<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448765</hangar_id>
 <dok_id>G40320</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>20</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1980/81:20</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>20</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-10-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:57:30</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:12:46</publicerad>
 <titel>om besparingar i statsverksamheten, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G40320/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G40320</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40320</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
besparingar i statsverksamheten, m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 2 oktober 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder eller de ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ROLF WIRTÉN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen redovisas olika förslag lill besparingar
o. dyl. inom statliga och statsunderstödda verksamheter. Dessa
besparingsförslag beräknas medföra en direkt förstärkning av statsfinanserna
med ca 6,1 miljarder kr. räknat som en helårseffekt. Härtill kommer effekter av
minskade koslna­der för slatsskuldräntor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
besparingså'tgärder som nu föreslås kommer i allmänhet alt få full effekt först
under budgetåret 1981/82, eller i vissa fall under kalenderåret 1982. I några
fall föreslås dock förändringar redan under innevarande budgetår. I vissa fall
innebär förslagen förändringar av gällande regelsy­stem som innebär alt
besparingseffekten växer i betydelse under de föl­jande budgetåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen ges en redogörelse för den
ekonomisk-politiska bakgrun­den lill besparingsåtgärderna och de krav som
kommer all ställas på den svenska ekonomin för alt på sikl få till stånd en
balanserad utveckling. Vidare ges i propositionen en redogörelse för
budgetpolitiken och hur föreslagna åtgärder infogas i denna. De olika
besparingsåtgärder som las upp i propositionen faller delvis inom regeringens
egel kompetensområde. Dessa redovisas för att ge en fullständigare bild av
inriktningen av rege­ringens åtgärder. Andra besparingsåtgärder föreläggs
riksdagen för pröv­ning av sakfrågorna. Vidare presenteras ett antal frågor där
riktlinjer för fortsatta besparingssträvanden underställs riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen 1980/81. / saml Nr 20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kartong: S, 2, rad 11 Utgår: Holm, Andersson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krön­mark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo,
Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: stalsministern saml statsråden Ullslen,
Bohman, Wik­ström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri,
Elias­son&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om besparingar i statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsministern anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Levnadsstandarden i Sverige är en av de högsta i världen
men den upprätthålls idag till väsentlig del genom stor utlandsupplåning. Vi
konsu­merar - privat och genom offentlig konsumtion - mer än vi producerar.
Skillnaden uppgår till närmare 500 kr. i månaden per hushåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna uiveckling måsle brytas. Del kräver insatser av
regering och riksdag, kommuner och landsting och av arbetsmarknadens parter. Vi
måsle kort sagt vara beredda att anpassa vår totala konsumtion lill det utrymme
som kan skapas genom ökad produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den uppgiften måste angripas på två sätt. Vi måsle vara
återhållsamma med att öka vår konsumtion. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;VI &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;måsle avsätta mer av varje års resurstill­växt lill
sparande för investeringar. Endast genom alt på det sättet salsa på framliden
kan vi lägga en säker grund för fortsatt välfärd och tryggad sysselsättning. &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;VI &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall arbeta oss ut ur dagens
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Klyftan mellan konsumtion och produktion kommer lill synes
i våra utrikesaffärer, bytesbalansen, där man för 1980 måsle räkna med ett un­derskott
om ca 22 miljarder kr. Delta täcker vi genom utlandslån. Ett annat uttryck för
obalansen är underskottet i statens budget. För innevarande budgetär beräknas
underskottet där uppgå till ca 50 miljarder kr. Huvudde-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;len
av detla speglar del förhållandet all vi gemensamt tar ul förmåner, tjänster
och service av del allmänna ulan alt helt ha täckning för vad det kostar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall vi kunna anpassa vår
totala konsumtion till del utrymme som finns tillgängligt genom vårt gemensamma
arbete, det totala produktionsresulta­tet i samhället, är del viktigt att
produktionen växer och hushållssparandet ligger på en hög nivå. Men detta är
inte tillräckligl. Också budgetunder­skottet måste minskas. Av vårt totala
produktionsresultat går redan hälf­ten lill statliga och kommunala skatter och
till avgifter för vårt sociala trygghetssystem. Därigenom är möjligheterna att
genom ytterligare skatte­höjningar minska budgetunderskottet myckel begränsade.
Uppgiften blir i första hand alt i stället granska utgiftssidan 1 slatens
verksamhei. Samma villkor gäller för den kommunala verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I en proposition bör nu
regeringen redovisa förslag till besparingar, som förstärker statsfinanserna
med 6,4 miljarder kr. i förhållande lill vad som redovisades i långtidsbudgeten
i våras. Budgetarbetet måste ha en klar sparsamhetsinriktnlng också under
kommande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett ålstramningsläge är del särskilt viktigt alt upprätthålla en socialt
medveten fördelningspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
huvudpunkt 1 regeringens spararbete har därför varil att se till all de mest
utsatta grupperna skyddas. I vissa fall har inga ingrepp alls gjorts, t.ex. när
det gäller de handikappade. I andra fall, när generella ingrepp blivit
ofrånkomliga, har de sämst ställda fått kompensation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnbidragen
räknades upp när mervärdeskatten höjdes. När inflations-skyddet 1
pensionssystemet föreslås rensal från kommande oljeprissteg­ringar och höjda
indirekta skatter är del avsikten att samtidigt föreslå fortsatt särskilt stöd
till dem som bara har folkpension eller liten ATP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
exempel på denna medvetna fördelningspolitik är att de höjda avgifterna vid
läkarbesök och medicinutlag kombineras med ett samtidigt införande av
högkoslnadsskydd för de mest utsatta grupperna. Ersättning­en vid arbetslöshet
kommer alt höjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
regeringen funnit del nödvändigt att rensa den index som avgör pensionernas storlek
från kommande oljeprishöjningar och höjda indirekta skaller så har detta
kombinerats med motsvarande förändringar i infla-lionsskyddel av skatteskalan.
Riksdagen kommer vidare att föreläggas en proposition om skärpt beskattning av
realisationsvinster i syfle all bl.a. motverka spekulationsaffärer med
fastigheter. Vidare skall förslag läggas fram om en lag mot skatteflykt. Pä
delta sätt ges de samlade åtgärderna en fördelningspolitisk inriktning, som
bygger pä solidaritet med de svagaste i samhällel och en fördelning efler
bärkraft av åtstramningens bördor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det sägs ofta 1 debatten
att felet med den svenska ekonomin inte är att den offentliga sektorn är för
stor utan alt den utlandskonkurrerande sek­torn - 1 första hand industrin - är
för liten. Jag vill gärna instämma i detta. Utvecklingen inom den ena sektorn
är emellertid beroende av utveckling-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
i den andra. Men jag vill då samtidigt framhälla, alt ett villkor för
näringslivssektorns tillväxt är en offentlig sektor som inte expanderar i samma
takt som vi varit vana vid sedan många år. När den totala resurstill­växten
tenderar att sjunka både inlernationellt och i vårt land blir en kombination av
industriell fillväxt och minskat beroende av dyr, importe­rad olja nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
besparingsförslag inom den offentliga verksamheten avser att bereda utrymme för
de investeringar och den produktionsökning inom den utlandskonkurrerande
sektorn, som är en förutsättning för tryggad sysselsättning och välfärd i vårt
framtidssamhälle. Besparingsförslagen åtföljs av förslag till åtgärder som
stimulerar till investeringar och andra offensiva insatser i värt näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
inga stimulansåtgärder kommer all vara tillräckliga för alt rätta till
bytesbalansen om vi inle samtidigt förmår hålla kostnadsutvecklingen inom
sådana gränser att den möjliggör de sänkningar av våra relativa priser som är
nödvändiga för alt återvinna föriorade marknadsandelar och erövra nya
marknader. Ocksä ur denna synvinkel är det angeläget aft budgetun­derskottet kan
minskas. Ett stort budgetunderskoft är inflationsdrivande. Stora
budgetunderskott och omfattande utlandsupplåning pressar likaså upp räntan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är för att hålla nere inflationen och öka konkurrenskraften, som vi måste ta
lärdom av erfarenheterna frän den förra oljekrisen. När priset på Importerad
olja stiger i förhållande fill det pris vi kan få för våra egna
exportprodukter, måste vi exportera mera varor och tjänster för all betala
samma eller till och med en något minskande mängd olja. I motsvarande mån finns
det mindre varor och tjänster tillgängliga för att svara mol vår egen
förbrukning. Därför måste vi anpassa våra inkomster lill den nivån. Annars
riskerar vi att inflationen ökar, investeringarna minskar och olje­efterfrågan
på sikt skapar förutsättningar för en ny oljekris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadens
parter har ett stort eget ansvar för kostnadsutveck­lingen. I syfte all
underiätta den kommande avtalsrörelsen har regeringen tagit upp överläggningar
med arbetsmarknadens huvudorganisationer. Det nuvarande stora underskottet i
vår bytesbalans och statens budgetunder­skott tillåter inte ett totalt sett
sänkt skatteuttag. Däremot kommer höst­riksdagen att föreläggas förslag om
skatteomläggningar, som kan underlät­ta den kommande avtalsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns inga genvägar till ekonomisk stabilitet och balans gentemot ullandel. Ett
land som Sverige, som i så hög grad bygger sitt välstånd på ett fritt
internationelll varuutbyte, kan inle lösa sina problem genom import­restriktioner
och på det sättet lasta över svårigheterna på sina handelspart­ners.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansträngningarna
att vinna marknadsandelar på exporten genom för­stärkt konkurrenskraft måste
förenas med en strävan att vinna tillbaka vad svenska tillverkare förlorat pä
hemmamarknaden. Många företag, inle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;minst
underleverantörer inom verkstadsindustrin, slogs ut under 1975-76 ärs
kostnadskris. Del har bl.a. lett lill att importinnehållel 1 våra export­varor
har ökal, något som i sin lur ytterligare minskat möjligheterna all genom
export återställa den externa balansen. Detta kräver inte minst att vi
stimulerar kunskapsuppbyggnad och nyetablering, en viktig uppgift för
statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjningen ulgör
i delta sammanhang likaledes ett mycket vik­tigt område. De dramatiskt ökade
oljepriserna har genom värt höga olje­beroende skapat stora problem för vär
ekonomi. Men höjda energipriser erbjuder samtidigt starka privat- och
företagsekonomiska motiv för alt hushålla och spara bättre. Del medför alt
bidragsdelen i det statliga energi- ' sparslödet i princip kan avvecklas både
inom bostads- och industrisekto­rerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försörjningen
med lånekapital kommer samtidigt att förbättras. För detta ändamål avser
regeringen senare bl.a. att föreslå att en oljeersätt­ningsfond inrättas.
Bidragen reserveras i fortsättningen för stöd lill utveck­ling av prototyper
och demonstralionsanläggningar och lill utvidgad forsk­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
höjda oljepriserna har ocksä ökal de kommersiella förutsättningarna för
användning av inhemska bränslen som ved, torv och flis. En snabb introduktion
av inhemska och förnybara bränslen ger inte bara positiv effekt på vär
handelsbalans. Man fär också ökade sysselsättningstillfällen i de delar av
landet, där tillgången på arbete är begränsad. Både frän regionalpolitisk och
samhällsekonomisk synpunkt är en sädan satsning angelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen
är i dagsläget högre än någon gång tidigare. Vid inter­nationell jämförelse har
Sverige lyckats utomordentligt väl i kampen mot arbetslösheten. För att även i
framtiden kunna bevara en hög sysselsätt­ning måsle vi återställa balansen i
ekonomin. Erfarenheterna från vår omvärld visar detta. Endast de länder, som
kunnat upprätthålla långsiktig balans gentemot utlandet och en låg
inflationstakt genom alt bevara ett konkurrenskraftigt kostnadsläge, har
förmått att hälla arbetslösheten nere på den nivä som vi har i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Långsammare
tillväxt i industriländerna under 1980-talet och den före­stående
internationella konjunkturnedgången kan dock skapa problem för
sysselsättningen. Vårt land har utvecklat en 1 internationellt perspektiv
myckel ambitiös arbetsmarknadspolitik, industripolitik och regionalpoli­tik,
vars alla resurser regeringen är beredd alt snabbt sätta in vid behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
behövs mer än 100000 nya jobb inom den utlandskonkurrerande sektorn i svenskt
näringsliv för alt den skall bli stor nog att betala vär import. En svårighet
ligger i att alltför få idag vill la arbete i industrin. En viktig uppgift är
därför alt genom förbättrad yrkesutbildning, underlättad övergäng mellan skola
och arbetsliv, breddning av kvinnornas arbetsmark­nad, förstärkta ekonomiska
incitament och - sist men inte minst - attityd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förändringar
öka intresset för industriarbete. Bara därigenom är det möjligt att åstadkomma
den kapacitetsökning i näringslivet, av vilken i sisla hand också den
offentliga sektorns utveckling är beroende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige är ingalunda
ensamt om sina balansproblem. Liknande svårighe­ter plågar de flesta andra
industriländer. Alla dessa länder kommer under 1980-lalel alt möta djupgående
krav på omställningar: ingen vill, när allt kommer omkring, varaktigt leva pä
kommande generationers välfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överallt 1 induslrivärlden
erfar man nu hur läll det varil för arbetsmark­nadsparterna saml för stal och
kommun att fördela det överskott som skapats genom en snabb industriell
tillväxt, och hur mycket svårare del är att anpassa sig till snävare ekonomiska
ramar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då ställs solidariteten pä
prov. Där har vi svenskar, genom vår grundläg­gande värdegemenskap, en stor
fördel. Jag vill understryka att solidarite­ten nu kommer att prövas hårdare än
tidigare; det gäller intresseorganisa­tionernas förmåga att se lill hela
samhällets bästa, de ekonomiskt bättre ställdas solidaritet med svagare grupper
och de politiska partiernas förmå­ga alt avstå frän orealistiska överbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för ekonomidepartementet, statsrådet Bohman, anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Den ekonomiska politiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Den allmänna bakgrunden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1950- och 1960-lalen präglades den svenska samhällsekonomin av snabb ekonomisk
tillväxt. Standarden steg år efter år. Vår exportindustri hävdade sig väl på de
internationella marknaderna. Den fortgående libera­liseringen av den
internationella handeln medförde stora fördelar för värt land. Vi befäste vär
position som ell av världens rikaste länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
välståndsutvecklingen medverkade flera olika företeelser. Efter and­ra
världskrigels slut hade Sverige en oförstörd produktionsapparat. Vi förfogade
över varor som omvärlden efterfrågade - malm, stål och skogs­produkter. Vi hade
en tekniskt kvalificerad och väl utvecklad verkstadsin­dustri. Vi hade genom
vattenkraften god tillgång till billig energi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var i denna ekonomiska miljö som del svenska välfärdssamhället växte fram. Vi
byggde undan för undan ul den offentliga sektorn och kunde därmed erbjuda
medborgarna ett rikt utbud av offentlig service främst på sjukvårdens,
åldringsvårdens och utbildningens områden. Värt socialför­säkringssystem vävde
ell finmaskigl nät för att ge medborgarna trygghet i livels olika skiften. På
arbetsmarknaden kunde konflikter mellan arbetsgi­vare och arbetstagare i
allmänhet lösas genom centrala förhandlingar. Få länder har i sä hög grad som
Sverige varit förskonade frän uppslitande arbetsmarknadskonflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
positiva och harmoniska bilden förändrades i flera hänseenden under 1970-lalel.
Den ekonomiska tillväxten gick långsammare. De kraftigt höjda oljepriserna
skapade stora underskott i vår bytesbalans. Inflations­takten ökade. Svensk
industri mötte växande svårigheter i den internatio­nella handeln. Utvecklingen
ledde lill att vi fick en i förhållande lill vår import otillräcklig
produktionskapacitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
betydande del sammanhängde givetvis dessa problem med utveck­lingen i vår
omvärld. De höjda oljepriserna drabbade samtliga industrilän­der och medverkade
lill ökad ekonomisk instabilitet och lägre tillväxt i flertalet länder.
Världshandeln utvecklades långsammare än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
en rad punkter var emellertid utvecklingen i Sverige under 1970-lalet mindre
gynnsam än i flertalet jämförbara länder. Den totala produktions­tillväxten blev,
som framgår av nedanstående tablä, blott nägot mer än hälften av
OECD-genomsnittet. Detsamma gäller exportutvecklingen. Sär­skilt svag blev
industriproduktionens tillväxt. Flera av våra traditionellt viktigaste
industribranscher drabbades mycket hårt av den dåliga interna­tionella
utvecklingen under 1970-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En jämförelse mellan Sverige och OECD under 1970-talet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:77.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Årlig procentuell tillväxt av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:77.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BNP&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriproduktion&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;E.xport&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OECD&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3,3&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3,4&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sverige&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2,0&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundorsakerna till den svaga svenska utvecklingen under
1970-talel måste sökas inom landets gränser. De kraftiga balansbrister vi nu
har förstärktes som en följd av överbryggningspolitiken 1975 och 1976. Den
totala konsumtionen, offentlig säväl som privat, ökade då längt snabbare än vär
produktionskapacitet och det gap som då uppstod har därefter bestått. Detta
belyses av diagram I som anger utvecklingen av vår bruttonationalinkomst (BNI)
och den totala konsumtionen under 1970-talet. De synliga tecknen pä detta gap
är vårt bytesbalansunderskoll som nu kan beräknas uppgå fill 4,5% av BNP samt
våra låga investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är således summan av privat och offentlig konsumtion
som blivit för stor i relation till vår produktion. Totalt har den privata
konsumtionen ökal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diagram 1. BM och total konsumtion 1970-1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975 års
priser, index: 1970=100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Total konsumtron&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I_ &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;LJ&lt;/span&gt;__ I_ L_J_ I   
I     I     I     I    I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1970  1972   1974  1976   1978  1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diagram 2. De offentliga utgifternas andel av BNP&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Löpande priser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1965&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med 2% per år under 1970-talet. Åven den privata
konsumtionen har emellertid drivits fram av en snabb ökning av de offentliga
utgifterna. Medan reallönerna efler skatt endast ökal långsamt har nämligen den
del av den privata konsumtionen som finansierats via de offentliga budgeter­na,
således pensioner och olika former av bidrag, ökal snabbi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av diagram 2 framgår hur de offentliga utgifterna i
förhållande till BNP utvecklats under de senaste 15 åren. 1965 uppgick de lill
något mer än 1/3 av BNP, 1970 hade andelen stigit till 43 % och 1980 motsvarar
de offentligt finansierade utgifterna inle mindre än 2/3 av BNP. Under
1970-talel ökade de offentliga utgifterna i reala termer med ungefär 6% i
genomsnitt varje är under det alt BNP-tillväxlen stannade vid blott 2%. Detla
innebär att tillväxten i de offentliga utgifterna under 1970-talet tog 1
anspråk mer än hela BNP-tlllväxten. Härav följer i sin tur alt reallönerna
endast kunnat uppehållas till priset av växande skuldsättning i utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns allmänt sett ett samband mellan de offentliga
utgifternas andel av BNP och en nations utvecklingsstadium. I de
industrialiserade länderna är således andelen regelmässigt väsentligt högre än
i andra delar av värl­den. Inom i-länderna är dock variationerna stora. Som
framgår av den detaljerade redogörelsen som chefen för budgetdepartementel
senare kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Diagram 3. Industrins (I) och kommunernas (K) andel av
total sysselsättning (ant. timmar)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30    -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;29,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:22.0pt;
margin-left:216.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;25,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;19,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;12,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer au lämna finner man vid internationell jämförelse att
Sverige inte endast har den högsta andelen för offentliga utgifter utan att
denna andel också ökal snabbare än i något annat land. De vikigaste faktorerna
bakom denna utveckling har varil följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
konsumlionstillväxt låg under hela 1970-talet omkring eller över 4% varje år.
Den genomsnittliga siffran är 4.7% om året. Tillväxttakten belyses också av den
snabba ökningen av antalet anställda. Medan sysselsättningen inom industrin
minskade under 1970-lalet med nära 100000 personer, uppgick ökningen i den
kommunala sektorn till mer än 400000 personer. Som framgår av diagram 3
minskade som en följd härav industrins andel av antalet arbetade timmar dramatiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antalet ålderspensionärer ökade
under 1970-talel med nära 45%. I huvudsak beror detla på rent demografiska
faktorer, men 1976 ärs sänk­ning av pensionsåldern lämnade också sill bidrag.
Av fördelningspolitiska skäl ökades ocksä pensionsbeloppen. Slutresultatet blev
en tillväxt av pensionsutgifterna med i genomsnitt ca 8% per år i reala termer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Också övriga inkomslöverföringar
lill hushållen undergick en bety­dande ökning. Regler för förtidspensionering
och sjukförsäkring, lagstift­ning om ledighet av olika slag samt en ambitiös
arbetsmarknadspolitik påverkade produktions- och produktivitetsutvecklingen och
bidrog lill alt antalet personer som fär sin huvudsakliga inkomst genom
överföringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från
staten eller socialförsäkringssektorn ökade kraftigt. Inkomstöverfö­ringar
(andra än pensioner) ökade med ca 8% per år i reala termer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
För att hälla uppe sysselsättningen under den senasle lågkonjunk­turen, hålla
kvar yrkesutblldad arbetskraft i företagen och åstadkomma en smidig strukturomvandling
gjordes vidare betydande industri- och arbets­marknadspoliliska satsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
säger sig självt alt denna utveckling som Innebär att de offentliga utgifterna
stiger snabbare än hela tillväxten av BNP Inte kan fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt finansiera de växande offentliga utgifterna har en fortlöpande höjning av
skattetrycket erfordrats. Enbart mellan 1970 och 1977 ökade den s. k.
skattekvoten - dvs. de totala skatterna i förhållande till BNP -från 41 till
över 53%. För 1979 kan skattekvoten uppskattas till 52,9%. Trots delta har den
offentliga sektorns inkomster inte kunnat hålla jämna steg med utgifterna.
Sparandel inom den offentliga sektorn har successivt minskat och det statliga
budgelunderskoltel har ökat snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underskottet
1 den statliga budgeten har nu blivit sä slorl att stabiliteten i vår ekonomi
allvarligt hotas. Ell underskoll av den storlek vi nu har och kan tvingas leva
med under de närmaste åren lägger en lung börda på kredilpoliliken. Om en
kraftig och inflationsdrivande likviditelsökning skall kunna förhindras, måste
underskotten i största möjliga utsträckning finansieras utanför banksystemet.
Detta - liksom vårt stora bytesbalans-underskott — framtvingar ett högre
ränteläge än vad som annars vore behövligt. 1 sin tur försvårar delta en nödvändig
utbyggnad av den konkur-rensutsalta sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hushällens
realinkomster efler skatt har under 1970-talet kunnat hällas uppe genom
inkomstöverföringar vilka medverkat till all öka pä påfrest­ningarna på
statsbudgeten. En fortsall utveckling med kraftigt stigande budgetunderskott
kan emellertid, som redan framhållits, inte längre fort­sätta. Om den
ekonomiska politiken skulle inriktas på all i första hand genom ytteriigare
skalteskärpningar få ned budgetunderskottet skulle det­la medföra kraftigt
sänkta reallöner efler skatt. Den hittillsvarande trenden när det gäller den
offentliga utgiftsökningen är enbart av detta skäl inle förenlig med
långsiktigt stabil ekonomisk utveckling. Därför måsle budgetunderskottet
angripas genom en stram utgiftspolitik och med åtgär­der i syfle alt förslärka
den konkurrensutsatta sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
stigande skattetrycket har under 1970-lalel lett till allvarliga pro­blem. Det
nuvarande skallesystemet är inte heller anpassat till en hög prisstegringstakt.
Vi möter i vårt dagliga liv exempel pä hur de höga marginalskatterna motverkar
en ändamålsenlig användning av våra till­gångar. Den grå eller svarta sektorn 1
ekonomin befinner sig i tillväxt. Ett skattesystem som ursprungligen utformats
i syfte alt åstadkomma en om­fördelning från de starka till de svaga i
samhället har i ökande grad kommit att leda till en omfördelning från personer
som inle vill eller kan utnyttja skattesystemet lill sin fördel lill dem som
drar nytta av sådana möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om kontrollsystemet har utbyggts och kommer alt ytterligare förslär­kas, har
medborgarnas anpassning till skalletrycket fått sådan karaktär och omfattning,
att utvecklingen inte torde kunna stävjas enbart genom nya kontrollåtgärder. Av
rättviseskäl och med hänsyn lill produktiviteten i hela samhällsekonomin måste
skattesystemet förbättras och marginalskat­terna sänkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Expansionen
av de offentliga utgifterna har bidragit till att driva fram en snabb pris- och
kostnadsutveckling i Sverige. En hög inflationstakt har i sig negativa
verkningar på samhällsekonomins funktionssätt och av fördel­ningspolitisk
natur. Därtill kommer de svära stabiliseringspolitiska pro­blem som skapas av
en snabb pris- och kostnadsökning. Detta Illustreras av utvecklingen 1975 och
1976 då Sverige till skillnad från de flesta andra länder bedrev en myckel
expansiv ekonomisk politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
år steg arbetskraftskostnaderna per timme 1 den svenska Industrin med ca 12% i
jämförelse med OECD-länderna i övrigt. Produktions- och
produktiviletsulvecklingen försvagades. Arbetskraftskostnaderna per pro­ducerad
enhet steg med inte mindre än 20% mer än i omvärlden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ogynnsamma kostnadsutvecklingen och motsvarande prishöjningar på svenska
produkter ledde till all vår Induslri förlorade andelar av värids-handeln. Både
på export- och hemmamarknaderna uppkom andelsförius-ter. Den sjunkande
efterfrågan på våra Industrivaror motsvarades av en nedgång i
industriproduktionen fr.o.m. 1975 och fram till slutet av 19.77.
Industriproduktionen sjönk under dessa år med 7%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
balansproblem har allvariigt skärpts till följd av de kraftiga oljepris­höjningarna.
Den fortskridande ekonomiska tillväxten under 1950- och 1960-talen gjorde
Sverige allt mer beroende av importerade bränslen. När värt land liksom övriga
industrinationer drabbades av de kraftiga oljepris­höjningarna i slutet av
1973, var Sverige en av världens mest oljeberoende stater. Medan kostnaderna
för vär oljeimport 1972 motsvarade 1,9% av BNP, hade siffran tvä är senare
stigit lill nära 5%. Under förra årel och i början av detla år steg
oljepriserna återigen kraftigt. För 1980 beräknas oljeimporten motsvara inle
mindre än 6,3% av vår samlade produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fundamentala bristen på balans 1 vår ekonomi och den akula krisen inom vårt
näringsliv framtvingade betydande justeringar av den svenska kronan under 1977
och en åtstramning av den ekonomiska politiken. Där­med skapades
förutsättningar för en återhämtning fr. o. m. slutet av 1978. Industrins
konkurrenskraft förstärktes och produktionen ökade. Handels­balansen
förbättrades och inflationens tidigare höga stegringstakl gick snabbt ner.
Återhämtningen blev emellertid i vissa hänseenden icke desto mindre en
besvikelse. Åven om svenska företag icke längre förlorade andelar utomlands och
på hemmamarknaden, återvann de endast i ringa utsträckning tidigare förlorade
marknadsandelar. Innevarande år över­stiger vår industriproduktion blott
marginellt produktionen under föregä­ende högkonjuklur 1974-1975. Under ett
decennium då vi skulle behövt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bygga ul vär industri har den istället minskal sin andel
av produktion och sysselsättning. Denna tendens har vi inle lyckats bryta under
den nu avslutade konjunkturuppgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis har tendenserna under 1970-lalet drivit
fram kraf­tiga balansbrister i vår ekonomi. Vi har ell oacceptabelt underskott
i vår bytesbalans liksom i den statliga budgeten. Våra offentliga utgifter
växer för snabbt. Vär industriseklor är för liten och våra investeringar är för
låga. Dessa balansbrister måste hävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ju längre de erforderliga åtgärderna skjuts på framliden,
desto svårare kommer våra problem att bli. Detta beror bl. a. pä att vär skuld
till utlandet successivt ökar vilket medför en snabbi ökande räntebörda, som
begränsar vår konjukturpolltiska handlingsfrihet. Om kraftfulla åtgärer
genomförs, har vi dock goda möjligheter alt lägga en ny fast grund för fortsatt
välståndsutveckling. Ulan sådana åtgärder kan vi däremot få en utveck­ling, som
del blir allt svårare alt få under kontroll. Detla belyses av alt de offentliga
utgifternas andel av den totala produktionen växt så snabbt, all vid
hittillsvarande tendenser redan mot slutet av 1980-lalel nära nog hela BNP
skulle erfordras för att täcka de offentliga utgifterna. Självfallet kommer
detla inte alt inträffa. Bryts inle utvecklingen nu genom planerade åtgärder,
kommer den att brytas senare genom att en stark försämring av våra ekonomiska
förulsätlningar ställer krav på myckel drastiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mot den bakgrund jag här tecknat som regeringen
idag framlägger sitt besparingsprogram. Det innebär en omfattande begränsning
av de statliga utgifterna i förhållande till långtidsbudgeten. Programmet mäste
följas av ytterligare åtgärder pä den statliga sidan. Åven den kommunala
utgiftstakten måste begränsas. Inom den kommunala sektorn återfinnes större
delen av den offentliga konsumtionen. Omkring 1/4 av vår samlade produktion tas
1 anspråk av våra kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom del för balans krävs att den totala inhemska
konsumtionens ökning begränsas, måste den offentliga sektorn la sin del, om
inte bördan på den privata konsumtionen skall bli alltför stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anpassningsprocessen underlättas givetvis om den kan ske
inom ramen för stigande produktion. Den utlandskonkurrerande sektorn måste
vitali­seras för att hindra alt uppbromsningen av den inhemska efterfrågan
leder till stora påfrestningar på vår sysselsättning. Det är bl.a. därför som
en omläggning måste komma lill stånd inom det skattepoliliska området och
ekonomins funktionsförmåga förslärkas 1 olika avseenden. Vi måsle bättre än vad
nu är fallet la tillvara de obestridligen goda betingelser som vi har i våra
naturtillgångar, 1 en tekniskt kvalificerad Industri, i mänsklig arbets­lust
och initiativförmåga och i en nedärvd strävan alt i samförstånd komma lill
rätta med nationens svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag redogör för olika åtgärder ägnade alt förstärka
förutsättningar­na i dessa hänseenden övergår jag alt mera i detalj beskriva
den internatio­nella konjukturutveckllngen och den ekonomiska utvecklingen i
Sverige under 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Det internationella läget&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den bild av den internationella konjunkturutvecklingen
som tecknades i årets reviderade finansplan var del mest markanta inslaget den
annal­kande lågkonjunkturen. Den hade visserligen fördröjts av en oväntat stark
efterfrågan under 1979 och början av 1980, men förutsattes komma lill tydligt
uttryck under sommarhalvåret. Därefter skulle följa ett svagt andra halvår med
negativ tillväxt 1 OECD-området. De konjunkturdata som nu föreligger bekräftar
i allt väsentligt denna bild. Nedgången i aktiviteten blev - när den väl
inträffade under andra kvartalet - starkare än väntat. Detta gäller i synnerhet
utvecklingen i Förenta staterna. För helåret 1980 lorde OECD-ländernas tillväxt
komma alt svara mol den i den reviderade finansplanen angivna siffran, dvs. ca
I %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu aktuella bedömningar lyder på all konjunkturen kommer
alt plana ul i Förenta staterna under andra halvåret 1980 och vända uppåt kring
årsskif­tet. De europeiska ekonomierna synes släpa efter med ett eller två kvartal.
Nedgängsfasen lorde där inträffa under hösten och en stabilisering ske under
första halvåret 1981. Under andra halvåret 1981 skulle aktiviteten i
OECD-området mera allmänt stabiliseras och börja expandera. Mycket tyder
emellertid på att återhämtningen blir svagare än vad som är normall i denna fas
av konjuklurcykeln. Med den väntade svaga tillväxten under första halvåret
1981, beräknas BNP-ökningen under helåret 1981 stanna vid I-l 1/2%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid en bedömning av de fortsatta lillväxtulsiklerna spelar
inflationen en avgörande roll. Inflationsbekämpningen ges högsta prioritet i de
tongivan­de ländernas ekonomiska politik. Därför kan, som ett positivt inslag i
en annars lämligen dyster bild, noteras alt infiationstakten bromsals in påtag­ligt
under de senasle månaderna. Mellan april och juli har ökningen av
konsumentprisindex i de sju största OECD-länderna avtagit frän 13,9% till 11,8%
pä tolvmånadersbasis. Delvis kan delta förklaras av tillfälliga fakto­rer. En
så viklig drivkraft för inflationsprocessen som lönerna har emeller­tid under
perioden efler den senasle oljeprischocken uppvisat en klart återhållsam
utveckling. I de större OECD-länderna har de nominella löne­ökningarna legal på
eller under konsumentprisernas ökningstakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En kvarstående riskfaktor för inflationen och hela
konjunklurförloppet ulgör oljeprisernas utveckling. Ekonomiska faktorer - den
låga aktivitets­nivån i världsekonomin samt de välfyllda lagren hos
oljekonsumenlerna -lalar för oförändrade eller t.o.m. temporärt fallande reala
priser på olja under resten av årel och 1981. Eftersom även politiska faktorer
i hög grad spelar in vid oljeprissättningen, kvarstår dock en betydande
osäkerhet beträffande den forlsatla prisutvecklingen. Utvecklingen i
Mellanöstern under de senaste veckorna har än en gäng understrukit den
osäkerhet som vidlåder alla prognoser om oljelillförsel och oljepriser. Ell
avbrott i oljelill-förseln från Gulfslalerna skulle få mycket allvarliga
återverkningar. En&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;negativ faktor för inflationsutsikterna är vidare de
amerikanska livsme­delsprisernas starka uppgång under den senasle tiden. De
kommer all slå igenom i konsumentledet och driva upp inflationstakten. För
övriga rå­varor är en lugn utveckling att förutse, så länge lågkonjunkturen
varar. Sammanfattningsvis bedöms en inbromsning av inflationstakten komma till
stånd från 12% 1980 till 9% 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska politiken i de slörre länderna är nu mycket
restriktiv och tar sig främst uttryck 1 en stram penningpolitik. Politiken
syftar i första hand till alt förhindra all oljeprishöjningarna föranleder
kompensatoriska löne- och prisökningar. Den bygger vidare på övertygelsen att
en stabil framlida tillväxt är omöjlig om inle inflationstakten nedbringas,
inle minst anses näringslivets investeringsbenägenhet vara beroende härav.
Erfaren­heterna från inflationsvågen under uppgången 1978/1979 anses också tyda
pä alt den lediga kapaciteten i ekonomierna - den höga arbetslösheten till
trots - är så begränsad all en försiktig ekonomisk politik är nödvändig. Så länge
inte mera påtagliga resultat vunnits 1 kampen mol inflationen finns därför
ingen grund att anta att den hittillsvarande politiken skulle läggas om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De mindre länderna har som grupp, genom oljeprishöjningen
och sin bristande konkurrenskraft, drabbats av mycket stora bytesbalansunder­skoll.
För 1981 förutses att de stora OECD-länderna sammantagna kom­mer att vara i
balans medan de mindre OECD-länderna kommer all få bära hela OECD:s underskott
på i storleksordningen 25 miljarder dollar. Under­skottet kommer tillsammans
med inflationsutvecklingen all starkt begrän­sa handlingsfriheten för den
ekonomiska politiken i flertalet av de mindre länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den väntade svaga tillväxten under 1981 kommer att bäras
upp av en svag men fortsalt positiv utveckling för den privata konsumtionen när
inflationen bromsas in. Den offentliga eflertrågan kommer i flertalet länder
att tillålas expandera endast långsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Näringslivsinvesleringarna väntas minska men till följd av
löneutveck­lingen som i slor utsträckning varit långsammare än inflationen,
företagens relativt goda finansiella situation, saml behovet av energisparande
investe­ringar lorde nedgången inte bli tillnärmelsevis lika stark som under
förra lågkonjunkturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den internationella lagercykeln är f.n. inne i en negativ
fas och bidrar därmed till eflerfrågeborlfallet under innevarande halvår.
Lagerhållningen vid början av denna lågkonjunktur bedöms allmänt ha varil lägre
än under 1973/1974. Anpassningen av lagernivåerna beräknas vara avslutad under
hösten 1980 i Förenta staterna och under våren 1981 i Västeuropa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrikeshandeln väntas under 1981 fortsätta att ge ett
positivt bidrag till BNP-tillväxlen, främst p.g.a. alt exporten ökar från
OECD-länderna till OPEC-slalerna. Samtidigt förblir importen lill OECD fortsall
svag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svaga produktionsökningen i området kommer all leda
till en ytterli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gare försämring av sysselsällningssitualionen. Den
genomsnittliga arbets­lösheten i OECD-området beräkas stiga från ca 20 milj.
arbetslösa vid ingången av 1980 lill 23 milj. under 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här givna prognoser är behäftade med en rad osäkerheter,
som meren­dels pekar 1 negativ riktning. Först och främst har såväl den
underliggande konjunkturutvecklingen som den restriktiva politiken i de slörre
länderna synkroniserats mer än vad som allmänt antogs i början av året. Dä det
inbördes beroendet OECD-länderna emellan är slorl och då politiken
huvudsakligen inriktas på en restriktiv penningpolitik, vars effekter är svåra
att bedöma, finns risk för att efterfrågeminsknlngen blir starkare än vad som
här antagits. Andra osäkerhetsfaktorer är förutom oljepriserna utvecklingen av
efterfrågan från länder utanför OECD-området. Världs­handelns tillväxt väntas
bromsas in kraftigt från 7% 1979 lill 3-4% 1980 och 1981. I-ländernas och de
icke-oljeproducerande ländernas imporllill-växt kommer att bli svag.
Expansionen av världshandeln bärs upp av en stark importökning i de
oljeproducerande länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiviteten i Förenta staternas ekonomi sjönk mycket
kraftigt under andra kvartalet i är. Under sommaren har ett antal tecken på
återhämtning noterats. Med den nuvarande höga inflationstakten på omkring 10%
och med de uppsatta restriktiva målen för penningmängdens tillväxt lyder
emellertid allt på att aktiviteten förblir svag under andra halvåret 1980. En
försiktig återhämtning förutsätts äga rum första halvåret 1981.
Konsu-menlprisökningarna förväntas avsakla fram lill millen av 1981, då de kan
komma att ligga 10% över 1980 års nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Japan har den inhemska efterfrågan ersatts av exporten
som drivande kraft lill den ekonomiska aktiviteten. Under den kommande
tolvmånaders­perioden väntas såväl export som offentliga investeringar öka.
medan den privata konsumtionen förutses ytterligare försvagas under hösten för
all därefter stiga under första halvåret 1981. För de privata investeringarna
väntas en fortsatt avmattning under hela perioden. En nedgång i den ekonomiska
aktiviteten under andra halvåret 1980 väntas följas av en återhämtning redan
första halvåret 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trenden mol minskad ekonomisk aktivitet i
FörbundsrepubUken Tysk­land väntas bestå under hösten för att brytas under
första halvåret 1981. Både de privata investeringarna och den privata
konsumtionen försvagas under andra halvåret 1980. Försvagningen väntas fortgå
för de privata investeringarna under första halvåret 1981 medan hushållens
efterfrågan stärks bl.a. beroende pä utlovade skattesänkningar. Den vikande
öknings­tendensen för konsumentpriserna antas beslå in i 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Storbritannien förutses en fortsatt svag utveckling
fram till millen av 1981. Industriinvesteringarna och industriproduktionen
kommer alt ytterligare sakta av. Den svaga inhemska efterfrågan och
oljeinkomslerna väntas dock leda till ett bytesbalansöverskolt 1981. Den förda
politiken kan också väntas leda till en sänkning av inflationstakten, samtidigt
som arbetslösheten ligger kvar på en mycket hög nivä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den totala produktionstillväxten har varit väl hävdad i
såväl Norge som F(«/a«rf under året. BNP beräknas öka med ca 4,5% resp. nästan
7% 1980. Åven om takten väntas avla i båda länderna nästa år, kommer
BNP-tillväxten att väsentligt överstiga den för OECD genomsnittliga. 1 Norge
antas den vikande utlandseflertVågan i ökande grad kompenseras av en stark
inhemsk efterfrågan. Den finska ekonomin kännetecknas f. n. av högt
kapacitetsutnyttjande och snabb tillväxt av såväl inhemsk efterfrågan som
export. De ekonomisk-politiska älslramningspakelen i Danmark 1979 och 1980 har
lett till en kraftigt minskad efterfrågan. Totalproduktionen för­utses minska
1980 trots en relativt stark exportutveckling och väntas inte heller visa någon
tillväxt 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tabell &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och
länderområden 1980-1981&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åriig procentuell volymförändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förenta
  staterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1 1/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Japan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 1/4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbundsrepubliken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tyskland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frankrike&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 1/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Storbritannien&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-2 1/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Italien&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 1/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norden
  (exkl. Sverige)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västeuropa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1  1/4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=130 valign=top style='width:97.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;OECD
  totalt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1-1 1/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Konjunkturutvecklingen och den ekonomiska politiken
under 1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har 1 finansplanerna under 1980 ingående
diskuterat de ba­lansproblem som präglar den svenska ekonomin men också
samtidigt pekat ul huvuddragen i den politik som pä sikt kan föra vårt land ut
ur svårigheterna. Det råder bred enighet om all en lugn löneutveckling är
nödvändig för återställd balans. Den ekonomiska politiken inriktades där­för pä
att nå en låg löneökning 1980. När regeringen för ungefär ett år sedan
utformade sill förslag lill sänkt direki inkomstbeskattning var syftet att
underlätta årels avtalsförhandlingar. Dels garanterade indexregleringen att
endast reala, inle nominella, inkomstökningar skulle leda till höjd skatt, dels
sänktes marginalskatterna med ca 2,5 miljarder kr. med tyngdpunkten på de
inkomstlägen där det stora antalet löntagare befinner sig. För en Inkomsttagare
med en bruttoinkomst pä 60000 kr. och genomsnilllig kom­munalskatt betydde
detla att skallen sänktes vid årsskiftet med ca I 400 kr., vilket motsvarade en
höjning av nettolönen med 3%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare åtgärder vidtogs i mars. Regeringen åtog sig
då att föreslå riksdagen en ytterligare lättnad av inkomstskatten om närmare I
miljard kr. i skiktet 40000-80000 kr. Därtill skulle den kompensation lill
jordbru-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2   
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ket
som enligt jordbruksavtalet ulgår per den I juli bekostas med budget­medel och
inte genom höjda priser i konsumentledet. Vidare skulle ett allmänt prisstopp
råda till årets slut. Allt byggde på förutsättningen att de nya avtalen
träffades på i stort sett oförändrade villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan i efterhand konstateras att avtalen, i kombination med de finanspoilliska
åtgärder som krävdes för att få slut på storkonflikten, medförde en belydande
ökning av efterfrågan under 1980, Vi fick inle heller en nödvändig förbättring
av vår konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
bedömning av industriländernas ekonomiska utveckling under den närmaste
12-månadersperioden som OECD-sekretariatet presenterade un­der sommaren
utvisade all den inhemska efterfrågan i Sverige skulle stiga väsentligt mer än
vad som var fallet 1 andra OECD-länder. Allvarliga varningssignaler kom också
via handelsbalansen som under de första sju månaderna medförde ett underskott
på närmare 7 miljarder kr. Valutaflö­det under första halvåret uppgick vidare
fill inle mindre än 11 miljarder kr. Åven om detta delvis var en följd av
konflikten stod det under sommaren klart att den Inhemska efterfrågan var
alltför hög och all situationen riskerade att förvärras under hösten om inte
efterfrägedämpande åtgärder vidtogs. Sådana ätgärder framstod också som
mofiverade mol bakgrund av del närmast överhettade läget inom vissa delar av
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ytteriigare faktor som visade på ett behov av åtstramning var infla­tionstakten.
I augusti i år låg den på 12,5% jämfört med ett år tidigare. Inflationen
förorsakades av den höga efterfrågenivän och den Inhemska kostnadsutvecklingen
i kombination med genomslaget av 1979 och 1980 års oljeprisstegringar. Sedan
årsskiftet 1978/79 har de i konsumentprisin­dex ingående oljepriserna höjt
inflationstakten med 4 procentenheter. Här­till kommer att de bl. a. av hänsyn
till den Internationella ränteutvecklingen nödvändiga diskontohöjningarna
påverkat prisindex med närmare 1,5 pro­centenheter. Den sänkning av ränteläget
i utlandet som sketl under senare tid har inte kunnat fillåtas slå igenom i en
motsvarande räntesänkning i Sverige p.g.a. budget- och bytesbalansunderskollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
sommaren fanns således flera tecken som klart angav behov av en åtstramning.
Regeringen beslutade därför i augusti att föreslå riksdagen att höja momsen
samt vissa punktskatter. Skattehöjningarna motsvarade un­gefär 1,5% av den
totala inhemska efterfrågan räknat pä helårsbasis eller 2,5% av hushållens
inkomster. Skattehöjningarna medför att konsu­mentprisindex pä kort sikl höjs
med ca 2,5%. På längre sikl päverkar emellertid efterfrågedämpnlngen
inflationstakten positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningen
har hitlills i är ökal med bortåt 70000 personer över tjolårsnivån. Huvuddelen
härav avser den offentliga sektorn, i första hand kommunerna. Endast ca 5000
personer beräknas falla på industrin. Den erforderliga ökningen av den
konkurrensutsatta sektorns kapacitet har inte kommit till stånd i tillräckligl
snabb takt. Åven om industriinvesteringarna under åren 1979 och 1980
sammantagna ökal med ca 20% är nivån ändå otillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
på den internationella oljemarknaden har självfallet starkt påverkat våra
möjligheter att uppnå en balanserad ekonomi, I flera steg ökade under 1979 de
oljeproducerande OPEC-ländernas genomsnittliga exportpris för råolja från ca 13
$ per fat till ca 23 $ per fat vid utgången av årel. Åven under 1980 steg
oljepriset och uppgår f. n. till ca 33 $ per fat. Kostnadsökningen för den
svenska oljeimporten sedan 1978 kan beräknas till ca 18 miljarder kr.
Oljeprlsstegeringarna försämrade, som framgår av följande tablå,
handelsbalansen med 15 miljarder kr. mellan 1978 och 1980, sedan hänsyn tagits
till reexport av oljeprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:20.4pt'&gt;
  &lt;td width=178 valign=top style='width:133.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändring
  av handelsbalansen 1978—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljarder
  kr., avrundade siffror&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:32.4pt'&gt;
  &lt;td width=178 valign=top style='width:133.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:32.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:32.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Pris­föränd­ring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:32.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Volym­föränd­ring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:32.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:39.85pt'&gt;
  &lt;td width=178 valign=top style='width:133.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:39.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Råolja
  och petroleumprodukter Övriga råvaror och bearbetade varor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Totalt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:39.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:51.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:39.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0 -9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:39.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
en del har oljeprisstegringarna motverkats av all priserna på vår egen export
också höjts. Detta medförde en förbättring av handelsbalansen med 7 miljarder
kr. Ett sådant kortsiktigt tillskotl till vär handelsbalans är dock inte så
förmånligt som man i förstone skulle kunna tro. Prisstegring­arna på råvaror är
nämligen utpräglat konjunkturberoende och prissteg­ringarna på bearbetade varor
motverkar möjligheterna alt vinna marknads­andelar och därmed lägga grunden
lill en varaktig exportökning. Volym­mässigt har importen ökal 9 miljarder kr.
mer än exporten. Säväl den relativt snabba importtlllväxten som den långsamma
exportökningen sam­manhänger med att vi inle kan upprätthålla våra
marknadsandelar vid stigande relativa priser pä bearbetade varor. För råvarorna
har också kapacilelsbegränsningarna spelat en inle oväsentlig roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
som nu sagts om relativ prisstegring avser i första hand 1979. För 1980 är det
mycket svårt all med säkerhet uttala sig om pris- och volymut­vecklingen inom
utrikeshandeln, särskilt vad gäller exporten. Statistiken har påverkats av
konflikterna på arbetsmarknaden. Hamnkonflikten torde i första hand ha drabbat
exportvaror med ell lågt pris per viktsenhet, medan andra transporlsält där
varorna har ett högre pris per viktsenhet inte drabbats i samma grad. Delta har
medfört en förskjutning i exportens sammansättning i riktning mol varor med
högre priser. Denna förskjutning redovisas i utrikeshandelsstatistiken som en
prisstegring. Om man istället studerar utvecklingen av den månatliga index som bygger
pä ett urval av representantvaror finner man inte samma tendens till relativ
prisstegring för vår export. Om man lar hänsyn till att
utrikeshandelsstatisliken således överskattar prisstegringen och i motsvarande
mån underskallar volymök-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
kan exporten i år beräknas ligga kvar på 1979 års nivå. Detla är en betydligt
sämre exportutveckling än vad jag räknade med så sent som i proposition 1980 U:
1. Förklaringen ligger i att den internationella efterfrå-getillväxlen nu synes
svagare under andra halvåret och att möjligheterna att återta de
exporlförlusler vi gjorde under konflikterna nu bedöms som mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
konjunklurbaromelern från september har exportföretagen redovisat en avsevärd
försämring av exporlorderingången sedan föregående enkät-tillfälle i juni saml
förväntningar för det fjärde kvartalet som är inställda pä en fortsalt nedgång
i exportorderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
oförändrad total exportvolym innebär all vi torde ha föriorat mark­nadsandelar
motsvarande någon procent av exporten av bearbetade varor.
Relativprisstegringen skulle då ha varit av ungefär samma omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i sammanhanget erinra om att statistiska centralbyrån nyligen har
publicerat nya nationalräkenskaper för perioden 1970-1979, vilka i vissa
avseenden innebär betydande revideringar av den tidigare stafisti­ken. I
görligaste mån har delta beaktats. Jag vill framhålla att även de reviderade
beräkningarna är förknippade med betydande osäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viss osäkerhet råder även om vilken den faktiska imporlvolymen beräknas bli 1
år. Här har en ökning med 2,5% förutsatts vid en antagen ökning av den inhemska
efterfrågan om 3,9%. Jag förutsätter dä en nägot högre imporlbenägenhel i
ekonomin än konjunkturinslilutet räknar med. Eftersom import volymen ökar
snabbare än exportvolymen blir utrikeshan­delssektorns nettobidrag lill
produktionen negativt, ca -0,7% av BNP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagerutvecklingen
är också ovanligt svår att bedöma. Enligl tillgänglig lagerslalistik skulle
lagren inom näringslivet ha ökat med ett par miljarder kr. i fasta priser under
första halvåret i är. Del är emellertid svårt alt exempelvis i
konjunklurbaromelern finna något slöd för delta. Konjunk-turinstltulel räknar
med att företagen kommer att tvingas lill en ofrivillig lageruppbyggnad vid en
försvagad efterfrågan under andra halvåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
förefaller inte troligt all det hittills i år skulle ha ägt rum någon mer
omfatiande lageruppbyggnad. Mot bakgrund av förelagens eriarenheter av de
problem som lageruppbyggnaden under överbryggningsåren medförde finns det
anledning förmoda att företagen kommer att vara försikfiga när det gäller att
producera på lager när efterfrågan avtar. Jag räknar därför med en något lägre
lageruppbyggnad än konjunkturinstllulet gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Importpriserna
ökar snabbare än exportpriserna, 14% mot 11.3%, vil­ket innebär att
bytesförhållandet försämras med 2,4%. Underskottet i handelsbalansen uppgick t.
o. m. augusti lill drygt 8,5 miljarder kr. För hela 1980 lorde underskottet
komma att uppgå till ca 12 miljarder kr. Det innebär att underskottet skulle
uppgå till ca 900 milj. kr., per månad för perioden september-december mot 1,1
miljarder kr. i genomsnitt t.o.m. augusti. Konjunkturinstitutet räknar dock med
ett något gynnsammare utfall under dessa månader. Bytesbalansunderskotlel
skulle enligl mina&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beräkningar
uppgå till närmare 22 miljarder kr., vilket innebär en fördubb­ling i
jämförelse med 1979. Underskottet uppgår därmed lill ca 4,5% av BNP.
Räntenettot ökar nu snabbi och beräknas i år uppgå till 5,6 miljarder kr, en
ökning med drygt 2 miljarder kr på ell år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
privata konsumtionen har av konjunkturinstitutet beräknats öka med I % i år.
Delta är en någol lägre ökning än vad jag räknade med i propositionen 1980 U: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn tagen lill alt konsumtionen synes ha minskat under första halvåret
innebär det en kraftig uppgång mellan första och andra halvåren. Man bör härvid
observera att hushällens disponibla Inkomster lorde öka med 2 % i år vilket är
mera än vad som tidigare ansetts troligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kommunala konsumtionen beräknas öka ungefär i den takt som tillgängligt
material tidigare pekat pä, ca 4%. Del förefaller emellertid som om den
statliga konsumtionen skulle öka ovänlat snabbt, 1,5%. Det synes vara fråga om
både en ökning av den statliga sysselsättningen och förbruk­ningen. Den totala
offentliga konsumtionen ökar därvid med 3,2% och de totala offentliga
utgifterna med realt sett ca 4,5%,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsinvesteringarna
beräknas minska med 4%. Detta är en kraftig nedrevidering i jämförelse med
tidigare bedömningar. Antalet påbörjade lägenheter förutses dock inte bli
mindre, konjunkturinstitulel räknar med ca 50000 lägenheter 1 år. Förklaringen
till Investeringsnedgången är i stället att nyare statistik baserad på s. k.
låneunderlagshandlingar, tyder på att investeringskostnaden per lägenhet blir
lägre än vad som tidigare ansetts troligt. Den Irendmässiga ökningen vad avser
lägenhetsytor, utrustning m. m. synes nu ha brutits. Därmed blir också de
totala bosladsinvestering-arna lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
totala produktionen, BNP, väntas öka med 2,7% under 1980. Detta ansluter i
stora drag lill den bedömning som gjordes 1 samband med all förslaget om
höjning av mervärdeskallen och vissa punktskatter lades fram. BNP korrigerat
bl. a. för förändringar i bytesförhållandet utgör brut­tonationalinkomsten,
BNI. Denna ökar i år med drygt 2%, Den inhemska efterfrågan har dock ökat mer
än så, vilket skett till priset av en försämrad bytesbalans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Appendix&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Revideringar
i nationalräkenskaperna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nationalräkenskaperna
har sedan den reviderade finansplanen under­gått avsevärda revideringar. Dessa
beror dels på alt ny primärinformation har erhållits, dels på att stafistiska
centralbyrån, som svarar för nationalrä­kenskaperna, genomfört vissa
definitions- och klassificeringsändringar. Det bör starkt understrykas att även
dessa nya beräkningar är behäftade med stor osäkerhet. Ytterligare revideringar
kan komma alt ske när mate­rialet har analyserats mer ingående. De viktigare
revideringarna av BNP beräknad från användningssidan år följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Översyn och avstämning av konsumtionsberäkningarna med ledning av den
nya hushållsbudgelundersöknlngen 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Ändrade principer för egnahemsberäkningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Revidering av beräkningarna för offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Revidering av beräkningarna för bruttoinvesteringar och lager.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Översyn av prisdeflaleringen av utrikeshandeln. För vissa bearbetade
varor ersätts enhetsprislndex (pris per kilo eller styck) med en speciellt
konstruerad index.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Inarbetning av betalningsbaiansdelegationens undersökningsresultat i
statistiken för import och export av tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
tablä visar de nivåförändringar för olika poster som de nya beräkningarna leder
till för 1979. Den privata konsumtionens nivå har höjts med 12 miljarder kr.
som följd av resultaten av 1978 års hushällsbudgetun­dersökning (HBU) samt
förändrade beräkningar vad avser egnahemspos-len. Den senare punkten innebär
att bostadskonsumtionen för egna hem nu bestäms med utgångspunkt i hyresvärdet
för hyreslägenheter men med beaktande av kvalitetsskillnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försörjningsbalans 1979 (prel.)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milj. kr,, löpande priser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt nationalräkenskaperna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.75pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vären 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sept. 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Differens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Privat konsumtion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;226816&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;239041&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-12 225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Statlig konsumtion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39 153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41860&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1- 2707&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kommunal konsumtion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;90913&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;90622&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-    291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Privata bruttoinvesteringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;33 758&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35 776&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+ 2018&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Statliga bruttoinvesteringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;exkl. bostäder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 708&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14054&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+    346&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kommunala bruttoinvesteringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;exkl. bostäder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 554&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16434&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-     120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Bostadsinvesteringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22 502&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22748&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+    246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa investeringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;86522&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;89012&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+ 2490&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Lagerinvesteringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1856&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+    709&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Export av varor o tjänster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;133 636&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;137665&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1- 4029&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;därav: varor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;117481&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;117630&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-     149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tjänster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20035&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1- 3 880&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Import av varor o tjänster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;142 891&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;144049&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-  1 158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;därav: varor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;124077&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;124 558&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-    481&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tjänster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18814&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19491&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;+    677&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=176 valign=top style='width:132.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;BNP&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;435 296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;456007&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-20711&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betalningsbalansdelegationens
undersökningar ger anledning att revide­ra upp exporten av tjänster med närmare
4 miljarder kr. och transfererings-nettot med drygt 4 miljarder kr. Sammantaget
innebär de nya beräkningar­na att BNP-nivån 1979 bör ligga ca 20 miljarder kr.
högre än vad som tidigare redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya beräkningarna innebär även att bl. a, BNP justeras upp ocksä för tidigare
år under 1970-lalel. Enligt de äldre nationalräkenskaperna skulle BNP ha vuxit
med 1,6% i genomsnitt per är under perioden 1970 - 1979. De nya beräkningarna
tyder på en tillväxt om ca 2 % per är. För enskilda är är revideringarna
större.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BNP
beräknas även genom summering av produktionen sektorvis, BNP från produklionssidan.
Här har bl.a. sketl en översyn av beräkningarna för småindustrin. Vidare har
revideringar gjorts av beräkningarna för bygg­nadssektorn där del är känt all
svårigheterna att uppskatta den faktiska produktionen är belydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BNP
beräknad från inkomstsidan har reviderats bl.a. genom utnyttjan­det av den s.
k. finansstatisliken. Vidare har melodomläggningar skett som innebär att
kollektivt pensionssparande inom SPP inle längre räknas som hushållssparande,
utan i stället redovisas inom kategorin finansiella insti­tutioner. De nämnda
typerna av pensionssparande kommer därmed i natio­nalräkenskaperna alt
behandlas analogi med ATP-avgifterna. Denna me-lodomläggning innebär en
sänkning av hushållens sparkvot med 3 procent­enheter 1978. Tidigare beräknades
det totala hushållssparandet som en restpost som kom fram vid jämförelse mellan
inkomstslatislik och kon­sumtion enligt omsätlningsslalistik. I de nya
beräkningarna utnyttjas de uppgifter om hushållssparandel som finns i
finansstatisliken och som byg­ger pä kredltmarknadsslatislik. Dessa uppgifter
anger all sparandet skulle ha stigit från drygt 3 miljarder kr. 1970 lill 9,5
miljarder kr 1979, ej 24 miljarder kr. som de äldre nationalräkenskaperna
angav. Sparandel beräk­nat på detla sätt tillsammans med konsumtionen enligt de
nya beräkningar­na överstiger emellertid inkomsterna så som dessa framgår av
inkomslsla-tistlken. Denna skillnad uppgår lill ca 16 miljarder kr. och är dels
ell uttryck för osäkerhet i beräkningarna för de olika delarna, dels för att
inkomslstatisfiken inte återspeglar den s. k. dolda sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Den ekonomiska politikens mål och medel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har inledningsvis redogjort för de grundläggande orsakerna till att den svenska
ekonomin befinner sig i ett utsatt läge och präglas av ett antal besvärande
balansbrister. De försvårar för oss alt uppnå de grundläggande mälen för den
ekononomiska politiken: god tillväxt, full sysselsättning, läg inflation,
rättvis inkomstfördelning och regional balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill särskilt stryka under de problem det stora bytesbalansunderskot­tet
ställer oss inför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det ökar vår känslighet för utifrån
kommande konjunktursvängningar och begränsar våra möjligheter att kompensera en
svag utländsk efterfrå­gan med generell inhemsk stimulans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I kombination med underskottet i
statsbudgeten medför bytesbalans-bristen att den ränlepoliliska
handlingsfriheten begränsas. Sverige tvingas hålla en högre räntenivå än som
annars skulle ha behövts. Därmed häm­mas Investeringarna och försvåras den
utbyggnad av produktionsappara­ten som fordras för alt trygga framlida
sysselsättning och välfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom värt bytesbalansunderskoll
avspeglar en hög konsumtion och inte en hög investeringsnivå läggs en snabbt
växande förräntnings-börda på framlida generafioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bytesbalansunderskotlel försvårar
eller omöjliggör för oss att genom en aktiv växelkurspolitik dämpa utifrån
kommande inflationsimpulser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underskottet
i våra ulrlkesbetalningar medför således allvariiga följder för prisstabilitet
och sysselsättning bäde pä kort och lång sikt. Del måsle därför vara en primär
uppgift för den ekonomiska politiken att reducera underskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strategin
måste härvid vara att skapa förutsättningar för en exportledd tillväxt och för
att svensk induslri skall öka sina andelar på hemmamarkna­den. Del svenska
näringslivets konkurrenskraft och produktionskapacitet måsle med andra ord
snabbt förslärkas. Annars kan vi omöjligen få ner bytesbalansunderskotlel och
samtidigt bevara en hög sysselsättning. Del torde emellertid vara orealistiskt
att söka åstadkomma den nödvändiga förbättringen i bytesbalansen enbart genom
marknadsandelsvinster. Dessa ansträngningar måsle dock kompletteras med en
målmedveten energipoli­tik som succesivt minskar värt beroende av fossila
bränslen och därmed även vår imporlnota.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
internationella konjunkturutveckling som nu kan förutses gör det självfallet
svårare all åstadkomma den nödvändiga förbättringen av vår internationella
konkurrenskraft. Den ställer krav på såväl statsmakterna som på
arbetsmarknadens parter och kommunerna. Det är statsmakternas uppgift att föra
en sådan finans- och kredilpolilik all den samhällsekono­miska balansen främjas
och parterna på arbetsmarknaden får rimliga reala förutsättningar för sina
förhandlingar. Parterna måsle å sin sida ta hänsyn till det begränsade reala
utrymme som står till förfogande om de långsiktiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;målen
för den ekonomiska politiken skall kunna nås. Förelagen måste i sin prispolitik
dra nytta av de konkurrensfördelar som en läg kostnadsökning kan ge. Kommunerna
måste hålla sin expansion inom de ramar som sätts av att den
ufiandskonkurrerande sektorn måste disponera en ökad andel av våra resurser.
Det kräver i sin tur självfallet att regering och riksdag begränsar sina krav
pä den kommunala verksamhetens omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
nödvändig förutsättning för att statsmakterna, kommunerna och parterna på
arbetsmarknaden skall handla 1 samförstånd till gagn för hela samhällsekonomin
är givetvis en bred information om vårt ekonomiska läge, om hur åtgärder inom
olika sektorer påverkar varandra och om konsekvenserna i framtiden om inte
ätgärder vidtas. Regeringen har mol denna bakgrund 1 mitten av september inlett
en serie överiäggningar med representanter för arbetsmarknadens parter samt med
företrädare för kom­mun- och landstingsförbundens styrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
de skatte- och avgiftshöjningar som nyligen på förslag av rege­ringen beslutats
av riksdagen (prop. 1980 U: 1, FIU 1980 U: &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sker en
påtaglig Indragning av köpkraft. Den har till syfte dels att reducera under­skottet
1 våra ulrlkesbetalningar och hålla tillbaka valutautflödet, dels all förhindra
alt eflerfrågetrycket i den svenska ekonomin blir alltför stort i förhällande
till vår omvärld. Därmed motverkas en utveckling parallell med den som
inträffade under 1975 och 1976, då värt höga interna relativa efterfrågetryck
ledde till en allvarlig kostnadskris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nämnda åtgärderna är emellertid endast en del av en politik som syftar till att
långsiktigt återställa balansen i den svenska ekonomin. Därut­över måste en
kombination av åtgärder vidtas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;besparingar på den statliga budgeten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dämpning av den kommunala expansionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tryggande av näringslivets kapitalförsörjning och
ätgärder för att öka industrins investeringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förbättring av arbetsmarknadens funktionssätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;minskat oljeberoende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;—&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kreditpolitiska åtgärder för att begränsa
likviditetstillväxten Åtgärderna har, genom att skapa förutsättningar för att
ekonomin skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.
fungera bättre, en utpräglat offensiv karaktär. Icke minst gäller detta själva
sparplanen som genom sin inverkan på parternas förhandlingsulrymme, på
budgetunderskottet och skattetrycket, och genom sin inriktning på sparan­de och
hushållning, skapar förulsätlningar för all vitalisera samhällsekono­min.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
åtgärder som nu vidtas mäste fullföljas med ytterligare ätgärder under kommande
år, präglade av insikten om all den inhemska konsum­tionen, privat såväl som
offentlig, måste hållas tillbaka, att investeringar och produktion måste
stimuleras och att ekonomins funktionsduglighet behöver förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
balansbrister vi brottas med är av djupgående natur och har sina&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rötter långt tillbaka i tiden. De hotar de grundläggande
målen för den ekonomiska politiken och måsle utan dröjsmål angripas. Jag vill i
detta sammanhang varna för alt låta del förhållandet att vi nu slår inför en
svag internationell konjunkturutveckling utgöra motiv för att uppskjuta de
strukturellt motiverade åtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulle l.ex. besparingspakelel urholkas eller den
kommunala expansio­nen bli alltför snabb, kommer alla de fundamentala problem
som förorsa­kas av att de offentliga utgifterna växer alltför snabbi all
förvärras. Proble­ met kan uttryckas på följande sätt. BNP uppgår 1980 till ca
515 miljarder kr. Vid en fillväxt om 1,5% 1981 skulle BNP 1 fasta priser öka
med ca 8 miljarder kr. De offentliga utgifterna uppgår till ca 335 miljarder
kr. eller ungefär 2/3 av BNP. Skulle de öka i samma takt som under 1970-lalet,
ca 6,5%, skulle detta kräva 22 miljarder kr., dvs. merän hela BNP-tillväxlen.
Del är uppenbart att denna trend måste brytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den offentliga sektorn och socialförsäkringssystemet'
ulgör omistliga delar av vär välfärd och fyller viktiga behov för människorna.
Del är just för alt göra del möjligt för samhällsekonomin att bära upp en
offentlig sektor som dess tillväxt måsle hälla sig Inom ramen för vad som är
samhällsekonomiskt försvarbart. Skulle sä icke ske kommer de svagaste grupperna
i samhället att drabbas hårdast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om vi inte nu vidtar de åtgärder som behövs kommer de
framtida uppoffringar som krävs för att komma ur krisen all bli större. Del
finns många exempel från vår omvärld på att man inle 1 tid beaktat den varnings­signal
som ell snabbt stigande bytesbalansunderskoll innebär och underlå­tit att vidta
nödvändiga strukturella anpassningsälgärder. Efler ett uppe­hållande försvar
har resultatet blivit all arbetslösheten ökat dramatiskt, inflationen
förvärrats och de fördelningsmässiga motsättningarna skärpts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den internationella konjunkturen kommer enligl de
bedömningar som nu kan göras att utvecklas svagt under 1981. Den totala
tillväxten 1 OECD-området beräknas uppgå till ca I %. Av flera skäl -
förmånligare lagersi­tuation, betydande investeringsbehov bl.a. i
energibesparande syfle och starkare finansiell ställning hos företagen — torde
dock konjunkturnedgån­gen denna gäng bli bäde kortare och mindre djup än efter
den första oljechocken. Därmed skulle förutsättningar föreligga för en mer
positiv internationell utveckling under 1982. Den svenska
konjunkturutvecklingen ligger tidsmässigt alllid någol efter den Internationella
p.g.a. den samman­sättning som vår export har med sitt relativt tunga inslag av
investerings­varor. Delta innebär att någon mer påtaglig internationell
draghjälp i den svenska konjunkturen knappast kan påräknas förrän tidigast
under loppet av 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är då
att märka att denna bedömning baseras på ett antagande om i stort sett
oförändrat realpris på olja. De senaste veckornas utveckling har än en gång
understrukit hur lätt såväl prisbilden som tillförseln på olje­marknaden kan
rubbas av krig eller andra oroligheler i Mellanöstern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulle den nu pägäende krisen medföra att oljeflödet
varaktigt minskar, kan detta dramatiskt förändra den internationella
konjunkturbilden i nega­tiv riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är
utomordentligt viktigt att vi nu vidtar de strukturella förändringar som behövs
i den svenska ekonomin så att vi kan haka på och till fullo utnyttja den
internationella konjunkturuppgången när den väl kommer. I den reviderade
finansplanen framhöll jag att industrins utveckling under 1979 och 1980 delvis
blev en besvikelse. Det traditionella mönstret för konjunkturcyklarna har varit
att industrisysselsättningen gäll ned i lågkon­junkturer och ökal kraftigt 1
högkonjunkturer. Ökningen under konjunktur­cykelns uppsvingsfas har legat i
storleksordningen 60 ä 70000 sysselsatta. Uppgången under 1979 och 1980
begränsades till lOOOO sysselsatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att kunna bygga ut vår industrisektor måste vi bryta
den nedåtgåen­de trend för industrisysselsättningen som vi haft ända sedan
mitten av 1960-talel. Det Innebär alt vi måsle skapa sädana betingelser för
industrin att sysselsättningsnedgången dämpas i lågkonjunkturerna och, framför
allt, all vi i konjunkluruppsvinget fär en uppgång som ligger klart över den
ökning som varit vanlig under efterkrigstiden. För att vid nästa konjunk­turuppgång
undvika en upprepning av de senasle årens otillräckliga ut­veckling av vår
industrisektor måste vi redan under lågkonjunkturen be­slutsamt genomföra de
strukturella förändringar som behövs för att den svenska ekonomin i framtiden
skall fungera tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härvid spelar utvecklingen av den kommunala sektorn en
central roll. Så länge kommunerna tar en alltför slor del av resurstillväxten i
anspråk kan den uppgång som krävs i induslrisysselsältningen ej komma till
stånd. Om inte den kommunala konsumtionsökningen kan bromsas upp, återstår
därför ingen annan väg att förbättra bytesbalansen än genom en mycket hård
ålstramningspolillk - med ty åtföljande kraftig uppgång i arbetslöshe­ten - som
åstadkommer den nödvändiga förbättringen genom att hålla nere importen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De närmaste åren kommer att bli mödosamma. Den
internationella konjunkturen blir sannolikt svag samtidigt som vär
bytesbalanssiluation i kombination med underskottet i statsbudgeten gör det
omöjligt all gene­rellt stimulera den inhemska efterfrågan. I vad män vi skall
kunna undgå en uppgång i arbetslösheten beror, förutom pä den internationella
konjunktur­utvecklingen, på hur snabbi vi förmår alt ställa om vår ekonomi lill
de krav som reses. Klart är att utvecklingen kommer att ställa stora fordringar
pä arbetsmarknads- och regionalpolitiken och på en flexibel och väl fungeran­de
arbetsmarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att återställa balansen 1 den svenska ekonomin krävs
också att kostnadsutvecklingen medger en förbättring av vår internationella
konkur­renskraft. Ju lägre kostnadsutvecklingen blir desto mindre blir
påfrestning­arna på arbetsmarknaden och desto bättre grund lägger vi för att
kunna dra nytta av ett kommande internationellt konjunkturuppsving.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den dämpning av ökningstakten som måste ske ifråga om både
privat och off&amp;quot;entlig konsumfion måste givelvis också ses i ljuset av att
startpunk­ten utgörs av en levnadsstandard som är en av de högsta och mest
jämnt fördelade i världen. De uppoffringar som krävs är inle särskilt
dramafiska sedda i ett internationelll perspektiv. Till bilden hör också att ju
snabbare vi vidtar de ätgärder som behövs för all återställa balansen i vär
ekonomi desto snabbare kan vi lägga en grund för återupptagen standardlillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska politiken måste självfallet alltid
fortlöpande anpassas till den internationella konjunkturutvecklingen. De
ingrepp som detta kan påkalla bör emellertid ske i form av generella
finanspolitiska eller kredilpo­liliska åtgärder och inle genom att ansträngningarna
att angripa de struktu­rella problemen i vår ekonomi dämpas eller skjuts upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.1 Besparingar på statsbudgeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De besparingsåtgärder för vilka statsrådet och chefen för
budgetdeparte­mentel senare idag kommer att redogöra innebär all statsfinanserna
direki förstärks med 6,1 miljarder kr. räknat som helårseffekl. Härtill kommer
effekten pä statsskuldsräntorna. Av besparingarna avser ca 3,9 miljarder
transfereringar och avgiftshöjningar som direkt berör hushållen. Genom
besparingar inom den statliga sektorn och genom minskade bidrag till kommunerna
minskar den offentliga konsumtionen med ca 1,3 miljarder kr. Resterande ca 0,9
miljarder avser offentliga investeringar, transfere­ringar till förelag,
utlandet m. m. Sett i relation lill budgetens totala omslut­ning blir
utgifterna ca 3% lägre än vad de annars skulle ha blivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vägledande vid utformningen av besparingarna har varit att
skydda de mest utsatta grupperna och att förbättra den svenska ekonomins
funktions­sätt. De avgiftshöjningar som genomförs för läkarbesök och inköp av
medicin i kombination med högkoslnadsskyddet ulgör exempel härpå. Inom ramen
för totalt sett sänkta kostnader för statsverket, ökar kostna­derna för den som
är sjuk en eller ett fåtal gånger per är under det att familjer med hög
sjukfrekvens får sänkta utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet att förbätta ekonomins funktionsförmåga innebär
att skalte-och bidragsregler 1 ökad utsträckning måsle utformas så att de
uppmuntrar de enskilda människorna alt handla på ett sätt som är positivt för
samhälls­ekonomin i slorl. Som exempel kan nämnas de nya reglerna för
delpension som ökar benägenheten all fortsätta att på heltid göra produkfiva
insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan utgångspunkt har varit alt dämpa den automatik
som legat bakom den ständigt fortgående ökningen 1 statsutgifterna. Som exempel
kan nämnas de nya reglerna för beräkning av del basbelopp som ligger till grund
för pensionsulvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De principer som hittills tillämpats vid uppräkning av
basbeloppet har inneburit alt förmånerna höjts även som följd av bl.a.
importprisslegring-arna på olja. Vi kan emellertid inle som nation kompensera
en dyrare oljeimport genom att höja löner eller andra förmåner. När indirekta
skatter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;höjs
1 syfte att påverka den totala efterfrågan eller förbrukningen av vissa varor
höjs även dä de till basbeloppet knutna transfereringarna. Därmed måsle
åtstramningen för övriga kategorier göras så mycket härdare. Dessa
beräkningsprinciper bör ändras sä alt varken förändringar i energipriser eller
i indirekta skatter höjer basbeloppet. Motsvarande ändringar vid beräkning av
basenheten som bestämmer skatteskalorna kommer senare att föresläs av chefen
för budgetdepartementel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.2
Kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna
svarar för ungefär 2/3 av den offentliga verksamheten. De har ocksä under
senare hälften av 1970-talet tagit i anspråk ungefär 90 % av den totala
offentliga konsumtionsökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
ökade konsumtion har medfört att sysselsättningen i den kommunala sektorn har
ökal med mer än 30 % eller ca 220000 personer under den senaste femårsperioden.
Delta motsvarar hela nettolillskottel av arbetskraft till arbetsmarknaden. Om
den kommunala verksamheten byggs ut 1 samma takt som under de senaste åren,
kommer detta att medföra att åtgärder för att fä till stånd den nödvändiga ökningen
av induslrisysselsält­ningen blir verkningslösa. En fortsatt snabb utbyggnad av
den kommunala sektorn skulle också medföra en press uppåt på de
kommunalanställdas relativa löneläge vilket skulle försämra industrins
möjligheter att ulan kraftig löneglidning attrahera behövlig arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
förtjänar påpekas att en ökning av antalet sysselsatta i den kommu­nala sektorn
med 5 % 1975 innebar 35000 personer. 1981 Innebär samma procentuella
ökningslakt 50000 personer. En sjunkande ökningslakt är således nödvändig
enbart för att hälla ökningen i absoluta tal konstant. För att dämpa
sysselsättningsökningen krävs en ännu starkare neddragning av den kommunala
konsumlionsöknlngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den kommunala expansionen sker i sädan takt alt skattehöjningar blir nödvändiga,
kommer detta dessutom att ytterligare begränsa det ut­rymme som står till
förfogande för privat konsumtion. Därmed försväras kommande avtalsuppgörelser
och risken ökar för att den behövliga förbätt­ringen av vär internationella
konkurrenskraft uteblir. Vägen mot extern balans och lägre inflationstakt blir
längre och svårare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslutade tidigare i är att begränsa ökningen av de statliga bidragen till
kommunerna 1981. Bland de besparingar som ingår i regering­ens sparplan
återfinns också begränsningar av flera specialdestinerade statsbidrag.
Därigenom minskar det finansiella utrymmet för ökning av den kommunala
konsumtionen. Höjningen av mervärdeskatten påverkar också kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statistik som nu finns att tillgå om den kommunala konsumlionsul-vecklingen
under senare år är oroande. Enligt preliminära uppgifler steg ökningstakten
frän 3,9 % 1978 fill 4,7 % 1979. För 1980 kan ökningen beräknas till 4,0 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I årets komplelteringsproposition konstaterades att det
samhällsekono­miska utrymmet för ökning av den kommunala konsumtionen skulle
uppgå fill högsl 3 % 1981 och högsl 2 1/2 % åren därefter. Sedan dessa
beräkning­ar gjordes har emellertid förutsättningarna i viktiga avseenden
förändrats. Bl. a. blev löneökningarna 1980 större än de antaganden som låg
lill grund för beräkningarna. Vidare har underskottet 1 vår utrikeshandel ökat
ytterli­gare liksom räntekostnaderna för utlandsskulden. Utrymmet för kommu­nal
konsumtionsökning är därför väsentligt lägre än vad som tidigare antagits.
Ytteriigare underlag föratt bedöma den möjliga expansionslakten under de
kommande åren kommer att redovisas i den långtidsutredning som beräknas bli
offentlig i slutet av november. Del kommunala budgetar­betet för 1981 pågår f.
n. och del är för tidigt att nu med säkerhet ange hur slor ökningen av den
kommunala konsumtionen kommer att bli. Enligt kommunförbundens prognos blir
ökningen ca 3% 1981 medan konjunktur­institutet förutser en ökningstakt om 3,5
%. Jag har med hänsyn lill förelig­gande osäkerhet tills vidare ansett mig böra
lägga den av kommunförbun­den angivna ökningslakten 3% lill grund för
försörjningsbalansens beräk­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grundval av det ytterligare material rörande den
kommunala konsum­tionen som senare kommer alt stå till förfogande kommer
regeringen att senast i den kommande budgetpropositionen redovisa vilka
ytterligare åtgärder som eventuellt kan bli nödvändiga för all hålla den
kommunala konsumtionsökningen inom ramen för våra reala resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi stär nu inför en avmattning på arbetsmarknaden. Denna
måste emel­lertid mötas genom en aktiv arbetsmarknadspolitik - jag återkommer
härtill i det följande - och inte genom en fortsatt snabb expansion av den
kommunala sektorn. Av de skäl som jag tidigare angivit, bl.a. inverkan på den
relativa lönestrukturen i den svenska ekonomin och del förhållandet att
avtalsförhandlingarna ytterligare kompliceras för den händelse kommu­nalskatten
fortsätter att stiga snabbt, måste den kommunala konsumtions-ökningen bromsas.
Det är härvid att märka att erfarenheten med all önsk­värd tydlighet
demonstrerat all en uppbromsning av den kommunala kon­sumtionsökningen tar tid.
Om uppbromsningen inte sker tillräcklig snabbt riskerar vi att industrin vid
nästa konjunkturuppgång på samma sätt som under 1979 och 1980 inte kan läcka
sitt rekryteringsbehov, vilket skulle innebära att vi än en gång missar
möjligheterna att haka på den internatio­nella konjunkturuppgång som alltid
följer på en svagare konjunkturfas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang ocksä understryka att den åtstramning
som krävs 1 den kommunala sektorn inte innebär annat än att ökningstakten måste
minska. Det är således inte fråga om någon krympning av den totala kommunala
aktiviteten, även om en sådan givetvis kan vara motiverad för enskilda
sektorer, ulan endast om alt ökningstakten mäste hälla sig inom ramen för vad
som är samhällsekonomiskt försvarbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kommunala ulgiftsexpansionen beror till en belydande
del på stat-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;liga beslut och åtgärder. En minskad slallig reglering av
den kommunala verksamheten skapar förutsättningar såväl för ökad effektivitet 1
den of­fentliga förvaltningen som för samhällsekonomiska besparingar. Regering­en
har därför tillsati en särskild grupp, stat och kommungruppen (Dir. Kn
1980:03), för att pröva vilka begränsningar som bör genomföras i den statliga
normgivningen. Arbetsgruppen överväger bl.a. standardkrav, till­synsmyndigheternas
roll och möjligheterna att decentralisera olika frågor, m.m. Avsikten är att
gruppen, i vilken ingår representanter från kom­muner och landstingskommuner,
skall arbeta skyndsamt och successivt avlämna förslag till kostnadssänkande
förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt de
bedömningar som gjordes i augusti skulle den kommunala utdebiteringen komma att
höjas med ca 40 öre 1981. Sedan dess har prognoserna för skatteunderlaget
justerats upp och ytterligare uppjuste­ringar är inle osannolika. Jag
förutsätter att kommunerna bl. a. mol denna bakgrund kraftfullt verkar för att
utdebileringshöjningarna begränsas avse­värt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i
delta sammanhang ocksä fästa uppmärksamheten pä den kom­munala
likviditetsutvecklingen. Kommunernas inlåning i bankerna upp­gick i juli 1980
till drygt 23 miljarder kr., motsvarande ca 10 % av den totala Inlåningen i
banksystemet. I millen av 1970-talel uppgick motsva­rande inlåning lill drygt 7
miljarder kr. motsvarande ca 5 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
kommunala sektorns likviditet förutses dock minska någol under 1981. Delvis är
delta en följd av de åtgärder (prop. 1980/81:16) som vidtagits för att
stimulera till fyllnadsinbetalning av kvarstående arbetsgi­varavgifter. Genom
beslut av regeringen i september 1980 har del dessut­om blivit möjligt alt
utnyttja information frän källskalteuppbörden för all bättre beräkna de
preliminära avgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.3 Näringslivets investeringar och jörsörjningen med
riskvilligt kapital Jag har tidigare understrukit att en primär uppgift för den
ekonomiska politiken är att reducera underskottet i bytesbalansen. Detta måste
ske genom all näringslivets konkurrenskraft och produktionskapacitet för­stärks.
Den konkurrensutsatla sektorns investeringsutveckling är därvid en faktor av
avgörande betydelse. Investeringsnivån måste under en följd av är ligga på en
väsentligt högre nivå än för närvarande. Åven om industrins investeringsökning
i år beräknas bli 15 % så är nivån för låg sedd ur långsiktig synpunkt. Jag
vill erinra om alt under åren efter 1975-1976 års kostnadskris föll
mdustriinvesteringarna med över 30 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt den nödvändiga invesleringsulvecklingen skall
komma till stånd måste en rad förutsättningar föreligga. För det första måste
förelagens konkurrenskraft vara sådan all del finns fillräckligt många lönsamma
in­vesteringsprojekt. Avkastningen pä investerat kapital har varit myckel svag
under de senaste åren. Den reala avkastningen pä det totala kapitalel har varil
negaliv varje är efter 1973. Den reala avkastningen på det egna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kapitalel
- riskkapitalet - har varit negativ samtliga år efler 1974. Denna krisartade
utveckling av industrins lönsamhet synes inte vara överstånden. Ånnu 1980 har lönsamheten
inte nått upp till genomsnillet för perioden 1969-1973. Än mindre har förelagen
kunnat kompensera sig för de tidigare dåliga åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En andra förutsättning för
en positiv investeringsutveckling är alt del finns resurser för näringslivet
alt tillgå i form av kapital och arbetskraft. Den dämpning av den offentliga
utgiftstakten som besparingsprogrammel åstadkommer syftar bl. a. till att
frigöra resurser för den konkurrensutsatta sektorn. Vad som ytteriigare krävs
om näringslivets behov av arbetskraft och investeringskrediter skall kunna
tillgodoses, återkommer jag senare till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En tredje förutsättning är
att den fortgående försämringen av företagens risksiluation stoppas genom att
soliditeten, dvs. förhållandet mellan det egna och det totala kapitalel,
förbättras. Under 1970-talet har soliditeten i industriföretagen fallit från 34
lill 26 %. Med hög skuldsällningsgrad blir variationerna 1 avkastningen på del
egna kapitalet kraftigare. Detla medför att företagen fär svårare att möta
konjunktursvängningar och strukturella störningar. Vidare försvagas förmågan
att finansiera investeringar såväl med lån som genom anskaffning av riskkapital
utifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Större
delen av svenskt näringsliv befinner sig i ett läge där en fortsall sänkning av
soliditeten inte är möjlig om den från samhällsekonomiska synpunkter behövliga
expansionen skall kunna åstadkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En förbättring av
soliditeten kan 1 princip åstadkommas antingen genom att lönsamheten höjs,
varvid de ökade vinsterna kvarhålls i rörelsen, eller genom att företagen drar
till sig nytt riskvilligt kapital genom nyemis­sioner. Det är inle vare sig en
framkomlig eller lämplig väg all genom enbart en höjning av lönsamheten
förbättra soliditeten. Nytt riskvilligt kapital behöver således skjutas till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under senare år har
statsmakterna vidtagit ett antal åtgärder för att underiätta företagens
försörjning med nytt riskkapital. Anell-lagstiflningen har förändrats sä att
företagen vid beskattning i ökad utsträckning får dra av utdelningen på
nyemitterat kapital. Skattebördan har lättats på mindre och medelstora förelag.
Fjärde AP-fonden har också tillförts ökade re­surser. Det enskilda
akllesparandel har stimulerats genom all del avdrag på skatten som får göras i
del s. k. skattefondsparandet höjts från 20 lill 30 %. Utvecklingen har
emellertid visat att dessa åtgärder inle varit till­räckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att ytteriigare
förstärka förelagens möjligheter att dra till sig riskvil­ligt kapital kommer
flera förslag till ätgärder att läggas fram under hösten av mig och chefen för
budgetdepartementel. Åtgärderna avser för del första en lindring av
dubbelbeskattningen av utdelade vinster, för del andra stimulanser för
anställda att spara i aktier i del egna företaget och för del tredje ett
resurstillskott till fjärde AP-fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I värt land, lill skillnad från många andra
industriländer, är förelagens vinster föremål för en dubbelbeskattning.
Vinsterna beskattas först hos bolagen och därefter hos aktieägarna när de delas
ut. Detla har lett till olyckliga snedvridningar i tvä avseenden. För del
första har förelagens förräntningskrav före skatt på del riskvilliga kapitalet
drivits upp myckel högt. Detta har hämmat investeringarna och förelagens
möjligheter alt dra till sig nytt riskvilligt kapital. För del andra har den enskilde
spararen beskattats betydligt hårdare för aktiesparande än för sparande i
alterna­tiva, ur samhällets synpunkt mindre angelägna placeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nuvarande skattereglernas utformning har i hög grad
bidragit till alt hushållen under 1970-lalel minskal sin andel av den totala
aktieslocken i börsnoterade företag till för närvarande 40 %. Genom en lindring
av dub­belbeskattningen pä aktieutdelningar kan de snedvridningar som jag redo­gjort
för minskas och en omfördelning till en ur samhällsekonomisk syn­punkt bättre
inriktning av sparandet uppnäs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund gav regeringen i våras
kapilalvinstkommiltén i uppdrag alt framlägga förslag om provisoriska lättnader
i dubbelbeskatt­ningen, som kan tillämpas fr.o.m. inkomståret 1981. Kommitténs
förslag har remissbehandlats och som jag tidigare nämnt kommer förslag i frågan
att läggas fram senare i höst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åriiga statsfinansiella kostnaderna för att minska
dubbelbeskattning­en av aktieutdelningar i enlighet med kommitténs
huvudalternativ uppgår till 200-225 milj. kr. Beloppet undersfiger betydligt
vad skärpningen av reavinstskalten på fastigheter inbringar när denna lillämpas
fulll ul. Kost­naderna måsle ses i relation till åtgärdernas samhällsekonomiska
betydel­se. Syftet med lättnaderna i dubbelbeskattningen är ju alt främja
försörj­ningen med det riskkapital som krävs för alt säkerställa industrins
expan­sion samt trygga den fulla sysselsättningen. En förskjutning av
sparincita-menlen från fasfigheter fill kapitalbildning i näringslivet kan
förväntas medföra en omfördelning i hushällens sparande. Redan en ringa omflytt­ning
av sparkapilalel från fastigheter lill aktier skulle medföra en betydlig
förstärkning av näringslivets tillgång lill riskkapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De möjligheter till s. k. skallefondsparande som öppnades för
några år sedan vänder sig till sådana löntagare som är intresserade av
aktiesparande i allmänhet. Systemet står däremot inle öppet för anställda som
främst vill spara i aktier i det företag där de arbetar. Det torde finnas ett
iniresse bland åtskilliga anställda alt spara i del egna företagets aktier. De
nuvarande skattefondsreglerna missgynnar ett sådant sparande. Jag avser därför
all föreslå regeringen att förelägga riksdagen ett förslag som syftar till att
bereda anställda som vill spara i förelagels aktier samma skatteförmåner som
gäller för skallefondsparande i allmänhet. Åtgärderna har därmed givits en
inriktning som ger de största incitamenten till risksparande i hushåll med
normala sparmöjligheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att ytterligare stödja näringslivels utveckling genom
alt öka tillgäng-3   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
på riskvilligt kapital bör fjärde AP-fondens placeringsförmåga utökas. Trots de
höjningar av fjärde fondens grundkapital som genomfördes 1976 och 1978 har
fondens realvärde sjunkit, vilket avspeglar den allmänt låga avkastningen på
aktieplaceringar. Fondens neltoplaceringskapacitet har samtidigt mlskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
vad jag Inhämtat beräknar fjärde fondstyrelsen att det finns behov av
kapltaltlllskoft med 150 milj. kr. per är under 1981, 1982, 1984 och 1985, dvs.
med totalt 600 milj. kr. under perioden 1981-1985. Jag avser därför alt senare
lägga fram förslag om all fondens rambelopp höjs från I 250 milj. kr. till I
850 milj. kr. Tillskottet, som successivt ställs till fondens förfogan­de, bör
i första hand utnyttjas för aktieförvärv i samband med nyemis­sioner och dä
även i förelag som inte är börsnoterade. Dessa företag spelar en betydande roll
1 näringslivets tillväxlprocess. men möter idag ofta svårigheter att dra till
sig riskvilligt kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efler
samråd med chefen för socialdepartemenetet avser jag att 1 sam­band med att
förslag läggs fram om en höjning av fjärde delfondens place­ringskapacitet
också föreslå all den tjärde fondstyrelsen utökas med en ledamot som skall representera
arbetsgivarsidan i de mindre och medel­stora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
små och medelstora företagen svarar för en belydande del av produk­tionen och
sysselsättningen i vårt land. De har visat stor förmåga lill förnyelse och
anpassning och har på många sätt avgörande betydelse för den regionala
utvecklingen. En förutsättning för alt öka slagkraften hos vår
utlandskonkurrerande sektor är all dessa förelag fär möjlighel all utveck­las
och fortleva. Icke minst lorde möjligheterna för svensk induslri att förbättra
sin ställning på hemmamarknaden vara avhängiga av att de små och medelstora
företagen förmår hävda sin ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
senare år har mol denna bakgrund flera åtgärder vidtagits för att undanröja
vissa ur rättvise- och effektivitetssynpunkt icke önskvärda kon­sekvenser av
skallelagstiftningen på detla område. Således har förändring­ar genomförts för
att mildra effekterna av s. k. faktisk sambeskattning. Vidare har spärregler
införts som minskar ägarens behov av att ta ut medel ur företaget för aft
betala förmögenhets- och arvsskatter för det i förelaget arbetande kapitalel.
Möjligheterna att fä anstånd med inbetalning av arvs-och gåvoskatt har också
ökat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
gjorda förändringarna har dock lill stor del provisorisk karaktär. En särskild
kommitté, företagsskaftekommiftén (Dir. 1979: 106), har i uppdrag att överväga
förändringar av mer permanent art så att kapitalbeskattnings-reglerna inte
försvårar familjeföretagens fortsatta drift och tillväxt. Kom­mittén överväger
ocksä hur man kan underiätta för anställda eller utomstå­ende att helt eller
delvis överta familjeföretag där ägarna l.ex. i samband med generationsskifte
inte längre vill driva verksamheten vidare. Kommit­tén behandlar också
möjligheterna att genom ändrade skatteregler under­lätta familjeföretagens försörjning
med riskvilligt kapital. Regeringen kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer senare att få la ställning till förslag i dessa och
andra frägor som berör de små och medelstora förelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Chefen för
budgetdepartementet avser att föreslå regeringen att föreläg­ga riksdagen
förslag om skärpning av reglerna för beskattning av realisa­tionsvinster vid
fastighelsförsäljning. Nuvarande regler medför att fastig­hetsägare på grund av
inflationens effekter vid belåning kan göra stora vinster som lämnas helt
obeskattade vid försäljning. De nya skallereglerna som föreslås träda i kraft
vid ingången av 1981 leder fill att realisationsvins­ter från
fastighetsförsäljning kommer att las till beskattning i betydligt större
utsträckning än hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed kommer även den förväntade avkastningen vid
fastighelsplace-rlngar att sänkas i förhållande till andra placeringar. De
föreslående höj­ningarna av taxeringsvärdena på fastigheter verkar också i
samma rikt­ning. På samma sätt verkar de åtgärder lill skärpt
realisationsvinstskatt pä vissa former av värdebeständigt lösöre, såsom
diamanter och guldje-longer, som nu övervägs inom regeringskansliet.
Tillsammans bör dessa åtgärder bidra till all motverka de krafter som annars
leder lill en snedför­delning av sparandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nu redovisade åtgärderna är lill sin natur långsiktiga,
även om icke oväsentliga effekter kan uppkomma inom en relativt snar framlid.
För all den väntade konjunkturavmatlningen i minsta möjliga utsträckning skall
drabba den helt nödvändiga investeringsexpansionen inom den konkur­rensutsatta
sektorn behöver de kompletteras med andra åtgärder. Rege­ringen kommer därför
att föreläggas förslag om fortsatt frisläpp av inves­teringsfonderna under
1981. Dessa fonder har i princip varit frisläppta under hela 1970-lalet. Med
hänsyn till behovet alt 1 första hand öka den konkurrensutsatta sektorns
investeringar kommer frisläppel att begränsas lill investeringar inom denna
sektor. De totala avsättningarna lill investe­ringsfonder uppgår f. n. lill
drygt 7 miljarder kr. Åtminstone hälften härav lorde falla på den
konkurrensutsatla sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom
lagstiftning i år infördes en obligatorisk skyldighet för företag all betala in
25% av årsvinsten före skatt till räntelösa s.k. vinstkonton i riksbanken. Den
obligatoriska inbelalningsskyldighelen omfattar endast företag vars årsvinst
överstiger I milj. kr. Vilken omfattning avsättningen lill dessa fonder kan få
kan ej bedömas f, n. Det är angeläget att de belopp som avsätts till
vinstfonder kommer till användning i form av investering­ar. Avsikten är därför
att de skall frisläppas för utnyttjande under 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1975-1979 fanns, med något olika utformning,
möjligheter till ett särskilt investeringsavdrag för anskaffning av maskiner
och inventarier. Hösten 1978 infördes även möjligheter till ett avdrag för
investeringar i byggnader. Regeringen kommer inom kort att föreslå riksdagen
all medge investeringsavdrag för maskiner, inventarier och byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste tre åren har ett syslem med avdrag för
forsknings- och utvecklingsutgifter varit i kraft. Denna försöksverksamhet har
varil före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mål
för utredning. Enligt vad jag har inhämtat kommer chefen för industri­departementet
att senare lägga fram förslag angående statligt stöd till teknisk forskning och
utveckling. I avvaktan på detta förslag är avsikten att de nuvarande reglerna
skall förlängas sä att de kommer all gälla även under 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.4
Arbetsmarknadspolitik och industripoUtik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
att förbättra bytesbalansen kommer all stå 1 förgrunden för den ekonomiska
politiken under de närmaste åren. Detta mäste förenas med en fortsatt hög
ambitionsnivå ifråga om sysselsättningen. Det är självklart all skall ett högt
efterfrågetryck pä arbetsmarknaden kunna förenas med en lugnare
kostnadsutveckling än 1 omvärlden, mäste arbetsmarknaden i Sve­rige
kännetecknas av färre flaskhalsar, mindre löneglidningstendenser och högre
flexibilitet än 1 våra konkurrentländer. Arbetsmarknadens funktions­sätt måste
därför förbättras. Om så inte sker, undermineras förutsättning­arna för den
fulla sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
viktigt syfte med den i augusti föreslagna köpkraftsindragningen var att dämpa
det relativa eflerfrägelrycket i Sverige och därmed motverka uppkomsten av en
ny kostnadskris. Syftet var således att lägga en långsik­tigt trygg bas för
sysselsättningen. När det gäller utvecklingen under 1980 och 1981 förutser
konjunkturinslilutet en svag arbetsmarknad. Som jag tidigare nämnt finns det
anledning förmoda att vi inte förrän under senare delen av 1982 kan få en mer
påtaglig draghjälp av den internationella konjunkturen. På grund av riskerna
för en oförmånlig kostnadsutveckling och av hänsyn till vår bytesbalansmässiga
och statsfinansiella situation kan avmattningen ej mötas med en generell
eflerfrägestimulerande politik av den typ som fördes efler den första
oljechocken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet villjag un­derstryka, alt de
arbetsmarknadspoliliska åtgärder som kan bli aktuella måsle ges en sädan
utformning att de inle äventyrar den samhällsekono­miska balansen på längre
sikt. Del innebär alt tyngdpunkten läggs vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder
såsom platsförmedling, beredskapsarbe­ten, ulbildning m. m. Särskild
uppmärksamhet kommer att ägnas arbets­marknadsutbildningens möjligheter alt
bidra lill en ökad tillgång på arbets­kraft inom den konkurrensutsatla sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regionalpolitiska ambitionerna kommer att bibehållas på en hög nivå. Det är
självfallet önskvärt att en utbyggnad av den utlandskonkurrerande sektorn kan
lokaliseras till områden med arbetslöshet. Därigenom åslad­kommes en bättre
regional balans och dessutom motverkas de kostnads-uppdrivande effekter som en
industriell expansion kan medföra, om den äger rum 1 områden med brist pä
arbetskraft. Det pä senare är kraftigt förstärkta regionalpolitiska stödet
spelar härvid en viktig roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet
av en ökad flexibilitet pä arbetsmarknaden understryks av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svårigheter
som industrin haft att rekrytera arbetskraft under 1979 och 1980. Enligt
konjunklurbaromelern frän juni 1980 - då den nuvarande konjunkturcykeln låg
nära sin lopp - uppgav således hälften av de tillfrå­gade företagen inom
verkstadsindustrin att det förelåg brist på yrkesarbe­tare. Knappt en tredjedel
av förelagen uppgav alt de hade brist på andra kategorier anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhällandena
pä arbetsmarknaden utgör en vikfig förklaring till alt industriproduktionen
under 1980 års konjunklurtopp inte kommer att nå upp till mer än 1974 års nivä.
Del är uppenbart att om vi inte skapar arbetsmarknadsmässiga förutsättningar för
en ökad industriproduktion kommer vi inte all lyckas i vår strävan att genom
alt bygga ut den utlands­konkurrerande sektorn nä balans i utrikeshandeln.
Alternativet blir då att genom en hård ätstramningspolitik - med ty åtföljande
uppgång i arbets­lösheten - minska importen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1970-lalet har en mängd nya lagar tillkommit i syfle alt stärka lönlagarnas
ställning pä arbetsmarknaden, öka anställningsskyddet och öppna möjligheter
till ledighet för olika ändamål. Det gäller bl.a. medbe­stämmandelagen, förtroendemannalagen,
lagen om anställningsskydd, jämställdhetslagcn, föräldraledigheten, nya
semeslerlagen, studieledig­hetslagen, SIA-ledlghetslagen, lagen om
svenskundervisning, delpensions­lagen m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
lagar ulgör en viktig länk i reformarbetet på arbetsrättens område och har
bl.a. bidraget till alt begränsa antalet uppsägningar och permitte­ringar. Allt
eftersom erfarenheter nu vinns av lagarnas funktionssätt och effekter sker en
översyn av lagstiftningen. En väl fungerande arbetsmark­nad liggeri allas — och
icke minst i löntagarnas - iniresse. Sålunda är bl.a. medbestämmandelagen,
anstäUningsskyddslagen och semeslerlagen före­mål för utredning. Som chefen för
arbetsmarknadsdepartementet anmäler kommer nu en motsvarande översyn all göras
av ledighetslagarna. Syftet med det pägäende utredningsarbetet är bl. a. att
förbättra samspelet mellan olika lagar och därmed arbetsmarknadens
funktionssätt ulan all för den skull rubba lagstiftningens grundläggande
inriktning. Enligt vad jag inhäm­tat kommer chefen för
arbetsmarknadsdepartementet alt framlägga förslag i dessa frågor under 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oljeprischocken
1973-1974 och den därpå följande utvecklingen med­förde tidigare osedda behov
av industripoliliska stödåtgärder. Totalt kan den statsfinansiella kostnaden
för sådana ätgärder under 1976-1980 beräk­nas till inte mindre än 26 miljarder
kr. Härtill kommer utställda garantier till mycket belydande belopp. Syftet med
statens insatser har varil alt göra del möjligt för nedläggningsholade företag,
som ofta haft en sysselsätl­ningsmässigt central ställning på sin ort eller
inom en region, alt i socialt acceptabla former genomföra en nödvändig
anpassning till ändrade pris-och konkurrensförhållanden pä världsmarknaden. I
andra fall har insatser­na syftat lill alt bevara industriell kapacitet som
kunde väntas ha långsiktig konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt som ökade erfarenheter nu föreligger om
näringslivels sätt all reagera på olika stödåtgärder, har de finansiella
resurserna för sädana insatser minskat genom den samhällsekonomiska
utvecklingen. Stödin­satser för krisdrabbade industrier måsle vägas mol
effekter i form av ökad budgetbelastning. Ökande budgetunderskott medför, via
likvidllelsska-pande effekter på kreditmarknaden, risker för ökad inflation och
därmed sämre konkurrenskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot en stramare politik 1 fräga om stödinsatser till
individuella förelag svara offensiva Insatser för att förnya och bygga ut vår
induslri. Jag har tidigare påpekat att den ekonomiska politikens uppläggning
just syftar lill att främja den utlandskonkurrerande sektorn. De
skatteförändringar som föreslås har samma syfle. Härtill kommer ell antal
åtgärder av mer selektiv karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
grundläggande betydelse för den industriella förnyelsen är forskning och
utveckling. Samhällets stöd för dessa ändamål kanaliseras bl. a. genom STU,
Fonden för industriell utveckling och de regionala utvecklingsfon­derna.
Förslag till nytt 3-ärsprogram för STU kommer all framläggas under våren 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom regeringskansliet övervägs nu vidare ytterligare
kapitaltillskott lill Fonden för Industriell utveckling. Reglerna för de
regionala utvecklings­fonderna avseende s. k. produktutvecklingslån ses ocksä
över för att göra denna länetyp mer attraktiv. Vidare kommer under våren 1981
ett förslag om ett nytt energiforskningsprogram att föreläggas riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande statliga exportkredilfinansieringssystemet,
del s. k. SEK-systemet, gällde t.o.m. 1980-06-30. Avsikten är alt riksdagen
skall föreläggas förslag alt systemet skall förlängas, med de revideringar som
kan föranledas av nu pågående utredningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom en utökning av de regionala utvecklingsfondernas
rätt att lämna kreditgarantier kan dessas utläningskapacitel hållas på
oförändrat hög nivå utan nya budgetmedel. Förslag härom kommer att föreläggas
riksdagen i budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4.5 Åtgärder Jör att minska oljeberoendet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1979 och 1980 har de internationella oljepriserna
höjts med ca 130% i nominella tal. Denna andra dramatiska oljeprishöjning under
1970-lalet har lett till snabbare inflation, ökad obalans i det internationella
betalningsmönstret samt inbromsning av tillväxten i väridsekonomin. Hur labil
den internationella oljeförsörjningen är, illustreras väl av de senaste
veckornas händelser. Till följd av fallande ekonomisk aktivitet och hög
lagerhållning i de oljeimporterande länderna, tenderade oljemarknaden under
sensommaren all försvagas, och en period av stagnerande eller t.o.m. fållade
reala oljepriser föreföll sannolik. Kriget mellan Irak och Iran har emellertid
ånyo skapat stor osäkerhet kring det närmaste årets oljetillförsel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
stora oljeberoende - 70% av vår energiförbrukning baseras på fossila bränslen -
gör oss myckel känsliga för störningar på oljemarkna­den. Den snabbi sfigande
oljenolan ulgör en betydande belastning för vår bytesbalans. Oljepriserna har
också stor inverkan på vår inflationstakt. Mol denna bakgrund är del en
utomordentligt viklig uppgift för statsmak­terna att minska värt stora
oljeberoende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härvid
spelar prisutvecklingen en viktig roll. Stalsmaktena har under 1980 vid två
tillfällen höjt skatterna pä olja och oljeprodukter. Vid del senasle tillfället
höjdes skatten på bensin med 25 öre/liter (varav 5 öre beredskapsavgifl) och
eldningsolja med 65 kr/m&amp;quot;* (varav 15 kr. beredskaps­avgifl). Genom alt
successivt höja del Inhemska realpriset på olja åstad­koms en bättre
hushållning samtidigt som åtgärder för att ersätla olja med andra energislag
stimuleras. Som ett led i en långsiktig energipolitik bör realprisutvecklingen
för konsumenterna av olja och bensin utvecklas så jämnt som möjligt över tiden.
Snabba prisförändringar bör undvikas efter­som de medför ökad osäkerhet vid
investeringsbeslut och stigande infla­tionstakt. Denna aktiva prispolitik för
att minska vårt oljeberoende över­ensstämmer med de rekommendationer som såväl
det internationella ener­giorganet lEA, som OECD har utformat till sina
medlemsländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vad jag har inhämtat kommer chefen för industridepartementet inom kort att
lägga fram förslag om inrättande av en oljeersättningsfond som är ägnad alt
nedbringa värt oljeberoende. Fonden skall byggas upp med avgifter och användas
för all stödja investeringar i energiteknik samt utveckling av prototyper och
demonstrationsanläggningar pä energiområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
energipolitiska åtgärder kommer all föreslås under vären 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.6  
KreditpoUtiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kredilpoliliken
som började stramas åt vid halvårsskiftet 1979 har däref­ter successivt
skärpts. I juni i år höjdes likviditetskravet på bankerna med 2 procentenheter
för att begränsa ökningen av bankernas totala övrigullå-ning exkl. vad som
refinansieras i ullandel lill 6% under loppet av 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ökningstakten
i bankernas kreditgivning till hushållen, som sänkts från 16% per år vid
halvårsskiftet 1979 lill 8% per år vid halvårsskiftet 1980, kommer därvid att
sänkas ytterligare. Detta verkar dämpande på den privata
konsumtionsutvecklingen. I samma riktning verkar den förkortning av
amorteringstiden på bilar lill 18 månader som genomfördes den 10 januari 1980.
En ytterligare begränsning av den privata konsumtionen kommer också till stånd
genom det åtagande som kontokortsföretagen gjort att under perloden 1 januari
till 30 september 1981 förändra sina betalningsvillkor så att första
amorteringen på föregående månads köp höjs till 25% av inköpsbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för den strama kreditpolitiken har bankerna
kunnat öka sin inhemska kreditgivning till företagssektorn relativt starkt. Den
årliga ök­ningstakten uppgick vid halvårsskiftet 1980 till 17% jämfört med 14%
vid halvårsskiftet 1979. För industrin är motsvarande tal 22% resp. 14%. Detta
förhållande samt företagens relativt goda likvidilelsläge och deras möjligheter
att disponera utlandskrediler lalar enligt min mening för all
kredllälstramningen hittills inte har haft nägra nämnvärda negativa effek­ter
på invesleringsulvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I syfte
att stimulera till kapitalimport inom den privata sektorn har del svenska
ränteläget inte kunnat anpassas lill den någol nedåtgående inter­nationella
ränteutvecklingen. Diskontot har inte förändrats sedan ijanuari 1980, då det
höjdes till 10%. Differensen mellan den korta och långa räntenivån vidgades i
augusti, dä den långa räntan pä stals- och bosladsob-ligalioner höjdes med en
procentenhet till 12,5%. Därigenom ökar möjlig­heterna att få till stånd en
långfristig finansiering av statsskulden samtidigt som utvidgningen av
bosladsobligalioner underiättas. Sedan april har rän­tesättningen på
industriobligationer och andra oprioriterade obligationer blivit friare och
kunnat bättre anpassas till marknadsläget. Den räntenivå som utbildats för
sädana obligationer avses inte bli påverkad av den höjning av den långa stats-
och bosladsobligalionsräntan som genomfördes i augusti.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stalsskuldspolitiken har liksom under 1979 inriktats pä
all placera så slor del av statsskulden som möjligt hos allmänheten. Under
sommaren utgavs ell extra sparlån som drog in närmare I miljard kr. frän
marknaden. För att del ordinarie sparlänet under förvintern skall ge så stor
likvldilets-indragande effekt som möjligt kommer teckningsfiden alt förlängas
jämfört med tidigare län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med denna
inriktning av statsskuldspolitiken i kombination med en dämpning av bankernas
kreditgivning räknar jag nu med all likviditetslill-växten i ekonomin, uttryckt
i penningmängdens ökning, skall begränsas till ca 8% under 1980. Delta är
väsentligt mindre än de 11-13% som jag räknade med i den reviderade
finansplanen. Skillnaden sammanhänger dels med den stramare kreditpolitik som
jag nyss redogjort för, dels med det lägre budgetunderskott som jag nu räknar
med. En bidragande orsak är även det slörre valulaulflöde som nu förutses inom
den privata sektorn lill följd av del växande bytesbalansunderskotlel.
