2448782G403301980/8130propproppropProposition 1980/81:30PropositionProposition3001980-10-16 00:00:002024-12-27 14:57:302008-06-13 08:13:12om Bromma och Arlanda flygplatser m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G40330/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40330https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40330
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81:30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om Bromma och Arlanda flygplatser m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 16 oktober 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen alt antaga del förslag som
upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokollel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:218.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ULF ADELSOHN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposifionen redovisas regeringens ställningstagande
till luftfartsverkets besvär över koncessionsnämndens för miljöskydd beslul om
villkoren för fortsatt trafik på Bromma flygplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har med viss förlängd övergångstid fastställt
koncessionsnämndens beslut all trafiken med Linjeflygs Fokker F-28 skall
upphöra på Bromma. Efter den 1 juli 1985 skall de flygplan som trafikerar
flygplatsen vara minst ca 7 dBA tystare än nuvarande Fokker F-28. Under övergångs-fiden
skall Linjeflyg vidta åtgärder på kort sikl som bl. a. dämpar bullret med minst
3 dBA och minskar avgasutsläppen. Bullerdämpningen skall vara genomförd senast
vid årsskiftet 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutet innebär att Linjeflyg senasi den 30 juni 1985
antingen kan flytta ul sin verksamhet till Arlanda eller skaffa nya, tystare
flygplan för fortsatt trafik på Bromma. Linjeflyg kan också välja att flytta ut
delar av sin trafik till Arlanda och fortsättningsvis bedriva viss trafik på
Bromma med bullerdäm-pade flygplan. Beslut härom skall fattas senast vid
utgången av nästa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens utgångspunkt för ställningstagandet lill
flygplatsfrågan i Stockholmsregionen är att Bromma flygplats med hänvisning
framför allt till kapacitelsförhällanden saml ekonomiska och regionalpolitiska
skäl bör behållas för kombinerat inrikes- och allmänflyg. Det huvudsakliga
skälet lill den förlängda övergångstiden är att det inte är ekonomiskt
försvarbart att på kort sikl överföra Linjeflygs verksamhei till en provisorisk
inrikeslerminal på Arlanda. Med den förlängda övergångstiden kan bl. a. vissa luflfartspoliliska
och för Iransportförsörjningen i övrigl väsentliga frågeställningar belysas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens beslut innebär slutligen att vissa säkerhetsinvesleringar
måste göras på Bromma samt all planeringsarbetet för en ny inrikesterminal på
Arlanda fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 30</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:30</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen redovisas också förslag till en regeringsöverenskominelse mellan
Sverige och Danmark angående flygtrafikledningstjänsten i Öre-sundsområdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:30</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1980-10-16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri, Eliasson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Adelsohn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om Bromma och Arlanda flygplatser m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bromma flygplats* togs i bruk för reguljär flygtrafik år
1936. År 1947 övergick huvudmannaskapet för flygplatsen till staten enligt avlal
mellan staten och Stockholms stad. Avtalet, som godkändes av riksdagen (prop.
1946:378, SU 1946:306, rskr 1946:569), innebär i huvudsak all Stockholms stad lill
staten för en tid av 50 år, räknat från den 1 januari 1947 till den 31 december
1996, upplåter nyttjanderätten till Bromma flygplats att användas såsom av
staten förvallad flygplats för allmänt bruk. Om staten nedlägger flygplatsen
före den avtalade tidens utgång skall nyttjanderätten upphöra. Som ersättning
för upplåtelsen av flygplatsområdet upplåter staten lill Stockholms stad med
nyttjanderätt under motsvarande fid två områden på Ladugårdsgärde alt användas
som friluftsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bromma flygplats har två start- och landningsbanor, en
huvudbana och en Ivärbana. Huvudbanan har en nominell banlängd av 2 017 m.
Banan används för starter och landningar i båda riktningarna och är utrustad
med belysnings-och instrumentlandningshjälpmedel. Tvärbanan är drygt 1 200 m
lång och saknar instrumentlandningshjälpmedel. Endast mindre flygplan kan använda
denna bana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bromma flygplats är landels mest trafikerade flygplats med
avseende på antalet starter och landningar. Totalt uppgick antalet
flygplansrörelser (starter och landningar) till ca 110 000 år 1979. Härav
svarade Linjeflygs (LIN) Fokkertrafik för ca 32 000 rörelser och den övriga
inrikes regelbundna luftfarten med mindre flygplan för drygt 9 000 rörelser.
