<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448773</hangar_id>
 <dok_id>G40322</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>22</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1980/81:22</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-10-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:57:30</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:12:59</publicerad>
 <titel>om insyn i statliga företag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G40322/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G40322</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40322</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
insyn i statliga företag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 2 oktober 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÅLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:219.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NILS
G. ÅSLING&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen redovisas olika åtgärder som regeringen avser att vidta för att
förbättra riksdagens insyn i de statliga företagen. Genom dessa åt­gärder blir
det inte längre nödvändigt att överlämna Statsföretag AB:s och Svenska Varv AB:s
årsredovisningar fill riksdagen. Denna ordning föreslås därför upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
INDUSTRIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krön­mark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Win­berg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Åsling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om insyn i statliga företag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 17 juni 1976
tillkallade då­varande chefen för industridepartementet tre sakkunniga' med
uppdrag att utreda möjligheterna att förbättra Informationen om och Insynen 1
de statli­ga företagen. De sakkunniga antog namnet redovisningsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redovisningsutredningen avlämnade i september 1978
belänkandet (SOU 1978: 63) Riksdagens insyn 1 statliga företag. En sammanfatlning
av förslagen i betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
I.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgells av bokförings­nämnden,
postverket, televerket, slatens järnvägar (SJ), luftfartsverket, statskontoret,
statisfiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV), patent- och
registreringsverket, statens industriverk, domänverket, för­enade fabriksverken
(FFV), statens vattenfalls verk. Statsföretag AB, Sveriges Investeringsbank AB,
PKbanken, Statskonsult AB, Systembola­get AB, AB Svensk Bilprovning,
Apoteksbolaget AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Centralorgani­sationen SACO/SR och Föreningen
Auktoriserade Revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yttrande över betänkandet har dessulom inkommit från
Svenska Civil-ekonomfören i ngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i det­ta ärende som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Generaldirektören  Sven  Moberg, ordförande, samt
riksdagsledamöterna Olle Svensson och Daniel Tarschys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statliga företagssektorns' betydelse inom näringslivet har ökal snabbi under 1970-lalet.
Den totala omsätiningen inom sektorn uppgår till ca 50000 milj. kr. per år.
Antalet sysselsatta är ca 270000, vilket ulgör ca 6 % av landets
förvärvsarbetande befolkning. Staten äger direkt eller ge­nom affärsdrivande
verk mer än hälften av aktiekapitalet i ca 70 bolag. To­talt sett äger staten
direkt eller genom juridisk person aktier i ca 800 aktie­bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
under senare år har den statliga företagssektorn ökat påtagligt i belydelse.
Betydande strukturrationaliseringar har genomförts inom han­delsstål- och
textilbranscherna. Staten har gått in som dominerande ägare 1 dessa branscher
och 1 varvsindustrin. Del stafiiga ägandet har blivit ett allt­mera omfattande
inslag i svenskt näringsliv. Ägandet är spritt över stora delar av
näringslivet, om än numera med en tyngdpunkt i basnäringarna. Del statliga
förelagandel har fått särskilt slor betydelse inom vissa regio­ner av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är enligt min mening uppenbart all Insynen 1 och informationen om de statliga
förelagen har en slor belydelse. De frågor om de statliga företa­gen som
riksdagen har att ta ställning till har ofta stor räckvidd och inte säl­lan
aktualiseras beslut som rör olika branscher och många människor. Riksdagen bör därfpr
garanteras en god insyn i och Informalion om de stat­liga företagen liksom
ökade möjligheter att sätta sig in i deras villkor. In­formafion är en
förutsättning för alt riksdagsledamöterna skall kunna fort­löpande följa
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
stafiiga företagen bedriver 1 de flesta fall en omfattande informations­verksamhet.
Företagen lämnar en öppen och utförlig informalion fill riks­dag och allmänhet.
Flera av företagen brukar också ta initiativ lill särskilda informationsmöten
med riksdagsledamöterna. När det gäller Statsförelag AB finns särskilda regler
för riksdagens insyn. I samband med riksdagens beslut om aft bilda Statsförelag
(prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969: 381) behandlades sålunda frågan om Informafion
om och insyn i de statliga företagen. Riksdagens beslut innebär alt
Statsförelags årsredovis­ning skall överlämnas till riksdagen varje år. Vidare
utser riksdagen varje år 18 riksdagsledamöter som får närvara vid Statsföretags
bolagsstämmor och som då har rält alt ställa frågor. Fr. o. m. år 1978 skall
också årsredo­visningen för Svenska Varv AB överlämnas till riksdagen (prop.
1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
min mening får den särskilda ordning som gäller för Statsföretag anses fylla
högt ställda krav på insyn och informafion. Antalet statliga fö­retag som
ligger utanför Statsförelag har emellertid vuxit och del finns där-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Till statliga företag hänförs i detla sammanhang statligt ägda aktiebolag och
de af­färsdrivande verken, dvs. postverket, televerket, statens järnvägar,
luftfartsverket, domänverket, förenade fabriksverken och statens
vattenfallsverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
anledning att pröva om inte motsvarande regler för insyn och informa­tion
skulle kunna tillämpas för dessa företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
åtgärder som jag i del följande förordar grundar sig huvudsakligen på redovisningsulredningens
förslag. De syftar främst lill att förbättra infor­mationen om de statliga
företagen till riksdagen och därmed förse den med ell förbättrat informations-
och beslulsunderiag. En sådan förbättrad infor­mation om och insyn i de
statliga förelagen är värdefull även för allmänhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill poängtera att åtgärderna inte syftar lill all påverka beslutspro­cessen i
de statliga aktiebolagen. Ansvarel för verksamheten i bolagen lig­ger enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) på bolagsstämman, styrelsen och verkställande
direktören. Regeringen har ägaransvarel beträffande de di­rekt ägda statliga
aktiebolagen och utövar delta genom alt representera statens aktier vid
bolagsstämmorna. Anställda och ledning i statliga före­lag måste dock åtnjuta
en arbetsro som inte alltför mycket skiljer sig från den som gäller förelagen
inom andra sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
statliga företagens offentliga redovisning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de statsägda aktiebolagens redovisning gäller liksom för andra aktie­bolag
bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) och bokföringslagen (1976:125).
Redovisningsutredningen framhåller all årsredovisningen är företagens
viktigaste informationsinslrumenl som skall tillgodose en rad olika gruppers
krav. Till dessa kan räknas aktieägare, anställda, kreditgi­vare, kunder,
leverantörer, statliga och andra myndigheter saml massme­dia. Målgrupperna för
ett statligt eller ett enskilt ägt företags årsredovis­ning är väsentligen
desamma. De statliga förelagens och de enskilt ägda fö­relagens
årsredovisningar bör bl.a. av denna anledning följa samma ut­veckling.
Utredningen framhåller, att de statliga förelagen dock bör kunna ange takten i
utvecklingen såsom föregångare för en öppnare och mer full­ständig redovisning.
Jag delar utredningens uppfattning i dessa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningsutredningen
har undersökt informationsinnehållet i årsre­dovisningarna för de statligt ägda
förelagen och jämfört detta med informa­tionsinnehållet 1 vissa börsregistrerade
aktiebolags årsredovisningar. Un­dersökningen visar all del Inte finns några
väsentliga skillnader mellan de större statliga och de börsregistrerade företagens
årsredovisningar. Av un­dersökningen framgår dock att de statliga förelagens
ekonomiska redovis­ning inbördes skiljer sig ål i en del avseenden. Utredningen
finner del önskvärt alt de statliga företagen utvecklar enhetligare principer
än som f. n. är fallet i enskilda delar av den ekonomiska redovisningen och
söker finna mer likartade former för presentation av boksluten. Utredningen anger
ett antal exempel där informationen bör kunna förbättras. Affärsver­ken berörs
inte direki av utredningens förslag med hänsyn lill att del ålig­ger RRV att
utfärda anvisningar för verkens årsredovisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningsulredningen
har föreslagit alt en särskild redoyisnings-grupp med uppgift att 1 detalj
utforma regler och anvisningar för de stafiiga aktiebolagens årsredovisningar
skall utses av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser ansluter sig lill vad utredningen har föreslagit om
årsredovisningarnas innehåll. Förslaget om en särskild redovisnings­grupp som
skulle ulses av regeringen har däremol mötts av tveksamhet från en del håll. Förslagel
avstyrks bl.a. av bokföringsnämnden och För­eningen Auktoriserade Revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bokföringsnämnden
anför sålunda att flertalet av de frågor som föreslås bli behandlade av den
särskilda redovisningsgruppen slår på bokförings­nämndens arbetsprogram.
Bokföringsnämnden har enligt sin instruktion (1976:377) till uppgift att främja
utvecklingen av en god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga
redovisning. I nämnden ingår ledamö­ter för revisorsorganisationerna,
arbetstagarorganisationerna, riksskatte­verket, Sveriges Industriförbund m.fl.
