2448788G403361980/8136propproppropProposition 1980/81:36PropositionProposition3601980-10-23 00:00:002024-12-27 14:57:302008-06-13 08:13:16med förslag till ändrade kapitaltäckningsregler för fillansbolagen, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G40336/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40336https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40336
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:240.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1980/81:36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag till ändrade kapitaltäckningsregler för Tinansbolagen,
m. ni.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 23 oktober 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslär riksdagen alt antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:214.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GÖSTA BOHMAN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås ändringar av kapitaltäckningsreglerna
för finansbolagen. Förslagen innebär i huvudsak att lånereverser med
tillbakaskjulen belalningsrätt och garanlifonder får jämställlas med eget
kapital och grunda upplåningsrätt. Vidare föreslås att kassamedel,
banktillgodohavanden m, m, skall utgöra grund för upplåningsrätt. De föreslagna
lagändringarna avses träda i krafl den 1 januari 1981 men en övergångslid till
utgången av år 1982 och - efter dispens - år 1984 medges,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föresläs också att bankobligationer får
fr, o, m, den I januari 1981 emitteras utomlands utan begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 36</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>I Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:2) om
finansbolag \ dds att 7 S skall ha nedan angivna lydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dds att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen
skall upphöra alt gällii.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansbolag skaU ha egel kapital lill vi.ssi lägsta belopp
som är betryggande i förhållande till bolagels upplåning. Det egna kapllalei
anses betryggande, om upplåningen inle överstiger tolv och en halv gånger bolagets
eget kapital. Om särskilda skäl föreligger kan bankinspektionen medge högre
upplåning, dock högsl lill tjugo gånger bolagets eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som eget kapital skall vid lilläiiip-niitg av första
stycket anses vad som enligt 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse gäller som egel
kapital.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7S</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansbolag får högsl låna upp medel med dels ett belopp
som svarar mot bolagels kassa, vad som Innestår hos riksbanken, riksgäldskontorel,
bankaktiebolag, sparbank, cenlrul-kas.sa för jordbrukskredit, kredilakliebolag
och postgirot eller iiilånais till annat fliumsbohig, dels ett belopp som
svarar inoi tolv och en halv gånger del egna kapitalet. Om särskilda skäl
föreligger kan bankinspektionen medge högre upplåning, dock högst lill tjugo
gånger det egna kapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
upplåning anses inte vad som motsvarar av finansbolaget utfärdade
skuldförbindelser, som för långivaren medför rätt till beialning först efter bolages
övriga borgenärer eller som har garanterats av staten, bankaktiebolag,
sparbank eller central-ka.ssa för jordbrukskredit. Till upplåningen skall läggas
beloppet av de garantiförpliktelser bolaget Iklätt sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med egel kapital avses aktiekapilal. reservfond, disposilionsfond
och av bolagsstämman faslslälld vinslba-lans. Med egel kapital får likställas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. garanlifond, som bildats genom tillskoll av aktieägare
i finansbolaget eller förbindelser utfärdade av bankaktiebolag, sparbank, ceniralkassa</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för jordbrukskredit e//cr anniin som bankinspektionen godkänl,
intill ell belopp inolsvaraiule fem gånger bolagels aktiekapital.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fyrtio
procent av ett belopp, som svarar mol sådana bolagets reserver som avses I 57
lagen (1955:183) om bankrörelse, intill ett belopp motsvarande bolagets eget
kapital saml</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kapital,
som tillförts bolaget mol av bolaget utfärdade skuldförbindelser som medför
rätt tdl betalning först efter bolagets övriga borgenärer, intill ell belopp
motsvarande bolagels egel kapital.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om del mellan finansbolag råder sådant nära samband som
anges i 4 , kan bankinspektionen I del särskilda fallet föreskriva att iipplåningsräli
skall beräknas gemensamt för bolagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansbolag som vid ikraftträdandet inte uppfyller det
föreskrivna kapitalkravel får utan hinder av detla forisätta verksamheten till
utgången av är 1982. Om synnerliga skäl föreligger får hankinspektionen efler
ansökan ge finansbolag, som inte heller vid utgången av år 1982 uppfyller det
föreskrivna kapitalkravet, tillstånd att fortsätta verksamheten till utgången
av år 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1955:183) om bankrörelse dels att i lagen skall
införas en ny paragraf, 59a §. av nedan angivna lydelse, dels att 66 § skall ha
nedan angivna Ivdelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59 a if Bankaktiebolag får ej bevilja kredit mol
skuldebrev som medför räii till betalning först efter låntagarens övriga
borgenärer. Efter tillsiånd av regeringen får bankbolag dock bevilja kredit inoi
sådant skuldebrev till annat bankaktiebolag, lill utländskt bankförelag, eller lill
.svenskt aktiebolag eller utländskt förelag, vars ändamål kan anses vara till
nytta för bankväsendet eller del allmänna.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66!?'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankaktiebolag får ej i andra fall än som angivas i andra
och iredje styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller
till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för
sådana förbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankbolag får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder
på minst etthundra kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankbolag får utfärda och ställa</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Bankbolag fär utfärda och ställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>garanti för räntebärande obligatio- garanti för
räntebärande obligatio<br>
ner som lyder på minst etthundra ner som lyder på minst etthundra<br>
kronor. Löptiden för obligationer kronor. Löptiden för obligationer<br>
som bankbolag ger ut i Sverige får som bankbolag ger ut i Sverige fär<br>
vara längst sju år. Obligationer med vara längst sju år. Obligationer som<br>
längre löptid än ett är får utlärdas bankholag ger ul i Sverige med läng-<br>
intill ett belopp som motsvarar högst re löptid än ett år får utfärdas intill<br>
tre procent av bankbolagets inlåning ett belopp som motsvarar högst tre<br>
från allmänheten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>procent av bankbolagets inlåning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1979: HW).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:416) om
sparbanker dels all i lagen skall införas en ny paragraf. 28a S, av nedan
angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 35 S skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28a § Sparbank får ej bevilja kredit mot skuldebrev som
medför rätt till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer. Efter
tillstånd, av regeringen får sparbank dock bevUja kredit mot sådant skuldbrev
till svenskt aktiebolag, vars ändamål kan anses vara till nytta för
bankväsendet eller det allmänna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbank får ej i andra fall än som anges i andra och iredje
styckena utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till viss man
eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för sådana
förbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbank får utfärda räntebärande förlagsbevis som lyder
på minst etthundra kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbank fär utfärda och ställa</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Sparbank får utfärda och ställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>garanti för räntebärande obligatio- garanti för
räntebärande obligatio<br>
ner som lyder på minst etthundra ner som lyder på minst etthundra<br>
kronor. Löptiden för obligationer kronor. Löptiden för obligationer<br>
som sparbank ger ut i Sverige får som sparbank ger ul i Sverige får<br>
vara längst sju år. Obligationer med vara längst sju år. Obligationer som<br>
längre löptid än ett år får utfärdas sparbank ger ul i Sverige med längre<br>
intill ett belopp som motsvarar högst löptid än ett år får utfärdas intill ett<br>
tre procent av sparbankens inlåning belopp som motsvarar högst tre pro-<br>
från allmänheten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>cent av sparbankens inlåning från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen
får sparbank utfärda endast om åtgärder vidtagits för kontroll över ulelöpande
märken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari I98I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1979:1051.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 36</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 36a §. av
nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels alt 42a § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36a § Kreditkässa får ej bevilja kredit mot skuldebrev som
medför rätt lill betalning först efler låntagarens övriga borgenärer. Efler
tillstånd av regeringen får centralkassa dock bevilja kredit mot sådant
skuldebrev lill svenskt aktiebolag, vais ändamål kan anses vara till nylla för
bankväsendel eller det allmänna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42a §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kreditkassa får ej i andra fall än som anges i andra och
tredje styckena utfärda tryckta eller graverade, lill innehavaren eller till
viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för
sådana förbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralkassa får utfärda räntebärande förlagsbevis som
lyder på minst etthundra kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralkassa får utfärda och ställa</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Centralkassa får utfärda och ställa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>garanti
för räntebärande obligatio- garanti för räntebärande obligatio<br>
ner som lyder på minst etthundra ner som lyder pä minst etthundra<br>
kronor. Löptiden för obligationer kronor. Löptiden för obligationer<br>
som ceniralkassa ger ut i Sverige får som centralkassa ger ul i Sverige får<br>
vara längst sju år. Obligationer med vara längst sju år. Obligationer som<br>
längre löptid än ett år fär utfärdas ceniralkassa ger ul i Sverige med<br>
intill ett belopp som motsvarar högst längre löplid än ett år får utfärdas<br>
tre procent av centralkassans inlå- intill ett belopp som motsvarar högst<br>
ning från allmänheten.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tre procent av centralkassans inlå-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning från allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1979:UI.S2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
EKONOMIDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1980-09-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullsten. Bohman. Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén. Holm. Andersson, Winberg,
Adelsohn, Danell. Petri, Eliasson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Bohman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till ändrade kapitaltäckningsregler
för flnansbolag, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1980:2) om finansbolag (LF) trädde i kraft den 1
juli 1980 (prop. 1978/79:170, NU 1979/80:23, rskr 1979/80:139). Bolag som
driver sådan verksamhet som omfattas av lagen kallas finansbolag. I syfte att
värna om finansbolagens soliditet föreskrivs i 7 § LF att finansbolag skall ha
eget kapital till visst lägsta belopp som är betryggande i förhållande till
bolagets upplåning. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna får förelag som
vid lagens ikraftträdande drev finansieringsverksamhet och som inte uppfyller
kravet på eget kapital ulan hinder av detta fortsätta verksamheten lill
utgången av år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansieringsföretagens
förening (numera Finansbolagens förening) har i en skrivelse lill regeringen
den 29 februari 1980 framhållit att kapitalkravel i LF är väsentligt strängare
än vad som har gällt för de bankägda finansbolagen. Mot denna bakgrund har
föreningen hemställt alt 7 § LF ändras på sådant sätt alt kapitalkravel svarar
mot vad som anges i bolagsordningarna för de bankägda finansbolagen med vissa
kompletteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efler
remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av bankinspektionen,
banklagsutredningen (Fi 1976:04), fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska
bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen. Sveriges föreningsbankers förbund
och Saab-Scania Aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund har avgelt gemensamt
yttrande och upplyst att Post- och Krediibanken. PK-banken har anslutit sig
till vad där har anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankerna har sedan den 1 januari 1980 rätt att utge egna
obligationer med längst sju ärs löpfid (prop. 1978/79:165. NU 1979/80:10. rskr
1979/80:62. SFS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979:1050. 1051 och 1052). Utgivningsrätten avseende
obligationer med längre löptid än ett år är begränsad till ett belopp som
motsvarar högst 3 % av bankens inlåning från allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska bankföreningen har i en framställning lill
regeringen den 26 mars 1980 hemställt att obligationslån som emitteras i
utlandet inle skall omfattas av denna begränsningsregel. Föreningen har bl. a.
framhållit att det redan efter den korta tid som förflutit, sedan de nya
reglerna tillkom, finns helägg för att den upplåning mot obligationer som
förekommer inte minst utomlands snabbt tar i anspråk den medgivna kvoten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av
bankinspektionen, banklagsutredningen, fullmäktige i Sveriges riksbank,
fullmäktige i riksgäldskontorel. Svenska sparbanksföreningen. Sveriges
föreningsbankers förbund, Sveriges industriförbund. Post- och Krediibanken. PK-banken,
Sparbankernas Bank. Konungariket Sveriges sladshypolekskassa och Svensk
Bostadsfinansierings Aktiebolag BOFAB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksbanksfullmäktiges yllrande var fogad en
reservation av ledamoten Thage Peterson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena över Finansbolagens
förenings och Svenska bankföreningens skrivelser bör fogas lill protokollet i della
ärende som bilaga I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Föredragandens överväganden 2.1 Kapitaltäckningsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 7 § första stycket LF skall finansbolag ha eget
kapital som är betryggande i förhållande till bolagets upplåning. Della skall enligt
huvudregeln anses vara fallet om upplåningen inte överstiger tolv och en halv
gånger bolagets eget kapital. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen
medge högre upplåning, dock högst till tjugo gånger bolagels eget kapital. 1
paragrafens andra stycke föreskrivs all som egel kapital skall anses vad som
enligt 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse (BL) gäller som egel kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med eget kapital avses enligt 57 § BL aktiekapilal.
reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinslbalans. Med egel
kapital får likställas dels viss del av bankens reserver, dels det nominella
värdet av förlagsbevis utställda av banken, i båda fallen dock högst intill ett
belopp motsvarande bankbolagets eget kapital. Förlagsbevis anges i BL som
skuldförbindelser som är avsedda för den allmänna rörelsen (s. k. masspapper)
och som medför rätt lill betalning först efter utfärdarens övriga borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan LF trädde i kraft den 1 juli 1980, förekom inget kapilaltäckningskrav
för andra finansbolag än dem som ägdes av bank. De bankägda finansbolagens upplåningsrält
reglerades genom bestämmelser i bolagsordningen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>var en följd av de för bankerna gällande kapitaltäckningsreglerna.