Antalet ankommande och avresande passagerare på Bromma år 1979 var närmare 2
miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>*För en fullständig redovisning av utvecklingen under de
senaste åren av flygplalsfrä-gan i Stockholmsområdet hänvisas till prop,
1977/78:29,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1* Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 30</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom Linjeflyg använder ett 10-tal bruksflygföretag,
åtta slörre eller mindre verkstadsföretag, åtta flygskolor och två flygklubbar,
Bromma som bas. Vid årsskiftet 1979/80 uppgick antalet på Bromma baserade
flygplan lill ca 200 vartill kommer LIN:s 13 tunga transportflygplan. Viss del
av den helikopterverksamhel med tillhörande verkstadsanläggningar som bedrivs
av Östermans Aero AB är sedan år 1979 baserad på Bromma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arlanda flygplats öppnades för trafik år 1960. Flygplatsen
drivs av luftfartsverket och är utbyggd med två start- och landningsbanor. Den
nord/sydliga banan är 3 300 m lång och utrustad med belysnings- och instrumentlandningshjälpmedel
i båda riktningarna. Den öst/västliga landningsbanan, som är 2 500 m lång, har
ban- och inflygningsbelysning i båda riktningarna. Inslrumenflandningshjälpmedel
finns endast för landning mol väster. Landningar mol öster och starter mot
väster på den öst/västliga banan får med hänsyn till bullerstörningar i
Märsta-Sigtunaområdet ske endast när vindförhållandena gör delta nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 1 november år 1976 togs den nya utrikesterminalen -
Arlanda Internafional - i bruk. Den nya terminalbyggnaden utnyttjas för all
utrikes linjefart och charlertrafik. I anslutning fill terminalbyggnaden finns
också uppställningsplatser för 5-7 mindre flygplan. På flygplatsen finns
därutöver den tidigare utrikesterminalen, numera ombyggd till inrikesterminal
för Scandinavian Airlines System (SAS), den fidigare charlerlerminalen, ett
stort anlal byggnader som utnyttjas för de olika driftfunktionerna saml hangar-
och verkstadsbyggnad för SAS. Dessutom finns särskilda byggnader och
anläggningar uppförda för flygfraktverksamhel, calering och bränsleförsörjning
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAS använde tidigare en provisorisk terminalbyggnad för
sin inrikestrafik. Trafikutvecklingen medförde att denna byggnad blev
otillräcklig. I stället för alt utöka kapaciteten i SAS gamla inrikeshall
byggdes den tidigare utrikesterminalen, i avvaktan på slutligt beslut om
inrikesflygets lokalisering i Stockholmsregionen, om till inrikesterminal för
SAS. En bidragande orsak härfill var också att den provisoriska
inrikesterminalens lokalisering hindrade ett rationellt utnyttjande av Arlanda
International. För SAS behov är nuvarande inrikeslerminal tillräcklig under
överskådlig lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler Bromma är Arlanda landets mesl trafikerade
flygplats. År 1979 uppgick antalet flygplansrörelser till närmare 100 000 varav
trafiken med tunga flygplan (över 5 700 kg) svarade för närmare 80 %. Antalet
passagerare på Arlanda var totalt 4,7 miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arlanda trafikeras - förutom av SAS - av ett 40-tal
internationella linje-och charterflygföretag. Någon allmänflygverksamhel är
inte lokaliserad fill Arianda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver trafikflygplatserna Arlanda och Bromma - dvs. de
som kan användas för instrumentflygverksamhet - finns inom Stockholmsregionen
ytterligare ett antal civila och militära flygplatser. Till de civila
flygplatserna hör bl. a. Skå-Edeby och Vängsö med banlängder varierande mellan
600-900</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. Flygplatserna utnyttjas på grund av sin standard och
utrustning endast för allmänflyg under visuella väderförhållanden. Militära
flygplatser, med begränsad civil användning, finns i Barkarby och Tullinge.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
betingelserna för fortsatt trafik på Bromma flygplats och därmed även
flygplatsfrågan i Stockholmsregionen har sedan mitten av 1950-talet
aktualiserats vid flera tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter det
all Arlanda flygplats lagils i bruk överfördes år 1962 all utrikes linjefart
från Bromma fill Arlanda och successivt från mitten av 1960-lalet även den
internationella charlertrafiken. Frågan om inrikesflygets lokalisering i
Stockholmsregionen behandlades år 1968 när LIN och SAS hos luftfartsverket
ansökte om att få driva inrikeslrafik med jetflygplanet DC-9-20 på Bromma. Med
hänvisning till miljöaspekterna beslutade regeringen att inte tillåla trafik
med DC-9 på Bromma. Med anledning härav flyttade SAS år 1969 ul även sin
inrikestrafik till Arlanda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
inrikesflygets lokalisering prövades på nytt år 1972 i samband med alt LIN
hemställde hos luftfartsverket att successivt få byta ul de föråldrade Metropolitanplanen
mot modernare och effektivare jetflygplan. Efter besvär prövades frågan av
regeringen. LIN fick tillstånd att under två och ett halvt år - till utgången
av december 1975 - bedriva försöksverksamhel på Bromma med jetflygplanet Fokker
F-28. Samtidigt tillkallades särskilda sakkunniga - ULF (utredningen för
lokalisering av flygverksamheten i Stockholmsområdet) - för att utreda frågan
om den fortsatta lokaliseringen av inrikesflygel i Stockholmsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I syfte
att minska ölägenheterna av flygtrafiken på Bromma överfördes under år 1973 bl.
a. den återstående utrikes charlertrafiken till Arlanda. Även viss del av del s.
k. allmänflygel flyttades bort från Bromma. Efter forlsatla bullermätningar av
miljö- och hälsovårdsnämnden i Stockholms kommun beslöt luftfartsverket, efter
samråd med bl. a. hälsovårdsnämnden, att Bromma flygplats av miljöhänsyn fr. o.
m. den 1 juli 1975 skall hållas stängd nattetid (22.00-06.00).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År 1976
tillkallades en särskild utredare med uppgift att överväga förutsättningarna
för att i någon form bibehålla Bromma flygplats, den s. k. Brommaulredningen.