De anvisningar och cirkulär som nämnden utger är giltiga för alla
bokföringsskyldiga näringsidkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bokföringsnämnden
anser vidare att redovisningsulredningens krav på en enhetlig terminologi,
enhetliga värderingsprinciper, en likartad form för presentation av bokslut
samt en öppnare och mer fullständig redovisning för de statliga förelagen borde
kunna uppnås genom en intern redovis­ningskommitté för statligt ägda bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att de synpunkter på öppnare redovisning och utveckling av
redovisningsstandarden som framförs av redovisningsutredningen är vär­defulla
och att en utveckling av denna standard bör eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner dock efler samråd med chefen för justitiedepartementet och i likhet med
vissa remissinstanser att ytterligare ett stafiigt organ inom redo­visningsområdet
skulle medföra risk för onödigt dubbelarbele och kompe­tenstvister. Därför bör
någon särskild av regeringen utsedd redovisnings-grupp inte inrättas. De
tankegångar som redovisningsutredningen har framfört ligger väl i linje med det
arbete som bokföringsnämnden utför. Fr. o. m. den 1 juli 1979 ingår en ledamot
som representerar de statliga ak­tiebolagen i bokföringsnämnden. De statliga
botagen har härigenom goda möjligheter alt konkret påverka utvecklingen av
redovisningspraxis i aktu­ella frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetel
med alt i övrigt utveckla redovisningen bör de statliga aktiebola­gen enligt
min mening kunna genomföra på frivillig väg. De statliga bola­gen kan t. ex.,
såsom har föreslagits av bokföringsnämnden, bilda en intern redovisningsgrupp
med uppgift all göra detta arbete. Gruppen skulle lämp­ligen kunna fungera som
referensgrupp till den ledamot, som representerar de statliga bolagen 1
bokföringsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
årliga redovisning till riksdagen av de statliga företagens verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
enda samlade informationen om statlig verksamhet i företagsform finns 1 den av
industridepartementet årligen utgivna skriften Statliga före­tag. Denna
innehåller redogörelser för de affärsdrivande verken och stat­ligt ägda
aktiebolag. Som jag tidigare har nämnt överlämnas årsredovis­ningarna för
Statsföretag och Svenska Varv till riksdagen. Utredningen har föreslagit alt
regeringen varje år skall överlämna en fullständig redogö­relse till riksdagen
över del statliga företagsägandet. Redogörelsen skall enligt förslaget
överlämnas genom en skrivelse från regeringen till riksda­gen, vilken skall
medföra motionsräll och utskottsbehandling. Redogörel­sen föreslås i första
hand grundas på uppgifler från affärsverken och aktie­bolag där staten direkt
eller indirekt äger mer än 50 % av aktierna. Uppgif­ter skall lämnas också om
minoritetsposter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redogörelsen
skall enligt förslagel i första hand bygga på de enskilda fö­relagens
årsredovisningar och anpassas till vad som vid varje lidpunkt an­ses vara av
mer allmänt Intresse rörande statliga företag. I redogörelsen skall ingå vissa
ekonomiska data om företagen. Likaså skall uppgifter om förändringar i det
statliga företagsägandet ingå. Med några års mellanrum, t.ex. en gång per
riksdagsmandatperiod, bör rapporten göras mer omfat­tande och innefatta en
principdeklaration från regeringen om del statliga förelagen - dels mål och
riktlinjer samt en översiktlig redogörelse för hur de övergripande mål som
gäller för verksamheten har uppnåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som har yttrat sig om förslaget tillstyrker detla. PKbanken t.ex.
framhåller att en icke oväsentlig del av insynsproblemet lorde för riksdagens
del ha sin grund i ren tidsbrist och finner därför för­slagel om en samlad
årlig rapport över den statliga företagssektorn välmo­tiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar utredningens uppfattning att riksdagen bör ges möjlighet att få en samlad
riksdagsbehandling av verksamheten 1 de statliga förelagen. Riksdagen kan
därigenom regelbundet diskutera utvecklingen av det statli­ga företagandet. Så
som utredningen har föreslagit anser jag en lämplig ordning härför vara att
regeringen åriigen överlämnar en redogörelse till riksdagen över de statliga
förelagens verksamhei. Denna redogörelse bör enligl min mening med vissa
mellanrum också omfatta en principdeklara­tion om del statliga företagandets
mål och riktlinjer liksom en översiktlig redogörelse för 1 vad mån uppställda
mål har uppnåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringen varje år avger en redogörelse till riksdagen av det slag som jag här
har nämnt, kan den nuvarande ordningen - riksdagsgransk­ning av
årsredovisningarna för Statsföretag och Svenska Varv - upphöra, Någol behov av
att överlämna årsredovisningarna för dessa aktiebolag till riksdagen torde då
inte längre föreligga. Eftersom överlämnandet av dessa båda årsredovisningar
sker på grundval av beslut av riksdagen, bör riksda­gens godkännande inhämtas
alt upphöra med denna ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
årliga redogörelse över de statliga förelagens verksamhet bör enligl
utredningen få ett sådant innehåll och en sådan utformning att den kan fungera
som informationskälla för alla som söker uppgifter om statliga företag. Den bör
innehålla en allsidig och överskådlig Information om den statliga
företagsamheten. Redogörelsen bör ges slor spridning även utanför
riksdagskretsen. Jag delar utredningens uppfattning rörande redogörelsens
innehåll, utformning och spridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om motlonsrälten gäller f.n. enligt tilläggsbestämmelse 3.11.2 riksdagsordningen
all motion får avlämnas med anledning av skrivelse från regeringen med årlig
redovisning för verksamheten inom Statsföretag, med redovisning av allmänna
pensionsfondens Ijärde fondstyrelses verksamhet saml med årsredovisning för
Svenska Varv. Om mofionsrätten skall gälla den redogörelse jag nu har
behandlat, förutsätter delta en ändring 1 denna tilläggsbestämmelse i
riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår att regeringen ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört
rörande den årliga redogörelsen till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Register
över statliga företag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningsutredningen
har föreslagit att ett register över statliga före­tag skall inrättas och alt
det skall föras av statistiska centralbyrån (SCB). Utredningen framhåller att
ett register över statliga förelag bör föras med hänsyn till omfattningen av
del statliga företagandet och de stora förän­dringar som sker i detta. På
uppdrag av utredningen har SCB lämnat ett för­slag till uppläggning av ett
sådant register. De remissinstanser som uttalar sig om utredningens förslag 1
denna del stöder förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En del remissinstanser, t.
ex. SCB och RRV, påpekar svårigheterna med all få in uppgifter lill ett sådant
register. Sannolikt skulle det krävas sär­skilda föreskrifler för de statliga
förelagen att de skall rapportera förvärv och försäljning av aktier och
andelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinslanser framhåller att man bör undvika att belasta förela­gen med ett
ökat uppgiftslämnande, vilket skulle bli följden om ett särskilt register
inrättades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att del föreslagna
registret skall kunna fylla uppställda krav på snabb uppdatering måste enligl
min mening de statliga företagen åläggas särskild uppglfisplikt. Företagen
måste i sådant fall ha skyldighet att konti­nuerligt rapportera alla
förändringar i aktieinnehav. Jag är Inte beredd att föreslå åtgärder som skulle
ålägga företagen en sådan uppgiftsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar dock
utredningens uppfattning att det finns ett behov av en samlad överblick över
del statliga företagandet. Jag anser det viktigt att olika intressenter, t.ex.
riksdag, regering och allmänhet kan få uppgifler om det statliga företagsägandet.
En sammanställning över det statliga före­tagsägandet avses därför liksom hitlills
varje år utarbetas inom industrlde-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;parlementet och publiceras i anslutning till regeringens
nyssnämnda redo­görelse till riksdagen. Denna åriigen uppdaterade
sammanställning bör va­ra så utföriig som del är praktiskt genomförbart och
omfatta de bolag som nämns i redovisningsutredningens förslag. Del ankommer på
regeringen att besluta i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsledamöters närvaro vid statliga aktiebolags
bolagsstämmor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan år 1971 barden ordningen gällt att 18 av riksdagen
utsedda riks­dagsledamöter haft möjlighet att närvara vid Statsföretags
bolagsstämmor och där kunna ställa frågor om Statsföretags och dess
dotterbolags verk­samhet. Enligl redovisningsutredningens förslag skall
samtliga riksdagsle­damöter garanteras närvarorätt vid bolagsstämmor i vissa direki
ägda stat­liga aktiebolag och därvid ha rätt att ställa frågor. Utredningen
föreslår att en särskild lag stiftas med denna innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar alt bildandel av nya statliga
förelagsgrupper ak­tualiserar frågan om del inte även i sådana fall är
motiverat att riksdagen fär sammil rält till insyn som nu gäller för
Statsföretag. En allmän närvaro­rätt kan utnyttjas när riksdagsledamöterna
finner detta lämpligt. Ledamö­terna får därigenom möjlighet till insyn i de
förelag som för tillfället tilldrar sig uppmärksamhet av exempelvis närings-
eller sysselsättningspolitiska skäl. Ledamöterna kan dessutom kontinuerligt
följa verksamheten i ell el­ler flera statliga aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att närvarorätten vid
bolagsstämmor skall omfatta aktiebolag med mer än 50 anställda, om staten
direkt äger minst hälften av aktierna. Närvarorätten föreslås alltså begränsas
till aktiebolag vilkas verksamhet har viss storlek. Närvarorätten föreslås inte
omfatta dotterbolag till de direkt ägda bolagen.'Frågor som berör eventuella
dotter­bolag förutsätts kunna behandlas vid moderbolagets stämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag anföra följande. F. n. gäller som
nämnts att 18 riks­dagsledamöter har möjlighet att delta i Statsföretags
bolagsstämmor. Erfa­renheterna av denna ordning har varil goda. Tiden är nu
mogen att Införa en allmän möjlighet för riksdagsledamöter att närvara vid
bolagsstämmor i aktiebolag där staten har det dominerande ägarinflytandel.
