2448757G4031931980/81193propproppropProposition 1980/81:193PropositionProposition19301981-04-30 00:00:002024-12-27 14:57:202008-06-13 08:12:41om vissa ändringar i kapitalbeskattningenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G403193/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G403193https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G403193
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81:193</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
vissa ändringar i kapitalbeskattningen;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 30 april 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:229.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ROLF
WIRTÉN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vissa ändringar i förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen
i syfte att anpassa reglerna Ull de höjningar av taxeringsvärdena som sker vid
1981 års allmänna fastighetstaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
tar i första hand sikte på de särskilda regler som gäller för kapital som är
nedlagt i jordbruk, skogsbruk och rörelse. Substansvärdet av
företagsförmögenheten får f. n. reduceras till 30 %. En särskild spärregel
finns dock. Den innebär för lantbruksföretagens del att substansvärdet inte får
reduceras så långt att det skatteplikUga förmögenhetsvärdet kommer att understiga
ett belopp som i princip motsvarar taxeringsvärdet av mark, skog och
bostadsbyggnader i förvärvskällan efter avdrag för de skulder som belöper på
dessa tillgångar. På grund av spärregeln skulle höjningarna av taxeringsvärdena
medföra en väsentligt ökad kapitalskattebelastning för lantbmksföretagen. I
propositionen föreslås därför att spärregeln slopas. Samtidigt föreslås dock
att bostadsbyggnader på jordbmksfastigheter i fortsättningen skall få behandlas
enligt reglerna för företagsförmögenhet endast i de fall då byggnaderna används
som bostad för de anställda. För bostadsbyggnader som används av en ägare eller
arrendator skall således inga lättnader medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås att vissa fastigheter, som inte utgör rörelsetillgångar i
skatterättslig mening men ändå ingår i eller har nära samband med en
näringsverksamhet, i fortsättningen skall få behandlas enligt reglerna för
företagsförmögenhet. Förslagen i denna del avser dels täktmark och exploateringsmark,
dels vissa byggnader och tomter som regelbundet hyrs ut för fritidsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna föreslås bli tillämpliga vid förmögenhetsbeskattningen fr. o. m.
1982 års taxering samt vid arvs- och gåvobeskattningen i de fall då skattskyldigheten
inträder efter utgången av år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 193</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=75>
<tr>
<td valign=top align=left height=75 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ull 3 och 4 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i
förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, gäller
följande.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfaller icke räkenskapsåret med beskattningsåret,
får som värde av förmögenheten tagas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår
som före den 1 mars taxeringsåret gått till ända närmast intill utgången av
beskattningsåret. Detta värde skall emellertid rättas med belopp som den
skattskyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen
räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret
före beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas
med uttag som skett intill beskattningsårets utgång. Utgår räkenskapsåret
efter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med
uttag som skett efter utgången av beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den värdesättning av tillgångarna i förvärvskällan som
sker vid inkomsttaxeringen är icke bindande vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier
som äro avsedda för stadigvarande bmk i förvärvskällan upptagas till
anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller utrangering.
Lager värderas som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfaller inte räkenskapsåret med beskattningsåret, får
som värde av förmögenheten tas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som
före den 1 mars taxeringsåret gått Ull ända närmast intill utgången av
beskattningsåret. Detta värde skall emellertid rättas med belopp som den
skattskyldige satt in i förvärvskällan eller tagit ut ur densamma för egen
räkning eller för annan av honom innehavd förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret
före beskattningsåret, skall nämnda värde ökas med insättningar och minskas
med uttag som skett intill beskattningsårets utgång. Utgår räkenskapsåret
efter beskattningsåret, skall värdet minskas med insättningar och ökas med
uttag som skett efter utgången av beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den värdesättning av tillgångarna i förvärvskällan som
sker vid inkomsttaxeringen är inle bindande vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier
som är avsedda för stadigvarande bruk i förvärvskällan tas upp till
anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller utrangering.
Lager värderas som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859. 2 Senaste
lydelse 1979:615.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:193</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helhet utan hänsyn lill påräknelig vinst vid försäljning i
detalj, varvid dock fastighet upptages lägst till taxeringsvärdet. Lager av
djur på jordbrukfastighet eller i renskötselrörelse upptages till de värden,
som riksskatteverket enligl punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskallelagen
(1928:370) senasl har fastställt före utgången av det år som närmast föregår
taxeringsåret, eller - om sådant värde icke har fastställts för vissa djur -
till det allmänna saluvärdet. Vid värdering av lager skall hänsyn lagas till inkurans
och prisfallsrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulder och andra avgående poster i förvärvskällan
avräknas enligt bestämmelserna i 5 §. Hänsyn läges icke till annan latent
skatteskuld än utskiftningsskatteskuld, såvida icke annat följer av punkt 3
första stycket av dessa anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger
beloppet av skulder och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av
förvärvskällan nedsättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om
förvärvskällan innehaves med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till
tjugo procent av sistnämnda värde.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i femte stycket få icke leda till att förmögenhetsvärdel av förvärvskällan
sätts lägre än tiU vad som motsvarar värdet av sådana fastigheter i
förvärvskällan, som tillhöra ägaren av denna, efter avdrag för de skulder som
belöpa på dessa fasttgheter. Härvid skall som värde av jordbruksfastighet
upptagas fas-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>helhel utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i
detalj, varvid dock fastighet las upp lägst till taxeringsvärdet. Lager av
djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse tas upp till de värden,
som riksskatteverket enligt punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen (1928:370) senast har fastställt före utgången av det år
som närmasl föregår taxeringsåret, eller - om sådant värde inte har
fastställts för vissa djur - till det allmänna saluvärdet. Vid värdering av
lager skall hänsyn tas till inkurans och prisfallsrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skulder
och andra avgående poster i förvärvskällan avräknas enligt bestämmelserna i 5 §.
Hänsyn tas inle till annan latent skatteskuld än utskiftningsskatteskuld,
såvida inte annat följer av punkt 3 första stycket av dessa anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger
beloppet av skulder och andra avgående poster, får förmögenhetsvärdel av
förvärvskällan nedsättas till treUio procent av det överskjutande värdet. Om
förvärvskällan innehas med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till
tjugo procent av sistnämnda värde.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostadsbyggnader
på en jordbruksfastighet och tomtmark för byggnaderna skall inte behandlas som
tillgångar i förvärvskälla inom inkomstslaget jordbruksfastighet i annat fall
än då byggnaderna används som bostad för ägarens eller arrendalorns
arbetskraft. Om en bostadsbyggnad med tomtmark på</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:193</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tighetens taxeringsvärde minskat med den del av det
taxerade byggnadsvärdet som avser ekonomibyggnader och som värde av fastighet
i rörelse det taxerade markvärdet. På fastigheterna skall anses belöpa så stor
del av skulderna i förvärvskällan som nu angivna värde av fastigheterna utgör
av det sammanlagda värdet av tillgångarna i förvärvskällan. Sistnämnda värde
beräknas med hänsyn till fastigheternas hela taxeringsvärde. Bestämmelserna i
detta stycke tillämpas icke på förvärvskälla som innehaves med
fideikommissrätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grund av vad nu har sagts inle skaU behandlas som tillgång
i förvärvskällan, skall inte heller de till byggnaden och tomtmarken
hänförliga låneskulderna anses ingå i förvärvskällan. På byggnaden och
tomtmarken skall anses belöpa så slor del av låneskulderna i förvärvskällan
som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av del sammanlagda värdet
av tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Med
bostadsbyggnad avses byggnad som till övervägande del är inrättad för bostadsändamål.
Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte på förvärvskälla som innehas med
fideikommissrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egendom, som enligt 4 kap. 5 § första stycket
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ingår i en industrienhet avseende täktmark
och - i förekommandefall - industribyggnad på sådan mark eller i en
exploateringsenhet, skaU, om egendomen inte enligt kommunalskattelagen ulgör tillgång
i rörelse, vid tillämpningen av denna anvisningspunkt anses som en särskild
förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mark och byggnader, som är belägna på en ort och av
fastighetsägaren regelbundet upplåts för fritidsändamål till annan än
närstående (fritidsuthyrning), skaU, om de inte enligt kommunalskattelagen
utgör tillgångar i rörelse, vid tillämpningen av denna anvisningspunkt tillsammans
anses utgöra en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse. Detta
gäller dock endast under förutsättning att</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:193</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när
förvärvskällan innehaves indirekt genom förmedling av juridisk person.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) egendomen ingär i en eller flera<br>
småhusenheter enligt 4 kap. 5 § första<br>
stycket fastighetstaxeringslagen och<br>
har beskattningsnaturen annan fas<br>
tighet och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) fastighetsägarens fritidsuthyr<br>
ning på orten av sådan egendom, som<br>
avses under a och inte utgör tillgång i<br>
rörelse, omfattar minst tre småhus<br>
eller tomter avsedda för småhus som<br>
ägs av annan än fastighetsägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttrycket småhus har den innebörd som anges i 2 kap. 2 §
fastighetstaxeringslagen. Som närstående räknas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för fysisk person: de personer som anges i 35 § la mom.
kommunalskattelagen,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för dödsbo: dödsbodelägarna och dem närstående personer,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för fåmansföretag som avses i sistnämnda lagrum:
företagsledaren och delägarna i företaget samt dem närstående personer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i denna anvisningspunkt tillämpas även när
förvärvskällan innehas indirekt genom förmedling av juridisk person.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling
och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 22 § 1 mom., 43 § och 55 § 1 mom. skall ha nedan
angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att i
lagen skall införas ett nytt moment, 22 § 3 mom., av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=190>
<tr>
<td valign=top align=left height=190 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mom.
Som värde av fast egendom vid den Udpunkt, som avses i 21 §, skall gälla det
föregående årets taxeringsvärde om inte bestämmelserna i 2 eller 3 mom.
föranleder annat. Finns det sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2
kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i 23 § F
om värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom. Såsom värde av fasl egendom vid den tidpunkt, som
avses i 21 §, skall gälla det föregående årets taxeringsvärde om inte
bestämmelserna i 2 mom. föranleder annat. Finns det sådana tillbehör till
fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken skall dessa tas upp särskilt.