Utredningen skulle enligt sina direktiv samråda med Stockholmsregionens allmänflygutredning,
som tillkallades är 1975, med uppgift att behandla frågan om allmänflygels framfida
lokalisering i Stockholmsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
uttalade år 1977 i anledning av prop. 1977/78:29 (TU 1977/78:9, rskr
1977/78:101) om flygplatsfrågan i Stockholmsregionen, m. m. att det med
hänvisning till framför allt kapaciletsförhållanden samt ekonomiska och regionalpoliliska
skäl är synnerligen önskvärt att Bromma flygplats även på sikl behålls för
kombinerat inrikes- och allmänflyg. Enligl riksdagens beslut skulle staten la
upp överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting för all
i detalj klarlägga förutsättningarna för linjetrafik på Bromma, vilken trafik
som kan accepteras från sanitär synpunkt och den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>takt i vilken sådan trafik kan introduceras samt
finansierings-, mark- och markkommunikationsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till riksdagens beslut att bifalla
propositionen 1977/78:29 uppdrog regeringen den 22 december 1977 åt
luftfartsverket alt snarast utarbeta en detaljerad dispositions- och ulbyggnadsplan
för Bromma som inrikes flygplats. För att behålla handlingsfriheten vad gäller
inrikesflygets permanenta lokalisering fick verket också i uppdrag att utarbeta
det slutliga förslag fill dispositionsplan för Arlanda flygplats som behövs för
en överföring på kort eller längre sikt lill Arlanda av den inrikes
linjetrafiken på Bromma. Luftfartsverket redovisade i juni 1979 en
dispositions- och ulbyggnadsplan för Bromma flygplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till alt en upprustning av Bromma flygplats
skulle innebära vissa investeringar bedömde luftfartsverket del nödvändigt alt
erhålla det skydd mol ingrepp i verksamheten på Bromma flygplats som ett beslut
i koncessionsnämnden för miljöskydd innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för överläggningarna mellan staten och de
lokala och regionala intressenterna om förutsättningarna för fortsatt
linjetrafik på Bromma ansökte därför luftfartsverket i maj 1978 hos
koncessionsnämnden för miljöskydd om tillstånd till drift av Bromma flygplats
för huvudsakligen inrikes linjefart och för allmänflyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionsnämnden lämnade den 13 juli 1979
luftfartsverket tillstånd att i enlighet med vissa särskilda villkor driva
Bromma flygplats för huvudsakligen inrikes linjefart och för allmänflyg. För fiUståndet
gäller bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafik med Fokker
F-28 skall upphöra senast vid utgången av juni 1981,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ljudemissionen
från de flygplan som trafikerar flygplatsen från denna fidpunkt vara minst 9 dBA
lägre än den som avges från Fokker F-28 Mk 4000 saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>(3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ljudnivån kring
flygplatsen beräknad enligl FBN-meloden från den 30 juni 1981 i vad beror på
flygverksamheten och vad gäller FBN* 55 och 65 dBA ej får överskrida det av
luftfartsverket redovisade trafikfallet 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 14 september 1979 anförde luftfartsverket besvär över
koncessionsnämndens beslut. Verkel konstaterar att- koncessionsnämndens beslul
innebär att nämnden lämnat luftfartsverket tillstånd enligt miljöskyddslagen
alt driva Bromma flygplats som trafikflygplats för huvudsakligen inrikes
linjefart och för allmänflyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda villkor som nämnden fastställt för den
fortsalla verksamheten på Bromma flygplats är emellertid enligt luftfartsverket
restriktiva och svåra att tillämpa. Vad gäller kravet på en sänkning av
ljudemissionen med 9 dBA har nämnden utgått från värdena för flygplansprojeklel
JET 1 som luftfartsverket angett som exempel på flygmaterielutvecklingen i sin
ansökan till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>*Mält på bullerstörningar beräknat enligt flygbullernivåmetoden
(FBN-meloden). Måttenhet är den dygnsekvivalenta ljudnivån i dBA,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koncessionsnämnden. Studier av flygmaterielutvecklingen
visar emellertid att projektet inte kommer all förverkligas saml alt på
marknaden fillgängliga transportflygplan med något undantag inte uppfyller de
av koncessionsnämnden angivna kraven på ljudemission.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverket anser att de svenska emissionskraven måsle
följa de internafionella kraven eftersom svenska förelag är hell beroende av
den flygmateriel som serietillverkas utomlands. Möjligheterna all använda
Bromma flygplats för inrikes linjefart är sålunda beroende av alt svenska
flygförelag har möjlighet att anskaffa materiel som serietillverkas i ullandel
enligt internationellt godtagna och av den internationella civila luftfarlsor-ganisafionen
(ICAO) i Annex 16 fastlagda emissionsbestämmelser. Luftfartsverket yrkar
därför att nämndens villkor i della avseende ändras fill alt motsvara de av ICAO
år 1978 fastställda kraven för nyfillverkade transportflygplans miljövärdighet.
Dessa normer gäller flygplan som certifieras efler den 6 oktober 1977 (Bestämmdser
för dvil luftfart BCL-M 2.2; 1979-02-01). Verket hemsläller också alt
regeringen prövar vad LIN, i en skrivelse till luftfartsverket, anfört i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Regeringens beslut i anledning av luftfartsverkets
besvär över koncessionsnämndens för miljöskydd beslut i Brommaärendet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen avgjorde den 9 oktober 1980 besvären över
koncessionsnämndens beslul. Inledningsvis konstaterar regeringen att den
nuvarande flygtrafiken på Bromma ger upphov till bl. a. oacceptabla
bullerstörningar. I likhet med koncessionsnämnden anser dock regeringen att
Bromma under vissa villkor även i fortsättningen kan användas för sitt
nuvarande ändamål som trafikflygplats för huvudsakligen inrikes linjefart och
för allmänflyg. Då de alldeles övervägande bullerstörningarna orsakas av
jetflygplanen och då främst av LIN:s flotta av Fokker F-28, anser regeringen
all trafiken med denna flygplanstyp snarast måsle upphöra. Regeringen bedömer
del dock inle möjligt alt från teknisk och ekonomisk synpunkt avveckla Fokkertrafi-ken
på Bromma inom den av koncessionsnämnden angivna tidsramen. Enligt regeringens
mening bör Fokkerlrafiken upphöra snarast dock senast den 30 juni 1985.
Regeringen kräver att de flygplan som skall trafikera Bromma efler denna fidpunkt
skall ha en bullernivå, som ligger minst ca 7 dBA under Fokkerplanels
bullernivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De handlingsalternativ LIN har är att antingen flytta
linjefarten till Arlanda eller att fortsätta sin verksamhet på Bromma med ett
tystare flygplan än Fokker F-28. En Iredje möjlighel är att Fokkerlrafiken
flyttas fill Arlanda men att en viss del av linjefarten även fortsättningsvis
bedrivs från Bromma med miljömässigt godtagbara flygplan. Med hänsyn lill den
lid som behövs för att genomföra de olika alternativen innebär regeringens
beslut all LIN måste fatta beslut i denna fråga senast omkring årsskiftet
1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att om möjligt fidigarelägga avvecklingen av Fokkerlrafiken
har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringen uppdragit ål luftfartsverket att undersöka
vilka tekniska och ekonomiska förutsättningar som finns att senasi den 1 juli
1984 upphöra med denna trafik. Dessutom har regeringen som ytterligare villkor
föreskrivit bl. a. att sådana åtgärder skall vidtas alt Fokker F-28 vid 1981
års utgång skall vara minst 3 dBA tystare än f. n. samt alt åtgärder vidtas för
att minska utsläppen av oförbrända kolväten från Fokker F-28.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flygets belydelse i del lolala transportsystemet och för
samhällsutvecklingen i stort har successivt ökat. Detta sammanhänger med en
rad olika faktorer såsom den allmänna höjningen av den ekonomiska standarden,
befolknings- och bebyggelseutvecklingen samt strukturförändringar inom
näringsliv och förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke på Sveriges beroende av utrikeshandeln är ett
väl fungerande flyg ett nödvändigt hjälpmedel i kontakterna mellan svenskt
näringsliv och omvärlden. Flyget har också slor betydelse för turismens
utveckling. Den tidsvinst och de ökade resmöjligheter inrikesflygel erbjuder
enskilda människor, förvaltning och näringsliv är för vårt land av största
betydelse. Tillgången på snabba persontransporter är en avgörande förutsättning
för ett väl fungerande näringsliv och en effektiv förvaltning. De
regionalpolitiska strävandena förutsätter vidare att avlägsna regioner har
tillgång fill snabba transporter så alt induslri och förvaltning kan bedriva
sin verksamhei på i stort sett samma villkor som de mer centralt belägna
regionerna. Privatresenärerna har också behov av snabba transportalternativ.