Möjligheten att närvara bör i första hand omfatta aktiebolag i vilka staten
äger mer än 90 % av aktierna. Jag avser dessulom att verka för att
riksdagsledamöterna får möjlighet att närvara vid bolagsstämmor även i andra delägda
statliga ak­tiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning att möjligheten alt
närvara inte bör omfatta de minsta bolagen. En förutsättning bör vara att
bolaget har minst 50 anställda. Dock bör rätten gälla även förvaltningsbolag,
även om dessa har mindre än 50 anställda, såvida bolagen äger rörelsedrivande
dotterbo­lag som har minst 50 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller genomförandet av förslagel har flertalet remissinslanser riktat
kritik mol den lag som redovisningsutredningen har föreslagit. De anser att
samma syfte skulle kunna uppnås genom andra lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven
jag anser alt möjligheten att närvara för riksdagsledamöterna kan genomföras
utan att lagstiftning tillgrips. Regeringen kan som utövare av aktieägarinflytandet
i de statliga aktiebolagen genomföra förslagel t.ex. genom att en bestämmelse
med denna Innebörd Införs i bolagsordningama för berörda aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
de utvidgade möjlighetema till insyn i statliga företag behöver riksdagen inle
längre utse ledamöter att närvara vid Statsföretags bolags­stämmor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har
anfört om rlksdagsledamölemas möjlighet att närvara vid vissa statligt ägda
aktiebolags bolagsstämmor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Informationsmöten
med Statsföretag och Svenska Varv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningsutredningen
har enligt sina direktiv utvärderat resultatet och erfarenheterna av den
nuvarande ordningen att 18 riksdagsledamöter har möjlighel att närvara vid
Statsföretags bolagsstämmor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagsledamöternas
närvaro vid Statsföretags bolagsstämmor har se­dan år 1971 i praktiken
utvidgats. De kallas även till informationsmöten vid sidan om bolagsstämmorna.
Riksdagsledamöterna har då getts möjlighet att ställa frågor lill Statsföretags
ledning och lill cheferna för dotterbola­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningsutredningen
anför att riksdagsledamöterna varit allmänt positiva till del sätt på vilket
Statsföretag har besvarat de frågor som ställts. Del rådde dock enighet om alt
möten vid sidan om ordinarie bolags­stämmor har givit mesl information. Framför
allt ansågs det informations­möte som brukar ordnas varje vår med verkställande
direktörerna för dot­terbolagen vara värdefullt. Även Statsföretag finner den
nuvarande ord­ningen vara av värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har föreslagit alt den nuvarande ordningen skall bibehållas såsom den har
kommit att fungera i praktiken och att den skall utvidgas alt omfatta även
Svenska Varv. Flera remissinslanser delar utredningens in­ställning att en
utförligare information kan lämnas vid sidan av bolagsstäm­man och anser att
man kan bygga vidare på detta system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
sålunda utformade praxis innebär att ett betydande antal riks­dagsledamöter får
en fördjupad kunskap om statlig företagsamhet och att en värdefull kontinuitet
har kunnat upprätthållas i relationerna mellan riks­dagen och Statsföretag.
Utredningen har pekat på att erfarenheterna är så goda att denna ordning bör
bibehållas. Både Statsföretag och riksdagsleda­möterna har funnit kontakterna
givande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är därför enligt min mening lämpligt att den nuvarande ordningen med
informationsmöten bibehålls och att den utvidgas till alt omfatta även Svenska
Varv. Jag är beredd att föreslå att en bestämmelse införs i bolags­ordningama
för de båda bolagen av Innebörd att resp. bolag skall bereda högst 18 av
riksdagen för ändamålet särskilt utsedda ledamöter tillfälle del­taga i årliga informafionsmöten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår att regeringen ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört
om möjlighet för vissa av riksdagen utsedda riksdagsledamöter att delta i
informationsmöten med Statsföretag och Svenska Varv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört 1 det föregå­&lt;br&gt;
ende om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a. åriig
redogörelse över de statliga företagens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b. riksdagsledamöternas
möjlighel att närvara och ställa frågor vid bo­&lt;br&gt;
lagsstämmor med vissa statligt ägda aktiebolag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;c. möjlighet
för vissa av riksdagen utsedda riksdagsledamöter alt delta 1&lt;br&gt;
informationsmöten med Statsföretag AB och Svenska Varv AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.   föreslår
riksdagen all godkänna vad jag anfört 1 fråga om årsredovis­&lt;br&gt;
ningarna för Statsföretag AB och Svenska Varv AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till fördragandens överväganden och beslutar all genom proposition
förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd eller det
ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning   av   förslagen   i   betänkandet   (SOU 1978:63)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagens insyn i statliga företag, lämnad av redovis­ningsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
direktiven har redovisningsulredningen haft i uppdrag alt lägga fram förslag
till åtgärder som kan förbättra Informationen om och insynen i de statliga
företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har sett det som en huvuduppgift att försöka förbättra informationen till
regering och riksdag och därmed skapa ett bättre beslutsunderlag för statsmakterna.
En förbättrad information fill riksdagen bör även allmänhe­ten kunna dra nytta
av. Med hänsyn till vårt utredningsuppdrag har vi ej haft anledning att ompröva
de former i vilka beslut om enskilda affärsverk eller bolag fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de statliga företagen har vi räknat de sju affärsdrivande verken och aktiebolag
i vilka staten äger minst hälften av aktiekapitalet. Den statliga företagssektorns
betydelse inom näringslivet har ökal under 1970-lalet. Den totala omsättningen
inom sektorn uppgick för år 1977 till drygt 50 mil­jarder kronor. Antalet
sysselsatta uppgår till ca 270000. Produktionens förädlingsvärde ulgör f. n. ca
6 % av bruttonationalprodukten. Antalet an­ställda utgör 6 % av landets
förvärvsarbetande befolkning. Det statliga ägandet är spritt över stora delar
av näringslivet, om än numera med en tyngdpunkt 1 de klassiska svenska
basnäringarna. Detta har fått till konse­kvens alt de statliga förelagen spelar
en avgörande roll på det regionala planet i främst Norrbottens län. En stor del
av de statliga aktiebolagen är samlade i Statsföretag AB som bildades 1 januari
1970. Ett större anlal av de statliga aktiebolagen har under de senaste åren
kommit att ligga utanför Statsföretag. Staten har bl. a. gått in som aktieägare
1 flera viktiga bransch-erfor att medverka i omfattande och nödvändiga
strukturrationaliseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 6 redovisar vi en undersökning över de statliga företagens års­redovisningar.
Denna undersökning, som gjorts av Bohlins Revisionsbyrå AB, visar bl. a. att
det inte lorde föreligga några väsentliga skillnader mel­lan Informafionsinnehållet
1 de slörre stafiiga och de börsregistrerade före­tagens årsredovisningar.
Undersökningen visar dock att de statliga företa­gens ekonomiska redovisning
sinsemellan skiljer sig åt i vikliga avseenden. Vi anser det önskvärt att de
statliga företagen utvecklar enhetligare princi­per än f. n. i enskilda delar
av den ekonomiska redovisningen och söker finna mer likartade former för
presentation av boksluten. Delta skulle möj­liggöra en ökad tillgänglighet och
överskådlighet av informationen från de statliga företagen. Det skulle också
möjliggöra en mer ingående analys av den statliga företagssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har funnit det lämpligt all 1 årsredovisningen skilja mellan grundinfor­mation
och kompletterande information. Med grundlnformalion avser vi sådana uppgifter
som krävs enligl lagstiftning och redovisningspraxis. Det är lill övervägande
delen uppgifler av ekonomisk karaktär. Den komplette­rande informationen
omfattar sådana uppgifter som har nära anknytning till och kompletterar den
ekonomiska redovisningen. Det är uppgifter som ger en fylligare bild av ett
förelags olika resurser, problem och framlida möjligheter än vad enbart de
ekonomiska redovisningshandlingarna kan ge. Exempel på kompletterande
information är uppgifter om bl. a. mark­nad, organisation, framlidsprognoser,
personal och arbetsmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller grundinformation bör de statliga företagen utveckla en en­hetlig
terminologi och enhetliga värderings- och redovisningsprinciper. Vad gäller den
kompletterande Informationen anser vi - med hänsyn till att det ännu inte finns
någon utvecklad praxis inom detta område - att man inle kan ställa samma krav
på enhetlighet för denna som för grundin­formationen. Det är dock önskvärt att
man finner fastare former för hur den kompletterande informationen bör
vidareutvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår att arbetet med att närmare utforma regler och anvisningar för de
statliga företagens årsredovisningar överlämnas till en av regeringen utsedd
redovisningsgrupp med bl.a. representanter för de större statliga företagen.