Bestämmelserna i 23 § vid F om värdesäftning av lös egendom tillämpas vid
värderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fast egendom, som enligt kommunalskattelagen (1928:370)
ingår iför-värvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse,
värderas enligt reglerna i 23 § F tredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom. Ingår fast egendom enligt kommunalskattelagen
(1928:370) i en förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller
rörelse, till-lämpas bestämmelserna i 4 § och, med undanlag av femte stycket
sista meningen, punkt 2 av anvisningarna tiU 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om stadig
förmögenhetsskatt. Vad nu har sagts gäller även egendom som enligt sjunde och
åttonde styckena i nämnda anvisningspunkt skall anses</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste lydelse
av lagens rubrik 1974:857.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lydelse enligt prop.
1980/81:139.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid tillåmvningen
av de bestämmelser som anges i första stycket skall som taxeringsvärde anses
det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall hgga till grund för beräkningen av
arvsskatt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>43 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beskattning av gåva skaU i tillämpliga delar lända
till efterrättelse, förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19,
21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4§ 2 och 3 mom., 14,
20 §§, 22 § med undantag av 1 mom. andra stycket, 23 § med undantag av F tredje
stycket, 24-27 §§, 28 § med undantag av vad i andra och fjärde styckena
stadgas, ävensom 32 §; och skall därvid den i 32 § f) förekommande
hänvisningen till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje
styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren
eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen (1928:370) i jordbruk med binäringar, skogsbruk eller
rörelse, som han äger direkt eller genom juridisk person, skall, utöver
bestämmelserna i första stycket, även 22 § 7 mom. andra stycket och 23 § F
tredje stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Har gåvotaga-ren inom fem år
efter det skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar,
förutom ovan särskill angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30§§, vad i
fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 2 och 3 mom., 14 och 20§§, 22 § med
undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§, 28 § med
undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall hänvisningen i 32
§ f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckena lillämpas
som om gåvan utgjorde arv efter givaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren
eller annan och avser gåvan all givarens rätt till förvärvskälla enligt
kommunalskattelagen (1928:370) i jordbruk med binäringar, skogsbruk eller
rörelse, som han äger direkt eller genom juridisk person, skall, utöver
bestämmelserna i första stycket, även 22 § J mom. och 23 § F tredje stycket
tillämpas när gåvoskatten bestäms. Vad nu har sagts om förvärvskälla gäller
även egendom som enligt de bestämmelser som anges i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Lydelse enligt prop. 1980/81:139.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva eller
bodelning av annan anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig
del därav, skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga
gåvan nedsatts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § 3 mom. skall anses som en särskild förvärvskälla inom
inkomstslaget rörelse. Har gåvotagaren inom fem år efter del att
skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller något därmed jämförligt
fång eller genom gåva eller bodelning av annan anledning än makes död avhänt
sig egendomen eller väsentlig del därav, skall ny gåva anses föreligga med det
värde varmed den ursprungliga gåvan nedsatts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=103>
<tr>
<td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga
om skatt som belöper på egendom som skall värderas enligt bestämmelserna i 23
§ F tredje stycket får beskattningsmyndigheten medge att skatten betalas
genom högst tjugo årliga inbetalningar.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55 § I mom.'* Uppgår i dödsbo beloppet av kontanta medel
och därmed jämförliga fordringar samt värdet av obligationer och andra lätt
realiserbara värdepapper sammanlagt inte till dubbla beloppet av den arvsskatt,
som enligt 54 § skall förskjutas av dödsboet, eller föreligger i andra fall för
någon som är skattskyldig enligt denna lag avsevärd svårighet att genast betala
hela den skatt, som belöper på egendom som har tillfallit den skattskyldige,
får beskattningsmyndigheten medge, att skatten betalas genom högst Uo årliga
inbetalningar. Anståndet får inte utsträckas Ull flera inbetalningar än som är
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om skatt som belöper på egendom som skall värderas
enligt bestämmelserna i 22 § 3 mom. och 23 § F tredje stycket får beskattningsmyndigheten
medge att skatten betalas genom högst tjugo årliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inbetalningar. Föreligger synnerliga skäl får regeringen i
annat fall än som avses i föregående stycke medge viss skattskyldig att den
skatt, som belöper på egendom som har Ullfallit den skattskyldige, betalas
genom högst tjugo årliga inbetalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling
och tillämpas i de fall då skattskyldighet inträder efter utgången av år 1981.
Även i de fall då skattskyldigheten har inträtt Udigare skall dock den nya
bestämmelsen i 22 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lydelse enligt prop. 1980/81:139.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
mom. andra stycket tillämpas när en förvärvskälla värderas enligt 4 § och punkt
2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 193</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1981-04-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Wirtén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om vissa ändringar i kapitalbeskattningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kapitalbeskattningen, dvs. förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen, ligger
taxeringsvärdet till grund för värderingen av fastigheter. De taxeringsvärden
som åsatts under den nu pågående fastighetstaxeringen kommer att tillämpas vid
1982 års förmögenhetstaxering. Vidare kommer de nya taxeringsvärdena att ligga
till grund för beskattningen av arv och gåva i de fall då skattskyldigheten
inträder efter utgången av år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn främst till de förväntade höjningarna av taxeringsvärdena har riksdagen
nyligen beslutat om justeringar av de skatteskalor och skattefria gmndbelopp
som gäller vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen (prop. 1980/81:42, SkU
1980/81:11, rskr 1980/81:94, SFS 1980:1055 och 1056). Ändringarna innebär i
huvudsak en anpassning av skatteuttaget till den allmänna prisutveckling som
har ägt rum sedan skatteskalorna senast omarbetades år 1970.1 propositionen
framhöll jag att ytterligare ändringar i kapitalbeskattningsreglerna var
erforderliga på grund av de väntade höjningarna av taxeringsvärdena. Jag
syftade då på de särskilda regler som gäller för beskattningen av förmögenhet i
familjeföretag. I det sammanhanget nämnde jag också att effekterna på
kapitalbeskattningen av de nya reglema om indelning i ägoslag m. m. vid fasUghetstaxeringen
kunde behöva beaktas. Jag återkommer nu till dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regler för beskattning av företagsförmögenhet infördes genom lagstiftning år
1977. Syftet var att undanröja de hinder för driften av familjeföretag och
generationsväxlingar i sådana företag som kapitalskatterna kunde utgöra. Det
har visat sig att reglerna inte kan behållas i oförändral skick efter den nya
fastighetstaxeringen. Görs inte någon ändring kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämligen
de höjda taxeringsvärdena - trots den generella justeringen av skatteskalorna -
att medföra att de lättnader som lagstiftningen var avsedd att ge Ull stor del
går förlorade. Detta sammanhänger med att den spärregel som är inbyggd i
systemet och sätter en gräns för lättnadernas omfattning anknyter till
taxeringsvärdet på fastigheterna i förvärvskällan. Ändringar behövs redan till
1982 års förmögenhetstaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stod från början klart att 1977 års lagstiftning hade en provisorisk karaktär.
Åt 1980 års företagsskaltekommitté (B 1979:13) har uppdragits bl. a. att
utarbeta permanenta kapitalskatteregler för förmögenhet som har lagts ner i
jordbruk, skogsbruk och rörelse. Kommitténs arbete i denna del kan dock inte
slutföras i sådan Ud att det kan läggas till grund för nya regler redan till
1982 års förmögenhetstaxering. I avvaktan på en mer permanent lösning kommer
jag i det följande att föreslå vissa ändringar i 1977 års lagsUftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
sådana ändringar övervägs bör man, som jag redan tidigare har berört, ta hänsyn
inte bara till den höjda taxeringsvärdenivån utan även till andra effekter av
den nya fastighetstaxeringen. Täktmark och exploateringsmark som tidigare har
ingått i jordbruksfastigheter skall enligt de nya reglerna för fastighetstaxering
brytas ut och bilda särskilda taxeringsenheter med beskattningsnaturen annan
fastighet. Om marken inte kommer att ingå i rörelse, förlorar den ställningen
som företagsförmögenhet och kommer inte att omfattas av de lättnadsregler som
gäller för sådana förmögenheter. Jag kommer att föreslå åtgärder för att
motverka dessa effekter av den ändrade indelningen i taxeringsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang finns det också anledning att uppmärksamma
fastighetstaxeringens konsekvenser i fråga om tomter och byggnader som hyrs ut
för fritidsändamål. Flera samverkande faktorer kommer nämligen att medföra att
taxeringsvärdet på sådan egendom ibland höjs väsentligt mer än genomsnittligt
för bostadsfastigheter. Särskilda åtgärder behövs för att hålla kapitalskatteuttaget
i dessa fall på en rimUg nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de här aktuella frågorna har behandlats i framställningar till regeringen.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har hemställt dels att spärregeln skall
upphävas, dels att de taxeringsvärden som blir resultatet av 1981 års fasUghetstaxering
- i avvaktan på en analys av de framkomna värdena och lantbmkets ekonomi - inte
skall gälla för år 1981. Stockholms länsförbund av LRF och Skärgårdsgruppen har
begärt att bl. a. byggnader och tomter, som hyrs ut för friUdsändamål, vid
kapitalbeskattningen skall behandlas som företagsförmögenhet och härigenom
beredas lättnader i beskattningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:193</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Nuvarande regler 2.1 Kapitalbeskattningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.7
Värderingen av fastigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
kapitalskatter avses dels den årliga förmögenhetsskatten, dels den engångsskatt
som utgår då egendom förvärvas genom arv eller gåva. Förmögenhetsbeskattningen
är reglerad i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL. Bestämmelserna
om arvs- och gåvoskatt finns i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
värden på fastighetema som fastställs vid fasUghetstaxeringen är avgörande vid
såväl förmögenhetsbeskattningen som arvs- och gåvobeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förmögenhetsbeskattningen skall en fasUghet i princip tas upp Ull taxeringsvärdet
vid beskattningsårets utgång (4 § första stycket SFL). Med beskattningsår avses
enligt 1 § tredje stycket SFL det kalenderår som närmast föregår taxeringsåret.
