2450497G4031531980/81153propproppropProposition 1980/81:153PropositionProposition15301981-03-12 00:00:002024-12-27 14:51:072008-06-13 08:11:53om åtgärder för att främja fritidsfisket, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G403153/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G403153https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G403153
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81:153</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>om åtgärder för att
främja fritidsfisket, m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 12 mars 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:196.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ANDERS
DAHLGREN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås olika ätgärder för alt främja frilidsfiskel. Förslagen
syftar till att förbättra fiskevaltnens kvalitet och öka möjlighelerna lill
fritidsfiske. Statens stöd till fritidsfisket har hitfills främsl varil av
indirekt natur. I propositionen föreslås vissa ytterligare insalser för en
förbällrad fiskevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevatlnen
är ofta uppdelade på ett storl anlal fiskerältsägare, vilket försvårar ett rationellt
utnyttjande av fisket och en effektiv fiskevård. Lagen (1960:130) om
fiskevårdsområden syftar lill alt få lill stånd en effekfiv samverkan mellan
fiskerältsägarna. Sådana områden har emellertid bildats i en mycket blygsam
omfattning. En ny lag föreslås för alt göra del enklare och billigare all bilda
fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vidare att de statliga vattnen skall slällas lill
fritidsfiskels förfogande i slörre utsträckning än f. n. Bestämmelserna i
fiskerättslagen om ingripande mol vanskötsel av enskilt fiske föreslås bli
enklare. Dessulom föreslås att enskilt fiske i vissa fall skall kunna exproprieras
av fiskevårdsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om fiskevårdsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
I syfte atl samordna fiskels bedrivande och fiskevården och främja<br>
fiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen kan enligl denna lag fiske<br>
som tillhör eller utgör tvä eller flera fasligheter sammanföras till elt fiske-<br>
vårdsomräde och fiskerällsinnehavare inom detla bilda en fiskevårdsom-<br>
rådesförening. Föreningens verksamhel får inle omfalla fiske som enligl<br>
lagen (1950:596) om rätl lill fiske får bedrivas i enskilt vatten ulan stöd av<br>
enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det finns särskilda skäl, får ell fiskevårdsomräde bildas av fiske som tillhör
endast en fastighet, om fastigheten har flera ägare. Vad nu sagts gäller också
fiske som utgör en fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Ett fiskevårdsområde fär inte omfalta fiske inom områden, där sa<br>
merna har rätt till fiske enligt rennäringslagen (1971:437), såvitt fråga är<br>
om kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara<br>
disposition eller renbetesQällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
fiske inom andra områden, där samerna har räll till fiske enligt
rennäringslagen, får någon inskränkning inle ske i denna räll genom bildande av
fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Den som äger fiske som ingär i elt fiskevårdsområde är medlem i<br>
fiske vårdsområdesföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
en fastighets fiske upplåtils i sin helhet för längre lid än ell år, skall
bmkaren i slällel för upplåtaren vara medlem i föreningen under upplätelseliden,
om inte annat har avtalats mellan upplålaren och brukaren. 1 frågor där det
slutliga avgörandet tillkommer länsstyrelsen får dock bmkaren endast med
ägarens medgivande föra talan för fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
fiske upplåtits genom servitut, skall, såvitt avser del upplåtna fisket, vad
som i denna lag sägs om ägare till fiske i stället gälla ägaren till den
fastighet, till vars förmån servitutet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om bildande av etl
fiskevårdsområde meddelas av länsstyrelsen, som i samband därmed skall
fastställa stadgar för fiskevårdsområdes-föreningen i de hänseenden som anges i
18 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut enhgt denna lag
gäller även mot nya medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Villkor
för bildande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Ett fiskevårdsområde får inte bildas om ägarna av det fiske som det är-fråga om
mera allmänt motsätter sig bildandet. Vid denna prövning skall främst deras
mening beaktas, vilkas fiskeutövning påverkas mest av bildandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § För all etl fiskevårdsomräde skall få bildas krävs alt
bildandet är<br>
lämpligt med hänsyn lill vattenområdets och fiskets beskaffenhet och<br>
omfattning samt förhållandena i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § En fiskevårdsområdesförening fär besluta om upplåtelse
av fiske<br>
inom fiskevårdsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För beslul om upplåtelse av en medlems hela fiske eller av
fiske som han innehar med ensamrätt fordras hans samtycke, om inte fisket
saknar betydelse för hans försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § En fiskevårdsområdesförening får besluta atl bidrag
till föreningens<br>
verksamhet skall uttaxeras av medlemmarna, endast om del finns före<br>
skrifter om sådan uttaxering i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet vid bildande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ansökan om
bildande av etl fiskevårdsomräde får göras av den som äger fiske som avses ingå
i området, av kommunen eller av fiskenämnden. Ansökan skall göras hos
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Ansökningshandlingarna skall innehålla uppgift om det fiske som avses ingå i
fiskevårdsområdel och förslag lill stadgar för fiskevårdsomräde sf öre ni
ngen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Frågan om
bildande av elt fiskevårdsomräde skall utredas vid en förrättning under ledning
av en förrättningsman, om del inte är uppenbart att förutsättningar för
bildandel saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får dock utan föregående förrättning besluta
all bilda ell fiskevårdsområde, om alla ägarna av fisket är ense om detla eller
om förrättning annars inte anses nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Förrältningsmannen skall med ledning av
ansökningshandlingarna<br>
och vad som i övrigl har förekommit göra upp etl förslag till det fiske som<br>
bör ingå i fiskevårdsområdet och de stadgar som bör gälla för fiskevärds-<br>
områdesföreningen. Han skall vidare, i den omfattning som behövs för<br>
prövningen enligl 6 §, ulreda vilka som är ägare till fisket och upprätta en<br>
förteckning över ägarna (fiskerättsförteckning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget skall behandlas vid sammanträde inför
förrältningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Förrältningsmannen skall kalla ägarna av fisket lill
sammanträdel.<br>
Kallelsen skall innehålla en kort beskrivning av den avsedda områdesbild<br>
ningen saml uppgift om tid och plats där ansökningshandlingarna och<br>
fiskerätlsförteckningen finns tillgängliga. I kallelsen skall anges atl ägare<br>
av fiske bör senast vid sammanträdet muntligen eller skriftligen framföra<br>
sina synpunkter på områdesbildningen och fiskerättsförteckningen saml<br>
lägga fram skriftlig utredning som han önskar åberopa till stöd för erinring<br>
ar mot fiskerättsförteckningen. Om det inle kan antagas, all fiskerätlsför<br>
teckningen är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av fiske.<br>
Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges ägarna av fisket. För<br>
sådan delgivning gäller inte bestämmelserna i 10 § första stycket och 16 §<br>
andra stycket delgivningslagen (1970:428).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrältningsmannen
skall alllid underrätta kommunen och fiskenämnden om innehållet i kallelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även då etl nytt
sammanträde utsätts. Om vid ell sammanträde har tillkännagetts tid och plats
för nästa sammanträde, behöver inte kallelse delges den som kallats i
föreskriven ordning fill del sammanträde då fillkännagi-vandet skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Vid förrättningen skall förutsättningarna för bildande av fiskevårds-<br>
området utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskerättsinnehavarna
skall få tillfälle alt yttra sig och lägga fram ulredning i frågor som är av
betydelse för bildandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Förrältningsmannen skall avge ett utlåtande om fiskevårdsområdet<br>
bör komma till stånd. Finner förrältningsmannen alt det bör ske, skall han i<br>
Utlåtandet la in förslag i fråga om det fiske som fiskevårdsområdel skall<br>
omfalta och förslag lill stadgar för fiskevårdsområdesföreningen. I utlåtan<br>
det skall alltid anges hur förrättniiAgskostnadevna bör betalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrättningen
avslutas genom atl utlåtandet och övriga förrättnings-handlingar läggs fram för
ägarna av fisket på tid och plats som bestämls vid sammanträde. Handlingarna
hålls härefter tillgängliga för granskning under en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
utgången av denna tid skall förrältningsmannen översända
för-rätlningshandlingarna och de erinringar som kan ha framställts lill länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Meddelas beslut om bildande av etl fiskevårdsområde, skall kostna<br>
derna för bildandet, i den mån bidragMnte utgår av allmänna medel,<br>
fördelas mellan ägarna av fisket efter vad som är skäligt. Bildas inte någol<br>
fiskevårdsomräde, skall kostnaderna betalas av sökanden eller fördelas<br>
mellan sökandena, om inle särskilda omständigheter föranleder att betal<br>
ningsskyldigheten fördelas mellan ägarna av fisket eller vissa av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stadgar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Av stadgarna för en fiskevårdsområdesförening skall framgå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. grunderna
för fiskets utnyttjande och för fiskevården, däribland fråga<br>
om föreningens verksamhet skall vara begränsad lill fiske med vissa red<br>
skap eller till fiske efter vissa fiskarter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>grunderna för uttaxering från
medlemmarna, om sådan skall kunna ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>de riktlinjer i övrigt som
skall gälla för föreningens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Frågor om ändring av stadgarna i de hänseenden som anges i 18 §<br>
prövas av länsstyrelsen efter ansökan av fiskevårdsområdesföreningen.<br>
För prövningen skall i tillämpliga delar gälla bestämmelserna om villkoren<br>
för och förfarandet vid bildande av fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
För fiskevårdsområdesföreningen skall finnas en styrelse. Styrelsen<br>
förelräder föreningen mot iredje man. Utser inte medlemmarna styrelse,<br>
fär länsstyrelsen pä ansökan av nägon vars rätt är beroende därav tillsätta<br>
styrelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan stadgar har antagits och styrelse har utsetts kan
föreningen inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Medlemmarnas
rätt att delta i handhavandet av fiskevårdsområdes-föreningens angelägenheter
utövas på fiskeslämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
omröstning på fiskeslämma gäller all varje medlem har en röst, om inle annat
följer av stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen får för egen del rösta för mer än en femtedel av det
på stämman företrädda röstetalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 § Den mening som har fått del högsla röstetalet gäller
som stämmans<br>
beslut. Val avgörs vid lika röstetal genom lottning. I andra frågor gäller den<br>
mening som biträds av de flesta röstande eller, om även anlalel röstande är<br>
lika, av stämmans ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskevårdsområdes bestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 § Länsstyrelsen kan beslula all en
fiskevårdsområdesförening skall<br>
upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådant beslul får meddelas om ägarna av fisket mera
allmänl motsätter sig en fortsatt samverkan eller om ändrade förhållanden
inträtt som väsentligt inverkar på föreningens verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om upplösning på den förstnämnda grunden får inle
meddelas innan lio är har förflutit från del beslutet om bildande av
fiskevårdsområdet vann laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § Pä ansökan av de fiskevårdsområdesföreningar som berörs
kan<br>
länsstyrelsen beslula alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föra samman
flera fiskevårdsområden lill elt fiskevårdsomräde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dela upp etl
fiskevårdsomräde i flera fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För prövningen av fråga om sådan ombildning skall i
tillämpliga delar gälla bestämmelserna om villkoren för och förfarandet vid
bildande av fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ På ansökan av
fiskevårdsområdesföreningen får länsstyrelsen beslula atl elt fiske skall
anslutas lill fiskevårdsområdel. För sådan anslutning fordras medgivande av
fiskets ägare och, om fisket ingär i fiskevårdsområde, av
fiskevårdsområdesföreningen för del området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen
får beslula all elt fiske skall uteslutas ur fiskevårdsområdel. Ansökan om
uteslutning skall göras av fiskevårdsområdesföreningen eller av fiskels ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen
får förordna att frågor som avses i 24, 26 eller 27 § skall utredas vid
förrättning innan länsslyrelsen beslutar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För förfarandet vid sådan förrättning gäller 13-16 §S i
tillämpliga delar. Kostnaderna för förrältningen skall betalas av
fiskevårdsområdesföreningen, om inte särskilda omständigheter föranleder all
någon annan helt eller delvis bör svara för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § Vid upplösning av en fiskevårdsområdesförening gäller
bestämmel<br>
sen i 62 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
en fiskevårdsområdesförening försall i konkurs och avslutas denna utan
överskott, är föreningen ulan hinder av första stycket upplöst när konkursen
avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Bryter den som har räll atl fiska inom etl fiskevårdsomräde mol de<br>
regler som enligt stadgarna eller fiskestämmans beslut gäller för fisket<br>
inom området döms lill böter, om inle gärningen är belagd med straff i<br>
annan lag eller författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådanl
brott får åtalas av åklagare endasi efler angivelse av målsägande. Som målsägande
anses även fiskevårdsområdesföreningen och medlem i föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Anser en medlem vars räll berörs av beslul på fiskestämma eller<br>
beslul av fiskevårdsområdesföreningens styrelse atl beslutet inle har till<br>
kommit i behörig ordning eller atl del strider mot denna lag eller annan<br>
författning eller mot stadgarna eller kränker hans enskilda räll, får han<br>
överklaga beslutet hos länsslyrelsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvärshandlingen
skall ha inkommit till länsstyrelsen inom fyra veckor frän dagen för beslutet.
I fråga om besvär mot styrelsens beslul räknas dock besvärstiden från den dag
klaganden fick del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeslämmans
eller styrelsens beslul skall gälla ulan hinder av att del har överklagats, om
inle länsstyrelsen förordnar annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
Länsstyrelsens beslut enligl denna lag får överklagas hos kammar<br>
rätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
beslut som länsslyrelsen eller kammarrätten meddelar enligl denna lag angår så
många att avskrift av beslutet inte lämpligen kan tillställas envar av dem,
skall meddelande om beslutet införas i ortstidning. Tiden för överklagande
skall räknas från den dag då kungörandet har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
beslut skall gälla utan hinder av att det har överklagats, om inte kammarrätten
förordnar annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1
januari 1982, då lagen (1960: 130) om fiskevårdsområden skall upphöra att
gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I ärenden om bildande av
fiskevårdsområde, i vilka förrältningssam-manträde hållils eller kallelse lill
sådant sammanträde skelt före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsomräden, som bildals
enligt lagen (1960: 130) om fiskevårdsområden, ombildas i samband med den nya
lagens ikraftträdande och i fall som avses i punkt 2 vid bildandet till
fiskevårdsområden och fiskevårdsområdesföreningar enligl den nya lagen. För
sådana områdesföreningar skall bestämmelserna i 10. 12 och 13 S§ lagen (1960:
130) om fiskevårdsomräden gälla som om de upplagils som bestämmelser i stadgarna.
Därjämte skall för dessa föreningar stadgandena i 14 § och 27 § andra stycket
andra meningen sistnämnda lag äga tillämpning efler nya lagens ikraftträdande,
såvitt iredje man är beroende av dem för sin rätl på grund av avtal eller
förbindelse som ingåtts före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Boställshavare, som själv
brukar bostället, saml innehavare av besittningsrätt för obegränsad lid lill
fastighet, som tillhör kronan eller allmän inrättning, skall i frägor enligl
denna lag anses som ägare lill fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning lill en föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i
denna lag, lillämpas i stället den nya beslämiTielsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:596) om rätt
lill fiske'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 31 och 32 §§ skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
30 och 41 §S skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30 S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
innehavare av enskild fiskerätt, i strid med allmänt intresse, uppenbart
vansköter fisket genom alltför hård beskattning av fiskbeståndet eller genom
underlåtenhet att utnyttja fisket, skaU statens fiskeritjänstemän söka träffa
överenskommelse med ägaren av den fastighet, till vilken fisket hör, samt,
där fiskerätt innehaves av annan, jämväl med denne om fiskets bedrivande.
Överenskommelsen skall avfattas skriftligen samt avse viss tid, högst tio år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
innehavare av enskild fiskerätt i strid med allmänna intressen uppenbart
vansköter fisket genom alltför hård beskattning av fiskbeståndet eller genom
underlätenhet atl utnyttja fisket, får fiskenämnden förelägga honom all
bedriva fisket på ett sätt som behövs för alt avhjälpa vanskötseln. Innehas fisket
av annan än ägaren, får föreläggandet i stället riktas mot ägaren. I
föreläggandet får nämnden sätta ut vite.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Agaren eller innehavaren är skyldig att tåla att en
föreskriven åtgärd vidtas åven om föreläggandet riktas mot den andre.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41 §-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan mot
länsstyrelses beslut i ärende, vara 24, 28 eller 29 § äger tillämpning, eller
rörande utdömande av vite enligt 32 § föres hos kammarrätten genom besvär inom
två månader efter det klaganden er-höU del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot beslut enligt denna lag av annan myndighet än
regeringen i annat fall än som avses i första</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut i sådana ärenden som avses i 24, 28
eller 29 § överklagas hos kammarrätten genom besvär inom två månader efler det
klaganden yitÄ' del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiskenämndens
beslul i sådant ärende som avses i 30 § överklagas hos fiskeristyrelsen genom
besvär inom tre veckor efler det klaganden fick del av beslutet. Fiskeristyrelsens
beslut överklagas hos regeringen genom besvär.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligl denna lag av en förvaltningsmyndighet
överklagas i övriga fall inom den lid som anges i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av 31 § 1970:438. Senaste lydelse 1975:
176.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket/öre5 hos regeringen genom besvär inom tid som sägs
i första stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vederbörande fiskeriintendenl är på gmnd av sin befattning
behörig att föra talan i ärende som avses i första eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä beslut som myndighet meddelar enligl denna lag angår
så många alt avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem,
skall delgivning ske enligt 17 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut, som avses i 22, 28 och 29 §§, skola lända tdl
efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej annorlunda förordnas. Om
särskilda skäl föreligga, må länsstyrelsen förordna att även beslut, som avses
i jy §, skall lända till omedelbar efterrättelse.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första stycket hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vederbörande fiskeriintendenl är pä gmnd av sin befallning
behörig att föra talan i ärende som avses i första, andra eller tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då beslul som en myndighet meddelar enligt denna lag angår
så många alt en avskrift av beslutel inte lämpligen kan tillställas var och en
av dem, skall delgivning ske enligt 17 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut, som avses i 22, 28 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§§, skall gälla
utan hinder av att det har överklagats, om inte annat förordnas. Om det finns
särskilda skäl, får fiskenämnden förordna att även sådant beslut, som avses i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§, skall
gälla med omedelbar verkan.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter rörande fiskels bedrivande (fiskeriplan) som
har fastställts med stöd av 31 § andra stycket skall anses meddelade med stöd
av 30 § första stycket i dess nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om talan mot beslul enligt 31 eller 32 §, som
meddelats före den 1 januari 1982, skall även därefter äldre lag gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt i expropriationslagen (1972:719) skall införas en ny paragraf, 2
kap. 7 a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 a S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Expropriation får ske för att tillgodose den aUmänna
fiskevården eller för vetenskapliga undersökningar och försök ifråga om fiske.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1973:1156) om ändring i lagen
(1950:596) om rätt till fiske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1156) om ändring i
lagen (1950:596) om rätl till fiske' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1974.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande angående nyttjande av samfällt fiske, som
meddelats av länsstyrelse med stöd av äldre lag, skall gälla lill dess
delägarna beslutat annat enligt lagen (1960:130) om fiskevårdsområden eller
lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Har sådant förordnande
meddelats för viss lid, får länsstyrelsen på ansökan av delägare förlänga
liden, dock längst lill utgången av år 1983.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 24 § andra stycket i dess äldre lydelse
skall gälla till dess fiskevårdsområde enligl lagen (1960:130) om fiskevårdsområden
bildats eller föreningsför-valtning enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter anordnats, dock längst lill utgången av år 1983.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belräffande
upplåtelse, som skett e lydelse, skall äldre lag fortfarande äga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande angående nyttjande av samfällt fiske, som
meddelats av länsstyrelse med stöd av äldre lag, skall gälla till dess annal
liar beslutats enligt lagen (1981:00) om fiskevårdsomräden eller lagen (1973:
1150) om förvaltning av samfälligheter. Har sådant förordnande meddelats för
viss tid, får länsslyrelsen på ansökan av delägare förlänga liden, dock
längst till utgången av år 1990.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 24 § andra stycket i dess äldre lydelse
skall gälla till dess fiskevårdsområde enligl lagen (1981:00) om fiskevårdsomräden
bildats eller föreningsför-vallning enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter anordnats, dock längst lill utgången av år 1990.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nligt 24 § andra stycket i dess äldre tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1975:1310.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JORDBRUKSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:185.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:185.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981-02-12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Krönmark,
Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Danell,
Petri, Eliasson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Dahlgren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss med förslag till lag om fiskevårdsomräden,
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 9 november 1973
tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet sakkunniga' för atl
utreda fiskelagstiftningen m.m. De sakkunniga antog benämningen 1973 års
fiskevattensutredning (Jo 1973:07). Utredningen avlämnade i maj 1976
delbetänkandet (Ds Jo 1976:5) Utlännings fiskerätt, i juni 1976 delbetänkandet
(Ds Jo 1976:6) Fiskevårdsomräden och i maj 1977 rapporten (Ds Jo 1977:3)
Svenskarnas fiskevanor. Utredningen har den 22 november 1978 avlämnat sitt
slutbetänkande (SOU 1978:75) Fiska på fritid. Betänkandena har
remissbehandlats. Till protokollet i detla ärende bör fogas dels utredningens
sammanfattning av betänkandel Fiska pä frilid som bdaga 1 och det förslag fill
lag om fiskevårdsområden som läggs fram i betänkandel som bilaga 2, dels en
sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden avgivits av vattenöverdomstolen,
hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Jönköping, riksåklagaren,
rikspolisstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata, överbefälhavaren,
fortifikationsförvaltningen, postverket, sjöfartsverket, kammarkollegiet,
statskontoret, riksrevisionsverket, nämnden för samhällsinformafion, lantbruksstyrelsen,
fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, slalens naturvårdsverk,
generaltullstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, statens
planverk, statens lantmäteriverk, slalens valtenfallsverk, domänverket,
länsstyrelsernas organisationsnämnd, statens veterinärme-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Riksdagsledamöterna Åke Wiclorsson, ordförande, Arne
Andersson i Ljung, Tyra Johansson och Sven Lindberg, dåvarande kommunalrådet
direktören Roland Mo-rell, riksdagsledamoten Georg Pettersson samt dåvarande
riksdagsledamoten köpmannen Rune Rydén.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dicinska
anstalt, samtliga länsstyrelser, beredningen för planering och samordning av de
statliga insatserna för rekreation, sjöövervakningskommittén. Centralorganisationen
SACO/SR, Friluftsfrämjandet, Hushållningssällskapens förbund.
Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund,
Skogsindustriernas samarbetsutskoll, Svenska kommunförbundet. Svenska
naturskyddsföreningen. Svenska samernas riksförbund. Svenska
sportdykarförbundet, Svenska turistföreningen, Sveriges fiskares riksförbund,
Sveriges fiskevallenägareförbund, Sveriges fritidsfiskares riksförbund,
Sveriges riksidrotlsförbund, Sveriges turistråd. Tjänstemännens centralorganisation
och Vattenregleringsföreta-gens samarbetsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
länsstyrelser har bilagt yttranden av olika länsorgan. Även andra
remissinstanser har överlämnat av dem inhämtade yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har dessulom kommit in från ett stort antal organisationer, föreningar och
enskilda. Sålunda har yttrande inkommil från bl.a. Österlens deltidsfiskares
förening, Kalmar läns husbehovsfiskares förening, Kullens deltidsfiskares
förening, Norrbottens skärgårdsfiskares förening, Samernas samarbelsnämnd. Svenska
båtunionen. Svenska skogsarbetare-förbundet, Sveriges fiskodlareförening,
Sveriges jordägareförbund. Västkustens husbehovsfiskares förbund och
Östergötlands skärgärdsförening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
nuvarande förhållanden m.m. saml utredningens närmare överväganden hänvisas
lill betänkandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i vårt land ovanligt god tillgång på fiskevallen. Med undanlag för de
egentliga slältlandsområdena finns del överallt gott om sjöar och strömmande
vatten. De stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i
Jämtland är genom sitt centrala läge av utomordenfiigt värde. Kusterna med sina
skärgårdsområden är naturtillgångar som har få motsvarigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
naturliga förutsättningarna för fiske är således goda. Tillgången på fisk är
emellertid inte obegränsad. 1 de flesta av våra fiskevatten går del inte att ta
för sig efter behag. Fiskbestånden räcker inle lill. I havet har
internalionella fångstbegränsningar genomförts för atl motverka den pågående
utfiskningen av vissa eftersökta fiskarter. Längs våra kuster är värdefulla
fiskslag som lax, havsöring, ål och hummer utsatta för en härd beskattning. I
insjövattnen är fisket långtifrån allfid välavvägl. Följden har blivit att
många vatten innehåller undermåliga fiskbestånd. Andra omständigheter som har
påverkat fiskbestånden och förutsättningarna för fiske är bl.a. försurningen av
insjövattnen, kraftverksulbyggnader, sjöregleringar och utsläppen av
avloppsvatten från reningsverk och industrier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiske
har sedan gammalt en fast förankring bland stora delar av befolkningen i vårt
land. Under de senare åren har både yrkesfisket och fritidsfisket förändrats
väsenlligt. Yrkesfisket har rationaliserats. Det arbetar i dag med minskat
antal utövare men med slörre bålar och effektivare redskap. Dessutom har den
internalionella ulvecklingen på havsrällens område tvingat fram regleringar som
har inneburit stora förändringar för del traditionella svenska yrkesfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
anlog år 1978 riktlinjer för fiskeripolitiken (prop. 1977/ 78:112, JoU
1977/78:23, rskr 1977/78:272). I propositionen behandlas bl. a. målen för
fiskeripolifiken, fiskets framtida omfattning och inriklning, licensiering av
yrkesfiske och statliga insalser för fiskets rationalisering. Riktlinjerna
avser inte fritidsfiskels utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frifidsfisket
har under senare år utvecklats till en av våra mest utbredda och populära
rekrealionsformer. Statens stöd lill fritidsfisket har hittills främst varit av
indirekt nalur. Särskilt bör nämnas den service i olika former som lämnas
fritidsfisket genom fiskeriadministrationen. Resultaten av
sötvattenslaboratoriets forskningar och undersökningar har slor belydelse för
fritidsfisket. Delsamma gäller statens stöd till olika anläggningar för del
rörliga friluftslivet. I del sammanhanget bör även nämnas naturvårdsverkets
förvärv av värdefulla naturområden för friluftsliv. Till dessa områden hör
nämligen i flera fall vatten som kan utnyttjas för fritidsfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevattensutredningen
har haft i uppdrag att lägga fram förslag till åtgärder för att främja
fritidsfiskets utveckling. Enligt en undersökning som utredningen har låtit
göra har fiske kommit att spela en allt större roll som fritidssysselsättning.
Omkring två miljoner människor i åldrarna 15— 74 år fiskar ålminstone någon
gång om året. De flesta, ca 70%, fiskar enbart med handredskap. Omfattningen av
fisket varierar mellan olika landsändar. En nord-sydlig tendens kan urskiljas.
Fiskeinlressel är slörst i norr och minst i söder. I Norrbottens län fiskar
varannan innevånare och i Malmöhus län var femte. Undersökningen avser allt
fiske som inte är yrkesfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att del är en vikfig uppgift för samhället att skapa ett
fritidsutbud som står öppet för alla, eftersom möjlighelerna för den enskilde
att aktivt utnyttja sin fritid är av stor belydelse för hälsa, anpassning och
trivsel i samhället. Fritidsfisket är enligl ulredningen i dessa sammanhang av
utomordentlig betydelse. Det ger kontakt med naturen samt motion och avkoppling.
Samtidigt innebär fångsten av fisk alt en naturresurs nyttjas och att
fiskkonsumtionen i landel stimuleras. Fritidsfiske kan utövas av ung och
gammal, av män och kvinnor och har därför stark karaktär av familjeaktivitet.
Fritidsfiske är också ett viktigt komplement fill andra fritidsakfiviteter
såsom bålliv, semesterresor och camping. Fritidsfisket blir därigenom en viktig
faktor vid uppbyggnaden av en aktiv turism. Fisketurismen i glesbygd kan
dessutom medverka till att det skapas underlag för en fortsatt bosättning i
glesbygder där andra utkomstmöjligheter är begränsade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att det stora fiskeintresset som finns i vårt land skall kunna las till vara
och utvecklas är det enligl utredningen viktigt dels att fiskevatlnen håller en
god kvalitet, dels att tillräckligt med fiskevatten ställs fill fritidsfiskets
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om fiskevattnens
kvalitet konstaterar utredningen att behovet av fiskevårdande åtgärder är stort
men att resurser saknas för atl vidla lämpliga åtgärder i erforderlig
omfattning. Utredningen framhåller all en förutsättning för en gynnsam
utveckling är all fisket som naturtillgång vårdas rätt. Utredningen ger i sitt
betänkande en utföriig redovisning av behovet av åtgärder. Till de
fiskevårdsåtgärder som är särskilt angelägna för fritidsfiskels del hör enligt
ulredningen bl. a. utsättning av laxarlad fisk i kustvatten och insjöar saml
vissa biolopförbättrande ålgärder i sjöar och strömmande vatten där del är
svårt att utveckla goda fiskbestånd. Ulredningen betonar vidare att det
nuvarande fiskevårdsarbetel ofta bedrivs ulan tillräckliga kunskaper om de
faktorer som avgör om en åtgärd blir framgångsrik eller inte. Behovel av
insalser för forsknings- och utvecklingsarbete är därför storl. Fiskevård förutsätter
också planering. Fiskevårdsplaneringen bör enligt utredningen sikta lill all
åstadkomma långsikliga planer för större kustavsnitt och för hela vattensystem
eller delar därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bl. a. ge allmänheten en bällre tillgäng till fiskevatten för frilids-fiske
lägger utredningen fram olika förslag. Utredningen föreslår att allt enskilt
fiske med rörligt redskap görs frilt vid Gollands läns kuster, vid Blekinge
läns södra kusl och vid Skånes östra och södra kuster samt all den enskilda
fiskerätten med undanlag för oslronfisket närmasl land tas bort längs
västkusten. Vidare föresläs att fisket med handredskap görs fritt i Vänern,
Vättern, Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland. För de inträng detta
innebär i enskild räll föreslås all goltgörelse lämnas av statsmedel.
Beträffande norrlandskusten anser utredningen däremot att de koslnader som
skulle uppslå för en inlösen av fiske med rörliga redskap inte motsvarar de
fördelar som skulle vinnas för frilidsfiskel. 1 fråga om södra ostkusten menar
ulredningen att en inlösen av allt fiske med rörligt redskap eller enbart med
handredskap väsenlligl skulle öka möjlighelerna till fritidsfiske men med
hänsyn lill de höga kostnaderna, som har beräknats till mellan 100 och 200
milj. kr., avslår ulredningen från all föreslå en inlösen. I stället föreslås
åtgärder för att främja bildandet av fiskevårdsområden vars vatten kommer atl
upplåtas för fritidsfiske. Om dessa åtgärder avseende södra ostkusten inle
leder lill åsyftat resultat, bör enligl ulredningen frågan om inlösen las upp
på nyll om några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt öka tillgängen pä fritidsfiskevallen föreslår ulredningen vidare atl
fiskerätt skall kunna bli föremål för expropriation eller Ivångsupplå-telser i
de fall då det finns elt mera varaktigt behov av atl kunna tillgodose
frilidsfiskeintressen av stor allmän betydelse. I samma syfte föreslår utredningen
dessulom atl skötseln av de statliga fiskevatlnen i så slor utsträckning som
möjligt överlåts till framför allt frivilliga fiskeorganisationer och kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
lägger ocksä fram förslag som tar sikte på all lösa olika konfliktsituationer
mellan skilda kategorier fiskande lill följd av konkurrensen om bl. a. vissa
fiskarter, fiskeplatser och möjligheterna all försälja fångsten. Utgångspunkten
för förslagel är att i en konfliktsituation bör företräde ges åt yrkesfisket
och fritidsfisket med handredskap. Förslagen tar således sikte på att främst
begränsa del s. k. dellidsfiskel. Ulredningen föreslår bl. a. alt endasi
licensierade yrkesfiskare skall få fiska med typiska yrkesfiskeredskap som
trål, vadredskap, laxlinor och laxdrivlinor. Även nät som är djupare än tvä
meter föreslås bli förbehållna yrkesfisket. Utredningen föreslär vidare att
särskilda s. k. licensområden skall kunna läggas ut i allmänl vatten och i
vissa enskilda vallen vid väst- och sydkusten samt Gotland. Inom licensområdena
skall enligt förslagel yrkesfiskare få fiska med de redskap som finns angivna i
licenserna. Andra fiskande skall i princip endast fä fiska med handredskap och
i övrigl enligl de särskilda bestämmelser som uppställs för området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt lägger utredningen fram förslag om dels en ny lagstiftning om
fiskevårdsområden, dels en modernisering av fiskerällslagens bestämmelser om
vanhävd av enskilt fiske, dels en liberalisering av utländska medborgares rätl
fill fiske, dels slutligen åtgärder för en förbättrad fiskelillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill fill en början slå fasl alt del givelvis är angelägel alt fiskbestånden
värdas och utnyttjas på bäsla sätt. Alla som fiskar måsle la hänsyn lill de
biologiska förutsättningarna som råder och lill de reslriklioner som gäller
till skydd för fiskbestånden. Även på detta område är del nödvändigl att
hushålla med naturresurserna. Inom de gränser som ges av en ansvarsfull
hushållning med fisktillgångarna bör utvecklingen av både yrkesfiskel och
frifidsfisket främjas. Jag vill samtidigt betona alt när del gäller de enskilda
fiskevatlnen, de som hör till fastigheterna, är det i grunden
fiske-valtenägarna som har del direkta ansvarel för fiskevården. Inslaget av
allmänt intresse utgör dock mofiv för statliga ålgärder i olika former. Jag
återkommer till della i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
satsar i dag belydande resurser på atl öka möjlighelerna för den enskilde atl
aktivt ägna sig ål rekreation och friluftsliv i olika former. Fritidsfiske är
en av de viktigaste rekreationsformerna i vårt land. Del ger avkoppling och
nöje och är för mänga ett sätl all uppleva naturen. Det kan med fördel utövas
som familjeaktivitet. Mot denna bakgmnd framstår det som ganska givet att
samhället liksom hittills genom olika ätgärder bör främja en ändamålsenlig
utveckling av fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
utredningen anser jag det angeläget att fritidsfiskarnas organisation akfivt
medverkar i arbetet för alt utveckla och förbättra frilidsfiskel. Åtgärderna
bör således ges en sådan inriklning och utformning att de stimulerar
fritidsfiskarna till att själva hjälpa till med delta arbele. Del skapar
samtidigt en ökad förståelse och respekt för de ekologiska sambanden. Ökad kunskap
och ökat ansvar hos de fiskande minskar också behovet av regleringar av olika
slag. Organisationens verksamhet bör också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rikta
sig fill de fritidsfiskare som inte är organiserade. Arbetsuppgifterna bör avse
såväl konkreta fiskevårdsåtgärder som informafion om var och hur fritidsfiske
lämpligen bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De åtgärder som vidtas för
frifidsfisket måsle givelvis ses som elt led i det allmännas stöd till
friluftsliv och naturvård i slorl. En viktig aspekt inom det naturvårdsarbete
som bedrivs av bl. a. länsstyrelserna och naturvårdsverket är att fillgodose
friluftslivets intressen bl. a. genom säkerställande av mark och vatten för
friluftsliv. Med hänsyn till att en stor del av de för friluftslivet mest
intressanta områdena ulgörs av kuster, öar och skärgårdar och till atl
bebyggelsetrycket varit särskilt stort inom bl.a. dessa områden har en mycket
stor del av nalurvärdsarbetel avsett just kust- och skärgårdsområdena. Det
innebär ocksä all den del av befolkningen som ägnar sig åt fritidsfiske i
dessa delar av landet har nytta av det utförda arbetet. Enligt min mening bör
vid planeringen för friluftslivet ökad hänsyn kunna tas till fritidsfisket. Det
är sålunda önskvärt atl möjligheter till fritidsfiske öppnas inom naturområden
där förutsättningar finns härför och där insatser görs för att främja
friluftslivet. Statligt stöd fill anläggningar av olika slag för fritidsfiskets
behov bör ges inom ramen för det allmänna stöd som avser det rörliga
friluftslivet. Därvid kommer helt naturligt önskemål om satsningar för
fritidsfisket att vägas mot andra angelägna fritidssatsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar utredningens av
remissinstanserna allmänl biträdda uppfattning att behovet av aktiva
fiskevårdande åtgärder f. n. är stort och atl della behov kommer att öka. Jag
ansluter mig till utredningens uppfattning atl till de fiskevårdsåtgärder som
är särskill angelägna för fritidsfiskets del hör bl.a. utsättning av främst
laxartad fisk i kustvallen och insjöar saml biotopförbättrande åtgärder för alt
ändra vattenmiljön i vissa vallen där utvecklingen av goda fiskbestånd hindras.
Som jag framhöll i prop. 1977/ 78:112 om riktlinjer för fiskeripolitiken, m.m.
är såväl yrkesfisket som fritidsfisket beroende av en aktiv fiskevård. Viktiga
delar av havsfisket liksom kustfisket och insjöfisket är i dag mycket beroende
av atl utsättningar av fiskyngel görs i syfte all förbättra fisktillgången.
Även våra möjligheter i övrigt atl rationellt tillvarata, ulveckla och
reproducera fiskresurserna måste las till vara. Samtidigt fömtsätter
fiskevården alt de vatten i vilka fisken lever har sådan kvalitet att fisken
kan överleva och föröka sig. Vår miljölagstiftning har fill syfte atl
tillvarata också fiskels intressen. Vidare är det internationella samarbete som
pågår på såväl fiskels som miljövårdens områden inom olika organisafioner och
inom ramen för olika konvenfioner av vital betydelse för fiskets framtid. Forsknings-
och utvecklingsarbetet är av väsenllig betydelse för våra möjligheler att
rationellt tillvarata, utveckla och reproducera fiskresurserna. Även på dessa
områden har det internationella samarbetet stor betydelse. Samtidigt behöver
sådant arbete bedrivas inom landet. Jag återkommer till frågan hur stödet till
fiskevårdande åtgärder bör utformas i avsnitt 2.2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med remissinstanserna delar jag utredningens uppfattning att de
nuvarande bestämmelserna om fiskevårdsområden bör ändras så all det blir
enklare och billigare att bilda sådana områden. Inom fiskevärdsområ-dena kan
fisket och fiskevärdsåtgärderna samordnas. Det innebär att förutsättningarna
för ett lämpligl och ändamålsenligt fiske och för effektivare
fiskevårdsåtgärder förbättras. Jag återkommer lill frågan om en ny lag om
fiskevårdsområden i avsnitt 2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan ocksä i allt väsentligl ansluta mig lill utredningens förslag till ändrade
bestämmelser till skydd för fiskbestånden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de förslag till ätgärder för atl öka tillgången pä fritidsfiskevalten som
utredningen lägger fram avvisas förslagen om inlösen av det enskilda fisket längs
stora delar av våra kuster av flera remissinstanser. Remissinstanserna
åberopar bl.a. att utredningen har underskattat den ersättning som skulle
behöva lämnas för intrång i enskild fiskerätt, om del fria fisket utvidgades.
De ersättningsanspråk som framställdes är 1951 vid övergången lill den
nuvarande lagstiftningen, då del fria fisket utvidgades, uppgick till mycket
stora belopp och visar hur högt fisket värderas. Enligt min mening saknas
anledning att öka rätten lill frifiske genom inlösen av enskild fiskerätt.
Möjligheterna till frifidsfiske bör pä många håll kunna förbättras genom olika
slag av fiskevårdsåtgärder som höjer fiskets kvalitet. Jag vill också erinra
om att för slora delar av kusten och de slora sjöarna är fisket fritt enligl
vattengräns- och fiskerältslagarna. Vidare upplåter staten stora områden främst
för kortfiske framför allt genom domänverket. Kommuner, skogsboiag och enskilda
fiskerättsägare i övrigt upplåter också i slor omfattning vatten för
fritidsfiske. Jag vill också erinra om att bildandet av fiskevårdsområden kan
antas öka utbudet av fiskeupplåtelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag i övrigt till ökade fritidsfiskemöjligheter bilräder jag. Jag delar
alltså utredningens uppfattning att statens vatten i större omfattning än f. n.
bör kunna utnyttjas för fritidsfiskets behov. Frågan behandlas i avsnitt 2.5.