Gruppens arbete kan lämpligen anknyta till del utvecklingsarbe­te i
redovisningsfrågor som Statsföretag bedriver. Vi föreslår att ansvaret för redovisningsgmppen
organisatoriskt knyts lill Statsföretag som är det största statliga
aktiebolaget. Redovisningsgruppen bör ha till uppgift dels att utfärda
rekommendationer i värderings- och redovisningsfrågor, dels att bedriva
utvecklingsarbete rörande särskilda frågor. I gruppen bör ingå representanter
för olika statliga aktiebolag. Redovisningsgruppen bör få särskilda medel för
att kunna genomföra utredningar och för sekretariats­uppgifter. Vårt förslag innebär
alt de statliga aktiebolagen skall tillskjuta de medel redovisningsgruppen kan
behöva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 7 föreslår vi att regeringen varje år överlämnar en mer fullstän­dig
redogörelse till riksdagen över det statliga företagsägandet. Den årliga redogörelsen
bör 1 första hand bygga på de enskilda företagens årsredovis­ningar och kan
överlämnas i skrivelse från regeringen till riksdagen vilket medför motionsrätt
och utskottsbehandling. Redogörelsen bör bl.a. om­fatta uppgifter om de
statliga företagens resultat, omsättning och syssel­sättning. Den bör även
Innehålla uppgifter om del statliga ägandets utveck­ling och förändring inom
olika branscher och inom olika företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår vidare att rapporten ges en sådan utformning att den kan an­vändas som
informationskälla för alla intressenter som söker uppgifter om statliga
företag. Rapporten bör ges spridning även utanför riksdagskretsen. Rapporten
bör ge regering och riksdag möjlighet och underiag att diskutera utvecklingstendenser
och principer för statlig företagspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
några års mellanrum, t.ex. en gång per riksdagsmandatperiod, bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rapporten
göras mer omfattande och då innefatta en principdeklaration från regeringens
sida om det statliga förelagandels mål och riktlinjer. Re­geringen bör i ett
sådant sammanhang redogöra för hur de statliga företa­gen levt upp till
riksdagens näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska viljeyttringar,
exempelvis hur arbetsmiljön förbättrats, hur företagen bi­drar till att skydda
och förbättra den yttre miljön, hur den vidgade arbets­rätten tillämpats m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
förslag Innebär att hittills tillämpad riksdagsgranskning av årsredo­visningar
för Statsföretag och Svenska Varv bör upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Publikationen
Statliga företags syfte alt ge en samlad information över statens verksamhet i
företagsform bör också bli tillgodosett genom rege­ringens årliga rapport över
de stafiiga företagens verksamhet. Utgivningen av publikationen Statliga
företag kan därför upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 8 föreslår vi att ett register läggs upp över de företag där staten har
ett aktieägarinlresse. Ett företagsregister bör kunna bli ett viktigt un­derlag
för regeringens rapport till riksdagen. Registret bör även kunna till­godose
regeringens, riksdagens och allmänhetens behov av löpande infor­mation om de
statliga företagen. Rapporteringen till registret skulle kunna ersätla den
rapportering som f. n. årligen sker till industridepartementet. Registret bör omfatta
uppgifter om affärsverken och alla hel- och delägda bolag som staten äger
direkt samt doller- och dolterdolterbolag till bolag som staten äger till 50 %
eller mer. Det bör även omfatta vissa uppgifter om minoritetsintressen. För
varje förelag bör anges slatens andel av akfie­kapitalet, omsättning, resultat,
egel kapital, anställda, verksamhetens in­riktning m. m. Vi föreslår all
registret förs vid Statistiska Centralbyrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 9 föreslår vi att varje riksdagsman får rält att närvara och ställa
frågor på bolagsstämmor i direki ägda aktiebolag med mer än 50 anställda där
staten har ett ägarinflytande på 50 % eller mer av akfiekapitalet eller röstetalet.
Ledamöterna får därigenom möjlighel lill insyn i företag som för tillfället
tilldrar sig uppmärksamhet av exempelvis närings- och sysselsätl­ningspolitiska
skäl. Ledamötema kan dessulom kontinuerligt följa verk­samheten i ett eller
flera statliga aktiebolag och bevaka verksamheten i bo­lag med anknytning lill
den egna valkretsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har gjort en utvärdering av erfarenheterna av den nuvarande ordningen med 18
riksdagsledamöters närvarorätt vid Statsföretags bo­lagsstämmor. Vi har därvid
funnit att erfarenhelema är så goda att sysle­mel bör behållas på del sätt som
det kommit alt fungera 1 praktiken. De in­tervjuer som vi gjort med
riksdagsledamöter som deltagit 1 bolagsstämmor­na och fått del av övrig
information från Statsföretag visar att de till över­vägande del är nöjda med
den informafion och insyn de härigenom får. Statsföretag finner den nuvarande
faktiska ordningen med informationstill­fällen vid sidan av själva
bolagsstämmorna vara av värde. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;VI
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anser all nu­varande praxis skall
behållas. Vi föreslår att, förutom en allmän närvaro­rätt, de hittills utsedda
18 riksdagsledamötema ges möjlighet alt deltaga vid särskilda
informationskonferenser med Statsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill vidare föreslå att denna ordning utvidgas att omfatta även Svens­ka Varv.
Denna företagsgrupp kan hittills ses som det viktigaste exemplet på helslalliga
företagsbildningar som tillkommit utanför Statsföretag. Vi föreslår att de 18
riksdagsledamöterna även ulses att delta i informations­konferenser med Svenska
Varv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag är inte
av sådan karaktär att kostnaderna för dem kan kvantifieras på ett meningsfullt
sätt. Vi nöjer oss därför med att kon­statera att ett genomförande av våra
förslag kräver ökade resurser både 1 inhämtandet och publiceringen av uppgifter
om statliga företag. Dessa merkostnader bör enligt vår mening till stor del
kunna bestridas genom omprioriteringar i existerande verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den av oss föreslagna
redovisningsgruppen föreslås få vissa medel från de statliga aktiebolagen för
all kunna genomföra särskilda utredningar och för sekretarialsuppgifler.
Kostnaden för att lägga upp ett ADB-baserat re­gister över statliga företag har
av Statistiska Centralbyrån beräknats till ca 50000 kr. Den årliga kostnaden
för uppdatering och skötsel av registret har angivits till 20-30000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra förslag innebär en
konkretisering av det enhälliga uttalande som näringsulskotlet gjorde vid
riksdagen våren 1976 att Insynen i och redovis­ningen från de statliga bolagen
borde kunna förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissammanställning över Redovisningsutredningens
betänkande Riksdagens insyn i statliga företag (SOU 1978:63)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svar
har Inkommit från följande remissinslanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bokföringsnämnden,
postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), luft­fartsverket,
statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisions­verket (RRV), palenl-
och registreringsverket, statens industriverk, do­mänverket, förenade
fabriksverken (FFV), statens vattenfalls verk. Stats­företag AB, Sveriges
Investeringsbank AB, PKbanken, Statskonsult AB, Systembolaget AB, AB Svensk
Bilprovning, Apoteksbolaget AB, Sveriges industriförbund. Centralorganisationen
SACO/SR, Tjänstemännens Cen­tralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO)
och Föreningen Aukto­riserade Revisorer (FAR).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därutöver
har synpunkter på utredningsförslaget inkommit från Svens­ka
Civilekonomföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser är positiva till de principiella tankegångar ut­redningen
framför. Beträffande de olika förslagen lill konstruktioner finns delvis skilda
åsikter. På en del punkter avstyrks utredningens förslag av vissa
remissinstanser. I andra frågor framlägger vissa remissinslanser al­ternativa
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinslanser, nämligen domänverket, statskontoret, Slatskon-suU, TCO och LO,
påpekar att utredningen tolkat sina direktiv väl snävt och begränsat sitl
arbete till att avse riksdagens och regeringens informa-fionsbehov. När det
gäller informationen från företagen har ytterligare en begränsning skett till
informationen i årsredovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slalskontoret
konstaterar sålunda att utredningens förslag inte grundas på någon modell eller
genomgripande analys av redovisningens roll 1 sam­hället eller dess betydelse
för olika intressentgrupper. Förslagen är mer in­riktade på att för främst
regering och riksdag sammanställa information som finns eller bör utvecklas och
alt den utvidgade informationen till rege­ring och riksdag även kommer att
kunna användas av övriga intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domänverket
anser att en analys av olika intressenters (riksdagsmän, kommunal- och
landstingsmän, kunder, leverantörer, anställda m. m.) be­hov av information och
insyn i statliga bolag hade varit värdefull för bl. a. en avvägning av informafionsinnehållet
i årsredovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO stödjer utredningens förslag inom ramen för ovan
angivna begräns­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO har till sitt remissvar bifogat synpunker från
Beklädnadsarbetarnas förbund. Förutom de nämnda invändningarna ställer sig LO
positiv till öv­riga förslag, såsom en särskild årlig rapport lill riksdagen
från regeringen rörande företagsägandet, ell särskilt register över de statliga
förelagen, etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns
enligt RRV:s mening även anledning att undersöka vilka meto­der som kan eller
bör användas för att föra ut information till en större all­mänhet, vilken måsle
belraklas som en ganska heterogen intressenlgrupp. Ett klarläggande vilka
intressenterna är, vilken Informalion dessa efterfrå­gar eller behöver saml hur
denna informalion skall utformas och förmedlas lorde kräva en mer brett upplagd
kartläggning och analys, RRV vill 1 detta sammanhang göra en distinktion mellan
informationspublicerlng som kan vara mer eller mindre styrd och informationslämnande
på begäran. Båda formema medger insyn i ett företags verksamhet. Den första
formen ger företaget stora möjligheter alt välja vilken information som skall
lämnas och i vilka former del skall ske. Den andra formen kräver aktivt sökande
från informationsmottagarens sida men erbjuder större möjlighel all få re­levant
information. Det finns goda skäl att anta att ökade möjligheter att få informalion
på begäran i många fall ger bättre Insyn än av förelaget utfor­mad
rapportering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De affärsdrivande verken, FFV, postverket, televerket,
luftfartsverket och vattenfallsverket, framhåller att förslagen i belänkandet
till övervägan­de delen berör de statliga aktiebolagen. Affärsverken berörs
bara i mindre ulslräckning. Postverket tillstyrker de förslag som berör verkel.