Kapital-täckningskravet för dessa finansbolag var konstruerat på så sätt all
den samlade upplåningen hos ett företag inte fick översliga tolv och en halv
gånger det egna kapitalet, dvs. aktiekapilal. reservfond, skuldregleringsfond,
garanlifond och av bolagsstämman fastställd vinslbalans. Med egel kapital
likställdes därvid förlagsbevis intill ett belopp motsvarande del egna
kapitalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansbolagens förening har i sin framställning lill
regeringen framhållit bl. a. att hänvisningen i 7 § LFtill BL i fråga om vad
som skall anses som egel kapital innebär att finansbolagen som egel kapital
inte får räkna garanlifonder och de icke publika förlagsbevis som bolagen har
utfärdat. Ej heller får vid upplåningen avräknas vad som innestår hos baiikinstitut
m. m. Kapitalkravet i 7 § LF innebär enligt föreningen avsevärt sämre upplåningsmöjlig-heterför
finansbolagen än dem som de bankägda finansbolagen har haft. Till belysning
härav har föreningen lämnat följande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningens
medlemsföretag hade vid utgången av år 1978 i huvudsak följande poster av
betydelse vid en kapitalbasberäkning, nämligen beskattat eget kapital 619 milj,
kr,, garantifonder 84 milj. kr., förlagslån 296 milj. kr., obeskattade värderegleringsreserver
(inkl. överavskrivningar av leasingobjekt) 260 milj. kr. och
banktillgodohavanden ca 800 milj. kr. De nu införda bestämmelserna om
upplåningsrätt innebar att garnntifoiiderna och förlagslånen, vilka lån inte
har den publika karaktär som avses i 57 S BL. på tillsammans 380 milj. kr. inte
fär ingå i kapitalbasen, vilkel motsvarar ett volymbortfall på 12,5 x 380 milj.
kr. eller 4 750 milj. kr. 1 gengäld kan finansbolagen som upplåningsrältsgrundande
tillgodoräkna 40 % av värde-regleringsreserverna eller 104 milj. kr. vilket ger
en upplåningsmöjlighet på 1300 milj. kr. Slutligen skall från det upplåningsrältsgrundande
kapitalel borträknas kassa och banktillgodohavanden, som vid utgången av är
1978 uppgick till ca 800 milj. kr. Utformningen av 7 S LF innebär således enligl
föreningen en försämring av finansbolagens ullåningskapacitet med ca 4 250
milj. kr. (4 750 - 1300 -H 800) i förhållande lill om bestämmelserna i
bolagsordningarna för de bankägda bolagen hade tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansbolagens förening har ifrågasatt om det varit
meningen all genom de nya bestämmelserna beskära finansbolagens upplåningsrätt
så mycket som nu skett och hemställt alt 7 § LF ändras på sådant sätt att
kapitalkravet svarar mol vad som anges i bolagsordningarna för de bankägda
finansbolagen med vissa korrigeringar. Enligt föreningens förslag får garanlifond,
intill ett belopp som motsvarar fem gånger bolagets aktiekapilal, samt
förlagslån, som inte har karaktären av allmän förskrivning, likställas med eget
kapital. Överavskrivning på leasingobjekt föresläs bli likställd med bolagets
reserver för utlåning. Medel som finns i bolagets kassa eller innestår hos
riksbanken, riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för
jordbrukskredit och på postgiro föreslås ge finansbolag rätt att låna upp
motsvarande belopp. Upplåning mot garanti av bank eller staten föreslås få
avräknas från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övrig upplåning. Vidare föresläs alt lån till annat
finansbolag skall grunda upplåningsrätt. Slutligen bör det enligt föreningen
medges att upplåningen i en koncern helt eller delvis koncentreras lill
moderbolaget och att sålunda upplånade medel utnyttjas av dotterbolag för
finansieringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt eller inle
haft något att erinra mot föreningens förslag i dess huvuddrag. Svenska
bankföreningen och Sveriges föreningsbankers förhund har förordat att även
finansbolags fordran på kredilakliebolag blir upplåningsrältsgrundande.
Banklagsutredningen har vidare föreslagit att reversupplåning med tillbakaskjuten
belalningsrätt inle skall anses som upplåning vid tillämpningen av 7 § LF.
Utredningen konstaterar i anslutning härtill att varken 54 § BL eller banklagarnas
kreditgivningsbestämmelser lämnar utrymme för en sådan reversutlåning från
bankernas sida och föreslår att i banklagarna tas in en bestämmelse om att
bankerna med regeringens tillstånd får lämna företag med bankfrämjande ändamål
kredit med tillbakaskjuten betalningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankinspektionen har avstyrkt förslagel alt
överavskrivning på leasingobjekt skall jämställas med reserv för utlåning.
Inspektionen och riksbanksfullmäktige har föreslagit att garantiförpliktelser
som finansbolag ikläder sig likställs med upplåning i analogi med vad som
gäller för garantiåtaganden från bankernas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankinspektionen har mera allmänt ifrågasatt om den
omständigheten att finansbolagen har ställts under särskild lagstiftning,
vilket bl. a. medför särskilda soliditetskrav och direkt tillsyn av
bankinspektionen, bör föranleda att bolagen inordnas i den krets av banker, kredilakliebolag
m. fl. som säkerhetsmässigt har ansetts böra inta en särställning inle bara
sinsemellan utan också i förhällande till försäkringsbolag, kapitalplacerande
institut m. fl. Emellertid har inspektionen ansett att denna fråga bör anstå
tills ytterligare erfarenhet har vunnits av finansbolagens verksamhet. Finansbolagen
kommer trots den legala regleringen att utgöra en mycket heterogen grupp.
Erfarenheten får enligt inspektionen senare ge vid handen i vad mån
finansbolagen bör fä sådan status säsom kreditinstitut som här avses. Närmast
skulle därvid kunna tänkas en lösning med ett prövningsförfarande av liknande
slag som tillämpas beträffande de bankägda företagen. Mol den angivna
bakgrunden har inspektionen i nuläget godtagit en lösning som innebär att
finansbolag inte behöver belasta sin upplåningsrätt med belopp som svarar mot
utlåning till annat finansbolag. En sådan regel bör. enligt inspektionen,
främst avse lån mellan koncernbolag och andra "intressebolag" t. ex.
i likvidiletsreglerande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet bakom kravet på kapitaltäckning i 7 S LF är att värna
om finansbolagens soliditet. Att finansbolagen har en god soliditet är viktigt
bl. a. med hänsyn till den betydelse de numera har för finansieringen av
svenskt näringsliv, särskilt för finansieringen av de små och medelstora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företagen. Det är angeläget att näringslivets
finansieringsbehov kan tillgodoses fortlöpande. Vissa finansieringsformer är
sådana att gäldenären under lång tid är beroende av att finansiären fullgör
sitt åtagande. God soliditet är ägnad att garantera att finansbolagen kan
uppfylla även omfattande, långvariga finansiella åtaganden. Jagvill i detta
sammanhang dock framhålla att inte bara kapitalkravet i LF syftar till att
garantera finansbolagens soliditet. Härutöver finns bestämmelser i bokförings-
och aktiebolagslagarna om tillgångarnas värdering. Vidare kan nämnas att
finansbolagen enligt LF står under offentlig tillsyn av bankinspektionen, vars
främsta uppgift är att övervaka de förhållanden som kan inverka på
finansbolagens säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utformningen av 7 § LF har en förebild varit vad som
föreskrivits om upplåningsrätt i de bankägda finansbolagens bolagsordningar.
Finansbolagens förening har hävdat att kapitalkravel i 7 S LF emellertid är
strängare än det kapitalkrav som har gällt gentemol de bankägda finansbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning härav vill jag framhålla alt en väsentlig
del av upplåningsrätlen för de bankägda bolagen grundas på att förlagsbevis
får jämställas med egel kapital intill dettas belopp. Bolagen har alltså kunnat
låna upp 12,5 gånger förlagsbevisens sammanlagda belopp. Motsvarande rätt har
finansbolagen enligt 7 § LF. Det har emellertid visat sig att vad de bankägda
finansbolagen avsett med förlagsbevis i bolagsordningarna är vanliga
lånereverser som innehåller en klausul om betalningsrätt först efter
utfärdarens övriga borgenärer (dvs. reverser med s. k. tillbakaskjuten
betalningsrätt). Förlagsbevis i vedertagen mening är emellertid för den
allmänna rörelsen avsedda skuldebrev, dvs. värdepapper som i tryckt eller
graverat skick ges ut i större antal. Detla är också den innebörd termen har i
BL. se 54 §. På grund av hänvisningen lill BL kan endast för den allmänna
rörelsen utgivna förbindelser grunda upplåningsrätt enligt 7 § LF. I och med
att finansbolagen inte kan grunda upplåningsrätt på de enskilda lånereverserna
och inte ger ul förlagsbevis i BL:s mening, får bolagen inle de möjligheter
till upplåning som de räknat med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de nu föreliggande förhällandena uppkommer
frågan om reverser med tillbakaskjuten betalningsrätt bör i likhet med
förlagsbevis få grunda upplåningsrält för finansbolagen. Det avgörande skälet
för att förlagsbevis enligt BL har ansetts kunna jämställas med eget kapital är
den tillbakaskjutna betalningsrätten (jfr prop. 1955:3 s. 115 f). Reverserna
som finansbolagen utfärdar bör därför få likställas med eget kapital och grunda
upplåningsrätt på samma säll som förlagsbevis. I likhet med remissinstanserna
förordar jag följaktligen alt en regel införs om att med eget kapital skall få
likställas inte bara förlagsbevis utan också även sådana reverser, allt intill
ett belopp som svarar mot det egna kapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För bankerna gällde tidigare alt förlagsbevis som
långivaren kunde återkräva inom fem år endast till en del fick utnyttjas som
täckningskapital. Regeln syftade till alt hindra alltför häftiga svängningar i
kapitalbasen till följd av att förlagslän löstes in. Banklagsutredningen har
ifrågasatt om en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motsvarande regel bör införas för finansbolagen, men har -
med hänsyn till att regeln av förenklingsskäl numera slopats för bankerna (jfr prop.
1978/79:190 s. 24) - stannat för att inle lägga fram något sådant förslag. Inle
heller jag anser att en sädan regel behövs. Jag förulsätler att finansbolagen
vidtar erforderiiga åtgärder, exempelvis ger ut nya reverser för att ersätta de
förfallna, för att undvika de praktiska olägenheter som en rörlig kapitalbas
innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För bankerna gällde före de nuvarande kapilaltäckningsreglernas
tillkomst en inlåningsregel som i stort sett överensstämde med bestämmelsen i
7 § LF. Härvid betraktades förlagsbevis som läckningsfri inlåning (prop. 1955:3
s. 115 och 1965:113 s. 59f). Delta innebär att föriagslånen inle behövde räknas
in i det belopp som mäste täckas av eget kapital. Motsvarande bör gälla i fråga
om finansbolagens upplåning mot reverser med tillbakaskjuten betalningsrätt.