Vidare bör utländska medborgare i större utsträckning än f. n. jämställas med
svenska medborgare i fråga om fritidsfiske med handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inte beredd atl nu la ställning till hur olika konfliktsituationer mellan
skilda kalegorier fiskande skall lösas. Jag kan således inte godta utredningens
förslag atl fiske med vissa redskap skall bli förbehållet innehavare av
yrkesfiskelicens eller förslaget om licensomräden. Enligt min mening finns det
anledning att befara atl en sådan reglering alltför hårt skulle drabba det
traditionella husbehovsfisket. Framför allt för dem som är bosatta i
skärgårdsområdena har husbehovsfisket fortfarande betydelse som tillskott till
försöijningen. Detta fiske som ofta gmndar sig på sed har i många fall vunnit
erkännande i lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid ostridigl alt det förekommer konflikter mellan olika kategorier
av fiskande. Yrkesfiskarna känner sina intressen hotade av dem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
på sin fritid men i förvärvssyfte bedriver ett inte obetydligt fiske med
yrkesmässiga redskap. Dessutom förekommer konkurrens i fråga om fördelningen
av fiskelillfällena mellan å ena sidan del kuslbundna yrkesfiskel och å andra
sidan det yrkesfiske som bedrivs med slörre fartyg som kan fiska över stora
områden. En rad arter är kvolerade lill följd av internalionella
överenskommelser och yrkesfisket efter dessa mäste upphöra när kvoterna är
uppfiskade. I det kusinära fisket är lax, öring, ål och hummer fiskslag som f.
n. anses vara överfiskade. Med hänsyn till den situation som inträtt är det
enligt min mening viktigt atl de frågor som hänger samman med nu nämnda
konflikter blir föremål för nya överväganden. Jag har därför för avsikt att
senare begära regeringens bemyndigande att fä tillkalla en kommitté för
utredning av bl. a. dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Fiskevård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Fiskevårdsåtgärder m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sötvatlnen har del ökade fritidsfisket med handredskap lell lill en mera
ensidig beskattning av fiskbestånden på så sätt atl fisket inriklas mol etl
eller elt fätal eftertraktade fiskslag. Fisket i våra kustvatten och i de slora
sjöarna bedrivs på annal sätt, särskill i de områden inom vilka fisket är
frilt. Fisket sker här i stor utsträckning med andra redskap än handredskap,
främst nät, ryssjor och linor. Detta har pä vissa platser också lell lill en
konkurrens om fångst och fångslplatser, särskill för de mest värdefulla
fiskslagen. Om fiske av detta slag får utvecklas fritt leder del enligl ulredningen
nästan alllid till överfiskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevård
i olika former kan motverka negativa inslag i fisket och förbättra fisket.
Fiskevård kan utövas dels genom direkla ålgärder, dels genom indirekta åtgärder
såsom t.ex. bestämmelser om fiskels vård och bedrivande. Beroende på situationen
kan den ena eller andra typen av åtgärd vara att föredra. 1 begränsade
vattenområden som sjöar och vattendrag är den direkla fiskevården mera
verkningsfull än i kustvatten och hav, där man oftare är hänvisad till
bestämmelser om fiskels vård och bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fiskevård
i vid bemärkelse innefaltar även bekämpning av fisksjukdomar samt forsknings-
och utvecklingsverksamhet. Ulredningens betänkande innehåller en närmare
redogörelse för fiskevårdens möjligheter och fömtsättningar (belänkandet s. 281-299).
I betänkandel har lämnats förslag till sädana fiskevårdsåtgärder som
ulredningen generelll sett anser vara särskilt angelägna. En sådan åtgärd är
utsättning av laxfisk. Utredningen framhåller att fritidsfiskarna i vårt land
har en dokumenterad önskan att bedriva fiske efter laxartad fisk. Tillgången
på goda vatten för sådant fiske är dock starkt begränsad. Goda resultat erhålls
normalt av utsättning av lax och öring vid kusterna eller i nedre delarna av
lämpliga vattendrag. Fritidsfisket har ett klart större utbyte av
öringsutsättningar än </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
laxutsättningar. Även i de stora sjöarna och i vissa övriga inlandsvatlen är
enligl ulredningen utsättning av laxfisk av intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ålfiskets
fångster minskar. Del beror sannolikt pä en minskad invandring av ålyngel lill
våra kuster. Bl.a. därför förordar utredningen utsättning av ål.
Utsättningarnas omfallning bör enligt utredningen dock bestämmas först när
ytterligare erfarenheler har vunnits av pågående försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär även att ålyngel uppsamlas i älvmynningar i slörre utsträckning än
f.n. och fördelas på lämpliga uppväxtområden. Som sådana områden bör väljas
andra vattendrag än där goda bestånd av flodkräf-lor finns eller där man satsar
på inplanlering av signalkräftor. Ulredningen anser att denna åtgärd
förutsätter en längre gående samverkan mellan olika fiskerättsägare än f. n.
och att den bör grundas på en översiktlig fiskevårdsplanering.
Fiskeristyrelsen föreslås här fä etl övergripande samordningsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår s.k.
biotopförbättrande åtgärder, dvs. återsläll-ningsarbeten i förstörda vattendrag
och olika förbättringsåtgärder. Exempel på sädana ålgärder är anläggning av
böljor saml borttagande av hinder för fiskvandring och av kraftig
vattenvegetation. EnHgt utredningen bör sådana åtgärder prioriteras som
antingen väsentligl ökar förutsättningarna för etablering av nya eller bättre
nalurliga bestånd av värdefulla fiskslag eller som resulterar i nya möjligheter
till fiske med handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar behovet av att motverka försurning av sjöar och vattendrag.
Försurningen av fiskevatten kommer enligt utredningen atl öka allt snabbare om
inte verkningsfulla motåtgärder sätts in. Utredningen väntar sig inte att den
pågående försöksverksamheten med kalkning förbättrar situationen annat än i
etl begränsat antal vatten som är värdefulla frän främst fiske- och
naturvårdssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Massförekomsl
av mindre värdefull fisk, s. k. ogräsfisk, hindrar i många sjöar och vattendrag
utvecklingen av goda bestånd av attraktiva fiskslag. Att lösa detta problem
genom s. k. anpassat fiske är enligt utredningen ofta den mest angelägna
fiskevårdsåtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>S.k.
fisketräda är en annan form av anpassat fiske som utredningen rekommenderar.
Fisket sker då allsidigt och hårt i etl eller tvä år varefter vattnet får ligga
ofiskat i tvä till tre år. De unga fiskar som överlevt ges därigenom större
möjlighet att växa ut till fångslbar storlek. Om fisket samordnas t. ex. i
fiskevårdsområden, finns goda fömtsättningar alt lillämpa denna
fiskevårdsmetod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
allsidigt bedrivet fiske utgör enligt ulredningen normalt den bästa
fiskevården. Fiskevatlenägare och fiskeinlressenler i övrigt har elt ansvar för
vården av den naturresurs som fiskbestånden ulgör. Enligl ulredningens
uppfattning tillgodoses kravet på en sådan vård bl.a. genom ett allsidigt
fiske för att undvika olämplig beskattning av fiskbestånden. Delta fömtsätter
normalt en långtgående samverkan. Ulredningen anser att den-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
samordning bör inifieras av sammanslutningar av fiskerättsägare, kommuner och
andra större fiskevatlenägare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fisksjukdomsbekämpning är
elt annal område inom fiskevården som uppmärksammas av utredningen. Sä t.ex.
måste den odlade fisk som planteras in eller sätts ul vara fri från sjukdomar.
Den ökade förekomsten av sjukdomar i nalurliga fiskbestånd har efter hand krävt
allt slörre insalser. Samtidigt har flera okända sjukdomar uppträtt i såväl
traditionella fiskodlingar som i s. k. kasseodlingar. Kräftpeslen är här ett
exempel på de betydande skador som förorsakas av en fisksjukdom. Ulredningen
anser det som självklart att verkningsfulla ätgärder mäste sättas in mot sjukdomar
i naturliga fiskbestånd. Utredningen påpekar att en bristfällig fisksjukdomsbekämpning
leder till ekonomiska förluster och lill förluster av värdefullt biologiskt
material.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskeadministrativa
ulredningen har i belänkandel (Ds Jo 1975:7) Ålgärder för att främja svensk
fiskodling lämnat förslag lill vissa reformer av fiskhälsokonlrollen i
fiskodlingar. Fiskevattensutredningen instämmer i huvudsak i
fiskeadminislrativa utredningens förslag men anser att en yllerligare översyn
bör ske av förslagen samtidigt som bekämpningen av sjukdomar i naturliga
fiskbestånd beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser vidare
att behovel av forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) är stort på samtliga
områden inom fiskevården. Goda grundkunskaper krävs för atl fiskevårdsarbetel
skall kunna bedrivas rationellt och ge ett bra resullal. Ulredningen föreslår
därför omfaltande resursförstärkningar för FoU-verksamhet på samtliga de
områden av fiskevården som har nämnts i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Etl annat inslag i
fiskevården som enligt utredningen kräver insatser av det allmänna är
planeringen av vårdåtgärderna. Utredningen har föreslagit att fiskenämnderna
skall ha till uppgift att upprätta särskilda hushållningsplaner för områden
med särskill komplicerade fiskeförhållanden och all länsslyrelserna som
samordnare av samhällsplaneringen bör godkänna dessa planer. Vidare föreslår
ulredningen att fisket skall ingå naturligt i den kommunala planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De remissinstanser som
yttrat sig om fiskevården är positiva till ulökade fiskevärdsätgärder och ökad
planering. Fiskeristyrelsen erinrar om att det i den statliga
fiskeriadministrationen utförs elt omfaltande administrativt arbete och
undersökningsarbete som lill belydande del kommer fritidsfisket tillgodo.
Styrelsen föreslår atl utredningens olika ätgärdsförsiag skall vara
utgångspunkt för framfida satsningar på området. Arbetsmarknadsstyrelsen pekar
på att åtgärder för alt främja fritidsfisket kan utgöra komplement till andra
sysselsättningsfrämjande ätgärder. Statens vattenfalls-verk menar att en ökning
av utsättningarna av fisk ställer yllerligare krav på tillgången till avelsfisk
samtidigt som fiskelrycket i bl. a. mynningsom-räden kan befaras öka.
Åtskilliga remissinstanser, bl. a. Sveriges fritidsfiskares riksförbund,
framhåller behovet av utökad FoU-verksamhel. Många tar också upp frågan om
åtgärder mot sjöförsurning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar de principiella uppfattningar som utredningen framfört i fråga om
fiskevård. Ell allsidigt och väl avvägt fiske är god fiskevård. Jag har
tidigare framhållit alt de fiskande i fortsättningen måste visa ansvar och
hänsyn i sitt fiske. Detla är en förutsätlning för alt regleringar skall kunna
undvikas i framtiden. Särskilt framlrädande är della krav i fråga om det fria
fisket pä allmänna vattenområden och på enskilda frivallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för fiskevården bör enligt min mening vara att genom olika åtgärder förbällra
fisket och fiskevatlnen lill gagn för såväl yrkesfiskel som för fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
biotopvårdande åtgärder som utredningen redogör för anser jag vara av central
belydelse inom fiskevärden. Ålgärderna är ofta arbetskrävande och dyrbara och
kräver därför kunskaper och noggrann planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalkning
av sjöar och vattendrag har visal sig vara en verksam metod för att förbättra
livsbetingelserna för hotade fiskbestånd. Erfarenhelerna av försöksverksamheten
på detta område skall redovisas av fiskeristyrelsen och naturvårdsverket före
den 1 juli 1981. Med hänsyn till verksamhetens betydelse harjag redan i årets
budgetproposition föreslagil all statsbidragen lill kalkning ökas med 8 milj.
kr. till 23 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevård
genom anpassat fiske, bl.a. i form av allsidigt bedrivet fiske och fisketräda,
anser jag i likhet med utredningen normalt vara goda fiskevårdsåtgärder.
Allsidigt fiske förutsätter dock ofta en långtgående samverkan.
Sammanslutningar av fiskerältsägare, t.ex. fiskevårdsområden, samt kommuner
och andra större fiskevattenägare bör enligt min mening ta initiativ till sådan
samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsättning
av fisk och kräftor har sedan lång tid utgjort grundstommen i det svenska
fiskevårdsarbetel. Goda resultat har erhållits efter utsättning av laxfisk i
havet, längs kusterna och i de stora sjöarna. Försöksulsällning av ål pågår och
utvärderas f. n. Verksamheten har stor belydelse främst för yrkesfisket men
även för fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fisksjukdomar
har under senare är fått en ökad omfattning. Insalser görs redan nu med
stafiigt stöd bl. a. i form av biolopförbättrande åtgärder och
fiskhälsokonlroll. En översyn av fiskhälsokonlrollen görs f.n. av
fiskeristyrelsen i samarbete med lantbruksslyrelsen, statens veterinärmedicinska
anstalt och laxforskningsinslitutet. Några ändringar i gällande bestämmelser
bör därför inte göras nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
stor betydelse för resultatet av fiskevårdsarbetel är de kunskaper som vi har
om olika fiskevårdsåtgärder. Utan en effektiv forsknings- och
undersökningsverksamhet är det stor risk för feltolkningar och därmed
misshushållning med tillgängliga resurser för fiskevård. Fiskevårdsåtgärderna
bör också i högre grad än hittills planeras och följas upp noggrant. Med hänsyn
till del ansträngda ekonomiska läget bör i första hand befintliga
odlingsanläggningar och laboratorier utnyttjas för FoU-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förbättrad planering bör ingå som ett led i fiskevårdsarbetet. Enligt min
mening är det dock inte mofiverat med en fristående planering an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gående
fiske så som utredningen föreslagit. I stället bör denna uppgift kunna ingå i
den löpande verksamhelen vid närmasl ansvariga slalliga organ. Härigenom kan
erhållas etl värdefullt underlag för statens insatser på dessa områden liksom
för den kommunala och regionala planering som berör fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av den betydelse fritidsfiske har för friluftsliv och rekreation är
det motiverat med vissa ylterligare statliga insalser för en förbättrad
fiskevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Statligt stöd tiU fritidsfisket m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
ger redan nu ekonomiskt slöd i olika former lill fritidsfisket. Stödet lämnas
både direkt till fritidsfisket och indirekt som stöd till fiskevård och
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Genom den av staten finansierade cenirala
och lokala fiskeadministralionen främjas fritidsfisket pä olika sätl. Så t.ex.
bedrivs informations- och rådgivningsverksamhet med anknytning lill
fritidsfisket av fiskenämnderna. Fiskeriinlendenlerna tillvaralar
fritidsfiskels intressen i miljöskyddslags- och valtenlagsären-den. De medel
som anvisas för kursverksamhet på fiskets område kan även användas för kurser i
fiskevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till fiskevårdande åtgärder lämnas på olika sätl. Del mest omfattande är
bidragel lill kalkning av sjöar och vattendrag. För innevarande budgetår uppgår
del till 15 milj. kr. För utsättning av lax och ål anvisas av
prisregleringsmedel sedan ell par år tillbaka 2,5 milj. kr. Denna utsättning är
främst motiverad för yrkesfisket men kommer också fritidsfisket tillgodo. För lån
till åtgärder inom korlfiskeomräden och för rationalisering av verksamhet med
fiskodling kan statlig garanti beviljas intill ell ärligt belopp av f.n. 2
milj. kr. Hittills har denna stödform ulnyltjats i liten omfattning. Bidrag
till inköp av bålar och lill anläggning av fiskebryggor m.m. har kunnat utgä
från anslaget till idrottsanläggningar. Vidare har omfaltande, för
frilidsfiskel positiva restaurerings- och anläggningsarbeten i eller i
anslutning lill vattendrag bekostats med arbetsmarknadsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 kap. 10 § vattenlagen (1918:523) kan särskilda fiskeavgifter utdömas i
valtenmål. Av dessa medel som f. n. sammanlagl uppgår till ca 1,5 milj. kr.
varje år används en viss del för fiske värdande verksamhet av lokal karaktär
och av stort allmänt inlresse. Bl.a. har bidrag utgått till
förrätlningskostnaderna för bildande av fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resterande
del av avgiftsmedlen utnyttjas för FoU-verksamhel som huvudsakligen bedrivs vid
fiskeristyrelsens sötvallenslaboratorium och vid fiskeriförsöksstationen i
Kälarne. Över anslaget till fiskeristyrelsen anvisas yllerligare närmare 2
milj. kr. lill FoU-verksamhet vid söt vattens-laboratoriet. Verksamheten vid
sötvaltenslaboraloriel tjänar i belydande utsträckning frilidsfiskel.
FoU-verksamhel lill gagn för fritidsfisket bedrivs även i viss omfattning vid
högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
innevarande budgetår utgår statsbidrag till Sveriges fritidsfiskares</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>riksförbund
med drygt 1 milj. kr. över anslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att det i fortsättningen utöver nuvarande statligt stöd skall utgå
ekonomiskt stöd till åtgärder som särskill tar sikte på fritidsfisket. Genom
etl fiskevärdsbidrag till sådana fiskevårdsområden, fiskevårdsföreningar,
enskilda fiskerältsägare, sammanslutningar av fritidsfiskare och kommuner som
upplåter fiskerätt till allmänheten skulle fritidsfisket enligl utredningen
gagnas och upplåtande av vallen lill frilids-fiske stimuleras. Molsvarande
ålgärder som gagnar fritidsfisket på de allmänna vattenområdena och på de
enskilda frivattnen föreslås också få statligt stöd. Utredningen föreslår att
15 milj. kr. satsas varje år för detla ändamål. Utredningen föreslår vidare att
5 milj. kr. årligen satsas på olika serviceåtgärder för frilidsfiskel och på
information saml yllerligare 1 milj. kr. som engängssalsning på
informationsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår också all Sveriges fritidsfiskares riksförbund ges ett årligt statligt
stöd av 2 milj. kr. för genomförandel av nya arbelsuppgifler och att Sveriges
fiskevallenägareförbund lilldelas 0,5 milj. kr. för verksamhet vid bildande av
fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår atl kostnaderna för fiskevård, service åt fritidsfisket och viss
fisketillsyn finansieras med en särskild årlig fiskevårdsavgifl som skulle
erläggas av alla fritidsfiskare äldre än 15 år. Avgiften beräknas ge 20 milj.
kr. årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är allmänt positiva lill de av ulredningen föreslagna ökade statliga
satsningarna pä fritidsfisket. Fiskeristyrelsen understryker särskilt
angelägenheten av atl åtgärder kan inriktas mol allmänt vatten och enskilt
frivatten. Utredningens förslag till fiskevårdsavgift har däremot föranlett
delade meningar bland remissinstanserna. Många anser atl del statliga stödet
skall finansieras över stalsbudgelen ulan särskild avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående betonat att det i första hand är fiskevallenägarna som har
ansvaret för fiskevården. Med hänsyn lill del slora allmänna inlresset för
fritidsfiske och fiskevård bör staten enligl min mening på olika sätt ge stöd
till förbättrad fiskevård. Stödet bör i första hand inriklas på
fiskevärdsätgärder och andra åtgärder som är ägnade all främja fritidsfiske för
allmänheten liksom FoU-verksamhet. I det följande kommer jag att redogöra för
mina förslag till grunderna m.m. för slödel. Anslagsfrågor med anknytning
härtill kommer jag atl anmäla för regeringen vid etl senare tillfälle. Jag vill
emellertid redan nu förutskicka all mina förslag därvid inle kommer all vara så
omfattande som utredningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
menar all fiskevårdsarbetel hittills ofta bedrivits ulan tillräckliga
kunskaper om fiskevårdsåtgärdernas effekt. Därför är det enligt min mening
viktigt alt ägna ökad uppmärksamhel åt forsknings- och utvecklingsverksamhet
på fiskevårdens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
nu kan dock omfattande fiskevårdsåtgärder sättas in för att förbättra
fiskevattnens kvalitet. Jämsides härmed är del viktigt att satsa på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bildandet
av fiskevårdsomräden där fisket upplåts till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FoU-verksamheten
på fiskevårdens område har som jag nyss redogjort för i stor utsträckning
finansierats via anslaget fill fiskeristyrelsen samt med fiskeavgifter enligt 2
kap. 10 § vattenlagen (1918:523). Jag föreslår alt dessa avgiftsmedel i
fortsättningen i sin helhet tillförs FoU-verksamhel på fiskevårdens område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens stöd till
fiskevårdsåtgärder för fritidsfiskets behov bör förstärkas. I första hand bör
slöd i form av bidrag kunna utgå till kostnaderna för förrättning i samband med
bildande av fiskevårdsomräde. Vidare bör stödet kunna omfatta sådana åtgärder
som t.ex. ulplantering av fisk, biotopförbättrande ålgärder och riktal fiske.
Stöd lill dessa åtgärder bör liksom hittills kunna utgä både som bidrag och som
statlig garanti för lån. Ett villkor för bidrag bör vara att aktuellt vatten
upplåts för allmänhetens fiske och då under sädana organisatoriska former som
kan godkännas av fiskeristyrelsen. Bidragels sloriek bör normalt inte överstiga
50 % av de godkända kostnaderna. Förhöjt bidrag med högst 70 % bör kunna ges
främst i de fall då tillgången pä fiskevatten för allmänheten är mycket
begränsad eller när utbudet av fiskevatten i det aktuella området är alltför
ensidigt. Bidrag bör kunna utgå till enskilda fiskerältsägare och till sammanslutningar
av sådana eller av fritidsfiskare samt till kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liksom f. n. bör staten
kunna ge stöd i samband med byggande av olika serviceanläggningar m.m. för
fritidsfiskets behov, t.ex. bryggor. I den utsträckning åtgärderna utförs inom
områden av riksintresse och där staten därför satsar medel på friluftsliv och
rekreation bör bidrag kunna utgå till vissa satsningar för fritidsfisket. I
övrigt bör det statliga stödel för dessa ändamål utgå i form av stafiig
länegaranti under de förutsättningar som jag nyss har förordat för stödet till
fiskevårdande åtgärder. Slallig garanti bör liksom hittills även kunna beviljas
för lån till verksamhet med fiskodling som främjar fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande statligt stöd
till den allmänna verksamhelen inom Sveriges fritidsfiskares riksförbund och
Sveriges fiskevallenägareförbund bör ges även i fortsättningen. Som jag
fidigare har framhållit bör fritidsfiskarnas organisation ta elt större ansvar
för fiskevården. Sveriges fritidsfiskares riksförbund bör därför kunna erhålla
ersättning för konkreta fiskevårdsåtgärder efter ansökan hos fiskeristyrelsen.
Vidare bör fiskevallenägareför-bundet kunna erhålla ersättning för
informationsinsatser och för ålgärder i syfte att främja bildandet av
fiskevårdsomräden. Förutsättningen härför är att åtgärderna vidtas enligt en
plan som är godkänd av fiskeristyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga stödel till fritidsfisket som jag har förordat i det föregående bör
tills vidare i sina huvuddelar administreras av fiskeristyrelsen och den lokala
fiskeriadministrationen. Vissa resurser för delta ändamål finns redan bäde
centralt och regionalt. Med hänsyn till att den pågående lurist-och
rekreationspolitiska utredningen även tar upp fritidsfiskefrågornas
administration är jag inte beredd att föreslå några personalförstärkningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
nya tjänster bör således inte inrättas i verksamheten. Behovet av personella
resurser bör i stället fillgodoses genom omprioriteringar. Jag räknar
emellertid med att det behövs viss förstärkning av fiskeristyrelsens anslag för
att täcka kostnader av annat slag. Jag återkommer senare till anslagsfrågan.
För fiskeristyrelsens stöd i samband med beslut i fräga om åtgärder riktade
till fritidsfisket bör det finnas en särskild rådgivande gmpp med
representanter för bl. a. fritidsfisket och fiskevallenägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att
utfärda de särskilda föreskrifter som kan föranledas av bifall till vad jag nu
har förordat om slöd lill fiskevård m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
förslag att en stor del av det stafiiga stödet till fiskevården och
fritidsfisket skall finansieras med en särskild avgift bör inle genomföras nu.
Bl.a. är kostnaderna för administration, kontroll och tillsyn svåra att
beräkna. Jag föreslår därför att det statliga stöd till fritidsfisket som jag
har förordat i det föregående finansieras över statsbudgeten utan alt någon
särskild avgift tas ul. Jag återkommer senare till regeringen med de anslagsfrågor
som har anknytning ull mina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Fiskevårdsområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Allmänna utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att fiska i enskilt vatten är enligt huvudregeln förbehållen ägarna av de
fasfigheter till vilka fisket hör. För stora delar av kusten och de stora
sjöarna är dock fisket på enskilt vatten i större eller mindre omfattning fritt
också för andra än jordägarna. Det enskilda fisket kan utgöra en del av en
fastighet eller, om fisket är samfällt, gemensamt tillhöra en grupp av
fasfigheter. Undantagsvis kan fisket ulgöra en särskild fastighet. Vanligtvis
tillkommer rätlen lill fiske i ett visst vatten så många all fisket inte kan
nyttjas rationellt och svårigheter uppslår för en effektiv fiskevård. Uppdelningen
av ett fiskevatten på många delägare är besvärande redan när fisket är samfällt
för elt skifteslag. Härtill kommer att fisket i en sjö eller pä en älvsträcka
som i sig kan ses som en naturlig brukningsenhet ofta är uppdelat på flera
skifteslag. Är fisket skiftat är enheterna ofta för små och en samverkan mellan
fiskerättsinnehavarna därför nödvändig för en ändamålsenlig fiskevård och elt
rationellt utnyttjande av fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl få en effektiv samverkan mellan olika fiskerältsägare infördes genom lagen
(1960:130) om fiskevårdsomräden en ny organisationsform kallad
fiskevårdsområde. Ett viktigt syfte med lagen var också att förbättra
fömtsättningarna för det arbete som bedrevs av de redan existerande
fiskevårdsföreningarna. Eftersom dessa föreningar helt byggde på frivil-lighet
försvårades verksamheten, när anslutningen bland fiskerättsinnehavarna inle
var fullständig. Genom atl ombilda fiskevårdsföreningarna till
fiskevårdsomräden kunde en fastare organisation skapas som omfattade alla
berörda sakägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fiskevårdsomräde är en i särskild ordning bildad samfällighet som syflar till
att samfällt ordna fiskeförhållandena och främja fiskerätlsägar-nas gemensamma
intressen. Beslut om bildande av ell fiskevårdsområde meddelas av länsstyrelsen
som då också fastställer stadgar för omrädel. Är inte delägarna överens om
bildandet skall beslutel föregås av en förrättning. För alt fiskevårdsområdet
skall komma lill stånd krävs samtycke av en kvalificerad majoritet bland
delägarna. Fiskevårdsområdel bildas för viss tid, minst 10 och högsl 25 år. Om
del inle i särskild ordning begärs atl området skall upplösas, förlängs
giltighetstiden automatiskt. För fiske-vårdsområdels förvaltning finns regler
om styrelse för området, delägarnas rösträtt och deras skyldighet all lämna
tillskott för atl bekosta verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bildande av ett
fiskevårdsområde inverkar inle på de beslående äganderättsförhållandena. Vid
fiskels utövande blir däremot den enskilde delägaren bunden av stadgarna och
delägarnas beslul. Besluten gäller också mot nya delägare. Fiskevårdsområdet
kan besluta om upplåtelse av fisket. För sådant beslut gäller särskilda
majoritetskrav och under vissa förutsättningar kan en enskild delägare
motsätta sig ett sädant beslut. Såväl reglerna för bildandet som för
förvaltningen förutsätter att det har klarlagts vilka som har fiskerätt i
vallenområdel och hur stor del var och en har i fisket. Det innebär atl
bildande av elt fiskevårdsområde regelmässigt måste föregås av en fullständig
fiskerättsulredning. Till kostnaderna för bildandet, inberäknat kostnaderna för
fiskerätlsulredningen, utgår f. n. statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fiskevatlensulredningen har lagen om fiskevårdsområden inte blivit den framgång
man ursprungligen tänkte sig. Sedan lagen trädde i kraft år 1961 har det
bildats bara ca 350 områden. En bidragande orsak till detta är enligt
utredningen atl lagen anses vara svår all förstå och tillämpa. Krifiken gäller
också det förhållandet att det tar lång fid - ibland flera år -att bilda ett
fiskevårdsomräde och atl den nödvändiga fiskerältsutredning-en drar orimliga
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskevatlensulredningen
föreslår en ny lag om fiskevårdsområden. Lagförslaget har utformats med sikte
på atl göra det enklare och billigare all bilda fiskevårdsomräden. En
genomgripande förändring i förhållande lill den nuvarande lagen är alt det inte
längre skall krävas någon fullständig fiskerättsulredning för atl elt fiskevårdsområde
skall få bildas. Därigenom minskar enligt utredningen kostnaderna för bildandel
avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är det
angelägel att sä långt möjligt undanröja del hinder mot ett rationellt fiske
och övrig fiskevård som uppdelningen av del enskilda fisket på många delägare
innebär. Del behövs säledes en effektiv samverkan mellan fiskerältsägarna. Jag
delar utredningens uppfattning atl en organisation utformad i allt väsenlligt
som del nuvarande fiskevårdsområdet är en lämplig form för en sådan samverkan.
Fiskevårdsområdel utgör en ändamålsenlig organisation för en förvaltning av
både samfällt och skiftat fiske. Ansträngningarna bör således som utredningen
föreslår inrik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tas
på att försöka fä till sländ ett ökal anlal fiskevårdsområden. Som jag närmare
skall utveckla i avsnitt 2.3.2 delar jag ulredningens uppfattning alt det bör
vara möjligt att förenkla och förbilliga bildandet av sådana områden genom att
ställa lägre krav på den nyss nämnda utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändamålet
med fiskevårdsområdena bör enligt utredningen vara att främja ett
ändamålsenligt nyttjande av fisket och möjliggöra en god fiske-värd. Ett
ändamålsenligt nyttjande innebär enligt utredningen i de flesta fall atl
allmänheten eller en vid krets av fiskeintresserade ges tillfälle all nyttja
fisket. Bildandet av fiskevårdsområden utgör visserligen inte någon garanti för
atl fisket upplåts lill allmänheten. Genom alt i lagstiftningen tillhandahålla
en lämplig förvaltningsform för enskilt fiske skapas emellertid fömtsättningar
för upplåtelser lill allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare närmare har utvecklat är det etl allmänl inlresse all fisket som
naturtillgång utnyttjas och vårdas på bästa säll. Della intresse bör givetvis
också främjas genom lagstiftningen om fiskevårdsomräden. Jag delar därför
utredningens uppfattning all det i den nya lagen uttryckligen bör skrivas in
alt den har lill syfte att samordna inte bara utnyltjandel av fisket utan också
fiskevärden inom ett vallenområde. Visserligen främjas en god fiskevård i hög
grad genom etl allsidigt och väl avvägt fiske. Men även andra former av
fiskevård som t. ex. biotopvård och ulplantering av fisk kräver en samverkan
mellan fiskerältsägarna. Liksom f. n. bör i lagen också anges att den har som
ändamål all främja fiskerättsinnehavarnas gemensamma inlressen. Jag anser alt
det är betydelsefullt att särskilt markera delta förhållande. En
samfällighetsbildning av del slag fiskevårdsområdet utgör rymmer inslag av
tvång. Fiskerällsinnehavare kan anslutas fill gemenskapen mot sin vilja och
blir tvungna all underkasta sig inskränkningar i sin fiskeutövning.
Tvångsinslagen är emellertid fullt försvarliga sä länge verksamheten inom
fiskevårdsområdet inriktas mot att till förmån för alla fiskerättsinnehavare
vårda fisket och la lill vara den avkastning fisket kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fiskevårdsomräde bör således kunna bildas för all samordna fiskets bedrivande
och fiskevården och för att främja fiskerältsinnehavarnas gemensamma
intressen. Som ulredningen framhåller innebär detta alt man samtidigt indirekt
kan tillgodose fritidsfiskarnas inlressen atl få tillgång lill lämpliga vatten.
Jag vill erinra om alt jag i avsnitt 2.2.2 har förordat att det stafiiga stödet
till fiskevårdsområdenas bildande utformas så att della syfte direkt
tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
vill i etl hänseende ge den nya lagen ett vidare tillämpningsområde än den
nuvarande. F.n. gäller atl ett fiskevårdsomräde inle får omfatta fiske inom
områden som har avsatts till samernas uteslutande begagnande. De områden som
avses är renbetesQällen och kronomark ovanför odlingsgränsen. Enligl
utredningen är det angeläget att fiskevatten med blandad ägarstruktur som hell
eller delvis är belägna inom de nämnda områdena kan bli föremål för en gemensam
förvaltning. Fiskevårdsområde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
då den lämpligaste förvaltningsformen. Enligl förslaget skall samebyn företräda
det fiske som hör lill kronomarken. Del gäller dock försl när fiskevårdsområdel
är bildal. Vid själva bildandel skall samernas inlressen företrädas av
lantbruksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de remissinstanser som yttrat sig i frågan delar utredningens uppfattning om
behovel av en gemensam förvaltning av fisket inom de områden som nu är i fräga.
På flera punkter riktas emellertid invändningar mol utredningens förslag. Dessa
invändningar grundas i huvudsak på uppfattningen att förslagel innebär en
försvagning av samernas rätt enligt rennäringslagen (1971:437).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samernas
räll till fiske enligl rennäringslagen har när del gäller kronomarken ovan
odlingsgränsen och renbelesfjällen omgärdats med bestämmelser som syftar fill
att skydda både rennäringen som sådan och samernas fiskerätt. Fisket får
enligl 32 § rennäringslagen upplåtas bara om del kan ske ulan avsevärd
olägenhet för renskölseln och ulan besvärande intrång i samernas fiskerätt.
Frågan om upplåtelse handhas av lantbruksnämnden. Gäller upplåtelsen hela
fisket i etl visst vatten har samebyn vetorätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan det inle komma i fråga alt genom lagstiftningen om
fiskevårdsomräden inskränka samernas nuvarande rättigheter. De alternativ som
slår öppna är atl antingen behälla det nuvarande förbudet all bilda
fiskevårdsområden inom de angivna renskölselområdena eller alt införa särskilda
regler för sädana fiskevårdsområden. Särregleringen borde innebära att sameintressena
både vid bildandet av fiskevårdsområdet och vid dess förvaltning
tillförsäkrades ell inflytande som i huvudsak molsvarar syftet med
upplåtelsereglerna i 32 § rennäringslagen. Jag anser atl övervägande skäl talar
för del förstnämnda alternativet. Frånsett alla andra olägenheter med
särregler för vissa fiskevårdsomräden skulle här krävas bestämmelser som
komplicerar bildandet och förvallningen i en utsträckning som knappast skulle
gynna fiskevården. Enligl min mening bör samordningsproblemen i många fall
kunna lösas genom frivilliga överenskommelser mellan samerna och enskilda
fiskevatlenägare evenluellt i förening med upplåtelser enligt bestämmelserna i
rennäringslagen. Jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå alt
lantbmksnämnderna får i uppdrag att verka för sådana överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte heller bilräda utredningens ändringsförslag när del gäller
renskötselområdena i övrigt. Jag vill där hänvisa bl. a. tilf vad fiskeristyrelsen
anför. Beträffande andra marker där renskötsel bedrivs än kronomar-kema ovanför
odlingsgränsen och renbelesfjällen bör följakfiigen även i fortsättningen gälla
atl bildandet av fiskevårdsomräden inte fär inskränka samernas rätt till fiske
enligt rennäringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nämnt i det föregäende finns i landet ett stort anlal frivilligt
bildade fiskevårdsföreningar. Antalet sädana föreningar uppgår till inte fullt
2000. De upplåtelser i form av fiskekortsförsäljning som sker genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreningarna
avser ofta samfällt fiske. Föreningarna torde mera sällan bestå av samtliga
delägare i del samfällda fisket. Vanligen innebär följaktligen föreningens
fiskekortsförsäljning en upplåtelse som bara gäller i ell anlal andelar av
samfälligheten. Av 7 kap. 9 S jordabalken följer all en sådan upplåtelse
normall saknar sakrätlslig giltighet. Tidigare fanns emellertid i lagen
(1950:596) om rätt till fiske (fiskerättslagen) en särskild regel om sådana
upplåtelser när det gällde samfällt fiske. Av 24 S andra stycket
fiskerättslagen följde atl en delägare i samfälligheten kunde upplåta sin
fiskerätt till utomstående om flertalet av delägarna samtyckte lill upplåtelsen.
Fiskevårdsföreningarna har i sin fiskekortsförsäljning kunnat stödja sig på den
bestämmelsen när de representerar en majoritet av delägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter infördes, ändrades 24 §
fiskerätlslagen. Ändringen innebar bl.a. atl den nyssnämnda upplätelseregeln
upphävdes. Regeln skall emellertid enligt en övergångsbestämmelse fortfarande
gälla lill dess elt fiskevårdsområde har bildals eller en föreningsförvaltning
enligt lagen om förvaltning av samfälligheter har anordnats, dock längst till
utgången av år 1983. Sker inle en sädan ombildning av fiskevårdsföreningarna,
har del till konsekvens att deras fiskekortsförsäljning inle längre rättsligt
kan betraktas som giltiga nyttjanderällsupplätelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
föreslår alt giltighetstiden för 24 S fiskerätlslagen i dess äldre lydelse
föriängs till utgången av år 1985. Uppenbariigen gör utredningen den bedömningen
alt ätminslone huvudparten av de nuvarande fiskevårdsföreningarna skall komma
all ombildas till fiskevårdsområden före den föreslagna fristens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns det inle anledning all nu ompröva beslutet all upphäva den
särskilda upplåtelsebestämmelsen i 24 § fiskerätlslagen. Genom att sådana
upplåtelser i framliden förutsätter en förvaltning enligt anfingen lagen om
fiskevårdsomräden eller lagen om förvaltning av samfälligheter skapas
garantier för atl samlliga delägare ges möjlighet alt påverka
upplåtelsebesluten. Däremot bör fristen för ombildning av föreningarna
utsträckas längre än vad utredningen föreslår. Enligt min mening bör ambitionen
vara atl klara av ombildningen inom en tioårsperiod. Frislen bör därför
utsträckas från utgången av år 1983 till utgången av år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Bildande av fiskevårdsområde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nuvarande lagen om fiskevårdsområden (LOFO) är del länsstyrelsen som
beslutar om bildande av etl fiskevårdsområde och i samband därmed fastställer
stadgar för området. En förutsättning för länsstyrelsens beslut är atl en
majoritet av fiskerältsägarna samtycker till all fiskevårdsområdet bildas. Är
inte ägarna av fisket helt överens om bildandet, skall länsstyrelsens beslut
föregås av en förrättning. Vid förrättningen skall en omröstning ske i
bildandefrågan. Den majoritet som krävs för bildande skall utgöras av anfingen
mer än hälften av de röstandes sammanlagda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delaktighetstal
och minst en tredjedel av anlalel röstande eller mer än hälften av antalet
röstande och minst en tredjedel av de röstandes sammanlagda delaktighetslal.
Skall fiskevårdsområdet omfalta flera oskiftade fisken, krävs dessutom
samtycke av minst en delägare i varje sådant fiske. Ett fiskevårdsområde kan
också bildas av del fiske som hör lill en enda fastighet. Då krävs samtycke av
mer än halva antalet röstande eller av delägare som förelräder mer än hälften
av de röstandes delaktighetslal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gällande majoritetsvillkoren förutsätter en fullständig kartläggning av
äganderätten till fisket inom det ansökta området. För att avgöra till vilka
fastigheter fisket hör och för aU bestämma delaktigheten i fisket krävs
vanligen att uppgifter hämtas inte bara frän fastighetsregister, fastighetslängder
och fastighetsböcker utan också från förrätlningsakler, domstolsavgöranden och
tidigare gjorda utredningar samt från faslighelskartan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skall vid sin prövning undersöka om majoritetsvillkoren är uppfyllda och om
bildandet också i övrigt är förenligt med lagens krav. Länsslyrelsen skall
dessutom företa en lämplighetsprövning. Den prövningen skall avse såväl själva
bildandel av området som stadgarnas olika bestämmelser. Fiskevårdsområdet skall
vara lämpligt med hänsyn till vattenområdets och fiskets beskaffenhet och
omfattning och övriga förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskevattensutredningen
föreslår atl kravet på en viss bestämd sakägarmajoritet skall bytas ut mot ett
allmänt opinionsvillkor. Enligt förslaget skall ett fiskevårdsomräde fä bildas
om ägarna av fisket inom del tilltänkta området inte mera allmänt motsätter sig
omrädesbildningen och har beaktansvärda skäl för del. Vid prövningen av om
villkoret är uppfyllt skall främst beaktas uppfattningen hos dem vars
fiskeutövningsrätt påverkas mest av fiskevårdsområdels tillkomst. Den anslutning
bland fiskerältsägarna till områdesbildningen som opinionsvillkoret
förutsätter behöver enligt förslaget inte föreligga, om det från allmän
synpunkl är synneriigen angeläget atl fiskevårdsområdel bildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det föreslagna opinionsvillkoret skapas enligl ulredningen förutsättningar för
all sänka kraven på ulredning om äganderätten till fisket. 1 stället för den
nuvarande fullständiga fiskerättsutredningen föresläs att en preliminär
förteckning över fiskerättsägarna upprättas, som därefter rättas och kompletteras
genom medverkan från fiskerätlsägarnas sida. Den preliminära förteckningen
kommer alt skilja sig från en fullständig fiskerätts-utredning främsl genom att
dels undersökningen av om avsöndringar och avslyckningar tillagts fiskerätt
slopas, dels genom att någon utredning till grund för bestämmande av
delaktighetslal inte kommer alt genomföras. Kostnaden för den föreslagna
fiskerätlsförteckningen beräknas uppgå till endast omkring en tredjedel av
koslnaden för en fullständig fiskerätts-utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt ersätta de nuvarande fixerade majoriielskraven med elt allmänt
opinionsvillkor har i allmänhet mottagits positivt av remissinstan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>serna.