Därigenom dräneras företa­gens likviditet. Stora bytesbalansunderskoll utgör
självfallet ej nägon lång­siktigt hållbar metod för alt hålla tillbaka
llkvldltelslillväxten i ekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till följd av obalansen i den svenska ekonomin kommer
kredilpoliliken att ställas Inför stora krav såväl under återstoden av 1980 som
under 1981. De statliga budgetunderskotten ger upphov lill en belydande
likvidisering av ekonomin samtidigt som bytesbalansunderskotlel för med sig ett
stort valutautflöde. För att dämpa likvidiseringen av ekonomin och samtidigt
stimulera den privata sektorn kapitalimport mäste den inhemska kreditpo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;litiken
vara stram och ränteläget relativt högt. Trots denna huvudinriktning av
kredilpoliliken måste den konkurrensutsatla sektorns kredilefterfrågan bl. a.
för Investeringsändamål tillgodoses. Detta är en förutsättning för alt vi skall
kunna bygga ut vår exportkapacitel och vär hemmamarknadsin­dustri för att
därmed på sikt komma lill rätta med våra bylesbalansprob-lem. Det är därför
också angeläget, all ränteläget inte drivs upp alltför högt. Regeringens
förslag om besparingar på statsbudgeten och om höjning av mervärdeskatten
innebär en finanspolitisk åtstramning, vilken enligl min mening är nödvändig om
en rimlig utveckling pä kreditmarknaden under 1981 skall kunna säkerställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
närmare utformningen av kreditpolitiken under 1981 kan självfallet inte anges
nu. Klart står emellerfid all fortsatta ansträngningar måste göras att öka
statens Inhemska upplåning utanför bankerna, dvs. i första hand hos
kapilalmarknadsinslltuten och hushällen. Med en sådan statsskulds­politik och
med en stram kredilpolilik räknar jag med att penningmängdlill-växten under
1981 skall bli relativt begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Den ekonomiska utvecklingen 1981&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
internationella bakgrund som jag tidigare skildrat visar alt de tongi­vande
industriländerna kommer att föra en myckel restriktiv ekonomisk polifik till
inflationstakten dämpats påtagligt. Om inte ytteriigare oljepris­stegringar på
nytt driver upp inflationen förefaller möjligheterna dock relativt goda att den
internationella prisstegringstakten avlar under loppet av nästa är. Därmed
skulle den återhämtning som förutsatts ske i Förenta staterna under 1981 också
kunna följas av en uppgång i produktionstillväx­ten i övriga OECD-länder under
senare delen av 1981 och under 1982. Trots alt återverkningarna från 1979 och
1980 års oljeprisstegringar pä fillväxt och sysselsättning tycks bli mindre än
effekterna av den förra oljekrisen blir produktionstillväxten myckel blygsam
under 1981 eller ca 1 % inom OECD-området. För världshandeln har jag räknat med
en tillväxt om ca 3%.   •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadsutvecklingen
under innevarande år medförde ingen förbättring av de svenska förelagens
konkurrenskraft och därmed inle heller några marknadsandelsvinster. Del är
emellertid viktigt att vi snarast börjar av­veckla bytesbalansunderskottet. Om
konkurrenskraften förbättras kan vår export åtminstone följa världshandelns
tillväxt och grunden bör läggas för marknadsandelsvinster under den följande
konjunkturuppgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svaga tillväxten i omväriden sätter dock gränser för hur snabbt vår export kan
öka. Med hänsyn lill att rävaruexporten med all sannolikhet kommer alt falla i
volym kan vår totala export beräknas öka med drygt 1,5% 1981. Det är därför av
så mycket större betydelse att det svenska näringslivet kan vinna marknadsandelar
ocksä på hemmamarknaden. Tidi­gare erfarenheter visar att för att detla skall
vara möjligt mäste bäde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnadsökningarna och den inhemska efterfrågetlllväxten
vara lång­samma. Med en alltför snabbt expanderande hemmamarknad invaggas
företagen i en falsk känsla av att ansträngningar för att både kostnadsmäs­sigt
och genom exempelvis marknadsföringsinsatser hävda sig inte är så nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är heller inle ovänsentligt vilka delar av den
inhemska efterfrågan som ökar. Enligt den tolkning som konjunkturinstitutet
gjort av den senas­te investeringsenkäten skulle industriinvesteringarna ligga
kvar på 1980 års nivå. De investeringsstimulerande åtgärderna som jag tidigare
talat om och som kommer att sältas i kraft under 1981 gör att jag finner
anledning räkna med en viss invesleringsuppgång. Detta gäller 1 första hand
industrin men även andra delar av näringslivet. Investeringsfondfrisläppet är
begränsat till den konkurrensutsatla sektorn. Härigenom uppnås en inriktning av
resursernas användning mot sådan verksamhei som kan bidra till att för­bättra
bytesbalansen. Jag räknar med all industriinvesteringarna skall öka med ca 7%
och investeringarna i det övriga näringslivet med knappt 4%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller bostadsbyggandet tyder nu tillgänglig statistik
på all den snabba ökningen i ytstoriek och ulruslningsslandard brutits under
senare år. Detla innebär att ett givet antal lägenheter kan produceras med en
lägre insats av resurser vilket är positivt ur bostadspolitisk synpunkt. Volym­mässigt
beräknas bosladsinvesteringarna sjunka något 1981 men igångsätt­ningen av nya
lägenheter väntas ligga kvar på 1980 års nivå. Trols att igångsättningen av nya
lägenheter beräknas ligga kvar på 1980 års nivå kan detta ske vid en sjunkande
investeringsnivå i fasta priser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändringar i den privata konsumtionen har visat sig ha
kraftiga och snabba återverkningar på importen. Särskilt gäller delta när
kapacilels­utnyltjandel i ekonomin är högl. Detla var en anledning till att
älstram-ningsålgärderna under andra halvåret 1980 inriktades mol den privata
konsumtionen. Bylesbalanslägel tillåter ingen ökning av den privata kon­sumtionen
nästa är. De inkomster som består av pensioner och bidrag av olika slag ökar
nägot 1981. även efler det alt hänsyn tagits till besparings­paketet. Delta
medför att en viss försämring av reallönerna inte torde kunna undvikas. Skulle
kraftiga lönekostnadsökningar trols detta drivas fram blir följden bara att
temporär lättnad köps lill priset av en ännu sämre reaUöneutveckling längre
fram. Kraftiga kostnadsökningar försämrar för­utsättningarna för näringslivet
och sedd över nägra år blir reallöneulveck-llngen sämre än vad som hade varil
nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prisgenomslagel från stora kostnadsökningar torde f.ö.
göra det svårt att ens kortsiktigt behålla de reallöneförbättringar som höga
löneökningar skulle ge pä papperet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konjunkturinslilutet räknar i sin höslrapport med två
alternativ för löner, priser och konsumtion. Det lägre alternativet höjer
lönekostnaderna per timme med ca 7%. Eftersom vissa delar av 1980 ärs avtal
faller ut i sin helhet först under 1981 kommer den angivna kostnadsökningen
lill stånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även om de nya avtalen för 1981 Innebär i slorl sett
oförändrade löneni­våer. Det högre alternativet Innebär en lönekostnadsökning
på ca 10,5% per timme, vilket är klart över vad som kan påräknas i våra
konkurrent­länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan hänsyn tagits till all de besparingar som föreslås i
denna proposi­fion bidrar till alt hålla tillbaka de totala disponibla
inkomsterna kan man förutse att dessa i det lägre alternativet minskar med ca
1/4 procentenhet under I98I. Mot denna bakgrund har jag räknat med ungefär
oförändrad konsumtionsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redovisat den oväntat höga tillväxten av
den statliga konsumtionen under 1979 och 1980 som den av statistiska
centralbyrån framtagna statistiken tyder pä. Med hänsyn tagen lill sparplanen
beräknas statens egen konsumtion 1981 öka med 0,1 %. När det gäller den kommu­nala
konsumtionen har jag tidigare redovisat alt jag tills vidare arsell mig böra
lägga den av kommunförbunden angivna ökningstakten 3% till grund för
försörjningsbalansens beräkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de stora industriländerna för en sä stram politik alt
de internationella prisstegringarna stannar vid 6% 1981 torde förutsättningar
föreligga för att i konjunkturinstitutets lägre kostnadsalternativ hälla våra
exportpriser oförändrade i internationell jämförelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Osäkerheten Ifråga om den internationella prisutvecklingen
är emellertid stor och man kan inte utesluta att framgångarna i kampen mot den
interna­tionella inflationen fördröjs. Skulle de internationella
prisstegringarna bli högre än som här antagits är del ändå angelägel alt den
svenska kostnads­ökningen stannar vid vad som följer av det lägre
lönekoslnadsalternalivel. Det utrymme som en snabbare internationell inflation
skapar måste utnytt­jas för att förstärka vär konkurrenskraft inför kommande
är. Om de inter­nationella priserna inte avlar i styrka så snabbt som antagits
är riskerna nämligen avsevärda att den restriktiva politiken i vår omvärld
kommer alt förlängas och kanske också tillta i styrka. Skulle detla inträffa
blir kraven pä vår konkurrenskraft och industriella kapacitet än slörre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ulvecklingslal för olika delar av den svenska ekonomin
som jag här angivit leder till att den inhemska efterfrågan totalt ökar med
drygt 0.5%. Importen torde vara oförändrad eller minska svagt. Den långsamma
im-porlulvecklingen sammanhänger bl.a. med alt lageruppbyggnaden av rå­varor
och insatsvaror som har ett högt imporlinnehåll, blir påtagligt lägre 1981. Vid
den antagna anpassningen av våra exportpriser som är möjlig vid en låg
kostnadsökning skulle förhållandet mellan export- och importpriser sjunka med
ca 1%. Delta beror bl.a. på att priset på de råvaror vi exporterar beräknas öka
långsammare än priset på Importerade råvaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kombinationen av en långsammare internationell prisökning
och en mer dämpad inhemsk kostnadsökning medför en påtaglig avsaktning av infla­tionstakten.
Vid del lägre kostnadsallernativet lorde ökningen av konsu­mentprisindex frän
slutet av 1980 till slutet av 1981 stanna vid 7%. Hänsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tabell 2. Försörjningsbalans 1979-1981&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Miljar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=155 colspan=2 valign=top style='width:116.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Procentuell volymförändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;der kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975 ärs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;priser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:5.05pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;löpande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;priser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillgång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;BNP&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;456,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Imporl
  av varor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;122.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa
  tillgång&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;578,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efterfrågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bruttoinvestering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;89,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Näringsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;därav: induslri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=241 colspan=2 valign=top style='width:180.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Statliga myndigheter och affärsverk    10,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kommuner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Bosläder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagerinvestering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,4'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,3'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Privat
  konsumtion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;239,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Offentlig
  konsumtion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;132,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Slallig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kommunal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;90,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Export
  av varor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;118,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänslenelto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,1'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,1'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa
  efterfrågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;578,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har härvid tagits lill att besparingsåtgärderna på kort
sikt höjer prissteg-rlngslaklen med ca 3/4 procentenheter. Pä längre sikt har
den efterfräge-dämpning som besparingsåtgärderna innebär en bromsande effekt på
infla­tionslakten. Vid den högre lönekoslnadsökningen torde inflationstakten
bli åtminstone ett par procentenheter större. Prisökningen mellan årsgenom­snitten
kan beräknas bli mera än 7% eller 8,5—9%. Detta är i underkant av prognosen för
konsuinentprisslegringarna i genomsnitt för OECD-områ­det. Skulle det högre
lönekoslnadsalternalivel förverkligas kommer pris-stegringstakten att ligga
klart över OECD-genomsnittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalproduktionen, BNP, beräknas i år öka med 2 3/4%. För
1981 torde BNP-tillväxlen stanna vid drygt 1,5%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underskottet i bytesbalansen beräknas trots den långsamma
Interna eftertYågeökningen 1981 uppgå till mer än 23 miljarder kr., vilket
Innebär en försämring pä 1 — 2 miljarder kr. Försämringen skulle dock ha blivit
avsevärt större utan de ätgärder som beslutats av den urtima riksdagen och som
föreslås i denna proposilion. Förklaringen lill alt underskottet ökar är dels
alt bl.a. räntebetalningarna pä utlandsskulden snabbt ökar, dels alt
importpriserna ökar snabbare än exportpriserna. Med en sådan situation för den
yttre balansen finns det inget utrymme all höja kapacitelsutnytljan-del och
minska arbetslösheten genom en generell stimulans av den inhems­ka efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:20.65pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:128.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tabell
  3. Bytesbalans 1980-1981&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Milj.
  kr., löpande priser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.1pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:128.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:33.1pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:128.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Export av varor Imporl av varor Handelsbalans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;131500 143 600 -12100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;140 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;151 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-10800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.45pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:128.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjänslenelto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 2 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 2 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:128.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Transfereringsnetto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 7 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-10200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=172 valign=top style='width:128.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bytesbalans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-21500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-23 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den möjlighet som finns att förbättra sysselsättningslägel
ligger, som jag tidigare utvecklat, i att den utlandskonkurrerande sektorn kan
expandera. En sådan utveckling och en aktiv arbetsmarknadspolitik kan avsevärt
bromsa försvagningen av arbetsmarknadsläget. Bytesbalansläget och de
restriktioner som budgetunderskottet sätter för den finanspolitiska hand­lingsfriheten
medför likväl risk för en viss ökning av arbetslösheten. En omstrukturering i
den riktning som angivils kan emellertid både reducera omfattningen av den
arbetslöshet som inle kan undvikas och avsevärt förkorta den tid som
arbetsmarknaden kommer att vara svag. Redan mot slutet av 1981 och under 1982
kan del bli fråga om en återhämtning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skulle del högre kostnadsalternalivel bli verklighet lorde
bytesbalanslä­get de närmaste åren bli sämre än i del lägre alternativet. En
sådan utveckling är helt oacceptabel, bl.a. därför att den skulle medföra en
uppgång av arbetslösheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konjunkturinstilutet har mot bakgrund bl.a. av den svaga
internationel­la konjunkturutveckling som nu kan förutses räknat med en uppgång
i arbetslösheten till ca 3,5% vilket kan beräknas motsvara en ökning med ca
70000 personer. Med hänsyn bl.a. till de invesleringsfrämjande åtgärder som
föreslås och till alt regeringen håller en hög arbelsmarknadspolitisk beredskap
bör uppgången i arbetslösheten bli avsevärt lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6    Avslutning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i del föregående tecknat bakgrunden lill de
balansproblem som under 1970-talel kommit att prägla den svenska
samhällsekonomin. Den inhemska efterfrågan har under en följd av år ökat längt
snabbare än tillväxten av våra resurser. Den offentliga sektorn har tagit 1
anspråk en stigande andel av våra tillgångar i arbetskraft och kapital.
Induslrisyssel­sältningen har minskal medan den offentliga sysselsättningen
snabbt ökat. Den privata och offentliga konsumtionen har stigit och Sverige har
fått en i förhållande till imporlulvecklingen otillräcklig
produktionskapacitet. Det underskott som till följd härav uppkommil i vår
bytesbalans har ökat lill följd av de kraftigt höjda oljepriserna. Problemen
förvärrades genom den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ogynnsamma kostnadsutvecklingen 1975 och 1976. Den svenska
exportin­dustrins internationella konkurrenskraft försämrades och belydande
mark­nadsandelsförluster gjordes. De åtgärder som vidlogs i anledning härav
har, bl.a. lill följd av nya oljeprishöjningar, inte i full utsträckning lett
lill återställd konkurrensförmåga och återvunna marknadsandelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen måsle brytas, underskottet i bytesbalansen
nedbringas och jämvikten 1 ekonomin på sikl återställas. Detla kan åstadkommas
genom alt exporten ökar snabbare än importen. En grundläggande förut­sättning
härför är att vi förfogar över våra inhemska tillgångar på sådant sätt, att
konsumtionen inle ökar snabbare än produktionen, all exportin­dustrins och de importkonkurrerande
företagens konkurrensläge i förhål­lande till omvärlden förbättras samt att
industriinvesteringarna och in­duslrisysselsältningen ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En betydande del av de kommande årens produktionstillväxt
måsle tas i anspråk för ökad export, fortsatta industriinvesteringar och
förbättrad bytesbalans. Utrymmet för privat konsumtion och reallöneutveckling
kommer alt bli beroende av i vilken mån den offentliga konsumtionen och
utgiftsökningen kan begränsas. Gynnsamma förutsättningar mäste skapas för produktiva
insatser och ekonomisk tillväxt. Genom ett målmedvetet saneringsarbete måste
styrkan i samhällsekonomin återställas och en ny fast grund läggas för fortsatt
välfärd och sysselsättning. De förslag till besparingar och åtgärder för att
förbättra den svenska samhällsekonomins funktionsduglighet som regeringen nu
föreslår, skall ses i detta perspektiv. De utgör ett betydelsefullt led i en
offensiv ekonomisk-politisk strategi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom
besparingar i statsbudgeten skall statsulgiflernas ökning hål­las nere och
inkomstförstärkningar hållas inom gränserna för vad den ekonomiska tillväxten
medger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kommunala
ulgiftsexpansionen mäste dämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta
insatser görs för att förbättra vårt skattesystem och stimule­ra till arbete,
initiativ, företagande och sparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärder sätts
in för att trygga näringslivels försörjning med riskvil­ligt kapital och för
att främja dess investeringar. Endast om den utlands­konkurrerande sektorn
byggs ut kan sysselsättningen långsiktigt tryggas inom de olika
samhällssektorerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadens
funktionssätt förbättras bl.a. i syfle att tillvarata arbetskraftsresurserna
och öka produktiviteten i förelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oljeberoendet
minskas genom fortsatt sparsamhet med energi och utveckling av alternativa
energikällor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En stram
kredilpolilik upprätthålls samtidigt som industrisektorns kredilefterfrågan för
bl.a. invesleringsändamäl tillgodoses. Genom en successiv minskning av det
statliga budgelunderskoltel begränsas del stat­liga upplänlngsbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om del ekonomiskt-politiska saneringsarbelel skjuts på
framtiden, blir resultatet ökad obalans 1 vär ekonomi. Ju längre de nödvändiga
åtgärderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får
anslå, desto slörre blir de problem som lill sist mäste lösas. Desto större
blir de uppoffringar för folkhushållet som då blir nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
avgörande förutsättning för framgång är allmän insikt om arten och vidden av
våra ekonomiska problem och förståelse för de åtgärder som fordras för att
vända utvecklingen i positiv riktning. Företrädare för stats­makterna måste
informera medborgarna och teckna en realistisk bild av det läge vårt land
befinner sig 1. Beslul inte minst på utgiftspolitikens område måste utformas på
ett sådant sätt, alt de grupper i vårt samhälle som har det sämst inte drabbas.
Del ekonomiskt-politiska arbetet att återställa den samhällsekonomiska balansen
är också angeläget därför all utan en stark samhällsekonomi kan vi inte i
längden garantera social välfärd. En stark samhällsekonomi är också ett
grundläggande villkor för den fulla sysselsättningen som utgjort och alltjämt
ulgör ell centralt mål för det politiska arbetet i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Chefen för budgetdepartementet, statsrådet Wirtén, anför:
3   Budgetpolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1    Den offentliga sektorns tillväxt och
budgetunderskottet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De offentliga utgifterna har under de senaste årtiondena
vuxit snabbi i hela västvärlden. Tillväxten har trendmässigt varil högre än
inom övriga delar av ekonomin. I Sverige har således de offentliga utgifterna
ökat sin andel av BNP från ca en tredjedel i början av 1960-talet till närmare
två tredjedelar i dag. En viktig förklaring härtill är att en allt större andel
av efterfrågan med stigande inkomster riktats mot sädana tjänster som utbild­ning,
sjukvård och social service. Denna tjänsteproduktion har vuxit snabbi 1 alla
industriländer, oavsett hur den fördelats mellan privat och offentlig sektor. I
Sverige, liksom i flera andra länder, har det allmänna pä dessa områden svarat
för huvuddelen av produktionen. Delta är givelvis ingen slump utan framför allt
ett uttryck för fördelnlngspoliliska ambitio­ner. Åven transfereringarna som
svarar för en växande andel av de offent­liga utgifterna har ett uppenbart
fördelningspolitiskt syfte. Åven om den offentliga tillväxten således 1 första
hand måste förklaras av grundläggande politiska ambitioner kan
utgiftsutvecklingen beskrivas också från andra utgångspunkter. Sedan beslut om
reformer av olika slag väl faltals finns del flera faktorer som utan nya
politiska beslul driver upp utgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig faktor är den automatik som styr många
utgiflsanslag. Utgif­terna utvecklas i många fall oberoende av resurstillväxten
i samhället. Styrande blir i stället andra faktorer såsom den allmänna
prisstegringstak-len, efterfrågeförändringar inom olika verksamhetsområden och
förskjut­ningar i befolkningens åldersstruktur. Den sistnämnda faktorn
förklarar en icke obetydlig del av utgiftsutvecklingen i Sverige eftersom
andelen ålders­pensionärer i totalbefolkningen har ökat och fortsätter all öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även den
snabba kostnadsstegringen inom offentlig sektor i jämförelse med den övriga
ekonomin driver på utgiftsutvecklingen. Den offentliga sektorn, som ju 1 mycket
stor utsträckning är tjänsleproducerande, har jämfört med
tillverkningsindustrin mindre möjligheter all hälla tillbaka kostnadsstegringar
genom produktivitetsförbättringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under en
följd av år har kostnaderna för produktion av offentliga varor och tjänster
stigit betydligt snabbare än den s. k. BNP-deflatorn, dvs. prisindex för
totalproduktionen. Ser man t.ex. på perioden 1963-1978 ökade kostnadsnivån Inom
den offentliga verksamheten med ca 210%, medan ökningen av BNP-deflatorn
uppgick till ca 140%. Denna utveckling återspeglar säkerligen till en del en
stigande kvalitet 1 tjänsteproduktionen. Konsekvensen blir likväl alt det krävs
ett stigande skattetryck för alt finansiera den offentliga verksamheten även om
denna i volym räknat inte växer 1 snabbare takt än totalproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
jämförelse av den offentliga sektorn i olika länder försvåras av en rad
gränsdragnings- och definitionsproblem. Som jag nyss påpekat kan samma typ av
tjänster i vissa länder ligga inom den offentliga sektorn medan den i andra
räknas till den privata sektorn. Detta förklarar till viss del de bely­dande
skillnader som föreligger mellan länderna såväl när del gäller till­växttakten
i de offentliga utgifterna som deras absoluta nivå. Trols dessa metodproblem
kan en översiktlig jämförelse vara av iniresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
mätt på expansionsbenägenheten inom den offentliga sektorn erhålls om
utgiftsökningen ställs i relation till den totala tillväxten i ekonomin. Jämför
man OECD-länderna i detla avseende under de senaste 20 åren, finner man alt
Sverige tillsammans med Danmark hamnar i en särställning. Tillväxten av de
offentliga utgifterna har här varit avsevärt snabbare än ökningen av de totala
resurserna. Med tanke på transfereringarnas stora andel av de offentliga
utgifterna i Sverige och den snabba ökningen av dessa under senare år hade man
kunnat vänta att dessa skulle utgöra den främsta förklaringen till vår särställning.
Sä är emellertid inle fallet. Åven om man enbart ser till den offentliga
konsumtionen har vi den högsta relativa utgiftsökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
höga relativa tillväxttakten i våra offentliga utgifter har lett till all dessa
som andel av totalproduktionen ligger högre än i andra industrilän­der. Som en
följd härav är ocksä det svenska skattetrycket bland de högsta i världen. Vid
sidan av Sverige har även de andra skandinaviska länderna, liksom flera av de
övriga mindre industriländerna, ett högt skattetryck och stora offentliga
utgifter 1 förhållande till totalproduktionen. De stora indu­striländerna
däremot, och i synnerhet de utomeuropeiska, har en betydligt lägre offentlig
utgiftsnivå. Dessutom kan man notera tendenser till en divergerande utveckling
1 detta avseende mellan de stora och de små industriländerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ser
man lill utvecklingen av olika utgiftskategorier i skilda länder, fram­kommer
vissa allmänna drag. Sålunda ökar transfereringarna genomgåen­de mycket
kraftigt. I några länder - Nederländerna, Sverige, Norge och Frankrike - ulgör
de nu 25 ä 30% av BNP. Utvecklingen av den offentliga konsumtionen är mer
dämpad. Sedan 1960 har den uttryckt som andel av BNP endast stigit med någon
procentenhet i genomsnitt för OECD-områ­det och uppgår nu lill drygt 17%.
Skillnaden är dock betydande mellan länderna. En hög tillväxt i de mindre
industriländerna kontrasterar mot en fallande BNP-andel för den offentliga
konsumtionen i Förenta staterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De allmänna
Internationella utvecklingstendenserna för de offentliga utgifterna är sålunda
desamma som i Sverige. Ocksä i värt land ökar transfereringarna avsevärt
snabbare än den offentliga konsumtionen. De har i stort sett fördubblat sin
andel av BNP under de senasle tio åren. Den övervägande delen av
transfereringarna går till hushällen. Dessa transfe­reringars stora
inkomslpolitiska betydelse framgår av att omkring en fjär­dedel av hushållens
inkomster före skall utgörs av inkomslöverföringar &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;från den offentliga sektorn. Redan följsamheten till
prisutvecklingen leder lill en snabb expansion i nominella termer. Men även den
reala tillväxten har uppgått till nära 10% årligen under 1970-talet. Det bör
framhållas att omläggningen 1974 från obeskattade till beskattade bidrag inom
sjukför­säkringssystemet och arbetsmarknadspolitiken innebar kraftiga
engångs-höjningar för att bidragsneltot efter skatt ej skulle minska för
mottagarna. Åven transfereringar till andra grupper än hushällen har ökat
starkt. De omfatiande industripolitiska stödåtgärder i samband med
kostnadskrisen under senare delen av 1970-lalet har Inneburit att
transfereringarna lill förelagssektorn vuxit kraftigt. En annan
transfereringspost som ökat snabbi är det internationella utvecklingsbisländel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den offentliga konsumtionen har sedan början av 1960-talel
stigit snab­bare i Sverige än 1 flertalet övriga industriländer. Delta
förklaras nästan helt av expansionen inom den kommunala sektorn. Slatens
utgifter för konsumtionsändamål har ökat endast långsamt uttryckt som andel av
BNP. Förskjutningen mellan staten och kommunsektorn framstår klart om man
betraktar utvecklingen sedan 1963. Då svarade staten inkl. socialför­säkringssektorn
för 48% av de offentliga konsumtionsutgifterna och kom­munsektorn för återstoden.
Sedan dess har den statliga andelen successivt sjunkit och uppgår i nuläget
endast lill ca 30%. Vissa förändringar av huvudmannaskap har ägt rum under
denna period. Detla faktum påverkar emellertid ej annat än 1 marginell
utsträckning den förskjutning som sketl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den kraftiga tillväxten av den kommunala sektorn fär
omfattande konse­kvenser när det gäller förutsättningarna för den ekonomiska
politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den offentliga konsumtionen uppdelad efter utgiftsändamål
åren 1963 och 1977'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändamål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 colspan=2 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Procentuell andel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Real lillväxl i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Genomsnilllig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;total off.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;konsuml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;procent&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;årlig volymlill-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(löpande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;priser)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1963-1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 rowspan=2 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;växl i procent 1963-1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1963&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rälls-
  och polisväsende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
  forskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-0,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;21,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälso-
  och sjukvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;24,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialvård
  inkl. social-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;försäkr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostadspolitik
  och sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;hällsplanering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kultur,
  rekreation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringslivels
  främjande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Offentlig
  konsumtion-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.0pt'&gt;
  &lt;td width=144 valign=top style='width:108.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;100,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=102 valign=top style='width:76.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: Nationalräkenskaperna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Märk: Volymutvecklingen har erhållits via deflatering med
prisindex för offentlig konsumtion, Deflalering med BNP-deflatorn ger högre
reala lillväxllal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Valet av jämförelseår har betingals av lillgängen på
statistik. Revideringar kan komma att ske lill följd av de ändringar som SCB nu
företar i nationalräkenskaperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunernas höga grad av självstyrelse medför alt en stor
del av den totala offentliga utglflsutveckllngen äger rum utanför
statsmakternas ome­delbara kontroll. Tillväxten i de kommunala utgifterna kan
emellertid långt ifrån betraktas som autonom. En viktig förklaringsfaklor är de
uppgifler som staten ålagt kommunerna. Den snabbaste eflerfrågeutvecklingen
inom den offentliga konsumtionen har skett inom de områden där kommunerna har
huvudansvaret. Exempel på detta är sjukvärden och socialvärden. Flera av de
ulgiftskalegorier som uppvisar en långsam utveckling, som t. ex.
försvarskostnaderna, finns huvudsakligen inom den statliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
expansion av de offentliga utgifterna som jag här beskrivit har under senare
tid inneburit ökande problem. Under 1960-talel med dess snabba ekonomiska
tillväxt kunde de offentliga utgifterna ökas kraftigt ulan att tillväxtutrymmet
för den privata sektorn kom att upplevas som alltför begränsat. I dagens läge
är förutsättningarna för de offentliga utgifternas utveckling avsevärt
förändrade. Vid en expansionstakt på 6-7% i fasta priser, dvs. den som
registrerats under de senaste 15 åren, krävs en tillväxt i hela ekonomin pä
mellan 4 och 5% bara för att möta de offentliga utgifternas utveckling. Detla
är en väsentligt högre tillväxttakt än vad vi har anledning att räkna med för
de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del faktum
att de offentliga utgifterna kommit att motsvara en allt större del av BNP
avspeglas också i ett ökal skattetryck. Under de senaste åren har vi kunnat
registrera flera negativa verkningar av del höga och stigande skattetrycket.
Till dessa hör bl.a. den negativa inverkan pä individernas incitament till
arbete och företagsamhet och svärighelerna för arbetsmark­nadens parter alt
sluta löneavtal pä rimliga nominella nivåer som både ger reala
löneförbättringar efter skatt och som är förenliga med samhällseko­nomisk
balans. Den växande skattelröllhel som man på olika häll kan se tecken på,
innebär en ökande svårighet att finansiera en fortgående snabb
utgiftsutveckling inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trots
stigande skalletryck har den offentliga sektorns inkomster inte ökat i takt med
utgifterna. Främst gäller detta de statliga inkomsterna. Regeringens bedömning
har varil att de ytterligare skattehöjningar som skulle ha krävts för att fullt
ul finansiera de stigande statsuigiflerna under senare delen av 1970-lalet ej
hade kunnat genomföras utan allvarliga effek­ter pä sysselsättning och
produktion. Resultatet av de skilda utvecklings­tendenserna för statens
inkomster och utgifter har blivit ett snabbi väx­ande budgetunderskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åven detta
är en erfarenhet som Sverige delar med del övervägande flertalet av OECD:s
medlemsländer. Den allmänna försvagningen av den offentliga sektorns
finansiella ställning i industriländerna sammanhänger i hög grad med den djupa
internationella lågkonjunkturen 1974-1975 efter oljekrisen och den svaga
återhämtningen sedan dess. De offentliga budget­underskotten nådde i allmänhet
sin största omfattning 1975. Den utbredda lågkonjunkturen innebar ett avsevärt
bortfall av skatteintäkter, samtidigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsutgifternas och statsinkomsternas reala utveckling
budgetåren 1964/65—1979/80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Miljarderkr., 1975 års priser)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i:o&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Kl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;w-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'&gt;I--------- 1-------- 1-------- 1-------- 1------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1------- 1-------- 1-------- 1------- 1-------- 1----- &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;|y(.4(-    IS)(.(. ()7    I9(.S A4   170 71    l:-    1474
7&amp;gt;    I47(&amp;gt; 77   I97S74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
utgifterna för framför allt arbetsmarknadspolitiken steg kraftigt. I mänga
länder nåddes nivåer pä budgetunderskotten i relation lill BNP som aldrig
tidigare förekommit. Utvecklingen var nägot skiljaktig mellan de större och de
mindre industriländerna. De senare sökte i större utsträck­ning hålla uppe
akliviletsnlvän med hjälp av en eflerfrägestödjande ekono­misk politik. Detta
motverkade pä kort sikt en försvagning av budgetbalan­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den återhämtning av den internationella konjunkturen som
ägde rum 1976 ledde till att budgetunderskotten minskade allmänt sett. Det
faktum att återhämtningen sedan kom av sig, sä all aktivitetsnivån i fierlalet
länder kom att ligga kvar under fulll kapacitetsutnyttjande, medförde emellertid
alt minskningen av budgetunderskotten bromsades upp. Del har beräknats att
skatteintäkterna i OECD-området 1978 skulle ha varil ca 10% högre om fulll
kapacitetsutnyttjande varit rådande. Den kvardröjande höga interna­tionella
prisslegringstakteh alltsedan oljekrisen 1973 har dessutom innebu­rit all den
ekonomiska politiken efter hand alltmer inriktats på inflationsbe­kämpning. I
delta sammanhang har i flera länder ökad uppmärksamhet riktats mol åtgärder för
att minska de offentliga budgetunderskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Saldo för staten och socialförsäkringssektorn i vissa
länder 1979'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;% av BNP&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förenta stalerna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Japan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;8.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Västtyskland&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frankrike&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Storbritannien&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Italien&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-13.2=&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Canada&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belgien&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nederländerna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Socialförsäkringssektorn är inräknad utom för Frankrike,
Belgien och Nederlän­derna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632; Sedan 1977 belastar även den kommunala sektorns
underskott den ställiga budge­ten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: IMF, World Economic Oullook, maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också den svenska budgetulvecklingen har påverkats starkt
av den svaga konjunkturutvecklingen under 1970-talet. Emellertid kan man kon­statera
en klar fasförskjulning i förhållande lill flertalet övriga länder. Detta var i
stor utsträckning en följd av den s. k. överbryggningspolitiken som fördes i
Sverige i mitten av 1970-talel. De finanspolitiska åtgärder som då vidtogs för
alt hälla uppe efterfrågan innebar visserligen budgetmässiga kostnader, men den
högre aktivitetsnivån medförde i sig alt slatens in­komster under en lid ökade
kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del högre eflerfrågetrycket i den svenska ekonomin förde
också med sig kraftiga löneökningar åren 1974—1976. Detta ledde lill en
avsevärd men tillfällig förstärkning av den statliga budgelslällningen.
Systemet för utbe­talning av kommunalskattemedel accentuerade denna
förstärkning. Löne­höjningarna slog omedelbart Igenom på löntagarnas preliminärskatteinbe­talningar.
Den stora ökningen av det kommunala skatteunderlaget påver­kade emellertid
statens utbetalningar lill kommunsektorn först med tvä ärs eftersläpning.
Härigenom kom förstärkningen av statsbudgetens inkomst­sida all falla främst på
budgetåren 1975/76 och 1976/77. Effekterna av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ökade utbetalningarna av kommunalskaltemedel fick däremot
sin tyngd­punkt först fr.o.m. budgetåret 1977/78.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kraftiga lönekoslnadsökningarna vid mitten av
1970-talet ledde fram till den kostnadskris som blev uppenbar i den svenska
ekonomin under 1976. Försvagningen av vår internationella konkurrenskraft ledde
till en drastisk försämring av exlernbalansen. De åtgärder som vidlogs under
1977 syftade lill att återställa rimliga kostnadsrelationer. Samtidigt innebar
de en betydande åtstramning av den inhemska efterfrågan. Den långsam­mare
inkomstutvecklingen ledde till en försvagning av statens skattein­täkter. För
att undvika allvarliga konsekvenser pä sysselsättningen blev det samtidigt nödvändigt
att vidta omfattande åtgärder främst på det ar­betsmarknads- och
industripoliliska området. Detta bidrog ytterligare till en försämring av
budgetsaldot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statliga budgetsaldots utveckling i Sverige budgetåren
1974/75—1979/80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Milj,
kr,, löpande priser)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974/75
Utfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975/76
Ulfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1976/77
Ulfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977/78
Utfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1978/79
Ulfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1979/80
Ber, ulfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomster Utgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Saldo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72490 83 187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-10698&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93934 97 658&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-3724&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104 360 114845&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-10484&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112 113 137 292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-25179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;119664&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,58342&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-38678&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;132 537 182 545&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-50008&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutom den allmänna svaga konjunkturutvecklingen vill jag
nämna ytterligare några faktorer som medverkat till försämringen av de statliga
finanserna. Som jag tidigare berört har del bedömts olämpligt all öka det
totala skattetrycket mer än som sketl. Staten har genom sänkningar av den
statliga inkomstskallen sökt kompensera inkomsttagarna för den succes­siva
höjning av kommunalskatten som ägt rum. Vidare har den kommunala expansionen i
hög grad finansierats genom ökade statsbidrag. Dessutom har den allmänna
arbetsgivaravgiften slopats för all kompensera ökningen av
socialförsäkringsavgifterna. Svårigheterna att finansiera de offentliga
utgifterna har därmed helt kommit att avspeglas i det statliga budgetun­derskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis är min syn pä budgetulvecklingen under
1970-lalet denna. En successiv försvagning har skett under hela perloden till
följd av att utgifterna ökat i snabbare takt än inkomsterna. Del har lett till
ett trendmässigt ökande budgetunderskott. Under slutet av 1970-lalet har
budgeten ytteriigare försvagats som en följd av kostnadskrisen 1975-1976. Vissa
uppskattningar lyder på att budgetunderskottet i dag till ca 3/4 kan sägas
motsvara en fortsättning av den förstnämnda trendmässiga utveck­lingen och till
ca 1/4 orsakats av bl. a. de arbetsmarknads- och Induslripoli­liska åtgärder,
som vidtagits efter kostnadskrisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetutvecklingen under 1970-talet har lett till en
besväriig situation vid ingången av 1980-lalet. Man kan därför ställa frågan
vilka alternativa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;budgelpolitiska
vägar som hade varil möjliga. Ell alternativ som framförts frän olika häll har
gått ut på all man genom fortsatta kraftiga skattehöjning­ar skulle ha hållit
nere underskottet. Konkret har förslag väckts om höjda arbetsgivaravgifter,
införande av en s. k. allmän produktionsfaklorskalt och höjda inkomstskatter,
främst genom slopande av inflationsskyddet i inkomstskalleskalan. Jag har redan
redovisat de betänkligheter man på mycket goda grunder bör hysa mot en sädan
politik. Ytterligare skaltehöj­ningar under slutet av 1970-lalet skulle ha fått
en negativ inverkan pä kostnadsutvecklingen och konkurrenskraften inom
näringslivet. I den män höjda arbetsgivaravgifter, vilket framställ som
huvudalternativet, inle fullt ul och snabbi kan övervältras på lönlagarna,
försämras konkurrensförmå­gan direkt. Samtidigt är det uppenbart att en sådan
övervältring är vansklig att åstadkomma när förhandlingsutrymmet för
arbetsmarknadens parter redan förut varit starkt begränsat. Ett slopande av skatteskalans
inflations-skydd, med åtföljande höjda marginalskatter, skulle likaledes
försvära möjligheterna att få till stånd löneavtal som är förenliga med
samhälls­ekonomisk balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min bedömning är således
att ytterligare skattehöjningar inte skulle ha varit någol fruktbart sätt alt
minska budgetunderskottet. Däremot framstår det nu som klart att
utgiftsutvecklingen har varil för snabb under 1970-talet. Som framgått av den
föregående redogörelsen har ocksä Sverige härvidlag avvikit från den internationella
utvecklingen. Jag har tidigare berört orsakerna lill detta, bl.a. automatiken i
utgiftsökningen och de omfattande åtgärder som vidtagits för att parera
effekterna av kostnadskri­sen. Till detta kommer att den tillfälliga
förstärkningen av statsbudgeten under 1975/76 bidrog till att dölja den
trendmässiga utvecklingen mot ett ökal strukturellt budgetunderskott. Detta
minskade incitamentet alt dra ned pä utgiftsutvecklingen. I synnerhet finns det
skäl betona alt mer kraftfulla åtgärder för att minska den kommunala
expansionslaklen borde ha satts in tidigare. Försöken att genom
överenskommelser med kommun­förbunden uppnå den önskade uppbromsningen har
visat sig otillräckliga. En uppstramning av statsmakternas politik vad gäller
den kommunaleko­nomiska utvecklingen har kommit till stånd först under senare
tid. Jag återkommer strax lill dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis vill
jag alltså framhälla alt den grundläggande oba­lansen i 1970-lalets
budgelutveckling beror på alt de offentliga utgifterna långsiktigt och
trendmässigl stigit alltför snabbt 1 förhållande till tillväxten av de totala
resurserna i samhället. En sådan utveckling måste vändas successivt och med
beaktande av de sociala konsekvenserna och effekter­na på den
samhällsekonomiska stabiliteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Budgetunderskottets problem&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande ökningstakten av de offentliga utgifterna och budgetun­derskottet är
ett hot mot den ekonomiska balansen. De negativa effekterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för medborgarna av snabbt ökade offentliga utgifter och
ökal budgetun­derskott är mer indirekta än t.ex. nedskärningar av offentlig
service och transfereringar eller av skattehöjningar. Del finns därför skäl alt
någol beröra dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den ekonomiska fillväxttakt vi nu kan räkna med skulle
en fortsatt expansion av den offentliga konsumtionen oundvikligen komma att gå
ut över utrymmet för den privata konsumtionen och för näringslivets investe­ringar.
Om vi skall kunna trygga sysselsättningen, nå en god tillväxt och på sikt få
balans i våra ulrikesbelalningar mäste emellertid investeringarna öka kraftigt.
En alltför stark begränsning av utrymmet för den privata konsumtionen Innebär
också betydande svårigheter. Vid de betingelser för den svenska ekonomin som
förutses gälla under första hälften av 1980-lalet blir utrymmet för ökningar av
den privata konsumtionen under alla förhål­landen mycket begränsat. Det utrymme
som kan finnas är dessutom redan iniecknat av pensionärerna. Skulle tillväxten
i den privata konsumtionen ytterligare dras ned, riskerar delta alt gå ul över
konsumtionsulvecklingen för de yrkesverksamma grupperna. En sådan utveckling
under en följd av år kan knappast äga rum ulan allvarliga friktioner i
samhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De höga krav som ställs på utvecklingen av näringslivets
investeringar, i kombination med strävan alt bevara en rimlig nivä för den
privata konsum­tionen innebär avsevärda restriktioner för möjligheterna alt öka
den offent­liga resursförbrukningen. En mycket kraftig uppbromsning av den
offent­liga sektorns expansion är alltså nödvändig. Det är uppenbart att den
inte kan ske utan all också angelägna utgiftsområden drabbas. Det är emeller­tid
helt nödvändigt att nu anpassa utbyggnaden till resurstillväxten. Under hösten
kommer en ny långtidsutredning att redovisas. Jag får anledning att i
anslutning till denna senare återkomma till de långsiktiga perspektiven och de
förutsättningar dessa innebär för olika sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svårigheterna all inom ramen för samhällsekonomisk balans
skapa ut­rymme för en expansion av de offentliga utgifterna illustreras av del
snabbi växande budgetunderskottet. Som jag tidigare påpekat har det under
1970-taIet blivit allt svårare alt finansiera den snabba offentliga
utgiflstillväxlen. Del har under i vart fall hela 1970-talet avspeglats i ett
ökande budgetun­derskott. De negativa effekterna härav framträder nu allt
klarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill först beröra sambandet mellan budgetunderskottet
och bytesba­lansunderskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bytesbalansunderskotlel är ett uttryck för alt vi i
Sverige förbrukar mer än vi producerar, eller, annorlunda uttryckt, alt del totala
inhemska spa­randel är för lågt. Del totala underskottet i det finansiella
sparandel för hushållen, bostadssektorn, näringslivet och den offentliga
sektorn motsva­ras definitionsmässigl av underskottet i bytesbalansen. Del
skall här påpe­kas att underskottet i den offentliga sektorns sparande är
mindre än stats­budgetens underskott. En del av slatens verksamhei beslår av
utlåning för olika ändamål. Dessutom uppvisar socialförsäkringssektorn ett
stort över-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skott. Vidare har kommunsektorn under senare år haft ell
positivt finansi­ellt sparande. Totalt hade den offentliga sektorn år 1979 ett
sparandeun-derskotl på ca 17 miljarder kr. Detla innebaren drastisk försämring
från ett underskott på ca 5 miljarder kr. år 1978 och överskott under åren
dessför­innan. Försämringen i bytesbalansen har sketl parallellt med
försämringen i statens finanser. Den överkonsumtion som avspeglas i
bytesbalansun­derskotlel måsle alltså till stor del förklaras av den snabba
konsumtlonsul-veckling som hänger samman med den offentliga
utgiftsutvecklingen. Del gäller säväl den offentliga konsumtionsökningen som
den privata konsum­tion som möjliggjorts genom ökade transfereringar. Totalt
sett måsle del inhemska sparandet ökas om bytesbalansens underskott skall kunna
av­vecklas. Att hejda försämringen av statens finanser är ell nödvändigt steg i
denna riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del strukturella underskottet i bytesbalansen kan givelvis
inte elimine­ras alltför snabbi, eftersom det skulle få oacceptabla negativa
effekter på produktion och sysselsättning. Det är dock viktigt alt
bytesbalansunder­skotlel och den utlandsupplåning som den tvingar oss till kan
begränsas. Utlandsupplåningen kan betraktas som samhällsekonomiskt lönsam en­dast
om den direkt eller indirekt möjliggör en verksamhet med högre avkastning än
räntorna pä utlandsskulden. Oavsett om staten, kommuner­na eller näringslivet
står som låntagare innebär den utländska skuldsätt­ningen i annat fall en
realekonomisk börda - en inteckning i vårt framlida välstånd. På sikt innebär
utlandsupplåningen dessutom alt handlingsfrihe­ten för den ekonomiska politiken
begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns
anledning att understryka att en fortgående negaliv utveckling av
budgetunderskottet också av andra skäl medför att den ekonomisk-politiska
handlingsfriheten minskar. För alt säkerställa all de centrala målen för den
ekonomiska politiken uppnås är det nödvändigt att en aktiv finanspolitik kan
föras. Slatens utgifter och skatteinkomster måsle kunna varieras för alt
.utverka konjunktursvängningar. Ett växande strukturellt budgetunderskott
minskar möjligheterna att bedriva en sädan flexibel fi­nanspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att finansiera budgetunderskottet måsle staten ta i
anspråk en väx­ande del av den organiserade penning- och kapitalmarknaden. Det
sker i dag genom en kombination av regleringar, t.ex. likviditetskvoter och
placeringsplikt, och höga räntor på statspapper. Vid en hög kreditefterfrå­gan
i samhället blir effekten att andra låntagare trängs ul från marknaden.
Samtidigt stimuleras tillväxten av den gråa kredilmarknaden lill vilken dessa
låntagare alltså hänvisas. Om man inte lyckas neutralisera den
likviditelspåspädande effekt, som budgetunderskottet i sig ger upphov lill, sä
blir det svårt alt förhindra ell betydande valulaulflöde eller alt penning­mängden
ökar i en takt som omöjliggör varje försök alt hälla tillbaka
inflationsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill vidare peka på att problemen med
budgetunderskottet förstärks&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av räntebetalningarna på statsskulden. Så länge budgeten
visar underskott, även om underskottet i sig minskar, ökar statsskulden och
därmed ränte­betalningarna. Den accelererande utvecklingen av
slatsskuldräntorna för­svårar därmed möjligheterna att begränsa underskottet
och skärper ytterli­gare kraven på åtstramning pä budgetens utgiftssida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det jag nu anfört belyser de skadeverkningar på ekonomin
som uppslår i samband med ett struklurelll budgelunderskoll. Det lorde slå
klart att dessa problem inom en nära framlid kommer alt bli alltmer påtagliga
om inle kraftfulla åtgärder vidtas för all bryta den negativa utvecklingen av
statens finanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Allmänna utgångspunkter för budgetpolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av den offentliga sektorn har varil av
avgörande betydelse för framväxten av vårt moderna välfärdssamhälle. Ingen
torde i dag förne­ka den stora betydelse som en väl utbyggd sjuk- och
åldringsvård, en skola öppen för alla oavsett inkomstnivå, ökad tillgång lill
barnomsorg m. m. har haft för välståndsutvecklingen. Det är angeläget att
markera en sådan i grunden positiv syn pä den offentliga sektorns roll för
medborgarnas välfärd när vi nu slår inför en nödvändig uppbromsning av
tillväxttakten i denna del av vår ekonomi. I den situation vi nu befinner oss i
är det viktigt alt vi beslutsamt slår vakt om det som är väsentligt för människorna
samtidigt som vi är beredda alt ompröva sädant som kan anses ha lägre
prioritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de riktlinjer för budgetpolitiken som redovisades för
riksdagen i kompletleringsproposilionen våren 1980 fastslogs att del statliga
budgetun­derskottet kraftigt måste nedbringas som ett led i en politik som
syftar lill lägre inflation och minskal bytesbalansunderskoll. Målsättningen
bör vara alt budgetunderskottet som andel av bruttonationalprodukten under peri­oden
fram t.o.m. budgetåret 1984/85 minskas med minst en procentenhet per år. För
budgetåret 1981/82 anges målet vara att inle ytterligare öka underskottet i
nominella termer. Vid en jämförelse mellan den då redovi­sade budgetprognosen
för budgetåret 1980/81 och kalkylen för budgetåret 1981/82 i långtidsbudgeten förutsatte
detta en budgetförstärkning med ca 7 miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kompletleringsproposilionen framhöll min företrädare att
skattetrycket nu nätt en sädan nivä att del inte kan höjas väsentligt mer.
Budgetförstärk­ningen borde därför i huvudsak åstadkommas genom nedskärningar
på budgetens utgiftssida. Följande utgångspunkter angavs mot denna bak­grund
för den fortsatta budgetpolitiken:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;— För att den offentliga konsumtionsökningen skall kunna
dämpas påtag­ligt krävs en kraftig uppbromsning av expansionen inom den kommuna­la
sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt den
statliga utgiftstillväxten skall kunna begränsas i någon slörre omfattning
måste transfereringarna lill hushåll och kommuner bli berör­da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för
skallehöjningar är begränsat. I vilken utsträckning skal­tehöjningar likväl
blir ofrånkomliga beror bl.a. på i vilken omfattning ulglflsbegränsningar kan
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begränsningar i
de statliga transfereringarnas automatiska tillväxt mås­le övervägas med hänsyn
lill fördelningspoUtiska effekter. Kraven på en socialt inriktad
fördelningspolitik framstår som särskilt viktiga då den ekonomiska situationen
kräver en allmän återhållsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sill av
riksdagen godkända betänkande över kompletleringsproposi­lionen (FiU
1979/80:40) framhåller finansutskottet att det är en utomor­dentligt svär
uppgift vi slår inför när det gäller att förverkliga del angivna
budgelpolitiska målel. Del kommer att innebära omprövningar i en ut­sträckning
som vi inle tidigare har upplevt. Ulskoltel är emellertid av den meningen all den
av regeringen anvisade vägen mäste beträdas och alt del måsle ske ulan vidare
dröjsmål. Tyngdpunkten i åtgärderna mäste även enligl utskottets uppfattning
ligga på besparingar. De begränsningar, ned­skärningar och omprövningar som
därvid föreslär är av en sädan storleks­ordning att knappast nägra
utgiftsområden kan undantas. Besparingsåtgär­derna kommer alt påverka den
statliga verksamheten och de statliga in-komslöverföringarna på ett
genomgripande sätt. Förändringar i den här storleksordningen tar tid alt
genomföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet delar också regeringens uppfattning all del
totala skatte­trycket nätt en sädan nivå att ytterligare höjningar bör
undvikas. Skall budgetunderskottet reduceras sä kraftigt som det här är fråga
om blir del enligt utskottels mening dock nödvändigt all även anlita budgetens
in­komstsida. Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet de mål i fråga om
budgetpolitiken under kommande är som anges i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i det föregående redovisat de allvarliga
konsekvenserna för vår ekonomi om inle medvetna och kraftfulla åtgärder i syfle
att begränsa budgetunderskottet sätts in. De bedömningar regeringen redovisade
i kom­pletteringspropositionen och som riksdagen anslutit sig lill har alltfort
full bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu lill alt redovisa de utgångspunkter i
övrigt som regeringen har för del besparingsprogram som nu föreläggs riksdagen.
Dessa utgångs­punkter har giltighet även för de bugdetpolitiska riktlinjer på
längre sikl som jag senare återkommer till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En första utgångspunkt är att besparingsbehoven är av
sådan omfattning alt inget område ensamt kan svara för den nödvändiga
åtstramningen. Besparingsanslrängningarna måsle i stället ges stor bredd och
läcka alla ulgiflsslag och departement. Ell stort antal mindre besparingar kan
tillsam­mans ge betydande belopp. Samtidigt måsle särskild uppmärksamhet äg­nas
ål de lungt vägande utgiftsområdena, dvs. i praktiken ål transferering-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arna till hushåll, kommuner, företag och organisationer.
En sådan upplägg­ning karakteriserar också det besparingsprogram som nu
redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En andra utgångspunkt är all besparingsåtgärderna med
nödvändighet mäste drabba hela folkhushållel och således påverka
levnadsvillkoren för stora grupper i samhället. Om fiUräckliga budgeteffekter
skall kunna nås är del alltsä nödvändigt att göra vissa begränsningar av
kostnadskrävande generella subventioner, såsom livsmedelssubventioner och
räntebidrag. Samtidigt står del klart, all besparingsåtgärderna inte får drabba
de grup­per som är mest utsatta i samhället. De Insatser som görs över budgeten
i fördelningspolitiskt syfte måste i än högre grad koncentreras till de mest
behövande. Ell exempel pä en sädan insats i besparingsprogrammet är del
högkoslnadsskydd vid inköp av läkemedel som föreslås. Som jag nyss angett är
behovet av besparingar av sådan storiek, all det inte kan undvi­kas aft de
drabbar sådant som tidigare framstått som viktigt och ibland på ett kännbart
sätt. Det är å andra sidan ett rimligt krav all begränsningar i statsutgifterna
i sä stor utsträckning som möjligt sätts in på ell sådant sätt att medborgarna
får möjlighet att anpassa sig till nya förutsättningar. Arbetet måste därtor
bedrivas stegvis i ett långsiktigt perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare väsentligt att de oundvikliga besparingarna
vägs ihop i ett sammanhållet program med en medveten profil. Endast härigenom
möjlig­görs en samlad avvägning mellan ä ena sidan vad som krävs frän allmän­ekonomiska
och budgetpolitiska utgångspunkter och å andra sidan vad som är skäligt med
hänsyn till syftet med de aktuella ulgiftsprogrammen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En tredje
utgångspunkt är all åtgärder måste vidtas för att begränsa den eljest
automatiska tillväxten av olika utgifter. Jag avser här åtgärder som
visseriigen till en början ger relativt begränsade besparingar men som genom
att de påverkar utgiftstrenden pä längre sikt kan ge stora effekter. Ett
exempel på denna typ av ingrepp är den ändring av reglerna för statsbidrag till
kommunal färdtjänst som chefen för socialdepartemenlel kommer alt föreslå i
särskild ordning. Den syftar lill att begränsa tillväxten i bidragen främst
till kommuner som redan har en väl utvecklad färdtjänst-service. Det nu
aktuella besparingsprogrammet innehåller också åtgärder som syftar fill all på
sikt begränsa utgifternas tillväxt. Jag tänker då främst pä förslagen till
ändringar av gällande regler för indexuppräkning av tunga komponenter i
budgeten, främst folkpensionerna. De ändrade indexreg­lerna blir ocksä
tillämpliga på ATP-pensioner, delpensioner, bidragsför­skott, studiemedel m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan
åtgärd som kan ha utgiftsdämpande effekter är en höjning av avgifter av olika
slag. Avgifter spelar på mänga enskilda områden en slor roll när del gäller att
finanslera slallig verksamhei. Avgifter har ocksä en viktig styreffekt genom
att de bidrar lill en bättre hushållning och till ett ökal koslnadsmedvetande.
I besparingsprogrammet föresläs ett flertal höj­ningar av befintliga avgifter
och en till nya områden utvidgad avgiftsbe­läggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fjärde utgångspunkt är alt målmedvetna insatser mäste
göras för alt genom förenklingar i olika regelsystem och i myndigheternas
handläggning av olika typer av ärenden åstadkomma både besparingar i
myndigheternas förvaltningskostnader och enklare former för de enskilda
medborgarnas kontakter med myndigheterna. Ett betydande antal åtgärder med
denna syftning har redan vidtagits. Jag vill här erinra om förslagen i den s.
k. anti-byråkratlpropositionen (prop. 1978/79: 111). Arbetet inom delegationen
för företagens uppgiftslämnande bör också nämnas i delta sammanhang. Dele­gationen
kommer enligl vad jag erfarit att inom kort avlämna sitt slutbetän­kande. Inom
kommundeparlemenlet har nyligen tillsalls en arbetsgrupp med uppgift bl.a. all
begränsa sådan statlig normgivning och annan till­synsverksamhet som medför
ökade koslnader för kommuner och lands­tingskommuner. I gruppen ingår
företrädare för regeringskansliet och de båda kommunförbunden. Pä grundval av
slalskonlrollkommilléns förslag kommer inom kort chefen för kommundeparlemenlet
att föreslå regering­en ätgärder som Innebär sädana förenklingar i kontakterna
mellan statliga och kommunala organ saml mellan allmänheten och myndigheterna
som medför besparingar i bäde den kommunala och statliga verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förenklingar
av myndigheternas arbete, decentralisering och åtgärder mol krångel och onödig
byråkrati ägnas sålunda stor uppmärksamhet. Dessa frågor kommer framgent att få
ökad betydelse. 1 besparingspro­grammel ingär förslag till ytterligare
ätgärder. Inom området för den stat­liga personalpolitiken och personaladministrationen
föreslås t.ex. en rad administrativa förenklingar. De rutiner som 1 dag
tillämpas för myndighe­ternas rapportering av sjukledigheter och
föräldraledigheler inom systemet med arbetsgivarinlräde kan göras enklare genom
alt man ultnyttjar de uppgifler och beräkningar som finns inom del av
myndigheterna utnyttjade systemet för löneulräkning o. dyl. Vidare pågår ett
arbete i syfle alt förenk­la beräkningsunderlaget för socialavgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En femte
utgångspunkt är vidare all framtagandet av besparingsprogram ytterst är en
politisk fråga. Det är sålunda inte möjligt att enbart med budgetlekniska
hjälpmedel lösa problem kring en alltför snabbt växande offentlig sektor. Detta
hindrar naluriiglvis inte alt det är av slor vikt alt planerings- och budgeleringsruliner
anpassas och utnyttjas i besparings­syfte. För att fä ett effektivt
besparingsarbete till stånd måsle insatser vidtas i syfte alt förbättra
underlaget för politiska beslul. I delta syfte har vissa s.k. översynsprojekl
initierats av regeringen. Som jag senare åter­kommer lill föresläs att ett
antal ytterligare sädana projekt startas. Det är också av slor vikt alt
utnyttja kommittéväsendet för besparingsfrämjande insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sjätte utgångspunkt är all besparingarna skall användas
för all be­gränsa underskotten 1 den statliga budgeten. Vissa delar av
besparingspro­grammet, främst förslagen om förändringar av bostadstilläggen
till pensio­närerna och förslagen om ändringar av bostadsbidragen, innebär all
kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munernas
utgifter minskar. Till följd härav föreslås vissa minskningar av statsbidragen
på aktuella områden. Vissa av besparingsförslagen inom socialdepartementets
verksamhetsomräden berör socialförsäkringssek­torn. Dessa besparingar bör i sin
helhet tillgodoföras statsbudgeten. Åtgär­der i delta syfle föresläs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sjunde utgångspunkt är alt besparingarna inte riktas mol sådana områden vars
utveckling är av betydelse för återställandet av den sam­hällsekonomiska
balansen. Del gäller säväl åtgärder som är ägnade all förbättra
konkurrenskraften, t.ex. satsningar på teknisk forskning och utveckling, som
ätgärder som syftar lill all säkerställa efterievnaden av skattelagstiftningen,
l.ex. skattekontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
åttonde utgångspunkt är slutligen alt det inle finns förutsättningar all föra
fram egentliga nya reformförslag i 1981 års budgetproposhlon. I hu­vudsak
gällde detla även 1980 års budgetproposition men kraven pä åter­hållsamhet fär
denna gång ställas än högre. De begränsade insatsområden som likväl kan komma i
fråga bör i första hand vara sädana som kan bidraga lill all långsiktigt komma
tillrätta med balansbristerna i den svens­ka ekonomin. För att sädana insatser
skall kunna beredas utrymme 1 budgeten måste de finansieras genom
inkomstförstärkningar eller ytterliga­re besparingar. Denna utgångspunkt för
regeringens budgetarbete redovi­sades av min företrädare i
kompletleringsproposilionen och föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
De anslagsframställningar för budget­året 1981/82 som nu framlagts återspeglar
i många fall det kärva statsfinan­siella läge vi befinner oss i. Det torde
likväl bli nödvändigt med ytterligare nedskärningar om regeringens intentioner
skall kunna uppfyllas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I besparingsarbelet spelar
utredningsväsendet en avgörande roll. Jag vill erinra om de tilläggsdirektiv
som utgått till samtliga kommittéer och sär­skilda utredare. Av direktiven
framgär bl.a. att alla förslag som kommit­téerna lägger fram skall kunna
finansieras genom besparingar och omför­delningar inom del område förslagen
avser. Beträffande de utredningar som i sina betänkanden av lidsskäl inle
hunnit beakta dessa direktiv kommer regeringen att uppmana remissinstanserna
att vid sin bedömning beakta dem. Vad gäller frågan om tillsättande av nya
kommittéer som kan antas leda till ökade statsulgifter tillämpas en myckel
restriktiv linje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill avslutningsvis ånyo understryka, all knappast något utgiftsom­råde kan
undantas dä de besparingar skall genomföras som krävs för alt begränsa
underskottet i statsbudgeten. Detta måste naturligtvis beaktas också när det
gäller de statliga lönekostnaderna. Lönesumman inom den sektor som regleras
genom statliga avtal uppgår lill ca 35 miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angeläget att statlig och statligt finansierad verksamhet under löpande
budgetår bedrivs inom de ekonomiska ramar, som statsmakterna angett vid sin
budgetprövning. Med hänsyn till de stora besparingsan­strängningar som nu måste
göras är det nödvändigt att tillse alt anvisade belopp inte överskrids.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För myndighetsanslag och liknande anslag kommer i princip
inga överskridanden alt medges under löpande budgetär. Myndigheterna måsle noga
och fortlöpande följa medelsförbrukningen. Om myndigheten finner, alt ett
anvisat anslag måsle komma alt överskridas bör det redovisas i en framställning
lill regeringen senast den I februari budgetåret i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya löneavtal kan förändra de förutsättningar som gällt
vid budgetpröv­ningen. Affärsverk och uppdragsmyndigheler finansierar sina
lönekost­nader via taxor och avgifter. Andra statsmyndigheter kompenseras nor­malt
för de koslnader som nya avtal medför. Genom att kunna påräkna kompensation för
effekterna av träffade avlal befinner sig statliga myndig­heter och deras
tjänstemän 1 en förmånligare situation än vad som gäller på den privata arbetsmarknaden,
i synnerhet dä inom den konkurrensutsatla sektorn. Pä den del av
arbetsmarknaden som är utsatt för internationell konkurrens finns en direkt
koppling mellan träffade löneavtal, konkurrens­förmåga och möjlighet alt bereda
stabil sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av att de statliga lönekostnaderna mäste begränsas anser jag det inte
självklart all myndigheterna 1 framtiden med samma automatik som hittills ges
full kompensation för träffade löneavtal alldeles oavsett avtalens materiella
Innehåll. Kraftigt ökade lönekostnader måsle kompen­seras ocksä i andra former.
Jag avser då närmast besparingsåtgärder eller inkomstförstärkningar, som gär
längre än vad som annars varit erforder­ligt. Kompenseras inle oförutsedda och
ofrånkomliga kostnadsökningar pä detta sätt, så är det självfallet inte möjligt
alt åstadkomma den minskning av del statliga budgetunderskottet, vars
nödvändighet jag tidigare under­strukit. Utbildningsinsatser är ett viktigt
instrument för all fä en effektiv och mindre kostnadskrävande administration.
Statens institut för perso­naladministration och personalutbildning bör här
kunna spela en viktig roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag framhälla att en genomgående
strävan i arbetet med besparingsproposilionen har varil alt utforma förslagen
på sådant sätt all de direkta sysselsättnlngsmässiga konsekvenserna så längt
möjligt be­gränsas. Den höga ambitionsnivån inom arbetsmarknadspolitiken ligger
sålunda fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den mån förslagen i besparingsproposilionen kommer att
leda till minskal behov av arbetstagare inom den statliga sektorn kommer för
sådana situationer sedvanliga åtgärder i fråga. Del innebär bl. a. att aktiva
omplaceringsålgärder kommer all vidtas. Möjligheterna att bedriva en effektiv
omplaceringsverksamhet har ökat i och med att slatens arbets­marknadsnämnd
inrättades den I juli 1979. För alt omplaceringsverksam­heten skall kunna
bedrivas effektivt krävs dock att myndigheterna redan i ett tidigt
planeringsskede har samråd med arbetsmarknadsnämnden om åtgärder som kan leda
lill omplaceringsbehov. Slalsrådet Johansson åter­kommer 1 1981 ärs
budgetproposition om de personalpolitiska åtgärdernas närmare utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Besparingsprogranimet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu lill all presentera omfattningen och den huvudsakliga inriktningen
av det besparingsprogram som nu föreläggs riksdagen. Resp. föredragande kommer
senare i de departementsvisa bilagorna till proposi­tionen att lämna en mer
detaljerad redovisning av besparingsförslagen. Efter genomgängen av del nu
aktuella besparingsprogrammel kommer jag alt behandla frågan om
besparlngsprogrammels effekter för berörda grup­per i samhällel. Jag kommer
vidare alt lämna en kort redogörelse för de översynsprojekl som regeringen
beslutat om i syfte all skapa underlag för senare beslul om ytterligare besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
sammanfattning av besparingsprogrammels omfattning i milj. kr. inkl. effekten
pä statsskuldräntorna lill följd av den totala saidoförbätt­ringen 1980/81
jämfört med statsbudgeten lämnas i den följande samman­ställningen.
Redovisningen avser här helärseffeklerna och oavsett om de gäller statsbudgeten
eller socialförsäkringssektorn. Jag återkommer senare till effekterna för
innevarande och nästa budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åndrade taxor och avgifter inom justitiedepartementets
område beräk­nas ge ell tillskott lill statsbudgeten på ca 100 milj, kr.
Huvuddelen av de ökade inkomsterna härrör från höjda avgifter i lagfarts- och
intecknings­ärenden. Vidare föreslås ändringar i rältshjälpslagsllflningen och
en höj­ning av vapenavgiften. Investeringarna i polishus och byggnader för
krimi­nalvården begränsas. Det beräknas medföra en besparing i
slorieksord-nlngen 25 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom
utrikesdepartementets område föresläs, inom ramen för enpro-cenlmälet för det
internationella utvecklingssamarbetet (biståndet), för­ändringar som
tillsammans innebär all belastningen på statsbudgeten mins­kar naed 100 milj.
kr. För utrikesförvaltningen föreslås besparingar om sammanlagt 8 milj. kr.
Besparingarna avser främst indragning av utlands­myndigheter saml utökad
avgiftsbeläggning av kommersiella tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom
försvarsdepartementets område föresläs besparingar pä 300 milj, kr.
Besparingarna skall göras sä all de inle får negativa konsekvenser för vårt
försvars beredskap och styrka. De bör mot denna bakgrund främst inriktas mot
byggnadsverksamheten och ytteriigare rationaliseringar inom området ledning och
förbandsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom socialdepartementets område föresläs besparingar lill
ett samman­lagt belopp av närmare I 100 milj. kr. Besparingarna avser
delpensioner, tandvård, sjukvård och läkemedel m. m. Härtill kommer besparingar
lill följd av den under ekonomidepartemenlets område föreslagna omläggning­en
av beräkningsunderlaget för fastställande av basbelopp m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I systemet för kommunall bostadstillägg lill
folkpensionärer föreslås en sänkning av de inkomstgränser där bidraget börjar
trappas av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den del av inkomstbortfallet som ersätts av den allmänna
försäkringen vid delpensionering föreslås sänkt från 65 lill 50%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande tandvårdsförsäkringen föreslås all kostnaden
för ädla me-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Huvudtitel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=195 colspan=2 valign=top style='width:145.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Besparing (milj, kr,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Helår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.55pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jiistiliedepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrikesdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarsdeparlementel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialdeparlementel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1085&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunall
  bostadstillägg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;till pensionärer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(180)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delpension&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(150)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sjukvård
  och tandvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(695)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.0pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommnnikalionsdeparlementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;399&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens
  järnvägar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(300)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomideparlementel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;510&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.45pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändrade
  principer för fastställande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;av basbelopp m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(500)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Budgetdeparlementel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulhildningsdeparlemenlel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;732&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.2pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolväsendet
  inkl, kommunal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vuxenutbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(2941&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  inkl, studiemedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(112)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Studiecirklar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(130)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.0pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;809&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.45pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Livsmedelssubvenlioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(550)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prissloppsersätlning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(120)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbets
  marknadsdeparlementel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostadsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1258&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostadsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(255)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Räntebidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(600)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunala
  markförvärvslån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Energisparslöd
  i befintlig bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(300)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industridepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;391&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Energihushållning
  Inom näringslivet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(231)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommundepartementet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Räntor
  på statsskulden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=200 valign=top style='width:150.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;laller
och annat material som används vid tandtekniskt arbete skall ersät­tas enligt
samma regler som gäller för land vårdskostnader i övrigt. Detta innebär att
ersättningsnivån sänks från 100% till 50%, i vissa fall 75%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karensbeloppet
vid ersättning för sjukresa föreslås höjt frän 13 kr. till 30 kr. (från 21 kr.
till 38 kr. vid landvård). Egenavgifter för inköp av läkeme­del föreslås höjd
från 25 till maximalt 40 kr. För alt skydda de mest utsatta &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grupperna föreslås införandet av ett s, k.
högkostnadsskydd för vård- och läkemedelskostnader. Frågan om patientavgifterna
i den öppna vården kommer att behandlas 1 samband med de föreslående
överläggningarna mellan staten och Landstingsförbundet om sjukförsäkringens
ersättningar efter år 1981. Därvid bör de föreslagna avgiftsreglerna vid
läkemedelsin­köp vara vägledande för justeringen av patientavgifterna i den
öppna vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande vårdavgifter vid långtidssjukvård utförsäkrade
patienter ut­talas att det är önskvärt all nä fram lill en minskning av
nuvarande skillnader i avgifter för äldre vid långtidssjukvård jämfört med
vistelse inom primärkommunal åldringsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom kommunikationsdepartementets område läggs förslag om
en slruk­turplan för statens järnvägar. Planen innebär att SJ:s underskott bör
vara avvecklat inom en fyramånadersperiod. Målmedvetna satsningar skall gö­ras
på rationaliseringar bl.a. av styckegodshanteringen, lönsamma inves­teringar
och en aktiv prispolitik. För budgetåret 1981/82 förväntas en förbättrad
lönsamhet och därmed en direki budgelavlastning på drygt 300 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För vägväsendet föresläs olika ätgärder för all hälla nere
kostnaderna. Besparingseffekterna pä sikt blir betydande. För budgetåret
1981/82 beräk­nas besparingseffekterna till ca 65 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För sjöfartsområdet föreslås en översyn av den framtida
inriktningen av isbrylarverksamhelen. F.n. finns under normalförhållanden en
viss över­kapacitet på isbrytarresurser. Mol den bakgrunden föreslås att en av
de äldre isbrytarna tas ur verksamhet kommande vintersäsong. Besparingen på
drift- och underhållssidan beräknas lill ca 5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås all bidraget till sjöfolkets fria hemresor
avvecklas under en tvåårsperiod. Besparingen uppgår till 9 milj. kr. budgetåret
1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För tjänslebrevsberätligad post föresläs åtgärder som
leder till en ratio­nellare posthantering. Vidare föresläs att
frankeringsfrihel för enskilda endast skall lillämpas då del klart bidrar lill
enklare administration hos myndigheterna samt att tjänstebrevsrällen för icke
statliga organ avveck­las. Vid ett fulll genomförande av de nämnda åtgärderna
kan besparingen för statens det beräknas till närmare drygt 100 milj. kr. För
budgetåret 1981/82 har besparingen beräknats till ca 20 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ekonomidepartemenlets område föreslås ändrade
riktlinjer för beräkningsunderlaget vid fastställande av basbelopp m,m.
Basbeloppsbe­räkningen skall enligl förslaget baseras på utvecklingen av en
prisindex i vilken bortses från indirekta skatter, tullar och avgifter, men där
tillägg görs för subventioner. Därutöver bortses frän förändringar i
energipriser efter oktober 1980. Förändringarna påverkar folkpensioner, ATP,
delpen­sioner, bidragsförskott, studiemedel m.m. De totala bruttobesparingarna
för helår kan uppskattas till 700-800 milj. kr. Vissa av de Ifrågavarande
förmånerna är beskattningsbara och nettoeffekten av åtgärden blir därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;någol lägre. Jag återkommer senare med förslag om att
motsvarande justering bör göras för basenheten i skattesystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås besparingar på sammanlagt 10 milj. kr.
avseende statis­tiska centralbyrån, de statliga informationsinsatserna om
lönsparande samt tillverkningen av enkronasmynt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom budgetdepartementets område föreslås alt
skatteutjämnningsbi-dragen till kyrkliga kommuner som enligl nuvarande regler
beräknas utgå med ca 145 milj. kr. reduceras till ca 84 milj. kr. är 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås all vissa ombyggnadsarbeten i de södra
Klara-kvarteren i Slockholm för regeringskansliets räkning inle kommer till
utförande som planerats under åren 1981 -1984 utan först vid ett senare
tillfälle. Ombygg­naderna beräknas kosta ca 260 milj. kr. totalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom området för den statliga personalpolitiken och
personaladministra­tionen föresläs en rad administrativa förenklingar.
Förenklingarna kan enligl statens löne- och pensionsverk medföra besparingar om
ca 65 milj. kr., varav huvuddelen faller pä de allmänna försäkringskassorna -
55 milj. kr. - och 10 milj. kr. på myndigheterna. Övriga besparingar som samman­lagt
uppgår lill 19 milj. kr. avser bl.a. avgifissättningen av de administra­tionskostnader
som affärsverken orsakar statens löne- och pensionsverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föresläs att det driftbidrag om f. n. 3 milj. kr.
som utgår till statens institut för personaladministration och
personalutbildning minskas med I milj. kr. lill budgetåret 1981/82 för alt
sedan upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom utbildningsdepartementets område föreslås åtgärder
som kommer alt leda till en besparing för budgetåret 1981/82 på ca 730 milj,
kr. Tyngd­punkten utgörs av en ivåprocenlig minskning av statsbidragen till
driften av grund- och gymnasieskolor. Viss del av detla belopp föreslås återgå
till kommuner med särskilda behov. Besparingen uppgår därmed netto lill omkring
222 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidraget till studlecirkelverksamhelen föreslås minska med
130 milj. kr. 70 milj. kr. av vuxenulbildningsverksamheten föreslås finansiera
även andra ändamål än vuxensludiestöden och administration av dessa. En
reduktion av dagspresslödel föreslås genom en sänkning av
samdislribu-tionsrabatler och produktionsbidrag med totalt 30 milj. kr.
Dessutom före­slås en besparing pä 15 milj. kr. på slödel lill
organisalionslidskrifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den planerade utflyttningen av utbildningsradion till
Tyresö genomförs inte. Besparingseffekten för budgetåret 1981/82 beräknas lill
ca 75 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä
högskoleområdet föreslås en besparing om ca 77 milj. kr., varav merparten
åstadkoms genom en minskning av antalet utbildningsplatser samt genom en
förändring av speciallärarutbildningen. Som en följd av besparingarna inom
högskolan minskar utbetalningarna av studiemedel med ca 35 milj. kr. Övriga
besparingar inom utbildningshuvudtiteln uppgår till sammanlagt ca 78 milj. kr.
Bl. a. föreslås en minskning av slödel lill de centrala ungdomsorganisationerna
och nedläggning av filmrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom jordbruksdepartementets område föresläs besparingar i
första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hand på jordbruksprisregleringens område. Genom en
nedtrappning av livsmedelssubventionerna med 250 milj. kr. den 1 januari 1981
och med ytterligare 300 milj. kr. den I januari 1982 beräknas en besparing med
550 milj. kr. per år fr. o. m. år 1982. Besparingen för budgetåret 1981/82
beräk­nas bli 400 milj. kr. Konsumlionsmjölken berörs inle av den föreslagna
nedtrappningen av livsmedelssubventionema. Inom jordbruksprisreg­leringen
föreslås vidare all den s. k. prisstoppsersältningen på vissa livs­medel slopas
lill följd av slopandet av prisstoppet pä baslivsmedel och all en ändrad
finansiering övervägs för prisutjämningen till viss livsmedelsin­dustri.
Besparingseffekten härav beräknas uppgå lill sammanlagt ca 160 milj. kr.
Övriga&amp;quot; förslag till besparingar inom jordbruksdepartementets område
uppgår lill närmare 100 milj. kr. Därav utgörs ca 50 milj. kr. av slopande av
generella bidrag till kommunala avloppsreningsverk och av­fallshantering.
Återstående besparingar avser bl.a. minskat bidrag till skördeskadefonden och
minskade bidrag på skogsbrukels område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom
handelsdepartementets område planeras besparingar på samman­lagt ca 80 milj.
kr. De totala besparingarna fördelar sig på ca 60 milj. kr. avseende
investeringar för det ekonomiska försvaret och ca 20 milj. kr. fördelade på
anslagen för stöd till svensk projektexporl. kommerskolle­gium, patent- och
registreringsverket, statens pris- och kartellnämnd, kon­sumentverket, allmänna
reklamationsnämnden och tullverket. Av dessa besparingar hänför sig ca 7 milj.
kr. till ökade avgifter och resten till minskade utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom arbetsmarknadsdepartementets
område föreslås besparingar på 130 milj. kr. Den största besparingen på ca 110
milj. kr. är slopande av stimulansbidraget i arbetsmarknadsutbildningen. För
vissa grupper slopas bidraget redan den 1 januari 1981 och förändra i samband
med en justering av dagpenningklasserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom
bostadsdepartementets område aviseras åtgärder för att begränsa ökningen av
bostadssubventionerna. De åtgärder som föreslås i bespa­ringspropositionen
berör säväl räntebidrags- som bosladsbidragssysle-men. I räntebidragssystemel
föreslås ändringar av bidragsreglerna som ger en sammanlagd besparingseffekt pä
600 milj. kr. jämfört med ett oföränd­rat regelsystem. Inom
bosladsbidragssyslemet förslås en sänkning av in­komstgränsen för ensamstående
ulan barn. Vidare föreslås en ändring av Inkomstprövningsreglerna, så att även
studiemedel beaktas vid prövning­en. Föreskrifterna för beräkningen av
bidragsgrundande boendekostnad för småhusägare ändras sä att poslen för
avskrivningar inle längre skall ingå. Genom dessa ändringar uppnäs en total
besparing på ca 255 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
statliga lånen till kommunala markförvärv föreslås bli avvecklade. Inga beslut
om nya lån bör meddelas efter den 30 juni 1981. Härigenom görs en besparing på
ca 100 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En proposition om nya regler för statligt stöd lill
energisparande avses lämnas lill riksdagen under våren 1981. Enligt regeringens
preliminära bedömning kan besparingar pä ca 300 milj. kr. göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom bostadsdepartementets område föreslås slutligen alt de
statliga bidragen till kommunal översiktlig planering skall avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom industridepartementets område föreslås all inget
ytterligare kapi­taltillskott ges till de regionala utvecklingsfonderna.
Däremot vidgas fon­dernas rätt alt ställa ut garantier. Besparingen på
statsbudgeten uppgår till 125 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till energihushållning inom näringslivet finns för
innevarande budgetår anvisat ett anslag om 225 milj. kr. Från anslaget lämnas
bidrag lill om-slällningsälgärder i näringslivels befintliga byggnader och
processer. Ge­nom de senaste årens oljeprishöjningar har företagen fält
incitament all genomföra sädana investeringar ulan särskilda bidrag. Statliga
bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivels byggnader och processer
bör därför inte ulgå efter utgången av år 1980. Från anslaget utgår även stöd
lill prototyper och demonstralionsanläggningar. Förslag om all inrätta en
avgiftsfinansierad fond för bl. a. investeringar i teknik som kan ersätla olja
kommer all läggas fram inom kort. Slöd till prototyper och demonstra­tionsanläggningar
bör fortsättningsvis lämnas frän den nya fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom industridepartementets område genomförs vidare ett
antal mindre besparingar som sammanlagt uppgår till 35 milj. kr. De berör
uranprospek-teringen vid statens geologiska undersökning, åtgärder i
etableringsfräm-jande syfle, åtgärder i glesbygder, slatens industriverk,
informationssyste­met företag - samhälle, sprängämnesinspektionen saml
branschfrämjande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom kommimdeparlementets område föreslås en översyn av
plane­ringsfunktionen vid länsstyrelserna och en höjning av exekulionsavgif­ierna
vid kronofogdemyndigheterna. Besparingarna beräknas lill 35 milj. kr. för
budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till frägan hur besparingsprogrammel
påverkar hushål­lens ekonomi. Helårseffeklen av de i programmet föreslagna
besparingar­na uppgår exkl. effekten på slatsskuldräntorna lill ca 6,1
miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Drygt 1,1 miljarder kr. av detta belopp avser besparingar
som inte primärt påverkar hushållen. Exempel på sädana besparingar är minskning­en
av försvarsulgifterna, nedläggningen av utlandsmyndigheter inom utri­kesförvaltningen,
de föreslagna nya principerna för beräkning av medels­ramen för internationellt
utvecklingssamarbete saml de föreslagna rationa­liseringarna inom statens
järnvägar, vägväsendet m.fl. områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare drygt 1,1 miljarder kr. avser
besparingsåtgärder som riktar sig mol kommunsektorn, organisationer och
förelag. Som exempel pä dessa besparingar kan nämnas de ändrade reglerna för
utbetalning av statsbidrag lill grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenut­bildningen, avvecklingen av lån lill kommunala markförvärv, minskningen
av skatteutjämningsbidraget till församlingarna, minskningen av slödel lill
dagspress och organisationslldskrifler, avvecklingen av bidraget lill rederi­erna
för sjöfolkets fria resor samt avvecklingen av bidraget för energibe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sparande åtgärder inom näringslivet. Mol bakgrund av
möjligheterna att rationalisera och förbilliga berörda verksamheter förutsätts
att dessa be­sparingar i allt väsentligt inte vältras över pä hushällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Återstående del av besparingsprogrammet som uppgår till ca
3,9 mil­jarder kr. päverkar på olika sätt hushällens ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det nämnda beloppet avser drygt 1,5 miljarder kr. ell
stor antal besparingsposler som påverkar hushållens ekonomi endast i den mån de
efterfrågar den aktuella typen av samhällsservice. Hit hör främst laxehöj­ningar
inom SJ, ökade avgifter för vapenlicenserna, pass, lagfarts- och
inlecknlngsärenden m. m. på justiliedeparlementets område saml ökade avgifter
för läkemedel, sjukvård m. m. Vidare kan nämnas de föreslagna ändringarna i
rättshjälpslagen saml den föreslagna minskningen av bidra­gen till
studiecirklar. Olika hushåll påverkas på olika sätt av dessa bespa­ringsåtgärder.
Enligl en ren per capita-beräkning blir effekterna av bespa­ringsåtgärderna
knappt 200 kr. per individ och år. Vissa av de föreslagna taxe- och
avgiftshöjningarna, nämligen avgiftshöjningarna på receptbe-lagda läkemedel och
på patientavgifterna i öppen värd, skulle emellertid för ett litet antal
hushåll kunna ge effekter som inte står i överensstäm­melse med rimliga krav på
en socialt inriklad fördelningspolitik. För all motverka dessa ogynnsamma
effekter föresläs ett gemensamt högkosl­nadsskydd för inköp av läkemedel och
besök 1 öppen vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Drygt 2,4 miljarder kr. avser slutligen besparingsåtgärder
som påverkar stora gruppers disponibla inkomst. Av dessa besparingsåtgärder är
de ändrade principerna för fastställandet av basbelopp m. m., den successiva
neddragningen av livsmedelssubventionerna, regeländringar avseende
bostadsbidragen och de kommunala bostadstilläggen saml minskningen av
räntebidragen de tyngst vägande. Jag har tidigare redovisat huvuddragen i dessa
besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedtrappningen av livsmedelssub'enlionerna beräknas med
den an­givna inriktningen öka levnadsomkostnaderna för t.ex. en ivåbarnsfamilj
med ca 20 kr. per månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För bostadsbidragen och för de kommunala bostadstilläggen
föreslås förändringar som päverkar hushällens ekonomi med sammanlagt ca 440
milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfle att begränsa bostadsbidragen lill att endast läcka
verkliga utgifter för bostadskonsumtionen kommer regeringen att besluta all
någon av-skrivningsposl inle längre skall medtas när den bidragsgrundande
bostads­kostnaden fastställs. Bostadsbidraget påverkas endast i den mån
bidrags-grundande bostadskostnaden inkl. avskrivningsposten ligger pä eller
under den övre hyresgränsen. Åigärden kommer således att i första hand påverka
hushåll som i utgångsläget har förhållandevis låg boendekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås inom bosladsbidragssyslemet vissa åtgärder
för all ut­jämna olikheterna i ekonomisk bärkraft mellan hushållen. Dessa
åtgärder avser ensamstående utan barn och studerandehushäll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nuvarande inkomsiprövningsreglerna för de kommunala
bosladstill-läggen innebär alt de inte börjar reduceras förrän inkomsten
överstiger folkpension inkl. pensionstillskott jämte ett belopp på 2000 kr. per
år för ensamslående och 3000 kr. för makar tillsammans. Denna inkomstgräns
föreslås sänkt med I 000 kr. för ensamslående och med I 500 kr. för makar.
Huvuddelen av de hushåll som berörs fär KBT sänkt med 25 kr. resp. 40 kr. per
månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Räntebidragen
föreslås totalt minska med 600 milj. kr. Åndrade regler för beräkning av
räntebidrag saml effekterna härav kommer att redovisas i den proposition om nya
villabeskattningsregler som regeringen inom kort kommer att lägga fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Min
redovisning ger vid handen att de föreslagna besparingsåtgärderna endast i
förhållandevis begränsad omfattning påverkar hushållens dispo­nibla inkomster.
Besparingsförslagen har vidare - som framgått av redo­visningen - utformats så
att de svagaste hushållen skyddas. Jag vill i sammanhanget också nämna att en
höjning av pensionstillskotten liksom höjda dagpenningklasser aviseras i
propositionen. Syftet härmed är all förbättra situationen för ett par av de
inkomstsvaga grupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsatt
att budgetunderskottet skall reduceras är alternativet till be­sparingar
skattehöjningar. Om man för olika hushållstyper jämför effekter­na av
skattehöjningar med effekterna av sparprogrammet finner man alt skillnaderna är
mycket små. Som jag tidigare redovisat ger emellertid skattehöjningar en rad
negativa effekter som bl.a. påverkar tillväxten i ekonomin och därmed förutsättningarna
att i ell längre perspektiv skydda de svaga grupperna. Som jag därvid
framhållit är alltså besparingsinsalser i huvudsak alt föredra framför
ytterligare skattehöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
förbättring av slatens finanser måste, som framgått i annat samman­hang, ses i
ett långsiktigt perspektiv. Fortlöpande insatser för att åstad­komma
besparingar i statlig och statligt finansierad verksamhet kommer att krävas
under en följd av år. Besparingen innebär omprövning och omprioritering av
gjorda åtaganden och förutsätter i regel ell visst utred­ningsarbete, s.k.
översyn, för att fä fram nödvändigt informationsunder­lag. Min företrädare
redogjorde i kompletleringsproposilionen (prop. 1979/ 80:150 bil. 2. s. 47—52)
för ett antal översynsprojekt som regeringen beslutat att initiera. Jag vill nu
översiktligt redovisa de ytteriigare över­synsprojekt som resp. statsråd senare
kommer all anmäla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom
justitiedepartementets område kommer möjligheterna att göra yt­terligare
besparingar inom rättshjälpen utöver de som anges i propositio­nen att utredas.
Denna översyn kommer alt avse bl.a. rättshjälpens om­fattning, den enskildes
ekonomiska medverkan och utvecklingen av biträ-desersäilningarna. Vidare kommer
en organisatorisk översyn all göras av rikspoUsstyrelsen med sikte pä alt
minska personalbehovet enligt de rikt­linjer som polisutredningen angett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom försvarsdepartementels område kommer de
besparingsåtgärder att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kartläggas som ligger i samverkan mellan försvaret och
övriga samhälls­sektorer. Vidare kommer försvarets materielverk all ses över i
syfle att göra detta mindre kostnadskrävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom kommunikationsdepartementets område kommer
verksamheten inom statens vägverk all ses över. Inom verket pågår redan - pä
initiativ av verket - en översyn av verkets organisation, personalbehov m.m. på
central, regional och lokal nivå. Åven en del av verkels regionala
byggor-ganisation. de norra byggdislriklen, ses över. Regeringen har vidare upp­dragit
åt vägverket att i samråd med trafiksäkerhetsverket och statens väg-och
trafikinstitut utreda och genomföra åtgärder som minskar belägg­ningsslitaget
på vägarna till följd av användningen av dubbade däck. Rege­ringen har
därutöver uppdragit ål vägverket all utreda möjligheterna att minska
kostnaderna i den statliga färjeverksamheten. Inom samma depar­tements område
kommer sjöfartsverket inom kort att få i uppdrag alt undersöka möjligheterna
att få till stånd ett effektivare utnyttjande av Isbrytarna. Vidare kommer inom
postverkets område tjänstebrevsrällen och reglerna för frankeringsfrihel att
ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom budgetdeparlemenlets område kommer behovet av
verksamheten inom nämnden jör samhällsinformation alt prövas. De olika
myndigheter­nas egen kompetens pä informationsområdet har successivt byggts ut.
En avveckling av nämnden bör därför övervägas. Eventuella kvarstående behov av
insatser för samordning och rådgivning liksom utgivningen av tidningen Frän
Riksdag &amp;amp; Departement torde kunna föriäggas till en annan befintlig
myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom utbildningsdepartementets område kommer de regler som
styr utbetalningen av statsbidrag till gymnasieskolan all ses över i syfte att
åstadkomma en effektivare kostnadskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom handelsdepartementets område kommer konsumentverkets
verk­samhet alt beröras av översynsarbele. Vissa besparingar avseende verkel
presenteras i propositionen. Härutöver kommer möjligheterna att åstad­komma
ytterligare besparingar efter budgetåret 1981/82 alt utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom arbetsmarknadsdepartementets område bör det vara
möjligt all ytterligare effektivisera arbetsmarknadsverkets administration och
organi­sation. Flera utredningar - både sädana som utförts av verkel och sådana
som ulförts av utomstående, bl. a. riksrevisionsverkel och riksdagens revi­sorer
- har redan gjorts eller pågår i detta syfle. Resultatet av detla arbete kommer
delvis att presenteras i den kommande budgetpropositionen. I syfle att
intensifiera dessa ansträngningar kommer dessutom att tillkallas en kommitté
för all utreda arbetsmarknadsstyrelsens framtida ansvarsom­råde och
organisation. Enligt vad jag erfarit avser chefen för arbetsmark­nadsdepartementet
alt senast i samband med den sysselsätlningspolitiska propositionen återkomma i
detta ärende. Avsikten med denna översyn bör vara att åstadkomma ett ännu
effektivare utnyttjande av resurserna inom arbetsmarknadspolitikens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom kommundeparlemenlels område, slutligen, avses en
översyn ske av olika planeringsformer som bedrivs av länsstyrelser, kommuner
och landstingskommuner. Syftet är att få till stånd en rationalisering och en
bättre samordning av planeringen. Länsstyrelsernas insatser bör anpassas lill
den kompetens som finns uppbyggd i de olika kommunerna. Målet är att redan
budgetåret 1981/82 göra besparingar på länsstyrelserna med 5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det aktuella budgetläget&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsinkomsternas utveckling styrs i hög grad av de
anlaganden som görs om den framtida löneutvecklingen. När
kompletleringsproposilionen presenterades i våras fanns ännu inga centrala
avlal om lönerna för år 1980. Löneavtalen blev dock klara 1 sådan lid all
effekterna härav kunde beaktas av riksdagen vid fastställandet av statsbudgeten
för budgetåret 1980/81. Till följd härav justerades statsinkomsterna för detta
budgetår upp med 7 miljarder kr. i förhållande till beräkningarna i propositionen
till 155,5 miljarder kr. Därvid beaktades ocksä den tillfälliga
skaltereduktionen på ca 900 miljoner kr. Pä utgiftssidan har den av riksdagen
fastställda stats­budgeten en omslutning om 209,3 miljarder kr. vilket är 3
miljarder kr. mer än i beräkningen i kompletleringsproposilionen. Skillnaden
förklaras av utgifter som har samband med löneavtalen. Riksdagen har sålunda
beaktat att kostnaderna för statliga löner, utgifter för vissa andra löne- och
prisbe­roende anslag saml kostnaderna för livsmedelssubvenlioner blir högre än
vad som beräknats i det reviderade budgetförslaget. Sammanfattningsvis innebär
detta att underskottet 1 statsbudgeten för budgetåret 1980/81 las upp lill 53,8
miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har tidigare i höst beslutat om höjning av
mervärdeskatten och vissa punktskatter. Det förslag till besparingar i
statsverksamheten som jag nyss översiktligt presenterat leder inte bara lill
besparingar under budgetåret 1981/82 och framåt utan ger därtill en viss
budgetförstärkning redan under innevarande budgetär. Mol bakgrund härav vill
jag i korthet redovisa min aktuella bedömning av budgetutvecklingen under
innevaran­de och nästa budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad jag erfarit kommer konjunkturinslilulet i sin
höslrapport all beräkningsmässigt använda två alternativ för löneutvecklingen
för är 1981. Del lägre av alternativen förutsätter i princip en prolongering av
nuvarande avlal. Viss löneglidning inräknas dock. I det högre alternativet
förutsätts utöver löneglidning viss löneökning till följd av nya avlal. Jag
kommer i del följande att kort redovisa effekterna pä statsbudglen av båda
alternativen. För år 1982 ansluter löneutvecklingen till de schablonmässiga
förutsätt­ningar som angavs 1 vårens långtidsbudget. Jag vill i detta
sammanhang peka pä de effekter som en mellan åren starkt varierande
löneutveckling får på statsbudgeten. Till följd av systemet för
kommunalskatteulbelal-ningarna leder en snabbare löneutveckling under ett visst
är än under de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bakomliggande åren lill all inkomstskallen ökar snabbare
än löneutveck­lingen. Om löneutvecklingen därefter blir långsammare kommer den
stat­liga inkomstskatten kassamässigl all öka än långsammare beroende pä alt
statsskatten förenklat uttryckt ulgör nettot av totalt inflytande inkomst­skatter
minskal med utbetalningarna av kommunalskaltemedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En snabb uppbromsning av löneutvecklingen såsom i
konjukturinstitu-lels lägre alternativ, ger därior kortsiktigt ett sämre
budgelulfall än det högre alternativet där löneutvecklingen över åren är något
jämnare. Det högre alternativet med den jämnare löneutvecklingen mellan åren
åter­speglar därmed bättre den statsfinansiellt långsikliga effekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbudgetens saldo jÖr innevarande budgetår&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med nyss angivna förutsättningar beräknar jag att
inkomsterna för bud­getåret 1980/81 med det lägre alternalivel för
löneutvecklingen bör räknas upp med ca 5 miljarder kr. jämfört med nivån i
slalsbudgelen. Motsvaran­de i del högre alternativet blir inemot 8 miljarder
kr. Viss del av ökningen - 1.5 miljarder kr. - är dock hänförbar till tekniska
faktorer som samman­hänger med alt vissa punklskallehöjningar i statsbudgeten
beaktades i anslaget till oförutsedda utgifter på budgetens utgiftssida. Ca 0,3
miljarder kr. av inkomsluppräkningen sammanhänger med de besparingsåtgärder som
nu framläggs. Resterande del av ökningen är främst hänförbar lill beslutet om
höjning av mervärdeskatten samt i det högre alternativet ökade intäkter från
inkomstskallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgifterna för innevarande budgetär förutses nu bli ea 212
resp. 213 miljarder kr. Ökningen jämfört med slalsbudgelen - strax under resp.
strax över 3 miljarder kr. i de båda alternativen - beror dels pä den tidigare
nämnda omföringen av punktskatterna dels på att utgifterna för vissa
prisberoende anslag m. m. nu beräknas bli högre än vad som angavs i
statsbudgeten. De ökade kostnaderna är främst hänförbara till räntor pä
statsskulden samt folkpensioner. De nu aktuella förslagen till besparingar ger
en minskning av statsutgifterna med ca 0.5 miljarder kr. redan för innevarande
budgetär, vilken jag avräknat i de belopp jag nyss angav. Jag vill i detta
sammanhang även nämna att ersättningarna till kraftbolagen för koslnader
orsakade av den uppskjutna laddningen av vissa kärnkraflsagg-regat för
innevarande budgetår beräknas nu bli någol mindre än vad som tidigare
beräknats. Kostnaderna kommer i stället alt skjutas framåt i tiden och höja
utgifterna för påföljande budgetår. Denna minskning för inneva­rande budgetår
motverkas dock av alt jag nu förutser att kostnaderna för vissa andra utgifter,
som beaktades vid beräkningen av oförutsedda ut­gifter, torde bli högre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis innebär min nuvarande bedömning att
underskottet i statsbudgeten med del lägre lönealternativet skulle bli 51 å 52
miljarder kr. I alternativet med en något snabbare utveckling av lönesumman kan
budgetsaidol beräknas till strax över 49 miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I riksrevisionsverkels nyligen publicerade budgetprognos
nr I beräknas budgetunderskottet till 49,7 miljarder kr. Mina kalkyler ligger
således väl i linje med verkets beräkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reviderad långtidsbudgetberäkning för budgetåret 1981/82&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min beräkning av budgetläget för budgetåret 1981/82 utgår
i huvudsak från vårens länglidsbudgelberäkning. Med de justeringar av
förutsättning­arna vad gäller räntenivån som nu gjorts skulle del saldo som
beräknades i långtidsbudgeten — allting annat oförändrat — behöva uppräknas med
ca 3 miljarder kr. till ca 68 miljarder kr. I den reviderade beräkning jag nu
kommer all presentera beaktar jag därutöver effekterna av beslul oeh förslag
som framkommit efler presentationen av långtidsbudgeten. Utöver det nya
löneavtalet kommer jag sålunda att beakta dels de beslutade skattehöjningarna
dels de besparingsförslag som nu är aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsinkomsterna
kan nu uppskattas till 164 miljarder kr, i alternativet med lägre löneökning
och till 173 miljarder kr. i alternativet med en snabbare löneutveckling. Detta
innebären uppräkning med &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å
12 resp. 20 ä 21 miljarder kr. jämfört med långtidsbudgeten. I beräkningarna
lill lång­tidsbudgeten förutsattes dock all nya beslul om punklskallehöjningar
skul­le komma all inbringa sammanlagt 2,5 miljarder kr. Dessa beaktades i
beräkningen på budgetens utgiftssida. Den egentliga budgetförstärkning som de
ökade statsinkomsterna ger jämföFl med långtidsbudgetberäkning­en begränsas
således lill ca 9 resp. 18 miljarder kr. Uppräkningen är främst en följd av de
nya avtalen saml de under hösten beslutade tidigare inte beaktade
skaltehöjningarna. De besparingsåtgärder som nu vidtas kan beräknas svara för
ca en halv miljard av uppräkningen av inkomsterna under 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör 1
delta sammanhang understrykas att beräkningen av inkomster­na f. n. är behäftad
med stor osäkerhet. Delta gäller främst inkomstskat­ten. Ett bättre underlag
kommer att föreligga när riksrevisionsverkets inkomstberäkning föreligger i
december. Del kan inle uteslutas att in-komsiprognosen därvid kommer alt
uppjusleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgifterna
för budgetåret 1981/82 kan inklusive föreslagna besparingsåt­gärder uppskattas
till inemot 224 miljarder kr. i alternativ med den lägre löneutvecklingen. I
del högre alternativet ökar kostnaderna för vissa pris-och lönekänsliga anslag
mera vilket ger en total utgiftsnivå på ca 227 miljarder kr. I mina beräkningar
utgår jag i huvudsak från långtidsbudget-kalkylen justerad med hänsyn till nu
aktuella pris- och löneanlaganden samt lill den högre räntenivå som jag nyss
nämnde. Dessutom har beaktats följdeffekterna för 1981/82 av de beslul som
tagits om höjning av livsme­delssubventioner och barnbidrag. Besparingsprogrammel
beräknas medfö­ra en minskning av statsbudgetens utgifter med ca 5,1 miljarder
kr. och som jag tidigare har nämnt en ökning av inkomsterna med en halv miljard
kr.  Avvikelsen mot den beräknade helårseffeklen av besparingsålgär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;derna, som jag inledningsvis presenterade, beror på dels
att vissa av åtgärderna inte får fullt genomslag under budgetåret 1981/82 dels
att vissa av besparingarna inom socialförsäkringssektorn inle har tillförts
statsbud­geten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina beräkningar av inkomster och utgifter för budgetåret
1981/82 resul­terar sålunda trots nu aktuella besparingsåtgärder i ett
underskoll om strax under 60 miljarder kr. i alternativet med den lägre
löneutvecklingen. Kal­kylerna baserade på det högre löneantagande som
konjunkturinstitutet tagit fram resulterar i ell budgelsaido på inemot 54
miljarder kr. Jag vill dock ånyo starkt understryka den osäkerhet som
föreligger i beräkningar­na pä detla stadium. Inkomstprognosen har sålunda
endast i mycket be­gränsad utsträckning kunnat baseras på aktuellt
utfallsmalerial. Åven ut-giflsbedömningen är 1 nuvarande skede av pågående
budgetarbete mycket schablonmässig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De övriga åtgärder som kan föranledas av
budgelutvecklingen och den konjunklurpolitiska situationen fär jag anledning
att senare återkomma till bl.a. i 1981 års budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Budgetpolitiska riktlinjer på längre sikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av alt se över och begränsa den offentliga
utgiftsexpansionen har pä senare år blivit aktuellt inle enbart i Sverige utan
även i flertalet andra OECD-länder. De ekonomisk-politiska problem som
flertalet av dessa länder står inför har påverkat förutsättningarna för den
budgelpoli­tiska beslutsprocessen och ställer krav på institutionella och
metodmässiga förändringar. Under 1960-talets starka ekonomiska tillväxt var i
stor ut­sträckning de offentliga budgetarnas roll att rationellt fördela ell
växande tillskott. Det var därför naluriigt att metodutveckling och meloddebalt
koncentrerades till rationella system för resursfördelning. En rad nya
melodiska grepp som programbudgetering, kostnads-, intäkts- och
opera-lionsanalys började under denna tid alt tillämpas i budgetprocessen i
olika länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare delen av 1970-lalet avtog i flertalet
OECD-länder den ekonomiska tillväxten samtidigt som utglftslrycket Inom
offentlig sektor fortsatte och i mänga fall t. o. m. ökade 1 styrka. Som jag
tidigare redovisat uppstod ett växande gap mellan offentliga inkomster och
utgifter. Som en följd härav gavs mot slutet av 1970-talet i allmänhet högsta
prioritet åt förstärkt utgiftskontroll, hårdare prövning av nya åtaganden och
begräns­ningar av de totala utgifterna. Därmed har diskussionen kring den
budget­politiska beslutsprocessen kommit att kretsa kring möjligheterna att ut­nyttja
budgeteringssystemen i resiriklivi syfte. Man har också börjat söka efter
enklare och mera handfasta åtgärder i syfle af. nä en effektivare
ulgiflskontroll. En sådan ansats som lillämpas i flera länder - däribland
Canada, Nya Zeeland, Storbritannien, Österrike, Finland och Nederlän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derna
— är alt med hjälp av tämligen grova schablonmetoder åstadkomma snabba
besparingar. Som exempel på sådana metoder kan nämnas utgifts­tak, frysningar
av utgiftsnivåer, styrning av kassamässiga utbetalningar och politiskt
beslutade procentuella neddragningar av utgiftsnivån på stör­re
ändamålsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En annan ansats som prövas
i flera länder är all utifrän politiskt övergripande utgångspunkter identifiera
lämpliga besparingsomräden och att därefter i tillämpliga delar utnyttja mera
avancerade metoder för direkta besparingsinsalser. De s. k. översynsprojekl som
nu påbörjats i vårt land kan hänföras till denna teknik. Att döma av andra
länders erfarenheter torde det stå klart alt långsiktiga besparingsbehov kräver
en inriktning av detta slag. En förutsättning är dock alt en politisk vilja
föreligger att utnyttja del material som sädana översyner föranleder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besparingsprogram har
under det senaste året lagts fram i flera väst­länder med regeringar av olika
politisk färg, bl.a. i Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien och
Österrike. Den danska sparplanen för år 1981 uppgår till 8 miljarder danska
kronor, vilket motsvarar knappt 2% av BNP. Härav faller 3,5 miljarder på
kommunerna. 1 Nederländernas fall gäller som riktmärke all budgetunderskottet
högsl får uppgå till 5,5% av BNP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven om Institutionella
och politiska skillnader finns mellan de olika länderna föreligger vissa
likheter vad gäller besparingsprogrammens inrikt­ning. I ett flertal länder har
indexbindningar av anslag och indexkopplingar i Iransfereringssystemen
inneburit all avsevärda delar av budgetarna kom­mit att bli svära att
kontrollera. I flera fall innehåller därför besparingspro­grammen åtgärder för
att se över indexregler. Detta gäller t. ex. Nederlän­derna där indexeringar
används i särskilt hög grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Transfereringsulgifterna
utgör i flera länder liksom i Sverige de tyngst vägande posterna i den statliga
budgeten. Eftersom de största besparings­möjligheterna bedömts föreligga inom
detta område har besparingsan­slrängningarna koncentrerats dit. I Danmark har
l.ex. den skattepliktiga inkomsten ersatts med den s. k. socialinkomsten som
beräkningsgrund för bl. a. folkpensioner och bostadsbidrag.
Socialinkomslbegreppet tar hänsyn till den enskildes förmögenhet, pensionsförsäkringar
m. m. I Danmark har vidare barnbidragen differentierats med hänsyn till
inkomsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell annat område som i
Västeuropa kommit alt tilldra sig stort intresse är relationerna mellan staten
och kommunerna. I Danmark har t. ex. staten och kommunerna träffat en
överenskommelse om en ökning med högsl 2% av de kommunala utgifterna åren
1980-1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell genomgående inslag har
vidare varil att se över relationen mellan avgifter från enskilda och statliga
subventioner för olika offentliga tjänster. I flera länder - däribland Danmark,
Storbritannien och Nederländerna -har förslag om ökade avgifter lagts fram.
Slutligen har projekt för all se över den statliga förvaltningen satts igång i
flera länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de internationella diskussionerna kring möjligheterna
all begränsa ut­giflstillväxlen i de offentliga budgetarna framhålls ofta att
man måste låta begränsningarna avse samtliga utgiftskomponenler. Åven ett antal
mindre besparingar kan tillsammans ge belydande effekter. Delta får
naluriiglvis inle hindra att speciellt iniresse ägnas de utgiftsposter där de
största besparingarna kan göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som
framgått av vad jag nu anfört är det inte bara i Sverige som behov uppställ att
se över den offentliga utgiftslillväxlen och vidla åtgärder i syfte att begränsa
expansionen. Vi har anledning alt uppmärksamt följa de ansträngningar som på
skilda håll görs för alt bringa den statsfinansiella utvecklingen under
kontroll. Samtidigt villjag understryka att erfarenheter och ekonomiska
förhållanden i vär omvärld inle okritiskt kan översättas lill svenska
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är
självklart att en omläggning av utgiftspolitiken av den karaktär och den
storleksordning som nu är aktuell för vårt vidkommande lar lid att genomföra
och på många håll kan komma alt upplevas som problematisk. Den nödvändiga
omläggningen lorde emellertid underiältas av en ökad allmän insikt om den svära
ekonomiska situation vi befinner oss i. Insatser som bidrar lill delta är
därför vikliga. Det är dock ofrånkomligt alt omlägg­ningen kommer att ställa
stora krav på den politiska beslutsprocessen och nödvändiggöra alt samtliga
nivåer inom statsförvaltningen engageras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mol denna bakgrund som det nu enligt min mening är
viktigt att klargöra vissa förutsättningar och riktlinjer för den framlida utgiftspoliti­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
besparingsprogram som föreläggs riksdagen med denna proposition får inte ses
som en engångsinsats. Arbetet med att finna medel att dämpa statsutgifterna
måste omgående föras vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om de av
statsmakterna angivna besparingsmålen skall kunna reali­seras måste arbetel med
att finna och la lill vara sparmöjligheler bedri­vas planmässigt och i ett
långsiktigt perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att identifiera
besparingsmöjligheter och att genomföra besparingspro-jekl kommer sannolikt att
successivt bli svårare. Det beror på alt besparingar, utom i de enklaste
fallen, måsle föregås av relativt ingåen­de utredningar. Därför krävs en ökad
framförhällning i besparingsarbe­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besparingsåtgärderna
mäste avvägas med hänsyn till effekterna på den samhällsekonomiska utvecklingen
och ses i ett fördelningspolitiskt sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller att i kvantitativa tal ange målsättningar
för de framlida förbättringarna av budgetsaldot måste t. v. 1980 års
långtidsbudget och de slutsatser statsmakterna dragit av denna bilda utgångspunkten.