Luftfarts­verket har ingel alt erinra mot alt utredningens förslag genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens industriverk och Sveriges Investeringsbank har
inte något att in­vända mol utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PKbanken
delar helt utredningens uppfattning all de statliga företagen bör föregå med
gott exempel när del gäller öppenhet och Informalion om den egna verksamheten. PKbanken
gör dock en reservation för det fåtal fall där konkurrensen med andra förelag kan
lägga vissa hinder 1 vägen för en alltigenom öppen redovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges Industriförbund anser alt det är viktigt att
staten som ägare läg­ger ner stor omsorg på arbetet med alt styra och utveckla
de statliga företa­gen. Eftersom inköpen av dem har gjorts huvudsakligen genom
skatteme­del är det viktigt att förelagen sköts på ett effektivt sätt. En väg
är att så­som redovisningsulredningen föreslagit förbättra informationen om och
in­synen 1 de statliga företagen och därmed ge regering och riksdag ett bättre
beslutsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
statliga företagens offentliga redovisning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser, däribland statskontoret, Statsföretag, Sveri­ges
Investeringsbank, PKbanken, TCO och LO, ansluter sig till utredning­ens
synpunkter om årsredovisningarnas innehåll samt försla­get om en redovisningsgrupp
för de statliga förelagen även om man i några fall är tveksam till den prakfiska
utformningen av förslaget. In­rättandet av en särskild redovisningsgrupp
avstyrks av bokföringsnämn­den, FAR, televerket, SACOISR samt Svenska
Civilekonomföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bokföringsnämnden
avstyrker inrättandet av en särskild av regeringen utsedd redovisnlngsgmpp för
de statliga företagen. Flertalet av de frågor i betänkandet som föresläs bli
behandlade av den särskilda redovisnings­gruppen slår på bokföringsnämndens
arbetsprogram. I nämndens arbets­uppgifter ingår att främja utvecklingen av god
redovisningssed i företagens bokföring och offentlig redovisning (SFS
1976:377).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bokföringsnämnden
konstaterar emellertid med tillfredsställelse det in­tresse för en utveckling
av redovisningsstandarden samt den strävan efter en öppnare och mer fullständig
redovisning hos statligt ägda bolag som be­tänkandet ger uttryck för.
Bokföringsnämnden anser dock att utredningens krav på enhetlig terminologi,
enhetliga värderingsregler och redovisnings­principer, likartad form för
presentation för bokslut saml en öppnare och mer fullständig redovisning för de
statliga företagen skall kunna uppnås ge­nom en Intern redovisningskommitté för
statligt ägda bolag som utfärdar för dessa bolag anpassade regler och rutiner
med utgångspunkt från bokfö­rings- och akllebolagslagamas bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bokföringsnämnden
delar också utredningens uppfattning all de statliga och enskilt ägda bolagens
redovisning bör följa samma utveckling. Inrät­tandet av en särskild av
regeringen utsedd redovisningsgrupp för statligt ägda företag kan leda till alt
olika redovisningspraxis utvecklas för statligt resp. enskilt ägda bolag. Del
vore ytterst olämpligt om speciella värde­rings- och redovisningsregler,
utfärdade av officiella organ kommer att gäl­la för statligt resp. enskilt ägda
bolag. Risken för dubbelarbete är enligl bokföringsnämnden uppenbar. Inrättandet
av ytteriigare ett officiellt redo­visningsorgan innebär dessulom risk för
misshushållning med den begrän­sade redovisningsexpertisen 1 landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsföretag
framför i sitl remissvar aft man ser positivt på den föreslag­na
redovisningsgruppen. Bolaget delar utredningens uppfattning om årsre­dovisningens
betydelse som informationsgivare till olika intressentgmpper och aU de statliga
bolagen, om Inte som föregångare så åtminstone i främs­ta ledet, bör arbeta för
en öppnare, korrekt och mer fullständig redovis­ning. Förhållandet alt de
statliga bolagen intar en speciell ställning vad av­ser ägarförhållandena mbbar
emellertid inte de enskilda bolagens primära samhörighet med den egna branschen
och dess problem. Det innebär att redovisningsgruppen när det gäller den
redovisningstekniska utvecklingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
kan utgöra annat än ett komplement och en inom etablerade ramar slandardhöjande
faktor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de avseenden de stafiiga bolagen skiljer sig från övriga företag, nämli­gen i
fråga om ägare och därmed i fråga om den kompletterande Informa-fionsgivnlng
som en följd härav kan bli aktuell, bör dock gmppen ha en pri­mär utvecklings-
och normföreskrivande uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skulle
redovisningsgruppen etableras fömtsätts all krav ställs på att en nära kontakt
upprätthålls mellan de statliga bolagens revisorer och redo­visningsgruppen.
Del är vidare väsentligt att ett nära samarbete kommer fill stånd med existerande
organ. De problem som sammanhänger med all­mänhetens och riksdagens svårigheter
att tillgodogöra sig redovisningsma­terial från skilda branscher och
problemområden bör delvis kunna elimine­ras om gruppen även får i uppdrag alt
fungera som teknisk rådgivare vid uppläggningen av den föreslagna redogörelsen lill
riksdagen över det statli­ga företagsägandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår att
resultatet av redovisningsgmppens arbete ut­värderas av Statsförelag i samråd
med övriga bolag efler en försöksperiod om tre år. Statsföretag föreslår dock
att redovisningsgmppen årligen avger en kortfattad redogörelse avseende sitt
utvecklingsarbete, iakttagna pro­blem och eventuella svårigheter att uppnå
genomslagskraft i de enskilda bolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsföretag föreslår
vidare att staten/ägaren bör svara för koslnaderna eftersom redovisningsgmppen
tillkommer för att ge ägarinlressena speciell och fylligare Information utöver
vad som krävs enligt lagstiftning och god redovisningssed och eftersom
fördelandet av kostnader är ell administra­tivt och konfliktskapande syslem.
Under försöksperioden kan dessa exem­pelvis bestridas via kommittéanslag.
Ställning till den eventuellt långsikti­ga finansiering som kan bli aktuell bör
las i samband med att redovisnings-gruppens arbete utvärderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statskontoret ställer sig
positivt till kommitténs förslag till förbättringar av Informafionen om
statliga företag. Statskontoret påpekar vidare alt man i förslaget inte har
berört hur olika intressenter skall ges möjligheter att på­verka den föreslagna
redovisningsgruppens arbete. Mot denna bakgmnd föreslår statskontoret alt den
föreslagna redovisningsgmppen får en mer inlressenlinriktad sammansättning. T.
ex. borde fackliga och polifiska in­tressen vara företrädda för all närmare
precisera deras behov av informa­tion. Därmed skapas möjligheter fill en mer
allsidig belysning av informa­tionsfrågorna i den rapport kommittén föreslår
skall avlämnas till regering­en efler tre år. Denna bör även Innehålla en
precisering av del organisato­riska ansvarel för vidareutveckling,
sammanställning, bearbetning och di­stribufion av den utvidgade informationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
anser i likhet med utredningen att årsredovisningarnas utformning måste ägnas
stor uppmärksamhet. Kravet från olika inlressenlgrupper på en bättre Informalion
om verksamheten i de statliga förelagen bör till viss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
kunna uppfyllas genom Insatser för alt öka kvaliteten på årsredovis­ningarna.
RRV anser vidare att en förbättring av den informalion som läm­nas till
statsmaktema ocksä bör kunna komma andra inlressenlgrupper lill godo. Enligt RRV:s
uppfattning lorde del emellertid vara svårt att nå olika målgrupper med ett och
samma Informafionsmedlum. Med tanke på den betydelse som de statliga företagen
har i regional- och sysselsättningspoll-fik borde det vara värdefullt med en informalion
specielll riktad till de oli­ka regionerna i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
säger sig ha uppfattat utredningens förslag på det sättet alt affärs­verken inle
omfattas av förslagel om utveckling av redovisningsprinciper och inte heller
skall Inbegripas i redovisningsgruppens arbetsfält. Delta är också RRV:s
mening. Däremot bör, vilket också nämns i betänkandet, samarbete etableras
mellan RRV och del organ som skall svara för utveck­ling av
redovisningsprinciper för statliga bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
delar utredningens åsikter när det gäller likformiga värderings- och redovisningsprinciper
samt utvecklandet av den s. k. kompletterande in­formationen. RRV vill särskilt
framhäva vikten av att ell utvecklingsarbete kommer till stånd betr.
kompletterande Informalion. God redovisningssed är väl utvecklad och
dokumenterad vad avser det utredningen benämner gmndlnformation. Så är emellerfid
inte fallet när det gäller den komplette­rande informafionen. För att l.ex.
undvika att företagen undertrycker in­formation som kan uppfattas som negativ
är det önskvärt att fasta former utvecklas för vilken informafion som bör
lämnas och hur denna informa­tion skall vara sammansatt. Med den terminologi
utredningen använder kommer denna Information successivt alt innefattas i
begreppet god redo­visningssed och därmed överföras lill gruppen grundlnformalion.