Ett exempel på delta är den mycket snabba utveckhng som inrikesflygel genomgått
under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den civila luftfarten har utvecklats mycket snabbt under
senare år, inte bara i Sverige utan också internationellt. Den hittillsvarande
snabba utvecklingen har varit möjlig tack vare flygets höga transporteffektivitet
främst över långa avstånd. Antalet avresande passagerare från de statliga
flygplatserna har sedan 1960-lalel ökat med i genomsnitt 9-10 % per år. Antalet
starter och landningar (flygplansrörelser) har under samma period ökat med 3-5
% per år. Den lägre ökningen för antalet flygplansrörelser beror på
utvecklingen mol större flygplan med ökad passagerarkapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de svenska flygplatserna förväntas under perioden fram
till år 1990 enligt luftfartsverkets prognos från år 1979 antalet passagerare i
den inrikes och utrikes linjefarten att öka med i genomsnitt ca 7 % per år.
Antalet passagerare i utrikes charter beräknas öka med ca 6 % per år. Antalet
landningar i inrikes trafik bedöms under samma period öka med ca 5 % per år och
i utrikes trafik med ca 3 % per år. Mot bakgrund bl. a. av den osäkerhet som f.
n. råder om trafikutvecklingen kommer luftfartsverket alt göra en översyn av irafikprognoserna
under första halvåret 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bromma flygplats är av central belydelse för landets flygtransportförsörj-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning. Totalt uppgår antalet inrikespassagerare till drygt
3 milj. Antalet ankommande och avresande passagerare vid Bromma är ca 2 milj.
Delta är en följd av att Slockholm är centrum för många väsentliga
samhällsfunktioner samtidigt som decentraliseringssträvandena medfört ett
successivt ökat interregionall kontaktbehov. De nya lågprissystemen på SJ och
inrikesflyget har stimulerat del kollektiva resandet och skapat förväntningar
på goda kommunikationer inte minst till och från Stockholm, Den offentliga
förvaltningen och näringslivet är därför allvarligt oroade för att en
utflyttning av LIN:s verksamhei fill Arlanda skall skapa stora svårigheter i
det nödvändiga kontaktarbelet med Slockholm, I skrivelser till regeringen har
bl. a. flera länsstyrelser understrukit att det är av största vikt för den
regionala utvecklingen alt Bromma behålls som inrikesflygplats. Länsstyrelserna
framhåller bl. a. att bullerkraven för fortsatt flygtrafik på Bromma måsle
utformas så att LIN får ett rimligt rådrum för alt genomföra ett byle av
flygplanstyp på ett från trafiksynpunkt försvarligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den stora tyngd som Stockholmsregionen har
i det inrikes flygnätet är det enligt min mening av största betydelse att
flygplatsfrågorna i regionen löses på ett för hela landet fillfredsställande
sätt. Det gäller att med hänsyn till de restrikfioner och krav som följer av
främst ekonomiska och miljömässiga hänsyn finna den flygplalslösning som är bäst
för landets inrikes flyglransporlförsörjning. Stor hänsyn måste därvid tas fill
flygbolagens krav på rimliga arbelsförulsältningar samtidigt som
flygsäkerhetskraven uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill mot den här bakgrunden understryka all flygplalsfrågan
i Stockholmsregionen enligl min uppfattning inte enbart är en lokal fråga ulan
framför allt en fråga av nationellt iniresse. Vid avvägningen mellan olika
intressen måste naturligen bl. a. olika miljömässiga skäl väga tungt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom luftfarten finns liksom inom många andra
samhällssektorer motstridiga intressen. Som en följd härav är det inte
förvånande att flygplatsers verksamhet och hithörande lokaliseringsfrågor ofta
leder till debatt. Krav ställs på ett tätt nät av flygplatser med bl. a.
reguljär trafik. Flygplatserna skall ligga centralt. Transporterna såväl i
luften som på marken skall vara snabba, säkra, billiga och bekväma. Flygplanen
skall vara miljövänliga. Det är självklart alt de olika kraven inte alllid går
alt förena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har miljöskyddsaspeklerna tillmätts allt slörre
belydelse vid beslut som rör samhällsutvecklingen. Åven inom luftfartssektorn
har miljöaspekterna fält en allt slörre tyngd, vilket bl. a. är en följd av
flygtrafikens snabba utveckling och den nödvändiga övergången fill jetflygplan.
Ett fortsatt hänsynstagande lill miljöaspekterna i samband med beslut som rör
samhällsutvecklingen och därmed också luftfarten är självklart. När det gäller
flygel måste man även ta hänsyn fill den internafionella utvecklingen där man
alltmer börjat beakta miljöfaktorerna. Detla har påverkat normgivningen och
tvingat fram mycket dyrbara forskningsprojekt för att reducera bullret från
flygplanen. De snabbt ökade priserna på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flygbränsle har inneburit en ökad medvetenhet hos
flygbolagen om behovet att spara energi. Successivt kommer därför nya och mer
bränsleeffektiva flygplanstyper att filiföras marknaden. Detta
utvecklingsarbete innebär också att mindre bullrande flygplan kommer att
produceras inom en nära framtid eftersom den teknik som används för alt minska
bränsleförbrukningen också leder till att bulleravgivningen minskar i
betydande utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett intensivt utvecklingsarbete pågår sålunda för att få
fram energisnåla och mindre bullrande flygplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till all vi här i landet är hänvisade till att
anskaffa flygplan som tillverkas med de internationella bestämmelserna som
grund anser jag- även om jag är starkt medveten om angelägenheten av alt minska
bulleremissionerna från flygtrafiken - alt vi inte kan bortse från de inlernationellt
gällande emissionsnormerna när vi bedömer möjligheterna att komma fill rätta
med störningar från flygtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen uttalade i december 1977 med anledning av prop. 1977/78:29
om flygplatsfrågan i Stockholmsregionen m. m. att, med hänvisning till framför
allt kapacitetsförhållanden samt ekonomiska och regionalpoliliska skäl, bör
Bromma flygplats behållas för kombinerat inrikes- och allmänflyg. I fråga om kapacitelsförhållandena
konstaterades alt redan i dag behövs två trafikflygplatser i
Stockholmsregionen. Åven om Brommamarken har ett värde för annat ändamål än
flyg är det enligt min uppfattning lättare att finna alternativ mark för t. ex.