Ett genom­förande av den fastställda målsättningen om en budgetförstärkning på
minst I % av bruttonationalprodukten per år skulle innebära att budgelun­derskoltel
genom successiva politiska beslut årligen skulle nedbringas med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belopp som motsvarar del nu aktuella besparingsprogrammet,
väsentligen genom besparingar pä budgetens utgiftssida. Någon slutlig
ståndpunkt till del lämpliga besparingsbeloppet för budgetåret 1982/83 kan inte
las nu. Jag anser del nödvändigt all bl. a. avvakta resultaten av den
långtidsutredning som nu häller på att slutföras och av 1981 års
långtidsbudget. Självfallet mäste också besluten om besparingar anpassas till
den aktuella konjunk­turbedömningen. I en slutlig avvägning är det också
nödvändigt alt väga behovet av besparingar mol möjligheterna till
inkomstförstärkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
är det enligl min mening angeläget alt i god tid fastlägga en riktpunkt för
besparingsarbelet, ett sparmål, för att ge erforderlig stadga i det planerings-
och utredningsarbete som nu förestår. Jag vill i anslutning till detta
framhälla alt det erfarenhetsmässigt finns en tendens alt över­skatta storieken
pä de reella besparingarna. Resultatet av vidtagna bespa­ringsåtgärder har
ocksä en tendens all mänga gånger falla ul senare i tiden än beräknat. Del är
därför viktigt alt inle sälla upp en för läg riktpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besparingsansträngningarna
mäste enligl min mening nu föras vidare pä ett planmässigt sätt och i ett
långsiktigt perspektiv. Därför måste det föras in som ett viktigt inslag i
budgetprocessen. Det är nämligen endast genom budgetprocessen som statsmakterna
har möjlighet alt fä en samlad bild av anspråken på medel för olika ändamål. Då
bör också behovet av besparing­ar slutligt avgöras. Om beslutsprocessen inte
hålls samman på delta sätt finns risk för att effekterna av beslutade
besparingar urholkas av senare beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med att det skall bli möjligt all med
utgångspunkt i politiskt fastställda planeringsramar under hösten successivt
påbörja utredningsar­bete och översynsprojekl i syfle alt fä fram underlag för
senare slutliga beslut om konkreta besparingar. Ett systematiskt översyns- och
ompröv-ningsarbele måste alltsä nu inledas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
viktigt inslag i översynsarbetet måste bli att på ell konstruktivt sätt la lill
vara de uppslag och idéer lill omprövningar och besparingar som finns i den
statliga förvaltningen. Myndigheterna bör bl.a. få tillfälle att lämna underlag
för att bedöma behovet av olika aktiviteter inom deras resp. ansvarsområde och
ange förutsättningarna för att bedriva dem med lägre ambitionsnivå än f. n.
eller i vissa fall avveckla dem. De har ell viktigt ansvar för att noga följa
och utvärdera effekterna av de åtgärder de vidtar och de regelsystem de har alt
administrera och hälla statsniaklerna under­rättade härom. Jag har all
anledning att räkna med all myndigheterna konstruktivt och effektivt kommer alt
medverka med all lämna underlag och ge förslag lill omprövningar på det sätt
jag nu angivit. Det är också nödvändigt alt myndigheterna i högre grad än
hittills inriktar sitt plane­rings- och budgetarbete utifrån förutsättningen om
oförändrad eller mins­kad resurstilldelning och med syfte alt identifiera och
lämna förslag lill omprövningar. Jag avser att senare föreslå regeringen all
utfärda föreskrif­ler i detla syfte. Jag vill också nämna att den nya versionen
av budgethand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;boken med allmänna riktlinjer för myndigheternas
anslagsframställningar omarbetats i samma riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheterna har också ell viktigt ansvar för att fattade
beslut om förändringar och besparingar genomförs så alt avsedda effekter
uppnäs. Behovet av lojal medverkan från myndigheternas sida kommer här att vara
stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redovisat att regeringen avser alt
tillämpa en mycket restriktiv linje när det gäller att tillsätta nya kommittéer
som kan antas komma med förslag till ökade statsutgifter. Det är enligl min
mening nödvändigt att utredningsväsendet i ökad utsträckning inriktas mot och
utnyttjas för att ta fram förslag om hur statlig och statsunderstödd verk­samhet
kan bedrivas till lägre koslnader än nu. Del bör i fortsättningen i princip
uppdras ål varje nylillsatt utredning alt inom sill område la fram alternativ
med denna innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det blir enligl min mening också naturligt alt 1 ökad
utsträckning utnyttja de kvalificerade utredningsresurser som finns i
riksrevisionsverket och statskontoret för att la fram underlag för beslul om
omprövning av olika verksamheter i besparingssyfte. Jag vill i detta sammanhang
erinra om all min företrädare konstaterade i prop. 1979/80: 124 om den centrala
organi­sationen för rationalisering och ADB i statsförvaltningen all resurserna
för rationalisering och administrativ utveckling i ökad grad torde få användas
för att utreda och genomföra omfördelning av resurser inom och mellan olika
verksamhetsomräden liksom också minskad resursförbrukning för ell antal
verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser det vidare väsentligt alt underlaget för del
fortsatta besparings­arbetet kan vidgas genom ett mera förutsättningslöst och
fritt utredningsar­bete kring olika problem. Härigenom räknar jag med all nya
idéer och uppslag lill omprövningar och besparingar kan komma fram. Jag vill
här erinra om alt en särskild utredningsman tillkallats med uppgift all
överväga formerna för vidgade insatser på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stor
uppmärksamhet kommer i det fortsatta besparingsarbelet att ägnas den statliga
förvaltningens sätt alt arbeta och åtgärder vidtas i syfte att motverka onödig
byråkrati. Jag vill dock i detla sammanhang erinra om att nägra stora belopp
knappast kan Insparas genom sådana åtgärder med tanke pä den begränsade andel
av de statliga utgifterna som utgörs av rena förvaltningskostnader. Av
rationaliserings- och effektiviseringsskäl är det likväl av slor vikt att
forlsalta insatser vidtas inom delta område. Ett led i dessa ansträngningar
ulgör tillämpandet av det s.k. huvudförslaget vad gäller statliga
konsumtionsutgifter. Härmed avses att regeringen i sina medelsberäkningar
förutsätter en viss årlig produktivitetsförbättring. Som jag tidigare redovisat
aviseras ocksä i denna proposition några s. k. över­synsprojekt vilka berör
möjligheterna att begränsa bl.a. förvaltningskost­naderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om väsentliga besparingar skall uppnås inom själva
statsförvaltningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;måste dock enligt min mening ändringar i de lagar och
regler som styr verksamheten övervägas. Det kan som exempel nämnas att
väsentliga minskningar av förvaltningskostnaderna Inom
socialförsäkringssystemen knappast kan uppnäs om inle förenklingar och
schabloniseringar i de olika förmånssystemen åstadkommes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
till kostnadssänkningar och besparingar genom decen­tralisering måste
självfallet tas till vara i detta sammanhang. Jag vill här erinra om all
regeringen med stöd av riksdagens uttalanden inrättat en delegation inom
regeringskansliet för decentralisering av slallig verksam­het. Delegationen
skall verka som ett samordnande organ för decentrali­sering av statlig
verksamhei. Den offentliga förvaltningen har vuxit kraftigt under hela
1970-lalet. Antalet statsanställda har ökat under denna tid även om en viss
dämpning har skett under senare år. Jag anser del angeläget att fortsalla
åtgärder för decentralisering vidtas 1 syfte all bidra lill regional utveckling
och åstadkomma besparingar pä statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
inriktning av utgiftspolitiken som jag nu redovisat innebär all ett betydande
antal projekt som syftar till översyn och omprioritering av pågående
verksamheter kommer att sällas igång ulöver dem som redan påbörjats. Min
företrädare har i vårens komplelteringsproposition (prop. 1979/80: 150)
redovisat sin allmänna syn på dessa frågor. Jag vill härutöver betona alt ett
långsiktigt och väl planerat besparingsarbele kräver en successiv uppföljning
av de olika insatser som initieras. Påbörjade över­synsprojekt bör därför sammanställas
i översynsprogram. Det är min av­sikt all göra en redovisning härav i
budgetpropositionen. Härigenom möj­liggörs för riksdagen och en bredare
allmänhet att löpande följa arbetet. Jag avser vidare att 1 samband med vårens
långtidsbudget återkomma till hur besparingsarbetet sammanfaller med de
långsiktiga budgelpolitiska perspektiv som dä avtecknar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är väl medveten om all genomförandel av ell
långsiktigt besparings­program av den omfattning som det nu är fråga om i en
del fall kommer all uppfattas som smärtsamt och kommer alt ställa krav på
solidaritet mellan olika grupper i värt samhälle. Det bör därför vara en
strävan att utifrån det allmänt konstaterade behovet av alt begränsa
statsutgifternas tillväxt ock­så söka nå bredast möjliga samling kring de
konkreta besparingsåtgär­derna. Om det skall vara möjligt att sanera
statsfinanserna är det emellertid ofrånkomligt att gå vidare pä den väg som
inleds med det besparingspro­gram som nu redovisas. Detta är en avgörande
förutsättning för att vi på ett planmässigt sätt skall kunna återställa
balansen i vår ekonomi och skapa grunden för en stabil utveckling i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6 Skattepolitiska riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan i min diskussion av den offentliga sektorns lillväxl
(avsnitt 3.1) nämnde jag alt del svenska skattetrycket är bland de högsta i
väriden. Jag kan belysa detta med ett siffermaterial som sammanställts och
publicerats av OECD-sekretariatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totala skatter och socialförsäkringsavgifter som procent
av BNP i olika länder, 1965—1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:24.7pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Land&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1965&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;prel, 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.55pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53,3 &amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;53,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;52,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belgien&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;44,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;44,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Danmark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;40,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;40.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;42,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;43,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;32,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;36,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;40.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;36,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frankrike&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nederiändema&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;47.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;33,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;44.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;47,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;46.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slorbrilannien&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;36.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;34,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;33,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förb.rep.
  Tyskland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;32,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;36,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;37,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Österrike&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;34,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;.39,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: Revenue Slatislics of OECD Member Countries,
1965-1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anm. De siffror som OECD anger för Sveriges del avviker
någol från sifferuppgifterna i årets kompiellerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;proposition. Orsaken är all de använda definitionerna pä
några punkter är skiljaktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del samlade skatteuttagel 1 Sverige motsvarar alltsä drygt
halva BNP. Av detta utgörs därvid mer än hälften av indirekta skatter och
arbetsgivar­avgifter. Den direkta skallen pä inkomst och förmögenhet svarar
alltså för något mindre än halva del totala skatleutlagel, eller ca 24% av BNP.
Den dominerande delen av detta utgörs i sin lur av den kommunala inkomst­skatten,
som motsvarar ca 17% av BNP och ulgör nära en tredjedel av alla skaller och
avgifter. Den statliga progressiva inkomstskallen motsvarar som jämförelse
endast ca 6,5% av BNP och omkring 12% av del totala uttaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den statliga inkomstskattens förhållandevis ringa bidrag
lill de offentliga inkomsterna hänger givetvis samman med de successiva
sänkningar av den statliga skatten som har genomförts under 1970-talel. Den
statliga in­komstskalleskalan har därigenom i väsentlig utsträckning kommit alt
änd­ra karaktär. Inkomståret 1971, del första dä inte längre kommunalskatteav­drag
fanns, utgjorde den lägsta skattesatsen 1 slatsskatteskalan 10% och den högsta
54%. Då den kommunala medelskattesatsen för året uppgick till 22,5% varierade
alltså marginalskallen frän 32,5% till 76,5%. För inkomståret 1980 spänner
statsskatteskalan frän 1 % till 58% och med en kommunal medelskatlesats om 29%
varierar den sammanlagda marginal­skatten frän 30% till 85% (reducerat från 87%
genom den marginaiskalle-spärr som tillämpas första gången i år). Del kan
alltså konstateras alt den lägsta skattesatsen faktiskt är lägre i år än den
var för tio är sedan trots att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunalskatten stigit kraftigt under tiden. Då utgjordes
den dock lill nära en tredjedel av statsskatt medan den nu praktiskt tagel
enbart är ett uttryck för den kommunala beskattningen. Eftersom den högsta
skattesat­sen samtidigt har höjts, kan det konstateras att den
inkomslufiämnande funktionen hos den statliga inkomstskatten starkt har
renodlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har nämnt i det föregäende att min företrädare i årets
komplelte­ringsproposition framhöll att forlsatla väsentliga ökningar av
skatteullaget skulle föra med sig starkt negativa effekter. Som finansutskottet
anfört är del i besparingssammanhangel givetvis ändå nödvändigt all pröva också
möjlighelen till Inkomstförstärkningar. Jag vill emellertid understryka all
skattehöjningar som kan ge någon mer betydande förstärkning av slalsbud­gelen
måste komma att falla lill största delen pä de breda skikten av inkomsttagare:
1 detta avseende är de knappast mindre kännbara än minsk­ningar av de tunga
utgiftsposterna. För all illustrera i hur hög grad skatte­basen utgörs av
&amp;quot;normala inkomster&amp;quot; kan siffror frän 1979 ärs taxering -alltså
avseende inkomståret 1978 - användas. Då fördelade sig de sam­manräknade
inkomsterna, dvs. inkomsterna före alla underskoltsavdrag och andra allmänna
avdrag, pä följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:17.75pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inkomslskikt
  kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=124 colspan=3 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
  inkomstdelar i skiklel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.35pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Belopp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;milj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andel %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kumulalivl
  %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100- 29900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;150600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;57,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;.57,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;30000-
  49900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;62400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;22,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;80,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;50000-
  69900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30 700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;91,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;70000-
  89900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;95,4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;90000-119900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;97,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;120000-159900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I.l&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;98,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;160000-199900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;99,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;200000-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;100.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;273 300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fyra femtedelar av all inkomst - före avdrag - fanns
alltsä i inkomst-skikten upp till 50000 kr. sammanräknad inkomst.
Inkomstdelarna över 90000 kr. motsvarade mindre än 5% av den totala
sammanräknade in­komsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Infiationsskyddet och skatteskalans utformning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kombinationen av stark progressivitet i
inkomstskalleskalan och infla­tion gör att åtgärder i fråga om inkomstskallen
får central betydelse för avtalsförhandlingarna pä arbetsmarknaden. Regeringen
har redan inlett överläggningar med arbetsmarknadspartema, I avvaktan på att
dessa slut­förs och underlag för en samlad bedömning föreligger kan f. n.
endast vissa mer allmänna riktlinjer redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Principen om att skatteskalan skall vara inflationsskyddad
ligger fast. Skatleutlaget och dess fördelning skall bestämmas genom beslul av
rlksda-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen, inte av inflationstaktens variationer. En automatisk
indexuppräkning av skiklgränserna i skatteskalan bör därför ske. men samtidigt
är det givet alt regering och riksdag varje är har ansvaret för all pröva om
skatteuttaget bör förändras i förhållande lill vad som tidigare beslutats.
Sådana föränd­ringar kan vara motiverade l.ex. kortsiktigt just för att påverka
förutsätt­ningarna för en avtalsrörelse eller som steg i en mer långsiktig
förskjutning av skatteuttaget frän direkt till indirekt skall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Chefen för
ekonomideparlementel redovisar denna dag skäl som moti­verar ett byle av index
för uppräkningen av pensioner m. fl. sociala förmå­ner. Syftet är att
kompensation inle längre skall ges automatiskt för höjda energipriser eller för
köpkraftspåverkan som statsmakterna fattar beslut om genom alt ändra indirekta
skaller och subventioner. Bl. a. med hänsyn lill all statsmakterna har
möjlighet till en åriig omprövning av inkomstskat­teskalan kan det visserligen
hävdas att skälen för ett motsvarande index­byte i delta sammanhang är svagare,
men övervägande skäl talar likväl för att så sker. Basenheterna i lagen om
statlig inkomstskatt bör således i rorlsällningen anknytas lill samma justerade
index som basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det nya
Indexet kommer att påverka basenhetens storlek först fr.o.m. inkomståret 1982.
Redan för år 1981 är emellertid särskilda överväganden påkallade.
Inflationsskyddet innebär i princip all skatteuttaget, i procent av inkomsten,
bibehålls på en given nivå så länge inkomstens realvärde ligger fast, dvs. så
länge inkomsten stiger just i takt med inflationen. Om inkomsten stiger
fortare, dvs. ökar realt, blir däremot skatteuttaget större och omvänt blir del
mindre om inkomsten realt sjunker. Det nu sagda gäller ocksä lör
inkomslskalleunderlaget som helhet: så länge inkomsterna i allmänhet utvecklas
parallellt med inflationen bibehålls del samlade utta­get av inkomstskatt konstant
som andel av underlaget. Stiger realinkoms-lerna i allmänhet leder
progressionen till ett höjt skatteuttag och sjunker de minskar också
skatteuttaget. Under de tre år som inflationsskyddet nu funnits, så är del den
senare utvecklingen som dominerat, dvs, skatleulta-get som andel av inkomsterna
har minskal. Delvis som följd av de utifrån kommande oljeprishöjningarna, men
delvis också som följd av all möjliga inkomstförbätlringar tagits ut i form av
ökade transfereringar och margl-nalskaltelättnader, har de aktiva gruppernas
bruttoinkomster genomsnitt­ligt ökat mindre än som motsvarar inflationen under
samma period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande regler har basenheten för år 1981 fastställts till 6500 kr., en ökning
frän 5 800 kr. för innevarande är. Mot den skisserade bakgrun­den bör
emellertid beslut fallas om en mer begränsad uppräkning. Beslul i denna fräga
bör emellertid inte fattas förrän senare, när bl. a. överiäggning­ar med
arbetsmarknadens parter som jag tidigare nämnt har slutförts. Den basenhet som
pä detla sätt kommer all fastställas genom särskilt beslut för år 1981 kommer
sedan all bilda utgångspunkten för den framtida uppräk­ningen för år 1982 och
senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har hitlills uppehållit mig vid frågor som rör skalleskalans grund­stomme. På
samma sätt som sketl under de senasle åren bör emellertid också sänkningar
göras av marginalskattesalserna i vissa inkomstlagen. Jag vill också erinra om
den tillfälliga höjning av den särskilda skallereduk­tionen som ingick i
regeringens proposition om åtgärder för all underlätta nya löneavtal (prop.
1979/80:181). Avsikten är aft på lämpligt sätt ta hänsyn till dess effekt ocksä
i fortsättningen. Även i dessa frågor bör emellertid konkreta beslul anstå i
avvaktan på de överläggningar jag nyss nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underskoltsavdrag
och ränteavdrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
största vikt för beskattningens resullal är inle bara skatteskalans utformning,
ulan ocksä reglerna om vilken inkomst som skall beskattas. Särskilt vill jag
här peka på frägan om rätten till avdrag för underskott i en förvärvskälla frän
andra inkomster och frågan om de snabbi växande avdragen för gäldräntor på lån
som inte är nedlagda 1 nägon näringsverk­samhet. För alt utreda frågan om
underskollsavdragen har en särskild kommitté tillkallats. Enligt direktiven
(Dir. 1980:11) skall denna inled­ningsvis kartlägga underskottsavdragen och de
faktorer som ligger bakom dem. Arbetet skall sedan inriktas pä att pröva olika
sätt att hindra ett otillbörligt utnyttjande av dessa avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
direktiven pekas på flera olika situationer där underskoltsavdrag kan le sig
problematiska. Bl.a. nämns där sådana underskott som är rent skatte­mässiga,
dvs. där verksamheten reellt sett gär med vinst men där skalle­reglerna i
stimulanssyfte medger avdrag som gär ulöver de strikt företags­ekonomiska.
Ocksä skattesystemets bristande symmetri, som innebär att det är möjligt att få
fullt avdrag för räntor på lån som används för att köpa tillgångar vilkas
avkastning kommer fram som lågt beskattad eller helt obe­skattad värdestegring,
nämns som en sädan problematisk punkl. Vidare skall utredningen pröva
möjlighelen all komma till rätta med de svårighe­ter som de s. k.
hobbyrörelserna vållar. Nära anknytning har också frågan om den i dag
obegränsade rätten till avdrag för ränta på lån för att finansi­era privata
konsumtionsutgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén om
underskottsavdrag har en omfattande uppgift som berör en rad viktiga
avvägningar mellan olika önskemål som skattesystemet skall tillgodose. Det är
endast i undantagsfall sä att alla skäl lalar för en reform av dagens regler
och inga emot. Likväl är det klart all vissa förändringar är önskvärda.
Underskollsavdragen växer allt mer och ger 1 vissa fall - jag syftar här bl.a.
pä de s.k. nolltaxeringarna - resultat som allvarligt hotar människornas
tilltro till skattesystemet. Pä ett par viktiga punkter har också lagstiftning
redan genomförts som fr.o.m. innevarande år starkt begränsar utrymmet för
underskottsavdrag. Genom riksdagsbeslut i slutet av år 1979 (prop. 1978/79:209,
SkU 1979/80:11, rskr. 1979/80:42, SFS 1979: 1017) har nämligen rätten lill
omedelbart reparalionsavdrag vid om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnad av flerfamiljshus beskurits, dels i det fall dä
ombyggnaden finansi­eras med statliga bostadslån, dels allmänt när ombyggnaden
avser ell s. k. andelshus oavsett hur finansieringen sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En mycket stor del av underskollsavdragen beror på alt
avdrag för gäldränla görs med belopp som överstiger intäkterna i den aktuella
för­värvskällan. Det har många gånger påtalats hur de nuvarande beskatt­ningsreglerna
för räntor och andra kapitalinkomster vid inflation leder fill en allvarlig
snedvridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven myckel höga låneräntor ger efler skatt en realt sett
negativ låne­kostnad samtidigt som spararnas avkastning efter skatt kommer att
ligga långt under inflationstakten. För att förbättra spararnas situation har
vissa åtgärder vidtagits i form av skattefrihet helt eller delvis för viss
avkastning: sparavdrag, värdesaken lönsparande, sparobligationer. Mol
låntagarnas obegränsade avdragsrält har däremot hitlills inga åtgärder riktats.
I annat sammanhang - lagrädsremissen den 11 september 1980 med förslag lill
ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyllring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  har jag
något diskuterat detla problem. Jag anförde där bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kombinationen av full indexuppräkning vid
realisationsvinstbeskatt­ningen och en obegränsad avdragsrätl för låneräntor
vid den löpande beskattningen bildar vid inflation en mekanism för omvandling
av löpande inkomster lill kapitalvinster som mäste beaktas för all inte
skatteförmåge­principen allvarligt skall urholkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En lösning
på problemet kan teoretiskt sökas på tvä olika vägar. En möjlighel är att
begränsa indexuppräkningen så all den i princip omfattar bara del egna kapital
som fastighetsägaren har lagt ner i fasligheten. Den andra utvägen skulle vara
att gå över till en real beskattning även av låneräntorna. Detta skulle
innebära att den del av räntan som utgör kom­pensation till långivaren för
minskningen i länets realvärde behandlades som en för fastighetsägaren inte
avdragsgill - och för långivaren skattefri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  amortering. Med ett sådant syslem skulle det vara helt
korrekt alt vid&lt;br&gt;
realisationsvinstbeskattningen alltjämt medge full indexuppräkning, dvs.&lt;br&gt;
att räkna upp även del lånade kapitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I och för
sig kan på allmänna skattetekniska grunder goda skäl anföras för alt en reform
som rör den löpande beskattningen skulle vara att föredra framför åtgärder som
leder lill alt slörre vikt läggs vid engångsbeskatlning-en av de vinster som
framkommer vid en försäljning. Realisationsvinstbe­skattningen medför
svårigheter att på ett rättvist säu tillämpa skatteska­lans progressivitet
samtidigt som de stora belopp som kan stå pä spel skapar frestelser till
skatteundandragande åtgärder. En realisationsvinst­beskattning ger också upphov
fill vissa inlåsningseffekter, även om man vid fastighelsbeskattningen har sökt
mildra dessa genom de uppskovs­regler som har införts. Som framhölls i årels
budgetproposition kan dock frågan om fastighetsägarnas rätt lill avdrag för
låneräntor inle ses som ett isolerat skallepolitiskt problem. För många hushåll
är med dagens förhål­landen i övrigt en bibehållen avdragsrätl en absolut
förutsättning för att de skall kunna klara sina ärliga boendekostnader. En
principiell reform av avdragsrätten för smähusränlor o.d. kan därför tänkas
endast i ett större sammanhang där man beaktar övergripande skatte- och
bostadspolitiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;synpunkter. Åt realbeskaliningsutredningen (B 1978:07) har
uppdragils aU undersöka möjligheterna att gä över lill en real beskattning av
bl.a. låne­räntor och andra kapitalinkomster. Därvid skall bl.a. verkningarna
för bostadsmarknaden belysas. Först när utredningen har redovisat resuhatel av
sill arbete finns del förutsättningar aU bedöma om detta kan vara en framkomlig
väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De lån som verkligen används för att finansiera
investeringar i den egna bostaden står, som jag framhållit, i en viss
särställning i sammanhanget. Men för andra lån, som t. ex. används för alt
finansiera köp av kapitalvaror eller annan privat konsumtion eller för
placeringar i improduktiva men lågt beskattade tillgångar, är den fulla
ränteavdragsrälten mer problematisk. Inte minst besvärande är alt hushällen
lill följd av de höga marginalskatter­na visar en belydande okänslighet för
räntenivåns höjd. vilket avsevärt försvårar kredilpoliliken. För många hushåll
kan det framstå som attrak­tivt aft låna för ändamål av angivet slag även lill
räntesatser som ligger längt ulöver vad förelag kan betala för alt finansiera
produktiva investe­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I debatten
har mot denna bakgrund framförts olika förslag om all be­gränsa avdragsrätten
för räntor, med eller ulan en samtidig lättnad i fräga om beskaftnlngen av
kapitalinkomster. Del stora problemet i samband med dessa förslag är emellertid
huruvida del är möjligt att i det praktiska taxeringsarbelet tillämpa sädana
begränsningar pä ett rättvist sätt. Efter­som förslagen i allmänhet förutsätter
alt räntor på lån nedlagda i vissa förvärvskällor fortfarande skall kunna dras
av fulll. är del viktigt all vela om del ocksä i praktiken kan redas ul pä ett
lillfredsslällande sätt vilka lån som är av vilket slag. Uppgiften alt pröva
detta har lagts på den förut nämnda kommittén om underskoltsavdrag. Del krävs
ocksä allmänt sett en betydligt säkrare kontroll av ränteavdragen än vad som i
dag är möjligt. Jag kan här nämna alt det inom riksskatteverket pågår arbete
med förslag som rör såväl frägan om skyldighet för banker m.fl. all lämna
kontrolluppgift om räntor och förmögenhetsbehållning som frågan om skyldighet
för den enskilde all i deklarationen specificera ränteavdrag och att ange lill
vem utbetalningarna gäll. Enligt vad jag erfarit är arbetet långt hunnet och
kommer all redovisas inom kort. Jag återkommer i del följande lill detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I avvaktan
på aft förutsättningarna för att uppräfthålla en rättvis be­gränsning av
ränteavdragen sålunda skall klarläggas anser jag del inte möjligt att nu la
ställning till frägan. Jag vill ocksä erinra om att en av anledningarna lill
att de totala ränteavdragsbeloppen ökat kraftigt under senare tid är den
höjning av räntesatserna som skett. Hela ökningen är alltsä inle ett uttryck
för ökad upplåning hos hushållen. Likväl utgör ränteavdragens snabba ökning ett
allvariigt problem och åtgärder mot detta ter sig allt mer nödvändiga. Det är
därför angeläget alt de klarläggan­den som behövs kan komma så snart som
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder med anledning av höjda taxeringsvärden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser att inom kort återkomma med förslag för all
anpassa olika skatteregler lill den kraftiga höjning av taxeringsvärdena på
fasfigheter som kommer all ske år 1981. Av central betydelse är givetvis frågan
om ny s.k. villaschablon, där beredning av förslag från 1976 års
fastighelslaxe-ringskommilté f. n. pågår i regeringskansliet. Åven frågan om
den kommu­nala garantibeskattningens utformning vägs därvid in. Vidare bör en
upp­räkning ske av skiktgränserna i skalorna för förmögenhetsskatten och arvs-
och gåvoskatten. Reglerna om förmögenhetsprövningen av folkpen­sionärers rätt
till extra avdrag vid inkomstbeskattningen resp. lill kommu­nalt bostadstillägg
bör också justeras. Riktmärket för dessa och andra åtgärder som jag inte har
nämnt särskilt här är alt höjningen av taxerings­värdena inle får tillåtas få
socialt oacceptabla verkningar för människorna. Samtidigt villjag framhålla att
detla givetvis inte är liktydigt med att över huvud tagel inga skatteökningar
får ske. Den kraftiga höjningen av taxe­ringsvärdena återspeglar en faktisk
ökning av fastighetsvärdena och där­med av fastighetsägarnas förmögenhetstillgångar
och rättvisan kräver att denna till någon del får slå igenom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget också konstatera alt det numera
lorde stå helt klart att del inle gärna är möjligt att fortsättningsvis arbeta
med så långa perioder som fem eller sex år mellan de tidpunkter dä de höjda
fastighets­värdena får påverka beskattningen. Med nuvarande ordning blir
sprången alltför stora eftersom en slor eftersläpning hunnit uppstå, vilket
ocksä försvårar avvägningarna inom det bostadspolitiska området. 1976 års
fas-fighetstaxeringskommitlé (Fi 1976:05) har i uppdrag att studera frägan om
s. k. rullande fastighetstaxering och dess redovisning kan enligt vad jag
erfarit väntas omkring årsskiftet. En närmare diskussion av ämnet bör därtor
anstå i avvaktan på utredningsmaterialet, men jag kan redan nu konstatera alt
om en justering av taxeringsvärdena med tätare intervall än f. n. inle skulle
anses vara möjlig, så får i stället andra åtgärder prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitalbeskattningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har i flera sammanhang konstaterats att de nuvarande
reglerna för kapitalbeskattning - löpande inkomstbeskattning,
realisationsvinstbe­skattning och förmögenhetsbeskattning - leder till stora
orättvisor och samhällsekonomiska snedvridningar. Sparare som placerat i bank
eller aktier missgynnas, medan placeringar i fastigheter och vissa s.k. alterna­tiva
placeringsformer (diamanter, guldjetonger m, m.) framstår som skatte­mässigt
mycket gynnade. Indirekt blir produktiva investeringar satta i strykklass medan
finansiella och spekulativa Investeringar ofta kan locka med betydligt högre
effektiv avkastning efler skall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En betydande del i förklaringen till kapitalbeskattningens
nuvarande snedvridande effekter ligger i alt skattereglerna med fä undanlag
inle är anpassade till en inflationssiluation. I skalledebatlen harolika
förslag förts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fram om hur en mer genomgripande sådan anpassning skulle
kunna ske genom en större reform av skattesystemet. Som jag redan har nämnt har
realbeskaliningsutredningen i uppdrag att studera en av dessa möjligheter,
nämligen en systematisk tillämpning av reala principer för inkomstberäk­ningen.
Åven ulgiflsbeskattningens möjligheter att ge en lösning bl.a. på
kapifalbeskattningsproblemen har kommit att uppmärksammas och jag avser att ta
initiativ till ett fortsatt utredningsarbete på delta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I avvaktan
pä eventuella mer genomgripande ändringar framstår emel­lertid punktvisa
reformer som nödvändiga i syfte alt minska de snedvri­dande effekterna. Förslag
om en första sådan åtgärd har ocksä framlagts i den redan berörda
lagrådsremissen om ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid
fastighetsavyllring. Bakgrunden lill detla har jag nyss redovisat i del
återgivna avsnittet ur lagrädsremissen. I sin centrala del innebär förslaget
att indexuppräkningen av anskaffningsvärdet skall be­gränsas under
innehavstidens början, när andelen lånat kapital regelmäs­sigt är slor. Av
praktiska skäl sker denna begränsning så att indexupp­räkning helt vägras under
fyra år, varefter full uppräkning medges med hänsyn till prisutvecklingen från
det fjärde året efler anskaffningsårel. Förslagel kommer därigenom ocksä att ge
en särskilt stor skärpning i fräga om korta, spekulativa faslighelsinnehav. För
alt inle personer som av olika skäl måsle byta bostad efter en kort tids innehav
skall drabbas oskäligt genom denna konstruktion föreslås samtidigt regler om
tillgodoräknande av tidigare Innehavslid vid försäljning av den nya
fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När
lagrädsgranskningen av detta förslag är avslutad avses en proposi­tion
föreläggas riksdagen och avsikten är att de nya reglerna - med vissa
övergångsbestämmelser som gör att skärpningen inträder successivt -skall
lillämpas på fastighetsförsäljningar efter utgången av är 1980. I detta
sammanhang vill jag också nämna alt del är min avsikt att inom kort la
initiativ till en utvärdering av det syslem för uppskov med realisations­vinstbeskattningen
som finns för de fall dä fråga är om försäljning av egnahem eller
jordbruksfastighet där ägaren varit bosall och denne anskaf­far en
ersättningsfastighet inom viss tid. En sådan utvärdering har önskats av
riksdagen (SkU 1979/80: 22) och är nu så mycket mer motiverad som de nya
reglerna om tillgodoräknande i vissa fall av tidigare innehavslid ocksä bör
fogas in i ell fast administrativt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
om den tekniska utformningen av åtgärder för att sfimulera akllesparandel har
lagts fram av kapitalvinstkommillén (B 1979:05) i ell delbetänkande (Ds B 1980:
11) Stimulans av akllesparandel. Kommittén, som ursprungligen tillkallades för
all göra en i huvudsak teknisk översyn av aktievlnstbeskattnlngen, fick i
början av Innevarande år tilläggsdirektiv (Dir. 1980: 10). Enligt dessa skall
kommittén pröva åtgärder för all lindra beskattningen av aktiebolagens utdelade
vinster. Eftersom denna uppgift bedömdes vara lämligen omfattande och
tidskrävande ingick del i uppdra­get ocksä all med förtur utarbeta förslag lill
provisoriska åtgärder för alt stimulera akllesparandel. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén redovisar i betänkandet tvä modeller som båda
bedöms vara lämpade att ligga lill grund för provisoriska stimulansåtgärder.
Gemensamt för modellerna är all de innebär att fysiska personer som mottar
utdelning frän börsnoterade förelag medges en skattereduktion med viss del av
utdelningsbeloppel. Principiellt kan man säga att aktieägarna därigenom
tillgodoräknas en del av den skatt som bolagen erlagt för de vinstmedel som
delas ut. Den ena modellen är uppbyggd för att till sina verkningar efterlikna
de s. k. avräkningssystem som successivt införts i de flesta EG-länder och
skattereduktionens procentuella storlek beror där på aktieäga­rens
marginalskattesats - ju högre marginalskallesatsen är, desto lägre blir den
procentsats varmed skattereduktion skall medges. 1 den andra modellen, som är
mer schablonmässigt utformad, bestäms skattereduk­tionens procentsals endast av
uldelningsinkomslens storlek - med ökande utdelningsbelopp avtrappas
skaltereduktioncns storlek. Utöver dessa mo­deller pekar kommittén ocksä på all
en ökning av schablonavdraget vid försäljning av aktier som innehafts mer än
tvä år kan vara en lämplig stimulansåtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitalvinstkommillén
fortsätter nu sitt arbete med all utarbeta ett mer permanent system för
lättnader i utdelningsbeskaltningen. Remissbehand­lingen av betänkandet om de
provisoriska åtgärderna har i huvudsak avslutats och beredningen av ärendet
pågår i regeringskansliet. Del är ännu förtidigt att dra några definitiva
slutsatser, men jag vill betona att jag anser det myckel angeläget att åtgärder
för alt stimulera akllesparandel genomförs skyndsamt. Samtidigt är del önskvärt
all nya regler ges en Inriktning som möjliggör att de smidigt kan avlösas av
ett mer permanent system. Det är min avsikt att inom kort redovisa mina
överväganden och lägga fram konkreta förslag. Jag vill i sammanhanget ocksä
erinra om att chefen för ekonomideparlementel tidigare i dag har diskuterat
frågan om näringslivels försörjning med riskkapital och därvid aviserat vissa
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
kapilalvinslkommitténs ursprungliga uppdrag ingår också att lämna förslag om
utformningen av en i tiden obegränsad realisationsvinslbe-skattning av
bostadsrätter. När nu regeringens förslag lill nya regler i fråga om
fastigheterna föreligger kan man räkna med all kommittén med förtur kommer att
redovisa sina överväganden om bosladsrätlerna i ett delbetän­kande. Jag räknar
därför med att under år 1981 kunna återkomma med förslag lill ny lagstiftning
på denna punkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under
senare tid har den skattemässiga behandlingen av vissa s. k. alternativa
placeringar kommit att ifrågasättas allt mer. Begreppet avser därvid olika
tillgångar som i varierande utsträckning tjänar som penning­placering i syfle
alt göra värdestegringsvinster och som därigenom kan framstå som alternativ
till värdepapper eller fasligheter. I första hand brukar därvid sådana lösören
som diamanter och guldjetonger nämnas. Den skattemässiga förmånsbehandlingen
ligger därvid främst i att värde-stegringsvlnsler blir helt skattefria om
innehavet varat fem är eller längre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och i andra hand i alt tillgångar av detta slag i
allmänhet inle behöver redovisas vid förmögenhetsbeskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reallsalionsvinslkommittén föreslog redan är 1975 i sitt
belänkande (SOU 1975: 53) Beskattning av realisationsvinster att en i tiden
obegränsad realisationsvlnsibeskatlning skulle införas för denna kategori av
lösöre, dvs. ting som inte normalt förlorar i värde genom användning. Förslagel
ledde dock aldrig till lagstiftning eftersom möjligheterna till kontroll av
bestämmelsernas efterlevnad ansågs alltför små. Jag delar i och för sig
uppfattningen att kontrollsvårigheterna innebär ett argument mot
realisa-tionsvinstkommilléns förslag. Å andra sidan är det tydligt att vissa av
dessa s.k. alternativa placeringar numera marknadsförs helt reguljärt just som alternativ
till aktiesparande och att därvid den förmånliga skattebe­handlingen blir ett
avgörande argument. Del är enligt min mening svårt all i längden acceptera alt
så kan ske. Det finns därför skäl att åter pröva möjligheterna att skärpa
beskattningen av dessa spekulativa placeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan placeringsform som delvis kommit att utnyttjas i
ett spekula­tivt sammanhang är premieobligationerna. Jag syftar här på ett
förfarande som fillämpas av vissa skattskyldiga som har skattepliktiga
realisations­vinster, t. ex. efter en avyttring av en faslighet. Det har då på
sina håll satts i system alt köpa stora mängder premieobligationer kort före en
dragning och att sälja dem kort därefter. Med nuvarande regler blir den
kursförlust som därvid uppstår till 100 % avdragsgill mol den föreliggande
realisa­tionsvinsten, medan de utfallande vinsterna pä premieobligationerna
inte utgör skattepliktig inkomst. Det kan enligl min mening starkt ifrågasättas
om ett sädant utnyttjande bör accepteras. Premieobligationerna har till­kommit
för alt utgöra en form för statlig upplåning riktad speciellt lill smäsparare
och del är ägnat all inge olust om de utvecklas lill spekula­tionsobjekl. 1
lämpligt sammanhang bör därför frägan om ändrade regler pä denna punkt tas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skatteundandragandet och skattesystemets utformning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del ligger i sakens natur att det är svårt att få fram
tillförlitliga uppgifter om de totala skattebelopp som undandras genom olika
former av skatte­flykt och skattefusk. Det råder knappast något tvivel om att
skatteundan­dragandet har ökat betydligt i omfattning under del senasle
årtiondet. 1 dag ulgör del ett allvarligt problem, som det krävs fortlöpande
och kraftfulla åtgärder från del allmännas sida för all komma lill rätta med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer strax till konkreta frägor om förstärkta
och förbättrade kontrollåtgärder, effektiviserad indrivningsverksamhet osv.
Först vill jag emellertid peka på några mer allmänna förhållanden som måsle
beaktas i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sädan sak är sambandet mellan skatleultagels höjd och
skalleundan-dragandels omfattning. Ju högre skattesatserna blir, desto större
skattebe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kartong: S. 102, de två sista raderna Utgår: Holm,
Andersson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lopp motsvarar varje undanhållen Intäkt och varje på
falska grunder medgi­vet avdrag. Med stigande skatteuttag ökar alltså
&amp;quot;vinslen&amp;quot; för den illojale och frestelsen för den ännu lojale. Enligl
min mening kan det knappast betvivlas all del här finns en gräns, ulöver vilken
statsmakterna inte kan gä utan att pä ett avgörande sätt undergräva människornas
lojalitet mol skat­tesystemet. Jag vill betona att detta inle innebär all del
finns någol visst exakt procenttal som utgör det högsta skatteuttag människorna
accepterar. Vad som är acceptabelt och inle acceptabelt kan ocksä förändras
över liden. Det är en viktig uppgift all för medborgarna klarlägga sambandet
mellan ä ena sidan önskemålen om en omfattande offentlig service och ett
socialt trygghetssystem och ä andra sidan de krav som finansieringen av detta
ställer. Men enligt min mening är det nu tydligt att den snabba höjning av de
samlade marginaleffekterna av skatter och avgifter som ägt rum under 1970-talet
fört till en situation där stora grupper av inkomsttaga­re anser alt de får för
litet ekonomiskt utbyte av sina extra arbetsinsatser och där sökandet efter
olika möjligheter lill skattefria inkomster har fält en omfattning som leder
lill allvarliga samhällsekonomiska snedvridningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu
sagt innebär inle alt jag menar att skatteundandragandet som problem försvinner
om marginalskatterna blir lägre. Det samlade skatteut­taget i Sverige är högl
och för den skrupelfrie kommer det alltid att finnas &amp;quot;vinster&amp;quot; att
göra på att hålla sina transaktioner utanför skattemyndighe­ternas kännedom.
Men det är min bestämda uppfattning att en sänkning av marginalskattesalserna
från dagens höga nivåer är nödvändig för all undvi­ka att problemen snabbt
skall förvärras. Alt möta dem enbart med utökad kontroll och skärpta straffar
inle en framkomlig väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett annat
förhållande som jag vill erinra om i delta sammanhang rör skatteflykten som
speciellt problem. Utgångspunkten för skallelagstift­ningen måste givelvis
alllid vara strävan alt ge de maleriella skattebesläm-melserna en sådan
utformning att de läcker alla avsedda fall och sä klart som möjligt preciserar
vilka skattekonsekvenser de skall medföra. Erfa­renheten visar emellertid att
det för personer med god insikt 1 skattesyste­mets grunder och regelverkets
uppbyggnad ofta är möjligt all finna möjlig­heter lill kringgående
transaktioner genom att konstruera nya förfaranden som inte är uttryckligen
täckta i lagen. Mot denna bakgrund har under senare är debatten intensifierats
om möjlighelen att komplettera de maleri­ella skaltebeslämmelserna med en
allmän regel riktad just mot krlnggåen-detransaktionerna. Jag kan erinra om alt
ett förslag till allmän skalle-flyklsklausul framlades av en expertgrupp inom
företagsskatteberedningen 1 betänkandet (SOU 1975:77) Allmän
skaltefiyktsklausul. Efter remissbe­handlingen av detla överarbetades förslaget
inom budgetdepartementet och promemorian (Ds B 1978:6) Lag mot skatteflykt
utarbetades. Åven denna promemoria har remissbehandlats. Ell förslag till lag
mol skalleflykt har därefter upprättats och remitterats till lagrådet och efter
ytterligare beredning i regeringskansliet har nu en proposition i ämnet
utarbetats inom budgetdepartementel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer att anmäla denna fråga senare 1 dag. Jag vill
emellertid redan nu framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen bygger i allt väsentligt på det förslag som
under är 1979 granskades av lagrådet. Den föreslagna lagstiftningen innehåller
sålunda en generalklausul som riktar sig mol den form av skatteundandragande
som brukar kallas kringgående av skattelag. I den föreslagna lagen preci­seras
när ett sådant kringgående skall anses föreligga och vilka förutsätt­ningar som
skall vara uppfyllda för alt en kringgåendetransaktion skall underkännas i
skattehänseende. Propositionen Innehåller i likhet med lag­rädsremissen också
förslag lill åtgärder för att stärka rättssäkerheten i samband med
tillämpningen av klausulen. Propositionen går på denna punkl längre än
lagrådsremissen. Del föresläs sålunda alt lagstiftningen tidsbegränsas. Den
skall gälla i fräga om rättshandlingar som företas under åren 1981-1985.
Avsikten är alt den praktiska tillämpningen av general­klausulen skall
utvärderas från rättssäkerhetssynpunkter mot slutet av femårsperioden och att
lagstiftningen därvid skall övervägas på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbättrad kontroll av uppdragsinkomster och räntor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har nyss framhållit att problemen med
skatteundandragandet inte kan lösas enbart med mer kontroll. Likväl är del
klart att en fortlöpande effektivisering av skallekonlroUen och anpassning av
dess former till änd­rade förutsättningar är nödvändig. Inte minst det
sistnämnda är viktigt och jag skall strax la upp nägra punkter där den
ekonomiska utvecklingen lett till att en större vikt måste läggas vid
kontrollmöjligheterna än som hittills varit fallet. Samtidigt villjag dock
erinra om vad jag sagt om behovet av att också förenkla de materiella
skaltebeslämmelserna pä olika områden bl. a. just i syfte alt minska kraven på
kontrollinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett fenomen som blivit allt mer besvärande är del
skatteundandragande som sker genom olika former av utnyttjande av s.k. grå
arbetskraft. Formerna för detla kan variera, men grundproblemet är alt del rör
sig om uppdragsförhållanden där uppdragsgivaren underlåter all fullgöra sina
skyldigheter enligt skatte- och avgiftslagsliflningen, vilket i sin lur ger
uppdragstagaren möjlighet att med obetydlig upptäcktsrisk undandra in­komsten
från beskattning. Inte sällan försvåras skattekontrollen av att parterna utåt
gör gällande alt del är fråga om ell verkligt entreprenörsför-hällande och all
således över huvud taget ingen skyldighet föreligger all automatiskt lämna
några uppgifter till skattemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
uppdragsersältningar som undandras beskattning genom utnyttjan­det av grå
arbetskraft uppgår till avsevärda belopp. Svårigheter i konkur­renshänseende
uppstår också för de seriösa förelagarna genom dessa illo­jala förfaranden.
Enligl min mening är del nu nödvändigt att pröva nya vägar att angripa
problemet. Förslag om särskild lagsfiftning har lagts fram i en inom
budgetdepartementel utarbetad promemoria (Ds B 1980:10) Den grå arbetskraften
och  skattekontrollen.  Promemorian remissbehandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f.n. och jag räknar med att kunna återkomma till dessa
frågor under år 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat område där den ekonomiska utvecklingen medfört
all ett förbättrat kontrollsystem framstår som nödvändigt är räntebetalningarna.
Som jag tidigare nämnt kommer inom kort en utredningsgrupp inom riks­skatteverket
att lägga fram förslag om en förstärkt kontroll just på denna punkt.
Erfarenheterna, bl.a. från vissa kontrollaktioner, har visat att möj­ligheterna
alt kontrollera att ränteinkomster deklareras korrekt är bristfäl­liga och att
de belopp som härigenom undandras beskattning är betydande. Med den allt större
omfattning ränteavdragen kommit att få är det också viktigt att få en bättre
möjlighel alt bedöma grunden för dessa avdragsyr­kanden och att stämma av
yrkade avdrag mot deklarerade intäkter, t. ex. i fråga om lån mellan
privatpersoner. En skyldighet för banker m.fl. att lämna kontrolluppgift pä
utbetalda räntor och för enskilda all i självdekla­rationen särskilt ange
ränlemotlagare bör enligt min mening effektivt kun­na bidra till all motverka
skatteundandragande inom detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskattekonlrollen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Mervärdeskatteutredningen har i sitt femte
delbetänkande, (Ds B 1980:6) Mervärdeskattekonlrollen m.m., behandlat
skattekontrollen. Be­tänkandet remissbehandlas f. n. I betänkandet föreslår
utredningen en skärpt registreringskontroll, vilket har väsentlig betydelse för
de åtgärder mot den grå arbetskraften som jag nyss har berört. Utredningen
föreslår också att en planenlig kontroll av de skattskyldigas redovisningar
genom­förs. Formerna för kontrollen fär anpassas efler företagens storiek, verk­samhetens
art, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattskyldiga som har inkomst av jordbruksfastighet och en
årsomsätt­ning om högsl 100000 kr. bör enligl utredningen få foga en särskild
uppgift om den mervärdeskatt som skall redovisas för beskattningsåret lill sin
självdeklaration. Uppgifterna stäms av i taxeringsnämnden och kan sedan på
maskinell väg kontrolleras mol inbetald mervärdeskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiertalel övriga skallskyldiga kan bli föremål för en
jämförande gransk­ning direkt på grundval av mervärdeskattedeklaralionerna och
inkomst-deklarationen. Utredningen föreslär ett särskilt system som utan
resursför­stärkning säkerställer den informationsöverföring som behövs för den
jämförande granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För skattskyldiga med mer komplicerade förhållanden, t.ex.
de största förelagen, är en jämförande granskning inle meningsfull. Utredningen
föreslår att dessa företag i stället görs till föremål för regelbunden revision
för femårsperioder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulöver den planenliga kontrollen får särskilda insatser
göras i vissa situationer. Även den planenliga kontrollen kan ge anledning lill
en fördju­pad utredning. Negativa deklarationer kräver särskild uppmärksamhet.
Skatlerevislon torde ocksä, enligt utredningen, vara det enda hjälpmedlet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mot falska deklarationer och andra falsarier. Offentliga
myndigheter bör i sin roll som uppdragsgivare lägga särskild vikt vid alt
endast anlita företag mol vilka anmärkningar i delta hänseende ej kan riktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag bedömer det som angelägel alt kontrollen av
mervärdeskatten kan förstärkas. Det är min avsikt all redovisa
ställningstagandet till utredning­ens förslag i sådan tid alt en proposition
kan föreläggas 1980/81 års riks­möte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SkallekonlroUen i övrigt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya taxeringsorganisafionen i första instans, det s.
k. RS-systemel, är nu inne pä sill andra år. En vikfig målsättning med systemet
har varit att inrikta gransknings- och konlrollresurserna pä de
svårkontrollerade dekla­rationerna. Det skall ske bl.a. genom ett ökat ADB-stöd
vid granskningen och utvidgad taxeringsrevision.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är
ännu för tidigt att göra en helhetsbedömning av del nya systemet. Man kan
emellertid konstatera att de inkörningsproblem pä ADB-sidan som uppstod under
det första året i stort sett har kunnat elimineras till årels taxering.
ADB-slödet har otvivelaktigt medfört all resurser kunnat frigöras från del
rutinmässiga granskningsarbetet och i stället inriktas pä en mera ingående
kontroll av de svårkontrollerade deklarationerna. Samtidigt slår del dock klart
all man inle heller i är kommer alt kunna företa taxeringsrevisioner i planerad
omfattning. Del beror lill en del på all man har varil tvungen all dra ned på
takten i den personella utbyggnaden av granskningsorganisationen för att hinna
med utbildningen av personalen. Granskningsrutinerna är inte heller ännu helt
Inarbetade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är del ytterst angelägel att
taxeringsrevisionerna verkligen fär avsedd effektivitet. Jag avser all återkomma
lill denna fräga så snart resultatet föreligger av den utvärdering av
RS-syslemels tillämp­ning de tvä första åren som pågår inom riksskatteverket
och budgetdepar­tementel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall
här ocksä något beröra frågan om uppgiftsutbytet mellan myn­digheter på
skatteområdet. Del är sålunda enligl min mening angeläget bl.a. från
kontrollsynpunkl alt man inom skatteförvaltningen tar till vara möjligheterna
alt utbyta information mellan de olika verksamhetsgrenarna. Härigenom skapas
förutsättningar för en samordning och effektivisering av kontrollinsatserna.
Min företrädare har behandlat dessa frågor från sekre­tess- och
integriletssynpunkler i prop. 1979/80: 146 med förslag till skalle­registerlag.
Han ansåg därvid bl.a. att ett sådant uppgiftsutbyle inle bör innebära några
betänkligheter från Integritetssynpunkt och uttalade att del avgörande för om
en uppgift skall lämnas från en skattemyndighet till en annan bör vara att
uppgiften behövs för den mottagande myndighetens verksamhet. Jag delar denna
uppfattning och avser alt senare i höst åter­komma med förslag lill en
reglering av uppglftsutbylet mellan skattemyn­digheter som är anpassad till den
nya sekretesslagen. Det kan här nämnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att riksdagen tidigare i är pä förslag av regeringen har
beslutat om ett ökat uppgiftsutlämnande från tullmyndigheterna till
riksskatteverket och läns­styrelserna 1 syfte att förbättra kontrollen i fräga
om mervärdebeskalt-ningen (prop. 1979/80: 108. SkU 55, rskr 352, SFS 1980:450).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven mellan myndigheter som handhar olika
verksamhetsområden mås­te ell uppgiftsutbyte för kontrolländamål i vissa fall
kunna ske. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen under år 1978
beslutade om alt riksförsäkringsverket under åren 1979 och 1980 skulle lämna
kommunerna uppgifter pä ADB-medium om sjukpenninggrundande inkomst för kontroll
av bostadsbidrag. Konlrollaktionen har lett till ett slorl antal ändringsbe­slut
i fräga om bostadsbidrag. Regeringen har nyligen beslutat all uppgifler skall
få lämnas ul även under åren 1981 och 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som bl.a. arbetar med
en över­syn av lagstiftningen mol organiserad brottslighet, finns en särskild
arbets­grupp för skattefrågor. Denna arbetsgrupp har nyligen lill budgetdeparte­mentel
avlämnat förslag till lagstiftning som rör kontrollproblemen i sam­band med
utlandslransaklioner. Del syftar lill att motverka internationella
skatteundandraganden genom att att skärpa bevisbördan för den skaltskyl­dige i
sådana skattefrågor och genom att öka kravet pä hans medverkan i utredningar i
ärenden med utländsk anknytning. Förslaget kommer all remissbehandlas under
hösten och jag räknar med alt kunna la ställning lill det i början av nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang också erinra om alt Sverige
tar aktiv del i det internationella arbetet mol skatteflykt. Jag vill särskilt
framhälla de över­läggningar som pågår för all utvidga del nordiska
handräckningsavlalet till att gälla också punktskatter och den nordiska
framställningen till EG för att binda samman del syslem för handräckning som
gäller i Norden med EG-ländernas motsvarande system. Även Europarådets planer
på att ska­pa ett europeiskt avtal för handräckning i skatteärenden är härav
intresse. Del finns enligl min uppfattning anledning att förmoda att dessa internatio­nella
initiativ inom en snar framlid kommer all kunna bidra till ett väsent­ligt
bättre samarbete mellan länderna för att motverka den internationella
skatteflykten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppbördssystemel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RS-systemel innefattar också en reform av
uppbördsförfarandet. Den nya ordningen genomförs successivt med början under
innevarande år. Den innebär en rationalisering av rutinerna för inbetalning och
redovisning av skall. Den innefattar ocksä förbättrade möjligheter att
kontrollera all arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter 1 fråga om
källskalteuppbörden. Bl. a. skall kontroller även på detta område i högre grad
än f. n. ske genom revisioner. Enligt min mening bör även denna reform verksamt
kunna bidra till att förhindra skatteundandragande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För skattskyldiga som har alt erlägga egenavgifter för
inkomst av rörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller jordbruksfastighet är uppbörden av dessa avgifter
samordnad med skalteuppbörden. För motsvarande arbetsgivaravgifter finns
däremot ett särskilt uppbördssyslem som handhas av riksförsäkringsverket (RFV).
Möjligheterna till samordning av de två uppbördsförfarandena är av största
iniresse när del gäller att motverka olika former av skatte- och
avgiflsun-dandragande. Jag tar därför ocksä kort upp några frågor som rör delta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De olika arbetsgivaravgifterna motsvarar tillsammans f. n.
drygt 30% av förelagens lönesumma. Med undantag för arbetsgivaravgiften till
försäk­ringen för tilläggspension (ATP) beräknas avgifterna i princip på hela
lönen inkl. vissa angivna naturaförmåner. Vid beräkning av underlaget för
ATP-avgiften görs dels ett basbeloppsavdrag, dels ett maximeringsavdrag frän
den totala lönesumman. Uppbörden av preliminära arbetsgivaravgifter är f. n.
ordnad på i princip samma sätt som uppbörden av B-skatt, dvs. den sker genom
ett debiteringsförfarande. Till grundval för delta ligger därvid ett tvä är
gammalt löneunderlag, vilket innebär all del trots en uppräkning med hänsyn
till den allmänna löneutvecklingen uppstår en belydande eftersläpning och
därmed en ränteförlust för staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den reviderade finansplanen (prop. 1979/80: 150 bil. I)
framhölls all den preliminära arbetsgivaravgiften pä längre sikt bör kunna
knytas till den lönesumma som redovisas i samband med källskatteredovisningen,
dvs. lönesumman för den löpande perioden. Pä sä sätt skulle man kunna sam­ordna
uppbörden av arbetsgivaravgifter och källskatter och samtidigt eli­minera
eftersläpningen i uppbörden av arbetsgivaravgifterna. Delta förut­sätter dock
förenklade regler för beräkningen av underlaget för arbetsgi­varavgifterna.
Chefen för socialdepartemenlel kommer senare i dag att ytteriigare behandla
denna fräga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från de
synpunkter som här är aktuella är det uppenbart att en enhetlig socialavgift
och en samordnad uppbörd skulle ha många fördelar. Avgifts­uppbörden skulle,
som DEMA-ulredningen (RFV:s utredning angående decentralisering av manuella
funktioner inom arbelsgivarsyslemel; Rap­port mars 1978) har föreslagit, kunna
föras över från RFV lill de lokala skattemyndigheterna. Företagens
uppgiftslämnande skulle minska. En mer samordnad kontroll av
arbetsgivaravgifter och källskatter skulle bli möjlig. Det kan i sammanhanget
nämnas all åtgärder har vidtagits i syfte att förbättra den nuvarande
kontrollen på detla område. Bl. a. har regering­en nyligen gett RFV tillständ
att ta del av uppgifter som finns 1 skatledata-basen om bl. a. lönesummor
enligl uppbördsdeklaralionen. Uppgifterna är avsedda att användas för kontroll
av debiterade preliminära arbetsgivarav­gifter för år 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har nyligen beslutat lägga fram en proposition
för riksdagen med förslag om att höja procentsatserna för den särskilda
avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgifter (prop. 1980/81:16).
Detta för­slag, som också aviserades i den reviderade finansplanen, har lill
syfle alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stimulera arbetsgivare, som på grund av nuvarande system
kommit att debileras en avsevärt för låg preliminäravgift, lill
fyllnadsinbetalning. Det har nämligen kunnat konstaleras att den särskilda
avgiften med dagens procentsatser kommit att framstå som en alltför begränsad
sanktion för de kategorier av arbetsgivare för vilka det inle innebär någon
merbelastning att avgiften inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Jag
räknar med all den föreslagna höjningen skall leda till en minskning av statens
ränteförlus­ter på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Indrivningsverksamheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare är har genomförts en rad reformer som bl. a.
syftar till all förhindra skatteundandragande pä indrivningsstadiet. Ell
exempel är be­lalningssäkringslagen (1978:880). Den ger kronofogdemyndigheten
möjlig­het att la egendom 1 anspråk för att säkra betalningen av fordringar pä
skatt, tull och avgift. Ett annat exempel är den möjlighet som har öppnats i
konkurslagen att förbjuda en person att driva näringsverksamhet, bl. a. om
personen grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om indrivningsverksamhelen vill jag vidare erinra
om att det sedan år 1975 pågår en försöksverksamhet med ett datorbaserat
redovis­ningssystem för exekutionsväsendet (REX-projeklel). I nuläget handläggs
nära hälften av det totala restförda beloppet inom REX-systemet. Nyligen har
regeringen tillsati en särskild utredare för alt utvärdera systemet och utreda
frågan om hur ett ADB-system för exekutionsväsendet bör utfor­mas för framtiden
(Dir. 1980:29). Utredaren skall komma med förslag till regeringen senast vären
1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
av REX-systemet har enligl vad jag eriaril varil mycket positiva. REX har
medfört lättnader i registerhanteringen hos kronofogde­myndigheterna och man
har klart kunnat hänföra förbättringar i indriv-ningsresullalel, inle minst i
storstäderna, till REX-systemet. Jag ser det som angeläget att ADB-slödet i
indrivningsverksamheten ytterligare ut­vecklas för att underlätta
kronofogdemyndigheternas arbete. 1 avvaktan på utredningsmannens förslag
villjag dock inle f.n. ta ställning till utform­ningen av ett framtida
datasystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom
regeringskansliet utreds f. n. möjlighelen alt införa ett allmänt
avräkningsförfarande vid återbetalning av skatt och allmänna avgifter. Staten
har i skatte- och avgiflsförfallningarna inte tillerkänts nägon allmän rätt all
vid sådana återbetalningar räkna av de fordringar som staten kan ha på
mollagaren. Avräkning medges endast mellan skatter och avgifter som är av samma
eller liknande slag. Med tanke pä hur integrerade nuvarande skatte- och
avgiftssystem är. anserjag del inle vara konsekvent all upp­rätthålla denna
ordning. En vidgning av avräkningsmöjligheterna skulle vidare medföra en
belydande effektivisering av kronofogdemyndigheter­nas indrivningsverksamhet
och ocksä ge administrativa rationaliserings­vinster. Det kan här också
framhållas all ett väl utvecklat dalasystem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;givetvis måsle ses som en nödvändig förutsättning för ett
effektivt utnytt­jande av ell allmänt avräkningsförfarande. Utredningen om
utformningen av avräkningsförfarandet kan förväntas vara slutförd inom kort och
jag återkommer därför inom en nära framlid med lagstiftningsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om indrivning av skaller och avgifter finns i
de olika skatte- och avgiflsförfallningarna. Dessa bestämmelser har under årens
lopp tillkommit utan tillräcklig inbördes samordning. Delta har medfört alt
handläggningsformerna blivit olika för olika typer av skatter och avgifter,
vilket givelvis försvårar kronofogdarnas arbete. Det är därför enligt min
mening nödvändigt alt se över bestämmelserna om indrivning av skatter och
avgifter i syfte att så långt möjligt skapa ett enhetligt system. Detta bör ske
inom ramen för en särskild utredning. Jag avser alt ta initiativ till en sådan
utredning inom kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En oproportioneriigt stor del av kronofogdemyndigheternas
resurser används för verkställighet av s. k. enskilda mål med små
fordringsbelopp. Riksrevisionsverket har beräknat att är 1978 användes ca 35%
av krono­fogdemyndigheternas resurser för handläggning av enskilda mål medan
antalet sädana mål utgjorde endast ca 17% av samtliga under årel inkom­na. Det
har ocksä skett en markant ökning av de skatte- och avgiftsfordringar som
ligger oredovisade hos kronofogdemyndigheterna, vilket enligl min mening
motiverar att särskilda åtgärder nu vidtas för att främja indrivningen av de
allmänna målen. Chefen för kommundeparte­mentet kommer senare i dag all
redovisa förslag i delta syfte och jag avser att 1 direktiven för den nyssnämnda
utredningen la upp frågan för ytterliga­re överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I skilda sammanhang har framhållits
kronofogdemyndigheternas cen­trala roll vid bekämpandet av den ekonomiska
brottsligheten. I årets budgetproposition har anslagits särskilda medel för
denna verksamhet (prop. 1979/80: 100 bil. 18) i Stockholm och Malmö. Nyligen
har dessa medel ställts till resp. kronofogdemyndighets förfogande, varvid
framhål­lits att särskild utvärdering av den brottsbekämpande verksamheten
skall ske i samband med myndigheternas anslagsframställningar nästa år. Jag
anser denna del av kronofogdemyndigheternas arbete som myckel viktig och jag
vill särskilt framhålla betydelsen av alt verksamheten bedrivs i intimt
samarbete med skalle-, polis- och åklagarmyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7 Den kommunala ekonomin&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min företrädare har i årets komplelteringsproposition
redovisat riktlinjer för den kommunalekonomiska utvecklingen. Kommunerna
befinner sig just nu i slutskedet av sitt budgetarbete. Del finns därior inte
anledning alt i detta sammanhang redovisa några nya rikilinjer för
kommunalekonomin. Jag får anledning att senare under innevarande riksmöte
återkomma lill den kommunala utvecklingen pä längre sikt. Jag vill här endast i
all korthet beröra vissa aspekter pä kommunernas ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den långtgående decentralisering av samhällsuppgifter som
känneteck­nar del svenska samhällel har inneburit alt allt fler angelägna
uppgifter har anförtrotts kommuner och landstingskommuner. Dessa har genom sin
närhet till medborgarna kunnat anpassa verksamheten lill de lokala förhål­landena.
Denna utveckling att läla de lokala och regionala självstyrelseor­ganen vara
huvudmän för ett allt större antal uppgifler har lett till alt den kommunala
sektorns omfattning kommit att bli alltmer betydelsefull för den
samhällsekonomiska utvecklingen. Det faktum att den kommunala sektorns
konsumtion och investeringar nu sammanlaget tar i anspråk nära en fjärdedel av
BNP och utgör två tredjedelar av den offentliga sektorn Innebär att
utvecklingen inom kommuner och landstingskommuner fär en avgörande betydelse
för den samhällsekonomiska balansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare konstaterat all utrymmet för offentlig
konsumtionsök­ning är starkt begränsat under de närmaste åren. I den statliga
sektorn har en kraftig uppbromsning redan ägt rum medan kommunerna i slutet av
1970-lalel fortsatt att expandera i snabb takt. Del är nödvändigt att nu även
den kommunala ökningstakten avsevärt kan dämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag
redan påpekat behandlades i årets komplelteringsproposition den kommunala volymutvecklingen
för de närmaste åren ingående. Del angavs där alt del samhällsekonomiska
utrymmet för ökning av den kom­munala konsumtionen de närmaste åren skulle
uppgå lill högst ca 3% år 1981 och ca 2,5% per år för åren därefter. Efler en
ingående analys av redan fattade beslut, kommunernas planer-m. m. inom olika
verksamhets­områden och med angivande av olika långtgående åtgärder för alt
dämpa den kommunala volymutvecklingen gjordes bedömningen att denna ändå
riskerade att öka med ca 3,5% år 1981. En sådan utveckling bedömdes i första
hand gå ut över den privata konsumtionen. Enligt de myckel preli­minära
uppgifter som nu föreligger innan de kommunala budgetarna är fastställda finns
det förutsättningar för att den faktiska ökningen för år 1981 kommer alt
undersliga angivna 3,5% och alten viss uppbromsning av expansionslaklen således
skulle ha kommit lill stånd. De förutsättningar på vilka bedömningen i
kompletleringsproposilionen grundades har emeller­tid i väsentliga avseenden
ändrats, bl.a. efter årets avtalsrörelse. I del fortsatta budgetarbetet är det
därför angeläget att kommunerna och lands­tingskommunerna söker realisera en
ännu lägre volymökning än de ca 3% som tillgängliga budgetuppgifter nu pekar
pä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
framhälla detta också som utrymmet för kommunal expansion under åren framöver
sannolikt kommer all visa sig vara väsentligt mindre än vad som tidigare
bedömts vara rimligt. Del pägäende arbetet med nästa långtidsutredning
indikerar enligt vad jag erfarit att sä är fallet. När resulta­tet av 1980 års
långtidsutredning föreligger finns anledning återkomma lill denna fråga. Jag
vill dock redan nu något beröra vilka möjligheter stats­makterna har att
påverka den kommunala utgiftsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1970-talel har vid flera tillfällen träffats frivilliga
överenskom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melser
mellan regeringen och företrädare för kommuner och landstings­kommuner i första
hand om begränsning av skaltehöjningar men i de senaste överenskommelserna
också om den kommunala volymutveckling­en. Erfarenheten visar alt dessa
överenskommelser endast haft begränsat inflytande pä den kommunala
utvecklingen. Utfallet har under åren 1978-1980 väsentligt avvikit från vad som
överenskommits. Till stor del torde detla bero på kommunförbundens begränsade
möjligheter all påverka de enskilda kommunerna och landstingskommunerna.
Förbundens rekom­mendationer utgör bara en av många faktorer som skall vägas ln
när kommunerna fastställer sina budgetar. Det är uppenbart att andra faktorer
under senare år kommit alt väga tyngre i de enskilda kommunernas över­väganden.
Samtidigt har nya kommunala utgifter föranlelts av statliga beslut. Sammantaget
har detla lett till slörre skattehöjningar resp. snab­bare volymökning än vad
som överenskommits mellan regeringen och förbunden. Regeringen har mot den
bakgrunden funnit att även andra ätgärder krävs för att dämpa den kommunala
expansionen. Jag anser det emellertid vara synnerligen värdefullt alt även
fortsättningsvis vid över­läggningar med företrädare för kommunsektorn kunna
diskutera den kom­munala sektorns utveckling och de åtgärder som kan vara
nödvändiga för alt uppnå en samhällsekonomiskt acceptabel utvecklingslakt.
Sådana överläggningar bör vara ett regelbundet återkommande inslag vid bered­ning
av frågor som rör den kommunala ekonomin. Nu senast har överlägg­ningar ägt rum
i början av innevarande höst om bl.a. effekterna på kom­munsektorn av de
förslag som framläggs 1 denna proposilion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser alt en viktig
utgångspunkt för statens åtgärder bör vara att sä långt möjligt överlåta ät
kommunerna att göra de nödvändiga avvägningar­na mellan olika
verksamhetsomräden. Statsmakternas åtgärder bör således i första hand inriktas
pä alt påverka det totala finansiella utrymme som slår lill kommunernas
förfogande. Del är av största betydelse all statens kost­nadsdrivande
detaljreglering av olika verksamheter så långt möjligt upp­hör. Jag vill här
erinra om den särskilda arbetsgrupp inom kommundepar­tementet som har lill
uppgift att rensa ut sädana statliga normer etc. som är koslnadsdrlvande. En
viklig utgångspunkt för denna översyn bör vara den allmänna kompetens som
enligt kommunallagen tilldelats kommunerna. Kompletterande detaljreglering bör
i princip förekomma endast när sär­skilt starka skäl härför kan åberopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vären 1980 beslutade
riksdagen (prop. 1979/80:90, FIU 1979/80:25, rskr 1979/80:287) om åtgärder för
att dämpa den kommunala sektorns öknings­takt år 1981. Dessa ätgärder innebar
att det finansiella utrymmet reducera­des genom att vissa specialdestinerade
statsbidrag slopades samtidigt som skatteutjämningsreformens genomförande
fördelades över tre i stället för tvä år. Vissa av de åtgärder som jag tidigare
har berört och som resp. statsråd senare i detalj kommer alt redovisa har
motsvarande effekter för del finansiella utrymmet för är 1981 och därefter. De
av den urtima riksda-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gen
nyligen beslutade åtgärderna får också effekter pä del finansiella utrymmet
inom den kommunala sektorn. Jag vill starkt betona viklen av att kommunerna och
landstingskommunerna inle genom höjda skattesatser eller ökad upplåning
kompenserar del inkomstbortfall och de ökade kost­nader som blir resultatet av
dessa åtgärder, eller av en eventuellt någol långsammare utveckling av det
kommunala skatteunderlaget. I stället mås­le det leda lill omprövning och
omprioritering i enlighet med de riktlinjer som drogs upp för den kommunala
ekonomin i årets komplelte­ringsproposition. De uppgifter som nu föreligger om
skallehöjningar för år 1981 tyder på ökningar av en storleksordning som, om de
genomförs, kan försvåra en rimlig avtalsuppgörelse under nästa år. Det är
alltså av största vikt att budgetarbetet i kommuner och landstingskommuner nu
bedrivs så all skattehöjningarna kan begränsas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill med vad jag här har anfört understryka betydelsen av en fortsall och
snabbare uppbromsning av tillväxten i kommunernas och landstings­kommunernas
verksamhet. Enligl min mening mäste vi för de närmaste åren Inta en helt annan
attityd till hur olika behov skall kunna tillgodoses inom ramen för de ytterst
begränsade resurser som slår till buds. Det senasle årel har ocksä en sådan
omsvängning kommit lill uttryck i stats­makternas hållning till den kommunala
sektorn. I såväl kompletteringspro­positionen som vid riksdagens
ställningstagande till denna och till proposi­tionen om kommunalekonomiska
frågor inför år 1981 uttalas entydigt att staten måste avslå frän alt lägga på
kommuner och landstingskommuner nya uppgifter och att staten måste befria
kommunerna och landstingskom­munerna från vissa av de åtaganden och uppgörelser
som gäller. Riksdagen har för sin del särskilt framhållit alt det inle kan
uteslutas att redan fattade reformbeslut kan behöva omprövas för alt nå den
erforderliga dämpningen av den kommunala utgiftsökningen. Jag vill här nämna
att på skolans område kommer statsrådet Mogård senare denna dag föreslå att en
tidigare beslutad utökning av förstärkningsresursen i grundskolan ej genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill avslutningsvis framhälla att det faller ett mycket stort ansvar pä de
enskilda kommunerna och landstingskommunerna att anpassa sin verk­samhet till
de samhällsekonomiska förutsättningarna. Staten måste givet­vis medverka
härtill, bl.a. genom all avstå från att lägga pä nya uppgifler på kommunerna
och genom att ompröva bäde vissa tidigare givna upp­gifter och kosinadsdrivande
normer. Kan inte resultat uppnäs genom dessa åtgärder kommer statsmakterna all
tvingas till mer långtgående ingrepp. Den närmaste tiden kommer att utvisa om
sådana åtgärder blir nödvändiga för att anpassa volymutvecklingen lill de
samhällsekonomiska förutsätt­ningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsråden
Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Boo,    Winberg,    Adelsohn,   
Danell,    Petri    och    Eliasson   utvecklar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;härefter
närmare de frågor om besparingar m. m. som hör lill vederböran­des
ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stalsministern
avslutar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag att
regeringen i en gemensam proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag och övriga föredraganden har
anfört om nödvändigheten av alt genomföra olika besparingar i statsverksamheten
och om inriktningen av de föreslagna besparingarna, m. m.. dels förelägger
riksdagen vad de olika föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål
som de har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslular all genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslutar all de
anföranden och förslag som redovisas i un-derprolokollen skall bifogas
propositionen som bilagorna 1-14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilagal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementets verksamlietsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Winberg såvitt avser inledningen och punkterna 1 -7; statsrådet
Petri såvitt avser punkten 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om besparingar i statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR
M.M. INOM JUSTITIEDEPARTEMENTETS VERK­SAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
jusliliedepartemenlels huvudtitel på statsbudgeten bekostas polis-och
åklagarväsendet, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltnings-.
domstolarna, bostadsdomslolen, hyres- och arrendenämnderna, rätts­hjälpsnämnderna,
de allmänna advokatbyråerna och domstolsverket, kri­minalvården och
brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller ocksä
justitiekanslern, fideikommissnämnden, dalainspektionen, centralnämnden för
fastighetsdata, bokföringsnämnden och broltsskade-nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
budgetmlnlslern tidigare har anfört är en systematisk översyn och omprövning av
pågående verksamheter ett väsentligt och naturligt inslag i det långsiktiga
arbetet med alt förbättra statens finanser. I en del fall bör detta arbete
göras genom särskilda projekt. Ett sådant projekt som avser
kriminalvårdsstyrelsen genomförs f. n. Ett förslag till omorganisation av
brottsförebyggande rådet har nyligen lagts fram av en särskild utredning. Inom
kort görs en översyn av rikspolisstyrelsen. Åven när det gäller rättshjälpen
boren översyn ske. I delta sammanhang villjag nämna att jag avser att senare
för regeringen anmäla frågan om en uppföljning av 1975 års reform av
domstolsadministralionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil, 7 sid, 230 -316) har
regeringen föreslagit att civilförsvarels ordnings- och bevakningsenheler
delvis överförs till polisväsendet. Riksdagen har godkänt de riktlinjer som
regeringen har föreslagit (FöU 1979/80:13, rskr 1979/80:316), Frågan om
reformens genomförande övervägs nu i regeringskansliet. Några kostnader för
reformen väntas inle bli aktuella för polisväsendet under de närmaste åren, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
20. Bil. I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Taxorna och avgifterna inom juslitiedepartementelsområde
ses över fortlöpande. En särskild genomgäng har nu gjorts. Den har lett lill
att en del taxor och avgifter som rör justilledepartementels område höjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill framhålla alt vissa verksamheter inom
jusliliedepartemenlels ansvarsområde är av den karaktären att begränsningar
inte kan komma i fräga nu. Verksamhet som är av grundläggande betydelse för den
enskildes rättssäkerhet måste fortsätta. I fråga om den brottsbekämpande
verksam­heten är insatserna mot den organiserade och den ekonomiska brottslighe­ten
liksom mot narkotika- och våldsbrotlsligheien särskilt vikliga. Kampen mot den
ekonomiska brottsligheten mäste ges hög prioritet med hänsyn till dess
skadeverkningar, inte minst i fråga om samhällsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag om besparingar m.m. inom justitiedepartementets
område som bör tas upp i detta sammanhang behandlas i del följande. Vidare
redovisas en del frågor om taxehöjningar m. m. Redovisningen ansluter till
lllteraindelnlngen i departementets huvudtitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besparingseffekten av de åtgärder som redovisas i det
följande beräknas till minst 140 milj. kr för budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Polisväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[ 1 ] Ändrade taxor och avgifter. Taxan jör polisbevakning
på enskild bekost­nad ändrades senast den I juli 1977. Jag avser att föreslå
regeringen alt taxan räknas upp med hänsyn lill kostnadsutvecklingen. Höjningen
som bör genomföras med verkan fr.o.m. den I januari 1981 beräknas medföra att
statens koslnader för sådan polisbevakning kommer all täckas. Höj­ningen torde
ge ett tillskoll lill statsbudgeten av drygt 700.000 kr. om året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgifterna för pass ändrades senast den I juli 1979. Jag
avser att föreslå regeringen all även dessa avgifter av samma skäl höjs fr.o.m.
den I januari 1981. Höjningen beräknas ge drygt älta miljoner kr. om årel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gällande principer för alt fastställa expeditionsavgifter
i ärenden som avser tillstånd, godkännande, dispens eller annars en särskild
rättighet bygger på grundtanken att den enskilde skall betala kostnaden för
ärendets handläggning, låt vara all åtskilliga undanlag från denna princip har
gjorts av bl.a. praktiska och sociala skäl (prop. 1964:75 s. 310-312, BevU
1964:42, rskr 1964:167). I prop. 1980/81:13 om polisens uppgifter, utbild­ning
och organisation m.m. har jag föreslagit att en sädan princip skall tillämpas i
fräga om en del särskilda avgifter inom polisväsendet. Det behövs emellertid en
allmän översyn av avgifissättningen i s. k. polismyn-dlghelsärenden. Jag avser
att återkomma lill denna fråga i ell senare sammanhang. I del följande tar jag
emellertid upp en grupp av ärenden av detla slag som tillhör de största och
mest arbetskrävande inom polisväsen­det, nämligen vapenärendena.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De grundläggande reglerna om förutsättningarna för all fä
förvärva och inneha skjutvapen saml om handläggning av vapenärenden finns i
vapenia-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen   (1973:1176).   Närmare   bestämmelser   finns   i  
vapenkungörelsen (1974:123) och i de föreskrifler som rikspolisstyrelsen har
utfärdat i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I frågor
om tillstånd eller återkallelse enligt vapenlagen görs utredningar hos de
lokala polismyndigheterna. 1 tillståndsärenden prövas bl.a. den allmänna
lämpligheten hos sökanden, skjutskicklighelen liksom sökandens behov av vapnet,
varvid särskilt beaktas om sökanden uppger sig ha behov av vapnet för
exempelvis jakt, fiske, målskjutning eller personligt skydd eller om fråga är
om vapensamling, ärvda vapen eller vapen hos en sam­manslutning. Ett
äterkallelseärende kan bli aktuellt bl. a. om polismyn­digheten får meddelande
om att en vapeninnehavare har dömts för ett brott mot vapenlagen eller ett
brott vid vilket skjulvapnet har använts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 47 § vapenlagen skall den lokala polismyndigheten
föra register över tillståndspliktiga vapeninnehav liksom över beslut som
myndigheten har meddelat enligl vapenlagen. Enligl rikspolisstyrelsens
föreskrifter skall varje polismyndighet föra dels ell namnregister, dels ett
register över vapnens tillverkningsnummer och dels register över meddelade
tillstånd lill handel med vapen, vapenreparation resp. införsel av skjulvapen
och ammunition. Samtliga register förs manuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Polismyndigheten är också skyldig att lämna uppgift lill
folkbokförings-myndigheten om vilka personer som förekommer i vapenregister.
När en sådan person flyttar, ändrar namn, avlider, utvandrar eller förs över
till ett s.k. obefintlighetsregisler underrättas polismyndigheten av folkbokför-Ingsmyndighelen
(53 § vapenkungörelsen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att belysa omfattningen av ärendehanteringen enligl
vapenlagen hos polismyndigheterna kan följande siffor redovisas. Antalet
registrerade skjutvapen har för hela landet beräknats uppgå lill ca 1,7 milj.
Denna siffra omfattar inle vapen som tillhör staten, eftersom staten inte är
underkastad föreskrifterna i vapenlagen, liksom inle heller vapen som av staten
har överlämnats till vissa tjänstemän, sammanslutningar och förelag (45 oeh
46§§ vapenlagen). Antalet tillståndshavare uppgår f.n. till ca 700.000, På
grundval av mätningar som har företagits i vissa polisdistrikt kan del ärliga
antalet ansökningar om tillstånd all inneha vapen eller alt förvärva am­munition
uppskattas lill ca 110.000. Antalet underrättelser från
folkbokför-ingsmyndighelerna till polismyndigheterna har beräknats lill ea
175.000 om året och antalet aviseringar i motsatt riktning till ca 75.000 om
året, Enligl en försiktig uppskattning kan antalet slagningar i vapenregistrel
för kon­troll av om tillständ bör omprövas på grund av brotlsanmälningar e,d,
beräknas lill ca 50.000 om året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgär av de nu redovisade siffrorna medför
hanteringen av va­penärenden en betydande arbetsbelastning för polisväsendet.
F.n. beräk­nas denna arbetsbelastning motsvara ca 170 årsarbetskrafter för den
lokala polisorganisationen. Kostnaderna är av storleksordningen 25-30 milj. kr.
per är. Även för länsstyrelsernas del kräver hanteringen av vapenfrågor en slor
arbetsinsats. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ti   
Riksdagen 1980/81. I .saml Nr 20. Bil. I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon ersättning från enskilda för den förhållandevis
omfattande hante­ringen av vapenärendena ulgår inte utöver de
expeditionsavgifter som tas ut för själva tillständsbevisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Expeditionsavgiften för ell tillstånd all inneha vapen
utgör i dag 40 kr. Avgiften bestämdes lill detta belopp med verkan fr, o, m.
den I juli 1976, Enligl min mening talar starka skäl för att man inför en
ordning som innebär att staten i slörre utsträckning än f n, gottgörs för sina
koslnader för ärendehantering och registerhållning i fråga om vapen, I väntan
på en närmare översyn av denna fråga avser jag alt föreslå regeringen att avgif­ten
höjs från 40 kr. lill i regel 250 kr. med verkan fr.o.m. den I januari 1981. En
sädan höjning beräknas medföra ett tillskott till statsbudgeten av
storleksordningen 21 milj. kr per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2] Investeringar i polishus m.m. Byggnadsstyrelsen och
kriminalvårdssty­relsen har anmält behov av omfattande byggnadsinvesteringar
för polisvä­sendet och kriminalvården under de närmaste åren. Mol bakgrund av
del rådande ekonomiska läget bör enligt min mening de redovisade behoven
omprövas. Härvid bör utgångspunkten vara att endast lokalförändringar som
bedöms oundgängligen nödvändiga för verksamheten kan komma i fråga. Jag vill
dock betona alt detta inle bör hindra planeringen av projekt som kan ingå i den
s. k. investeringsreserven och som skall kunna ulföras när så är lämpligt med
hänsyn till sysselsättningsläget. Jag räknar med alt detta medför en besparing
av minst 25 milj. kr. i förhållande lill långtids­budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slalskontoret har i skrivelse till regeringen den 19
februari 1980 begärt alt fä anskaffa terminalutrustning till polisväsendet för
sammanlagt ca 7 milj. kr. 1 nuvarande ekonomiska läge måsle emellertid
anskaffningen begränsas till vad som oundgängligen är nödvändigt. Jag avser att
åter­komma med ett förslag i frågan senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[3] Översyn av rikspolisstyrelsen. 1 prop. 1980/81:13 om
polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m. har regeringen på min
föredragning föreslagit Ingripande förändringar i polisväsendets organisation.
Proposi­tionen grundar sig på 1975 ärs polisutrednings betänkande (SOU 1979:6)
Polisen. Bl.a. föreslås i propositionen decentralisering i fräga om resurs­fördelning,
ADB, utbildning och tjänsletillsällning. Det praktiska genom­förandet av de
reformer som föreslås skall enligt propositionen anförtros ät en till
juslitiedeparlemenlel knuten polisberedning, som avses bli tillkallad så snart
riksdagen har fallat principbeslut med anledning av propositionen. I
propositionen har jag konstaterat att ell genomförande av de framlagda
förslagen kommer alt leda till ett minskat behov av personal vid rikspolis­styrelsen.
Jag har därför förordat att rikspolisstyrelsen blir föremål för en
organisatorisk översyn av den kommande polisberedningen med sikte pä ett
minskat personalbehov enligt de närmare riktlinjer som har angetts av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;polisutredningen. Det är min avsikt att föreslå regeringen
alt polisbered­ningen skall få till uppgift alt behandla denna fråga med
förtur. Som exempel pä områden där särskilda krav kommer all ställas pä
polisväsen­dets centrala förvaltningsorgan i framtiden har jag i propositionen
framhål­lit bekämpandet av den organiserade och ekonomiska brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolsväsendet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[4] Taxor och avgifter. Regeringen har genom beslut den 4
och 11 septem­ber 1980 beslutat höja avgifterna i lagfarts- och
inteckningsärenden samt ansökningsavgiflerna 1 mäl hos domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Höjningarna baseras på de undersökningar som stämpelskatleutredning­en
har redovisat 1 betänkandet (Ds B 1980:7) Avgifter vid tingsrätt m.m.
Höjningarna beräknas medföra ett tillskotl av omkring 70 miljoner kr. i
statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kriminalvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[5] Byggnadsarbeten för kriminalvården. Som jag har nämnt
vid min anmä­lan av punkl 2 bör en omprövning ske av behovet av nya lokaler för
kriminalvården. Som jag där har framhållit bör utgångspunkten vara alt endast
lokalförändringar som bedöms oundgängligen nödvändiga för verk­samheten kan
komma i fråga. Vad jag där har sagt om den s. k. Investe­ringsreserven gäller
även kriminalvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättshjälp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[6] Rättshjälps- och rådgivningsavgifter m.m. Rättshjälp
utgär enligl rätls­hjälpslagen (1972:429) i fyra skilda former, nämligen som
allmän rättshjälp, rättshjälp ål misstänkt i brottmål, rättshjälp genom
offentligt biträde samt rådgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
rättshjälp lämnas i varje rättslig angelägenhet där behov av sådant bistånd
föreligger, om inte rättshjälp skall ulgå i annan form. Del är därvid ulan
betydelse om angelägenheten skall prövas av domstol eller annan myndighet eller
om det är fråga om en angelägenhet som inle handläggs vid någon myndighet.
Huvudregeln är dock försedd med flera begränsningar. Bland dessa märks främst
all allmän rättshjälp inte får lämnas, om den rältssökandes beräknade
årsinkomst överstiger ett gräns­belopp, som motsvarar älta gånger basbeloppet
för oktober året innan rättshjälp begärs. Gränsbeloppet utgjorde vid
rältshjälpsreformens ikraft­trädande den Ijuli 1973 58 400 kr. men är för 1980
III 200 kr. Beloppet kan ökas om den som söker rättshjälp har
underhällsskyldighet mot annan. Vidare kan hänsyn tas till förmögenhetsinnehav,
skuldsättning eller annan särskild omständighet. Den allmänna rättshjälpen
innebär alt staten betalar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnaderna i ärendet. Den rältssökande skall efler
förmåga själv bidra till kostnaderna (rättshjälpsavgifl). Den viktigaste
ersättningsgilla kostnaden är kostnaden för biträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättshjälp åt misstänkt i brottmål, som också betalas av
allmänna me­del, utgår dels som rätt lill offentlig försvarare, dels som annan
rättshjälp ät misstänkt i brottmål (bl, a, rält till ersättning för kostnad för
bevisning). 1 fråga om rätt till offentlig försvarare gäller bestämmelserna i
rättegångsbal­ken. Den misstänktes eller tilltalades ekonomi saknar betydelse
för frägan om rätt lill försvarare. Däremot kan annan rättshjälp ät misstänkt i
brott­mål förekomma bara för tilltalade som hör lill de ekonomiskt sämre
ställda inkomstgrupperna. Vid rättshjälp ät misstänkt i brottmål ulgår ej någon
rättshjälpsavgift. Däremot kan den tilltalade, om han fälls till ansvar,
förpliktas att betala tillbaka kostnad för offentlig försvarare och annan
rättshjälp, dock inte med högre belopp än som motsvarar maximibeloppet för den
rättshjälpsavgift som skulle ha fastställts om allmän rättshjälp hade kunnat
meddelas i mälet (jfr 31 kap. I S rättegångsbalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättshjälp genom offentligt biträde kan lämnas i vissa i
lagen särskilt angivna administrativa ärenden, som rör den personliga
rörelsefriheten eller den kroppsliga integriteten, I huvudsak rör det sig om
mål och ärenden inom den psykiatriska sjukvården, nykterhetsvärden, barnavår­den
och kriminalvården samt på utlänningslagstiftningens område. Offent­ligt
biträde förordnas efler särskild behovsprövning. Den enskildes ekono­mi saknar
betydelse för frågan om rält lill biträde. Ersättning lill offentligt biträde
utgår av allmänna medel. Någon ålerbelalningsskyldighel kan inte förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättshjälp kan slutligen ulgå i form av rådgivning. Den
rältshjälpsfor-men omfattar rådgivning och därmed jämförlig åtgärd i rättslig
angelägen­het under högst en timme. Rådgivning är öppen för alla oavsett
inkomst och meddelas av advokat eller biträdande jurisl på advokatbyrå. Den
sker mot en i lagen bestämd rädgivningsavgifi. Denna är avsedd att läcka
kostnaderna för rådgivningen men kan sättas ned eller efterges. Del all­männa
betalar kostnaderna för rådgivningen lill den del de ej läcks av avgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättshjälpsreformen 1973 innebar en upprustning av
samhällets rätts­hjälp och ell förbättrat rättsskydd för stora grupper av
medborgare. Åven efler reformen har ändringar gjorts i lagstiftningen i syfte
att stärka rätts­skyddet oeh att effektivisera rättshjälpen. Omfattande
ändringar gjordes senast genom lag 1979:240, vilken trädde i kraft den I
januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det allmännas utgifter för rättshjälpen har under senare
är kraftigt ökal. De huvudsakliga kostnaderna budgelårsvis i milj. kr. framgår
av följande uppställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.35pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;73/74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;74/75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;75/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;76/77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;77/78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;78/79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;79/80 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rådgivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;0,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
  rätlshjälp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;58.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;79,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;90.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;102,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;113,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;135,81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rättshjälp
  ät&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;misstänkt
  i brottmål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;34,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;38,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;42,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;49,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;53.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;58.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätlshjälp
  genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;offentligt
  biträde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;0.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äldre
  rälls-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;hjälpsformer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=126 valign=top style='width:94.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;62,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:25.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;98,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;123.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;137,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;158,9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;177.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;207,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Siffrorna avser brutlobelaslning. Erfarenhetsmässigt
återgår viss del av kostnaderna lill statsverket genom fullgörande av ålagd
älerbetalningsskyl­dighet. Budgetåret 1979/80 återgick ca 9 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnadsutvecklingen inom rättshjälpen är sådan att det i
del rådande statsfinansiella läget är påkallat att göra en allmän översyn av
det allmän­nas åtaganden inom rättshjälpssystemei. Åven i övrigt finns det
anledning att se över rättshjälpssystemet, se JuU 1978/79:30. Vid översynen bör
undersökas vilka Ingrepp i rättshjälpslagstiflningen som kan öka effektivi­teten
och åstadkomma besparingar ulan all den grundläggande målsätt­ningen för
rätlshjälpssyslemet förloras ur sikte, nämligen alt garantera den enskilde
möjlighet att tillvarata sina rättsliga intressen oberoende av sin ekonomiska
situation. Bl.a. bör översynen inriktas pä förutsättningarna för beviljande av
rätlshjälp och rältshjälpsförmånernas omfattning. Jag avser att inom
justitiedepartemenlel sätta igång ett sådant översynsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av det mera långsiktiga arbetet bör det finnas
möjlighel all redan nu vidta vissa ändringar i rättshjälpssystemei. Vad jag
syftar på är nivån för rätlshjälpsavgifler och rådgivningsavgifter. Mot
bakgrund av kostnadsutvecklingen inom rättshjälpen ärdel påkallat med en viss
höjning av dessa avgifter för all minska den statliga subventioneringen av
syste­met. Ändringarna kan genomföras utan att resultatet av det mera långsik­tiga
översynsarbetet avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I blickpunkten kommer också kostnaderna för arvoden lill
biträden och offentliga försvarare. Varje besparing i denna del kan innebära
belydande vinster för staten, dä arvodena representerar inte mindre än 95% av
de totala rälishjälpskostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket har tidigare i en anslagsframställning
pekat på alt belast­ningen på rättshjälpsanslaget har ökat i en omfattning som
inle kan förkla­ras enbart av volymökning eller uppräkning av
ersättningsnivåerna. Denna ökning, som domstolsverket kallat taxeglidning, kan
enligt verket knap­past förklaras på annat sätt än att lidsdebiteringen ökat i
mål och ärenden som inte är taxebundna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill med anledning härav framhålla all jag finner det
angeläget att de domstolar och andra myndigheter som har att besluta om olika
ersättningar noggrant prövar storleken på de ersättningar som betalas ut. Jag
avser att i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ett senare sammanhang återkomma till de problem som hänger
samman med den taxeglidning som domstolsverket har pekat på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätlshjälpsavgifler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag redan har antytt är den som beviljats allmän
rättshjälp skyldig alt efter förmåga bidra till kostnaderna för rättshjälpen.
Avgiftssystemet har konstruerats som ell system med maximibelopp. Maximibeloppets
storlek motsvarar den rältssökandes betalningsförmåga, dvs. vad han högst kan
betala. När allmän rättshjälp beviljas skall det samtidigt faststäl­las ett
maximibelopp i den rättsliga angelägenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lägsta rältshjälpsavgiften (grundavgiften) uppgår till
I % av del aktuella basbeloppet jämnat till närmast lägre tiotal kronor, eller
f.n. 130 kr. Grundavgiften utgår för dem vars årsinkomst inle överstiger ett
belopp som motsvarar tre gånger basbeloppet. När det gäller rättssökande vars
årsinkomst överstiger tre men inle älta basbelopp har
rättshjälpsavgifis-systemet utformats så att maximibeloppet ulgör en viss
kvotdel av skillna­den mellan den rältssökandes beräknade årsinkomst och tre
basbelopp. Avgiften är dock alltid lägst 1 % av basbeloppet. Systemet har
gjorts progressivt genom all olika kvotdelar har använts för olika
inkomstskikt. Maximibeloppet utgör sålunda en tjugondel av den del av den
rältssö­kandes inkomst som överstiger tre men inte fem gånger basbeloppet, en
femtondel av den del av inkomsten som översfiger fem men inte sex gånger
basbeloppet, en tiondel av den del av inkomsten som överstiger sex men inte sju
gånger basbeloppet och hälften av den inkomst som överstiger sju men inle åtta
gånger basbeloppet. Bidrar den rältssökande i väsentlig omfattning till annans
underhåll, höjs de nämnda beloppsgränserna med vad som motsvarar ett halvt
basbelopp för varje underhållsberätiigad. Förekomsten av större
förmögenhetsinnehav eller tyngande skuldsättning skall beaktas då årsinkomsten
beräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de rältssökande vars årsinkomst inle överstiger tre
basbelopp kan rältshjälpsavgiflen sättas ned. om särskilda skäl föreligger.
Domstolsver­ket har meddelat anvisningar när del gäller nedsättning av
grundavgiften. Enligl dessa bör grundavgiften nedsättas till O när den
rättssökande saknar inkomst. Detta bör vidare ske för rättssökande som, ulöver
folkpension, bara uppbär pensionstillskott och kommunalt bostadstillägg lill
folkpen­sion liksom för annan som har i huvudsak samma ekonomiska villkor.
Skall nedsättning inte ske till O, bör avgiften i allmänhet sättas ned lill
hälften. Nedsättning bör inte komma i fråga om den beräknade årsinkoms­ten
överstiger 30000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under beredningen av delta ärende har förelagils en
undersökning av ett urval rättshjälpsärenden frän 1979 som har anhängiggjorts
vid rättshjälps-nämnden i Jönköping för att belysa storleken av
utgående'rättshjälpsav-gifler och rådande praxis vad gäller avgiftsnedsätlning.
Den verkställda undersökningen ger vid handen all i närmare 40 % av alla ärenden
sätts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rältshjälpsavgiften ned. I ungefär 5/6 av dessa fall sätts
avgiften ned lill 0. Undersökningen visar ocksä alt i de fall avgift ulgår
denna i del helt övervägande antalet ärenden fastställs lill grundavgiften
eller lill belopp som endast överstiger grundavgiften med någol hundratal
kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad sålunda framkommit lorde vara representativt för
rällshjälpsären-den i allmänhet. Undersökningsresultaten stämmer också väl
överens med de resultat som lades fram av rätlshjälpsutredningen (Ju 1975:07) i
d?ss belänkande (SOU 1977:49) Översyn av rättshjälpssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn
till kostnadsutvecklingen för den allmänna rättshjälpen och lill det nuvarande
statsfinansiella läget måste frågan ställas om det är rimligt all del allmänna
subventionerar rättshjälpen i den omfattning som nu sker. Det är enligl min
mening ställt utom tvivel alt del finns utrymme för en viss höjning av
avgiftsuttaget. 1 många av de fall där i dag nedsätt­ning sker eller där endast
grundavgiften betalas torde det vara möjligt för den rältssökande att uppbringa
erforderliga medel att betala en ojämkad och 1 viss utsträckning förhöjd
grundavgift. Jag tänker då bl. a. pä folkpen­sionärer med pensionstillskott och
kommunall bostadstillägg. Även många andra som i dag helt eller delvis är
befriade från avgift eller bara betalar en låg avgift torde i större omfattning
än f. n. kunna bidra till rälishjälpskost­naderna. Jag anser alltså alt
grundavgiften kan las ut i lägre inkomstlagen än vad fallet är i dag och att
grundavgiften ocksä kan höjas. Vidare bör vid avgiftsuttag över grundavgiften
en justering ske av kvotdelarna och av beloppsgränserna så att en skärpning av
progressiviteten uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
förordar jag att grundavgiften bestäms till I 1/2% av basbeloppet saml
förbehålls den grupp av personer, vars beräknade årsinkomst är högsl två
basbelopp. Maximibeloppet bör - med bibehål­lande av den nuvarande
reservationen all beloppet alllid är lägsl ett belopp som motsvarar
grundavgiften - i övrigt utgöra en tjugofemtedel av den del av den
rältssökandes inkomst som överstiger tvä men inte tre gånger basbeloppet, en
tjugondel av den del av inkomsten som överstiger tre men inte fyra gånger
basbeloppet, en femtondel av den del av inkomsten som överstiger fyra men inte
fem gånger basbeloppet, en tiondel av den del av inkomsten som överstiger fem
men inte sex gånger basbeloppet, en femte­del av den del av inkomsten som
överstiger sex men inte sju gånger basbeloppet och hälften av den inkomst som
överstiger sju men inte åtta gånger basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En särskild fräga är om del liksom nu skall finnas
möjlighel lill nedsätt­ning av rättshjälpsavgiften. Åven om den föreslagna
grundavgiften för del stora flertalet inte torde innebära något problem kan det
enligl min mening inle uteslutas att en rältssökande i vissa fall kan ha
svårigheter att betala grundavgiften. Det gäller naturiigtvis i första hand
personer som helt saknar Inkomst, t.ex. hemmainakar, barn och studerande som
inle är förvärvsarbetande, men även sådana som har myckel begränsade inkoms­ter,
t.ex. arbetslösa som bara har kontant arbetsmarknadsstöd. Det bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;därför finnas en möjlighet till nedsättning av
grundavgiftet. För att ned­sättning skall få ske bör emellertid den
rältssökandes årsinkomst inte få översliga ett basbelopp eller nägot däröver.
Del får liksom hitlills ankom­ma på domstolsverket att meddela anvisningar lill
ledning för rättstillämp­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De föreslagna bestämmelserna om rättshjälpsavgift bör
träda i kraft den Ijanuari 1981. Äldre regler bör fortfarande gälla i
rättshjälpsärenden i vilka allmän rättshjälp har beviljats före lagens
ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rådgivningsa vgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rådgivning sker mol en avgift som motsvarar en halv
procent av det aktuella basbeloppet för varje påbörjad lidsperiod om 15
minuter. En utgångspunkt när avgiftsnivån bestämts har varit att man sä långt
möjligt skall undvika subvention av rådgivningen. Man har låtit timkostnadsnor­men
- dvs. den av domstolsverket fastställda norm efler vilken biträde i vissa
äklenskapsskillnadsmål får debitera kostnad för varje arbetad timme, f. n. 270
kr. - vara vägledande för nivån. Med dessa utgångspunkter har avgiften satts i
relation till basbeloppet och tidsåtgången. Det samman­lagda avgiftsbeloppet
för rådgivningen jämnas lill närmast lägre tiotal kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgiften får nedsättas eller efterges om särskilda skäl
föreligger. För vad som nedsatts eller efterglvits ulgår som redan antytts
ersättning av all­männa medel till den som meddelat rådgivningen.
Domstolsverket har meddelat anvisningar om nedsättning och eftergift av
rådgivningsavgiflen. Dessa bygger pä samma principer som de som gäller för
rätlshjälpsavgif-lerna. För del fall alt rådgivningen tar längre lid än 30
minuter och rådgiv­ningsavgiften därför överstiger grundavgiften vid allmän
rätlshjälp, I % av basbeloppet, bör vidare enligl uttalanden i förarbetena
parallellitet mellan rådgivning och allmän rättshjälp eftersträvas genom att
avgiften i förekom­mande fall sätts ned till ett belopp som svarar mot den
rättshjälpsavgifl som skulle ha utgått om allmän rättshjälp hade meddelats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av de
undersökningar som jag tidigare nämnt framgår att avgiften ned­sätts eller
efterges i ca 60% av alla rådgivningar. Uppskattningsvis efterges avgiften i 9
av 10 av dessa fall. Det allmänna lämnar alltså även när det gäller
rådgivningarna betydande subventioner. På samma sätt som när det gäller
rättshjälpsavgifterna måste frägan ställas om del är rimligt alt staten i
nuvarande ekonomiska läge tar på sig en sä långtgående subventions-börda som nu
är fallet. 1 många av fallen lorde den rättssökande ha goda möjligheter alt
betala den föreskrivna avgiften, särskilt när det gäller kortare rådgivning.
Att helt slopa möjligheten till nedsättning eller eftergift är å andra sidan
inte lämpligt. I speciella situationer, t.ex. sädana som jag lidig4re angav när
frågan om nedsättning av rältshjälpsavgiften berördes, bör del fortfarande
finnas möjligheter all avvika frän den avgift som eljest skulle ha utgått. Med
hänsyn lill sambandet mellan allmän rättshjälp och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rådgivning är det självfallet också väsentligt att
parallellitet alltjämt fär råda mellan dessa rätlshjälpsformer. En
nedsätlningsmöjlighet bör alltså finnas kvar och utformas i enlighet med vad
som gäller för rältshjälpsavgif­ten. Även i övrigt bör eftersträvas
parallellitet mellan allmän rättshjälp och rådgivning. Parallellitelen bör
lagtekniskt åstadkommas genom att nedsäll-ningsregeln vid rådgivning anknyts
till reglerna om maximibeloppet för allmän rättshjälp. Därvid behöver inle den
nuvarande möjlighelen till eftergift nämnas särskilt. En sädan möjlighet kommer
alltjämt alt finnas genom anknytningen lill maximibeloppsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom när det gäller rällshjälpsavglfterna bör de nya
reglerna om rädgivningsavgifi träda i krafl den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besparingseffekter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del höjda uttaget av avgifter kan beräknas medföra en
besparing av omkring 18 milj, kr pä anslaget Rätlshjälpskostnader. En viss
reduktion av beloppet kan dock komma alt ske på grund av möjligheterna lill
nedsätt­ning. En besparing sker ocksä genom att ålerbelalningsskyldighel i
brott­mål enligt 31 kap. I § rättegångsbalken genom ålerbetalningsreglernas an­knytning
till rältshjälpsavgifissystemet kommer alt åläggas dömda perso­ner lill högre
belopp än f. n. Den totala besparingseffekten därav är svär alt beräkna utan
närmare undersökningar. Uppskattningsvis rör det sig om ett belopp mellan 1/2
och I milj. kr. Åven för återbetalningsskyldigheten i Ivislemål fär de ändrade
reglerna om rättshjälpsavgift den effekten all statsverkets inkomster ökar.
Ökningen får dock antas vara marginell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sammanlagda besparingen under anslaget
Rätlshjälpskostnader be­räknas till omkring 16 milj. kr. per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i
rätlshjälpslagen (1972:429). Förslaget bör fogas lill protokollet i detla
ärende som bilaga I.l. De föreslagna ändringarna är enligl min mening av sädan
beskaffenhet all lagrådets hörande kan underlåtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att anta förslaget till lag om ändring i rätlshjälpslagen
(1972:429).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga myndigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;f7] Avgifter för datainspektionens verksamhet.
Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet all pröva frågor om
tillständ samt utöva tillsyn enligl datalagen (1973:289),
kredilupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
leds av en styrelse. Chef för inspektionen aren gene­raldirektör. Inom
Inspektionen finns en enhet för tillståndsärenden, en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för
information och admini­strativa uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillståndsverksamhelen innefattar tillslåndsprövning
enligl dalalagen, kredilupplysningslagen och Inkassolagen saml prövning av
anmälnings­ärenden som avses i I § andra slyckel datakungörelse (1973:291).
Tillsyns­verksamheten omfattar tillsyn enligt de tre nämnda lagarna.
Informations­programmet omfattar information om främst innebörden av de tre
nämnda lagarna till de registeransvariga, allmänheten och utlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt kungörelsen (1973:1209) om avgift hos
datainspektionen skall avgift utgå för handläggning av ansökan eller anmälan
som avses i I § dalakungörelsen (1973:291), l§ kreditupplysningskungörelsen
(1974:326) och IS inkassokungörelsen (1974:327) saml av ansökan om medgivande
enligl 11 § dalalagen (1973:289). Riksdagen har bemyndigat regeringen att
besluta föreskrifter om de avgifter som har nämnts nu (prop. 1975:8, KU
1975:10, rskr 1975:62 och prop. 1977/78:100 bil. 5. KU 1977/78:26, rskr
1977/78:166).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De aktuella avgifterna är avsedda att i princip ge
täckning för datain­spektionens lillsländsverksamhel. Avgiften las ut med visst
belopp för varje påbörjad handläggningslimme. Föreligger särskilda skäl får avgiften
sättas ned eller efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1978/79:100 bil. 5 s, 22 angav min företrädare all
han kommit lill den uppfattningen att kostnaderna för datainspektionens
verksamhet i dess helhet borde läckas genom avgifter. För att uppnå detta borde
del nuva­rande avgiftssystemet ersättas med ett nytt. där avgiftens storlek
bestäm­des så all datainspektionens årliga kostnader för programmen tillstånd,
tillsyn och information täcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har bemyndigat regeringen alt besluta om ett
nytt syslem för avgifter för handläggning vid datainspektionen. Riksdagen har i
sill beslul angett grunderna fördel nya systemet (prop. 1978/79:100. bil. 5, KU
1978/ 79:22, rskr 1978/79:185).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I beslul den 2 maj 1979 uppdrog regeringen ål
dalainpektionen att. efter samråd med riksrevisions- verkel, utreda och till
regeringen komma in med förslag om hur det nu angivna avgiftssystemet närmare
borde utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen har i en skrivelse och promemoria den 23
april 1980 redovisat uppdraget. I promemorian diskuterar dalainspektionen
fördelar och nackdelar med olika system för avgifter hos inspektionen.