I ett fåtal yttranden avstyrks förslagel och en remissinstans pekar på de
tillämpningssvårigheter som kan uppstå. Av de remissinstanser som är positiva
till att kravet på en bestämd sakägarmajoritet slopas är det dock flera som
riktar invändningar mot den föreslagna undantagsregeln för de fall då starka
allmänna synpunkter talar för en områdesbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan den nuvarande regeln med bestäml angivna majoritetskrav inle
frånkännas vissa fördelar. Den lorde t. ex. vara lättare att tillämpa än ett
mera allmänt opinionsvillkor. Det kan också ifrågasättas om inte det föreslagna
opinionsvillkoret snarast utgör en skärpning i förhållande till de nuvarande
inte särskilt högt ställda majoriielskraven. Av avgörande betydelse är
emellertid enligt min uppfattning det förhållandel att en regel som innehåller
bestämt angivna majoritetskrav förutsätter en fullständig utredning av
fiskerätten. Del nuvarande kravet på en fullständig kartläggning av fiskerätten
har utan tvekan varit huvudorsaken fill atl fiskevårdsomräden har bildats i så
blygsam omfattning. Utredningskostna-dema står inte alls i rimlig proportion
till de syften ulredningen skall tjäna. Skall fiskevårdsomrädena
tillnärmelsevis få den utbredning som är önskvärd, måste fiskerättsutredningen
förenklas och därmed måste andra regler för att mäta sakägaropinionen införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns följaktligen goda skäl som lalar för del av ulredningen föreslagna
opinionsvillkoret. Regeln medför atl del nuvarande kravel på fullständig
fiskerättsutredning kan efterges. Utredningen anvisar en metod att upprätta en
preliminär förteckning som med myckel måttlig felprocent anger vilka
fastigheter som har fiskerätt. Förfarandet, lill vilkel jag återkommer i det
följande, ger dessutom fastighetsägarna möjlighet att erinra mot den
preliminära förteckningen och få den rättad och kompletterad. Förenklingen
kommer i första hand all gå ul över redovisningen av de relativa andelarna i
samfällt fiske. Den föreslagna metoden ger emellertid en ungefärlig uppfattning
om hur andelarna storleksmässigt förhåller sig till varandra. Det gör del
möjligt all vid opinionsmätningen la hänsyn till såväl antalet företrädare för
olika meningar som storleken av deras andelar i fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har anfört biträder jag förslagel all ersätta de
nuvarande bestäml angivna majoritetskraven med ett mer allmänt opinionsvillkor.
Däremot kan jag inte bilräda förslagel att elt fiskevårdsområde under vissa
förutsättningar skall kunna bildas även om fiskerättsägarna mera allmänt
motsätter sig en samverkan. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag
att del inte finns tillräckliga motiv för en sådan undantagsregel. Erfarenheten
frän de nuvarande fiskevårdsföreningarna visar nämligen att ett väl fungerande
samarbete på fiskevårdens område fömtsätter att det bland fiskerältsägarna
finns en vilja lill och ell inlresse för en sådan samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ytterligare villkor för bildande av ett fiskevårdsområde föreslår utredningen
att bildandel skall slå i överensstämmelse med planläggningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
fiskets område. I första hand skall krävas överensstämmelse med kommunal och
regional planläggning. Saknas sådana planer, får enligt förslaget
fiskevårdsområdet bildas endast om bildandet inte kan antas försvåra kommande
planläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna råder del delade meningar om det föreslagna villkoret. De som
ställer sig avvisande till förslaget anser att villkoret kan komma att i
alltför hög grad inskränka fiskerättsinnehavarens rådighel över fisket. Man
pekar också på att det f. n. i regel saknas planer för fiskels utnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om fiskevårdsplanering harjag behandlat i avsnitt 2.2.1. Jag anför där att
fiskevårdsplaneringen bör ingå som en del i den verksamhet som bedrivs av
närmasl ansvariga statliga organ och hänvisar till den kommunala och regionala
planering som berör fritidsfisket. Del är ingen tvekan om att bildandel av
fiskevårdsområden kan få en stor betydelse för att genomföra åtgärder som anges
i sådana planer. Genom atl fiskevårdsområden bildas får man tillgång till en
organisation som kan åta sig ansvaret för samordnade åtgärder i ett
fiskevatten. Självfallet bör länsstyrelsen också beakta innehållet i planerna
vid den lämplighetsprövning som skall föregå bildandebeslutet. När del gäller
den geografiska avgränsningen av fiskevårdsområdel bör i första hand
eftersträvas en med hänsyn till fisket och fiskevården naturlig enhet. Sådana
enheter kan exempelvis vara en sjö, ett sammanhängande system av sjöar eller en
älvsträcka avgränsad av vandringshinder. Under vissa förhållanden kan del
emellertid finnas anledning att godta en annan gränsdragning än den från
fiskeribiologisk synpunkt önskvärda och i fiskevärdsplanerna fömtsatta
gränsdragningen. Ett sådant fall kan vara önskemålet att behålla en väl
fungerande fiskevårdsförenings verksamhetsområde vid ombildning till
fiskevårdsområde. I prövningen bör självfallet ingå en bedömning av hur den
akluella omrädesbildningen påverkar möjlighelerna all åstadkomma en samverkan
i angränsande fiskevatten. Även vid lämplighetsprövningen av verksamheten i
del ansökta området kan det finnas anledning att ta hänsyn till förhållandena i
anslutande vatten för att åstadkomma en i huvudsak enhetlig inriktning av
fiskevården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar förfarandet vid bildande av fiskevårdsområde föreslår utredningen en
i förhållande till LOFO ändrad handläggningsordning. Den innebär bl.a. att
bildandebeslulel skall fallas av en förrättningsman och inte som nu av
länsstyrelsen. Enligt utredningen kan därigenom handläggningstiden minskas
väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LOFO skall ansökan om bildande av fiskevårdsområde göras hos länsstyrelsen. I
andra fall än när delägarna är helt ense inskränker sig länsstyrelsens
omedelbara sakprövning till att avgöra om det föreligger uppenbara hinder mot
att bifalla ansökan. Om så är fallel skall den omedelbart avslås, i annat fall
skall en förrättningsman förordnas med uppgift att Utreda bildandefrågan. Är
delägarna hell överens kan, som jag lidigare har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnt,
frägan prövas omedelbart av länsstyrelsen. När förrättningsman förordnas skall
han hålla sammanträde med delägarna och därefter avge ett utlåtande humvida
fiskevårdsområdet bör komma till stånd eller inte. Sedan delägarna fått
tillfälle alt yttra sig över ufiätandel skall länsslyrelsen pröva ärendet och
vid bifall till ansökan antingen fastställa utlåtandet oförändrat eller besluta
om återförvisning till förrättningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningsförslaget skall handläggningen av bildandefrågan inledas med alt
länsstyrelsen låter fiskenämnden och kommunen ytlra sig över ansökan.
Länsstyrelsen skall därefter ta ställning i frågan om det ansökta
fiskevårdsområdel lämpligen bör bildas. Vid den prövningen skall särskill
beaktas om bildandet överensstämmer med de kommunala och regionala
fiskevårdsplanerna. Finner länsstyrelsen att fiskevårdsområdet bör kunna bildas
i enlighet med ansökan förordnas en förrällningsmän. I förordnandet skall
anges vad planerna innehåller av betydelse för den aktuella områdesbildningen.
Det kan exempelvis gälla områdets omfattning och fiskets nyttjande.
Förrättningsmannen skall sedan utarbeta elt förslag som överensstämmer med
direktiven i förordnandet. Han skall också upprätta den preliminära
fiskerättsförteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskerättsägama skall
genom kungörelse kallas till sammanträde. Kungörelsen skall bl.a. innehålla
föreläggande för fiskerättsägare som inte finns med i förteckningen att senast
vid sammanträdet anmäla sitt innehav och förete handlingar som styrker
fiskerätten. Vid sammanträdet skall förrättningsmannen lägga fram sitt förslag,
ta emot anmärkningar om kompletteringar av fiskerätlsförteckningen och
anteckna de närvarandes inställning till bildandet av fiskevårdsområdet. Under
fömtsättning att alla fiskerättsägare medger del kan förrältningsmannen
underlåta att hålla något sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrättningsmannen
skall i en skriftlig redogörelse ange de förhållanden som har betydelse för
bildandet och meddela beslut i bildandefrågan. Vid bifall till ansökan skall
förrättningsmannen i beslutet fastställa grundregler för området. Grundreglerna
skall innehålla uppgift om det fiske som ingår i fiskevårdsområdet, områdets
ändamål och grundläggande bestämmelser om fiskets nyttjande. De fastställda
gmndreglerna skall ingå som en del i stadgarna för fiskevårdsområdet.
Länsstyrelsen skall för att tillgodose allmänna intressen kunna förordna om
överprövning av förrällningsman-nens beslut. Enligt utredningen bör
länsstyrelsen ha den möjligheten om förrättningsmannen skulle frångå de
direktiv som fill förmån för allmänna intressen angivits i hans förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser ifrågasätter om inte förfarandet borde utformas i närmare
överensstämmelse med vad som gäller vid samfällighetsbildning enligt
anläggningslagen (1973:1149). I några yttranden görs gällande atl det
föreslagna förfarandet är onödigt omständligt. Bl. a. kritiseras förslaget atl
dela upp prövningen mellan länsstyrelsen och förrättningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag inte att det finns motiv för några mera betydande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förändringar
av det förfarande som gäller enligt LOFO. Vid utformningen av
förfarandereglerna finns del enligl min mening starkare skäl för att försöka
åstadkomma en samordning med vad som gäller i fråga om jaktvårdsområden än vad
som gäller enligt exempelvis anläggningslagen. Det innebär också all
förfarandet enligt LOFO kan behållas i huvudsak oförändrat. Vissa
tilläggsbestämmelser behövs med hänsyn till förslaget atl ersätta den nuvarande
fiskerättsutredningen med en enklare fiskerätlsför-teckning. Vidare bör i
likhet med vad som skelt belräffande jaktvårdsom-rädena utrymmet för en
handläggning utan förrättning vidgas något. Jag är medveten om att
förhållandena endast i undantagsfall är så okomplicerade atl bildandefrågan kan
avgöras ulan föregående förrättning. Den omständigheten att nägon
fiskerättsägare motsätter sig områdesbildningen bör emellertid inte vara
avgörande vid valet av handläggningsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår följaktligen atl beslul om bildande av fiskevårdsområde även i
fortsättningen skall meddelas av länsslyrelsen. Länsstyrelsens prövning bör
lämpligen ske sedan bildandefrågan närmare utretts vid en förrättning. Är
förhållandena sådana att en förrättning inle anses nödvändig skall
bildandefrågan kunna prövas och avgöras pä grundval av ansökningshandlingarna.
I samband med bildandebeslutet bör länsstyrelsen fastställa de delar av
stadgarna som innehåller grunderna för fiskets nyttjande och fiskevården och
rikllinjer i övrigt för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Organisation och förvaltning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LOFO är fiskevårdsområdel en associationsrättslig sammanslutning av
fiskerättsinnehavare, vilka betecknas som delägare i fiskevårdsområdet.
Delägarna ulgörs av ägarna till det fiske för vilkel området har bildats. I
vissa fal! skall emellertid annan än fiskeägaren anses som delägare. Det
gäller i fråga om innehavare av servitut och vissa speciella nyttjanderätter.
Även vanliga nyttjanderättshavare kan inträda som delägare i fiskeägarens
ställe. En förutsättning är atl upplåtelsen omfattar en fastig-hels hela fiske
och avser längre lid än etl år. Belräffande nytljanderältsha-varens delägarskap
gäller den begränsningen att ägaren av fisket behåller bestämmanderätten i
frägor där länsstyrelsen har det slutliga avgörandet, dvs. frågor som rör
fiskevårdsområdets bildande och bestånd och områdets stadgar. För
fiskevårdsområdet skall finnas en styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
innebär i huvudsak oförändrade organisafionsbe-stämmelser. Endast på etl par
punkter föreslås ändringar i förhållande till vad som f.n. gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär att nyttjanderättshavare skall få en vidgad rätt att i ägarens ställe
företräda fisket. När upplåtelsen avser hela fisket och gäller för längre tid
än ett år skall enligt förslaget brukaren i stället för upplåtaren företräda
fisket i alla frågor som rör fiskevårdsområdet, således även i frågan om
områdets bildande. För att en annan ordning skall gälla krävs en </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>överenskommelse
mellan upplåtaren och brukaren, antingen i samband med upplåtelsen eller
senare. Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna skall bmkarens vidgade
rätl lill delägarskap endast gälla upplåtelser som skett efter ikraftträdandet
av den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär vidare, med hänvisning till vad som gäller enligt lagen om förvaltning
av samfälligheter, att länsstyrelsen skall ges befogen-hel att utse en ledamot
i fiskevårdsområdets styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan jag gär närmare in
på utredningens ändringsförslag villjag la upp en fråga som inte närmare har
berörts av utredningen. Både i den nuvarande lagen och i den föreslagna
används beteckningen "fiskevårdsområde" i en dubbel betydelse. I
första hand avses med "fiskevårdsområdel" den associationsrätlsliga
sammanslutningen av fiskerällsinnehavare. Uttrycket används emellertid också
för alt beteckna det fiske som omfattas av sammanslutningens verksamhel. I
klarhetens intresse bör enligt min mening i en ny lag åtskillnad göras mellan
å ena sidan sammanslutningen av fiskerättsinnehavare, den juridiska personen,
och å andra sidan det fiske som den juridiska personen förvallar. På så sätt
uppnås också överensstämmelse med vad som gäller enligt den nya lagstiftningen
om jaktvårds-områden där termen "jaklvårdsomräde" används endasi för
atl beteckna det markområde som de till en jaktlig enhet sammanförda
fastigheterna bildar. Förvaltningsorganisationen i vilken ägarna av jaktmarken
är medlemmar benämns "jaktvärdsomrädesföreningen". Jag föreslår att
motsvarande terminologi används i den nya lagen om fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag att
ge nyttjanderättshavare vidgad räll alt företräda fisket skulle enligt min
mening utgöra en alltför långtgående inskränkning i ägarens bestämmanderätt
över fisket. Förslagel skulle, som jag har nämnt, innebära alt del kan bli
bmkaren och inte ägaren som får ta ställning i frågan om bildande av etl
fiskevårdsområde. Det kan inle fömtsättas att ägaren och bmkaren alltid har
samma uppfattning i bildandefrågan. Om inte annat kan det föreligga
meningsskiljaktigheter när det gäller rikthnjerna för verksamhelen. Besluten i
den delen kan fä betydelse för fiskets nyttjande under lång tid efler det alt
bmkarens nyttjanderättsavtal har upphört att gälla. Därtill kommer att en
fiskeägare som inte i upplålelseavtalel förbehållit sig bestämmanderätten kan
sakna möjlighet att under löpande avtalstid träffa överenskommelse om ett
sådant förbehåll. Däremot delar jag utredningens uppfattning att liksom f.n.
den som för längre tid än ett år har nyttjanderätt fill en fastighets hela
fiske, bör få företräda detta vid förvaltningen av fisket inom
fiskevårdsområdet. En sådan nyttjanderättshavare bör följaktligen i
fiskeägarens ställe ingå som medlem i fiskevårdsområdesföreningen. En möjlighel
att avtala om en annan ordning bör dock finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen påpekar har länsstyrelsen enligt lagen om förvaltning av
samfälligheter möjlighel att utse en eller flera ledamöter i en
samfällig-hetsförenings styrelse. Regeln motiveras med att föreningens
förvaltning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
fall kan ha stor betydelse för bl. a. samhällsplaneringen, miljövården och
andra väsentliga allmänna intressen. Jag kan inte finna att det finns
motsvarande behov av insyn och konlroll från det allmännas sida i förvallningen
av fiskevårdsområdena. Det exempel utredningen anför, intresset av att
kontrollera användningen av ett större statsbidrag, ulgör enligl min mening
inte elt tillräckligt moliv för den föreslagna bestämmelsen. Jag kan
följaktligen inte biträda utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt LOFO skall i
fiskevårdsområdels sladgar anges grunderna för fiskets utövande och områdets
förvaltning. Till dessa grunder hör bl.a. frågorna om delaktigheten i fisket,
rösträtten, upplåtelse av fisket, uttagande av tillskott av delägarna och
fördelningen av inkomster. De nu angivna frågorna regleras också i lagen.
Sälunda gäller atl för varje delägare skall bestämmas hans delaktighet i
fisket. Kan inle delägarna enas skall fill gmnd för bestämmandel läggas
delägarnas andelar i samfällt fiske eller om fisket är skiftat, omfattningen av
de skilda vattenområdena. Den sistnämnda regeln gäller om del inte finns
särskilda skäl för annan beräkningsgrund. Beträffande rösträtten gäller som
huvudregel all varje delägare har en röst. Vid vissa beslut skall emellerfid
hänsyn tas lill delaktigheten. Del gäller, fömtom vid bildandebeslulel, vid
bl.a. beslul om upplåtelse av fiske och beslut om tillskott från delägarna.
Delägarna kan ocksä vid bildandet av fiskevårdsområdel ha beslutat all röstning
skall ske efler delaktighet eller annan beräkningsgrund. För beslut om
upplåtelse av fiske uppställs i lagen först och främst det kravet att delägare
med mer än hälften av delaktighetstalel skall samtycka lill upplåtelsen, när
fisket inom området är samfällt. Är fisket skiftat, krävs samtycke av delägare
med mer än två tredjedelar av delaktighetstalel. Dessulom gäller emellertid att
en fiskerältsägare under vissa förutsättningar kan förhindra en upplåtelse av
sitt fiske. En första förutsättning är all fisket inte saknar betydelse för
hans försörjning. Upplåtelsen skall dessutom gälla hela hans fiske eller gälla
ell fiske som tillkommer honom för egel bruk. Även för beslul om att delägarna
skall lämna tillskott till verksamheten krävs en pä visst sätt kvalificerad
majoritet. Flertalet av samtliga delägare, som dessutom skall företräda över
hälften av delaktighetstalel, måsle biträda elt sädani beslut. Bidragsskyldigheten
skall fördelas efler delaktigheten om inte enighet råder om en annan
fördelningsgrund. I fråga om fiskevårdsområdets inkomsler gäller att dessa, i
den mån de inte används eller fonderas, skall fördelas mellan delägarna. Med
vissa undantag skall delaktigheten gälla som fördelningsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag bygger på förutsättningen att ett fiskevårdsområde kan bildas ulan att
delaktigheten i fisket har bestämts. Detla förhållande får i flera hänseenden
betydelse för utformningen av förvaltningsbestämmelserna. Som huvudregel
föreslås gälla att delägarnas beslut i förvaltningsfrågor fattas med enkel
majoritet och all för varje delägare räknas en röst. I vissa för förvaltningen
gmndläggande frägor skall dock röstning ske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>efler
delaktighet, om minst en fjärdedel av de närvarande, röslberälfigade delägarna
begär det. Det gäller frågor om upplåtelse och om ersättning lill delägarna. I
första hand skall delägarna då försöka enas om vilka delaktighetslal som skall
gälla. Lyckas inte detla kan delaktighetstal beslutas med fyra femtedels
majoritet. Uppnås inle den majoriteten för föreslagna delaktighetstal, skall en
särskild ulredning för bestämmande av sådana tal göras. Frånsett den nu nämnda
möjlighelen till omröstning efter delaktighet, föreslås inga särskilda
omröslningsregler för beslul om upplåtelse av fiske inom fiskevårdsområdel.
Liksom f. n. skall emellertid i vissa fall krävas den enskilde delägarens
samtycke för etl beslul om upplåtelse av hans fiske. Som förutsättningar för en
sådan vetorätt föreslås gälla dels all del är fråga om fiske som han brukar med
ensamrätt, dels all fisket är av väsentlig betydelse för hans försörjning. Vad
slutligen gäller de nuvarande reglerna om tillskott av delägarna och fördelning
av inkomster så saknar dessa bestämmelser motsvarighet i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser är krifiska mot de av utredningen föreslagna omröstningsreglerna.
Kritiken innebär i huvudsak att större fiskerättsägare missgynnas i en
utsträckning som inte är fallel enligl den nuvarande lagen eller enligl annan
motsvarande lagstiftning, exempelvis lagen om förvaltning av samfälligheter.
En av remissinstanserna pekar också på den risk för handlingsförlamning som
avsaknaden av en delaktighetsulredning kan föra med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill till en början
erinra om att utformningen av omröstningsreglerna var föremål för en ingående
diskussion vid den nuvarande lagens tillkomst. Förespråkarna för en röstning
efter delaktighet hänvisade till vedertagna principer för omröstning i
sammanslutningar för ekonomisk verksamhel. Anhängarna av principen om röstning
efter huvudtal gjorde å sin sida gällande alt ett lika storl medinflylande för
alla skulle komma atl stimulera intresset hos fiertalet fiskerättsägare. Vidare
hävdades atl fisket i likhet med jakten rymmer många inslag som inle är av
ekonomisk natur. Del var därför inte befogal alt ulan vidare göra jämförelser
med annan associa-fionsrättslig lagstiftning. Den gmndläggande
omröstningsregeln i LOFO utformades i enlighet med huvudtalsprincipen. Som ylterligare
skäl för detta anfördes att erfarenheterna från både fiskevårdsföreningarna och
jaktvårdsområdena visade att man i praktiken röstade efter huvudlal. Det ansågs
emellertid nödvändigt att modifiera gmndregeln. Det måste respekteras att
röstning efter delaktighet i vissa fall utgjorde en förutsättning för en
fillräcklig anslutning bland fiskerättsägarna för bildande av ett fiskevårdsområde.
De fall som närmasl avsågs var när ett litet antal jordbrukare och fiskare äger
de största andelarna i fisket medan återstoden ägs av elt mycket stort antal
sommarstugeägare ofta bosatta på annan ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan det av både principiella och andra skäl ifrågasättas om det
finns anledning att göra undantag från huvudtalsprincipen när det gäller
omröstning till beslut om verksamheten inom ett fiskevårdsom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rade.
Även om det, med hänsyn till vad som gäller enligt annan
samfällig-hetslagstiftning, godtas att omröstning i vissa frågor sker efter
delaktighet torde det i många fall vara svårt att finna motiv för en
röslgradering. Jag syftar då närmast på sådana samfällda fisken där fisket har
i stort sett samma betydelse för delägarna oberoende av det förhållandet att de
har olika stora andelar i fisket. Erfarenhetema från samverkan både pä fiskets
och jaktens område tyder också på att riskerna för intressemotsättningar mellan
olika ägarkategorier inte är särskilt stora. Jag är emellertid medveten om att
utformningen av omröstningsreglerna trots allt kan få stor betydelse för vissa
fiskerättsägares vilja atl medverka vid bildandel av ett fiskevårdsområde.
Större fiskerättsägare kan finna det betänkligt att för dem bindande beslut
kommer att fattas efter huvudtalsröstning. Dessa betänkligheter bör enligt min
mening kunna minskas genom att det redan i stadgarna - i den del de fastställs
av länsstyrelsen - tas in föreskrifter som reglerar de mera ingripande
förvaltningsbesluten. Det kravet gäller för övrigt också enligt LOFO. I likhet
med ulredningen anser jag det emellerfid inte lämpligt att helt slopa
möjligheten lill omröstning med graderade röstetal. Jag skall strax återkomma
fill den här frågan men jag vill dessförinnan från vissa andra synpunkter
behandla besluten om upplåtelse av fiske och frågan om uttaxering av medel för
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har inte från något håll ifrågsatts annat än atl det även i fortsättningen
skall vara möjligt att genom majoritetsbeslut helt eller delvis upplåta fisket
inom elt fiskevårdsområde. En sådan möjlighet är också i många fall en
fömtsättning för en förvaltning inriktad på god fiskevård. Jag anser att del
bör komma lill uttryck i den nya lagen att en fiskevårdsområdesförening får
besluta om upplåtelse av fiske inom fiskevårdsområdel. Denna förfoganderätt bör
dock liksom hitfills gälla med vissa inskränkningar. Under vissa
förutsättningar bör en fiskeräftsägare kunna förhindra en upplåtelse. Enligt
utredningens förslag skall sådan vetorätt bara finnas när upplåtelsen avser
fiske som en delägare i området bmkar med ensamrätt. Enligl min mening bör
emellertid även den som inle har annan fiskerätt än en andel i ett samfällt
fiske kunna förhindra en upplåtelse, om upplåtelsen omfattar hela hans fiske.
Vetorätt bör således föreligga när del är fråga om dels tolalupplåtelse av ett
samfällt fiske, dels upplåtelse helt eller delvis av lotter i ett skiftat eller
på annat sätt uppdelat fiske. Som ytteriigare förutsättning för vetorätten bör
liksom hittills gälla att fisket inte skall sakna betydelse för
fiskerätlsägarens försörjning. Jag är följaktligen inte beredd alt bilräda
ulredningens förslag att skärpa förutsättningen till att avse fiske som har en
väsentlig sådan betydelse. All som några remissinstanser föreslår vidga
vetorätten fill att gälla också ett betydelsefullt fritidsfiske skulle enligt
min mening föra för långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte närmare behandlat frågan om finansieringen av verksamheten inom elt
fiskevårdsomräde. Det kan fömtsättas atl sådana tlskevårdsåtgärder som medför
direkta utgifter vanligen kommer atl finan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sieras
genom inkomster från upplåtelser. Det kan emellertid i vissa fall finnas ett
behov av att förstärka sådana inkomster och eventuella statsbidrag med bidrag
i pengar frän medlemmarna i fiskevårdsområdesföreningen. Så kan exempelvis
vara fallet om det är aktuellt att genomföra en mera omfattande restaurering av
elt fiskevatten inom området. Enligt min mening bör fiskerättsägarna när
fiskevårdsområdet bildas la ställning till om de genom föreskrifter i stadgarna
vill ge områdesföreningen möjlighel att uttaxera bidrag av medlemmarna. En
ytterligare fömtsättning för en sådan uttaxering bör vara atl det i föreningens
stadgar anges hur bidrags-skyldigheten skall fördelas mellan medlemmarna. Den
förenklade fiskerättsutredningen bör kunna utgöra ett fullt tillräckligt
underlag för en sådan fördelning. Är fisket samfällt kan del vara motiverat alt
differentiera bidragen med hänsyn till den uppskattning av andelarnas sloriek
som kan göras. Ingår ett skiftat fiske i området kan en uppskattning av
vallenarea-lemas storlek vara en godtagbar fördelningsgrund. En föreskrift om
fördelningen av bidragsskyldighelen bör givetvis korrespondera mot en eventuell
stadgebestämmelse om fördelning mellan medlemmarna av inflytande inkomster. 1
stadgarna kan också anges del högsta sammanlagda belopp som årligen kan komma i
fråga för uttaxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
samma sätt som i fräga om uttaxeringen bör i stadgarna anges i vilken
omfattning och i vilka former det kan ifrågakomma att upplåta fiske inom
fiskevårdsområdet. Fiskerättsägarna bör följaktligen redan vid bildandel få ta
ställning till riktlinjerna för de mera ingripande besluten. Del för bildandet
föreslagna opinionsvillkoret innebär alt särskild hänsyn las lill uppfallningen
hos de fiskerättsägare som har stor del i fisket eller som av andra skäl i
högre grad än andra kommer atl beröras av de fömtsatta besluten. Beslut inom de
i stadgarna angivna ramarna borde med hänsyn härtill kunna fattas efter
huvudtalsröstning och utan särskilda majoritetskrav. Jag har redan nämnt att
jag trots allt anser att möjlighelen att gradera röstetalen bör finnas kvar.
Till skillnad frän utredningen anser jag emellertid atl frågan om omröstning
efler delaktighet bör regleras i fiskevårdsområdesföreningens stadgar. Del bör
följaktligen redan vid bildandel av fiskevårdsområdet bestämmas om röstning
med graderade röstetal skall kunna komma i fräga och fastställas andelstal
lill grund för en sådan gradering. Alt förse stadgarna med föreskrifter om
delaktighelsröstning torde bli aktuellt främst i de fall dä uttaxering av
bidrag hos medlemmarna skall kunna ske. Det är då naturligt att gradera
röstetalen på samma sätt som bidragsskyldigheten fördelas. Under alla
omständigheter bör röstgraderingen göras på grundval av
fiskerältsförteckningens uppgifter. Även om vissa invändningar kan riktas mol
att andelstal för graderingen i slor utsträckning kommer att gmndas pä
uppskattningar och översiktliga bedömningar bör fiskerättsägarna kunna bortse
från de brister som en sådan metod har. Jag vill understryka att mitt förslag
inte får leda till någon mera omfattande arbetsinsats av förrättningsmannen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Fiskevårdsområdes bestånd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
LOFO skall etl fiskevårdsområde bildas för viss tid, minst tio och högst 25 år.
Beståndstiden förlängs emellertid automatiskt om inle delägare som företräder
minst en tiondel av delaktighetstalel hos länsstyrelsen anmäler att de inle
önskar någon förlängning. Görs en sådan anmälan skall länsstyrelsen pröva om
giltighetstiden skall förlängas. För den prövningen gäller i tillämpliga delar
reglerna om bildande av fiskevårdsomräde. Del krävs följaktligen regelmässigt
en förrättning och en omröstning för alt konstatera att del bland delägarna
finns lika slor anslutning för en förlängning som det krävs för nybildning.
Länsstyrelsen kan emellertid under vissa omständigheter upplösa ett
fiskevårdsområde redan innan giltighels-tiden har löpt ul. Exempel på sådana
omständigheter är att vattenområdet eller fisket förändrats väsentligt genom en
naturhändelse eller en vattenul-byggnad. För beslut om sädan upplösning behöver
inle nägon förrättning hållas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligl ulredningens
förslag skall elt fiskevårdsomräde bildas för atl bestå tills vidare.
Länsstyrelsen skall emellertid på ansökan av bl.a. delägare i
fiskevårdsområdel kunna beslula all detla skall upplösas. Frågan om upplösning
skall bara kunna prövas vid utgången av varje tioårsperiod från bildandet, om
det inte finns särskilda skäl för annal. Som särskilda skäl anses sådana
omständigheter som enligt LOFO kan föranleda en upplösning i förtid.
Länsstyrelsens beslul skall grundas på en lämplighetsprövning vid vilken
hänsyn skall tas till innehållet i de regionala och lokala fiskevärdsplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligl min mening bör man
räkna med tvä olika huvudfall då det inte längre finns förutsättningar för etl
fortsalt samarbele inom ett fiskevårdsomräde. Det ena huvudfallet jag syftar
på är all sä väsentliga förändringar inträffar i vatten- eller
fiskeförhällandena att grunden för verksamheten rycks undan. Elt exempel på
förändringar av del slaget kan vara följderna av en sjöreglering eller annal
byggande i vatten. Liksom f. n. bör länsslyrelsen i det fallet kunna beslula
att gemenskapen inom fiskevårdsområdel skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det andra huvudfallet
anser jag vara när del bland fiskerältsägarna finns ett mera allmänt missnöje
med samarbetet och en önskan all della skall upphöra. Jag har i del föregående
framhållit den betydelse som en positiv inställning hos fiskerältsägarna har
för ell väl fungerande samarbete inom ett fiskevårdsområde. Del förhållandel
all ett slorl anlal av dem motsätter sig en fortsatt samverkan bör därför
enligl min mening kunna ulgöra skäl för att upplösa fiskevårdsområdet.
Länsstyrelsen bör följaktligen, om del konstateras atl den för bildande av ell
fiskevårdsomräde erforderliga opinionen inte längre föreligger, kunna besluta
om upplösning av områdesföreningen. Liksom f. n. bör en omprövning av
fömtsättningarna för en samverkan inte ske förrän en relalivi läng tid
förflufil från det att fiskevårdsområdet bildades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LOFO kan länsstyrelsen besluta om ändring av stadgarna för ett fiskevårdsomräde
och ett sådant beslut kan också avse en ändring av områdets omfattning. En
sådan stadgeändring skall handläggas i samma ordning som frågan om bildande av
elt fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår regler som innebär att ett fiske skall kunna anslutas till eller
uteslutas ur ett fiskevårdsomräde. Uteslutning skall kunna ske om fisket bör
anslutas till elt annat fiskevårdsomräde eller om en uteslutning i annat fall
anses lämphg. Ansökan om anslutning eller uteslutning skall göras hos
länsstyrelsen som skall låta fiskevårdsområdel, fiskenämnden och kommunen yttra
sig över ansökan. Finner länsstyrelsen att den ansökta åtgärden står i
överensstämmelse med de kommunala och regionala planerna för fiskevården, skall
en förrättningsman förordnas. Förrättnings-mannen skall sedan handlägga frågan
i samma ordning som gäller för bildande av ett fiskevårdsområde. För
uteslutning av ett fiske som på gmnd av en naturhändelse, en vattenutbyggnad
eller nägon annan orsak inte längre kan nyttjas föreslås ett förenklat
förfarande. Länsstyrelsen skall då kunna besluta om uteslutningen efter att ha
remitterat ansökan och låtit fiskerättsägarna yttra sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissyttrandena över förslaget ifrågasätts om inte en enklare handläggningsordning
kan lillämpas i vissa fall. Dessutom efterlyses regler för sammanslagning av
fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör reglerna för att möjliggöra förändringar av ett fiskevårdsomrädes
omfattning åtminstone delvis kunna utformas som molsvarande regler i lagen om
jaktvårdsområden. Därmed tillgodoses också de synpunkter som förts fram vid
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär att det blir möjligt att föra samman flera fiskevårdsområden
till ett område. Del bör också vara möjligt atl dela upp ett fiskevårdsområde
även om en sådan åtgärd bör komma i fräga endasi i undanlagsfall. För sädana
mera genomgripande förändringar bör i tillämpliga delar gälla reglerna om
nybildning av ett fiskevårdsområde. Frågan bör följaktligen utredas vid en
förrättning om länsstyrelsen inle anser atl beslul om ombildningen kan meddelas
på grundval av ansökningshandlingarna. För länsstyrelsens prövning av del
ombildade fiskevårdsområdel bör gälla det för bildande föreslagna
opinionsvillkoret och allmänna lämplighetskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen föreslår bör det också finnas möjlighet att ansluta ett fiske till
ett bestående fiskevårdsomräde. Enligt min mening bör länsstyrelsen i regel
kunna besluta om en sådan åtgärd enbart på gmndval av en ansökan från
fiskevårdsområdesföreningens styrelse och elt medgivande från fiskets ägare.
Innebär anslutningen all fisket förs över från ell fiskevårdsområde till ett
annal bör del också krävas alt föreningen för det område i vilket fisket ingår
medger åtgärden. Del kan visa sig nödvändigl alt ylterligare utredning tillförs
ärendet innan beslut fattas. Länsstyrelsen bör därför ges möjlighet att
förordna att frågan skall utredas vid en för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rättning.
För länsstyrelsens prövning bör självfallet gälla atl åigärden skall vara
förenlig med fiskevärdsinlresset och andra inlressen som fiskevårdsområdet
skall tillgodose.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undanlagsvis
kan del finnas anledning alt utesluta etl fiske ur ell fiskevårdsområde ulan all
fisket samtidigt förs lill ell annat sådant område. Även i det här fallel bör
länsslyrelsen beslula i frågan. Ansökan bör få göras både av
fiskevårdsområdesföreningens styrelse och ägaren av del fiske det är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Bestämmelser till skydd för fiskbestånden m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
denna rubrik behandlar jag dels ulredningens förslag lill bestämmelser i fråga
om vanskötsel av fiske och expropriation av fiske, dels frågan om en samordning
av länsstyrelsernas och fiskeristyrelsens befogenhet att meddela bestämmelser
om fiskets vård och bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om vanskötsel av fiske</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskerättslagen
innehåller i 30-32 S§ bestämmelser som gör del möjligt för det allmänna atl
ingripa med tvångsåtgärder om innehavaren av enskild fiskerätt vansköter fisket
genom en alltför hård beskattning av fiskbeståndet eller genom underlåtenhet
att utnyttja fisket. Som en fömtsättning för sådana tvångsåtgärder gäller alt
de skall vara påkallade av ett allmänt intresse och alt försöka atl vinna
rättelse har gjorts under hand. Slalens fiskeritjänstemän dvs.
fiskeriintendenten skall därför först försöka atl träffa en frivillig
överenskommelse om fiskels bedrivande med fastighetsägaren eller, om
fiskerätten innehas av annan, med denne. Om en sädan överenskommelse inte
kommer till stånd eller om åtagandena i överenskommelsen inte fullgörs,
åligger det fiskeriintendenten att anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Han
skall i samband därmed ange de förskrifter om fiskets bedrivande som enligl
hans mening bör meddelas för all avhjälpa vanskötseln. Innan länsstyrelsen
fattar beslul i ärendei skall fiskerälts-havaren ges tillfälle atl yttra sig.
Länsslyrelsen får därefter fastställa en fiskeriplan med de föreskrifter om
fiskels bedrivande som är nödvändiga för att avhjälpa vanskötseln. Fiskeriplanen
skall avse en viss tid, högst tio är. Planen har sakrätlslig verkan, så all
även en ny ägare är bunden. Vid behov kan länsslyrelsen sätta ul vite för
underlätenhet att följa planens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
fiskevattensutredningen har bestämmelserna i fiskerätlslagen om åtgärder mot
vanskötsel av fiske nästan aldrig tillämpats. Enligl vad ulredningen inhämtat
har det funnits fall av vanhävd där ell ingripande varil motiverat men
förfarandet har ansetts så omständligt all man avstått från åtgärder.
Utredningen föreslår mot bakgmnd härav att bestämmelserna förenklas. Förslaget
innebär atl fiskenämnden skall kunna fastställa en fiskeriplan för fisket, om
fiskerättshavare i strid med allmänt intresse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppenbart
vansköter sitt fiske genom alltför hård beskattning av fiskbeståndet eller
genom underlåtenhet att nyttja fisket. Nämnden föreslås självmant kunna ta upp
frägan till behandling men del vanligaste torde enligt utredningen bli att
frågan las upp efter anmälan. Fiskeriplanen skall i likhet med vad som gäller
nu innehålla de föreskrifter om fiskels bedrivande som anses nödvändiga för
alt avhjälpa vanskötseln. Föreskrifterna bör få förenas med vite. Vid
upprättandet av planen bör skälig hänsyn las lill fiskerättsägarens intresse
all själv kunna bedriva fiske eller all disponera sitt vatten på annal sätt.
Fiskeriplanen föreslås vidare bli gällande mot ny innehavare av fiskerätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
förslag alt fiskerällslagens bestämmelser om förfarandet vid åtgärder mot
vanskötsel av fiske skall förenklas lämnas ulan erinran av remissinstanserna.
Enligt min mening finns det behov av bestämmelser om vanhävd pä fiskets område
även i fortsättningen. Jag tillstyrker förslaget om ell förenklat förfarande
vid ingripande mol vanskötsel av fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
biträder alltså ulredningens förslag alt det i fortsättningen bör ankomma på
fiskenämnden alt vid behov ingripa mot uppenbara fall av vanskötsel av enskilt
fiske. Fiskenämnden, som har lill uppgift alt bl.a. verka för fiskets
utveckling och för en god fiskevård, bör därvid ha befogenhet att meddela de
beslul om fiskets bedrivande som behövs för all avhjälpa vanskötseln. Som
utredningen föreslår bör del inle längre vara etl oavvisligt krav alt ell
ingripande alllid skall föregås av försök alt nå en frivillig överenskommelse.
Del ligger dock i sakens natur all man i de allra flesta fall först
eftersträvar atl åstadkomma rättelse på frivillig väg. Som utredningen
föreslagil bör nämnden kunna ingripa självmant eller efler anmälan. Jag
förordar atl bestämmelserna om ätgärder mol vanskötsel av fiske tas in i 30 §
fiskerätlslagen (1950:596). Jag vill i övrigl hänvisa lill specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Expropriation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför alt Östersjöns laxbestånd till övervägande del (ca 70 %) baseras på
reproduktion i norrländska vattendrag. Beståndet är emellertid numera utsatt
för en alltför hård beskattning och lillgången på lekfisk är därför oroväckande
liten på åtskilliga håll, i vissa älvar långt under vad som behövs för all
upprätthålla beståndet. Akuta problem av detta slag finns i dag i såväl
vallendrag med nalurlig reproduktion som utbyggda älvar med odlingsbaserad
laxproduktion. Tyngdpunkten i det svenska laxfisket har enligl ulredningen
under de senaste åren förskjutits kraffigt i riktning mot ett ökat norrländskt
kustfiske, främsl i anslutning till de laxförande älvarnas mynningsområden.
Detta fiske bedrivs i första hand med fasta redskap men i en inle obetydlig
omfattning också med rörliga nätredskap. Större delen, uppskattningsvis ca 75
%, av del norrländska kustfisket efter lax utövas med stöd av enskild
fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser i fiskevårdande syfte som hittills har meddelats har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>• 43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
utredningen inte varit tillräckliga för att motverka överfiskningen av lax och
havsöring i älvmynningarna. Den begränsning av fångslullaget som enligt
utredningen är nödvändig för alt trygga beståndet har således inle kunnat
åstadkommas i de i detta sammanhang särskilt känsliga älvmynningarna.