De värden som fastställs vid 1981 års allmänna fastighetstaxering slår alltså
igenom första gången vid 1982 års förmögenhetstaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
arvs- och gåvobeskattningen tas en fastighet enligt huvudregeln upp till det
taxeringsvärde som gällde året närmast före det år då skattskyldigheten inträdde
(22 § 1 mom. första stycket jämfört med 21 § första stycket AGL). För
arvsskatten innebär detta i princip att taxeringsvärdet året före dödsåret läggs
till grund för beskattningen och i fråga om gåvoskatten att en fastighet tas
upp till taxeringsvärdet året före det år då gåvan skedde (36,42 och 43 §§ AGL).
De taxeringsvärden som åsatts vid 1981 års fastighetstaxering blir således Ullämpliga
vid arvsbeskattningen, om dödsfallet inträffar efter utgången av år 1981, och
vid gåvobeskattningen, om gåvan genomförs efter nämnda tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en fasUghet vid inkomstbeskattningen ingår i en förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet eller rörelse gäller dock särskilda värderingsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.2
Värderingen av tillgångar i jordbruk och rörelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kapitalbeskattningen behandlas tillgångar som har lagts ner i jordbruk eller
rörelse gynnsammare än andra tillgångar. Det har nämligen ansetts att en
förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning enligt vanliga regler skulle kunna
försvåra den fortsatta driften av företaget och hindra generationsskiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitalskattelättnader
för företagsförmögenhet infördes första gången år 1970 (prop. 1970:71, BevU
1970:41, rskr 1970:231, SFS 1970:170-174). Lättnaderna avsåg förmögenhets- och
arvsskatten. Lagstiftningen innebar i princip att det skattepliktiga
förmögenhetsvärdet på ett företag vars</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>substansvärde inte översteg 2 milj. kr. fick reduceras med
25 %. För att en sådan reduktion skulle medges fordrades atl en rad
förutsättningar var uppfyllda beträffande ägarkretsen och företagets verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna ersattes år 1974 med nya bestämmelser (prop.
1974:98, SkU 1974:38, rskr 1974:254, SFS 1974:311 och 312). Dessa innebar a«
lager och inventarier i jordbruk och rörelse fick tas upp till del lägsta värde
som kunde godtas vid inkomsttaxeringen. Enligt en kompletterande regel fick
dock värdet av förvärvskällan inte tas upp till lägre belopp än som motsvarade
60 % av substansvärdet beräknat enligt vanliga regler. Lättnadsreglerna
utvidgades senare Ull att omfatta även gåvoskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande regler infördes genom lagstiftning år 1977 (prop.
1977/78:40 bil. 3, SkU 1977/78:19, rskr 1977/78:111, SFS 1977:1173 och 1174).
Reglerna innebär i likhet med 1974 års bestämmelser att lättnader medges vid
såväl förmögenhetsbeskattningen som arvs- och gåvobeskattningen på så sätt att
den förmögenhet som ingår i jordbruk och rörelse får tas upp till ett reducerat
värde. Reglerna är i princip Ullämpliga oberoende av den juridiska form i
vilken verksamheten bedrivs. De Ullämpas dock inte vid värderingen av företag
vars aktier eller andelar är börsnoterade eller i övrigt omsätts på
kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De värderingsregler som skall Ullämpas vid
förmögenhetstaxeringen finns i 4 § och punkt 2 av anvisningarna Ull 3 och 4 §§ SFL.
Reglerna har i huvudsak följande innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett första steg fastställs substansvärdet av den
förmögenhet som har lagts ner i jordbruket eller rörelsen. Den värdesättning av
tillgångarna som har gjorts vid inkomsttaxeringen är inte bindande. Ett
varulager tas upp till det värde som det skulle ha beUngat om det hade sålts ut
på en gång. Lager av djur på en jordbmksfasUghet eller i en renskötselrörelse
tas dock upp till de värden som riksskatteverket (RSV) fastställer enligt punkt
2 femte stycket av anvisningarna Ull 41 § kommunalskattelagen (1928:370), KL.
Inventarier tas upp Ull anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning
eller utrangering. Fastigheter redovisas Ull taxeringsvärdet vid utgången av
beskattningsåret. Fastigheter som utgör lagerUllgångar tas upp lägst Ull detta
värde. Från tillgångarna avräknas skulder och andra avgående poster. Latenta
skatteskulder beaktas i allmänhet inte. Hänsyn får dock tas Ull en eventuell utskiftningsskatteskuld.
Vidare beaktas den skatteskuld som belastar medel på skogskonto, upphovsmannakonto
och investeringskonto för skog. Sådana medel får nämligen enligt punkt 3 första
stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL tas upp till halva värdet. Enligt
samma lagmm får som skuld redovisas hälften av vissa fondavsättningar för vilka
avdrag har erhållits vid inkomsttaxeringen. Sedan värdet av tillgångarna
minskats med skulder och andra avgående poster framkommer förvärvskällans
substansvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lättnaderna i beskattningen erhålls på så sätt att
substansvärdet får reduceras till 30 %. Detta är huvudregeln. En särskild
spärregel har införts för att hindra att lättnadsreglerna skall stimulera till
passivt ägande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jordbruksfastigheter och annan spekulation i fastigheter.
Spärregeln innebär att reduktionen av substansvärdet inte får leda till att
förvärvskällans värde tas upp Ull ett lägre belopp än vad som motsvarar värdet
av de i förvärvskällan ingående fastigheterna minskal med de skulder som
belöper på fasUgheterna. Som värde på en jordbruksfastighet tas vid denna
beräkning upp taxeringsvärdet minskat med den del av byggnadsvärdet som avser
ekonomibyggnader (fr. o. m. 1981 års fastighetstaxering ekonomibyggnadsvärdet).
Som värde på fastigheter i rörelse tas upp det taxerade markvärdet. Det
skuldbelopp som belöper på fastigheterna erhålls genom att de totala skulderna
i förvärvskällan proportionellt fördelas mellan fastighetsvärdet och övriga
Ullgångar. Generellt gäller atl förmögenheten i en förvärvskälla kommer att
bestämmas enligt spärregeln, om det fastighetsvärde som skall beaktas enhgt
spärregeln överstiger 30 % av det totala värdet av tillgångarna. För undvikande
av missförstånd bör tilläggas att huvudregeln och spärregeln över huvud taget
inte blir tillämpliga i de fall då substansvärdet är negativt, dvs. då
skulderna är större än det oreducerade tillgångsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det hittills anförda har avsett förmögenhetsbeskattningen.
Samma värderingsregler tillämpas i princip vid arvs- och gåvobeskattningen. I
22 § 1 mom. AGL, som gäller värderingen av fastigheter vid arvsbeskattningen,
har i andra stycket föreskrivits att fast egendom som ingår i en förvärvskälla
inom inkomstslagen jordbmksfastighet eller rörelse skall värderas enligt
reglerna i 23 § F tredje stycket AGL. Enligt detta lagrum skall bestämmelserna
i 4 § och punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL tillämpas vid värderingen
av en förvärvskälla inom något av de nämnda inkomstslagen. Enligt 43 § andra
stycket AGL blir bestämmelserna om företagsförmögenhet tillämpliga också vid
gåvobeskattningen under förutsättning att gåvan har lämnats utan förbehåll och
avser all givarens rätt till förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förut beskrivna reglerna om beräkning av
förvärvskällans substansvärde samt huvudregeln om reduktion av substansvärdet
till 30 % och den särskilda spärregeln skall alltså Ullämpas vid
arvsbeskattningen och under vissa fömtsättningar vid gåvobeskattningen. Enligt
uppgift har det dock rått viss osäkerhet om hur de i förvärvskällan ingående
fastigheterna skall värderas vid arvs- och gåvobeskattningen. Huvudprincipen är
enligt 22 § 1 mom. första stycket AGL att fastigheter skall tas upp till det
taxeringsvärde som gällde året före det år då skattskyldigheten inträdde. I
lagrummets andra stycke hänvisas emellertid, som redan nämnts, till 23 § F
tredje stycket AGL och detta lagrum hänvisar i sin tur till SFL:s bestämmelser
om värderingen av företagsförmögenhet. Vid förmögenhetsbeskattningen gäller att
fastigheter i princip skall tas upp till taxeringsvärdet vid beskattningsårets
utgång. Denna författningstekniska reglering har vid den praktiska
tillämpningen föranlett två frågor. Den första är om hänvisningen Ull SFL:s
bestämmelser innebär att huvudregeln i 22 § 1 mom. första stycket AGL har satts
ur kraft såvitt gäller fastigheter som ingår i förvärvskällan. Den andra är
vilket taxeringsvärde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:193</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
i så fall skall beaktas. Vid arvs- och gåvobeskattningen finns ju inle någon
motsvarighet till det beskattningsår som lillämpas vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2,2
Ändrad indelning i taxeringsenheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.7
Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
1981 års allmänna fastighetstaxering tillämpas den fastighetstaxeringslag som
beslutades av riksdagen år 1979 (prop. 1979/80:40, SkU 1979/80:17, rskr
1979/80:121). Lagstiftningen bygger på fastighetstaxeringskommitténs betänkande
(SOU 1979:32) Fastighetstaxering 81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), FTL, kommer atl medföra att vissa slag av mark och byggnader, som
tidigare har taxerats som delar av jordbruksfastigheter, bryts ut och ingår i
nya taxeringsenheter med beskattningsnaturen annan fastighet. Den mark som det
här främst gäller är täktmark, exploateringsmark och utarrenderad tomtmark.