bostadsändamål än för flygplatsändamål. Jag finner ingen anledning att på nytt
redovisa de argument som låg till grund för riksdagens beslut år 1977 utan
hänvisar i detta avseende till propositionen och trafikutskottets uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen under de två senasle åren bar ytterligare
förstärkt behovet av att behålla Bromma flygplats. Det gäller såväl
trafikutvecklingen som de allmänna ekonomiska förutsättningarna. Linjeflyg har
sålunda under de två senaste åren ökal sin passagerarvolym med mer än 50%. Det
mycket ansträngda ekonomiska läget för stat och kommuner, gör det synnerligen
angeläget att begränsa utgifterna. Jag vill understryka att inte bara de
kortsiktiga utan framför allt de långsiktiga trafikala och ekonomiska
effekterna av olika lokaliseringsallernaliv måste beaktas vid ställningstaganden
till verksamheten vid Bromma och Arlanda flygplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som underlag för de ekonomiska bedömningarna vill jag
redovisa de kostnader som enligl luftfartsverkets och LIN:s senasle bedömningar
skulle bli en följd av en utflyttning av LIN:s verksamhet fill Arlanda under
andra hälften av år 1982, dvs. så snart som det är praktiskt möjligt, resp. av
ett bibehållande av LIN:s verksamhei på Bromma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverket bedömer verkets investeringsbehov under de
närmaste två decennierna fill ca 675 milj. kr. på Bromma och lill närmare 1
miljard på Arlanda, varav ca 70 milj. kr. för en provisorisk utbyggnad av det
nuvarande inrikesområdet. Investeringarna på Bromma är av såväl säkerhels-, kapaci-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tets-
som standardkaraktär, medan investeringarna på Arlanda - huvudsakligen ett
nytt inrikesområde och en tredje landningsbana - uteslutande är av kapacitetskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande inrikeshallen på Arlanda skulle endast under en begränsad fidsperiod
kunna rymma både SAS och LIN:s trafik. Det gäller inle bara utrymmena för
passagerarna som snabbt skulle ha blivit otillräckliga utan också rampen, dvs.
området utanför terminalbyggnaden för uppställning av flygplan och anknytande
taxibanor. Enhgt flygbolagen är anläggningens kapacitet otillräcklig redan från
LIN:s inflyttning medan luftfartsverket anser att kapacitetstaket nås under
1985-1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
luftfartsverkels beräkningar av bankapacitelen skulle en utflyttning av LIN:s
trafik innebära alt behov uppstår av en tredje bana på Arlanda i början av 1990-lalel.
Denna investering, som nu beräknas fill ca 330 milj. kr., kan betraktas som en tidigareläggning
av en eljest nödvändig investering. Behovet av en tredje bana uppstår dock inle
förrän några årfionden in på 2000-lalet om LIN:s trafik bibehålls på Bromma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
sammanställningen nedan framgår det investeringsbehov för luftfartsverket som
föreligger vid en lokalisering av LIN:s trafik fill Bromma alternativt Arlanda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidsperiod</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980-1985</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1986-1990</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1991-</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.0pt'>
<td width=100 valign=top style='width:75.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LIN på Bromma LIN på Arlanda</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85* 330**</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>210 300</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>380 330</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>675 960</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>*
Härav svarar flygsäkerhetsinvesteringarna för ca 70 milj. kr. ** Varav i
omedelbara investeringar ca 70 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en utflyttning till Arlanda måsle dessutom LIN göra investeringar för drygt 100
milj. kr. Dessa investeringar avser främst en ny hangar. Vidare bedömer LIN att
de årliga drift- och kapitalkostnaderna på Arlanda ökar med ca 45 milj. kr.
samt att intäkterna utan motsvarande kostnadsminskningar minskar med 60-70
milj. kr. som följd av trafikbortfall. LIN bedömer del inle möjligt att
kompensera sig för en sådan resultatförsämring. Vid en utflyttning till Arlanda
uppkommer också vissa kostnadsökningar för samhällel i övrigt och för
passagerarna bl. a. i form av förlängda restider. En samlokalisering av allt
inrikesflyg till Arlanda skulle dock sannolikt ge vissa besparingar.
Besparingarna är emellertid betydligt mindre än kostnadsökningarna för
passagerarna och för samhället i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning bl. a. fill att viss osäkerhet råder om utbyggnadernas omfattning
och takl, vill jag i det här sammanhanget nöja mig med all konstalera alt
Brommaalternativet för luftfartsverket, LIN och trafikanterna långsiktigt
ställer sig ekonomiskt klart förddakfigare än Arlandaallernati-vel. Det
förtjänar också nämnas alt luftfartsverket uppgivit att möjligheterna att
begränsa investeringarna är störst avseende Bromma och då främst de s. k.
standardinvesteringarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har vid sitt ställningstagande till besvären
över koncessionsnämndens beslut gjort en avvägning mellan å ena sidan
intresset att från miljösynpunkt snarast avveckla Fokkerlrafiken och å andra
sidan möjUgheterna att från teknisk och ekonomisk synpunkt verkställa denna
avveckling. Jag vill nu närmare redovisa de tekniska och ekonomiska
överväganden som ligger till grund för regeringens ställningstagande att låta
LIN - med bullerreducerade flygplan - under en övergångslid fortsätta alt
trafikera Bromma. Som framgått är det i och för sig möjligt att överföra LIN:s
verksamhet från Bromma till Arlanda hösten 1982. En sådan åtgärd skulle emellertid
bl. a. föra med sig mycket stora kostnader och operafiva problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverket, LIN och SAS har i skrivelse fill
regeringen anmält att investeringar för ca 70 milj. kr. behövs i det nuvarande
inrikesområdet på Arlanda för att LIN:s trafik skall kunna samlokaliseras där
med SAS trafik hösten 1982. Flygbolagen konstaterar samtidigt att redan från LIN:s
inflyttning överskrids kapaciteten. Luftfartsverket anser för sin del att kapacitelslakel
nås under perioden 1985-1990. Ytterligare investeringar i det nuvarande
inrikesområdet medger enligl luftfartsverket med hänsyn lill den korta
användningstiden därför inte normal ekonomisk utnyttjning av det nedlagda
kapitalet. Vid ett eventuellt beslut nu om utflyttning av LIN:s verksamhei fill
Arlanda hösten 1982 måste dessulom enligl luftfartsverket och flygbolagen
samtidigt ett principbeslut fallas om anläggande av en permanent inrikes
terminalanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag det inte vara ekonomiskt
försvarbart att genomföra investeringar med en så kort livslängd samtidigt som inrikesområdels
kapacitet och operafiva förutsättningar i övrigl inle medger alt inrikestrafiken
kan bedrivas under acceptabla förhållanden. Rimliga operativa och kapaciletsmässiga
förutsättningar är med hänsyn till de nackdelar som en flyttning av LIN:s
verksamhet till Arlanda innebär särskilt angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omedelbar utflyttning av LIN:s verksamhet fill Arlanda
skulle också medföra stora svårigheter för bolaget att upprätthålla en
tillfredsställande Iransportförsörjning. Det skulle sannolikt bli nödvändigt
att kraftigt begränsa eller hell upphöra med trafiken på vissa stationer, bl.
a. Sundsvall/ Härnösand, Jönköping, Karlstad och Borlänge. Även trafiken på
andra stationer där trafikunderiaget i dag är svagt, t. ex. Kristianstad,
skulle sältas i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viss trafikminskning i kombination med väsentligt högre
kostnader som följd av en snabb utflyttning skulle få allvarliga konsekvenser
för bolaget. Det folkflyg som successivt har växt fram skulle äventyras. Jag vill
också erinra om det samband som f. n. finns mellan trafiken på LIN:s s. k. sekundärnäl,
de s. k. matarlinjerna, och inrikesflygels ekonomiska bärkraft. Matarlinjerna
utgörs bl. a. av Gällivare-Luleå och Kramfors-Sundsvall/ Härnösand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare skäl för alt medge trafik med de bullerdämpade
Fokkerplanen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>längst t. o. m. den 30 juni 1985 är att tidigast vid den
tidpunkten kan enligt luftfartsverket ett nytt inrikesområde vara klart för
inflyttning på Arlanda. Detla förutsätter all planeringsarbetet fortsätter utan
avbrott och all slutligt beslul fattas vid årsskiftet 1981/82. Jag anser det
angeläget att en eventuell utflyttning sker så snart som möjligt. Luftfartsverket
har därför fått i uppdrag att utreda de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för en avveckling av Fokkerlrafiken senast den 30 juni 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidpunkten
den 30 juni 1985 har också valts med utgångspunkt från att del skall finnas
rimliga tekniska och ekonomiska förulsätlningar för LIN att byta ul Fokkerplanen
mot minst ca 7 dBA tystare flygplan och därmed fortsätta trafiken på Bromma.
Ett beslul vid årsskiftet 1981/82 om fortsatt trafik på Bromma förutsätter dock
att LIN kan lämna bindande garantier för byle av sin flygplansflotla, t. ex. i
form av ett leveransavtal, till flygplan som uppfyller regeringens långsiktiga
miljökrav. Om sådana garantier inte kan ges bör arbetena med alt anpassa
Arlanda flygplats för LIN:s trafik påbörjas omedelbart. Några ytterligare
investeringar på Bromma kommer därmed inte att göras vilket utesluter trafik
med flygplan av Fokker F-28:s storlek efter den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
uppfattning är del utomordentligt väsenfiigt för samhällsekonomin och för Iransportförsörjningen
all LIN under en begränsad övergångs-fid får fortsätta att använda de
modifierade Fokkerplanen på Bromma. Väsentligt i detta sammanhang är att inga
investeringar görs på Arlanda som efter en mycket kort användningslid inle har
något alternafivvärde. De investeringsmedel - ca 70 milj .kr. - som skulle
behöva avsättas för åtgärder i nuvarande inrikesområde på Arlanda vid en
omedelbar utflyttning kan därmed användas för andra mera långsikliga ändamål.
Den föreslagna handlingslinjen är bäst inte enbart från ekonomisk och
trafikmässig synpunkt ulan innebär också att de som bor kring Bromma och
landets övriga 20 inrikesflygplatser med Fokkertrafik snabbt får del av den
miljöförbättring som erhålls genom alt de nuvarande Fokkerplanen görs tystare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har fidigare
konstaterat att det redan i dag enligt riksdagens och regeringens bedömning
behövs tvä trafikflygplatser i Stockholmsregionen. Mol den bakgrunden är det
angelägel att klargöra hur Arlanda och Bromma tillsammans på sikt bör utnyttjas
rationellt, dvs. under godtagbara miljöförhållanden tillgodose kraven på bra
förbindelser till och från Stockholm. Nu gällande markupplåtelseavtal angående
bl. a. Bromma flygplats mellan Stockholms kommun och staten löper vidare ut den
31 december 1996. Det är enligt min mening angelägel alt förutsättningarna för
inrikes- och allmänflyget i Stockholmsregionen på längre sikl klaras ut.