Situationen är enligl utredningen särskilt allvarlig för laxens del. Lägel i
vissa vattendrag är emellertid oroande också för havsöringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anför vidare
att staten och kommuner enligt 2 kap. 9 § första stycket vattenlagen (1918;
523) redan i dag har rätt att i eller invid ett vattendrag anordna en särskild
fiskväg och att vidta andra ålgärder för att främja fisket. I samband med atl
beslul härom meddelas kan enligl 2 kap. 14 § andra stycket vattenlagen fiske
inom etl visst område förbjudas. Enligt ulredningens uppfattning är dock dessa
bestämmelser i vattenlagen inte tillräckliga. En utvidgning bör därför ske av
möjlighelerna lill ingripande från samhällels sida. Utredningen avser då
särskilt den situation som uppkommer när fisket i ett mynningsområde är så
omfattande all tillräckligt med lekfisk inle kan komma upp i vattendraget.
Visserligen kan länsstyrelsen enligt fiskeristadgan i etl sådanl läge beslula
att fisket i mynningsområdet skall reduceras på gmnd av fiskevårdsskäl. Ett
beslut som förbjuder fisket hell under en längre period, exempelvis flera år,
torde dock enligt utredningen inte kunna fattas i denna ordning. Ulredningen
föreslår mot bakgmnd härav att det införs en möjlighet alt expropriera fiske,
som utgör hinder för fiskevården. Del kan exempelvis röra sig om fisket med
fasta redskap i ett mynningsområde i de fall detta fiske hindrar tillräcklig
uppgång av vandringsfisk för avelsändamål. Expropriationsrätten bör dock inte
omfatta fiske endasi i mynningsområden ulan allt fiske som av fiskevård SS kål
bedöms böra las i anspråk i sin helhel. Detla kan bli aktuellt i samband med
byggandet av en fisklrappa eller anläggning för fiskodling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen framhåller att
del enligt den nu gällande lagsliftningen saknas möjlighet atl förfoga över
mark, vatten och fiske ulan ägarens medgivande, när det är fråga om all utföra
vetenskapliga undersökningar och försök på fiskets omräde. Även om frivilliga
överenskommelser är att föredra också i ifrågavarande fall, finner ulredningen
del angeläget alt en möjlighet till expropriation införs även för att göra det
möjligt att utföra sådana undersökningar och försök.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill till en början
erinra om att del är söijt för vandringsfiskens ohindrade gång genom
bestämmelserna i 28 och 29 §S fiskerättslagen om en fri led, en
"fiskådra" där fisken skall kunna gå fram. I vatje gren i de
vattendrag och sund där fisken har sin gång skall fiskådra finnas i det
djupaste vattnet. Fiskådran, som utgör en sjättedel av vattnets bredd, skall
lämnas fri från fiskredskap som kan hindra fiskens gång. Om ett vattendrag med
fiskådra mynnar ut i havet sträcker sig fiskådran 300 meter ut. Länsstyrelsen
kan i vissa fall föreskriva att fiskådran skall gå i en annan del av vattnet än
det djupaste. Vidare fömtsätts att länsstyrelsema skall kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
stöd av fiskeristadgan ge särskilda skyddsföreskrifter för vandringsfisken,
exempelvis för sådana delar av en älvmynning som inle omfattas av fiskådran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de syften utredningen vill uppnå med förslaget om expropria-tionsmöjlighet
av fiskevårdsskäl lorde alltså redan vara tillgodosedda genom
fiskelagstiftningens och vattenlagens bestämmelser. Som utredningen anför inger
emellertid utvecklingen av lax- och havsöringsfisket allvarlig oro för
beståndens fortsatta existens. Med hänsyn härtill och till all remissinstanserna
i allmänhet godtagit förslagel vill jag inte motsätta mig della. Jag förordar
säledes efter samråd med statsrådet Danell att expropriationslagen ändras sä
att expropriation får ske för atl möjliggöra fiskevärdsätgärder saml
vetenskapliga undersökningar och försök i fråga om fiske. Bestämmelser härom
tas lämpligen in som en ny paragraf, 2 kap. 7 a §, i expropriationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Expropriation
av enskild fiskerätt som ett medel alt lillgodose fiskevård torde komma i fråga
främst i de fall fisket måste förbjudas helt. Är det fråga om begränsningar av
fisket t.ex. i form av fredningstider eller förbjudna fiskemeloder, torde samma
syfte i allmänhet kunna näs på etl mindre ingripande sätt genom all
länsstyrelsen med stöd av 14 § fiskeristadgan (1954; 607) meddelar lokala
bestämmelser om fiskels vård och bedrivande. De kan avse skyddszoner och
fredningstider för exempelvis lax. De kan också la sikte på atl bekämpa alltför
effektiva fångstsätt som kan äventyra fiskslammens bestånd. Länsstyrelsen kan alltså
i lokala bestämmelser också inskränka fisket med vissa nätredskap. Sådana
bestämmelser får dock meddelas endast när det anses påkallat av fiskevårdsskäl.
Föreskrifter som i första hand syftar till en fördelning av fisket mellan
olika kalegorier fiskande, exempelvis mellan yrkesfiskare och dellidsfiskare
eller fritidsfiskare får inle meddelas i denna ordning. Även med denna
begränsning kan dock som framgår av vad jag nu sagt fiskevårdens inlressen i
slor utsträckning tillvaratas genom föreskrifter som meddelas av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevatlensulredningen
föreslår att fiske skall kunna exproprieras även i vissa andra fall och anför
alt man pä många platser i landel gör stora satsningar på turism saml bygger
stugbyar och andra fritidsanläggningar. Möjligheter till fritidsfiske ulgör då
ofta en förutsättning för sådana projekt. Finns området eller anläggningen vid
vatten där fisket är förbehållet enskilda fiskerättsägare, behövs det avtal med
dem för att få fisket upplåtet på kortare eller längre lid. Enligt utredningen
torde det dock ibland vara värdefullt att mera definitivt kunna disponera
fisket i anslutning lill t.ex. elt slörre turistområde eller en stugby. Mol
denna bakgmnd bör fisket inom etl område som är av väsentlig betydelse för
friluftslivet kunna bli föremål för expropriation. Utredningen föreslår därför
att äganderätten eller nyttjanderätten till visst fiske i anslutning till en
fritidsanläggning skall kunna exproprieras utan att fastigheten i övrigt tas i
anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Enligl 2 kap. 9 § exproprialionsla-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gen
får expropriation ske bl.a. för atl tillgodose etl väsenlligl behov av mark
eller anläggning för "idrott eller friluftsliv", om marken eller
anläggningen är avsedd att hållas tillgänglig för allmänheten. I motiven lill
bestämmelsen framhålls särskill atl begreppet friluftsliv också omfattar fritidsfisket
(prop. 1972; 109 s. 276). Det i lagrummet använda uttrycket mark anses inte
innebära någon begränsning av exproprialionsföremålet. Av expropriafionslagens
förarbeten framgår vidare all expropriation kan tillgripas även om en särskild
anläggning inte tillskapas samlidigl. Av vad jag nu har anfört framgår all det
redan i dag finns möjligheler att genom expropriation ta enskilt fiske i
anspråk på det sätt utredningen har förordat. Jag vill i sammanhanget också
hänvisa lill civilutskoltets belänkande CU 1979/80:10, där utskottet med
anledning av en motion i frågan framhåller atl det redan finns
expropriationsmöjligheler för allmänhetens friluftsliv och att detta omfatlar
fritidsfisket. Det finns alltså inte något behov atl ändra lagen för alt
lillgodose nu angivna ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om fiskets vård och bedrivande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
14 S fiskeristadgan (1954:607) får länsstyrelsen för länel eller en del av
detta meddela särskilda bestämmelser om fiskels vård och bedrivande. Sådana
bestämmelser fär dock inte avse området utanför gränsen för svenskl
terrilorialhav enligt 3 S lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium i dess
lydelse före den I juli 1979, dvs. området intill fyra nautiska mil från de
svenska baslinjerna. Del bemyndigande som paragrafen innehåller gör del möjligt
för länsslyrelsen all genom lokala bestämmelser skärpa fiskeristadgans allmänna
bestämmelser om minimimått, fredningstider, förbjudna fiskemeloder m.m. (prop.
1954: 183 s. 108). Däremol får länsbestämmelserna inte innebära en lindring av
en allmän föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
län har i dag som ell komplement till fiskeristadgan en länsstadga och i de
flesta kustlän två länsstadgor, en sallvatlenstadga och en sölval-lenstadga.
Vidare finns det särskilda av länsstyrelsen meddelade lokala beslut om fiskets
vård och bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen har stark kritik riktats mot den nuvarande ordningen med
länsstadgor som kompletteras med lokala beslul. De nuvarande bestämmelserna
anses i många fall inte grundade pä moderna fiskeribiolo-giska rön utan är
föranledda av konkurrenshänsyn. Innehållet varierar vidare avsevärt inom
regioner med likartade fiske- och fiskeribiologiska förhållanden. Detaljrikedomen
och svåröverskädlighelen hos de lokala bestämmelserna framslår också som ett
hinder för ett lojall utövat frilids-fiske vilket blir mera påtagligt ju
rörligare frilidsfiskel blir. Bestämmelserna är vidare ofta svåråtkomliga för
allmänheten även om en förbättring har inträtt på senare år genom att flera
länsstyrelser låtit utarbeta lättillgängliga sammanställningar av gällande
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl de fiskeribiologiska samordningsfrågorna skall kunna beaklas i tillräcklig
grad föreslår ulredningen att länsstadgorna ersätts av stadgor för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>större
områden. Vidare är del enligl utredningen angelägel all de bestämmelser som
gäller för allmänhetens fiske görs lättillgängliga och likformiga inom lämpligt
avpassade slörre områden. Utredningen föreslår därför alt de särskilda
fiskestadgorna skall upprättas för större regioner. Enligt förslaget skall
kusten indelas i fyra regioner vilka i stort anknyter lill de skilda
fiskerättsliga förulsältningarna. Inlandet föreslås uppdelat i tvä regioner med
gräns vid Dalälven. Med hänsyn lill all de fiskerätlsliga förhållandena är
annorlunda i de fem största sjöarna i jämförelse med övriga inlandsvatlen
föreslås en särskild stadga för dessa. Sådana stadgor bör beslutas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, varvid i första hand
fiskeristyrelsen bör komma i fräga. Enligl ulredningens mening är del dock
under alla omständigheter angelägel att den lokala förankringen inle går
förlorad. En möjlighel är därför atl låta fiskenämnderna svara för kontakterna
med allmänheten genom sammanträden o.d. samt även i övrigt öva inflytande på
stadgans innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att de nuvarande länsstadgorna och särskilda lokala besluten skall
ersällas med regionala stadgor kritiseras av flera remissinstanser. Dessa
anser bl. a. att avgränsningen av de föreslagna regionerna är olämplig och all
det inom flera län finns säregna fiskeribiologiska fömtsättningar och
naturförhållanden som är bekanta för länsslyrelserna och som endasi kan beaklas
av dem i länsvisa stadgor och beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
fiskeristyrelsen har befogenhet atl meddela föreskrifter om fiskets vård och
bedrivande. Enligt 33 f S lagen (1950:596) om rätl lill fiske får regeringen
eller myndighel som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om del svenska
fiskels vård och bedrivande. Bestämmelsen ger regeringen möjlighet all
föreskriva inskränkning i fisket, om del behövs t.ex. för atl bevara
fiskbestånd eller annars för atl främja fisket. Bestämmelsen har bl.a. sin
grund i de minskade fiskbestånden i bl.a. Nordsjön, Skagerack och Kattegatt.
Delta har letl till allt hårdare internationella fångstbegränsningar för atl
förhindra en ulfiskning av vikliga arter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
som avses i 33 f § fiskerättslagen finns bl. a. i kungörelsen (1965:500,
omtryckt senasl 1977:56) om bestämmelser angående storleken av nätmaskor i
fiskeredskap och minimimått pä fisk m. m. Enligl 1 § första stycket meddelar
fiskeristyrelsen bl. a. de bestämmelser i detta hänseende som betingas av
Sveriges anslutning lill vissa i kungörelsen närmare angivna konventioner.
Enligt paragrafens andra stycke meddelar fiskeristyrelsen vidare med beaktande
av Sveriges internationella överenskommelser även i övrigt bestämmelser i
samma hänseenden för fiske inom Sveriges sjöterritorium och den svenska
fiskezonen samt för svenskt havsfiske i övrigt. I förordningen (1977:1138) om
utlännings fiskerätt ges bl.a. bestämmelser för yrkesfiske som bedrivs från
utländska farlyg i del svenska territorialhavet och i den svenska fiskezonen.
Enligt 6 § meddelar fiskeristyrelsen yllerligare föreskrifter om fiskels vård
och bedrivande för sådanl fiske. Med stöd av bestämmelserna i nämnda kungörelse
och för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ordning
har fiskeristyrelsen utfärdat bl.a. kungörelser med vissa bestämmelser om
fisket i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I tvä skilda skrivelser
till regeringen år 1979 hemställer fiskeristyrelsen om en översyn och
samordning av styrelsens bemyndiganden all utfärda föreskrifter om fiskels vård
och bedrivande. Styrelsen anför därvid all den under en lång följd av år har
utfärdat olika fiskereglerande bestämmelser med stöd av bemyndigandena i
kungörelsen (1965:500) om bestämmelser angående storleken av nätmaskor i
fiskeredskap och minimimått pä fisk m.m. och i förordningen (1977: 1138) om
utlännings fiskerätt. Dessa bemyndiganden har hittills i huvudsak inneburit
att till svensk författningstext omsätta rekommendationer som har avgetts på
mellanstallig nivå, exempelvis inom ramen för Nordostatlantiska fiskerikonventionen
(NEAFC) och Internationella fiskerikonventionen för Östersjön (IBSFC).
Utvecklingen pä fiskets område och de av statsmakterna år 1978 beslulade nya
riktlinjerna för fiskeripolifiken har emellertid gjort det angelägel att
precisera styrelsens befogenheter all reglera fisket längs kusterna och i de
havsområden som har eller kan få betydelse för svenskl fiske. Den internationella
utvecklingen har för Sveriges vidkommande medfört att vi varje år måste föra
förhandlingar med en rad stater om de kvantiteter (kvoter) fisk av olika slag
som svenska fiskare skall ha rätl all fånga. Även för de fångster som skall tas
upp i den svenska fiskezonen måsle förhandlingar föras, eftersom uttaget i
denna påverkar fisklillgången i våra grannländers vatten och omvänt. De
fångslkvoter som överenskoms vid internationella förhandlingar fastställs
formellt av regeringen som också uppdrar ål fiskeristyrelsen alt övervaka hur
dessa ulnylljas. De fångslkvoter som Sverige tilldelas vid internalionella
förhandlingar är emellertid inte tillräckliga för atl tillåta ell fritt fiske
efter vissa arter under hela årel. När en kvot är uppfiskad utfärdar styrelsen
därför förbud för fortsalt fiske i det aktuella havsområdet eller efter den
aktuella arten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulöver
den möjlighel som således finns all stoppa fisket efler etl visst fiskslag när
den kvot som har lilldelals Sverige har fiskats upp måste enligl styrelsen de
fastställda kvoterna i framtiden kunna fördelas först och främst mellan olika
kalegorier som fiskar yrkesmässigt. Garnfiskare och vadfiskare kan t.ex. inte
plötsligt flytta sitt fiske från Västkusten till Östersjön. Slyrelsen föreslår
mol bakgrund härav att regeringen skall besluta om en fördelning mellan olika
grupper av fiskande av de kvoter som har fastställts för visst eller vissa
fiskslag. Förslag till sådan fördelning, som dock inle bör omfalta fiske med
stöd av enskild räll, bör enligt fiskeristyrelsen upprättas av slyrelsen.
Huvuddelen av kvoterna bör därvid komma del samhällsslödda yrkesfisket till
del, dvs. i första hand sådana fiskare som innehar licens för yrkesfiske. En
viss schablonberäknad mindre procentandel av fångslkvolerna bör enligt
slyrelsen normalt också kunna förbehållas de olika kategorier som inle fiskar
yrkesmässigt, dvs. husbehovsfiskarna och fritidsfiskarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
alt vid behov förbjuda fortsatt fiske bör enligl fiskeristyrelsen säsom
hitfills få utövas av styrelsen. Utöver fångstförbuden bör styrelsens
föreskrifter liksom nu också få omfatta redskapsbestämmelser, minimimått på
fisk, fredningstider och fredningszoner. De bör dessulom avse mer tekniskt
inriktade regler för fiskets bedrivande såsom anmälnings- och
rapporteringsplikt och andra bestämmelser i syfte atl underiätta och reglera
övervakningen liksom vissa tillsyns- och ansvarsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsens
bemyndigande att meddela dessa föreskrifter bör enligt slyrelsen avse fiske
inom Sveriges sjöterritorium vid havskusten ända in lill land. Detta medför all
säväl länsstyrelsen som fiskeristyrelsen blir behöriga atl utfärda sådana
föreskrifter för havsområdet intill den territorialgräns, som gällde före den
1 juli 1979. Genom etl obligatoriskt samrådsförfarande mellan fiskeristyrelsen
och länsstyrelsen bör risken för en sådan kompelenskonflikl kunna begränsas.
Styrelsen bedömer inle heller denna risk som särskilt stor med hänsyn lill all
styrelsens föreskrifter alllid skall ha sin gmnd i internationella
överväganden. Till della kommer vidare atl styrelsens föreskrifter av
fiskeribiologiska skäl normall måste omfatta större sammanhängande områden än
enstaka län. Av största vikl är också enligl slyrelsen atl dessa föreskrifter
kommer alt träda i kraft samtidigt inom olika läns kustområden. Detta kan bäst
uppnås om det ankommer på slyrelsen atl meddela föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
styrelsen ulgör dock vandringsfisken en komplikation i sammanhanget.
Fiskeristyrelsens bemyndiganden förutsälls inle komma att omfatta landets
sölvatlensfiske. En lösning är dock att det tills vidare får ankomma på
länsslyrelsen alt efter framställning av fiskeristyrelsen fatta sådana beslut i
den ordning som fiskeristadgan anger för vissa brådskande beslul. Det av
slyrelsen föreslagna samrädsförfarandet torde garantera all enhetliga
bestämmelser blir gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill till en början
uttala att jag inle nu är beredd atl la ställning lill fiskeristyrelsens
förslag atl de fångslkvoter som Sverige lilldelas vid internationella
förhandlingar skall fördelas mellan olika kategorier fiskande varvid huvuddelen
bör komma det samhällsslödda yrkesfisket till del, dvs. i första hand fiskare
med yrkesfiskelicens. Frågan om en fördelning av • kvoterna mellan olika
kalegorier fiskande inbördes har ell nära samband med frägan, hur olika
konfliktsituationer mellan skilda kalegorier fiskande skall lösas. Som jag
lidigare har anförl har jag för avsikt all föreslå regeringen alt denna fråga
blir föremål för förnyade överväganden av en utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller länsstyrelsernas resp. fiskeristyrelsens befogenhet atl
meddela föreskrifter om fiskets vård och bedrivande delar jag utredningens och
styrelsens uppfattning all del av flera skäl behövs en bättre samordning än f.
n. Jag ansluter mig lill uppfattningen alt det bör ankomma på fiskeristyrelsen
all meddela sådana föreskrifter om fiskets värd och bedrivande som grundas på
internationella överenskommelser och rekom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mendalioner
och atl dessa liksom nu kan ges giltighet ända in lill land. Som styrelsen har
föreslagit bör dessa föreskrifter bl. a. kunna innefatta fångstförbud, redskapsbestämmelser,
minimimått på fisk, fredningstider och fredningszoner liksom mera tekniskt
inriktade bestämmelser för fiskels bedrivande, allt under förutsältning att
föreskrifterna är motiverade av fiskevårdsskäl. Jag kan vidare i princip
tillstyrka förslaget att del skall ankomma på länsslyrelsen all meddela sådana
föreskrifter när de inle är föranledda av internalionella överenskommelser
eller rekommendalioner. Jag delar också uppfattningen att det är angelägel att
bestämmelserna på området i största möjliga utsträckning är enhetliga. För alt
lillgodose detla önskemål och för att bättre än f. n. lillgodose
fiskeribiologiska synpunkler liksom för atl undvika kompelenskonflikler mellan
myndigheterna förordar jag vidare atl länsslyrelsen skall åläggas samrädsskyldighet
med fiskeristyrelsen. Däremot är jag inte beredd att biträda utredningens
förslag atl införa regionala stadgor med hänsyn lill de starka betänkligheter
som flera remissinstanser för fram mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
har förutsatt atl föreskrifter som har sin grund i internationella
överenskommelser och rör vandringsfisken skall meddelas av länsstyrelsen
såvitt avser sötvattensfiskel i älvar och floder. För egen del anser jag att
det är mera ändamålsenligt alt även sådana föreskrifter meddelas av
fiskeristyrelsen. Enligl min mening bör del, med hänsyn till vandringsfiskens
betydelse både för havsfisket och sötvattensfiskel, också kunna överlåtas på
fiskeristyrelsen alt meddela föreskrifter om vandringsfisken, även om
föreskrifterna inle har sin grund i internafionella överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på regeringen atl meddela de föreskrifter om fiskeristyrelsens och
länsstyrelsens befogenheter i de hänseenden jag nu har berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Förvaltningen av statens fiskevatten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fisket
i kronan tillhöriga vallen skall enligl kungörelsen angående förvallningen av
kronans fisken (1951:395) förvaltas av den myndighet under vilken vattenområdet
hör. Förvaltningen kan dock överiämnas lill domänverket. För fisket i statens
vatten ovan odlingsgränsen och pä renbelesfjällen gäller emellertid atl
förvallningen åvilar lantbruksnämnderna utan möjlighet till överlåtelse därav
till domänverket. De förvaltande myndigheterna skall också sörja för alt
fiskena nyttjas. Detta skall ske genom upplåtelser, om inte hinder möter
däremol. Upplåtelserna skall ske mol avgift, om inle regeringen medger annat.
Om del erfordras för ortsbefolkningens försörjning med fisk, bör fisket i
första hand upplåtas lill yrkesfiskare med försäljning i orten och till
ortsbefolkningen för husbehovsfiske. Försl härefter bör upplåtelse ske lill
yrkesfiskare med försäljning i andra orter saml lill sport- och fritidsfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
myndigheter som i dag förvaltar statens vatten är domänverket, 4 Riksdagen
1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fortifikationsförvaltningen,
kriminalvårdsstyrelsen, vissa lantbruksnämnder, socialstyrelsen,
sjöfartsverket, statens naturvårdsverk, statens valtenfallsverk, vissa
universitet och kammarkollegiet. Domänverkel förvallar totall ca 210000 ha
vatten, varav 116000 ha upplåtes för fritidsfiske. Domänverkets vatteninnehav
är fördelat på i stort sett hela landet, om än med en tydlig övervikt på de
nordligaste länen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt ulredningen finns
det ingen anledning att ändra på den fastslagna principen att fisket i slalens
vatten skall komma det allmänna lill godo i någon form. Huvudregeln bör därför
även i forlsältningen vara atl fisket skall upplåtas. Vissa möjligheter till
undanlag från denna regel måste dock finnas. Del gäller såväl när
bestämmelserna i andra författningar ulgör hinder mol upplåtelse - t.ex.
rennäringslagen och naturvårdslagen - som när särskilda skäl i övrigt talar mot
att upplåtelse sker. Så t. ex. kan det av säkerhetsskäl vara olämpligt alt
upplåta fiske i vattenområden; som är belägna i anslutning till mililära
anläggningar eller utgör målområde vid övningsskjutning. Detsamma kan också
gälla statliga fiskerätligheter i anslutning till vattenkraftverk, där det
finns skyldigheter alt sätta ut laxungar. Vissa vatten kan också behövas för
fiskeribiologiska undersökningar av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del gäller
prioriteringen av upplåtelser mellan olika kategorier av fiskande bör enligl
utredningen yrkesfiskare liksom hittills ha företrädesrätt till upplåtelser
före andra fiskande, om det föreligger behov av yrkesfiskemöjligheter.
Ulredningen anser atl del inle längre är nödvändigt att behålla nuvarande
bestämmelse om avsättning av fisk i orten. Fiske som försörjningskälla kräver i
dag stor flexibilitet och större avsättningsområden än tidigare. Det
förhållandel atl yrkesfiskel ges företräde bör enligt utredningen inte medföra
några problem för fritidsfisket. Säväl yrkesfiske som fritidsfiske kan ofta
förekomma jämsides i våra sjöar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det inte finns något
behov av yrkesfiskemöjligheler, bör enligt utredningen fisket upplåtas till en
så bred allmänhet som möjligt. Det fär emellertid inle innebära all man ger
avkall på fiskels kvalitet. Begränsningar kan bli nödvändiga med hänsyn lill
fisklillgång, behovel av fiskeålgärder och efterfrågan på fiskemöjligheter. Del
vikliga är enligl ulredningen atl del blir ett allsidigt utbud av bra
fiskemöjligheler lill rimliga koslnader. Detta gäller framför allt i anslutning
till tätorter men även inom turistområden. För att nå delta mål bör enligt
utredningen skötsel och upplåtelse av stafiiga fiskevatten i sä slor
utsträckning som möjligt överlåtas lill framför allt frivilliga
fiskeorganisalioner. Även kommuner bör kunna komma i fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder enligl utredningen stor efterfrågan på fiskevatten från redan beflntliga
klubbar och föreningar. Atl slälla slalens vatten till förfogande på föreslaget
sätt skulle inte bara utgöra en stimulans för dessa sammanslutningar utan även
leda till en ökad föreningsbildning på platser som hittills saknat föreningar
av detla slag. En sådan utveckling skulle enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
vidga möjligheterna till en meningsfull fritidssysselsättning för många
fiskeintresserade människor i och med atl de fiskande själva skulle få ansvar
för vattnens skötsel, finansiering och nyttjande. De ideella föreningarna
saknar dock oftast ekonomiska möjligheter all som arrendatorer av slalliga
fiskevatten erlägga annat än symboliska belopp i avgifter. Della bör enligt
utredningen inte utgöra någol hinder. Del bör i stället från samhällets sida
ses som en tillgång all del finns sammanslutningar, som är villiga att ta på
sig etl ansvar all vårda och upplåta fiskevatten. Enligt utredningens
uppfattning bör de avgifler som flyter in genom t.ex. försäljning av fiskekort
inle användas lill arrendeavgifter utan lill vård och skötsel av berörda
fiskevallen saml till information och service belräffande dessa. Utredningen
föreslår därför alt upplåtelser till fiskeklubbar o.d. av fiske i statens
vallen skall ske ulan ersällning till slalen i den mån klubben upplåter eller
har för avsikt att upplåta fiske åt allmänheten pä skäliga villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligl ulredningen kommer
det alllid atl finnas statliga fiskevallen som av en eller annan anledning inte
kan skötas på föreslaget sätt. Det bör då ligga nära lill hands för den kommun
där fisket är beläget atl engagera sig i denna verksamhel för alt säkerställa
fortsatt tillgång till frilidsfiskemöjlig-heter inom kommunen. Det kan framför
allt vara lämpligl i områden där ägarförhållandena är starkt splittrade, där
frivilliga föreningar saknas eller där kommunen äger egna fiskevatten med
ensamrätt eller tillsammans med staten i gemensamma vattenområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kommer därjämte atl finnas slalliga fisken och fiskevatten, vars förvaltning
inte utan svårigheter kan överiåtas på en ideell organisation. Ulredningen
syftar dä bl.a. på fisken av typ Mörrumsåns laxfiske. 1 sådana fall förordar
utredningen all hela förvallningen ligger kvar hos domänverket. Molsvarande bör
enligl ulredningens uppfattning gälla för de vallen som är belägna inom
nationalparker och naturreservat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarel
för atl de förordade riktlinjerna fullföljs åvilar enligl ulredningen i första
hand den förvallande myndigheten. Fiskenämnden bör därjämle ges elt stort
inflytande när det gäller all avgöra hur statens vatten i framtiden skall
nyttjas. Fiskenämnden är f. n. del enda länsorgan som kan överblicka behovet av
fiskemöjligheler och vilken kvalitet som erfordras. Samfidigt har den del
regionala ansvarel för fiskevården och för atl de medel som satsas på sådana
ätgärder blir utnyttjade pä bästa möjliga sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill till en början slå fast atl huvudregeln när del gäller dispositionen över
statens fisken givetvis även i fortsättningen bör vara alt fiskena upplåts. Det
ligger i sakens natur att undantag mäste göras frän denna princip bl. a. i
sådana fall som utredningen anger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. gäller att upplåtelserna skall ske mot avgift, om inte annal medges. Enligt
särskilda anvisningar för förvaltningen bör det slatsekonomiska intresset inte
vara ensamt utslagsgivande vid bestämmandet av avgiftens storlek. Hänsyn bör
således även las lill vikten av atl möjligheler lill fiske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>står
medborgarna till buds på rimliga villkor. Prissättningen skall baseras på en
sammanvägning av å ena sidan förelagsekonomiska principer och å andra sidan
sociala värderingar, där den ena eller den andra huvudfaktorn kan ta över allt
efter ändamålet med upplåtelsen. Enligt min mening bör denna princip för
prissättningen, som givelvis också gäller för förvallningen av domänverkels
fiskevallen, vara vägledande även i fortsättningen. Av skäl som jag strax
återkommer till bör sociala värderingar ges större tyngd än f. n. vid
upplåtelser av vallen lill ideella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar också
ulredningens uppfattning atl den princip om företrädesrätt mellan olika
kalegorier fiskare som gäller f. n. bör behållas i huvudsak oförändrad.
Yrkesfiskare bör således liksom nu ges viss företrädesrätt lill upplåtelser.
Del bör inle medföra några slörre olägenheler för fritidsfisket, eftersom båda
slagen av fiske ofta kan utövas jämsides i våra sjöar. Som utredningen föreslår
bör emellertid med hänsyn till de förändringar som skett inom yrkesfiskel
företrädesrätten avse inte bara sådana yrkesfiskare som avsätter fisk på orten
utan även andra yrkesfiskare. Atl endasi försl nämnda kategori yrkesfiskare
getts förtur är föreslaval av försörjningspolitiska skäl och dessa lorde
numera inte längre väga lika lungl. Husbehovsfisket bör liksom f. n.
tillgodoses bl.a. genom all arrendatorer av statens jord tillförsäkras räll all
lill sitt husbehov fiska i vallen som hör lill upplälelsefastighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det sedan gäller ulredningens förslag atl skötsel och upplåtelse av statliga
fiskevatten i övrigl i så slor utsträckning som möjligt skall överlåtas till
framför allt frivilliga fiskeorganisalioner råder delade meningar bland
remissinstanserna. Bl.a. fiskeristyrelsen. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet och flera länsstyrelser tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbollens län anser del värdefullt alt eftersträva elt brett engagemang
frän de aktiva fiskarnas sida och delar ulredningens principiella uppfattning.
Samtidigt varnar emellertid länsstyrelsen för en övertro på möjligheterna atl i
alltför hög ulslräckning överlåta ansvar, vård och förvaltning av slalens
vatten till ideella organisationer. Länsslyrelsen anser att det engagemang man
eftersträvar inte får ske till priset av att staten avsäger sig del reella
infiytandel och ansvarel för etl rationellt nyttjande av fiskevatlnen. Som
villkor för upplåtelse lill frivilliga organisationer föreslår länsslyrelsen
alt organisationerna skall ha en viss storlek och alt det allmänna genom
exempelvis kommunen erhåller en direkl insyn i förvaltningen. Atl under sådana
förhållanden del frivilliga engagemanget kan vara av mycket stort värde visas
bl. a. av att landets största fiskevårdsförening, Kiruna jakl- och
fiskevårdsförening, på ell utmärkt säll ombe-söijt förvaltningen av statens
fiskevatten. Dä det gäller att tillvarata fritids-fiskemöjlighelerna som en
inlegrerad del av en bredare turism i inlandskommunerna, är enligt
länsstyrelsen resp. kommun en lämpligare huvudman än domänverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Negativ
till utredningens förslag är bl.a. lantbruksslyrelsen som anser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
förslaget fömtsätter att ideella organisationer skulle vara beredda att lägga
ner ett betydande ofta oavlönat arbete inle bara för det egna utan även för
andras fritidsfiskeintresse. Slyrelsen har svårt atl tro alt della syslem
skulle fungera väl pä sikl. Om slalens vatten förvaltas av statlig myndighet
kan ell varierat och omfattande fiskeulbud tillhandahållas på ell fiskekort
till fördel för fritidsfisket. Domänverket anser att del saknas motiv för
utredningens förslag lill ändrade bestämmelser för förvallningen av statens
vatten och motsätter sig att statliga fiskevallen skall upplåtas till klubbar
utan avgifl. Ulredningens förslag kan enligl domänverkel närmasl betraktas som
privilegier ät en liten grupp av de mest fiskeintresserade i samhällel.
Domänverket delar uppfattningen atl del kan läggas andra rekreativa synpunkter
på fisket än de som enbarl innebär utövandet av fiske. Sedan lång tid har
domänverket verkat för saml ställt belydande arealer fiskevallen lill
förfogande för enskilda och klubbar även för skötsel och värd av vattnen. Även
om det för organisafionernas medlemmar skulle skapas ytterligare tillfällen
lill rekreativa sysselsättningar ifrågasätter domänverket om allmänhetens
fiske främjas av alt ideella organisationer förfatlningsmässigl ges förtur att
överta driften av statens vatten. Förslagel rycker även undan grunden för
domänverkels fiskeorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
länsstyrelser varnar för en uppsplittring av fungerande korlfiskeomräden och
anser atl del inle finns någon anledning atl ändra på förvallningen i de fall
denna fungerar. Länsslyrelsen i Blekinge län pekar på kronolaxfisket i Mörrum
som visar att domänverket har ett stort kunnande i atl marknadsföra och
kommersiellt utnyttja goda fiskevatten. Denna kompelens bör utnyttjas optimalt
och domänverket bör ges möjlighet atl undersöka möjlighelerna att pä ell
likartat sätt som i Mörrum kommersiellt utnyttja högklassiga fiskevatten. Bl.a.
valtenfallsverket, LRF, Hushållningssällskapens förbund, Sveriges
fiskevallenägareförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskoll motsätter sig
förslaget att överföra domänverkels administration av slalens vatten lill
andra och säger sig ha svårt all se några egenlliga nackdelar med del nu
tillämpade systemet med valfrihet i olika upplålelseformer. Remissinstanserna
framhåller vidare all domänverket tillhör den kategori som kanske bäsl skött
sina vallen. LO och Svenska skogsarbelareförbundel avvisar ulredningens förslag
och hänvisar bl.a. till att vården och skötseln av domänverkets fiskevallen
betyder etl värdefullt tillskott av arbelsliilfällen inom främsl
glesbygdsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag med hänsyn till det livliga intresse som råder för fiske som
fritidssysselsättning all del är viktigt att fisket pä statens vatten i största
möjliga utsträckning upplåts lill en så bred allmänhet som möjligt. Jag har
tidigare också framhållit värdet av att de frivilliga fiskeorganisationerna
engagerar sig i vården av fiskevatten. Som ulredningen påvisat sker det redan i
dag med etl mycket gott resultat. Jag anser således all fisket i statens vatten
i större utsträckning än f. n. bör slällas till frilidsfis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>keföreningarnas
förfogande. Som några remissinsianser framhåller bör emellertid slalen inle
avsäga sig det reella inflytandet och ansvarel för elt rationellt utnyttjande
av fiskevattnen. Upplåtelserna bör därför ske i form av utarrendering genom
kontrakt. Väljs arrendeformen har myndigheterna kvar ett visst
förvaltningsansvar. Sådana arrendeavtal bör omfatta förhållandevis läng tid
och bör avse allt fiske. Arrendeavtalen bör också ge fiskeföreningarna stor
frihet i fråga om den direkta vården och skötseln av vattnen. Som villkor för
arrendeupplåtelsen bör i regel slällas upp att föreningarna i sin tur upplåter
fiske åt andra. Rätten alt fiska bör alltså avse inle bara föreningens
medlemmar. Jag delar ocksä utredningens förslag att en utarrendering lill en
fiskeförening bör kunna ske ulan avgift, om föreningens medlemmar åtar sig all
som motprestation lägga ned ell stort arbete på fiskevårdande åtgärder och om
de medel som inflyter till föreningen som avgifler för underupplålelser
används för fiskevård och tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är självklart att de av mig förordade förändringarna inte kan få verkan
omedelbart. Den ståtlige förvaltaren bör emellertid tillsammans med
fiskenämnden aklivi verka för en förvaltning enligl de av mig angivna
riktlinjerna. Det är också självklart atl ett genomförande av de av mig
förordade principerna inte får leda till att fungerande kortfiskeområden löses
upp i mindre delar eller all ekonomiskl värdefulla fiskevatten slösas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för att de förordade gmnderna följs åvilar givetvis i första hand den
förvaltande myndigheten. Dessutom bör fiskenämnden ges etl storl inflytande
över hur vattnen bäst bör nyttjas. Hänsyn bör tas till dessa , frågor i den
regionala och den kommunala planeringen och den ståtlige förvaltaren,
fiskenämnden och kommunen bör gemensamt diskutera efterfrågan på fiskevatten,
de statliga fiskevattnens utnyttjande och vilka organisationer på fritidsfiskets
område som kan länkas vara intresserade och kompetenta all handha skötsel och
upplåtelse av statliga vallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordar jag således alt som grunder för förvallningen av kronans fisken skall
gälla att de liksom hittills i princip skall upplåtas mot avgifl, att
företrädesrätt i huvudsaklig överenstämmelse med vad som gäller f. n. bör ges
främsl yrkesfiskare av alla kalegorier, att prissättningen liksom f.n. skall
grundas på en sammanvägning av ä ena sidan förelagsekonomiska synpunkter och å
andra sidan sociala värderingar samt alt upplåtelse för fritidsfiske i större
utsträckning än f. n. skall ske genom utarrendering lill fiskeföreningar och
under vissa förutsättningar avgiftsfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
ange dessa grunder i lag synes inte behövligt. Del ankommer på regeringen alt
meddela erforderliga anvisningar lill de förvallande myndigheterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>55</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Utlännings fiskerätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänning
som äger eller arrenderar fiske fär ulnyllja delta i samma utsträckning som
svenska medborgare. De nu gällande bestämmelserna om utlännings fiskerätt i
övrigl finns i 4 och 21 §§ lagen (1950:596) om rätt till fiske och i
förordningen (1977; 1138) om ufiännings fiskerätt. De innebär i huvudsak
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fisket i allmänt vatten
och i sådana enskilda vatten, där fiske får bedrivas fritt av alla ulan slöd
av enskild rätl, är i princip förbehållet svenska medborgare. Utlänningar, som
är stadigvarande bosatta i Sverige sedan minst två år, är dock i delta
hänseende likställda med svenska medborgare. I övrigt gäller som huvudregel atl
den som inle är svensk medborgare fär fiska i allmänt eller i övrigt frilt
vatten endasi i den mån regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
medger detla. Sådanl tillstånd kan lämnas till grupper av personer, t. ex.
medborgare i visst land. Del kan avse allt fiske eller visst slags fiske.