Till de byggnader som berörs hör bostadsbyggnader på jordbruksfasUgheter med en
liten produkUv areal och s. k. överloppsbyggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Täktmark och exploateringsmark</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mark
som innehåller fyndigheter, t. ex. grus, torv eller lera, kunde enhgt tidigare
gällande ordning behandlas på två olika sätt vid fastighetstaxeringen. Området
kunde ingå i en jordbruksfastighet, varvid värdet av fyndigheten togs upp som
värde av särskilda tillgångar. Om värdet av en fastighet eller en del av en
fastighet huvudsakligen hänförde sig till fyndigheten samt till byggnader och
anläggningar uppförda för utvinning av fyndigheten, skulle fasUgheten taxeras
som annan fastighet (industrifastighet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
FTL har ett nytt ägoslag, täktmark, införts. Täktmark utgör enligt 2 kap. 4 § FTL
mark för vilken täktUllstånd gäller enhgt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller
vattenlagen (1918:523). Med täktUllstånd skall jämställas pågående takt. Täktmark
skall utgöra en särskild taxeringsenhet (industrienhet). I enheten kan ingå
industribyggnader som är belägna på täktmarken (4 kap. 5 § första stycket FTL).
En sådan taxeringsenhet skall ha beskattningsnaturen annan fastighet (4 kap.
11 § fjärde stycket FTL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter beträffar exploateringsmark gällde tidigare följande. Mark med
exploateringsmöjligheter utgjorde inte något särskilt ägoslag. Antingen
bildades särskilda taxeringsenheter - exploateringsfastigheter - med beskattningsnaturen
annan fastighet eller också beaktades exploateringsmöjligheterna genom att ett
särskilt värde åsattes vid taxeringen av den jordbruksfastighet till vilken
marken hörde (övervärde). Enligt de regler som gällde för 1975 års allmänna
fastighetstaxering borde en fastighet som kunde förväntas bli exploaterad för
bebyggelseändamål taxeras som jordbmksfastighet även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
exploateringen kunde förväntas ske inom en nära framtid. Detta gällde dock
endast under förutsättning att marken användes för jordbruk eller skogsbruk. En
oanvänd fasUghet borde däremot taxeras som annan fasUghet om det var påtagligt
att exploatering skulle komma att ske inom en nära framUd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
FTL har ett nytt ägoslag, exploateringsmark, införts (2 kap. 4 § andra stycket FTL).
Till exploateringsmark hänförs obebyggd mark, som ingår i en fastställd
stadsplan eller byggnadsplan och som till någon del är avsedd att användas för
bebyggelseändamål. Huvuddelen av den mark som år 1975 fick beskattningsnaturen
jordbruksfastighet och åsattes övervärde värderas vid 1981 års
fastighetstaxering med bortseende från exploateringsmöjligheter. För många jordbruksfasUgheter
innebär FTL härigenom en lindring såvitt avser värderingen av
exploateringsförväntningar. I de fall då en jordbruksfastighet berörs av en
aktuell fastställd stads- eller byggnadsplan men marken fortfarande används för
jordbruk och skogsbruk kan dock en förändring i skärpande riktning inträffa i
och med att marken indelas och värderas som exploateringsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den nu lämnade redogörelsen framgår att täktmark och exploateringsmark fr. o. m.
1981 års allmänna fastighetstaxering alltid skall utgöra särskilda
taxeringsenheter med beskattningsnaturen annan fastighet. Därav följer att
marken inte kan behandlas som tillgång i förvärvskälla inom inkomstslaget
jordbruksfastighet. Om marken utgör tillgång i rörelse, kommer de särskilda
kapitalskattereglerna för företagsförmögenhet ändå att bli tillämpliga på den.
Det kan t. ex. vara fråga om exploateringsmark som ingår i en tomtrörelse eller
täktmark som ägaren exploaterar i egen regi i sådan omfattning att det blir
fråga om rörelse. I övriga fall kommer tillgången att fr. o. m. 1982 års
förmögenhetstaxering falla utanför lättnadsreglerna. Taxeringsvärdehöjningarna
får då fullt genomslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Bostadsbyggnader och tomtmark</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om bostadsbyggnader på små jordbruksfastigheter gällde enligt äldre
regler följande. En fastighet som var bebyggd med bostadshus skulle taxeras som
jordbmksfastighet om den hade antingen en åkerareal om minst 2 ha eller en
areal produktiv mark om minst 5 ha. Om den produktiva arealen understeg 5 ha
och bostadbyggnaden hade ett värde som uppgick till mer än tre fjärdedelar av
det totala taxeringsvärdet skulle fastigheten dock taxeras som annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
FTL har frågan reglerats på följande sätt. Överstiger en med bostadsbyggnad
bebyggd fastighets areal 2 ha skall åkermark, betesmark och skogsmark ingå i en
lantbmksenhet och taxeras som jordbruksfastighet. Om den totala arealen
produktiv mark på lantbmksenheten understiger 5 ha får inte bostadsbyggnaden
ingå i lantbmksenheten (4 kap. 5 § andra stycket FTL). En med småhus bebyggd
fastighet, vars produktiva mark understiger 5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ha, skall således delas i två taxeringsenheter. Den ena
enheten kommer att bestå av bostadsbyggnaden med tillhörande tomtmark och ha
beskattningsnaturen annan fastighet medan den andra enheten omfattar den
produktiva marken och utgör en lantbruksenhet med beskattningsnaturen jordbmksfasUghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns också andra byggnader och markområden som vid
1981 års fastighetstaxering kommer att få beskattningsnaturen ändrad från
jordbruksfastighet till annan fastighet. Här åsyftas dels sådana
bostadsbyggnader som inte behövs för ägare, arrendatorer eller anställda i
jordbruket (överioppsbyggnader), dels utarrenderade tomter på jordbruksfastigheter
(tomtplatser).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar överloppsbyggnaderna gällde visserligen
redan vid 1975 års allmänna fastighetstaxering att dessa byggnader med
tillhörande tomtmark skulle brytas ut till självständiga taxeringsenheter med
beskattningsnaturen annan fastighet men en sådan utbrytning skedde i många fall
inte. I fråga om utarrenderade tomtplatser gällde att, om fem eller flera
tomtplatser arrenderades ul, dessa skulle brytas ut till en särskild
taxeringsenhet (exploateringsfastighet) med beskattningsnaturen annan
fastighet. Även här synes man dock ofta i praktiken ha underlåtit att göra
någon utbrytning. Om antalet tomtplatser understeg fem, skulle de behandlas som
en särskild tillgång på jordbruksfastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt FTL gäller att inte bara överloppsbyggnader med
tomtmark ulan även utarrenderade tomtplatser skall brytas ut till särskilda
taxeringsenheter med beskattningsnaturen annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandena kan vara likartade även för byggnader och
tomtplatser som tidigare har taxerats som annan fastighet. Det kan t. ex. vara
fråga om uthyrningsstugor som Ullsammans med ägarens bostadsbyggnad har utgjort
en enda taxeringsenhet med beskattningsnaturen annan fastighet. Resultatet av
1981 års allmänna fasUghetstaxering kan bli att varje uthyrningsstuga bryts ut
till en särskild taxeringsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Fastighetstaxeringens effekter vid kapitalbeskattningen
3,1 Höjningarna av taxeringsvärdena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.1 Jordbruksfastigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höjningarna av taxeringsvärdena vid 1981 års
fastighetstaxering blir i många fall betydande. Utfallet varierar emellertid
starkt mellan ohka ägoslag. Medan värdena för åkermark i allmänhet stiger Ull
det dubbla jämfört med 1975 års fastighetstaxering ligger höjningen av
skogsbruksvärdena ofta på en betydligt högre nivå. Allmänl sett kommer de nya
skogsvärdena att vara tre gånger högre än 1975 års värden. De mycket starka
höjningarna av skogsbruksvärdena är delvis att se som en följd av de
särbestämmelser rörande taxeringsvärdenivån för skog som gällde vid 1975</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>års taxering (prop. 1973:162 s. 326). Det bör emellertid
understrykas att variationerna är mycket slora både regionalt och i fråga om
enskilda fastigheter. När det gäller enskilda fasligheter påverkas höjningarna
självfallet av de förändringar på fastigheten som har inträffat under Uden
efter 1975 års fastighetstaxering. Så kan t. ex. en stor avverkning på en
mindre skogsfastighet få en avsevärd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De preliminära höjningarna för riket som helhet - med undantag
för Västernorrlands län' - och för de län där höjningarna för de skogsdomine-rade
fastigheterna avviker mest från riksgenomsnittet redovisas i följande tabell. I
tabellen anges de s. k. ovägda ökningstalen. Fastigheterna har indelats i fyra
grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolumn 1: Fastigheter där taxeringsvärdet till mer än 75 %
avser skogsbruksvärde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolumn 2: Fastigheter där taxeringsvärdet till mer än 75 %
avser jordbruksvärde.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolumn 3: Fastigheter där taxeringsvärdet till mer än 50 %
avser värde av bostadsbyggnader och tomtmark.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolumn 4: Övriga fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preliminära höjningar i %</span></i></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hela
riket (utom</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>205</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>168</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>160</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västernorrlands
län)</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstads
län</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>287</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>159</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>156</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>167</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jämtlands
lan</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>277</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>206</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>189</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Malmöhus
län</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>268</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>152</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>138</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västmanlands
län</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>139</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>116</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
län</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gävleborgs
län</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>240</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>146</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.2 Byggnader och tomter som hyrs ut för fritidsändamål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av redogörelsen i avsnitt 2.2.3 bryts i många
fall bostadsbyggnader som tidigare har ingått i en taxeringsenhet med
beskattningsnaturen jordbruksfastighet nu ut till särskilda taxeringsenheter. Åven
i de fall då flera bostadsbyggnader har varit belägna på en taxeringsenhet med
beskattningsnaturen annan fastighet kan byggnader med Ullhörande tomtmark som
hyrs ut för fritidsändamål komma att brytas ut och utgöra en eller flera från
ägarens bostadsfastighet skilda taxeringsenheter. Utarrenderade tomter, som har
bebyggts av nyttjanderättshavaren - i allmänhet med fritidshus - och som vid
1975 års fastighetstaxering ingick i en taxeringsenhet med beskattningsnaturen
jordbruksfastighet, kommer likaledes alt bilda särskilda taxeringsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Det preliminära resultatet föreligger ännu inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:193</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbrytningen
av byggnaderna och tomterna kan i sig verka höjande på taxeringsvärdena. Åven bortseU
härifrån medför flera samverkande faktorer aU taxeringsvärdena höjs mycket krafUgt.