Jag förordar därför, i enlighet med banklagsutredningens förslag, att
upplåning mot sådana reverser och förlagsbevis inte skall belasta
upplåningsrätten enligt 7 § LF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Banklagsulredningen har i sitt remissyttrande behandlat
frågan om banklagarna lämnar utrymme för bank att förvärva eller låna ut mol
reverser med tillbakaskjuten betalningsrätt. I 54 § BL anges vilka
värdehandlingar som en bank får förvärva eller driva handel med. Dit hör bl. a.
förlagsbevis. Lånereverser med tillbakaskjuten belalningsrätt omfattas inte av
paragrafen. Jag delar banklagsulredningens uppfattning att del inte heller är
möjligt att hänföra dessa lån till s. k. blancokrediter, dvs. sådana lån utan
särskild säkerhet som bankerna inom viss ram får bevilja. Reverslånen skiljer
sig nämligen från blancokrediterna genom all de i förmånsrättshänseende
placerats efler andra fordringar, alltså även efler blancokrediter. Banklagstiftningen
lämnar alltså inle bankerna utrymme för placering i reverser med tillbakaskjuten
belalningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med banklagsutredningen anser jag att bankerna
bör ges möjlighet alt i denna form skjuta till kapital i förelag med
bankfrämjande eller allmännyttigt ändamål. För förvärv av aktier i ett sådant
företag liksom av förlagsbevis, utgivna av ett sådant företag, skall bank ha
regeringens tillstånd (55 § första stycket BL). Regeringens tillstånd bör
krävas även i nu förevarande fall. Jag förordar således att i BL och i de
övriga banklagama tas in en bestämmelse om alt bank efter tillstånd av
regeringen får lämna företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för
bankväsendet eller det allmänna, kredit mot revers med tillbakaskjuten
betalningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bolagsordningarna för de bankägda finansbolagen
räknas som eget kapital också s. k. garanlifond, som får uppgå till högst fem
gånger bolagets aktiekapital. Bestämmelser om garantifond finns inte i BL,
eftersom bankaktiebolagen saknar kapitalposter av ifrågavarande slag.
Hänvisningen i 7 § LF till 57 § BL innebär alltså i detta avseende att
finansbolagen inte kommer att ha möjlighet att inräkna garantifondsmedel i det upplåningsrältsgrundande
kapitalet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garantifonderna har bildats genom att aktieägarna har
utfärdat förbindelser av innebörd att utfärdaren intill ett visst belopp
svarar för finansbolagets förbindelser. Garantin utlöses för att täcka sådan
förlust enligt senasi fastställda balansräkning, som inle kan täckas av
bolagets balanserade vinstmedel eller reverser med tillbakaskjuten belalningsrätt,
eller för att annars undgå likvidation av bolaget. Aktieägarna har rätt till
betalning efter finansbolagets samtliga övriga borgenärer. En garantifond i ett
finansbolag intar alltså en mellanställning mellan aktiekapital och reverslån
med tillbakaskjuten betalningsrätt. Med hänsyn härtilldelar jag uppfattningen
att finansbolagen med eget kapital bör fä likställa garantifond intill ett
belopp som motsvarar fem gånger bolagels aktiekapital. En förutsällning för att
bolagen skall få tillgodoräkna sig dessa fonder bör dock vara att garantifonderna
motsvaras antingen av inbetalda medel eller av en garanlifondsförbin-delse som
svensk bank har utfärdat. Även en förbindelse av någon som bankinspektionen
godkänner som garant - t. ex. försäkringsbolag - bör kunna godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom hänvisningen i 7 § LF till 57 § BL får finansbolagen
med eget kapital jämställa 40 % av de medel som reserverats på vissa värderegleringskonton.
Detta innebär en utvidgning i förhållande till vad som föreskrivits i de bankägda
finansbolagens bolagsordningar. Finansbolagens förening har utgått ifrån att
med finansbolagens reserver för utlåning skall likställas också överavskrivning
på leasingobjeki. Nägon bestämmelse av det slaget finns inte i
banklagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i anledning härav framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med finansiell leasing förslås en form av uthyrning av lös
egendom. Leasingbolaget är ägare till egendomen och upplåter nyttjanderätt till
kunden. När ett leasingbolag köper in ett leasingobjekt bokförs detta på samma
sätt som ett produktionsförelag bokför en maskininvestering. Leasingbolagets
medverkan är emellertid enbart av finansiell karaktär, varför transaktionen ur
kalkylsynpunkt kan jämställas med ett län lill kunden. På samma sätt som vid
ett annuiletslån kan leasingavgiften tänkas uppdelad pä ränta och amortering,
varvid amorteringarna kan sägas motsvara avskrivningarna. Avtalet kan inte
sägas upp av kunden och inte heller av leasingbolaget så länge kunden fullgör
sina åtaganden. Leasingbolaget behåller äganderätten till leasingobjektel och
har normalt ingen säkerhet därutöver. Normalt anpassas avtalstiden efter leasingobjeklets
ekonomiska livslängd. Efter avtalstidens utgång har leasingobjektet ofta ett
begränsat andrahandsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med överavskrivning pä leasingobjekt avses skillnaden
mellan den årliga bokföringsmässiga avskrivningen och avskrivning enligt plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från förelagsekonomisk synpunkt bestäms leasingbolagens
kapitalstyrka, förutom av beskattat eget kapital, av den totala summan av obeskaltde
reserver. Det är denna summa som i ett krisläge skall fånga upp förluster och
skydda borgenärerna. Skulle en fordran bli nödlidande till följd av att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1980181. I saml Nr 36</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunden inte kan fullfölja sitt åtagande finns dock flera s.
k. säkerhetsvallar, som kan absorbera förlusten. Leasingbolagen kan hålla sig
skadeslösa i första hand genom säkerheter i form av borgensåtaganden, eller
genom det restvärde som ligger i leasingobjektet och ibland ålerköpsåtaganden
av leverantörer. Är detta inte möjligt, kan förlusten täckas av årets rörelseöverskott.
Skulle rörelseöverskollel inte förslå lill full täckning av förlusten, fär värderegleringsreserverna
las i anspråk. I nästa led står odisponerade vinstmedel från föregående är,
dispositionsfond, reservfond, förlagslånekapital, garantifond, dolda reserver
och aktiekapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De dolda reserver som utgörs av överavskrivningar pä
leasingobjekt har samma funktion som värderegleringsreserverna när del gäller
all trygga långivarnas medel. Ur långivarnas synpunkt är det likgiltigt med vilka
medel eventuella förluster läcks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankerna fick genom lagändring år 1979 möjlighet att i
kapitaltäcknings-sammanhang jämställa 40 % av värderegleringsreserverna med
eget kapital (prop. 1978/79:190, NU 49, rskr 442). Dessförinnan hade den
utveckling, dessa reserver undergått under en följd av år, ingående studerats.
Banklagsutredningen, vars betänkande - (Ds E 1978:4) Nya kapitaltäckningsregler
för bankerna- låg lill grund för ifrågavarande lagstiftning, hade ingående
analyserat förlustrisker i utlåningen, reservernas stabilitet och karaktär av
reell konsolidering m. m. Denna analys utvisade att bankernas värderegleringsreserver
under en tioårsperiod förelett en stark och stabil tillväxt. För affärsbankerna
var de konstaterade förlusterna under åren 1970-1976 i genomsnitt ca 5 % av det
årliga rörelseöverskottet. En väsentlig del av dessa reserver ansågs därför
utgöra ett varaktigt konsolideringskapital.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
förutsättning för att överavskrivning pä leasingobjekt skall få<br>
jämställas med värderegleringsreserverna är att de mot överavskrivningen<br>
svarande reserverna inte kraftigt reduceras eller försvinner alltefter inträf<br>
fade förluster eller ändrad praxis i fräga om behovet av säkerhetsmarginaler.<br>
1 regel torde förlusterna täckas av avskrivningarna enligt plan. Ifrågavarande<br>
dolda reserver kan därför ofta betraktas som konsolideringskapilal. Emel<br>
lertid kan ett leasingobjekt drabbas av en värdeminskning, som är slörre än<br>
som förutsattes i avskrivningsplanen. Marknadsvärdet pä en maskin kan falla<br>
kraftigt i pris till följd av ett oförutsett tekniskt genombrott. Det torde
även i<br>
övrigt vara svårt att avgöra hur stora de dolda reserverna är. Detla gäller<br>
särskilt i fräga om leasingobjekt som har en begränsad andrahandsmarknad.<br>
Nägon närmare analys av förlustriskerna i leasingrörelse och vilken siabilitet<br>
de dolda reserverna har föreligger över huvud inte. Jag anser all slutlig<br>
ställning inte kan tas i den föreliggande frågan utan tillgång lill en sådan<br>
utredning. 1 likhet med bankinspektionen är jag inle beredd att nu stödja<br>
förslaget till ändring av 7 § LF i denna del. Jag avser emellertid alt föreslå<br>
regeringen att uppdra åt inspektionen att utreda frågan. Innan utredningen<br>
kan verkställas, bör viss erfarenhet föreligga. Därefter får frågan tas upp på<br>
nytt,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt finansbolagens förening bör, som har framgått av
det föregående, medel som finns i bolagets ka.ssa eller innestår hos
riksbanken, riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank, ceniralkassa för
jordbrukskredit och på postgiro utgöra grund för upplåningsrätt på så sätt att
bolaget får låna upp medel till motsvarande belopp. Vad sålunda föresläs
överensstämmer med vad som föreskrivs i de bankägda finansbolagens
bolagsordningar. Enligt banklagstiftningen krävs inte heller någon
kapitaltäckning för dessa medel. Mot bakgrund härav förordar jag att förslaget
i denna del genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
hänsyn till alt kredilakliebolag i kapitalläckningssammanhang jämställs
med bankaktiebolag bör som bankföreningen föreslagit även fordran på sådant
bolag utgöra grund för upplåningsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplåning mot garanti av slalen eller av bank bör i likhet
med vad Finansbolagens förening föreslagit få avräknas frän övrig upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansbolagens förenings förslag enligt vilket lån till
annat ftnansbolag inte skall belasta upplåningsrätten har inte mött någon
erinran från remissinstansernas sida. Bankinspekfionen har dock framhållit att
medelsanskaffning för ett annat finansbolags behov inte i och för sig bör vara
en verksamhet för finansbolag och att denna upplåningsrällsregd därför främst
bör avse lån mellan koncernbolag och andra "intressebolag", t, ex, i likvidiletsreglerande
syfte. Enligt min mening faller frågan i vad mån län bör förekomma mellan
finansbolag under bankinspektionens övervakning av sundheten i finansbolagens verksamhei,
Alla lån till annat finansbolag bör oavsett ändamålet behandlas lika i upplåningsrällshänseende.
Jag förordar att lån till annat finansbolag inte skall belasta del utlånande
finansbolagels upplåningsrält, vilket kan ske genom att det senare bolaget
medges låna upp medel intill motsvarande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De garantiförbindelser som finansbolagen utfärdar har inte
belastat upplåningsrätten enligt de bankägda finansbolagens bolagsordningar.
Bankernas motsvarande garantier är dock underkastade krav på kapitaltäckning,
I 57 § BL föreskrivs att garantiförbindelser som är knutna till kreditgivning
skall las upp lill sitt nominella belopp och övriga garantier - efter lagändrig
är 1979-lill halva sitt nominella belopp. Anledningen till denna åtskillnad är
all förlustriskerna visat sig vara mindre i fråga om garantier som inte har
samband med kreditgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett behov av alt också reglera i vilken
omfattning finansbolagen lämnar garantiutfästelser. Som framgått har
garantiförbindelser i banklagstiftningen i princip jämställts med utlåning. En
motsvarande reglering av finansbolagens garantigivning kan på ett naturligt
sätt endast ske genom att garantierna jämställs med dessa bolags upplåning, I
likhet med bankinspektionen, riksbanksfullmäktige och banklagsulredningen
anser jag därför att finansbolagens upplåningsrält bör belastas även med summan
av de garantiförbindelser som finansbolagen ingår. Som banklagsutredningen har
framhållit saknas det dock anledning att skilja på s, k, kreditgarantier och
andra garantier, eftersom banklagarnas kapitaltäckningsregler till skillnad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från 7 § LF bygger pä ett system med olika riskklasser.
Regeln i 7 S LF är en enkel uppläningsregel som i princip förutsätter en
likformig behandling av all utlåning. Med hänsyn till det sagda förordar jag
att garantiutfästelser av finansbolag i 7 § LF generellt jämställs med
upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett särskilt problem kan dock i detta sammanhang uppkomma
för finansbolag som sysslar med s, k, factoring, dvs, belåning eller köp av
fakturafordringar. Vid exportfacloring är det inte ovanligt att finansbolaget
förvärvar den svenske exportörens faklurafordringar men alt denne inle skall
erhålla betalning för fordringarna, förrän köparen har betalt eller har
underlåtit alt betala i rätt tid (fakturaköp utan förskott), Fakluraköp utan
förskott förekommer ocksä när förelag, som har en begränsad förmåga att ta
risker, till ett finansbolag överlåter fordringar på köpare inom Sverige.