Enligt förordningen om utlännings fiskerätt är fiskeristyrelsen och i vissa
fall länsstyrelsen eller polismyndigheten tillständsmyndighet. Enligt
förordningen får medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge utan särskilt
medgivande bedriva frilids-fiske med spö, pilk eller liknande handredskap i den
svenska fiskezonen, i allmänt vatten vid störte delen av havskusten och i viss,
närmare angiven omfattning också i enskilt vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
föreslär alt del nuvarande kravel på två års stadigvarande bosättning här i
riket för atl utlänning skall vara likställd med svensk medborgare i fräga om
rätt att fiska på allmänt eller annars fritt vatten tas bort. Likställigheten
skall gälla för varje utlänning, som har hemvist i Sverige, oberoende av hur
lång tid han har varit bosall här. Utredningen föreslår vidare atl varje
utlänning, sorn inte är bosall här i landet, medges samma rätt som f. n.
tillkommer medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge alt utöva
fritidsfiske med spö, pilk eller liknande handredskap vid den svenska
havskusten. Denna räll föreslås utvidgad lill alt omfalla också allmänl vatten
i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Enligl förslaget befrias
vidare polismyndigheten från sin nuvarande skyldighet att pröva frågan om
tillstånd till fiske i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som uttalar sig i frågan är i allmänhet positiva till
ulredningens förslag. Sveriges fiskares riksförbund motsätter sig dock förslaget
att ulländska fiskare, som bosätter sig här, omedelbart och utan prövning i det
enskilda fallet skall ges rätl atl idka yrkesfiske på svenska vatten. Jag delar
riksförbundets uppfattning. Med hänsyn till konkurrensen om fångsterna inom
yrkesfisket bör de nuvarande bestämmelserna inte ändras såvitt avser
yrkesfisket. Däremot bör ulländska medborgare i slörre utsträckning är f.n.
jämställas med svenska medborgare i fråga om fritidsfiske med handredskap. Det
ankommer på regeringen atl meddela bestämmelser i delta avseende. Jag vill
förutskicka atl jag avser alt föreslå regeringen bestämmelser i fräga om
fritidsfiske som i huvudsak överensstämmer med utredningsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Fisketillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att fisketillsynen utgör ett viktigt led i fiskevården och att det
finns ett klart behov atl förbättra denna. Ulredningen föreslår att tullverkels
kustbevakning även i framtiden skall ha huvudansvaret för fisketillsynen lill
havs. Eftersom kuslbevakningen bedöms ha de största resurserna för
fiskelillsynen vid kusterna saml i Vänern och Mälaren bör huvudansvaret också
för denna åvila kuslbevakningen. Huvudansvaret för den fiskelillsyn i övrigl
som är av allmänt inlresse skall enligl förslaget åvila polismyndigheten. I tillsynsarbetet
skall kustbevakningen och polismyndigheten kunna biträdas av särskill
förordnade fisketillsyns-män. Kostnaderna för denna särskilda fisketillsyn
uppskattas uppgå till 1 milj. kr. om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
direkt följd av detta förslag blir enligt utredningen att fiskeristyrelsen inte
längre skall ha ansvaret för fisketillsynen. Fiskeristyrelsen bör dock även i
fortsättningen tillförsäkras etl avgörande inflytande på utformningen av
fisketillsynen inom Sveriges sjöterritorium och den svenska fiskezonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller vidare särskilt atl del är angeläget alt kustbevakningspersonalen
får ökade befogenheter i förhållande lill vad som f. n. gäller. Utredningen
avstår emellertid från alt lägga fram någol arbele i denna fråga eftersom den
vid tidpunkten för ulredningens förslag var föremål för överväganden av
sjöövervakningskommillén (H 1977:07).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagets
huvudprinciper tillstyrks av flertalet remissinstanser. Negativa i fråga om
ansvarsfördelningen är bl.a. rikspolisstyrelsen som anser atl någon ändring av
nuvarande ansvarsfördelning inte bör göras i avvaktan på resultatet av
sjöövervakningskommilténs arbete. Statskontoret och RRV anser att utredningens
kostnadsberäkningar är osäkra. Andra remissinstanser som fiskeristyrelsen,
domänverket, Sveriges fritidsfiskares riksförbund och länsslyrelsen i
Jämtlands län anser all kostnaderna för fisketillsynen har underskattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöövervakningskommillén
har i januari 1980 överlämnat betänkandel (Ds H 1980; 1) Samordning av
övervakningen och räddningstjänsten fill sjöss. I detla behandlas bl. a.
fiskelillsynen och kuslbevakningens befogenheter i fråga om tillsynen.
Utredningsförsiagen har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet.
Med hänsyn till pågående beredning är jag inte beredd att nu ta ställning till
utredningens förslag i fråga om fisketillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anförl har inom jordbruksdepartementet upprältats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
lag om fiskevårdsområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1950:596) om rätl lill fiske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i
expropriationslagen (1972:719),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1973:
1156) om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
under 3 angivna förslaget har upprättats i samråd med stalsrådel Danell som i
chefens för justitiedepartementets ställe föredrar lagstiftningsärenden om
expropriation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till lag om fiskevårdsomräden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att samordna fiskets bedrivande och fiskevården och främja
fiskerältsinnehavarnas gemensamma intressen kan enligt denna lag fiske som
tillhör eller ulgör tvä eller flera fasligheter sammanföras till ett fiskevårdsområde
och fiskerättsinnehavare inom detta bilda en fiskevårdsområdesförening.
Föreningens verksamhet får inte omfatta fiske som enligt lagen (1950:596) om
räll till fiske får bedrivas i enskilt vatten ulan slöd av enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det finns särskilda skäl, får etl fiskevårdsområde bildas av fiske som fillhör
endast en fastighet, om fastigheten har flera ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
molsvarar 1 S första och andra styckena LOFO och 1 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §S
i ulredningens förslag. Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt<br>
2.3.1) närmare utvecklat skälen för den valda ändamålsbeskrivningen. Det<br>
förhållandet att etl fiskevårdsomräde skall tjäna vissa bestämda syften får<br>
betydelse både för länsstyrelsens lämplighetsprövning vid bildandet och<br>
för områdesföreningens förvaltning av området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
fiskevårdsomräde behöver inte nödvändigtvis omfalla en faslighets hela fiske.
Den geografiska avgränsningen kan innebära all området bara kommer all omfalla
en del av en fastighets fiskevatten. Fiskevårdsområdesföreningens verksamhel
kan också inskränkas lill alt gälla endasi fiske med vissa redskap eller efler
viss fiskart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fiskevårdsomräde och verksamheten inom della skall liksom hittills endast kunna
omfatta det enskilda fisket. I paragrafen kommer den begränsningen Ull uttryck
dels genom föreskriften alt fisket skall höra lill eller utgöra viss fastighet,
dels genom bestämmelsen om undanlag för frifiske på enskilt vatten. När
allmänheten har rätt lill frilt fiske i vatten där det bildas elt
fiskevårdsomräde för det enskilda fisket, kan frifisket komma att äventyra
resultaten av den fiskevård som bedrivs inom fiskevårdsområdet. Vad nu sagts
gäller också när etl fiskevårdsområde gränsar lill allmänl vatten. Del bör
emellertid vara möjligt all komma till rälla med problemel genom att
föreskrifter för frifisket och fisket på allmänl vatten meddelas i den lokala
fiskestadgan. I LOFO görs ocksä undantag för fiske inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nationalparkerna
och inom områden där fisket regleras av överenskommelser med främmande makt.
Enligl min mening bör inle nationalparkerna och gränsvatlnen generellt undantas
från lagens tillämpningsområde. Förutsättningarna i det enskilda fallet bör i
stället vara avgörande. Tillkomsten av ett fiskevårdsomräde får självfallet
inte inskränka möjlighelerna all uppfylla fastställda föreskrifter eller
ingångna överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LOFO är del möjligt alt bilda ell fiskevårdsområde för del fiske som hör till
eller utgör en enda fastighet. 1 likhel med ulredningen harjag ansett atl den
möjlighelen bör finnas även i fortsättningen. De särskilda skäl som förulsälls
för en tillämpning av paragrafens andra stycke bör anses föreligga först om
fisket har ett mycket stort antal ägare, vilket är fallet beträffande vissa
skärgårdsfisken. Dessa fisken har närmare beskrivits i förarbetena till LOFO.
Enligl den beskrivningen är del fråga om fastigheter som består av en skärgärd
eller grupp av öar, holmar och grund med tillhörande vatten- och fiskerätt.
Fastigheterna, som i regel saknar fast bosättning, har i allmänhet av kronan
sålts lill bönder i angränsande, bebodda delar av skärgården utan att
sammanläggas med köparnas övriga fastigheter. Genom arvskiften och
försäljningar har antalet delägare vuxit betydligt. Andelarna är ofta mycket
små och del nämns atl lagfart i vissa fall meddelats för 1/18000 och ännu
mindre andelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
fiskevårdsområde får inte omfatta fiske inom områden, där samerna har rätl till
fiske enligt rennäringslagen (1971:437), såvill fräga är om kronomark ovanför
odlingsgränsen som slår under slalens omedelbara disposition eller
renbelesQällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
fiske inom andra områden, där samerna har räll till fiske enligt
rennäringslagen, får någon inskränkning inle ske i denna räll genom bildande av
fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer med 1 S iredje stycket LOFO. Frågan om fiskevårdsområden inom
renskötselområdena har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som äger fiske som ingår i ett fiskevårdsomräde är medlem i
fiskevårdsområdesföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
en fastighets fiske upplåtits i sin helhel för längre lid än etl är, skall
bmkaren i stället för upplåtaren vara medlem i föreningen under upplätelseliden,
om inte annat har avtalats mellan upplålaren och brukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
molsvarar 2 § första stycket och 3 § LOFO. I utredningens förslag finns
motsvarande bestämmelser i 3 § första stycket och 5 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LOFO skall innehavare av servilul och vissa speciella nyttjanderätter anses
som delägare i fiskevårdsområdel i stället för del upplåtna fiskets ägare.
Några nya upplåtelser i de former som omfattas av bestämmelsen lorde inle
komma i fråga. Jag har därför ansett atl en bestämmelse i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
här hänseendet har sin plats i övergångsbestämmelserna. Bestämmelsen där bör
dessulom kunna begränsas lill atl gälla servitulsupplålelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägan
om vem som skall företräda fiske som har upplåtils för längre lid har
behandlats i den allmänna motiveringen. Likaväl som ägaren i avlal med brukaren
kan förbehålla sig medlemskapet i fiskevårdsområdesföreningen kan han,
lämpligen genom fullmakt, överlåta åt brukaren att företräda fisket vid
bildandel av fiskevårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om bildande av etl fiskevårdsområde meddelas av länsslyrelsen, som i samband
därmed skall fastställa stadgar för fiskevårdsområdesföreningen i de
hänseenden som anges i 18 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnill 2.3.2) harjag inle anslutit mig
lill utredningens förslag all låta förrältningsmannen meddela beslut om
bildandel. I förevarande paragraf har i stället upptagits en bestämmelse som
molsvarar 4 S första slyckel LOFO. Med lagen (1980:894) om jaktvärdsomräden som
förebild föreslås att länsslyrelsen bara skall fastställa de delar av stadgarna
som innehåller de för fiskets nyttjande, fiskevården och verksamhelen i övrigl
grundläggande föreskrifterna. En sådan ordning innebär att stadgarna i övrigt
- dvs. den del som reglerar de vanliga föreningsrältsliga frågorna - kan ändras
utan atl ändringen måste underställas länsstyrelsens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
enligt denna lag gäller även mot nya medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 5 S LOFO och 7 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fiskevårdsområde fär bildas endasi om ägarna av del fiske som del är fråga om
inte mera allmänl motsätter sig bildandel. Vid denna prövning skall främsl
deras mening beaktas, vilkas fiskeulövning påverkas mest av bildandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som i LOFO motsvaras av bestämmelserna i 6 § första och andra slyckena med
vissa särskilda majoritelskrav för bildande av etl fiskevårdsomräde, har
utformats i huvudsaklig överensstämmelse med 9 § första stycket i utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.2) närmare redovisat skälen fill
varför de nuvarande bestämda majoriielskraven bör ersättas med ett mera allmänt
opinionsvillkor. Förebilder till det föreslagna villkoret finns i 5 kap. 5 S
fastighetsbildningslagen (1970:998), 7 S anläggningslagen (1973; 1149) och 5 §
lagen (1976:997) om vattenförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i paragrafen föreslagna opinionsvillkoret avviker i elt hänseende från de
nämnda förebilderna. 1 paragrafen har inte lagits upp någon mol-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svårighet
till kravet att de sakägare som motsätter sig åtgärden skall ha beaktansvärda
skäl för sin ståndpunkt för atl deras mening skall vinna beaktande. Av
förarbetena Ull fastighetsbildningslagen framgår att kravet uppställs närmast
för att markera atl uppenbart ohållbara skäl inle bör få hindra en angelägen
ålgärd. Detla krav skulle emellertid när det gäller fiskevårdsomrädena kunna
leda till belydande lillämpningssvårigheter och dessulom kanske påverka
opinionsmätningen i en riklning som inle är önskvärd. Förrältningsmannen och
länsstyrelsen skulle t.ex. fä svårt all avgöra om en invändning var sakligt
motiverad eller bara grundades pä en allmän misstro mol den samverkan som
föreslås. Till della kommer atl bildandet av elt fiskevårdsomräde är
meningsfullt bara om en betydande andel av fiskerältsägarna är posilivt
inställda lill en samverkan. Mol den bakgrunden är del knappasi rimligt atl vid
opinionsmätningen bortse ifrån invändningar från fiskerältsägare som motsätter
sig områdesbildningen ulan att kunna åberopa hållbara skäl för sin sländpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i paragrafen angivna villkoret innebär atl en helhetsbedömning bör göras av de
invändningar som riktas mol det föreslagna fiskevårdsområdel eller mot
föreslagna stadgar för områdesföreningen. Därvid bör i första hand beaklas
anlalel fiskerältsägare som motsätter sig bildandel. Motståndarna till
bildandet får liksom enligt LOFO fömtsättas närvara vid förrättningen. En
rimlig utgångspunkt för bedömningen av om fiskerältsägarna skall anses mera
allmänt motsätta sig bildandel bör kunna vara, alt ell sådant motstånd anses
föreligga om fler än hälften av de närvarande intar en sådan ståndpunkt. Hänsyn
skall emellertid ocksä las lill del förhållandet alt bildandet kan betyda mer
för vissa fiskerältsägare än för andra. Särskild hänsyn skall tas lill
synpunkterna från sådana fiskerältsägare vars fiskeutövning päverkas mest av
alt etl fiskevårdsomräde bildas. Till dem bör räknas fiskerältsägare som har de
största andelarna i fisket och fiskerältsägare som utnyttjar fisket för sin
försörjning. Är dessa fiskerältsägare negativt inställda, kan det finnas
anledning att anse ell allmänt motstånd föreligga trots alt antalet motståndare
inte ulgör en majoritet. Motsatsvis bör gälla atl en positiv inställning hos de
nämnda fiskerältsägarna kan väga upp en klar majoritet av motståndare, vars
fiske påverkas i mycket liten utsträckning av all fiskevårdsområdel bildas. De
under 1 § omnämnda skärgårdsfiskena kan utgöra exempel på fall då det finns
anledning att fästa avgörande vikt vid den mening som företräds av dem som äger
huvudparten av fisket, trols alt de kanske utgör elt fåtal av delägarna. Del
föreslagna opinionsvillkoret ersätter följaktligen även specialregeln i 6 S
andra stycket LOFO, som infördes just med tanke på skärgårdsfiskena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett fiskevårdsområde skall få bildas krävs alt bildandel är lämpligt med
hänsyn lill vattenområdets och fiskels beskaffenhet och omfattning samt
förhållandena i övrigl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 6 § iredje stycket LOFO och 8 S i ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lämplighetsprövningen
skall omfatta såväl fiskevårdsområdels geografiska omfattning som
föreningssladgarnas grundläggande föreskrifter för verksamheten, inbegripet
eventuella begränsningar lill exempelvis fiske med vissa redskap. Prövningen
skall ske mot bakgrund av all bildandel av fiskevårdsområdel skall tjäna de
syften som anges i 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
fiskevårdsområdets avgränsning kan jag hänvisa till den allmänna motiveringen
(avsnill 2.3.2). Som framgår av vad jag där har anfört måste förhållandena i
det enskilda fallel fä bli avgörande. Fiskeristyrelsen har i sill
remissyttrande förordat alt slora fiskevårdsomräden eftersträvas. Som slyrelsen
också har påpekat kan emellertid alltför stora områden innebära ett minskal intresse
och engagemang från fiskerätlsägarnas sida. Enligl min mening bör i första
hand ell väl fungerande samarbele eftersträvas och till förmån för ell sådanl
bör också områden av mindre omfattning kunna accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövningen av stadgarna skall länsstyrelsen bl.a. beakta att områdesbildningen
skall tjäna syftel alt lillgodose fiskerätlsägarnas gemensamma intressen. Som
framhålls i motiven lill den nuvarande lagen följer därav all länsslyrelsen
skall se lill all inle någon av fiskerältsägarna lider förfång genom all
fiskevårdsområdel bildas. I sammanhanget påpekas att det givelvis inle kan
betraktas som förfång för en viss delägare atl han nödgas inskränka sin
fiskeutövning lill vad som molsvarar hans andel i fisket. Fredningsälgärder för
atl höja fiskels avkastning måste också tålas liksom begränsningar i en
fiskeutövning som till skada för fiskegrannarna skett i en överdriven
omfattning eller med olämpliga redskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens valtenfallsverk
har i sitt remissyllrande framhållit att upplåtelserna inom ett
fiskevårdsområde inte får inskränka verkels rådighet över fiskevatten där del
exempelvis har anordnats avelsfiske eller där tappningar mäsle ske i enlighet
med meddelade föreskrifter. Överbefälhavaren har anförl motsvarande synpunkter
i fråga om vallen som av sekretesskäl bör undantas från upplåtelser. Särskilda
förhållanden av del slag som berörts i yttrandena måsle givelvis beaklas när
man bestämmer fiskevårdsområdels avgränsning. Ofta torde de särskilda
intressena kunna tillgodoses genom föreskrifter i stadgarna om fiskels
utnyttjande och om fiskevården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fiskevårdsområdesförening får beslula om upplåtelse av fiske inom
fiskevårdsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
beslul om upplåtelse av en medlems hela fiske eller av fiske som han innehar
med ensamrätt fordras hans samtycke, om inte fisket saknar belydelse för hans
försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om upplåtelse av fiske inom ell fiskevårdsområde har behandlals i den allmänna
motiveringen (avsnill 2.3.3).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke motsvaras i LOFO närmast av 10 § som föreskriver viss majoritet
för beslut om upplåtelse. Några särskilda majoritetsregler för sådana beslut
har inte tagils upp i den nya lagen. Syftel med den nuvarande bestämmelsen
anser jag vara tillräckligt väl tillgodosett genom de föreskrifter som skall
finnas i stadgarna. Som jag har anförl i den allmänna motiveringen skall i
stadgarna regleras under vilka förutsättningar upplåtelse av fiske får ske.
Härtill kommer möjlighelen all i stadgarna föreskriva att omröstning i
upplåtelsefrågor skall ske efter andelslal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund har i sill remissyllrande anfört all möjligheten att upplåta fiske
bör begränsas lill handredskapsfiske när del gäller fiskevårdsområden i
kustvatten. Med hänsyn till vad jag nyss sagt om stadgarnas innehåll bör frågan
om en sädan begränsning behandlas vid bildandet av fiskevårdsområdel och vara
beroende av fiskerätlsägarnas uppfattning. Jag är inle beredd atl föreslå nägon
bestämmelse som generellt inskränker möjlighelerna lill upplåtelse inom de
nämnda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas all den föreslagna bestämmelsen inte innebär atl de enskilda
medlemmarna är förhindrade all träffa avlal om upplåtelse av den fiskerätt de
har inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra stycke överensstämmer med 11 § första slyckel LOFO och motsvarar 41 §
första stycket i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fiskevårdsområdesförening får besluta atl bidrag lill föreningens verksamhet
skall uttaxeras av medlemmarna, endast om del finns föreskrifter om sädan
uttaxering i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om uttaxering av bidrag till verksamheten har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras i LOFO närmast av bestämmelsen i 12 S. Som framgår av vad jag har
anförl i den allmänna motiveringen ankommer del på fiskerältsägarna själva alt
vid bildandet av fiskevårdsområdet la ställning lill huruvida uttaxering av
medel skall kunna ske och i så fall efler vilka gmnder. Fiskerättsägarna kan då
också bestämma ramar som begränsar bidragsskyldighelen. Även frågan om hur
föreningens inkomsler skall disponeras bör överiämnas till fiskerätlsägarnas
egel beslämmande. Någon bestämmelse motsvarande 13 § LOFO om fondering och
fördelning av inkomslerna har därför inle tagits upp i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till all fiskerältsägarna skall vara oförhindrade all utforma en
ekonomisk förvaltning som inte förutsätter fillskott från föreningsmedlemmarna
upptas i den nya lagen inle heller någon bestämmelse molsvarande 14 § LOFO om
uttaxering för att tillgodose tredje mans intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om bildande av ell fiskevårdsområde får göras av den som äger fiske som avses
ingå i området, av kommunen eller av fiskenämnden. Ansökan skall göras hos
länsslyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
molsvarar 15 § första stycket LOFO och 10 § andra och tredje styckena i
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har framhållit bör kommunen och fiskenämnden ges möjlighet att ta
initiativ fill bildande av fiskevårdsområde. De mofiv som anfördes när
inifiativrätten vidgades i LOFO (prop. 1969:42), bl.a. all kostnadsansvaret
kunde avhälla en enskild fiskerättsägare från atl ställa sig som sökande, är
fortfarande giltiga. Det är också angeläget alt slalen och kommunerna i
egenskap av fiskerättsägare aktivt verkar för alt fiskevårdsomräden bildas.
För statens del är det närmast domänverket som fär ta sig an den uppgiften.
Självfallet måsle omständigheterna i det enskilda fallet vara avgörande för
vilka resurser de slalliga förvaltningsmyndigheterna anslår för att åstadkomma
nya fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökningshandlingarna
skall innehålla uppgift om del fiske som avses ingå i fiskevårdsområdet och
förslag lill sladgar för fiskevårdsområdesföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 15 § andra stycket LOFO och 10 § andra stycket i utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
normalfallet, när bildandefrågan kommeratt utredas av en förrättningsman,
torde inte ansökan behöva göras särskill omfattande och detaljerad. Ett beslut
om bildande fattat på gmndval av enbart ansökningshandlingarna förutsätter
däremot fullständiga och entydiga uppgifter i de hänseenden som anges i
paragrafen och dessutom måsle då fiskerätlsägarnas inställning lill bildandet
redovisas. Det innebär i sin lur att ansökningshandlingarna mäste innehålla
fullständiga uppgifter om vem som har fiskerätt inom det ansökta
fiskevårdsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>12 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om bildande av etl fiskevårdsområde skall utredas vid en förrättning under
ledning av en förrällningsmän, om del inte är uppenbart alt förutsättningar för
bildandet saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
fär dock utan föregående förrättning besluta att bilda ett fiskevårdsomräde, om
alla ägarna av fisket är ense om detta eller om förrättning annars inte anses
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 17 § LOFO. En bestämmelse om förordnande av förrättningsman finns i
12 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör liksom hittills överlämnas lill länsstyrelsens bedömning att utse lämplig
förrällningsmän. I lillämpningskungörelsen till den nuvarande lagen anges som
behörig alt vara förrättningsman bl. a. fiskeriintendenl och lantmätare. Som
förutsatts i LOFO kan förrältningsmannen ha behov av biträde av någon i
fiskefrågor eller fastighelsrällsliga frågor sakkunnig person. Frågan om
anlitande av sådant biträde lorde utan särskild reglering i lagen kunna lösas
på det sätl länsslyrelsen och förrältningsmannen finner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpligast.
Jag har inle heller ansett det erforderligt att i lagen reglera i vilken
utsträckning länsstyrelsen i anledning av ansökan skall inhämta yllranden eller
synpunkter från andra myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens andra stycke vidgas i nägon mån länsstyrelsens möjlighel alt utan
förrättning beslula i bildandefrågan. Fullständig enighet bland
fiskerättsägarna skall inte längre vara en absolut förutsättning. Etl beslut om
bildande på grundval av ansökningshandlingarna lorde vanligen fömtsatta att fisket
inom del ansökta området ägs av etl fåtal personer. En sädan
handläggningsordning kan också komma i fräga när en fiskevårdsförening
förvaltar fisket och har låtit ulreda fiskerättsförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>13 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrättningsmannen
skall med ledning av ansökningshandlingarna och vad som i övrigt har förekommit
göra upp ett förslag till del fiske som bör ingå i fiskevårdsområdel och de
stadgar som bör gälla för fiskevårdsområdesföreningen. Han skall vidare, i den
omfattning som behövs för prövningen enligt 6 §, utreda vilka som är ägare
lill fisket och upprätta en förteckning över ägarna (fiskerättsförteckning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
skall behandlas vid sammanträde inför förrältningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse om förrättningsmannens skyldighet att upprätta en
fiskerätlsförteckning finns i 13 S i ulredningens förslag. Av remissinstanserna
har bl. a. centralnämnden för fastighetsdata och länsslyrelsen i Göteborgs och
Bohus län anfört synpunkter pä det lekniska förfarandet vid upprättandet av
förteckningen. Över huvud tagel kan del fömtsättas etl behov av närmare
rikllinjer för hur den preliminära förteckningen skall upprättas. Utredningen
har ocksä föreslagit alt lantmäteriverket får i uppdrag att meddela sädana
riktlinjer efter samråd med fiskeristyrelsen. Jag avser atl — under förutsättning
atl riksdagen godkänner förslagel - senare föreslå regeringen atl
lantmäteriverket ges elt sådant uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>14 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrältningsmannen
skall genom kungörelse kalla ägarna av fisket lill sammanträdet. Kungörelsen
skall innehålla en kort beskrivning av den avsedda områdesbildningen samt
uppgift om tid och plats där ansökningshandlingarna och
fiskerätlsförteckningen finns tillgängliga. I kungörelsen skall den som vill
åberopa skriftlig utredning till slöd för erinringar mol
fiskerättsförteckningen uppmanas atl lägga fram ulredningen senast vid
sammanträdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungörelsen
skall införas i ortsfidning. I fiskerättsförteckningen upptagna ägare av fiske
skall skriftligen underrättas om kungörelsens innehåll. Om införande i
ortstidning inle är påkallat, får kungörelsen i slällel delges ägarna av
fisket. Kommunen och fiskenämnden skall alllid underrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 18 § LOFO och 15 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har ifrågasatt om inle elt enklare kallelseförfarande bör
kunna godtas i vissa fall. De föreslagna kallelsereglerna bör ses mol bakgrund
av de minskade kraven pä ulredning av fiskerällsförhållan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dena.
Den föreslagna bestämmelsen om delgivning av kungörelsen avses bli tillämplig
bara i de fall dä något tvivel inte råder om sakägarkrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhållandel all en i fiskerätlsförteckningen utelämnad fiskerältsägare inte
gör gällande sin rätl vid förrättningen innebär självfallet inte atl han är
förhindrad alt senare göra anspråk på medlemskap i fiskevårdsområdesföreningen.
Utredningen har föreslagit en bestämmelse som syflar till att klargöra att en
sådan fiskerältsägare själv skall svara för en ulredning som entydigt visar att
han har fiskerätt. Jag har i milt förslag inte tagit upp någon motsvarande bestämmelse.
I del av ulredningen valda exemplet, nämligen att det råder tvist om
fiskerätten, är det enligl min mening givet att det måste ankomma på de
tvistande parterna all sörja för alt fiskerättsförhållandena blir slutgiltigt
utredda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mera
tveksamt är vad som bör gälla när fiskerältsförleckningen i andra hänseenden är
felaktig eller bristfällig. Den av ulredningen anvisade metoden för
upprättande av förteckningen innebär all någon undersökning av humvida
avsöndrade och avstyckade fasligheter tillagts fiskerätt normall inte kommer
atl göras. En fullständig kartläggning av huruvida och i vilka fall
stamfastigheternas fiskerätt fördelals vid avsöndringar och avslyckningar
kräver nämligen en betydande arbetsinsats. Däremot torde det inte bereda ägaren
av en sädan fastighet nägra svårigheter alt ur fastighels-bildningshandlingarna
utläsa om hans fastighet har fiskerätt eller inte. Del förhållandet att den
angivna metoden godtas och all fullsländigandet av fiskerättsförteckningen
därför kräver medverkan av fiskerältsägarna får naturligen till följd alt en
ägare lill en avsöndring eller avslyckning bör visa att han har fiskerätt för
att vinna medlemskap i föreningen. Del kan emellertid också inträffa att någon
gör gällande räll till medlemskap och därvid åberopar att
fiskerätlsförteckningen är felaktig eller bristfällig i något avseende som inle
har alt göra med den metod som anvisats för upprättandel av förteckningen. I
sådana fall är det enligt min mening inte självklart att fastighetsägaren ensam
skall svara för en kompletterande utredning. Det lorde inte vara möjligt alt
slälla upp några generella regler för hur sädana fel och brister skall rättas
lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förrättningen skall fömtsättningarna för bildande av fiskevårdsområdel
utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskerättsinnehavarna
skall få tillfälle att yttra sig och lägga fram ulredning i frågor som är av
belydelse för bildandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 19 S första och andra styckena LOFO och 17 S i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtällningsmannen
har att vid förtättningssammanträdet klariägga vilka anmärkningar som riktas
mol fiskerätlsförteckningen och vilka omständigheter som ligger till grund för
dessa anmärkningar. Med ledning av fiskerättsförteckningen skall han ocksä
undersöka vilken inställning fiske-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81; 153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rältsägarna
har till bildandel av fiskevårdsområdel och till de sladgar som föreslås gälla
för områdesföreningen. På grundval av den undersökningen skall
förrältningsmannen skaffa sig en uppfattning om huruvida del i 6 § föreskrivna
opinionsvillkoret är uppfyllt. Eventuella brister i fiskerätlsförteckningen
lorde i myckel liten utsträckning komma all påverka förräll-ningsmannens
möjligheter att bedöma opinionsläget. Vid de praktiska undersökningar som
ulredningen har låtit göra har de preliminära fiskerättsförteckningarna i
vissa fall kommit att uppta fastigheter som saknar fiskerätt. Det
genomsnittliga felet i del hänseendet understiger emellertid en procent av
faslighelsanlalet. Den under föregående paragraf omnämnda bristen, att
avslyckningar och avsöndringar med fiskerätt inte kommer med i den preliminära
förteckningen, kan komma alt omfalla ell inle obetydligt antal fiskerältsägare.
Vid de nyssnämnda praktiska undersökningarna upptog den preliminära
fiskerätlsförteckningen för ell försöksområde endasi 66 proceni av anlalel
fiskerältsbärande fasligheter. De förtecknade fastigheterna representerade
emellertid hela 96 procent av delaktigheten i fisket. I de övriga fyra
försöksområdena upptog den preliminära förteckningen mellan 80 och 99 proceni
av anlalel fastigheter med fiskerätt. De listade fastigheterna representerade
här mellan 94 och 99 procent av delaktigheten. Brister i del här hänseendet kan
säkerligen i slor utsträckning rättas till redan under förrättningssammanträdet.
En förutsättning för detta är dock i allmänhet att fiskerätlsägaren företer de
lantmäleri-handlingar som upprättats vid bildandel av hans faslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrältningsmannen
skall avge ett utlåtande om fiskevårdsområdet bör komma till stånd. Finner
förrättningsmannen all det bör ske, skall han i ullätandet ta in förslag i
fråga om det fiske som fiskevårdsområdel skall omfatta och förslag lill sladgar
för fiskevårdsområdesföreningen. I ullätandet skall alltid anges hur
förrättningskostnaderna bör betalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrättningen
avslutas genom att utlåtandet och övriga förrättnings-handlingar läggs fram för
ägarna av fisket på lid och plats som bestämls vid sammanträde. Handlingarna
hälls härefter tillgängliga för granskning under en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
utgången av denna lid skall förrältningsmannen översända förrättningshandlingarna
och de erinringar som kan ha framställts Ull länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 19 § Iredje stycket och 20 § LOFO. Som framgår av den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.2) har jag lill skillnad från utredningen ansett atl
den nuvarande ordningen, där förrältningsmannen avger etl utlåtande och
länsslyrelsen beslutar, bör behållas. Skulle länsstyrelsen finna atl
förrätlningsmannens utlåtande inte utgör ett lillräckligl underlag för beslul
återstår inte annal än att återförvisa ärendet till förrättningsmannen för
förnyad utredning. Lika givet är all länsstyrelsen vid bifall till ansökan inte
i någon mera betydande grad kan avvika från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtätiningsmannens utlåtande. Nägon särskild bestämmelse
om detta, motsvarande 22 § LOFO, har jag inle ansell vara nödvändig i den nya
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas beslul om bildande av ell fiskevårdsområde, skall
kostnaderna för bildandel, i den mån bidrag inle utgår av allmänna medel,
fördelas mellan ägarna av fisket efter vad som är skäligt. Bildas inle någol
fiskevårdsomräde, skall kostnaderna betalas av sökanden eller fördelas mellan
sökandena, om inte särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten
fördelas mellan ägarna av fisket eller vissa av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen molsvarar 32 § LOFO och 22 § i ulredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har föreslagit bör den del av
förrätlningskostnaderna som inte täcks av slatsbidrag fördelas mellan
fiskerältsägarna efter vad som är skäligt. Även om slatsbidrag inle skulle
lämnas lill bildandekoslna-derna kan del förutsättas alt det för den enskilde
fiskerätlsägaren blir fråga om ett högst måttligt kostnadsbelopp. En
differentiering av kostnadsansvaret lorde bli aktuellt bara om en andelstalsuppskaltning
har gjorts för uttaxering av bidrag lill verksamheten eller för en gradering av
rösterna (jfr avsnitt 2.3.3 i den allmänna motiveringen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bildas inte något fiskevårdsomräde bör normall gälla atl
sökanden eller sökandena skall betala kostnaderna. Under vissa omständigheter
bör emellertid kostnaderna i slällel fördelas mellan fiskerältsägarna. Det kan
fömtsättas atl bildandet av etl fiskevårdsområde normalt föregås av en
diskussion mellan fiskerältsägarna och alt en ansökan görs försl när dessa
underhandskontakter visar atl del finns ett stort inlresse för en samverkan. Om
ansökan trols detta intresse inle leder till atl området bildas kan del framstå
som föga rimligt att den eller de som formellt är all betrakta som sökande
skall bära kostnadsansvaret. Förebild till den föreslagna fördelningsregeln
finns i bl.a. fastighetsbildningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av stadgarna för en fiskevårdsområdesförening skall framgå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. gmnderna för fiskels nyttjande och för fiskevärden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. vilka rikllinjer i övrigl som skall gälla för
föreningens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen molsvarar 4 § andra slyckel LOFO och 42 S andra
slyckel i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de stadgebeslämmelser som avses i paragrafen hör
föreskrifter om hur medlemmarnas egel fiske skall bedrivas och i vilken
utsträckning och i vilka former fiske skall upplåtas lill utomstående. Vidare
skall av stadgarna framgå evenluella begränsningar till vissa fiskeslag eller
lill fiske med vissa redskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de i paragrafen åsyftade föreskrifierna måste i
stadgarna finnas bestämmelser för områdesföreningens beslutande och
verkställande organ och andra sådana föreskrifter av föreningsrättsligt
innehåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser att senare föreslå regeringen att
fiskeristyrelsen ges uppdraget att utarbeta normalstadgar för en
fiskevårdsområdesförening, dvs. en mall för upprättande av sådana stadgar. En
sådan sladgemall kan väsenlligl underlätta förrätlningsmannens arbete och också
användas för all bland fiskerättsägare sprida upplysning om vad bildandet av
ett fiskevårdsområde innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ansökan av fiskevårdsområdesföreningens styrelse får
länsslyrelsen besluta om ändring av stadgarna i de hänseenden som anges i 18 §.
För sådana ändringar gäller villkoren för och förfarandet vid bildande av fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om stadgeändring finns i 23 § LOFO och i 43 §
i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om de delar av stadgarna som inte regleras i 18 §
ankommer del pä medlemmarna själva alt beslula om ändringar. Har inle annal
föreskrivits i stadgarna gäller för sädana ändringsbeslut bestämmelserna i 22
och 23§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över de beslut som länsstyrelserna fattar enligt lagen bör
de föra ett register. Anvisningar för hur etl sådanl register skall föras bör
meddelas av fiskeristyrelsen efter samråd med länsslyrelsernas organisalionsnämnd.
En bestämmelse om detta bör tas in i verkställighetsföreskrifter fill lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fiskevårdsområdesföreningen skall finnas en styrelse.
Innan styrelsen har utsetts kan föreningen inle förvärva rättigheter eller
ikläda sig skyldigheter. Styrelsen företräder föreningen mot tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 25 § första stycket och 26 § LOFO. 1
ulredningens förslag finns bestämmelserna om styrelsen i 36-39 §§. Enligt 25 §
andra stycket LOFO fär länsslyrelsen tillsätta en styrelse om nägon sädan inte
utses av delägarna. Risken för att fiskevårdsområdesföreningen kommer att sakna
styrelse bör kunna betraktas som liten. Detta med hänsyn till all bildandel av
elt fiskevårdsområde fömtsätter atl del bland fiskerältsägarna finns ett
utbrett inlresse för en samverkan. Skulle den situationen trots allt uppkomma
torde förhållandena vara sädana att länsslyrelsen har anledning att pröva om
inte områdesföreningen bör upplösas. Länsstyrelsen kan enligt den föreslagna 24
§ utan ansökan la initiativ till en sådan prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medlemmarnas rätt alt della i handhavandet av
fiskevårdsområdesföreningens angelägenheter utövas på fiskestämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen molsvarar 30 S i utredningens förslag.
Beteckningen fiske-stämma förekommer inte i LOFO men däremot i tillämpningsföreskrifterna
till lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
omröstning på fiskestämma gäller att varje medlem har en röst, om inte annat
följer av stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
får för egen del rösta för mer än en femtedel av del pä stämman företrädda
röstetalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mening som har fått det högsta röstetalet gäller som stämmans beslut. Val
avgörs vid lika röstetal genom lottning. I andra frågor gäller den mening som
biträds av de flesta röstande eller, om även antalet röstande är lika, av
stämmans ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraferna
motsvarar 9 § LOFO samt 34 och 35 S§ i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
den fastighet till vilket fisket hör eller en fiskefaslighet ägs med
samäganderätt bör, liksom i andra molsvarande sammanhang, gälla atl delägarna
får tillgodoräkna sig ell gemensamt medlemskap i fiskevårdsområdesföreningen
och därmed ocksä endast en röst när omröstning sker efter huvudtal. Att denna
huvudregel inle kan tillämpas när etl fiskevårdsomräde bildas av en enda
faslighets fiske är självklart. Jag har inle ansell att delta behöver klargöras
genom en särskild bestämmelse i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kan besluta att en fiskevårdsområdesförening skall upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sädant
beslut får meddelas om ägarna av fisket mera allmänl motsätter sig en fortsatt
samverkan eller om ändrade förhållanden inträtt som väsenlligt inverkar på
föreningens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslul
om upplösning på den förstnämnda grunden får inle meddelas innan fio år har
förflutit från del beslutet om bildande av fiskevårdsomrä-det vann laga krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 7 och 24 §§ i LOFO. I ulredningens förslag finns bestämmelser om
upplösning av fiskevårdsomräde i 27 och 28 §S.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan har behandlats i
den allmänna motiveringen (avsnill 2.3.4). Som jag har nämnt i anslutning lill
20 S innebär den i förevarande paragraf föreslagna bestämmelsen all ansökan
inte krävs för all länsslyrelsen skall förordna om upplösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
ansökan av slyrelsen för de fiskevårdsområdesföreningar som berörs kan
länsstyrelsen besluta all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. föra
samman flera fiskevårdsomräden lill etl fiskevårdsområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. dela
upp ell fiskevårdsområde i flera fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sådan ombildning gäller villkoren för och förfarandet vid bildande av
fiskevårdsomräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.4) bör
det endast i undanlagsfall komma i fråga atl dela upp elt fiskevårdsområde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av paragrafens andra stycke följer bl. a. att det är
sakägaropinionen i det genom ombildningen avsedda fiskevårdsområdel eller
fiskevårdsomrädena som skall vara avgörande för om åtgärden skall tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På ansökan av fiskevårdsområdesföreningens styrelse får
länsstyrelsen besluta att elt fiske skall anslutas lill fiskevårdsområdel. För
sådan anslutning fordras medgivande av fiskets ägare och, om fisket ingår i
fiskevärds-område, av fiskevårdsområdesföreningen för del området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får besluta att ett fiske skall uleslulas ur
fiskevårdsområdet. Ansökan om uteslutning skall göras av
fiskevårdsområdesföreningens styrelse eller av fiskets ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslutning och uteslutning av fiske behandlas i
ulredningens förslag i 23-26 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De i paragraferna angivna ålgärderna har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.4). De föreslagna bestämmelserna gäller inle
andra förändringar än sådana som rör fiskevårdsområdels avgränsning. Med
"ett fiske" avses alltså här, liksom i lagen i övrigt, den med äganderätten
till en fastighet förenade fiskerätten eller en fiskefaslighet. Vill man
åstadkomma den förändringen atl från verksamheten inom området undanta fisket
efter visst slag av fisk eller fisket med vissa redskap får områdesföreningen
i slällel begära ändring av stadgarna med stöd av 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen får förordna atl frågor som avses i 24, 26
eller 27 S skall utredas vid förrättning innan länsslyrelsen beslutar. För
förfarandet vid sådan förrättning gäller 13- 16 SS i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om upplösning av en fiskevårdsområdesförening
torde del i regel komma alt krävas en förrättning när upplösningen föranleds av
en ändrad sakägaropinion. Är grunden för upplösningen ändrade förutsätlningar
för föreningens verksamhel, till följd av exempelvis en vattenkraftutbyggnad,
torde däremot behovet av yUeriigare utredning vid en förräUning vara mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid upplösning av en fiskevårdsområdesförening gäller
bestämmelsen i 62 S lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 40 § i ulredningens förslag.