Luftfartsverket bör därför få i uppdrag att i samråd med Stockholms läns
landsting, Stockholms kommun och andra berörda intressenter närmare klarlägga
förutsättningarna för hur det långsiktiga flygplatsbehovet i
Stockholmsregionen skall fillgodoses. Förslag till nytt markupplåtdseavlal för
Bromma bör därvid också utarbetas. Med hänsyn till allmänflygets belydelse från
dimensione-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringssynpunkt bör även denna typ av luftfart, som dock enligl
gällande luflfartspoliliska riktlinjer är en kommunal eller enskild
angelägenhet, övervägas i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bör, med utgångspunkt från alternativa
sammansättningar av den framtida trafiken på Bromma - en kombination av
inrikestrafik och allmänflyg - del ekonomiska ansvarel för investeringar i och
drift av flygplatsen övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Berörda kommuner har från lid till annan förordat att
Bromma flygplats bör användas för annat än flygändamål. För egen del utgår jag
ifrån, vilket även bör vara en utgångspunkt för luftfartsverket i dess
utredningsuppdrag, att de merkostnader för luftfarten som skulle bli följden av
en nedläggning av Bromma och anläggande av en ny flygplats skall bäras av
berörda kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för utredningsuppdraget bör även möjligheterna
att förbättra markkommunikationerna till Bromma och Arlanda prövas. I denna
fråga bör verket även samordna sitt arbete med den s. k. Stockholmsutredningen
(K 1980:2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverket bör redovisa resultatet av sitt arbete
senast den 1 oktober 1981. Genom att regeringen nu tagit ställning i
miljöfrågan och som följd av det redovisade uppdraget till luftfartsverket
finns det enligl min mening inga skäl för att återuppta de tidigare nämnda
överläggningarna om förutsättningarna för linjetrafik på Bromma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är lokaliseringen av inrikesflyget i
Stockholmsregionen en viktig luftfarlspolifisk fråga. En sådan fråga bör därför
avgöras med utgångspunkt i långsiktiga luflfartspoliliska riktlinjer. Den s. k.
lufllrans-portutredningen (K 1978:07), som har fill uppgift att lämna förslag
till utformningen av den framtida luftfartspolitiken, beräknas avsluta sitt
arbete vid årsskiftet 1980/81. Delta innebär-vilket enligl min uppfattning är
mycket väsentligt- alt de slutliga besluten om Brommas och Arlandas
utnyttjande, inom ramen för de av regeringen föreskrivna miljövillkoren, kommer
att kunna fattas med utgångspunkt i en ny luftfartspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lufltransporlutredningen skall bl. a. pröva frågan om
kommunernas bidrag till investeringar i de s. k. primärflygplalserna.
Stockholms läns landsting, som enligt tidigare riksdagsbeslut skall svara för
37,5 % av investeringskostnaderna på Arlanda, har förordat en utflyttning till
Arlanda av LIN:s verksamhei. Landstinget är dock inte berett att svara för sin
del av investeringskostnaderna. Denna fråga bör således efler förslag av lufltransporlutredningen
vara löst vid årsskiftet 1981/82 då slutlig ställning skall tas till frågan om
var inrikesflyget skall lokaliseras i Stockholm och därmed också beslul om
erforderliga investeringar på Bromma eller Arlanda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inrikesflyget i Sverige är uppbyggt på i princip likartat
sätt som i Danmark och Norge. Det innebär att SAS i samtliga tre länder svarar
för vissa trafikstarka stamlinjer - i Sverige Stockholm-Göteborg,
Stockholm-Malmö och i princip Slockholm-Luleå-Kiruna- medan nationella
flygbolag- LIN i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:30</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
- handhar linjefarten i övrigl. Denna arbetsfördelning har successivt vuxit
fram under iakttagande av bestämmelserna i det för SAS gällande konsortialavtalet
och de grundprinciper för SAS verksamhei som gemensamt fastlades av de
skandinaviska länderna vid tillskapandet av SAS-konsortiet innebärande en
företrädesrätt för SAS all bedriva inrikeslrafiken i de tre länderna. Utöver
SAS och LIN:s trafik på de större flygplatserna har under senare år ell sekundärnäl
- malarnät - byggts upp. Sekundärnälel trafikeras med lättare flygplanstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del gäller frågan om
uppdelning av trafiken på SAS och LIN kan det konstateras att det finns
anledning att i Sverige - liksom i Danmark och Norge med deras likartade
uppbyggnad av inrikesflyget- från lid till annan se över arbetsfördelningen
liksom intäkts- och kostnadsfördelningen mellan SAS och de nationella
flygföretagen, dvs. för Sveriges del framför allt LIN. Mot bakgrund härav
träffade SAS och LIN i december 1975 överenskommelse om överföring av två
flygfrekvenser på linjen Stockholm-Luleå från SAS lill LIN. Luftfartsverket har
anmodat bolagen att gemensamt utvärdera resultatet av denna överföring.
Luftfartsverket har vidare föreslagit all en total översyn av inrikesflygets
struktur bör genomföras i syfte att stärka dess ekonomiska och trafikala
förutsättningar. Denna fråga har även aktualiserats av riksdagen vid ett
flertal tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn fill inrikesflygets väsentliga betydelse i regionalpolitiska sammanhang
är del angelägel att inrikesflyget organiseras så att trafiken kan bedrivas på ell
företagsekonomiskt tillfredsställande sätt. Förutsättningar måste finnas för
att Iransporttjänster skall kunna utbjudas till priser som slår i överensstämmelse
med de regional- och näringspolitiska strävandena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mol bakgrund härav
överfördes, som jag tidigare nämnl, två flygfrekvenser på linjen
Stockholm-Luleå från SAS lill LIN för några år sedan. Resultatet härav skall
utvärderas av flygbolagen själva. I samband med denna utvärdering kommer
flygbolagen att pröva behövliga åtgärder i effektivitetshöjande syfte. Lufltransporlutredningen
skall beakta resultatet av detla arbete som också skall ingå i undertaget för
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
regeringens beslut i fråga om villkoren för den framlida trafiken på Bromma har
delvis nya förulsätlningar för inrikesflygel uppkommil. Jag ulgår ifrån att
bolagen i anslutning till den ovan nämnda utvärderingen särskilt överväger desSa
förutsättningar. Del är angelägel all även dessa överväganden kan ligga fill
grund för del slutliga beslutet om inrikesflygets lokalisering i
Stockholmsregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är del myckel vikfigt att det slutliga beslutet om inrikesflygets framfida
lokalisering i Stockholmsregionen kan fattas mot bakgrund av ett fullständigt beslulsunderiag.