Finansbolaget tar i dessa fall på sig en kreditrisk. Enligt min mening fär ett sädant
risklagande betraktas som en form av garanti, som skall jämställas med
upplåning enligt den föreslagna regeln i 7 § LF. När del gäller sådana
fakturaköp är det dock angeläget att tillämpningen av upplåningsrättsreglerna
om möjligt inte fördyrar finansbolagets tjänster och därmed försvårar för dem
att biträda sina kunder, av vilka flertalet utgör små eller medelstora förelag.Eftersom
fakluraköp utan förskoll utgör garantier utan samband med kreditgivning, bör
den skillnad som görs i fräga om bankernas garantiförbindelser-dvs. att
garantier utan samband med kreditigivning får las upp till halva sitt nominella
belopp - kunna beaktas för finansbolagens del på det sättet all
bankinspektionen kan medge finansbolag, som ingår fakturaköp utan förskott,
dispens enligt 7 S LF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera finansbolag kan bilda en koncern. Därvid förekommer
det alt moderbolaget i princip svarar för hela upplåningen i koncernen, medan
dotterbolagen själva inle lånar upp några medel utifrån utan endast lånar ul
medel som moderbolaget tillför dem. Upplåningsrält har dä i princip beräknats
pä summa eget kapital för alla bolag inom koncernen. 1 andra fall kan extern
upplåning länkas förekomma i flera bolag inom koncernen. För
koncernförhållanden av olika slag krävs en särskild regel. Jag föreslår all
denna utformas sä alt bankinspektionen ges möjlighet att i det särskilda fallet
föreskriva att upplåningsrält skall beräknas gemensamt för bolagen inom
koncernen. Dessa föreskrifter skall utformas i överensstämmelse med de regler
som gäller för ett fristående finansbolag. Koncernen som helhet bör i princip
kunna likställas med ett fristående bolag i upplåningsrällshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag har föreslagit i detla avsnitt föranleder
ändringar i såväl LF som banklagarna. I fräga om den lagtekniska lösningen
ansluter jag mig i stort sett till det förslag banklagsutredningen har lagt
fram. Av vad jag tidigare anfört framgår att några justeringar och tillägg bör
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1
januari 1981. 1 övergångsbestämmelserna lill LF föreskrivs som tidigare nämnts
all företag som vid lagens ikraftträdande drev finansieringsverksamhet och som
inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppfyller kravet pä egel kapital likväl får fortsätta
verksamheten till utgången av år 1982. Jag förordar att den nya uppläningsrätlsregdn
kombineras med en motsvarande övergångsbestämmelse. Detta innebär att
finansbolag, som den 1 januari 1981 inte uppfyller det angivna kapitalkravel,
ulan hinder av detta får fortsätta verksamheten lill utgången av år 1982.
Emellertid har det visat sig att det finns alldeles speciella fall där en ännu
längre övergångstid kan behövas. För sädana fall bör en möjlighel öppnas för
ett finansbolag alt fortsätta verksamheten ocksä efler utgången av är 1982. Jag
föreslår därför att bankinspektionen -om synnerliga skäl föreligger-får meddela
dispens för fortsatt verksamhet. Dispens bör dock inte få omfatta längre tid än
till utgången av är 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Obligation.sfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I banklagarna infördes fr. o. m. den 1 januari 1980 en
rätt för bankinsti-tuten'att ge ut egna obligationer (prop. 1978/79:165, NU
1979/80:10. rskr 1979/80:62, SFS 1979:1050, 1051 och 1052). Bestämmelserna
finns för affärsbankerna i 66 § BL, för sparbankerna i 35 § lagen (1955:416) om
sparbanker (SPL) och för föreningsbankerna i 42a S lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen (JKL). Bestämmelserna är enhetligt utformade för de tre bankinstitutsgrupperna
och innebär att obligationer med en löptid av högst ett är, s. k. bankcertifikat,
får ges ut utan begränsning. 1 fråga om obligationer med längre löptid - dock
längst sju år vid utgivning i Sverige -gäller att de får utfärdas till ett
belopp som motsvarar högsl 3 % av bankens inlåning från allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden underströk i prop. 1978/79:165 att
bankobligationerna borde introduceras försiktigt på grund av osäkerheten om
effekterna på obligationsmarknaden. Effekterna borde studeras noga och ell tak
för en banks totala skulder i form av bankobligationer borde sättas (prop. s.
147).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under riksdagsbehandlingen av propositionen hemställde
bankföreningen hos näringsutskottet, att obligationer som bank emitterar i
utlandet inte borde medräknas vid tillämpningen av treprocentsregeln.
Bankföreningen pekade därvid på att motivet för den föreslagna begränsningen
torde ha varit omsorgen om den svenska kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet fann inle skäl att förorda någon ändring utan
tillstyrkte propositionen i denna del (NU s. 29). Utskottet förutsatte att
bankobligationer med längre löptid än ett år under ett begynnelseskede skulle
komma att utges i relativt begränsad omfattning och att begränsningen därför
knappast skulle medföra någon påtaglig restriktion för bankerna. Skulle del
visa sig att treprocentsregeln på ett olyckligt sätt skulle påverka bankernas
möjligheter till upplåning utomlands, borde den dock enligt utskottet
omedelbart kunna omprövas. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
utlåtande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankföreningen har i sin skrivelse till regeringen
framhållit all den upplåning mot obligationer, inte minst utomlands, som kommil
liil stånd eller planeras snabbt tar i anspråk den medgivna kvoten på 3 %.
Exempelvis haren av de större medlemsbankerna, vars obligationsutgivning f. n.
uppgår till omkring 200 milj. kr. i utlandet, redan förbrukat drygt 20 % av sin
kvot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt föreningens mening kan utgivande av obligationer pä
den utländska marknaden inte påverka den svenska kredilmarknaden i annan mån än
riksbanken särskilt medger. Allt som bankerna lånar i utlandet lånas ul i
utländsk valuta till svenska kredittagare. För detta behövs enligt valutaregleringen
riksbankens tillständ. Bankföreningen anför all riksbanken i nuvarande
bytesbalansläge och för avsevärd tid framåt lorde vara intresserad av all
upplåning sker i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund har föreningen hemställt alt emission
utomlands av bankobligalioner bör få ske vid sidan av den gällande treprocentsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har, med undantag av en reservant bland
riksbanksfullmäktige, tillstyrkt bankföreningens framställning. Flera remissinslanser
har givit uttryck för den uppfattningen, all begränsningsregeln relativt snart
kommer att försvåra bankernas möjligheter lill upplåning utomlands och att en
sådan utveckling inte är önskvärd med hänsyn till den betalningsbalanssituation
som Sverige f. n. befinner sig i. Enligl reservantenhos riksbanksfullmäktige
har inte påvisats några sådana olägenheter som bör föranleda en omprövning av treprocentsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den införda begränsningsregeln motiverades av omtanken om
den svenska kapitalmarknaden. Man ville introducera bankobligalionerna med en
viss försiktighet. Några närmare erfarenheter av bankernas obligationsutgivning
på den inhemska marknaden saknas ännu. Det är därför för tidigt alt söka bedöma
effekterna på den svenska kapitalmarknaden. Treprocenis-gränsen bör därför t.
v. gälla i varje fall för den inhemska marknaden. När det gäller den utländska
kapitalmarknaden är situationen emellertid en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Affärsbankerna
har utnyttjat rätlen att utge obligationer utomlands och för deras del kan treprocentsutrymmet
inom en snar framtid visa sig vara för litet. I den betalningsbalanssituation
som Sverige f. n. befinner sig i är del, som majoriteten i riksbanksfullmäktige
framhållit, myckel angeläget all de svenska bankerna aktivt kan bidra till den
upplåning utomlands som är erforderlig. Jag delar riksbanksfullmäktiges
uppfattning all del dessulom är angeläget att de svenska bankernas utländska
upplåning blir av så långfristig karaktär som möjligt. Korlfristigheten i
upplåningen har nämligen utgjort ett visst problem för bankerna, eftersom de
lån de har lämnat i utländsk valuta väsentligen har varit långfristiga.
Möjligheten till emission av obligationer i utlandet är ägnad att minska detta
problem. Som riksgäldsfuUmäklige. framhållit bör i sammanhanget även beaktas
all ökade möjligheter för de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska bankerna att själva emittera obligationslån på
utländska marknader bör kunna ge bankerna erfarenheter av värde för att än
effektivare kunna stödja statens egen upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med remissinstanserna förordar jag därför alt
emission utomlands av bankobligationer bör få ske vid sidan av den gällande treprocentsregeln.
Detta bör - med hänsyn till att det är önskvärt med en enhetlig behandling
-gälla för samtliga bankinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har föreslagit föranleder ändringar i 66 § BL,
35 S SPL och 42a § JKL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har inom ekonoinidepartementel
upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1980:2) om finansbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1955:183) om bankrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1955:416) om sparbanker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om
ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Lagförslagen bör fogas
till regeringsprotokollel i detla ärende bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
lagförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan med lagförslagen har uteslutits här. Förslagen
är likalydande med dem som är fogade till propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Kapitaltäckningsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna tillstyrker eller har ingel att erinra
mot Finansbolagens förenings förslag i dess huvuddrag. Bankinspektionen
avstyrker dock förslaget att jämställa överavskrivningar på leasingobjekt med värderegleringsreserver
vid tillämpningen av 7 § LF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Bankinspektionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslagel till ändring av 7 § lagen
(1980:2) om finansbolag syftar till att ge finansbolagen ökad jämställdhel med
bankerna och befintliga bankägda finansförelag såvitt gäller soliditetskrav.
Sålunda skall enligt förslaget medel som finns i bolagels kassa eller innestår
hos riksbanken, riksgäldskontoret, inländskt bankakfiebolag, sparbank,
centralkassa för jordbrukskredit och på postgiro ej belasta upplåningsrätlen
(ej kräva kapilaltäckning). Vidare skall enligl förslagel vid beräkning av
upplåningsrätten säsom eget kapital få räknas garanlifond intill ett belopp
motsvarande fem gånger bolagets aktiekapital. Vad sålunda föreslås motsvarar
banklagstiftningen eller praxis betr. jämförbara insfitut och föranleder ej
någon erinran från inspektionens sida. Alt - säsom föreslås - garantifond skall
motsvaras av antingen inbetalda medel eller garantiförbindelser utfärdade av
svensk bank bör anges i bolagsordningen för finansbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt innefattar den begärda lagändringen bestämmelser
som tar sikte på finansbolagens speciella förhållanden. Lån till annat
finansbolag skall enligt förslaget inle belasta upplåningsrätlen. Skälet härför
skulle närmast vara den trygghet som ligger i gällande soliditetskrav för
mottagaren. Jfr medel som placeras i bankinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sistnämnt avseende inställer sig möjligen frågan hur man
i fråga om kapitaltäckning skall se på det omvända förhållandet nämligen banks
utlåning till finansbolag. Jfr möjligheten för bank all efler regeringens
medgivande likställa bankägl finansbolag med kreditakfiebolag såvitt gäller
kapitaltäckning (57 § första stycket A 3 banklagen). Genom hänvisningen i 59 §
första stycket 1, får den här ifrågavarande bestämmelsen betydelse också för bankägl
finansbolags möjlighet att få kredit utan säkerhet i bank. Måhända skulle del i
sammanhanget finnas anledning aktualisera frågan huruvida den omständigheten
att finansbolagen ställs under särskild lagstiftning medförande bl. a.
särskilda soliditetskrav och direki tillsyn av bankinspektionen bör föranleda
alt bolagen inordnas i den krets av banker, kreditaktiebolag m. fl. som säkerhetsmässigt
ansetts böra inta en särställning inte bara sinsemellan utan ocksä i
förhällande till försäkringsbolag, kapitalplacerande institutioner m. fl.