Hänvisningen innebär all en fiskevårdsområdesförening inle får upplösas förrän
föreningens skulder har betalts eller medel som fordras för betalningen har
nedsatts hos länsstyrelsen. Överskoll av medel skall fördelas mellan
medlemmarna enligl de grunder fiskeslämman beslutar, om del inle i stadgarna
har föreskrivits annal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bryter
den som är medlem i fiskevårdsområdesföreningen mot de regler som enligt
stadgarna eller fiskestämmans beslut gäller för fisket inom fiskevårdsområdet
döms lill böter, om inte gärningen är belagd med straff i annan lag eller
författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådant
brott fär åtalas av äklagare endast efter angivelse av målsägande. Som
målsägande anses även fiskevårdsområdesföreningen och medlem i föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 29 § LOFO och 44 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att inte någon
oklarhet skall råda om vilka regler som omfattas av straffbudet bör dessa som i
LOFO preciseras till sådana som antingen återfinns i stadgarna eller har
beslutals av fiskestämman. Jag har inle funnit anledning att vidga
straffbestämmelsen till all gälla andra fiskande än de som är medlemmar i
områdesföreningen. Som hovrätten för nedre Norrland har anfört, torde alltjämt
gälla alt exempelvis en fiskekortsinne-havares fiske i strid mot reglerna för
fiskevårdsområdel är att betrakta som olovligt fiske om övriga brottsrekvisit
föreligger. Delsamma lorde gälla en nyttjanderättshavare som grundar sin räll
att fiska på ell upplålelseavial med en enskild medlem. Avtalet kan nämligen
inle ge honom en mera vidsträckt rätt än den upplåtaren har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anser
en medlem vars rätt berörs av beslut på fiskestämma eller beslul av fiskevårdsområdesföreningens
styrelse all beslutel inle har tillkommit i behörig ordning eller all det
strider mol denna lag eller annan författning eller mot stadgarna eller kränker
hans enskilda räll, får han överklaga beslutet hos länsstyrelsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvärshandlingen
skall ha inkommil lill länsslyrelsen inom fyra veckor frän dagen för beslutet.
I fråga om besvär mol styrelsens beslut räknas dock besvärstiden från den dag
klaganden fick del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskestämmans
eller styrelsens beslul skall gälla ulan hinder av all det har överklagats, om
inte länsslyrelsen förordnar annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
molsvarar 30 S LOFO och 49 S i ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med vad som gäller enligt LOFO och enligl utredningens
förslag skall länsstyrelsens prövning endasi gälla del överklagade beslutets
laglighel och inte dess lämplighet. Genom den föreslagna bestämmelsen vidgas
klagorätten lill atl gälla alla slyrelsebeslul. Liksom hittills tillerkänns
endast medlemmar klagorält. Som medlem bör därvid också räknas den som gör
gällande rätt lill medlemskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen har jag ansett all klagotiden bör vara fyra veckor.
Därmed uppnås överensslämmelse med vad som gäller enligl annan motsvarande
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
beslul enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då beslut som länsstyrelsen eller kammarrätten meddelar
enligt denna lag angår så många att avskrift av beslutel inte lämpligen kan
tillställas envar av dem, skall meddelande om beslutel införas i ortstidning.
Tiden för överklagande skall räknas frän den dag då kungörandet har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut skall gälla utan hinder av atl det
har överklagats, om inte kammarrätten förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 31 § LOFO samt 48 och 50 §§ i
utredningens förslag. Jag har inte funnit skäl atl, som ulredningen föreslagil,
ändra den nuvarande besvärsordningen. Det är önskvärt att verksamhelen inom e«
fiskevårdsområde kan påböijas så snart som möjligt efter del all länsslyrelsen
har fattat beslut om bildandet. I paragrafen har därför föreskrivits alt bl.a.
dessa beslut skall gälla utan hinder av etl överklagande, men med möjlighet för
kammarrätten all förordna om inhibition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1982, dä lagen (1960; 130) om fiskevårdsområden
skall upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ärenden om
bildande av fiskevårdsomräde, i vilka förrätlningssam-manträde hållits eller
kallelse till sådant sammanträde sketl före ikraftträdandet, skall äldre
bestämmelser fortfarande gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiskevårdsområden,
som bildats enligt lagen (1960; 130) om fiskevårdsomräden, ombildas i samband
med den nya lagens ikraftträdande till fiskevårdsområden och
fiskevårdsområdesföreningar. För sådana områdesföreningar skall bestämmelserna
i 10. 12 och 13 S§ lagen (1960:130) om fiskevårdsområden gälla som om de
upptagits som bestämmelser i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har fiske
upplåuts genom servitut skall vad i lagen sägs om ägaren av fisket i slällel
gälla ägaren av den faslighet lill vars förmån servitutet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning fill en föreskrift som har ersatts genom
bestämmelse i denna lag, lillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har förberedelsearbetet med all bilda ett fiskevårdsområde
enligt LOFO förts fram sä långt alt förrättning hållits eller är förestående,
synes det mest rafionella vara atl bildandel fullföljs enligt de äldre
bestämmelserna. Förslaget i den delen bör också ses mol bakgrund av atl äldre
fiskevårdsomräden utan vidare bör kunna fungera som fiskevårdsområden och
fiskevårdsområdesföreningar efter det aU den nya lagen har trätt i kraft. Del
förhållande alt LOFO innehåller vissa förvallningsbeslämmelser som inle har
någon motsvarighet i den nya lagen har beaktats genom föreskriften i punkt 3
att dessa bestämmelser skall betraktas som stadgebeslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:596) om
rätt till fiske</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om innehavare av enskild fiskerätt i strid med allmänna
inlressen uppenbart vansköter fisket genom alltför hård beskattning av
fiskbeståndet eller genom underlåtenhet all utnyttja fisket, får fiskenämnden
förelägga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>honom
att bedriva fisket pä etl sätl som behövs för all avhjälpa vansköt<br>
seln. Innehas fisket av annan än ägaren, får föreläggandel i stället riktas<br>
mot ägaren. I föreläggandel får nämnden sälla ul vite.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>|</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägaren
eller innehavaren är skyldig alt tåla att en föreskriven ålgärd vidtas även om
föreläggandet riktas mol den andre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
ersätter bestämmelserna i 30-32 §§ fiskerättslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med de nuvarande bestämmelserna ulgör det en<br>
fömtsättning för alt paragrafen skall vara tillämplig alt innehavaren av<br>
enskild fiskerätt i strid med allmänna intressen uppenbart vansköter fisket.<br>
Delta kan ske såväl genom en alltför hård beskattning av fiskbestånden<br>
som genom underlåtenhet alt nyttja fisket. I stället för som nu länsstyrel<br>
sen är fiskenämnden enligl första stycket den myndighet på vilken det<br>
ankommer att besluta om åtgärder för alt avhjälpa vanskötseln.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sä
längt möjligt bör en frivillig medverkan från fiskerältsinnehavarén<br>
eftersträvas innan Ivängsingripande vidlas. I motsats lill gällande rätt<br>
uppställs det emellertid i paragrafen inle något uttryckligt krav på delta. I<br>
de flesta fall torde det också vara möjligt all komma till rätta med försuin-<br>
melser och förhindra överträdelser genom råd och anvisningar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreläggandena förutsätts
få formen av ålägganden riktade lill viss person. De får därigenom i
jämförelse med nuvarande bestämmelser en begränsad räckvidd. Del hade
visserligen varil möjligt alt utsträcka föreläggandena till atl gälla också en
ny ägare av fasligheten. En sädan bestämmelse skulle emellerfid få en
begränsad betydelse med hänsyn lill all den inte kan gälla etl förelagt vite.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt första stycket kan
etl ingripande riktas antingen mot ägaren av fisket eller mot
fiskerättsinnehavaren. Vem föreläggandet i del enskilda fallet skall riktas mot
får avgöras med hänsyn bl. a. till upplåtelsens varaktighet och till
kostnaderna för åigärden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreläggandet får avse
sådana ätgärder i fräga om fiskets bedrivande som behövs för att avhjälpa
vanskötseln. Vid en allt för hård beskattning av fiskbeståndet kan således
meddelas föreskrifter om inskränkning i fisket eller förbud mol fortsalt fiske.
Beslår vanskötseln i underlåtenhet all utnyttja fisket, kan ingripandel gå ul
pä all vederbörande åläggs all själv eller genom annan bedriva fiske. I motsats
till gällande rätt innehåller paragrafen inte någon föreskrift atl
föreläggandel skall avse en viss tid, högst tio år. Det ligger emellertid i
sakens nalur atl elt föreläggande aldrig får avse längre tid än som bedöms
nödvändigt för alt avhjälpa vanskötseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
sista meningen i paragrafens första stycke kan ell föreläggande kombineras med
vite. Några bestämmelser om vilken myndighet som skall döma ut försuttet vite
ges inte. En följd härav blir alt det ankommer på allmän domstol att göra
delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket är ägaren av fisket och fiskerältsinnehavarén skyldiga att tåla
att en åtgärd som föreläggs med stöd av första stycket riktas mot den andre.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut i sådana ärenden som avses i 24, 28
eller 29 § överklagas hos kammarrätten genom besvär inom tvä månader efter del
klaganden fick del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskenämndens beslul i sådanl ärende som avses i 30 S
överklagas hos fiskeristyrelsen genom besvär inom tre veckor efler del
klaganden fick del av beslutel. Fiskeristyrelsens beslul överklagas hos
regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligt denna lag av en förvaltningsmyndighet
överklagas i övriga fall inom den tid som anges i första stycket hos regeringen
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vederbörande fiskeriintendenl är på grund av sin
befattning behörig att föra talan i ärende som avses i första, andra eller
tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då beslut som en myndighet meddelar enligl denna lag angår
så mänga alt en avskrift av beslutet inte lämpligen kan tillställas var och en
av dem, skall delgivning ske enligt 17 § delgivningslagen (1970:428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut, som avses i 22, 28 och 29 §S, skall gälla ulan
hinder av alt del har överklagats, om inte annat förordnas. Om del finns
särskilda skäl, fär fiskenämnden förordna atl även sådant beslul, som avses i
30 S, skall gälla med omedelbar verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen har som elt andra stycke förls in
bestämmelser som anger hur beslul enligl 30 S överklagas. Ändringen i sisla
stycket utgör en följdändring lill 30 S. I övrigt har paragrafen ändrats i
språkligt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen
(1972:719)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 7 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Expropriation får ske för att tillgodose den allmänna
fiskevården eller för vetenskapliga undersökningar och försök i fråga om fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av stadgandet kan mark, vatten, fiske eller
särskild räll lill fiske tas i anspråk genom expropriation för den allmänna
fiskevården eller för vetenskapliga undersökningar och försök i fråga om fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen är expropriationsmöjligheten i fråga om enskild fiskerätt avsedd
all användas främsl när fisket måste hell förbjudas. Kan en aktuell
fiskevårdsålgärd komma lill sländ på ett för den enskilde mindre ingripande
sätl genom lokala fredningsbestämmelser bör inte expropriation komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De allmänna reglerna om ersättning och förfarandet vid
expropriation gäller.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över förslagen fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om fiskevårdsområden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1950:596) om räll till fiske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
expropriafionslagen (1972:719),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1973:1156) om ändring i lagen (1950; 596) om rätt lill fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av utredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
för fiske är mycket stort i vårt land. En undersökning som statistiska
centralbyrån utfört på vårt uppdrag bekräftar all fritidsfiske utvecklats lill
en av landets mest omfattande friluflsaktiviieter. Ca 2 miljoner människor i
åldrarna 15-74 år fiskar ålminstone någon gång per år. De flesta, ca 70 %,
fiskar enbart med handredskap. Omfattningen av llskei varierar mellan olika
landsändar. En nord-sydlig tendens kan urskiljas på det sättet aii fiskeintresset
är slörst i norr. I Norrbottens län fiskar varannan invånare och i .Malmöhus
län var femie. Undersökningen avser allt fiske som inte är yrkesfiske. Med hjälp
av undersökningen har emellertid även antalet yrkesfiskare kunnal beräknas.
Enligl denna beräkning är ca 5 000 personer yrkesfiskare, vilket stämmer väl
överens med tillgängliga fiskestatistiska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Resultatet av
undersökningen kan sammanfattas i följande generella slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Ca 60 'V, ;iv allt fiske utövas i sötvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>D Ca 70 '-i) av de
fiskande i landel är män.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vad gäller sysselsättning och förvärvsarbete skiljer sig inte de fiskande
nämnvärt från befolkningen som helhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Bland de fiskande finns personer i alla åldrar företrädda, äldre dock i mindre
utsträckning än ungdomar. Sålunda fiskar knappt var sjunde pensionär mot
varannan person under 25 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fiskeintensiteten bland dem som fiskar är densamma i alla åldrar. Få
friluftsaktiviteter torde ha fiskets långa varaktighet över ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fiskeintresset i yngre generationer torde ha ökat mot förr. Utvecklingen går
troligen mot en forisatt expansion av fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Ca 350 000 eller var femte fiskande har egen fiskerätt eller ingår i hushåll
där någon medlern äger sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
1,4 miljoner (7 av 10) fiskar enbart med handredskap (kastspö, mete elc.) och
svarar åriigen för 15 av totall 25 miljoner fiskedagar i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Något mindre än 500 000 fiskar både med handredskap och med andra redskap (nät,
ryssjor etc,). Endast ca 70 000 personer (var tjugofemte fiskande i landel)
fiskar iitesluiande med andra redskap än handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
De som fiskar med bådg handredskap och andra redskap står för det, per person
räknat, intensivaste fisket. Genomsnittet är 19 fiskedagar per person och år
mot 11-12 för dem som bara fiskar med ena typen av redskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>□
Fiske med andra redskap än handredskap är i regel liktydigt med nätfiske. Var
Oärde fiskande har tillgång till nät, i medeltal fem nät. Del sammanlagda
antalet nät i landel kan uppskattas till ca 2 miljoner. Det ickeyrkesmässiga
nälfiskei bedöms svara för ett fisketryck, som är av samma storlek, som
fisketrycket från det samlade handredskapsfiskel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
De som har fler nät fiskar oftare än de som har färre nät. Följden av detla är
att en minoritet av nätfiskarna (ca 20 %) står för huvuddelen (ca 60%) av
nätfiskeutövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Ju äldre man är, desto vanligare är det atl man fiskar med andra redskap an
handredskap - och framför allt då cnbari med sådana. Sannolikt kommer dock
dagens ungdom (99 % fiskar med handredskap - 4 av 5 enbart med sådana) att i
framtiden fiska med andra redskap än handredskap i betydligt mindre omfattning,
relativt sett, än de äldre gör i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>D
Var åttonde (ca 235 000) fiskar helt eller delvis vid Norrlandskusten, var
sjätte (ca 345 000) vid ostkusten, var Ijärde (ca 490 000) vid väst- och sydkusten,
inkl. Golland, resp. 7 av 10 (nära 1,4 miljoner) i sötvalten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O
Nätfisket i sötvalten svarar för ett klart mindre fisketryck än handredskapsfiskel.
Motsatsen gäller tor fisket vid kusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är från samhällssynpunkt angelägel att medborgarna får tillgång lill avkoppling
och aktiviteter på sin fritid. Detta behov har ökal i takt med en ökande fritid
och ett arbetsliv som i allt större utsträckning präglas av specialisering och
monotoni. Arbetsinsalserna kräver allt mindre av fysisk kraftutveckling
samtidigt som arbetsplatserna i regel är förlagda inomhus i allt större
tätorter. Möjligheterna till fritidsaktiviteier är emellertid i hög grad
beroende av inkomster, samhällsställning och bostadsorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
samhälle och folkrörelser är det därför en viktig uppgift alt skapa elt
fritidsutbud som står öppet för alla. Detta gäller särskilt som möjlighelerna
till fritidsaktiviteier och motion är av stor betydelse lor hälsa, anpassning
och trivsel i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsfisket
är i dessa sammanhang av utomordentlig betydelse. Som fritidssysselsättning har
del unika möjligheter. Det ger i sin enklaste och ursprungligaste form, till
mycket små koslnader, kontakt med natur och miljö samt motion och avkoppling.
Samtidigt innebär fångsten av fisk all en naturresurs nyttjas och att
fiskkonsumtionen i landet stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsfiske
kan utövas av ung och gammal, av män och kvinnor och ger därför mer än de
flesta andra fritidsaktiviteter möjligheter till stimulerande samvaro inom
familjen. Det har vidare visat sig kunna engagera och aktivera människor i alla
samhällsgrupper. Den sociala snedrekrytering som ofta präglar andra aktiviteter
på fritid finns inte inom fritidsfisket. Fritidsfisket har tvärtom kommit att
utövas i breda folklager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsfiske
är också eit viktigt komplement till andra fritidsaktiviteter såsom båtliv,
vandringar, semesterresor och camping. Möjlighelen till fiske blir därigenom en
viktig faktor att räkna med vid utbyggnad av en aktiv turism. I dessa
sammanhang kan fritidsfisket och service lill fritidsfiskare dessutom ge ett
tillskoll till utkomst och bosättning i sådan glesbygd, där andra
utkomstmöjligheter är begränsade. Det är därför en angelägen uppgift för
.samhället alt medverka till alt alla fiskeintresserade erbjuds möjlighet till
etl rikt och varierat utbud av frilidsfiskemöjligheler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all det stora fiskeinlresse som finns i vårt land skall kunna tas till vara och
utvecklas, är det viktigt att tillräckligt med fiskevatten slälls lill de
fiskandes förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
naturiiga förutsättningarna saknas inte. Förutom en kuststräcka, som med
tillhörande skärgård beräknats ha en ca 14 000 km lång strandlinje, finns i
runt tal 100 000 sjöar av varierande storiek samt omkring 60 000 km strömmande
vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
fiskevatten förvaltas av fiera myndigheter. Lantbmksnämnderna i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län saml domänverkel har ansvaret för de största
vattenområdena. Nu nämnda lantbruksnämnder förvaltar ca 540 000 ha, varav ca
380 000 ha är upplåtna för fritidsfiske. Domänverket innehar vatten i nästan
alla delar av landet om än med en tydlig övervikt på de nordligaste länen.
Totalt förvaltar domänverket ca 210 000 ha vatten. Upplåtelser för fritidsfiske
sker i 116 000 ha därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksnämnderna
och domänverket förvaltar dessutom strömmande vatten med en sammanlagd längd av
4 200 resp. 15 000 km. Upplåtelse genom fiskekortsförsäljning sker i ca 3 500
resp. ca 11 000 km.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landets
kommuner äger fiske med ensamrätt i sammanlagt ca 40 000 ha vatten i sjöar och
längs södra ostkusten, vartill kommer ca 220 km strömmande vatten. Dämtöver
ingår kommunerna ibland som delägare i samfällt fiske. Det gäller i ca 62 000
ha sjö- och kustvatten samt i ca 520 km strömmande vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer
och åtgärder för fritidsfiskets utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser all följande riktlinjer och ålgärder bör ligga lill gmnd för samhällets
politik vad det gäller att främja fritidsfiskets utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Ett brett utbud av fritidsfiskemöjligheter bör erbjudas den fritidsfiskande
allmänheten och garanteras av trygga upplåtelseformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Utbudet av fritidsfiskemöjligheter bör spridas till så många vatten som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fritidsfisket bör inriklas på handredskapsfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Av miljömässiga skäl föranledda inskränkningar i fritidsfiskemöjligheterna -
exempelvis genom försurning, utsläpp, vattenregleringar och andra åtgärder -
bör motverkas. Bl. a. bör internationella överenskommelser träffas, ägnade atl
förhindra fortsatt ulländsk försurningspåverkan på våra vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fiske med spö efter laxartad fisk i rinnande vatten bör säkerställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D 1
kustvatten nära stora tätorter och turislcenlra bör företräde ges fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Fritidsfiskets belydelse för andra former för rekreation bör beaklas liksom
dess belydelse för utvecklingen av en aktiv turislpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Ökade frilidsfiskemöjligheler bör skapas genom en samverkan mellan samhälle och
folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
En nödvändig ökning av fiskevårdsinsatserna bör komma till stånd genom
ekonomiska insalser från samhälle och fiskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n
1 regionala fiskeplaner bör kartläggas och analyseras vad som motverkar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
ökal fiskeutnytljande saml redovisas förslag lill åtgärder för en bättre hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Fritidsfisket bör i större utsträckning anpassas till fritidsfiskarnas/konsumenternas
behov och önskemål. Riskerna för kvalitelsförsämringar minskar härigenom
samtidigt som fritidsfiskarnas eget engagemang för att utveckla fritidsfisket
ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D En
utveckling av fiskevatlnen kring och i tätorterna bör stödjas. Detla kan ses
som en av de mest effektiva åtgärderna för atl förbättra bristfälliga
fritidsmiljöer i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fjärr- och turislfisket bör utvecklas. Speciellt viktigt är härvidlag att tillskapa
fiske med hög kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>G
Fritidsfiskels stora sociala värde motiverar etl omfattande stöd från samhällels
sida. Stödel är specielll angelägel vad det gäller dels all ulveckla
tälortsbefolkningens fiskemöjligheter, dels att motverka skador på fiskevattnen,
förorsakade av miljöstörningar av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fritidsfiskets utveckling bör anpassas lill efterfrågan på fiskemöjligheter.
Fritidsfiskarnas egna aktiviteter i organiserad samverkan för en utveckling av
fritidsfisket bör stimuleras genom slöd till fritidsfiskeorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Samhället bör stimulera en utveckling där fritidsfiskarna övergår från alt vara
enbart fiskekortköpare till all bli friluftsmänniskor som producerar
fiskevård, sköter fiskevatten och bedriver uppföljnings- och utvecklingsarbete
i samverkan med vallenägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ökade
fillidsflskemöjllgheler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har övervägt olika förslag för atl i ökad omfattning skapa möjligheler till
fritidsfiske i kust- och inlandsvatten. Vi har därvid slutligt stannat för att
föreslå eu frisläppande av fisket med handredskap vid Blekinge läns södra kust,
vid Gotlands läns kuster samt i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och
Storsjön i Jämtland. Vi föreslår ett förenklat förfarande för bildande av
fiskevårdsområde med möjlighet att erhålla statsbidrag till bildandekostnaderna
i den mån fiskevårdsområdel har för avsikt att upplåta fiske åt allmänheten.
Härigenom avser vi att skapa bättre rörutsättningar för fiskeupplåtelser i
sådant enskilt vatten, där nägon frifiskerätt som omfatlar fiske med
handredskap inle föreligger. Detta gäller enskilt vatten längs södra ostkusten
samt allt inlandsvatten med undantag av de stora sjöarna. Om inle upplåtelser
kommer till stånd i tillräcklig omfattning längs södra ostkusten före utgången
av år 1985, föreslår vi dessutom att frågan om andra åtgärder bör vidtas från
samhällets sida, exempelvis inlösen av fisket, skall tas upp till ny
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fiske
i stolens vallen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
gällande bestämmelser skall fisket i statens vatten upplåtas för allmänna
intressen. Det finns enligt vår mening inte anledning atl ändra på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
fastslagna princip. Vi menar att del tvärtom finns anledning atl betona det
rikliga i all alh fiske i statens vatten kommer del allmänna till godo i någon
form. Elt brett och varierat fiskeulbud är väsentligt för en fortsatt positiv
utveckling av fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att yrkesfiskare liksom hittills bör ha lorelrädesrält till upplåtelser
före andra fiskande, om del föreligger behov av yrkesfiskemöjligheter. Fiske med
fasl redskap skall enligl vår uppfattning som regel upplåtas uteslutande lill
yrkesfiskare, dvs. lill den som innehar yrkesfiskelicens. Upplåtelse av fiske
med fasl redskap lill annan än yrkesfiskare bör endast kunna ske om del av
fiskevårdshänsyn är nödvändigt au fiska med fasl redskap och något intresse
från yrkesfiskels sida inle föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
del inte finns någol behov av yrkesfiskemöjligheler bör fisket upplåtas lill en
så bred allmänhet som möjligt. Det får emellertid inte innebära atl man ger avkall
på fiskets kvalitet. Begränsningar kan bli nödvändiga bl, a. med hänsyn till
fisktillgång och möjliga fiskevärdsätgärder. Del vikliga är atl det blir etl
allsidigt utbud av bra fiskemöjligheler lill rimliga koslnader. Detta gäller
framför allt i anslutning till tätorter men även inom turistområden i vatten
med speciellt attraktiva men känsliga arter såsom öring, röding och harr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt delta mål skall kunna nås föreslår vi att skötsel och upplåtelse av
statliga fiskevatten i så slor utsträckning som möjligt överiåts lill framför
allt frivilliga fiskeorganisalioner och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
råder stor efterfrågan på fiskevatten från redan befinlliga klubbar och
föreningar. Atl slälla statens vatten till förfogande på föreslaget sätl skulle
inte bara utgöra en stimulans för dessa sammanslutningar utan även leda till en
ökad föreningsbildning på platser som hittills saknat föreningar av detta slag.
En sådan utveckling skulle vidga möjligheterna till en meningsfull
fritidssysselsättning för många fiskeintresserade människor i och med att de
fiskande själva skulle få ansvar för vattnens skötsel, finansiering och
nyttjande. Från samhällels synpunkt torde del knappast kunna råda någon tvekan
om det ändamålsenliga i denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ideella föreningarna saknar oftast ekonomiska möjligheler att som arrendatorer
av slalliga fiskevatten erlägga annat än symboliska belopp i avgifter. Detla
bör dock inte utgöra något hinder. Det bör i stället från samhällels sida ses
som en tillgång atl det finns sammanslutningar, som är villiga att ta på sig
ett ansvar att vårda och upplåta fiskevatten. Enligt vår uppfattning bör de
avgifter som flyter in genom t. ex. försäljning av fiskekorl användas till vård
och skötsel av berörda fiskevatten samt till information och service beträffande
dessa. Vi föreslår därför au upplåtelser lill fiskeklubbar o. d. av fiske i
slalens vatten skall ske utan ersättning till staten i den mån klubben upplåter
eller har för avsikt atl upplåta fiske ål allmänheten på skäliga villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
bör som fiskerättsägare aktivt verka för atl fiskevårdsområden bildas. Efter
det alt etl sådant område bildats, kan fisket inom området t. ex. arrenderas ut
till en ideell förening som får ansvaret för skötseln av vattnet och
fiskekortsförsäljningen. För många fiskevårdsområden kan detta tillvägagångssätt
vara enklare än att de själva har hand om administrationen. Enligt vår mening
bör det inte heller föreligga något hinder mol alt en ideel organisation, som
tili följd av upplåtelse disponerar visst fiske som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillhör
slaten, företräder det statliga ägariniressel i ell fiskevårdsområde som bildas
av bl. a. del upplåtna fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sannolikt
kommer det alllid atl finnas statliga fiskevatten som av en eller annan
anledning inte kan skötas på föreslaget sätl. Det bör då ligga nära till hands
för den kommun, där fisket är beläget, all engagera sig i denna verksamhet för
att säkerställa fortsatt tillgång lill fritidsfiskemöjligheter inom kommunen.
Detta kan framför allt vara lämpligt i områden där ägarförhållandena är starkt
splittrade, där frivilliga föreningar saknas eller där kommunen äger egna
fiskevatten med ensamrätt eller tillsammans med staten i gemensamma
vattenområden. Det kan vara förenat med avsevärda fördelar att organisera
fritidsfiskemöjligheterna inom ramen för en kommuns lotala fritidsutbud. Med
kommun menar vi i detla sammanhang både primärkommun och landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommer därjämte atl finnas statliga fisken och fiskevatten, vilkas förvaltning
inle utan svårigheter kan överiåtas på en ideell organisation. Vi syftar då
närmast på fisken av typ laxfisket i Mörrumsån, 1 sådana fall förordar vi att
hela förvaltningen ligger kvar hos domänverket. Motsvarande bör enligt vår
uppfattning gälla för de vatten som är belägna inom nationalparker och
naturreservat. Det naturliga är att statens naturvårdsverk även i
fortsättningen har det centrala förvaltningsansvaret för dessa vatten. 1 det
sammanhanget vill vi också förorda ökade upplåtelser av fiske i nationalparkerna.
F. n. förekommer fiskeupplåtelser endast inom Padjelanta nationalpark. Områden
i direkt anslutning lill olika vandringsleder påverkas redan av mänskliga
aktiviteter och vi anser inte att reglerade fiskemöjligheler längs dessa leder
skulle innebära några avsevärda nackdelar från naturvårdssynpunkt. Möjligheten
lill fiske skulle däremol uppfattas mycket posilivt av de fritidsfiskande. Även
inom olika naturreservat bör det vara möjligt att i större utsträckning än
hittills kunna tillgodose frilidsfiskeintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de vattenområden, som är belägna ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen i
Jämtlands län, och som enligl vårt förslag inte kan ingå i fiskevårdsområde,
bör lantbruksslyrelsen och berörda lantbruksnämnder ägna ökad uppmärksamhet åt
möjlighelen att genom avtal med samebyarna säkerställa ett mera långsiktigt
utbud av fritidsfiskemöjligheter. Inget hindrar sedan att de fiskevatten, varom
avlal träffats, sköts och upplåts av en ideell organisation eller av en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för att de föreslagna riktlinjerna för förvaltningen av statens fisken
fullföljs åvilar i första hand de förvallande myndigheterna. Fiskenämnderna
bör dock ges elt stort infiytande när det gäller att påverka frågan hur statens
vallen i framtiden skall nyttjas. Fiskenämnderna är f. n. de enda regionala
organ som kan överblicka behovel av fiskemöjligheter och vilken kvalitet som
erfordras. Samtidigt har nämnderna det regionala ansvarel för fiskevården och
för att de medel som satsas på sådana åtgärder blir utnyttjade på bästa möjliga
sätt. Det är framför allt viktigt att de förvaltande myndigheterna och
fiskenämnderna verkar i enlighet med de föreslagna riktlinjerna i del
regionala och kommunala planeringsarbetet på fiskets område. Innehållet i denna
fiskeplanering bör enligt vårt förslag vara avgörande för hur statens
fiskevatten skall disponeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fiskevård
ocfi fiskevårdsplanering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minst
lika viktigt som våra förslag för att tillgodose fritidsfiskets behov av
fiskevatten är att fisket håller en god kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskbestånden
i såväl havs- som inlandsvattnen utgör en resurs, som har få motsvarigheter i
andra länder. De utgör i sig ett gott underlag för såväl ett livskraftigt
yrkesfiske som ett omfattande fritidsfiske av god kvalitet. En fömtsättning
för en gynnsam utveckling av fisket är emellertid att resurserna vårdas rätt -
att de brukas och inte förbmkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
allsidigt bedrivet fiske utgör normall den bäsla fiskevården. Det är dock långt
ifrån alltid som beskaltningen är välavvägd. Följden härav har blivil, att
många vatten innehåller fiskbestånd som är i obalans både vad gäller
artsammansättning och ålder. Liknande effekler uppkommer också ofta till följd
av annan yttre påverkan, t, ex. valtenkraftsutbyggnader, tillförsel av
förorenande ämnen etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nu nämnda situationer krävs fiskevårdande ålgärder av olika slag för atl i
göriigaste mån återställa beståndsbalansen eller - när detta är lämpligare
-styra in fiskproduktionen på alternativa vägar. Särskilda fiskevårdsinsatser
kan också komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska yrkesfisket kommer i framtiden i större utsträckning än tidigare att
bli beroende av tillgången på fisk i den svenska fiskezonen samt i svenska
kust- och inlandsvatten. Samtidigt kan det antas att fritidsfisket kommer alt
slälla välmotiverade krav på att få del av tillgängliga resurser. Omfattningen
av fritidsfisket kommer sannolikt att öka ytteriigare. Fritidsfisket är
emellertid ojämnt i intensitet och i huvudsak koncentrerat till tätorternas
omgivningar samt till strömvatten, kustvatten och vatten i fjällväriden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling på yrkes- och fritidsfiskets område som kan torväntas medför bl. a.,
alt behovet av fiskevårdande insatser kommer att öka. Fiskevård förutsätter
planering. Fiskevårdsplaneringen bör sikta till att åstadkomma långsiktiga
planer för slörre kustavsnitt samt för hela vattensystem eller delar därav.
Sådana översiktliga planer bör kunna utgöra värdefulla riktlinjer inle minst
för lokala fiskevårdsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har kunnat konstalera att behovel av fiskevårdande åtgärder är stort, men au
resurser hiuills saknats för alt vidta lämpliga sådana åtgärder i erforderiig
omfattning. De fiskevårdsålgärder som vi anser vara särskill angelägna är
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
utsättning av laxfisk i kusl- och inlandsvatlen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
utsättning av ål i kust- och insjövatten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
biotopförbältrande åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n
kalkning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
anpassat fiske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
fisketillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n
bekämpande av fisksjukdomar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n
administrativa åtgärder, vilka kan leda lill atl förutsättningarna ökar för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
goda resultat erhålls av tidigare angivna fiskevårdsåtgärder, n forsknings- och
utvecklingsarbete inom fiskevården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regionala
fiskestadgor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad nu sagts föreslår vi att länsfiskestadgorna slopas och att särskilda
fiskesladgor fastställs för större regioner. Kusten bör därvid delas in i fyra
regioner med ledning av de skilda fiskerätlsliga förhållandena. Vad gäller
inlandet bör enligt vår uppfattning en uppdelning ske i två regioner med gräns
vid Dalälven - Västerdalälven, som utgör en naturiig biologisk gräns. En särskild
stadga bör därutöver finnas för de slora sjöarna med hänsyn till att de
fiskerätlsliga förhållandena där skiljer sig väsentligt från vad som gäller för
övrigl inlandsvatlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konflikter
mellan olika kategorier fiskande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
atl de nalurliga förutsättningarna för fiske är mycket goda i vårt land
uppkommer ibland konfliktsiluationer till följd av konkurrens om t. ex. vissa
fiskarter, fiskeplatser eller möjlighelerna atl försälja långslen. Grunden för
konflikterna är i allmänhet olika för olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utefter
Norrbottens läns kust konkurrerar under hösten yrkes- och binäringsfiskarnas
trålfiske efter siklöja med de s. k. deliidsfiskarnas skötfiske efter samma
art. Konkurrensen gäller dels fiskeplatserna, dels möjlighelen atl försälja
fångsten till rimliga priser. Problem på avsäiiningssidan föreligger därjämle
för yrkesfiskare utefter hela Norrlandskusten vad gäller sik och strömming.
Delta är en följd av atl stora kvantiteter av dessa arter saluförs lill ett
billigt pris av andra fiskande än yrkesfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller södra ostkusten får yrkesfisket vidkännas konkurrens från ett omfaltande
deltidsfiske efter ål med småryssjor samt, åtminstone inom vissa områden i
närheten av tätorter, ett tidvis betydande skötfiske efter strömming.
Konkurrensen omfattar även arrenden av enskild fiskerätt. Ofta har yrkesfisket
därvid fått vika till förmån för andra, mer kapitalstarka intressen. Konfiikter
förekommer därjämte mellan trål- och skötfiskare. Motsättningarna rör i första
hand frågan om vilken kategori som skall anses ha företräde till fisket efter
strömming i de s. k. trålfiskeområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
syd- och västkusien är det icke-yrkesmässiga fisket med andra redskap än
handredskap lill stort förfång för såväl yrkesfiskel som fisket med handredskap.
Konkurrensen avser både fångslullaget och utrymmet på fiskeplatserna. I några
fall föreligger konkurrens också på avsalusidan. Detta gäller främst vid
försäljning av sill och garnmakrill. Vid vissa delar av Skånes sydkust och
Bohusläns kust är det slrandnära icke-yrkesmässiga fisket med nät tidvis så
omfattande att det allvarligt försvårar eller t, o, m. omöjliggör yrkesfiske
och fiske med handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller Mälaren föreligger motsättningar mellan yrkesfiskare och s. k.
dellidsfiskare i första hand till följd av en konkurrens om fiskeplatser. Konkurrens
föreligger emellertid även på avsalusidan. Problemen, som hittills varit av
förhållandevis ringa omfattning, tycks öka efter hand som det s. k.
deltidsfisket ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/
Hjälmaren är motsättningarna koncentrerade till fisket efter gös. Ett
omfattande nätfiske bedrivs efter denna art av s. k. deltidsfiskare och av
fiskerättsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Vänern förekommer redan i dag ett deltidsfiske efter lax och öring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
fiske kan anlas öka i omfattning i och med atl lillgången på dessa arter ökar
till följd av utsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Vänern är deltidsfisket med nät efter laxfisk omfattande. Det föreligger en
uppenbar risk för att framför allt rödingen blir föremål för en allt kraftigare
biologisk överfiskning. Konkurrensen från dellidsfiskel är besvärande lor
yrkesfisket även på avsalusidan. Detta gäller inte endast röding utan även sik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Siursjön I Jämtland föreligger motsättningar mellan dem, som fiskar med slöd av
enskild fiskerätt, och dem, som fiskar med stöd av frifiskerätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konflikter
mellan olika grupper av fiskande lyder på alt resursen eller utrymmet inte
räcker åt alla. 1 den mån anledningarna till dessa motsättningar inle kan
undanröjas, exempelvis genom alt fiskevårdande åtgärder vidtas, kan det bli
nödvändigt att reglera fisket i någon form. Det förutsätter i sin tur att det
först sker en planering av hur resursen bäsl skall nyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vårt betänkande Fiskevårdsområden (Ds Jo 1976:6) har vi framhållit betydelsen
av regional och kommunal planering på fiskets område. Vi avser därmed planering
för en rationell och ändamålsenlig hushållning med våra fiskbestånd, dvs.
nyttjandeplanering. Enligt vårt förslag bör fiskenämnderna få till uppgift atl
upprätta särskilda hushållningsplaner för områden med speciellt komplicerade
fiskeförhållanden. Dessa planer skall godkännas av länsstyrelse. I övrigl anser
vi atl fiskels intressen bör vägas in på ett naturligt sätt i den kommunala
planeringen. Någon särskild fiskeplanering på kommunal nivå har därför inte
föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 en
konfliktsituation bör enligt vår uppfattning företräde ges fritidsfisket med
handredskap samt yrkesfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Besläinmelser
till förmån för frilidsfiskel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att stödja frilidsfiskel med handredskap föreslår vi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
handredskapsfiskel släpps fritt vid Blekinge läns södra kust, vid Gotlands</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>läns
kuster saml i de stora sjöarna, an inskränkningar aldrig skall kunna meddelas i
allmänhetens rätt att fiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
handredskap i annat fall än då detla är påkallat med hänsyn till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskets
vård och bedrivande, atl elt från allmänhetens synpunkter atiraklivi fiske med
handredskap, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
upplåts på skäliga villkor, skall kunna upplåtas genom myndighets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut,
an fiske, som är av väsenllig betydelse för allmänhetens friluftsliv, i vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
skall kunna exproprieras samt an statens vatten som regel skall upplåtas
avgiftsfritt till fiskeklubbar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o.
