 1964 Fi 18 och RÅ 1963 ref. 36).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En arbetsgivare kan bli skyldig att betala skadestånd för
att han inle iakttagit bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet. I ett ärende angående förhandsbesked hade ett bolag utgett
skadestånd på 300 kr. på grund av brott mol lagens §§ 19 och 38.
Regeringsrätten fann att skadeståndet utgjorde en i bolagets rörelse
avdragsgill omkostnad (dom 1980-03-04).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har ell avtalsbrott gjorts av rent personliga skäl och ulgår
skadesländ lill följd av avialsbrollel anses förlusten ha uppkommit oberoende
av förvärvsverksamheten. Avdrag medges därför inte (RÅ 1942 Fi 290).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skadestånd som hör lill kategori 3, dvs. skadestånd
som utgör ersättning för skada på eller förlust av omhänderhavd tillgäng, finns
en uttrycklig lagregel i förvärvskällan tjänst. Enligl 33 § 1 mom. KL får
avdrag nämligen ske för förlust av medel, för vilka den skaltskyldige varit på
grund av sin tjänst redovisningsskyldig. Avdragsrätl föreligger dock inle om återbelalningsskyldigheten
beror på förskingring eller annat brott (punkl 2 av anvisningarna till 33 §
KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rättspraxis har avdrag medgivils även för förlust av
andra i tjänsten omhänderhavda tillgångar än kontanta medel. Avdrag har sålunda
medgivils ölutkörare som ålagts ersällningsskyldighet för värdet av
sönderslagna flaskor (RÅ 1934 Fi 804) och skobutiksföreslåndare och
lagerföreståndare för ersättning för brist i varulager (RÅ 1938 Fi 178 resp. RÅ
1938 Fi 427). 1 rättsfallet RÅ 1960 ref. 17 fick dock en bilförsäljare, som
dömts för vårdslöshet i trafik under demonslralionskörning av arbetsgivarens
bil, inte avdrag för de kostnader som han enligl avlal med arbetsgivaren varit
skyldig all erlägga för reparation av bilen, eftersom kostnaderna "uppkommil
under sådana omständigheter alt de - även med beaktande av att vissa
skaderisker naturligl äro förenade med demonslralionskörning- få anses ligga
vid sidan av normal verksamhei som bilförsäljare". (Två ledamöter i RR var
skiljaktiga.) I ett rättsfall, som inte avsåg förvärvskällan tjänst (RÅ 1948
ref, 46), hade ett handelsbolag genom avtal med Arméförvaltningen åtagit sig
att tillverka överdragskläder av material som Arméförvallningen skulle tillhandahålla.
Bolaget hade i sin lur uppdragit ål annan person alt ombesörja tillverkningen.
Dennes syfabrik härjades av brand, varvid material som tillhörde Arméförvallningen
förstördes. Del hade enligl avtal ålegat bolaget all hålla materialet försäkrat
men detla hade av förbiseende inte blivit gjort. Arméförvallningen hade därför
vägrat att betala en bolagets fordran på 10 382 kr. och i slällel med detla
belopp gollgjort sig för den genom branden uppkomna förlusten. Bolaget som
redovisade beloppet som förlust i rörelsen medgavs avdrag för förlusten,
eftersom den "måsle anses vara all hänföra lill driftförlust i bolagets
rörelse".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar utomobligatoriska skadestånd i
förvärvsverksamhet torde avdragsrälten vara beroende av i vad mån skadan varit
av sådan arl att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1508>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgjort en normal risk i verksamheten. 1 rättsfallet RÅ
1948 ref. 56 hade en advokat biträtt en klient vid bildandet av ett aktiebolag
och därvid ställt sig som en av bolagels stiftare. Vid bolagsbildningen hade en
annan av stiftarna lämnat orikliga uppgifter angående värdet av tillgångar, som
överfördes lill bolagel. Sedan bolagel försalls i konkurs ålades advokaten all
solidariskt med en annan av stiftarna utge ersättning till bolaget och
advokaten utbetalade till följd härnv 11 625 kr. Advokaten, som påstod all ett
av de vanligaste advokaluppdragen var alt bilda aktiebolag och alt även slälla
sig som stiftare eller tecknare av en eller annan aktie, medgavs avdrag för del
utbetalade beloppet. I ett ärende angående förhandsbesked (RN 1954 nr 8:4) hade
en person cyklat omkull på gatan framför en hyresfastighet som ägdes av en faslighetsförening.