Emellertid anser inspektionen alt denna fråga bör anstå fills ytterligare
erfarenhet vunnits av finansbolagens verksamhet. Finansbolagen kommer trols den
legala regleringen att utgöra en mycket heterogen grupp. Erfarenheten lorde
senare få ge vid handen i vad män finansbolagen bör fä sådan status såsom kredifinstitut
som här avses. Närmast skulle därvid kunna länkas en lösning med ett
prövningsförfarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av liknande slag som nu tillämpas belräffande de bankägda
företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot den
angivna bakgrunden synes i nuläget kunna godtas en lösning som innebär alt
finansbolag inle behöver belasta sin upplåningsrätt med belopp som svarar mot
utlåning till annat finansbolag. En sådan regel bör främst avse lån mellan
koncernbolag och andra "intressebolag" t. ex. i likvidiletsreglerande
syfte. Medelsanskaffning för annat finansbolags behov bör inte i och för sig
vara en verksamhei för finansbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
förevarande framställningen gäller även frägan om tillgodoräknande av icke
publika förlagsbevis. Termen förlagsbevis avser enligt banklagstiftningen för
den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar och skulle alltså inte täcka in
sådan förbindelse med rätt lill betalning först efter ulfärdarens övriga
fordringsägare som finansbolag ingär med viss långivare. Inspektionen delar
uppfattningen att sådant "enstaka förlagsbevis" varom här är fråga
bör få jämställas med förlagsbevis i vedertagen mening. I sammanhanget bör
framhållas det angelägna i att upplåningsrältsgrundande förlagslän har
betryggande marginaler i fråga om återstående löplid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
föreliggande framställningen utgär frän att med reserver för utlåning m. m.
enligt 57 § banklagen får likställas överavskrivning på leasingobjeki. I
anledning härav får inspektionen anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheten
för bankerna att i kapitaltäckningsavseende i viss utsträckning tillgodoräkna
sina värderegleringsreserver infördes 1979. Bestämmelsen var grundad på
ingående studier av utvecklingen under en följd av år med avseende på
förlustrisker i utlåningen, reservernas stabilitet och karaktär av reell
konsolidering m. m. En sådan grund saknas för bedömning av huruvida
överavskrivning på leasingobjeki skall kunna inräknas i kapitalbasen. Uppenbara
svårigheter torde föreligga bl. a. när det gäller att avgöra i vilken grad
överavskrivning skall anses föreligga. Jämförbarhet saknas när det gäller
reserver avseende fordringar i form av utlåning eller obligationer å ena sidan
och avseende leasingobjekt å den andra. I det här berörda avseendet kan inspekfionen
av nämnda skäl inte nu stödja förslaget lill lagändring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
tillstyrker inspektionen framställningen såvitt gäller förslaget alt medel som
finns i bolagets kassa eller innestår i riksbanken etc. inte skall belasta
upplåningsrätten, att garantifond skall få räknas som eget kapital intill fem
gånger bolagets aktiekapital och alt förlagsbevis som inle har karaktären av
allmän förskrivning skall såvitt gäller kapitaltäckning få likställas med
förlagsbevis i eljest vedertagen mening. Vidare lämnar inspektionen med
hänvisning till vad inspektionen särskilt anfört härom utan erinran förslaget
alt ej heller utlåning till annat finansbolag skall belasta upplåningsrätten.
Däremot avstyrker inspektionen förslaget alt jämställa överavskrivning pä
leasingobjekt med reserv för utlåning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innebörden
av den föreslagna lagändringen kan lagtekniskt uttryckas på olika sätt.
Förebilder finns i bl. a. bolagsordningar för bankägda finansieringsbolag och
i bolagsordningar som regeringen fastställt för kredilakliebolag. Inspektionen
anger nedan en tänkbar lösning som ansluter till den nuvarande 7 §. I den
lagtext som sålunda föresläs har beaktats alt garantiansvar som finansbolag
ikläder sig bör likställas med upplåning samt att upplåning mot förlagsbevis
(riskkapital) inle bör anses som upplåning vid beräkning av upplåningsrätlen.
Föreslagen ny 7 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansbolag
får låna upp medel eller ikläda sig garantiförpliktelser lill ett belopp som
högst motsvarar dels bolagets kassa, vad som innestår hos riksbanken,
riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>postgirot eller utlånats till annat finansbolag dels tolv
och en halv gånger bolagets eget kapital. Om särskilda skäl föreligger kan
bankinspektionen medge högre upplåning, dock högst till tjugo gånger bolagets
kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som eget kapital skall vid tillämpningen av första stycket
anses dels vad som enligt 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse gäller som eget
kapital, dels garantifond intill ett belopp motsvarande högst fem gånger
bolagets aktiekapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som upplåning enligt första stycket räknas icke
förskrivning som medför rält till betalning först efter bolagets övriga
fordringsägare. Sådan förskrivning likställs med eget kapital enligt andra
stycket även om den inte är avsedd för den allmänna rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Banklagsulredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förlagsbevis som lätknliigskapital</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 7 § LF skall som finansbolags eget kapital anses
vad som enligt 57 § banklagen gäller som eget kapital för bank. Enligt
banklagen får med eget kapital jämställas det nominella värdet av förlagsbevis
som utställts av banken intill ett belopp som svarar mot bankens eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I banklagen avses med förlagsbevis sådana för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter
utfärdarens övriga borgenärer. Däremot avses inte vanliga lånereverser som
innehåller motsvarande förmånsrätlsklausul (jfr, 54 § banklagen och prop,
1978/79:165 s, 169). Om alltså en bank tar upp lån mol sådana reverser får det
upplånade kapitalet i kapilaltäckningshänseende inte jämställas med eget
kapital. Med nuvarande utformning av 7 § LF och dess hänvisning till banklagen
måste motsvarande anses gälla för finansbolag. En sädan upplåning från ett
finansbolags sida kan därför bli kapitaltäckningsgrundande först sedan
regelsystemet ändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Metoden att med vad som nu kallas förlagslån förstärka en
banks egna kapital infördes första gången genom lag som gällde under åren
1923-1925 (jfr, prop, 1923/181), Enligt denna lag kunde en bank efter tillstånd
av regeringen med eget kapital få jämställa "visst kapital, som tillförts bankbolagel
mol av bolaget utfärdade skuldförbindelser enligt vilka vederbörande
fordringsägare äger rätt till betalning ur bolagets tillgångar först efter
andra bolagets borgenärer än dem, som mol förbindelser av enahanda innehåll
lämnat bolaget försträckning". Enligt 1923 års lag var det sålunda den
tillbakaskjutna förmånsrätten som medförde att det upplånade kapitalet kunde få
jämställas med egel kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten alt jämställa "förlagslån" med eget
kapital infördes åter genom 1955 års banklag (jfr, prop, 1955:3), Härvid
uttrycktes denna rätt sä att med eget kapital i viss utsträckning fick likställas
"nominella värdet av förlagsbevis utfärdade av bolaget". Av
propositionen (s, 115 f,) framgär alt departementschefen pä samma sätt som vid
tillkomsten av 1923 års lag endast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fäst vikt vid den tillbakasjutna förmånsrätten. Mot
bakgrund av det anförda torde det vara klart att nämnda förhållande har varit
avgörande för att förlagsbevisen i banklagarna jämställs med eget kapital.
Detsamma bör enligt utredningen gälla i fråga om finansbolagen. Den
omständigheten att finansbolagens upplåning skett på annat sätt än genom
förskrivningar avsedda för den allmänna rörelsen föranleder inte till annat
bedömande. Utredningen anser därför att i LF bör tas in en bestämmelse vari med
eget kapital jämställs reversupplåning med tillbakaskjuten förmånsrätt, dock högsl
intill ett belopp som svarar mol bolagets eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt banklagarna gällde tidigare att förlagsbevis som
långivarna kunde återkräva inom fem år endast till en del fick utnyttjas som
täckningskapital. Regeln syftade till alt hindra alltför kraftiga svängningar i
kapitalbasen till följd av att förlagslånen löstes in. Utredningen har övervägt
att föreslå en motsvarande regel för finansbolagen. Med hänsyn till att regeln
av förenklingsskäl numera slopats för bankerna (jfr. prop. 1978/79:190 s. 24)
har utredningen dock stannat för att inle lägga fram något sådant förslag. Det
får förutsättas att finansbolagen lika väl som bankerna i eget intresse ser
till att återbetalning av lån med tillbakaskjuten förmånsrätt inte leder till
några kapitaltäckningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 7 § LF är - som tidigare nämnts - utformad
som en upplåningsregel. Tidigare var även banklagarnas bestämmelser utformade
pä detta sätt. Förlagsuppläning behandlades därvid inle som upplåning. I likhetmed
vad som tidigare gällde för bankinsliluien (jfr. prop, 1955:3 s, 115 och prop,
1965:113 s, 59f) bör inle reversupplåning med tillbakaskjuten förmånsrätt anses
som upplåning vid tillämpningen av 7 § LF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankernas rätt att lämna kredit med tillbakaskjuten
förmånsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomen lagändring år 1933 (jfr, prop, 1933/167 s, 35 f ochs.
44) infördes förbud för bank alt förvärva aktier och förlagsbevis. Med
förlagsbevis avsågs därvid en form av partialförskrivningar som kännetecknades
av att för särskilda delar av skuldbeloppet utfärdats löpande förskrivningar,
vilka uppenbarligen var avsedda att utsläppas i den allmänna rörelsen. Som skäl
för förbudet åberopade departementechefen att dessa förskrivningar från
banksäkerhetens synpunkt inte borde behandlas på samma sätt som obligationer,
vilka bankerna oinskränkt fick förvärva och att förlagsbevisen i stället borde
jämställas med aktier. Ett skäl för förbudet mot bankernas aktieinnehav var bl,
a, att en bank inte borde påta sig företagarrisk. Bankerna fick dock rält alt efler
regeringens tillstånd förvärva aktier och förlagsbevis bl. a. i bolag som kunde
anses gagnenligt för bankväsendet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbudei för bankerna att inneha förlagsbevis har numera
slopats (prop. 1978/79:165, NU 1979/80:10, rskr 1979/80:62, SFS 1979/80:50).
Tillstånds-kravet såvitt avser förvärv av förlagsbevis i bolag som kan anses gagneligt
för bankväsendel har emellertid behållits, I propositionen (s. 149)
angav</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>departementschefen "alt det - med hänsyn till den
restriktiva praxis som gäller för vilka låntagare som får ge ul förlagsbevis
och den stränga granskning som parterna på marknaden utsätter förlagslånen för
- inte är motiverat att behälla nuvarande begränsning i bankernas rätt att
inneha förlagsbevis," I specialmotiveringen lill den akluella bestämmelsen
(54 § banklagen) framhölls (s, 169) att "den generella rält att förvärva
förlagsbevis som bankerna härigenom får avser ',för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar som medför rält till betalning först efter ulfärdarens
övriga fordringsägare" men däremot inle vanliga lånereverser som
innehåller en sädan klausul om begränsning av betalningsrätten. Sädana
lånereverser har hittills inte omfattats av paragrafens uppräkning av
värdehandlingar som en bank fär förvärva eller driva handel med och gör del alltsä
inte i fortsättningen heller".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälet till att tiUståndskravet behölls för förvärv av
förlagsbevis i bolag som kan anses gagneligt för bankväsendet var all en bank
kan ge sådant bolag kapitaltillskott lika väl genom att förvärva förlagsbevis
som genom att köpa aktier. Betydelsen av ett tillståndskrav såvitt avser aktier
skulle därför kunna gå förlorad genom att banken i stället förvärvade
förlagsbevis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av det anförda fär bankerna inle med stöd av
54 § banklagen förvärva eller driva handel med reverser med tillbakaskjuten
förmånsrätt. Det kan emellertid sättas i fråga om bankerna inte enligl de
regler som gäller för kreditgivningen kan lämna lån av della slag. En
förutsättning skulle i så fall vara att ett sädant län är att anse som en blancokredit
enligt 59 § banklagen. Utredningen anser det emellertid inle möjligt att
hänföra dessa reverslån till blancokrediter eftersom de med hänsyn till den lillbakaskjutna
förmånsrätten är förenade med ett större risktagande än all annan kreditgivning
(jfr. kapilalmarknadsutredningen SOU 1978:11 s. 599). Inle heller banklagarnas kreditgivningsbestämmelser
lämnar alltså enligt utredningen utrymme för reversulläning med tillbakaskjuten
förmånsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har inhämtat all bankinspektionen - när
bankerna på detta sätt ställt medel lill förfogande för finansbolagen - ansett
delta vara ett tillskotl av riskkapital som närmast är att jämföra med
aktieförvärv. Till följd härav har krävts kapitaltäckning med 100 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser det rimligt och riktigt att bankerna
skall kunna skjuta till kapital i företag med bankfrämjande ändamål i form av säväl
aktiekapital och förlagslån som lån med tillbakaskjuten förmånsrätt. Eftersom
gällande lagstiftning inte tillåter den sistnämnda formen för kapitaltillskott
bör bestämmelserna ändras så att denna möjlighet öppnas. Villkoren bör
emellertid vara desamma som i fräga om aktier och förlagsbevis. Utredningen
föreslår därför att i banklagarna tas in en bestämmelse om alt bankerna med
regeringens tillständ får lämna sådana företag kredit med fillbakaskju-len
förmänsrätt. Av lagtexten bör vidare framgå alt sädan kreditgivning i övrigt
inte är tillålen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehavare av garantifondbevis - som i allmänhet tecknas
av aktieägarna -har rätt lill betalning först efter bolagels alla övriga
borgenärer. Garantifondbevis ligger alltså i förmånsrältshänseende sämre till
än förlagslån och län med tillbakaskjuten förmånsrätt. Utredningen har mot
denna bakgrund inte något att erinra mot att garantifondbevis av del slag
föreningen har beskrivit likställs med eget kapital. Utredningen har i frågan
om i vilken omfattning garantifondbevis skall fä likställas med eget kapital
inhämtat all bankägda finansbolag och andra jämförbara institut enligt sina av
regeringen stadfästa bolagsordningen får likställa garantifondbevisen med eget
kapital intill ett belopp motsvarande fem gånger bolagels aktiekapital.