Om ett normsystem utvecklas inom delta område ökar dessutom möjligheten alt
genomföra en fullständig revision'av ett förelags årsredovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
RRV:s uppfattning bör den föreslagna redovisningsgruppens roll i förhållande tili
bokföringsnämnden klarläggas närmare. RRV anser att till­sättandet av en redovisnlngsgmpp
inte bör leda lill en inskränkning i de uppgifter som normalt skulle ha åvilat
bokföringsnämnden. Om redovis­ningsgruppens uppgifter såsom utredningen
föreslår begränsas lill årsredo­visningens innehåll och utformning bör som en
alternativ lösning övervä­gas att utöka bokföringsnämnden med en ledamot
representerande de stat­liga aktiebolagen. En ev. redovisningsgrupps uppgifter
skulle därvid kun­na begränsas lill frågor av mindre principiell art. Gruppen
skulle då lämpli­gen kunna utses av Statsförelag 1 samråd med övriga berörda
förelag i den statliga gruppen. RRV vill i detta sammanhang även framhålla att
del 1 många fall kan vara väl så viktigt alt utveckla enhetliga
redovisningsprinci­per för förelag som tillhör en viss bransch, t.ex.
skogsindustrin, som för företag som tillhör en viss ägargmpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Patent-
och registreringsverket år positivt fill kommitténs förslag. Efter­som verket
har till uppgift att granska aktiebolagens årsredovisningar, an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ser
verket det vara lämpligt all en representant för verket ingår i den före­slagna
redovisningsgruppen. Åven SCB föreslår all verket representeras i den
föreslagna redovisningsgmppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
har sedan länge utfärdat rekommendationer eller förstag därtill i olika
centrala redovisningsfrågor. Flera av de exempel som anges i utred­ningens
belänkande har hitlills läckts av FAR och en del av de övriga exemplifierade
områdena bearbetas såväl inom FAR som inom bokfö­ringsnämnden. FAR påpekar
vidare att ett utvecklingsarbete inom områ­det kompletterande information
sannolikt skulle ha ett värde även utanför den statliga ramen eftersom praxis
Inte uppvisar någon enhetlighet. Grund­informationens utveckling kommer även
framdeles att drivas av FAR och bokföringsnämnden. Tillkomsten av ytterligare
en institutlon på delta om­råde befarar FAR kunna bli mer hämmande än
utvecklande. Att skapa yt­terligare en institution med samma eller liknande
status som bokförings­nämndens är enligl FAR:s bedömning varken nödvändigt
eller önskvärt. Den eftersträvade effekten torde kunna uppnås utan en av
regeringen ut­sedd redovisnlngsgmpp. Ett uttalande från regeringen till de
statliga före­lagen att bedriva angivet utvecklingsarbete och med en av
regeringen angi­ven målsättning torde leda lill den önskade effekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO konstaterar med
tillfredsställelse att utredningens förslag står i god överensstämmelse med de
förslag LO i ett annat sammanhang tillställt bokföringsnämnden vad beträffar
årsredovisningarnas utformning. LO ser dock med viss tveksamhet på
tillskapandet av en redovisningsgrupp med den status det kommer att Innebära.
Risken måsle vara uppenbar all kom-petenstvisler kommer att uppstå gentemot
bokföringsnämnden som är den myndighet som har till uppgift all ansvara för
motsvarande frågor gent­emol alla redovisningsskyldiga företag. Samtidigt
tycker LO att det vore till fördel om någon intern gmpp inom de statliga
förelagen arbetade med dessa frågor så att förutsättningarna för alt de
statliga företagens årsredo­visningar blir föregångare som informationsgivare
underlättas. I en sådan intern redovisningsgrupp förutsätter LO alt
representanter för de anställda kommer all ingå. En sådan konstruktion borde
ändå kunna Innebära ett samarbete i nära kontakt med bokföringsnämnden. För
bokföringsnämn­den borde en sådan kontakt vara en utmärkt inspirafionskälla
genom den frihet och de långtgående Informationsambitioner en sådan grupp
skulle ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenfallsverket
ställer sig tveksamt till kommitténs förslag gällande ar­betsuppgifterna för
den särskilda redovisningsgruppen. De nytillkomna la­gar och olika organ som
reglerar årsredovisningens utformning torde inne­bära att kravet på allmänna
riktlinjer för årsredovisningens utformning med hänsyn till olika intressenters
krav på information torde vara väl till­godosett. När del gäller alt precisera
vilken kompletterande och annan sär­skild informafion som kan vara önskvärd om
de statliga företagen med hänsyn till speciella informationskrav från det allmännas
sida kan däremot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behov
föreligga av mer fasta riktlinjer. I den mån en särskild redovisnlngs­gmpp
etableras bör den i första hand utarbeta riktlinjer i dessa avseenden. När det
gäller av affärsverken förvaltade bolag bör dessas redovisningar i angivna
sammanhang samordnas med affärsverkets redovisning så långt detta är möjligt.
Riktlinjer för denna bolagsgrupp utarbetas bäst 1 anslut­ning till lösande av
motsvarande frågor för affärsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FFV
finner förslagen om årsredovisningarnas Innehåll i slorl välmofive­rade men
vill föreslå att de får formen av rekommendationer. Det torde nämligen allfid
kunna påvisas välgrundade skäl för att utesluta viss infor­mation, t.ex. på gmnd
av konkurrenssituationen eller som i FFV:s fall, verksamhetens art
(försvarsindustri).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postverket anser alt
kontakter mellan den föreslagna redovisningsgrup­pen och affärsverken vore
värdefulla, så att affärsverken kan fä del av det utvecklingsarbete som kommer
att bedrivas inom gruppen. Inom riksrevi­sionsverkel pågår visserligen ett
arbete med all få fram en bokföringsför­ordning för statlig verksamhet. Den
skall gälla alla statliga verk och myn­digheter. Affärsverken ligger dock i de
flesta avseenden närmare de statli­ga bolagen än myndighetema. Det kan därför
ifrågasättas om inte också af­färsverkens årsredovisningar borde behandlas inom
redovisningsgmppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
anser att de statliga bolagen är varandra så olika 1 fråga om verksam­het och
struktur alt en likformighet i redovisningen svårligen kan uppnås. Vikfigare är
alt värderingsprinciper inle ändras från år till år 1 ett och sam­ma bolag, någol
som måste försvåra bedömningen av bolagets utveckling. Utredningens förslag bör
ej föranleda att de stafiiga bolagen får sina kon-kurrensfömtsättnlngar
försämrade i jämförelse med andra förelag. Med de förbehåll som innefattas i
det anförda godtager SJ förslaget om en särskild redovisningsgrupp. Med tanke
på att andra aktleägarinlressen än statens berörs synes del dock få
ifrågasättas om gruppen bör knytas till Statsföre­tag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PKbanken
instämmer i utredningens önskemål om mer enhetliga redo­visningsprinciper inom
den statliga företagssektorn, men betonar samtidigt angelägenheten av all redovisningspraxis
inom denna sektor utvecklas i samma riktning som för näringslivet i dess
helhet. När det gäller förslagel att bygga ut redovisningen med vad som bmkar
gå under benämningen so­cial redovisning finns det visserligen goda skäl för en
sådan utbyggnad men frågan kan ändå ställas om inte årsredovisningarna blivit
alltför voluminö­sa. Del finns en tendens hos företagen all låta en större del
av informa­tionsflödet - det gäller inle minst den sociala redovisningen - gå
vid sidan av verksamhetsberättelsema. Till bilden hör också att företagen
numera lämnar delårsrapporter, inkl. prognoser för den närmaste framfiden. Ge­nom
en sådan ökning av antalet kanaler och informationsfillfällen har del blivit
lättare att anpassa informafionen till olika målgmpper. Därmed är det Inte sagt
att årsredovisningama skulle vara på väg att förlora sin bety­delse 1
väsentliga sammanhang. Utredningen konstaterar att det finns hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företagen
en tendens att låta den positiva informationen undantränga den negativa och att
blanda väsentligt och oväsentligt 1 verksamhetsberättel­serna. PKbanken anser
att del finns all anledning all betona värdet av en korrekt och på väsentliga
områden uttömmande information framför en glättad redovisning i påkostad
förpackning. Banken delar utredningens uppfattning att det utvecklingsarbete 1
redovisningsfrågor som påbörjats i Statsföretags regi bör fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Apoteksbolaget fillstyrker
förslagen som berör de statliga företagens of­fentliga redovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk BUprovning finner
indelningen i grundlnformalion och komplet­terande informafion ändamålsenlig
men menar att det hade varit motiverat att behandla den kompletterande
informationen mer utförligt. Många stat­liga företag har tillkommit eller
övertagits av särskilda skäl. Ofta kan då gälla att verksamheten bedrivs 1 en
monopolställning. När det gäller att värdera och följa utvecklingen i dessa
företag är det uppenbart att vinslut-vecklingen endast ger en del av sanningen.