Ett sådant underlag kommer all föreligga inom omkring ett år när
luftfartsverket genomfört sitl uppdrag, lufttransportutredningen slutfört sitt
arbete och när flygbolagens övervägan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den är avslutade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också understryka att genom den begränsade
förlängningen av övergångsfiden för Fokkerplanens användning på Bromma kommer
stora investeringar på Arlanda inte att genomföras, som efter en myckel kort
användningstid saknar värde genom att de inte kan utnyttjas för annan
verksamhet. En eventuell utflyttning av LIN:s verksamhet till Arlanda kan också
ske till ett kapacitetsmässigl och operativt acceptabelt inrikes
terminalområde. Slutligen ges Linjeflyg rimliga tekniska och ekonomiska
förutsättningar att byta ul sin Fokkerflolta eller delar därav mot miljömässigt
godtagbara flygplan och därigenom bibehålla Bromma som sin bas för trafik med
dessa tysta flygplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luftfartsverket har i dispositionsplanen för Bromma
redovisat att vissa flygsäkerhetsinvesteringar måste göras på flygplatsen om
den i framtiden skall användas för trafik med LIN:s Fokkerplan. I en första
etapp erfordras investeringar motsvarande ca 70 milj. kr. På längre sikt
erfordras ytterligare investeringar. Även Svensk pilotförening har starkt
understrukit behovet av säkerhetsinvesleringar på Bromma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl luftfartsinspektionen måste om en kort frist
beslutas för F-28-trafiken på Bromma, t. ex utflyttning 1984 eller 1985,
erforderliga flygsäkerhetsinvesteringar rimligen bedömas mot bakgrund av den
möjliga utnyttjningstiden. Investeringarna bör också enligl inspektionen
bedömas mot bakgrund av vilka åtgärder som kan bli till bestående framtida
nytta. I den säkerhetsmässiga bedömningen ligger också att
luftfartsinspektionen nyligen kommit överens med LIN om vissa operativa
begränsningar vid nedsatt bromsverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt chefen för luftfartsinspektionen krävs med de förulsätlningar
som anges i regeringens beslut för den fortsatta verksamheten på Bromma
säkerhetsinvesteringar motsvarande 20 milj. kr. LIN:s flygoperativa ledning
instämmer i denna bedömning. Det gäller bl. a. instrumentlandningssyslem,
komplettering av elanläggningar och inflygningsljus samt vissa åtgärder på
plattan. Kostnaderna för dessa åtgärder, som oavsett LIN:s framtida användande
av Bromma är av långsiktig karaktär, uppgår under innevarande budgetär till
högst ett par milj. kr. Delta medelsbehov bör kunna inrymmas i den av riksdagen
tidigare anvisade investeringsramen för luftfartsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu förordade flygsäkerhetsinvesleringarna erfordras för
fortsatt trafik på Bromma flygplats även i del fall att LIN år 1985 överför sin
verksamhet till Arlanda. Åtgärderna motsvarar dessutom i stort sett vad som
från byggnadsteknisk synpunkt kan genomföras t. o. m. utgången av budgetårel
1981/82. Fattas beslul vid årsskiftet 1981/82 som innebär att LIN även på lång
sikt skall bibehålla Bromma som sin bas får givelvis, vilkel jag med anledning
av pilotföreningens krav vill understryka, resterande flygsäkerhetsinvesteringar
då påbörjas omedelbart. Erforderliga planeringsåtgärder för dessa åtgärder har
redan vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planerings- och programarbetet för ett nytt inrikesområde
på Arlanda bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:30</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fortsätta
i anslutning till regeringens tidigare uppdrag fill luftfartsverket så att handlingsfriheten
bibehålls. Behovet av medel för detla arbete bör också kunna inrymmas i
tidigare anvisade budgetramar. Luftfartsverket bör redovisa resultatet av
programarbetet senast hösten 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4. Överenskommelse
mellan Sverige och Danmark om flygtrafikled-<br>
ningstjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att trygga en säker och effektiv flygtrafik till och från flygplatserna Malmö-Sturup
och Köpenhamn-Kastrup erfordras att ankommande och avgående flygtrafik vid
dessa flygplatser kan ledas av svensk resp. dansk flygtrafikledning i vissa
delar av det andra landels luftrum. Av denna anledning föreligger en överenskommelse
mellan luftfartsverket och del danska luftfarlsdirektoralet rörande
bestämmelser för avvecklingen av flygtrafiken inom delar av Köpenhamns, Malmös
och Göteborgs flyginfor-mationsregioner. Med hänsyn till frågans vikt har det
ansetts lämpligt att en regeringsöverenskommelse mellan Sverige och Danmark om
hithörande principfrågor ingås. I samråd med bl. a. del danska ministeriet for offenllige
arbejder har ett utkast till överenskommelse mellan Sverige och Danmark omflyglrafikledningstjänslm.
m. utarbetats. Förslaget till regeringsöverenskommelse innebär att vartdera
landets flygtrafikledning på vissa angivna villkor får utöva flygtrafikledningsljänst
inom det andra landets luftrum. Avtalet innehåller bestämmelser om att Sverige
med kort varsel får återta kontrollen över svenskt luftrum och bestämmelser som
tryggar att Sverige kan uppfylla sina internafionella förpliktelser. Gällande
överenskommelse mellan luftfartsverket och luftfarlsdirekloratel, vilken i sin
lur är kompletterad med lokala samarbelsavlal mellan berörda
flygtrafikledningar, ligger helt inom ramen för föreliggande förslag till
regeringsöverenskommelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägan
torde vara av den karaktären att regeringen äger ingå överenskommelsen utan
riksdagens godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5. Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna de av mig förordade riktlinjerna för
verksamheten vid Bromma och Arlanda flygplatser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>medge den av mig förordade omdisponeringen av
tidigare anvisade medel för budgetåret 1980/81 under anslaget Flygplatser m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:30</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G40330prop_198081__30.pdf765594pdfom Bromma och Arlanda flygplatser m.m.https://data.riksdagen.se/fil/BC356F98-F2F1-4B4B-8376-D3FDCE4280F9