En vikUg sådan omständighet är att denna typ av egendom vid 1975 års
fastighetstaxering ofta värderades relaUvt lågt. Till detta kommer den starka
prisstegring som bl. a. friUdsfas-Ugheter generellt sett har undergått under
taxeringsperioden. Taxeringsvärdehöjningarna synes vara särskilt uttalade för
utarrenderade tomter (tomtplatser). De regionala variationerna är mycket
stora. Höjningarna blir givetvis störst inom de områden som från
fritidssynpunkt är mest attraktiva. Det är inte möjligt atl ännu ange ett
genomsnitt för taxeringsvärdehöjningarna för den här aktuella typen av
egendom. Enstämmiga uppgifter ger emellertid vid handen a« höjningarna
generellt kommer aU ligga på en nivå som klart överstiger den som har angetts
för jordbruksfastigheter. För tomtplatser kommer de nya värdena i vissa fall
att vara sex-åtta gånger högre än de värden som åsattes vid 1975 års
fastighetstaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3,2
Effekterna på kapitalbeskattningen av jordbruksföretag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
för beskattningen av företagsförmögenhet är att substansvärdet får reduceras
till 30 %. När en fastighet ingår i förvärvskällan, kan spärregeln gripa in och
minska utrymmet för redukfion. Reglernas konstruktion medför att huvudregen
får tillämpas så länge fastighetsvärdet inte utgör mer än 30 % av det totala
tillgångsvärdet. När fastighetsvärdets andel ökar utöver denna nivå, blir
spärregeln tillämplig. Om fastighetsvärdets andel är t. ex. 60 %, får
substansvärdet reduceras till 60 %. År andelen 90 %, får reduktion ske till 90
% etc. Det är givet att spärregeln i första hand får betydelse för jordbmksföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
taxeringsvärden som fastställs vid 1981 års allmänna fastighetstaxering kommer
att tillämpas första gången vid 1982 års förmögenhetstaxering samt vid arvs-
och gåvobeskattningen i de fall då skattskyldigheten inträder efter utgången av
år 198L I vilken mån en höjning av taxeringsvärdet kommer att motsvaras av en
ökning av den skattepliktiga förmögenheten beror, som redan framgått, till stor
del på relationen mellan taxeringsvärdet och det totala värdet av tillgångama. Åven
storleken av skulderna i förvärvskällan spelar in. Effekterna av en viss
taxeringsvärdehöjning på kapitalbeskattningen av ett jordbmksföretag blir
därför högst varierande. Om man bortser från de fall där skulderna före
taxeringsvärdehöjningen överstiger tillgångsvärdet, kan effekterna i olika
situationer sammanfattas enligt följande. Om huvudregeln har tillämpats före
taxeringsvärdehöjningen och förhållandena är sådana att huvudregeln fortfarande
skall tillämpas efter höjningen, kommer ökningen av den skattepliktiga
förmögenheten i absoluta tal att stanna vid 30 % av taxeringsvärdehöjningen. Om
huvudregeln har tillämpats före men spärregeln blir tillämplig efter höjningen,
kommer förmögenhetsökningen att motsvara en större andel av höjningen än 30 %.
År slutligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>spärregeln
tillämplig både före och efter höjningen av taxeringsvärdet, kan hela höjningen
komma att slå igenom i form av ett ökat förmögenhelsvär-de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste ännu en gång betonas att det hittills anförda har avsett
förmögenhetsökningen i absoluta tal. Den procentuella ökningen kan bli mycket
betydande i de fall då det finns stora skulder i förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
av det nu sagda framgår atl det knappast är möjligt att generellt ange vilken
ökning av de skattepliktiga förmögenheterna som följer av en viss procentuell
höjning av taxeringsvärdena. Tillgängligt material visar dock att spärregeln rsdan
vid 1980 års förmögenhetstaxering gav högre värden än huvudregeln i flertalet
av de fall där någon förmögenhetsbeskattning var aktuell. Vidare kan man utgå
från att spärregeln nästan undantagslöst blir Ullämplig efter höjningen av
taxeringsvärdena. Hela eller den större delen av taxeringsvärdehöjningarna kan
därför väntas slå igenom i form av ökade förmögenhetsvärden. Av avsnitt 3.1.1
framgår att de nya taxeringsvärdena för de skogsdominerade
jordbruksfastigheterna genomsnittligt är tre gånger så höga som de värden som
fastställdes år 1975 samt att taxeringsvärdena för övriga fastigheter genomsnittligl
sett mer än fördubblas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av spärregeln kommer således taxeringsvärdehöjningarna att leda till
avsevärda ökningar av jordbruksföretagens skattepliktiga förmögenhetsvärden.
Det är inte möjligt att precisera vilka effekter detta får på skattebelastningen.
De generella ändringarna i skatteskalorna verkar givetvis dämpande men hindrar
inte betydande skatteskärpningar. Eftersom kapitalskatterna är progressiva
kommer skattens storlek att bero inte bara på företagsförmögenhetens storlek
utan även på värdet av övriga tillgångar. Vid förmögenhetsbeskattningen kommer
i vissa fall också - på grund av den s. k. begränsningsregeln (80/85-procentregeln)
- den skattskyldiges inkomstförhållanden atl få betydelse. Vid arvs- och
gåvobeskattningen får ytterligare ett antal faktorer betydelse, bl. a.
förekomsten av giftorätt, antalet arvtagare och släktskapsförhållandet mellan arvlåtaren/givaren
och arvtagaren/gåvo-tagaren. Även om det inte är möjligt att beloppsmässigt
ange effekterna på skattebelastningen står det ändå helt klart att höjningen av
taxeringsvärdena leder Ull en högst avsevärd ökning av
kapitalskattebelastningen på jordbruksföretagen. I sammanhanget kan erinras om
att även den belastning som skogsvårdsavgiften innebär kommer att öka till
följd av taxeringsvärdenas höjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Inledande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
höjning av taxeringsvärdena får betydelse vid såväl inkomst- som kapitalbeskattningen.
För att dämpa effekterna av 1981 års allmänna fastighetstaxering har riksdagen
under det pågående riksmötet, på förslag i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prop, 1980/81:42, beslutat om en rad generellt verkande ålgärder.
Bl. a. har skiktgränser och procentsatser vid villabeskattningen ändrats, det s.
k. reparUtionstalet sänkts och nya skalor för förmögenhets-, arvs- och
gåvobeskattningen fastställts. Ändringarna i skatteskalorna har i första hand
syftat till att anpassa skatteuttaget till den allmänna prisutveckling som har
ägt rum sedan skalorna senast fastställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven om statsmakterna således redan har vidtagit flera
åtgärder med anledning av de förestående taxeringsvärdehöjningarna är del ändå
nödvändigt att göra ytterligare ändringar för att begränsa effekterna vid
vissa fastighetsinnehav. Jag tänker i första hand på de fall där fastigheterna
används i ett jordbruks- eller skogsbruksföretag. Som nämnts i avsnitt 3.2 står
det klart att de nya taxeringsvärdena - trots ändringarna i skatteskalorna -
kommer att medföra en avsevärt ökad kapitalskattebelastning på många
jordbruksföretag. Dessa effekter är inte förenliga med de syften som ligger
bakom reglerna för beskattning av företagsförmögenhet. I avvaktan på resultatet
av den pågående översynen av lagstiftningen behöver åtgärder vidtas som får
effekt redan vid 1982 års förmögenhetstaxering och i fråga om arv och gåvor
efter utgången av år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från lantbrukarnas sida har yrkats att Ullämpningen av de
nya taxeringsvärdena skall skjutas upp ett år. Detta skulle dock inte kunna
ske utan att man samUdigt sköt upp också tillämpningen av de nya
skatteskalorna. Åtgärderna skulle få vittgående konsekvenser. Det skulle inte
vara möjligt att fortsätta med Ullämpningen av de äldre skatteskalorna enbart
för tillgångar i jordbruket. Ett uppskov skulle behöva omfatta kapitalbeskattningen
över huvud taget och kanske också vissa regler på inkomstbeskattningens
område. Sådana ändringar skulle leda till oväntade försämringar för vissa
skattskyldiga och skulle dessutom medföra påtagliga praktiska problem. Av både
principiella och praktiska skäl anser jag att de här diskuterade åtgärderna
inte bör komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså nödvändigt att låta de nya taxeringsvärdena
ligga till grund för förmögenhetsbeskattningen fr. o. m. 1982 års taxering och
för arvs- och gåvobeskattningen i de fall då skattskyldigheten inträder efter
utgången av år 1981. De erforderliga begränsningarna av
kapitalskattebelastningen på bl. a. jordbruksföretagen måste då åstadkommas
genom en justering av de särskilda regler som gäller för värderingen av
företagsförmögenhet. I avsnitt 4.2 diskuterar jag hur en sådan justering
lämpligen bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 1 nämnde jag att det finns anledning att vidta
åtgärder för att dämpa fasUghetstaxeringens effekter även vid vissa andra fasUghelsinnehav.
Jag syftade på innehav av täktmark, exploateringsmark och vissa byggnader och
tomter som hyrs ut för fritidsändamål. Gemensamt för dessa fall är att
fastigheterna - även om de inte utgör rörelselillgångar i strikt skatterättslig
mening- ändå regelmässigt innehas på ett sådant sätt att det är motiverat att
vid kapitalbeskattningen behandla dem som rörelsetillgångar. Sedan jag
behandlat frågan om en justering av reglerna för företagsförmögenhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
jag i avsnitt 4.3 att diskutera möjligheterna att utvidga reglernas
tillämpningsområde så att de kommer alt omfatta även de nu avsedda fastighetsinnehaven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Justering av reglerna för företagsförmögenhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i samband med 1970 års skattereform konstaterades att särskilda lättnadsregler
behövdes för de s. k. familjeföretagen för att hindra att kapitalskatterna
skulle leda till en alltför stor belastning på dessa företag. Regler som
undantog en viss del av det s. k. arbetande kapitalet från beskattning infördes
år 1970 och ersattes år 1974 av nya läunadsregler. Nuvarande regler tillkom år
1977. En redogörelse för lagstiftningens innehåll har lämnats i avsnitt 2.1.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning att här i korthet erinra om de överväganden som låg bakom 1977
års lagstiftning. De regler som hade införts år 1974 ansågs inte längre Ullräckliga
för att lösa familjeföretagens kapitalskatteproblem. Reglerna hade dessutom
kritiserats för bristande neutralitet. På grund av sin anknytning till de av-
och nedskrivningsregler som tillämpades vid inkomsttaxeringen kom de nämligen
att missgynna bl. a. de företag där fastigheter dominerade på Ullgångssidan.