d., som säljer fiskekon till allmänheten i den män fisket inte erfordras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
yrkesfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår därjämte förenklade regler för bildande av fiskevårdsområde samt en
möjlighet att erhålla bidrag till bildandekoslnaderna för de
fiskevårds-områden, som upplåter eller har för avsikt att upplåta fiske åt
allmänheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
till förmån för yrkesfisket Vad gäller yrkesfisket föreslår vi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
endast licensierad yrkesfiskare skall ha rätt att fiska med trål, snörpvad,
snurrevad, landvad, nät med större höjd än två meter samt laxlinor och
laxdrivlinor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
vid sidan av fiske med handredskap endast yrkesfiske som regel skall få
bedrivas inom sådana områden (licensområden) där ett obegränsat fiske inle
längre kan få bedrivas av alla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
tillstånd till fiske med fasta redskap på allmänt vatten samt på enskilt vatten
vid västkusten skall kunna beviljas endast licensierad yrkesfiskare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
licensierad yrkesfiskare skall ha företrädesrätt till upplåtelse av fiske i
statens vatten, om sådan upplåtelse inte strider mot planbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>saml
atl fiske med fasla redskap på statens vatten som regel skall kunna upplåtas
endast till licensierad yrkesfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser om .fiske</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad nu sagts innebär vårt förslag till lag om fiske i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
De fiskerätlsliga förhållandena längs ostkusten - från gränsen mot Finland i
norr t. o. m. Blekinge läns östra kust i söder med undantag för Gollands läns
kuster - föreslås bli oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Allt enskilt fiske med rörligt redskap vid Gollands läns kuster, vid Blekinge
läns södra kust samt vid Skånes östra och södra kuster föreslås inlöst. Detla
innebär att den enskilda fiskerätten vid ifrågavarande kust-sträckor enligt
förslaget endast kommer att omfalla fiske med fast redskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Allt fiske på enskilt vatten vid västkusien med undantag av fiske efter ostron
intill 200 m från fastlandet eller från ö av minst 100 m längd, föreslås
jämställt med fiske på allmänt vatten. Den enskilda fiskerätten på västkusten
kommer därför att omfalta endasi nyss nämnda ostron-fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Bestämmelserna om licens för yrkesfiske föreslås bli ändrade så att licens kan
meddelas för enskild person samt för sådant fiskefartyg som är att anse som
skepp i sjölagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Fiske med vissa redskap föreslås som tidigare nämnts bli torbehållet innehavare
av yrkesfiskelicens. Denna bestämmelse skall enligt förslaget inte gälla sådant
fiske, som utövas med stöd av enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
För alt reducera men även fördela fisket inom områden, där ett obegränsat fiske
inle längre kan förekomma, föreslås alt särskilda s. k. licensområden skall
kunna läggas ul. Beslut om utläggande av sådant område skall fattas av
fiskeristyrelsen efler hörande av fiskenämnd. Licensområden skall kunna läggas
ut i allmänt vatten ävensom i enskilt vallen vid väsi-och sydkusten saml
Golland i de fall där</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a)
ett obegränsat fiske inte kan fortsätta, eftersom resursen då hotas samt
yrkesfisket och fisket med handredskap anses böra ges företräde framför annat
fiske eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b)
fisket med t, ex. nät är så omfattande att yrkesfisket och det fiske som
bedrivs med handredskap inte får tillräckligt utrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inom
licensområde skall yrkesfiskare få fiska med de redskap, som anges i licensen,
medan andra fiskande skall få fiska med handredskap och i övrigt enligt de
bestämmelser som gäller för området. Inom licensområden, som är belägna nära
tätbefolkade delar av landet, torde endast fiske med handredskap böra vara fritt
för alla fiskande. Inom övriga licensområden torde emellertid även vissa andra
redskap kunna få användas av allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
utläggande av licensområde kan inte sådant fiske regleras som bedrivs med stöd
av enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Även om bestämmelserna om såväl yrkesfiskeredskap som licensområde har lill
syfte att bl. a. komma till rätta med deltidsfisket torde det vara nödvändigt
med en reglering på avsalusidan för atl deltidsfiskeproblemet skall kunna lösas
helt. Vi föreslår att denna fråga blir föremål för fortsatt utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Nuvarande tillståndsplikt vad gäller fiske med fast redskap på allmänl vatten
föreslås utvidgad till att omfatta allt sådant fiske på såväl allmänl som
enskilt vatten utefter kusterna och i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren,
Hjälmaren och Storsjön i Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna tillslåndsplikien vad gäller fiske med fast redskap på enskilt
vatten är inte avsedd att annat än i speciella fall begränsa enskilda
fiskerätlsägares möjligheler att fiska med fast redskap på eget vatten. Tillståndsplikten
utgör i delta fall i praktiken endasi en anmälningsskyldighet. Genom detta
anmälningsförfarande blir det dock möjligt att registrera antalet fasta redskap
på enskilt vallen samt att inhämta uppgifter om fångstuttag. Med ledning av
dessa uppgifter får den tillstånds-givande myndigheten möjlighet att bedöma
fisketrycket inom visst område. Om delta är för hårt, sett från
fiskevårdssynpunkl. kan antalet tillstånd till fiske med fast redskap
begränsas. Detla föruisätter dock alt fiske med andra redskap inskränks i
motsvarande mån inom del aktuella området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Expropriation skall såsom tidigare nämnts kunna ske av fiske, som är av
väsenllig betydelse för allmänhetens friluftsliv. Enligt förslaget skall
expropriation därutöver kunna komma i fråga för alt erforderliga fiskevårdsåtgärder
skall kunna vidtas samt för att vetenskapliga undersökningar och försök skall
kunna utföras vad gäller fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av vårt reviderade förslag till lag om fiskevårdsområden är i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Fiskevårdsområde skall ha till syfte att främja ändamålsenligt nyttjande av
fiske och god fiskevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fiskevårdsområde skall kunna bildas beträffande fiske som är samfällt eller
eljest tillhör eller utgör flera fastigheter med mer än en ägare. Fiskevårdsområde
kan därjämte om särskilda skäl föreligger bildas av en fas-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tighet
med flera delägare. Det förhållandet att fiske förvaltas av
sam-fällighetsförening ulgör inte hinder alt fisket ingår i fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Fiske som blivit anvisat lill samernas uteslutande begagnande skall kunna ingå
i fiskevårdsområde. 1 och med att fiskevårdsområde bildats skall den sameby,
inom vars område det berörda fisket är beläget, anses som delägare. Därjämte
föreslås alt rennäringslagen ändras så alt samerna genom avlal med enskilda
fiskerältsägare hell eller delvis skall kunna avstå från sin fiskeutövningsrätt
i sådant enskilt vatten, som ingår i fiskevårdsområde, vari sameby inte är
delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Bildande av fiskevårdsområde skall stå i överensslämmelse med kommunal och
regional planläggning på fiskels område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Fiskevårdsområde skall bildas vid förrättning. Förrältningsmannen skall
verkställa en preliminär utredning rörande äganderätten lill det fiske som
berörs saml upprätta förteckning över de fastigheter, som enligt utredningen
har fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vid förrättningssammanträde skall fiskerältsägarna ha möjlighet att anmäla
anspråk på fiskerätt. Förrältningsmannen skall tillse att innebörden av dessa
anspråk blir klarlagd och därefter upprätta en reviderad fiskerätlsförteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Enligt förslagel skall fiskevårdsområde i princip bildas om planvillkor och
övriga förutsättningar är uppfyllda. Etl opinionsvillkor, som utformats efter
förebild från faslighetsbildningslagen, anläggningslagen, lagen om
vattenförbund m. fl. lagar, har därjämte inarbetats i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Finner förrältningsmannen atl fiskevårdsområde skall bildas skall han meddela
beslut därom samt fastställa grundregler för området. Grundreglerna skall
innehålla uppgift om del fiske som ingår i fiskevårdsområdet, områdets ändamål
.samt gmndläggande bestämmelser om fiskets nyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Förrätlningskostnaderna skall såsom huvudregel fördelas mellan fiskerältsägarna
efter vad som är skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Anslutning av fiske lill bestående fiskevårdsområde samt uteslutning av fiske
från sådanl område föreslås ske vid förrättning efter i huvudsak samma regler
som gäller för bildande av fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vid omröstning på fiskeslämma har i normalfallet varje delägare en röst. Om
minst en Qärdedel av de närvarande röstberättigade delägarna vid en fiskestämma
begär det skall röstning i vissa för områdets verksamhet väsentliga frågor ske
efter delaktighetslal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Om visst fiske är av väsentlig betydelse för delägares försörjning får utan
vederbörandes samtycke upplåtelse inte ske av det ifrågavarande fisket i den
mån delta ägs eller brukas av honom med ensamrätt eller eljest tilldelals honom
såsom särskild lott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fiskelillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreligger elt klart behov av förbättrad fisketillsyn och denna utgör ett
viktigt led i fiskevården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustbevakningen
bör enligt förslaget även framdeles ha huvudansvaret för fiskelillsynen till
havs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustbevakningen
har enligt vår mening också de största resurserna för fisketillsyn vid kusterna
samt i Vänern och Mälaren. Med hänsyn härtill föreslår vi atl huvudansvaret för
tillsynen inom dessa vatten skall åvila kustbevakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
atl ålägga kustbevakningen huvudansvaret för fisketillsynen i kuslvatlnen vinns
därjämte den fördelen atl någon gräns inte behöver dras mellan övervakning till
havs och vid kusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustbevakningen
bör bedriva elt nära samarbete med polisen, marinen och sjöfartsverkel samt i
tillsynsarbetet biträdas av särskilt förordnade fiske-tillsynsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inlandsvattnen med undantag för Vänern och Mälaren bör polisen ha huvudansvaret
för fisketillsynen på allmänl vatten och enskilt frivalten samt sådan tillsyn
på enskilt vatten i övrigt, som föranleds av allmänna intressen. Polisen bör
vid utövandet av tillsynen biträdas av särskilt förordnade tillsynsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
förslag att kustbevakningen och polisen i tillsynsverksamheten bör biträdas av
särskilt förordnade fisketillsynsmän bygger på del faktum atl vare sig
kustbevakningen eller polisen har möjligheler all avsätta egna resurser för en
tillfredsställande tillsyn. Därtill kommer att fiskelillsyn ofta med fördel
utövas av personer med god lokalkännedom och möjligheter alt fortlöpande utföra
bevakning inom visst område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kusibevakningspersonalens befogenheter utreds av sjöövervakningskommiltén
(H 1977:07). Etl ställningstagande lill befogenhetsfrågan bör därför inle ske
nu. Vi vill dock för vår del uttala att det - för att fisketillsynen skall
kunna bedrivas rationellt och effektivt - är angelägel att
kustbevakningspersonalen får ökade befogenheter. Särskilt viktigi är det att
denna personal får rätt att gå in i låsta utrymmen. Vi anser också atl
fisketillsynsmännens befogenheter bör ökas i förhållande till vad som f. n.
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fisketillsynsmän
bör enligt förslagel förordnas av länsstyrelse. Förordnande bör vara
tidsbegränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskelillsynsmännen
bör organisatoriskt inordnas under kuslbevakningens regionala ledning resp. de
lokala polisstyrelserna. Del bör ankomma på den ansvariga bevakningsmyndigheten
att svara för operativ ledning av fisketillsynsmännens insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör åligga generallullstyrelsen resp. rikspolisstyrelsen alt i samråd med
fiskeristyrelsen utfärda de allmänna riktlinjer för den operativa ledningen av
fisketillsynsmännens verksamhet, som erfordras för atl åstadkomma önskvärd
likformighet inom landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjerna
för fisketillsynen inom resp. län bör oavsett vilken myndighel som svarar för
den operativa ledningen besluiasav länsslyrelsen efler samråd med
länspolischefen, kuslbevakningens regionala ledning och fiskenämnden. Den
sakkunskap och erfarenhet, som fiskenämnderna och de lill dessa nämnder knutna
fiskerikonsulenterna representerar, bör utnyttjas i största möjliga
ulslräckning. Ett fortlöpande samarbete bör här äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förbättrad ulbildning utgör en grundförutsättning för all fisketillsyns-männen
skall kunna tilläggas de ökade befogenheter, som allmänl anses erforderiiga för
alt de skall kunna bedriva en effektiv verksamhet. Beträffande ansvarel för
utbildningen av fiskelillsynsmännen finner vi att detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
princip bör åvila de myndigheter, som har huvudansvaret för fisketillsynen.
Utbildningen av fisketillsynsmän bör med hänsyn till bl. a. skillnaderna i
fiskeförhållanden inom olika delar av landel ske regionalt. Fiskenämnderna bör
medverka vid utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
anvisningar beträffande undervisningens omfattning och uppläggning bör
utarbetas av rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen inom resp.
ansvarsområden i samråd med fiskeristyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har föreslagil fiskerättsliga regleringar och direkla åtgärder som medför
kostnader av olika slag. I förhållande till nulägel innebär förslagen en
kraftig ökning av statens direkta och indirekta stöd till fritidsfisket. De
beräknade kostnaderna framgår av nedanstående tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Engångs-</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årliga</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnader</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnader</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader
för inskränkning i enskild fiskerätt</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiskerättsutredningar</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bildande
av fiskevårdsområde</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiskevård
och service</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administration</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsarbete</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fisketillsyn</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltning
av statens vatten</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centralt
organisationsstöd</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.7pt'>
<td width=236 valign=top style='width:177.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41,4</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26,1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna,
22 milj. kr, Pjr inskränkning i enskild fiskerätt hänför sig till följande
poster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
frisläppande av fiske med handredskap i de slora sjöarna 15 milj. kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varav
12 milj. kr avser Mälaren D ersättning för fiske med röriigt redskap vid
Blekinge läns kust saml vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gotlands
läns kuster 5 milj. kr n ersättning för fiske med rörligt redskap vid Skånes
östra och södra kuster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnader
för domstolsförfarande samt rättegångskostnader har vi inte ansett vara
möjliga atl beräkna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
förslag vad angår bildande av fiskevårdsområden innebär i förhållande lill
gällande bestämmelser ett förenklat förfarande vid upprättandet av utredningar
beträffande äganderätten till fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalsbidrag
bör kunna utgå för täckande av förrältningskostnader med högsl 80 % av
kostnaderna. Vi anser dock att bidrag skall utgå endast till sådana områden,
som förbinder sig all i större omfattning upplåta fiske ål allmänheten, t. ex.
genom försäljning av fiskekort. Statsbidrag bör även kunna ulgå i del fall
fiskenämnd ansökt om bildande av fiskevårdsområde men initiativet inle letl
lill åsyftat resultat. Vi föreslår att full kostnads-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>läckning
utgår i sådanl fall. Därmed undanröjs den spärr som hindrat statliga
myndigheter från att utnyttja redan befintlig initiativrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har uppskattat att kostnaden för statsbidragen kommer att uppgå lill ca 15
milj. kr. Det bör framhållas alt vårt förslag i jämförelse med nuvarande lagom
fiskevårdsområden innebären kostnadsminskning med minst samma belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
insatser vad gäller direkl fiskevård av olika slag har hittills varil av
begränsad omfattning. I huvudsak har använts s. k. valtenavgifts-medel för
detta ändamål. Enligt uppgift från fiskeristyrelsen kommer under 1978 högst 200
000 kr all kunna disponeras för direkla fiskevårdsåtgärder av lokal karaktär.
För budgetåret 1979/80 beräknas några avgifter över huvud tagel inle kunna las
i anspråk för della ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har tidigare redogjort för vilka fiskevårdsåtgärder som enligt vår uppfattning
främjar fritidsfisket. Vi har bedömt atl 15 milj. kr varje år bör satsas på
sådana åtgärder. Behovet av medel för service och information uppskattar vi
lill 5 milj. kr åriigen. Vi föreslår därför att ett årligt belopp av 20 milj.
kr ställs till fritidsfiskets förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
har på vårt uppdrag utrett de organisatoriska konsekvenserna för fiskenämnderna
av våra förslag. Statskontorets ulredning visar att det är nödvändigt att
förstärka biträdes- och assistenipersonalen med 6-7 personer lill en kostnad
av 340 000 kr. Denna förstärkning av nämnderna är en följd av dels atl vi
föreslår atl ärenden angående tillstånd för fiske med fast redskap skall överföras
från länsstyrelserna till fiskenämnderna, dels att vi lägger mera omfattande
arbetsuppgifter på nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
förslag om ell statligt stöd i form av ett fiskevårdsbidrag kommer atl kräva
resursförstärkning hos fiskeristyrelsen i det fall kostnadstäckningen skall ske
över budgetmedel. Kostnaden kan uppskattas till 300 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att övergången från länsfiskestadgor till regionala stadgor skall kunna ske
snabbi och smidigt behöver fiskeriadministrationen förslärkning av engångskaraktär.
Slatskonlorel har uppskattat kostnaden härför till 400 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har inte legat inom ramen för våra direktiv att närmare utreda vilka
rationaliseringar från organisatorisk synpunkt som våra förslag kan möjliggöra
vad det gäller fiskenämnderna, lantbmksnämnderna och länsstyrelserna. Vi
fömtsätter alt den frågan blir föremål för en närmare översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anger inga koslnader beträffande forsknings- och utvecklingsverksamhet,
eftersom kostnaderna för sådan verksamhet redovisats av andra ulredningar och
nu är föremål för regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har inte funnil del möjligt att närmare uppskatta kostnaden för fisketillsyn
genom särskill förordnade fisketillsynsmän. En beräkning från vår sida är dock
alt koslnaden kommer alt uppgå till ca 1 milj. kr åriigen för den del av den
allmänna fillsynen som skall handhas av fisketillsynsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt de statliga vallenområdena inte skall komma i etl sämre utgångsläge än
andra vallen vad gäller administration, arrenden, fiskevård och service
föreslår vi att årligen 2 milj. kr reserveras för den statliga förvallningen av
dessa vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
våra förslag genomförs kommer det all krävas en omfaltande information till
allmänheten om de nya bestämmelser som kommer atl gälla. Information om
exempelvis stadgebeslämmelser, förekomsten av licens-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>områden
samt bidragsnormer kräver resurser av helt annal slag än de nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vidareutbildning av personal såväl centralt som lokalt fordras insatser av i
huvudsak engångskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
åtgärd som vi bedömt som synneriigen angelägen från informationssynpunkt är
framställning av en karta, som redovisar gränsen mellan allmänl och enskilt
vattenområde vid södra ostkusten. Kostnaden har beräknats till 130 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår att del i ett inledningsskede avsätts 1 milj. kr för information och
ulbildning. Närmare utformning av lämpliga ålgärder bör ske i samråd med
fiskets organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har föreslagit att fritidsfiskets lokala organisationer bör påla sig etl ökat
ansvar när det gäller den framlida skötseln av statens fiskevatten. Härför
erfordras en utbyggnad av organisationerna samt en utökad kursverksamhet.
Information och konsumentupplysning om fiske, fiskeredskap och fiskemetoder är
andra viktiga arbetsuppgifter för en ideell organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökad
informations- och kursverksamhet kommer au erfordras också för att få lill
stånd elt intensifierat bildande av fiskevårdsområden. I del sammanhanget
anser vi att Sveriges Fiskevallenägareförbund haren stor uppgift atl fylla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår att Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund för ovan angiven verksamhet
erhåller elt åriigt organisationsbidrag om ca 2 milj. kr. På motsvarande sätl
föreslås alt Sveriges Fiskevallenägareförbund erhåller anslag med 500 000 kr
åriigen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsavgift</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
våra direktiv skall vi när del gäller finansieringen av föreslagna åtgärder
pröva den i flera tidigare sammanhang behandlade frågan om införande av någon
form av fiskevårdsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan konstatera atl de fömtsättningar som legat till grund för statsmakternas
tidigare beslut att inte införa en allmän fiske- eller fiskevårdsavgift inle
uppfyllts. Samhällel har sålunda inte i önskvärd utsträckning genomfört de
åtgärder som erfordrats för att främja fritidsfiskets ändamålsenliga utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är framför allt mot denna bakgrund som vi nu enhälligt föreslår en
fiskevårdsavgift för atl läcka kostnaderna för våra förslag beträffande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
fiskevård</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>D service och information</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>D viss fiskelillsyn i
enskilt vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
avgifter, som flyter in, skall enligt vårt förslag efter avdrag för administrationskostnader
oavkortade gå tillbaka till fisket i form av direkta åtgärder enligl vad nu
sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vårt ställningstagande
sker mot följande allmänna bakgrund. Frilidsfiskel har tillräckligt många
utövare för att en fiskevårdsavgift - vars storiek inte väsentligl får påverka
någons möjlighel alt fritidsfiska - sammanlaget skall ge ett belopp, som
möjliggör meningsfulla ålgärder för detla fiske. Antalet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskande
som kommer att eriägga fiskevårdsavgift har vi uppskattat till ca 1 miljon. Det
motsvarar det antal personer som enligt vår enkätundersökning (Ds Jo 1977:3)
kan antas vara verkligt intresserade av fritidsfiske. Inbetalda avgifter bör
tillföras en särskild fond - fiskevårdsfonden - i vars styrelse fritidsfisket
bör vara starkt representerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandet
av en fiskevårdsavgift kan antas medföra bl. a. följande fördelar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
kontinuitet skapas i tillgången på medel för vikliga insatser för frilidsfiskel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
fritidsfiskarna kan genom sin organisation fortlöpande påverka inriktningen
och omfattningen av samhällets insatser för fritidsfisket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
tillgängliga ekonomiska resurser kan utnyttjas maximalt om ideellt arbete inom
och utom medlemsorganisationerna underiättas och stimuleras genom bidrag av
avgiftsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
fördelningen av anslag till fritidsfisket i förhållande till andra fritidsaktiviteter
eller övriga samhällsbehov underiättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att fiskevårdsavgiftens storiek inte väsentligt får påverka någons
möjlighet atl fritidsfiska anser vi alt denna inte bör bestämmas högre än 20
kr. Om såsom ovan antagits 1 miljon fiskande kommer att erlägga avgift under
elt inledningsskede, tillförs således fiskevårdsfonden årligen 20 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiften
bör i princip betalas av alla fiskande. Barn och ungdomar under 16 år bör
emellertid vara befriade från avgift. Inte heller licensierad yrkesfiskare
skall enligl förslaget betala någon avgift. Detsamma gäller i princip även
svensk och norsk same.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
och en som mot avgift upplåter fiskerätt lill annan skall enligt vår
uppfattning vara skyldig att tillse atl den lill vilken fiskerätten upplåts har
eriagt fiskevårdsavgift. Den fiskande bör vara skyldig att vid fisket medföra
bevis om erlagd avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som flyter in genom fiskevårdsavgiften bör bilda en fond, fiskevårdsfonden,
med kammarkollegiet som förvaltningsmyndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmanderätten
över fondmedlens användning bör anförtros en särskild fondstyrelse med
representanter för del allmänna, fiskeristyrelsen, kommunförbundet,
landstingsförbundet, Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund och Sveriges Fiskevattenägareförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fonden bör finnas ett kansli, som organisatoriskt bör kunna ingå som en
självständig enhet i fiskeristyrelsen. Detla innebär möjligheter till ett
intimt samarbele med den centrala administrationen i fråga om planering och
samverkan vad det gäller t. ex. långsikliga satsningar på olika fiskevårds-och
serviceprojeki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
uppbörd av en allmän fiskevårdsavgift erfordras i och för sig ingen
registrering av dem som betalar. En väsenllig fördel med en registrering lorde
emellertid vara atl en påminnelse om alt betala avgiften kan sändas ut lill dem
som lidigare betalat avgift. Detla kan förväntas öka betalningsfrekvensen. Vi
finner därför övervägande skäl tala för all uppbördsförfa-randei saml
registreringen av dem som eriagt avgift bör utformas i huvudsaklig
överensslämmelse med vad som gäller för jaktvårdsavgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>93</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskevattensutredningens lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om
fiskevårdsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fiskevårdsområde får bildas
enligt denna lag för att främja ändamålsenligt nyttjande av fiske och god
fiskevård beträffande fiske som är samfällt eller eljest tillhör eller utgör
flera fasligheter med olika ägare. Fiskevårdsomräde får därjämte, om särskilda
skäl föreligger, bildas av en fastighet med flera delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fiskevårdsområde fär ej
omfatta fiske i allmänt vatten i annat fall än då fisket bedrives med slöd av
stadgandet i I SS första slyckel lagen (</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>) om fiske eller förordnande enligt tredje stycket
i samma paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsomräde
får ej heller omfatta fiske, som enligl lag får bedrivas i enskilt vatten utan
stöd av enskild fiskerätt eller som utövas inom nationalpark eller inom
område, där fisket regleras genom överenskommelse med främmande makt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bildandet
av fiskevårdsområde fär, om ej annat har avtalats méd stöd av bestämmelsen i 31
S andra stycket rennäringslagen (1971:437), ej medföra inskränkning i samernas
räll till fiske enligt vad därom särskilt är stadgat. Vad nu har sagts gäller
ej fiske som avses i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Delägare
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Delägare i fiskevårdsområde är ägarna lill det fiske som ingår i området.<br>
Den som har lagfart på fastighet med rätl lill fiske inom området anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
fiskerättens ägare, om del ej visas att fiskerätten tillkommer annan. Den som innehar
fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten
tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som faslighetens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Ägare av fastighet lill vars förmån gäller servitut, som innefattar rätt<br>
alt med uteslutande av fiskets ägare nyttja fisket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>boställshavare,
som själv bmkar bostället, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innehavare
av besittningsrätt för obegränsad tid till fastighet, som tillhör staten eller
allmän inrättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
i frågor enligt denna lag i fiskerättsägarens ställe anses som ägare fill
fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innefattar
servitut räll till endast en del av den besvärade fastighetens fiske, äger i
fråga om den delen vad i första stycket sägs motsvarande tilllämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har viss fastighets fiske
upplåtits i sin helhet för längre tid än ett år, skall bmkaren i stället för
upplåtaren i frägor enligt denna lag anses som ägare till fisket, om ej annat
har avtalats mellan upplåtaren och brukaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ingår fiske inom område, som
har blivit anvisat till samemas uteslutande begagnande, i fiskevårdsomräde
skal) den sameby, inom vars omräde fisket är beläget, anses som delägare enligt
denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut enligt denna lag
gäller mot ny delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Villkor
för bildande av fiskevårdsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fiskevårdsområde får bildas
endast om bildandet står i överensslämmelse med kommunal och regional
planläggning på fiskets område eller, om sådan planläggning saknas, ej kan
antagas försvåra kommande planläggning. Bildande av fiskevårdsomräde skall
därjämte tillgodose ändamål som anges i I §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fiskevårdsomräde skall bildas
om de i 8 § angivna villkoren är uppfyllda och ägarna lill fiske, som avses
ingå i området, ej mera allmänt motsätter sig områdesbildningen och har
beaktansvärda skäl för det. Vid sådan prövning skall främst deras mening
beaktas, vilkas fiskeutövningsrätt påverkas mest av fiskevårdsområdets
tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i första stycket sägs om fiskerättsägarnas inflytande på bildandet av
fiskevårdsområde gäller ej, om det från allmän synpunkt är synneriigen
angeläget alt fiskevårdsområde bildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bildande
av fiskevårdsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Fråga om bildande av fiskevärdsomräde prövas vid förrättning.<br>
Förrättning påkallas genom skriftlig ansökan till länsslyrelsen om för<br>
ordnande av förrättningsman. 1 ansökan skall anges det fiske som avses<br>
samt det huvudsakliga ändamålet med fiskevårdsområdets bildande. An<br>
sökningshandlingen skall ges in lill länsstyrelsen i det län, där det av om<br>
rådesbildningen berörda vattenområdet eller större delen därav är belägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att påkalla förrättning tillkommer fiskerältsägare, fiskenämnd och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen skall, om det
ej uppenbariigen är obehövligt, inhämta yttrande från fiskenämnden och kommunen
över ansökan, som avses i 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Finner länsstyrelsen att
bildande av fiskevårdsområde i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan
uppfyller villkoren i 8 §, skall länsstyrelsen förordna förrättningsman och i
förordnandet meddela erforderiiga föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrättningsman
skall äga den kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Förrättningsmannen skall verkställa utredning rörande äganderätten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
det fiske som avses ingå i fiskevårdsområdet samt upprätta förteckning över de
fastigheter som enligt utredningen har fiskerätt (fiskerättsförteckning).
Ulredningen skall ej göras mer omfattande än vad som erfordras för prövning av
villkor som anges i 9 ij första slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Förrältningsmannen skall vid behov samråda med lätisstyrelsen, fiske<br>
nämnden och kommunen samt med lokala organ och sammanslutningar,<br>
vilka har ett väsentligl inlresse av del sätt på vilket fiskefrågorna löses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
anvisningar lill ledning för förrällningsmän vid handläggning av förrättning
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Förrättningsmannen skall utfärda kungörelse, vari fiskerältsägarna kal<br>
las till sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungörelsen
skall innehålla kort beskrivning av den avsedda fiskevårds-områdesbildningen
samt uppgift om tid och plats där den enligt 13 § upprättade
fiskerättsförteckningen finnes tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kungörelsen skall intagas föreläggande för fiskerältsägare, vars fiskerätt ej
har redovisats i fiskerättsförteckningen, att senasl vid sammanträdet muntligen
eller skriftligen anmäla sitt innehav av fiskerätt och därvid förete handlingar
saml meddela upplysningar angående hävd och annal som kan vara av belydelse för
ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Kungörelsen skall hållas tillgänglig hos kommunstyrelsen minst en<br>
månad före sammanträdet. Meddelande om kungörelsens tillhandahållande<br>
och dess huvudsakliga innehåll skall inom samma lid anslås på kommunens<br>
anslagstavla samt införas i ortstidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om kungörelsen skall därjämte i vanligt brev med posten tillställas de
fiskerältsägare, som enligl fiskeräUsförteckningen har fiskerätt, samt
fiskenämnden och kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Förrältningsmannen skall vid sammanträdet med fiskerältsägarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tillse att redogörelse lämnas
angående de förhållanden, som kan vara av betydelse för frågan om
fiskevårdsområde bör bildas, saml framlägga förslag till gmndregler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mottaga anmälan om innehav av
fiskerätt samt tillse att innebörden av anmälda anspråk blir klariagd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bereda fiskerältsägarna
tillfälle att yttra sig över vad som har förekommit,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>efterhöra de närvarandes
inställning lill frågan om fiskevårdsområde bör bildas i överensslämmelse med
de föreskrifter som har meddelats i förordnandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bereda fiskerättsägarna
tillfälle att utse inlerimsstyrelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tillkännage tid och plats för
meddelande av beslut enligl 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förrättningsmannen finner det oundgängligen nödvändigl, får sammanträdet
fortsättas senare dag. Kallelse till fortsatt sammanträde får ske genom
meddelande vid första sammanlrädesiillfällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Finner förrältningsmannen atl det för prövning, som avses i 9 § första<br>
stycket, är av synneriig vikt att beståndet eller omfänget av fiskerätt blir<br>
föremål för särskild utredning och kan frågan prövas vid fastighetsbestäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ping,
får förrättningsmannen förelägga sakägare att inom viss tid ansöka därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underiäter
sakägare att efterkomma föreläggande, som avses i första stycket, flr
förrättningsmannen påkalla fastighetsbestämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Förrältningsmannen skall, sedan sammanträdet har avslutats och er<br>
forderiig utredning verkställts, upprätta skriftlig redogörelse för
förhållanden<br>
av belydelse för frågan om fiskevårdsområde skall bildas. Till redoeörelsen<br>
skall fogas förteckning över de fastigheter, som skall anses ha fiskerätt.<br>
I den mån oförenliga anspråk på fiskerätt har anmälts eller förhållandena<br>
annars ger anledning till det, skall redogörelse lämnas för verkställd ut<br>
redning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrättningen
avslutas genom all förrältningsmannen, om han finner alt fiskevårdsområde skall
bildas, meddelar beslut därom samt fastställer gmndregler för området. Finnes
hinder föreligga att bilda fiskevårdsområde, skall förrältningsmannen med
besked därom meddela beslut om förrättningens inställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslut, som avses i andra stycket, skall anges hur förrätlningskostnaderna
skall fördelas saml inlagas besvärshänvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Förrättningsmannen får med alla fiskerätlsägares medgivande under<br>
låta alt hålla sammanträde. Om sammanträde ej hålles, skall redogörelse,<br>
som anges i 19 S första stycket, upprättas så snart erforderiig utredning<br>
har verkställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underrättelse
om tid och plats för meddelande av beslut enligt 19 S andra stycket skall, om
sammanträde ej hålles, tillställas fiskerättsägarna senasl den dag beslutet
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Fiskevårdsområde äger bestånd från den dag stadgar och styrelse finnes<br>
för området. Fiskevårdsområde kan dessförinnan ej förvärva rättigheter eller<br>
ikläda sig skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förrättningskostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Meddelas beslul om bildande av fiskevårdsområde, skall förrättnings-<br>
kostnaderna fördelas mellan fiskerältsägarna efler vad som är skäligt, om<br>
ej särskilda skäl föranleder annal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutas
förrättningen ulan att fiskevårdsområde bildas, skall förrättnings-kostnaderna
betalas av sökanden eller fördelas mellan sökandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anslutning
och uteslutning av fiske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fiske som ej ingär i
fiskevårdsområde får anslutas lill bestående fiskevårdsområde på ansökan av
fiskets ägare, den som äger del i fisket, fiskevårdsområdel, fiskenämnden
eller kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om fiske som ingår i
fiskevårdsområde anses böra ingå i annat fiskevårdsomräde, får fisket
uteslutas ur området på ansökan av ägaren eller den som äger del i fisket, det
fiskevårdsområde vari fisket ingår, fiskenämnden eller kommunen. Detsamma
gäller, om det i annat fall anses lämpligt atl visst fiske ej längre skall ingå
i fiskevårdsområde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
Ansökan om anslutning och uteslutning av fiske göres skriftligen hos<br>
länsstyrelsen i det län där fiskevårdsområdets styrelse har sitt säte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skall, om del ej uppenbariigen är obehövligt, inhämta yttrande över ansökan,
som avses i första stycket, frän fiskevårdsområdel, fiskenämnden och kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finner
länsstyrelsen atl anslutning eller uteslutning av visst fiske i enlighet med
ansökan uppfyller villkoren i 8 §, skall länsstyrelsen besluta att frägan skall
handläggas vid förrättning saml förordna förrättningsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sädan förrättning gäller i tillämpliga delar t)estämmelserna i 12-22 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Bestämmelserna i 25 S tredje stycket om förrättning gäller ej uteslutning<br>
av fiske, som till följd av naturhändelse, byggande i vatten eller annan<br>
omständighet ej längre kan nyttjas. Länsslyrelsen skall i sädant fall efter<br>
inhämtande av yllrande, som anges i 25 S andra stycket, och efter hörande<br>
av fiskerättsägarna beslula i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Upplösning
av fiskevårdsomräde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Om fiskevårdsomräde ej längre finnes böra bestå, får länsstyrelsen efter<br>
ansökan förklara området upplöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
prövning av fråga om upplösning skall villkoren i 8 § beaklas i till-lämpliga
delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Ansökan om upplösning av fiskevårdsområde göres skriftligen hos<br>
länsstyrelsen av delägare, fiskevårdsområdet, fiskenämnden eller kommu<br>
nen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
skall, om del ej uppenbariigen är obehövligt, inhämta yttrande över ansökan
från fiskevårdsområdel, fiskenämnden och kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om upplösning av fiskevårdsområde skall, om ej särskilda skäl föreligger,
prövas endasi vid utgången av varje lidsperiod om tio år, räknal frän dag, som
anges i 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsomrädes
förvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fiskevårdsområde får ej driva
verksamhet som är främmande för del ändamål för vilket det har bildals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Delägarnas räll atl deltaga i
handhavandet av fiskevårdsområdets angelägenheter utövas på fiskestämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Första fiskestämma skall
hållas snarast efter det beslutet att bilda fiskevårdsområde har vunnit laga
kraft eller länsstyrelsen meddelat förordnande som avses i 46 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlerimsstyrelsen
skall kalla delägarna till första fiskestämma saml vid stämman framlägga
förslag till stadgar. Finnes ej inlerimsstyrelse skall förrättningsmannen
fullgöra interimsstyrelsens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Delägarna skall vid första
fiskestämma antaga stadgar och utse styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som gör gällande rätt
till fiske inom området och ej har upptagils såsom fiskerättsägare i
fiskerättsförteckning, som är fogad till redogörelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
anges i 19 § första stycket, är skyldig att om sä påfordras styrka sin rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Vid omröstning har varje delägare en röst. De som med samäganderätt<br>
äger en eller flera fastigheter har gemensamt en röst, om de ej är de enda<br>
delägarna i fiskevårdsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
minst en fjärdedel av de närvarande röstberättigade delägarna begär det, skall
röstning vid beslut angående upplåtelse, avgifter för upplåtelse och ersättning
till delägarna i stället ske efter delaktighetstal, varom fyra femtedelar av de
närvarande röstberättigade delägarna förenar sig. Kan sådan majoritet ej
vinnas, skall särskild delaktighetsutredning äga mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
röstning efter delaktighet får delägares röstetal ej översliga en femtedel av
det sammanlagda röstetalet för samtliga i omröstningen deltagande delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delägares
rösträtt kan utövas genom ombud. Ombud fär ej företräda mer än en delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Som fiskestämmas beslut
gäller den mening som har fält de flesta rösterna eller vid röstning efter
delaktighet det största röstetalet. Vid lika röstetal avgöres val genom
lottning. I andra frägor gäller den mening som biträdes av stämmans ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För fiskevårdsområde skall
finnas en styrelse bestående av en eller flera ledamöter. Styrelsen skall ha
sitt säte i den kommun, där det av omrädesbildningen berörda vattenområdet
eller stön-e delen därav är beläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har styrelse ej utsetts, får
länsstyrelsen förordna en eller flera sysslomän atl handha fiskevårdsområdets
angelägenheter och företräda området som styrelse. Har styrelseledamots uppdrag
upphört eller är styrelseledamot förhindrad att utöva uppdraget och är
styrelsen ej ändå beslutsför, får syssloman förordnas i sådan ledamots ställe.
Sysslomans förordnande gäller till dess beslutför styrelse finnes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finnes
ej stadgar för fiskevårdsområde, får länsslyrelsen meddela erforderiiga
föreskrifter att gälla säsom stadgar till dess delägarna har antagit sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
skäl därtill föreligger, får länsstyrelsen förordna att styrelsen skall bestå
av flera ledamöter än som anges i stadgarna. Sådant förordnande har samma
verkan som beslut om stadgeändring. Länsstyrelsen fär vidare i fiskestämmans
ställe utse en ledamot i slyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syssloman
och av länsstyrelsen förordnad styrelseledamot har rätt till arvode som
bestämmes av länsstyrelsen. Arvodet betalas av fiskevärds-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Styrelsen företräder fiskevårdsområdet i
förhållande till tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I fråga om skyldighet för
styrelseledamot, syssloman enligt denna lag, revisor, delägare eller medlem att
ersätta skada, som han har tillskyndat fiskevårdsområdet, delägare, medlem
eller tredje man, och talan om sådan ersättning äger 63-66 och 106-109 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Innan fiskevårdsområde upplöses, skall alla dess
skulder ha betalats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
de medel som fordras för betalningen ha nedsatts hos länsstyrelsen. I samband
med upplösningen får kallelse sökas på områdets okända borgenärer. De i
förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända
borgenärer meddelade bestämmelserna om sådan kallelse äger därvid molsvarande
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överstiger
vid upplösningen av fiskevårdsområde dess tillgångar skulderna, skall
överskottet fördelas på sätt som anges i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplåtelse
av fiske m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41 §
Om visst fiske är av väsenllig betydelse för delägares försörjning, får<br>
utan delägarens samtycke upplåtelse ej ske av det ifrågavarande fisket i<br>
den mån detta äges eller brukas av honom med ensamrätt eller eljest har<br>
tilldelals honom såsom särskild lott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i denna lag stadgas om upplåtelse skall gälla även då delägare medges rätt atl
fiska i vatten, där han förut ej har ägt sådan rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Grundregler
och stadgar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>42 §
För fiskevårdsområde skall finnas grundregler och stadgar.<br>
Grundreglerna skall innehålla uppgift om det fiske, som ingår i fiske<br>
vårdsområdet, områdets ändamål samt gmndläggande bestämmelser om<br>
fiskets nyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stadgarna skall upplaga
fiskevårdsområdets grundregler saml innehålla bestämmelser om områdets
förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43 §
För ändring av grundreglerna för fiskevårdsområde, såvitt avser om<br>
rådets ändamål saml grundläggande bestämmelser för fiskets nyttjande, ford<br>
ras att beslut härom fattats vid tvä pä varandra följande fiskesiämmor, varav<br>
den ena skall vara ordinarie, saml atl länsslyrelsen på framställning av fiske<br>
vårdsområdet finner ändringen förenlig med de i 8 § angivna villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändring
av stadgarna sker genom beslul vid två på varandra följande fiskestämmor, varav
den ena skall vara ordinarie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Delägare som bryter mot de för fiskeulövningen inom fiskevårdsområ<br>
del gällande reglerna dömes till böter, om gärningen ej är belagd med straff<br>
i annan författning. Vad nu har sagts gäller även annan som genom upplåtelse<br>
eller eljest har rätt atl bedriva fiske inom området. Allmänt åtal fär väckas<br>
endasi efter angivelse av målsägande. Fiskevårdsområdet samt delägare i<br>
området anses därvid som målsägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Besvär</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Mot länsstyrelses beslut att förordna
förrättningsman enligt 12 eller 25 § fär talan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Talan mot förrättningsmans beslut, som anges i 19
§, föres genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>besvär
hos länsslyrelsen inom fyra veckor från den dag beslutet meddelades. Rätl atl
anföra besvär tillkommer fömtom den, vars rätl beröres av beslutet, även
fiskenämnden och kommunen. Länsstyrelsen kan inom samma tid till förmån för
allmänt inlresse förordna om överprövning av beslutet. Sådanl förordnande har
samma verkan som besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
får förordna att förrättningsmans beslul skall gå i verkställighet ulan hinder
av anförda besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsslyrelsen fär med
undanröjande av förrätlningsmannens beslul, som anges i 19 §, återförvisa
ärendet till förrättningsmannen. Mot beslut om äterförvisning fär talan ej
föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>48<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Talan mot länsstyrelses
beslut i fråga om bildande av fiskevårdsområde, anslutning och uteslutning av
fiske, upplösning av fiskevårdsomräde samt ändring av grundregler föres hos
regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>49<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anser styrelseledamot eller
sädan delägare, vars rätl beröres, au beslul som har fatlats på fiskeslämma ej
har tillkommit i behörig ordning eller alt det strider mol denna lag eller
annan författning eller mot grundreglerna eller kränker hans enskilda räll, får
han föra talan mot beslutet genom besvär hos länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvären
skall ges in till länsslyrelsen inom fyra veckor från beslutets dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskestämmans
beslut går i verkställighet ulan hinder av förd talan, om länsstyrelsen ej
förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50 §
Talan mol beslut av länsstyrelse enligl denna lag i annal fall än som<br>
anges i 48 § föres hos kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelses
beslul, som avses i första stycket, samt kammarrätts beslul går i
verkställighet ulan hinder av förd talan om ej annat förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980, då lagen (1960:130) om fiskevårdsomräden
skall upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för bestämmelserna i 5 § skall beträffande upplåtelse som sketl före
lagens ikraftträdande gälla all brukaren endast med upplåtarens samtycke får
föra talan för fisket i frågor som handlägges vid förrättning eller där det
slutliga avgörandet tillkommer länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om fiskevårdsomräde, som beslår vid ikraftträdandet gäller följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i lagen
(1960:130) om fiskevårdsomräden skall gälla under lid, för vilken
fiskevårdsområdel har bildats; dock längst lill utgången av år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Före utgången av tid, som anges
i 1. fär delägarna besluta atl bestämmelserna i lagen (</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>) om
fiskevårdsområden skall äga tillämpning på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
beslut enligt första stycket äger 6 5 lagen (1960:130) om fiskevårdsområden
motsvarande tillämpning. Sädant beslut skall fastställas av länsstyrelsen, som
skall tillse att beslutet tillkommit i laga ordning och ej kränker tredje mans
rätt. Länsstyrelsen skall därjämte fastställa gmndregler för området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Efter utgången av tid, som
anges i 1., skall lagen (</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>) om fiskevårdsomräden gälla beträffande
fiskevårdsområde för vilket bestämmelsema i nämnda lag ej redan äger
tillämpning genom beslut som anges i 2. Länsstyrelsen skall fastställa
gmndregler för sådant område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Talan mot länsstyrelses beslut
enligt 2. och 3. föres hos regeringen genom besvär. Rätt att anföra besvär mot
beslut som här avses tillkommer fömtom den som beröres av beslutet även
fiskevårdsområdel, fiskenämnden och kommunen. Meddelande om länsstyrelses
beslut enligt 2. och 3. skall intagas i ortstidning. Delgivning skall anses ha
skett den dag då meddelandet först infördes i sådan tidning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänt om utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1
Svea hovrätt, vattenöverdomstolen: - - - Det förefaller naturligt att
utgångspunkter för reformarbetet bör vara dels att bereda fisket som näring i
vidsträckt mening bällre skydd mol konkurrerande intressen, dels att vårda och
utnyttja denna naturresurs pä ändamålsenligasle sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de senast nämnda synpunkterna inte har varil främmande för den nu aktuella
ulredningen, synes dock tyngdpunkten i utredningen på ett anmärkningsvärt sätt
ha kommit all föriäggas lill företeelsen "fiska på fritid". Hovrätten
vill inte förringa betydelsen av frilidsfiskel men anser atl slutresultatet av
ulredningens arbele, som innefaltar en hell ny fiskelagstiftning, blivit
lidande på att utgångspunkterna varit allför begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren:-- Med hänsyn
till den stora omfattning, som fritidsfisket kommit att fä, är del frän
rekreationssynpunkl angelägel att främja detta genom atl tillhandahålla ett
stort utbud av fiskemöjligheter. Fritidsfisket måste emellertid anpassas så all
del inle inkräktar på del nödvändiga yrkesfiskel. Generellt kan sägas atl de
förslag ulredningen avgivit för att gagna dessa inlressen och göra en lämplig
avvägning mellan frilids- och yrkesfisket är väl ägnade alt läggas lill grund
för lagsliflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet: Som allmänl
omdöme får kollegiet uttala all ulredningen skilt sig från sitt uppdrag pä etl
myckel förtjänstfullt säll. De frägor som förelagts utredningen har genom
föreliggande belänkande belysts ingående och sakkunnigt. Även om kollegiet på
ett par punkter anser sig inte kunna helt biträda utredningens förslag, står
det klart att betänkandet är väl ägnat att ligga till grund för statsmakternas
forlsalla överväganden i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Utredningen har enligl länsstyrelsens uppfattning ingående och
sakligt belyst problem på fiskels område. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: Möjligheterna att främja fritidsfisket genom andra ålgärder än
genom skärpt lagsliflning har ej beaktats i tillräcklig omfattning av
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
Länsslyrelsen konstaterar alt ulredningen ej ägnat särskill stor uppmärksamhel
ål fisket i inlandsvattnen, bortsett från de fem slora sjöarna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads
län: Betänkandets titel "Fiska på frilid" är missvisande. Betänkandet
behandlar nämligen i hög grad även frågor som rör yrkesfisket och det
innefaltar främsl förslag om mycket genomgripande ändringar i hela fiskelagstiftningen.