Inspektio­nen anför i skrivelsen alt den inte kunnat finna någon acceptabel
avgifts-modell. Inspektionen avråder från all ett avgiftssystem i enlighet med
det ovan nämnda uppdraget införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendet har därefter beretts vidare inom
justitiedepartemenlel. Jag har därvid kommit fram till all ett system för
avgifter för handläggning hos datainspektionen bör införas enligl i huvudsak de
tidigare angivna grunder­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det stora antal ärendeh som handläggs enligl det s.k.
förenklade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förfarandet bör man således behålla den nuvarande
ordningen med en engångsavgift, som tas ul i samband med att tillstånd ges. För
övriga ärenden bör ärliga avgifter tas ul av dem som har ell tillstånd eller
har gjort en anmälan. Dessa årliga avgifter bör bestämmas enligl schabloner som
innebär att ärendena delas in i några få avgiflsklasser. Klasserna bör
innefatta ärenden enligl &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;datalagen,
2. kreditupplysningslagen, 3. inkas­solagen, 4, kredilupplysningslagen och
datalagen samt 5. inkassolagen och dalalagen. Inom varje klass bör finnas tvä
avgiftsschabloner, en för nor­mala ärenden och en för ärenden som ställer
särskilt stora krav på datain­spektionens resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslul om
avgifter fallas av dalainspektionen. Inspektionen bör därvid kunna ges
möjlighet att, om del föreligger särskilda skäl, nedsätta eller efterge
avgiften. Regelsystemet bör vidare innefatta en möjlighet för in­spektionen alt
vid synnerliga skäl besluta om en högre avgift än schablon­beloppet. Denna
regel bör kunna utnyttjas bl.a. vid eventuella försök att kringgå systemet.
Inspektionen bör dessutom vid ändrade förhållanden kunna besluta om avgift
efler en högre eller lägre schablon för ett visst ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all
regeringen föreslär riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att bemyndiga regeringen att besluta om avgifter för
handläggningen vid datainspektionen i enlighet med vad jag har förordat i det
föregäende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[8] Underrättelse enligt 10§ datalagen m.m. Skyddet för
den registrerades personliga integritet vid personregistrering med hjälp av ADB
regleras i dalalagen. Lagen innebär bl.a. att personregister i princip inte fär
inrättas eller föras utan tillstånd av datainspektionen. I 10 § datalagen finns
före­skrifler som ålägger den registeransvarige en långtgående underrättelse­skyldighet
1 förhällande till allmänheten. Innebörden i denna för inlegri­tetsskyddet
grundläggande bestämmelse är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
paragrafens första stycke skall den som är registeransvarig på begäran av en
enskild person så snart det kan ske underrätta denne antingen om innehållet i
personuppgifter som ingär i personregistret och innefattar upplysning om honom
eller om alt nägra sädana uppgifter inte förekommer i registret. Om en sådan
underrättelse har lämnats, behöver någon ny underrättelse inte lämnas lill
samme registrerade förrän 12 måna­der därefter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
paragrafens andra stycke följer att en underrättelse enligt första stycket
skall lämnas utan kostnad för den registrerade. Datainspektionen får dock i
fråga om visst slag av personuppgifter medge att en avgift las ut. Särskilda
skäl måsle föreligga för all inspektionen skall få lämna ett sådant medgivande.
I lagens förarbeten har framhållits att dispensmöjlighelen skall utövas med
försiktighet (prop. 1973:33 s. 138).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I tredje slyckel föreskrivs att underrättelseskyldigheten
inte gäller, om uppgifterna enligt gällande sekretessbestämmelser inte får
lämnas ut till den enskilde. Paragrafens Ijärde stycke, slutligen, innehåller
en undanlags­regel som saknar betydelse i detla sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 10 § datalagen fick sin nuvarande utformning genom en lagändring vären 1979
(prop. 1978/79:109, KU 1978/79:37, rskr 1978/ 79:360, SFS 1979:334). 1
lagstiftningsärendet uppmärksammades att det finns förelag som genom annonser 1
pressen erbjuder sig att mol ersättning (f.n. ca 25-50 kr.) begära
underrättelser enligl 10§ datalagen ät personer som vänder sig till företaget.
Föredraganden fann (prop. s. 25) att detla kunde uppfattas som ett otillbörligt
sätt all slå mynt av regler som värnar om enskildas integritet. Enligt hans
mening kunde man emellertid inte förmena den enskilde att genom ombud utöva sin
rält enligl paragrafen. Om del i framliden skulle uppkomma behov av alt ingripa
mol företeelsen, fick övervägas vilka åtgärder som lämpligen borde vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen har till de aktuella förelagen lämnat
allmänna råd hur verksamheten bör bedrivas. Inspektionen har vidare i skrivelse
till konsu­mentverket den 27 februari 1980 begärt att verket skall ingripa för
att bringa ombudsförelagens marknadsföring i bättre överensstämmelse med
datalagens intentioner. Datainspektionen har därvid påtalat att företagen i
annonserna inle upplyser om all själva underrättelserna är avgiftsfria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl
uppgifler som har lämnats av dalainspektionen och som har redovisats i
betänkandet (SOU 1978:54) Personregister - Datorer - Inte­gritet (s. 216) har
möjligheten att begära underrättelse enligt 10 S dalalagen utnyttjats i
varierande omfattning. Under de första åren efter dalalagens ikraftträdande
fick statistiska centralbyrån förfrågningar från ca 25 000 personer,
riksförsäkringsverket frän ca 8000, arbetsmarknadsverket från ca 6500,
länsstyrelserna från ca 20000 och Datema AB frän ca 5 000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande omfattningen av framställningar enligt 10 §
datalagen är svår all uppskatta med någon större säkerhet. Det står emellertid
klart att ett mycket stort antal framställningar sker i form av
massbeställningar via ombudsföretag. Från statistiska centralbyrån har följande
uppgifter inhäm­tats angående förfrågningarna hos centralbyrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=94 colspan=2 valign=top style='width:70.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anlal f&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;28000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;21500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;9000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;9600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=14 valign=top style='width:10.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=80 valign=top style='width:60.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1974/75 197.5/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byrån har vidare uppgett att ombudsföretagen med ett
undanlag startat sin verksamhet under budgetåret  1979/80. Av förfrågningarna
under detla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;budgetär
härrörde 14 163 från företag, medan 5983 framställdes på annat sätt.
Kostnaderna för alt besvara förfrågningarna uppgick under samma budgetär till
ca 2,5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
underhandsförfrågan i augusti 1980 till några andra myndigheter har gett
följande resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centrala
studieslödsnämnden får ca 25000 framställningar per är. Av dessa härrör 95
procent frän ombudsföretag. Av framställningarna besva­ras 5000 med
registerutdrag. Återstoden avser personer som inte förekom­mer i myndighetens
register.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen
fick 15900 framställningar under budgetåret 1979/80. Av dessa härrör 90 procent
frän ombudsföretag. Kostnaderna per fram­ställning beräknas fill 12—15 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket
rapporterar 17600 framställningar under tiden den 15 januari-den 30 april 1980
och 7000 under liden den I maj- den 22 augusti 1980. Ca 80—85 procent av dessa
härrör från ombudsförelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
har under hand uppgeit all andelen förfrågningar hos några slörre myndigheter
via ombudsförelag under första halvåret 1980 utgjorde ca 75 procent av del
totala antalet samt att antalet förfrågningar som har gjorts direki av enskilda
personer varit i stort sett konstant alltsedan datalagen trädde i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del villjag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har framhållits i olika sammanhang är regeln i 10 § dalalagen en av de
viktigaste bestämmelserna i denna lag. Del är av slor betydelse från
Integritelssynpunkt att den enskilde har rätt till insyn i de aktuella person­registren
såvitt gäller uppgifler om honom själv. Samtidigt står det klart att
insynsrätten medför betydande kostnader för de registeransvariga. Efter­som
registren i slor utsträckning förs i statens eller kommunernas verk­samhet,
drabbar merparten av dessa kostnader det allmänna. Jag anser att del är
angeläget att insynsrätten utnyttjas i endast sådana fall där den registrerade
verkligen har ett intresse av alt få uppgifterna. Sä kan knap­past alltid vara
fallet vid de massbeslällningar som f. n. utförs via ombuds­företagen.
Beställningar av detta slag har inte i första hand sin grund i en önskan från
den enskilde om all få uppgifler om sig själv ur ett visst eller vissa register
ulan är snarare en konsekvens av ombudsföretagens sätt att arbeta. Sådana
beställningar bör därför undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
möjlighel vore att mera generellt medge den registeransvarige att la ul en
avgift för underrättelser enligl 10 § datalagen. Enligt min mening bör man
emellertid undvika en sädan lösning, som frän flera synpunkter är oläglig. En
förbättring av förhällandena bör emellertid kunna åstadkom­mas redan genom att
del i bestämmelsen ställs upp ett krav på att en begäran om underrättelse skall
framställas skriftligen och vara egenhändigt undertecknad av den enskilde. En
sädan föreskrift förutsätter att den enskilde själv tar ställning till
framställningens omfattning. Effekten torde bli att slentrianmässiga
beställningar undviks. Härigenom bör inle obetyd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;liga kostnadsbesparingar kunna åstadkommas bäde inom den
offentliga och den privata sektorn. Å andra sidan kan det nya kravet inle i
realiteten sägas försvaga de registrerades kontrollmöjligheter; tvärtom kan del
från integritelsskyddssynpunkl anses vara en fördel att den registrerade måsle
göra en personlig hänvändelse för att uppgifter om honom skall lämnas ul från
registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser emellertid att de problem som är förknippade med
tillämpning­en av 10 S datalagen bör undersökas närmare än vad som kunnat ske
nu, lämpligen inom ramen för del arbete som bedrivs av
dalalagstiftningskom-mitlen (Ju 1976:05) (DALK).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rörande den närmare innebörden av den föreslagna ändringen
vill jag framhälla att del i paragrafen uppställda formkravet innebär alt den
enskil­de själv måste skriva under sin framställning till vederbörande
regisleran-svarige. En handling till vilken namnunderskriften har överförts
genom t. ex. fotokopiering eller som utgörs av en kopia av framställningen -
med eller utan vidimering — är alltså inte att anse som egenhändigt underteck­nad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan sak är att del givetvis står den
reglsleransvarige fritt att efterkomma en begäran om underrättelse oavsett på
vilket sätt den har framställts. Föreskriften hindrar inte att den enskilde,
sedan han skrivit under en begäran om underrättelse, låter ett ombud
vidarebefordra den fill den reglsleransvarige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I klarhetens iniresse villjag tillägga alt föreskrifterna
i I0§ datalagen givetvis inte innebär någon inskränkning i offentlighetsprincipen
(jfr prop. 1973:33 s. 139). I den mån ett personregister är att anse som en
allmän handling stär det alltså den enskilde fritt all la del av uppgifterna i
registret enligl bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, givelvis med
de begränsningar som kan följa av gällande sekretessbestämmelser. Om den
registrerade vill betala föreskriven expeditionsavgift för alt fä utskrift av
personuppgifter om sig själv, är myndigheten i princip skyldig att efter­komma
hans begäran när helst den görs och även om den inte sker skriftligen.
Myndigheten är ocksä skyldig att tillhandahålla uppgifterna på stället (2 kap.
12 och 13 §§ tryckfrihetsförordningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagändringen bör träda i krafl den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartemenlet
upprättats förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289). Förslaget bör
fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1.2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslär riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att anta förslagel lill lag om ändring i dalalagen
(1973:289).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17
Bilaga 1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs alt 12 och 47 S§ rätlshjälpslagen (1972:429)' skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;12
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överstiger
ej den rättssökandes beräknade årsinkomst ett gränsbe­lopp som motsvarar tre
gånger det basbelopp som anges i 6 § första styckei, ulgör maximibeloppet för
rältshjälpsavgiflen en hundradel av basbeloppet, jämnad lill närmast lägre
tiotal kronor. Maximibeloppet får nedsättas om särskilda skäl fö­religger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är
inkomsten högre än som anges i första slyckel, utgör maxi­mibeloppet för
rältshjälpsavgiften&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
tjugondel av den del av den rältssökandes inkomst som över­stiger tre men ej
fem gånger basbe­loppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
femtondel av den del av in­komsten som överstiger few men ej ,s('.v gånger
basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en tiondel
av den del av inkoms­ten som överstiger sex men ej .sju gånger basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hälften av
den inkomst som över­stiger sju men ej åtta gånger basbe­loppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av andra styckei iakttages att inkomsten
jämnas lill närmast lägre tusental kronor, alt maximibeloppet jämnas till
närmast lägre tiotal kronor och att lägsta maximibelopp ulgör en hundradel av
basbeloppet, jämnad till närmast lägre tiotal kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lagen omlryckl 1979:240.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överstiger ej den rältssökandes beräknade årsinkomst ett
gränsbe­lopp som motsvarar två gånger det basbelopp som anges i 6 § första
styckei, utgör maximibeloppet för rältshjälpsavgiften en och en halv procent av
basbeloppet, jämnad till närmast lägre tiotal kronor. Maxi­mibeloppet får
nedsättas om sär­skilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är inkomsten högre än som anges i första stycket, utgör
maxi­mibeloppet för rältshjälpsavgiften&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en tjugofemledet av den del av den rältssökandes Inkomst
som överstiger två men ej tre gånger basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
tjugondel av den del av in­komsten som överstiger tre men ej fyra gånger
basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en femtondel av den del av in­komsten som överstiger
/&amp;gt;7fl men ej fem gånger basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en tiondel av den del av inkoms­ten som överstiger fem men
ej sex gånger basbeloppet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en femtedel av den del av in­komsten som överstiger sex
men ej sju gånger basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälften av den inkomst som över­stiger sju men ej åtta
gånger basbe­loppet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av andra stycket iakttages alt inkomsten
jämnas till närmast lägre tusental kronor, att maximibeloppet jämnas lill
närmast lägre tiotal kronor och att lägsta maximibelopp ulgör en och en halv
procent av basbeloppet, jämnad fill närmast lägre tiotal kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:140.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=173&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=173 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rådgivning
  sker mol en avgift som motsvarar en halv procent av del basbelopp som anges i
  6 S förs­ta stycket för varje påbörjad lidspe­riod om 15 minuter. Avgiften
  för rådgivningen jämnas till närmast lägre tiotal kronor. Avgiften får
  nedsättas eller ejterges, om särskil­da skäl föreUgger. För vad som nedsatts
  eller eftergivits ulgår er­sättning av allmänna medel lill den som meddelat
  rådgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rådgivning sker mot en avgift som motsvarar en halv
procent av del basbelopp som anges i 6 S förs­ta stycket för varje påbörjad
lidspe­riod om 15 minuter. Avgiften för rådgivningen jämnas till närmast lägre
tiotal kronor. Avgiften fär nedsättas så all den ej överstiger det maximibelopp
för rättshjälps-avgiften som skulle ha fastställts om allmän rätlshjälp hade
bevil­jats. För vad som nedsatts utgär ersättning av allmänna medel lill den
som meddelat rådgivning. Beviljas allmän rättshjälp efter rådgivning, skall
kostnaden för rådgiv­ningen anses som en kostnad för den allmänna rättshjälpen.
Erläggande av rådgivningsavgift skall anses som betalning på rättshjälpsavgifl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder 1 kraft den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äldre  bestämmelser gäller alltjämt  i 
rätlshjälpsärenden  där allmän rättshjälp har beviljats före lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § dalalagen (1973:289)' skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den regisleransvarlge skall på Den reglsleransvarige skall
på&lt;br&gt;
begäran av enskild sä snart del kan begäran av enskild så snart del kan&lt;br&gt;
ske underrätta denne antingen om ske underrätta denne antingen om&lt;br&gt;
innehållet i personuppgift som ingår innehållet i personuppgift som ingår&lt;br&gt;
i personregistret och innefattar i personregistret och innefattar&lt;br&gt;
upplysning om honom eller om alt upplysning om honom eller om att&lt;br&gt;
sädan uppgift ej förekommer i re- sådan uppgift ej förekommer i re­&lt;br&gt;
gistret. Har sådan underrättelse gistrel. Sådan begäran skall fram­&lt;br&gt;
lämnats. behöver ny underrättelse ställas skriftligen och vara egen-&lt;br&gt;
icke lämnas till samme enskilde händigt undertecknad av den en-&lt;br&gt;
förrån tolv månader därefter.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skilde.
Har underrättelse lämnats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behöver ny underrättelse icke läm­nas lill samme enskilde
förrän tolv månader därefter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underrättelse enligt första stycket skall lämnas utan
kostnad för den enskilde. Föreligger särskilda skäl, får dock datainspektionen
i fråga om visst slag av personuppgifter eller i fråga om underrättelse om alt
person­uppgift som enskild ej förekommer i registret medge all avgift tages ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller icke uppgift som enligt lag eller
annan författning eller enligt myndighets beslut som meddelats med stöd av
författning ej fär lämnas ul fill den registrerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller icke heller, om det i fråga om visst
slag av person­uppgifter är uppenbart all underrättelse kan underlåtas på grund
av att del inte föreligger någon risk för olillbörligl inträng i registrerads
personliga integritet. Underrättelse får dock underlåtas endast efter
medgivande från datainspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafl den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omlryckl 1979:334.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrikesdepartementets verlisamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
UTRIKESDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Ullsten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR M. M. INOM UTRIKESDEPARTEMENTETS VERK­SAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det följande kommer jag att presentera förslag till
besparingar inom utrikesdepartementets verksamhetsområde som sammantaget uppgår
lill 108 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Vad gäller det internationella ut­vecklingssamarbetet
föreslår jag ändringar som - inom ramen för enpro-centmålet - innebär att
belastningen på statsbudgeten minskar med 100 milj. kr. Resterande 8 milj. kr.
hänför sig till besparingsåtgärder inom utrikesförvaltningens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrikesdepartementet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisatoriska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag redovisat i bil. 6 till prop.
1979/80: 100 har under senare år en systematisk omfördelning av
personalresurser skett för att tillgodose behov av förstärkningar inom de delar
av utrikesförvaltningen som expanderat. Vidare har där så bedömts möjligt
arbetsuppgifter över­förts från utsänd till lokalanstältd personal. Dessa
tillvägagångssätt har varit effektiva när det gäller att undgå krav på
nytillskott av resurser. Jag har för avsikt att även fortsättningsvis utnyttja
de möjligheter som på detla vis står till buds. En besparingseffekt uppnås
också genom överföring av tjänster från utlandsmyndigheterna till
departementet, inte minst till dess beredskapsstyrka. Därigenom underlättas
departementets möjligheter att bistå ufiandsmyndigheter och enheter med
tillfälliga förstärkningar i sam­band med semestrar, särskilda arbetstoppar
etc. Dylika arrangemang för tillfälliga förstärkningar i trängda lägen är en
förutsättning för att enheterna i departementet och utlandsmyndigheterna skall
kunna ha en minimal 1    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20. Bd. 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bemanning. Från bäde statsfinansiell och långsikfig
personalpolitisk syn­punkt är det mera fördelaktigt att reserven för dylika
förstärkningar är placerad i Sverige än på fältet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En undersökning har påbörjats för att utröna vilka
utlandsmyndigheter som skall dras in eller minskas. Förberedelsetiden har
emellertid varil för kort för att nu slutligt lägga fast vilka
utlandsmyndigheter som skall omfat­tas av åtgärderna. Jag avser att föreslå
regeringen all 3-5 utlandsmyndig­heter berörs. Jag återkommer lill frågan i
1981 ärs budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
sammanlagda besparingseffekten härav beräknas till 4 milj. kr. Nedläggning
eller minskning av vissa myndigheter innebär en besparing bl.a. genom all de
dyrare utsända tjänsterna förs över till departementet eller förs över stal i
avvaktan på förestående pensioneringar. Samtidigt minskar kringkostnaderna för
utsända tjänster. Självklart kan inte de före­slagna nedskärningarna ske utan
vissa svårigheter. Jag vill i detta samman­hang framhålla, all i ovan nämnda
undersökning ingår en bedömning huruvida bevakning på vissa platser kan ske
från nyinrättade olönade konsulat eller från närliggande lönade
utlandsmyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår vidare alt chefsfunktionen på ambassaderna i
Colombo, Gaborone och Vienliane (där chefspost avses inrättas genom omdispone­ring)
på sikt sammanförs med funktionen som chef för biståndskontoret. Verksamheten
pä dessa ambassader domineras av arbete med det interna­tionella utvecklingssamarbetet.
Jag bedömer besparingseffekten till 900000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen föreslår jag att det lönade konsulatet i Santa
Cruz de Tenerife dras in, vilket medför en besparing om 300000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övrig information om Sverige i utlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under tredje huvudtitelns anslag D 3. Övrig information om
Sverige i utlandet finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte med
utlan­det som sker i utrikesdepartementets regi samt bidrag till Svensk-interna­tionella
pressbyrån och Ingenjörsvelenskapsakademien. Jag föreslår att den del ay
anslaget som avser samordnad informationsverksamhet under budgetåret 1981/82
bibehålls vid samma nominella nivå som under inneva­rande budgetår. Jag
beräknar att åtgärden motsvarar en besparing om 900000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utrikesdepartementet har under senare är successivt byggt
upp ett sy­stem med avgiftsbelagd kommersiell verksamhet vid ambassaderna i
Athen, Bagdad, Buenos Alres, Lagos, Moskva, Peking, Rom, Singapore och
Washington.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår alt den avgiftsbelagda verksamheten införs
vid ytterligare några ambassader. Detta beräknas innebära ökade Intäkter för
statsverket om 1,7 milj. kr. under budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den översyn över de löpande utgifterna i
utrikesdepartementet som jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
låtit utföra har givit vid handen att departementets representation i samband
med utländska besök i Stockholm kan minskas. Jag beräknar att detta Innebär en
besparing om 100000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
förutser jag vissa besparingsmöjligheter när det gäller ombygg­nadsarbeten för
ambassaden i Peking.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
överväger jag ytterligare besparingsmöjligheter inom utrikes­förvaltningens
område. Häribiand villjag nämna höjda avgifter för den del av verksamheten vid
utlandsmyndigheterna som utgörs av tjänster till allmänheten, t. ex. vad gäller
arvsärenden. Jag avser återkomma till dessa frågor i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ovan
beloppsmässigt specificerade förslag lill besparingar och avgifts­höjningar
uppgår till ca 8 milj. kr. under budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till vad jag i detta sammanhang anfört hemställer jag att regeringen
bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört i det föregående
om besparingar inom utrikesförvaltningens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Internationellt
utvecklingssamarbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
OECD:s statistik över västländernas bislåndsutbelalningar under år 1979 ligger
Sverige högst med 0,94 % av BNP. Närmast följer Nederiän­dema och Norge på 0,93
% och Danmark med 0,75 %. Av samtliga OECD-länder är det endast dessa fyra som
uppnått del av FN fastlagda 0,7-procentmålet. Genomsnittet för DAC-länderna låg
är 1979 på 0,34 % av BNP, vilket är något lägre än under år 1978. (FN:s 0,7
procentmäl avser faktiska utbetalningar, medan det svenska enprocentmålet avser
bistånds-anslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Västländernas
ekonomiska problem kan inle lösas utan ell vidgat och fördjupat internationellt
ekonomiskt samarbete. Ell generöst och långsik­tigt bistånd är inte bara en
moralisk skyldighet och ett uttryck för vär solidaritet med u-länderna i deras
utvecklingsansträngningar, ulan också — tillsammans med andra
resursöverföringar - ett led i ansträngningarna att stimulera världsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OECD-ländernas
ekonomier skulle drabbas hårt om u-länderna, pä grund av otillräckligt bistånd
och svära bytesbalansproblem, tvingades skära ned den för
utvecklingsanslrängningarna helt nödvändiga importen. En sådan nedskärning av
importen skulle särskilt hårt drabba jordens allra fattigaste länder, för vilka
det inte finns något reellt alternativ lill gåvobi­stånd. I jordens stora
faltigbälten - i södra Asien och i Afrika söder om Sahara — är ett ökat bistånd
en fråga om stora befolkningsgruppers över­levnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund anserjag det viktigt att Sverige, trots svåra ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miska
problem, inte viker från sitt biståndsansvar utan fortsätter ett gene­röst,
långsiktigt och flexibelt biståndssamarbete. Enprocentmålet ligger fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
budgetåret 1980/81 har riksdagen beslutat om en ökning av bistånds­anslagen med
600 milj. kr., eller 13,5 %jämförl med budgetåret 1979/80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
budgetåret 1981/82 föreslår jag förändringar, som tillsammans inne­bär att
belastningen på statsbudgeten minskar med 100 milj. kr. i förhållan­de till en
anslagsnivå motsvarande samma andel av bruttonationalproduk­ten som under
budgetåret 1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärderna
bör vidtas enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beräkningsgrunden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
beslut av riksdagen (prop. 1975: I, bil. 5) skall biståndsramen för ett visst
budgetär baseras pä den BNP-prognos, som görs för det kalen­derår under vilket
förslaget framläggs. Ramen för budgetåret 1981/82 skall alltså beräknas på
BNP-prognosen för kalenderåret 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att få ett mätt pä landets samlade ekonomiska utveckling används traditionellt
den beräkning av bruttonationalprodukten (BNP) som ingår i
nationalräkenskaperna. BNP motsvarar värdet av alla de varor och tjäns­ter som
produceras i landet under ett år. För beräkning av biståndsramen används i
Sverige BNP till marknadspris, dvs. värdet av landets totala produktion
uttryckt 1 löpande priser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BNP-beräkningarna
har dock en avgörande svaghet: de tar inte hänsyn till nettot av löner, räntor
och andra kapitaltransaktioner med utlandet. Med Sveriges idag höga
utlandsupplåning och därav följande höga ränte­kostnader, är BNP inte längre
ett rättvisande mått pä den svenska ekono­mins bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statistiska
centralbyrån kommer i nationalräkenskaperna att införa be­greppet
bruttonationalinkomst (BNI). Bruttonationalinkomsten till mark­nadspris
definieras som BNP plus den s.k. nettofaktorintäkten från utlan­det, dvs.
nettot av löner, räntor och andra kapitaltransaktioner med utlan­det.
Omfattningen av räntebetalningarna pä den svenska statsskulden gör att
nettofaktorintäkten är negativ, varför BNI är något lägre än BNP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
BNI tar hänsyn till de stora räntebetalningarna till utlandet är detta mått mer
rättvisande än BNP när del gäller landets verkliga ekonomiska styrka. Jag
föreslår därtor alt biståndsramen för budgetåret 1981/82 liksom tidigare
beräknas till något mera än 1 procent och att denna andel beräknas på
bruttonationalinkomsten för kalenderåret 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
tanke på att bruttonationalinkomsten ännu inle integrerats i natio­nalräkenskaperna,
är det idag inte möjligt alt ge någon mer exakt prognos över BNI och BNP för år
1981. Att beräkna ramen för biståndsanslagen på BNI i stället för på BNP torde
dock komma att Innebära en minskning av belastningen på statsbudgeten i
storleksordningen 60 milj. kr. för budget­året 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Biståndsramens innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver de ordinarie bislåndsanslagen under
utrlkesdepartemenlets hu­vudtitel (littera C. Inlernationellt
utvecklingssamarbete) finns i statsbudge­ten en rad andra utgifter som f. n.
belastar andra huvudtitlar, men som i verkligheten avser u-lands- och
biståndsverksamhet. För att ge en korrekt bild av Sveriges kostnader för det
internationella utvecklingssamarbetet bör dessa utgifter redovisas i anslutning
till biståndsanslagen och avräknas mot biståndsramen. Det gäller följande
verksamheter och anslag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—      Biståndets administrativa kostnader, främst
utgifter avseende löner,&lt;br&gt;
reseersättningar m. m, för utrikesdepartementets avdelning för interna­&lt;br&gt;
tionellt utvecklingssamarbete och utlandsmyndigheternas arbete med&lt;br&gt;
bislåndsfrågor, vilka belastar anslaget A. I Utrikesförvaltningen under&lt;br&gt;
utrikesdepartementets huvudtitel, samt vissa kostnader som idag finan­&lt;br&gt;
sieras ur utbildningsdepartementets huvudtitel för svenska skolor av­&lt;br&gt;
sedda för barn lill svenska biståndsarbetare. En schablonsumma för&lt;br&gt;
administrativa kostnader — ca 15 milj. kr. - avräknas under innevaran­&lt;br&gt;
de budgetår från biståndsramen. Schablonen har dock inle svarat mol&lt;br&gt;
den verkliga kostnaden och bör höjas till 38 milj. kr., vilket medför en&lt;br&gt;
minskad belastning på statsbudgeten med 23 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  Den del av Sveriges bidrag till den nyligen beslutade
Gemensamma&lt;br&gt;
Fonden för lagring av råvaror som under kommande budgetår avses&lt;br&gt;
belasta handelsdepartementets huvudtitel. Huvuddelen av Sveriges bi­&lt;br&gt;
drag belastar under Innevarande budgetår bislåndsanslagen. Om Sveri­&lt;br&gt;
ges hela bidrag till Gemensamma Fonden finansieras ur bi­&lt;br&gt;
slåndsanslagen minskar statsverkets samlade utgifter med ca 3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—      Den del av Sveriges reguljära bidrag till FN samt
till vissa av FN:s&lt;br&gt;
fackorgan, som enligl nuvarande regler får redovisas som bistånd i&lt;br&gt;
OECD:s biständsslatislik, uppgick kalenderåret 1979 lill ca 9 milj, kr.&lt;br&gt;
För budgetåret 1981/82 bör dessa kostnader avräknas mot biståndsra­&lt;br&gt;
men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-        Därutöver föreslår jag att Sveriges koslnader för
överjöring till Sverige&lt;br&gt;
av jlyktingar från u-länderna avräknas från biståndsramen. Dessa ut­&lt;br&gt;
gifter, som budgetåret 1980/81 beräknas lill ca 5 milj. kr., belastar f.n.&lt;br&gt;
arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag bedömer att den totala belastningen för statsverket
kommer att minska med ca 100 milj. kr. under budgetåret 1981/82 lill följd av
ovan föreslagna åtgärder inom det internationella utvecklingssamarbetets områ­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;godkänna de riktlinjer som jag har förordat i det
föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvarsdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
FÖRSVARSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Krön mark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR    M.M.     INOM    FÖRSVARSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Chefen för budgetdepartementel har tidigare denna dag
redovisat bak­grunden till och inriktning av besparingsarbelet inom
statsverksamheten. I del följande redovisas förslag lill riktlinjer för
besparingar inom försvars­departementels verksamhetsområde för budgetåret
1981/82 samt vissa nya översynsprojekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[ I ] Besparingar inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde för bud­getåret 1981/82&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. I s.
138, FöU 1976/ 77: 13, rskr 1976/77:31&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;skall utgiftsramarna fördel militära försvaret och för civilförsvaret
kompenseras för den allmänna prisutvecklingen enligl neltoprislndex (NPl). I
enlighet härmed har regeringen (prop. 1979/80:100 bil. 7 s. 86) begärt
riksdagens bemyndiganden att justera utgiftsramarna för budgetåret 1980/81 med
hänsyn till prisutvecklingen enligt NPL Riksdagen (FöU 1979/80: 13, rskr
1979/80:316) har lämnat de begärda bemyndigan­dena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslagen inom utgiftsramarna för det militära försvaret
och för civilför­svaret är för budgetåret 1980/81 beräknade i prisläget
februari 1979. Pris­regleringen är avsedd att täcka pris- och löneökningar från
februari 1979 lill medelprisläget för budgetåret 1980/81. I prop. 1979/80: 100
(bil. 7 s. 83, 94, 279 och 324) bedömdes pris- och löneökningarna svara mot ca
2 100 milj. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I   
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20. Bil. 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kr.
för det milhära försvaret och ca 55 milj. kr. för civilförsvaret. Dessa belopp
har 1 statsbudgeten tagits upp under Ijärde huvudtitelns anslag A 5. Reglering
av prisstegringar för del militära försvaret och G 4. Reglering av
prisstegringar för civilförsvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
(prop. 1979/80: 100 bil. 7 s. 77) har föreslagit en planerings­ram för det
militära försvaret för perioden 1980/81-1984/85 som svarar mot planeringsramen
enligt 1977 års försvarsbeslut. Riksdagen (FöU 1979/ 80:19. rskr 1979/80:326)
har beslutat om én planeringsram som är ca 2 miljarder kr. lägre. Regeringen
(prop. 1980/81:4) har därefter återkommit till riksdagen och föreslagit en
planeringsram som svarar mot 1977 års försvarsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nästa
försvarsbeslut avses fattas under våren 1982 och gälla för peri­oden
1982/83-1986/87. Beslutet förbereds bl.a. genom alt 1978 ärs för­svarskommitté
prövar de olika lolalförsvarsgrenarnas utveckling efler år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statsfinansiella situation som chefen för budgetdepartementet tidi­gare denna
dag har redovisat nödvändiggör enligl min mening besparings­åtgärder inom
fjärde huvudtiteln. Jag förordar därför att utgifterna inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82 be­gränsas med
totalt 300 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärderna
skall genomföras så alt de inte får negativa konsekvenser för vårt försvars
beredskap och styrka. Besparingarna bör mol denna bak­grund inriktas mol
byggnadsverksamheten och mol ytterligare rationalise­ringar inom området
ledning och förbandsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer inför 1981 ärs budgetproposition att till regeringen anmäla förslag
beträffande besparingarnas fördelning mellan ä ena sidan det militä­ra
försvaret och civilförsvaret, ä andra sidan övrig verksamhei inom fiärde
huvudtiteln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
räknar vidare med alt regeringen i budgetpropositionen liksom tidi­gare år
kommer att dels föreslå riksdagen utgiftsramar för det militära försvaret och
för civilförsvaret som svarar mol 1977 års försvarsbeslut, dels begära
bemyndiganden av riksdagen alt justera utgiftsramarna med hänsyn lill
prisutvecklingen enligl NPI. Dessa bemyndiganden bör enligl min mening kunna
utnyttjas så, att utgifterna för det militära försvaret och för civilförsvaret
begränsas enligt vad jag här har anfört. Jag ser det som en fördel att tekniken
med sädana bemyndiganden gör del möjligt för riksda­gen att besluta om
besparingarnas storlek utan att därigenom långt i förväg ange i detalj inom
vilka områden som de skall förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
räknar med all återkomma till regeringen 1 dessa frågor vid min anmälan fill
1981 års budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att godkänna de riktlinjer för besparingar inom
försvarsdepartemen­tets verksamhetsområde för budgetåret 1981/82 som jag har
redovi­sat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2] Översynsprojekt. Vid sidan om arbetel med nästa
försvarsbeslut be­drivs ett omfatiande arbete som syftar till all möjliggöra
besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Som exempel vill jag
peka pä det arbete som inom kommittéväsendet bedrivs av 1979 års militära
flygindustrikommilté och 1979 ärs materielanskaffningskommitté saml på den
ständigt pågående rationaliseringsverksamheten under medverkan av försvarets
ralionaliseringsinsiilul. Personalminskningen inom försvaret under
tioårsperioden från år 1972 och fram till nästa försvarsbeslut bedöms bli
omkring 5000 personer eller drygt tio procent. 1 försvarets planering är
således en avsevärd besparing genom rationalisering förutsatt. Jag vill här
anmäla att jag avser alt ta initiativ lill ytterligare översynsprojekl som
syftar till besparingar inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och som
kan medföra besparingar även inom andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren har i olika sammanhang förespråkat en
ökad integre­ring av civil och militär verksamhei. I sin perspektivplan del 2
(ÖB 80) har han bl. a. anfört följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Grunden för försvarsmaktens verksamhet i krig utgörs
av samhället i sin helhet. Därvid bör den principen gälla all myndigheter och
organisatio­ner som svarar för en viss verksamhei i fred även skall svara för
denna i krig om verksamheten då skall fortgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvarsmakten utgör en del av samhället. Samhällets
resurser bör utnyttjas pä mest rationella sätt. Därför bör samutnyltjande ske
pä så många områden som möjligt även i fred. Speciella militära resurser bör ej
organiseras om motsvarande civila resurser finns. Omvänt bör militära resurser
i ökad omfattning kunna utnyttjas för civila ändamål i fred.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som exempel på områden där ökat samutnyltjande av resurser
bör vara möjligt nämner överbefälhavaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räddningstjänst,
sjuktransporter och sjukvärdsberedskap, främst i fråga om helikoptrar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;havsövervakning,
kustbevakning m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utveckling,
ulprovning, anskaffning och underhåll av materiel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;projektering,
utförande och underhåll av byggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;katastrofberedskap
för röjning, byggnad av broar och vägar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar överbefälhavarens uppfattning att ett ökal
samutnyltjande av resurser mellan försvaret och del övriga samhället bör
eftersträvas. De&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;exempel på områden som överbefälhavaren har gett är enligt
min mening väl valda och listan på intressanta områden kan göras längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa av de områden som överbefälhavaren anger som exempel
har redan varit eller är föremål för utredning. Så har
sjöövervakningskommit-lén (H 1977:05) i sitt betänkande (Ds H 1980: &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämnat förslag till samord­ning av
övervakningen och räddningstjänsten lill sjöss. Ett resultat av kommitténs
arbete är de försök som avses genomföras i Malmö med en för marinen,
sjöfartsverket och tullverket gemensam informationscentral för sjöövervakning.
Vidare arbetar bl.a. räddningsljänstkommillén (Kn 1979:01) med sådana frågor
som överbefälhavaren tar upp. Enligt min mening bör pågående försök och
utredningar inom dessa områden avvak­tas och behandlas innan ytterligare
initiafiv tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del finns emellertid flera områden för samordning mellan
försvaret och övriga delar av samhället som inle ägnas den uppmärksamhet som de
enligt min mening förtjänar. Dessa områden berör inle bara del militära
försvaret utan också i vissa fall övriga totalförsvarsgrenar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efler samråd med budgelministern vill jag anmiila att jag
avser all läla kartlägga de besparingsmöjligheter som finns inom området
samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer. Jag räknar med att
denna kartläggning kan ge underlag säväl för direkta regeringsbeslut inom olika
områden som för kommittéuppdrag. Kartläggningen bör kunna genomfö­ras med
inriktning mot nästa försvarsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom försvarsmakten uppgår kostnaderna för underhåll av
materiel till ungefär I 300 milj. kr. per år. Under de senaste åren har
kostnaderna för materielunderhåll utvecklats ogynnsamt. Detta har bl.a. lell
till all flera utredningar har initierats av såväl regeringen som försvarets
myndigheter. De flesta av utredningarna behandlar emellertid begränsade
problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av de statsfinansiella och försvarsekonomiska
förhållan­dena är del enligl min mening angelägel all koslnaderna för
försvarets materielunderhåll nedbringas. Jag vill däiför anmäla att jag anser
del lämpligt all låta se över dels vilka principer som skall vara grundläggande
för försvarets framlida underhäll av materiel i fred oeh krig, dels hur
underhållsområdet bör dimensioneras och organiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen lilllalle
att ta del av vad jag har anfört om översynsprojekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81; 20_ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdepartementets verlsamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;br&gt;
Utdrag&lt;br&gt;
SOCIALDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Söder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR M. M. INOM SOCIALDEPARTEMENTETS VERK­SAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frän socialdepartementets huvudtitel på slalsbudgelen
bekostas främst olika sociala irygghelsanordningar som skall ge vård och
service samt ekonomisk trygghet ät medborgarna. Dessa samhällsinsatser riktar
sig främst lill barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Del kan själv­fallet
inte komma i fråga att i besparingssyfte vidla nägra åtgärder som skulle kunna
äventyra vård och ekonomisk trygghet för dessa grupper. De åtgärder inom
socialdepartementets verksamhetsområde som omnämnts av chefen för
budgetdepartementel tidigare denna dag och som jag skall redovisa närmare i det
följande tar sikte på all medverka lill en viss uppbromsning av
kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäk­ringen utan att leda lill
försämringar av de grundläggande trygghetsanord­ningarna. Särskilt väsentligt
är alt skydda de mest utsatta grupperna. Det är mot denna bakgrund man skall se
del förslag jag i det följande aviserar om skydd mot höga läkemedels- och
sjukvårdskostnader. För att särskilt värna om de pensionärer som har enbart
folkpension och pensionstillskott kommer jag senare all återkomma med förslag
om förbättring av pensions­tillskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;[I] &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Beräkningen av pensionsbelopp och andra
förmåner m. m. enligl lagen om allmän försäkring görs med ledning av ell
basbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delta basbelopp fastställs av regeringen för varje månad
på grundval av konsumentprisindex två månader före den månad basbeloppet skall
gälla. Basbeloppet utgör 4000 kr. multiplicerat med det tal som anger
förhällan-del mellan det allmänna prisläget (konsumentprisindex) under andra
mäna-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I   
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
1980/81. 1 saml. Nr 20. Bil. 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den före den som basbeloppet avser och prisläget i
september 1957. Basbe­loppet förändras när delta jämförelsetal har ökat eller
minskat med minst 3% sedan närmast föregäende förändring av basbeloppet skedde.
Basbe­loppet för oktober 1980 har fastställts till 15400 kr. Detla belopp har
varil oförändrat sedan juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Chefen för ekonomidepartementet redovisar denna dag motiv
och rikt­linjer för ändrade beräkningsgrunder för fastställande av basbeloppet.
De nya beräkningsgrunderna innebär i huvudsak följande. Liksom f.n. skall
jämförelsetalet följa förändringarna 1 det allmänna prisläget. Vid beräk­ningen
skall dock i fortsättningen bortses frän indirekta skaller, tullar och avgifter
men fillägg göras för subventioner. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar,
avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder statistiska
centralbyrån tillämpar vid beräkning av det s. k. nelto­prislndex. Dessutom
skall vid beräkningen av jämförelsetalet bortses frän direki inverkan på
prisläget av ändrade energipriser. De energipriser, som f.n. ingär i
konsumentprisindex avser Ijärrvärme, eldningsolja, hushålls­gas, elström och
bensin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna avses att lillämpas första gången vid
fastställande av basbeloppet för januari månad 1981. Det innebär all
basbeloppet fastställs t.o.m. december 1980 enligl nuvarande regler, dvs,
t.o.m. prislägel för oktober 1980. För november månad beräknas prisindex med
tillämpning av de nya reglerna som underlag för fastställande av basbeloppet
för januari 1981. Därefter följer basbeloppet det nya index och ändras liksom
hitlills när indexen stigit med 3 % sedan föregående basbeloppsändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag här har anfört föranleder ändring av I kap. 6&amp;lt;!
lagen om allmän försäkring. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till
lagändring bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 4.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt  antaga förslaget  lill  lag om  ändring  i  lagen
(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2] Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till
folkpension. Kom­munalt bostadstillägg lill folkpension (KBT) har införts i
samtliga kom­muner och kan utgå lill den som är mantalsskriven i kommunen och
uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension eller
hustrutillägg. Kommunerna bestämmer själva om KBT skall ulgå och vilka grunder
som skall gälla. Reglerna för inkomstprövningen är dock fastlagda i lagen
(1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk­pension,
som ocksä bemyndigar regeringen eller riksförsäkringsverket alt fastställa grunder
för beräkningen av bostadskostnaderna. Inkomsipröv­ningsreglerna innebär i
huvudsak att bostadstillägget minskas med en tredjedel av den inkomst som
överstiger folkpensionen (inkl. pensionstill­skott) jämte ett belopp på 2000
kr. per år för ensamstående oeh I 500 kr. för var och en av makarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de ca 810000 folkpensionärer som f. n. har KBT beräknas
ca 65% få reducerat bostadstillägg, medan 35% får oreducerat tillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
och betalas ul samtidigt med folkpensionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fr.o.m. den I januari 1980 beviljas statsbidrag till
kommunernas kost­nader för KBT. Statsbidrag medges under förutsättning all KBT
läcker minst 80% av bostadskostnaden upp lill en övre hyresgräns som är den­samma
som gäller för slatskommunala bostadsbidrag. För år 1980 innebär det en
bostadskostnad av 700 kr./mån. för ensamstående pensionär och 800 kr./mån. för
makar. 1 enlighet .med förslag i årets budgetproposition höjs den övre
hyresgränsen för statsbidrag till 750 kr./män. för ensam­stående och 850
kr./män. för makar den Ijanuari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbidrag utgär med 43 % av kommunernas kostnader för
KBT upp till nämnda bostadskostnader per månad. Kommunerna har självfallet
möjlig­het alt medge KBT även för bostadskostnader som överstiger dessa ni­våer.
För år 1980 har de totala koslnaderna för KBT beräknats lill 3510 milj. kr.
Härav beräknas statsbidrag ulgå med ca 1 370 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomsiprövningsreglerna för KBT skiljer sig frän reglerna
för de stats-kommunala bostadsbidragen (SKBB) bl. a. genom att inkomslgränsen
som nyss har nämnts, genom lag är knuten lill folkpensionens utveckling inkl.
ett belopp pä 2000 kr. för ensamstående och 3000 kr. för makar tillsam­mans.
Genom basbeloppsförändringarna justeras dessa inkomstgränser upp automatiskt.
Inom SKBB-systemel fastställer däremot statsmakterna årligen vissa
beloppsgränser för inkomstprövningen. Den för är 1981 fast­ställda gränsen för
när inkomsten för ensamstående utan barn börjar redu­cera utgående SKBB har varit
oförändrad sedan är 1978. Under samma tid har motsvarande inkomstgräns för KBT
genom folkpensionens och pen­sionstillskottens utveckling i realiteten höjts
med över 6000 kr. för en ensam pensionär. Chefen för bostadsdepartementet
kommer senare denna dag att anmäla sin avsikt att i 1981 års budgetproposition
föreslå alt inkomstgränsen i SKBB-systemet skall differentieras med avseende på
om hushållet består av en person eller av makar, att differentieringen bör
göras genom att inkomstgränsen för ensamslående utan barn sänks saml att
ändringen bör träda i kraft den I januari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den pågående utbyggnaden av pensionstillskotten är av
central betydel­se när det gäller att i den takl våra resurser medger förbättra
pensionärer­nas grundläggande ekonomiska trygghet. Del är emellerfid inte
självklart alt utbyggnaden av pensionstillskotten och de indexmässiga
pensionshöj­ningarna skall leda till automatiska höjningar av den reella
gränsen för inkomstprövningen av KBT. Mol bakgrund av att inkomslgränsen inom
SKBB-systemel som nämnts legat stilla under flera år och nu föreslås sänkas för
de ensamslåendes del, medan motsvarande inkomstgräns för KBT i realiteten har
höjts avsevärt, finns det anledning att ompröva inkomstprövningsreglerna. Här
bör också beaktas den ytteriigare höjning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av pensionstillskotten som sker nästa år saml vad jag
tidigare denna dag har nämnt om förbättring av pensionstillskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvaktan pä resultatet av den översyn av de olika
bostadsstöden som pågår bör ändringen i KBT-reglerna nu begränsas till en
justering av beloppsgränsen för Inkomster utöver folkpension och
pensionstillskott. Mot bakgrund av vad jag här har anfört föreslär jag att
inkomstprövnings-reglerna för hustrufillägg och KBT ändras sä att gränsen för
inkomst utöver folkpension och pensionstillskott för ensamslående sänks från f.
n. 2000 kr. lill I 000 kr. och frän f. n. I 500 kr. till 750 kr. för var och en
av makar. Ändringen innebär att den som utöver folkpension och pensionstill­skott
har Inkomster över nämnda belopp får en minskning av KBT-belop-pel med högst
333 kr. per är jämfört med nuvarande regler. De ändrade
inkomstprövningsreglerna bör träda i kraft den I juli 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag här har anfört föranleder ändring av 4 S lagen
(1962:392) om hustrufillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Ett
inom so­cialdepartementet upprättat förslag lill lagändring bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 4.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ändrade inkomstprövningsreglerna beräknas motsvara en
begräns­ning av KBT-koslnaderna med totalt ca 180 milj. kr. per är. Som chefen
för budgetdepartementel har anfört bör denna besparing, liksom den bespa­ring
som senare denna dag kommer all föreslås inom SKBB-systemel, i sin helhet
tillföras statsbudgeten. Delta bör ske genom att procentsatsen för
statsbidraget fill KBT och SKBB ändras från 43% till 38% den Ijuli 1981. De
ändrade bidragsreglerna kommer alt påverka utbetalningen av statsbi­draget lill
KBT först under är 1982. Jag återkommer därför till anslagsbe­räkningen i
budgetpropositionen för budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;antaga
förslagel till lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustru-tillägg och
kommunall bostadstillägg lill folkpension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna de av
mig förordade ändringarna i statsbidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg
till folkpension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[3] Ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen.
Dclpen-sionsförsäkringen för arbetstagare trädde i krafl den I juli 1976.
Fr.om. den I januari 1980 har möjlighelen all få delpension utsträckts lill all
omfatta i princip alla förvärvsarbetande, dvs, även egna företagare och
uppdragstagare. De förvärvsarbetande i åldrarna mellan 60 och 65 är har genom
denna pensionsform ekonomisk möjlighet all minska sin arbetsin­sats genom att
övergå till deltidsarbete i kombination med delpension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt delpension skall ulgå krävs enligt huvudregeln att
den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst tio år fr.
o. m. 45 ärs ålder. Vidare krävs att den försäkrade förvärvsarbetat under fem
av de senasle tolv månaderna före övergången till delpension. Arbetstiden för
anställda skall minskas med minst 5 limmar i veckan. Egna företagare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;måste reducera sin arbetstid med i genomsnitt minst
hälften och därefter förvärsarbeta i genomsnitt minst 17 limmar i veckan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delpensionen till anställda motsvarar 65 % av
inkomstbortfallet, dock högsl av skillnaden mellan den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst före och efter arbetstidsminskningen. För bl.a.
egna företagare ulgör det s.k. pensionsunderiagel hälften av den genomsnittliga
förvärvsinkomsten förde tre närmaste åren före arbetstidsminskningen, till den
del inkomsten ligger under 7,5 basbelopp. Delpensionen är ATP-grundande och
redu­cerar inte ålderspensionen från 65 års ålder från folkpensioneringen och
ATP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Antalet delpensionärer har sedan reformens tillkomst ökat
kontinuerligt. Under vart och ett av budgetåren 1976/77-1979/80 har den
genomsnittliga månatliga ökningen varit ca I 890, I 050. 640 resp. 770
pensionstagare. Antalet delpensionärer var i augusti 1980 56500. varav 1400
egenföreta­gare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I takl med ökningen av antalet delpensionärer har också
antalet upphör­da delpensioner ökal successivt. T.om. juli 1980 hade drygt
31600 pen­sionsfall avslutats, i normalfallet p.g.a. att ålderspension börjat
ulgå från 65 års ålder. Delta innebär att delpensioneringen från juli 1976
t.o.m. augusti 1980 har omfattat totalt drygt 89000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I takt med att antalet delpensionärer successivt ökat har
kostnaderna också ökal. Under budgetåret 1976/77 utbetalades 243 milj. kr. i
delpen­sion, 1977/78 565 milj. kr.. 1978/79 791 milj. kr. och budgetåret
1979/80 1029 milj. kr. Åven för liden därefter lorde kostnadsökningarna
forlsalta vid oförändrade regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delpensionsförsäkringen finansieras genom en
arbetsgivaravgift, som den I januari 1 är höjdes frän 0,25 % lill 0.50 % av det
avgiftsunderlag som gäller för socialförsäkringsavgifterna lill
sjukförsäkringen m. m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas
delpensionsförsäkring be­kostas fr. o. m. år 1980 av en egenavgift. vilken
motsvarar den arbetsgivar­avgift som erläggs för anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Influtna avgifter härföre avgiftshöjningen den I januari
1980 inle förmän täcka de löpande utbetalningarna av delpensionen. Underskottet
finansi­eras genom att medel från statsbudgetens inkomstsida lilllålligl
överförs till fonden för delpensionsförsäkringen. Delpensionsfondens ackumulera­de
underskott uppgick vid utgången av andra kvartalet 1980 till 473 milj. kr. Den
högre avgift som nu gäller avses ge full kostnadsläckning för de löpande
pensionsutbelalningarna och därutöver lämna en successiv täck­ning av
delpensionsfondens skuld lill statsverket som uppkommit under senare är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delpensionsreformen har kommit alt utgöra ell viktigt
inslag i pensions­systemet. En allt slörre grupp förvärvsarbetande har trappat
ner sin ar­betsinsats de sista yrkesverksamma åren före övergången till
ålderspen­sion. F. n. beräknas ca 24 % av antalet förvärvsarbetande i de för
delpen-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;W-Riksdugen
1980/8/. / saml. Nr20Bil. 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sion aktuella äldrarna uppbära delpension. En fortsatt
ökning är alt vänta främst med hänsyn till att reformen för egna företagare
endast varit i krafl sedan den I januari i är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen gav den 20 december 1979 riksförsäkringsverket
i uppdrag att lämna en redovisning av erfarenheterna av reglerna för delpension
bl. a. med avseende på förmånsnivån och kontrollfunktionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som chefen för budgetdepartementel anfört fidigare denna
dag är det i det rådande ekonomiska lägel och med hänsyn till de fortgående
kostnads­ökningarna inom delpensionssystemet nödvändigt alt nu ompröva för­mänsnivån
inom delpensioneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vägledande för ställningstagandet att delpension skall
utgå med 65 % av det inkomstbortfall som uppslår vid övergängen till
deltidsarbete var att delpensionen å ena sidan skulle täcka en så stor del av
inkomstbortfallet vid en övergång till deltidsarbete all en sådan övergäng
stimuleras, och å andra sidan att den behållna inkomsten vid heltidsarbete är
så mycket större att del fortfarande framstår som lönsamt att hellidsarbeta.
Den disponibla inkomsten vid en kombination av deltidsarbete och delpension
förutsägs bli 85-90 % av den föregäende inkomsten vid heltidsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av reformen under de första fyra åren kan nu
avläsas. Därvid kan bl.a. noteras all induslriarbelarlönen mellan åren 1976 och
1979 ökade med i genomsnitt 24 %. Motsvarande ökning av basbeloppet och därmed
delpensionsbeloppen var 32 %. Delta innebär således all den som varil
delpensionär under nämnda tid genom delpensionens anknytning lill basbeloppet
haft en relativt sett bättre inkomslulveckling än den hel­tidsarbetande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen finns del anledning alt sälta
ifråga om det framstår som tillräckligt lönsamt all ulföra heltidsarbete i
jämförelse med delpension. En något lägre kompensalionsnivå inom
delpensioneringen skulle ge en klarare mofivering för fortsatt heltidsarbete
ulan att syftet med delpensioneringen därmed behöver äventyras. Även med en
sänkning av pensionsnivän lill 50 % av inkomstbortfallet bör den sammantagna
värderingen av den minskade arbetstiden och det totala ekonomiska utbytet av
återstående arbetsinkomst och delpension göra delpensionen till ett realistiskt
alternativ för den som har behov av att trappa ner sin arbetsinsats. Med en
sädan ändring skulle kompensalionsni-vån mätt i disponibel inkomst för en
industriarbetare med genomsnittsin­komst motsvara drygt 80 % av den föregående
inkomsten vid nedtrappning till halvtidsarbete. Därmed ges ett fortsatt starkt
ekonomiskt slöd lill den som har behov av att minska sin arbetsinsats under de
sista yrkesverk­samma åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår därför att pensionsnivån sänks från nuvarande
65 % till 50 % av del inkomstbortfall som uppstår vid övergången lill
deltidsarbete. Den ändrade förmånsnivån bör gälla fr. o. m. den I januari 1981.
De nuva­rande reglerna bör gälla även därefter för dem som har rätt till
delpension&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för december månad 1980, förutsatt att delpensionen
grundar sig på en ansökan som kommit in före den I december 1980. För dessa
personer bör de äldre reglerna gälla även när del blir fråga om omprövning av
delpensio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kostnadsförändringar för delpensionssystemet som blir
följden av en ändrad kompensationsnivå är svåra alt beräkna. Det synes
emellertid rimligt att anta att den hittillsvarande ökningen av antalet
delpensionärer kommer att bromsas upp. Antalet delpensionärer i slutet av 1980
kan uppskattas till omkring 60000. Om antalet nytillkommande delpensionäier efter
den I januari 1981 antas minska så att de därefter ungefär motsvarar avgången
ur systemet p.g.a. ålderspension, kan de hittillsvarande kost­nadsökningarna
för delpensioneringen beräknas avstanna och ersättas av en viss successiv
nedgång. Jämfört med de tidigare nämnda forlsalta kostnadsökningarna vid
oförändrade förmänsregler kan besparingen be­räknas till ca 150 milj. kr. per
är i nuvarande prisläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser inte att del f. n. finns anledning att justera
avgiften till delpen­sioneringen som en följd av den ändring av förmånsnivån
som jag här har föreslagit. Jag vill här hänvisa dels lill det betydande
underskottet i delpen­sionsfonden som successivt skall läckas av influtna
avgifter, dels till oviss­heten om hur antalet delpensionstagare och därmed kostnaderna
kommer all utvecklas under de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag här har föreslagit föranleder ändring i 11 S lagen
(1979:84) om delpensionsförsäkring. Ett inom socialdepartementet upprättat
lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att antaga förslaget lill lag om ändring i lagen (1979:84)
om delpen­sionsförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[4] Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukförsäkringssystemet inom den allmänna försäkringen
innefattar sjukpenningförsäkring, sjukvårdsförsäkring, tandvårdsförsäkring och
för­äldraförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnadsutvecklingen för sjukförsäkringen sedan år 1975
framgår av följande tablå. (milj. kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1978&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjuklorsäkring lolall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13
284&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22947&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24972&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;därav sjukpenning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11746&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12422&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13540&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försäkringens kostnader har således mer än fördubblats
sedan år 1975, en ökning med närmare 14 miljarder kronor. Mol denna bakgrund
måste även sjukförsäkringen underkastas en granskning på vissa punkter i syfle
att begränsa de Ibrtsalla kostnadsökningarna. Denna granskning bör enligt &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Beräknat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;min mening göras med inriktning på all dels begränsa
försäkringens insat­ser på de punkter där delta kan ske ulan allvarligare
ölägenheter för de försäkrade, dels förstärka och effektivisera försäkringens
skydd för de mest utsatta grupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukpenningförsäkringen omfattar hela den
förvärvsarbetande befolk­ningen samt s.k. hemmamakar. Hel sjukpenning utgör i
princip 90% av arbetsinkomsten upp till 7,5 gånger basbeloppet. Sjukpenning
utgär nor­mall fr. o. m. dagen efter det försäkringskassan har fått anmälan om
sjuk­domen. Det innebär att ersällning i regel inte utgår för den dag då man
blir sjuk. För sjukdomsfall som varar ytterligare högst sex dagar gäller vidare
en s. k. fridagsregel. Den medför att sjukpenning i allmänhet inte ulgår för
dag då den försäkrade ändå inte skulle ha förvärvsarbetat. Ersättningsreg­lernas
konstruktion medför att kompensationen blir lägre vid korta sjuk­fall. Vidare
kan kompensationsnivån variera betydligt för delårs- och del­tidsanställda
beroende pä vilka dagar sjukdomen inträffar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1978 tillsattes sjukpenningkommillén (S 1978:04) för
att göra en översyn av sjukpenningförsäkringen i syfle att mildra de ogynnsamma
effekterna av nuvarande försäkringskonstruktion. Behovet av en översyn av
sjukpenningreglerna hade då påtalats i olika sammanhang bl.a. från
Landsorganisationen i Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kommitténs uppdrag ingår alt, som ett alternativ för att
komma förbi nuvarande olägenheter med varierande kompensalionsnivå. pröva förut­sättningarna
all införa en period under vilken arbetsgivaren skall svara för
sjukersättningen, sjuklön, i stället för nuvarande ersättningsregler. Unge­fär
en tredjedel av de anställda har redan nu rätt lill avlalsreglerad sjuklön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del helt övervägande antalet sjukfall är kortvariga. Av de
9.2 milj. sjukfall som anmäldes till försäkringskassorna under år 1979
föranledde 7.2 milj. eller 78% utbetalning av sjukpenning. Av dessa varade ca 4.8
milj. sjukfall högst 7 dagar och ytterligare ca I milj. fall högsl 14 dagar.
Del är därior av slor betydelse alt ersättningssystemet för de förslå dagarnas
sjukfrånvaro är smidigt och effektivt. Ett sjuklönesystem skulle här kunna vara
fördelaktigt ur flera synpunkter. Olika varianter av sjuklön tillämpas bl.a. i
våra nordiska grannländer och i Västtyskland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fördelarna
med ett sjuklönesyslem skulle bl.a. vara att nuvarande va­riationer i
kompensationsnivån vid sjukdom skulle kunna elimineras, utbe­talningen av
sjukersättning förenklas och administrationen därmed begrän­sas.
Administrationskostnaden för utbetalning av ersättning för de första 14
sjukdagarna kan beräknas till 230 milj. kr. Hur stor del av dessa koslnader som
skulle bortfalla vid övergäng till ett sjuklönesystem blir beroende av hur
reglerna utformas. Förelagen, som skulle fä ett direkt ekonomiskt ansvar för
ersättningarna, torde sannolikt också fä ett ökal intresse för miljö- och
trivselfrågor på arbetsplatserna för att därmed minska anledningarna till
sjukfrånvaron. Genom sjuklönen skulle en del av sjukförsäkringens utgifter
överläs av arbetsgivarna. Staten skulle därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;få en avlastning genom bortfallet av statsbidraget (15%)
pä viss del av sjukpenningkostnaderna. En justering skulle ocksä bli aktuell av
arbetsgi­varnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift lill
sjukförsäkringen. Denna avgift är f.n. 10,6% av löneunderlaget och skall täcka
85% av sjukförsäkringens koslnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
sammanlagda sjukpenningkoslnaderna för den första resp. de tvä första veckorna
i sjukfallen kan beräknas lill omkring 3000 resp. 5000 milj. kr. Införandel av
en sjuklöneperiod som omfattar de första en eller två veckorna av en sjukperiod
kan beräknas minska sjukförsäkringens utgifter med i första hand den del av de
nyssnämnda beloppen som utgör sjukpen­ning lill anställda. För statens del
skulle detta innebära en minskning av stalsbidragskostnaden i storleksordningen
500-700 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad jag här har anfört anser jag del angeläget att snarast möjligt
få de närmare frågorna kring ett sjuklönesyslem klariagda. Jag avser därför alt
senare föreslå regeringen att sjukpenningkommillén får i uppdrag all senast den
I mars 1981 komma in med en redovisning av sitt utredningsuppdrag i vad avser
ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
här framhälla angelägenheten av att man vid övervägandena kring ett
sjuklönesystem uppmärksammar behovet av särskilda åtgärder för att eliminera
vissa ogynnsamma effekter som kan uppkomma för före­lag med ett fätal anställda
vid införandet av ell sjuklönesyslem. Ett system med någon form av frivillig
äterförsäkring för sjuklönekoslnader för mind­re förelag kan här vara en
lösning som bör övervägas. Vidare kan finnas behov av särskilda ätgärder för
att förhindra alt vissa handikappade och andra personer med svag hälsa
utestängs från anställning pä grund av risken att de kommer att medföra högre
sjuklönekoslnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av sjukförsäkringens kostnadsutveckling och del sam­hällsekonomiska
läge som cheferna för ekonomi- och budgeldeparlemen-len har redovisat tidigare
denna dag finns det nu anledning att också överväga möjligheterna att uppnå
kostnadsbesparingar genom ett ökat inslag av självrisk inom
sjukförsäkringssystemet. Utöver vad som anges i kommitténs direktiv från är
1978 bör däiför sjukpenningkommillén nu fä i uppdrag alt senast den I mars 1981
inkomma med underlag lill olika alternativ för alt uppnå kostnadsbesparingar
inom ersättningssystemet vid sjukdom, t.ex. i form av lägre kompensationsnivå
under de första dagarna i en sjukperiod eller införande av system med karens.
En utgångspunkt bör därvid vara att besparingarna skall påverka olika grupper
pä i princip likartat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[5] Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tandvårdsförsäkringen omfattar alla försäkrade över 19 är
och under en övergångstid även försäkrade i åldersgruppen 17-19 år. Barn och
ungdo­mar har rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård.
För-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;säkringen ersätter kostnader för land vård enligl
tandvårdstaxan med 50% upp till 2 500 kr. och med 75% av kostnader därutöver.
Ädla metaller och annat material som användes vid tandtekniskt arbete och som
finns uppta­get i prislista som utfärdas av riksförsäkringsverket betalas helt
av försäk­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnadsutvecklingen för tandvårdsförsäkringen framgär av
följande sammanställning (milj. kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1978&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1979&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belopp      989&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1515&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1823&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 220'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Beiäknal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samband med riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen
(1979/ 80: 100 bil. 8) diskuterades möjligheterna av att införa samma
ersättnings­regler för ädla metaller, förankringselement och prefabricerade
länder som för övrig tandvård. Detla skulle dä innebära alt
tandvårdsförsäkringen ersatte samtliga koslnader för tandvård enligl
tandvårdstaxan efter enhet­liga procentsatser. Såväl konlrollskäl som
kostnadsskäl anfördes för en sådan ändring av ersättningsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Koslnaderna för tandtekniskt material, som alltså enligl
nuvarande regler helt ersätts av försäkringen, beräknas för är 1980 uppgå lill
lolall 370 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del finns enligl min mening anledning att la fasta på de
tankegångar som framfördes i riksdagen i del här sammanhanget. Jag förordar
därför, att reglerna för kostnadsfördelningen i landvårdslaxan (1973:638) fr. om.
den I januari 1981 ändras så. att koslnader för ädla metaller och annat
material, som används i tandlekniskl arbete, fördelas mellan patienten och
försäk­ringen pä samma sätt som övriga kostnader enligt tandvårdstaxan. Det
innebär all försäkringen svarar för 50% av de sammanlagda kostnaderna, inkl,
för ädla metaller, upp lill 2 500 kr, och för 75% av de koslnader som
överstiger detla belopp. Genom en sådan övergång till en enhetlig kost­nadsfördelning
för olika landvårdsinsalser beräknas försäkringens kostna­der minska med ca 150
milj, kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser alt senare återkomma fill regeringen med förslag
till ändring i tandvårdstaxan på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;|6J Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukförsäkringen lämnar ersättning för resekostnader i
samband med vård där vårdkostnaden eller del därav ersätts av försäkringen.
Ersällning lämnas således för resor i samhand med läkarvård, sjukhusvård,
konvales-centvård, sjukvårdande behandlingar i offentlig regi eller av
privatprakti­serande sjukgymnast m.fl. som är anslutna lill den allmänna
försäkringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ulprovning och anpassning av hjälpmedel för handikappade,
vård hos distriktssköterska eller dislriktsbarnmorska, preventivmedels-, aborl-
eller steriliseringsrådgivning samt i samband med tandvård som ges i offentlig
regi eller av privatpraktiserande tandläkare som är ansluten lill den all­männa
försäkringen. Ersättning lämnas med den del av kostnaden som överstiger ell
karensbelopp som f.n. uppgår lill 13 kr. Karensbeloppel är dock 21 kr. vid viss
tandvård och vid preventivmedelsrådgivning m.m. Normall ersätts koslnader för
resa med billigaste färdsätt till närmaste vårdgivare som kunnat ge den vård
den försäkrade behövt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för sjuktransporter med ambulans
och andra sjuktransporlfordon. För sådana resor fär avgift tas ul av den försäk­rade
med högst 13 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försäkringens koslnader för sjukresor uppgick år 1979 till
444 milj. kr., varav 311 milj. kr. för ersättningar till de försäkrade och 133
milj. kr. för ersättning till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
försäkringskassornas arbetsredovisningar för är 1979 framgår att utbetalning av
ersättning för sjukresor lill de försäkrade kräver en arbetsin­sats som
motsvarar ca 500 årsarbetare. Detla innebär alt administrations­kostnaderna
uppgick till ca 50 milj. kr. eller 16% av utbetalt belopp. Som jämförelse kan
nämnas att motsvarande siffra för utbetalning av sjukpen­ning och
föräldrapenning är ca 6%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De administrativa koslnaderna för sjukreseersätlningar är
påfallande höga i förhållande lill utbetalt belopp. En höjning av nuvarande
karensbe­loppet 13 kr. resp. 21 kr. per resa är motiverad bl, a, för all minska
antalet ersättningsfall. Sjukreseutredningen (S 1979:09) har i uppdrag all göra
en grundläggande översyn av hela ersättningssystemet vid sjukresor. Utred­ningens
uppdrag utgör emellertid inget hinder för alt höja karensbeloppet vid sjukresor
fr. o. m. den I januari 1981, En höjning av karensbeloppel lill 30 kr. resp. 38
kr. beräknas minska försäkringens kostnader ined ea 70 milj. kr./är beräknat i
1979 års kostnadsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser all senare återkomma lill regeringen med förslag
till ändring i sjukreseförordningen på denna punkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[7J Utbyggt skydd mot höga vård- och läkemedelskostnader
samt justering av patientavgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatla
läkemedel m. m. erhålls vid sjukdom läkemedel kostnadsfritt eller till nedsall
pris om de har ordinerats av läkare eller tandläkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnadsfria läkemedel finns angivna i en särskild
förteckning och an­vänds vid behandling av vissa långvariga oeh allvarliga
sjukdomar. För prisnedsatla läkemedel gäller alt prisnedsällning görs med
hälften av det belopp som överstiger 10 kr. och med hela kostnaden som
överstiger 40 kr. Högsta kostnaden för varje inköp blir således 25 kr.
Bestämmelserna om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prisnedsättning gäller också specialdestinerade livsmedel
som förskrivs av läkare och inköps på apotek till barn under 16 är vid vissa
sjukdoms- och bristtillstånd. Vidare lillämpas reglerna om prisnedsällning pä
skyddsläke­medel som föreskrivs lill havande eller ammande kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För läkarvård och annan sjukvärdande behandling som
ombesörjs av offentlig sjukvårdshuvudman får patienten betala en avgift på
högsl 20 kr. (25 kr. fr.o.m. den I januari 1981) vid läkarbesök och högst 15
kr. för sjukvårdande behandling utförd av annan personal än läkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För vård hos privatpraktiserande läkare ansluten lill
försäkringen beta­lar patienten normalt 30 kr. och för värd hos
privatpraktiserande sjukgym­nast, likaså ansluten till försäkringen, betalar
patienten normall 20 kr. Försäkringen betalar resterande ersättning direki till
vårdgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efler en överenskommelse mellan socialdepartementet och
Landstings­förbundet är 1975 rekommenderade förbundet införandet av generell
ned­sättning av patientavgifterna hos sjukvårdshuvudmännen för patienter med
slorl vårdbehov. Principen innebär, att när en person betalat patient­avgift
för ett visst antal besök i öppen värd. blir resterande besök under året
kostnadsfria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) fick år
1976 i upp­drag alt utreda om och i vad män skyddet mot höga vårdkostnader
ytterli­gare borde förstärkas. Utredningen överlämnade i januari 1979 ett delbe­tänkande
(SOU 1979: &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I)
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbyggt skydd mot höga
värd- och läkemedels­kostnader. Utredningen föreslår där ett samordnat
högkostnadsskydd som omfattar läkemedel samt läkarvård och sjukvårdande
behandling i öppen vård. såväl offentlig som privat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget har remissbehandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag avser
alt inom kort föreslå regeringen alt en proposilion på grundval av utredningens
förslag läggs fram till riksdagen. Jag kommer därvid att föreslå en
förstärkning av skyddet mot höga koslnader för personer med stort behov av
bl.a. läkemedel. Delta högkoslnadsskydd skall gälla pris­nedsatta
läkarordinerade läkemedel och skyddsläkemedel saml vara sam­ordnat med
läkarvård och sjukvårdande behandling i öppen vård - privat och offentlig.
Högkoslnadsskyddet skall bl.a. innebära att en person som har betalat avgift
för 15 läkemedelsinköp eller besök hos läkare m.fl. blir befriad från kostnad
för fortsatta läkemedelsinköp och vårdbesök. Befriel­sen gäller under en
tolvmånadersperiod räknat från första inköpet eller besöket. Nuvarande regler
för kostnadsfria läkemedel bör behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnfamiljerna har behov av ett särskilt generöst
högkostnadsskydd. För barn föreslås därför ell gemensamt kostnadstak efler 15
inköp eller vårdbesök för samtliga barn i en familj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nu gällande patientavgifterna vid läkemedelsinköp
fastställdes år 1977 med giltighet fr. o. m. den I januari 1978. En höjning av
dessa avgifter är motiverad bl.a. med hänsyn till den allmänna
prisutvecklingen. Jag föreslår därför alt prisnedsällning för berörda läkemedel
fr.o.m. den I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;januari 1981 görs med hälften av del belopp som överstiger
20 kr. och med hela del belopp som överstiger 60 kr. Den högsta avgiften vid
ell läkeme­delsinköp blir därmed 40 kr. Motsvarande höjning bör göras även för
de specialdestinerade livsmedel som inköps till barn under 16 års ålder. De
höjda patientavgifterna beräknas minska sjukförsäkringens koslnader med ca 250
milj. kr. om året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om patientavgifterna i den öppna vården kommer att
behandlas i samband med de föreslående överläggningarna mellan företrädare för
so­cialdepartementet och landstingsförbundet om sjukförsäkringens ersätt­ningar
till sjukvårdshuvudmännen efter är 1981. Därvid bör de här före­slagna
avgifterna vid läkemedelsinköp vara vägledande för justeringen av
patientavgifterna i den öppna vården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Införandet av ett högkoslnadsskydd för receplförskrivna
läkemedel samordnat med läkarvård och sjukvårdande behandling i öppen vård be­räknas
vid den tänkta nivån 15 besök/inköp medföra en kostnadsökning för samhällel pä
25-45 milj. kr. beroende pä nyltjandegraden. Sammanlaget kan de föreslagna
förändringarna i regelsystemet, dvs. införande av hög­koslnadsskyddet samt
höjningen av avgifterna för läkemedel och de juste­ringar av patientavgifterna
för sjukvård som blir aktuella senare beräknas minska försäkringens koslnader
med omkring 500 milj. kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag här har anfört om höjda avgifter vid
läkemedelsinköp föranleder ändring 1 3 § lagen (1954:519) om kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel m. m. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag
lill lagändring bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 4.5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt antaga förslagel lill lag om ändring i lagen
(1954:519) om kost­nadsfria och prisnedsatla läkemedel m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[8] Vårdavgifter vid långtidssjukvård m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid vård på sjukhus görs ell avdrag på de försäkrades
sjukpenning med 30 kr. per dag. Avdraget är dock maximerat till 1/3 av
sjukpenningbeloppel och den återstående sjukpenningen skall alltid uppgå lill
lägsl 8 kr. per dag. Frän sjukförsäkringen utgår samtidigt en ersättning till
sjukvårdshuvud­mannen med 40 kr. för varje vårddag pä sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För personer med hel ålders- eller förtidspension ulgår
sådan försäk­ringsersättning för sjukhusvård under sammanlagt 365 dagar efter
pensio­neringen ulan att något avdrag görs på den försäkrades förmåner. Efter
denna värdtid är pensionären ulförsäkrad såvitt gäller sjukhusvård och skall
själv betala vårdavgiften till sjukvårdshuvudmannen. Denna avgift fastställs av
sjukvårdshuvudmannen. Utgångspunkten för avgiftsnivån har därvid varit de
avgiftsregler som gäller för sjukpenningförsäkrade patien­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här framhälla att det av fiera skäl är önskvärt
att nå fram till nya avgiftsregler på detta område som minskar de nuvarande stora
skillna­derna i avgift för äldre vid långtidssjukvård och vistelse inom
primärkom­munal åldringsvård. En översyn av avgiftsreglerna för bl.a.
utförsäkrade patienter pågår inom en arbetsgrupp med representanter för
socialdeparte­mentet och landstingsförbundet. Avsikten är all frågan om nya
avgifts­regler skall behandlas vid de överläggningar som under denna höst kom­mer
all las upp om sjukvårdsersättningarna efler utgången av år 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[9] Överföring till statsbudgeten av besparingar inom
socialförsäkringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag som jag har lagt fram under punkterna 5-7
innebär en kostnadsminskning för den allmänna försäkringen med lolall ca 450
milj. kr. Med de finansieringsregler som gäller faller därav ca 67 milj. kr. på
statsbidrag och 383 milj. kr. på arbetsgivaravgifter. Det sistnämnda belop­pet
motsvarar en sänkning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkring­en med
drygt 0,1 procentenhet. För alt kostnadsbesparingen i sin helhet skall
tillföras slalsbudgelen bör avgiften till sjukförsäkringen sänkas med 0,1
procentenhet samtidigt som socialförsäkringsavgiften till folkpension höjs med
samma procenttal. Sistnämnda avgift tillförs statsbudgeten som bidrag till
folkpensionskostnaderna. Folkpensionsavgiflen läcker f.n. om­kring 73% av
folkpensionskostnaderna. Denna andel var 75% är 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar alt soeialförsäkringsavgiflen lill
sjukförsäkringen sänks med 0,1 procentenheter lill 10,5% fr.o.m. den I januari
1981 samtidigt som soeialförsäkringsavgiflen till folkpensioneringen höjs med
motsvaran­de procentenhet till 8,4%. Därmed kan den avgifisfinansierade andelen
av folkpensionskoslnaderna beräknas öka till ca 74%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De av mig föreslagna avgiftsförändringarna föranleder
ändring i 19 kap. 4 och 4 a §S lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Ett inom
socialdepar­tementet upprättat förslag lill lagändring bör bifogas protokollet
i delta ärende som bilaga 4.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag har anföll hemsläller jag all
regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt antaga förslagel till lag om ändring i lagen (1962:
381) om allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[10] Ändrade regler för socialförsäkringsavgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För finansieringen av socialförsäkringarna m.fl. ändamål
erlägger ar­betsgivarna avgifter. Det finns f n. ett dussintal olika
arbetsgivaravgifter där uttagen 1 princip grundas på företagens lönesummor. De
mer betydan­de arbetsgivaravgifterna har motsvarighet i egenavgifter, som
betalas av egenföretagare. Avgifterna motsvarar drygt 30% av lönesummorna och
inbringar f. n. ca 65 miljarder kr. ärligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De olika avgifterna beräknas i princip var för sig enligt
särskilda bestäm­melser i lagen om allmän försäkring och i en rad andra
författningar. Reglerna för de olika avgifterna är emellertid i de flesta
avseenden över­ensstämmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gemensamt för arbetsgivaravgifterna är alt dessa beräknas
pä konlant-löner och naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil.
Arbetsgivaravgif­ten lill försäkringen för tilläggspension (ATP) skiljer sig
dock på ett mera väsentligt sätt från övriga avgifter, eftersom den inte las ul
på hela löne­summan i förelagen. Härvid fastställs avgiftsunderlaget som den
del av utgiven lön m. m. för arbetstagare och år som ligger mellan det vid
årets ingång gällande basbeloppet, för i år 13 900 kr. och 7,5 gånger detta
belopp, i är 104 250 kr. Arbetsgivaravgiften tas f. n. ut med 12% på del nu
nämnda avgiftsunderlaget. I huvudsak motsvarande regler gäller för egenavgiften
till ATP.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pensionskommittén,
som har haft i uppdrag att utarbeta förslag till eft enhetligt avgiftssystem,
har i betänkandet SOU 1977:46, Pensionsfrågor m.m.. lagt fram förslag härtill.
Kommittén föreslår att alla avgifter förs samman i en lag. Vidare föreslås att
ATP-avgiften i fortsättningen skall beräknas på brutlolönesumman på samma sätt
som övriga socialförsäk-ringsavgifler. dvs, utan basbelopps- och
maximeringsavdrag. Enligt kom­mitténs mening bör ultagsprocenten därvid sänkas
för all kompensera det ökade avgiftsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fierlalet remissinstanser har understrukit behovet av
förenklade avgifts­regler och tillstyrkt förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fördelarna med ett enhetligt system för
socialförsäkringsavgifter är enligt min mening bl. a. följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avskaffandet av basbelopps- och maximeringsavdraget samt
den lidsre­dovisning detta system förutsätter medför väsentliga administrativa
lätt­nader. Förslaget innebär även i övrigt förenklingar. Den mångfald av
regler som f. n. finns pä området kan ersättas med färre och mer entydiga
regler. Detta torde leda lill en större överblickbarhet och väsentliga
administrati­va förenklingar för arbetsgivarna, vars uppgiftslämnande skulle
kunna minskas betydligt. Dessutom skulle myndigheternas debileringsrutiner bli
enklare. Genom all kontrollen underlättas ökar möjligheterna all fä till stånd
ett korrekt avgiftsuttag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förenklingen av reglerna för socialförsäkringsavgifierna
är en viklig förutsättning för den av DEMA-ulredningen (riksförsäkringsverkets
utred­ning angående decentralisering av manuella funktioner inom avgiftssyste­met;
Rapport mars 1978) föreslagna decentraliseringen från riksförsäk­ringsverket
lill de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna av debi­tering resp.
uppbörd av arbetsgivaravgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den preliminära arbetsgivaravgiften debiteras f. n. pä de
inkomstupp­gifter som ligger till grund för beräkning av den slutliga avgiften
under nästföregående är uppräknade med hänsyn lill den beräknade allmänna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;löneökningen t.o.m. det aktuella inkomståret. Trols denna
uppräkning innebär del nuvarande systemet att betydande belopp i
arbetsgivaravgifter betalas in med upp till två ärs eftersläpning. I den
reviderade finansplanen 1980 framhålls alt den preliminära uppbörden av
arbetsgivaravgifter på längre sikt bör kunna knytas till den lönesumma som
redovisas i samband med källskatteredovisningen (prop. 1979/80: 150 bil. I s.
21). Därigenom skulle i princip nästan all eftersläpning kunna upphöra. Ett
genomförande av pensionskomniitténs förslag underiättar en sådan omläggning av
debi­terings- och uppbördssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare nämnts skiljer sig ATP-avgiften enligl nuvarande regler frän övriga
avgifter genom att den inle beräknas pä hela brutlolönesum­man. Beträffande
avdragen från bruttolönesumman är man hänvisad till beräkningar som görs av
arbetsgivarna, bl. a. över den arbetade lid som en utbetald lön hänför sig
till. Myndigheternas möjligheter all kontrollera de uppgifter som arbetsgivarna
lämnar härvidlag är i praktiken myckel be­gränsade. Dagens regelsystem ger
således möjligheter lill felaktigt eller missledande uppgiftslämnande. Ell
genomförande av kommitténs förslag innebär att dessa möjligheter las bort. Det
blir också möjligt att samordna kontrollen på avgiftsområdet med
skattekontrollen på ett effektivare sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inkomsterna till socialförsäkringen kan förväntas öka,
bl.a. lill följd av att den nuvarande eftersläpningen tas bort och all
möjligheterna att undan­dra sig inbetalning av avgifter minskar. Härtill kommer
rationaliserings­vinster för såväl företag som myndigheter genom att de
administrativa rutinerna kan förenklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Här bör
även nämnas att kommittéförslaget mött vissa erinringar. Ell borttagande av
basbelopps- och maximeringsavdragen vid fastställandet av avglftsunderiaget för
ATP-avgiften innebär all det omedelbara samban-del mellan avgiften och förmånen
las bort i denna del. Vidare har omfördelningseffekterna av ett slopande av
basbelopps- och maximerings­avdragen för ATP-avgiften påtalats av flera
remissinslanser. Kommitténs beräkningar visar dock att omläggningen för de
flesta företag inle nämn­värt påverkar avgiftsbördan jämfört med nuvarande
system. Förändringar­na skulle normall röra sig om bråkdelar av en procent av
lönesumman. För egenföretagare som betalar egenavgift grundad pä sin egen
inkomst kan i inkomstläget 180000 kr. uppkomma en avgiftsskärpning motsvarande
0.2% av inkomsten och i lägel 220000 kr. ca 0,25% av inkomsten. I lägre
inkomstlägen blir effekten normalt oförändrad eller sänkt avgift. Ett ge­nomförande
av kommitténs förslag kan också i vissa fall leda till marginal­effekter.
Självfallet måsle dessa problem beaktas samtidigt som del, med hänsyn till de
fördelar jag tidigare nämnt, framstår som angeläget all ell slutligt förslag
lill ett system för debitering och uppbörd av socialförsäk­ringsavgifter enligt
tidigare nämnda principer kan utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med all återkomma till regeringen i denna
fräga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på en mera genomgripande omläggning av
uppbördssyslemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
anslutning till de åtgärder som jag nyss har berört har regeringen den 11
september 1980 pä mitt förslag beslutat lägga fram en proposition lill
riksdagen om höjda räntesatser fr. o. m. den Ijanuari 1981 för den särskil­da
avgift som tas ul vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgifter. Ål-gärden
torde innebära en inkomstförstärkning på statsbudgeten med ca 60 milj. kr. per
år genom ränteeffeklen och en minskad eftersläpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att I kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäk­ring' skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom den allmänna försäkringen skola de beräkningar, som
angivas i denna lag, göras på grundval av ett &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;basbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Basbeloppet
faslslälles av rege­ringen för varje månad och ulgör fyratusen kronor
multiplicerat med det tal, vUket angiver förhållandet mellan det allmänna
prislägel under andra månaden före den som bas­beloppet avser och prisläget i
sep­tember 1957. Åndring av nänmda tal må ej föranleda ändring av bas­beloppet,
med mindre talet stigil el­ler nedgått med minst tre procent sedan närmast
föregående ändring av basbeloppet vidtogs. Det sålun­da beräknade basbeloppet
avrun­das lill närmaste hundratal kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse kap, 6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som
anges i denna lag. göras med anknytning &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;till ell basbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Basbeloppet Jåstställs av rege­ringen för varje månad och
ulgör 15400 kronor multiplicerat med del tal, (jämförelsetal), som anger för­hållandet
mellan del allmänna pris­lägel under andra månaden före den som basbeloppet
avser och prislä­get i Juni 1980. Därvid skall i enlig­het med föreskrifter som
meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna
prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, av­gifter och
ändringar i energipriser samt liUägg göras för subven­tioner. Basbeloppet
avrundas lill närmaste hundratal kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har
ändrats med minst tre procent sedan när­mast föregående ändring av basbe­loppet
gjordes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och skall
tillämpas första gängen vid fastställande av basbeloppet för januari månad
1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1977:630,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs all 4 5 lagen (1962:392) om
huslrulillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 S&lt;br&gt;
Huslrulillägg och kommunalt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hustrutillägg
oeh kommunall&lt;br&gt;
bostadslillägg minskas med en tred-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bosladstillägg
minskas med en tred­&lt;br&gt;
jedel av den pensionsberältigades&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jedel
av den del av den pensions-&lt;br&gt;
årsinkomst / vild den må överstiga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;berälligades
årsinkomst .so;;; över­&lt;br&gt;
för den som är gift cttuscnfemhitn-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stiger
750 kronor för den som är gift&lt;br&gt;
dra kronor och för annan tvåtusen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
/WW kronor och för annan,&lt;br&gt;
kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskning skall, där rält lill såväl huslrulillägg som
kommunall boslads­tillägg föreligger, göras först å bosladslilläggel och
diirefter ä huslrulilläg-get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafl den I juli 1981. Äldre
bestämmelser gäller i fräga om hustrutillägg och kommunalt bosladstilliigg som
avser lid före ikraftträ­dandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen oniliyckl 1976: 1014,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 11 S lagen 11979:84) om
delpensionsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;$&lt;br&gt;
Delpension fastställs till belopp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delpensionen   fastställs   till   det&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
motsvarar 65 procent av den     belopp som motsvarar 50 procent&lt;br&gt;
försäkrades pensionsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av den
försäkrades pensionsunder-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och
omräknas vid föränd­ring av detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Äldre
bestiimmelser giiller fortfarande för den som har rätt lill delpension för
december månad 1980. under förutsättning all delpensionen grundar sig på
ansökan som kommit in till den allmänna försäkringskassan före den I december
1980,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21
Bilaga 4.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att  19 kap. 4 och 4 a S§ lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelese 19 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgift till sjukförsäkringen enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ eller
sjukförsäkringsavgift enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ skall utgå
med tio och sex tion­dels procent av del belopp, vara av­giften skall beräknas.
För försäkrad som på grund av undanlagande en­ligt 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjuk­penningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäl­ler
med karenslid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre pro­centsals som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myn­dighet fastställer med
hänsyn till den inverkan undanlagandel eller karenstiden bedömes få på försäk­ringens
utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäk­ringskassorna
lill läckande av deras utgifter under årel för sjukförsäk­ringsförmåner,
inberäknal de kosl­nader enligl lagen (1974: 525) om er­sällning för viss
födelsekonlrolle-rande verksamhei m.m., som åvila kassorna, saml för
förvaltning, lill den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 §.
Influtna av­gifter skola, även läcka de koslna­der som under året uppkommit för
den allmänna försäkringen för för­måner enligl lagen (1954:519) om kostnadsfria
och prisnedsatla läke­medel m. m. saml för centrala stu­dieslödsnämnden i
anledning av att aterbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukpe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgifi lill sjukförsäkringen enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ eller
sjukförsäkringsavgift enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ skall utgä
med tio och jein tion­dels procent av del belopp, vara av­giften skall
beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande en­ligl 11 kap. 7 § ej
omfattas av sjuk­penningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligl 3
kap. 11 § gäl­ler med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den
lägre pro­centsals som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myn­dighet
fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karensliden
bedömes få på försäk­ringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de
allmänna försäk­ringskassorna till täckande av deras utgifter under året för
sjukförsäk-ringsförmåner. inberäknal de kost­nader enligl lagen (1974: 525) om
er­sättning för viss födelsekonlrolle-rande verksamhei m. m.. som åvila
kassorna, saml för förvaltning, till den del utgifterna icke läckas av
statsbidrag enligt 7 S. Influtna av­gifter skola, även läcka de kostna­der som
under året uppkommit för den allmänna försäkringen för för­måner enligt lagen
(1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läke­medel m.m. saml för centrala
stu­dieslödsnämnden i anledning av alt återbetalningsplikliga studiemedel, som
belöpa på studerandes sjukpe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1977:630. Senaste lydelse 1979: 1134.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:285.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riod,
enligt sludiestödslagen (1973: .349) icke skola återbetalas, lill den del
koslnaderna icke skola läckas med statliga medel enligt 7 S andra styckei. För
reglering av över- och underskott skall finnas en fond. benämnd allmänna sjuk­försäkringsfonden.
Rege­ringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från
fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riod,
enligt sludiestödslagen&lt;br&gt;
(1973:349) icke skola återbetalas,&lt;br&gt;
till den del kostnaderna icke skola&lt;br&gt;
täckas med statliga medel enligt 7 S&lt;br&gt;
andra slyckel. För reglering av&lt;br&gt;
över- och underskoll skall finnas en&lt;br&gt;
fond, benämnd allmänna sjuk­&lt;br&gt;
försäkringsfonden.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rege­&lt;br&gt;
ringen fastställer grunderna för&lt;br&gt;
överförandet av medel lill och från&lt;br&gt;
fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om sjöman som avses i I § I mom. första styckei
lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligl
procentsats som regeringen eller, efler regeringens bemyndigande, myndighet
fast­ställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i
första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mol förhällandet
mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska han­delsfartyg
i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år dä
procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en
bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Pro­centsatsen beräknas
med två decimaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgift
till folkpciisioneringen en­ligt I eller 3 § skall utgå med åtta och tre
tiondels procent av det be­lopp, på vilket avgiften skall beräk­nas. 1 fräga om
sjöman som avses i I § I mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskall
beräk­nas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen eller, efler
regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsva­rande tillämpning av
4 S andra slyckel. Avgifterna tillföras slalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgift
lill folkpensioneringen en­ligl I eller 3 S skall utgå med åtta och /y;(;
tiondels procent av det be­lopp, på vilket avgiften skall beräk­nas. I fråga om
sjöman som avses i I § I mom. första styckei lagen (1958:295) om sjömansskatt
beräk­nas dock avgiften efter den lägre procentsals som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsva­rande tillämpning av
4 S andra styckei. Avgifterna tillföras staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fräga om avgift som belöper på tid före
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:242.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 Bilaga 4:5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs alt 3 S lagen (1954:519) om
kostnadsfria och pris­nedsatla läkemedel m. m. skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§'&lt;br&gt;
I annat fall än vad som avses i 2 S I annat fall än vad som avses i 2 S&lt;br&gt;
första slyckel äger vid sjukdom den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;första
slyckel äger vid sjukdom den&lt;br&gt;
som är omfattad av sjukförsäkring&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;som är omfattad av sjukförsäkring&lt;br&gt;
enligl lagen om allmän försäkring&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;
eller här i riket är i allmän eller en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;eller här i riket är i allmän eller en­&lt;br&gt;
skild tjänst vid inköp av läkemedel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;skild tjänst vid inköp av läkemedel&lt;br&gt;
åtnjuta nedsättning av fastställt pris&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtnjuta
nedsättning av faslslälll pris&lt;br&gt;
för samtidigt förskrivna och inköp-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;för samtidigt förskrivna och inköp­&lt;br&gt;
ta läkemedel med hälften av det be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta
läkemedel med hälften av det be­&lt;br&gt;
lopp varmed priset överstiger tio&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lopp varmed priset överstiger tjugo&lt;br&gt;
kronor och hela del belopp varmed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kronor
och hela del belopp varmed&lt;br&gt;
priset överstiger fyrtio kronor. År&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;priset överstiger sextio kronor. År&lt;br&gt;
förskrivning avsedd alt expedieras&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;förskrivning avsedd all expedieras&lt;br&gt;
mer än en gång, skall nedsättningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mer
än en gång, skall nedsättningen&lt;br&gt;
hänföra sig till varje avsett expedi-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hänföra
sig till varje avsett expedi­&lt;br&gt;
tionstillfälle,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tionslillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande
tillämpning på skyddsläkemedel som i annat fall än som avses i 2 S andra
stycket för-skrives till havande eller ammande kvinna eller barn som omlåltas
av sjukförsäkring enligl lagen om allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad nu sagts om den som är omfattad av sjukförsäkring
enligl lagen om allmän försäkring skall beträffande försäkrad, som är bosatt
utom riket, gälla allenast för tid varunder han vistas härslädes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frän prisnedsällning enligt denna paragraf äger regeringen
undantaga visst läkemedel eller viss grupp av läkemedel som i första styckei
avses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafl den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senasle lydelse 1977:526.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommuniliations-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;departementets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5 Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Adelsohn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR M.M. INOM KOMMUNIKATIONSDEPARTEMEN­TETS
VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslagen under kommunikationsdepartementets huvudtitel
avser lill helt övervägande delen investeringar i och drift av
trafikanläggningar -vägar, järnvägar, flygplatser och farleder samt
anläggningar för post- och telekommunikafioner. Dessa anläggningar, som
väsentligen finansieras ge­nom avgifter av olika slag, är nödvändiga för ell
effektivt näringsliv. I ett läge då det gäller att särskilt stimulera
industriell verksamhei vore det enligt min uppfattning olyckligt att sänka
trafikstandarden eller underlåta att förnya trafikanläggningarna. Jag har
därför valt att inte nu föreslå direkta nedskärningar i anslagen till de slörre
kommunikationsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De förslag till besparingar jag redovisar i det följande
kan i stället karaktäriseras som rallonallseringsälgärder och omfördelningar
inom väg­väsendet, statens järnvägar, sjöfarlsområdet och poslväsendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag lägger stor vikt vid att ätgärder vidtas så alt SJ:s
ekonomiska mål kan uppfyllas. Med höjda person- och godslaxor kan en relativt
snabb resultatförbättring åstadkommas. Nuvarande underskott vid SJ bör enligl
min mening elimineras snarast. Min bedömning är all detla är möjligt inom en
fyraårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I linje med den fastställda järn vägspolillken kommer SJ
att tillförsäkras ökade resurser för investeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innebörden av mina förslag är således all satsningen pä SJ
fullföljs medan vägbyggnadsanslagen de närmaste åren kommer alt ligga på i
stort sett oförändrad nominell nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag beräknar att förslagen innebär en sammanlagd besparing
för staten på minst 400 milj. kr. budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 20. BU. 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[I]
Statens vägverks organisation. Inom statens vägverk pågår - på initia­tiv av
verket - en översyn av verkets organisation, personalbehov m. m. på central,
regional och lokal nivå. Vid behandlingen av årets budget­proposition
(1979/80:100, TU 1979/80:9, rskr 1979/80:222) bedömde riks­dagen det nödvändigt
att vägverket fortsätter rationaliseringen av sin orga­nisation. Regeringen har
därefter i regleringsbrev den 12 juni 1980 under­strukit viklen av att statens
vägverk fortsätter den påbörjade översynen av verkets organisation. I fråga om
driftverksamheten skall vägverket då utgå från att medelstilldelningen kommer
all innebära i stort oförändrade reala anslag under den närmaste
femårsperioden. Beträffande verkels byggnads­verksamhet bör utgångspunkten vid
organisationsöversynen vara att an­slaget till statligt vägbyggande kommer att
hållas på 1 stort oförändrad nominell nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En fortgående översyn och
rationalisering av myndigheternas organisa­tion och arbetsformer är enligt min
mening av väsentlig betydelse för all hålla nere kostnaderna i
statsverksamheten. Rationaliseringen inom väg­verket innebär ingen förändring
av vägverkels decentraliserade organisa­tionsstruktur. Enligt min mening bör
vägverket så långt möjligt påskynda genomförandet av aktuella
organisationsförändringar. Del är inte nu möj­ligt att mera exakt ange
storieken av de besparingar som kan uppnås genom en förändrad lokal organisation.
Vid ett fulll genomförande av de aktuella organisationsförändringarna torde en
besparing av 10-20 milj. kr, årligen kunna uppnås. En snabbare genomförd
organisationsförändring kan ge icke oväsentliga besparingar redan under de
närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller vägverkels regionala byggnadsorganisalion pågår f. n. en utredning
om organisationen av de norra byggnadsdislriklen. Jag räknar med att kunna
lägga fram förslag för riksdagen i denna del under 1980/81 ärs riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[2]
Den statliga färjeverksamheten. Kostnaderna för driften av rörliga väg-broar
och av de allmänna färjorna beräknas uppgå till 133 milj. kr. är 1980, 142
milj. kr. år 1981 och 160 milj. kr. år 1982. Merparten av kostnaderna faller på
färjeverksamhelen. Åven om färjelrafiken successivt har ratio­naliserats kan
det finnas anledning utreda möjligheterna att vidla ytteriiga­re åtgärder i
verksamheten för att minska kostnaderna för denna trafik. Detta bör vara
möjligt ulan alt kravet på en grundläggande trafikförsörj­ning eftersatts. I
många fall finns en alternativ väg till färjeförbindelsen. Det finns också
möjlighet att överiåta färjedrift til enskilda. I andra fall är
trafikunderiaget under hela eller delar av året myckel svagt varför en
indragning av färjeleden helt eller delvis kan aktualiseras. Även för den
berörda färjepersonalen kan en omläggning av trafiken medföra mera mångsidiga
arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund — och det statsfinansiella lägel — har regeringen i beslut den
25 september 1980 uppdragit ål statens vägverk att utreda vilka färjeleder som
inte längre kan anses behövas för del allmänna och där en indragning av
färjeleden medfört endast ringa olägenhet för bygden. I uppdraget ingår även
alt utreda möjligheterna att genom lurlisteändringar minska koslnaderna för
trafiken vid de färjeleder som bör vara kvar som allmänna och att utreda
omfattningen av öppelhållandetiderna för de rör­liga broarna. Vägverket skall
också utreda möjligheterna lill samt utform­ningen av ett avgiftssystem för
viss färjelrafik, l.ex. för extraturer m.m. som faller utanför vad som kan
anses utgöra en grundläggande trafikför­sörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om
statsbidragsgivningen till enskilda färjeleder skall motsvaran­de
förutsättningar gälla fr. o. m. bidragsåret 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har överslagsvis funnit alt besparingen genom de förordade åtgärder­na torde
kunna uppgå till 15 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[3]
Användningen av dubbade bildäck. Av utredningar som genomförts av
transportforsknlngsdelegationen och statens väg- och trafikinstilul framgår att
dubbade bildäck förbättrar väggreppet vid halt väglag men ocksä all de medför
ett väsentligt ökat slitage av vägbeläggningarna. År 1974 beräkna­des de åriiga
koslnaderna för detta vägslitage lill ca 200 milj. kr. Del förhållandel att del
belagda vägnätet årligen har utökats liksom hittillsva­rande trafikökningar
saml kraftigt höjda oljepriser har medfört att väghål-larna drabbats av
väsentligt höjda koslnader för dubbdäcksslllaget. Denna utveckling kan
förväntas fortsätta. De förslitna beläggningarna påverkar även trafiksäkerheten
i negativ riktning med bl.a. slörre risker för vatten-planingsolyckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen har därför i
beslul den 4 september 1980 uppdragit åt statens vägverk att i samråd med
trafiksäkerhetsverket och statens väg- och trafik-institut utreda och genomföra
sädana åtgärder som minskar beläggnings­slitaget till följd av användningen av
dubbade däck. I uppdraget ingår all utreda olika sorls väghållningsåtgärder som
minskar behovet av dubbade däck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning fill denna
översyn kommer även gällande normer för dub­bade däck all ses över. Dubbarnas
anlal, vikt, ulslick, infästning i däcken m. m. påverkar slitaget. Nya normer
bör fastställas snarast. Pä sikl kan även typprovning av dubbade däck komma alt
införas. Det är angelägel all dubbdäckens negativa effekter begränsas samtidigt
som de positiva i möj­lig mån bibehålls. Stora årliga besparingar bör härigenom
kunna uppnås vartill kommer de bränslebesparingar som kan bli följd av
åtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[4]
Vägbyggnadsverksamheten. Den rådande budgetsituationen medför all besparingar
bör prövas även inom vägbyggnadsverksamheten. Flerårs-och fördelningsplanerna
för åren 1979-1988 har baserats på regeringens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;direktiv
om en årlig medelstillverkning av 900 milj. kr. resp. 350 milj. kr. i 1979 års
prisnivå. Byggandet av statliga samt slatskommunala vägar under åren 1979 och
1980 följer i stort de fastställda planerna bl.a. med hjälp av medel som
anvisats av arbetsmarknadsskäl. De föreskrifler som regering­en lämnat i årels
regleringsbrev - innebärande att vägverket bör räkna med 1 stort sett nominellt
oförändrade byggandeanslag - kommer att medföra att endast ca hälften av de
älersläende objekten i flerärsplanen kan byggas under planperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 avser jag la upp
frägan om finansieringen av en ny bro till Tjörn. Vägverket har beräknat att de
totala koslnaderna för återuppförande av en ny bro över Askeröfjorden jämte
tillfartsvägar saml den tillfälliga färjeförbindelsen kommer alt uppgå lill ca
210 milj. kr. framtill är 1982.1 regeringsbeslut den 19 juni 1980 gavs
vägverket bemyndigande alt upphandla en ny bro inkl. vissa anslutningsvägar
inom en kostnadsram av 112 milj. kr. 1 1980 års prisnivå. Denna kostnadsram
lorde - med nuvarande prisutveckling -medföra en upparbetad kostnad av ca 135
milj. kr. fram till färdigställandet av den nya broförbindelsen vid årsskiftet
1981 -82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För den statliga
vägbyggnadsverksamheten kommer byggandet av en ny bro till Tjörn alt Innebära
alt vissa ordinarie vägbyggnadsmedel får las i anspråk för brobyggnationen.
Koslnaderna för den tillfälliga färjeförbin­delsen räknar jag med alt vägverket
kan inrymma inom tillgängligt driftan­slag. Genom besparingar, omprioriteringar
och senareläggningar inom an­slagen lill drift och byggande av statliga vägar
beräknas sammanlagt till­kommande utgifter på i storleksordningen 75 milj. kr.
kunna undvikas. Denna omfördelning av medel kommer dock att innebära en
senarelägg­ning av byggobjekl med 15 milj. kr. frän år 1980 lill är 1981 saml
med 50 milj. kr. frän år 1981 till år 1982 i förhällande till flerärsplanen.
Under år 1982 kommer inga nya vägbyggnadsobjekt all påbörjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del är också möjligt att
spara medel genom en senareläggning även av statskommunala väg- och
galubyggnadsobjekt. En senareläggning av kom­munala vägutbyggnader medför även
vissa mindre besparingar hos kom­munerna eftersom de statliga bidragen täcker
95 % av de bidragsgrundande kostnaderna. En senareläggning av kommunala
vägbyggnadsobjekl inne­bär att den utbyggnadstakt som anges i fördelningsplan
för åren 1979-1988 inle kan hållas. Jag avser att minska ca 10—15% på nuvarande
anslags­nivå. Det innebär en besparing av ca 50 milj. kr. under anslaget för
budgetåret 1981/82 motsvarande del belopp som beräknas vara disponibelt för igångsättning
av objekt enl. fördelningsplanen. Senareläggningar av byggobjekl kommer då all
beröra bidragsåret 1982 och åren därefter. För år 1981 har 350 milj. kr.
anvisats för byggande av slatskommunala vägar. Detta belopp är lägre än vad som
framgår av regeringens anvisningar för upprättandet av fördelningsplan för åren
1979-1988. Enligl dessa anvis­ningar skall fördelningsplanen upprättas med
utgängspunkt från ett anslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
350 milj. kr. i 1979 års prisnivå. Jag har inle funnit det rimligt att
aktualisera besparingar, ulöver den minskning av byggandet som sker i
förhållande till fördelningsplanen, redan under bidragsårei 1981 med hän­syn
lill dels pågående vägbyggnationer, dels den planeringstid som erford­ras för
denna typ av Investeringar. Jag hemställer att regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
föreslår riksdagen att godkänna vad jag har anfört om organisa­tionsförändringar
inom vägverket dels låter riksdagen ta del av vad jag i övrigt har anfört om
vägvä­sendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
järnvägar [5] Strukturpian för SJ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den nya
järnvägspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
av riksdagen år 1979 fasUagda mälet för den statliga trafikpolitiken är att ge
landets olika delar en fillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnader. Detta kräver en samhällsekono­miskt effektiv
fördelning av transportarbetet mellan olika transportmedel. Effektiviteten
främjas enligt beslutet bäst av en fri konkurrens och samver­kan mellan olika
trafikmedel och trafikföretag inom de ramar som samhäl­lel drar upp för
verksamheten. Avgifterna för en individuell resa eller transport skall så långt
möjligt anpassas till de samhällsekonomiska mar­ginalkostnaderna för att
transportresurserna skall kunna utnyttjas effek­tivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Järnvägsnätet
måste enligt det trafikpolitiska beslutet även i fortsätt­ningen utgöra stommen
i person- och godstrafiken, bl.a. med hänsyn till miljön, energin och
trafiksäkerheten. Enligt beslutet är det väsentligt att satsningen på järnvägen
sker så att dess förutsättningar att göra sig gällan­de på ell
samhällsekonomiskt sätt ökar. Förutom taxeåtgärder pekade trafikutskottet på
betydelsen av att även andra åtgärder vidtas för alt åstadkomma ett mer
effektivt utnyttjande av järnvägen och öka dess attraktivitet och
konkurrensförmåga i fråga om såväl person- som godstra­fik. Särskilt
underströks investeringarnas betydelse 1 sammanhanget. And­ra viktiga åtgärder
som framhölls var t.ex. ökal samarbete med andra trafikföretag, förstärkt
marknadsföring och förbättringar av servicen gent­emot både resenärer och
godstrafikanter. När del gällde godslrafiken pekade utskottet särskilt pä de
möjligheter till ytterligare effektivisering av transportsystemet och de
utomordentliga förutsättningar att erbjuda olika transportköpare samlade
transporfiösningar som ett utvidgat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående
företagen borde kunna ge. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 20. Bil. 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att skapa en fast grundval för SJ:s långsikliga planering av person­trafiken
avgränsades vidare genom del trafikpolitiska beslutet ett s.k. riksnät för
persontrafiken bestående av affärsbanenätet och vissa förhål­landevis
trafikstarka bandelar tillhörande det ersättningsberältlgade ban-nätet. När det
gäller persontrafiken på övriga bandelar kan enligt riksda­gens beslul denna
ersättas med landsvägstrafik om de regionala trafikhu­vudmännen sä önskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
trafikpolitiska beslutet innebär att det irafikgrensvisa kostnadsan­svaret för
vägtrafiken och järnvägstrafiken enligl 1963 ärs riktlinjer har slopats. För
järnvägens del har detla medfört att järnvägstrafiken, som har en
förhållandevis stor andel fasta kostnader avlastats en del av dessa.