Det ansågs önskvärt att ha regler som i största möjliga utsträckning gav samma
resultat oberoende av företagsförmögenhetens sammansättning. För att
tillgodose önskemålen om minskad kapitalskattebelastning och mer neutrala
regler infördes den nuvarande huvudregeln som medger att substansvärdet
reduceras Ull 30 %. Det ansågs dock inte möjligt att tillämpa den regeln fullt
ut i alla fall. Man befarade att den skulle få till effekt att
skattelättnaderna stimulerade till passivt ägande av jordbruksfastigheter och
annan spekulation i fasfigheter. Av denna anledning infördes den särskilda
spärregeln som innebär att förmögenhetsvärdet inte får tas upp till lägre
belopp än värdet av fastigheterna i förvärvskällan minskat med de skulder som
belöper på fastigheterna (spärrbeloppet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
spärregeln har ett avsteg gjorts från neutralitetsprincipen. Om en fastighet
ingår bland tillgångarna, kan möjhgheterna att reducera substansvärdet
begränsas. Ju större andel av tillgångsvärdet som belöper på fastigheterna
desto mindre blir utrymmet för reduktion. Om fastighetsvärdets andel av
tillgångsvärdet är t. ex. 40 %, får substansvärdet reduceras till 40 %. Är
andelen 60 %, får substansvärdet reduceras endast till 60 % etc. När
lagstiftningen genomfördes, gjorde man bedömningen att spärregeln skulle
förhindra skattelättnader för de passiva ägarna, vars tillgångar kunde antas
helt domineras av fastigheten, och att å andra sidan de aktiva företagarnas
intressen skulle bli tillräckligt väl tillgodosedda eftersom man kunde anta att
fastighetsvärdet i deras fall inte var lika dominerande på tillgångssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emellertid ifrågasättas om spärregeln har medfört den avsedda differentieringen
mellan aktiva och passiva fastighetsägare. Som jag tidigare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:193</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
nämnt ger tillgängliga uppgifter vid handen att spärregeln redan vid 1980 års
förmögenhetstaxering har varit avgörande för värderingen av flertalet
jordbruksföretag. I än högre grad kommer spärregeln att få betydelse efter 1981
års allmänna fasUghetstaxering. Höjningen av taxeringsvärdena leder till att
jordbruksföretagens substansvärden ökar krafUgt. Samtidigt minskar utrymmet för
reduktion av substansvärdet när fastighetsvärdenas andel av det totala
tillgångsvärdet ökar. Många aktiva jordbmkare kommer på grund av spärregeln att
träffas av en väsentligt skärpt skattebelastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd är det nödvändigt att ta upp frågan om spärregelns existens och
utformning till förnyad prövning. Från lantbrukarnas sida har, som jag redan
nämnt, föreslagits att spärregeln i dess nuvarande utformning skall avskaffas.
Ställningstagandet till detta förslag måste gmndas på en avvägning mellan
önskemålet att låta de aktiva jordbrukarna få en tillräcklig del av
kapitalskattelättnaderna och intresset att förhindra stimulans av de passiva
fastighetsinnehaven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart att spärregeln får olämpliga effekter för de aktiva jordbrukarna.
Till grund för 1977 års lagstiftning låg bedömningen att en nedsättning av
företagens skattepliktiga förmögenhetsvärde till 30 % av substansvärdet
behövdes för att ge en erforderlig minskning i kapitalskattebelastningen. Det
kan inte anses förenligt med den förut berörda neutralitetsprincipen att aktiva
jordbrukare får mindre lättnader än andra företagare på gmnd av att det
producerande kapitalet till viss del är nedlagt i en fastighet. En väsentlig
nedsättning av det minimivärde som gäller enligt spärregeln (spärrbeloppet)
skulle i och för sig medföra att ett större antal aktiva jordbmkare kunde
utnyttja huvudregeln om reduktion av substansvärdet till 30%. Om spärrbeloppet
sattes ner t.ex. till hälften, skulle huvudregeln bli tillämplig så länge
fastighetsvärdet inte överstiger 60 % av det totala tillgångsvärdet. Åven med
en sådan ändring skulle spärregeln dock efter taxeringsvärdehöjningarna leda
Ull en begränsning av kapitalskattelätl-naderna för flertalet av de aktiva
jordbrukarna. Från de nu angivna synpunkterna framstår därför ett avskaffande
av spärregeln som den mest ändamålsenliga åtgärden. En annan sak är att
åtgärden inte bör företas isolerat utan åtföljas av andra ändringar. Jag
återkommer strax till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
passiva innehaven av fastigheter utgör obestridligen ett problem i detta sammanhang.
Till viss del har läget dock ändrats sedan 1977 års lagstiftning genomfördes.
Fastighetsspekulation har allmänt sett blivit mindre attraktiv på gmnd av den
skärpning av realisationsvinstbeskattningen som genomförts med verkan fr. o. m.
den 1 januari 1981. Vad särskilt gäller jordbruksfasUgheter har vidare kraven
för förvärvstillstånd skärpts. Den nya jordförvärvslagen (1979:230) innehåller
nämligen bestämmelser som ger lantbruksnämnderna möjUgheter att göra ett förvärvstillstånd
beroende av att förvärvaren under en viss tid brukar fastigheten och även att
han bosätter sig på den. Vidare innehåller lagen nya regler om priskontroll.
Dessa bestämmelser är ägnade att motverka att kapitalstarka personer som inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avser att aktivt bedriva lantbruk konkurrerar ut mindre
kapitalstarka aktiva lantbrukare. Å andra sidan måste beaktas att lagen inte
berör förvärv från närstående och att den givetvis inte omfattar de köp som har
gjorts före ikraftträdandet. Med tanke på dessa fall torde det fortfarande vara
önskvärt att ha regler som är inriktade på att begränsa
kapitalskattelättnaderna vid de passiva innehaven. I detta avseende kan en
lämpligt utformad spärregel fylla en viktig funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valet står således mellan att avskaffa spärregeln med
hänsyn till de aktiva jordbrukarnas intressen och att behålla den för att
begränsa kapitalskattelättnaderna vid de passiva innehaven. Av vad jag redan
anfört framgår att spärregeln även i modifierad form kan väntas få menliga effekler
för många lantbruksföretag efter 1981 års fastighetstaxering. I det läget talar
övervägande skäl för det förstnämnda alternativet. Jag förordar alltså att
spärregeln avskaffas. Samtidigt vill jag understryka atl jag med detta förslag
inte har tagit ställning till hur ett permanent system för kapitalbeskattning
av företagsförmögenhet skall utformas. Det är en uppgift för 1980 års
företagsskattekommitté att undersöka om det är möjligt att utforma regler som
begränsar lättnaderna vid de passiva innehaven utan att samtidigt medföra
hämmande effekler för de egentliga jordbruksföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag redan nämnt bör avskaffandet av spärregeln
åtföljas av vissa andra ändringar. Jag syftar på värderingen av bostadsbyggnader.