Som exempel från bolagets egen verksamhet kan del nämnas att det lorde vara
minst lika angelägel alt se på utvecklingen av förrättningsavgifterna som att
se på vinstutveckling­en. Den föreslagna redovisningsgmppen bör alltså verka
för alt den kom­pletterande informationen innehåller uppgifter som kompletterar
vinstmåt­tet när det gäller att bedöma eft företags nytta/effektivitet. Sådan informa­fion
bör inte enbart belysa hittillsvarande utveckling ulan även ge möjlig­het till
framtidsbedömningar om t.ex. avglftsulveckllng och servicegrad. Förslagel att
utse en särskild redovisnlngsgmpp finner bolaget väl värt all pröva. En ökad enhefiighet
förefaller värdefull i redovisningsterminologi saml värderingsprinciper. En
sådan utveckling borde inte endast underlät­ta läsningen av en årsredovisning
ulan också kunna begränsa det utveck­lingsarbete i dessa frågor som f. n. pågår
i många av de statliga förelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statskonsult är beredda
att dellaga i arbetet med en särskild redovis­nlngsgmpp. Statskonsult anser
vidare att del vore önskvärt med ett ställ­ningstagande till frågan om det inte
borde ställas andra krav på statliga fö­retags redovisning än på börsnoterade
förelags eftersom ändamålet med informationen Inte är detsamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACOISR konstaterar att
det för det redovisningsproblem som påtalats i utredningen redan i flertalet
fall finns rekommendationer av bokförings­nämnden och FAR. Rekommendationer om
övriga frågor kan förväntas inom en inte alltför avlägsen framlid. Med beaktande
av all de statliga fö­retagens årsredovisningar redan anges vara i klass med de
börsregistrerade företagens och del arbete som redan bedrivs av
bokföringsnämnden och FAR anser SACO/SR all det inte föreligger skäl alt
inrätta ytterligare ett statligt organ inom redovisningsområdet. Statens
resurser bör 1 stället helt koncentreras på en fortsatt utveckling av det
arbete som bokföringsnämn­den bedrivit sedan dess start år 1977. Liknande
synpunkter framförs av Svenska Civilekonomföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens årliga redovisning till riksdagen av de
statliga företagens verk­samhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser som yttrat sig om utredningens jförslag
ansluter sig fill förslaget all regeringen årligen skall överlämna en ijedovisning
till riks­dagen över de statliga förelagens verksamhet och allj denna
redovisning skall medföra motionsrätt och utskottsbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SCB finner att de krav utredningen ställer på redogörelsen
- ulöver fö­retagens årsredovisningar - helt ligger i linje med verkets
allmänna roll som statistikproducent. SCB föreslår med hänsyn lill delta, att verkel
får i uppdrag att utforma förslag fill och genomföra sammanställning av slffer-underlagel
för den föreslagna årsrapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV påpekar att rapporten enligt förslaget skall få en
sådan utformning att den kan användas som informationskälla for alla
intressenter som söker uppgifter om statliga företag. RRV anser att del är
myckel svårt att nå oli­ka intressenter med samma informationsmedium. RRV tror
att en publika­tion av typen Statliga förelag kan fylla en väsentlig uppgift
när del gäller alt ge en lättillgänglig och överskådlig information om det
statliga företags­ägandet lill en större allmänhet. Enligl RRV:s uppfattning
bör den före­slagna redogörelsen från regering till riksdag inte utesluta
fortsatt utgiv­ning av denna publikation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vattenfallsverket har 1 princip ingenting att erinra mot förslagel.
Ej hel­ler har verket någon invändning mol att publikationen Statliga företag
upp­hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PKbanken framhåller att en Icke oväsentlig del av ihsynsproblemet
tor­de för riksdagens del ha sin gmnd 1 ren tidsbrist. Förslaget om en samlad
årlig rapport över den statliga företagssektorn förefaller därför väl motive­rat.
PKbanken ställer sig dock någol tveksam till regeringens möjligheter att med
rimliga arbetsinsatser leva upp till utredningens högl ställda krav i fråga om
utförlighet och jämförbarhet i en sädan årsrapport. Sett som ett långsiktigt
mål är dock utredningens förslag på denna punkt värt all upp­märksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskonsult anser alt det är angelägel att närmare
utveckla formerna för regeringens redovisning till riksdagen för att ge kunskap
om det Instrument som det statliga förelagandel utgör. Redovisningen bör kanske
i första hand beskriva de statliga förelagens samlade betydelse för olika
bransch­er, sysselsättning, nyföretagande, utveckling av ny teknologi m. m. i
stället för de enskilda bolagens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriförbundet tycker förslaget är bra. Det är också
bra att man på gmndval av detla någon gång då och då från regeringens sida
lägger fram en principdeklaration om det statliga företagandets mål och
riktlinjer så att det kan bli föremål för debatt 1 riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACOfSR anser utredningens förslag vara väl underbyggt.
Detta gäller särskilt den redovisade ambitionen att med några års mellanrum
göra en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer omfattande rapport som även skulle innefatta en
principdeklaration från regeringens sida om det statliga företagandets mål och
riktlinjer. Lik­nande synpunkter framförs av Svenska Civilekonomföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Register över statliga företag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att ett register över statliga
företag skall upp­rättas och föras av SCB. På uppdrag av utredningen har SCB
lämnat ett för­slag på uppläggning av ett sådant register. De remissinstanser
som har ut­talat sig om utredningens förslag stöder förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SCB har
till utredningen fört fram sina synpunkter på uppläggning, inne­håll, rutiner
för uppdatering m. m. samt kostnader för ett sådant register. SCB konstaterar
all utredningen följt de krav på utformning och hantering av registret som SCB
ställt upp. SCB tillstyrker därför utredningens förslag om register. SCB förutsätter
samtidigt alt berörda departement och företag medverkar till all utarbeta
rapporteringsrutiner för att få ett effeklivl fun­gerande register. Utredningen
har diskuterat huruvida ett datorbaserat re­gister skulle vara att föredra
framför ett manuellt upplagt register. Hur denna tekniska fråga löses på
lämpligaste sätt får enligt SCB:s mening an­komma på registermyndigheten att
avgöra med beaktande av koslnader och effektivitet. I detta sammanhang påpekar SCB
alt den kostnadskalkyl som SCB redovisat för utredningen bygger på beräknade
kostnader för uppläggning och vård samt ett begränsat antal bearbetningar av
ett statligt företagsregister. I den mån ytterligare bearbetningar görs ökar
givelvis kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statskontoret
tillstyrker all del av kommittén föreslagna registret över företag inrättas och
alt det förs av SCB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;RRV
tillstyrker i princip utredningens förslag. Utredningen har inte tagit
ställning lill del tekniska utförandet av ett sådant register. RRV föreslår att
del uppdras åt statskontoret all vidareutveckla förslaget. Enligt RRV:s mening
bör därvid också alternafiv lill att föra registret hos stalisliska
centralbyrån undersökas. Möjligheterna att överföra arbetet med att ge ut publikafionen
Statliga företag från industrideparlementet till den myndig­het som har ansvarel
för registret skulle också kunna övervägas. Dess­utom bör denna myndighet kunna
svara för erforderliga bearbetningar av det material som skall ligga till grund
för regeringens åriiga redogörelse. Ytterligare en fråga som bör studeras vid
en fortsatt utredning är hur upp­gifter om statligt aktieinnehav skall kunna
Insamlas till registret på ett snabbi och effekfivt sätt. Sannolikt krävs
särskilda föreskrifter för statligt ägda aktiebolag saml affärsverken att de
till registerföraren ulan dröjsmål skall rapportera förvärv eller avyttring av
aktier eller andelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Palentverket
framhåller att om det föreligger behov att upprätta ett spe­ciellt register
över statliga aktiebolag bör uppgiften alt föra registret av praktiska skäl ges
åt bolagsbyrån inom patenlverket. Aktiebolag skall en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligt akfiebolagslagen årligen sända in sin årsredovisning
till bolagsbyrån saml dessulom kontinuerligt anmäla beslutade ändringar om de
uppgifter som är införda i akliebolagsreglslret. De flesta av de uppgifler som
är tänk­ta att ingå i registret finns alltså redan registrerade på bolagsbyrån.