Omkullkörningen berodde på att en isvall bildats på gatan. Föreningen, som haft
skyldighel alt ombesörja viss gaturenhållning, hade vid ifrågavarande tillfälle
brustit i denna skyldighet. Föreningen ansågs därför ansvarig för cyklistens
skador och förpliktades att lill denne utge livränta. I ärendet uppgavs att gaturenhållningen
i första hand ålegat en hos föreningen anställd portvakt, vilken dock försummat
detla. Då en sådan försummelse från en anställds sida inle kunde anses falla
utanför de risker, som en fastighetsägare erfarenhetsmässigt har att räkna med
vid skötseln av en fastighet av förevarande slag. ansågs den kostnad som
föreningen åsamkats på grund av försummelsen avdragsgill. Detla gällde oavsell
om utgifterna avsåg engångsbelopp eller inte. 1 rättsfallet RÅ 1959 Fi 1525
hade en möbelfabrikör, vars fabrik drevs med vattenkraft från en dammanläggning,
låtit dämma upp vattnet till högre nivå än han ägde räll till. Han medgavs inle
avdrag för belopp, som han enligt dom utgivit till viss markägare för
vallenskador. (En ledamot i regeringsrätten ansåg att beloppet var
avdragsgillt, eftersom den uppkomna skadan avsåg minskad höskörd och försämrat
bete under den tid då vallnet var uppdämt över tillålen nivå.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vederlag till statsverket vid illegal handel med
ransonerade varor e. d. torde vara avdragsgillt (RÅ 1949 Fi 1113 och RÅ 1968 Fi
209). Böter är däremol inte avdragsgilla. Böter har nämligen ansetls hänförliga
lill rent personliga utgifter, även om de ådömts på grund av utövande av
illegal verksamhei, som anses som förvärvskälla och för vilken inkomslen alltså
är skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.9 Förlust genorn brott</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med huvudprincipen får andrag för förlust av kontnntn
medel görns om förlusten knn belraklas såsom något för rörelsen norninlt. Sålundn
torde nvdrag medges om förlusten förorsakats av felväxling. Har kontnntn medel däremol
gäll förlorade genoni en extraordinär händelse, l. ex. genom brand, föreligger inle
nvdrngsrätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föriusl av kontnnla medel genom brottsligt förfarande av anslälld
lorde normall bedömas som driftförlust om brottet besatts av någon som genom
sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1510>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tjänst har medel under sin förvnltning. Hnr brottet
begåtts nv annnn nnställd är förlusten däremol alt hänförn lill knpitnlförlust,
Detln gäller ocksä om det är frågn om stöld nv utomstående. I enlighel härmed niedgnvs
ett bolng avdragför föriusl på grund avförskingving av bolagets kontorschef (RÅ
1935 ref. 14), I ett annat fall (RÅ 1940 Fi 690) fick ett elektricitetsverk avdrag
för förlust, orsakad genom förskingring av tvä av verkets tjänstemän. Å andrn sidnn
vägrades en hnndelsidkerska nvdrng för förlust genom alt en springflicka
tillgripit kontanter ur knssnlädnn (RÅ 1941 Fi 347) och ett detnljhnndelsbolng
fick inle avdrag för föriusl genoni all ell hos bolnget nnslälll hnndelsbiträde
stulit 1 700 kr., som förvarats i ell kuvert pä en hylla i bolagets kontor (RÅ
1957 Fi 1765). Vidare fick ett restaurangföretag inte avdrag för föriusl genoin
stöld av dagskassa frän en ulnnför reslnurnngen stående bankbil, trols
invändning att tillgreppet endast kunnat ske genoni försummelse från anställt
bankbuds sida (RÅ 1963 Fi 1406, 1407),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ell ärende angående förhandsbesked hade en bnnk under är
1977 utsatts för stöld eller rån vid sju tillfällen. Därvid hade banken
tillhöriga pengar och vnrdehnndlingar tillgripils eller förstörts, Riksskntleverkets
rällsnämnd förklarade alt den del nv förlusten som nvsäg värdehnndlingnr
utgjorde driftförlust mednn den del som avsåg svenska pengar utgjorde knpitnlförlust.