Koslnadsavlaslningen har möjliggjort att SJ:s prissättning bättre kunnat
anpassas lill de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Genom kost­nadsavlastningen
har SJ fått möjlighel att generellt sänka priset på tågresor och dessutom
införa särskilda lågpriser under de veckodagar då kapaci-tetsöverskotl normall
föreligger. Inom godstrafiken har SJ sedan länge använt sig av
prisdifferentiering genom sin rätt alt ge kommersiellt motive­rade rabatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje
trafikgrens särskilda förulsätlningar och fördelar skall enligt de
trafikpolitiska riktlinjerna utnyttjas så effektivt som möjligt. I enlighet
härmed bestämdes koslnadsavlaslningen så alt SJ fick kompensation inte bara för
sådana prisnedsättningar 1 persontrafiken, som bedömdes före­tagsekonomiskt
omotiverade, utan ocksä för vissa olönsamma verksam­heter och andra ekonomiska
belastningar som har ålagts SJ och som saknar motsvarighet hos konkurrerande
transportföretag. Dessa åtagan­den har således befunnits samhällsekonomiskt
motiverade. Hit hör bl.a. pensionärs- och studeranderabatlerna samt koslnader
för drift, underhåll och förnyelse av plankorsningar mellan järnväg och väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikförelagen,
vare sig de är affärsverk eller enskilda företag, arbetar på iransporimarknaden
under krav på förelagsekonomisk lönsamhet. Det­ta utesluter emellertid inle att
det allmänna kan köpa tjänster av trafikföre­lagen. Exempel pä detla är den
statliga ersättningen lill SJ:s trafik pä den olönsamma delen av järnvägsnätet
samt bidragen lill regional och lokal kollektiv trafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om SJ avlastats betalningsansvaret för vissa fasta koslnader skall övriga
kostnader täckas med intäkter från marknaden eller från det all­männa för köp
av vissa tjänster. Delta har också slagits fast i del trafikpoli­tiska
beslutet. Genom beslutet har därmed fastställts att SJ även fortsätt­ningsvis
skall drivas som ett affärsverk vilket Innebär all SJ Inom de av samhällel
uppdragna ramarna och med de av riksdagen beslutade ersätt­ningarna för
avgränsade tjänster skall drivas efter företagsekonomiska principer på samma
sätt som andra statliga och privata trafikföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ekonomiska målet för SJ innebär att intäkterna från verksamheten inkl. driftersältningen
för trafiken på del ersätlningsberätllgade nätet varje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;år skall läcka verksamhetens koslnader inkl. avskrivningar
på tillgångar­nas åleranskaffningsvärde och därutöver ge en förräntning som
motsvarar räntan pä det disponerade statskapitalet. Med tanke på de kraftiga
kon­junkturvariationer som normall präglar SJ:s trafik gäller förräntningskra­vet
som ell genomsnitt för en konjunkturcykel. Delta innebär att SJ under perioder
av högkonjunktur bör redovisa överskott som överstiger förränt­ningskravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under perioden 1972/73-1975/76 hade SJ en relativt stabil
ekonomi, vilket innebar kostnadsläckning och att genomsnittligt ca 3/4 av
förränt­ningskravet kunde uppfyllas. Därefter har emellertid resultatet
försämrats kraftigt och under de senasle budgetåren har SJ redovisat betydande
underskoll. Trots konjunkturuppgången och den därmed sammanhängan­de
trafikökningen på godssidan samt den kraftiga resandeökningen efter
lågprissatsningen uppvisade SJ ett underskoll på ca 211 milj. kr. under
budgetåret 1979/80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots laxehöjningarna sommaren 1980 och den förhållandevis
positiva konjunkturutvecklingen beräknas SJ:s underskott - om inga åtgärder vid­tas
- komma att uppgå lill närmare 430 milj. kr. under budgetåret 1980/81, vilket
tillsammans med förräntningskravet ger ett totalt underskott på drygt 600 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJ:s resultat före bokslutsdispositioner (milj. kr.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetår&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultat&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förräntningskrav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1969/70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1970/71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1971/72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972/73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1973/74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974/75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1976/77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1977/78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1978/79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1979/80*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81**&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-429&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;* Efter koslnadsavlaslning om 150 milj. kr. i form av
minskade avskrivningar och 65 milj. kr. i form av minskat förräntningskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;** Efler koslnadsavlaslning
om 160 milj. kr. i form av minskade avskrivningar och 71 milj, kr, i form av
minskat förräntningskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget kan nämnas alt SJ i en skrivelse till
regeringen den 22 augusti 1980 hemställt om att fä höja taxorna i
persontrafiken pä järnväg och i busstrafiken fr. o. m. den 1 december 1980 och
i godslrafiken från den 1 november 1980. Regeringen har den 25 september 1980
godkänt att taxorna höjs i huvudsak enligl SJ:s förslag. SJ:s intäkter under
budgetåret 1980/81 väntas därigenom öka med ca 226 milj. kr., vilket minskar
ovan nämnda underskott i motsvarande mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för att förbättra SJ:s ekonomi&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
negativa resultatutvecklingen vid SJ är myckel oroande. Om SJ som är ett av de
prisledande förelagen på delar av den svenska transport-marknaden fortlöpande
driver sin verksamhet med betydande underskott föreligger bl. a. en påtaglig
risk för all prisbildningen på transportmarkna­den blir snedvriden och
investeringar och transportmönster anpassas lill en ineffektiv fördelning av
transportarbetet. För alt undvika skadeverk­ningar på transportsektorn är det
därför av stor vikt att underskottet i SJ:s verksamhet snarast elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att låt\gsiktigt
behålla järnvägen som ett effekfivt transportmedel är det enligl min mening
angeläget att det finns ett Incitament för SJ att uppfylla sitt av
statsmakterna uppsatta resultatkrav. Skulle detta incita­ment försvinna, vilket
är en uppenbar risk om SJ:s underskott fortsätt­ningsvis tilläts ligga pä en
hög nivå, kan järnvägens service till såväl näringsliv som resenärer påtagligt
komma alt försämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser att
huvudstrategin för att lösa SJ:s problem ligger i att investe­ra, öka
marknadsandelar och utveckla nya transportprodukter. Hårda rationaliseringar
krävs på de områden som lämnar stora underskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill mot bakgrund av
vad som tidigare har anförts också understryka de negativa konsekvenser på
statsbudgeten som uppstår när SJ inte förmår uppfylla resultatkravet. För att
balansera underskotten i järnvägstrafiken har regeringen under senare år
medgett SJ alt sälta ned sina avskrivningar. Med slöd av riksdagens beslut har
också SJ:s förräntningspllkliga statska­pital skrivits ned med motsvarande
belopp. Denna typ av åtgärder, som inte skall förväxlas med den avlastning av
en del av SJ:s fasta kostnader som riksdagen beslutat om, har inneburit all
SJ:s underskott 1 efterhand har täckts med medel från statsbudgeten och därmed
att underskottet i statsbudgeten ökat i motsvarande grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av det statsfinansiella läget, det trafikpolitiska beslutet och den
ordning som slagils fast för affärsverken kan det inte accepteras att SJ
fortsättningsvis drivs med underskott. Jag vill också erinra om alt i 1980 års
budgetproposition (prop. 1979/80: 100, bil. 9) underströks alt del är av
yttersta betydelse att den nuvarande resultatbrislen nedbringas ge­nom
fortsatta rationaliseringar, en aktiv marknadsföring, investeringar och
taxehöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder måste således
snabbi vidtas för alt SJ:s ekonomiska mål skall kunna uppnås. I samband med del
trafikpolitiska beslutet uttalade trafik­utskottet beträffande järnvägens
framtida möjligheter att SJ bör ha goda möjligheter att utveckla både sin
person- och godstrafik till gagn för med­borgarna och näringslivet i olika
delar av landet. Jag delar helt denna uppfattning. Järnvägens
konkurrensmöjligheter bäde 1 fråga om inrikes och utrikes transporter måste
nämligen på sikt bedömas som gynnsamma. Inte minst bör utvecklingen på
energiområdet med successivt ökande priser på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;oljeprodukter kunna bidra till att stärka järnvägens
konkurrenskraft gent­emot framför allt den långväga laslbilstrafiken. Den
ökande förädlingsgra­den i näringslivet och den generellt sett högre räntenivån
som nu gäller ställer emellertid ökade krav på transporternas kvalitet, vilket
SJ bör ha goda möjligheter alt tillgodose genom ökad satsning på bl.a.
regularitet, punktlighet och snabbhet. Jag ser del vidare som angeläget att SJ
ges möjligheter att genom fortsatt marknadsanpassning ytterligare öka kapaci-telsutnytljandel
och förbättra resultatet. Härtill kommer de betydande tekniska
utvecklingsmöjligheter som finns på järnvägstrafikområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget att SJ har sådana resurser att nu nämnda
möjligheter kan tas tillvara. SJ:s ledning har ett särskilt ansvar för all
sädana resurser finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer i hög grad på SJ självt att forma
verksamheten för framtiden. Inom SJ pågår också en verksamhets- och
organisationsöver­syn som syftar till att ge svar på hur företaget under
1980-talet pä effekti­vast möjliga sätt skall kunna svara upp mol de olika krav
som ställs. Inom ramen för denna översyn behandlas också SJ:s resultatproblem
med sikte på att nå ekonomisk balans så snart som möjligt. Jag fäster stor vikt
vid verksamhetsöversynen och de åtgärder som kan komma att aktualiseras som en
följd härav. Av speciellt intresse är den analys av olika rörelsegre­nars
resultat och den inventering av möjligheterna att organisatoriskt främ­ja
marknadsföring och marknadsanpassning som får antas bli ell resultat av
översynen. Av intresse är också frågan om resultatansvarets utform­ning på
olika nivåer och inom olika verksamhetsområden. Härutöver krävs emellertid även
åtgärder från statsmakternas sida för all ge SJ de nödvän­diga
arbetsförutsättningarna 1 form av investeringsmedel, möjligheter lill
laxeförändringar etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att SJ:s ekonomiska mål skall nås, obalans på
transportmarknaden undvikas och belastningen på statsbudgeten minskas krävs
enligt min mening en samlad slrukturplan bestående av en kombination av åtgärder
som bör vidtas dels av SJ, dels av statsmakterna. Jag kommer i det följande att
redovisa en sådan plan och de åtgärder som jag bedömer nödvändiga inom ramen
för denna. I planen behandlas ralionaliseringsar­betet vid SJ, omfattningen av
SJ:s investeringar saml prissättningen i järnvägstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rationaliseringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har SJ hållit tillbaka takten i
rationaliseringarna, vilket bidragit till den negativa resultatutvecklingen vid
SJ. Jag bedömer därför en ökad ralionaUseringstakl vara en grundförutsättning
för att åstadkom­ma förbättringar i SJ:s ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om del omfattande nyrekryteringsbehov som
följer med de stora pensionsavgångarna och de stora kostnader för rekrytering
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utbildning
som SJ därmed pä kort sikl åsamkas. Under de närmaste åren räknar SJ med att
behöva nyrekrytera 2000-3000 personer per år. De extraordinära
utbildningskostnaderna väntas under de närmaste åren kom­ma att öka lill inemot
100 milj. kr. per år. När nyrekryteringen återtagit normala proportioner bör
därför SJ:s kostnadsutveckling kunna bli gynn­sammare. De kortsiktiga problemen
får emellertid inte innebära alt an­strängningarna alt rationalisera SJ:s
verksamhet avstannar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rent
allmänt krävs inom samtliga SJ:s verksamhetsområden en intensi­fierad
kostnadsjakt i syfte att effektivisera järnvägstrafiken. Produktlvlte-len måste
ökas ytterligare genom bl.a. en effektivare organisation och ell bättre
utnyttjande av personal och materiel. Detta bör vara möjligt genom en
äterhållsam nyrekrytering och ell omfatiande rationaliseringsprogram. SJ:s
totala personalstyrka bör härigenom kunna nedbringas ytterligare. Del ankommer
pä SJ att vidla de åtgärder som bedöms vara företagseko­nomiskt mofiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vikt i det fortsatta ratlonaliseringsarbetel är att ny personalbesparan-de
teknik införs. Det gäller bl. a. en fortsatt utbyggnad av
fjärrblockerlngs-systemet och av det på vissa platser redan Införda systemet
med ranger-bromsar som ersätter manuell bromsning av godsvagnar. Vidare gäller
det utbyte av äldre signalslällverk mol datorbaserade verk som bättre motsva­rar
kraven pä störningsfri trafik på större bangårdar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det
vidare av största vikt all SJ får ökade förutsätt­ningar att anpassa sin
verksamhet och organisation till marknadens krav. Det är ofrånkomligt all vissa
enligl SJ företagsekonomiskt motiverade åtgärder kommer i konflikt med de
samhällsekonomiska intressena. En av grundprinciperna enligl det
trafikpolitiska beslutet är också all SJ skall få särskild ersättning för
sådana företagsekonomiskt olönsamma fiänster som statsmakterna vill
upprätthålla av samhällsekonomiska skäl. Detla innebär att i den mån SJ i
framtiden kan komma alt åläggas alt bedriva företagseko­nomiskt olönsam
verksamhet och belastas med kostnader som saknar motsvarighet hos konkurrerande
förelag så får statsmakterna pröva frågan om ersättning. Sådan ersättning bör i
varje särskilt fall baseras på av SJ utförda kostnadsberäkningar. Fördelen med
detta förfarande är bl.a. alt kostnaderna redovisas öppet och inte döljs i ett
ospecificerat resullatun-derskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
tågdriften totalt som terminalverksamhelen måsle effektiviseras. De största
möjligheterna finns inom godstrafiken där bl.a. transporter i hela tåg eller
med avdelade vagnar i slutna omlopp erbjuder stora möjlighe­ter till ökad
effektivitet. Dessa s.k. systemtransporter som hitlills varil vanliga när det
gäller transporter av malm och skogsprodukter bör kunna utvidgas till att
omfatta även andra branscher. Likaså bör en utbyggnad av trafiken med
enhetslasler kunna bidra lill ökad effektivitet i godslrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
stor del av SJ:s underskott är att hänföra till styckegodstrafiken.
Belastningen på SJ:s ekonomi från denna verksamhet uppgick år 1978 till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70
milj. kr. enligt SJ:s beräkningar. För innevarande budgetär kan under­skottet
uppskattas fill inemot 100 milj. kr. En av orsakerna lill den bris­tande
lönsamheten, förutom minskad ralionaliseringslakt, är att den skärpta
konkurrensen från laslbilssidan har lell lill en prispress på stycke­godsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frägan
om den fortsatta inriktningen av slyckegodstrafiken på järnväg utreds f. n.
inom SJ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
min mening är det nödvändigt att åtgärder snabbt vidtas för att åstadkomma
effekfivitet och därmed ökad lönsamhet i slyckegodstrafiken. Målet bör vara att
denna trafik utöver särkoslnadstäckning skall ge ett tillfredsställande
täckningsbidrag till SJ:s gemensamma kostnader. Föratt åstadkomma detta krävs
omfattande rationaliseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omläggningar
i slyckegodstrafiken, utbyggnaden av fjärrblockerlngen och ändringar 1
näringslivsslrukturen kan förorsaka nödvändiga serviceförändringar som även kan
gälla person- och vagnslasltrafiken. Till stor del är det härvid enbart fråga
om att anpassa verksamheten till en ändrad efterfrågan från trafikanternas
sida. Jag vill i sammanhanget erinra om att kommuner som fått underrättelse om
att SJ har för avsikt att lägga ned ett eller flera irafikslag vid en station,
har möjlighet all direki hos regeringen begära prövning av den planerade
omläggningen. I de fall regeringen ålagt SJ att bibehålla viss olönsam
verksamhet, utgär ersättning för driftunderskotlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De för SJ nödvändiga
serviceförändringarna i slyckegodstrafiken på järnväg bör enligt min mening
kunna genomföras utan att kundernas behov av en tillfredsställande
styckegodsservice eftersatts. Detta kan exempelvis ske genom ett utökat
samarbete mellan SJ och andra transportförelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
effektivt utnyttjande av SJ:s godsvagnspark är av avgörande bety­delse för
ekonomin i järnvägstrafiken. Ett högre utnyttjande av vagnpar­ken är ett direkt
alternativ till att investera i ytterligare vagnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
genomsnitt lastas en godsvagn vid SJ endast ca 4 gånger per månad. Åtgärder för
alt öka vagnomloppel bedömer jag därför vara bland de mest angelägna inom ramen
för SJ:s rationaliseringsarbete på godslrafikområ-det. Enligl min mening är del
exempelvis väsentligt alt SJ har ett väl fungerande system för
transportövervakning. I sammanhanget kan nämnas all riksrevisionsverkel i en
revisionsrapport, (1980:192) SJ:s investeringar i standardgodsvagnar, anser att
del finns goda möjligheter för SJ att få god ekonomisk utdelning av
investeringar i informationssystem och admini-slrativa system för att förbättra
utnyttjandet av godsvagnsparken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat område inom vilket jag bedömer rationaliseringsmöjligheterna vara stora
är SJ:s verkstadsröreise. F. n. finns en relativt stor överkapaci­tet framför
allt när det gäller lokaler. Det kan nämnas all SAMVERK-utrednlngen i sitt
betänkande (DsK 1980:4) Fordonsunderhåll i statliga verkstäder behandlat frägan
om att öka och utjämna beläggningen i de statliga verkstäderna. Utredningens
förslag remissbehandlas för närvaran­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
har genom det trafikpolitiska beslutet fastlagt en särskild handläggningsordning
för nedläggning av olönsam järnvägstrafik. Genom beslutet har när det gäller
persontrafiken de regionala trafikhuvudmännen fått ett stort Inflytande på den
framtida utformningen och omfattningen av det trafiks vaga bannätel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller godstrafiken kommer regeringen alt pröva frågan om den framtida
trafikeringen pä de trafiksvagasle banorna på grundval av dels vissa tekniska
och företagsekonomiska uppgifter som SJ redovisar, dels en övergripande
samhällsekonomisk bedömning i vilken även konsekvenser­na för
försvarsberedskapen vägs in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
framtida verksamhetens omfattning och inriktning vid SJ kommer i hög grad också
att styra SJ:s organisation. Den Inom SJ pågående verk-samhelsöversynen
innefattar bl.a. en översyn av hur organisationen skall anpassas för alt bli så
effektiv som möjligt. Syftet är bl. a. all göra organi­sationen mer resultat-
och marknadsanpassad. SJ avser att under år 1981 till regeringen redovisa
förslag lill framtida organisation. Jag återkommer därför fill denna fråga
senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer med början 1 1981 års budgetproposition att närmare redo­göra för de av
SJ planerade rationaliseringarna och deras effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Långsiktig
investeringsplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ:s
investeringar finansieras nästan uteslutande över statsbudgeten.
Investeringsmedlen utgörs dels av riksdagen medgivna investeringsramar, dels av
tidigarelagda industribeställningar och anläggningsarbeten som ett led i
regeringens sysselsättningspolitik. Det bör därvid framhållas att SJ
finansierar en stor del av investeringsramen via avskrivningar och därmed med
driftintäkler. Vidare får SJ under innevarande budgetår enligt rege­ringens
beslut långtidsförhyra rullande materiel eller träffa hyresköpsavtal avseende
sådan materiel inom en ram av 55 milj. kr. om detta skulle vara ekonomiskt
förmånligare än den normala kostnaden för statliga upplåning och bidrar lill
att förbättra SJ:s ekonomiska resultat. Totalt sett har SJ:s investeringar ökat
i reala termer under andra hälften av 1970-talel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen
av SJ:s investeringar har av lönsamhetsskäl koncentrerals till affärsbanenätet.
Sedan 1970-talets början har dock andelen investering­ar som är all hänföra
till del ersättningsberättigade nätet ökat kraftigt Budgetåret 1970/71 var
andelen knappt 3%, vilket skall jämföras med drygt 8% innevarande budgetår. För
upprustningen av inlandsbanan har exempelvis krävts ökade resurser sedan
arbetena påbörjades budgetåret 1976/77. Samtliga investeringar i fasta
anläggningar på det ersättningsbe­rättigade nätet direktavskrivs och belastar
således statsbudgeten direkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
underiag för regeringens ställningstagande till SJ:s långsiktiga in­vesteringsbehov
krävs ell detaljerat material. Regeringen gav mot denna bakgrund 1 november
1979 SJ i uppdrag att utarbeta och för regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redovisa
en långsiktig, projektindelad plan över SJ:s investeringsbehov under den
närmaste tioårsperioden. I detta uppdrag angavs att SJ också skulle beakta del
i september 1979 givna uppdraget all dels upprätta ell särskilt
investeringsprogram för upprustning av sådana trafiksvaga bande­lar som ingår i
riksnätet för persontrafiken, dels utreda de framtida förut­sättningarna för
den gods- och persontrafik på järnväg som berör Stock­holmsregionen. I det
förstnämnda uppdraget ingick ocksä alt upprätta förslag med hänsyn till den av
riksdagen fastlagda målsättningen om en fortsalt målmedveten upprustning av
inlandsbanan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ har i juni 1980 genom
överlämnande av Långsiktig investeringsplan m.m. för SJ saml Särskilt
investeringsprogram för upprustning av vissa trafiksvaga bandelar m. m.
slutfört dessa båda uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ:s investeringsplan
omfattar tioårsperioden 1981/82-1990/91. SJ har i enlighet med regeringens
direktiv för utredningsarbetet studerat och re­dovisat fyra alternativa
investeringsramar (inkl. leasing) räknade i reala termer varvid utgångspunkten
är regeringens förslag 1 proposilion 1979/ 80:100, dvs. 1325 milj. kr i 1980/81
ärs prisnivå med viss möjlighet fill extern finansiering. Alternativen är en
med 5 % årligen ökad ram, en med 5% årligen ökad ram under de första fem åren
och en därefter oförändrad ram, en oförändrad årlig investeringsram samt en med
5% årligen minskad ram under de första fem åren och en därefter oförändrad ram.
Till dessa alternativ har SJ lagt ett eget femte alternativ, av SJ betecknat
som huvud­alternativ, vilket enligt SJ anger de investeringsbehov som SJ:s nu
gällande trafikprognoser motiverar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del bör påpekas att SJ
under utredningsarbetet beräknade den totala invesleringsomfatlningen under
budgetåret 1980/81 till 1435 milj. kr. Den beslutade omfattningen inkl. extern
finansiering genom leasing uppgår till ca 1 380 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ anser att verket under
de närmaste åren står inför stora investeringar på en rad olika områden.
Betydande investeringar krävs för en fortsatt utbyggnad av linjenätets och
terminalernas kapacitet, standard och säker­het, fortsatt utbyggnad och
modernisering av tele- och eldriftsanläggning­arna och fortsatt förbättring av
arbetsmiljön. Likaså föreligger enligl SJ ett stort behov av fler och modernare
lok, motorvägnar samt gods- och per­sonvagnar. SJ räknar i sitt huvudalternativ
med ett totalt resursbehov under tioårsperioden om ca 22 miljarder kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I sammanhanget bör nämnas
alt en myckel stor del av SJ:s investeringar avser redan ingångsatta arbeten
och gjorda beställningar. Under inneva­rande budgetär utgör dessa investeringar
enligt SJ:s beräkningar ca 60% av den totala Investeringsvolymen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är SJ:s investeringar av stor betydelse för möjlighe­terna att
förbättra SJ:s ekonomi. En förutsättning för all SJ skall kunna rationalisera
sin verksamhet är att SJ filldelas tillräckligt med investerings-medel. SJ
måste dessutom kunna genomföra de investeringar som krävs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för alt möta de kvantitets- och kvalitetskrav som ställs
på säväl person-som godslrafikområdel. Jag delar därför SJ:s uppfattning att
investeringar­na under de närmaste åren bör öka i reala termer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min bedömning är att ökningstakten i Irafikeflerfrägan
kommer all ligga på en nägot lägre nivä än den SJ anger i sina framtidsbedömningar.
Fram­för allt gäller detta godslrafiken. Härtill kommer all jag bedömer
möjlighe­terna vara goda att genom ett effektivare utnyttjande än i dag av
framför allt vagnar 1 godslrafiken hålla nere investeringarna i rullande
materiel. Mot den bakgrunden bedömer jag del inle nödvändigt att SJ:s planering
inriktas på en sä hög investeringsvolym som anges i SJ:s huvudalternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening synes det rimligt, med hänsyn till att
investeringarna under tidigare är varit eftersatta, all som planeringsram för
SJ:s investe­ringar räkna tned en i reala termer genomsnittlig årlig ökning av
den totala investeringsvolymen om 5% per år under den närmaste femårsperioden.
Härigenom räknar jag med att den helt övervägande delen av de investe­ringsprojekt
som SJ tagit upp i sitt huvudalternativ kan realiseras. En viss omprioritering
blir dock nödvändig. De säkerhetsinvesteringar som be­hövs enligl SJ kommer
dock all kunna utföras. Den exakta storleken av investeringsvolymen vid SJ fär
fastställas på sedvanligt sätt i samband med del årliga budgetarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn
till den osäkerhet som vidlåder framlidsbedömningarna inom transportsektorn i
ett så långt tidsperspektiv som till år 1990 är jag f. n. inte beredd att ange
någon planeringsram för investeringsutvecklingen för den senare delen av
1980-talel. För ett ställningstagande till investe­ringsvolymen efler år 1985
krävs ytterligare underlag. Bl. a. bör effekterna av de åtgärder som måsle
vidtas för all genomföra slrukturplanen för SJ avvaktas. Utvecklingen av SJ:s
ekonomi under de närmaste åren blir därför av slor betydelse för vilken
investeringsomfattning som blir nödvän­dig i under den senare delen av
1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill redan nu betona all SJ:s investeringar även i
framliden i allt väsentligt bör finansieras över statsbudgeten. Leasing medför
i regel högre kostnader för SJ men utgör enligl min mening i vissa fall ell
viktigt komplement lill den sedvanliga finansieringsformen. SJ får självt på
kom­mersiella grunder och inom den av statsmakterna angivna ramen avgöra fördelningen
mellan finansiering genom EUROFIMA och konventionell leasing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget också peka på möjligheten att
använda järnvägs-investeringar i regional- och sysselsättningspolltiskt syfle.
Genom SJ:s långsiktiga investeringsplan har erhållits ett bättre underiag för
att kunna bedöma vilka objekt som kan bli aktuella. Det ankommer pä SJ all
tillsam­mans med AMS närmare analysera SJ:s investeringsplan utifrån denna
utgångspunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att SJ:s ekonomiska mäl skall kunna uppnås krävs att
SJ:s resurser koncentreras IiU de mest lönsamma investeringarna. Härutöver
finns de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;investeringar
som kan ha starkt iniresse från samhällsekonomiska eller andra utgångspunkter.
Som underlag för den fortsatta invesleringsplane-ringen bör SJ utarbeta bättre
metoder för en angelägenhelsgradering mel­lan olika projekt. Enligt min mening
är det av största vikt att ett bättre underlag för att kunna bedöma
investeringarnas effekter för såväl koslna­der som Intäkter tas fram av SJ.
Härvid bör eftersträvas att effekter på såväl kort som lång sikt skall kunna
bedömas. Jag ulgår från att SJ inom ramen för den pågående verksamhetsöversynen
behandlar denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer 1 1981 ärs budgetproposition att närmare behandla den långsiktiga
invesleringsulvecklingen vid SJ och de olika investeringsområ­den och enskilda
investeringsobjekt som är av större betydelse för SJ:s utveckling. I det
sammanhanget kommer jag bl.a. alt ta upp behovet av säkerhetslnvesleringar vid
SJ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Taxepolitik
och prissättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ätgärder jag berört i det föregående bör enligt min mening samman­tagna kunna
leda lill en väsentlig förbäuring av SJ:s ekonomi under de närmaste åren. Med
hänsyn till det stora underskoll som nu föreligger krävs emellertid också
taxehöjningar och en ökad prisdifferentiering i person- och godslrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
såväl persontrafiken som godslrafiken gäller all regeringen fast­ställer en
maximitaxa medan SJ får medge de rabatter och andra nedsält­ningar av taxan som
är kommersiellt motiverade. Endast vid nägra tillfäl­len under senare år har
regeringen med hänsyn till den allmänna prisut­vecklingen i samhället dels
medgett något lägre höjningar än vad SJ begärt, dels senarelagl höjningarna ett
par månader 1 förhållande till SJ:s förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prissättningen inom persontrafiken gäller principen om enhetlighet i tid och
rum inle bara för enkla biljetter, tur- och returbiljetter, månadsbiljeller och
årskort - utan också för vissa generella kommersiellt motiverade rabatter, t,
ex. barn- och familjerabatterna samt de olika rabattkorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
1 juni 1979 införda lågpriskortet Innebar vissa begränsningar av
ulnyltjanderätten. Rabatten gäller alla dagar utom fredagar och söndagar med
undantag för enstaka dagar under större helger. En .särskild satsning har
gjorts pä familjerna som innebär att en resa fär ske lill lågpris alla dagar
hela året ulan lågpriskort. Även pensionärer och studerande får resa till
lågpris alla dagar utan lågpriskort. SJ har nämligen på prov slopat de
inskränkningar som fidigare gällt under sommaren och kring vissa helger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lågprissatsningen
Innebar att priset pä enkla biljetter sänktes med 30% och för tur- och
returbiljetter med 15%. Priset för tur- och returbiljetter kom därmed alt
motsvara det dubbla priset för enkel biljett, I förening med ett lågpriskort
för 75 kr. i 2 klass och 115 kr. i I klass kunde erhållas ytterligare 40%
rabatt pä ett obegränsat antal resor under ell år. Genom höjningen av SJ:s
normaltaxa den I juli 1980 ökade lågprisrabatten till 45%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lågprissatsningen
har medfört en väsentlig ökning av persontrafiken vid SJ. Under perioden juli
1979 - juni 1980 beräknas antalet resor i express-och snälltågen ha ökat med
25%. Antalet sålda lågpriskort uppgick till ca 490000. På lågprisdagarna ökade
resandet med 29% samt på fredagar och söndagar med 17%. De regionala tågen
uppvisar i stort sett samma möns-ler som express- och snälltågen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
SJ beror den kraftiga resandeökningen lill 75 % pä lågprispolitiken och till
25% på de successivt höjda bensinpriserna. Omkring 70% av trafikökningen är
enligt SJ alt hänföra till resenärer som tidigare använt bilen för sina resor.
Ungefär 15% av övriga resenärer beräknas vara tidigare buss- eller
fiygresenärer. Lika stor andel beräknas utgöras av resenärer som inte skulle ha
rest över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
hittillsvarande resandeökningen är enligt min mening mycket gläd­jande. Den
medverkar till att nå trafikpolitiska mål säsom överföring av bilresenärer lill
järnväg och bättre resursulnyUjande i järnvägstrafiken. Del är angelägel att
denna utveckling kan fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
sommaren 1979 var resandet avsevärt större på måndagar, tors­dagar och lördagar
än på fredagar och söndagar vilket medförde betydande kapacitetsproblem. För
att sprida resandet bättre upphävde SJ efter pås­ken 1980 begränsningarna för
studerande och pensionärer att sommarlid utnyttja sin rabatt på fredagar och
söndagar. Detla har också fält viss effekt under sommaren i år. Fortfarande
finns emellertid ledig vagnskapa­citet all tillgå under lågprisdagarna. Framför
allt gäller detla vissa dagar under icke sommartid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
har vidare under del första lågprisårel haft stora problem all möta den ökade
efterfrågan på personlrafiksidan med en tillfredsställande service. Vagnparken
har speciellt under fredagar och söndagar inte varit dimensio­nerad för de
trafikvolymer som uppnåtts under det senaste årel. Kraftiga tågförseningar har
varit vanliga under de mest trafikintensiva perioderna. Vidare har en fullgod
service i fråga om biljettförsäljning, information, städning och övrig service
till resenärerna inle kunnat upprätthållas. För att tillgodose trafikanternas
krav måsle SJ relativt omgående förbättra servicen i persontrafiken 1 olika
avseenden vilket ställer krav på investe­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
SJ:s ekonomi har lågprissatsningen under det första året enligt de analyser som
utförts inom verkel inneburit i stort sett lika stora totala intäkter inkl.
koslnadsavlaslningen som skulle erhållits om inte lågpriset hade införts. SJ
beräknar att de rena trafikintäkterna genom lågprissals-nlngen har reducerats med
ca 50 milj. kr. jämfört med alternativfallet. Vidare beräknas merkostnaderna
som en följd av den kraftiga trafikök­ningen till 20-25 milj. kr. Den av
statsmakterna genomförda koslnadsav­laslningen för SJ synes mot denna bakgrund
vara väl avvägd åtminstone om man ser till det första lågprisåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
fidigare nämnts utgör lågprisrabatten f.n. 45% av normaltaxan vilket skall
jämföras med 40% innan det senaste taxehöjningstillfället den I juli 1980. Det
är ännu för tidigt alt avgöra vilken rabatlnivå som är den opfimala. I avvaktan
på ett säkrare underlag beträffande lågprissals-ningens effekter höjs lågpriset
vid nästa höjningstillfälle den 1 december 1980 i samma utsträckning som
normaltaxan för persontrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
att öka intäkterna i persontrafiken genom all öka kapacl-tetsutnyltjandet i
järnvägstrafiken under vissa lågprisdagar med hjälp av en ytteriigare
differentiering av priserna är ännu inte tillräckligt utredda av SJ. Härutöver
kan finnas andra möjligheter alt öka intäkterna. Del ankommer på SJ att närmare
kartlägga dessa möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller godstrafiken omfattas den helt övervägande delen av SJ:s
vagnslasttransporter, ca 90%, av individuella fraktavtal. Åven inom
styckegodstrafiken förekommer fraktavtal i belydande utsträckning. För SJ:s
avtal gäller eft omfattande sekretesskydd som innebär möjligheter aft träffa
individuella fraktavtal som 1 högre grad än den ordinarie taxan kan spegla
skiljaktigheter i konkurrens- och koslnadsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
har flera gånger med anledning av den debatt som förts om enskilda avtal
sslagit fast att varken regering eller riksdag bör Ingripa i SJ:s
prisöverenskommelser. Denna princip är enligt min mening en av de vikti­gaste
förutsättningarna för att SJ skall kunna fortleva som affärsverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Godstrafiken
svarar f.n. för ca 60% av SJ:s totala trafikinläkler exkl. den statliga
driftersältningen. Med hänsyn till de stora underskotten 1 järnvägstrafiken är
det därför av största vikt all SJ:s prispolitik på godstra­fikområdet utformas
så att det ekonomiska målel för SJ kan näs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
på affärsmässighet gäller hela SJ:s verksamhetsområde, dvs. även trafiken på
del ersättnlngsberätligade bannätet. Detla Innebär all SJ i sina fraktavtal
skall eftersträva att förutom att täcka de rörliga koslnaderna också uppnå ett
så stort bidrag som möjligt fill de för hela SJ gemensamma kostnaderna för
bannäl och administration. Detta s.k. täckningsbidrag varierar självfallet från
fall till fall beroende på bl. a. konkurrensförhållan­dena gentemot andra
transportmedel och de möjligheter SJ har att tillgodo­se kundernas krav. Rent
allmänt kan konstateras att varje täckningsbidrag innebär att ett
iransportuppdrag kan betraktas som företagsekonomiskt motiverat på kortare
sikt. Detta gäller dock bara i det enskilda fallet. Sett i ett större
perspektiv där SJ:s totala underskott skall elimineras mäste SJ:s resurser
koncentreras till de uppdrag som ger de största bidragen till de gemensamma
kostnaderna. Härtill kommer att den totala volymen av uppdrag tillsammans måsle
ge den nödvändiga täckningen av fasta koslna­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
förhållanden ställer stora krav på lönsamhetsberäkningar av en­skilda uppdrag.
De stora underskotlen 1 järnvägstrafiken understyrker behovet av alt SJ ägnar
dessa problem ökad uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottet
underströk i samband med del trafikpolitiska beslutet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(TU
1978/79:18) vikten av att taxor och service för främst slyckegodstrafi­ken
utformas så alt de blir attraktiva för SJ:s kunder. En försöksverksam­het i
denna riktning borde enligt utskottet utredas av SJ. De utredningar som gjorts
inom SJ med anledning av riksdagens uttalande visar all slyckegodstrafiken i
allt högre utsträckning omfattas av separata fraktav­tal. SJ lämnar således
stora rabatter inom ramen för dessa avtal, vilket innebär att priset redan i
dag differentieras i myckel hög utsträckning med hänsyn till
marknadsförutsättningarna. Några särskilda rabaltförsök anser SJ därför efter
företagna utredningar inle vara nödvändiga. Jag delar denna uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den av regeringen medgivna
laxehöjningen i person- och godslrafiken under hösten 1980 innebär som framgått
en nödvändig Inläklsförslärkning för SJ. Jag utesluter emellertid inle all det
under innevarande budgetår kan bli nödvändigt alt höja SJ:s taxor i säväl
person- som godstrafiken vid ytterligare något tillfälle. Den exakta storleken
av kommande taxehöjning­ar blir i hög grad beroende av rationaliseringstakten
och investeringsinrikl-ningen. Jag förutsätter att SJ lill regeringen inkommer
med sådana förslag till taxeförändringar all dessa tillsammans med övriga
åtgärder inom slruk­turplanens ram kan bidra till all SJ:s ekonomiska mål
uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
de åtgärder jag berört i det föregående anser jag att del finns goda
möjligheter att SJ:s ekonomiska mäl skall kunna uppnäs relativt snabbt vilket
är nödvändigt såväl av statsfinansiella som av trafikpolitiska och
samhällsekonomiska skäl. Den samlade effekten på statsbudgeten av de åtgärder
som jag berört - inkl. de av regeringen medgivna taxehöjning­arna under hösten
1980 - bedömer jag uppgå lill ca 300 milj. kr. t.o.m. budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen av ansvaret för
strukturplanens genomförande bör ligga på SJ. Jag fäster stort avseende vid den
verksamhels- och organisationsöver­syn som pågår inom verket och räknar med all
de förslag som successivt förs fram snabbi omsätts i praktisk handling. Jag
avser senare föreslå regeringen alt ge SJ i uppdrag alt två gånger per är lill
regeringen redovisa vilka konkreta åtgärder som vidtagits och planeras inom
slrukturplanens ram och hur dessa påverkar SJ:s kostnader och Intäkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På statsmakterna ankommer
att ge SJ de arbetsförulsällnlngar som krävs för att genomföra åtgärderna.
Strukturplanen utgör i sig en bas för SJ i det fortsatta arbetet. Som jag tidigare
understrukit bör regeringen i de fall en av SJ föreslagen åtgärd strider mot
övergripande regionalpolitiska eller andra viktiga samhällsmål pröva frågan om
SJ skall fä särskild ersällning för all fortsätta en viss trafik eller
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den exakta tidpunkten för
när SJ skall uppnå sitt ekonomiska mål kan inle anges, bl.a. med hänsyn till
svårigheterna all bedöma konjunkturul-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vecklingen;
Jag anser det emellertid rimligt all som mål uppställa att SJ skall uppnå full
kostnadstäckning och uppfylla förräntningskravet senast budgetåret 1983/84. Med
hänsyn till all en stor del av SJ:s investeringar får effekt på
resultatutvecklingen först på längre sikt krävs omgående mycket kraftfulla
insatser för all öka rationaliseringstakten. Vidare krävs succes­siva
taxehöjningar i såväl person- som godstrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad nu har anförts hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna
att en slrukturplan för förbättring av statens järnvägars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ekonomi
med den av mig förordade inriktningen genomförs godkänna den av mig förordade
inriktningen av SJ:s investerings­verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfart&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[6]
Isbrytarverksamheten. Under 1970-lalet genomfördes en kraftig ut­byggnad av
isbrytarkapacitelen. Bl. a. anskaffades tre havsgående, kapaci-tetsslarka
Isbrytare. Härigenom skapades förutsättningar för all bedriva sjöfart året runt
på norrlandshamnarna. Statsmakternas beslut föregicks av ingående studier och
analyser av transportsektorns struktur, aktuella transportvolymer och bedömningar
av framlida transportbehov. Bl.a. Stålverk 80-projeklel påverkade utbyggnaden
av Isbrytarkapacitelen i ett senare skede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet alt
trafikutvecklingen inle motsvarat tidigare prognoser och alt t.ex. Stålverk
80-projektet inte realiserades har medfört all man f. n. under normala vintrar
utan någon större svårighet kan uppfylla gällan­de målsättning för
verksamheten. En ökad användning av större tonnage med god isvärdighet har
också bidragit lill delta. Från vintern 1970/71 har sjöfart årel runt kunnat
upprätthållas på norriandshamnarna. Åven under den stränga vintern 1978/79, med
assislensbehov i Östersjön, Östersjöin-loppen och på Västkusten, kunde
sjöfarten upprätthållas hela säsongen frän Luleå till Strömstad, liksom på
Vänern och Mälaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för
isbrytningen har ökat kraftigt under 1970-talet. Föregå­ende budgetår uppgick
kostnaden till nästan 140 milj. kr., vilket kan jämföras med ca 30 milj. kr.
tio år tidigare. För budgetåret 1981/82 begär sjöfartsverket ca 160 milj. kr.
för isbrytningen. Kostnadsutvecklingen kan hänföras dels till den kraftiga
satsningen på nya och större isbrytare, dels till de snabba prisökningarna pä
drivmedel. Den stränga vintern 1978/79 uppgick enbart bunkerkoslnaden till
drygt 35 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
anslagsberäkningen för Innevarande budgetår förutsattes alt isbry­taren Thule i
likhet med tidigare år hålls i beredskap, men inle används i
isbrytarverksamheten under en normalvinter. Av besparingsskäl och med hänsyn
till att det under normalförhållanden finns en sådan Isbrytarkapaci-let att
vintersjöfartens och näringslivets krav utan större svårighet kan tillgodoses
föreslår jag att ytteriigare en av de äldre isbrytarna tas ur
isbrytarverksamheten den kommande vintersäsongen. Även denna isbry­tare bör
kunna användas 1 reserv om någon av de övriga isbrytarna skadas eller om
isförhållandena blir mycket svära. Besparingen på drift- och underhållssidan
beräknar jag lill ca 5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad
jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna
den av mig förordade besparingen på anslaget E 2. Isbrytning för budgetåret
1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[7]
Uppdrag till sjöfartsverket. Del förhållandel att de äldre isbrytarna snart har
tjänat ut - isbrytarna Thule och Oden är från 1953 resp. 1957 och Tor från 1964
- föranleder överväganden om isbrytarkapacitelens och isbrytarverksamhetens
långsiktiga utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket har 1
tidigare anslagsframställningar begärt medel för modernisering av äldre
isbrytare. I sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 begär
sjöfartsverket 50 milj. kr. av totalt beräknat ca 230 milj. kr. för investering
i en ny isbrytare. I nuvarande budgetläge måste nyttan av investeringen vara
väl dokumenterad. Jag anser inte all det nu finns tillräckligt underlag för alt
besluta om en modernisering av isbrytarflottan. Jag kommer därför inom kort att
föreslå regeringen alt sjöfartsverket får i uppdrag att belysa vad förändringar
av antalet isbrytare får för inverkan på vintersjöfartens effektivitet. Därvid
bör också de samhällsekonomiska ef­fekterna belysas. Med ledning av bl.a.
resultaten från den vinlersjöfarls-forskning sjöfartsverket bedriver i
samverkan med andra myndigheter bör verket därvid undersöka vilka åtgärder som
kan vidtas för att förbättra samspelet mellan å ena sidan näringsliv, hamnar
och sjötransportörer och å andra sidan den statliga isbrytarverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
underlag för en eventuell skärpning av kraven på isvärdighet bör sjöfartsverket
även få i uppdrag alt studera betydelsen av handelsfartygens storlek och
isvärdighet för behovet av isbrytarresurser. Möjligheterna lill skärpta krav 1
fråga om förhandsanmälan och vid prioritering av isbrytarin-salserna bör
studeras och värderas i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att
staten tillhandahåller tillräcklig isbrytarkapacitet även under svåra
vinterförhållanden, dessutom kostnadsfritt, ger enligl min mening inle
tillräckligt incitament för näringslivet och sjölransportö-rerna all minska
anspråken på isbrytarkapacitet. Jag anser - inte minst från energisynpunkl —
att sjöfartsverket bör undersöka vilka möjligheter som finns att skapa ell
sådant incitament med sikte på att få till stånd ett effektivare utnyttjande av
isbrytarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
räknar med att sjöfartsverket kan redovisa uppdraget i sin anslags­framställning
hösten 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[8]
Bidrag till sjöfolkets fria resor. Riksdagen beslöt med anledning av prop.
1976/77: 146 om vissa sjöfa risfrågor att införa ett temporärt statsbi­drag för
sjöfolkets resor. Stödet fastställdes till 30 % av rederiernas totala
reskostnader och kunde ulgå inom en total ram av 18 milj. kr. Stödet förlängdes
av 1977/78 ärs riksdag. I samband med att 1978/79 års riksdag beslutade om
förlängning av stödet höjdes också bidragsandelen till 50 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den sjöfartspolitiska propositionen (prop. 1979/80: 166) uttryckte jag
tveksamhet till ett fortsatt stöd åt rederinäringen inriktat mot de fria
resorna. Anledningen lill detla var bl. a. att villkoren för reseverksamheten i
allt väsentligt är reglerat i kollektivavtal. Jag ansåg alt kostnader för resor
- 1 likhet med andra koslnader varom avlal slutits - bör belasta arbetsgi­varen
och i förhandlingar med de anställdas organisationer avvägas mot andra
önskemål. Jag pekade vidare pä all statliga insatser bör inriktas mot sådana åtgärder
som främjar sjöfartsnäringens utveckling och förnyelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
stället för stöd till sjöfolkels resor förordade jag att de sjöfartspolitiska
åtgärderna inriktades mol en förstärkt statlig satsning på sjöfartsleknlsk och
sjöfartsekonomisk utveckling, forskning och ulbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
beslut med anledning av den sjöfartspolitiska propositionen innebär emellertid
att ett bidrag inom en ram av 18 milj. kr. anvisades även budgetåret 1980/81.
Av samma skäl som jag anförde i den sjöfartspolitiskä propositionen anserjag
att bidraget till sjöfolkets fria resor bör avvecklas. För att ge rederierna
nödvändigt utrymme för anpassning anser jag att bidraget bör avvecklas inom en
Ivåårsperiod. Jag kommer därför i sam­band med budgetpropositionen föreslå
regeringen all sänka den maximala bidragsandelen från nuvarande 50 % till 25 %
av rederiernas totala res­kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[9]
Direktdebitering av följesedelsbunden post. Ersättningen lill postverket för
befordran av de Ijänstebrevsberätllgades post betalas till största delen
gemensamt från tjänstebrevsanslaget under sjätte huvudtiteln. För detta ändamål
har 459 milj. kr. anvisats för innevarande budgetår. Affärsverken och
riksbanken betalar dock direkt till postverket efter fakturen'ng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Portokoslnaderna
vid de myndigheter som inle betalar porto direkt till postverket belastar inte
myndigheterna och framgår därför inte av redovis­ningen. En nackdel med detta
förfarande är bl. a. att tjänstebrevsrätten kan uppfattas som en fri nyttighet
av myndigheterna. Därmed föriorar myndig­heterna ett Incitament att genom
förbättrade postruliner verka för sänkta portokostnader. I syfte att motverka
detta har sedan budgetåret 1979/80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
trafiksäkerhetsverket prövats att låta myndigheten själv ersätta post­verket
för postbefordran. Detta gäller dock enbart de stora poslvolymer som skrivs ut
maskinellt som en följd av registreringsarbelel vid länsstyrel­sernas bil- och
körkortsregister. Sedan den nya debileringsrutinen infördes har
trafiksäkerhetsverket pä flera punkter rationaliserat eller påbörjat en
rationalisering av sin posthantering. Bl. a. har man börjat befordra flera
handlingar som skall sändas till en och samma mottagare i samma kuvert.
Meddelandeblanketten om ny fordonsägare, avställning m.m. befordras numera som
postkort 1 stället för som brev. Personer eller förelag som äger flera fordon
underrättas med listor över samtliga ägda fordon i stället för med ett
meddelande per fordon. Vidare undersöker trafiksäkerhetsverket möjligheten att
debitera fordons- och kilometerskalt på samma blankett, vilket skulle medföra
avsevärda besparingar. Sammanlagt har verket bud­getåret 1979/80 nedbringat
portokoslnaden med ca 2,5 milj. kr. jämfört med föregående budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning bör systemet med direktdebliering av den följese­delsbundna
posten utvidgas till andra myndigheter som har stora volymer av enhetlig, ofta
dalaproducerad post. Systemet bör kunna övervägas för exempelvis
riksskatteverket, statistiska centralbyrån, centrala sludie-stödsnämnden och
riksförsäkringsverket. Frågan får behandlas i arbetet med budgetpropositionen
för budgetåret 1981/82. Kostnaden för den ak­tuella tjänsteposten bör för dessa
myndigheter således läckas av anslag som myndigheterna själva disponerar.
Tjänstebrevsanslaget skall därvid minskas i motsvarande mån. Åven andra
möjligheter att rationalisera postrutinerna bör prövas av postverket, däribland
olika åtgärder för att stimulera allmänheten all i ökad utsträckning betala
räkningar genom alt girera från egna konton.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Storleken
av de besparingar som kan uppnås genom en ökad rationalise­ring av
postrutinerna kan f. n. inle närmare anges. Erfarenheterna från
trafiksäkerhetsverket tyder dock på alt betydande rationaliseringar av
postrutinerna kan komma till stånd då myndigheternas motivation för sådana
besparingar ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[10]
Översyn av reglerna för frankeringsfrihet. Postförsändelser tiU den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
har tjänstebrevsrätt får under vissa förutsättningar lämnas till postbe­fordran
ofrankerade. Om mottagaren inte är direktbetalande krävs medgi­vande av
regeringen för alt denna skall få använda sig av sådan franke­ringsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
sådant särskilt medgivande finns får postverket i allmänhet ersätt­ning frän
tjänstebrevsanslagel för befordringen av dessa försändelser. För
frankeringsfria försändelser lill försäkringskassorna betalar dock riksför­säkringsverket
ersättning direkt lill postverket. Jag föreslår all reglerna för
frankeringsfriheten ses över i kostnadsbesparande syfle. Utgångspunkten för
översynen bör vara att,frankeringsfrihel skall tillämpas endast då det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligger
i myndighetens - snarare än i avsändarens - intresse att en försän­delse
skickas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exempel
pä frankeringsfrihet som enligt min mening bör kunna avveck­las är den som
gäller vid inbetalning av böter och studiemedelsavgifier samt vissa
upplysningar 1 taxerings- och uppbördsärenden. Detta gäller även
frankeringsfriheten för svar pä vissa förfrågningar från de allmänna
försäkringskassorna. Jag bedömer all en översyn av frankeringsfriheten efter
dessa riktlinjer kan medföra årliga besparingar på ca 20 milj. kr.
Besparingarna avser dels tjänstebrevsanslagel (ca 5), dels anslag lill riks­försäkringsverket
(ca 15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[11]
Avvecklad tjänstebrevsrätt för icke statliga organ. Riksdagen har (prop.
1976/77:100, TU 1976/77: 11, rskr 1976/77:177) godkänt riktlinjer för
avveckling av tjänstebrevsrätlen för icke statliga organ. Skälet härtill var
att det är angeläget att omfattningen av statligt ekonomiskt stöd lill olika
verksamheter kan kontrolleras och regelbundet omprövas saml alt klara gränser
skapas för vilka som skall ha tjänstebrevsrält. 1 fråga om tjänste­brevsrällen
för sjukvårdsinrättningar som ägs av primär- och landstings­kommuner förhandlar
staten med landstingsförbundet. Förhandlingarna beräknas avslutas i år.
Tjänstebrevsrällen för kyrkliga organ logs upp i samband med de under år 1977
slutförda överläggningarna om det framtida förhållandet mellan staten och
svenska kyrkan. Då dessa inte ledde lill något principbeslut rörande
relationerna mellan stal och kyrka, bör frågan om hur de kyrkliga organens
tjänstebrevsrält skall avvecklas t. v. vila. För övriga tjänstebrevsberältigade
icke statliga organ kan tjänstebrevsrällen enligl riksdagsbeslutet prövas i
samband med organisatoriska förändringar hos dessa organ, när verksamhetens
inriktning ändras eller när det finns andra skäl till en omprövning. Enligl min
mening finns det nu sådana skäl. Värdet av de sistnämnda organens
tjänstebrevsrält beräknas till uppemot 100 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En avveckling av
tjänstebrevsrätlen för icke statliga organ skulle, såsom riksdagen funnit,
innebära att en subvention som åriigen beviljas ulan en av statsmakterna
återkommande prövning skulle upphöra. Jag anser all en sådan avveckling snarast
bör ske. Eventuell kompensation till berörda organ får, om särskilda skäl
föreligger, prövas av regeringen. Betydande besparingar bör genom avvecklingen
kunna uppnås genom ett ökat kosl­nadsmedvetande hos berörda organ. De
administrativa nackdelarna för posthanteringen bedömer jag som små. För de större
postkunderna kan förenklade postruliner av annat slag ge i stort sett samma
administrativa fördelar som tjänstebrevssyslemel. Med hänsyn till de positiva
effekter som uppnås genom avvecklingen är del angeläget att den genomförs
skyndsamt. Eftersom del i vissa fall kan krävas omfattande administrativa
förberedelser förordar jag en viss övergångsperiod. Avvecklingen skall dock
vara avslutad senast under budgetåret 1983/84.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag all regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bereder
riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört i det föregäende angående
direktdebitering av följesedelsbunden post, översyn av reglerna för
frankeringsfrihet saml avveckling av tjän­stebrevsrätlen för icke statliga
organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&amp;#9632;&amp;#9632;. -    .&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632; &amp;quot;.,                                                .-T--. 
&amp;quot;&amp;#9632;&amp;#9632;.-fiVJ i   '.1.7 &amp;quot;7;  !.t;ff;,-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:23.0pt;
font-family:Verdana'&gt;EkdEöMfldlepaiirteimiieiiiitets verksaiMlhetedDMrådle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
EKONOMIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: slalsrådet Bohman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR     M.M.     INOM      EKONOMIDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 j Centrala myndigheter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till ekonomideparlementel hör bankinspektionen och
försäkringsin­speklionen - vars verksamhet finansieras via avgifter frän bank-
och lorsäkringsinslilulen - saml statistiska centralbyrån (SCB). konjunkturin­stitutet
och myntverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheternas förslag till anslagsframställningar för
budgetåret 1981/ 82 kommer all - med utgångspunkt i det huvudalternativ som
myndighe-lerna ålagts all lägga fram - behandlas med slor reslriklivilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller SCB vill jag erinra om alt dess anslag för
innevarande och föregående budgetår realt dragits ned med 3,4 resp. 8 milj. kr.
Min avsikt iir att prövningen av anslagsframställningen för budgetåret 1981/82
skall resullera i en real minskning av anslagel för SCB:s löpande verksamhet
med ea 3 milj. kr. ulöver de besparingar som följer av huvudallernalivel. Detla
bör kunna åstadkommas bl.a. genom all SCB i ökad ulslräckning
uppdragsfinansierar sin verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om den kommitté med
uppdrag att se över den statliga statistiken som jag har tillkallat med slöd av
regeringens bemyndigande den 25 oktober 1979. Enligt direktiven (Dir. 1979:
133) bör utredningsarbetet slyras av syflel all i en framlid präglad av
knapphet på resurser fillgodose samhällets angelägna behov av statistik genom
en elfek­liv avviigning mellan nyiia och kostnader. Resultatet av kommiiiéns
arbete bör ge slalsmakterna förbättrade möjligheter alt prioritera
stalsfinansierad statistik inom och mellan skilda områden och ge en grund lör
reella besparingar på stalislikomrädel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande mynl verkels verksamhelsområde villjag erinra
om all rege­ringen den 26juni 1980 lämnal verkel i uppdrag all undersöka
möjligheter-1    Rik.uliigcn 1980/81. I .saml. Nr 20. Bit. 6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;na att minska produktionskostnaderna för femöresmynt, t.
ex. genom änd­ring av metallinnehållet. Vidare är del min avsikt att med
utgångspunkt i betänkandet (Ds E 1977: &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Metallen i enkronemyntel och remissbehand­lingen
därav pröva möjligheterna att dra ner kostnaderna för tillverkningen också av
enkronemynl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från ekonomidepartemenlets huvudtitel bestrids vissa
kostnader för olika former av lönsparande. I anslagel ingär medel för
lönsparkampanjer. för innevarande budgetär 3,2 milj. kr. Del har vid
medelsberäkningen förutsatts all sparinstituten själva bekostar en väsentlig
del av sparinfor-malionen. I samband med introduktionen av skaltesparandel
skedde en höjning av informationsanslaget. Efter de särskilda
introduktionsinsal-serna för detla sparande bör en minskning av anslagel kunna
ske för nästa budgetår. De statliga insatserna bör även i fortsättningen
koncentreras på information om skattefondsparandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankinslitutens etablering av nya kontor prövas av en
särskild nämnd vars beslut kan överklagas till regeringen. På grundval av
förslag av bank­lagsulredningen avser jag alt senare i höst för regeringen
lägga fram förslag om all avskaffa den nuvarande etableringskontrollen. Detta
ger främst administrativa förenklingar men medför totalt sett även vissa
besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2] Ändrade principer för beräkning av prisindex till
grund för fastställande av basbelopp och basenhet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För pensioner och vissa andra sociala förmåner finns en
aulomalisk värdesäkring, dvs. utgående belopp räknas automatiskt upp med hänsyn
till inträffade prisstegringar. Åven skiklgränserna i den statliga
inkomst-skatteskalan justeras numera åriigen med hänsyn till prisförändringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkpensioner och ATP-pensioner utgår med belopp som står
i viss relation lill del s. k. basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäk­ring. Basbeloppet följer förändringar i den av SCB beräknade konsu­mentprisindex
(KPI). Anknytning av utgående förmåner lill basbeloppel finns också vad
beträffar bl. a. delpensioner, bidragsförskott och studieme­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stigande skattetrycket och de höga marginalskatterna
skapade under 1970-talet ell behov av ärliga justeringar av skatteskalorna.
Kombina­tionen av inflation och höga marginalskatter skulle annars dragit in
alltför slor del av lönlagarnas inkomster eller driva fram mycket höga
nominella löneökningar. Detta syslem utsattes för en allt mer uttalad kritik
vilket är 1978 ledde lill en viklig reform av skallesystemet. Denna reform
innebar en indexreglering av skatterna sä att endast reala, inte nominella,
löneök­ningar leder till högre relativa skaller. Tekniskt går detta till sä all
12-månaderstalet för inflationstakten t.o.m. augusti året före inkomslärel
läggs lill grund för inflationsjusteringen av skatteskalan för inkomståret. Ett
viktigt motiv för denna reform var själva beslutsordningen. Del är av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vikt att beslul om Inkomstskattens höjd och fördelning
fattas av den ansvariga politiska församlingen, riksdagen, och inte mer eller
mindre slumpmässigt bestäms av inflationen. Ekonomisk-politiska beslul som in­nebär
förändringar av mervärdeskattesatsen skall dock ej leda lill en mot­svarande
förändring av inkomstskatten via indexregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besluten
om indexuppräkning av pensionerna m.m. fattades under en period när tillväxten
var hög i den svenska ekonomin och medan antalet pensionärer var relativt lågt.
Den lägre tillväxten under 1970-talel har tillsammans med att antalet
pensionärer ökal och pensionsbeloppen höjts medfört att utrymmet för de aktiva
generationernas standardökning hållits tillbaka. Medan de totala reallönerna
efter skatt för hela löntagarkollekti­vet ökal med 8%' sedan 1973 har
motsvarande ökning för pensionärskol-leklivet uppgått till 50%. Detta beror i
belydande grad på att antalet pensionärer ökat saml att nytillkommande
pensionärer får allt högre pen­sioner. De enskilda pensionärernas
slandardökning har i relation härtill varil mer begränsad, men inte desto
mindre utgör den redovisade situa­tionen en speciell komplikation för den
ekonomiska politiken och för löneförhandlingarna. Pensionerna ulgör en
belydande del av landels totala hushållsinkomsler. Om exempelvis krav pä
älerhållsamhet med den in­hemska efterfrågan föranleder beslut om höjning av
mervärdeskatt eller punktskatter, påverkas inte pensionärernas möjligheter till
konsumtion eftersom de kompenseras genom all pensionsbeloppen räknas upp auto­matiskt.
Därigenom reduceras effekten av statsmakternas beslul om åtgär­der av detla
slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ell lands exportpriser regelmässigt ökar snabbare än
priset pä lan­dets import är del möjligt att låta den inhemska efterfrågan inom
landet öka snabbare än produktionstillväxten utan att den yttre balansen,
bytesbalan­sen, försämras. När det motsatta förhållandet råder, dvs. att
imporlpri-serna stiger snabbare än exportpriserna, mäste på motsvarande sätt
den inhemska eflertVågan öka långsammare än produktionen. En del av det
tillgängliga produktionsutrymmel måste avsällas för all betala för den dyrare
importen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tidigare
var relationen mellan export- och imporlpriser. del s.k. bytes­förhållandet,
relativt stabil. Från millen av 1970-talel har bytesförhållandet utsatts för
betydande variationer, främst i samband med de båda oljekri­serna.
Bytesförhållandet har sjunkit, dvs. importpriserna har stigit mer än
exportpriserna, vilket har inneburit en inkomstminskning för hela samhäl­let
som den svenska ekonomin och de svenska hushällen inle kan kompen­sera sig för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
system för indexuppräkning tar emellertid inle hänsyn lill detta. Det skulle
därför vara naturligt att rensa utvecklingen av konsu­mentprisindex, som ju
bestämmer basbeloppets utveckling och därmed pensionerna samt den s.k.
basenheten, som påverkar skatteskalan, för förändringar i bytesförhållandet. En
sådan korrigering är emellertid inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;helt invändningsfri. Vårt bytesförhållande kan l.ex.
förbättras kortsiktigt. Under den s.k. överbryggningspolilikens lid höjde de
svenska företagen sina exportpriser mer än konkurrenterna vilket ledde till
betydande förlus­ter av marknadsandelar. De höjda exportpriserna återspeglas i
att bytes­förhållandet år 1975 steg med drygt 6,5%. En sådan förbättring av
bytes­förhållandet skulle vid en indexuppräkning som tar hänsyn lill
förändringar i bytesförhållandet ha lett till en ytteriigare ökning av den
inhemska efter­frågan genom att pensionerna då skulle blivit högre och
inkomstskatterna lägre än annars. Det är uppenbart all del skulle ha varil
mycket ogynnsamt för samhällsekonomin. Samtidigt som del således finns starka
skäl alt justera de konsumentprisberoende belopp som reglerar pensioner och
skatter för förluster i bytesförhållandet finns del skäl emot att införa en ny
automatik som korrigerar för varje förändring i bytesförhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De kraftiga variationer i bytesförhållandet vi upplevt
under 1970-talel har varil starkt förknippade med oljeprisernas utveckling. Det
är främst 1 samband med de kraftiga oljeprishöjningarna 1973-74 och 1978-1980
som vårt bytesförhållande försämrats. Det torde också stå klart att
prisstegring­ar, t.ex. höjningen på en m eldningsolja (Eol) från 170 kr. 1970
till 1 350 kr. 1980 eller höjningen på en liter bensin (97/98 oklan) från 0,88
kr. till 2.90 kr., är förändringar i förutsättningarna för standardulvecklingen
som inle kan kompenseras genom uppräkningar av pensionerna och nedjusleringar
av skalleskalan. Del innebär enbart att vi beviljar oss standardökningar som vi
mäste betala genom någon annan form av pålagor sä länge vi står fast vid mälet
alt nå balans i våra utrikes betalningar. Det är inte heller rimligt alt, när
indirekta skaller höjs i syfle att påverka konsumtionen av vissa varor eller
den totala efterfrågenivän, detla motverkas av de nu gällande principerna för indexuppräkningen.
I viss män beaktas detta redan nu därigenom att utvecklingen av basenheten inle
påverkas av förändringar i mervärdeskatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang helt kort redogöra för de nya
riktlinjer som jag, efter samråd med cheferna för social- och
budgetdepartementen, avser föreslå all regeringen fastställer när det gäller
grunder för beräkning av den prisindex som i framliden bör gälla som grund för
fastställande av basbe­lopp och basenhet. En sådan justerad index bör
fortsättningsvis beräknas av SCB samtidigt som KPI beräknas enligt nuvarande
principer. De nya riktlinjerna avses få effekt på utgående förmåner från den I
januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den index som skall ligga lill grund för beräkningen av
bl. a. pensioner­na och skatteskalan bör bortses från indirekta skatter, tullar
och avgifter, men tillägg göras för subventioner. SCB beräknar redan nu en
sådan index över levnadsomkostnader, kallad neltoprislndex (NPl). Jag förordar
att denna index läggs till grund för en ny modifierad prisindex för beräkning
av basbelopp och basenhet. Vid beräknande av denna nya index bör - av de skäl
jag tidigare framhållit - dessutom bortses från förändringar i energi­priser
efler oktober 1980. F.n. ingår i KPI Ijärrvärme, eldningsolja, hus­hållsgas,
elström och bensin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
av mig förordade riktlinjerna för beräknande av en ny prisindex föranleder de
ändringar i lagen (1962: 381) om allmän försäkring som che­fen för
socialdepartementet tidigare denna dag lagt fram förslag om. Che­fen för
budgetdepartementet avser att i annat sammanhang föreslå rege­ringen att för
riksdagen lägga fram förslag till erforderliga ändringar i lagen (1977:1071) om
basenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De nu föreslagna
förändringarna torde som jag förut nämnt i första hand påverka folkpensioner.
ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bi­dragsförskott. Därutöver
påverkas en del mera begränsade utgiftsområ­den. De totala brultobesparingarna
för 1981/82 kan sammantaget för stats­budgetens och socialförsäkringens
utgiftssida uppskattas till 700 ä 800 milj. kr. Vissa av de ifrågavarande
förmånerna är beskattningsbara och de minskade transfereringarna minskar också
skatteuttaget. Nettoeffekten av åtgärden kommer därför att stanna vid ca 500
milj. kr. Osäkerheten bakom dessa beräkningar är myckel stor och påverkas i hög
grad av vad som kommer att ske på den internationella oljemarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som f.
n. gäller för KPI och NPl bör den nya indexen falla under den till SCB anknutna
indexnämndens kompenlensomräde. Indexnämnden är sammansatt av representanter
för arbetsmarknadens parter, vetenskaplig expertis, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetdepartementets verlisamlietsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
BUDGETDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Wirtén såvitt avser punkterna I, 2. 7 och 8: statsrådet Johansson
såvitt avser punkterna 3-6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om besparingar i statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR
M.M. INOM BUDGETDEPARTEMENTETS VERK­SAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bidrag
och ersättningar till kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;[I] &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förändring
av skatteutjämningsbidrag till kyrkliga kommuner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1980 finns 2570 församlingar i landet, varav mer än hälften har mindre än I 000
invånare. I ett femtiotal församlingar understiger invånar­antalet t.o.m. 100.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom förordningen
(1965:268) om skatteutjämningsbidrag erhöll kom­muner, landstingskommuner och
kyrkliga kommuner (församlingar, pas­torat och andra kyrkliga samfälligheter)
fr.o.m. år 1966 statliga skatteut­jämningsbidrag om deras skattekraft understeg
en viss andel av medelskal-lekraften 1 riket. För beräkning av dessa tillskott
av skatteunderlag vid brist pä skattekraft indelades landet i tre
skatlekraflsområden. I likhet med kommunerna tillfördes de kyrkliga kommunerna
skatteunderlag av staten så alt skatteunderlaget skulle motsvara 90% av rikets
medelskatlekraft i skaltekraftsområde I, 110% i skallekraftsområde 2 och 125% i
skatte­kraftsområde 3. Skaltekraftsområde I omfattade hela södra och större
delen av mellersta Sverige, skaltekraftsområde 2 övriga delar av landet med
undantag av Norrbottens län och vissa delar av Västerbottens län som utgjorde
skaltekraftsområde 3. Bidragssystemet för kommunerna komplet­terades med vissa
regler angående utdebiteringen som inte gällde för de kyrkliga kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
tvä eller flera församlingar ingick i pastorat eller annan kyrklig
samfällighet, som ägde beskattningsrätt, skulle tillskottet av skatteunder­lag
lill den kyrkliga samfälligheten utgöra summan av tillskollen lill för­samlingarna.
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen
1980/81. t .saml Nr 20. Bil. 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä samma sätt som för kommuner och landstingskommuner
framräk­nades skatteutjämningsbidragen för de kyrkliga kommunerna genom alt
tillskottet av skatleunderiag multiplicerades med den fastställda skattesat­sen
för bidragsåret i resp. kyrklig kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utredning som föregick införandel av
skatteutjämningssystemet ansåg del från vissa synpunkter tveksamt om de
kyrkliga kommunerna skulle få skatteutjämningsbidrag. Man menade att en
utjämning av olikhe­terna i utdebiteringshänseende mellan dessa, åtminstone
till viss grad, kunde ske på annan väg. Det som därvid åsyftades var de
möjligheter som 1961 års lag om församlingsslyrelse öppnar för
samfällighetsbildning. I förarbetena till denna lag förordades denna möjlighet
för att åstadkomma en jämnare fördelning av de kyrkliga kommunernas ekonomiska
bördor. Utredningen stannade dock för alt också de kyrkliga kommunerna skulle
få skatteutjämningsbidrag. Föredragande departementschefen pekade ock­så på
samfällighetsbildning som en möjlighel till ekonomisk utjämning för de kyrkliga
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skalleutjämningssysleinel reformerades med verkan fr.o.m.
år 1974. Principerna om tillskotl av skatleunderiag upp till viss andel av
medelskat­tekraften ändrades inte för kommuner och landstingskommuner enligt
den nya lagen (1973:433) om skatteutjämningsbidrag. Däremot utökades anta­let
skallekraftsomräden lill sex och procentsatserna ändrades lill 95. 100, 110,
115, 120 och 130% i resp. klasser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de kyrkliga kommunernas del innebar reformen
principiellt stora förändringar genom att de inte längre inordnades i systemet
med skatte-kraflsklasser och dessa klassers anknytning till medelskattekraften.
I stäl­let fick de kyrkliga kommunerna behålla det bidrag i kronor räknat som
utgick till dem är 1973. För alt i viss mån göra bidragen värdebesländiga
uppräknas beloppen årligen med 5%. Denna speciella form för beräkning av
skatteutjämningsbidrag lill kyrkliga kommuner lillämpas fortfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det fanns tvä anledningar till särbehandlingen av de
kyrkliga kommuner­na. Den främsta orsaken var den dä pågående beredningen av
frågan om förhållandel mellan stal oeh kyrka. I avvaktan på denna frågas
lösning betraktades skalteuljämningen mellan de kyrkliga kommunerna som en
övergängsföreteelse. En annan orsak var att de förbättrade bidrag vid brist på
skattekraft som utökningen av antalet skattekraftsområden och höjda
skaltekraftsgränser innebar för kommunerna delvis utgjorde kompensation för att
bidragen vid hög utdebitering avskaffades. Kostnadsramen för
skatteutjämningsbidragen till kommunerna skulle inle ändras genom refor­men.
Eftersom de kyrkliga kommunerna inte hade fått bidrag vid hög utdebitering
skulle de ändrade reglerna vid brist på skattekraft ha medfört en ökning av
bidragssumman för dem med ca 35%. En sådan kraftig bidragsökning kunde inle
anses sakligt motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund
hemställde i skri­velse den 3 december 1974 lill regeringen om ändring av
reglerna för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skatteutjämningsbidrag till kyrkliga kommuner så all dessa
bidrag skulle utgå efter samma grunder som gäller för kommunerna, alternalivl
all procenttalet för uppräkning skulle höjas för att motverka penningvärdes­förändringen.
Framställningen lämnades utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den revision av skalleuljämningssystemel som genomfördes
fr.o.m. är 1974 betraktades som ett provisorium tills resultatet av utredningen
om kommunernas ekonomi förelåg. Arbetet i 1976 års kommunalekonomiska utredning
(KEU 76) omfattade enligl direktiven den kommunala oeh lands­tingskommunala
verksamheten. Däremot berördes inte den kyrkokom­munala verksamheten av
utredningsuppdraget. Någon ändring av gällande bestämmelser om
skatteutjämningsbidrag lill kyrkliga kommuner föreslogs därför inte heller av
KEU 76. Nämnda bestämmelser överflyttades oför­ändrade till den nya lagen
(1979:362) om skatteutjämningsbidrag (ändrad senast 1980:340).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidragens omjätlning och fördelning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de 2570 församlingarna är det 2 172 som får skatteutjämningsbidrag
år 1980. Beloppen varierar för kalenderåret 1980 mellan några hundra kronor och
1,4 milj. kr. Majoriteten får mellan 20000 och 100000 kr. 1 de nordligaste
länen med genomgående stora församlingar uppgår bidragen i många fall till över
300000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av tabell I kan utläsas hur skatteutjämningsbidragen lill
församlingarna fördelas på län, såväl i absoluta belopp som i öre per
skallekrona. Därav framgår att del är församlingarna i de nordligaste länen som
får de största bidragen både 1 absoluta belopp och räknat i ören per
skallekrona. Även församlingarna pä Golland får höga bidrag räknat i ören per
skallekrona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=17 height=230&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=230 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;G&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;P&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;W&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;X&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tabell &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skatteutjäinningsbidragen
länsvis 1980 Län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Bidrag i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;milj.
  kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;öie/skkr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3.0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Län&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bidrag i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;öre/skkr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Y&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;11,0&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;15.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Z&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;8,5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;25,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AC&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;11,5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;18,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BD&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;13,0&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomsnitt&lt;br&gt;
Summa&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;131,6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5,7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalt motsvarar skatteuljämnlngsbldragen till
församlingarna 5,7 öre per skallekrona, som framgår av tabell I, Av tabell 2
framgår hur myckel bidragen betyder i kronor per skattekrona räknat per församling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tabell 2. Fördelning av bidragen i kr./skkr. på
församlingar 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kr./skkr.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Anlal församlingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;O&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0:01-0:25&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0:26-0:.50&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;697&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0:51-0:75&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;0:76-1:00&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.01-1:25&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l:26-l:.50&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1:51-1:75&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;3&lt;br&gt;
1:76-2:00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2:01-2:50&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 570&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För den helt dominerande delen av församlingarna - över
2500 försam­lingar - uppgår skatteutjämningsbidragen lill mindre än en krona
per skattekrona. Endast för 41 församlingar överstiger bidragen en krona per
skallekrona. Det rör sig i de fallen oftast om relativt begränsade absoluta
belopp. Del finns många exempel på att bidrag i storleksordningen 20000 till
50000 kr. motsvarar skattesatser på mellan 50 och 80 öre och i vissa fall upp
emot en krona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ser man lill församlingarnas skattesatser kan konstateras
alt det finns en viss tendens till ett positivt samband mellan hög skattesats
och höga skatteutjämningsbidrag räknat i ören per skattekrona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av intresse i sammanhanget är att jämföra nu gällande
regelsystem för skatteutjämningsbidragen till församlingarna med det som gällde
t. o. m. år 1973. Det kan därvid konstateras att ca I 230 församlingar hade
fått ökade bidrag år 1979 om 1965 års förordning hade tillämpats, medan ca 940
hade fått mindre bidrag och ca 405 församlingar oförändrade bidrag. Dessutom
skulle 175 församlingar som år 1979 fick bidrag inte ha fått bidrag år 1979 om
1965 ärs förordning hade gällt, medan 50 församlingar som år 1979 inle fick
bidrag skulle ha erhållit bidrag enligt nämnda förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skillnaderna är 1979 mellan faktiskt erhållna bidrag och
beräknade bi­drag enligl 1965 års förordning utgör mer än 25 öre per
skattekrona i 237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;församlingar. Beloppen i absoluta tal är i regel inte
stora, men utslagen i skattesats blir ofta betydande på grund av att
församlingarna är små.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande skatteutjämningsbidraget för de kyrkliga
kommunernas del är statiskt och ger vissa inte önskvärda effekter. Del tar inte
hänsyn till all de kyrkliga kommunerna har utvecklats olika. Framför allt finns
del stora skillnader i utveckling mellan församlingar som expanderar och sådana
med minskande folkmängd. Ju längre tiden har gått efler bidragels införande
desto mer har bidragels karaktär av skatteutjämningsbidrag för­svagats. Det har
1 stället övergått lill ett allmänt driftbidrag som bygger pä förhållanden i de
kyrkliga kommunerna år 1973 vad avser skattekraft. Invånarantal och
skattesatser. Den undersökning som har gjorts av statis­tiska uppgifter visar
enligt min mening att det nuvarande bidraget inle har en fulll tillfredsställande
skalleutjämnande funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare konstaterat alt flertalet församlingar är
små, vilket medför alt det ekonomiska underlaget för verksamheten är såväl
litet som osäkert. I det föregående har jag också påpekat att det finns
möjlighel för de kyrkliga kommunerna att själva åstadkomma ekonomisk utjämning
genom bildande av ekonomiska samfälligheter. Denna möjlighel har hittills
utnyttjats endast i begränsad omfattning. Den kan inte heller i nämnvärd
utsträckning bidra till kostnadsutjämningen i församlingar och pastoral i de
regioner som består av ekonomiskt svaga kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ytterligare utjämning som behövs bör ske i ett
utjämningssystem och inte i tvä som f.n. är fallet. F.n. sker en utjämning av
kostnader för löner lill präster och kyrkomusiker genom kyrkofonden enligt
lagen (1970:940) om kyrkliga koslnader. En utjämning via kyrkofonden bör enligt
min mening kunna fungera som övergripande utjämningssystem för kyrkliga
kommuner. Detta innebär alt även koslnader för andra kyrkliga ändamål, l.ex.
för underhåll och restaurering av kyrkor, kan behöva beaktas. Behovet härav
torde emellertid nära hänga samman med i vilken utsträckning tyngre
kostnadsposter kan utjämnas inom ramen för ekono­miska samfälligheter. Enligl
vad jag har erfarit avser chefen för kommun­departementet alt inom kort
aktualisera frågan om en utredning om kyrko­fonden i syfle alt se över den
avräkning av koslnader som sker genom denna. I delta sammanhang bör lämpligen
också den här antydda vidgade användningen av fonden i kostnadsuljämnande syfle
utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag alt del
särskilda statliga skalteuljämningssyslemet till kyrkliga kommuner omprövas. I
av­vaktan på ett enhetligt utjämningssystem för de kyrkliga kommunernas
kostnader föreslår jag att för år 1982 bör bidrag ulgå med 60% av de bidrag som
betalas ul år 1981. Fr. o.m. är 1982 bör inle heller skalleutjämningsbe-lopp
som understiger 5000 kr. utbetalas. Ett inom budgetdeparlemenlel upprättat
förslag lill lag om ändring i lagen (1979:362) om skatleuljäm-ningsbidrag bör
fogas till protokollet i detla ärende (bil. 7.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föratt förhindra att nägon kyrklig kommun drabbas oskäligt
hårt år 1982 anser jag att en särskild kompensation bor ges inom ramen för det
extra skatteutjämningsbidrag, som betalas ul år 1982. Enligl min mening börden
särskilda kompensationen ges utan föregående ansökan och innebära att inle
nägon kyrklig kommun fär bidraget sänkt från föregående ärs bidrag med mer än
vad som motsvarar 20 öre per skattekrona. Kompensation bör lämnas för hela den
del av bortfallet som överstiger 20 öre per skattekrona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringen i bidragsbeslämmelserna innebär att de totala
skatteutjäm­ningsbidragen till kyrkliga kommuner, som uppgår lill ca 138 milj.
kr. år 1981, kommer att bli ca 82 milj. kr. år 1982. Den särskilda
kompensationen för år 1982 kan beräknas uppgå lill ca 2 milj. kr. Besparingen
på slalsbud­gelen för budgeläret 1981/82 kan beräknas alt uppgå lill drygt 30
milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I denna fråga har jag haft samråd med chefen för
kommundepartemen­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer med ertbrderliga anslagsberäkningar vid min
anmälan liil budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 av åttonde huvudtitelns
förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;antaga inom budgetdepartementel
upprättat förslag till lag om&lt;br&gt;
ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,        bemyndiga regeringen all utge särskild
kompensation lill kyrk­&lt;br&gt;
liga kommuner för är 1982 i enlighet med vad jag har förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statlig lokalförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2| Senareläggning av vissa byggnadsarbeten för
regeringskansliet. Jag vill i detla sammanhang ta upp tidplanen för de
fortsatta byggnadsarbetena för regeringskansliet i Södra Klara-kvarteren i
Slockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F.n. pågår omfattande byggnadsarbeten för att
iordningställa nya lo­kaler främst för de delar av regeringskansliet som måste
evakueras från nuvarande lokaler i Gamla stan till följd av riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen. Jag räknar med all dessa byggnadsarbeten,
som berör kvarteren väster om Drottninggatan, kan fullföljas enligt gällande
tid­planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som redovisats i bl.a, prop, I977,'78: 100 (bil, &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s, 130) bedrivs den långsiktiga
lokalplaneringen för regeringskansliet med sikte på all samla departementen i
Södra Klara-kvarteren och åstadkomma en rationell lo­kallösning för
regeringskansliei. För alt uppnå detta krävs omfatiande byggnadsarbeten även i
kvarteren öster om Drottninggatan. I första hand har planerats om- och
nybyggnadsarbeten i kvarteren Johannes Större och Brunkhuvudet för att
möjliggöra en samlad lokallösning för utrikesdeparle-menlel. Byggnadsstyrelsen
har beräknat att byggnadskoslnaderna för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;färdigställa permanenta lokaler i dessa båda kvarter
uppgår till sammanlagt ca 260 milj. kr. Efter den senareläggning av
ifrågavarande byggnadsarbe­ten som redovisades i komplelleringspropositionen
våren 1977 (prop. 1976/ 77: 150 bil. 2) har planeringen inriktats på att
byggnadsinvesteringarna skulle genomföras under perioden 1981 — 1984. Enligt
min mening bör byggnadsarbetena i kvarteren Johannes Större och Brunkhuvudet
under nu rådande omständigheter uppskjutas ytterligare och inte komma lill
utförande under de närmaste åren. 1 avvaklen på all projekten som helhet kan
genomföras kan det dock bli nödvändigt att vidla vissa arbeten i kv.
Brunkhuvudet som sammanhänger med den planerade breddningen av Jakobsgatan och
sädana mindre arbeten som behöver ulföras med hänsyn till byggnadernas eftersatta
underhåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver nämnda investeringsbehov i kvarteren Johannes
Slörre och Brunkhuvudet pågår planering och projektering av vissa arbeten i
övriga kvarter som inle direkt berörs av omflyttningarna till följd av
riksdagens återflyttning. Jag återkommer lill dessa projekt i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statlig personalpolitik m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[31 Förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och
föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinlräde.
Enligl 3 kap. 16S lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) har en
arbetsgivare rätt all hos den allmänna försäkringskassan uppbära en
arbetstagares sjukpenning om kollektivavtal har slutits mellan arbetsgivaren
och en huvudorganisa­tion om s. k. arbetsgivarinlräde (A-inlräde), Ett sådant
avtal föreligger för statligt anställda saml för vissa kommunall anställda som
har statligt regle­rade löner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I förordningen (1976: 1061) om sjukledighet i statligt
reglerad anställning m, m. har regeringen närmare angett vilka regler
arbetslagarna hos slalen m.fl. skall iaktta dels vid sjukdom, dels vid
tjänstledighet i samband med barns födelse eller för vård av barn. Där anges
exempelvis att sjukanmälan snarast möjligt skall göras lill
anställningsmyndigheten och att försäkran om sjukdomsfallet skall lämnas
omedelbart efler ålerinlrädel i tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har vidare genom ell cirkulär (1966:736) bl.a.
reglerat de sjuklöne- och sjukvårdsförmåner m. m. som utgår lill
statstjänstemän m. fl. Där åläggs anslällningsmyndighelerna all anmäla
sjukdomsfall lill försäk­ringskassan på blankellen &amp;quot;Sjukkort
A-inträde&amp;quot;&amp;quot;. Snarast möjligt skall även blanketten &amp;quot;Försäkran i
samband med sjukdomsfall&amp;quot;&amp;quot; översändas till kassan jämte läkarintyg i
förekommande fall. Efter sjukperiodens slut skall sjukkorlet återsändas lill
myndigheten med uppgift om de dagar för vilka sjukpenning betalats ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tjänstledighet i samband med barns födelse eller för
vård av barn används blanketterna &amp;quot;'Föräldrakort A-inträde&amp;quot; och
&amp;quot;Försäkran för ha-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vandeskapspenning/föräldrapenning&amp;quot; på motsvarande
sätt som sjukkort och försäkran vid sjukdomsfall. Rutinerna är i huvudsak
desamma för föräldrapenning som för sjukpenning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hos försäkringskassan beräknas sjuk- och
föräldrapenningarna med led­ning av de uppgifler myndigheten lämnar. Den
beräknade ersättningen rapporteras lill riksförsäkringsverkets ADB-system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheter som tillämpar automatisk löneuträkning
rapporterar mot­svarande grunduppgifter även lill det löneuträkningssyslem som
tillämpas, t, ex. statsförvaltningens generella löneuträkningssyslem (SLÖR).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjukpenning och föräldrapenning som tillkommer myndigheter
som är anslutna lill SLÖR med undantag för riksdagen och dess verk samt de lill
SLÖR anslutna affärsverken, överförs från försäkringskassorna lill ett särskilt
uppsamlingskonto hos riksförsäkringsverket för aft därefter åter­föras till
statsverket. För affärsverken m.fl. utbetalas ersättningen där­emot till
anställningsmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens löne- och pensionsverk (SPV) har i en skrivelse
lill regeringen pekat pä möjligheterna att förenkla rapporleringsrutinerna. De
uppgifter det här gäller rapporteras till och behandlas såväl i
löneuträkningssystemet som i sjukförsäkringssystemet. Genom en enklare ordning
borde enligl SPV besparingar kunna åstadkommas som motsvarar kostnaderna för ca
100 årsarbetskrafter hos de statliga myndigheterna. Enligt preliminära
beräkningar som gjorts hos riksförsäkringsverket kan dessutom försäk­ringskassornas
handläggning minskas i en omfattning som motsvarar kost­naderna för 380
årsarbetskrafter hos kassorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 3
kap. 2 och 3§§ AFL fastställer försäkringskassan den sjukpen­ninggrundande
inkomsten. Vissa aft&amp;quot;ärsdrivande verk har påtalat all ak-lualiseringen av
inkomsluppgiflerna inle fungerar tillfredsställande. Enligl SPV finns det skäl
att förmoda att samma aklualiseringsproblem gäller för flertalet anställda som
omfattas av arbelsgivarinträdet. Det vore därt&amp;quot;ör enligt SPV bättre om
ersällningen beräknades med ledning av de aktuella löneuppgifterna i
löneuträkningssystemet. Detla skulle dessutom medföra en äriig besparing vid
försäkringskassorna på ca 20 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har den 21 augusti 1980 bemyndigat del statsråd
som har till uppgift att föredra ärenden om arbets- och anställningsvillkor i
allmän tjänst att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda och
lämna förslag till förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och
föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinlräde.
Utredaren skall bl.a. pröva möjligheterna alt undanta dem som omfattas av
arbelsgi­varinträdet från skyldigheten all lämna inkomstuppgifter till
försäkrings­kassan saml alt ersätta försäkringskassornas hantering av uppgifter
för dessa grupper med direkt dalaövertöring frän löneuträkningssystemen lill
försäkringskassornas ADB-system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med att vissa nya och förenklade ruiiner skall
kunna införas redan fr.o.m. den I juli 1981. Jag återkommer i annat sammanhang
om delta när utredningen lämnal erforderligt beredningsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[4] Ändrad finansering av penstonsadministrationen för
aiTärsverk m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaden för den centrala administrationen av de
statsanställdas tjänste­pensioner läcks genom de anslag som riksdagen anvisar
till statens löne-och pensionsverk (SPV). Detta innebär bl.a. att de
affärsdrivande verken m.fl. inte behöver bära kostnaderna för central
pensionsadministration för den egna personalen. Kostnaderna för denna täcks
inte av de medel som verken erlägger för pensionsmedel. SPV beräknar
omfattningen till 50000 pensionsutbetalningar och 5000 nybevlljade pensioner
per månad, vilket motsvarar en kostnad av drygt 9 milj. kr. per är. SPV lämnar
vidare de myndigheter som själva har att stå för sina pensionskostnader en
månads räntefrl kredit. Värdet av den räntefria krediten beräknar SPV till
drygt 9 milj. kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till SPV:s myndighetsanslag hänförs således kostnader som
det är rim­ligt att affärsverken själva står för. Genom en omfördelning av
kostna­derna kan anslaget till SPV minskas 1 motsvarande ulslräckning. Enligt
min mening bör en sådan omfördelning åstadkommas genom att affärsver­ken
erlägger särskilda avgifter för alt läcka koslnader för den centrala
pensionsadministrationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har för avsikt att föreslå regeringen att i
budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 lämna förslag om nya riktlinjer för
de avgifter som affärsverken bör betala till SPV och om en ny betalningsrutin
som innebär alt den räntefria krediten avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[5] Användningen av medel från anslaget Lönekostnader vid
omskolning och omplacering. Det under statsbudgetens ättonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering får användas
lill kostnader för avlöningsförmåner, ulbildning m. m. när en arbetstagare
efler omplacering lill följd av ett arbetshandikapp inle kan beredas en lämplig
anställning inom gällande organisation och därför måste sjukpensioneras om inte
omskolning eller nägon annan form för arbetsvärd kommer till stånd. Anslaget
kan även användas när en arbetstagare efter omplacering på grund av att en
statlig verksamhet omlokaliseras eller omorganiseras inte kan beredas en
lämplig anställning inom gällande orga­nisation om inte omskolning eller andra
särskilda åtgärder kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare kan anslaget användas när en arbetstagare efler
sjukpensione­ringen erhåller arbetsvärd 1 den formen att han försöksvis
uppehåller en ny anställning inom gällande organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om sådana åtgärder finns i förordningen
(1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fräga om anställda hos myndighet inom försvarsdepartementels
verk­samhetsområde bestrids kostnaderna av medel som anvisas under fjärde
huvudtiteln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I budgetpropositionen 1979/80: 100 (bil. 11 s. 84)
redovisas statens ar­betsmarknadsnämnds prognos över den framtida belastningen
av det här aktuella anslagel. Nämndens beräkningar innebär en ökningstakt av
40— 50% per budgetär. Arbetsmarknadsnämnden beräknade anslagsbehovet för
budgetåret 1980/81 till 127 milj. kr. fördelat på 48 milj. kr. för slallig
verksamhet och 79 milj. kr. för statsunderstödd verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1980/81 har riksdagen anslagit 91 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Koslnader för löner, utbildning m. m. får endast
övergångsvis belasta detla anslag lill dess alt frågan om anställning har lösts
på ett mer slutligt sätt. Det har emellertid visat sig att anslaget i många
fall har belastats under en myckel läng tid. I årels budgetproposition
aviserade jag därför att jag avsåg att senare föreslå regeringen att närmare
ange den fid under vilken anslagel får användas i enskilda fall. Inom kort kommer
jag att föreslå alt regeringen utfärdar en förordning som innebär att anslagel
får användas under högst tre år för varje särskilt fall om inle särskilda skäl
föranleder annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att underlätta placeringen av arbetshandikappade bör
ocksä ompla­ceringsförordningen (1974: 1006) ändras 1 samband med att
användningen av anslaget tidsbegränsas. Avsikten är att rekryleringsbegränsande
åtgär­der skall kunna vidtas även i samband med omplacering av arbetshandi­kappade
när det bedöms möjligt att placera berörda personer på tjänster inom ordinarie
personalslat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt effekten av arbetsvärden skall bli den avsedda
krävs alt aktiva rehabiliteringsåtgärder vidtas vid anställningsmyndigheterna.
Jag ämnar föreslå regeringen alt ge statens arbetsmarknadsnämnd i uppdrag all i
samarbete med vissa anslällningsmyndigheter se över de åtgärder och metoder som
används inom ramen för den förebyggande och rehabilite­rande verksamheten och
lämna förslag till en effektivisering av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller statsunderstödd verksamhei - som lar över
60% av anslagel i anspråk - villjag understryka att åtgärder lill slöd för
arbetshan­dikappade inom det kommunala området så långt möjligt bör bekostas av
de medel som kommunerna själva disponerar. Motsvarande gäller för bl. a.
statliga anslällningsmyndigheter. Åven kommunerna måste ta ett ansvar för att
bl.a. genom omplacering av arbetshandikappade lill reguljära tjän­ster lösa de
problem som kan uppstä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åtgärder som jag nu har redovisat kommer att innebära
en minskad belastning på detta anslag. Det är dock inte möjligt att här närmare
ange storleken härav. Det blir tillfälle för mig att återkomma till detta vid
min anmälan av anslaget lill nästa års budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[6] Avveckling av driftbidraget till statens institut för
personaladministration och personalutbildning. Statens institut för
personaladministration och per­sonalutbildning (SIPU), som inrättades den I
juli 1979, är central service-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;myndighet i frågor om personaladministrativ konsultation
och personalut­bildning. Verksamheten skall i huvudsak finansieras genom
avgifter. För budgetåren 1979/80 och 1980/81 har anvisats 4 milj. kr. resp. 3
milj. kr., som stöd lill den uppdragsfinansierade verksamheten, Trols detla
driflbi-drag uppvisade uppdragsverksamheten under budgetåret 1979/80 ett un­derskott
på 3.5 milj. kr. Underskottet läcktes tillfälligt genom alt regering­en medgav
en höjning av den rörliga kredit som SIPU disponerar hos riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om alt SIPU i inledningsskedet av sin verksamhei
kan ha vissa Inköringsproblem. Underskott av den storleksordning som SIPU
redovisat för budgetåret 1979/80 kan emellertid inte accepteras. Statsmak­terna
har klart uttalat att verksamheten i huvudsak skall finansieras genom avgifter.
Detla Innebär all SIPU måste anpassa verksamheten lill den efterfrågan som
riktas mol SIPU:s produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1980/81 har 3 milj. kr anvisats som stöd
till den uppdrags­finansierade verksamheten. Min avsikt är alt lill
budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 föreslå att driftbidragel minskas
med I milj. kr. till 2 milj. kr. Jag räknar ocksä med all driftbidragel i sin
helhet skall vara avvecklat till budgetåret 1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga ändamål&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[7] Dispositionen av anslaget Viss informationsverksamhet,
m. m. På stats­budgetens åttonde huvudtitel finns uppfört ell
reservationsanslag lill viss informationsverksamhet. Från detta anslag bekostas
olika informations­projekt inom samhällsinformationens område som
satsmyndighelerna inle själva disponerar medel för. Beslut om medelstilldelning
fattas av nämn­den för samhällsinformation (NSI) och. lill en viss del av
anslagel. av regeringen. Outnyttjad del av anslagel som NSI haft att disponera
ställs vid slutet av ett budgetår lill regeringens disposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
ingången av innevarande budgetår fanns en odisponerad medelsre­servation om
drygt 18 milj. kr. Del anslag som finns uppfört i statsbudge­ten för budgetåret
1980/81 uppgår till 2.3 milj. kr. Jag anser alt det i årets statsbudget
anvisade anslagel inle bör utnytfias till högre belopp än 1.3 milj. kr. Den
medelsreservation om I milj. kr., som härigenom uppkommer bör heller inte få
tas i anspråk under senare budgetår. Det ankommer på regeringen all besluta om
delta. Jag kommer därför senare all anmäla frågan om en ändring av regleringsbrevsföreskrifterna
för detla anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detla sammanhang nägot beröra frägan om
samhällsinforma­tionens administration. Samtidigt med all anslagel Viss
informationsverk­samhet första gången anvisades, dvs. till budgetåret 1971/72.
för att en vidgad samhällsinformation snabbt skulle komma lill ständ (prop.
1971:56. FiU 1971:23, rskr 1971: 182) inrättades nämnden för
samhällsinformation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nämnden har i uppgift att verka för samordningen av de
offentliga orga­nens informationsinsatser med utgångspunkt i medborgarnas
samlade in­formationsbehov och i syfle all samhällets resurser för
samhällsinforma­tion utnyttjas effektivt. Nämnden svarar dessutom för
utgivningen av den för riksdagen och departementen gemensamma tidningen Från
Riksdag &amp;amp; Departement. Nämnden skall vidare i mån av resurser lämna allmän
infor­mation till stöd för myndigheters hantering av kungörandefrågor och till­handahålla
sådana uppgifter om dagstidningars spridning som kan vara erforderiiga för att
1 enskilda fall utforma ett korrekt kungörande i ortstid­ning. Nämnden består
av tio ledamöter. Hos nämnden fmns ett kansli med 14 anställda och dessutom
åtta anställda för tidningsutgivningen. De anslag för nämndens verksamhet som
riksdagen anvisar uppgår för budgetåret 1980/81 lill 4 118000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiertalel myndigheter disponerar numera medel för
informationsverk­samhet. Praktiskt taget alla slörre myndigheter har
informalionsansvariga tjänstemän. Behovet av särskilda medel för
informationsinsatser, utöver vad som anvisas under resp. myndighetsanslag, har
därför minskal. Efter­som de olika myndigheternas egen kompelens inom detta
område succes­sivt byggts ut och numera är förhållandevis stor bör en
avveckling av nämnden enligt min mening kunna övervägas. Eventuella kvarstående
behov av insatser för samordning och rådgivning liksom utgivningen av tidningen
kunde förläggas till en annan, befintlig myndighet. Jag avser att senare la
initiativ till en översyn med denna inriktning. Jag återkommer i annat
sammanhang lill delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill avslutningsvis under denna punkt ta upp
ytteriigare en fräga. Många statliga myndigheter ger ut lidskrifter som
tillhandahålles allmänhe­ten gratis. I nuvarande läge anser jag att sådana
tidskrifter som mera allmänt speglar en myndighets verksamhet och inte har lill
direkt syfle att informera om gällande rättsläge eller ny lagstiftning o. dyl.
i princip bör avgiftsbeläggas. Här bortser jag också frän interna
personaltidningar och liknande publikationer. Jag är dock inle beredd att nu
föreslå riktlinjer för all uppnå en sådan ordning. Jag vill först avvakta
resultatet av en pågående kartläggning som riksrevisionsverkel bedriver för alt
ge en bild av den aktuella situationen när det gäller tidskrifter som de
statliga myndigheterna ger ul. Härefter finns det dock anledning att la upp
frägan om prenumera­tionspriser till närmare behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[81 Vissa frågor rörande indrivning av statens fordringar.
Som chefen för kommundepartementet kommer att redovisa senare denna dag
angående förhållandena vid kronofogdemyndigheterna uppgår statens utestående
skatte- och avgiftsfordringar till betydande belopp. I syfte att effektivisera
indrivningsverksamheten kommer jag därt'ör, efter samråd med chefen för
kommundepartementet, att lämna vissa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här vill jag särskilt nämna ett förslag lill lagstiftning
om ett allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avräkningsförfarande
vid återbetalning av skatt eller allmänna avgifter. Slalen har i skatte- och
avgiflsförfattningarna inte tillerkänts någon allmän rätt att vid sådana återbetalningar
räkna av de fordringar som staten kan ha på mottagaren. Avräkning medges endast
mellan skatter och avgifter som är av samma eller liknande slag. Med tanke på
hur integrerade nuvarande skatte- och avgiftssystem är, anserjag det inte vara
konsekvent att upp­rätthålla denna ordning. En vidgning av
avräkningsmöjligheterna skulle vidare medföra en belydande effektivisering av
kronofogdemyndigheter­nas indrivningsverksamhei och också ge administrativa
rationaliserings­vinster. Utredning om utformningen av ett allmänt
avräkningsförfarande på skatte- och avgiftsområdet pågår inom
regeringskansliet. Så snart denna utredning slutförts, vilken kan förväntas ske
inom kort, kommer jag all återkomma med förslag i detta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om indrivning av skatter och avgifter finns i de olika skatte- och
avgiflsförfallningarna. Dessa bestämmelser har under årens lopp tillkommit utan
tillräcklig inbördes samordning. Delta har medfört all handläggningsformerna
blivit olika för olika typer av skatter och avgifter, vilket givetvis försvårar
kronofogdarnas arbete. Det är därför enligt min mening nödvändigt alt se över
bestämmelserna om indrivning av skatter och avgifter i syfte att så långt
möjligt skapa ett enhetligt system. Jag avser att ta initiativ till en sädan
översyn inom en nära framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
budgetdepartementel pågår också arbete på ett förslag till en enhetlig lag om
indrivningspreskription av skatter, avgifter och tullar, grundat på betänkandet
Lag om preskription av skattefordringar m. m. (SOU 1978:87). Bl.a. övervägs
bestämmelser som innebär alt preskrip­tionstiden kan förlängas om den
betalningsskyldige pä olika sätt saboterar indrivningen. Jag kommer inom kort
att föreslå regeringen all för lagrådets granskning överlämna förslag till
lagstiftning på detla område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1979:362) om
skatteutjämningsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs aft 3§ lagen (1979:362) om skatteutjämningsbi­drag skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
landstingskommun och kommun ulgår skatteutjämningsbidrag om skalteunderiaget
understiger det skatleunderiag som motsvarar den tillför­säkrade skattekraften
enligl 7 och 8§§. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av det
enligt 4 § beräknade tillskottet av skatteunder­lag och skattesatsen för
bidragsäret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
församling, pastoral och annan kyrklig samfällighet ulgår skatteut­jämningsbidrag
med det belopp som enligt förordningen (1965:268) om skatteutjämningsbidrag har
ut­gått för bidragsåret 1973 med fem procents årlig ökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
församling, pastoral och annan kyrklig samfällighet ulgår
skalleul-jämningsbidrag med del belopp som enligt förordningen (1965:268) om
skatteutjämningsbidrag har ut­gått för bidragsårei 1973 med fem procents årlig
ökning. För bidrags­året 1982 skall dock skaiteutjäm-ningsbidrag utgå med 60
procent av det belopp som ulgår för bi­dragsårei 1981. Vidare skall för bi­dragsåret
1982 bidrag som under­stiger 5000 kr. inle utbetalas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder 1 kraft den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Wikström såvitt avser inledningen och punkterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
(delvis), 3 (delvis), 4 och 5;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statsrådet
Mogård såvitt avser punkterna I (delvis), 2 och 3 (delvis)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om besparingar i statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR
M.M.  INOM UTBILDNINGSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
utbildningsdepartementets huvudtitel bekostas främst skolväsen­det,
högskoleutbildningen och forskningen, vuxenutbildningen, studiestö­det,
kulturverksamheten, radio och television samt press- och lidskrifts-stödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besparingar
som föreslås i utbildningsdepartementets huvudtitel har främst förlagts till
sådana områden där rationaliseringar och effektivise-ringar kan bedömas uppnås
utan att kvaliteten på verksamheten eftersatts. Effekten av förändringar inom
utbildningsdepartementets verksamhelsom­råde kan dock mätas först efter
relativt lång tidrymd. De besparingsförslag som presenteras har utformats så
att de mål som fastställts för verksamhe­ten genom tidigare beslut av riksdagen
inte rubbas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
och statsrådet Mogård preciserar i det följande de förslag som bör tas upp i
detta sammanhang och de åtgärder som behöver vidtas från regeringens sida för
att förslagen skall kunna genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 20. BU. 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    KULTURÄNDAMÅL'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1      Stöd till dagspress och organisationstidskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med att i budgetpropositionen lägga fram
förslag till bespa­ringar i stödet till dagspressen och
orgaiusationstidskrijterna om tillsam­mans 45 milj, kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reduktionen av dagspresstödet vilken jag räknar med skall
uppgå lill totalt 30 milj. kr., bör till sin huvuddel kunna las ut genom en
sänkning av samdistribullonsrabatlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När samdistrlbulionsrabatten infördes syftade den till att
stimulera lill samverkan på distrlbulionssidan. Rabatten uppgår för budgetåret
1980/81 lill 65 milj. kr. Med hänsyn till all i det närmaste samtliga
dagstidningar nu deltar i samdlslribulionsarrangemang bedömer jag all den
avsedda stimu­lanseffekten har uppnätts och att det därför bör vara möjligt att
i viss utsträckning reducera detta stöd utan påtagliga konsekvenser. Denna upp­fattning
kommer också till ullryck i dagspresskommitténs betänkande (SOU 1980: 32)
Stödet lill dagspressen, där det framhålls all endast enstaka tidningar kanske
skulle lämna systemet om rabatten drogs in. Jag vill då understryka att
nuvarande samdistribulionsstöd lill sin huvuddel kommer att finnas kvar även
med den av mig förordade reduceringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under åren 1979 och 1980 har pressens ekonomiska situation
allmänt förbättrats. Därför bör det vara möjligt att utöver minskningen av
samdls-tribulionsrabalten något dra ned på produktionsbidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stödet fill organisalionslidskrifterna uppgår för
budgeläret 1980/81 lill 60 milj. kr. Stödet är lill sin form ett
distrlbulionsstöd. För den enskilda tidningen är det inte så stort att det -
annat än i rena undanlagsfall - är avgörande för om tidningen kan utkomma eller
inle. En besparing av 15 milj. kr. bör därför kunna göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser all senare återkomma till regeringen med förslag
såvitt avser de nu föreslagna besparingarna på dagspress- och
organisationslidskrifls-områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemsläller att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag har anfört om stödet lill dagspress och
organisalionslidskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2      Barnfilmrådet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnfilmrådet är tillsatt av regeringen och administrativt
knutet till sla­tens ungdomsråd. Under barnfilmrådels ledning bedrivs
verksamhei med granskning av barnfilm, informations- och kontaktverksamhet saml
utred­ningar och försöksverksamhet. Statsbidraget till verksamheten uppgår till
800000 kr. för innevarande budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Föredragande statsrådet Wikström under punkterna 1.1 och
1.2 och statsrådet Mogård under punkten 1,3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utformningen
av den framtida statliga filmpoiitiken övervägs f. n. under medverkan av den
filmpoliliska beredningen. Jag har för avsikt att, i anslutning lill dessa
överväganden, föreslå för regeringen all barnfilmrådel skall upphöra och alt
ansvaret för barnfilmfrågor överförs lill andra organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemsläller alt regeringen bereder riksdagen tillfälle alt la del av vad jag har
anfört om barnfilmrådets verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3
Ungdomsorganisationerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bidraget
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet har ökal mycket kraftigt
under de senaste åren, frän 22644000 kr. budgetåret 1975/ 76 till 46315000 kr.
innevarande budgetår. Genom en begränsad sänkning av framförallt grundbidragel
per organisation och en reduktion av det rörliga bidraget kan en besparing om 5
milj. kr. genomföras. Den föreslag­na besparingen är således måttlig i
förhållande lill anslagels utveckling och bör till stor del kunna kompenseras
genom rationaliseringar och ompriori­teringar inom befintlig verksamhet hos
berörda organisationer. Till den tekniska utformningen av besparlngsförslagel
avser jag att återkomma i budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har
anfört om bidraget lill ungdomsorganisationernas centrala verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
SKOLVÄSENDET&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samhällets
totala kostnader för skolväsendet uppgår f.n. i runda tal till 30 miljarder kr.
per år. Av detta svarar staten för ca 15 miljarder kr. 1 förhållande till detla
belopp utgörs endast i mycket begränsad ulslräckning utgifterna inom
utbildningsväsendet av administrationskostnader. Hela kostnaden för den
statliga skoladministrationen uppgår lill ca 170 milj. kr. Budgelbehandllngen
av anslagen lill statliga myndigheter har de senasle åren utgått från en årlig
besparing på två procent, vilken förutsatts kunna kompenseras av en fortgående
rationalisering Inom myndigheterna. Åven om den statliga skoladministrationen
också 1 fortsättningen effektiviseras 1 minst samma takt blir således den
ekonomiska besparingen på denna väg endast marginell. Jag vill i delta
sammanhang nämna att jag avser att under våren 1981 föreslå regeringen alt
förelägga riksdagen en proposilion om den statliga skoladministrationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
utgifter för skolväsendel utgörs i allt väsentligt av transferering­ar till
kommunerna och uppgår f. n. som jag tidigare nämnt i runda tal till 15
miljarder kr. om året. Bidragen till kommunerna för grundskolan och
gymnasieskolan är kostnadsrelaterade genom all följa organisationen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;klasser/basresurser,
grupper och lärartjänster. Storleken på denna organi­sation regleras genom
statliga beslut. Besparingar i statsbudgeten av någon nämnvärd omfattning måste
därför beröra de statliga bidragen lill kommu­nerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sidan av de statliga utgifterna för skolan gör kommunerna insatser av ungefär
samma storleksordning. Dessa avser främst skolbyggnader, skolmåltider,
skolskjutsar, undervisningsmateriel, elevvård, vaktmästare, fritidsledare m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
besparing inom ungdomsskolan kan i princip åstadkommas pä tvä sätt. Staten kan
för del första minska kostnadstäckningen till kommunerna för
skolorganisationen. Vid oförändrat kommunalt skatteuttag - vilket jag
förutsätter - och vid oförändrad utbildningskapacitet, måste kommunen då minska
övriga utgifter för att täcka kostnaderna för den av staten reglerade
undervisningsvolymen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För det andra kan
besparingar åstadkommas genom att de statliga be­stämmelser som reglerar
skolundervisningens organisation ändras. De statliga transfereringarna minskar
då automatiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
besparing inom skolområdet av den storlek som del ekonomiska läget nu kräver, kan
ej undgå att få konsekvenser för skolan. Valet mellan besparingsalternativ bör
göras så alt kostnadsminskningen om möjligt inte leder till en försämrad
utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besparingen måste därför
genomföras med en klar pedagogisk och social målsättning, varvid 1 första hand
grundskolans resursbehov bör tillgo­doses. Den bör också genomföras i
överensstämmelse med de mål som finns för skolan. Denna målsättning har
riksdagen klart uttalat sin förnyade anslutning till vid behandlingen av
förslag till ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45,
rskr 1978/79:422). Den innebär eft starkt krav på elevernas egen aktivitet, på
praktisk verksamhet och träning av vardagsfärdigheter och på den lokala skolans
ansvar för sin egen ut­veckling. Betydelsen av ökad arbetslivsorienlering
framhävs. Den innebär också en betoning av grundskolans betydelse för att ge
alla elever goda grundläggande kunskaper och färdigheter och ett ökat stöd lill
elever med svårigheter. Del fria studievalet har vidgats för alt underiätta för
skolorna att ge alla elever en utbildning som de kan känna meningsfull och
stimule­rande. Den behovsorienterade resursfördelningen framhävs ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betoningen av grundskolans
behov innebär alt den utökning av stödet till elever med svårigheter, som sketl
redan under innevarande läsår, bör fullföljas som ett led i genomförandet av
den nya läroplanen för grundsko­lan (Lgr 80). Detsamma gäller övriga Insatser
som är nödvändiga för att den nya läroplanens organisation skall kunna
genomföras. Således sker en utökning av antalet basresurstimmar fr. o. m.
läsåret 1982/83 för att möjlig­göra en ny organisation av musikundervisningen
och ett utökat tillval. Den tidsbegränsade resursen till rektorsområdena för
genomförande av läropla­nen och insatserna för information är centrala för all
reformen skall fä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genomslag
och bör likaså utgå enligt tidigare riksdagsbeslut. Däremot är det i nuvarande
ekonomiska läge inte möjligt att ytterligare öka förstärk­ningsresursen utöver
vad som fordras för all kompensera den beslutade timplaneförändringen på
mellanstadiet och införandet av hemkunskap på lågstadiet och teknik på
högstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läroplansreformen
innebär ett ökal krav på elevaktivitet och elevan­svar. Det är en väsentlig
uppgift för grundskolan att se till att eleverna inte får en passiv
serviceinställning utan lär sig inse att de bäde kan och mäste bidra genom eget
arbete i den gemensamma miljön. Skola och utbildning har hittills i alltför
stor utsträckning präglats av passivt mottagande och alltför litet Inneburit
krav på produktiva insatser av eleverna. Den nya läroplanen för grundskolan ger
goda förutsättningar för att skapa en ändrad attityd till vad skolarbete
innebär genom sin konstruktion med lemaupp­gifter, fria aktlvlleler och arbetslivsorienlering,
undersökande, praktiska arbetsuppgifter och betoning av elevernas fostran tiU
noggrannhet och ansvar. Decentraliseringen i form av fri resursanvändning
skapar de orga­nisatoriska förutsättningarna för en förändring av skolan. Denna
inriktning av skolans framlida utveckling måsle med kraft genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
grundinställning — krav på produktiva insatser 1 den egna miljön - bör prägla
gymnasieskolan. Men pä gymnasieskolstadiel är det enligt min mening befogat att
gå ytterligare ett steg. Eleverna har där nätt den åldern alt kravet på
självständigt arbete kan ställas högre även vad gäller själva studierna. Den
grundlinje som föreslogs av gymnasleulrednlngen 1963 och ledde fill beslut 1964
(prop. 1964:171, SäU 1964:1, rskr 1964:407) Innebar en studiegång som går från
långläxa lill beting och specialarbete. Det är enligt min mening möjligt - och
även pedagogiskt önskvärt - att gå längre i denna riktning. Lektionsantalet i
årskurserna 1-3 pä tre- och fyraåriga linjer är 34, 32 och 30 i resp. årskurs.