Som tillgångar i rörelse räknas endast sådana bostadsbyggnader som används som
personalbostäder. Rörelseidkarens egen bostadsbyggnad anses däremot i regel
inte ingå i rörelsen. Den omfattas då inte heller av kapitalskattereglerna för
företagsförmögenhet utan skall redovisas till det fulla taxeringsvärdet. Vid
beskattningen av jordbruksföretag behandlas däremot ägarens och arrendalorns
bostadsbyggnader som tillgångar i förvärvskällan. Om detta godtogs vid
kapitalbeskattningen även efter det att spärregeln har avskaffats, skulle
resultatet bli att lantbruksföretagen i detta hänseende fick en förmånligare
behandling än övriga företag. Detta är inte motiverat. Jag föreslår därför att
en ny bestämmelse införs som innebär att man vid kapitalbeskattningen skall
behandla bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter och tillhörande tomtmark som
lillgångar i förvärvskällan endast i de fall då byggnaden används som bostad
för ägarens eller arrendalorns anställda. I övriga fall skall bostadbyggnad och
tomt redovisas till oreducerat taxeringsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När en bostadsbyggnad med tomt i enlighet med det anförda
inte räknas som tillgång i förvärvskällan bör inte heller de låneskulder som är
hänförliga till byggnad och tomt anses ingå i förvärvskällan. För alt undvika ulredningssvårigheler
föreslår jag att skuldbeloppet fastställs genom en proportionering med hänsyn
till tillgångsvärdena. På bostadsbyggnaden med tillhörande tomt bör således
anses belöpa så stor del av de totala låneskulderna i förvärvskällan som taxeringsvärdet
för byggnaden och tomten utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i
förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del måste ankomma på en skattskyldig som vill få en
bostadsbyggnad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behandlad
som tillgång i jordbruket att lämna erforderlig ulredning om byggnadens
användning samt om det taxeringsvärde som belöper på byggnaden och den till
byggnaden hörande tomtmarken. Vid fastighetstaxeringen fastställs särskilda
värden för varje bostadsbyggnad och tomt och den skattskyldige bör inte ha
några svårigheter att med ledning av taxeringsnämndens beslut identifiera de
olika delvärdena. Lämnar en skatlskyldig inte några uppgifter om
bostadsbyggnaderna eller är uppgifterna otillräckliga bör beskattningsmyndigheten
hänföra hela tomtmarks- och bostadsbyggnadsvärdet till den skattskyldiges
privatförmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
undantag bör föreskrivas från de nu föreslagna bestämmelserna. Den nuvarande
spärregeln omfattar inte egendom som innehas med fideikommissrätt. Inte heller
de nya bestämmelserna om bostadsbyggnader bör omfatta sådan egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag hittills anfört om spärregeln har i första hand avsett värderingen av tillgångar
i jordbruk. F. n. tillämpas spärregeln även i rörelsefallen. Spärregeln får
dock vanligen inte betydelse för andra rörelser än tomtrörelse och handel med
fastigheter. Med hänsyn till detla kunde ifrågasättas att begränsa de nu
aktuella åtgärderna till jordbruks- och skogsföretagen. Enligt min mening talar
dock övervägande skäl för att även i fortsättningen ha gemensamma regler för
all företagsförmögenhet. Jag förordar därför att spärregeln avskaffas även
såvitt gäller rörelsefallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag kan sammanfattas enligt följande. Förmögenhetsvärdel av en
förvärvskälla inom inkomslslagen jordbruksfastighet och rörelse skall liksom hittills
tas upp till 30 % av substansvärdet. Spärregeln avskaffas. Bostadsbyggnader på
jordbruksfasUgheter och den till byggnaderna hörande tomtmarken skall i
fortsättningen behandlas som tillgångar i förvärvskällan endast om de används
som bostad för ägarens eller arrendalorns anslällda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
föranleder ändringar i punkt 2 av anvisningarna Ull 3 och 4 §§ SFL. Samma
regler bör gälla vid arvs- och gåvobeskattningen. Av systematiska och förfallningstekniska
skäl bör nuvarande bestämmelser i 22 § 1 mom. andra stycket AGL - vilka
hänvisar till 23 § F tredje stycket som i sin tur innehåller en hänvisning till
SFL:s regler av företagsförmögenhet -ersättas av bestämmelser som för
fastigheternas del direkt hänvisar till värderingsreglerna i SFL. Jag föreslår
att de nya bestämmelserna förs över till elt nytt iredje moment till 22 § AGL. Detla
föranleder en redaktionell ändring av 55 § 1 mom. AGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag ta upp ytterligare en fråga som rör tillämpningen av
de nu behandlade reglerna. Som jag har nämnt i avsnitt 2.1.2 har del i
praktiken rått en viss osäkerhet om vilket års taxeringsvärde som skall ligga
till grund för arvs- och gåvobeskattningen när reglerna om värdering av företagsförmögenhet
tillämpas. Syftet med 1977 års lagstiftning har uppenbariigen inte varil att
frångå principen att man vid arvs- och gåvobeskattningen skall utgå från
taxeringsvärdet för det år som närmasl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föregår dödsåret resp. året för gåvan. Författningstexten
är dock inte helt klar på denna punkt. Bestämmelserna bör kompletteras så att
det klart framgår atl man vid tillämpningen av reglerna om företagsförmögenhet
skall utgå från taxeringsvärdet året före döds- resp. gåvoåret. Jag vill
framhålla att detta tillägg, som lämpligen tas in i det nya tredje momentet av
22 § AGL, får ses som ett rent förtydligande och inte som en ändring av
gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Utvidgning av tillämpningsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 4.1 nämnde jag atl det kan finnas anledning att
vid kapitalbeskattningen låta vissa fastigheter, som inte utgör
rörelsetillgångar i skatterättslig mening, omfattas av reglerna för
företagsförmögenhet. Jag syftade på dels täktmark och exploateringsmark, dels
vissa byggnader och tomter som hyrs ut för fritidsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.1 Täktmark och exploateringsmark</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 2.2 har jag lämnat en redogörelse för hur täktmark
och exploateringsmark tidigare har behandlats vid fastighetstaxeringen och hur
marken skal) taxeras enligt FTL. Av redogörelsen framgår bl. a. att mark av
detta slag enligt äldre regler kunde taxeras som en del av en jordbruksfastighet
men att den fr. o. m. 1981 års allmänna fastighetstaxering alltid skall utgöra
en särskild taxeringsenhet med beskattningsnaturen annan fastighet. En följd av
detta är att marken inte längre kan behandlas som en tillgång i jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I många fall ingår marken i stället i en rörelse. Så
kommer täktmark att utgöra en rörelsetillgång, om fastighetsägaren bedriver
exploatering i egen regi i en sådan omfattning att verksamheten enligt
kriterierna i 27 § KL skall anses som rörelse. Vidare torde det inte vara
ovanligt att exploateringsmark blir att anse som omsättningstillgång i en
tomtrörelse. I avsnitt 4.2 har jag föreslagit att spärregeln skall avskaffas
inte endast för jordbruksföretagen utan även för olika former av rörelse. När
marken ingår i en rörelse kommer den således att omfattas av
kapitalskattelättnaderna för företagsförmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övriga fall kommer marken däremot i fortsättningen att
falla utanför lätlnadsreglerna. Taxeringsvärdehöjningarna, som för det aktuella
slaget av mark synes bli avsevärda, får därmed fullt genomslag. Den
skatteskärpning som detta kan leda till är inte förenlig med syftel bakom 1977
års lagstiftning. Åven om marken inte utnyttjas på elt sådant sätt att den
enligt strikt inkomstskatterättsliga kriterier anses ingå i en rörelse, är
nämligen omständigheterna ändå regelmässigt sådana att det är motiverat att vid
kapitalbeskattningen behandla marken som företagsförmögenhet. I fråga om täktmark
kan konstateras att den endast i vissa speciella situationer faller utanför
rörelsereglerna. Ett sådant fall är när markägaren har upplåtit rätten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till utvinning till en exploatör. Marken är då ianspråktagen
för rörelseverksamhet, ofta för lång tid. I andra fall har täkltillstånd
erhållits men har en planerad exploatering ännu inte hunnit påbörjas. I en tredje
grupp av fall bedriver markägaren utvinning i egen regi men i så pass obetydlig
omfattning att verksamheten inte utgör rörelse. Omständigheterna är då ofta
sådana att verksamheten enligt äldre regler skulle ha betraktats som binäring
till etl jordbruk. Vad beträffar exploateringsmark skall den ingå i en
fastställd stads- eller byggnadsplan och ålminstone delvis vara avsedd för
bebyggelse. När exploateringen inte redan har hunnit påbörjas kan man med
hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 4 § FTL utgå från att exploateringen måste
vara nära förestående. Det torde dessutom vara vanligt att marken i avvaktan på
en förestående exploatering alltjämt används för jordbruksändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att täktmark och exploateringsmark
i de allra flesta fall har en anknytning lill en redan pågående
näringsverksamhet eller berörs av en nära förestående exploatering som skatlerätlsligl
blir alt bedöma som rörelse. Mot denna bakgrund förordar jag atl en särskild
bestämmelse införs som gör det möjligt att vid kapitalbeskattningen genomgående
behandla marken som företagsförmögenhet. Mitt förslag innebär närmare bestämt
att en fastighet, som enligt 4 kap. 5 § första stycket FTL ingår i en
industrienhet för täktmark m.m. (punkl 4 i lagrummet) eller i en exploateringsenhet
(punkt 5) och inte utgör rörelselillgång i skatterättslig mening, ändå vid
kapitalbeskattningen skall få behandlas som en särskild förvärvskälla inom
inkomstslaget rörelse. Som tillgångar i förvärvskällan bör räknas endast marken
samt sådana industribyggnader som är belägna på täktmark och ingår i
taxeringsenheten. De skulder som är hänförliga till dessa tillgångar ingår
givetvis också i förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna beslämmelsen bör tillämpas vid
förmögenhets- och arvsbeskattningen samt - om en gåva ges utan förbehåll och
avser all givarens rätt till den särskilda förvärvskällan - även vid
gåvobeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget föranleder tillägg till punkt 2 av anvisningarna
till 3 och 4 §§ SFL och till 43 § AGL samt en komplettering av de nya
bestämmelserna i 22 § 3 mom. AGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.2 Byggnader och mark som hyrs ut för fritidsändamål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl äldre fastighetstaxeringsregler skulle s. k.
överloppsbyggnader och - under vissa förutsäitningar - utarrenderade
tomtplatser på en jordbruksfastighet brytas ul till särskilda
taxeringsenheter. 1 praxis synes man dock ofta ha underlåtit alt göra någon
utbrytning. Enligt FTL gäller ovillkorligen atl dessa byggnader och tomter
skall brytas ut och få beskattningsnaturen annan faslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett om utbrytningen sker först år 1981 eller har
gjorts redan tidigare kommer flera samverkande faktorer alt medföra att
taxeringsvärdena på den aktuella egendomen höjs mycket kraftigt. En sådan
omständighet är att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna typ av egendom vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering ofta värderades relativt lågt. Till detta kommer den starka
prisstegring som bl. a. fritidsfastigheterna generellt sett har undergått under
taxeringsperioden. Samtidigt gäller att fastigheterna -eftersom de numera
ovillkorligen skall ha beskattningsnaturen annan fastighet - inte kommer att
kunna behandlas som tillgångar i jordbruket. Utom i de undantagsfall där de i
stället blir att betrakta som rörelsetillgångar kommer de i fortsättningen att
falla utanför de särskilda kapitalskattereglerna för företagsförmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förhållandena
kan ofta vara likartade för byggnader och tomtplatser som inte tidigare har
ingått i en jordbruksfastighet. Det kan t. ex. vara fråga om uthyrningsstugor
som tillsamans med ägarens bostadsbyggnad utgjort en enda taxeringsenhet med beskaUningsnaturen
annan fastighet. Resultatet av 1981 års allmänna fastighetstaxering kan bli alt
varje uthyrningsstuga bryts ut lill en särskild enhet. I dessa fall - lika väl
som i många av de fall där ulhyrningssiugorna redan tidigare har utgjort
självständiga enheter - kan man förutse mycket betydande höjningar av
taxeringsvärdena. Samtidigt gäller atl kapilalskattereglerna för
företagsförmögenhet är tillämpliga endast i de undantagsfall där fastigheterna
ingår i en rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakgrund inställer sig frågan om inte särskilda åtgärder måste vidtas för att
dämpa de effekter som taxeringsvärdehöjningarna kan få beträffande vissa
fritidshus och tomtplatser. Vid bedömningen av denna fråga måste beaktas att
statsmakterna redan har tagit betydande hänsyn till de förväntade höjningarna
genom de generella ändringarna i skatteskalorna. Starka skäl måste föreligga om
ytteriigare åtgärder skall komma i fråga. Sådana skäl synes också kunna
åberopas i vissa av de fall där byggnaderna och tomterna i mer betydande
omfattning hyrs ut för fritidsändamål. De problem som kan uppkomma i dessa fall
har påtalats i en av de framställningar som jag redovisade i inledningen och
har också rönt uppmärksamhet i senare tids riksdagsdebatt. Beträffande
tomtplatser har framhållits bl. a. att de ofta arrenderas ut på lång tid mot en
låg ersättning. Vid fastighetstaxeringen har man av flera skäl hittills inte
ansett sig kunna ta hänsyn till civilrättsliga förpliktelser av detta slag. Den
allmänna prisstegringen på fritidsfastigheter kan leda till betydande
höjningar av laxerings-värdena. Fastighetsägaren kan ofta inte kompensera sig
genom en höjning av arrendeavgiften och har samtidigt - just på grund av
upplåtelsen - svårt att mobilisera någon del av kapitalet genom avyttring.