Utredningen har utformat sitt förfatlningsförslag med en begränsningsregel i
anslutning härtill. Härvid har det inte varit möjligt att pä del sätt
föreningen har föreslagit räkna in garantifondbevisen i del egna kapitalel. I
likhet med vad som gäller för lån med tillbakaskjuten förmånsrätt bör de - med
den angivna begränsningen - i stället likställas med eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel all medel som finns i bolagets kassa eller innestår
hos riksbanken, riksgäldskontorel, svenskt bankinstitut och på postgirot inte
skall belasta upplåningsrätlen stämmer överens med banklagstiftningens regler
och lämnas uran erinran av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller förslaget att lån till annat finansbolag som
står under tillsyn inte skall belasta upplåningsrätlen delar utredningen den
uppfattning som bankinspektionen framfört i sitt remissvar att en sådan lösning
bör kunna godtagas. Som inspekfionen framhåller bör en sådan regel främst avse
lån mellan koncernbolag och andra "intressebolag" t. ex. i likvidiletsreglerande
syfle. Medelsanskaffning för annat finansbolag bör inte i och för sig vara en
verksamhet för finansbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen föreslår vidare att med reserver för utlåning m.
m. skall fä jämställas överavskrivning på leasingobjeki, I denna fråga råder
delade meningar inom utredningen. Med hänsyn härtill och dä utredningens
ledamöter ger uttryck för sina uppfattningar i andra remissyttranden avstår
utredningen från att ta upp dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garantiförbindelser är i princip att likställa med
utlåning. På motsvarande sätt som sker i banklagarna bör del därför även för
finansbolagens vidkommande krävas kapilaltäckning för av finansbolagen
utfärdade garan-fiförbindelser. Att som sker i banklagarna göra åtskillnad
mellan s, k, kreditgarantier och andra garantier bör dock inte komma i fråga.
Banklagarna skiljer sig nämligen från lagen om finansbolag därigenom att
banklagarna bygger pä ett system med olika riskklasser medan motsvarande regel
i lagen om finansbolag bygger på en enkel upplåningsregel som i princip
förutsätter en likformig behandling av all utlåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen bifogar följande förslag till lagtext.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lagtext</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Lagen om finansbolag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansbolag får låna upp medel med dels ett belopp som
svarar mot bolagets kassa, vad som innestår hos riksbanken, riksgäldskonloret,
bankaktiebolag, sparbank, centralkassa och postgirot eller utlånats fill annat
finansbolag, dels ett belopp som svarar mot tolv och en halv gånger det egna
kapitalet. Om särskilda skäl föreligger kan bankinspektionen medge högre
upplåning, dock högst till tjugo gånger det egna kapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som upplåning avses dels finansbolags samtliga
skuldförbindelser, utom sådana som för längivaren medför rätt till betalning
först efter bolagets övriga borgenärer, dels beloppet av de garantiförpliklelser
bolaget iklätt sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond,
dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med egel kapital fär
likställas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>garantifond
intill ett belopp motsvarande fem gånger bolagets aktiekapital,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fyrtio procent
av ett belopp som svarar mot sådana bolagets reserver som avses i 57 § lagen
(1955:183) om bankrörelse intill ett belopp motsvarande bolagets egel kapital
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kapital som
tillförts bolaget mol av bolaget utfärdade förskrivningen som medför rält till
betalning först efler bolagets övriga borgenärer intill ett belopp motsvarande
bolagets eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59 a § lagen om bankrörelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankaktiebolag får ej bevilja kredit mol skuldebrev som
medför rätt lill betalning först efter låntagarens övriga borgenärer. Efter
tillstånd av regeringen får bankbolag dock bevilja kredit mot sådant skuldebrev
till annat bankaktiebolag, utländskt bankföretag, svenskt aktiebolag eller
utländskt företag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendel eller del aUmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förarbetena till lagen om finansbolag betonades att kapitalläckningsbe-slämmelserna
- upplåningsrätten - för finansbolag borde utformas på ett sätt som var analogt
med motsvarande bestämmelser i banklagstiftningen. Med den utformning som 7 §
lagen om finansbolag fått är detla emellertid inte hell fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige har mot denna bakgrund ingel att erinra mot
att ett finansbolags kassahällning inte skall belasta dess upplåningsrätt.
Liksom fallet är för bankerna bör således, enligt fullmäktiges mening, för ett
finansbolag dess kassa eller medel innestående hos riksbanken, riksgäldskontoret,
bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit och på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>postgirot ej kräva kapilaltäckning, dvs. ej belasta
upplåningsrätten. Detsamma torde utan några starkare invändningar gälla län
till annat finansbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
eftersträvade analogiseringen med banklagstiftningens bestämmelser leder
emellertid, enligt fullmäktiges mening, också till att ett finansbolags
garantiförpliktelser i detta avseende jämställes med upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller bestämmandet av den kapitalbas på vilken
upplåningsrätten skall grundas pekar finansieringsföretagens förening i sin
skrivelse på vissa element i finansbolagels skuldslruktur som inte återfinns hos
bankaktiebolagen. Föreningen föreslår sålunda att vid beräkning av upplåningsrätlen
såsom egel kapital skulle även få räknas garanlifond eller garantiförbindelser.
Motsvarande bestämmelser återfinns visserligen inte i bankaktiebolagen men
dessa saknar kapitalposter av detta slag. Bestämmelsen finns däremol i t. ex.
sparbankslagen. Fullmäktige har därför inget att erinra däremot.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
banklagstiftningen får som eget kapital vid beräkning av kapitaltäckningen
likställas utställda förlagsbevis - om än med vissa begränsningar, Enligl
banklagstiftningen avser termen förlagsbevis "för den allmänna rörelsen
avsedda förskrivningar". De förlagsbevis som finansbolagen har utgivit är
emellertid icke av denna masskaraklär, Enligl fullmäktiges mening är dock i delta
sammanhang, då det är fräga om kapitaltäckningsregler, denna skillnad av föga
intresse. Del avgörande lorde i stället vara att en sädan förbindelse ger rält lill
betalning först efler övriga fordringsägare. Fullmäktige har därför ingel att
erinra mot de förlagslän som finansbolagen tagit upp får medräknas - med samma
begränsningar som återfinns i banklagstiftningen - i det egna kapitalet.
Fullmäktige räknar med att banklagstiftningens nuvarande bestämmelser härvidlag
kommer att prövas av den arbetande banklagsulredningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Svenska bankföreningen och Sveriges föreningsbankers
förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 § lagen om finansbolag regleras finansbolagens upplåningsrält,
dvs, vilken volym finansbolagens verksamhet fär ha. Krav ställs pä etteget
kapital som skall vara betryggande i förhållande till bolagels upplåning. Det
egna kapitalet anses betryggande om upplåningen inte överstiger 12,5 gånger
bolagets eget kapital. Bankinspektionen kan medge viss högre upplåning. Som
eget kapital skall anses vad som enligt 57 § lagen (1955:183) om bankrörelse
gäller som egel kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har uppenbarligen inte varit lagstiftarens mening all
genom de nya bestämmelserna drastiskt beskära de bankägda finansbolagens
upplåningsrätt. Del har emellertid visat sig att 7 § i lagen innebär en
påtaglig volymminskning, Detla skulle medföra ytterst allvarliga olägenheter
för finansbolagen och deras kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya bestämmelserna om upplåningsrätt innebär att
finansbolagen inte längre får tillgodoräkna vare sig kassamedel och
fordringar på vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kreditinstitut eller garantifonder eller sådana lån av föriagskaraklär
som inte är avsedda för den allmänna rörelsen, 1 gengäld kan finansbolagen som upplåningsrältsgrundande
få tillgodoräkna 40 % av vissa värderegleringsreserver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Volymförändringen kan belysas av nedanstående uppställning
som avser förhållandena vid utgången av år 1979 i de finansbolag som ägs av
medlemsbankerna samt Post- och Krediibanken, PKbanken, Det bör anmärkas att
variationer avseende hur kapitalbasen är uppbyggd föreligger de olika
finansbolagen sinsemellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande upplåningsrätt,</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>faktisk, enligt bo- 6 942 mkr<br>
lagsordningarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlfallande upplåningsrält</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>enligt lagens nuva<br>
rande lydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garantifond</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BO mkr x
12,5 - 1 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förlagslån</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160 mkr
x 12,5 -2 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kassa och bank</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>562
mkr - 562</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Volymminskning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>- 3 562</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>- 3 562 mkr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:238.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 380 mkr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillkommande upplåningsrält enligl lagens nuvarande
lydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värderegleringsreserver</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:75.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40 % av 97 mkr x 12,5</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 485 mkr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålerslående upplåningsrält enligl lagens nuva-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 865 mkr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rande lydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 7 § finansbolagslagen innebär sålunda i
nuläget en volymminskning med (6 942-3 865) 3 077 mkr eller 44.3 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankorganisationerna tillstyrker att 7 § lagen om
finansbolag ändras och biträder med några kompletteringar den av
Finansieringsföretagens Förening gjorda framställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankorganisationerna uppehåller sig i det följande vid
enskildheterna i del remitterade förslaget och sammanfattar därefter sina
synpunkter i en alternativ utformning av 7 § lagen om finansbolag.
Bankorganisationerna anser att en naturlig utgångspunkt för att bestämma
finansbolagens upplåningsrätt därvid bör, som ocksä framhävs i förarbetena till
lagen, vara de bestämmelser om upplåningsrält som föreskrivs i de bankägda
bolagens bolagsordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kassa, bankfordringar m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt del remitterade förslagel bör medel som finns i
bolagets kassa eller innestår hos riksbanken, riksgäldskonloret,
bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit och pä postgiro
utgöra grund för upplåningsrätt. Bankorganisationerna anser det korrekt alt så
sker, eftersom de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bankägda finansbolagens bolagsordning grundar upplåningsrält
på ifrågavarande medel. Inte heller krävs enligt banklagstiftningen någon kapilaltäckning
för sädana medel. Organisationerna vill i detla sammanhang förorda en
utvidgning av kretsen av de kreditinstitut på vilka ett finansbolag kan ha
fordringar som blir upplåningsrältsgrundande. Enligt 57 § lagen om bankrörelse
jämställs med bankakfiebolag, sparbank etc också kredilakliebolag, Bankorganisafionerna,
som inte finner nägon anledning att i detla sammanhang utesluta
kreditaktiebolag, föreslär att också fordran på sådana bolag blir upplåningsrältsgrundande
för finansbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del
remitterade förslaget innebär vidare att ocksä län lill annat finansbolag bör
räknas'som upplåningsrältsgrundande. Detta är en utvidgning i förhällande tilliVad
som föreskrivs i de bankägda finansbolagens bolagsordningar.