Det bör avsevärt förenkla förelagens uppgiftslämnande, om även de ytterligare
uppgifter som skall Ingå i det föreslagna registret kan sändas till samma
myndighet. Dessa uppgifter kan lämpligen lämnas 1 samband med ingivan­det av
årsredovisningen. Om uppgifterna kommer att finnas till hands inom en och samma
myndighet slipper man arbetet att från olika myndigheter samla in data till del
nya registret över statliga företag. Dessulom blir in­formationen om olika
företag mer lättillgänglig för allmänheten. Affärsver­kens årsredovisningar som
f. n. skickas fill berörda departement bör även sändas till patentverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PKbanken instämmer i utredningens uttalande att det finns
behov av en mer samlad överblick av den statliga företagssektorn än vi f. n.
har, t. ex. i form av ett centralt register. Tillgång lill ett sådant
företagsregister tillsam­mans med en del basuppgifter om företagen bör vara
ägnade att underlätta en översiktlig bedömning av den statliga affärsdrivande
verksamheten. Å andra sidan kan det finnas skäl att iaktta en viss försikfighet
när det gäller att belasta företagen med ett ökal uppgiftslämnande, vilket
troligen blir följden av ett sådant register som föreslagits 1 utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även FFV, televerket och vattenfallsverket framhåller alt
man bör und­vika alt belasta förelagen med omfattande uppgiftslämnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsledamöternas närvarorätt vid de statliga
aktiebolagens bolagsstäm­mor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisningsulredningen har föreslagit att en lag bör
stiftas med inne­börd alt varje riksdagsledamot skall ha rätt att närvara och
ställa frågor på bolagsstämmor vid direkt ägda aktiebolag med mer än 50
anställda, där staten äger 50% eller mer av aktiekapitalet. De remissinstanser
som yttrat sig över förslagel har i princip ingel alt invända mol detta. Flera
framhåller att bolagsstämman förmodligen inle ger den bästa
informationsmöjligheten utan anser all särskilda informationstillfällen vore
att föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera av remissinstansema har riktat krifik mot
utredningens förslag att en lag bör stiftas med denna Innebörd. Några remissinslanser
anser att andra lösningar än lagstiftning är att föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJ framhåller att förvaltningen av slatens 1 aktier
nedlagda förmögenhet uteslutande är en statlig angelägenhet. Riksdagens och
dess ledamöters in­syn 1 statens angelägenheter - vid sidan av den insyn som
tillkommer medborgarna i allmänhet - bestäms 1 grundlag. Del synes icke böra ifråga­komma
att genom lagstiftning rörande statens enskilda rätt i aktiebolagen, eller med
andra ord genom Ingrepp i aktiebolagsrälten grundlägga sådana befogenheter för
riksdagens ledamöter vilkas motivering är att söka i det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konstitutionellt
reglerade förhållandel mellan riksdag och regering. 1 de bolag där staten är
ensam aktieägare kan del med den föreslagna lagstift­ningen avsedda ändamålet
utan större problem och oberoende av andra in­tressenter uppnås i krafl av
statens enskilda rält. I fråga om dessa bolag är lagstiftningen för den skull
obehövlig. Vad angår övriga bolag finner SJ det svårt att inse varför staten
skulle, med förbigående av den procedur som gällande rätt anvisar, genom lagsfiftning
bereda sig befogenheter som ak­fieägare vilka icke tillkommer aktieägare i
allmänhet. Skall ändå lagstift­ning fillgripasbör den avse rätt för riksdagens
ledamöter att påkalla erfor­deriig information inom statsapparaten, dvs. hos
regeringen och förvalt­ningen. Eftersom en sådan rätt efter vad nyss sagts hör
hemma i det kon­stitutionella förhållandet mellan riksdag och regering bör del
övervägas att ge lagstiftningen formen av tillägg i grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsföretag
ifrågasätter om en allmän närvarorätt för riksdagsmännen vid bolagsstämman är
den bästa Informationskanalen. Enligt Statsföretags uppfattning vore det ändamålsenllgare
att bygga vidare på det nuvarande systemet med de &amp;quot;18
riksdagsmännen&amp;quot;. Den erfarenhet som utvunnits ur detta system är att det
ej kan anses tillfredsställande ur insynsvinkel med en möjlighet per år att
erhålla information från Statsförelag och dess dot­terbolag. Skälen härtill är
dels att riksdagsmännen Inte fortlöpande kan hälla sig informerade om
företagsgruppens utveckling, dels att de tillfallen som tilldrar sig
uppmärksamhet är koncentrerade till perioden närmast fö­re bolagsstämman. För
att ytterligare förbättra de 18 riksdagsmännens möjligheter all skaffa sig en
breddad och fördjupad insyn i Statsföretags-gmppens företag inbjuds ärligen de
verkställande direktörerna i dotterbo­lagen till överläggningar med
riksdagsmännen. Detta ger möjligheter lill detaljerade informationer och en
övergripande insyn i speciell bransch-problematik. Belräffande det särskilda
lagförslaget tvivlar Statsföretag på att en sådan närvarorätt ger
riksdagsmännen den kontinuerliga informalion och insyn som de har behov av. Slalsförelag
föreställer sig alt varje riks-dagsgmpp genom sina representanter bland de 18
riksdagsmännen i första hand kan hålla sig informerad om det eller de företag
som riksdagsgruppen 1 sin helhet eller enskild ledamot har intresse av alt
följa. Därutöver torde riksdagsmännen genom direkta kontakter med Statsföretag
eller berört fö­retag kunna fördjupa sin insyn i önskat förelag..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PKbanken
ställer sig i princip positiv lill förslaget men vill ändå ifråga­sätta om inle
särskilt anordnade Informatlonslillfållcn vore att föredra framför de mycket
formella sammanträden som bolagsstämmorna utgör. De positiva erfarenheter
utredningen redovisar från 18 riksdagsledamöters speciella kontakt med
Statsföretag antyder att så är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Apoteksbolaget
anser alt andra alternativ än lagstiftning kan vara mer ändamålsenliga från
insyns- och bevakningssynpunkt. Sålunda har Apo­teksbolaget vid flera
tillfällen Inbjudit samtliga ledamöter och suppleanter i socialutskottet till
särskilda informations- och diskussionsmöten om bola-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gets
verksamhet och utvecklingsplaner. Därvid har tillfälle givits fill en djupgående
genomlysning av bolagets roll i den svenska läkemedelsför­sörjningen inför de
riksdagsledamöter som särskilt har all bevaka detta område. Apoteksbolaget
anser alt en sådan typ av kontakter mellan riks­dagen och företagen är mer
meningsfull än sporadiska besök vid bolags­stämmorna. Apoteksbolaget har för
sin del inte nägot emot ett åläggande i den ena eller den andra formen att
exempelvis en gång per år redovisa sin verksamhet för socialutskottet. Liknande
synpunkter framförs av System­bolaget.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
televerkets uppfattning måsle del finnas bättre sätt för riksdags­männen att få
informalion om ifrågavarande bolag hos televerket än genom att delta i
bolagsstämmorna. För av staten delägda aktiebolag bör gälla samma regler som
för helt privatägda aktiebolag, eftersom det skulle kun­na uppstå problem för
en samarbetspartner i ett aktiebolag som till en del ägs av staten, om
avvikande Insynsregler skulle gälla 1 sådana aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
industriförbundets uppfattning strider lagförslaget mot gmndläg­gande akliebolagsrätlsliga
principer. När del finns ett bestämmande infly­tande synes lagstiftning inte
vara påkallad. Förbundet anser att förslaget inle kan läggas till grund för lagsliflning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
ställer sig tveksam till lagförslaget. Enligl LO är det bättre att den befintliga
gruppen pä 18 utsedda riksdagsledamöter tilldelas särskilt ansvar gentemol de
berörda statliga företagen enligt redan utvecklad praxis. För konfinuiteten och
överblicken måsle en sådan lösning vara lill fördel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beklädnadsarbetarnas
förbund finner all mollven för lagförslaget inte är övertygande. Utredningen
föreslår dessulom att regeringen årligen skall överlämna en redogörelse över
del statliga förelagandel lill riksdagen vil­ken skall medföra molionsrätt och
utskottsbehandling. Vidare represente­rar de 18 riksdagsmännen riksdagens olika
politiska partier och måsle an­ses ha skyldighet alt lämna information inom
resp. partis riksdagsgrupper. Därutöver finns rätten att till riksdagen
interpellera eller ställa fråga. Enligt förbundets mening ger de nu nämnda
åtgärderna tillfredsställande möjlig­heter för riksdagen och enskilda
riksdagsmän all följa verksamheten i stat­liga bolag. Beklädnadsarbetarnas
förbund finner att det finns skäl alt, så­som utredningen föreslår, systemet
med 18 riksdagsmän fortsätter och ut­vidgas fill att gälla alla statliga
företag. Enligt förbundels mening bör verk­samheten ges fastare former såsom en
riksdagens företagsdelegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag tillstyrks av SACOISR och Svenska Civilekonom­föreningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenfallsverket
har ej något att erinra mot förslagel. Verket vill dock framhålla i likhet med
vad som tydligt framgår av utredningen att den bästa informafionen lämnas under
hand, dvs. vid sidan av bolagsstämmorna. Del är därför mer meningsfullt att
försöka utveckla lämpliga former för uppgiftslämnande vid sidan om
bolagsstämmorna för samtliga statliga ak­fiebolag i likhet med det som även
fortsättningsvis avses gälla för Statsfö­retag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:22&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
anser att de begränsningar som intagits 1 lagförslaget kan komma att på ell
icke avsett sätt inskränka riksdagsledamöternas insynsmöjlighe­ter. Om det av
staten direktägda förelaget exempelvis är ett aktiebolag som förvaltar aktier 1
en gmpp av dotterbolag skulle riksdagsledamöterna inte få insyn i dotterbolagen
ifall moderbolagel/förvaltningsbolaget har mindre än 50 anställda. Det skulle
därvid inle spela någon roll hur stora de rörelsedrivande dotterbolagen är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domänverket
anser all lagförslaget för de affärsdrivande verken skulle kunna motsvaras av
en mtinlagd samverkan mellan affärsverk och del el­ler de riksdagsutskott inom
vilkas områden verket arbetar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAR
finner den föreslagna åigärden alt stifta en ny lag vara att föredra framför
övriga 1 utredningens betänkande nämnda. Möjligen behöver, av praktiska skäl,
föranmälningsplikt alltid gälla även om riksdagsledamot ej önskar yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trvckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G40322</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198081__22.pdf</filnamn>
<filstorlek>1227488</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om insyn i statliga företag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A6F4E32C-4072-4C85-A293-FF3F52637F5C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>