Förhållandena kan vara likartade när det är fråga om uthyrning av fritidshus. I
andra fall, där samma kontraktsbundenhet inte föreligger, har problemen en
annan karaktär. Uthyrningen har ofta formen av en näringsverksamhet som - ensam
eller som komplement till någon annan verksamhet (t. ex. fiske) - är en
nödvändig förutsättning för den bofasta befolkningens försörjning. Av
regionalpolitiska och hknande skäl har det allmänna ofta ansett sig böra
uppmuntra verksamhet av detta slag. Det har befarats att den ökade
skattebelastning som höjningen av taxeringsvärdena kan leda till skall tvinga
många av de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ifrågavarande
fastighetsägarna att helt eller delvis avveckla verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det anförda följer atl samma skäl som har motiverat särskilda kapitalskattelättnader
för företagsförmögenhet kan anses tala för en särbehandling även av vissa
former av uthyrningsverksamhet som inte utgör rörelse i skatterättslig mening.
Lättnader av samma omfattning som för rörelsetillgångar kan enligt min mening
vara motiverade i fråga om byggnader och tomter som ingår i en sådan
uthyrningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är då till en början vilken metod som skall användas för att åstadkomma erforderhga
lättnader. När det gäller byggnader och tomtplatser, som tidigare har ingått i
en jordbruksfastighet och som vid 1981 års allmänna fastighetstaxering för
första gången bryts ut till självständiga enheter, kunde det ligga nära till
hands att använda en metod som innebar att den utbrutna egendomen - trots
ändringen i beskattningsnatur - vid kapitalbeskattningen fick behandlas som om
den alltjämt utgjorde en tillgång i jordbmket. Metoden skulle dock inte vara
användbar för de uthyrningsfastigheter som saknar samband med en
jordbruksfastighet. Av både systematiska och praktiska skäl anser jag det
lämpligare att genomgående likställa den här avsedda uthyrningsverksamheten med
rörelse. En bedömning bör göras av den uthyrningsverksamhet som en
fastighetsägare bedriver på en viss bestämd ort. Om verksamheten på orten
uppfyller vissa krav, till vilka jag strax återkommer, bör den vid
kapitalbeskattningen få behandlas som en särskild förvärvskälla inom
inkomstlaget rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag redan har anfört följer att en sådan bestämmelse bör få tillämpas
endast beträffande byggnader och tomtplatser som enligt FTL taxeras som
småhusenheter med beskattningsnaturen annan faslighet och inte utgör rörelsetillgångar
enligt KL:s bestämmelser. Det är emellertid uppenbart att inte varje uthyrning
av sådan egendom skall ge rätt till en nedsättning av förmögenhetsvärdet.
Särskilda krav beträffande verksamhetens inriktning och omfattning måste
uppställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först beträffar inriktningen bör en gmndfömtsättning vara att fastigheterna
regelbundet hyrs ut för fritidsändamål. Kravet på regelbundenhet innebär att
verksamheten skall ha pågått eller kan antas komma att pågå under flera år. För
att den uthyrning som sker ett visst år skall beaktas i detta sammanhang bör
den ha en viss minsta omfattning. När del är fråga om tomter ligger det i
sakens natur att uthyrningen omfattar hela året. Beträffande byggnader kan det
vara tillräckligt att uthyrningen omfattar bara en del av året. Det kan t. ex.
vara fråga om stugor som regelbundet hyrs ut på somrarna. Om uthyrningen av en
byggnad under året har en sådan omfaUning att byggnaden på grund därav skall
beskattas konventionellt - för detta fordras f. n. att bruttointäkten
överstiger 4 000 kr. per år - måste saken anses klar. I övrigt får man med
hänsyn lill omständigheterna i varje särskilt fall bedöma om kravet på viss
minsta omfallning skall anses uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om verksamhetens omfattning bör vidare krävas att den skattskyl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:193</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dige på orten i fråga hyr ut ett visst minsta antal
enheter. Enligt min mening bör det krävas att verksamheten omfattar minst tre
tomtplatser eller småhus med tillhörande tomt. Uttrycket småhus bör i detta
sammanhang ha samma innebörd som enligt 2 kap. 2 § FTL. Det innebär bl. a. atl
vissa komplementhus anses höra till småhuset och alltså inte skall betraktas
som självständiga enheter. Ortsbegreppet är inte entydigt. Tillräcklig ledning
bör dock kunna erhållas av den praxis som har utvecklats vid tillämpningen av
andra skatteregler. Jag tänker på bl. a. de bestämmelser i anvisningarna till
33 § KL som anknyter till den skattskyldiges bostads- och verksamhetsorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hittills föreslagna villkoren innebär således att en
skattskyldig, för att få tillämpa reglerna om företagsförmögenhet, regelbundet
skall hyra ut minsl tre tomtplatser eller hus på en viss ort för
fritidsändamål. För att förhindra missbruk och utesluta fall som uppenbarligen
inte bör ha del av lättnaderna bör därutöver krävas att uthyrningen sker till
annan än närstående. Det i 35 § 1 a mom. KL definierade närståendebegreppet bör
i princip tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ytterUgare krav kunde övervägas. Syftet med de
föreslagna reglerna är i första hand att underlätta för personer som är bosatta
på en viss ort att fortsätta en uthyrningsverksamhet som - ensam eller som
komplement till t. ex. jordbruk eller fiske - är nödvändig för deras
försörjning. Mot denna bakgrund kunde det vara motiverat att för tillämpning av
reglerna kräva att den skattskyldige själv är bosatt på den ort där
uthyrningsverksamheten bedrivs. Å andra sidan torde det bli nödvändigt att
komplettera en sådan föreskrift med undanlagsregler som tar hänsyn bl. a. till
de fall där en person som har bedrivit uthyrningsverksamhet avlider och
arvingarna är bosatta på en annan ort men vill fortsätta verksamheten. Sådana
hänsynstaganden komplicerar tillämpningen. Med tanke på att det är fråga om
provisoriska lättnadsregler och att den nyss föreslagna närståenderegeln ändå i
tillräcklig grad bör kunna förhindra missbruk förordar jag att något krav på
bosättning inte uppställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har föreslagit att verksamheten på en viss ort skall
behandlas som en särskild förvärvskälla. Som tillgångar i förvärvskällan bör få
räknas endast de byggnader och tomter som är föremål för fritidsuthyrning i här
angiven mening. Till förvärvskällan hör givetvis också de skulder som är
hänförliga till fastigheterna i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag kan sammanfattas enligt följande. Mark och
byggnader som är belägna på en viss ort och av fastighetsägaren regelbundet
hyrs ut för fritidsändamål Ull annan är närstående skall, om egendomen inte
enligt KL:s bestämmelser ingår i rörelse, behandlas som en särskild
förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse. Detta gäller dock endasi om egendomen
ingår i småhusenheter enligt 4 kap. 5 § första stycket FTL och har
beskattningsnaturen annan fastighet. Vidare fordras att fastighetsägarens
uthyrningsverksamhet av nu angivet slag omfattar minst tre enheter på orten i
fråga. Vid prövningen av om detta villkor är uppfyllt godtas som enheter sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:193</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>byggnader
som utgör småhus enligt definitionen i 2 kap. 2 § FTL. Som enheter godtas också
tomtplatser som är avsedda för småhus som ägs av någon annan än
fastighetsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör tillämpas vid både förmögenhets- och arvsheskattningen. Vidare bör de få
tillämpas vid gåvobeskattningen under förutsättning att gåvan sker utan
förbehåll och avser all givarens rätt lill den egendom som hör till den
särskilda förvärvskällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag föranleder tillägg till punkt 2 av anvisningarna lill 3 och 4 §§ SFL.
Vidare fordras tillägg Ull det nya tredje momentet av 22 S och till 43 § AGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna bör tillämpas första gången vid 1982 års förmögenhets-taxering
samt vid arvs- och gåvobeskattningen när skattskyldigheten inträder efter
utgången av år 1981. Det förtydligande tillägg, som anger vilket taxeringsvärde
som skall beaktas när reglerna för företagsförmögenhet tillämpas i arvs- och
gåvofallen, bör dock vara tillämpligt även i de fall där skattskyldigheten har
inträtt tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Frågan
om lagrådets hörande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är från flera synpunkter angeläget att de nya bestämmelserna träder i kraft
innan tiden för anförande av besvär över 1981 års allmänna fastighetstaxering
har gått ut. Detta förutsätter att riksdagen hinner besluta i frågan under
innevarande riksmöte. Om detta skall vara möjligt, finns del inte tid att höra
lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag nu har anfört framgår att lagrådets hörande skulle fördröja frågan så
att avsevärt men uppkommer. Jag föreslår därför att regeringen avstår från att
inhämta lagrådets yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskaU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att det är angeläget att lagstiftningen genomförs under innevarande
riksmöte bör regeringen vidare föreslå riksdagen att besluta om förkortning av
motionstiden till tio dagar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:193</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>GOTAB 69066 Slockholm 1981</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G403193prop_198081__193.pdf1356318pdfom vissa ändringar i kapitalbeskattningenhttps://data.riksdagen.se/fil/B9A309D2-BB29-451D-A3B2-F92C6811ECF6