Bankorganisationerna, som beaktar att finansbolagens soliditet övervakas genom
bankinspektionens tillsyn, anser den föreslagna utvidgningen korrekt och
tillstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Garantifonder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med vad som föreskrivs i de bankägda
finansbolagens bolagsordningar föreslär Finansieringsföretagens Förening att
garantifonder skall intill ett belopp som motsvarar fem gånger bolagets
aktiekapital medräknas i det egna kapitalet. Bankorganisalionerna tillstyrker
förslaget. Organisationerna utgår frän alt i bolagsordningarna föreskrivs att
garantifond skall motsvaras antingen av inbetalda medel eller av garantifondsförbindelser
som är utfärdade av svensk bank eller av garant som bankinspektionen kan
godkänna. Organisationerna åsyftar här t. ex. försäkringsbolag eller börsnoterat
svenskt investmentföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förlagslån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom hänvisningen i 7 § finansbolagslagen till 57 § lagen
om bankrörelse ges möjlighet för finansbolagen alt med egel kapital jämställa -
intill bolagels egel kapital - det nominella värdet av förlagsbevis, som utställts
av bolaget. Enligt banklagstiftningen torde med förlagsbevis avses enda.st
sådana förskrivningar som är avsedda för den allmänna rörelsen. Det remitterade
förslaget innebär alt finansbolagen såsom upplåningsrältsgrundande bör fä
medräkna utgivna förlagslän, oavsett vem som lånat ul medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bankorganisafionerna
tillstyrker alt också förlagslån som inte getts allmän spridning får inräknas
som upplåningsrältsgrundande kapital. I likhet med vad som föreskrivs i de bankägda
finansbolagens bolagsordningar bör dessutom upplåning mot förlagsbevis inte
anses som sådan upplåning som görs beroende av bl. a. ett betryggande eget
kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
undanröja missförstånd om innebörden av uttrycket förlagsbevis bör enligl bankorganisalionernas
mening i finansbolagslagen väljas en annan formulering. Den bör innebära all
bolaget kan hos vilken långivare som helst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- såsom upplåningsrältsgrundande kapital - uppta lån med
förlagskaraktär, dvs. lån som medför rätt lill betalning först efter bolagets
övriga fordringsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värderegleringsreserver</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom hänvisningen till 57 § lagen om bankrörelse kan
finansbolagen vidare såsom upplångsrättsgrundande kapital medräkna 40 % av
medel som reserverats på vissa värderegleringskonton. Detta innebär en
utvidgning i ' förhållande till vad som gäller enligt de bankägda
finansbolagens bolagsordningar. Finanseringsföretagens Förening har utgått
från att med finansbolagens reserver för utlåning skall likställas också
överavskrivning på leasingobjekt. Sådan reservering omtalas icke i
banklagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankorganisationerna, som är medvetna om att vissa
skillnader i och för sig finns mellan de reserveringar av värderegleringsnatur
som får göras i bankerna och de reserveringar som uppkommer genom en
överavskrivning på leasingobjekt, har ingen erinran mot bifall till det
remitterade förslaget i denna del. Som främsta skäl härför vill
organisationerna åberopa, att leasingbolagen annars opåkallal kommer att diskrimineras
i förhållande lill övriga finansbolags upplåningsmöjligheter. Leasingbolagen
har nämligen inte någon möjlighet lill skattemässig konsolidering utöver sådan
överavskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med finansiell leasing förstås uthyrning av
driftsinventarier och motsvarande lös egendom under så lång tid och på sådana
villkor att leasingbolaget genom hyresbetalningarna får möjlighet att successit
hell avskriva sin investering. Bolaget skall därutöver erhålla täckning dels för
sina kostnader i form av ränta och egen organisation, dels för risk och för ett
vinstpåslag. Efter hyrestidens slut är det uthyrda ocb i det övervägande
antalet fall helt avskriva objektet leasingbolagets egendom och kan medföra
ytterligare inläkler i form av försäljningsintäkter eller nya hyresintäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ingen svårighet att i en leasingrörelse fastställa
vad som kalkylmässigt utgör överavskrivningar, dvs. vad som föresläs bli upplåningsrältsgrundande
belopp. Alla leasingbolag har ett naluriigt intresse att värdera sina
leasingengagemang på ett kalkylmässigt och företagsekonomiskt riktigt sätt,
och praxis på området har stabiliserats. De företagsekonomiskt erforderliga
avskrivningarna - avskrivningarna enligl plan - täcker förlustrisker och andra
beräknade behov. Överavskrivningen blir därför ett rent konsolideringskapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om överavskrivningarna skulle underkännas som de värderegleringsreserver
de faktiskt utgör, skulle leasingbolagen vara hänvisade enbart till skattemässigt
belastad konsolidering. Detta skulle naturligtvis verka hämmande pä
leasingbolagens förmåga att tillhandahålla invesleringskapital. En negativ syn
på leasingbolagens konsolideringsvilja genom nedvärdering av
överavskrivningarna skulle troligen minska leasingbolagens riskbenägenhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fill nackdel för önskemålen om välförddade investeringar i
vårt samhälle. Andra olägenheter skulle också kunna uppkomma, om
leasingobjekten särställdes i värderegleringshänseende. Koncerner med blandad
finansieringsverksamhet skulle t. ex. ha slörre möjligheter att bygga upp värderegleringsreserver
mot andra tillgångsposter och därmed indirekt för leasing-verksamhet, medan
renodlade leasingbolag skulle bli handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
bankorganisationernas mening kan det knappast vara ett allmänt intresse eller
specifikt motiverat att undanta leasingbolagens överavskrivningar i kapitalläckningssammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis tillstyrker bankorganisationerna den av
Finansieringsföretagens Förening gjorda framställningen med de smärre
jämkningar som framgått ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bankorganisalionerna
föreslär att 7 § lagen om finansbolag ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Finansbolag får, ulöver upplåning mol skuldebrev som
avses i andra stycket andra meningen, låna upp medel till ett belopp som högst
motsvarar dels bolagets kassa samt vad som för bolagets räkning innestår hos
riksbanken, riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank, ceniralkassa för
jordbrukskredit, kreditaktiebolag och på postgirot eller utlånats lill annat
finansbolag, dels tolv och en halv gånger bolagets eget kapital. Om särskilda
skäl föreligger, kan bankinspektionen medge högre upplåning, dock högst till
tjugo gånger bolagets eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som eget
kapital skall vid tillämpning av första stycket anses dels vad som enligt 57 §
lagen (1955:183) om bankrörelse gäller som eget kapital, dels garantifond
intill fem gånger bolagets aktiekapilal. Skuldebrev som medför rätt till betalning
först efter bolagets övriga fordringsägare likställs med eget kapital, även om
sådant skuldebrev inte är avsett för den allmänna rörelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I bolag
som bedriver finansieringsverksamhet genom leasing får vid beräkningen av de
reserver, varav enligt 57 § lagen om bankrörelse 40 % får likställas med egel
kapital, även medräknas ett belopp som svarar mot bolagels reserver, uppkomna
genom avskrivning av värdet pä leasingobjekt utöver avskrivning enligt
plan,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Post- och Kreditbanken. PKbanken har deltagit i handläggningen
av ärendet och ansluter sig till vad här anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Svenska sparbanksföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del av Finansieringsföretagens Förening framlagda
förslaget innehåller två delar, dels exkludering av vissa tillgångar från
upplåningsrätten, dels en utvidgning av kapitalbasen som i sin tur medför ökad upplåningsrält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del förstnämnda avseendet föresläs att kassamedel och
medel innestående hos riksbanken, riksgäldskontoret, inländskt bankaktiebolag,
sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller pä postgiro inle skall
belasta upplåningsrätten. I denna grupp föreslås ocksä ingå utlåning till annat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inländskt finansbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbanksföreningen tillstyrker förslagel i detta avseende
med hänvisning fill motsvarande regler i banklagstiftningen. Föreningen
förutsätter emellertid att utlåning till annat finansbolag endast utgör en
naturlig del av finansbolags verksamhet - t. ex. för likviditetsplacering
koncernbolag emellan - och inte en huvudsaklig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel till vidgning av kapitalbasen innebär ett
inräknande av garantifond - intill ett belopp av fem gånger aktiekapitalet -
och icke publika förlagsbevis. Vidare förutsätter Finansieringsföretagens
Förening i detta sammanhang all överavskrivning på leasingobjekt likställs med
reserver för utlåning vid beräkning av kapitalbasen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbanksföreningen tillstyrker förslaget även i denna
del. Vad gäller likställande av överavskrivningar på leasingobjekt med reserver
för utlåning sker tillstyrkandet i vetskapen all vissa svårigheter kan uppstå
vid värderingen av storleken på överavskrivningar. Här utgär
Sparbanksföreningen från att Bankinspektionen i sin tillsynsverksamhet utformar
lämpliga tillämpningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Saab-Scania Aktiebolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi fär meddela att vi till fullo instämmer i vad
föreningen anfört såväl i nämnda skrivelse som i dess skrivelse av den 18 april
1980 i anledning av Bankinspektionens remissyttrande. Särskilt vill vi
framhålla att del för de oss närstående finansbolagen är av största vikt att
alla förlagslån - alltså även sädana som icke har karaktär av allmän
förskrivning - fär räknas som eget kapital vid bestämmandet av gränsen för
finansbolagens upplåning. Det anförda gäller givetvis för alla den tillverkande
industrin närstående finansbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Obligationsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna tillstyrker, med undanlag av en
reservant bland riksbanksfullmäktige, förslaget att emission utomlands av
bankobligationer bör få ske vid sidan av den gällande treprocentsregeln,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Bankinspektionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätt för bankerna att ge ut obligationer föreslogs av
kapitalmarknadsutredningen över vars betänkande (SOU 1978:11) inspektionen
yttrade sig 1978-06-08, Utredningens förslag innebar inte nägon sådan begränsning
som senare beslutades av statsmakterna. Inspektionen framhöll i sitt yttrande
att emissionsrälten naturligtvis inte fick praktiseras på sätt som kunde
förorsaka störningar på marknaden. Dock föreslog inspektionen inte för sin del
någon begränsningsregel. Möjligheten för inspekfionen att i banktillsynen ägna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskild uppmärksamhet ät bankernas obligationsutgivning
påverkade inspektionens inställning därvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
införda begränsningsregeln motiverades av omtanken om den svenska
kapitalmarknaden. Farhågor hade uttalals för att marknaden skulle av bankerna
tas i anspråk i alltför hög grad till förfång för kapilalmarknads-instiluten.
Såtillvida gavs uttryck för liknande synpunkter som inspektionen fört fram i sitl
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionen
ser inle för närvarande några avgörande skäl för att låta ullandsemissionerna
omfattas av den införda begränsningsregeln. Det kan enligt inspektionens mening
inte uteslutas att ett bibehållande av begränsningen i detta avseende skulle
kunna relativt snart verka negativt på svenska bankers verksamhei. Vid ett
slopande av densamma är det naturligtvis -vilkel förut antyddes - möjligt för
inspektionen alt beträffande varje enskild bank ägna uppmärksamhet åt hur denna
form av utlandsupplåning korresponderar mot medelsbehovet och bankens
verksamhet i övrigt. Vidare är ufiandsengagemang av detla slag föremål för
riksbankens kontroll i avseenden som sammanhänger med centralbankens uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utifrän vad sålunda anförts kan bankinspektionen
tillstyrka bifall till bankföreningens framställning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När de svenska bankerna fr. o. m. den 1 januari 1980 gavs
rätt all utge obligationer skedde detta med en viss restriktivitet. Bl. a. fick
en banks skulder i form av obligationslån med längre löptid än ett år inte
översliga 3 % av bankens inlåning från allmänheten. Motivet bakom denna
begränsningsregel var osäkerheten om effekterna pä den svenska
obligationsmarknaden av introduktionen av bankobligalioner. Bankföreningen hemsläller
nu om att begränsningsregeln inle skulle omfatta obligationslån som emilleras i
utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige har tidigare berört denna fråga i sitl
remissvar rörande kapitalmarknadsutredningens betänkande. Utredningen hade, med
viss tveksamhet, föreslagit att banklagens förbud mot utgivande av obligationer
och andra masspapper skulle slopas - tidigare hade endast s. k. förlagsbevis
kunnat emitteras av bank. Fullmäkfige tillstyrkte slopandet och pekade därvid
på att "olägenheter av detta förbud hade visat sig vid bankernas
deltagande i utlandsupplåningen" och att introduktionen av s. k. bankcertifikat,
dvs, papper med högst ett ärs löptid, skulle kunna utgöra en värdefull nyhet.