På tvååriga linjer varierar leklionsanlalet mellan 38 och 35. Antalet direki
lärarledda lektioner bör kunna minskas utan att utbildningsmålet eftersatts. I
stället bör man i gymnasieskolan liksom inom högskolan ställa högre krav på
elevernas självständiga arbete under handledning från skolans lärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
överväganden har lett lill följande slutsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Minskning av de statliga transfereringarna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
statliga transfereringarna till kommunerna - såväl primärkommuner som
landstingskommuner - bör kunna minskas genom att endast 98 % av bidragen till
driften av grundskolor och gymnasieskolor betalas ul. Detla Innebär en
minskning av de statliga transfereringarna fr. o. m. budgetåret 1981/82 med ca
296 milj. kr. per år i 1980/81 resp. 1981/82 års beräknade lönelägen. En viss
del härav föreslås i del följande bli återförd till kom­muner med speciella
behov. Därigenom åstadkoms en ökad behovsinrikl-ning av de knappa resurserna i
framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom kommunerna ställer minskningen av statsbidragen krav
pä bespa­ringar. Dessa kan få formen av minskad service från de vuxnas sida i
skolorna. I sin tur ställer delta krav pä eleverna att själva svara för en del
av denna service och göra egna produktiva insatser. Det ankommer på varje
kommun och skola att här göra sin egen bedömning. Jag vill dock något beröra
vilken riktning jag anser att förändringar i besparingssyfte bör ta. För
klarhetens skull vill jag betona att den åtgärd jag här föreslår inte gör det
möjligt för kommunerna all bedriva undervisningen i större klasser eller med
färre lärare. Skolorganisationen skall ha den omfattning som följer av beslul
om antalet basresurser, av antalet timmar i förstärkningsre­sursen, av
gymnasieskolans timplaner och av andra författningsbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang redovisa att Delegationen för
uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan (U 1979:11) i en skrivelse
till rege­ringen den 12 mars 1980 har berört skoldagens utformning och därvid
anfört bl.a. följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lektioner har enligt timplanen en bestämd längd (40 min.)
även om de på schemat kan läggas ut i tidsmoduler på olika sätt. Summan av
tiden för alla lektioner, raster och måltidsuppehåll leder därför till en
bestämd längd på skoldagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SIA-ulredningens förslag om samlad skoldag ställde inget
krav på för­längning av tiden 1 skolan, däremot på omsorg och aktivlielsutbud
under hela tiden. Skolstyrelsen skulle besluta om skoldagens totala längd. De
fria aktiviteterna kom då att omfatta den tid under skoldagen som inle upptogs
av lektioner. Såvida skolstyrelsen fastställde skoldagens längd till den lid
som behövdes för lekfioner och raster etc., kom tiden för fria aktiviteter alt
endast omfatta rasttid, lunchuppehåll och eventuella håltimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detla var enligt utredningen en fullt tillålen form av
samlad skoldag. Avgörandet var decentraliserat till kcmmunen, som därvid borde
utgå från ett definierat behov av omsorg, stimulans etc, vid olika skolenheter.
Regering och riksdag följde utredningens förslag (prop. 1975/76:39, UbU
1975/76:30, rskr 1975/76:367).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna grundkonstruktion kompletterades av att det redan
Inom dåva­rande timplan fanns speciellt utrymme för fria aktiviteter pä
högstadiet, nämligen de tidigare timmarna för fritt valt arbete. Pä
mellanstadiet skapas sådant utrymme genom Lgr 80. Lektionstiden på stadiet
minskas i den nya läroplanen för att ge utrymme för fria aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På lågstadiet finns däremot Ingen speciell tid för fria
aktiviteter utöver rasttid etc. Vill en skolstyrelse skapa ytterligare lid på
lågstadiet måste den förlänga skoldagen. Men - och det är viktigt all observera
— inget tvingar skolstyrelsen all göra detla. Förlängning är inget krav från
slatsmakternas sida. Det är ett uttryck för lokal ambition att möta ett bestämt
behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till vad delegationen anfört i det
refererade avsnittet och vill för egen del tillägga följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
pä samordnade tider inom en årskurs eller ett stadium var främ­mande utifrån
SIA-ulredningens tankegångar. Vad som var viktigt frän utredningens synpunkt -
lill vilken delegationen ansluter sig - är föräld­rarnas syn på tiderna, alltså
alt tiderna är desamma under veckans fem dagar för den enskilde eleven.
Särskilt för lågstadieeleverna bör en sådan ordning eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av vad jag redovisat avser jag alt föreslå regeringen att göra vissa
förtydliganden i skolförordningen belräffande Innebörden av samlad skoldag och
sådan skoldags längd. Delegationens skrivelse har också tillställts samtliga
länsskolnämnder. De viktigare delarna av skrivel­sen har införts i
kommentarmatérialet till Lgr 80. Förtydligandena i skol­förordningen bör kunna
undanröja anledningar till sådana utformningar av skoldagen, vilka Ibland inte
känts angelägna av de närmast berörda men lett till dyra lösningar för
kommunerna. De är därför av betydelse även frän besparingssynpunkl i
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
en skoldag utformad inom dessa ramar gäller de riktlinjer som regeringen
utfärdat (Mål och riktlinjer för grundskolan, s. 22-25). Rege­ringen har där
betonat all eleverna själva kan organisera och leda många aktiviteter och svara
för olika program. Utformningen bör sä långt möjligt vara decentraliserad till
olika arbetsenheter inom skolenheten. Regeringen framhåller bl. a. följande i
Mäl och riktlinjer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fria
aktiviteter måste ge utrymme för elevernas eget ansvar för delar av arbetel
inom skolan. Detla kan ske på många olika sätt och bör ges så slor omfattning
som möjligt med hänsyn till elevernas förutsättningar och mog­nad. Elever och
elevgrupper bör hjälpa till med dagliga göromål i skolan. De bör medverka i
lokalvård, i biblioteks- och reproduklionsarbete och utföra enklare
reparationer. De bör kunna svara för servering och dukning i samband med
skolluncher. De kan - l.ex. samordnat med lemaarbeten — arbeta med utformningen
av skolgården. Aktivitet och ansvar, inte en passiv serviceinställning, måste
prägla elevernas roll i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annat medel att utveckla en social ansvarskänsla och stärka sam­manhållningen i
skolan ulgör fadderverksamhet. Äldre elever kan hjälpa yngre barn i förskolan,
i undervisningen, i skolbiblioteket och hjälpa nyin­flyttade elever tillrätta.
Äldre elever bör få leda olika gruppaktiviteter. Klasser i högre årskurser kan
ta hand om nya klasser i skolan, t.ex. i samband med skolstart och
sladleövergängar. Elever bör kunna delta i planeringen och genomförandel av
friluftsdagar och lägerskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är väsentligt för att uppnå skolans mål att detta slag av verksamhei ges en
slor omfattning. Samordningen med temauppgifter har betonats i den citerade
texten. Jag vill också framhålla det angelägna i all en del av tiden för
arbelslivsorlentering eller ytterligare tid ulöver de tio veckor som kan anslås
till denna används för vad som kallats intern pryo inom skolan så att varje
klass eller grupp inom en klass under nägon vecka avdelas för skolans interna
service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom sådana insatser kan skolan på ett för utbildningen
positivt sätt på längre sikt kompensera sig för en viss del av eventuella
kommunala bespa­ringar. De förändringar detla leder till i skolans arbetssätt
och 1 elevernas attityder till sin skola är positiva. Trivseln i skolan blir i
ökad ulslräckning elevernas egen angelägenhet. Detsamma kan komma alt gälla pä
lärome­delssidan där det kan ingå i temauppgifter för äldre elever att framställa
sludiehandledningar, övningshäften, laborationsuppglfter, handledningar för
studiebesök etc. ät yngre kamrater. Inget hindrar heller en skola att som en
del 1 utbildningen framställa produkter eller tjänster för försäljning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Minst
samma krav på insatser på den egna arbetsplatsen bör gälla för gymnasieskolans
elever. Liksom 1 grundskolan bör en klass eller grupp kunna avdelas för att
under nägon vecka svara för intern service. Gymna­sieskolan bör i
projektarbetets form också kunna äta sig beslällningsupp-gifter från näringsliv
och kommunal förvaltning. Olika kartläggningsupp-gifier och enkätuppgifler som
ofta ingår 1 kommunala utredningar kan med fördel utföras av gymnasieelever pä
vissa linjer liksom marknadsundersök­ningar och miljöstudier. Genom sådana
insatser ökar undervisningens anknytning till realistiska problem samtidigt som
eleverna fär klart för sig behovet av noggrannhet, saklighet och en för
allmänheten begriplig och väldisponerad redovisning. För de yrkestekniska
linjerna finns givetvis stora möjligheter att göra färdigheter och kunskaper
nyttiga bäde för skolans Interna behov och för samhället i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är emellertid medveten om att vissa kommuner arbetar
med svåra problem. Skolväsendet kan vara under uppbyggnad, de sociala problemen
kan vara svåra. Besparingar måste där, för att vi skall kunna närma oss målet
om en i hela landet likvärdig ulblldningsstandard, i viss utsträckning
kompenseras genom nya insatser. Den generella nedskärningen av statsbi­dragen
med 2 % medför, som jag tidigare anförde, en besparing om ca 296 milj. kr. Av
denna summa bör 25 %, dvs. ca 74 milj. kr. användas för slöd till kommuner med
speciella behov. Detta bör ske genom att huvuddelen av dessa medel fördelas av
nämnderna i likhet med vad som sker med den s. k. länsskolnämndsresursen. Jag
avser att i annat sammanhang åter­komma till regeringen med förslag om
resursanvändning och de kriterier som bör vägleda nämndernas beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskningen av transfereringarna lill kommunerna bör
åstadkommas utifrån principen all de utbetalningar från staten lill kommunerna
som sker fr.o.m. den I juli 1981 och som avser bidrag för grundskolan och vad
därmed hör samman saml gymnasieskolan skall reduceras med tvä pro­cent. För
grundskolans del innebär detla att säväl slutreglering av bidrag för
redovisningsäret 1980/81 (inkl. bidragen till arbetsgivaravgifter) som förskott
för redovisningsåret 1981/82 reduceras med två procent i förhål­lande till vad
som normalt skulle utgå. Motsvarande kommer att gälla även för kommande
budgetär. Regeringen bör nu inhämta riksdagens princi­piella godkännande av den
förordade minskningen av utbetalningarna av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statsbidragen
till kommunerna. Jag avser att senare återkomma till rege­ringen med den
närmare utformningen av de bestämmelser som fordras med anledning av de nyss
redovisade förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
förslag Innebär en statlig besparing under budgetåret 1981/82 om sammanlagt ca
222 milj. kr. i vad avser bidrag till driften av grundskolor m. m. och
gymnasieskolor. Chefen för utbildningsdeparlementet kommer i det följande att
föreslå motsvarande slag av besparing på bidrag till kom­munal
högskoleutbildning och kommunal vuxenutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
godkänna vad jag har föreslagit beträffande statsbidragen till grundskolan m.
m. och gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Organisationsförändringar inom grundskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
nämnde att en metod - utöver en procentuell minskning av transfe­reringarna -
för all åstadkomma väsentliga besparingar inom skolområdet är all förändra den
av staten fastställda organisationen för skolväsendel. Jag behandlar här först
grundskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare anfört bör grundskolans behov prioriteras. Nya Insatser som är
nödvändiga för grundskolans organisation enligt Lgr 80 och om vilka riksdagen
fattade beslut 1979 (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) bör
genomföras fr.o.m. budgetåret 1982/83. Däremot är del 1 nuvarande ekonomiska
läge inte möjligt att genomföra samtliga höj­ningar av förstärkningsresursen
som riksdagen samtidigt fattade beslut om. Den utökning av
förslärkningsresursen med sammanlagt 0,0155 vec­kotimmar per elev som skulle
träda 1 kraft läsåret 1981/82 bör således inle komma till stånd. Förändring i
grundskolans planerade organisation påver­kar statsbidraget med ett års fördröjning.
I förhållande till långtidsbudge­ten innebär detta en besparing budgetåret
1982/83 med ca 139 milj. kr. och för följande år ca 85 milj. kr. i 1981/82 års
beräknade löneläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är inle beredd alt nu föreslå någon generell ändring av reglerna för
tilldelning av basresurser, dvs. ändrade delningslal eller ändrat beräk­ningsunderlag,
vilket skulle kunna leda lill Indragning av små skolenheter. Jag anser det
emellertid nödvändigt att effekfivt motverka den markanta nedgången 1
basresursmedeltalen för mellanstadiet som skett sedan riksda­gen fattade sina
beslul med anledning av propositionen om skolans inre arbete m. m. (prop.
1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76: 367). Under de senaste åren har
medeltalet elever sjunkit på mellanstadiet från det av skolöverstyrelsen (SÖ)
redovisade klassmedeltalet 23,0 läsåret 1975/76 till 21,80 läsåret 1980/81.
Någon förändring har inte 1 samma utsträckning skett på lågstadiet eller
högstadiet. Den kan därför inte förklaras med befolkningsomflyttningar som en följd
av en ändrad bebyggelsestruktur &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ti    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr20. Bil. 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ulan
torde hänga samman med dels ett sjunkande elevantal, dels all över­gången från
delningstalet 25 på lågstadiet till 30 på mellanstadiet inte lett till
tillräckligt konsekvent genomförda minskningar i antalet basresurser genom
anvisningar om elevernas fördelning på olika skolenheter. Möjlig­heten att
acceptera en sänkning av basresursmedellalen finns inte i nuva­rande läge.
Länsskolnämnderna måste därför i sina beslul om basresurser fr. o. m. våren
1981 tillse att basresursmedeltalet 1 resp. län inte understiger länels
klassmedeltal läsåret 1975/76. Jag avser senare alt föreslå regeringen alt
besluta om vissa författningsändringar. Man bör också kunna pröva bl.a. alt
utfärda generella anvisningar om att upptagningsområdena nor­malt skall vara
överlappande sä att del bildas marginalzoner. Jag räknar med att ett
återställande av basresursmedeltalen på mellanstadiet till 1975/ 76 års nivå
för klassmedellal kommer att ge en årlig besparing i storleks­ordningen drygt
lOOmllj.kr. Statsbidragssystemets konstruktion medför att besparingen blir
betydligt större budgetåret 1982/83. För kommunerna minskar dock kostnaden
redan från läsåret 1981/82, vilket för detla år bör till viss del kompensera
den minskning av utbetalningarna med två procent som jag föreslagit i det
föregående. Jag hemställer att regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.      föreslår
riksdagen att godkänna vad jag har förordat beträffande&lt;br&gt;
förstärkningsresursen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.      bereder
riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört om&lt;br&gt;
basresursmedeltalel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Organisationsförändringar inom gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anförde tidigare att del är nödvändigt att göra en mer omfattande besparing
även i gymnasieskolan. Besparingar inom gymnasieskolan bör inte beröra antalet
utbildningsplatser. Den höga ambitionsnivån i fråga om antalet
utbildningsplatser i gymnasieskolan, som fastlagts genom riksda­gens beslut med
anledning av budgetpropositionen år 1980 samt prop. 1979/80:145 om åtgärder för
alt främja ungdomars utbildning 1 gymnasie­skolan m.m., bör fortfarande gälla.
Inte heller bör gymnasieskolans möj­ligheter att bedriva praktiskt betonad
verksamhet minskas genom att gruppstorleken höjs inom den yrkesinriktade
utbildningen eller i laborativa ämnen. Däremot bör skolan i ökad utsträckning
organiseras så att eleverna får studera mer på egen hand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förändringen
av gymnasieskolan bör kunna ske utan alt förslag frän gymnasleulrednlngen (U
1976:10) föregrips. Den bör därför i allt väsentligt ske Inom ramen för nu
gällande kursplaner och i princip utan all limplaner­nas balans mellan
färdighetsämnen, samhällsorienterande, naturoriente­rande, estetiska och
yrkesinriktade inslag rubbas. Den bör genomföras i sådan utsträckning att tid
skapas för ökat självständigt arbete, projekt- och specialarbeten. Jag räknar
med att specialarbeten - enskilt och i grupp -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer
att utgöra ett väsentligt Inslag och bedömas och betygsättas med samma vikt som
de övriga studierna i olika ämnen. Flera olika arbeten bör utföras under ett
läsår av varje elev, såväl enskilt som i grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Timplaneförändringen
bör i huvudsak genomföras så att antalet direkt lärarledda lektioner minskar
med tio procent på alla linjer och special­kurser sammantagna. En sådan
omorganisation kan emellertid inte genom­föras schablonartal. Den kan behöva få
slörre eller mindre omfattning på olika linjer och specialkurser och 1 olika
årskurser beroende på utbildnings­innehåll, olika riskmomenl inom utbildningen
etc. En tlo-procentig genom­snittlig minskning leder till en besparing på ca
304 milj. kr. beräknat 1 1982 ärs prognostiserade löneläge. Samtidigt bör
gymnasieskolan emellertid erhålla en förslärknlngsresurs för lärarhandledning
som motsvarar ca 125 milj. kr. Denna bör samordnas med nuvarande resurser för
grupptimmar, timme till förfogande och olika stödinsatser till en gemensam
resurs. Inom ramen för denna resurs kan lokalt vissa önskvärda omfördelningar
ske, t. ex. för att skapa mindre undervisningsgrupper i svenska på yrkesinrikta­de
linjer. En besparing med denna utformning begränsas därför lill ca 179 milj.
kr. per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
frigjorda timplanetiden bör läggas ut som elevtimmar på schemat och förslagsvis
rubriceras specialarbete. Den bör kunna läggas ut som sammanhängande pass. Det
blir genom en omorganisation av gymnasie­skolans limplaner också möjligt för
skolledningen att i viss utsträckning förlägga koncenlrationsdagar, skrivningar
m. m. på den frigjorda tiden och utanför den återstående lektionstiden.
Därigenom blir den reella minsk­ningen i antalet traditionella lektioner för
eleverna betydligt mindre än 10%. Lektionsbortfallet är 1 dag stort 1
gymnasieskolan och uppgår på vissa linjer till närmare 30%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
översyn av timplanerna i den riktning som jag nu angivit har påbör­jats i regeringskansliet.
Denna översyn Innefattar också en kartläggning av konsekvenserna i fråga om
övertalighet för olika personalkategorier. Fr. o. m. läsåret 1980/81 tillämpas
på de tre- och fyraåriga linjerna som ell reguljärt Inslag i gymnasieskolan
alternativa timplaner i g-regioner med mindre än 400 16-åringar (prop. 1979/80:
15, UbU 1979/80:4, rskr 1979/ 80:27). Vid översynen av timplanerna kommer även
erfarenheterna från denna verksamhet och dess föregångare SSG (särskild
samordnad gymna­sieskola) att beaktas. Jag avser att senare föreslå regeringen
att förelägga riksdagen en proposition med förslag till nya timplaner att träda
i kraft tidigast fr. o. m. hösten 1982. Jag anser dock att dessa riktlinjer bör
delges riksdagen redan nu. Jag avser ocksä att föreslå regeringen all SÖ får i
uppdrag att genomföra motsvarande timplaneförändringar för special­kurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang vill jag anmäla att jag avser att inom kort ta initiativ fill
en översyn av statsbidraget till gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
godkänna de riktlinjer för timplaneförändringar i gymnasiesko­lan som jag har
förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Övriga besparingar inom gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl 12 § förordningen (1966: 115) om statsbidrag lill
driftkostnader för viss kommunal ulbildning utgår statsbidrag för särskilda
kostnader vid utbildning på heltid för industri- och hantverk och därmed lill
sin art jämförligt område, för vilken kostnaderna för undervisningsmateriel är
särskilt höga och för vilken SÖ medger det. Statsbidraget ulgår med 7000 kr.
för varje klass inom gymnasieskolan eller studerandegrupp vid kommu­nal
högskoleutbildning, om utbildningen omfattar läsår om 40 veckor. Om
utbildningen omfattar kortare tid än 40 veckor ulgår bidraget med ett i förhållande
till utbildningstiden reducerat belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beloppets storiek har varil oförändrat sedan budgetåret
1963/64. Bidra­get som ursprungligen syftade lill alt ge kommunerna en god
kompensation för uppkomna koslnader vid vissa dyrare utbildningar har genom inflatio­nen
successivt urholkals genom åren. Någon förutsättning att i föreva­rande
ekonomiska läge återställa bidraget till den nivå som ursprungligen avsells
föreligger inle. Mot den bakgrunden förordar jag att bidraget helt upphör för
tiden fr. o.m. den Ijuli 1981. Detlabör även gälla i vad bidraget utgär för
kommunal högskoleutbildning. I denna fråga har jag samrätt med chefen för
utbildningsdepartementet. För budgetåret 1980/81 har beräknats ett totalt
medelsbehov för ifrågavarande ändamål om ca 26milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;godkänna vad jag har förordat om statsbidraget för
särskilda koslna­der vid utbildning på heltid för Induslri och hantverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Fortbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om den framfida grundutbildningen av lärare liksom
fortbildning- . en, vidareutbildningen och forsknings- och utvecklingsarbetet
bereds f. n. inom regeringskansliet med anledning av förslag från
lärarutbildnings-utredningen, LUT 74 (Lärare för skola i utveckling, SOU
1978:86) och skolforskningskommittén (Skolforskning och skolutveckling, SOU
1980:2). Redan nu bör dock vissa åtgärder vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom vissa lärarutbildningar och inom fortbildningen och
vidareutbild­ningen är koslnaderna i dag stora genom den ersättning till
vikarier eller andra ersättningar som är förbundna med utbildningarna. För att
åstad­komma besparingar är det nödvändigt att ompröva utbildningarnas längd,
föriäggning och i vissa fall även ersättningsfrågan. Jag kommer först alt
behandla två fortbildningsprojekl och senare under punkten 3.1 omlägg­ning av
speciallärarutbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tvä största projekten inom anslaget Fortbildning m. m.
är skolledar-ulbildningen (SLUG) och personallagsulbildningen (PLAG).
Huvudsyftet med båda utbildningarna är alt skapa instrument för ett ändrat
arbetssätt i skolan. Deltagarna skall fördjupa sin kunskap om skolans mål och
dlskute-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ra innebörden av dem samt hur de skall nås. De skall ges
möjlighet all fördjupa sin självkännedom och sin kunskap om relationer mellan
männi­skor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min
mening är del nödvändigt all göra betydande besparingar avseende båda dessa
utbildningar. Delvis torde en besparing kunna ske genom en ökad samordning av
de två utbildningarna, som ju har ett och samma syfte. Sådana åtgärder torde
emellertid inte vara tillräckliga. Inom båda utbildningarna bör del dessutom
vara möjligt all i större utsträckning än nu förlägga utbildningarna till
kursdeltagarnas hemorter eller näralig­gande orter. Därigenom bör koslnaderna
för resor och traktamenten kunna nedbringas. En mycket stor del av koslnaderna
för dessa utbildningar utgörs av vikarieersättningar. Om de kan nedbringas blir
också besparings­effekten stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PLAG omfattar tio dagar förlagda under skoltid, varför
ersättare för de deltagande lärarna måste anställas, Koslnaderna härför uppgår
till 5milj.kr. och belastar anslaget Fortbildning m.m. Jag anser att det bör
vara möjligt att helt eliminera denna kostnad. Utbildningen bör framgent
förläggas till studiedagar och annan undervisnlngsfri tid. Ett resullal härav
kan bli all utbildningen per lag/motsvarande lar längre lid att genomföra än f.
n. Vidare minskar kostnaderna för resor och traktamenten saml utbild­ningskostnaderna
med sammanlagt I milj. kr. Olika möjligheter bör prövas all finna
okonventionella lösningar att uppnå mälen för PLAG. De utbild­ningsansvariga
bör därvid vara lyhörda för de olika rektorsområdenas öns­kemål - givelvis med
beaktande av alt målen för utbildningen inte fär åsidosättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SLUG
består av kursperioder om sammanlagt 25 dagar och samhällsln-riktad praktik om
två l4-dagarsperioder. Därunder anställs vikarier för skolledarna, vilka
kostnader belastar driftanslagen för grundskolan resp, gymnasieskolan, dvs.
anslagen Bidrag lill driften av grundskolor m.m. samt Bidrag till driften av
gymnasieskolor. Vidare ingår i utbildningen hemperioder, varunder deltagarna
förutsätts bedriva vissa studier m. m. Under de perioderna anordnas
arbetsavlastning, för vilken kostnaden ock­så belastar drlflanslagen. Den
sammanlagda kostnaden för vikarier och arbetsavlastande åtgärder, som alltsä
belastar driftanslagen, uppskattas till nära 21 milj. kr. Jag anser det inte
möjligt att åstadkomma en tillräckligt stor besparing utan att utbildningstiden
skärs ned. I första hand bör den samhällsinriktade praktiken avkortas betydligt.
Enligt min mening bör praktiken minskas och förläggas så all vikariekostnader
endast behöver utgå under fem dagar. Vidare anser jag alt utbildningen
fortfarande kom­mer all ha en tillfredsställande kvalitet om kurstiden minskas
med fem dagar fill tjugo. Dessa förslag bör ge minskade kostnader om sammanlagt
ca 12 milj. kr., varav ca 2 milj. kr. 1 utbildningskostnader på anslaget
Fortbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag bedömer det vidare vara möjligt att genom höjd
effektivitet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop, 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samordning med personallagsulbildningen minska kostnaderna
för SLUG under anslaget Fortbildning m. m. med ytterligare 3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanlagt
torde sålunda mina förslag om omstrukturering av skolle­dar- och
personallagsutbildningarna ge en besparing på 21 milj. kr. fördelat på anslagen
Fortbildning m. m.. Bidrag lill driften av grundskolor m.m. samt Bidrag till
driften av gymnasieskolor. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt godkänna vad jag har förordat om omstrukturering av
personal­lags- och skolledarutbildnlngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I följande tabell redovisar jag vilka besparingseffekter
mina förslag får pä anslagen till skolväsendet fr. o. m. budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser alt senare under avsnittet 3.1 behandla frågan
om omstruktu­rering av speciallärarulbUdningen. Förslagel har
kostnadskonsekvenser förutom på anslaget Ulbildning för undervisningsyrken även
pä anslagen Bidrag till driften av grundskolor m. m. och Bidrag till driften av
gymnasie­skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besparingseffekter fr.o.m. 1981/82 i tkr Fortbildning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omslrukturering av skolledarutbildnlngen och per­&lt;br&gt;
sonallagsulbildningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag IiU driften av grundskolor m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åndrade utbetalningsregler&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;232000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omstrukturering av speciallärarutbildning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Omstrukturering
av skolledarutbildnlngen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag IiU driften av gymnasieskolor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åndrade ulbetalningsregler&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63900&lt;br&gt;
Särskilda kostnader för industri- och hantverksut­&lt;br&gt;
bildningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26500&lt;br&gt;
Omstrukturering av speciallärarutbildning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;6800&lt;br&gt;
Omstrukturering av skolledarutbildnlngen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;3000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;360400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Återgår till kommunerna via länsskolnämnderna&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nettobesparing&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;286400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I följande sammanställning anger jag de förslag som får
besparingseffekt på statsbudgeten tidigast fr. o. m. budgetåret 1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag tiU driften av grundskolor m.m. Återställande av
basresursmedeltalet på mellansta­diet till läget för läsåret 1975/76 Ej
genomförd utökning av förstärkningsresursen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag lill driften av gymnasieskolor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya limplaner saml införande av förstärknings-/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;handledarresurs i gymnasieskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.    HÖGSKOLA OCH FORSKNING&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1. Överväganden och förslag om besparingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min anmälan av detta avsnitt sker efler samråd med
statsrådet Mogård. Stalsrädet Mogård anmäler efter samråd med mig de
besparingar som rör utbildning för undervisningsyrken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I del följande redovisas huvuddragen av de besparingar
inom högskolans område som måsle göras under budgetåret 1981/82 med anledning
av den nu aktuella sparplanen. Avsikten är att i 1981 års budgetproposition
föra upp besparingarna vid beräkningen av anslagen för budgetåret 1981/82. En
utgångspunkt för förslagel är, som jag anförde 1 1980 års budgetproposi­tion,
all högskoleutbildning och forskning är verksamheter vars resultat märks först
pä lång sikt. Besparingar och rationaliseringar inom dessa områden får till
följd därav långsiktiga verkningar och måste därför genom­föras på ell sådant
sätt alt de centrala delarna av högskolan hålls intakta, dvs. att en god
kvalitet stimuleras i yrkesutbildning och återkommande utbildning och i
forskningsverksamheten samt att förnyelsen inom både utbildningen och
forskningen främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I budgetpropositionerna för budgetåren 1979/80 och 1980/81
har jag redovisat vissa riktlinjer för hur besparingar inom högskoleområdet bör
kunna åstadkommas. Dessa riktlinjer innebär sammanfattningsvis att de utbildningslinjer
vars antagningskapacitet inte kan utnyttjas till fullo eller som syftar till en
verksamhet inom en för de utbildade osäker arbetsmark­nad 1 första hand bör bli
föremål för en neddragning av anlagnlngslalen. Därvid bör man hellre lägga ned en
linje i dess helhet vid en eller flera högskoleenheter än minska
antagningslalel på en linje vid samtliga högsko­leenheter där den förekommer.
På så sätt bör det vara möjligt all skapa en mer rationell arbetsfördelning
mellan högskoleenheterna. Innebörden i de nyssnämnda riktlinjerna är vidare den
att en hårdare granskning bör göras av utbudet av enstaka kurser. En första
utgångspunkt för en sådan gransk­ning bör vara en nedskärning av kortare kurser
med allmänt orienterande innehåll som barett nära släktskap med folkbildningens
verksamhei. Sam­tidigt bör ökade ansträngningar göras för att åstadkomma en
bättre plane­ring av utbudet av enstaka kurser så att dessa kan komplettera
varandra inom olika områden när det gäller såväl breddning som fördjupning av studierna.
Sammanlaget bör detta kunna ge goda förutsättningar att utnytt­ja de enstaka
kuserna för bl. a. återkommande utbildning inom högskolan och på sikt leda till
en bättre hushållning med de ekonomiska resurser som ställs till förfogande för
dessa ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller högskolans forskningsorganisation vill jag
här erinra om vad jag har anfört i propositionen 1978/79:119 om forskning och
forskarut­bildning m. m. samt i senaste budgetproposition om arbetsfördelning
mel­lan högskoleenheter med forskningsresurser inom mindre forskningsområ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
och om omprövning av inriktningen av olika professurers forsknings­områden. Del
är enligl min mening nödvändigt all fortsätta den uppbygg­nad av
forskningsresurserna som har ägt rum de senaste budgetåren. Ett villkor härför
måste dock även på detta område vara en förbättrad hushåll­ning med de
ekonomiska resurserna. Det förtjänar här att på nytt erinra om vikten av en
mera ingående prövning av användningen av redan tillgängliga resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av universitets-
och högskoleämbetets (UHÅ) anslagsframställning för budgetåret 1981/82 framgär
att Insikten härom nu börjar ta sig uttryck 1 ett ökat antal förslag om
omprioriteringar frän högskolemyndigheterna. Defta är enligl min mening en
tillfredsställande utveckling som verksamt bör kunna bidra till en förnyelse av
verksamheten trols ekonomiska begräns­ningar som även högskolan kommer att möta
de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att det nu är nödvändigt att åstadkomma en ökad rationalise­ring inom
högskolans administrativa verksamheter. Jag vill här erinra om att UHÅ de
senaste två budgetåren har fått vidkännas de sedvanliga tvåprocentiga
nedskärningarna av anslagen. Vidare har UHÄ nyligen fått i uppdrag att redovisa
innebörden av en treprocentig nedskärning under vart och ett av de fem närmast
följande åren. Det är nu nödvändigt att högsko­leenheternas styrelser
åstadkommer motsvarande rationaliseringar i sina administrativa verksamheter. I
de senaste anvisningarna för anslagsfram­ställningen för budgetåret 1981/82
framhålls också nödvändigheten härav och UHÄ för i sin anslagsframställning
fram förslag med denna innebörd. Jag avser all återkomma till dennna fråga i
I98I ärs budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande redovisas besparingsförslagen mer 1 detalj för olika anslag inom
högskoleområdet. Jag har därvid kunnat utgå från UHÅ:s anslags­framställning
för budgetåret 1981/82. På några punkter går jag utöver de förslag som UHÅ har
lämnat. Del gäller främst nedskärning av arkitektut­bildning, administrativ och
ekonomisk utbildning, forsknings- och utveck­lingsarbete för högskolan och
lokalkostnader vid högskoleenheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senaste budgetåren har vissa nedskärningar av antagningska­paciteten till
allmänna utbildningslinjer sketl. Sammanlagt rör del sig om ca I 000 antagningsplatser.
De förslag som nu förs fram innebär ytterligare nedskärningar av
antagnlngskapacileten vid de allmänna utbildningslin­jerna om sammanlagt ca 675
platser samt 168 platser inom påbyggnadslin­jen för ulbildning av
speciallärare. En viss ökning har däremot skett av utbildningen 1 enstaka
kurser och lokala och individuella utbildningslinjer. Dessa utbildningar har nu
antagningstal av ca 78000 resp. I 200 platser. Jag förordar i del följande en
viss neddragning av kapaciteten för denna utbild­ning med 2 150
antagningsplatser på enstaka kurser och ca 135 antagnings­platser på lokala och
individuella linjer. Tillsammans innebär fidigare beslutade nedskärningar och
de i det följande förordade att utbildningsvo­lymen minskar med ca 2700
årsstudieplatser budgetåret 1981/82. Som en följd härav kommer jag att under
anslaget Studiemedel m.m. beräkna ett minskat behoy av studiestöd motsvarande
en besparing om 35 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill redan nu framhålla all jag inte bedömer del som möjligt att använda enbart
högskolans dimensionering som besparingsinstrument un­der de följande
budgetåren om inte förslagen härom då kan grundas på långsiktiga bedömningar av
behovet av högskoleutbildad arbetskraft och efterfrågan på utbildning. Om ett
fåtal år ökar nämligen trycket på högsko­lan genom att de stora ungdomskullar
som nu befinner sig i gymnasiesko­lan då når högskolan. UHÅ har berört detla
problem 1 sin anslagsfram­ställning och regeringen har också nyligen givit UHÄ
i uppdrag att närmare analysera de frågor som hänger samman med vad jag nu har
berört. Besparingar inom högskolan mäste därför för de följande åren åstadkom­mas
genom en ökad användning av också andra ätgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
överensstämmelse med vad statsrådet Mogård i del föregående har anfört beträffande
minskning av bidragen till driften av grundskolor och gymnasieskolor anserjag
att endast 98% av statsbidragen till kommunal högskoleutbildning, inbegripet
sjukskölerskeulbildningen bör betalas ut. Jag räknar till följd därav med en
besparing av 3 milj. kr. under anslaget för delta ändamål budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
största enskilda besparing jag räknar med inom sektorn för utbild­ning för
tekniska yrken avser arkitektutbildningen. Arkitekter utbildas f. n. vid
tekniska högskolan i Stockholm (KTH), vid Chalmers tekniska hög­skola (CTH) i
Göteborg och vid universitetet 1 Lund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hela 1970-talel har kapaciteten på arkitektutbildningen legal på en oförändrat
hög nivå med ca 210 antagningsplatser per år. Samtidigt har
arbetsmarknadssituationen för arkitekter försämrats kraftigt. Arkitekter är den
högskoleutbildade yrkesgrupp som genomgående har haft den högsta
arbetslösheten. Under åren 1971-74 gick periodvis över 300 arkitekter utan
arbete. En viss förbättring av arkitekternas arbetsmarknadssituation har
därefter skett, men under år 1977 ökade arbetslösheten igen och var
uppskattningsvis uppe i 150-200 personer. Under senare hälften av år 1978 och
under hela år 1979 har sysselsättningen förbättrats. Sysselsätt­ningen för
arkitekter vid de privata arkitektföretagen hade dock vid års­skiftet 1979/80
fortfarande inte nätt upp till 1970 års nivå. Kvinnliga arki­tekter och
nyutexaminerade har haft de största svårigheterna alt få arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ca
65 % av arkitekterna är verksamma inom den enskilda sektorn till vilken även de
fria yrkesutövarna räknas. De huvudsakliga arbetsuppgif­terna inom denna sektor
är byggnadsprojeklerlng. Inom den offentliga sektorn arbetar ca 20% hos
kommuner och landstingskommuner och ca 15% vid statliga verk och länsstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
min mening är de närmaste årens arbetsmarknadsutveckling för arkitekter
avhängig ett flertal i dag svårbedömbara faktorer, t.ex. bygg­nadsverksamhetens
omfattning och den offentliga sektorns andel av den samlade samhällsekonomin
och tillväxten 1 denna. Någon expansion av betydelse för arkitekternas
arbetsmarknad kan f. n. inle förväntas. Mol denna bakgrund och med hänsyn till
den redan i dag låga sysselsättnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;graden
inom arkitektkåren talar starka skäl för en avsevärd minskning av planeringsramarna
för arkltekfllnjen och för en väsentlig minskning av hithörande
forskningsorganisation. För att uppnå största möjliga bespa­ringseffekt bör en
sådan minskning genomföras på en enda högskoleort. Vad gäller valet av ort är
det enligt min mening angelägel all den stora bredd i utbildningsutbudet som f.
n. finns vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg bevaras. Jag
förordar därför att minskningen genomföres som en avveckling av den utbildning
och forskning inom arkitekturområdet som bedrivs vid universitetet i Lund. UHÅ
bör få i uppdrag alt inkomma med underlag belräffande en sådan avveckling.
Sedan detta Inkommit avser jag att återkomma till regeringen 1 frågan. För
läsåret 1981/82 bör Inget intag ske på arkitektlinjen i Lund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.n.
finns tio tjänster inrättade som professor inom arkitekturområdet vid
universitetet i Lund. Härav är en tjänst vakant. Innehavarna av ytterii­gare
sex tjänster kommer att avgå med pension den närmaste tioårsperio­den. Med
anledning av vad jag nyss har anfört bör ledigblivna tjänster vid sekfionen för
arkitektur vid universitetet 1 Lund inte återbesättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildning
på de fyra nalurvetarllnjerna samt malemalikerlinjen kom­mer enligt vad jag har
erfarit även innevarande budgetär alt anordnas av högskoleenheterna i mindre
utsträckning än vad riksdagen har förutsatt vid sitt beslul om
planeringsramarna. Enligt min mening visar detla all plane­ringsramarna är för
höga. Jag räknar med att planeringsramen för nyss­nämnda linjer minskas med 116
antagningsplatser nästa budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besparingar
till följd av ändring av planeringsramar framgår av följande översikt. Jag
räknar även med de besparingar som följer av minskningar av planeringsramar
under tidigare budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskoleenhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Linje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ändring av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Anslags-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;planerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(tkr)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsekvenser
  av minskningar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;planeringsramar
  under tidigare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;budgetår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-6556&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Minskning
  av planeringsramar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;budgeläret
  1981/82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;biologilinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universileleli
  Uppsala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;biologilinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.3pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Örebro&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;kemisllinjen matematiker-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;linjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  10'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Lund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;arlcitektlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 60-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   765&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;biologilinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Växjö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;matematiker-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;linjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Göteborg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;biologilinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sundsvall/Härnösand&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kemisllinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  16'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=79 valign=top style='width:59.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:45.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-2 709&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebär
nedläggning av utbildningen • Innebär all ingel intag sker 1981/82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
går nu över till sektorn för ulbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UHÅ
har i sin anslagsframställning lagt fram ett förslag till reform av den
administrativt och ekonomiskt inriktade högskoleutbildningen. Förslaget bereds
f. n. inom regeringskansliet. Jag räknar nu med besparingar enligl följande
vilket bl. a. innebär nedläggning av sekrelerarlinjen i dess helhet och av
samhällsplanerarlinjen vid universitetet i Göteborg. Jag föreslår vidare
minskad dimensionering av jurist- och psykoiogulbildningarna med 90 resp. 50
antagningsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:13.45pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskoleenhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Linje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ändring av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Anslags-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;planerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(tkr)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsekvenser
  av minskningar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;planeringsramar
  under tidigare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;budgetår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Minskning
  av planeringsramar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;budgetåret
  1981/82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Slockholm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;psykologlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-    90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;juristlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Uppsala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;psykologlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;juristlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sekreterariinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Lund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;juristlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Växjö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sekreterariinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.8pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Göteborg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;psykologlinjen samhällsplanerar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-    90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;linjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Borås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sekrelerarlinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Karistad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sekreterariinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i Umeå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sekreterariinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Luleå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;sekreterariinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 30'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=165 valign=top style='width:123.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=98 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-2145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebär
nedläggning av utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag anfört Inledningsvis bör besparingar inom högskoleområdet i första hand
göras genom neddragning av antagningskapaciteten till utbild­ningar vilkas
antagningskapacitet inle kan utnyttjas fullt ut eller som syftar till en
verksamhei inom en för de utbildade osäker arbetsmarknad. När det gäller
utbildningarna inom sektorn för ulbildning för vårdyrken år f. n. inga sådana förulsätlningar
för handen. Kännetecknande för samhällets hälso-och sjukvårdssektor är tvärtom
en besvärande brist på utbildad personal inom ett stort antal
verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund finner jag alt en besparing på vårdutbildningssek-lorn bör tas
ut genom en minskning av kostnaderna per utbildningsplats. Jag räknar härvidlag
med en besparing av 7626000 kr. för nästa budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
förevarande anslag räknar jag vidare med en besparing av 430000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kr. under nästa budgetår genom nedläggning av en
biomedicinsk kurs vid universitetet i Uppsala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom sektorn för utbUdning för kultur- och
informationsyrken beräknar jag besparingar genom dimensioneringsförändringar
enligt följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=107 height=23&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=23 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm
  Universilelel i Umeå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=47 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20
  platser &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;VI
  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:33.1pt'&gt;
  &lt;td width=166 valign=top style='width:124.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskoleenhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslags­ändring
  (tkr)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:33.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anmärkningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=166 valign=top style='width:124.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konsekvenser
  av tidigare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=166 valign=top style='width:124.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslul
  om anlagningsminskningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  589&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=166 valign=top style='width:124.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nedläggning
  av kurs för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=166 valign=top style='width:124.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;folkbibliolekarier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Borås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=166 valign=top style='width:124.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Minskning
  av kultur-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=166 valign=top style='width:124.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunikationslinjen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;30
  platser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1034&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:200.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggning av tolklinjen Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen rörande kullurkommunikationsllnjen och
lolkllnjen motiveras av att planeringsramarna för dessa utbildningar enligt min
mening är för höga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När ordningen med enstaka kurser infördes 1 högskolan var
syftet i första hand alt åstadkomma möjligheter till vidareutbildning och
fortbild­ning inom ett system med återkommande ulbildning. Som jag berört i
prop. 1979/80: 158 om ändringar i reglerna för tillträde till
högskoleutbildning har emellertid ett slorl antal kurser inom framför allt de
tidigare filosofiska fakulteternas område för de sökande kommit att framstå som
alternativ till allmänna utbildningslinjer (s. 17). Regeringen uppdrog i
anslutning därtill den 24 juli 1980 till UHÅ att utreda en indelning av enstaka
kurser i grupper bl.a. med avseende på syftet med kurserna. Enligt min uppfatt­ning
har sedan högskolereformens början en viss utveckling av systemet med enstaka
kurser skett i en riktning som nu gör det motiverat med en översyn och en
hårdare prioritering. Vid min granskning av de inskränk­ningar av
utbildningsutbudet som bör göras i besparingssyfte har jag därför även funnit
att besparingar bör göras inom utbildning i form av enstaka kurser. I första
hand bör sådana kUrser beröras som ligger pä en allmänt orienterande nivå och
inte har en klar gräns lill folkbildningen. Jag utgår frän att dessa kurser
ofta är korta, dVs. under 10 poäng. De korta kurser som har klar fördjupnings-
eller päbyggnadskaraktär och därför normalt har tidigare högskoleutbildning som
förkunskapskrav bör inte beröras av denna besparing. Även i övrigt bör en
granskning och prioritering med åtföljande besparing ske mot bakgrund av
målsättningen med de enstaka kurserna. Jag räknar med en besparing av 6 milj.
kr. med följande fördel­ning mellan högskoleregioner:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Planerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Årsstudie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Anslags&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.45pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ramar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;platser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ändring (tkr)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   480&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1680&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppsala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Linköping&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-     70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lund/Malmö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1020&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1 140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Umeå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1710&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-855&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-6000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer på regionstyrelserna att fördela besparingen
mellan hög­skolor inom regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslagel Extra medel för dimensioneringsåtgärder i
högskolan infördes genom beslut av riksdagen 1 anslutning till beslutet om den
tolaldimensio-nerade högskolan. Avsikten var att medlen skulle fördelas av
regionslyrel-serna med hänsyn bl.a. lill den aktuella efterfrågan pä utbildning
och till sädana lokala förutsättningar som inle kunnat beaktas 1 det reguljära
pla­nerings- och budgetarbetet (UbU 1978/79: 31 s. 7 ff.). Anslaget uppgår för
innevarande budgetår till 6256000 kr. Sedan erfarenheter nu vunnits av det
totaldimensionerade planeringssystemet anser jag i den rådande be­sparingssituationen
att det är motiverat att ompröva anslaget. Jag räknar nu med att omprövningen
bör medföra en besparing av 3 milj. kr. under budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten med forskning och utvecklingsarbete för
högskolan be­kostas till största delen med medel som fördelas genom beslul av
UHÅ. Dessa medel anvisas främst från det särskilda anslaget D 35. Forskning och
utvecklingsarbete för högskolan m. m. och frän särskilda anslagspos­ter till
stöd- och innovatlonsålgärder under anslagen till yrkesutbildnings-sektorerna.
Vidare avsätter högskolestyrelserna medel frän sina egna ra­mar lill
utvecklingsprojekt. Jag anser det vara nödvändigt att under bud­getåret 1981/82
genomföra rationaliseringar och prioriteringar inom ifråga­varande verksamhei
och avser därför att i budgetpropositionen för 1981/82 beräkna en besparing av
5 milj. kr. Man bör eftersträva alt sä långt möjligt åstadkomma en samlad
planering av utnyttjandet av de totala resurser som står till förfogande för
verksamheten. Besparingen bör fördelas med 3 milj. kr. under anslagel lill
forskning och utvecklingsarbete för högskolan m. m. och 2 milj. kr. under
sektorsanslagen. Jag anser att UHÅ:s insatser för uppföljning av
högskolereformen och högskolans utveckling i stort inte bör beröras av
anslagsminskningen. Försöksverksamhelen med riktad ämnes­lärarutbildning i
Haninge kommun bör inle påverkas av anslagsminskning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna belöper
sig på närmare 700 milj. kr. och utgör en betydande del av högskolans totala budget.
Frän delta anslag, som i motsats till flertalet övriga högskoleanslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
ett förslagsanslag, bestrids kostnader för lokalhyror, bränsle, lyse och
vatten. Beroende på den särskilda administrativa ordning som gäller för
lokalfrågorna med bl.a. byggnadsstyrelsen som lokalhållare samt del för­hållandet
att kostnaderna för lokaler m. m. bestrids ur ett särskilt anslag vägs inle
koslnaderna för lokalulnyttjandel samman med övriga kostnader i
högskolestyrelsernas prioriteringar på del sätt som sker i övrigt inom
planeringssystemet för högskolan. Den rationaliseringsvinst som skulle uppstå
om lokalerna utnyttjades effektivare kan således inte i nämnvärd utsträckning
utnyttjas för andra ändamål. Jag anser att denna ordning är mindre tillfredsställande
och avser därför att inom kort återkomma lill regeringen med förslag om att
uppdra till byggnadsstyrelsen och UHÅ att utreda och lämna förslag om de
anordningar som fordras för all också lokalresurserna skall kunna prioriteras
tillsammans med högskolans övriga resurser. Jag är medveten om att arbetel på
en sådan förändring måsle ha en förhållandevis långsiktig karaktär. Med hänsyn
härtill är del nödvändigt att redan nu söka vidta åtgärder som dämpar
kostnadsutvecklingen för lokalerna inom högskolan. Den neddragning av
högskolans dimensionering som hittills har skett och som jag nyss har förordat
bör enligt min mening leda till ett något minskat lokalbehov. Det är därför
angeläget att skärpa prövningen av behovet av nya förhyrningar samt åstadkomma
en minsk­ning av redan existerande förhyrningar. Det ankommer på högskolestyrel­serna
att i samverkan med byggnadsstyrelsen vidla de nödvändiga åtgär­derna härför.
Jag återkommer inom kort till regeringen 1 denna fråga. Jag har 1 dessa frågor
samrått med chefen för budgetdeparlemenlel. Jag räknar med att de omedelbara
åtgärder jag här berört leder lill besparingar av 15 milj. kr. inom anslaget
Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna redan under budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av vad jag har anfört i det föregående under avsnittet Skolväsendet har
de statliga förvaltningarna de senaste åren tvingats ratio­nalisera genom
årliga besparingar. Jag finner det angeläget all berörda högskoleenheter
genomför en effektivisering ocksä av utbildningen för undervisningsyrken och
beräknar därför en besparing under anslaget till utbildning för
undervisningsyrken av 10 milj. kr. budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Speciallärarutbildningen
måste efter SIA-reformen (prop. 1975/76:39 om skolans inre arbete, UbU
1975/76:30, rskr 1975/76:367) ges ett annat innehåll och också en annan
struktur än hittills. Genom en differentiering av utbildningstiden och en
effektivisering av utbildningen är del enligt min mening möjligt att förkorta
viss del av utbildningen. Den förkortade utbild­ningen bör ges en klar
inriktning på de elevproblem som är mest frekventa i vanliga klasser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Speciallärarlinjens
gren I omfattar i dag utbildning för undervisning av elever i särskolan, lärare
för hjälpundervisnlng, observalionsundervisning, undervisning av elever med
läs- och skrivsvårigheter, undervisning av rörelsehindrade elever och
undervisning av elever med synsvårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsramen
är innevarande budgetår 936 nybörjarplatser. Utöver planeringsramen fillkommer
168 platser för särskild, decentraliserad speci­allärarutbildning för lärare 1
och 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagsbeslutet
med anledning av prop. 1975/76:39 om skolans inre arbete markerade en
förändring av den specialpedagogiskt utbildade lära­rens arbetsuppgifter. Den
specialpedagogiskt utbildade läraren kommer att &amp;quot;i allt större
utsträckning arbeta 1 vanliga undervisningsgrupper ulan be­gränsning lill visst
stadium&amp;quot;. Detta förutsätter &amp;quot;alt man arbetar förebyg­gande, deltar i
lagarbete och har ett speciellt ansvar för elever som har svårigheter i
skolan&amp;quot;. Specialpedagogiskt utbildade lärare bör vara &amp;quot;speci­ellt
skickade att ansvara för och ge hjälp och räd i fråga om att koppla Ihop de
övergripande målen med den dagliga undervisningen särskilt 1 fråga om
färdighetsträning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
särskolan men också inom grundskolan finns ett behov av särskilt utbildade
lärare för elever med uttalade svårigheter. Den största delen av de lärare som
genomgår utbildning inom gren I gär dock tillbaka till sin gamla skola och
ingår som resurs 1 arbetsenheter eller klasser. Enligt min mening är
utbildningen 1 dag Inte relevant i förhållande lill vad en special­pedagogiskt
utbildad lärare 1 normalfallet har för arbetsuppgifter. Utbild­ningen bör
därför i större utsträckning än nu inriktas pä de svårigheter som möter läraren
vid fullgörande av specialundervisning inom arbetsenhetens eller klassens ram.
Från denna utgångspunkt framlägger jag i det följande förslag till ny
uppbyggnad m. m. av speciallärarutbildning, gren 1, fr. o. m. läsåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är viktigt att speciallärarutbildningen har både en bredd och ett djup som
medger att lärare med denna utbildning kan utgöra en reell förstärk­ning i den
lokala skolan. Frägan är då om utbildningen för det stora flertalet
specialpedagogiskt utbildade lärare - dvs. för dem som arbetar &amp;quot;1 vanliga
undervisningsgrupper&amp;quot; — har en rimlig bredd och ell rimligt djup. Vilka
svårigheter möter specialpedagoger 1 arbetsenheten eller i den en­skilda
klassen? I huvudsak lorde del röra sig om elever med läs- och skrivsvårigheter,
matematiksvårigheler och/eller anpassningsstörningar. Den nuvarande
speciallärarutbildningen på gren I om 40 poäng behandlar dessa problemområden,
men som en del av ett större komplex. Jag anser det vara möjligt att i mer
koncentrerad form lägga huvudvikten i utbild­ningen på de nyss uppräknade
områdena. Omfattningen av en sådan ut­bildning bör kunna ske inom ramen för en
kurs om 20 poäng - möjligtvis uppdelad i två lO-poängskurser i ett system med
återkommande utbild­ning. Utbildningen bör kunna decentraliseras från de
högskoleenheter som anordnar utbildningen och även kunna anordnas så alt såväl
helfidssludier som deltidsstudier blir möjliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag nyss angav finns det inom särskolan och grundskolan behov av särskilt
utbildade lärare som kan ta hand om elever med uttalade svårighe­ter. Detta
utbildningsbehov bör tillgodoses genom en påbyggnad om ytter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligare
20 poäng på nyss nämnda 20-poängsulbildning. Del bör vara möjligt, och i ett
initiall skede lämpligt för att säkerställa tillgången på dessa specialister,
att denna ulbildning om sammanlagt 40 poäng genomgås i en följd. I ett längre
tidsperspektiv bör även denna avslutande 20-poängsul­bildning kunna organiseras
i 10-poängskurser och med möjligheter till säväl heltidsstudier som
deltidssludier. Innehållet 1 utbildningen bör inne­bära en fördjupning av den
grundläggande speciallärarulbUdningen men också Innehålla moment som beaktar de
gravt handikappade elevernas situation och i övrigt ge kunskap och erfarenheter
för undervisning av dessa elever.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
förslag vad avser planeringsram kommer jag att redovisa i budget­propositionen.
Jag räknar t. v. med oförändrad planeringsram, dvs. 936 nybörjarplatser i den
speciallärarutbildning på gren 1 om 20 poäng som jag förordar. Vidare har jag
utgått från en planeringsram för speciallärarutbild­ning på gren I om
ytterligare 20 poäng om 180 platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antagning
av de studerande bör ske såväl höst som vär, med ca hälften av de studerande
vid varje tillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antagning
till den särskilda decentraliserade speciallärarutbildningen på gren 1 som
anordnas utanför planeringsramen, 168 platser, bör upphöra efter budgetåret
1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya utbildningen bör anordnas fr.o.m. läsåret 1981/82 och liksom den nuvarande
utbildningen organiseras som påbyggnadslinje i enlighet med
högskoleförordningens föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den grundläggande
20-poängsutbildningen bör lokaliseras till följande orter: Stockholm, Uppsala,
Gävle/Sandviken, Linköping, Jönköping, Lund, Göteborg och Umeå. Den ytterligare
påbyggnadsutbildningen om 20 poäng bör koncentreras lill Stockholm, Lund och
Göteborg för all möjlig­göra nödvändig integrering med övriga grenar inom
speciallärarutbildning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behörigheten till den
grundläggande speciallärarutbildningen borde kun­na vara densamma som till
nuvarande speciallärarutbildning, gren &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För­delning
av utbildningsplatser mellan skilda lärarkategorier borde också kunna vara
oförändrad, dvs. ca 60% av antagningsplatserna bör tillfalla sökande som är
behöriga till tjänst som lärare 1-2, ca 15% till lärare 5-15, 20 och 21
samlca25%tlll lärare 16-19, 152-161 och 167-171.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ytterligare påbyggnaden bör förbehållas lärare som är behöriga till tjänst som
lärare I och 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
grundskolan finns tjänst som lärare 3 och 4 för specialundervisning. Behörig
till sådan tjänst är klasslärare som genomgått speciallärarutbild­ning om tvä
terminer för den undervisning som tjänsten avser. Åven den nya
20-poängsutblldningen bör ge klasslärare behörighet till tjänst som lärare 3
och 4. I särskolan finns tjänst som lärare 2 och 3 för undervisning i skola för
grundundervisning. Behörig till sådan tjänst är bl.a. klasslärare som genomgått
specialutbildning om två terminer vid speciallärarilnjens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gren
I. För behörighet till tjänst som lärare 2 och 3 i särskolan bör även i framtiden
krävas genomgång av utbildning om två terminer, dvs. genom­gång av
grundläggande 20-poängsutbiIdning saml påbyggnad inom gren I omfattande
ytterligare 20 poäng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Speciallärarutbildningen
har en hög kostnad per årssludieplats. Detta beror dels på att utbildningen i
sig är kostsam, dels på att de studerande under utbildningstiden uppbär lön
(med eller utan B-avdrag) eller ulblld-ningsarvode. Vissa studerande är
dessutom berättigade till resekostnads­ersättning och traktamente under
utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
beräknar den sammanlagda besparingen till ca 50 milj. kr. För bud­getåret
1981/82 begränsas besparingen till ca 24 milj. kr. Delta beror på alt
studerande antagna i den gamla 40-poängsutbildnlngen våren 1981 slutför sin
ulbildning under hösten 1981. Besparingar uppstår dels under anslaget
Utbildning för undervisningsyrken, dels under anslagen Bidrag till driften av
grundskolor m. m. och Bidrag lill driften av gymnasieskolor. Ur drift­anslagen
bestrids kostnader för lön dels för de lärare som genomgår speci­allärarutbildning,
dels för de lärare som vikarierar under tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser senare föreslå regeringen att ge UHÅ 1 uppdrag att i kom­mande
anslagsframställningar och 1 sitt arbete med utarbetande av utbild­ningsplaner
för den omstrukturerade speciallärarlinjens gren 1 överväga de ytterligare
förändringar som kan vara befogade med avseende bl.a. på utbildningens
lokalisering och dimensionering. Dessutom bör man pröva en anpassning av
utbildningens Innehåll till andra skolformer än grundsko­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu lill frågan om omprövning av vissa ersättningar lill studerande som
genomgår lärarutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Speciallärarlinjen
gren 3 (40 p) är avsedd all ge behörighet som lärare i särskolan och att ge
utbildning av förskollärare 1 särskolan och vid sjuk­hus. Behöriga att antas
till utbildningen är bl.a. lärare 5-15 och motsva­rande i gymnasieskolan
(lärare i praktlsk-estetiska ämnen), yrkeslärare, förskollärare och
fritidspedagoger. Den som före utbildningen är behörig lill slatiigl reglerad
lärartjänst blir efter genomgången utbildning i allmän­het behörig till annan
tjänst med högre lön. Den som har statligt reglerad tjänst har oavkortad lön
under utbildningstiden. Den som inte har statligt reglerad tjänst har
utbildningsarvode. Båda kategorierna har resekostnads-ersättning och
traktamente. Resekostnadsersättning och traktamente beta­las f. n. från
anslagel Ulbildning för undervisningsyrken och lönekostna­den från resp.
skolanslag. Jag föreslår att fr. o. m. 1981/82 dels den som har statligt
reglerad tjänst får lön med B-avdrag, övriga ulbiidningsarvode, dels alt
resekostnadsersältning och traktamente inte ges. Den sammanlagda besparingen
uppgår lill ca 2,1 milj. kr., varav ca 2 milj. kr. under anslaget Ulbildning
för undervisningsyrken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Studerande
pä den avslutande prakllsk-pedagogiska utbildningen om 40 poäng vid
ämneslärarlinjen med teknisk eller ekonomisk inriktning som är ämnesleoreliskt
behörig och efler dn behörigheten haft relevant yrkes-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;erfarenhet i två år får utbildningsarvode enligt L 1:0
under genomgång av den praktisk-pedagoglska utbildningen. Jag föreslår att
dessa förmåner slopas för dem som påbörjar utbildningen fr.o.m. läsåret
1981/82. Bespa­ringen på anslagel Ersättning lill vissa lärarkandidater blir ca
3,4 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid pedagogik/metodiklärarlinjen (20 p) utbildas
förskollärare och fri­tidspedagoger lill lärare i barnkunskap m.m. saml till
melodlklärare 1 lärarutbildningen. Studerande har utbildningsarvode enligt
Ll:0. Vidare har de resekostnadsersältning och traktamente. Jag föreslår att
förmåner­na slopas för dem som påbörjar utbildningen fr.o.m. läsåret 1981/82.
Besparingen på anslaget Utbildning för undervisningsyrken beräknar jag till
300000 kr. och på anslaget Ersättning till vissa lärarkandidater till 700000
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2. Sammanfattning av besparingsförslaget för
högskoleutbildning och forskning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besparingarna
under skilda anslag sammanfattas i följande översikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslags-              
Konsekvens av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övrig&lt;br&gt;
förändring            antagnings-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anslags­&lt;br&gt;
genom minskade minskning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föränd-&lt;br&gt;
antagningslal        tidigare&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ring (1kr)&lt;br&gt;
1981/82 (tkr)         budgetär (tkr)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa (tkr)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulbildning
för tekniska yrken Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Ulbildning för värdyrken Ulbildning för undervisnings­yrken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulbildning
för kultur- och in­formationsyrken Lokala och in­dividuella linjer och enstaka
kurser Bidrag lill kommunal hög­skoleutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lokalkostnader
m. m. vid hög­skoleenheterna Ersättning till vissa lärarkan­didater&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Forskning och ut­vecklingsarbete för högskolan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Extra medel för dimensionerings-åtgärder i hög­skolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2709&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    430&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  2 600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    445&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  6000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- 3000 -17329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-6556&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;589&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-8 345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9551&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;776&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 4121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.1pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;7696&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 8126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:25.45pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:25.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:25.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-19824&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:17.3pt'&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;394&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:17.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 1428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- 6000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- 3000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-15000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-15000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-51476&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- 3000 -77 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av följande sammanställning framgår fördelningen mellan
högskoleen­heter m. m. av anlagningsminskningarna budgetåret 1981/82 uttryckt i
för­ändring av planeringsramar (antagningslal).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yrkesutbildnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Tekniska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Admi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Vård-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kultur-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Enstaka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Extra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.7pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sektor
  (motsv.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;yrken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nistra­tiva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;yrken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 rowspan=2 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;yrken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;och in-forma-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;kurser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;medel för di-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskoleenhet/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;tions-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mensio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:36.95pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;region&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;miska
  och so­ciala yrken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;yrken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ålgär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;der'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:36.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms
  hög-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skoleregion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  480&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 60/110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   650&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universilelel
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slockholm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppsala
  högskole-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;region&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 50/80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.45pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppsala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Gävle/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sandviken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Örebro&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Linköpings
  hög-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skoleregion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-    70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  10/20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Linköping&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jönköping&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lund/Malmö
  Iwg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skoleregion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 50/80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.7pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kristianstad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Växjö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-     54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
  hög-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skoleregion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 55/90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   475&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-     79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Kari-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;stad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-     30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Borås&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-     30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Umeå
  högskole-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reglon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 25/45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Universitetet
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.4pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Umeå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Luleå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;- 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-    30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högskolan
  i Sunds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vall/Härnösand&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-     16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=47 valign=top style='width:35.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1710&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-250/425&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-3 129-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' En anlagen fördelning mellan utbildningslinjer och
enstaka kurser anges. ' Varav 676 platser pä allmänna utbildningslinjer och 168
platser på speciallärarlin­jen, 135 platser på lokala och individuella
utbildningslinjer och 2 150 platser på enstaka kurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3. Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad statsrådet Mogård och jag har
anfört hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
som förordals i fråga om besparingar genom minskning av planeringsramar för
grundläggande högskoleutbild­ning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
som förordats 1 fråga om allmän sänkning av utbildningskostnaderna inom sektorn
för ulbildning för vårdyr­ken och sektorn för utbildning för
undervisningsyrken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
som förordats i fråga om begränsning av statsbi­drag till kommunal
högskoleutbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
som förordals 1 fråga om besparingar inom ansla­gel till extra
dimensioneringsålgärder 1 högskolan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
som förordats i fråga om besparingar inom verk­samheten med forskning och
utvecklingsarbete för högskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
som förordats i fråga om besparingar inom ansla­gel till lokalkostnader m. m.
vid högskoleenheterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna att
speciallärarlinjen ändras på sätt som förordats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;godkänna vad
som förordals om omprövning av vissa ersättning­ar till studerande som genomgår
lärarutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.    VUXENUTBILDNING&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Kommunal vuxenutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I statsbudgeten för innevarande budgetår har lill bidrag
lill kommunal vuxenutbildning m.m. anvisats ett förslagsanslag om 558,4 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till vad statsrådet Mogård tidigare har
anfört i fråga om bidragen till driften av grundskolor och gymnasieskolor
anserjag del vara möjligt all även begränsa statsbidraget till den kommunala
vuxenut­bildningens grund- och gymnasieskolkurser. Besparingen bör inle gälla
grundutbildning för vuxna, dvs. den utbildning som är avsedd för vuxna som
saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning eller matematik. Endast 98%
av statsbidraget bör således ulgå till driften av den kommuna­la
vuxenutbildningen 1 såväl primär- som landstingskommuner. Av bespa­ringen bör
25%, vilket motsvarar 2,4 milj. kr., användas för slöd till kommuner med
särskilda behov. Regeringen bör nu, i likhet med vad som sker belräffande
bidragen lill driften av grund- och gymnasieskolorna. Inhämta riksdagens
principiella godkännande av den förordade minskning­en av utbetalningen av
statsbidrag lill kommunal vuxenutbildning. Den närmare utformningen av
förslaget bör tas upp i 1981 års budgetproposi­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag beräknar nettobesparingen till 7,3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all
godkänna vad jag har föreslagit belräffande statsbidraget till kommunal
vuxenutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2       Studiecirkelverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser att senare under 1980/81 års riksmöte föreslå
regeringen att förelägga riksdagen förslag om utformningen av samhällets slöd
till studie­cirkelverksamheten. I förslagel ingår också ett ställningstagande
lill de förslag som framlagts av folkbildnlngsulrednlngen (SOU 1979:85). Jag
räknar med att del skall vara möjligt att pä anslaget Bidrag till
studiecirkel-verksamhet åstadkomma en besparing fr.o.m. budgetåret 1981/82 om
ca 130 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av besparingen kan en slor del hänföras till alt antalet
sludiecirkeltim-mar 1979/80 sannolikt blivit färre än beräknat. Riksdagen har
beslutat att antalet limmar budgetåren 1980/81 och 1981/82 fär uppgå till högst
del dubbla antalet studietimmar som genomförts budgetåret 1979/80. Detla medför
all antalet studiecirkeltimmar även under kommande budgetär blir färre än vad
som angivits i 1980 års budgetproposition. Den återstående delen av besparingen
får åstadkommas genom förändringar av reglerna för statsbidrag lill
studiecirkelverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3       Lokaliseringen av Sveriges Utbildningsradio AB
(UR)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges Utbildningsradio AB (UR), dotterbolag till
Sveriges Radio AB, började sin verksamhet den I januari 1978 (prop. 1975/76:
110, UbU 1976/ 77:8, rskr 1976/77:46). I riksdagens beslul ingick ett
bemyndigande lill regeringen att närmare avgöra UR:s lokalisering inom
Stockholmsområ­det. Utskottet förutsatte all regeringen därvid skulle besluta
om en lokali­sering utanför kärnområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den 9 juni 1977 beslöt regeringen alt lokalisera UR till
Tyresö kommun. I enlighet med regeringen uppdrag den 20 april 1979 och den 6
mars 1980 har byggnadsstyrelsen påbörjat projekteringen av nybyggnaden. Syslem­handlingar
med kostnadskalkyl har beräknats föreligga i november 1980. Byggstart kan med
gällande lidplan ske tidigast under vintern 1981 och byggnaden beräknas då vara
inflyttningsklar sommaren 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadskostnaden har av byggnadsstyrelsen preliminärt
beräknats till ca 185 milj. kr. Härtill kommer kostnader för utrustning, som av
UR beräknats lill ca 76 milj. kr., jämte ca 20 milj. kr. för projektering,
installa­tion och driftsätlning av utrustningen. Inrednlngskoslnaderna för
nybygg­naden har uppskattats till ca 12 milj. kr. Den totala
Investeringskostnaden uppgår därmed till drygt 290 milj. kr. enligt nu
redovisade beräkningar. Därav kommer huvuddelen alt falla på budgetåren 1981/82
och 1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Investeringskostnaderna för att förlägga verksamheten vid
Sveriges Ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bildningsradio
AB till Tyresö kommun har visat sig bli oväntat stora. Även personalkostnaderna
torde komma alt öka avsevärt om lokaliseringsbeslu­tet fullföljs. Enligt UR
behövs nämligen ell femtiotal nya tjänster, främst tekniker. Även om
investeringskostnaderna och behovet av nya tjänster vid en förläggning av
verksamheten till Tyresö delvis uppvägs av bortfallet av kostnader för
nuvarande lokaler och kostnader för de tjänster UR köper utanför det egna
företaget, främst av Sveriges Television AB, är del uppenbart att en kraftig
uppräkning av anslagel till UR krävs för all genomföra flytlningsbeslutet.
Omfattningen av dessa merkostnader har tidigare inle närmare kunnat bedömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
belydande del av dessa merkostnader avser egna tekniska resurser inom UR.
Endast i starkt begränsad omfattning har det visat sig möjligt att vid den
beslutade lokaliseringen använda koncernens nuvarande tekniska resurser m. m.
på Östermalm i Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har mot redovisad bakgrund funnh anledning att allvarligt överväga ett
alternativ till den beslutade lokaliseringen av UR lill Tyresö. Jag har därvid
kommit lill den slutsatsen alt belydande vinster kan uppnäs om möjligheterna
till samordning av 1 första hand de tekniska resurserna inom SR-koncernen i
Slockholm tillvaratas. Detta förutsätter att beslutet om lokalisering av UR
till Tyresö upphävs och alt UR permanent bereds lokaler i närheten av radio-
och TV-husen på Östermalm i Stockholm. Den vinst genom samordning av främst
studio- och aleljéproduktion, som där­med skulle kunna uppnås, har jag bedömt
uppgå lill ca 15 milj. kr. årligen i minskad driftkostnad. Under de två närmast
följande budgetåren bortfaller investeringar om sammanlagt ca 150 milj. kr. Jag
förordar därför att beslu­tet om att UR skall lokaliseras lill Tyresö kommun
upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen
av UR:s verksamhei kan stanna kvar i de nyligen förhyrda lokalerna i kvarteret
Amsterdam eller i alternativa lokaler på Östermalm (jfr prop. 1979/80:25 bil. 6
s. 48). Behoven av permanenta tekniklokaler för UR:s produktion kan tillgodoses
1 samband med en planerad nybyggnad av ersättningslokaler för Sveriges
Television AB inom kvarteret Förråds­backen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemsläller att regeringen föreslär riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
godkänna de riktlinjer för fortsalt lokalplanering för Sveriges
Utbildningsradio AB som jag har förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.    STUDIESTÖD&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1      Studiemedel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare under punkt 3 föreslagit en minskning av
högskoleor­ganisationen genom nedläggning och minskning av vissa kurser.
Förslaget medför alt antalet årsstudieplatser inom grundläggande
högskoleutbildning minskar med ca 2700. Detta medför i sin tur all behovet av
studiemedel minskar. För innevarande budgetär har anvisats ell förslagsanslag
om 2304 milj. kr. för att täcka koslnaderna för studiemedel. Jag beräknar alt
belastningen på anslaget för budgeläret 1981/82 minskar med ca 35 milj. kr. som
en konsekvens av del minskade antalet högskoleplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2      Studiehjälp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag
att föreslå vissa ändringar beträffande grunderna för inkomstprövning för
erhållande av statliga och slatskommunala bostadsbidrag. Till grund för den
nuvaran­de prövningen ligger den taxerade Inkomsten med vissa tillägg. 1
inkomst-underlaget inräknas inle studiemedel. Chefen för bostadsdepartementet
aviserar nu som sin avsikt att 1 1981 års budgetproposition föreslå att
inkomstprövningsreglerna ändras så att även studiemedel enl. 4 kap. slu­diestödslagen
(1973:349) beaktas när den bidragsgrundande inkomsten fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen följer i
stort sett de inkomslprövningsregler som gäller för det statliga
bostadsbidraget. Den nyss nämnda regeländringen bör således föranleda
motsvarande föränd­ring av Inkomstprövningsreglerna för det inkomstprövade
tillägget. Det ankommer på regeringen all utfärda närmare bestämmelser härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3      Vuxenstudiestöd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vuxensludiestöden och administrationen av dessa
finansieras av en särskild vuxenulbildnlngsavgift. Avgiften tas ut som en viss
procent, f.n. 0,25%, av lönesumman i landet. För budgetåret 1980/81 beräknas
den ge ca 588 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När vuxenutbildningsavgiften infördes den I januari 1976
(prop. 1974:23) användes de Influtna medlen inte enbart till vuxenstudiestöd,
utan också till alt finanslera en del av de statliga bidragen lill folkbildning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de årliga budgetpropositionerna sedan 1976 års
budgetproposition har jag förordat en successiv avveckling av användandet av
avgiftsmedel till andra ändamål än vuxensludieslöd och administrationen av
dessa. Budget­året 1980/81 görs det sista s.k. avlyflel och hela summan av de
influtna vuxenutbildningsavgiftsmedlen gär nu till vuxenstudiestöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har nyss föreslagit vissa besparingar som bl.a. berör kommunal vuxenutbildning
och studiecirkelverksamhet. I de överväganden jag har gjort om möjliga
besparingar på vuxenutbildningens område, har jag också beaktat
vuxenutbildningsavgiflen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att de
budgeterade medlen för limstudiestöd tidigare budgetär underutnylt-jals. Jag
finner del rimligt att i ett läge där del är nödvändigt all göra besparingar,
ompröva beslutet om avgiftsmedlens användningsområde. Jag är således nu beredd
att förorda all 70 milj. kr. av vuxenutbildningsav-giflsmedlen används för att
finansiera bl. a. studiecirkelverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser att återkomma 1 1981 års budgetproposition med närmare förslag om hur de
influtna medlen fråh vuxenutbildningsavgiflen bör förde­las budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vuxenstudiebidrag
utgår enligl 7 kap. 7§ sludiestödslagen (1973: 349) för varje tidsperiod om 15
kalenderdagar med 65% av det belopp som den studerande skulle ha fått 1
utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning och stimulansbidrag,
under en lika lång sammanhängande tidsperiod, om han hade kunnat fä sådant
bidrag. Motsvarande beräknings­grunder finns i 7 kap. 8§ studiestödslagen för
deltidsstuderande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senare
denna dag kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet att föreslå en
avveckling av stimulansbidraget för de elever som erhåller dagpenning med det
lägsta dagpenningbeloppet och inte är arbetslöshets-försäkrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all inga missförstånd skall uppstä om vilken summa, som för en enskild
studerande skall ulgå 1 vuxenstudiebidrag, vill jag här uttala, all den
föreslagna ändringen om stimulansbidrag inte får beröra beräknings­grunderna
för vuxenstuderande som är berättigade till särskilt vuxenslu­dieslöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att godkänna alt 70 milj. kr. av
de medel som flyter in från vuxenutbildningsavgiflen fr. o. m. bud­getåret
1981/82 används för att finansiera andra vuxenutbildningsändamål än
vuxensludieslöd och administrationen av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JORDBRUKSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Dahlgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till proposition om besparingar i statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR  
M.M.    INOM   JORDBRUKSDEPARTEMENTETS VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
jordbruksdepartementets huvudtitel bekostas främst anslag med anknytning till
jordbruk, skogsbruk, fiske och trädgårdsnäring saml miljö­vård, idrott och
rekreation. Förutom till ett antal verk beräknas medel lill bl.a.
lantbruksuniversitetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till det
besparingsarbete som nu bedrivs tar jag i det följande upp några anslag, där
jag föreslår påtagliga besparingar. Det är min avsikt alt i arbetet med 1981/82
års budget pröva vilka ytteriigare besparingsmöj­ligheter som kan föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det sammanhanget får också tas upp vissa avgiftsfrågor, bl.a. skogs­vård
savgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets
rationalisering m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[1]
Markförvärv för Jordbrukets rationalisering. Under anslaget anvisas medel lill
jordfonden. Fonden används för all finansiera lantbruksnämn­dernas köp av mark
i samband med yttre rationalisering inom jordbruk och skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
vartdera av budgetåren 1979/80 och 1980/81 har fonden tillförts 25 milj. kr.
Den uppgår nu fill ca 340 milj. kr. För samma ändamål disponeras också en
rörlig kredit i riksgäldskontoret på 25 milj. kr. intill den 30 juni 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För större förvärv av
skogsmark från bolag och domänverket disponerar lanlbruksstyrelsen Intill
utgången av år 1981 en röriig kredit i riksgäldskon­loret på 200 milj. kr. Den
för dessa medel förvärvade marken skall i första 1    Riksdagen 1980/81. I
saml. Nr 20. Bil. 9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hand tillföras bestående lantbruk eller användas för byte
med andra skogs­ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under senare år har fastighetsförsäljningarna ökat. Enligt
den nya jord­förvärvslagen prövas vidare fler förvärv än tidigare, vilket
medför slörre behov av medel för Inlösen av fasligheter om förvärvstiUstånd ej
medges. Det allmänna kreditlägel gör också all köparna av mark har svårt all få
lån i bankerna. De utestående fordringarna för försåld mark har därför ökat
under de senasle åren och uppgår f. n. till ca 80 milj. kr. Även om ansprå­ken
på jordfonden sålunda har ökat bör enligl min mening av besparings­skäl fonden
inle ges ytteriigare tillskotl för budgetåret 1981/82. Detta medför således en
anslagsminskning med 25 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruksprisreglering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2] Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Under
anslagel anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslagel bestrids
kostna­derna för livsmedelssubventioneringen inkl. prisstoppsersältningen till
jordbruket. Vidare utgår medel lill låginkomstsatsningen, avbytarverksam­heten
och andra sociala åtgärder Inom jordbruket samt medel som ersätt­ning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget be­strids även
kostnaderna för prisutjämning till viss livsmedelsindustri och teknisk
industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag
av 3966000000 kr. (prop. 1979/80: 162, JoU 1979/80:47 och 49, rskr
1979/80:413).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis villjag la upp livsmedelssubventionerna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1979/80: 181 om insatser för att underiätta nya
löneavtal anmälde regeringen sin avsikt all tillskjuta budgetmedel så alt de
prishöjningar på livsmedel som föranleds av tillämpningen av
jordbruksprisregleringen per den I juli 1980 utom för socker och sockerbetor i
allt väsentligt kunde undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt den
överenskommelse som sedermera träffades mellan statens jordbruksnämnd och dess
konsumentdelegation samt Lantbrukarnas för­handlingsdelegation skulle
jordbruket och viss förädlingsindustri per den I juli 1980 tillgodoföras I 170
milj. kr. Därav föreslogs 40 milj. kr. bli avsalta lill ränleslöd för vissa
jordbrukare, som är särskilt skuldsalla, och 20 milj. kr. användas främst för
fortsatt utbyggnad av avbytarverksamheten inom jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom beslut den 19 juni 1980 godkände regeringen den
träffade över­enskommelsen. Till fullföljande av vad som anförts i prop.
1979/80: 181 beslöt regeringen att av budgetmedel tillskjuta 775 milj. kr.
Härigenom kunde prishöjningar föranledda av tillämpningen av jordbruksprisreg­leringen
undvikas för konsumtionsmjölk, mjölkpulver, ost, kött och fläsk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
för räntestödet och den utbyggda avbytarverksamheten anvisades budgetmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
den I juli 1980 kan livsmedelssubventionerna för helt år beräknas ta i anspråk
ca 4 100 milj. kr. av budgetmedel, vartill kommer 4;25 milj. kr. i form av
låginkomstsatsning m. m. Av del förstnämnda beloppet faller ca 2495 milj. kr.
på mejeriprodukter, ca 690 milj. kr. på kött och ca 725 milj. kr. pä fläsk. I
delbeloppen ingår den s. k. prisstoppsersättningen till vilken jag återkommer 1
del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett led i regeringens ansträngningar att reducera budgetunderskot­tet bör en
nedtrappning av livsmedelssubventionerna ske. Därvid bör särskild hänsyn tas
till deras betydelse för barnfamiljer. Konsumfionsmjöl-ken bör därför inte
beröras av nedtrappningen. Fr.o.m. budgetåret 1982/ 83 bör besparingen uppgå
till ca 550 milj. kr. per år. Nedtrappningen bör ske med 250 milj. kr. den I
januari 1981 och med ytteriigare 300 milj. kr. den 1 januari 1982, allt
beräknat på helt år. Såsom hitlills bör det ankomma på regeringen alt besluta i
hithörande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härefter
villjag ta upp den s. k. prisstoppsersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruket
har under prisstoppsperioden av budgetmedel tillerkänts viss ersällning för
prisstoppets verkningar till följd av världsmarknadsprisernas utveckling pä
vissa kött- och mejerivaror. Bakgrunden lill all jordbruket tillerkänns sådan ersättning
är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
jordbruksprisregleringen skall de inhemska priserna på dessa produkter kunna
röra sig fritt mellan en fastställd övre och nedre prisgräns. (Prisgränserna är
i vissa fall kompletterade med s. k. buffertzoner.) Inför­selavgiftema är fasta
så länge priserna ligger mellan dessa prisgränser. De Inhemska priserna följer
därför i huvudsak världsmarknadsprisernas fluk­tuationer. Den övre prisgränsen
utgör ett skydd för konsumenterna och den nedre prisgränsen ett skydd för
producenterna. När det Inhemska priset uppnår dessa prisgränser justeras
nämligen införselavgiften för alt återföra priset inom prisgränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
prisstoppet på vissa baslivsmedel kan, i de fall stoppriserna ligger under övre
prisgränsen, inte längre de inhemska priserna vid sti­gande
världsmarknadspriser röra sig ända upp till denna på det sätt som förutsätts
enligt jordbruksprisregleringen. För att jordbruket inte skall göra förluster
på grund av prisstoppet lämnas därför ersättning av budgetmedel. De varor för
vilka ersättning lämnats under senare år är främst ost och fläsk. De belopp som
utgår som prissloppsersätlning är en form av livsme­delssubventioner — eftersom
priserna 1 ell läge utan prisstopp skulle stiga - och inräknas i dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna
för prisstoppsersältningen varierar mellan åren. För inne­varande budgetär har
statens jordbruksnämnd i sin anslagsframställning beräknat kostnaderna till 120
milj. kr., varav 50 milj. kr. för ost och 70 milj. kr. för kött och fläsk.
Detta motsvarar i genomsnitt ca 55 öre per kg ost, ca 5 öre per kg kött och ca
20 öre per kg fläsk. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ti    Riksdagen 1980181. 1 .saml Nr20. Bil. 9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör sådana förändringar i prisstoppet göras att ersätt­ningen kan
upphöra. Härigenom erhålls en besparing av ca 120 milj. kr. per år. Chefen för
handelsdepartementet kommer senare all föreslå regeringen förändringar i
prisstoppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
vill jag under denna punkt la upp finansieringen av prisuijäm-itingen - eller
råvarukostnadsuljämningen som den också benämns - till viss livsmedelsindustri
och teknisk industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att kompensera industrin för den råvarufördyring som uppslår till följd av
jordbruksprisregleringen lillämpas i Sverige olika syslem för
råvarukostnadsutjämning. Om någon utjämning inle förelogs skulle det för berörd
industri uppstä konkurrensnackdelar jämfört med industrier i andra länder som
har tillgäng till joi-dbruksrävara till eft lägre pris. En sådan form av
utjämning är s. k. intern prisuljämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intern
prisutjämning Infördes den 1 juli 1960 till följd av Sveriges anslut­ning till
EFTA-konventionen. Det Innebär alt tillverkare av vissa
livsme-delslndustriprodukler som bedöms vara särskilt utsatta för importkonkur­rens
med hjälp av bidrag erhåller sina jordbruksråvaror till i princip världs­marknadspris.
Bidrag lämnas för hela produktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intern
prisutjämning medges f. n. för choklad- och konfektyrvaror. bis­cuits och
wafers, frukostflingor, såser, soppor m.m., fiskkonserver o.d. samt för
starköl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De totala koslnaderna för
intern prisuljämning (utom vad avser fettvaror för fiskkonserver) bestrids från
förevarande anslag. Från anslaget ulgår också kompensation för den
kostnadsfördyring som lullskyddet pä vissa fettvaror medför för
livsmedelsindustrin och den tekniska industrin. För budgetåret 1980/81 har
under anslaget upptagils 200 milj. kr. för prisul­jämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all finansiera kostnaderna för prisutjämningen för choklad- och konfektyrvaror,
biscuits och wafers samt för starköl uttas en särskild uljämningsskall pä dessa
varor såväl för inhemsk produktion som vid imporl. Skatten uppgår f. n. till
110 öre per kg för choklad- och konfektyr­varor, biscuits och wafers samt lill
8 öre per liter för starköl. För övriga varor inom systemet uttas inle nägon
uljämningsskall. Kostnaderna finan­sieras således direki av budgetmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna
för prisutjämningen uppgick för budgetåret 1979/80 till 191 milj. kr., varav
för de varor som finansieras med uljämningsskall lill 149 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industrins
rävarukostnadsutjämning utreds f.n. av en särskild kommit­té. Kommittén skall
bl.a. undersöka möjligheterna att finna ett förenklat och om möjligt enhetligt
system. Finansieringsfrågan skall ägnas särskild uppmärksamhet. Kommittén
beräknas lägga fram sitt förslag hösten 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör utgångspunkten fr. o. m. budgetåret 1981/82 vara att den nu
aktuella råvarukostnadsutjämningen utformas pä ett sådant sätt alt den Inte
medför några nelloulgifter på statsbudgeten. Detta Innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;således
att nya finansieringsvägar måste sökas för denna prisutjämning. Jag beräknar
att en neltobesparing av ca 40 milj. kr. kan göras på statsbud­geten fr.o.m.
budgetåret 1981/82. Jag avser all återkomma lill denna fråga när kommitténs
betänkande avgells och remissbehandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som jag nu har redovisat beräknar jag sammanlagt medföra en besparing
pä statsbudgeten med ca 710 milj. kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[3j
Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Under anslaget anvisas sla­tens bidrag
till skördeskadefonden. Bidraget är f.n. 30 milj. kr. per år. Fonden, som f. n.
uppgår till drygt 400 milj. kr. tillförs, ulöver statsbidra­get, årligen minst
15 milj. kr. av skördeskadeavgifter från jordbruket samt f. n. ca 40 milj. kr.
i räntor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till fondens storlek och de räntor som f. n. tillförs böt enligl min
mening statens bidrag till fonden för nästa budgetär kunna minskas med en
tredjedel, dvs. 10 milj. kr. 1 enlighet med gällande fördelningsprin­cip bör
även skördeskadeavglfterna minskas med en tredjedel. Frägan bör tas upp 1
budgetpropositionen 1981. Frågan om skördeskadeskyddels framlida utformning och
finansiering bereds f. n. inom jordbruksdeparte­mentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[4]
Bidrag till skogsvård m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetär har
anvisats ett förslagsanslag av 120 milj. kr. för bidrag till skogsvård m. m.
Under anslaget har tagits upp en bidragsram av 139 milj. kr., varav 4,5 milj.
kr. för skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark. Denna bidragsgivning bör
nu kunna upphöra. Fr. o. m. den I juli 1981 bör sålunda inga nya utfästelser om
bidrag till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jord­bruksmark få göras. Frågan bör
las upp i budgetpropositionen 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[5]
Stöd till byggande av skogsvägar. Pä statsbudgeten för innevarande budgetär har
anvisats ett förslagsanslag av 35 milj. kr. för bidrag lill byg­gande av
skogsvägar. Under anslagel har lagils upp en bidragsram av 35 milj. kr. Vidare
har medgetts en ram av 6 milj. kr. för statlig kreditgaranti för samma ändamål.
Möjligheter alt ge slallig kreditgaranti som komple­ment till statsbidrag
infördes fr.o.m. den I januari 1980. För att minska statens utgifter föreslår
jag en omfördelning mellan stödformerna som innebär att bidragsramen fr.o.m.
den 1 juli 1981 minskas med 5 milj. kr. samtidigt som ramen för statlig
lånegaranti ökas med samma belopp. Frågan bör tas upp i budgetpropositionen
1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Service
och kontroll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[6]
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m. Anslagel är avsett för
kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mol
smittsamma husdjurssjukdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detta sammanhang la upp vissa frågor om statens utgifter för att bekämpa
salmonella hos husdjur. Dessa utgifter har under senare är visat en klar
ökningstendens. För att analysera möjligheterna alt begränsa dessa utgifter och
1 övrigt få en belysning av aktuella problem inom området tillsatte jag i
december 1979 en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har den 5 augusti 1980 överlämnat
betänkandet (Ds Jo 1980:5) Salmonella hos djur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen
konstaterar att samhällets ätgärder vid salmonellainfek-lion hos djur till
huvudsaklig del tillkommit för alt hindra smittöverföring lill människor. Dessa
åtgärder regleras i förordningen (1961:309) om be­kämpande av
salmonellainfektlon hos djur m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen
finner bl. a. att de ingripanden som gjorts för all bekäm­pa
salmonellainfektlon blivit betydligt mer omfattande och dragit slörre kostnader
än man vid bestämmelsernas tillkomst sannolikt hade räknat med. Ersättningen av
statsmedel har ökat från 4,3 milj. kr. för budgetåret 1974/75 till 10,1 milj.
kr. för budgetåret 1978/79. Som ett led i sjukdomsbe­vakningen 1 landet, bl.a.
avseende salmonellainfektlon, utbetalas vidare ersättning lill
veterinärmedicinska laboratorier för vissa obduktioner. Be­loppet har ökat från
1,5 milj. kr. för budgetåret 1974/75 lill 2,9 milj. kr. för budgetåret 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
arbetsgruppens mening är det möjligt att 1 slörre utsträckning än hitlills
anpassa bekämpningsålgärderna till behovet i det enskilda fallet. En sådan
anpassning bör enligt arbetsgruppen leda lill minskade kostnader för
statsverket och lättnader för djurägarna utan att risken för
salmonellain-fektioner hos människor för den skull behöver öka. Den ändring av
till-lämpningsreglerna som förslagel medför kan göras inom ramen för gällan­de
lagstiftning. Arbetsgruppen har med utgångspunkt i kostnaderna för
salmonellabekämpningen under budgetåret 1978/79 beräknat att dessa årli­gen bör
kunna minska med ca 5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
är föremål för remissbehandling. Om denna Inte motsäger arbetsgruppens
bedömning bör nya tillämpningsregler kunna införas redan under innevarande
budgetår. För budgetåret 1981/82 bör besparingen kun­na bli ca 5 milj. kr. Jag
återkommer till denna fråga i budgetpropositionen 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljövård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[7]
Statsbidrag till miljövårdsinvesteringar. Medel för statliga bidrag till
miljövårdsinvesteringar utgär Ln. över anslagen Bidrag till kommunala
avloppsreningsverk m. m. och Slöd till avfallsbehandling m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från anslagel Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.
m. utgår stöd för ny-, lill- och ombyggnad av avloppsreningsverk m. m. enligt
bestämmelserna i kungörelsen (1968:308, omtryckt 1974:551, ändrad 1979: 354) om
statsbidrag till avloppsreningsverk. Från anslagel får också utgå medel lill
förhöjda statsbidrag i vissa angivna fall, bl. a. till anläggning­ar i
Vlndelälvsområdet. För budgetåret 1980/81 står en bidragsram av 70 milj. kr.
till förfogande för nu angivna bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från anslaget Stöd till avfallsbehandling m.m. utgår
bidrag till bl.a. anläggningar för återvinning eller annat nyttiggörande av
hushållsavfall saml försöksanläggningar för sådant ändamål. Bidrag utgår också
till an­läggningar för konventionell behandling av hushållsavfall samt till
anlägg­ningar för behandling av annat avfall än hushållsavfall. Vidare ulgår
bidrag till försöksanläggningar i full storlek, som minskar vatten- eller
luftförore­ning eller buller. För budgetåret 1980/81 har anvisats 59 milj. kr.
på detta anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om
fortsatta statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk be­handlades av
riksdagen år 1978. Riksdagens beslul innebar då att bidrag borde kunna utgå
yfterilgare eft anlal år (prop. 1978/79:95, FiU 1978/ 79:35, rskr 1978/79:335).
Mot bakgrund av bl.a. behovet av att minska budgetunderskottet ser jag det
emellertid som nödvändigt alt frågan om formerna för fortsatta statsbidrag lill
kommunala avloppsreningsverk re­dan nu på nytt prövas. Den principiella
utgångspunkten vid överväganden rörande dessa bidrag bör enligt min uppfattning
vara all byggandet av avloppsreningsverk är en samhällsuppgift av det slag som
kommunerna normall har alt svara för. Vilka reningskrav som skall gälla för de
kommu­nala avloppsulsläppen fastställs vid den prövning enligt miljöskyddslagen
(1969:387) som sker av alla utbyggnader av kommunala avloppsrenings­verk. Denna
prövning innebär numera normalt krav pä att avloppsvattnet behandlas både
biologiskt och kemiskt. Vid särskilt känsliga vattenområ­den kan ytterligare
behandling vara aktuell. Under en övergångsperiod har de hittillsvarande
statsbidragen haft stor betydelse när det gällt all snabbt få till stånd den
förbättrade avloppsrening som varil nödvändig frän vatlen-vårdssynpunkt.
Kommunernas kostnader bör emellertid i princip täckas genom avgifter 1 enlighet
med grundsatsen om förorenarens kostnadsan­svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökningar
om bidrag har under de senasle åren betydligt överstigit de bidragsramar som
ställts till naturvårdsverkets förfogande. En successivt ökad väntetid för
beslut om bidrag har därmed uppstått. Den balans av obehandlade
bidragsansökningar som förelåg den I juli 1980 motsvarar enligt
naturvårdsverkets beräkningar ell lolalt bidragsbelopp av ca 525 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av del nuvarande budgetlägel och del förhällandet all bidragets
stimulanseffekt har minskat samt att det under de kommande åren blir nödvändigt
att prioritera statliga insatser när det gäller andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angelägna miljövårdsfrågor bör enligt min uppfattning
bidragsgivningen i dess nuvarande form upphöra. Jag föreslår därför att
generella statsbidrag inte skall utgå efter budgetåret 1980/81 för byggande av
avloppsrenings­verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är självfallet medveten om de problem en avveckling av
den nuva­rande bidragsgivningen kan medföra för vissa kommuner. Jag vill i
detla sammanhang framhälla att skatteutjämningssystemet Innebär ett fi­nansieringsstöd
till kommunerna också när del gäller reningsanläggningar. Vid prövningen av
extra skatteutjämningsbidrag bör enligl min mening de ändrade bidragsreglerna
för reningsanläggningar kunna beaktas de när­maste åren för de mest utsatta
kommunerna. I vissa fall kan möjligheter också finnas alt finanslera utbyggnad
av reningsverk med arbetsmarknads­medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven om nuvarande generella statsbidrag till kommunala
reningsverk således nu föreslås upphöra bör möjlighel fill bidrag dock finnas
kvar 1 vissa särskilda fall. Jag förordar därför all ett särskilt
stimulansbidrag skall kunna ulgå i fortsättningen när del gäller ulprovning av
ny teknik inom avloppsreningsområdel. Vissa bidrag bör också efler särskild
prövning kunna utgå för avloppsanläggningar inom områden där särskilda
vatten-skyddsåtgärder erfordras, dvs. närmast inom sådana områden där förhöjda
statsbidrag f. n. kan utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller stödet till avfallsbehandling har jag i
1980 års budgetpro­position framhållit att en sträng prioritering från
miljövärdssynpunkt av anslagets användning är nödvändig. I första hand bör
bidrag utgå till anläggningar där nya eller förbättrade tekniska metoder att
lösa viktiga problem inom miljöskyddsområdet utprovas. Också när del gäller
anlägg­ningar för behandling av hushållsavfall måsle, framhålls del, bidragsgiv­ningen
ha karaktären av ett stimulansbidrag för all få fram bättre tekniska lösningar
och öka återvinningen eller för att eljest lösa särskilda miljöpro­blem.
Angivna uttalanden, som lämnades utan erinran vid riksdagsbehand­lingen,
innebär att anläggningar för behandling av hushållsavfall med redan etablerad
teknik nu i allmänhet inle kan prioriteras vid bidragsgivningen. Enligl min
mening bör nu även den formella möjlighelen alt erhålla bidrag för sädana
anläggningar upphöra. Bidrag till anläggningar för behandling av hushållsavfall
kommer därmed endast att kunna utgå för ulprovning av nya tekniska lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag i det föregående har anfört innebär att båda de
anslag som här behandlas i fortsättningen skall användas i första hand för stöd
till anlägg­ningar där ny teknik provas ul. Jag förordar därför all dessa
anslag slås samman lill ett nytt anslag för slöd lill ulprovning av ny teknik
inom miljövårdsområdet m. m. Jag vill i detla sammanhang framhålla att den
föreslagna inriktningen på att stimulera framtagandet av nya tekniska lösningar
självfallet inte innebär att bidrag endast skall utgå till stora, tekniskt
myckel avancerade anläggningar. Jag ser det som mycket angelä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;get
alt också framtagandet av enkla och billiga lösningar av olika miljö­problem
stimuleras. Där endast vissa delar av en anläggning kan sägas utgöra nya
tekniska lösningar bör bidrag kunna ulgå just för dessa anlägg­ningsdelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av mig här förordade inriktningen av del forlsalta statliga stödet lill
miljövårdsinvesteringar bör gälla fr. o. m. budgetåret 1981/82. Jag vill fram­hålla
all de förslag som naturvårdsverket redovisat i sin anslagsframställ­ning för
nästa budgetår väl ansluter sig till vad jag här förordat. Till den närmare
inriktningen av användningen av det nya anslaget avser jag att återkomma i 1981
års budgetproposition varvid också den slutliga resurs­avvägningen för anslagen
inom miljövårdsområdet kommer att ske. Jag bedömer det dock som möjligt att
uppnå en besparingseffekt på totalt ca 50 milj. kr. genom den omläggning av
bidragsgivningen till mlljövärdsinves-teringar som jag här har förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
godkänna de allmänna riktlinjer för det fortsatta statliga stödet till
miljövårdsinvesteringar som jag har redovisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[8]
Utöver de anslagsfrågor som jag nu har behandlat villjag erinra om att
dåvarande chefen för budgetdepartementel i del reviderade budgetförsla­get för
Innevarande budgetär bland olika översynsprojekt ocksä tagit upp ett projekt
under jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Detta skulle Innebära en
prövning av förutsättningarna för viss samordning m. m. av såväl administration
som annan verksamhet Inom lanlbruksnämndsor-ganisationen, bl.a. rådgivningen.
Samtidigt erinrades om att skogsvärds-styrelsernas organisation nyligen setts
över av en särskild utredning. Där­vid anfördes att frågan om samordning av
vissa administrativa resurser för lantbruksnämnderna, skogsvärdsstyrelserna och
fiskenämnderna borde kunna övervägas i delta sammanhang. Detsamma gällde den
centrala infor­mationsverksamheten på jord- och skogsbruksområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser all återkomma till regeringen 1 denna fråga. Översynen kom­mer sålunda
att bedrivas parallellt med beredningen inom regeringskansliet av
skogsadminislraliva utredningens förslag, som nu har remissbehand­lats.
Beredningen av detta förslag torde dock Inte utgöra någol hinder för
översynsarbetet. Översynsarbelet kommer också all omfatta den prövning av statens
lokala fiskeriadminislration som aviserades i årels budgetpropo­sition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
erinrar också om att dåvarande chefen för jordbruksdepartementet med stöd av
regeringens bemyndigande den 17 maj 1979 tillkallat en utredning om
organisation och finansiering av djurens hälso- och sjukvård. Vidare bör nämnas
att jag efter regeringens bemyndigande den 17 april 1980 tillkallat en särskild
utredare med uppdrag att se över kontrollen av matpotatis med syfte att bl. a.
minska statens utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;BUaga 10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelsdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUaga 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
HANDELSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Burenslam Linder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR     M.M.     INOM     HANDELSDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det statsfinansiella lägel kräver som närmare utvecklats
av chefen för budgetdepartementel tidigare i dag kraftiga besparingar inom den
offent­liga verksamheten. Samtidigt måsle emellertid åtgärder som syftar lill
all långsiktigt komma tillrätta med balansbristerna i den svenska ekonomin
vidtas. Inom handelsdepartementels verksamhetsområde kommer den för­väntade
utvecklingen för den inhemska liksom den internationella ekono­min att ställa
krav på betydande insatser de närmaste åren inom områden som rör utrikes handel
och särskilt den exporlfrämjande verksamheten. Mot bakgrund av att en av de
grundläggande orsakerna till obalansen i den svenska ekonomin härrör från
underskottet 1 bytesbalansen finner jag del angeläget alt betydande satsningar
görs för att pä olika sätt främja svensk export av varor och tjänster. Jag
bedömer att delta skall kunna ske genom omprioriteringar, rationaliseringar och
besparingar inom departementets verksamhetsområde. Härutöver anserjag
ytterligare besparingar möjliga genom en hårdare utgiftsgranskning, en ökad
avgiftsbeläggning av olika tjänster saml i vissa fall minskning av
ambitionsnivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget planeras besparingarna all uppgå till ca 80
milj. kr. jämfört med vad som beräknats för budgetåret 1980/81. Större delen av
denna besparing kommer att kunna genomföras under budgetåret 1981/82. En mindre
del måste ske genom personalminskningar och kan med hänsyn lill bl.a. naturlig
avgång komma alt leda lill alt besparingarna ger effekt först under budgeläret
1982/83. Vissa avgifter beräknas emellertid kunna införs redan under budgetåret
1980/81 och således få besparingseffekter redan innevarande budgetår.
Besparingarna fördelar sig pä ca 60 milj. kr. avseen­de investeringar för del
ekonomiska försvaret och ca 20 milj. kr. fördelade på anslagen för stöd till
svensk projektexport, kommerskollegium, pätent-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20.
Bil. 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och registreringsverket, slatens pris- och kartellnämnd,
konsumentverket, allmänna reklamationsnämnden och tullverket. Av de 20 milj.
kr. hänför sig ca 7 milj. kr. lill ökade avgifter och resten till minskade
utgifter. 1 del följande lämnar jag en kortfattad redogörelse för
besparingsåtgärderna inom departementets verksamhetsområde. Jag återkommer i
1981 års bud­getproposition till den närmare innebörden av besparingarna under
olika anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Exportfrämjande verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De statliga insatserna för ett främjande av svensk export
är av väsentlig betydelse för exporten. Det ekonomiska utrymmet för ett ökat
statligt stöd är emellertid begränsat även inom delta prioriterade område. 1
den nuva­rande ekonomiska situationen är del dock angelägel att åstadkomma både
en förstärkning av de statliga insatserna och en samtidig ekonomisk bespa­ring.
Detta resullal har visat sig möjligt all uppnå genom en bättre avväg­ning av de
resurser som riksdagen anvisat under olika anslag för export­främjande
verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
budgeläret 1980/81 har riksdagen anvisat (prop. 1979/80: 100 bil. 14, NU
1979/80: 34, rskr 1979/80: 224) 39,2 milj. kr. för exportfrämjande åtgär­der,
varav 5,9 milj. kr. står till regeringens disposition för särskilda exporl­främjande
insatser av olika slag. Medlen lill regeringens disposition utnytt­jas såväl
för verksamhet som genomförs under förevarande anslag som för sådan verksamhet
som normalt budgeteras under andra anslag för exporl­främjande. Som exempel pä
åtgärder kan nämnas exporlaktioner (tidigare benämnt projektverksamhet),
information och intensifierad kommersiell representation i utlandet. Enligl min
mening finns det behov av att genom omfördelning förslärka dessa resurser i
syfle all redan under innevarande budgetär skapa möjlighet till kraftfullare
insatser än vad som är möjligt med de resurser som f. n. anslagils för
exporlfrämjande åtgärder. Detta gäller bl. a. stödet lill nya exportörer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1980/81 har riksdagen anvisaKprop. 1979/80:
100 bil. 14. NU 1979/80:34, rskr 1979/80:224) 47 milj. kr. för slöd lill svensk
projekt-export m. m. Härutöver finns odisponeral reserverade medel om ca 25
milj. kr. under anslagel. Enligl min mening bör 10 milj. kr. av dessa föras
över lill anslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder som en förstärkning av de
resurser för exportfrämjandel som står lill regeringens disposition under detta
anslag. Dessutom anserjag att 5 milj. kr. av de reserverade medlen kan utgöra
en besparing redan under innevarande budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all för budgetåret 1980/81 till B 3. Export främja nde
åtgärder föra över lOOOOOOO kr. frän reserverade medel under reservafionsan­slagel
B 4. Slöd lill svensk projektexport m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Kommerskollegium&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med
uppgift alt handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa
frågor i samband med näringsrätlsliga regleringar och inrikeshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser föreslå regeringen en höjning av avgifterna för
vissa tillstånd enligl aktiebolagslagen (1975: 1385) och lagen (1953:308) om
ekonomiska föreningar. Jag avser ocksä att senare föreslå regeringen alt införa
en expeditionsavgift för licenser som avser import. Sammanlaget beräknas de
föreslagna avgiftsförändringarna att inbringa drygt I milj. kr. under bud­getåret
1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Statens pris- och kartellnämnd (SPK)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slatens pris- och kartellnämnd (SPK) är central
förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning och har lill uppgift
all följa utveckling­en av och främja allmän kännedom om pris- och
konkurrensförhåUandena inom näringslivet med undanlag av bank- och
försäkringsväsendet. Nämn­dens arbete omfattar främst prisövervakning och
administration av sådana prisregleringar regeringen beslutar om, utredningar om
pris- och konkur­rensförhållandena inom olika branscher samt viss
informationsverksamhet i anslutning härtill. Enligl instruktionen (1973:609)
för SPK åligger det särskilt nämnden bl.a. att biträda marknadsdomstolen,
näringsfrihetsom­budsmannen (NO) och konsumentombudsmannen (KO) vid vissa utred­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prisövervakning
och därmed sammanhängande insatser erfordras för att regeringen skall ha en
möjlighet ingripa mot sådana prisstegringar som har sin grund t. ex. i
bristande konkurrens eller inflalionistiska förväntningar. I ett läge då stora
nedskärningar av de offentliga utgifterna är nödvändiga är det naluriigt att
göra en omläggning av prisövervakningen så att man i stort kan nå åsyftad
verkan med mindre resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser därför att SPK:s insatser bör omdisponeras.
Områden som vart för sig har liten betydelse för den allmänna prisutvecklingen
eller som kännetecknas av en väl fungerande konkurrens eller som under alla om­ständigheter
är tekniskt sett mycket svårreglerade bör göras till föremål för koncentrerade
undersökningar när sä bedöms lämpligt i stället för en mera löpande
uppföljning. Självfallet bör SPK även inom dessa områden följa prisutvecklingen
och ha en beredskap för särskilda insatser. Regeringen bör i särskild ordning
föreskriva vilka varu- och tjänsteområden som bör bli föremål för den av mig
föreslagna ordningen för övervakning av priser­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SPK:s
utredningar om konkurrensförhållandena inom olika branscher barett nära samband
med den prisövervakande verksamheten. Besparing­arna på detla område bör därför
i första hand ta sikte på de områden där &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ti    Riksdagen 1980/81. I .saml Nr20. Bil. 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prisövervakningen ges en annan uppläggning. Möjligheterna
för de myn­digheter som fär biträde av SPK med utredningar all få arbete utfört
kan också förutses att minskas. NO som saknar egna utredningsresurser och
därför i hög grad utnyttjar SPK bör bidra till att avlasta SPK genom noggrann
avvägning av vilka utredningar som är att betrakta som nödvän­diga. Jag bedömer
vidare att en besparing avseende SPK:s informations­verksamhet kan genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag räknar
med att SPK genom dessa förändringar skall kunna hålla tjänster vakanta och alt
anslaget därigenom kan begränsas med 3 milj. kr. Jag räknar med att huvuddelen
av besparingen kan genomföras under budgetåret 1981/82 och resterande del under
1982/83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Konsumentverket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förvaltningskostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den konsumentpolitiska verksamheten i Sverige har byggts
ul kraftigt under framför allt 1970-lalet. Nya myndigheter har tillkommit och
lagar har införts i avsikt alt förbättra konsumenternas ställning pä marknaden.