Regeringsrätten fnnn emellertid nll de förluster som banken lidit inte kunde
anses normnll ingå som ell led i bnnkens förvärvsverksnmhel onvsell om förluslerna
hänfört sig till svenska eller ulländskn pengnr eller till värdehandlingar.
Förlusterna var därför i sin helhet ntl nnse som knpitnlförlust (dom 1979-10-05).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett nnnat fall. som också gällde brott mot bank. yrkade PK-banken
avdrag med 108 991 kr. för koslnader banken haft i samband med del s. k. Norrmalmstorgsrånet.
Av koslnaderna avsåg 27 209 kr. mat. förstörda kläder och hälsovård, 44 954 kr.
repnralioner. städning och bevakning, 4 142 kr. reseersättning till personal, 1
960 kr. blommor och 30 726 kr. vnrugåvor (klockor, smycken etc.) till bankens personnl.
Regeringsrätten, som medgnv avdrag för koslnadernn, yllrnde (dom 1979-10-24):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kostnnder för banken, som nvses med del lill
regeringsrätten fullföljdn avdragsyrkandet, hänför sig till sådana områden av
driften av bankrörelsen där kostnadsposter av varierande skäl fortlöpande
uppkommer under normala driftsförhållanden såsom för reparation och underhåll
av inventarier, för städning och bevakning av lokaler och personal. Att inom
sådana områden koslnaderna under del nktuelln besknttningsåret blivit onormnll Slora
lill följd av alt bankverksamheten bedrivits under exceptionella förhållanden,
nämligen under och efler ell brottsligt angrepp mot ell nv bankens kontor,
föranleder inle ntl kostnadsökningen sknll nnses vnrn kapitalförlust för
banken. (Två ledamöter skiljaktiga.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1512>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.10 Föriusl i inkomstslaget tillfäUig
förvärvsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>120 § KL stadgas kategoriskt att förlust som är alt hänförn
lill knpitnlförlust inte är avdragsgill. Detla är emellertid inle helt korrekt.
Kapitalförlust kan nämligen i slor ulsträcknng beaklas vid beräkning nv renlisntionsvinst.
Avyttras nkticr för ell pris som understiger inköpspriset knn t. ex. förlusten
kvittas mol renlisntionsvinst eller lotterivinsl som uppkommil under snmmn
beskattningsår. Motsvarnnde gäller i princip även vid fnstighelsnvytlringar.
Avyttras nnnan personlig lös egendom än aktier etc. med förlust - det kan t.
ex. gälla en bil som har använls för privat bruk - är förlusten i regel inle
avdragsgill (jfr RÅ 1970 ref. 67). Den värdeminskning som hnr skett nv
egendomen nnses hänföriig till levnadskostnad. Avyttras sädan egendom med vinst
knn denna dock beskattns som renlisntionsvinst. Vinslen nnses nämligen ökn skalleförmågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G40368prop_198081__68.pdf23301808pdfmed förslag till ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/ACF210E3-C490-4794-A9BB-B9C69C801D5C