Beträffande längre obligationer anförde fullmäktige däremot att del inte var
lätt att se hur de skulle bidraga till utredningens huvudmål, en kapitalmarknad
där allmänheten i slörre utsträckning placerade direki i obligationer utgivna
av staten, företag och mellanhandsinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del mycket ansträngda betalningsbalansläge, vari värt
land befinner sig, framstår del som än mer angeläget att de svenska bankerna
aktivt bidrar till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den upplåning utomlands som är erforderlig. Bankerna har
under några år utgjort en betydelsefull kanal för den svenska
utlandsupplåningen frän näringslivets sida och kan behöva förbli så under läng
lid med hänsyn till svårigheterna att åstadkomma jämvikt i bytesbalansen och
behovet av utlandslän för att finansiera amorteringarna pä utlandsskulden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är av vikt all Sveriges upplåning utomlands i så stor
utsträckning som möjligt blir av långfristig karaktär. Även för den del av
utlandsupplåningen, som bankerna svarar för, är längfristighet värdefull, I
form av private placement och förlagsbevis har bankerna också delvid företagit
lång upplåning utomlands, men deras utlandsupplåning har eljest hittills främst
varit kortfristig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För bankerna själva har kortfristigheten i upplåningen
utgjort ett visst problem. Lämnade lån i utländsk valuta har nämligen
väsentligen varit långfristiga; enligt valutaregleringen skall lånen med vissa
undantag ha en genomsnittlig löptid om minst 5 år. Bankerna har således haft
att transformera en kort upplåning till lång utlåning. Möjligheten fill
emission av obligationer i utlandet är ägnad att minska detta problem. Även av
andra skäl -räntan, behovet att sprida upplåningen till olika
finansieringskällor ni. m.-kan emission av obligationer ibland vara den
lämpligaste formen för upplåning utomlands, och bankerna bör naturligtvis
beredas möjlighet att låna på bästa och billigaste sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika banker har i olika grad deltagit i
utlandsupplåningen. För de mest aktiva lånlagarbankerna utgör 3 % av inlåningen
ett lågt belopp för emissioner av obligationer i utlandet. På mycket kort tid
kan gränsen nås för t, ex, de största affärsbankerna. På de få månader rätlen
till emission av bankobligationer funnits, har en av dessa banker säsom påvisas
i framställningen utnyttjat en icke obetydlig del av treprocentutrymmet just
för emissioner utomlands. De må dessutom nämnas alt banken i fråga, för vilken treprocentsregeln
ger ett emissionsulrymme på ca 1 miljard kronor, har en total refinansieringsskuld
till utlandet pä ca 9 miljarder kronor. Utan ett genomförande av nu begärd
ändring skulle en sådan banks rationella handhavande av sin utlandsupplåning
lätt kunna försvåras. Näringsutskottet anförde i sitt betänkande rörande
bankernas emissioner utomlands: "Om erfarenheterna skulle visa att treprocentsregeln
på ett olyckligt sätt päverkar bankernas möjligheter till upplåning utomlands
bör den utan dröjsmål kunna omprövas," Något utnyttjande av
emissionsmöjligheten på bred front har ännu inte kommil till stånd, men icke
desto mindre kan denna regel komma att negativt påverka en enskild banks
möjlighet till upplåning utomlands. Detta bör enligt fullmäktiges mening utgöra
tillräckligt skäl för att bestämmelsen ändras. Det förtjänar också tilläggas
vad inledningsvis påpekats att den begränsning i bankernas rätt att utge
obligationer, som nu finns, infördes med tanke pä förhällandena pä den svenska
kapitalmarknaden och avsåg inle att begränsa formerna för bankernas upplåning
i utlandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ändring av banklagen på nu aktuell punkt innebär
självfallet inte alt samhällets kontroll över bankernas emissionsverksamhel
upphör. Genom emissionskontrollen och valularegleringen har riksbanken
instrument all styra bankernas emissioner såväl pä den svenska kapitalmarknaden
som utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till ovanstående vill fullmäktige förorda
att banklagens bestämmelse om begränsning av banks rätt att utge obligationslån
inte omfattar län emitterade i utlandet. Det bör prövas om detta föranleder en
begränsning av treprocentsregeln vid bankernas obligationsemissioner pä den
inhemska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanten inom fullmäktige, Thage Peterson, anförde
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid näringsulskottels behandling av vissa delar av
propositionen om den svenska kapitalmarknaden förelåg en skrivelse frän Svenska
Bankföreningen med samma innehåll som i nu behandlad skrivelse dvs. all
obligationer som bank emitterar i ullandel inle skall medräknas vid
tillämpningen av treprocentsregeln. Ett enhälligt utskott fann inte följa
bankföreningens hemställan. Utskottet anförde att under begynnelseskedet kan
den angivna bestämmelsen knappast komma att utgöra nägon påtaglig restriktion
för bankerna. Om erfarenheterna skulle visa att treprocentsregeln på ett
olyckligt sätt påverkar bankernas möjligheter till upplåning utomlands borde
den, enligl utskottet, utan dröjsmål kunna omprövas. Enligl min mening har nägra
sådana olägenheter inle påvisats varför fullmäktige bör avstyrka
bankföreningens framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Fullmäktige i riksgäldskontoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nu gällande regler fär en banks skulder i form av
obligationslån inte överstiga 3 % av bankens inlåning från allmänheten.
Bankföreningen hemställer nu att obligationslän som emitteras i utlandet skall undantas
från denna begränsningsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mycket svåra betalningsbalanssiluation Sverige f. n.
befinner sig är det ett mycket starkt önskemål att andra svenska låntagare än
riksgäldskontoret ökar sin upplåning utomlands. Bytesbalansen kan väntas
uppvisa avsevärda underskott även under de kommande åren och den sålunda
ackumulerade samlade svenska utlandsskulden kommer under överskådlig tid att
ställa krav pä nya utlandslån för att finansiera amorteringarna pä denna skuld.
I denna situation finns det all anledning att bereda de svenska bankerna
möjlighet att bidraga till den nödvändiga kapitalimporten från utlandet. Del är
dessutom synnerligen angeläget att de svenska bankernas utländska upplåning
blir av en så långfristig karaktär som möjligt. Fullmäktige vill i detta
sammanhang också peka på de större svenska bankernas roll som förmedlare och
försäljare av svenska statens obligationslån på utländska marknader. Ökade
möjligheter för de svenska bankerna all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>själva emittera obligationslån pä dessa marknader lorde
kunna ge bankerna erfarenheter av värde för alt än effektivare kunna stödja
statens egen upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis bör de svenska bankerna vid planeringen och
genomförandel av sin egen upplåning i utlandet ta hänsyn till
riksgäldskontorets upplåning och genomföra en samordning så att olika svenska
låntagare inte pä ett olyckligt sätt uppträder till nackdel för varandra på
utländska lånemarknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna förändringen av banklagstiftningen
möjliggör en ökad emissionsvolym även på den svenska kapitalmarknaden. Staten
och övriga obligationsemiltenter kan därvid komma att möta en ökad konkurrens
från banksektorn. Genom emissionskontrollen har riksbanken dock möjlighet att
styra emissionsvolymen på såväl den svenska kapitalmarknaden som bankernas
emissioner utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill ovanstående vill fullmäktige
tillstyrka Svenska Bankföreningens hemställan att banklagstiftningens
bestämmelse om begränsning av banks rätt alt utge obligationslän ändras sä att
obligationslån emitterade i utlandet undantas från denna begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Svenska sparbanksföreningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen tillstyrker del i framställningen framlagda
förslaget om ändring av 66 § lagen (1953:103) om bankrörelse, 35 § lagen
(1955:416) om sparbanker och 42 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Sveriges Föreningsbankers förbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankerna har sedan den 1 januari 1980 rätt alt utge egna
obligationer med längst 7 års löptid. Utgivningsrätten avseende obligationer
med längre löptid än ett år begränsas lill ett belopp som motsvarar högst 3 %
av bankens inlåning från allmänheten. Bankföreningen har i sin skrivelse
hemställt om lagändring innebärande att obligationer som bank emitterar i
utlandet inte skall medräknas i tillämpningen av treprocentsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till att treprocentsregeln redan efter ett
halvår från lagens ikraftträdande visat sig utgöra en påtaglig restriktion när
det gäller affärsbankernas obligatonsulgivningsrält har förbundet ingen erinran
mot bifall till föreningens hemställan. Förbundet förutsätter att en eventuell
lagändring blir likformig för alla banker. Obligationsutgivning i utlandet har
hittills inte förekommit inom föreningsbanksrörelsen men kan givetvis senare
bli aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Sveriges Industriförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet kan inte se några nackdelar i att
svenska banker tilläts emittera bankobligationer utomlands vid sidan av gällande
treprocentsgräns.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi gör den bedömningen alt bankobligationerna knappast lorde
konkurrera med svenska industriföretags upplåning utomlands. Tvärtom kan utökad
emissionsrätt för bankerna medverka till att förbättra den svenska industrins
kapitalförsörjning. De kraftiga bytesbalansunderskollen kommer med största
sannolikhet att bli ännu slörre framöver varför en ökad utlandsupplåning
kommer att bli nödvändig. Det är inte minst mot denna bakgrund betydelsefullt
att bankerna ges vidgade möjligheter emittera obligationer utomlands.
Industriförbundet tillstyrker således Bankföreningens framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Post- och Kreditbanken, PK-banken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PK-banken anser i likhet med Bankföreningen alt emission
utomlands av obligationer bör få ske vid sidan av Ireprocentsgränsen och
tillstyrker därför att de begärda lagändringarna sker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Sparbankernas Bank</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparbankernas Bank delar den uppfattning som framförts av
Svenska Bankföreningen och stöder framställan av den 26 mars 1980 avseende
begränsning av banks rätt alt utge obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankerna har sedan den 1 januari 1980 rätt att emittera
obligationer. En gräns för obligationsutgivningen är satt vid ett belopp som
motsvarar 3 % av bankens inlåning från allmänheten. Bankföreningen hemställer i
sin skrivelse att denna gräns inte skall gälla obligationer, som bank emitterar
i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätlen att utge bankobligationer tillkom efler förslag av
kapitalmarknadsutredningen. Utredningen förordade en försiktig introduktion av
värdepapperen. Även i proposition 1978/79:165 underströks vikten av att
introduktionen av bankobligationerna skulle ske med försiktighet pä grund av
osäkerheten om vilka effekter pä obligationsmarknaden som introdukfionen kan
få. Bl. a. pekade kassans styrelse i sitt remissyttrande över utredningsförslaget
på dessa risker. Nägon erfarenhet av bankernas obligationsutgivning på den
inhemska marknaden har hittills inte hunnit vinnas eftersom sädana obligationer
ännu ej emitterats. Vissa banker har däremot utomlands utnyttjat rätten att
utge obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med konstaterande av att de synpunkter som styrelsen
anförde i förevarande hänseende i yttrandet över kapitalmarknadsutredningens
förslag fortfarande äger giltighet, har styrelsen inte någon erinran mot
bankföreningens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:36</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.10
Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BOFAB
får för sin del anmäla att bolaget tillstyrker den av Svenska bankföreningen
föreslagna lagändringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:226.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanträde 1980-10-13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Hilding, justitierådet Vängby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 18 september 1980 har regeringen på hemställan av
statsrådet och chefen för ekonomideparlementel Bohman beslutat inhämta
lagrådets yllrande över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1980:2) om finansbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1955:183) om bankrörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1955:416) om sparbanker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Förslagen har inför lagrådet
föredragils av hovrättsassessorn Håkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Wunderman. Förslagen föranleder följande yttrande av
lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen ulan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:36</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
EKONOMIDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1980-10-23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg. Adelsohn,
Danell, Petri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: stalsrådel Bohman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till ändrade kapitaltäckningsregler
för flnansbolagen, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådels yttrande' över förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1980:2) om finansbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1955:183) om bankrörelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1955:416) om sparbanker,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden upplyser alt lagrådet har lämnat
lagförslagen utan erinran och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
antaga förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 18 september 198(1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>GOTAB 55662 Slockholm 198(1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G40336prop_198081__36.pdf1539246pdfmed förslag till ändrade kapitaltäckningsregler för fillansbolagen, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/A80A88F4-0796-4CFD-9F13-92F332002025