Detta har medfört all konsumentskyddet har stärkts väsentligt. Verksamheten har
även inneburit att näringsidkare har fält kompletterande underlag för
bedömningar av konsumenternas behov. Mot bakgrund av det ansträngda
statsfinansiella läget framstår del nu som naluriigt att undersöka hur verk­samheten
kan koncentreras och göras mindre kostsam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser att konsumentverket bör koncentrera sina
insatser lill områ­den av avgörande betydelse för konsumenterna. Det gäller
problem som rör människors liv, hälsa och säkerhet, mer belydande ekonomiska
risksi­lualioner, svaga konsumentgruppers problem samt frågor som hänger sam­man
med rationalisering av hushållens arbete och minskning av hushällens
energikonsumtion. Jag bedömer all en begränsning av verksamheten på övriga
områden kommer att bli nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Intäkterna från de publikationer konsumentverket ger ul
bör ocksä ökas. Jag förordar även en begränsning av konsumentverkets
kampanjverksam-hel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom dessa åtgärder bedömer jag all anslagel D 4.
Konsumentverket: Förvaltningskostnader kan begränsas med 2,3 milj. kr. under
budgetåret 1981/82. Jag kommer senare att även ta initiativ till en översyn av
konsu­mentverket för att begränsa anslaget med ytteriigare minst 1,7 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undersökningsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av konsumentverkets anslag för
förvaltningskostnader dispo­nerar verkel ett särskilt anslag för
undersökningsverksamhet m. m. Ansla­get, som f. n. uppgår lill ca I milj. kr.,
används för bland annat konsument­inriktad forskning vid högskolor och andra
institutioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden lill anslagel är att slalsmakterna har velat
stimulera forsk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning inom ett fält som har varit eftersatt. På senare lid
har konsumenteko­nomiska inslag i ekonomiutbildningen tillkommit vid
universiteten och en professur i konsumentekonomi har inrättats. Åven i övrigt
föreligger andra finansieringsmöjligheter för denna typ av forskning. Behovet
av ett särskilt stöd lill denna verksamhei har alltså minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser därför alt anslagel kan avvecklas. Genom
avveckling av ansla­get D5. Konsumentverket: Undersökningsverksamhet m.m.
erhålles en besparing på ca 1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. Allmänna reklamationsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutade i juni 1980 i enlighet med regeringens
proposilion (1979/80:114) om verksamheten vid allmänna reklamationsnämnden. I
propositionen anmäldes all frågan om avgifter vid nämnden skulle övervä­gas.
Den organisationskommitté som f.n. förbereder verksamheten vid den nya
reklamationsnämnden kommer inom kort all lämna förslag lill regeringen när del
gäller avgifter. Jag räknar med alt ta upp frågan i samband med min anmälan
lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6. Patent- och registeringsverket (PRV)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Namnärenden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för PRV:s verksamhei skall täckas av de
avgifter dess kunder erlägger. Avgifterna under varje program skall i princip
ge full kostnadstäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om programmet Namnärenden har regeringen frångått
principen med kostnadstäckning bl. a. med hänsyn till intresset av alt de som
inle har tillräckligt särskiljande namn byter släktnamn. Täckningsgraden har be­räknats
till ca 0,7, dvs 70% av PRV:s kostnader skall täckas av kundernas avgifter. På
grund av ökade koslnader har täckningsgraden under 1980 sjunkit till ca 0,55.
För att åleruppnå en genomsnittlig täckningsgrad på 0,7 under de närmaste
budgetåren har avgifterna för ansökan i släktnamns-ärende beräknats behöva
höjas från 200 kr till 300 kr. För förnamnsansö­kan skulle avgiften oförändrat
vara 200 kr. I syfte att ulan dröjsmål öka statens inkomster har nämnda
avgifisökning genomförts fr.o.m. den I september 1980 vilket Innebär en
merintäkt lill slalen på ca 450000 kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt uppnå full kostnadstäckning för programmet skulle
avgifterna behöva höjas till ca 400 kr. för en släklnamnsansökan och till ca
225 kr. för en förnamnsansökan. En sådan avgiftshöjning skulle leda lill att
intäkterna lill staten ökar med ytteriigare ca 400000 kr. per år. Jag anser all
princi­perna för täckningsgrad bör ändras för programmet Namnärenden så att full
kostnadstäckning skall gälla och avser att inom kort framlägga förslag lill
regeringen om en sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SärskUda kostnader för förenings- m.fi. register&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från delta anslag bestrids länsstyrelsernas
annonskostnader för all kun­göra sådana anmälningar som skall las in i
förenings- och handelsregislren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgifter, som fiyter in i samband med anmälningarna,
redovisas på statsbudgetens inkomstsida under titeln Avgifter för registrering
i för­enings- m.fl. register. Avgifterna avses läcka koslnaderna under detla
anslag saml länsstyrelsernas handläggningskoslnader i samband med an­mälningarna.
För budgeläret 1979/80 har pä inkomsttiteln redovisats 6489000 kr. Avgiften för
registrering av firma utgör nu 150 kr. Beloppet har varil oförändrat sedan
början av 1970-lalel. Avgifterna täcker i dagslä­gel kostnaderna under detta
anslag men däremot inte länsstyrelsernas handläggningskoslnader. Regeringen har
uppdragit ål riksrevisionsverkel att lämna förslag om vilka avgifter som bör
erläggas för att också koslna­derna för handläggningen vid länsstyrelserna
skall täckas. Del är min avsikt att anmäla resultatet i 1981 års
budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag räknar preliminärt med all statens inkomster därigenom
kommer all öka med ca 5 milj. kr. under budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7. Ekonomiskt försvar Investeringar över statsbudgeten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetåret 1980/81&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1980/81 härmed 1980 års budgetproposition
(prop. 1979/ 80:100 bil. 14. FöU 1979/80:14. rskr 1979/80:317) anvisats
investeringsme­del m. m. över statsbudgeten till ett sammanlagl belopp av ca
170 milj. kr. för verksamheten inom del ekonomiska försvaret.
Investeringsmedlen dis­poneras för uppbyggnad av beredskapslager av varor och
materiel och för slöd lill försörjningsberedskapsviktig industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgeläret 1980/81 har regeringen med prop. 1979/80:
138 om åtgär­der för försörjningsberedskapen pä lextilfiber- och
bomullsgarnsområdena lämnal förslag om ytterligare stödåtgärder till
försörjningsberedskapsviktig industri. Behovet av invesleringsmedel för dessa
åtgärder uppgår lill ca 54 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1980/81 uppgår därmed anvisade och
föreslagna investe­ringsmedel över statsbudgeten till sammanlagt (170-1-54 = )
224 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Budgetåret 1981/82&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har den 27 mars 1980 lämnal anvisningar för
programplane­ring för perioden 1981/82—1985/86 och anslagsframställningar för
budget­året 1981/82 avseende verksamheten inom del ekonomiska försvaret. An­visningarna
har utformats mot bakgrund av kravet på besparingsåtgärder. Enligl
anvisningarna skall för budgetåret 1981/82 planeras slöd till försörj­ningsberedskapsviktig
induslri och övriga investeringar inom en ram av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120 milj. kr. Inom beklädnadsområdet skall enligl
anvisningarna ulöver den angivna ramen inplaneras sädana åtgärder som är en
följd av avlal som ingåtts före den I juli 1980 mellan staten och förelag om
upprätthållande av försörjningsberedskapsviktig produktionskapacitet.
Medelsbehovel för sä­dana investeringar beräknas till ca 42 milj. kr. De totala
investeringarna för budgetåret 1981/82 skulle därmed i enlighet med de ovan
nämnda anvis­ningarna kunna beräknas till ca (120-1-42 = ) 162 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besparing&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med regeringens anvisningar kommer
investeringarna under budgetåret 1981/82 1 förehällande lill 1980/81 aU behöva minskas
från 224 milj. kr. lill 162 milj. kr., dvs. med 62 milj. kr. En närmare
precisering av hur denna besparing kommer alt fördela sig på olika områden inom
det ekonomiska försvaret kommer alt ges i 1981 års budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktningen av den statliga politiken på tekoområdet m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har vid olika tillfällen beslutat om mål för den
statliga lekopo-liliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hösten 1977 beslöt riksdagen om mål för
försörjningsberedskapen på tekoområdet (prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr
1977/78:81 och NU 1977/78:41, rskr 1977/78: 172). Vären 1979 log riksdagen
vidare ställning till vissa nivåer för den löpande produktion av lekovaror som
behövs av försörjningsberedskapsskäl (prop. 1978/79: 145, NU 1978/79:48, rskr
1978/ 79: 390).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 december 1978 (NU 1978/79: 16. rskr 1978/79: 122) och i
samband med beslutet 1 maj 1979 uttalade riksdagen all tekoindustrins nuvarande
pro­duktionsvolym i allt väsentligt skulle bibehållas. I ett belänkande i april
1980 (NU 1979/80: 39) uttalade näringsutskottel att utskottet utgår från aU
detla av riksdagen uppställda krav utgör själva utgångspunkten för utred­ningsarbetet
med en samlad plan för lekobranschens framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen uttalade näringsutskottel i maj 1979 (NU
1978/79:48) att ett långsiktigt mål för den statliga tekopoliliken bör vara all
svensk lekoindus­tri skall svara för 30%- eller mer av den totala tillförseln
av tekovaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsbeslutet i maj 1979 innebar bl. a. att en
långsiktig planering skall ske beträffande de statliga åtgärderna på
tekoområdet. Mot bakgrund härav uppdrog regeringen i juli 1979 åt överstyrelsen
för ekonomiskt för­svar, arbetsmarknadsstyrelsen och slatens industriverk att
inom ramen för sina respektive ansvarsområden utreda och lämna underlag för
denna planering. Vidare uppdrogs åt lekodelegationen all samordna detta myn­digheternas
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Myndigheterna lämnade sina första rapporter till
regeringen i september 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samband med beslutet i maj 1979 uttalade riksdagen att
industrin vid sin planering bör kunna räkna med att antingen äldrestöd eller
något annat stöd av liknande innebörd skall kunna erhållas under - t. v. - hela
plane­ringsperioden. Samtidigt uppmanades regeringen all utan dröjsmål se över
frågan om stödformernas konstruktion. Denna översyn pågår f.n. inom regeringskansliet.
Arbetel beräknas vara slutfört inom kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag här har anfört innebär att det under hösten kommer
att föreligga ell viktigt underlag för den fortsatta inriktningen av den
statliga tekopolili­ken. Jag och cheferna för arbetsmarknads- och industridepartementen
kommer senare all lämna förslag i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande mälen för tekopolitiken vill jag emellertid
redan nu anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åtgärder för tekoindustrin som inleddes budgetåret
1970/71 motive­rades utifrån induslripoUtiska utgångspunkter. Dessa insatser
komplette­rades ett par är senare med åtgärder som saltes in av
försörjningsbered­skapsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den totala omfattningen av åtgärderna var t.o.m.
budgetårel 1976/77 relativt begränsad. Kostnaderna ökade således från knappt 5
milj. kr. budgetårel 1970/71 lill drygt 60 milj. kr. budgetåret 1976/77.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 och med alt äldrestödet infördes budgetåret 1977/78 och
de försörj­ningsberedskaps- och industripolitiska insatserna kraftigt har
ökats, har under senare delen av 1970-lalel del lolala stödet till
tekoindustrin kommit alt uppgå till 400-500 milj. kr. per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under slutet av 1970-talel har vidare på det
handelspolitiska området en effektivisering skett av systemet med bilaterala
avtal med s.k. lågpris­länder i huvudsak inom ramen för det sk. multifiberavtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag här har anfört, visaratt statsmakterna har gjort
stora insatser för att främja tekoindustrins utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt näringsulskottels uttalande bör del långsiktiga
målel för den stat­liga tekopoliliken vara att svensk tekoindustri skall svara
för 30% eller mer av den totala tillförseln av lekovaror. Denna produktionsnivå
har inle uppnåtts på flera år. Enligl statistiska centralbyråns uppgifter var
för år 1979 den svenska produktionens andel av tillförseln 23% för garn och väv
och 22 % för kläder. Produktionsandelen har enligt centralbyrån fortsall all
minska under första kvartalet 1980. Om /uja den svenska produktionen relateras
till tillförseln erhålles däremol ell värde som klart överstiger 30%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Målen för tekopoliliken måste ses i förhållande lill de
konkurrensmäs­siga förutsättningar som finns all upprätthålla en viss
produktionsnivå. Den grundläggande förutsättningen är härvid hur det svenska
kostnadslä­gel utvecklas i förhållande till våra viktigaste konkurrentländer,
dvs. främst EG/EFTA-områdel varifrån ea 70% av vår import av lekovaror kommer
och dit närmare 90% av vår tekoexporl säljs. Om en tillräcklig konkurrenskraft
inte kan uppnås och om målen skall vidmakthållas åter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;står endast att tillgripa stödåtgärder och/eller
handelspolitiska restriktio­ner. Utrymmet för sådana åtgärder är emellertid
begränsat mot bakgrund av det statsfinansiella läget och de handelspolitiska
åtagandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har anfört kommer ett samlat
bedömningsunderiag för den fortsatta inriktningen av den statliga lekopolitiken
att föreligga först senare 1 höst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser därför att i samråd med cheferna för
arbetsmarknads- och industridepartementen återkomma till dessa frågor liksom
till mälet för försörjningsberedskapen pä lekoområdel i 1981 års
budgetproposition. 1 fråga om försörjningsberedskapen vill jag dock redan nu
behandla en särskild fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i skrivelse den
13 juni 1980 redovisat resultatet av en investeringsenkät avseende främst den grundlex-tila
industrin. För att möjliggöra från försörjningsberedskapssynpunkl er­forderiiga
investeringar beräknar överstyrelsen behovet av avskrivnings­län för budgetåret
1980/81 till 50 milj. kr. En viss neddragning av bidrags­andelen har därvid
förutsatts. Med hänsyn lill de medel som ställts till förfogande på grund av
del statsfinansiella lägel har dock överstyrelsen som ell alternativ redovisat
en revidering av planeringsnormerna innebä­rande dels alt reglerings- och
ransonerlngsätgärder skall kunna tillgripas snabbare än vad hittills
förutselts, dels alt standarden i ett krisläge vad gäller vissa plagg inle
skall uppgå till den nivå som hitlills varil målsätt­ningen. Behovet av
finansiellt stöd och beredskapslagring minskar i detta alternativ. Det innebär
bl. a. alt 7 milj. kr., varav i reservation frän budget­året 1979/80 5 milj.
kr., som disponeras för beredskapslagring under pro­grammet Beklädnad m. m.
inle behöver utnyttjas och all varor för 16 milj. kr. kan avyttras från
befintliga beredskapslager och buffertlager. Översty­relsen hemställer mol
bakgrund av detla alt de reviderade planerings­normerna beaktas och alt en
omdisponering av lagringsmedel fär ske med sammanlagl 23 milj. kr. till
avskrivningslän/försörjningsberedskapslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt min mening angelägel alt resurserna inom
programmet Beklädnad m. m. omfördelas så all ett effektivare utnyttjande kan
uppnås. Därmed kan besparingar på sikl åstadkommas. Avskrivningslånen har visat
sig vara ell effektivt instrument. De ekonomiska uppoffringar som förutsätts
från företagen själva (normall mer än 50% av investeringskost­naden) borgar för
alt medlen kommer till effektiv användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår därför att högst 23 milj. kr. får
omdisponeras från anslagel F 3. Beredskapslagring till anslagel F 4.
Industriella åtgärder. Omdispo­neringen får ske i den omfattning som del är
möjligt all realisera bered­skaps- och buffertlagren. Förslaget innebär en viss
minskning av målupp­fyllelsen 1 fräga om beredskapslagring av lekovaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är inte beredd att nu förorda att förslag lämnas
riksdagen om revide­ring av mälen för försörjningsberedskapen pä lekoområdel.
Som jag har nämnt i det föregäende avser jag senare att i samråd med cheferna
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknads- och industridepartementen återkomma till
frägan om den fortsatte inriktningen av den statliga tekopoliliken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att godkänna de
åtgärder för försörjningsberedskapen på le­koområdel som jag här har förordat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all medge att
från budgetåret 1979/80 reserverade medel om 5 milj. kr. jämte 2 milj. kr. som
anvisats för budgetåret 1980/81 inom programmet Beklädnad m.m. under anslaget F
3. Bered­skapslagring förs över till anslaget F 4. Industriella åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att medge alt
under budgetårel 1980/81 realiserade inkomster från försäljning ur beredskaps-
och bufferllagren inom program­met Beklädnad m.m. om högst 16 milj. kr. får
föras över till anslaget F 4. Industriella åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8. Tullverket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tullverket har till uppgift all debilera, uppbära och
redovisa tull samt vissa skatter och andra avgifter. Verkel övervakar vidare
efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och
utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandet samt fullgör
kontrollupp­gifter m.m. Verkel svarar även för åtgärder lill havs och i
kustvatten, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skador till följd
av bl. a. oljeutsläpp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening iir det möjligt att genomföra vissa
besparingar vid tullverket genom all verket bl.a. ändrar nuvarande omfattning
och inrikt­ning av kontrollverksamheten. Del är emellertid angeläget all denna
nöd­vändiga omprioritering sker sä alt ambitionsnivån inte minskas när del
gäller särskilt angelägna områden, såsom bekämpning av narkotikasmugg­ling,
skydds- och kontrollälgärder ur miljöskyddssynpunkl samt åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten. För budgetåret 1981/82 beräknar jag all anslaget kan
begränsas med 3,5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9. Översynsprojekt avseende konsumentverkets
verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har under år 1979 tagit vissa initiativ till
översyner på det konsumenlpoliliska området. Två utredningar har tillsalls, en
med uppgift att utföra en översyn av vissa konsumenlpoliliska medel för
producenlpå-verkan m.m. (riktlinjekommittén H 1979:04) och en för att granska
pro­blem vid redovisning av marknadsöversikter och producentundersökning­ar
(varuprovningskommiltén H 1979:05).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under våren 1980 har regeringen lämnat särskilda
anvisningar för konsu­mentverkets arbete med anslagsframställningen för
budgetåret 1981/82. Redan i dessa anvisningar framhålls all del
statsfinansiella läget gör del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskilt
angelägel all konsumentverket fäster uppmärksamheten på möjlig­heterna lill
omprioriteringar och i större utsträckning än tidigare utsätter befintliga
verksamheter för en omprövande analys. Regeringen föreskrev slutligen att
konsumentverket i sin kommande anslagsframställning skall redovisa vilka
ambitionssänkningar som kan göras i verksamheten och hur direkträdgivningen
fill enskilda konsumenter kan begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har 1 det föregående aviserat ätgärder för alt begränsa anslagen D 4. och D 5.
lill konsumentverket med 3,3 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Dessutom har
jag anmält alt en ytterligare besparing på minst 1,7 milj. kr. bör kunna
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget alt nu
genomföra en översyn av konsumentverkets verksamhelsområde för all få fram
underlag för de politiska beslul som är nödvändiga för en Inriktning av
verksamheten på en lägre ekonomisk nivä. Särskild uppmärksamhet bör därvid
ägnas konsumentverkels rådgivning. 1 syfte all identifiera mer resp. mindre
angelägna ärenden bör ärendehante­ringen granskas. Frägan om avgifter för
verkels material bör även prövas. Översynen bör kunna omfatta även andra
omprövningar av konsumentpo­litisk art. I översynen bör slutligen också
övervägas om organisatoriska förändringar är påkallade med hänsyn till behovet
av begränsningar i verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del är min avsikt alt inom
kort ta initiativ till detla översynsprojekl. Arbetet bör bedrivas inom
regeringskansliet men 1 nära kontakt med berör­da myndigheter, utredningar m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10. Hemst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen bereder
riksdagen tillfälle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
la del av inriktningen av de besparingsåtgärder m.m. inom handelsdepartementets
verksamhelsområde för budgetåret 1981/82 som jag har redovisat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­departementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga II&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Eliasson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR M.M. INOM ARBETSMARKNADSDEPARTEMEN­TETS
VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från de flesta andra länder har Sverige
kunnat gå igenom det sena 1970-talels Internafionella ekonomiska kris med
bibehållen hög sys­selsättning och låg arbetslöshet. Delta speglar den centrala
roll som syssel­sättningspolitiken getts 1 den förda ekonomiska politiken. De
omfattande arbetsmarknadspoliliska åtgärderna har således kunnat hålla
arbetslöshe­ten nere.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av utgångspunkterna i regeringens besparingsprogram har
varil att arbelsmarknadspolltlkens mål skall slå fast. Den framlida
sysselsättnings­politik, om vilken förslag skall läggas under vårriksdagen,
kommer alt ha de nuvarande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som sin
viktigaste bas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del bör dock vara möjligt att ytterligare effektivisera
arbelsmarknads-verkels administration och organisation. Flera utredningar har
redan gjorts eller pågår i detta syfte både av verkel och med stöd av
utomstående organ, bl.a. riksrevisionsverkel och riksdagens revisorer.
Resultatet av detta arbete kommer delvis att presenteras i den kommande
budgetpropo­sitionen. I syfte alt intensifiera dessa ansträngningar kommer
dessulom all tillkallas en kommitté för att utreda arbetsmarknadsverkets lAMS)
framti­da ansvarsområde och organisation. Jag räknar med alt återkomma i detla
ärende senare i samband med den sysselsättnlngspoliliska propositionen.
Avsikten med denna översyn bör vara all åstadkomma ett ännu effektivare
utnyttjande av resurserna inom arbetsmarknadspolitikens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som dåvarande chefen för budgetdepartementel anförde i sin
anmälan av kompletteringspropositionen (prop. 1979/80: 150) måsle översyn och
omprövning bli ett återkommande inslag i det långsiktiga arbetet för att
förbättra statens finanser. Ell av de projekt som anmäldes i propositionen var
en översyn av effekterna av lagstiftningen om ledighet och utförande &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
20. Bd. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av olika arbetsuppgifter pä arbelslid utom ramen för den
ordinarie verk­samheten. Detta översynsprojekl har nu påbörjats och tre delprojekt
har igångsatts. För del första görs inom arbetsmarknadsdepartementet en lag­teknisk
översyn av ledlghetslagstlftnlngen. För del andra har Studieför­bundet
Näringsliv och Samhället (SNS) på regeringens uppdrag börjat studera hur arbelstidsreformerna
kommit all påverka närvaromönsler och arbetsorganisation vid ett mindre antal
myndigheter och förelag. För del tredje har ett uppdrag lämnats till
riksrevisionsverket att beräkna kostna­derna i olika avseenden för den samlade
frånvaron i samhällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besparingsförslagen
inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhels­område uppgår lill totalt 130
milj. kr. Den mer belydande besparingen är avveckling av stimulansbidraget för
vissa grupper (110 milj. kr.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;[I] &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Minskade insatser för forskning och utveckling. 1 statsbudgeten för budgetårel
1980/81 har anvisats ett reservationsanslag av 12072000 kr. för Kommittéer m.m.
Härav har 3072000 kr. beräknats för forsknings- och utvecklingsarbete inom
departementets verksamhetsområde. Jag räknar med alt genom utnyttjande av
reserverade medel från föregående budgetår och en noggrann prövning av
forskningsprojekten kunna spara 1 milj. kr. på anslaget. Det ankommer på
regeringen att besluta om detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsservice&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2] Begränsning i utgivandet av ADB-platslistor. I maj
1973 producerades den första dagliga platslislan med hjälp av ADB-teknik och en
första rapport om arbetsförmedling med ADB-resurser lades fram i oktober 1974.
Under våren 1978 fick hela landet tillgång till länsvisa ADB-producerade
platslistor. Listorna framställs pä totalt fem produktionsorter. Lediga platser
som skall ingå i listan kan anmälas till förmedlingen på eftermidda­gen och
komma med i platslislan dagen därpå. Datorbearbetning, sättning, tryckning och
distribution sker under natten. Kostnaderna för tryckning, pappersåtgång och
distribution av ADB-plalslistorna är förhållandevis sto­ra. Delta påpekades
också i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 15 s. 72).
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anmodades därför all un­dersöka möjligheterna alt
göra besparingar i dessa avseenden. Detta sked­de också genom att utgivningen
av platslistorna begränsades från fem till tre dagar per vecka, men med hänsyn lill
behovet av hög aktualitet föror­dades att utgivningen skulle kompletteras med
listor med enbart nyan-mälda platser under två dagar per vecka.
Kostnadsbesparingen som här-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Igenom kunde göras beräknades till ca 10 milj. kr. och
fick effekt fr. o. m. budgetårel 1978/79.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den vid platslistframställningen tillämpade ADB-tekniken
som grund startade AMS under budgetårel 1976/77 på försök praktiska prov med
sökning och bevakningsmatchning med hjälp av terminal. Med en sädan terminal
kan arbetsförmedlaren söka fram plaisförslag i en plalsbas där information om
lediga platser finns. Detla är samma information om lediga platser som används
för produktion av ADB-platslistor. Riktlinjerna för denna verksamhei har lagts
fast i prop. 1978/79: 131, AU 1978/79:34. rskr 1978/79:304. I denna proposition
konstaterade också dåvarande de­partementschefen all plalslistorna var ell
nödvändigt hjälpmedel för ar­betsförmedlaren och att de kommer att behövas i
stort sett i nuvarande omfattning i vart fall intill dess man mera allmänt har
tillgäng lill datater­minaler i platsförmedlingen. Emellertid utgick
departementschefen frän att AMS kontinuerligt prövade varje möjlighet att genom
olika förenklingar göra besparingar i den nuvarande platslistframställningen
och alt möjlighe­len alt minska antalet utgivningsdagar av plalslistorna därmed
borde över­vägas. Ulskoltel underströk också betydelsen av att besparingar
gjordes i framställningen av ifrågavarande plalslistor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utbyggnad av lerminalsystemel har skett under senare år
och utbygg­naden kommer att fortsätta. AMS fär fr. o. m. Innevarande budgetår
dispo­nera 202 terminaler, varav högst 132 förde fortsatta försöken med sökning
och bevakningsmatchning, högst 10 terminaler för ett ADB-baserat bok-ningssystem
för kullurarbetsförmedlingen saml högst 60 terminaler för de s. k. modellkontorsförsöken.
En viss förskjutning av terminaler får ske till modellkontorsförsöken.
Fördelningen av terminaler för de forlsalta försö­ken med sökning och
bevakningsmatchning skall med viss hänsyn till kontorens storiek koncentreras lill
dislriklskonloren. Terminalerna får härigenom en geografisk spridning över
riket. Detta innebär att behovet av plalslistor minskar genom att
arbetsförmedlaren med hjälp av en terminal, vid varje tillfälle, kan få aktuell
information om till arbetsförmedlingen anmälda lediga platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Koslnaderna för platslislframställning är idag betydande
och har för innevarande budgetår beräknats lill 58,7 milj. kr. I och med att
terminal-systemet under innevarande budgetår byggs ul sä all varje dislriktskontor
och ett antal lokalkontor har minst en terminal är systemet sä väl geogra­fiskt
utbyggt att jag anser att en ytteriigare inskränkning nu bör kunna göras på plalsllstulglvningen.
Del bör emellertid ankomma på AMS att avgöra hur en sådan begränsning skall
ske. Under innevarande budgetär bör en besparing på ca 2,5 milj. kr. kunna
göras vilket ger en besparing på 5 milj. kr. för helt budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1
statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört ell förslagsanslag B 1. Arbelsmarknadsservice
där utgifterna under programmet Arbets­marknadsinformation för framställning av
platslistor med hjälp av ADB fär &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ti    Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr20. Bil. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppgå
till högst 58730000 kr. Utnyttjande av detta belopp bör för inneva­rande
budgetår begränsas lill 56230000 kr. Det ankommer på regeringen all besluta om
detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[3]
Avveckling av stimulansbidrag. Det nuvarande bidragssystemet inom
arbetsmarknadsutbildningen (AMU) infördes den I januari 1976. Bidrags­systemet
bygger pä inkomstborlfallsprincipen och anknyter till viss del till
arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). Bidraget
utgår i form av skattepliktig dagpenning som för arbetslöshetsför-säkrade
kursdeltagare motsvarar den högsta dagersättning som kan utgå från
arbetslöshetskassa, eller f.n. 195 kr. Dagpenningen reduceras med hänsyn lill
tidigare inkomst men utgår inte med lägre belopp än 155 kr. För de
kursdeltagare över 20 år som inte är arbelslöshetsförsäkrade ulgår dagpenning
med ett belopp som motsvarar vad som lägst kan utgå till arbelslöshetsförsäkrade,
dvs. 155 kr./dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
dagpenning ulgår för ungdomar under 20 år som har vårdnaden om eller fullgör
försörjningsplikt mol barn. För oförsäkrade ungdomar under 20 är ulan
försörjningsplikt mot barn utgår en lägre dagpenning som motsvarar del kontanta
arbetsmarknadsstödet, f. n. 75 kr./dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
deltagare i AMU med rält fill sjukpenning, pension, livränta eller liknande
ersättning reduceras dagpenningen med de sammanlagda pen­sionsförmånerna räknat
per dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
samtliga kursdeltagare utgår oavsett dagpenningens storlek ett skat­tepliktigt
stimulansbidrag med 10 kr./dag. Stimulansbidraget tillkom för att det skall
framstå som ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde all utnyttja perioder av
arbetslöshet till att förbättra sina möjligheter på arbetsmarkna­den genom
utbildning. I vissa fall ulgår dessulom traktamente och särskilt bidrag för
vissa extra koslnader i samband med utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
anknytningen till arbetslöshetsförsäkringen och KAS har utbild­ningsbidragen
anpassats till höjningar av den högsta dagpenningen i arbets­löshetsförsäkringen
och av del kontanta arbetsmarknadsstödet. Dagpen­ningen för vuxna ej försäkrade
kursdeltagare har höjts parallellt med höjningen av dagpenningen för de
försäkrade. Relativt sett har de oförsäk­rade därigenom fått en betydligt
större höjning av ersättningen under arbetsmarknadsutbildning än de försäkrade.
Utbildningsbidraget - dag­penning och stimulansbidrag - har sålunda för de arbelslöshetsförsäkrade
i den högsta dagpenningklassen höjts med 58% sedan 1976 medan bidraget lill dem
som inte är försäkrade har höjts med 83 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en undersökning rörande stimulansbidragels betydelse som ulförts av två
forskare vid handelshögskolan i Stockholm under hösten 1978 konsta­teras att
stimulansbidraget för de som går i utbildning har haft betydelse i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;knappt 20% av fallen. För arbetslösa som inte dellog i ulbildning
skulle stimulansbidraget om 10 kr. endast ha marginell betydelse som motiv lill
utbildning. Först vid antagandet all stimulansbidraget höjdes lill 35 kr./dag
ansåg ca hälften av de arbetslösa icke AMU-deltagarna att de skulle överväga
att gå in i utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bl. a. mot
denna bakgrund bör man enligt min mening kunna ifrågasätta om stimulansbidraget
har haft och har den effekt som åsyftades när nuva­rande bidragssystem
infördes. Redan dä de ekonomiska förmånerna är likvärdiga de vid arbetslöshet
måste del enligt min mening framstå som fördelaktigt för den enskilde att
utnyttja en arbetslöshetsperiod för utbild­ning med de väsentligt förbättrade
möjligheter delta innebär att få ett nytt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar således att stimulansbidraget inom arbetsmarknadsutbild­ningen
avvecklas. Avvecklingen av stimulansbidraget för de elever som erhåller
dagpenning med 155 kr. och inle är arbelslöshetsförsäkrade bör ske fr.o.m. den
I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringen bör gälla för elever som beviljas utbildning
efter den I januari 1981, vilket innebär att dä utgående bidrag inte behöver
reduceras. Belräf­fande övriga elever avser jag att återkomma i samband med
budgetarbetet då frågan om höjning av ersättningen vid arbetslöshet och därmed ocksä
dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning skall behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
avveckling av stimulansbidraget kan beräknas medföra en besparing av ca 110
milj. kr. för helår. För andra halvåret av budgetåret 1980/81 kan besparingen
beräknas lill 15 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag
alt regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt godkänna av mig förordad ändring i grunderna för
bidrag vid arbetsmarknadsutbildning att lillämpas fr.o.m. den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[4] Förskott på utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning. För den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;första månaden kan förskoll på utbildningsbidrag ulgå till
den som skall genomgå en arbetsmarknadsutbildning. Bidraget utbetalas av
försäkrings­kassan sedan kursdeltagaren uppvisat närvaroinlyg från lärare eller
arbets­förmedlare vid AMU-center. Förskottet kan variera mellan ca 2400 kr. och
2700 kr. beroende på bl.a. dagpenningens och skalleavdragens stor­lek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
att lyfta förskolt utnyttjas enligl riksförsäkringsverket (RFV) av ca hälften
av kursdeltagarna. De utbetalade förskollen har be­loppsmässigt minskat sedan
juli 1978 och uppgick under första halvåret 1979 till genomsnittligt 2 milj.
kr. per månad. De avskrivningar av ej återbetalade förskolt som skett motsvarar
ca 0,6% av del lolala beloppet utbetalade förskoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förskottet har för det stora flertalet kursdeltagare som
utnyttjat förmå­nen, fungerat som ett starllån. vilket har återbetalats innan
utbildningen avslutats. 1 vissa fall inträffar det dock att förskoltsmöjligheten
missbru­kas. Det är angeläget att reglerna för förskott utformas så att de så
långt möjligt motverkar sådana effekter. Därigenom kan också beloppet av avskrivna
oreglerade förskoll ytteriigare begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En väg att åstadkomma detta är all förskolt får utges för
kortare period än en månad. Besparingseffekten kan dock inte närmare beräknas.
Upp­skattningsvis kan RFV:s avskrivningar av ej återbetalda förskoll minska med
ca 200000 kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer på regeringen all besluta om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[5] Avgift för barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen.
Sedan är 1965 bestrider AMS kostnader för försöksverksamhet med barnomsorg för
del­tagare i arbetsmarknadsutbildning. Barnomsorg kan erbjudas barn till
kursdeltagare som uppbär utbildningsbidrag och som deltar i utbildning utanför
hemortskommunen under förutsättning all utbildningen i fräga inte går att få på
hemorten. AMS bestrider i dag hela kostnaden för sådan barntillsyn. För all
åstadkomma större rättvisa avseende koslnader fqr barntillsyn för kursdeltagare
inom AMU oavsett var utbildningen äger rum föreslår jag att barnomsorgen inom AMU
fr.o.m. I januari 1981 får erbju­das mot avgift. Denna bör svara mot vad
kursdeltagaren skulle få betala för kommunal barnomsorg i sin hemortskommun.
Vid anlagandel att antalet utnyltjade platser i barnomsorgsverksamhelen inom AMU
uppgår till 100, kan besparingen uppskattas till ca 300000 kr. per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all
regeringen föreslär riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt godkänna de nya grunderna för barnomsorgsverksamheten
inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsutbildningen som jag har förordat att
tillämpas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fr. o.m. den Ijanuari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sy.sselsättningsskapande åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[6] Slopat detalj planeringsbidrag för byggnadsarbeten
inom bostadssek­torn. Programmet Sysselsättningsskapande åtgärder omfattar bl.
a. delpro­grammet Delaljplaneringsbidrag, vilket syftar lill att främja
upprätthållan­det av en beredskap av färdigprojeklerade byggnads- och
anläggningspro­jekt som kan användas för att motverka arbetslöshet.
Detaljplaneringsbi­drag utgår främst till kommunala byggherrar. Under
budgetåret 1975/76 beslutade riksdagen därutöver (prop. 1975/76: 125, InU
1975/76:38, rskr 1975/76:314) att AMS temporärt skulle kunna betala delaljplaneringsbi­drag
också för projektering av bostadshus avsedda att upplåtas med hyres-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätt eller bostadsrätt. Bestämmelserna om delaljplaneringsbidrag
lill bo­stadsbyggen var tidsbegränsade men har därefter varje år getts fortsatt
giltighet för ett budgetär i sänder. Sedan den I juli 1978 fär bidrag beviljas
också för miljöförbättrande ombyggnader som avses i förordningen (1975: 129) om
bidrag lill förbättring av boendemiljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av en total utgift på 17,7 milj. kr. för
detaljplaneringsbidrag under budgetåret 1979/80 avsåg 2,5 milj. kr. bostadshus
och förbättringar av boendemiljöer. Den projeklreserv som härigenom skapades i
bostadssek­torn kan beräknas representera 60000 sysselsällningsdagar eller ca
300 manår. Detta motsvarar mindre än en procent av den totala sysselsättning­en
i bostadsbyggnadsseklorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
visar enligl min mening att några nämnvärda sysselsätt­ningseffekter inte har
kunnat vinnas med stödet till projekteringskostnader inom bostadssektorn. Inte
heller har stödet utgjort någon stimulans för bostadsbyggandet. Jag vill i
sammanhanget nämna all den statliga boslads-lånegivningen täcker kostnader för
projektering. Om bostadslån beviljas för bostadshus lill vilka
projekteringsbidrag utgår skall bidraget räknas av från det låneunderlag som ulgör
grunden för bostadslånegivningen. Det har därför huvudsakligen inneburit en förskoltering
av ell framtida bostadslän med räntebidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag förordar med hänvisning lill det nu anförda all delaljplaneringsbidrag
fr.o.m. den I januari 1981 inle längre skall utgä för projektering inom
bostadssektorn. Detta kan beräknas medföra en besparing för statsverket på 1,3
milj. kr. under innevarande budgetår och ca 4 milj. kr. på helärsba-sis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all godkänna vad jag anfört om slopande av möjligheterna lill
delalj­planeringsbidrag för arbeten inom bostadssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontant stöd vid arbetslöshet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[7] Arbetslöshetsersättning till tjänstepensionärer.
Formerna för del ekono­miska stödet vid arbetslöshet ändrades genomgripande
genom beslul av 1973 ärs riksdag (prop. 1973:56. InU 1973:23, rskr 1973:251).
Reformen, som trädde i kraft den I januari 1974, innebar att den frivilliga
arbetslös­hetsförsäkringen förbättrades pä olika sätt. Bl.a. förlängdes ersätlningsti-den
och ersättningsbeloppen höjdes väsentligt. För arbetslösa som stär utanför den
frivilliga försäkringen eller inte har hunnit uppfylla ersättnings­villkoren i
denna försäkring infördes en ny stödform, kontant arbetsmark­nadsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reformen innebar vidare bl.a. all rätten lill ersättning
från arbetslös­hetsförsäkringen skulle upphöra vid 67 års ålder. Motivet
härtill var all ålderspensionärerna av principiella, adminislrativa och
ekonomiska skäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte borde tillhöra arbetslöshetsförsäkringen.
Föredragande departements­chefen pekade bl.a. på att tillkomsten av
tilläggspensioneringen inom den allmänna försäkringen hade medfört all
pensionsförmånerna förbättrats i sådan omfattning att del inte fanns någon
anledning alt ha kvar möjligheten alt få ersättning frän tvä
socialförsäkringsgrenar samtidigt. För dem som före fyllda 67 år uppbär
ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller pension som utgår på
grund av anställning infördes bestämmelser som innebär alt ersättningen från
arbetslöshetsförsäkringen reduceras med hänsyn till storieken av den utgående
pensionen. Avdrag sker enligt en av regeringen fastställd tabell.
Pensionsavdragets storlek bygger på samma förutsättning som
arbetslöshetsersättningen, nämligen inkomstbortfall un­der fem dagar per vecka.
Detta medför att dagpenningen minskas med ett belopp som motsvarar cä 1/260 av årspensionen.
I samband med alt den allmänna pensionsåldern sänktes lill 65 år den I juli
1976 ändrades också den åldersgräns, vid vilken ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen skall upphöra att utgå, till 65 år (prop. 1975:97, SfU
1975: 15, rskr 1975:222).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd upphör ocksä att utgä när stödtagaren
uppnår 65 års ålder. Samordningen mellan kontant arbetsmarknadsstöd och bl.a.
tjänstepension sker på så sätt att stödet nedsätts med pensions­beloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-utred-ningen)
överlämnade är 1978 sitt betänkande (SOU 1978:45). Allmän ar­betslöshetsförsäkring.
Ärendet bereds f.n. i regeringskansliet. Med hän­syn lill att det är ovisst när
en allmän arbetslöshetsförsäkring kan träda i kraft vill jag redan nu ta upp
ett förslag som ALF-utredningen har lagt fram i fräga om rätt lill
arbetslöshetsersättning för dem som uppbär tjänstepen­sion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till utredningens förslag är alt del inom såväl
den offentliga som privata sektorn förekommer all ålderspension på grund av
anställning utgär innan arbetstagaren har fyllt 65 år. Pensionens storlek
påverkas bl. a. av den s.k. tjänstelidsfaktorn, som bestäms av förhållandet
mellan det anlal tjänsteår som fär tillgodoräknas och det anlal tjänsteår som
krävs för hel pension. Enligl utredningens mening bör den som före 65 års ålder
uppbär tjänstepension med en tjänslelidsfaklor som överstiger 0,8 inle vara
berättigad lill ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. För den som uppbär
pension med en tjänslelidsfaklor på högsl 0,8 föreslås ersättning kunna ulgå
för den del av inkomstbortfallet som inle kan anses täckt av pensionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande har
ifrågavarande förslag genomgående godtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även enligl min mening bör försäkrad som uppbär
tjänstepension, som grundar sig på ett inte oväsentligt anlal tjänsteår, inte
har rätt att samtidigt uppbära ersällning frän arbetslöshetsförsäkringen. Samma
motiv som lig­ger bakom regeln om att ersätlningsrätt inle föreligger för den
som har fyllt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65 år talar för denna ståndpunkt. Såväl principiella som
administrativa och ekonomiska skäl kan således anföras som stöd för all grupper
vars försörj­ning är tillfredsställande ordnad genom olika former av pension inle
skall tillhöra arbetslöshetsförsäkringen. Utredningens förslag lar också hänsyn
till storleken av den utgående pensionen på så sätt alt det bara utesluter den
som har pension med en tjänslelidsfaklor överstigande 0,8 från rätten till ersäuning.
Jag ansluter mig därför till utredningens förslag i denna del. Av praktiska
skäl bör dock gränsen sättas så alt ersältningsrätten upphör då tjänstelidsfaktorn
uppgår till 0,8 eller mer. Däremot anser jag all de nuvarande reglerna om
pensionsavdrag även i fortsättningen bör lillämpas pä försäkrade som jämsides
med dagpenning uppbär ålderspension som inle medför uteslutning från rält lill
ersättning från arbetslöshetsförsäk­ringen. Jämfört med utredningens förslag om
att låta pensionen minska den tid som skall anses som arbetslös lid är
ordningen med pensionsavdrag mer tilltalande ur social rättvisesynpunkt,
eftersom den medför att pensionens storlek blir avgörande för i vilken ulslräckning
dagpenningen skall redu­ceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon motsvarande ändring är inle behövlig när det gäller
det kontanta arbetsmarknadsstödet. Med hänsyn lill storleken på stödet och
pensions­beloppens nivåer skulle en regel av ifrågavarande slag inte få någon
prak­tisk betydelse. Den som uppbär fiänslepension med en tjänslelidsfaklor som
uppgår lill 0.8 eller mer lär redan på grund av de gällande reduktions­reglerna
vara utesluten från rätt till kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget, som föranleder ändring i 21 § lagen (1973: 370)
om arbetslös-helsförsäkring (ändrad senast 1979:385), bör träda i kraft den I
januari 1981 (bilaga I I.l).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ändringen kan beräknas medföra en minskning
av utbe­tald ersättning från arbetslöshetsförsäkringen med 9-10 milj. kr. per
är, vilket skulle medföra minskade statsbidrag med ca 8 milj. kr. En väsentlig
omständighet i sammanhanget är de lättnader ur administrativ synpunkt som
förslaget medför för de arbetslöshetskassor inom framför allt del statliga och
kommunala området som f.n. har att handlägga en mängd ersätlningsfall belräffande
ijänslepensionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt anta ett inom arbelsmarknadsdeparlemeniet upprättat
förslag lill lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetarskyddsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[8] Finansiering av arbetsmedicinsk forskning inom
arbetarskyddsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetarskyddsstyrelsens
arbelsmedicinska avdelning är landels centrala arbetsmedicinska forksningsinstitution.
Den har ocksä omfatiande utbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsuppglfler, bl.a. forskarutbildning och kurser för
förelagshälsovår­dens personal. Vidare arbetar man med service- och uppdragsverksamhet.
Forskningen vid avdelningen bedrivs dels som uppdragsforskning dels efter
initiativ inom verket. Uppdragsforskningen är avgiftsbelagd. Den egna
forskningen finansieras dels via statsbudgeten, tolfte huvudtitelns anslag C 1.
Arbelarskyddsstyrelsen, dels genom bidrag från arbetar­skyddsfonden. Från arbelarskyddsfonden
utgår forskningsmedel dels som bidrag till enskilda projekt efler beslul i
fondens styrelse, dels som bidrag från fonden till sådana särskilda
undersökningar som arbetarskyddsstyrel­sen finner skäl låta utföra. Regeringen
beslutar årligen om storleken av det senare bidraget som för år 1980 uppgår
till 8,8 milj. kr. Kostnaden för verksamheten inom arbetsmedicinska avdelningen
beräknas för inneva­rande budgetår uppgå till totalt ca 45 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
forskning som initieras inom styrelsen syftar i första hand till att förse lillsynsavdelningen
med underiag för normerlngsverksamheten. Ät­skiUiga projekt har emellerfid del
vidare syftet att öka kunskaperna inom arbetsmiljöområdel. Denna forskning har
naturligtvis - liksom övrig ar­betsmiljöforskning — ett stort värde för
tillsynsavdelningen genom att den underlättar planering och prioritering av föreskriftsarbelel.
Den kan emel­lertid i mångt och mycket jämställas med den arbetsmiljöforskning
som bedrivs vid institutioner utanför arbelarskyddsstyrelsen och som lill stor
del finansieras med medel från arbetarskyddsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag har nämnt kan koslnaderna för verksamheten vid arbelsmedi­cinska
avdelningen uppskattas till ca 45 milj. kr. Det är emellertid svårt all ange
hur stor del därav som hänförs lill den ena eller den andra verksamhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den utbyggnad som under senare år skett av
arbetsmedi­cinska avdelningen finns det enligl min mening starka skäl för att
öka den kostnadsandel som finansieras via arbetarskyddsfonden. Jag beräknar
denna ökning till 1,5 milj. kr. Det ankommer på regeringen all besluta om en
sådan åtgärd. Enligl min bedömning kan, bl. a. med hänsyn till fondens
kapitalbehållning och gjorda åtaganden, ett ökal uttag av denna storlek göras
ur arbetarskyddsfonden ulan att övrig arbetsmiljö- eller annan forsk­ning som
finansieras av arbetarskyddsfonden drabbas av nedskärningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom en ökad finansiering av arbetsmedicinska
avdelningens forsk­ningsverksamhet över arbetskyddsfonden kan utnyttjandet av
anslaget till arbetarskyddsstyrelsen begränsas i motsvarande mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 11.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1973: 370) om
arbetslöshetsförsäk­ring skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 §' Sedan försäkrad erhållit ålderspension skall han,
när ansökan om ersätt­ning därefter första gången görs under verksamhetsåret,
inplaceras i av­dragsklass enligl en av regeringen fastställd pensionsavdragstabell.
Dag­penning skall nedsättas med det mol avdragsklassen svarande avdragsbe-loppei.
Ersättning som understiger fyra kronor för dag utbetalas ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätten till ersättning upphör, när den försäkrade börjar
uppbära ål­derspension med en tjänstetidsfak­tor som uppgår till 0.8 eller mer
och pensionen utgår på grund av för-värv.sarhete. Vad som nu har sagts gäller
dock inte tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafl den I januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senasle lydelse 1974:783&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
BOSTADSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:60.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Friggebo såvitt avser punkterna
1-4: statsrådet Danell såvitt avser punkt 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR M. M. INOM BOSTADSDEPARTEMENTETS VERK­SAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsförsörjning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;[I] &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Räntebidrag och skattesubventioner. I prop. 1979/80: 100 bil. 16 (s.
74) anmälde jag att jag avsåg alt föreslå regeringen all lägga fram vissa
förslag om ändrade regler för räntebidrag med verkan frän är 1981. Jag framhöll
all förslagen borde läggas när de närmare riktlinjerna för 1981 års allmänna
fastighetstaxering kunde preciseras och när regeringen hade haft möjlighet alt
bedöma hur reglerna för villabeskattningen borde utformas. I samman­hanget
erinrade jag om alt samhällets subventioner via räntebidrags- och
skattesystemen f.n. ökar i mycket snabb läkt. Denna ökningstakt borde, enligl
min mening, begränsas. Mina uttalanden föranledde ingen erinran frän riksdagens
sida (CU 1979/80: 22, rskr 1979/80: 240).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har efter riksdagsbehandlingen gjort en samlad
bedömning av hur reglerna för räntebidrags- och villabeskattningssystemen bör
utfor­mas för all tillgodose de olika bostadspolitiska syftena. Resullalen av
denna bedömning är nu i huvudsak klara. Pä grund av att bl.a. samman­ställningen
av yttrandena över 1976 års fastighetstaxeringskommiltés för­slag ännu inle är
helt avslutad, kommer propositionen med förslag om ändrade regler för villabeskatlningen
all läggas fram senare i höst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande utformningen av reglerna för räntebidrag har
jag övervägt olika alternativ. Utgångspunkten för mina överväganden har bl. a.
varit de allmänt omfattade krav som uppställdes för bosladsfinansieringssystemel
när det ändrades år 1974 (prop. 1974: 150 s. 404 och 405. CU 1974: 36, rskr
1974:372). Ett av kraven är alt en ökad utjämning av boendeutgifierna mellan
olika besillningsformer skall uppnås genom åtgärder inom länesy­stemets ram.
Ett annat krav är all finansieringssystemet skall ge förutsäll-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20.
Bil. 12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningar för rimliga boendekostnader i förhållande till
betalningsförmågan både i nyproduktionen och i det äldre bostadsbestånd som
omfattas av långivningen. Ell Iredje krav är att systemet i möjlig mån skall
förhindra väsentligt olika boendekostnader mellan likvärdiga bostäder av olika
ålder. Ett Ijärde krav är att lånesyslemets utformning skall bidra till att
motverka den förmögenhelsomfördelning lill förmån för fastighetsägarna som upp­står
genom den inflatoriska utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åtgärder som kommer att vidtas beträffande
räntebidragen bör syfta lill att minska bidragen till beståndet av äldre
bosläder och all ytterligare differentiera dem med hänsyn lill
besittningsformerna. För hyreshussek-lorn bör ändringarna genomföras inom ramen
för en i huvudsak oförändrad total subvenlionsvolym. Genom dessa ändringar av
reglerna för räntebi­drag lorde. enligl min bedömning, utgifterna under budgetårel
1981/82 kunna minskas med ca 600 milj. kr. jämfört med om regelsystemet hade
varit oförändrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser all i samband med propositionen om nya villabeskatlnings-regler
återkomma till regeringen med detaljerade förslag om nya regler för
räntebidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening är del inte möjligt att i framtiden
tillgodose de tidigare nämnda bostadspolitiska kraven enbart inom
finansieringssystemets ram. För detta krävs all både skattesystemets och
finansieringssystemets effek­ter beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[2] Bostadsbidrag. Samhället lämnar individuellt
bostadsstöd till barnfa­miljer, hushåll ulan barn och vissa folkpensionärer.
Stödet lämnas i form av statligt och slatskommunall bostadsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bäde de statliga och de statskommunala bostadsbidragen är inkomstprö­vade.
Oreducerat bostadsbidrag beviljas f.n. om den bidragsgrundande inkomsten inle
överstiger 38000 kr. för barnfamiljer och 29000 kr. för hushåll ulan barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. 16 s.
87) påpeka­de jag att de nuvarande nedre inkomstgränserna ligger över normen
för existensminimum för vuxna inom skattesystemet. Hänsyn las inte heller lill
alt ett hushåll med två vuxna har större konsumtionsbehov än ett hushåll med en
vuxen. Jag föreslog därför att den nedre inkomstgränsen för ensamslående med
barn skulle sänkas från 38000 kr. till 30000 kr. inför bidragsåret 1981.
Riksdagen beslöt i enlighet med milt förslag (CU 1979/80: 16. rskr
1979/80:211).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av samma skäl anserjag att inkomslgränsen för hushåll ulan
barn bör differentieras med hänsyn till om hushållet består av en person eller
av makar. Jag har därför för avsikt all i 1981 års budgetproposition föreslå
all inkomslgränsen för ensamslående ulan barn sänks. Ändringen bör träda i krafl
den Ijanuari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till grund för inkomstprövningen ligger den laxerade
inkomsten med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vissa tillägg. Som taxerad inkomst räknas inle
studiemedel. Studerande har därför som regel en bättre ekonomisk situation än
vad som framgår av taxeringen. Detta gäller även för makar i de fall den ena
har taxerad inkomst och den andra uppbär studiemedel, eftersom makes inkomster
numera inle påverkar sludiemedelsbeloppel. Maximala studiemedel upp­går f. n.
till ca 21 600 kr. Tillsammans med bostadsbidrag ger studiemedlen en
konsumtionsförmåga som ligger över existensminimum redan ulan de ytterligare
förvärvsinkomster som en studerande kan ha utan alt studie­medlen reduceras.
Boende- och bosladsfinansieringsulredningarna före­slog i belänkandet (SOU
1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag att utgående studiemedel, såväl
bidragsdel som återbelalningspliktig del, och stipendier skulle räknas samman
med ev. övriga inkomster vid pröv­ning av rätt till bostadsbidrag. Förslaget,
som hängde samman med de förslag om ändrade regler för inkomstreducering som
utredningarna förde fram, mötte Invändningar från vissa remissinstanser, främst
därför att det innebär att man jämställer ett ålerbetalningspliktigl lån med
taxerad in­komst. Dåvarande bostadsminislern avvisade i prop. 1975/76: 145
utred­ningarnas förslag beträffande Inkomslreducering och fann mol bakgrund
härav inte skäl all la upp förslaget rörande studiemedel lill prövning.
Riksdagen hade inget att erinra mol vad som anfördes i proposifionen på denna punkl
(CU 1975/76:25, rskr 1975/76: 308).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte alt utjämna olikheterna i ekonomisk bärkraft
mellan hushållen inom bosladsbidragssyslemet har jag för avsikt att i 1981 års
budgetpropo­sition föreslå all inkomstprövningsreglerna ändras så all även
studiemedel enligl 4 kap. studiestödslagen (1973:349) beaktas vid prövningen.
Den ändrade regeln bör gälla frän den I januari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det slatskommunala bostadsbidraget är, förutom alt del är inkomslprö-vat,
beroende av den bostadskostnad som fastställs i samband med beslul om
bostadsbidrag. Bostadsstyrelsen meddelar föreskrifler för hur bostads­kostnaden
skall beräknas. För ägda småhus, varmed avses en- och tvåfa­miljshus. beaktas
såväl räntekostnaden för upplånat och i fastigheten ned­lagt kapital som
driftkostnader, när bostadskostnaden beräknas. Driftkost­naderna är uppdelade
pä bränslekostnader och övriga driftkostnader. 1 posten övriga driftkostnader ingär
bl. a. avskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De bostadskostnader som ligger lill grund för slatskommunala
bostads­bidrag bör sä långt som möjligt svara mol verkliga utgifter för
bostadskon­sumtionen. För hyresgästen ingär kostnaden för avskrivning i den
hyra, som han betalar. Kostnaden för avskrivning svarar i dessa fall ofta mol
gjorda amorteringar. Även en ägare av ett småhus har givetvis utgifter för
amorteringar, men i motsats till vad som gäller för hyresgästen motsvaras
amorteringen av ett lika stort förmögenhetslillskotl för
villaägaren-bidrags-lagaren. Inle heller förekommer det några faktiska utgifter
för avskrivning­ar i dessa fall. Regeringen har därför nyligen på mitt förslag
beslutat all kostnader för avskrivning inle skall medlas när den
bidragsgrundande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bostadskostnaden för ägda småhus fastställs. Ändringen
träder i kraft den Ijanuari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ändringar som jag har nämnt innebär en total besparing
pä 260 milj. kr., varav 115 milj. kr. faller på statsverket med nuvarande
statsbidrags-regler. Resterande del av besparingarna, dvs. 145 milj. kr.,
faller på kom­munerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av skäl som chefen för socialdeparlementel tidigare denna
dag har anfört har jag för avsikt all i 1981 års budgetproposition föreslå att
statsbi­draget lill statskommunala bostadsbidrag lill barnfamiljer m.fl. den I
juli 1981 sänks från 43% lill 38%. En följd av defta förslag blir all den del
av bidragen som kommunerna skall stå för enligl förordningen (1977:392) om slatskommunala
bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl. höjs från 57 111162%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen låter riksdagen få tillfälle att ta del av vad jag
har anfört i fråga om, dels inkomslgränser och regler för beräkning av
bidragsgrundande inkomst 1 systemen med statliga och statskommunala
bostadsbidrag lill barnfamiljer m.fl, och till vissa folkpensionärer m.fl..
dels fördelningen av kostnadsansvaret mellan staten och kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[3] Lån till kommunala markförvärv. Under innevarande
budgetär får beslut om lån till kommunala markförvärv meddelas inom en ram av
100 milj. kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 16. CU 1979/80:22. rskr 1979/80:240). På
grund av lillgängen på medel på anslagel har endast ett formellt belopp på I
000 kr. anvisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till del statsfinansiella läget och mot
bakgrund av den förhållandevis ringa betydelse som de statliga lånen har för
kommunernas möjligheter att finansiera sina markköp föreslår jag alt låneformen
avveck­las. Jag förordar all delta sker i och med utgången av budgeläret
1980/81. Inga beslul all bevilja markförvärvslån bör således meddelas efter den
30 juni 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under budgetåret 1981/82 bör medel för lån till kommunala
markförvärv anvisas endast i den omfattning som krävs för all betala ut de lån
som har beviljats Inom hitlills fastställda ramar. Jag kommer all redovisa
medelsbe­hovet i 1981 års budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt godkänna vad jag har förordat i fräga om avveckling av
län lill kommunala markförvärv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[4] Energisparande åtgärder. Det är av slor betydelse för bl.a.
landets ekonomi alt vi minskar vär energianvändning, framför allt användningen
av sädan energi som importeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som tidigare i många sammanhang har konstaterats är
förutsättningarna att spara energi särskilt goda inom bebyggelsen. För att
stimulera enskilda medborgare all vidla energisparande ätgärder har nu under
drygt sex år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lämnats ell särskilt energisparslöd i form av lån och
bidrag. Utvärderingar som har gjorts bl. a. av bostadsstyrelsen visar att stora
mängder energi har sparats genom statens och enskildas insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslöt den 13 april 1978 alt tillkalla en
delegation (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse
(energi­hushållningsdelegationen). Delegationens huvuduppgifter är att följa ut­vecklingen
inom områden av betydelse för energihushållning i befintlig bebyggelse och att
följa genomförandel av energisparplanen och vid behov initiera åtgärder som
möjliggör jämförelse mellan uppnådda resultat och förväntade effekter av olika
insatser. Delegationen skall redovisa sitt arbe­te i god lid före den
omprövning av energisparplanen som skall göras före budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan energlsparstödet infördes har det Inträffat stora
förändringar pä energisparområdel, vilka i första hand återspeglas i
energiprisels utveck­ling under senare lid. Den reala prisökningen - alltså
utöver inflationen -för l.ex. villaolja var under perioden december 1978 - mars
1980 så stor som 78%. Denna utveckling medför bl.a. att lönsamheten av att
vidta energisparande åtgärder har ökal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan tänka sig olika motiv för all ge bidrag till
energisparande åtgärder. Ett motiv som framhölls i regeringens proposition
(1977/78:76) med energisparplan för den befintliga bebyggelsen är all bidraget
skall medföra att den faslighelsekonomlska kalkylen bringas i överensstäm­melse
med en samhällsekonomisk kalkyl. Det kraftigt ökade energipriset har fält till
effekt att en rad energisparåtgärder är säväl fastighets-ekonomiskt som
samhällsekonomiskt lönsamma. Myckel tyder pä alt de kraftiga energiprisökningar
som har skett under de senaste åren har varit den viktigaste orsaken fill att
fastighetsägare har genomfört eller planerar all genomföra åtgärder för all
minska energianvändningen. Det finns där­för enligl min mening nu anledning aft
se över del statliga bidraget inom denna sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller lånedelen av energisparslödet framhöll jag
i ell tidigare sammanhang (prop. 1978/79: 115 med riktlinjer för
energipolitiken) alt ett av de väsentligaste inslagen i del nuvarande energisparslödet
är att fastig-heisägarna tillförsäkras en fullgod finansiering av de energisparålgärder
som är önskvärda frän samhällelig synpunkt. Denna fräga är föremål för
energihushållningsdelegationens överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare angeläget all arbeten med energisparande
åtgärder utförs i sådana former att de sociala åtagandena för arbetskraften
tryggas och att sociala avgifter och skatter betalas. För att de åsyftade
energibesparingar­na skall uppnås är del också angeläget att de ätgärder som
utförs blir riktigt gjorda. Åtgärderna är i mänga fall av sådan karaktär och
omfattning, liksom flertalet mindre reparations- och underhållsåtgärder pä
fastigheter, att de i belydande omfattning har resulterat i all den s,k, grå
arbetsmark­naden ställer sina tjänster till föri'ogande, Slalen bör aktivt
hindra att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;statliga medel används lill s. k. grå verksamhet.
Regeringen kommer därför senare denna dag att besluta om regler för det
statliga energisparslödet som skall förhindra sådan verksamhet. För all erhålla
stöd till energibespa­rande åtgärder i befintlig bebyggelse skall i framliden
krävas alt den som erhåller stöd kan uppge vem som har utfört arbetel.
Uppgiften skall sedan ligga till grund för skattemyndigheternas arbete. Den som
utför arbetet själv kommer i fortsättningen att få slöd för kostnader för material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energihushållningsdelegationen kommer inom kort att
överlämna ett betänkande belräffande den framlida inriktningen m.m. av
energispar­verksamheten 1 befintlig bebyggelse. Enligt vad jag har erfarit
redovisar delegationen i sitt betänkande förslag om vissa ändringar 1 del
befintliga stödsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delegationens förslag kommer efter remissbehandling att
ligga lill grund för den proposilion om omprövning av energisparplanen som
regeringen skall lämna lill riksdagen under första halvåret 1981. Jag finner
ingen anledning all föregripa den samlade bedömning av energisparverksamhe­ten
som dä kommer alt göras. Jag är därt'ör inte heller beredd att nu lämna mer
detaljerade förslag om besparingar inom detta område. Min preliminä­ra
bedömning är dock all den översyn av energisparslödet som jag nyss har förordat
borde kunna leda lill besparingar på ca 300 milj. kr. Vidare är det min
bedömning att besparingarna kan göras utan alt möjligheterna alt uppnå den av
riksdagen angivna riktpunkten för energisparandel försäm­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen låter riksdagen få tillfälle
att ta del av vad jag har anfört i det föregående om energisparande ätgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;[5] Bidrag till översiktlig planering. Anslaget Bidrag lill
översiktlig plane­ring är avsett för stöd i huvudsak lill sådan kommunal
översiktlig planering som hänger samman med den fysiska riksplaneringen. För
innevarande budgetär uppgår anslagel till 3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet med att i den kommunala planeringen fullfölja de
fastlagda riktlinjerna för hushållning med mark och vatten bedöms i huvudsak
kunna vara genomfört under innevarande och nästa budgetår. Frågor som däref­ter
kvarstår torde i allmänhet kunna behandlas inom ramen för kommuner­nas
fortlöpande planeringsverksamhet. Med hänsyn härtill och till behovet av alt
begränsa de statliga utgifterna anserjag all anslaget bör minskas lill 2 milj.
kr. för budgetåret 1981/82 och upphöra fr.o.m. budgetåret 1982/83. När nya
frågor aktualiseras inom den fysiska riksplaneringen, vilka kräver kommunernas
medverkan, får behovet av statligt slöd till den kommunala planeringen ånyo
prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
godkänna vad jag har förordat om en avveckling av bidraget till översiktlig
planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industridepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 13&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
INDUSTRIDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Åsling såvitt avser punkterna
1-3. 5-6: statsrådet Petri såvitt avser punkten 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR     M.M.     INOM     INDUSTRIDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från industridepartementets huvudtitel - den fjortonde -
betalas i huvudsak koslnader för slöd lill industrin, teknisk forskning och
industriell utveckling, insatser för regional utveckling, åtgärder inom
energiområdet, bl. a. för energisparande inom näringslivet, och vissa åtgärder
för mineral­försörjning. Härtill kommer koslnader för departementet och vissa
myn­digheter samt medel för investeringar inom affärsverken, statens vatlen­fallsverk
och förenade fabriksverken, och medel till statsägda förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De industripoliliska
insatserna under senare år har inneburit en kraftig ökning volymmässigt av
industridepartementets huvudtitel. Även om hu­vuddelen av ökningen gått till
stöd lill vissa industriföretag, har samtidigt insatserna förstärkts vad gäller
de mindre och medelstora förelagen samt teknisk forskning och industriell
utveckling. Vidare haren hög ambitions­nivå kunnal upprällhällas belräffande
åtgärder för den regionala utveck­lingen. Samtidigt har en utbyggnad av den induslripoliliska
organisationen gjorts pä regional nivä. Jag tänker härvid främst på de
regionala utveck­lingsfonderna. Inom energiområdet har utvecklingen på
oljesidan lett till ökade anspråk på statsbudgeten för att spara energi i niiringslivet
och för alt trygga vår försörjning med olja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Chefen för budgetdepartementet har denna dag redovisat den
allmiinna bakgrunden lill behovet av minskade utgifter på statsbudgeten. Mol
bak­grund hiirav och med beaktande av den uppbyggnad som skett inom de induslri-
och energipolitiska områdena samt med hänsyn lill all vissa tidsbegränsade
insatser nu börjar ta slut har jag och stalsrådel Petri prövat möjligheterna
all inom våra resp. områden begränsa koslnaderna på slals­budgelen. Vi
redovisar våra överväganden i del följande. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
20. Bil. 13&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag framhålla all de akluella
besparingarna främst inle skall beröra insatser för all främja indusiriell uiveckling
och expansion, vilkel är en avgörande förutsällning för all vi skall ålervinna
vår balans gentemol omvärlden. Trols nuvarande statsfinansiella läge kan del
komma all bli nödvändigt all i framliden i undanlagsfall göra satsningar av en­gångsnatur
lör utsatta företag, där föriitsällningar finns all pä sikl skapa varaktig
lönsamhet. .Sådana insatser måsle begränsas till de fall. som med hänsyn lill
den långsikliga industriella och regionala utvecklingen är mesl angelägna,
medan däremol lillfiilliga sysselsatlningsproblem i första hand får lösas med hjälp
av arbetsmarknadspoliliska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Kreditverksamhet hos regionala utvecklingsfonder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De regionala utvecklingsfonderna kan besluta om dels egna
krediter i form av rörelselån eller prodiiklulveeklingslån. dels - sedan våren
1980 -garantier för län pä den ordinarie kredilmaiknaden. Verksamheten regle­ras
i förordningen (1978:506) om kreditslöd genom regional utvecklings­fond (omlryckl
1980: 124). I kredilverksamheten ingår också all förmedla krediter till företag
från privata och helt eller delvis ställiga kreditinslitul. Fondernas egen
långivning är avsedd all vara ell komplemenl lill del ordinarie kreditväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under perioden den I juli 1978-den 31 december 1979
beviljade fonder­na egna lån pä totalt ca 720 milj. kr. En belydande del av nyullåningen
varje är finansieras med statliga medel över reservafionsanslagel B 13. Medelstillskolt
lUl regionala iiivcckling.sfoiidcr. De sammanlagda medels-tillskotten till
fonderna för budgelåren 1979/80 och 1980/81 uppgår lill resp. 300 milj. kr. och
125 milj. kr. Härmed hai- slalen anvisat lolall 1425 milj. kr. som bidrag lill
fondernas långivning. Diirlill kommer all ulveeklings-fonderna i
varvsregionerna har lillförls sammanlagl 105 milj. kr., varav högsl 70 milj.
kr. har kunnal användas iiven föi all bilda inveslmeulbolag i vissa regioner.
Räntor och amorteringar som llylai in på uleslående lån kan fonderna använda
för nyullåning och för all läcka fiirhisier. Nyullä-ningskapaeilelen under budgetårel
1980/81 kan heriiknas lill lolall ca 400 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutom
alt bevilja egna lån kan fonderna nu iiven sliilla garantiei' lör län som lämnas
ul av bankei- oeh andra krcdilinsliliil. Varje fond får slälla garantier i
sådan omfallning all summan av uleslående kapilalskuklei' för de lån som fonden
har garanleral uppgår lill högsl 2()/'r av fondens egel kapital (jfi prop.
1979/80: 101 bil. 8. NU 1979/80:32. rskr 1979/80: 172). Del egna kapitalel i
fonderna motsvaras i huvudsak av de liinemedel som slalen har anvisat.
Sammanlaget har fonderna f. n. ell garanliiilrymme på ca 300 milj. kr. En
betydande del av delta garanliiilrymme kan beräknas bli ianspräkstaget redan
under innevarande biidgelår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgått av min inledning har de regionala
utvecklingsfonderna under de senasle åren erhållit betydande medelstillskott.
Detta har varit i överensstämmelse med den höga ambitionsnivån när fonderna har
byggts upp. 1 rådande statsfinansiella läge bör emellertid enligt min mening en
större andel av fondernas kreditslöd lämnas i form av garantier genom alt
utrymmet för fondernas garantigivning ökas. På så sätt minskas behovet av medelstillskolt
för fondernas egen utlåning för budgetårel 1981/82. Jag avser däiför i min
anmälan till budgetproposilionen 1981 inle förorda någon medelsanvisning under
anslaget Medelstillskott lill regionala ut­vecklingsfonder. Detta innebären
minskning med 125 milj. kr. i förhällan­de lill innevarande budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag är
medveten om att denna ordning, vid jämförelse med innevarande budgetär, ger
minskade möjligheter för fonderna att bevilja nya län. Jag räknar dock med alt
fonderna kan ytterligare intensifiera verksamheten med alt förmedla krediter
från i första hand det reguljära bankväsendel. Detta torde underlättas av alt
jag i min anmälan till budgetpropositionen 1981 avser alt förorda att fonderna
får vidgad möjlighel alt teckna garanti­er. Garantiulrymmel bör således ökas
med 125 milj. kr. till sammanlagl 425 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Informationssystemet företag — samhälle&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med regeringens bemyndigande tillkallade
dåvarande chefen för industridepartementet i mars 1979 en särskild utredare med
uppgift att genomföra en förutsättningslös utvärdering av informationssystemet
före­tag-samhälle, (DIS-systemel). Utredaren' överlämnade i mars 1980 sitt
belänkande (Ds I 1980: 5) En utvärdering av DIS-systemel där han förordar en
nedläggning av del nuvarande DIS-systemel. Utredningens sammanfat­tande
utvärdering bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 13.1.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning över remiss­svaren bör
fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 13.2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. DIS-systemet — författningsreglering och organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen antog år 1976 (prop. 1975/76: 166. NU
1975/76:68. rskr 1975/ 76:402) lagen (1976: 349) om uppgiftsskyldighel i
planeringsfrågor. Genom denna lag, som trädde i krafl den I juli 1976, avlöstes
en drygt treårig försöksverksamhel (jfi prop. 1972: 116. NU 1972:62. rskr
1972:340) av ell last system för informationsutbyte mellan förelagen och samhällel,
del s.k. informationssystemet företag-samhälle (DIS-systemel). Detla infor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' F. generaldiieklören Ingvar Ohlsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mationssystem beslår av tre delar, nämligen information
från företagen till samhället, information från samhällel lill företagen och
information inom den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen om uppgiftsskyldighel
i planeringsfrågor innebär i huvudsak föl­jande. Näringsidkare är efter anmaning
av myndighet som regeringen bestämmer skyldiga all skriftligen till
länsstyrelsen eller statistiska central­byrån översiktligt redovisa bl.a. hur
den ekonomiska utvecklingen av verksamheten väntas bli och vilka förändringar
av produktionen, syssel­sättningen eller driften som planeras eller väntas.
Denna uppgiftsskyl­dighel får åläggas högst tvä gånger åriigen. Uppgifterna
inhämtas genom enkäter lill företagen. Detta sker f.n. en gäng per år och skall
både ge underlag för den samhälleliga planeringen och vara till hjälp för
lokala och regionala myndigheter för alt urskilja de arbetsställen som kan ha
särskild betydelse för planeringen eller för andra samhälleliga verksamheter.
Be­träffande sådana arbetsställen förutsätts en uppföljning genom muntliga
kontakter på regional eller lokal nivä. Länsstyrelsen liksom kommunsty­relsen
kan kalla näringsidkare lill överläggningar i frågor angående företa­get som är
av väsentlig betydelse för länet eller kommunen. Länsstyrelse och kommun är
skyldiga all informera näringsidkare om slallig resp. kommunal verksamhei och
planering. Lagen innehåller också bestämmel­ser om vidareförmedling av
information som samhällsorganen får från företagen. Vid tillämpning av lagen
skall iakttas att den som är uppgifts­skyldig inle betungas onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl förordningen (1976:462) om tillämpningen av lagen (1976:349)
om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor skall det informationsutbyte mellan
förelag och samhälle som avses med lagen ledas, samordnas och utvecklas av
delegationen för informationssystemet företag-samhälle (DIS). DIS skall bedriva
sin verksamhei sä alt samhällsorganens behov av information för planering på
lokal, regional och central nivå och förelagens information om samhällsorganens
planering och verksamhet tillgodoses på ell ända­målsenligt sätt. Samtidigt
åligger det DIS att verka för att myndigheters insamlande av uppgifler om
företagens planering samordnas så alt onödigt dubbelarbele undviks. Enligl
riksdagens beslul skulle DIS befattning med inlormalionssyslemel ses som ett
provisorium i avvaktan på en slutlig lösning. Efter en tvåårig
utvecklingsperiod, dvs. den I juli 1978. skulle sålunda ansvarel för ledningen
och samordningen av informationssystemet övergå lill sialens industriverk. Vid
förnyat ställningstagande till den orga-nisaioriska frågan år 1978 bedömde
emellertid riksdagen att del ännu en tid fanns behov av ell ledningsorgan av
DIS&amp;quot; karaklår. Riksdagen beslöl därför (prop. 1977/78:100 bil. 17. NU
1977/78:42. rskr 1977/78:207) alt DIS l.v. skulle beslå, men den I juli 1978 i
administrativt hänseende knytas till sialens industriverk. Sekretariatsfunktionerna
har alliså över­förts lill verkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. DIS-systemets användning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De uppgifter som inhämtas genom informationssystemet är i
första hand avsedda för användning pä regional och lokal nivå. Tillgängen till
enkäter­nas förelagsvisa information är begränsad lill denna nivå. På central
nivå används de summerade uppgifterna bl.a. för industriverkets löpande pro-gnosverksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
regional och lokal nivå avsågs materialet komma lill anviindning dels som ett
underlag för länsplaneringens prognoser, dels som en utgångs­punkt för mera
företagsvisa bedömningar, vilka skulle leda lill niirmare kontakter mellan
skilda länsorgan och berörda företag. Med utgångspunkt i analysen i DIS-ulredningens
betänkande kommer jag nu att kortlatlal gå igenom DIS-systemets olika
användningsområden. Jag liigger därvid tyngdpunkten pä den del av systemet som
berör informationen frän förela­gen lill samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1. Systemdelen företag-samhälle&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I DlS-utredningens betänkande görs en uppdelning i
operaliv och statis­tisk användning inom systemet. Möjlighelen all använda DIS-syslemel
operativt som ett &amp;quot;larmsystem&amp;quot;&amp;quot; spelade en viklig roll när del
planerades. Genom syslemet skulle s.k. '&amp;quot;inlressania fall'&amp;quot; kunna
identifieras och kommunikationskanaler skapas för all närmare behandla de inlressania
fallen. Redan i prop. 1975/76: 166 uttalades emellertid en viss (veksamhel om
informationssystemets möjligheter all uppfylla målsiiilningen all fiäna som ell
larmsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt
belysa DIS-systemets användning som larmsyslem har utred­ningen genomfört en
undersökning av 72 fall som enligt utredningen måsle betraktas som intressanta
vilken definition man än skulle viilja. Den fräga som undersökningen avsåg var
om den förslå informafionen kom via DIS-enkäter. Av de 72 fallen kom den första
informafionen lill liinssiyrelsen i de utvalda länen endast i 9 fall via DIS-enkälen.
Mer än hallien av dessa gällde Stockholms län. På den kommunala nivån hade ingel
fall kommil lill kommunens kännedom genom DIS-enkiilen. Resullalei belraklas enligl
DIS-utredningen som ett slarkl stöd för upplänningen all DIS-enkälen i sin
nuvarande utformning är otillfredsställande när del giiller all uppfylla
funktionen som ett larmsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens
uppfattning på denna punkt delas av flerlalel av remissin­stanserna. Länssiyrelsen
i Örebro län anser all syslemel har begriinsningar när det gäller all spåra inlressania
fall. Man framhåller all enkiilperiodiei-leten medför all uppgifterna snabbi
blir inaktuella och all diirftir informella kontakter blir av väsenfiigt slörre
betydelse niir del giiller all skapa ell förlroendefulll samarbete mellan niiringsliv
och olika samhiillsoigan. Lik­nande synpunkter anförs av flera kommuner. Specielll
liamhälls all andra kontaktkanaler successivt vuxit fram. Riitlviks kommun
anför l.ex. all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DIS-systemet allt mer kommil att belraklas som onödig
parallell lill redan exislerande informationskanaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den stalisliska användningen av systemdelen
företag-samhälle gäller i första hand länsstyrelser och kommuner på regional nivå
samt statens industriverk på central nivå. Länsstyrelserna använder den DIS-märkla
statistiken i länsplaneringen.dels i prognosverksanihelen. dels i
problem-orienterade utredningar. Enligl utredningen varierar DIS-malerialels an­vändning
och betydelse i prognosarbelel mellan länen. Hälften av länssty­relserna har
till utredningen angett all materialet används i slor utsträck­ning och hälften
i mindre ulslräckning för prognoser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
statistik ur DIS-systemet som anviinds som material i prognoserna gäller både iitfull
och förväniningiir främst för investeringar, sysselsättning och produktion. Alt
uppgifterna ur DIS-systemel kommer till användning i fråga um utfallet beror
enligt utredningen på all dessa uppgifter kommer tidigare än motsvarande
uppgifter i den reguljära induslrislatisiiken. I några fall saknas också
motsvarande uppgifter i den reguljära slatisliken -del giiller fiämsl
investeringar och ulvecklingshinder. Med den upplägg­ning som
länsplaneringsarbetet har verkar enligl utredningen utfallsuppgif-terna ha en
viss betydelse. Utredningen framhåller emellertid all med den inriktning ulvecklingsarbelet
fåll inom DlS-detegalionen vad gäller den stalisliska användningen risk
föreligger all DIS-enkiilen inle anpassas till samhiillets lolala behov av
statistiken i fräga utan i första hand tar sikte pä liinsplaneringen. En sådan faslslälld
förhandspriorilering av ett visst an-viindningsområde kan enligl DlS-ulredningen
leda lill nylloförluster på annat håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DIS-malerialet
används vidare i länsstyrelsernas prognoser över syssel-siillningsutvecklingen
inom induslri och partihandel. Dessa prognoser lig­ger lill grund för prognoser
över befolkningsulvecklingen i län oeh kom­muner. Inom länsstyrelserna verkar enligl
utredningen prognoserna spela en viss roll bland annat material för att få en allmiin
överblick av det framtida lägel. Betydelsen varierar emellertid enligl
utredningen mellan liinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betriiffande kommunernas statistiska anviindning av DIS-enkälen
sam-manfallar utredningen sin utvärdering på följande säll:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DIS-enkälen
till industrin och partihandeln betyder inle så myckel för de flesta kommuner,
även om många kommuner lar del av enkäterna -men då i slor utsträckning
relativt ytligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det-skulle inle
bli så slor nyltolörliisl för kommunerna om DIS-enkälen avskaffades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har
ett visst behov av mer helläekande skriftlig förelags-information (statistik)
men den behöver icke vara årlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns dock
kommuner där slalistikanvändningen ulgör en integrerad del av planeringen och
där därför DIS-enkiilen är av slörre belydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del kommuner
gör och kommer all göra egna enkäler för all tiicka sina speciella behöv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Muntliga kontakter är effektivare än enkäler för de kommunala
ändamå­len.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig anledning till detta utfall av utvärderingen lorde
enligl utred­ningen vara alt DIS-enkälen icke läcker de mindre företagen och inle
andra näringsgrenar än industrin och partihandeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä central nivå utnyttjar industriverket DIS-syslemel slalistiskt.
DIS-systemets roll i prognosverksamheten synes enligl iilredningen inte vara
särskild stor när det gäller förväntningsuppgifter. För verkels bianschstu-dier
behövs tillgång till uppgifter om enskilda förelag som doek gällande regler
omöjliggör. 1 den män DIS-syslemel kommer lill slalislisk använd­ning beror det
enligl utredningen snarast på bristande aktualitet i den reguljära
statistikproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 stort fiamhåller
remissinstanserna all användningen av DIS-maleriulel som slatisliskt underlag
haren viss belydelse. Sålunda framhåller länssty­relserna i Stockholms och
Kalmar län att ulfullsuppgilterna ger en mer akiuell bild än den årliga indusirislalistiken
som publieeras med upp lill ell par ärs eftersläpning. Länssiyrelsen i Kalmar
län förordar all resurser salsas på en snabbare framställning av indusirislalistiken
så all resullal föreligger senasi inom ell år eller del alt uppgifterna har läninals.
Kritiska synpunkter på den siatisliska användbarheten finns också redovisade.
Länsarbetsnämnden i Kalmar län har haft tillgäng lill DIS-malerialet ulan all
vid något lilllalle uinyllja del i verksamheten. Luleå kommun anför all DlS-syslemels
roll som sysselsältningsslalislik har myckel begränsat vär­de. Slatens
industriverk som iir en eenlral användare av DIS-malerialet Iramhäller i sill
remissvar all man ulnyujal ulfallsuppgifterna i flera sam­manhang på grund av
deras aktualitet oeh dissaggregeringsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 SystennUJcii suintiälle-forcuii'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av målsällningarna med Dl.S-sysleniel iir all
informationen mellan förelag och samhälle skall vara ömsesidig och medverka lill
all möjliggöra samplanering mellan kommuner oeh förelag. Samhiillets åtagande
skall uppfyllas genom alt liinsslyrelser och kommuner lämnar en översiktlig
redogörelse för sådan slallig resp. kommunal planering som kan antas vara av
betydelse för de näringsidkare som har ålagts all lämna uppgifter inom ramen fiii
informalionssyslemet. Liinsslyrelser oeh kommuner har frihet all själva bestänima
form och innehåll för inrormalionen. DIS-utredningen gör den bedömningen all
både liinsslyrelser oeh kommuner i stort sett synes iipplylla delta åtagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller sammanfattningsvis i sin
utvärdering all DIS-systemets del samhälle-förelag givit en information som en
stor del av mottagarna i DIS-enkälen har ett allmänt iniresse av även om det
kanske inte uppfyller det ursprungliga miilsättningarna för systemet. Intresset
för kommunal information ser enligt utredningen ul att vara högre än för länsinrurmationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den bild som utredningen ger av samhällets informafion
till företagen, delas i stort av de remissinslanser som kommenterat denna del
av syste­met. Exempel är SHIO-Familjeföretagen och Svenska Handelskammar­förbundet.
Handelskammarförbundel pekar på alt såväl kommuner som länsorgan blivit mer
uppmärksamma än tidigare för näringslivels behov och önskemål. Ell avskaffande
av DIS. anför förbundet, kommer därför inte att negativt påverka vare sig
omfattning eller kvalitet på myndigheter­nas informationsutbud till
näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Systemdelen samhälle-samhälle&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna del av systemet har till ändamål all sprida
information mellan olika samhällsorgan. Utredningens slutsats är all denna del
har fungerat ungefär som avsells. Några mer djupgående analyser har emellertid inle
gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Sammanfattande bedömning av DIS-systemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag har nämnt är målsättningen med DIS-syslemel att samhiillsorga-nens
behov av information för planering på lokal, regional och central nivä och
förelagens behov av information om samhällsorganens planering och verksamhei
tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
viktigaste medlet som DIS använder sig av lör all uppnå delta mål är all via en
enkät insamla uppgifter frän förelagen. Malerialct ställs sedan till olika
intressenters förfogande med de inskränkningar som anges i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser
i likhet med DlS-uiredningen och berörda remissinslanser all nyttan av den
operativa användningen av syslemel. dvs. utmönstrandet av s. k. inlressania
fall starkt kan ifrågasättas. Den siaiistiska nyttan av DIS-syslemel har
däremot en viss betydelse. Ett problem är emellertid i detla hänseende att syslemet
läcker endast en mindre andel av antalet förelag vilkel begränsat möjligheterna
all genomföra bl.a. branschanalyser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller användningen av DIS-malerialel för prognosändaiiiål
ger de kvaliletsstudier som SCB har utfört för DIS vid handen all förvänlnings-uppgifterna
haft litet informationsvärde i prognossammanhang. Del bör noteras all
träffsäkerheten för t.o.m. del är under vilkel uppgifterna lämnas är myckel
låg. I sammanhanget bör ocksä obeserveras all del i genomsnitt endast är ca 60%
av företagen som har flerärsplanering. Under 1970-talet kan också konstateras
att beniigenheten all uppriilla planer för mer än tre är har minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den bedömning som jag gör av bl. a. dessa förhållanden är
all de väsenl-ligasle delarna av systemet inte har fungerat effektivt och all
målsättningen med verksamheten inte har uppnåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid ställningslagande till verksamheten bör framhållas alt
en nedliigg-ning skulle innebära en besparing i statsbudgeten på ca 2 milj. kr.
per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets totala koslnader för DIS-syslemel har av DIS-utredningen
beräknats till 5,3 milj. kr. i 1978 års priser. Inkl. förelagens koslnader och
kostnader för användarna har motsvarande totalkostnad angivits lill ca 12 milj.
kr. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört och i likhet med DIS-utredaren och fiertalel
remissinstanser finner jag att övervägande skäl lalar för all DIS-systemet i
sin nuvarande utformning och omfallning bör av­vecklas. 1 konsekvens härmed bör
lagen om uppgiftsskyldighel i plane­ringsfrågor upphävas. I enlighet härmed har
inom industridepartementet upprättats ett förslag lill lag om upphävande av
nämnda lag vid utgången av 1980. Lagförslaget bör fogas lill min framställning
som bilaga 13.3. Del sagda innebär också att delegationens verksamhei upphör
med utgången av år 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några
omedelbara nackdelar med en nedläggning av DIS-syslemel kom­mer enligl min
uppfattning inte att uppstå. På sikt torde emellertid DIS-systemet behöva
ersättas med andra och effektivare former för informa­tionsutbyte mellan
företag och samhälle. Inle minst för samhällel är del angeläget all ha tillgäng
till kvalificerad information om utvecklingen inom näringshvel som grund för en
akfiv närings- och regionalpolifik. Det kan anmärkas att DIS-utredningen pekat
på nägra olika alternativa lösningar i detla hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag är
emellertid f.n. inle beredd all la ställning till formerna för ell framlida informafionsulbyle.
Skälet till delta är att jag vill avvakta resullal frän del utredningsarbete
som pågår på olika håll. Exempel härpå är bl.a. översynen av den offentliga
statistiken. Ett annat exempel är del arbete med all få fram ett basregister
över arbetsställen innefattande bl.a. syssel­sättningsuppgifter som pågår inom SCB.
riksförsäkringsverket och stats­kontoret. Jag vill ocksä peka på det pågående arbetel
inom företagsobe-sländskommillén (FOK). 1 ett delbetänkande (SOU 1979:91) har
kommit­tén föreslagit en organisation och ökade resurser för en uppföljning så
att obeståndssiluationer skall kunna upptäckas så tidigt som möjligt. Någol specielll
rapportsyslem har dock inle föreslagits. Inom industrideparte­mentet diskuteras
f.n. industri- och regionalpolitikens utformning under 1980-talet. 1 detta
sammanhang är såväl det centrala som regionala infor­mationsbehovet av mycket slor
betydelse. Den långsikliga industripoliti­kens informationsunderlag har nyligen
analyserals av en särskild utredare. Betänkandet (Ds I 1980: 17) Att utveckla
en långsiktig industripolitik re­missbehandlas f.n. Industrislödsutredningen (I
1979: 17) som avser över­lämna sitt betänkande våren 1981 har i sitt
remissyttrande över DlS-ulredningen framhållit all samhällets behov av
förhandsinformation bättre kan tillgodoses genom en problemorienterad
informationsinsamling än ge­nom ett rutiniserat insamlingsföifarande.
Industristödsutredningen har också angivit att man i sill belänkande skall
närmare utveckla dessa tankegångar. Enligl min uppfattning måsle en uppgift för
1980-talets indu­stripolitik vara att finna nya former för ett förtroendefullt
samråd och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;informationsutbyte mellan samhälle, fack och näringsliv.
Jag avser alt återkomma till dessa frågor. Jag hemsläller all regeringen
föreslär riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att antaga förslagel till lag om upphävande av lagen
(1976:349) om uppgiftsskyldighel i planeringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Åtgärder för att spara energi i näringslivet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 statsbudgeten för budgeläret 1980/81 har under reservationsanslaget
E 6. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m.m. anvisats 225 milj. kr. Av
anslaget har 117 milj. kr. beräknats för åtgärder i företagens byggna­der,
processer m, m. samt ätgärder rörande små vallenkraftverk. 100 milj. kr. till
prototyper och demonstralionsanläggningar m.m.. 7 milj. kr. lill åtgärder i
trädgårdsnäringens byggnader saml I milj. kr. till prototyper och demonstralionsanläggningar
inom trädgårdsnäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stödet utgår enligl förordningen (1980: 566) om statsbidrag
lill energibe­sparande åtgärder inom näringslivet m. m. och förordningen (1979:
428) om statsbidrag lill energibesparande åtgärder inom trädgärdsförelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verksamheten
administreras av statens industriverk utom vad gäller åtgärder inom trädgårdsnäringen,
vilka administreras av lantbruksstyrel­sen. Under innevarande budgetår får
statens industriverk med stöd av bemyndigande i enlighet med riksdagens beslul (prop.
1979/80: 100 bil. 17 s. 216, NU 1979/80:70. rskr 1979/80:410) lätta beslul om
bidrag till proto­typer och demonstralionsanläggningar som ulöver löpande beslul
innebär åtaganden om högst 15 milj. kr. för budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsbudgeten för budgetåret 1980/81 upptar också
reservationsanslaget t 7. \'/.s.sr( iithildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte med 6 milj. kr. Anslagel används till utbildnings- och
rådgivningsåtgärder i energibe­sparande syfle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slödel lill energibesparande omslällningsätgärder i
näringslivets befint­liga byggnader och processanläggningar har ulgält sedan år
1974 och bör enligt uttalanden i bl.a. prop. 1978/79: 115 (bil. I s. 94)
successivt trappas ned. Enligt de riktlinjer för energipolitiken som har
anlagils av riksdagen (prop. 1979/80: 170. NU 1979/80: 70. rskr 1979/80:410)
bör de åtgärder som hittills har vidtagits för att underlätta industrins
anpassning till förändring­ar pä energiområdet successivt ändra inriktning.
Stödet lill dessa omsläll­ningsätgärder bör i ökad utsträckning föras över lill
alt genom information, utbildning och rådgivning få näringslivet självt att la
ett ökande ansvar för alt hushälla bättre med energi. I framliden bör vidare
insatser i form av bl.a. slöd lill prototyper och demonstralionsanläggningar
för att prova ny energiteknik i industriell tillämpning prioriteras. Införande
av sädan teknik som är utvecklad men där de kommersiella riskerna är betydande
bör också underiältas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Oljeprishöjningarna under de senaste åren har ökat den företagsekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miska avkastningen av och intresset för Investeringar i oljebesparande
syfte. Detla har medfört att företagen har fält goda incitament alt genomfö­ra
sådana Investeringar utan slöd i form av bidrag. I anslutning till de
besparingsåtgärder som nu vidtas bör därför statsbidrag till energibespa­rande
åtgärder i näringslivets byggnader och processer inte utgå efter utgången av år
1980. Vad gäller bidrag till åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader bör dock
sådana kunna utgå även underförstå halvåret 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer Inom kort att föreslå att en avgiftsfinansierad
fond Inrättas för bl.a. Investeringar 1 energiteknik som kan ersätla olja.
Syftet med denna fond, som avses bli Inrättad den I januari 1981, är i första
hand all genom lån med villkorlig ålerbelalningsskyldighel stöda introduktion
och kommersialisering av teknik som snabbt kan ersätta olja eller spara energi.
Jag kommer också att föreslå att stödet till prototyper och demonstralions­anläggningar
fr.o.m. den I januari 1981 kompletteras 1 vissa delar och finansieras via
fonden i stället föröver statsbudgeten. Det nämnda bemyn­digandet alt la 1
anspråk medel för nästa budgetår behöver därmed inle utnyttjas. För att
stimulera näringslivet att vidta lämpliga energisparål­gärder bör verksamheten
med utbildnings- och rådgivningsåtgärder i ener­gibesparande syfle
intensifieras. Jag kommer inom kort att förorda att denna verksamhei fr.o.m.
den I juli 1981 finansieras med avgifter på oljeprodukter. Frägan om att från
samma tidpunkt finansiera även statligt slöd lill forskning och utveckling m. m.
inom energiområdet med en avgift på i första hand oljeprodukter bereds f. n.
inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slöd till åtgärder som syftar till all vidmakthålla, öka
eller få lill stånd elproduktion i små vattenkraftverk ulgår f. n. under en
försöksperiod som löper ul den 30 juni 1981. Slatens industriverk kommer inom
kort att redovisa en utvärdering av verksamheten. De förslag som denna utvärde­ring
kan föranleda räknar jag med alt kunna ta upp i samband med de energipoliliska
förslag som avses bli förelagda riksdagen i början av år 1981. I avvaktan på
att ställning tas till eventuella forlsalta stödåtgärder bör verksamheten med
statsbidrag från den I januari 1981 finasieras via fonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mina förslag leder till alt 40 milj. kr. under anslagel Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. inle kommer alt disponeras. Dessa medel bör
föras över lill statsbudgetens inkomstsida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller anspråken på medel för energibesparande
åtgärder m. m. över statsbudgeten för budgetåret 1981/82 medför mina förslag en
minskning med sammanlagl 231 milj. kr. i förhällande lill innevarande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att godkänna de av mig förordade ändringarna av grunderna
för stöd till energibesparande ätgärder inom näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.
Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid en genomgång av
övriga anslag finner jag att en minskning av anslagsbehovet för budgetåret
1981/82 med 35 milj. kr. inom industridepar­tementets huvudtitel kan
genomföras. Jag har härvid räknat med att denna besparing skall beröra de
anslag som framgår av följande sammanställning med i huvudsak angivna belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belopp
i milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommentar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:26.15pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:26.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Åtgärder i elablerings-främjande syfle Statens
  industriverk:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;B 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvaltningskoslnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=15 rowspan=2 style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 rowspan=2 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Inkl, koslnader för informa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;B 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lionssyslemet förelag-samhälle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;B 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sprängämnesinspeklionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Övergång till avgiftsfinansiering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;B 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Branschfrämjande
  åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;C 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
  i glesbygder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;D3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges
  geologiska under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:24.7pt'&gt;
  &lt;td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökning:
  Prospektering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;K) 35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=179 valign=top style='width:134.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Uranprospektering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
slutliga förslag kommer jag att redovisa 1 samband med min anmä­lan lill
budgetpropositionen 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.
Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag och statsrådet Petri nu har redovisat innebär en sammanlagd besparing inom
industridepartementets huvudtitel med 391 milj. kr. för budgetårel 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 13.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag ur Ds I 1980:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
utvärdering av DIS-systemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattande
utvärdering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppläggning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitlen 4—8 har behandlat de huvudsakliga intressenterna
i DIS-syslemel - deras användning av systemet och deras kostnader för medverkan
i systemet. Del har skett med utgångspunkt från den modell som skisserats i
kapitel 2 och med hjälp av enkäter och diverse muntlig och skriftlig
information som bedömts som väsentlig för en förutsättningslös utvärde­ring av DIS-systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvärderingen
av användningen har i sill första steg bestått i en analys av den direkta
användningen av DIS-malerialel (effeklanalys) på den förs­ta aktivitetsnivån i
användningskedjan. Mättstocken har varil de (enkäU-svar pä olika frågor som
lämnats av olika intressenter. De uppenbara mätproblem som finns för en sådan
utvärdering har fått lösas på så sätt all i vissa fall har mått kunnat anges -
t. ex. grova koslnadssiffror- i andra fall har utvärderingen fåll bygga på
allmänna bedömningar, resonemang och indicier. Men det gäller att också fä fram
graden av nytta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nästa steg
har då (eller skulle ha) varit all närmare analysera hur DIS-informalion
används, till vad och med vilken effekt. &amp;quot;'Hur-&amp;quot;&amp;quot; och
&amp;quot;'vad-'&amp;quot; dimensionen har behandlats genom beskrivning av de analys-, prognos-eller
planeringssystem som finns hos vissa viktiga intressenter. Effekten har varit
svårare alt följa i användningskedjan. I en del fall har &amp;quot;klättring­en&amp;quot;&amp;quot;
i användningskedjan kunnal avbrytas, nämligen om del redan i första kedjelänken
visat sig att användningen är ringa eller all kvalitetsproblem synes göra en
fortsatt nyttoanalys mindre meningsfull. I en del andra fall har klättringen
fått avbrytas därt'ör alt del inte bedömts meningsfullt eller möjligt all gå
vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De olika
delsystemen  F/S. S/F. S/S - bildar indelningsgrund och för varje systemdel
samlas resultaten av utvärderingen i tidigare kapitel. 1 någol fall ges ny
information om intressenter som det icke varit menings­fullt att ägna ell helt
eller en del av ett kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först
sammanfallas nyltan av de olika delsystemen. Vid genomgången har del ocksä
varit angelägel att hålla isär den operativa resp. den statis­fiska
användningen inom delsystem F/S - inte minst av det skälet alt mälsällningen
för DIS-systemet har glidit mellan dessa två användningar. Därefter samlas
kostnadskalkylerna i ett speciellt avsnitt av kapitlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
utvärderingen har också ingått att utvärdera själva systemlanken bak­om DIS-syslemel
- del gäller helheten. I vilken mån kan ell integrerat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;syslem spela en roll som kan vara viktig att beakta'.' Har
syslemet några bieffekter på planeringen l.ex. inom förelagen eller pä
utvecklingen av nägon samhällsideologi på det regionala området'.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fortsättningen kommer inte enkäter, intervjuer m. m. som
åberopas alt beskrivas närmare. De reservationer som kan finnas med hänsyn till
statis­tisk relevans och dylikt har behandlats i resp. kapitel. Läsaren
hänvisas därför lill dessa och lill bilagor för information om sådana frågor.
Endast för framställningen nödvändigt teknisk information har lagils med och då
ofta i noter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Operativ användning av systemdelen företag—samhälle&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjlighelen att använda DIS-syslemel operativt som ell
&amp;quot;&amp;quot;larmsystem&amp;quot;&amp;quot; spelade en viktig roll när del planerades.
Man skulle genom systemet kunna identifiera s. k. &amp;quot;&amp;quot;intressanta
fall&amp;quot;&amp;quot; och kommunikationskanaler skul­le skapas för att närmare
behandla de inlressania fallen. Redan i prop. 1975/76: 166 fanns en viss
tveksamhet om informalionssyslemet uppfyllde målsättningen alt tjäna som
larmsystem.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Värdet av DIS-systemet
för all spåra och åtgärda intressanta fall har också ifrågasatts vid mina
kontakter med olika intressenter. DlS-delegalio-nens enkät och DlS-utredningens
intervjuer tyder på all man inom liinsor-ganen i allmänhet inte förväntar sig
att DIS-enkälen skall fungera som ell effeklivl larmsystem beträffande slörre
framtida föriindringar vid arbets­ställen. Det har också visat sig att DIS-malerialel
använts i minskad ulslräckning för delta ändamål och alt den närmaste framlida
utvecklingen inle pekar på att en ökad användning skulle komma lill sländ. Det
har också ofta uttalats i kontakter att man på länsnivå och kommunal nivå anser
sig känna lill de inlressania fallen redan fidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
slutsals man kunde dra av genomförda kontakter var sålunda all DlS-syslemets
användning som larmsyslem kunde slarkl ifiägasiillas. Del blev då vikfigt all
ytterligare söka belysa hållfastheten i denna hypotes genom en mindre
undersökning av ett anlal fall som måste belraklas som inlressania vilken
definition man än skulle välja för sädana fall. Del var 72 inlressania fall som
valdes ul oeh den fräga som skulle besvaras var om den första informafionen om
att det var ett intressant fall kom via DIS-enkäter. Av 72 fall kom den första
informationen lill länsstyrelsen i de 8 utvalda länen i 9 fall via DIS-enkälen.
Mer iin hiilften av dessa gällde Stockholms län. Indirekt kan man vidare av
resultaten dra den slutsatsen all stora flertalet av de inlressania fallen
torde ha kommil till länsnivåns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' De inlressania fallen omfallai dels inliillTaile sysselsällninysforiinilrinyai
1978-79 och nedläggningar 1979. dels phmeiade sysselsällningsfcirilncliingar och
nedlägg­ningar enligl 1979 års enkät. De 7 filialelableiingai som forekonimil 1979
liininas utanför då de ej aviserats i tidigare DIS-enkäler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kännedom genom andra kanaler än DIS-enkälen.' På den
kommunala nivån hade inget fall uppdagats genom DIS-enkälen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resullalen
av denna undersökning fär betraktas som ett starkt slöd för den ovan anförda
hypotesen att DIS-enkälen i sin nuvarande utformning är olillfredsslällande för
alt fylla funktionen som larmsystem. Ett första &amp;quot;&amp;quot;larm&amp;quot;&amp;quot;
sker i stället i hög grad genom muntliga kontakter delvis i organi­serad form.
Under hela DlS-syslemels tid har ocksä de muntliga kontak­ternas betydelse underslrukits
av olika intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är naluriigt
all en samhällsutveckling som gått från relativt stabil tillväxt till mer instabila
lorhålkinden med snabba förändringar av företa­gens omvärld gjort att DIS-systemets
möjligheter alt fungera som larm­funktion har försvagats. Den
samhällsekonomiska utvecklingen har gått hand i hand med alt befintliga
kontaktmönster fördjupals och alt nya uppstått i län och kommuner. De årliga DlS-uppgifterna
hinner inle fram innan problemen aktualiserats i andra sammanhang. Den
regionala plane­ringen har byggts ut. Regionala beredningsgrupper förmedlar
intensivare kontakter kring de akuta regionala problemen. Utvecklingsfonderna
har intensifierat sin verksamhet i en ny organisatorisk form. Kommunerna har
byggt ul sin kontakter med företagen. Det kan också vara möjligt all
ytterligare utveckla det alternativa instrument som vuxit fram genom de
muntliga kontakterna. Del är därtor sannolikt att regionala och lokala
kontakter helt kan ersätla DIS-systemet i dess larmroll utan nägon slörre nyiloförlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därmed
icke sagt all DIS-systemets nuvarande F/S-del hell saknar bely­delse för den
operativa verksamheten. En del inlressania fall av mindre dignitet kan möjligen
analyseras fram. Från en del håll inom den regionala förvaltningen har man
vidare påpekat systemets möjlighel alt fylla behovet av viss
bakgrundsinformation för de direkta kontakterna med intressanta företag. Den
ger även möjlighet lill kollationering mol andra källor. Bl.a. säger sig
utvecklingsfonderna ha använt uppgifter om ulvecklingshinder. Även kommunerna
använder ibland uppgifler för de enskilda företagen som bakgrundsinformation
för kontakter med företagen. DIS-enkälen har dock ett begränsat innehåll och
därigenom är nyltan av dala för enskilda företag för de muntliga kontakterna i
samma mån begränsad. Nyltan av DIS-syslemel i detta avseende är större i de län
som saknar den informa­tion som erhålls i andra län i samband med
handläggningen av regionalpoli­tiskt slöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del bör
slutligen påpekas att kunskapen om vikliga intressanta fall också delvis
erhålls genom nya kanaler i det samarbete förelag-samhälle som sker via elableringsdelegalionen.
Det gäller dä de slora företagen med över 500 anställda. Därigenom har bildats
ett särskilt informationssystem för de större företagen som i vissa
principiella avseenden är snarlikt DlS-sysle-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Länsnivån kan ha fåll den forsla kännedomen genom DIS-syslemel
om hogsl 4 av de 72 fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;met.
Samtidigt ger DIS-enkälen normall endast information för arbetsstäl­len med
över 50 anställda. Detta förhållande minskar givetvis DIS-syste­mets eventuella
operativa nytta över huvud taget för framför allt de kom­muner som har en hög
andel små arbetsställen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan också i detta sammanhang tala om en annan operativ roll hos DIS-enkälen. DIS-systemet
hade vid sin uppläggning även en direkt före-lagsdemokratisk målsättning. Del skulle
enligt prop. 1972: 116 främja en fördjupad information om och en effektivisering
av planering inom företa­get. Det konkretiserades i propositionen tre år senare
för F/S-systemels del i samrådsskyldighet med företrädare för de anställda när
svar skulle lämnas på Dl S-enkäten. Frågan skulle vidare ägnas särskild
uppmärksam­het 1 det fortsatta utvecklingsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
Information som finns för att belysa denna fråga är därför mycket sparsam. Det
var en anledning fill att det blev angelägel att la upp samråds­frågor 1
utredningens företagsenkäl men också att söka genomföra en mindre enkät direkt tiil
ett urval lokala fackliga organisationer. Resultaten pekar på att DIS-enkälerna
har haft en ringa effekt när del gäller ovan citerade målsättning. Frågan kan
knappast heller sägas ha ägnats&amp;quot;'speciell uppmärksamhet i det fortsatta
utvecklingsarbetet&amp;quot; eller av berörda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om information och
deltagande för de anställda i den långsikti-gare planeringen hänger dock samman
med den utveckling som sker de närmaste åren med utgångspunkt i MBL. I 70% av
de fackliga svaren på DIS-utredningens enkät till de lokala facken sägs också
alt den information man fåll genom DIS-samrådel erhållits i andra sammanhang. Ocksä
nyttan av DIS-systemet för alt förbättra informationen av del egna
arbetsställets utveckling är begränsad. DIS-systemets effekt i framliden i
delta avseende med nuvarande utformning av syslemet blir sannolikt mindre även
om den ursprungliga målsättningen skulle ha fält ökad betydelse. Även på detla
område kan det tänkas alt utvecklingen &amp;quot;passerat&amp;quot; DIS-systemel. Det
har ersatts av ett effektivare medel för att uppnå den förelagsdemokratiska
målsättning som en gång uppställdes för DIS-systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
Statistisk användning av systemdelen företag—samhälle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statistiska användningen av DIS-systemet har ökal. Del har skett i anslutning
till utvecklingen av länsplanering och kommunal planering. Det återspeglas
också i 1976 års proposition om syslemet. 1 de analyser och prognoser där man
använder statistik som bygger på DIS-lnformation finns det ocksä ett (ökande)
behov av information om enskilda företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är i första hand länsstyrelserna som använder den DIS-märkla statistiken 1
länsplaneringen. Den används dels i prognosverksamheten och dels 1 problemorienterade
utredningar. DIS-malerialels användning och betydelse i prognosarbetet varierar
mellan länen. Hälften av länssty­relsen har angelt att materialet används i slor
ulslräckning och hälften att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det används i mindre utsträckning' för prognoser. Åven uppgifler
om enskilda större arbetsställen används i prognoserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den stafistik
ur DIS-systemel som används som material i prognoserna gäller både utfall och
förväntningar främst för investeringar, sysselsättning och produktion. I förra
fallet beror det på att uppgifterna kommer tidigare än motsvarande uppgifler i
den reguljära induslrisialisliken. I några fall saknas dock motsvarande
uppgifter - det gäller främst investeringar och ulvecklingshinder. Med den
uppläggning som länsplaneringsarbelet har verkar en nytta av utfallsuppgifterna
klart dokumenterad. Utformningen av DIS-systemet borde emellertid 1 del fallet
vara ett traditionellt problem om anpassning av statistiken i samhällel lill
användarnas behov med de prioriteringsproblem som är förknippade med detta. Med
den inriktning utvecklingsarbetet fått inom DIS-delegalionen på den statistiska
använd­ningen kan det läget uppstå att DIS-enkälen inle anpassas lill
samhällets totala behov av statistiken 1 fråga. En sädan fastställd förhandspriorilering
av ett visst användningsområde kan sålunda leda lill nylloförluster annor­städes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den män DIS-syslemel
är inriktat på prognosverksamhet har förvänl-ningsuppglfterna en betydelse. I
första hand var de avsedda för operativ användning. Det log sig också uttryck i
ell första förslag från samarbets-utredningen om en mycket enkel framåtriktad
enkät. För den statistiska användningen i länsplaneringen är förväntningsslaiislik
en unik informa­tion. Enkäter och intervjuer bekräftar att många länsstyrelser
anser sig ha en slor nytta av förväntnlngsuppgiflerna men dä som ett bland
flera bak­grundsmaterial. I detla fall ser effektanalysen i sin första länk ul
all ge ett klart positivt utslag. Men flertalet länsstyrelser anser trols allt
att progno­serna bara skulle bli nägot sämre ulan förvänlningsuppgiflerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DIS-malerialet
används alltså i länsstyrelsens prognoser över syssel­sättningsutvecklingen
inom induslri och partihandel. Dessa prognoser lig­ger lill grund för prognoser
över befolkningsulvecklingen i län och kom­muner. Ett andra led i
användningskedjan blir då hur länsprognoserna används. Det har inte varil
möjligt att analysera denna fråga i detalj. Inom länsstyrelserna verkar prognoserna
spela en viss roll bland många andra material för att få en allmän överblick av
det framlida läget. De kan ge en kontroll av den bild annan information ger. De
kan ibland ha betydelse i prioriteringen av åtgärder på olika områden.
Betydelsen varierar emeller­tid mellan länen och på en relativt begränsad nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna ser däremot ut att ha ell växande behov av
statistiskt underlag när verksamheten blir mer problem- och ålgärdsorienterad.
Om detta samtidigt leder till ökade förelagskontakter kan behovet av insamla­de
enkätuppgifter om förväntningar länkas minska. Möjligen skulle man på basis av
tillgängligt material något förenklat kunna säga att vägen mol ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Däribland ingår stödlänen som har tillgäng lill
information om slödförelagen. 2   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 20. Bil. 13&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beredskap för framliden kan gä via studier centralt och
regionall som är branschorienlerade och som i ökad utsträckning bygger på
analyser av slalistiskt utfallsmalerial och kontaktverksamhet. Den frågan skall
inle här föras längre dä den tangerar utredningen om den långsikfiga
industripoliti­kens Informationsbehov. En mer problem- och ålgärdsorienterad
länspla­nering leder ocksä till behov av statistik som kan vara mer varierande
i lid och mellan regioner. För denna användning är DIS-malerialel ofta icke
tillräckligt differentierat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För övriga länsorgan är den statistiska användningen av DIS-systemets
F/S-del begränsad. Enkäler och intervjuer visar sålunda all den DIS-märkla slatisliken
inte har någon egentlig användning i länsarbetsnämnder­nas prognosarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller utvecklingsfonderna har någon nämnvärd
statistisk använd­ning av DIS-malerialet. Fonderna använder dock länsprogrammen
som ett underlag för sina handlingsprogram. I den män länsplaneringens
prognoser ulgör ett underlag för länsprogrammen Innebär detta en användning av DIS-syslemel
högre upp i användningskedjan. Dä handlingsprogrammen är under utveckling kan
den indirekta nyttoeffekten tänkas öka de när­maste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunernas statistiska användning av DIS-enkälen har kunnal
bely­sas genom ett relativt splittrat material. Kommunförbundets utvärdering av
den s.k. enkätsamverkan med lilläggsfrågor till DIS-enkälerna är en bit. DIS-utredningens
intervjuer med 50 kommuner ger sitt bidrag. Därtill kommer intervjuer med olika
experter knutna till den kommunala sektorn. Den bild som tonar fram ur delta
material är naturligen icke helt entydig bl.a. med hänsyn lill kommunernas
skiftande storlek och näringsstruktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt kan sägas att liksom på länsnivån har
näringslivsfrågor.fåll en allt slörre belydelse i den kommunala verksamheten.
Det återspeglar ju den samhällsekonomiska problematiken. Detta ökade engagemang
i nä­ringslivsfrågor har icke i särskilt slor ulslräckning avspeglat sig i den
kommunala verksamhetsplaneringen. Den senare har i sin tur relativt förskjutits
från en ettårig planering lill en femårig flerårsplanering. Del kan länkas all
den kommunala planeringen förändras mol en kortare plane-ringshorisont - det
skulle då vara en motsvarighet till utvecklingen av företagens planering.
Utvecklingen kan länkas gä mol en mer konkret ålgärdsinriklad näringspolitisk verksamhei
i nära kontakt med de enskilda företagen och i högre utsträckning med sikte pä
att skapa handlingsbered­skap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I en sådan
utveckling kan slalisfik komma alt behövas för alt få en samlad bild av det
lokala näringslivet. Mot den bakgrunden är den bild utredningsmaterialet ger
över kommunernas användningsslluation vid första påseende kanske något
förvånande. Den kan sammanfattas på föl­jande sätt ur ulvärderingssynpunkl:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(I) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DIS-enkälen till industrin och partihandeln betyder
inte sä mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för de flesta kommuner även om många kommuner lar del av
enkäterna -men då i stor utsträckning relativt ytligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;(2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det skulle inte
bli så stor nyiloförlust för kommunerna om DIS-enkälen avskaffades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;(3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har ell
visst behov av mer heltäckande skriftlig före­lagsinformation (statistik) men
den behöver icke vara ärlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;(4)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns dock
kommuner där slalislikanvändnlngen utgör en inte­grerad del av planeringen och
där därför DIS-enkälen är av större betydel­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;(5)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del kommuner
gör och kommer att göra egna enkäter för att täcka sina speciella behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;(6)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Muntliga kontakter
är effektivare än enkäter för de kommunala ändamålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig
bidragande anledning till detta utfall av utvärderingen torde vara att DIS-enkälen
Icke läcker de mindre företagen och branscher andra än industrin och
partihandeln. Det relativt begränsade antalet företag som finns med för varje
kommun 1 DIS-populationen kan man i flertalet kom­muner nå genom muntliga
kontakter och pä kommunnivå kan i statistiska användningar materialet bestå av
enstaka enskilda företag (arbetsställen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna
säger sig dock ha en nytta av DIS-enkälerna ur slalislisk synpunkt som ligger
längre fram i användningskedjan. I ökande ulslräck­ning syns man använda
länsplaneringens prognoser och planeringslal som ram för sin
verksamhetsplanering. Del gäller främst beräkning av den totala folkmängden som
ofta hämtas ur länsprognoserna. Den räknas ju fram via sysselsätlnlngsbedömningar
som bygger på analys av näringsli­vets framlidsutveckling. Kommunerna kan ocksä
ha haft en viss nytta av DIS-enkälen genom alt den Innehåller ett
standardiseringselement beträf­fande variabeldefinitioner, klassificeringar av
branscher m. m. som kan underlätta egna undersökningar och underlättar
jämförelser mellan olika material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På central
nivå utnyttjar industriverket DIS-syslemel statistiskt. DIS-systemets roll i prognosverksamhelen
synes emellertid icke vara särskilt stor när det gäller förvänlningsuppgifler.
För verkets branschsludier be­hövs en tillgång på uppgifter om enskilda företag
som dock gällande regler omöjliggör. I den mån DIS-systemel kommer till
statistisk användning beror det snarast pä bristande aktualitet i den reguljära
statistikproduk­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På central
nivå begagnas länsstyrelsens prognoser över befolkning och industri även av
enheten för regional utveckling på industridepartementet. Del gäller främst
beredning av ärenden om gränser för stödområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olika
centrala organisationer och delegationer m.fl. har tillfrågats om användningen
av DIS-syslemel statistiskt och någon slörre användning har icke dokumenterats.
Del är emellertid påfallande att på en del häll där man kunde länkas använda DIS-märkt
statistik kände man inle lill den. En&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;första spontan reaktion blev därför ett visst tänkbart iniresse
även om behovet därför inle bör överskallas. Den kan möjligen tyda på alt det
behövts en bättre marknadsföring av DIS-statistlken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statistik över utfallet av en del variabler har givelvis
ett allmänslalisliskt intresse som det legal utanför mitt uppdrag att närmare
studera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En återrapportering sker också till företagen av den
statistik som fram­kommit genom DIS-enkälen'. Återrapporteringens nytta tas upp
i DIS-ulredningens enkät lill företagen och enkäten till de lokala fackliga
organi­sationerna. Av de 60 % av förelagen som säger sig ha tagit del av återrap­portering
uppger ett förelag stor nytta av återrapporleringen, 60 % ingen nytta och
resten av företagen viss nytta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de lokala fackliga organisationerna har ca en tredjedel
tagit del av återrapporleringen. Majoriteten av dem säger sig ha haft viss
nytta av den. Nyttan av DIS-enkälens F/S-del genom återrapporleringen pendlar
således hittills enligt användarnas uppfattning mellan &amp;quot;viss&amp;quot; och
&amp;quot;ingen&amp;quot; nytta med övervikt för det senare. Om nyltobilden förändrats
genom den nya uppläggningen av äterrapporterlngen har av tidsskäl icke varit
möjligt att kartlägga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med en långt driven förenkling kan användningen av DIS-systemets
F/S-del sammanfallas påföljande sätt. Del är då DIS-enkälen i dess nuvarande
uppläggning det gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Information behövs om intressanta fall men den finns
tillgänglig pä annat håll genom muntliga kontakter som sannolikt ger mer
relevanta uppgifter. Prlmärmalerialet användes ibland som bakgrundsinformation
vid förelags­besök. Uppgifter om ulvecklingshinder användes både på länsnivå
och kommunal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statistisk information behövs i planering främst för
länsplaneringen. Förväntningsuppgifterna används som ett material bland flera i
länsprog­noserna. Dessa prognoser har en om ock begränsad användning både på
central nivå, länsnivå och kommunal nivä. Utfallsuppgifterna används på alla
nivåer då de har en bättre aktualitet än den officiella statistiken. För
kommunal planering begränsas den stalisliska användningen av att DIS-företagen
endast är en begränsad del av alla producerande enheter. Även här anses ulfallsuppglfter
- specielll om sysselsättning - viktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den
utsträckning den nu tecknade användningen av DIS-systemets F/S-del bygger pä förvänlningsuppgifler
finns ell kvalitetsproblem inbyggt. Inom länsstyrelserna har man 1 flera fall
sagt sig medveten om att förvänt­ningsuppgifterna är behäftade med
kvalitetsproblem - alt de kan vara av tvivelaktigt värde. DlS-delegationen har
gjort kvalitetsundersökningar ge­nom att jämföra förväntningsuppgifter och
utfallsuppgifter för sysselsäft-ning och produktion i DIS-enkälen. DIS-utredningen
har prövat deras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Denna återrapportering skedde för 1977 och 1978 års
enkät. Den har lagts om för rapporteringen av 1979 års resultat.
Framställningen bygger här pä de två första då den senare återrapporleringen inle
skedde förrän i mars 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kvalitet i samband med studien om inlressania fall.
Dessutom har DIS-utredningen gjort en studie över förelagens planering som
underlag för framtidsbedömningar. Resultaten kan sammanfallas i följande
punkter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'&gt;(1)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Användningen av
formella planeringssystem inom företagen har stagnerat eller snarast minskal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;(2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förväntningsuppgifterna har mycket
lågt prognosvärde - om något ~ för direkt användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;(3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hittills vunna erfarenheter ger
litet slöd för alt ekonometriska analy­ser skulle öka prognosvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;(4)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Framlida större förändringar
rapporteras relativt sent om de alls rapporteras i DIS-enkälerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är 1
och för sig naturiigt alt 1970-lalets inslabllare läge har sådana konsekvenser.
Förelagen försöker undvika låsningar i lägen som är svår­bedömbara. En DIS-enkät
får del svårare alt fånga in framliden via företa­gen. Det kan också finnas kvalilelspåverkan
i alt uppgifterna över fram­tidsförväntningar inom ett företag kommer all
vidarebefordras lill flera användare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
bör understrykas att ett lågt prognosvärde i förvänlningsupp­gifler inle
nödvändigtvis behöver betyda att de hell saknar användnings­värde.
Förväntningsuppgifterna kan nämligen ha legal till grund för åtgär­der som
förändrar utvecklingen så att utfallet blir ell annat än det förvän­tade. För
det andra kan uppgifterna tillsammans med andra uppgifler hos en regionalt
kunnig person ändå länkas ha en viss nytta. För del tredje kan det tänkas alt
man på sikt kan genomföra ekonometrisk analys av uppgif­terna. SCB:s utredning
om kvaliteten ger dock en pessimistisk bild av möjlighelen att hitta någon
prognoslösning med hjälp av förvänlningsupp­giflerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
måste nyttan av förväntnlngsuppgiflerna 1 DIS-en­kälen starkt ifrågasättas. DIS-systemets
användning för planering på me­dellång sikl fungerar därför Icke f.n. 1 sin F/S-del.
Ulfallsuppgifterna är dock till nytta i den statistiska användningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Användning av systemdelen samhälle—företag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Informationen mellan företag och samhälle är ömsesidig.
Del ligger förankrat redan från början i målsättningen för DIS-systemet. Det
skulle medverka till att möjliggöra samplanering mellan kommuner och företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällets
åtagande skall uppfyllas genom att länsstyrelser och kom­muner lämnar en
översiktlig redogörelse för sådan statlig resp. kommunal planering som kan
antas vara av betydelse för de näringsidkare som ålagts att lämna uppgifter
inom ramen för informationssystemet. Länsstyrelser och kommuner har frihet att
själva bestämma form och innehåll för infor­mationen. Både länsstyrelser och
kommuner synes 1 stort sett uppfylla lagens bestämmelser på denna punkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla länsstyrelser utom två utarbetade sålunda en
informationsskrift år 1978. Den överlämnades till förelagen för spridning till
företrädare för de anställda. Alla skrifterna utom en har information från DIS-enkälen
medan DIS-syslemel beskrivs 1 hälften av dem. Akiuell DIS-enkät presenteras i
13 skrifter och bedömningar om DIS-enkälen ges i tvä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bland ett antal tillfrågade kommuner har närmare 90 % i
sin lur uppgivit sig ha en organiserad information lill förelagen minst en gång
per år. Övriga kommuner anser all man uppfyller lagen genom kontinueriiga kon­takter
åtminstone med de större företagen. Informationen sker skriftligt och/eller
muntligt. En del av kommunerna har gett ut informationsskrifter men detta
bedöms på sina håll vara en minskande form för informationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyltan av informationen har belysts i DIS-ulredningens enkäler
till förelag och lokala fack. Ca 70 % av företagen säger sig känna till all
länsinformation lämnas inom DIS-syslemel och lika många all även kom­munerna
lämnar information i enlighet med bestämmelserna för DIS-syste­mel. Bland de
lokala facken som uppges ha deltagit i samråd om DIS-enkälen i förelagen är del
ca 30 % som uppger sig ha denna kunskap om regional resp. lokal information
frän myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns ett allmänintresse av information om regional
och kommunal planering bland DIS-företagen. Intresset är något starkare för
kommunal information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man ser på DIS-systemets roll att underiätta
samplanering mellan kommun och förelag skulle svaren om slor nytta av
information snarast peka på att för drygt 10 % av förelagen spelar
kommuninformationen den tilltänkta rollen. Det har emellertid inte varit
möjligt att på denna punkt fortsätta användningskedjan och se hur informationen
använts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även enkäten till de lokala facken innehåller frågor om
behov och nytta av samhällsinformation. Bland dem som känner till att
samhällsinforma­tion finns säger sig en slor del ha viss nytta av
informationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan sägas all DlS-syslemels S/F-del
gett en infor­mation som en slor del av mottagarna i DlS-enkäten har ett
allmänintresse av även om del kanske inte uppfyller de ursprungliga målsällningarna
för systemet. Intresset för kommunal information ser ut att vara något högre än
för länsinformation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt kan man av annan information alt döma inför
framliden se en fortsatt linje pä länsnivå där Information som lämnas företagen
är avsedd för en betydligt vidare läsekrets. Den blir dä ett naturligt led i
länsstyrelser­nas allmänna informationsverksamhet. På den kommunala sidan kan man
tänka sig en fortsatt utveckling mol ökade muntliga kontakter. En växande
samverkan mellan samhällsorgan och företag bör i sig vara ett instrument även
för förbättrad informalionsgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.
Systemdelen samhälle—samhälle&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
del av systemet handlar om informationsspridningen mellan olika samhällsorgan
på olika geografiska nivåer och på samma nivå. Det är en annan typ av systemdel
än de två förra. Den handlar snarast om effektivi­tetsproblem 1 systemet. Del
är dels fråga om att genom informationssprid­ning mellan myndigheter inom ramen
för gällande lagar öka effektiviteten i del framtagna materialet. Dels gäller
det alt undvika dubbelarbele särskilt 1 uppgiftslämnandet och att därmed öka
systemets produktivitet genom minskade kostnader inte minst för företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DIS-utredningen
har icke gäll in på produktivitetsproblemen 1 syste­met. De har som
inledningsvis sades betraktats som problem som DIS-delegalionen löpande sysslar
med. Det gäller bl.a. den tekniska produk­tionsprocessens fördelning pä olika
myndigheter och materialflöde. Dala om processen visar att bortfallet i DIS-enkälen
1 stort sett är oförändrat. En förlängning av tiden för insamling av
uppgifterna fram till SCB har dock sketl. En länkbar anledning skulle kunna
vara en ändrad prioritering av tillgängliga resurser hos länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller möjligheterna för spridning av enkätmaterialet har länsar­betsnämnder
och utvecklingsfonder bekräftat att man blivit Informerad om möjligheterna att
la del av materialet. Materialet har även distribuerats lill kommunnivån. En
ökning av systemets nytta skulle kunna erhållas om materialet ocksä fick lämnas
lill Industriverket med reservation för kvali­tetseffekten pä materialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samverkan
genom muntliga kontakter har ökal på länsnivå och mellan länsnivå och kommuner.
Del har kanske mer än materialflödet bidragit till att främja målsättningen för
S/S-syslemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller samordningen av uppgiftslämnandet kan nämnas alt defi­nitionerna i DIS-enkälerna
överensstämmer med definitionerna i den re­guljära induslrislalistiken hos SCB.
Genom enkälsamverkan med kommu­nala lilläggsfrågor har visst dubbelarbele inom
kommunala sektorn kunnat undvikas och en användning av enhetlig begreppsapparat
kunnat säkras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
DIS-utredningen har visst arbete utförts av de båda experterna från DEFU och SCB
för att utröna andra samordningsmöjligheter. Det visar sig vid en
kollationering av befintliga datasystem genom statskonto­rets
dokumentationscentral och SCB:s variabelkatalog att DIS-systemets variabler
återfinns 1 vissa andra datasystem i olika varianter beträffande innehåll,
täckning och tidsaspekter. Fiertalel av dessa system är i produk­tion på SCB
och därmed kringgärdade av sedvanligt sekretesskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
entydiga enkla fall för samordning har icke avslöjats. Del kan dock inte
uteslutas alt det kan finnas lönsamma samordnlngsprojekl. Men det har inte
bedömts rimligt alt göra en djupdykning i ett antal tänkbara fall. Det gäller frägor
som löpande behandlas av såväl DIS-delegalionen som SCB eftersom båda
myndigheterna har samordningsuppgifter av sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ma
slag när det gäller S/S-problemaliken, Man kan möjligen hävda alt det är en
dubblering av arbetel i fråga om samordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvärderingen
av systemdelen S/S blir sålunda närmast att den fungerat ungefär som avsett. En
möjlig vinst kunde vara om DIS-enkälens frågor hade utformats 1 högre grad med
hänsyn också till andra statistiska behov än den regionala och lokala
planeringens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.
Kostnader och nytta&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsnitten
2-5 har visserligen gripit över hela utvärderingens nytlosida men del har skett
utan en summering lill en totalnylta. Genomgången av nytlosldan och del behov
av information som där Indirekt kommil fram blir senare en utgångspunkt för att
måla olika slags framtidsbilder. Den blir också ena sidan av det beslulsunderiag
som är DIS-utredningens uppgift att presentera. Den blir - i samspel med
kostnadssidan - ett underlag för politisk värdering och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna
för olika aktörer i systemet har beskrivits 1 tidigare kapitel. Och de kan i
motsats till nyltosidan samlas och adderas om också bara schematiskt. De har i
enkätsvaren formats i antal arbetstimmar. Man kan sedan använda olika
schabloner för att värdera en arbetstimme. I tabell I används schabloner från SCB
och Mekanförbundet. Kostnadsuppskatt­ningarna måste ses som närmevärden med
breda marginaler uppåt och nedåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tabell
1 DIS-systemets kostnader år 1978. Milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Prodi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;jklion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndning         Totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samh&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lle&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(S/F,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;F/S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;centralt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.35pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;regionall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0,5                           1,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.7pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lokall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I.l&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0.2                           1,3 Samh&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lle totalt    5,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;retag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:20.65pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;(inkl.
  samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,5)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=215 valign=top style='width:161.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Totalkostnad =12,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
central nivå uppstår kostnaderna huvudsakligen genom DlS-delega-tionens verksamhei
och SCB:s deltagande i produktionen. Delta är de enda belopp som redovisas
direkt över statsbudgeten. De regionala kost­naderna har först erhållits 1 form
av använda arbetstimmar. Denna resurs­insats uppstår på två sätt. Riksdagen
bestämmer att länsstyrelserna skall medverka 1 produktionen av DIS-systkmels
information - del är exempel på det ena sättet. Länsstyrelsen prioriterar
ambitionsnivån för den lagfästa arbetsuppgiften i viss mån efler den nytta man
tillmäter resultatet. Del är exempel på del andra sättet - ett annat klarare
exempel är länsstyrelser­nas användning av systemet. Några anslag fick Icke
länsorganen 1 samband med införandet av DIS-systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de regionala kostnaderna ligger enligt enkäterna ca 35% på produk­tionen av
information inom systemdelen S/F. För kommunernas del är motsvarande siffra 75 %.
För de regionala organen och då främst länssty­relserna är naturligtvis en
användningskostnad svårskaltad - inle minst när den får en minskande andel i koslnader
för aktiviteter högre upp i användningskedjan. För kommunernas del kan man bara
göra den reflek­tionen att kostnaden för deras egen användning av systemet är
mycket låg. Det svarar mot den bild som tidigare förmedlades om en sannolikt
relativt låg nytta av systemet för kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företagens kostnader
bygger också pä en uppskattning i arbetstimmar. Ca en tredjedel av
arbetstimmarna som använts för DIS-systemet går -med en mycket grov beräkning'
- åt till samrådet. Detta ger dock en överskatlning av resursåtgången pä
samrådet, då limkostnaden för samrå­det bör vara lägre än för vissa andra DIS-momenl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Totalt skulle sålunda
kostnaden för DIS-systemel genom en mycket grov uppskattning och med använda
schabloner kunna beräknas ligga kring en nivå på ca 12 milj. kr.
Kostnadsuppskattningen varierar emellertid kraftigt med variationer i
timkostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna får sedan
ställas mot nyttan. Men man speglar då endast ett nuläge för DIS-systemel. Den
redovisade utvecklingen av behoven pä olika områden, av produktionstekniken och
av andra möjligheter lill be­hovstäckning några år framåt kan förskjuta nytto-kostnadsrelalionen
åt båda håll. Kostnader och nytta för DIS-systemel måste dessulom jämföras i
sin helhet. Det kan icke vara meningsfullt att söka ta ut några aktörer 1
systemet sådana som industriverket eller länsstyrelser för att beräkna
kostnads-nyttoeffekter för dem var för sig. De uppkommer icke i sådana
partiella anpassningsprocesser av nyttan till kostnaden. Användarna be­strider
icke direkt kostnaden för sin del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I viss mån finns det dock
vissa moment av en direkt nylto-kostnadsan-passning i systemet - moment som kan
ge vägledning vid värderingen av nyttan. Ett exempel är de tilläggsfrågor till DIS-företagen
som kommuner­na kan göra genom kommunpaket 1 DIS-delegationens projekt
&amp;quot;enkätsam­verkan&amp;quot;. Kommunerna fär betala marginalkostnaden för att
delta i tilläggs­frågorna. Andelen kommuner som har deltagit i &amp;quot;enkälsamverkan&amp;quot;
har minskat år för år. För åren 1978-80 är antalet deltagande kommuner 60, 45
resp. 34. Kommuner med många DIS-arbetsställen har deltagit i enkätsam­verkan i
större utsträckning än kommuner med få arbetsställen. Endast tretton av
kommunerna har deltagit alla tre gångerna. Behovet all ställa frågor till
företagen vatje år är därför sannolikt begränsat, dvs. icke värt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Beräkningen bygger på följande anlaganden om timkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centralt: Budget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionalt:
Kostnad per timme 50 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokalt:
Kostnad per timme 65 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förelag:
Kostnad per timme 250 kr., för samrädsdelen 170 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kostnaden.
Dessutom har ca 30% av deltagande kommuner 1978 och 1979 sagt sig ej ha använt lilläggsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En jämförbar kostnads-nyltoanpassnlng
finns i kommunernas egen en­kätverksamhet vid sidan om DIS-systemet - både hos
dem som deltar i enkätsamverkan med lilläggsfrågor och hos övriga kommuner. År
1978 gjorde närmare 20% av kommunerna egna enkäter. Behovsbilden har enligt
uppgifter frän kommunförbundet icke förändrats sedan 1975 då liknande mätningar
gjordes. Ett skäl till att man gör egna enkäter kan vara att man vill ha med
företag under de 50 anställda och företag 1 andra branscher samt anpassa
frågorna lill egna lokala behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På samma sätt finns vissa
Indicier på prioritering av DIS-syslemel inom länsstyrelserna. Av enkäten
framgår alt man lägger ner mycket varierande arbetsvolym på att bearbeta och
använda materialet bortsett från variatio­ner i länens storlek. Flera
länsstyrelser pekar vidare pä'att man skulle behöva mer resurser för att
utnyttja DIS-systemet effektivare. Det skulle principiellt innebära att man
just nu befann sig 1 ett slags balansläge 1 resursfördelningen och att
ytterligare resurser skulle komma att användas för DIS-aktlviteter med en nyltoökning
som följd. Många länsstyrelser säger emellertid att de skulle prioritera
direkta förelagskontakter om man hade mer resurser, dvs. föredra en ökad
användning av detta informations­medium 1 stället för att arbeta vidare med
enkäterna och deras material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.
Systemet i dess helhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
förhållandet alt DIS-systemet är ett syslem Innebär å ena sidan att systemets
olika delar innehållsmässigt bör ha någol som håller dem sam­man och å andra
sidan att avgränsningen utåt mol andra system är ratio­nell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsmässigt
har kittet 1 DIS-systemet från början tänkts vara utby­tet av information om
och för planering inom samhälle och förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är Information/ör
vardera parter om motsatt part att användas för operativa ändamål på lokal
nivå. Det skulle också ge information om båda sektorer till de anställda inom
företagen. Dess huvudbegrepp var framtids-uppgifter och (sam)planering. Enkäten
om företagen koncentrerades pä industrin. Rätt snart &amp;quot;exploaterades&amp;quot;
systemels enkät för att inhämta information från företagen till alt omfatta
information för statistiska ända­mål inom länsplaneringen och den kommunala
planeringen. Detta auktori­serades i den senaste propositionen där
målsättningen för systemet kantra­de över mot den statistiska användningen både
på regional och kommunal nivå. Därigenom uppkom också en statistisk användning
för industriver­kels prognoser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fokuseringen på
industrisektorn har förstärkts trots alt länsplaneringen breddats. Det hänger
samman med sysselsättningsproblemen inom indu­strin och deras regionala belydelse.
DIS-systemel skulle verka i denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljö,
även om del byggts upp för en tillväxtekonomi. I och för sig kan detta fungera
om systembyggnaden är tillräckligl flexibel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra system har kommit lill
med liknande innehåll. Elableringsdelega-llonens uppgiftsinsamling som stannade
vid en insamling och förbylles i ett muntligt informationssystem. Registren
över slödförelagen är ett annat exempel som tillgodosett planeringsinformation
i slödlän och slödkom-muner. Del är ett mer åtgärdsinriklal system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgränsningen
mot andra system motiverades ursprungligen av sekre­tesskäl. Man bör i
sammanhanget erinra om alt när DIS-systemet introdu­cerades gällde denna avgränsning
framför allt gentemot den officiella sla-tislikproduktionen. Senare har denna avgränsning
aktualiserat frågan om hur en anpassning till användarnas behov skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
DIS-ulredningens arbete har det framgått rätt klart att många numera
identifierar DIS-systemel i stort sett med själva enkäten. Del är betydligt
svårare att uppleva den specifika DIS-delen i det flöde av information som
växer fram mellan förelag och samhällsorgan bl.a. genom muntliga kon­takter.
Sett ur den synvinkeln är DIS-syslemel (enkäten) ett ganska tradi­tionellt
statistiskt system, dock med en viktig avvikelse. Del gäller regle­ringen i lag
av att man får utbyta indivldinformalion - något som icke sker 1 vanlig slallstlkinsamling.
Samtidigt har man en begränsning nedåt av möjligheten all samla in uppgifler
frän företagen normall vid minst 50 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ser man på systemfrågan
över liden har man från vissa länshåll sagt alt man hade stora förväntningar på
DIS-systemet. Det verkar också som om systemet frän början hade en viss
dynamisk effekt på utvecklingen av samhällsplaneringen. Del verkar dock
samtidigt som om den effekten delvis uttömt sin Inneboende kraft. Om delta i så
fall skulle bero på alt syslemet i vissa delar gjort sig självt onödigt eller
alt samhällsutvecklingen gäll förbi syslemet är svårt alt yttra sig om. Det kan
också vara sä att systemet icke anpassats till utvecklingen. Men hur dess
innehåll skulle utvecklas för alt ge del dynamik - en själ - är svårt alt säga.
Om man 1 dag genom en partssammansalt kommitté skulle bygga upp ett hell nytt
syslem kring problematiken information företag-samhälle skulle det sannolikt
spela på andra strängar och klangbotten skulle icke vara 1960-lalets till­växtsamhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På ett område trodde man
också på en påverkan av själva syslemel -&amp;quot;en pådrivande effekt&amp;quot;'. Det
gällde påverkan på förelagens planering och på de anställdas insyn och
medverkan i den planeringen. DIS-utredningens enkäler lill företagen pekar inte
pä någon utveckling av flerårsplanerlngen genom stimulans från DIS-enkälen.
Utredningens enkäter pekar icke hel­ler på någon större aktivitet i
samrådsförfarandet. Inte heller har arbets­marknadens parter ägnat DIS-systemet
någon engagerad uppmärksamhet. Här är alltså systemets pådrivandeeffekt ringa.
Det kan enligt viss utsago dock ha haft en annan pådrivande effekt för länens
muntliga kontakter med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;företagen. Man har haft en &amp;quot;lag 1 ryggen&amp;quot;. Detta
gäller också kommuner­na. Vid DIS-utredningens intervjuer har 7 av 25 kommuner
sagt att del ännu finns en sådan effekt. Att den fanns i början av systemets
livslid har framkommit under utredningens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man så ser på DIS-delegalionen som satts alt
administrera systemet, har den i sin verksamhet arbetat med ett omfattande
projektprogram. DIS-enkälen har utvecklats, förväntningsuppgifternas kvalitet
har analyserals, informationen till förelag har utretts m. m. En koncentration
till DIS-enkälen kan iakttas. Någon helhetssyn pä DIS-systemet har såvitt jag
kan bedöma däremot inte hittills utvecklats, och kanske är den inte tillräckligt
påträngande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DIS-systemet
har varit ett system som omfattat bäde operativ och statis­tisk användning. Det
har Inneburit att primärmalerialel frän DIS-enkälen kunnat användas av flera
organ på regional och lokal nivå inom ramen för vad lagen om uppgiftsskyldighet
1 planeringsfrågor medgivit. Utvärdering­en har visat alt det kan finnas en
målkonflikt inbyggd i ett system som skall tillgodose båda typerna av
användning. Den utspelar sig på kvalitetssidan. Vill man uppnå så hög kvalitet
som möjligt i ell uppgiftslämnande för siatisliska ändamål särskilt med
känsliga uppgifter, sädana som förvänt­ningsuppgifter fordras bl.a. en rigorös
sekretess av den typ som sedan gammalt funnits för den officiella statistiken
och dessutom en information till uppgiftslämnare om att uppgifterna endast
skall användas för siatisliska ändamål. Detta fungerar sålunda icke för den
operativa användningen. Även om det finns välgrundade skäl från andra
synpunkter att ha sambruk av material för de två ändamålen förefaller det
tveksamt om man skall bibehålla detta sambruk i form av ett syslem vars
inriktning i praktiken blivit alltmer statistisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De två olika huvudsyftena innebär också problem när det
gäller behovs­anpassningen. Med hänsyn till alt länsplaneringen ser ut all bli
mer ålgärdsinriklad och alt t.ex. branschsludier lorde komma all spela en
ökande roll blir också länsbehoven av statistisk information mer varieran­de bäde
till population, variabler och i liden. Del blir 1 en sådan utveckling ökad
relativ nytta av alt enkäter anpassas till varje länsstyrelses specifika
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8. Slutsatser av utvärderingen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvärderingen har visat att DIS-syslemel endast 1 mycket
begränsad utsträckning uppfyller syftet alt ge unik Information om inlressania
fall. Användningen av förväntningsdala för bäde operativa och statistiska ända­mål
kan starkt Ifrågasättas ur kvalitetssynpunkt. Det har varit svårt att se
väsentliga positiva effekter av DIS-systemet som sådant i nuläget samtidigt som
informationsbehoven verkar utvecklas i en riktning som innebär all systemavgränsning
kanske snarast kan komma att utgöra ett hinder mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behovsanpassning.
Mot denna bakgrund föreligger enligl min bedömning starka skäl för alt lägga
ned DIS-systemel. Samtidigt skulle del kunna tänkas att olika politiska
värderingar kan läggas på syslemet som sådant som leder lill andra slutsatser.
Denna typ av värderingar tillhör inte mitt uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En annan viklig slutsats
är alt det föreligger ett informationsbehov för den regionala och lokala
samhällsplaneringen. Vissa av dessa behov som skulle fillgodoses av DIS-systemet
har kommit att tillgodoses på annat sätt, bl. a. i en växande direki kontakt
mellan företag och samhälle. Andra kvarstår. I punktform skulle dessa behov,
som de framgått av utvärdering­en, kunna anges på följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;(a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Information behövs för direki operativ verksamhet. Hit hör visst behov
av bakgrundsinformation för kontakter med företag både från läns­organ och
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;(b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Information behövs för översiktliga problembeskrivningar och pro­gnoser.
Informationen skall helst vara framåtblickande och statistiskt han-terbar samt
helst heltäckande över branscher och/eller regioner. Den skall vara anpassad
till de prognosmodeller som används. Detta behov finns pä såväl central,
regional som lokal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;(c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Information behövs för problemorienterad och åtgärdslnrlktad verk­samhet.
Det kan gälla användningen för regionala branschstudier eller näringspolitiska
program. Det kan gälla att belysa regionala och lokala konsekvenser av och
inför olika strukturbeslut. Behovet skiljer sig från bransch till bransch och
informationen behöver därför vara skräddarsydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(d)   Företagsledningar
och de anställda behöver viss information om&lt;br&gt;
samhällsplaneringen pä lokal och regional nivå.   •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
kommentarer bör fogas till denna behovslisla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1)
Företagens uppglftslämnarkapacitet är en restriktion om man vill
tillfredsställa behoven. Det har en kostnadssida vilket också kan kräva en
samordningsinsats. Del har en kvalitetssida där svårighe­ten att få
framtidsuppgifter med prognosvärde kan kräva en forsk­ningsinsats. Och där sekrelessproblematiken
även har kvalitets­aspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(ii) Behovet av skriftlig
information är i slor utsträckning ett behov av primärmalerial för statisfik —
även om en geografisk differentiering kan leda till alt den statistiska bilden
ibland represen­teras av endast ett eller ett par förelag. Det kan kräva en
hårdare satsning pä den statistiska behovsanpassningen generellt och speci-etU.
Enligt direktiven bör jag presentera ell underlag för beslul om informa­tionssystemets
framtid. Jag har tolkat detta så alt jag också kan diskutera möjliga åtgärder
utanför DIS-systemets ram som kan ge effekter av den typ som DIS-systemet varil
avsett att uppnå. Det beslulsunderiag jag skall presentera i nästa kapitel
kommer all gå under namnet &amp;quot;framtidsbilder&amp;quot;. De bygger på
utvärderingen och behovslistan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framtida
behovsanpassning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9. Utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör redan här sägas att jag inte kommer att rekommendera någon av
framtidsbilderna före de andra. Valet mellan dem måsle ske på grundval av
politiska ställningstaganden med nytto- och kostnadsavvägningar som ett
element. Min ambition är emellertid att klargöra vilken typ av avvägningar de
olika förslagen representerar. Dessutom är framtidsbilderna inle hell skilda
alternativ. De kan tvärtom också betraktas som ell anlal &amp;quot;moduler&amp;quot;
som kan kombineras på olika sätt allt efter de nyllo- och kostnadseffekter man
vill uppnå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framtidsbild I tar upp
effekterna av én &amp;quot;nedläggning&amp;quot; av DIS-systemet. Kostnadsborlfallet
blir 1 delta fall nyttan och förlusten i nytta blir kostna­den — allt räknat
med nuvarande system som utgångspunkt. En väsentlig aspekt pä effekterna av en
nedläggning är i vilkel tidsperspektiv som konsekvenserna ses. I denna
framtidsbild utgår jag från de momentana effekterna. En väsentlig del av nytlobortfallel
kan över fiden komma att kompenseras av spontana aktiviteter från de nuvarande
användarnas sida. Denna utveckling i ett kortare perspektiv anges i
framtidsbilden. En be­dömning av den spontana utvecklingen måste också ta
hänsyn till alterna­tiva sätt att tillgodose dessa informationsbehov som kan
följa av förslag från utredningar och verksamheter som f. n. pågår. Behoven kan
komma att tillgodoses genom utveckling av informationssystem inom olika sam­hällsområden.
En diskussion med denna infallsvinkel förs i framlidsbild &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
betecknas som en &amp;quot;systemanpassning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framtidsbild III har sin
tyngdpunkt i en diskussion om vägar att klara den regionala näringspolitikens
Informationsbehov. Detla förslag innebär en &amp;quot;decentralisering&amp;quot; av
beslut om enkäler m. m. med slöd av en ny och bantad lag om uppgiftsskyldighet
för planeringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framlidsbild
&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;utgår från en mer renodlad kostnads-nyltodiskussion.
Den behandlar hur DIS-systemets nuvarande kostnader (resurser), som de bestrids
centralt över statsbudgeten, skulle kunna omfördelas ur nyttosyn-punkl. Under
mina kontakter i utvärderingen har jag funnit all en heltäc­kande sysselssättnlngsstatlsllk
med en viss framförhällning skulle kunna vara ett väsentligt nytlofillskott för
län och kommuner vid given kostnads­nivå. Den ansluter sig till ordinarie
former och kanaler för framställning av statistik. Den representerar ett tradifionellt
samspel mellan producenter och användare av statistik och framtidsbilden
betecknas därför &amp;quot;statistisk behovsanpassning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.      Framtidsbild
1 — &amp;quot;nedläggning&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
nedläggning av hela det nuvarande DIS-systemet inkl. lagen och delegationen
skulle enligt utvärderingen främst ge följande nyllo- och kostnadsbild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyttan
av en nedläggning skulle 1 första hand bestå i att den totala kostnaden för DIS-systemet
momentant faller bort. Konkret skulle del främst innebära alt statsbudgetens
anslag på drygt 2 milj. kr. för DIS-systemet föll bort, att länsstyrelserna
skulle kunna använda de resurser, som de i varierande ulslräckning lagt på DIS-systemel,
för de ändamål som bedöms angelägna, saml alt företagens kostnader för att
besvara DIS-enkälen föll bort. En positiv effekt kan ocksä vara alt själva syslemel
försvinner. Det kan ge möjligheter att friare göra en bättre behovs- och
kostnadsanpassning på det relevanta informationsområdet. Bl.a. då be­hovsanpassningen
bättre anslutas till över tiden varierande problemställ­ningar med tonvikt på
varje enskilt läns och kommuns situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
kostnadssidan skulle nedläggningen ge följande nylloföriusler av någon påtaglig
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;(a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;en årlig skriftlig information om enskilda förelag att använda som ett
kompletterande bakgrundsmaterial för regionala och kommunala kon­takter med
förelag skulle försvinna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;(b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;viss väsentlig utfallsslatistik skulle försvinna eller komma senare
(försämrad fidskvalllel) med negaliv effekt på central, regional och lokal nivå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;(c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;förväntnlngsuppgiflerna skulle försvinna, vilkel för länsprognoserna
knappast skulle få någon påtaglig effekt men som innebär förlusten av ett
material för eventuell metodutveckling kring förväntningsuppgiflernas
prognosvärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(d)  formellt skulle
själva skyldigheten för länsstyrelser och kommuner&lt;br&gt;
att ge företag och anställda information om samhällsorganens planering&lt;br&gt;
falla bort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(e)  en
möjlighel till diskussion om framtidsproblem mellan förelagsled­&lt;br&gt;
ning och anställda via samrådsskyldigheten skulle falla bort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(f)   en
eventuell kvarstående positiv effekt på fortsatt ökning av kon­&lt;br&gt;
takter mellan samhällsorgan och förelag skulle försvinna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta var den momentana
kostnaden för nedläggning i form av nyiloför­lust som också omfattar nylloförluster
högre upp i användningskedjan enligt fidigare utvärdering. En del av denna nyttoföriust
kän väntas bli mindre eller hell försvinna på sikl om de muntliga kontakterna
mellan samhällsorganen och förelag fortsätter att utvecklas som nu, om samrådet
om framtiden mellan företagsledning och anställda utvecklar kanalerna via
medbestämmandelagen och om en regional och lokal sysselsältningsslali­slik kan
etableras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
skulle emellertid utvecklingen anpassas lill den nya situa­tionen genom all nya
spontana aktiviteter skulle kunna komma att reduce­ra nyiloförlust men
samtidigt minska kostnadsvinst. Flera länsstyrelser har i svar på
utvärderingsenkäter sagt att de skulle genomföra egna enkäler om DIS-enkälen
föll bort. Dessa skulle i flera fall bli annorlunda än DIS-enkälen. Man kan
förmoda att de skulle ges en bättre behovsanpassning än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
standardiserade DIS-enkälen. Bl.a. skulle de i högre grad anpassas till den
ökade satsningen på problemanalys och ålgärdsinriklad verksamhet. Del är icke
möjligt att ange hur stor enkätverksamheten skulle bli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
på kommunal nivå kanske fler enkäter skulle göras. I varje fall skulle
sannolikt redan befintlig enkätverksamhet utvidgas. Åven på kom­munal nivå får
man tänka sig en mer skräddarsydd enkälverksamhet med en varierande probleminriklning
och kanske annan tidsfördelning. Åven här skulle det bli en mer direkt
kostnads-nyttoanpassning pä kommunnivå i form av behovs- och resursprioritering
inom kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På kostnadssidan skulle en
spontan enkätverksamhet Innebära nya kosl­nader för företagen, även om det inte
skulle finnas uppgiftsskyldighet. Om denna kostnad skulle bli slörre än den
tidigare kostnaden är omöjligt att uttala sig om. Det är tänkbart all enkälverksamheten
inte skulle bli så omfattande med hänsyn till dels all muntliga kontakter rent
allmänt föror­das av intressenterna, dels att ett kärvt ekonomiskt läge kan
göra det svårt att prioritera enkäter framför annan användning av resurserna.
Det är möjligt alt den standardisering som DIS-enkälen inneburit av variabler
och klasslfikalioner och som Innebär minskning av kostnaderna skulle bli svå­rare
att upprätthålla. Å andra sidan bör DIS-enkälerna och den kommuna­la
enkätsamverkan ha lett till en viss användningsanpassning till de stan­dardiserade
begreppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
kan man vänta sig alt behovet av statistik för regional och kommunal planering
aktivt vänder sig mot de olika kanaler som finns för att förse samhällsorganen
med basstatistik och standardpakel, främst SCB och de kommunala serviceorganen.
Del skulle innebära att en nedläggning av DIS-systemet med dess glidning mol
ett statisfiksyslem skulle eliminera en särbehandling av vissa statistikfrågor
och i stället föra över dem i de organisatoriska former och del regelsystem som
redan finns i samhället för behandling av statistikbehov. Det är former som i
och för sig är under utveckling bl. a. genom ADB-leknlkens genombrott på bred
front.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en spontan utveckling efler en nedläggning är del också troligt alt den förut
lagfästa samhällsinformationen till företagen från länsstyrelserna och
kommunerna kommer att fortsätta i den allmänna form Informationen fått. I den
bredare målpopulationen ingår alltjämt även DIS-företagen. Kostna­den för denna
skulle då också finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en konsekvens av bortfallet av förväntningsuppgifter kan man slutligen tänka
sig alt länsstyrelsen i högre grad än f. n. skulle utnyttja industriverkets
prognoser som underiag för egna prognoser. Industriver­kets utredningar skulle
även i övrigt kunna få en större betydelse för länen ur informationssynpunkt
allt eftersom den åtgärdsinriktade verksamheten växer 1 omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.
Framtidsbild &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;— &amp;quot;systemanpassning&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Användarnas
reaktion på en nedläggning av DIS-systemel kan ge upp­hov till en spontan
utveckling av det slag som angavs i föregående fram­tidsbild. I den
framtidsbilden antogs denna kompensation för nylloförlus­ter bl. a. ske genom
att användarna genomför egna enkäler. De vägar som väljs för alt kompensera
nyttoförlusterna beror emellertid också på i vilken omfattning
informationsbehovet kan komma att tillgodoses genom befint­liga och/eller
nytillkommande andra informationssystem. Beslämmande härför är bl.a. hur dessa
system anpassas till de Informationsbehov som här avses. Till väsentliga delar
bestäms naturligen denna anpassningspro­cess av hur starkt sambandet är mellan
dessa systems huvudsakliga upp­gifter och t. ex. den regionala och lokala
näringspolitikens informationsbe­hov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 3 visades alt DIS-systemet legat i brytningspunkten mellan
industripolitiken och regionalpolitiken. Del resonemang som fördes 1 ka­pitlet
kan på &amp;quot;informationssystemnivän&amp;quot; illustreras med figur 11:1 med de
två dimensionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Figur
11:1 De två dimensionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:22.0pt;
margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;SEKTORER&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Offentlig
sektor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vriga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regional och kommu nal  plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlas inom DIS-systemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan tala om informationssystem om en sektor, dvs. ett syslem som beskriver -
ger information om - en sektor. I figuren utgör detta den vertikala
dimensionen. Del kan vara stallstik och/eller indlviduppgifler. Informationen
kan vara uppbyggd för analyser och prognoser rörande sektorns utveckling. Då
behövs framför allt ett slalistiskt informationssys-lem. Bakom statistiken
ligger dock individuella uppgifler och Ibland be­hövs individuella uppgifter 1
analysen då vissa enheter har stor belydelse för utvecklingen. Det kan vara ett
system som har administrativ använd­ning. Det är åtgärdsinriklal med hänsyn
till de enskilda objekten. Del är &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20. Bil 13&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;operativt.
Inom eller på grundval av informationen i ett operativt system kan statistik
produceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
man kan också tala om ett informationssystem/ör sektorn. Det är information om
sektorns externa miljö. Den informationen får då hämtas från andra sektorssyslem
eller andra källor. Ett system för sektorn kan också innehålla icke kvanllfierbar
information. Den kan innehålla författ­ningar, lilleraturhänvisningar, tekniska
data etc. Om flera sektorer har iniresse av samma sektor och söker insamla indivldinformalion
direki uppstår dubbelarbete och uppgiftslämnarproblematik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
kan man tala om information om och för en sektor. Del är data om sektorn som
samlas och används inom den. Del kan l.ex. vara infor­mation som samlas av en
intresseorganisation om tillståndet i en sektor för sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan också finnas behov av information som griper över många sektorer. Ett
exempel kunde vara ell informationssystem för att tillgodose regionalplaneringens
behov. Ett sådant skulle skära genom flera sektorer dvs. löpa horisontellt i
figuren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
belysning av del som sagts är DIS-systemet ett rätt komplicerat sy­stem. Det
har uppkommit ett behov att få ömsesidig information mellan företag och samhälle.
Det är som nämndes 1 kapitel I Information för vardera parter om motsatt part
alt användas för operativa ändamål på lokal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
system har kommit till med liknande innehåll. Etableringsdelega-lionens
uppgiftsinsamling som stannade vid en insamling och förbylles 1 ett muntligt
Informationssystem. Registren över slödförelagen är ett annat exempel som fillgodosett
planeringsinformation 1 stödlän och slödkom-muner. Det är ett mer ålgärdsinrlktal
syslem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns också utredningar som pågår och som kan komma alt påverka den långsiktiga
utvecklingen av informationssystem med nära anknytning till de
informationsbehov som här är aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Informationsförsörjningen
om och för industrin behandlas av utredning­en om den långsiktiga Industripolitikens
informationsunderlag (KIPI). Med dess vida direktiv kan en utveckling mot ett
framtida informationssystem om och för industrin möjligen komma alt på sikl
realiseras. KIPI skall enligl direktiven avlämna sill betänkande lill sommaren
detta år. Till bilden hör också industristödsutredningen som har till
huvuduppgift att utreda konsekvenserna av den tillfälliga stödverksamheten
under senare år. I det sammanhanget aktualiseras frägan om
informationsinsamling och informationsbearbetning 1 samband med statligt
finansiellt stöd. Denna utredning skall enligt direktiven vara klar vid
årsskiftet 1980/81.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har under mina kontakter på central nivå om användningen av DIS-systemet också
mött behovet av ett databaseral Induslristatlstiskt system som skulle kunna
användas för analyser och studier i olika sammanhang. I detta skulle kanske
kunna ingå de löpande bevakningssystem för vissa industribranscher som håller
på alt tas fram av Industriverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller informationsförsörjningen om (och för ) industrin förelig­ger
således redan en del material. Det kommer inom en relativt snar framtid
dessutom att föreligga förslag till utbyggd information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven
det tidigare nämnda betänkandet från Förelagsobeståndskommit-tén bör ses i
detta sammanhang. I betänkandet' föreslås sålunda ell infor­mationssystem när
det gäller uppföljningen av förelag som erhållit statligt finansiellt stöd. Där
sägs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Kommitténs
förslag präglas av uppfattningen, alt del är lättare att bemästra krissituationer
hos företag om man söker möta problemen så fort som man upptäcker den första
tendensen till en negaliv utveckling hos företaget som kan innebära risker för
obestånd, driftsinskränkning eller nedläggning. Därför har kommittén tryckt på
viklen av alt samhällets organ följer de individuella företagens utveckling och
så snabbi som del är praktiskt möjligt fångar upp larmsignaler. Ju snabbare
ogynnsamma ut­vecklingstendenser kan upptäckas desto lättare blir problemen alt
hantera och desto större blir möjligheterna alt hjälpa företagel. Vidare blir
kostna­derna för samhället att klara upp obeståndssiluationer mindre. I konse­kvens
härmed omfattar samordningsuppdraget bäde uppföljningsverksam­heten och
åtgärder vid obestånd. Härvid har kommittén vidgat begreppet uppföljning till
att omfatta inte bara den i dag föreskrivna obligatoriska uppföljningen av
verksamheten hos företag som redan fält samhällsstöd -lokaliseringsstöd, industrigarantilån,
lån från utvecklingsfonderna etc. ulan även en generell strävan att följa
tendenserna hos samtliga förelag, så långt detta är praktiskt möjligt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget skulle uppföljningsarbetet i framtiden således inte bara omfatta
företag som erhållit statligt stöd utan del skulle vara en generell bevakning
av företagen 1 länet. För alt genomföra denna föreslår utred­ningen dels att
länsstyrelserna skall förstärkas med en handläggare, dels att utvecklingsfonden
skall åläggas en skyldighet att genomföra företags­analyser. En regional
och/eller central uppföljning av det slag utredningen tänker sig kan innebära
en förändring i sättet att förse länsorganen med information för operativ
verksamhet bl. a. bakgrundsmaterial för företags-kontakter. Anknytningen till DIS-systemets
Informationsproblemalik är klar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om företagsobeståndskommilténs förslag synes ha störst relevans för
Industrisektorn syns den gälla i princip alla förelag. Dess informations-syslem
är ur den synpunkten ett övergripande (horisontellt syslem) och knyter därmed
an till problematiken kring behovsanpassning av informa­tion för regional och
lokal planering. Den behandlas 1 övrigt 1 direktiv för ett par pågående
utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tilläggsdirektiv' till ADB-beredningsgruppen sägs följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' SOU 1979:91. sid. 11. ' Dir. 1979: 103.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den
fortsatta utredningsverksamheten bör sikta lill att utarbeta ett konkret
förslag till samlad lösning för den regionala och lokala samhälls­planeringens
informationsförsörjning. I detta ingär att göra en lämplig fördelning av
verksamheten mellan central, regional och lokal nivå. Därvid skall särskilt
beaktas fördelar som kan vinnas för statliga länsmyndigheter,
landstingskommuner och kommuner i fråga om ärendehandläggning inom
verksamhetsfält som är gemensamma. Beredningsgruppen bör klariägga möjligheterna
att tillgodose behovet av information för regional och lokal samhällsplanering
med hjälp av den bearbetningskapaciiel som respektive länsdalor kan slälla till
förfogande sedan folkbokförings- och beskattnings­systemets behov har tillgodosetls.
Även möjligheterna alt använda RSDB och andra resurser hos statistiska
centralbyrån skall utredas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den regionala och lokala planeringen finns redan viss uppbyggd organi­serad ADB-försörjning.
Länsplaneringen har ell landsomfattande datasys­tem med Umeå högskoleregions
datacentral (UMDAC) som bas. Kommu­nerna har på motsvarande sätt genom
Kommundata tillgång lill olika datorbaserade modeller. Länsstyrelser och några
kommuner har också tillgäng lill RSDB, dvs. den regionalstatistiska dalabas som
utvecklas inom SCB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I ett nägot längre
perspektiv påverkas Informationsförsörjningen till den regionala och lokala
samhällsplaneringen också av utredningen om den statliga statistiken. I
direktiven till denna utredning sägs bl.a.: &amp;quot;Kommit­téns huvuduppgift bör
vara att med utgångspunkt i den befintliga statisti­ken kartlägga behovet av
statistik inom skilda samhällsområden&amp;quot;. Dessut­om ingår att utarbeta
metoder för en fortgående anpassning av statistiken till användarnas faktiska
behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åven
om denna genomgång inte varil fullständig pekar pågående utred­ningar mol alt
informationssystem för vissa sektorer, främst industrin, kommer att
vidareutvecklas och mot alt vissa seklorsövergripande syslem av typ
informationssystem för regional och lokal planering kan komma all vidareutvecklas
och/eller etableras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framlidsbild &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;visar
all man kan förutse en utveckling av informations­system av olika dignitet bäde
sektorsvis och seklorsövergripande. Man kan ocksä förutse en utveckling av del
övergripande system som finns för statlig statistik där samordningen av
statistik mellan sektorer spelar en väsentlig roll. Förmodligen kommer
systemutvecklingen att ske i system som är mer renodlade och/eller åtgärdsinriktade
än del nuvarande 1 sig mera komplexa DIS-systemel. Det kan också finnas
anledning att bevaka att man tar vara på möjligheter att i andra system täcka
behov som ligger inom DIS-systemets område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.
Framtidsbild III - &amp;quot;decentralisering&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
framtidsbild innebär alt den spontana utveckling av informations­insamling för
den regionala och kommunala näringspolitiken som beskrevs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för nedläggningsalternalivet (bild I) får ell formaliserat
slöd av slalsmak­terna. Denna framtidsbild består i sina grunddrag av en decentralisertid
informationsinsamling med stöd av en lag om uppgiftsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsekvenserna ur nyllo- och kostnadssynpunkt för
intressenterna i nuvarande DIS-syslem blir i väsentliga avseenden de samma som
i ned­läggningsalternalivet. Jag tar därför i denna framtidsbild upp skillnader
ur nytto- och kostnadssynpunkt jämfört med en nedläggning av DIS-syste­met.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsmakternas slöd lill den regionala näringspolitikens
informationsför­sörjning skulle kunna ske med nägon eller båda av följande
åtgärder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;(a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En begränsad lagstadgad
rätt för länsstyrelserna all infordra upp­gifter från företagen med
uppgiftsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;(b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom
subventioner av länsstyrelsernas enkälverksamhet i syfte alt fä en teknisk
samordning med annan statistik (begrepp, standarder m. m.). Eller för alt fä
samordnade enkäter med länets kommuner. 1 båda fallen skulle syftet vara all
underlätta företagens uppgiftslämnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulan ambitioner om juridiskt riktig utformning kan
framlidsbilden III beskrivas genom en skiss till en lag. Det har varil naluriigt
att anknyta till den lag om uppgiftsskyldighel i planeringsfrågor som f. n.
reglerar DIS-syslemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §    Näringsidkare är skyldig att i fråga om
arbetsställe inom länet skriftli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen till länsstyrelsen eller på länsstyrelsens anmodan
till statistiska centralbyrån översiktligt redovisa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rådande och väntade förhållanden i fråga om produktionen,
syssel­sättningen eller driften vid arbetsstället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen skall beaktas å ena sidan behovet av
tillgång till uppgiften, å andra sidan näringsidkarens iniresse av att uppgift
som rör hans affärs- eller driftsförhållanden ej utlämnas lill en vidare krets
än som oundgängligen behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 §    Uppgiftsskyldighel enligt I § får åläggas högst en
gång ärligen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avse förhällande längst tre år framåt i liden. Uppgiftsskyldighel
får avse arbetsställe med minst tio anställda. Uppgift om väntade förhål­landen
får Inhämtas endast om del är av särskild betydelse för statlig eller kommunal
planering att uppgiften lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 §    Uppgift enligl I § får infordras först efter samråd
med länsarbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nämnd, regional utvecklingsfond och kommunstyrelsen i den
kom­mun där arbetsstället finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §    Uppgift enligt I § fär endast användas som underiag
för statlig och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunal planering och prognosverksamhet och som
bakgrundsin­formation vid muntliga kontakter med företag samt i form av stati­sfik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §    Uppgift enligl I § fär efter länsstyrelsens
prövning överlämnas lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;statistiska centralbyrån, länsarbetsnämnden, den regionala
utveck­lingsfonden och kommunstyrelsen i den kommun där arbetsstället finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §    Näringsidkare som lämnat uppgift enligt I § skall
så snart resultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreligger av länsstyrelsen få en redogörelse för dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 §    Vad någon pä grund av denna lag har fåll vela om
näringsidkares&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;affärs- eller driftsförhållanden får han ej obehörigen
yppa eller nyttja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till 6 § bör sägas att del förutsätts att den
samhällsinforma­tion som skall lämnas till förelagen enligl DIS-lagen också ges
i fortsätt­ningen. Målgruppen för denna behöver dock inte sammanfalla med de
förelag som lämnat information. Om delta behöver regleras skulle det kunna ske
genom preciseringar 1 länsplanerlngsförordnlngen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
informationsförsörjning det här kommer att gälla är den som följer av den mer åtgärdsinriktade
länsplaneringen. Vid sidan härav finns de kontakter mellan samhällsorgan och
företag som betingas av den dagliga verksamheten. Det förutsätts att den
muntliga kontaktverksamheten kring företagsproblem som utvecklats och övertagit
DIS-systemets roll som larmsystem forlsäller och utvecklas vidare.
Länsstyrelsernas ansvar 1 detta hänseende kan redan sägs ingå i länsplanerlngsförordnlngen
4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del förhållandel att beslutanderätten ligger hos
länsstyrelserna behöver inte Innebära att eventuella enkäler genomförs av
länsstyrelserna. Det kan finnas möjligheter till samordning av informallonsproduklionen
även med ett decentraliserat beslutsfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en mer Ingående studie av dessa frågor skulle visa att
argumenten för en samordning 1 själva utformningen av enkäten eller för
samarbetet skulle behöva säkras i första hand för alt underlätta uppgiftslämnandet
skulle delta kunna ske genom en viss subventionering av enkälverksamhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan fråga är om statsmakternas stöd genom lagen
kommer alt få en effekt som gör att länsstyrelsernas uppgiftsinsamling kommer
att bli mer omfattande än om lagen saknas. Med den höga prioritering den ålgärdsln-riktade
verksamheten redan har och med hänsyn till att den inle tillförs några
ytterligare resurser genom detta förslag — vid sidan av en eventuell subventionering
— lorde denna effekt vara relativt marginell. Till denna fråga hör också om
lagen som konsekvens kan få att länsorganen utnyttjar enkäler 1 stället för
muntliga kontakter. Genom det åtgärdsinriktade syflel med verksamheten lorde pä
sikl risken icke vara så stor för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom samrådet enligt den skisserade lagen kan en viss
garanti erhållas för all länsstyrelserna inte Insamlar information som är känd
av andra länsorgan eller berörda kommuner. Genom samrådet öppnas också vissa
möjligheter till samordning av uppgiflsinsamling mellan länsstyrelser och
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid utlämnande skulle samma sekretessregler som 1
nuvarande DIS-system gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utformingen av framtidsbild III har följt den befintliga
lagen men med en anpassning till den framtida behovsbild som redovisats i
tidigare kapitel. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denna
utformning saknas den centrala styrning som nu finns av enkälverk­samheten och
som bl.a. innebären hänsynslagande lill uppgiflslämnarna. Om det befinns vara
önskvärt kan denna aspekt beaktas genom aU kom­plettera lagen med en yfterilgare
bestämmelse. Eftersom det i väsentlig utsträckning gäller uppgiftsinsamling för
i huvudsak slalistiskt bruk kan en paragraf som återfinns i den kungörelse som
reglerar SCB:s uppgiftsin­samling las in. Den skulle, anpassad till den
aktuella frågeställningen, kunna ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
länsstyrelsen meddelar föreskrifler eller anvisningar gällande en­kät till
förelag skall länsstyrelsen samråda med organisation eller annan som kan anses
företräda de uppgiftsskyldiga.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.
Framtidsbild &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- &amp;quot;statistisk behovsanpassning&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
framtidsbild III diskuterades viss decentralisering av beslut om och ansvar för
informationsförsörjning. I delta avsnitt skisseras en hell annan typ av
framtidsbild. Den bygger pä det kostnads- och behovsresonemang som fördes i
kapitel 1 och som finns uttryckt i direkfivens &amp;quot;behov av Information till
lägsta kostnad&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
tänkbara förändringar av DIS-systemet 1 dess nuvarande form - stora eller små -
skulle leda till förändringar både på nyltosidan och på kostnadssidan. Det är
svårt att fixera förskjutningar och bestämma lägen annat än 1 allmänna termer.
Här skall nägra alternativ diskuteras med utgångspunkten aft anfingen kostnaden
skall minimeras ulan alltför stora föriuster 1 nytta eller också nyltan skall
maximeras utan alltför stora förändringar i kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första problematiken kan betraktas som ett ratlonaliseringsalterna-liv. Med den
ringa grad av nytta som systemet f. n. har synes del icke vara meningsfullt all
diskutera rena rationaliseringar på kostnadssidan. Del är klart att jag enligl
tillgängligt material skulle kunna föreslå att partihandeln tas bort ur enkäten
dä den delen av enkäten verkar alt ge relativt lite ur nyttosynpunkl. Jag borde
föreslå att förväntnlngsuppgiflerna tas bort. Det kanske skulle gå att finna ADB-lösningar
för att även nägot minska andra kostnader. Ett sådant förslag, om ock motiverat
ur kostnadssynpunkt, skulle ytteriigare tunna ut systemets principiella och
sakliga innehåll. Det var ju ett system på medellång sikt som eftersträvades
genom förvänt­ningsuppgifterna osv. Del innebär givetvis att man kommer fram lill
fram-fidsblld I som handlar om en nedläggning av DIS-systemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra problematiken i ett nytto-kostnadsresonemang skulle i stället inrikta sig
på nyltosidan. Utgångspunkten skulle då vara en given kostnad. Den kostnad som
i detta fall är given är kostnaden för DIS-systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Jfr SFS 1966:37, § 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
ärdel då icke inom en speciell systembyggnad nyttodiskussionen skall utspelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovslistan 1 kapitel 1
är till slor del inriklad på statistiska behov. Det rimmar också med den utveckling
mot mer statistisk användning som systemet fått. För egen del har jag då funnit
det angeläget alt göra en mer radikal nyttoinriktnlng av framtidsbild &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund redovisas 1 del följande en framlidsbild som lar fasta pä
behovsanpassning av den centrala statistiska verksamheten för att möta
regionala och kommunala nylloförluster av en nedläggning av DIS-systemet.
Framtidsbilden är en nytlomaximering till given kostnad, dvs, den anger en
alternativ användning av de medel för DIS-sylemet som f. n. bestrids över
budgeten dvs. drygt 2 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvärderingen av DIS-systemet
har enligt min bedömning visat att upp­gifter om sysselsättningen loppar
önskelistan pä statistiska variabler. I så fall sällar sig även DIS-systemets
&amp;quot;konsumenter&amp;quot; av statistik till många andra som under senare år
framhållit viklen av att få fram en regional och lokal sysselsäUnlngsslatislik.
Frägan har behandlats l.ex. ADB-bered­ningsgruppen och i sysselsätlningsutredningen.
Även SCB har varit enga­gerad. Utvecklingsarbetet har kommit aft koncentreras
på möjligheterna att använda taxeringsmaterial och kontrolluppgifter för detta
ändamål. Frågan har aktualiserats i samband med planeringen av 1980 års folkräk­ning.
Nyligen har regeringen tillsall en undersökning om alternativa meto­der för
framlida folk- och bostadsräkningar. Även i det sammanhanget kommer
sysselsättningsfrågorna all aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på alt del
eventuellt kommer fram en statistik som bygger på dessa administrativa material
har jag lagt fram denna fjärde framtidsbild. Den visar hur man med oförändrad
kostnad skulle kunna tillgodose regist­rerade behov av statistik för planering
1 första hand på regional och lokal nivä. Skissen lar sikte på att i första
hand täcka behovet av den slalisfik över sysselsättningen som skulle falla bort
om DIS-systemel bara lades ned. En utvidgning skulle emellertid samtidigt ske
till andra näringsgrenar än de som omfattas av DIS-enkälen. För denna variabel
skulle statistiken bli seklorsövergripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovsanpassningen skulle
ske genom följande informalionsinhämlning från företagen. Del skulle ske
ungefär inom nuvarande kostnadsram över statsbudgeten. Nägra detaljer i
förslaget har icke utformats. Del fär ske en mer detaljerad genomgäng med
konsumenter om del skulle realiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En sysselsältningsslalistik
skulle som ett minimum kunna innehålla upp­gifter av nedanstående slag för
arbetsställen och som ett maximum omfatta alla näringsgrenar som har anställda
som utför sammanlagl minst 5 årsver­ken enligl del nuvarande förelagsregister.
Den skulle inhämtas en gång om året på hösten den I september eller den I
oktober i nära anslutning till den lidpunkt då folkräkningarna brukar hållas
och med användande av deras definitioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den skulle då komma
1 tid för den årliga uppföljningen av länsplanering­en som påbörjas i slutet av
året. Genom frågor om planerad sysselsättning för de två närmaste åren skulle
erhållas en viss framlidsbelysning. Med hänsyn till de nya arbetsrältslagarna är
det möjligt att framlidsplanering i det tidsperspektivet ökar pä
sysselsättningsområdet. Därigenom skulle företagen ha en viss grund för att
besvara frågorna. Det är dock omöjligt att här förutsäga vilket prognosvärde
svaren skulle få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tablä 13 Tentativa frågor
i en enkät.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;I.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;I.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.1982&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anlal
anställda totalt därav kvinnor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
anställda med dellid (under 20 lim/v)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:18.0pt'&gt;
  &lt;td width=67 rowspan=3 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:30.0pt;font-family:Verdana'&gt;V/M&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:35.0pt;font-family:Verdana'&gt;m////,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:30.0pt;font-family:Verdana'&gt;//M&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:30.0pt;font-family:Verdana'&gt;W/M&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
åriig enkät av detta slag med presentation av statistik fördelad på de näringsgrenar
som finns med i modellen för länsplaneringen och fördelad på län och kommuner haricke
1 detalj kostnadsberäknats. Med en grov skattning skulle dock kostnaden ligga
på i storieksordningen 1,75 milj kr. per år för insamling och bearbetning och publicering.
Om man endast lar med företag med minst 10 årsverken skulle kostnaden bli av storieksord­ningen
1 milj kr. Om man ytterligare inskränker antalet branscher genom att ta med
endast Industri, byggnadsverksamhet, handel och samfärdsel skulle kostnaden
kanske ligga på i storieksordningen 750000 kr. per år. Det är tänkbart aft den
spontana enkätverksamheten skulle bli väsentligt mind­re än vid en nedläggning
av DIS-systemet om man genomförde en årlig enkät av detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Blanketten
skulle förslagsvis göras med två kopior så alt en kunde lämnas vardera till
länsstyrelse och kommun. Inhämtningen av uppgifterna skulle ske med
uppgiftsplikt. Länsstyrelser och kommuner skulle ha sam­ma möjlighet att få la
del av dem på samma sätt och enligt samma bestäm­melser som gäller för
nuvarande DIS-enkät.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Syftet med denna framtidsbild är sålunda att visa ett alternativ med
mer radikala förändringar av den statistiska bilen i DIS-systemet. Den skulle
ersättas av en centralt genomförd statistikproduktion vid SCB. Avsikten med
framtidsbilden har varil dels all visa på det starka behov som finns av
regional och kommunal sysselsältningsslalislik. dels att visa på hur man skulle
kunna tillgodose detla inom ramen för DIS-systemets koslnader. Kostnaden har
varit ramen för illustrationen av detla fall med sannolik väsentlig nytlohöjning
jämfört med nuvarande läge. Alt i ett samhälle som arbetar med
sysselsättningsfrågor på alla nivåer sakna en regelbunden åriig regionall och
lokalt fördelad sysselsäftningsslatistik är ett märkligt förhål­lande. 4  
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 20. Bil. 13&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sädan statistik fär då ses som en interimistisk lösning
av en viklig statistisk behovsanpassning till dess en bättre lösning kan nås
som resultat av pågående utredningsarbete. När delta mer permanenta tillstånd
skulle kunna uppnås kan inte nu anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den resterande delen av kostnaden skulle kunna användas
för all ge länsstyrelser och kommuner central statistisk service för egen
enkätverk­samhet. Samtidigt skulle en central verksamhet kunna organiseras
(delvis pä forskningsbas) för att utveckla möjligheterna alt för prognoser
använda bl.a. framtidsinriktad information som underlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa verksamheter skulle kunna utnyttja traditionella
former för ut­veckling av statistik och anpassning av statistik lill
föreliggande behov. En möjlig organisatorisk anknytning vore lill del
statistiska samarbete som löpande sker i samrådsgrupperna för samarbete i
statistikfrågor mellan SCB och regionala organ resp. kommunala organ - SSRO och
SSKO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14. Kombinationer och slutsatser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De framtidsbilder som redovisats representerar var och en
för sig olika sätt all nå en behovsanpassning. Framlidsbild I ger en spontan
behovsan­passning direki genom användarnas prioritering av givna resurser. I
&amp;quot;tablå 14 redovisas en del medel som kan komma alt utnyttjas i en sådan
behovs­anpassning. Vid sidan av de i tablån angivna medlen bör nämnas att
särskilt sädana behov som är gemensamma för flera intressenter kan komma att
manifesteras i krav pä statistikproduktion genom de reguljära kanaler som finns
pä den statliga statistikens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I framtidsbild &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;matchas den spontana utvecklingen mol en systemut­veckling på de
aktuella behovsområdena. Denna systemutveckling kan, beroende på vilka
värderingar som verkar styrande, i slörre eller mindre ulslräckning suga upp de
spontant framväxande behoven enligt bild I. Del innebär alt behovsanpassning av
information kan komma all ske inom ramen för befintliga eller kommande
informationssystem i de dimensioner som angetts i figur 13. Behovsanpassningen
ingår här i en systemanpass­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Framtidsbild
III Innebär från behovsanpassnlngssynpunkl ingen skillnad jämfört med en
spontan utveckling. Skillnaderna ligger i möjligheterna och sättet alt
genomföra behovsanpassningen. Del innebär en ökad markering av samordning av informalionsinhämlning
för all undvika dubbelarbete. Det kan ge ökade möjligheter all säkerställa
angelägna behov av informa­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framtidsbild &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;innebär att behovsanpassningen sker i de former som är vanliga när del
gäller statistikproduktion. En sådan bild ligger i linje med DIS-systemets
utveckling mol ett partiellt statistiskt syslem. Behovsan­passningen skulle ske
i ett bredare samspel mellan producent och konsu­ment i utvecklingen av
samhällets stafistik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I tablå 14 har de typer av behov som varit utgångspunkten
för bilderna ställts samman med resp. bild. Tablån redovisar inle alla
dimensioner som behovstäckningen omfattar. Sä framgär t.ex. inle i vilkel
lidsperspektiv olika aktiviteter aktualiseras. Denna aspekt har sitt största iniresse
när det gäller systemanpassningen. På kort sikl torde denna ge endast mindre
bidrag för alt möta de spontana behov som en nedläggning av DIS-syste­mel skulle
resultera i. Detta därför att de utredningar som f. n. arbetar med den
industripolitiska informationen framför allt är inriktade på den centrala
nivåns behov av information. I ett längre perspektiv kommer frågan upp om vad
ett system för den lokala och regionala samhällsplaneringen skulle kunna
innehålla. I ett sådant sammanhang är del sannolikt alt de spontana behoven
skulle ha relativt stor belydelse för systemutformningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan
dimension som ej framgår av tablå 14 är givelvis själva utveck­lingen av
behoven av information. Som tidigare nämnts är informationsbe­hoven f. n. under
relativ förskjutning på både länsnivå och kommunal nivå. De olika
framtidsbilderna innehåller olika vägar även för framtids-anpassningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I vissa
fall kan man ocksä länka sig att de restriktioner som gäller för
behovstäckningen är mycket starka. Del finns behov av framlidsdala. Givet en
restriktion om kvalitet synes detta behov med hittills använd teknik inte vara
möjligt att tillgodose. Metodutveckling kan pä sikl möjli­gen ge underlag för
andra slutsatser. En annan kvalitetsaspekt är knuten till
sekretessproblematiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tidigare
har sagts alt framlidsbilderna kan ses som moduler fristående eller 1
kombinationer. Del kan finnas variationer i kombination av en eller flera
bilder och inom bilderna möjligheter till variationer, t. ex. i lagskissen i
framtidsbild III. Jag vill här endast la upp ett exempel på kombination.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kombinationen
ses här i form av medel för behovsanpassning av den information som behövs för
regional och kommunal planering. I detla fall kan man tänka sig en kombination
av behovsanpassningen enligl bild III och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det ger genom sin centralt utarbetade sysselsältningsslalislik
med viss framtidsinriklning en möjlighet för länsstyrelser att prioritera bort
annars planerade enkäter men samtidigt all skräddarsy eventuell enkät med
hänsyn lagen till den tillgängliga informationen. Man skulle pä så sätt
antagligen också reducera kostnaden för uppgiftslämnande lill länsstyrel­ser
och kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen
bör någol sägas om själva informationsbehoven. I framlidsbil­derna har tagits
hänsyn till två typer av behov nämligen de som f. n. avses bli tillgodosedda
genom DIS-systemet, dels de som i princip skulle kunna sägas ligga inom DIS-systemets
behovsområde. För dessa typer av behov har jag försökt att få en bild av
utvecklingen på några års sikl. Utöver dessa finns naturligtvis ocksä många
andra informationsbehov som jag inte behandlat som kanske rimligen borde och i
framtiden kommer att ses i ell sammanhang i sektorssyslem eller övergripande
syslem. Den begränsning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som därför fått göras hänger samman med den innebörd DIS-syslemel
haft och fält. Kvar står som en bakgrund ocksä slutsatsen av den förutsätt­ningslösa
utvärderingen att starka skäl talar för att systemet skall läggas ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tablå
14 Behovsanpassning i framtidsbilderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovsanpass­ning genom angiven aktivitet/ Behov av
information för'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedläggning Spontan utveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemanpassning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;III&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Decentralisering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Statistisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;behovs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;anpassning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;a Operaliv
verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidareutveckling
av muntliga kontakter mellan länsorgan och kommuner, mellan samhälle och
förelag. Användning av till­gängligt material frän egna eventuella enkäler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förelagsobeslånds-kommilléns
förslag ger ökade möjligheter till kontakter med företag'/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Centralt
kan förslag läggas i betänkanden från industristöds-utredningen liksom KIPI.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;b
Översiktliga problembeskriv­ningar och prognoser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Egna enkäler
från länsorgan och kom­muner då behov före­ligger. Ökad relativ betydelse för SIND:s
prognoser och utred­ningar på länsnivån. Ökade krav på offi­ciell statistik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
från utred­ningen om den slal-liga slatisliken. ADB-beredningsgrup­pen. KIPI.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Centralt
pro­ducerad statistik och statistik­service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;c Problemorien­terad
och ålgärdsinriklad verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Egna
skräddarsydda enkäter från län och kommuner. Fördjupat samarbete mellan läns­organ
och kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industrislödsutred­ningen
vad gäller främst den centrala nivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Organiserad
sam­verkan mellan läns­organ och kom­muner inför upp­giflsinsamling från
förelag i skriftlig form. Ökade möjlig­heter all er­hålla skriftlig förelagsinformalion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;d
Planering och åtgärder inom företagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I huvudsak
muntliga kontakter. Skriftlig informalion frän läns­organ och kommuner
sannolikt tillgänglig i samma omfallning som f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen
om den långsikliga industri­politikens informa-lionsimderiag (KIPI)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Återrapportering
av resultat från undersökningar där uppgifler insamlats med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anm: Den spontana utvecklingen ligger med i samtliga
celler men i varierande grad beroende på i vilken omfallning särskilda aklivileler
ingår i behovsanpassningen. För bilderna &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;III och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;har redovisats nytillkommande aktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motsvarar behovslistan i kapitel &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sid. 173.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
13.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
belänkandet (Ds 1 1980:5) En utvärdering av DIS-systemel - avgi­vet av
utredningen om Informationssystemet förelag-samhälle - har ytt­randen avgivits
av statistiska centralbyrån (SCB), konjunkturinstitulel. statskontoret, riksrevisionsverkel
(RRV), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk (SIND), Delegationen
för informationssyste­met företag-samhälle, länsstyrelserna i Stockholm,
Uppsala, Söderman­land, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Kristianstad,
Malmöhus, Halland, Göteborgs och Bohus, Ålvsborg, Skaraborg, Värmland, Örebro,
Västmanland. Kopparberg, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Väster­botten och
Norrbotten, ADB-beredningsgruppen (C 1973:06), Delegatio­nen (B 1977:09)
förförelagens uppgiftslämnande, Företagsobeståndskom-mittén (Fi 1976:03),
Industristödsutredningen (I 1979: 17), Kommittén för Industripolitikens informationsunderlag
(I 1979:09), Svenska Handelskam­marförbundet, regionala utvecklingsfonderna i Slockholm
och Jönköping, Norrtälje kommun, Järfälla kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna
kommun, Ljungby kommun, Hullsfreds kommun, Malmö kommun, Var­bergs kommun,
Rättviks kommun, Bräcke kommun, Umeå kommun, Lu­leå kommun. Svenska
kommunförbundet, Sveriges Industriförbund (Sl), Sveriges hantverks- och induslriorganlsation-Familjeföretagen
(SHIO), lantbrukarnas riksförbund (LRF), tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Centralorganisafionen SACO/SR (SACO/SR), landsorganisationen i Sverige
(LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Kooperativa för­bundet (KF),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har länsstyrelsen 1
Stockholm bifogat yttranden av länsarbets­nämnden i Stockholms län och
Stockholms läns landsting. Länsstyrelsen i Uppsala har bifogat yttranden av
länsarbetsnämnden i Uppsala län. Han­delskammaren i Gävle, saml
Landstingsförbundet. Länsstyrelsen i Söder­manlands län har bifogat yttranden
av Flens kommun och Östergötlands och Södermanlands Handelskammare.
Länsstyrelsen i Kalmar län har bifogat yttranden från länsarbetsnämnden i
Kalmar län, regionala utveck­lingsfonden i Kalmar län, LO-dislriktet i sydöstra
Sverige och Kalmar läns handelskammare. Länsstyrelsen i Gotlands län har
bifogat yttrande från LO-dislriktet i sydöstra Sverige, Länsstyrelsen i
Kristianstads län har bifogat yttranden från länsarbetsnämnden 1 Kristianstads
län, LO-dislrik­tet i Skåne, TCO-dislriktet 1 Kristianstads län, SHIO-Familjeföretagen
i Skåne och Skånes Handelskammare. Länsstyrelsen i Hallands län har bifogat
yttranden från länsarbetsnämnden i Hallands län och Näringslivs­kommittén i
Hallands län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttranden
frän regionala utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus län, länsarbetsnämnden 1
Göteborgs och Bohus län, Göteborgs och Bohus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;läns landsting, Bohusläns samarbetskommitté och Göteborgs
kommun. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har bifogat yttrande från länsarbetsnämn­den
i Skaraborgs län. Länsstyrelsen i Örebro län har bifogat yttranden från
länsarbetsnämnden i Örebro län. regionala utvecklingsfonden i Örebro län, Ljusnarsbergs
kommun, Örebro läns landsting, handelskammaren för Öre­bro och Västmanlands län
och LO-dislriktet i Örebro. Länsstyrelsen 1 Väslernorrlands län bifogar
yttranden från Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare,
länsarbetsnämnden i Västernorrland. Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks kommun.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har bifogat yttranden från länsarbetsnämnden i
Jämtlands län, Östersunds kommun, Väslernorrlands och Jämtlands läns
handelskammare och före-tagarrådet. Länsstyrelsen i Västerbottens län har
bifogat yttranden från länsarbetsnämnden i Västerbottens län, Västerbottens
handelskammare saml regionala utvecklingsfonden i Västerbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Östergötland och Blekinge. Expertgruppen
för forsk­ning om regional utveckling (ERU) (I 1979: E), Utredning om den
statliga statistiken (E 1980:02), Statsföretag AB, regionala
utvecklingsfonderna i Kristianstad, Älvsborg, Gävleborg och Norrbotten,
Oxelösunds kommun, Norrköpings kommun, Kinda kommun. Gnosjö kommun, Tingsryds
kom­mun. Olofströms kommun, Hässleholms kommun, Höganäs kommun, Tanums kommun.
Trollhällans kommun. Tidaholms kommun, Asker­sunds kommun. Surahammars kommun, Hofors
kommun, Sollefteå kom­mun, Åsele kommun, Arvidsjaurs kommun.
Landstingsförbundet, Sveri­ges grossistförbund. Svenska Arbelsledareförbundet
har avstått från alt yttra sig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser förordar liksom DIS-utredningen
en nedlägg­ning av del nuvarande DIS-systemet. Bland de centrala instanserna
delas utredarens uppfattning av bl.a. ADB-beredningsgruppen. Företagsobe-ståndskommillén,
Industrislödsutredningen, Svenska Handelskammarför­bundet, Svenska
kommunförbundet, SI, SHIO, LRF, SAF. KF m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regional nivå förespråkas en nedläggning av
länsstyrelserna i Kalmar, Älvsborg, Skaraborg, Örebro. Gävleborg,
Västernorrland, Jämtland, Norrbotten m.fl. saml av det hell övervägande antalet
av de tillfrågade kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet anser alt DIS-systemet har
fungerat mindre tillfredsställande och delar utredningens uppfattning att
starka skäl talar för alt lägga ner det nuvarande syslemel. SI och SAF anför:
&amp;quot;&amp;quot;Vid en utvärdering av DIS-systemets innehåll har vi funnit att
systemels olika komponenter inle fungerar särskilt bra eller inte alls i den
miljö som svenska företag kommer att befinna sig i under 80-lalet. Under senare
delen av 70-talel har också tillkommit nya statliga informationssystem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;säsom l.ex. etableringsdelegationen och en förbättrad induslristalislik
som lill vissa delar ger samma typ av informalion som DIS-enkälen avsett att
ge. Dessa båda faktorer tillsammans gör att vi föreslår att DIS-delega­lionen,
lagen om uppgiftsskyldighel i planeringsfrågor och DIS-enkälen avskaffas,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt ADB-beredningsgruppens
mening ligger ett av problemen med DIS-systemel i att syslemet fält en enhetlig
lösning för hela riket och för alla förelag och myndigheter. Enhetligheten har
omöjliggjort lokala behovsanpassningar och anpassningar efter de skilda
förutsättningar som gäller för företag på olika orter, av olika storlek och
inom skilda branscher. Uppgifterna som lämnats har till stor del blivit allt
för grovt tillyxade eller standardiserade för alt kunna utnyttjas som tillföriitligt
planeringsunder­lag. SHIO delar utredningens slutsals all DIS-systemet bör
läggas ned. Organisationen anser inle heller att någon kommunal eller regional
mot­svarighet till DIS-syslemel, ell alternativ som utredningen skisserat;
skall ersätta det nuvarande systemet. Länsstyrelsen i Kalmar anser att DIS-syslemel
i sin nuvarande utformning som skriftlig enkät ej är tillfredsstäl­lande. Del
behov av kontakter mellan förelagen, länsorganen och kommu­nerna som
länsstyrelsen finner hell nödvändiga i framtiden mäste organi­seras pä ett sätt
som blir lätthanlerilgt för de berörda och som ger ett effektivt
informationsutbyte. Länsstyrelsen i Skaraborg framhåller all den informalion
som kunnat hämtas ur DlS-syslemels förväntnings- eller pro-gnosuppgifler har
konstaterats lida av stora kvaliletsbrister. För de pro­blem- och ulvecklingsinriklade
åtgärderna liksom för länsstyrelsernas be­hov av översiktliga näringslivsprognoser
bör DIS-systemets uppgifler kun­na ersättas av SIND:s branschulredningar som
genomförs på den regionala nivån. Länsstyrelsen i Västerbotten förordar, i
likhet med utredaren, en nedläggning av DIS-systemet, men anför att ell sådant
beslut dock ej hindrar att den i sig värdefulla samhällsinformationen till
företagen, som ingått som en del i systemet, även fortsättningsvis lämnas men i
annan form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av de
centrala instanserna förordar i princip SIND och Delegationen för informationssystemet
företag-samhälle en fortsättning av DIS-systemet. Länsstyrelserna i Stockholm
och Uppsala förespråkar också en fortsätt­ning av DIS-systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SIND
konstaterar all säväl ulfallsuppglfter som förvänlningsuppgifler frän DIS-enkälen
används i verksamheten. Delegationen för informations­systemet företag-samhäUe
framhåller att en nedläggning skulle medföra en förlust av de investerings- och
utvecklingskostnader som nedlagts ulan alt man skulle fä något i stället, annat
än ett antal separata system och tillfälliga uppgiftsinsamlingar som skulle
innebära en slor belastning för företagen och vara svåra (eller omöjliga) och
dyra att använda för samlade analyser och bedömningar. Länsstyrelsen i
Stockholm menar aft en ned­läggning av informationssystemet skulle medföra en
sämre överblick över&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förelagsbilden i länet. Länsstyrelsen anser det tveksamt
om de övriga länsorganens nuvarande företagsregister skulle kunna kompensera
ett bortfall av DIS-systemets uppgifler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
remissvaret från Enköpings kommun sägs: &amp;quot;Enköpings kommun har den
uppfattningen att DIS-syslemel i nuvarande utformning inte har nägon egentlig
funktion all fylla. Om syslemet skall vara kvar bör det utformas på ett fiexiblare
säll så all del bättre anpassas till varje enskilt läns eller kommuns
behov.&amp;quot; Varbergs kommun anser att DIS-systemet bör läggas ner och anför:
&amp;quot;Kommunen har pä senare tid utvecklat egna ruiiner för kontakter med
näringslivet. Kommunen menar all del måste vara riktigt alt de kommunala kontakterna
med förelagen sker på en lokal nivå och då med den urskiljning som man lokalt
gör. Kommunen ställer sig myckel skeptisk lill att samhällel enkälvägen kan få
intressant information om verksamhetsförändringar m. m. Betydligt effektivare
och fullt tillfredsstäl­lande fungerar 1 stället ell väl utbyggt system med
muntliga kontakter&amp;quot;. Luleå kommun framhåller: &amp;quot;Planeringskontorel,
som i praktiken varit den nedslagspunkt i kommunen som haft all utnyttja DIS-malerialet,
har haft små möjligheter att utnyttja denna information på ett vettigt sätt, Utifrän
våra erfarenheter av DIS-systemel anser vi all det kan läggas ned då den varken
kan eller bör ersätta direkta kontakter med kommun—företag för att lösa
företags problem&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Användningen av DIS-systemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett allmänt intryck av remissinstansernas användning av DIS-malerialet
som slatisliskt underlag är att det har en viss belydelse. Således framhåller
länsstyrelserna i Stockholm och Kalmar alt utfallsuppgifterna ger en mer
aktuell bild än den årliga indusirislalistiken som publiceras med upp till ett
par års eftersläpning. Länsstyrelsen i Kalmar förordar att resurser satsas på
en uppsnabbning av induslristalistiken så att resultat föreligger senast inom
ett år efter det att uppgifterna har lämnats. Kritiska synpunkter på den
statistiska användbarheten finns också redovisade. Länsarbetsnämn­den i Kalmar
län har haft tillgång lill DIS-malerialet utan att vid något tillfälle utnyttja
det 1 verksamheten. Länsstyrelsen i Södermanland anser att DIS-enkäten har
fungerat otillfredsställande som &amp;quot;larmsystem&amp;quot;. An­ledningen till detla
är enligl länsstyrelsen alt sädan informalion och sådana planer, som av
företagen bedöms vara känsliga ur sekretessynpunkt, inte lämnas ut 1 enkäter av
detta slag. I enkäterna lämnad viklig information har som regel varit känd av
berörda myndigheter och i mån av behov redan varit föremål för överläggningar
med företagen eller för andra åtgärder. Liksom utredningen anser länsstyrelsen
i Örebro att syslemel har begräns­ningar när det gäller att spåra
&amp;quot;intressanta fall&amp;quot;. Enkälperiodiclleten (en gång per år) medför
vanligtvis att uppgifterna ganska snabbt blir inaktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De problem som uppkommer i förelagen under året behandlas
oftast vid informella kontakter mellan företag och myndigheter på lokal och
regional nivå. Dessa informella kontakter är av väsentligt slörre betydelse för
att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan näringsliv och olika samhällsor­gan.
DIS-systemets operativa nytta har också begränsats genom all enkä­ten bara
sänds till företag med minst 50 anställda. Länsstyrelsen i Jämtland har i sitl
remissvar framhållit att man inte i något fall via DIS-systemet fått signaler
om s.k. intressanta fall. Länsstyrelsen förordar därför all intres­santa fall
spåras upp på det informella sätt som Företagsobeståndskommit-lén föreslår i sitl
betänkande, &amp;quot;Företags obestånd. Samordning av statliga insatser&amp;quot;. Man
säger vidare all uppgifter från DIS-syslemel i myckel liten omfallning har utnyttjats
for statistiska analyser och prognoser inom läns­styrelsen. Det är i första
hand uppgifterna om den faktiska sysselsäftnlng-en som använts. Enköpings
kommun anför: &amp;quot;Att DIS-systemel endast i mycket begränsad ulslräckning
uppfyller syftet, nämligen att ge unik infor­mation om intressanta fall.
Användningen av förvänlningsdala för både operativa och statistiska ändamål kan
slarkl ifrågasättas ur kvalitetssyn­punkt. Det har varit svårt att se väsenfiiga
positiva effekter av DIS-systemet som sådant i nuläget samtidigt som
informationsbehoven verkar utvecklas 1 en riktning som Innebär att systemavgränsning
kanske snarast kan komma att utgöra ett hinder mot behovsanpassning&amp;quot;.
Eskilstuna kom­mun anför: &amp;quot;Den del av systemet, som lämnar invändningsfri
information, är uppgifterna om faktiska förhållanden. Kommunstyrelsen vill
emellertid påpeka, att den storleks- och branschmässiga begränsningen av
företagsur­valet tillsammans med den låga svarsfrekvensen gör, att
informationen ändå haft liten betydelse som ell underlag för en
nulägesbeskrivning av det lokala näringslivet. För att ha tillgäng till akluella
uppgifter om sysselsätt­ningen åtminstone Inom den viktigaste näringsgrenen i
Eskilstuna, har kommunen måst upprätta ett register över samtliga
industriföretag med fem eller fier anställda, samt införa ett eget syslem, för aft
åriigen förnya uppgifterna i delta register&amp;quot;. Ljungby kommun anser att DIS-systemet
inte har fungerat som någol effekfivt larmsystem för upptäckande av
&amp;quot;intres­santa fall&amp;quot;. Enkäten har dock i enskilda fall använts som
bakgrundsinfor­mation 1 samband med kontakter med företagen. Vidare anser
kommunen alt DIS-systemet inte haft någon slörre operativ betydelse. Malmö kom­mun
delar utredningens uppfaftning att förväntningsuppgifterna har en låg kvalitet.
Rättviks kommun framhåller att begränsningen i storieks- och branschhänseende
medfört att endast en mindre del av näringslivet i kom­munen kommit att omfatius
av syslemel. Möjligheterna att utifrån DIS-uppglfterna få en någorlunda
heltäckande bild av sysselsättningsläget har därmed varit mycket små. inte bara
för näringslivet som helhet utan, på grund av storleksbegränsningen, även för
de branscher som omfattas av systemet. Rättviks kommun delar utredningens
uppfattning alt syslemel inte har fungerat som &amp;quot;väckarklocka&amp;quot; för att
på ett tidigt stadium få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kännedom om &amp;quot;&amp;quot;intressanta fall&amp;quot;&amp;quot;.
Därtill har liden mellan uppgiftsinsam­ling och redovisning varit alltför lång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Synpunkter på systemets måluppfyllelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen konstaterar alt DIS-systemel i sin nuvarande
utformning i mycket ringa grad uppfyller de ursprungliga målen för
informationssyste­met, och konstaterar att övervägande skäl talar för att
systemet skall läggas ned. Svenska Handelskammarförbundet delar helt denna
slutsats. LRF delar utredarens uppfattning att det är svårt all se väsentliga
positiva effekter av DIS-systemet i nuläget samtidigt som informationsbehoven
utvecklas i en riktning som innebär alt systemavgränsning kanske snarast kan
komma att utgöra ett hinder mol behovsanpassningen. LRF anför vidare all ett
syslem som byggts upp pä de förutsättningar som rådde under 1960-lalets till
växtsamhälle ej kan spegla dagens utveckling eller på ett allsidigt sätt fylla
det informationsbehov som i dag ställs på samverkan mellan förelag - samhälle.
SACO/SR instämmer i utredningens beskriv­ning av hur DIS-syslemel i dagsläget
fungerar. SACO/SR anser att DIS-systemets målsättning ej har kunnal uppfyllas.
Utredningens utvärdering av DIS-systemet visar enligt LO att det ej motsvarar
de förväntningar som ställdes. Den operativa funktionen - att fungera som
larmklocka - har skjutits i bakgrunden till förmån för den rent statistiska
rollen, anser LO. Värdet av de förväntningsdala som tas fram upplevs av
användarna som begränsat. Enligl LO syns inte heller systemet ha drivit fram en
ökad planering i förelagen. Enligl KF:s mening framstår del som uppenbart att DIS-systemel
endast i begränsad ulslräckning uppfyller de ursprungliga mälen. DIS-systemel
skapades och är tänkt all verka i en tillväxtekonomi. När nu utvecklingen tagit
en annan väg framhåller KF, har förutsättningar­na för såväl företagens som
samhällets planering ändrats radikalt. Likaså behovet av åtgärder för att styra
utvecklingen i önskad riktning. Länssty­relsen i Kalmar konstaterar alt DIS-systemet
inte uppfyllt de förhoppning­ar som knutits lill detta. Orsakerna till delta är
enligt länsstyrelsen flera. Den omvärld som näringslivet verkar i har
förändrats sedan början av 1970-talet. Nu råder större osäkerhet om framtiden
och därmed minskas benägenheten all arbeta med långsikliga planer. Också i
samhällsplane­ringen har en förskjutning sketl från den långsiktiga planeringen
mot ett kortare perspektiv. Länsstyrelsen i Malmö delar utredningens
uppfattning att DIS-systemet inte fyllt de funktioner som var avsett vid
systemets införande. Möjligheten att genom systemet snabbt identifiera s. k.
&amp;quot;Intres­santa fall&amp;quot; har visat sig sä gott som obefintlig. Länsstyrelsen
i Gävleborg konstaterar all det ursprungliga syftet med DIS-systemet aldrig har
upp­fyllts. Under DIS-systemets period har ingenting framkommit av värde som inle
redan tidigare varit känt. Norrtälje kommun anför: &amp;quot;DIS-syste­mets syften,
t.ex. huvudsyftet all utgöra ell planeringsunderlag för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;erhålla effektivare beslul i samhällsorgan och företag,
har knappast infri­ats&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Informationsbehovets framtida utveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framtidsbild &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;— systemanpassning som innebär att uppgifterna las fram på annat sätt
och anpassas till behoven - föredras av bl. a. RRV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt RRV.s
mening bör det i första hand ankomma på SIND alt på lämpligt sätt anpassa sin
nuvarande dalainsamling för prognosändamål lill de krav som de regionala sysselsällningsprognoserna
i länsplaneringen ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Framlidsbild
III - decentralisering som innebär att länsstyrelserna får en begränsad lagstadgad
rätt all kräva uppgifler från förelagen - förordas av bl.a. ADB-beredningsgruppen,
länsstyrelsen 1 Södermanland, länsar­betsnämnden 1 Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För den problemorienterade
och åtgärdsinriktade verksamheten på re­gional och lokal nivå bör en
decentralisering komma lill ständ i enlighet med vad som skisserats 1
framtidsbild III, anser ADB-beredningsgruppen. Underlag för översiktliga
problemskrivningar och prognoser bör helst sam­las in genom egna enkäler från
länsorgan och kommuner dä behov förelig­ger pä sätt som skisserats i
framtidsbild I. Också informalion för den operativa verksamheten kan enligl ADB-beredningsgruppen
bygga på det­la senare alternativ. Av de 1 utredningen föreslagna framfidsallernativen
vill länsstyrelsen i Södermanlands län föreslå det Iredje, som slopar före­lagsenkäterna
i sin nuvarande form men samtidigt ger länsstyrelsen och kommuner möjligheter
alt själva under viss central samordning införskaffa de uppgifler de har behov
av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framtidsbild &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;- statistisk behovsanpassning genom Insamling av sys-selsällningsuppglfler
från förelagen - förordar bl. a. Svenska kommunför­bundet, regionala
utvecklingsfonden i Jönköping och Eskilstuna kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet instämmer i utredningens uppfattning all det är en stor brist
att del saknas en årlig regionalt och lokalt fördelad syssel-sättningslalistik.
En lösning enligt denna framlidsbild skulle sannolikt täc­ka kommunernas behov
av sysselsättningsuppgifter. TCO anför: &amp;quot;När man överväger DIS-systemets
framtid måste det ske i ett allmänt industri-polltlskl perspektiv. Som TCO
pekat pä i skilda sammanhang behöver den induslripoliliska framförhållningen
förbättras. Detla gäller i synnerhet de frågor som förorsakar och bestämmer
strukturomvandlingen. Det nära sambandet mellan den Internationella
utvecklingen, den nationella indu­stripolitiken, den regionala planeringen och
det enskilda förelaget måste bättre uppmärksammas. Vid sidan av DIS-utredningen
har en utredning (KIPI) nyligen genomförts om den långsiktiga
industripolitikens informa­tionsbehov. Dessutom har förelagsobeståndskommitlén
avlämnat ell be­tänkande som rör relationerna mellan förelag och samhälle (med koncen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tralion till obestånds- och rekonstruklionsslluationen).
Denna senare ut­redning understryker vikten av att samhällets organ följer de
enskilda företagens utveckling och försöker fånga upp larmsignaler. Behoven alt
förbättra kontakterna mellan företag och samhälle är alltså lika stora som när DIS-systemet
infördes. Den framlida inriktningen av DIS-systemet bör emellertid inte bara
bestämmas med ledning av de hittillsvarande erfaren­heterna av DIS-systemel
ulan även med hänsyn till bl.a. de frågor ovan­nämnda utredningar behandlar. DIS-syslemel
bör alltså ses i ell allmänt näringspolifiskt sammanhang. TCO vill därför även
avvakta med definitiva synpunkter på DIS-systemets framlid tills TCO behandlat
ovannämnda utredningar&amp;quot;. LO anför: &amp;quot;LO finner dock utredningens
funderingar kring ett &amp;quot;decentraliserat&amp;quot; DIS-syslem intressanta.
Utvärderingen visar att det främst är på den regionala nivån - inom ramen för
länsplaneringen - som DIS-systemet kommil till användning. Den utveckling som
ägt rum av länsplaneringen mot en mer problem- och ålgärdsinriklad planering
borde vidare öka värdet av en länsanpassad enkätverksamhet av DIS-typ. San­nolikt
skulle både kommunerna och länsorganen uppleva värdet av enkäter väsentligt
större om dessa helt kan anpassas lill de problem och förhållan­den man
upplever som relevanta i regionen. Åven friheten att 1 tiden förlägga enkäterna
måste upplevas som värdefull. Utredningen för också fram idén om en regional
och lokal sysselsättningsstalistik som ett alterna­tiv till DIS-systemet.
Hittills har visst utvecklingsarbete bedrivits kring möjligheten att använda
befintliga register för en regional och lokal syssel­sättningsstatistik. LO
anser det vara en stor brist all vi i Sverige inte har sådan statistik. Frågan
om en regional och lokal sysselsättningsstalistik behöver i och för sig inte
kopplas till frågan om DIS-systemets framlid. Oberoende av detta bedömer LO en
sådan sysselsältningsstatislik som angelägen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Delegationen för informationssystemet förelag — samhälle
kommen­terar samtliga framtidsbilder men anser att framtidsbild III är
acceptabel men förknippad med problem. Ett är att länsstyrelserna inte är
autonoma enheter, ett annat är att företagen kan drabbas av flera olika enkäler,
när ett företags arbetsställen är spridda på flera län. Modellen måste vara
preciserad när det gäller samordning. Den måste kompletteras, dels med att
tillämpa samma standard, dels med en Instruktion om att i första hand använda
den redan tillgängliga Informationen. Det skulle innebära all man närmar sig
nuvarande system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En kombination av framtidsbild III och &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förordas av länsstyrelserna i
Jönköping och Kopparberg samt Ljungby kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Företagsobeståndskommitlén ser f. n. inget behov av att
införa någol nytt rapporteringssystem i operativt syfte som ersättning för DIS-syste­met.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LRF tar ej ställning till någon av framtidsbilderna, men
tror dock att ett system för kontakt mellan företag och samhälle i huvudsak bör
bygga på informella muntliga kontakter, både på det lokala och regionala
planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 13.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om upphävande av lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i pla­neringsfrågor skall
upphöra all gälla vid utgången av år 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trvckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20_____________ Bilaga 14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommundepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 14&lt;br&gt;
Utdrag&lt;br&gt;
KOMMUNDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-10-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Boo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anmälan till proposition om besparingar i
statsverksamheten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BESPARINGAR M.M. INOM KOMMUNDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom kommundepartemerilet pågår olika verksamheter som
syftar lill alt göra samhällsförvaltningen mer effektiv och åstadkomma ell
bättre utnytt­jande av de minskande resurserna. En arbetsgrupp (Kn 1980:03) har
nyligen påbörjat en översyn av sådan statlig normgivning som medför ökade
kostnader för kommuner och landstingskommuner. Vidare avses en proposition bli
avlämnad hösten 1980 om ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkrati.
Förslagen innebär förenklingar 1 kontakterna mellan statliga och kommunala
organ saml mellan allmänheten och myndigheter­na och medför besparingar i både
den kommunala och den statliga verk­samheten. I del följande avser jag alt
behandla översynsprojekl som berör länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fl] Länsstyrelserna. En allt större del av
länsstyrelsernas verksamhei avser planering i olika former. Detla arbete kräver
stora insatser inte bara av länsstyrelserna utan också av t.ex. kommuner och
landstingskommu­ner. 1 olika sammanhang har framförts att planeringsarbetet
borde kunna förenklas och samordnas. Inom regeringskansliet har därför
påbörjats ett översynsarbele som skall avse de olika planeringsformerna m.m.
och möjlighelen att åstadkomma bättre samordning och annan rationalisering.
Även inom vissa andra områden av länsstyrelsernas verksamhei bör en
rationalisering kunna ske genom alt länsstyrelsernas insatser anpassas till den
kompetens som numera finns uppbyggd inom kommunerna. Därige­nom kan också
angelägna decentraliseringsmål förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett översyns- och besparingsarbele med denna inriktning
har nu satts igång. Det kommer att ske i samråd med den ovan nämnda
arbetsgruppen inom regeringskansliet som ser över de statliga myndigheternas
tillsyn och I    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 20. Bil. 14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kontroll
av kommunal och landstingskommunal verksamhei (stat-kom­mungruppen). Enligt min
mening bör det nu igångsatta besparingsarbetet rörande planeringsverksamheten
på sikt kunna leda lill kostnadssänkning­ar och rationaliseringar. Jag räknar
med att viss besparingseffekt skall kunna åstadkommas redan under budgetåret
1981/82. Jag beräknar denna besparing lill ca 5 milj. kr. på anslaget
Länsstyrelserna. Jag avser att återkomma lill denna fräga i samband med
budgetpropositionen 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[2J
Kronofogdemyndigheterna. Vid kronofogdemyndigheterna används nu en stor del av
resurserna för verkställighet av kostnadskrävande mål med små fordringsbelopp.
Jag vill i detta sammanhang lämna några uppgifter om exekutionsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För ett
indrivningsförfarande las i dag ul en s. k. exekulionsavgift. Denna består av utsökningsavgift
och i förekommande fall av tilläggsavgift och försäljningsavgift. Utsökningsavgiften.
som statliga och kommunala myndigheter är befriade från, uppgår f. n. lill 50
kr. per mål, då utmätning begärs i lön eller överskjutande skatt och i övriga
fall till 100 kr. Avgif­terna, som beräknats enligl principen om full
kostnadstäckning, har varit oförändrade sedan år 1969, Vid fastställandet av
avgifterna har ett motiv för den lägre avgiften varil alt styra över mål lill
mindre arbetskrävande förrätlningsformer, men denna avgiflsdifferentiering har
inte fått avsedd effekt. Arbetsvolymen har vidare ökal avsevärt under senare år
såväl beträffande antalet allmänna mäl (skaller, böter och allmänna avgifter)
som beträffande enskilda mål (övriga). Handläggningsfrister och handlägg­ningsregler
styr många gånger kronofogdemyndigheternas verksamhei mot enskilda mål på
bekostnad av de allmänna. Antalet enskilda mål med små fordringsbelopp är
relativt stort i förhållande lill del totala antalet mål: Jag vill särskilt
rikta uppmärksamheten på alt vid utgången av år 1979 uppgick oredovisade
skaller och avgifter lill 4,8 miljarder kr. mol 3 miljarder kr. två år
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning lill den utveckling som nu har redovisats har inom regerings­kansliet
påbörjats en genomgäng av avgiftssystem, avgiftsnivåer, hand­läggningsregler m.
m. med sikte på alt uppnå rationaliseringar, intäklshöj-nlngar och
kostnadsbesparingar inom exekutionsväsendet. Delta arbete kommer att ske i
samråd med utredaren (Kn 1980:02) av frågan om utformningen av del ADB-baserade
redovisningssystemet för exekutions­väsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
avsikt är att de förändringar som därvid kan anses påkallade skall införas
snarast. Redan nu bör en höjning av exekulionsavgifterna genom­föras med tanke
på att de sedan länge varit oförändrade. Avgifterna bör även fortsättningsvis
beräknas enligt principen om full kostnadstäckning. Jag kommer inom kort - i
avvaktan på en mer ingående översyn av avgiftssystemet - att föreslå regeringen
alt besluta om höjning av avgiften&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
mål vari utmätning begärs endast i överskjutande skatt till 125 kr. I övriga
fall föreslås avgiften höjd till 250 kr. Härigenom kommer tillström­ningen av
enskilda mål rörande mindre belopp alt minska varvid resurser frigörs för
arbete med bl.a. allmänna mål avseende stora belopp, vilkel direkt bör öka slatens
Inkomster. Enligt min mening möjliggörs således ett med omedelbar verkan
effektivare utnyttjande av exekutionsväsendets resurser. Effekten av
avgiftshöjningen bör innebära en årlig inläklshöjning för statsverket med ca 30
milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:20 Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning .......................................................................       2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska
politiken  .............................................       7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den allmänna
bakgrunden   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
internationella läget........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konjunkturutvecklingen
och den ekonomiska politiken under 1980              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska
politikens mål och medel  .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besparingar pä
statsbudgeten......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna  ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringslivels
investeringar och försörjningen med risk­villigt kapital    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadspolitik
och industripolitik .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ätgärder för
alt minska oljeberoendet   ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kredilpoliliken  
.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ekonomiska
utvecklingen 1981.......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avslutning ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Budgetpollfiken............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den offentliga
sektorns tillväxt och budgetunderskottet  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Budgetunderskottets
problem.................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna
utgångspunkter för budgetpolitiken   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besparingsprogrammet 
........................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Budgelpolitiska
riktlinjer på längre sikl  .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skattepoliliska
riktlinjer............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;3.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kommunala
ekonomin .......................................    99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut............................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BUagor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1. Justilledepartementels verksamhetsområde Bilaga
2. Utrikesdepartementets verksamhetsområde Bilaga 3. Försvarsdepartementets
verksamhetsområde Bilaga 4. Socialdepartementets verksamhelsområde Bilaga 5. Kommunikalionsdeparlemenlets
verksamhetsområde Bilaga 6. Ekonomidepartemenlets verksamhetsområde Bilaga 7. Budgetdeparlemenlets
verksamhetsområde Bilaga 8. Utbildningsdeparlemenlels verksamhetsområde Bilaga
9. Jordbruksdepartementets verksamhetsområde Bilaga 10. Handelsdepartementets verksamhelsområde
Bilaga 11. Arbetsmarknadsdepartementets verksamhelsområde Bilaga 12.
Bostadsdepartementets verksamhelsområde Bilaga 13. Industridepartementels
verksamhetsområde Bilaga 14. Kommundepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 20.
Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G40320</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198081__20.pdf</filnamn>
<filstorlek>13879979</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om besparingar i statsverksamheten, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D38B4863-424B-4178-9F54-5F32688BF817</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>