Om utredningen mer hade anknutit till och sökt komplettera nuvarande
lagstiftning hade del varil lättare att få grepp om följderna av ulredningens
förslag, som dessutom delvis framförs utan egenlliga motiveringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Ulredningen har på ett förtjänstfullt sätt redovisat fritidsfiskets stora
sociala värde och dess bredd bland svenska folket. Detta motiverar då en mycket
större ekonomisk salsning frän samhällets sida än vad som hittills varit
fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund: 1
betänkandel har utredningen på etl förtjänstfullt sätt kartlagt och klarlagt
ett ston antal problem och frågeställningar pä fiskets omräde. De synpunkler
på fiskevård och de åtgärder som föreslås för att tillgodose yrkes- och
fritidsfiskarnas behov är i mänga fall angelägna. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska samernas riksförbund:
Riksförbundet finner atl föreliggande förslag till ändringar av
fiskelagstiftningen m. m. inle beaktat vare sig samernas/samebyarnas
näringsmässiga och ekonomiska inlressen eller den rätt på vilken samernas fiske
vilar, detta särskilt beträffande skogssamer-nas rätt till fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges fiskares riksförbund: 1973
års fiskevattensutredning har gjort en omfattande och uttömmande
sammanställning av fiskels utbredning och omfattning säväl vad gäller
yrkesfiske som deltidsfiske och fritidsfiske. Utredningen har i stort sett
uppfyllt direktiven vad beträffar fördelningen av fiskevatten mellan olika
kategorier fiskande. Dock har definitioner av olika kategorier fiskande inneburit
tolkningssvårigheler, vilkel också avspeglas i vissa överväganden och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Förbundet finner det utomordentligt värdefullt att en ulredning
där de fyra största riksdagspartierna varit representerade genomfört en så
omfattande kartläggning av det svenska fisket. Positivt är ocksä att
utredningens ledamöter i stort varit ense om huvudlinjerna för en målmedveten
utveckling av frifidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation:
Fiskevatlensulredningen har presenterat ett i del närmaste fullödigt
underlagsmaterial för sina överväganden och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Samhället och fritidsfisket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret: Statskontoret
ansluter sig till de utgångspunkter och allmänna riktlinjer som har lagts till
grund för utredningens författningsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen: Enligt
lantbmksstyrelsens mening finns skäl för att skapa ökade möjligheter för
fritidsfiske som en betydande friluftsaktivi-tet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Styrelsen finner
det värdefullt atl utredningen kartlagt fritidsfiskets omfattning och belydelse
samt slöder uppfattningen, atl fri-Udsfiskets omfattning och sociala betydelse
motiverar ökade insatser från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett brett utbud av fritidsfiske bör kunna erbjudas den
fiskande allmänhe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ten.
Utbudet bör spridas till så många vatten som möjligt. Kommuner och lokala
fiskesammanslutningar har ett ökande ansvar. Miljömässiga inskränkningar i
fiskemöjligheterna — exempelvis försurning, utsläpp, val-tenregleringar och
minikraftverk - bör motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
pä attraktiva och lättillgängliga fiskevatten är särskilt stora bland
befolkningen i våra tätorter. Alltjämt föreligger ett visst underskott på
frilidsfiskemöjligheler kring våra tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är värdefullt att ett husbehovsfiske kan utövas även i fortsättningen efter
våra kuster. I sädana områden där det råder starkt tryck på fiskeresurserna
bör del licensierade yrkesfiskel och handredskapsfiskel prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk:
Fiskevattensutredningen konstaterar alt intresset för fiske är mycket stort i
vårt land och atl ulvecklingen troligen går mot en fortsatt expansion av
fritidsfisket. Naturvårdsverket delar denna uppfattning och anser med tanke på
fritidsfiskets stora rekreationsvärde att det bör ligga i samhällets intresse
att stödja verksamheten. Verket kan därför i huvudsak ansluta sig till
utredningens förslag till riktlinjer och åtgärder som bör ligga till gmnd för
friUdsfiskets utveckling utan att därvid motverka ett livskraftigt yrkesfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen:
Styrelsen vill dock understryka betydelsen av att fritidsfisket ej bedrives i
sådana former och i sådan omfattning att det försvårar möjligheterna ull
utkomst och sysselsättning för yrkesfiskare och binäringsfiskare.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens planverk: Planverket
anser att utredningens riktlinjer och förslag för att skapa bättre möjligheter
till ökat fritidsfiske är väl motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7 Domänverket:
Domänverket stöder uppfattningen om behovel av ökal<br>
skydd åt yrkesfiskel. Vidare är det motiverat atl samhället i slörre ut<br>
sträckning än hittills tar ansvar för frifidsfisket och pä olika säll medverkar<br>
till dess utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsfisket
har successivt fått allt större betydelse som värdefull och<br>
rekreationsgivande fritidssysselsättning. Domänverket vill understryka<br>
fiskets betydelse som viktigt komplement Ull övriga fritids- och turistiska<br>
verksamheter.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Länsstyrelsen har i yttrande 1977-05-17 över betänkandet Ds Jo 1976:6
"Fiskevårdsomräden" ullalat aU det med ökande frilid och därmed
följande behov av meningsfulla fritidsaktiviteter är angeläget, särskilt mol
bakgmnd av del uppgivna stora intresset för fritidsfiske, att det finns ett
rikt utbud på olika fiskevatten till rimliga kostnader. Det finns inte
anledning att nu inta en annan sländpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Utredningen har angivit vissa riktlinjer och ålgärder som bör ligga till grund
för samhällels politik när det gäller att främja fritidsfiskets utveckling. De
principer som här kommit till ullryck torde med största sannolikhet kunna delas
av det alldeles övervägande flertalet av landels befolkning. När del däremol
gäller all la ställning till de ätgärder som mäsle sättas in för atl uppnå de
uppställda målen blir situationen genast avsevärt mera komplicerad.
Länsstyrelsen har i sin verksam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hel
erfarit atl det är få frågor som är så ägnade alt väcka lill liv motsättning<br>
ar mellan olika befolkningskalegorier som just jakl- och fiskefrågor. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10------------------------------ Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Länsslyrelsen delar i stort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ulredningens
uppfattning att yrkesfiske samt fritidsfiske med handredskap bör stödjas från
samhällels sida där detla kan ske ulan konflikter med naturvårdens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsfiske
är en av de viktigaste rekreationsformerna här i landet.<br>
Detta får som utredningen själv påpekat ej innebära all yrkesfiskel skall<br>
vika vid en konkurrenssituation dem emellan. Länsslyrelsen delar hell<br>
utredningens uppfattning i denna fråga. Länsstyrelsen anser alt elt riktigt<br>
fritidsfiske kan bedrivas på samma vattenområde som yrkesfiske. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: Inlresset för fritidsfiske som källa lill rekreation och friluftsliv är av
myckel slor belydelse. Fritidsfisket engagerar människor i alla samhälls- och
åldersgrupper. Länsslyrelsen hälsar därför med tillfredsställelse atl fisket
genom en rad av ulredningens förslag kommer alt integreras i
samhällsplaneringen. Länsslyrelsen delar utredningens uppfattning att målel för
de samhälleliga insatserna inom denna stora och viktiga gren av friluftslivet
bör vara all den fritidsfiskande allmänheten garanteras ett brett utbud av
frilidsfiskemöjligheler under trygga upplålelseformer. Länsslyrelsen vill dock
förorda all tillskapandet av fritidsfiskevalten i första hand bör bygga pä
frivilliga överenskommelser mellan samhället, fiskeorganisationerna och
valtenägarna. Tvångsåtgärder skapar olyckliga motsättningar mellan olika
kalegorier fiskande och val-tenägare. Länsstyrelsen delar vidare ulredningens
uppfattning att fritidsfisket bör inriktas på handredskapsfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: Länsslyrelsen vill avslutningsvis instämma i utredningens målsättning atl
samhället skall stimulera en utveckling där fritidsfiskarna övergår frän all
vara enbarl fiskekortköpare till att bli friluftsmänniskor som producerar
fiskevård, sköter fiskevatten och bedriver uppföljnings- och utvecklingsarbete
i samverkan med valtenägarna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län: Ulredningen
anser att inriklningen av samhällels insalser skall vara elt främjande av del
egenlliga fritidsfisket och yrkesfiskel saml en hushållning med tillgängliga
fiskeresurser. Länsstyrelsen instämmer i dessa för utredningsförslaget
grundläggande värderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
Länsstyrelsen släller sig frågande lill den allmänna riktlinje, som utredningen
framhållit, all utbudet av fritidsfiskemöjligheter bör spridas till så många
vatten som möjligt. 1 stället borde denna punkt formuleras så atl utbudet av
fiskevatten bör anpassas lill efterfrågan och fiskarnas krav pä service och
fiskevård. Etl mindre antal åtgärdade vatten i närheten av tätorterna kan vara
lill slörre nytta än mänga vatten som bara är upplåtna i befintligt skick.
Länsstyrelsen instämmer i övrigt med de övriga riktlinjer som ulredningen
angivit. Länsstyrelsen vill särskilt understryka värdet av atl fritidsfiskets
egna organisationer lokalt och regionalt beredes möjlighet att ta på sig etl
vidgat ansvar för vattnens skötsel, finansiering och nyttjande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:
Med hänsyn lill den slora belydelse som fritidsfisket har för mänga människor
främst från rekreationssynpunkl men även från ekonomisk synpunkt är del
angelägel atl samhället fastlägger klara riktlinjer för sin politik med
avseende på delta fiske. För alt dessa riktlinjer ska kunna få en ungefär
likartad effekt över hela landel i den regionala och lokala planering som
förutsätts komma till stånd inom fiskets område är det angeläget alt dessa ges
elt sådant innehåll all möjlighelerna vid en sädan planering all tillgodose
lokala bestående intressen inle kan ifrågasättas. Fritidsfiskels inriktning pä
viss typ av redskap bör därför inle anges i av statsmakterna utfärdade
riktlinjer. Vidare bör riktlinjerna ulgöra grunden för uppfordran lill
samverkan mellan samlliga av fritidsfiskels berörda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads
län: Fritidsfisket är en av våra mest omtyckta fritidsaktiviteter och
undersökningar visar också att den övervägande delen av frilidsfiskarena
använder enbarl handredskap. Dessa aktiviteter bör stödjas i största möjliga
utsträckning men man bör tillse all även andra kategoriers intressen
Ullgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län: tillstyrker
länsslyrelsen utredningens förslag till riktlinjer och åtgärder för
fritidsfiskets utveckling (3.6.3. s. 145).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Länsstyrelsen delar i allt väsentligt vad som anförs av utredningen under
rubriken Rikllinjer och ätgärder för fritidsfiskets utveckling (3.6.3).
Länsslyrelsen vill framhålla att den anser atl det är angeläget atl
fritidsfisket runl tätorterna utvecklas. Det behöver då inte vara fråga om alt
utvecklandet av ett exklusivt fiske utan kanske framförallt av de mer vanliga
fritidsfiskearlerna såsom gädda, abborre och liknande. En sädan salsning ger
sannolikl ell slörre utbyte för den fiskande allmänheten än en satsning på
"fiske med hög kvalitet" och bör därför komma i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: I
detta kapitel framhålls fritidsfiskets slora omfattning och sociala betydelse.
Länsstyrelsen delar i allt väsentligl utredningens värderingar och den
målsättning för fritidsfisket som där anges. Det måste anses positivt att
fritidsfisket i ulredningen ges den ställning i samhället som dess stora
omfallning och belydelse som bred fritidsaktivitet motiverar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Länsstyrelsen delar i stort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningens
uppfattning alt yrkesfiske och fritidsfiske med handredskap<br>
är verksamheter, som i ökad utsträckning bör stödjas genom insatser frän<br>
samhällets sida.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av utredningen framförda synpunkterna delas av länsstyrelsen. En ökad satsning
på fritidsfisket får dock inte medföra att yrkesfiskets intressen skall vika
vid en eventuell konfliktsituation. Från bl.a. Mälaren finns erfarenhet av att
dessa båda typer av fiske kan utövas inom samma vattenområde utan att några
allvarligare störningar uppstår. Etl allsidigt bedrivet fiske gynnar även
fiskevården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.21 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: Slulligen vill länsslyrelsen under<br>
stryka vikten av att kommunerna mera aktivt engagerar sig i frågor an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gående
fritidsfisket och dess behov av fiskevatten för all befolkningen skall fä
tillgång lill avkoppling och fysiska aktiviteter på sin fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län:
Länsslyrelsen i Gävleborgs län noterar med tillfredsställelse ulredningens
förslag lill utökade möjligheter för fritidsfisket. Fritidsfisket har etl stort
socialt värde och ökade fiskevårdsinsatser bör komma till stånd genom
ekonomiska insatser bäde frän samhället och de fiskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Det är angelägel alt man</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utformar
rätten till fiske sä att dessa två fiskeformer, yrkesfiske och fritidsfiske,
främjas så längl del är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller fritidsfisket
vill länsstyrelsen understryka ell par förhållanden<br>
som utredningen berör. Frilidsfiskel ger som knappasi någon annan frilids-<br>
sysselsättning en kombinalion av stimulerande aktivitet och kontakt med<br>
naturen samt motion. Som specifik dei av sektorn friluftsliv och rekreation<br>
kan det därför bedömas ha myckel stort värde för friskvården både nu och<br>
i framtiden.-- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ell annat förhållande atl
understryka är alt frilidsfiskel kanske oftast<br>
förekommer i samband med andra fritidsakliviteter såsom semesterresor,<br>
camping, båtliv. Möjligheten lill attraktivt fiske blir därigenom en viktig<br>
faktor atl räkna med för turismen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Länsslyrelsen ställer sig positiv till den huvudsakliga inriklningen i
förslagel att i större omfattning än hittills göra fiske tillgängligt för
fritidsfiske ål allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens
län: Lantbruksnämndens och andras negativa inställning lill engagerandet av
ideella krafter i skötseln av fiskevatten, finansiering och nyttjande delas
dock inte av länsslyrelsen. Samhället får ta pä sig sin del i form av
lagstiftning och ell vidgat planeringsansvar. Men inte minst kostnadsskäl
talar för all enskildas inlresse las lill vara och utnyttjas i den lokala
organisationen av fisket. Utredningen har redovisat flera skäl för sin positiva
inställning härtill. Länsstyrelsen har i denna del ingen annan uppfattning. Del
innebär då också all exempelvis domänverket och naturvårdsverket har ansvar
inom sina respektive förvaltningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill
länsstyrelsen underslryka att det erfordras en positiv inställning och vilja
lill samverkan och samarbele från fiskerältsinnehavarnas sida för att detta
angelägna ärende skall ge del resultat som eftersträvas i utredningen. Del är
därför också angeläget all vid ärendets fortsatta handläggning strävan efter
samförslåndslösningar framlonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.26 Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Som en följd av det ökade intresset<br>
för fritidsfiske värderas tillgången till sådant fiske högl även då del gäller<br>
turistnäringen. I stora delar av Norrbottens inland och fjällområde har<br>
turismen en icke oväsentlig belydelse för sysselsällningen. Denna belydel<br>
se förväntas öka i framtiden. I dag upplevs svårigheterna att få tillgång till<br>
ett attraktivt fritidsfiske som en broms för turistutvecklingen inom vissa<br>
delar av länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mål och riktlinjer som utredningen redovisar för ulvecklingen av det svenska
fisket, såväl yrkes- som fritidsfisket, står i god överensstämmelse med de
uppfattningar som länsstyrelsen givit uttryck för. Länsslyrelsen kan därför i
stort ansluta sig till dessa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beredningen för planering och
samordning av statliga insatser för rekreation m.m.: Rekrealionsberedningen
lillslyrker i huvudsak de aktiva åtgärder för fritidsfiskets utveckling som
utredningen föreslår. Beredningen delar också utredningens bedömning atl
frilidsfiskel är en friluflsaklivi-tet som bör kunna utvecklas och få en än
större betydelse för turism och rekreation. Det är därför naturligt för
beredningen all detta förhållande beaktas i de utvecklingsprogram som kommer
alt utarbetas i de primära rekreationsområdena. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR:
Belänkandel utgör en utmärkt sammanfattning av den silualion del svenska
fisket befinner sig i - ett yrkesfiske som kringskärs av internationella
kvolbestämmelser och som har svårigheter att förbli lönsamt, etl expanderande
fritidsfiske som gör anspråk på naturresursen fisk, som i sin tur hotas och
drabbas av olika former av negativ miljöpåverkan, t. ex. den pågående
försurningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund
och Sveriges fiskevattenägareförbund: Förbunden delar helt utredningens ovan
redovisade synpunkler och är beredda medverka lill all landets fritidsfiskare
får tillgång lill goda fiskevatten. Denna målsättning har förbunden lidigare
deklarerat i skrift 1977.03.18 i samband med yttrandet över
fiskevattenutredningens delbetänkande "Fiskevårdsområden". För all
klara delta krävs all fisket bedrivs under ordnade former. Bäsla
förutsättningen härför är ell förtroendefullt samarbete mellan olika
intressenter främsl fiskevattenägarna, yrkes-och friudsfiskarna, fiskenämnder
och kommunala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige:
Inledningsvis vill LO understryka fritidsfiskets stora betydelse som en god
rekreation för breda samhällsgrupper. Det siffemnderlag, som utredningen tagit
fram om fritidsfiskets utbredning och de erfarenheter vi känner i övrigl,
visar, atl fiskeinlressel omfattar alla åldrar och socialgrupper. Det rymmer
därför unika möjligheter som en rekreativ tillgäng. Mot den bakgrunden vill LO
understryka utredningens slutsatser om att "ett brett utbud av
frilidsfiskemöjligheler bör kunna erbjudas den frilidsfiskande allmänheten och
garanteras trygga upplåtelseformer" saml all "utbudet av
fritidsfiskemöjlighter bör spridas till sä många vatten som möjligt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet:
Landstingsförbundet delar utredningens uppfattning all det frän
samhällssynpunkt är angeläget atl medborgarna får tillgång till avkoppling och
aktiviteter på sin fritid. Frilidsfiskel har här en given plats och är också en
viktig faktor att räkna med vid ulbyggnad av en akfiv turism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund:- Det
är enligl LRFs uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändigt
att fisket erhåller en sådan organisation och även i övrigt sådana
förutsättningar alt yrkes- och fritidsfiskarnas intressen på alla säll
fillvaratas. Samarbetsformer måste tillskapas både mellan dessa grupper och
mellan fiskande å ena sidan saml fiskevallenägarna ä den andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.33 Skogsindustriernas
samarbetsutskott; En allmängiltig erfarenhet är alt<br>
attraktiva fiskelillfällen förenade med god fiskevård kan uppnås försl om<br>
berörda parter, fiskevatlenägare, yrkes- och fritidsfiskare, organisationer<br>
och myndigheter, kan mötas i ett förtroendefullt samarbete. Detta fömlsäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter i sin tur att enskild räll ej får åsidosättas. Helt
eller delvis ianspråktagande respektive upplåtande av den rätt sorn tillkommer
mark- och fiskevatlenägare får endast ske under rättsligt betryggande former.
Ell annal grundläggande villkor är alt även fiskevatten fär förvallas på
ekonomiska villkor. Utbud och insatser skall baseras på efterfrågan pä fiskelillfällen
och andra förelagsekonomiska bedömanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har sammanställt etl värdefullt underlag för den fortsatta diskussionen vad
gäller alt främja fritidsfiskets utveckling. Vi kan i princip ansluta oss till
de rikllinjer och förslag som ulredningen anser bör ligga lill grund för
samhällets politik i sådant syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.34 Svenska
kommunförbundet: Under de senaste decennierna har fritids<br>
fisket utvecklats lill en fritidsaktivitet av betydande omfattning. Det finns<br>
därför anledning att samhällel på olika vägar skapar bästa möjliga förut<br>
sättning för fritidsfisket.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fisket har också blivit en mycket viklig komplettering i
kommunernas turislengagemang. Med anledning av della vill slyrelsen betona all
samordningen pä länsplanel i fiskefrågor mellan olika statliga myndigheter och
företag förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.35 Sveriges fiskares riksförbund: Belräffande
fördelning av fiskevallen<br>
är SFR av den uppfallningen all yrkesfiske och fritidsfiske med handred<br>
skap kan bedrivas i storl sett på samma områden vad gäller allmänl vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser all fritidsfisket bör inriklas på
handredskapsfiske, vilkel också överensstämmer med'SFR:s uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
anser vidare all "1 kustvatten nära slora tätorter och turist-centra bör
företräde ges "frilidsfiskel". SFR är av den uppfattningen all där
yrkesfiske bedrives eller i område lämpat för yrkesfiske skall yrkesfisket
alltid ha företräde. Ulredningens skrivning kan ge upphov till godtyckliga
bedömningar i fräga om fördelning av olika fiskevatten mellan olika kalegorier
fiskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.36 Sveriges fritidsfiskares riksförbund: Förbundel
har under senare år i<br>
olika sammanhang betonat fritidsfiskets slora omfattning och sociala värde<br>
samt härvid åberopat etl flertal utredningar, bl. a. 1972 års fritidsutredning<br>
och Låginkomstutredningens kapitel om fritid och rekreation. Samhällels<br>
insalser för alt stödja och ulveckla fritidsfisket som aktivitet har emellertid<br>
varil ytterst ringa och uppgifterna om fritidsfiskets omfattning har ofta<br>
ifrågasatts. Förbundet hälsar därför med tillfredställelse alt ulredningen<br>
genom SCB låtit göra en omfattande utredning av svenskarnas fiskevanor<br>
- en ulredning som klart visar alt fritidsfisket med sina ca 2000000<br>
utövare är en av vårt folks allra största fritidsaktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel finner del också värdefullt alt ulredningen
kartlagt kommunernas insalser för frilidsfiskel. Av denna redovisning framgår
all kommunerna år 1973 satsade endast en promille av del tolala beloppet för
fritidsverksamhet på fiske. Man kan också uttrycka detla så all den lolala
neltosalsningen på frilidsfiskel inle uppgick lill mer än ungefär vad en enda
medelstor idrottsanläggning kostar per år i drift och underhåll. Delta belyser,
enligt förbundet, myckel klart hur eftersatt fritidsfisket är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel delar hell ulredningens uppfattning om
fritidsfiskets slora<br>
sociala värde saml anser i likhet med ulredningen del ytterst angelägel alt<br>
stat och kommun stödjer denna viktiga fritidsaktivitet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel kan i slorl godta de rikllinjer ulredningen
ansell bör ligga till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grund
för samhällets åtgärder vad gäller atl främja fritidsfiskets utveckling. I
della sammanhang vill förbundel understryka alt del framtida fritidsfisket,
med hänsyn till den tillgängliga fiskeresursen och yrkesfiskets behov, bör inriktas
på handredskapsfiske. Del mä här framhållas alt enligl utredningens
redovisning redan nu ca 1,4 miljoner av de fiskande fiskar enbart med
handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.37
Sveriges turistråd: Som ocksä framgår av ulredningens bakgrundsmaterial, är
intresset för fiske myckel stort i vårt land. Som en följd av detta har
tillgången på bra fritidsfiske kommit att spela en avgörande roll för
utvecklingen av turism i stora delar av landel. Man kan t. o. m. konstatera att
bristen på attraktivt fritidsfiske ulgör ett hinder för lurislutvecklingen i
vissa delar av landel. I de delar av inlandet och fjällområdena där turismen
har en icke oväsentlig belydelse för sysselsällningen, spelar utbudet av bra
fiskemöjligheler en slor roll för den fortsatta lurislutvecklingen. Trols all
landet har ett belydande antal sjöar, älvsträckor och en lång kust, är
fiskeresurserna begränsade. Därför mäste, inte minst med hänsyn till att
trycket pä fiskevattnen ökar, dimensioneringsfrågorna uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.38
Tjänstemännens centralorganisation: TCO anser att fritidsfisket som omfattas av
ca tvä miljoner människor - ur alla samhällsskikt och ur alla åldrar - har elt
slorl socialt värde. Ökade insalser för frilidsfiskel är därför i hög grad
berättigade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- TCO
anser all betänkandel ulgör ett betydelsefullt underlag som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
tjäna som grund för en ny målsättning för samhällsinsatserna på fritidsfiskets
område. Betänkandel sammanfattar också på en rad punkter riktlinjer och
ätgärder som syftar lill alt skapa en för frilidsfiskel riklig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
finner utredningens förslag tidsenliga och rikliga men vill dock<br>
betona att allmänheten och yrkesfisket har rätt atl fordra en god service<br>
också pä fiskets område.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Fiskeplanering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Fiskeristyrelsen: Styrelsen vill underslryka vad utredningen anfört i fråga om
behovet av planering. Grunden för atl lösa motsättningar mellan olika
kategorier fiskande för väl avvägda fångstultag, för all avgränsa lämpliga
fiskeområden, för alt satsa pä rätl fiskevård och service, för all från
samhällets sida räll slödja olika former av fiske elc. bör fastläggas i en
fiskeplanering på olika nivåer. Denna måsle samtidigt också kunna påverka och
påverkas av en framUda total planering angående vattenresursernas
användningsområde över huvudtagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
fiskevård fömtsätter en planering. Vad är syftet med fiskevården och vilka
meloder och medel finns all tillgå? Vilka direkla ålgärder kan genomföras? Vad
måsle regleras genom bestämmelser? Fiskevårdsplaneringen bör som utredningen
föreslagil sikta till alt åstadkomma långsiktiga planer för större kustavsnilt
saml för hela vattensystem eller delar därav. För lokala fiskevårdsprogram kan
dessa översiktliga planer tjäna som värdefulla riktmärken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2 Statens
planverk: Utvecklingen på fiskets område har successivi lett<br>
fram till ökad förståelse för att planeringsinsalser mäste till för att
hushålla<br>
med fiskeresurserna och reglera fiskets omfattning och utövande. Planver<br>
ket är ense med utredningen om behovet av en hushållningsdiskussion på<br>
regional nivä och vill här underslryka vikten av etl väl fungerande samspel<br>
mellan den regionala fiskeadministrationen, länsstyrelsen och kommuner<br>
na. Det är väsentligt att fiskenämnderna kan aktivt medverka med kun<br>
skapsmaterial som kan tillämpas i kommunal planering och vara en gmnd<br>
för skilda beslut om mark och vatten. I regeringens PM 1978-09-07 an<br>
gående fysisk riksplanering, fullföljande av fastlagda riktlinjer framhålls alt<br>
underlagsmaterial om fiskets intresseområden bör delges kommunerna<br>
bl. a. inför kommande revideringar av kommunöversiklerna. Del framhålls<br>
också att fiskeristyrelsen och planverket bör överväga att gemensamt<br>
utarbeta lämpliga exempel pä hur fiskets intressen kan beaktas i den<br>
fysiska planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Behandlingen av
fiskevården och fiskevärdsplaneringen ställer också anspråk på nära samarbete
mellan stat och kommun. Enligt utredningen bör fiskevärdsplaneringen sikta till
all åstadkomma långsiktiga planer för större kustavsnitt samt för hela
vattensystem eller delar därav. Samordningen med kommunernas
markanvändningsplanering med bl.a. långsiktiga markreservationer för
industrins lokalisering förutsätter lidig och konkret information om
fiskevårdens problem och älgärdsprogram. Del bör vara länsstyrelsens uppgift
att la inifiativ lill regionala överläggningar i syfte att klargöra eventuella
intressekonflikter, som försvårar fiskevårdsplaneringens genomförande. I
regeringens länsvisa beslut beträffande riksplanearbetets fortsättning anges i
flera fall atl förorenande utsläpp bör undvikas hksom utfyllnad av gmnda vikar
etc. för all skydda vikliga reprodukfions- eller fångstomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3 Statens
lantmäteriverk: LMV slöder de redovisade strä<br>
vandena att förbättra planeringen inom fiskevården regionalt och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunalt.
Strävandena bör inriktas pä atl de samhällsplanerande organens
ställningstaganden på de områden som det här är fräga om fogas in i den övriga
samhällsplaneringen och där stäms av i vederbörlig mån mot opinionen hos
berörda medborgargrupper. Man vinner genom ett sädani förfarande bl.a. atl genomförandeätgärderna
inte behöver belastas med meningsbrytningar och opinionsyttringar i
grundläggande planeringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Ulredningen föreslår alt regionala planer upprättas innehållande kartläggning
och analys av vad som molverkar ett ökal fiskeutnytljande. Planerna skall
redovisa förslag till ålgärder för en bättre hushållning med fisket och
länsstyrelserna skall slulligl godkänna de upprättade planerna. Vidare
föreslås atl fiskevårdsområden bildas i överensslämmelse med kommunal och
regional planering pä fiskels omräde genom förrättning. Förslagen tillstyrks
och synes ligga väl i linje med regeringens beslut och utgångspunkterna för del
fortsatta planeringsarbetet med den fysiska riksplaneringen. Viklen av en nära
koppling lill den fysiska översiktsplaneringen pä såväl regional som kommunal
nivä måste dock särskilt poängteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
För all få ett underlag för bedömningen av lämpliga fiskevårdande insatser
anser länsstyrelsen------------------------------- atl det är syn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nerligen
angeläget att en såväl kommunal som regional fiskevårdsplanering kommer till
ständ. Risk föreligger annars att kostsamma projekt startas som saknar
fömtsättningar att lyckas. Länsstyrelsen vill ocksä framhålla angelägenheten av
en samordning av valtenvårdskontrollen med avseende på olika verksamheter
(recipientkontroll, fiske m. m.) så att den samlade kunskapen om våra vatten
kan utnyttjas på bästa säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6 Länsstyrelsen
i Kalmar län: Länsstyrelsen anser atl det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
angelägel att frågor som berör frilidsfiskel omfattas av regional och kommunal
planering samt av den fysiska riksplaneringen. Länsslyrelsen har emellertid
funnit, atl fiskets intressen redovisas mycket knapphändigt i
kommunöversiklerna i länel. Mestadels berörs den miljöstörande effekt industrin
har på fisket. Nägon egentlig fiskeplanering föresläs inte. Svårigheterna
torde, som utredningen framhållit, bero på oklarheter hur man skall inpassa den
fysiska planläggningen beträffande vattenområden avsedda för fiske. Såvitt
länsstyrelsen kunnat utröna har vare sig någon regional eller kommunal
fiskeplan upprättats i länet eller på någol annat sätt kommit till uttryck i
den översiktliga planeringen. Del är därför angeläget alt sådan planering
kommer till stånd. Sädan planering bör exempelvis ange var samverkan är
behövlig, behovet av fiskevårdande ålgärder och kanske främsl var kortfiske för
allmänheten kan och bör komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Länsstyrelsen vill erinra om alt fiskefrågorna enligt utredningens tidigare
förslag skulle vägas in i den kommunala planeringen, medan fiskenämnderna
endast skulle upprätta särskilda fiskeplaner inom områden med särskill
komplicerade fiskeförhållanden. Eftersom ett stort antal fiskevårdsområden
synes komma all bildas inom de närmaste åren fömtsätter länsstyrelsen atl
planeringen av områdena kommer att ingå som en konlinueriig del i kommunens
övriga planering. Klara regler för på vilket sätt planeringen för
fiskevårdsområde skall bedrivas bör föreligga. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:--------------- Länsstyrelsen anser
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>planeringen
bör ske med utgångspunkt från den kommunala planeringen via länsstyrelsen, som
bör ha det övergripande ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
resultat lorde inle kunna nås med fristående planering genom ett sektorsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.9 Länsstyrelsen
i Värmlands län: Regionala fiskevårdsplaner kan få slor<br>
betydelse för del långsiktiga fiskevårdsarbetel och därvid underiälla ge<br>
nomförandel av ätgärder som berör störte områden och lar längre lid alt<br>
slutföra. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: Här
måste dock påpekas all förverkligandet av ulredningens förslag om planering
för fritidsfisket som grund för konkreta ätgärder släller krav på ökade
personella resurser i första hand på fiskenämnderna men också på kommunerna.
Denna form av planering har hitintills varil endasi av sporadisk karaktär och
lotalt sell av mycket liten omfallning, men den behövs om fritidsfisket på
allvar skall kunna komma med i samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: avvägningen av fiskets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intressen
i samband med andra intressen alt ulnyllja mark och vatten bör i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>översiktlig
form ske i kommunernas hela kommunyla övergripande planering
(markdispositionsplan - kommunöversikl). Della bör kunna ske med utgångspunkt
från malerial från regionala översikter angående för fisket värdefulla vatten,
vilka så långt möjligt kompletterats med lokall mer detaljerat material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna planering bör bland annal sambanden med övrig planering för naturvård och
friluftsliv belysas, såväl vad gäller restriktioner för som
samordningsmöjligheter med fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av övervägandena i den fysiska planeringen bör det sedan<br>
vara möjligt att upprätta elt kommunöversiktligt åtgärdsprogram för att<br>
tillgodose fiskets intressen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nu genomförda omgången i den kommunöversiklliga planeringen<br>
är fiskets behandling ännu föga utvecklad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är troligt all kommunerna i den bearbelning av markdisposilions-planeroch
kommunöversikter, som förestår de närmaste åren, kommeratt behandla
fiskeintressena mer utförligt än hittills, sä atl en vägning sker i förhällande
lill andra markanvändningsinlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är däremot inte troligt all särskild kommunal planläggning eller åtgärdsprogram
på fiskets områden kan ularbelas de närmaste åren annal än möjligen i
undantagsfall. Bildande av fiskevårdsomräde, liksom andra åtgärder för att
främja fisket, torde dock i många fall kunna ske mol bakgmnd av kommunens
översiktliga fysiska planering (markdispositionsplan - kommunöversikl).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.12 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Utredningen har presenterat någ<br>
ra riktlinjer och ålgärder för atl främja planering av fritidsfisket, men<br>
länsstyrelsen anser att förslagen ej är tillräckligt preciserade för all kunna<br>
realiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelningen
i fiskeplaneringen (fiskevårdsplaner och hushåll<br>
ningsplaner) är oklar.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att det övergripande ansvaret för fiskeplaneringen<br>
skall ligga på länsnivå och där primärt hos fiskenämnderna. Fiskevårdsin<br>
satser över länsgränserna kan skötas med hjälp av fiskenämnderna i re<br>
spektive län.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kommunal nivå föreslår utredningen all fisket skall ingå i den ordina<br>
rie planeringsverksamheten. Länsstyrelsen tror all della kan fungera bra,<br>
fömtsatt atl de fiskeanvariga i kommunen får den nödvändiga ulbildningen<br>
och erforderliga personella resurser för all sköta planeringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeplanerna
borde ge ett underlag för all bedöma vilka markanvänd-ningsreglerande
bestämmelser som kan vara motiverade för att lillgodose fiskets intressen.
Ulredningen har dock icke vidareutvecklat frågan om koppling mellan sektorsplaneringen
(fiskeplanen) och övrig samhällsplanering, vilket är en stor brisl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.13 Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Fiskresurserna är trots del betydande<br>
antal sjöar och älvsträckor som finns och trots all länel inrymmer en stor<br>
del kust, begränsade. Elt ökal tryck pä fiskevatten innebär alt särskild<br>
uppmärksamhel därför mäsle ägnas dimensioneringsfrågorna. Oberoende<br>
av i vilken form fisket utövas måste det dimensioneras så att resurserna<br>
kan nyttjas långsiktigt. En god hushållning av fisklillgångarna fömtsätter<br>
även att långsiktiga program för aktiv fiskevård utarbetas och genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet:
Styrelsen delar ulredningens uppfattning att friUdsfiskets ökade belydelse gör
det angeläget all fiskefrågorna beaktas i den kommunala planeringen. Som
ulredningen uttalat behövs ingen särskild kommunal fiskeplanering, utan fiskets
intressen bör på ett naturligt sätt vägas in i samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges turistråd:- Turistrådet
förutsätter atl de fiskevärdsätgärder som föreslås koncentreras lill områden
med härd belastning och höga förväntningar frän konsumenten-turisten, samtidigt
som långsiktiga program för aktiv fiskevård utarbetas och genomföres för atl
skapa en god hushållning med fiskelillgängarna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Fiskevårdsområden 4.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.1
Svea hovrätt, vattenöverdomstolen: Alltjämt gäller all ulredningen inte lyckats
finna någon tillfredsställande motivering lill varför förvaltning enligt den
nyligen tillkomna lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) så
pålagligl skall missgynnas i förhållande lill lagen (1960: 130) om
fiskevårdsområden (LOFO). Efter upphävandet år 1973 av den gamla bestämmelsen i
24 § 1 st FL fär förvaltning enligt SFL anses som det normala för samfällt
fiske. Om SFL anses som mindre ändamålsenlig -vilket de upprepade uppskoven med
ikraftträdandet (jfr betänkandet s 58, 199) tyder på - bör en bättre anpassning
av SFL lill fiskets särskilda behov övervägas. Det är sannolikt all man
därigenom på etl tämligen enkelt säll skulle kunna skapa många nya
kortfiskevatlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller har utredningen lyckats finna någon lösning av del problem som består i
att inom slora fiskevatlensarealer, t.ex. Mälaren, områden med fritt fiske och
enskilt fiske ligger vid sidan av varandra ulan någon gemensam förvallning
eller organisation. Problemel kvarstår även efter den utvidgning av den fria
fiskerätten som utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har frånfallit utgångspunkten all fiskevårdsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillskapas
med tanke pä delägarnas gemensamma inlressen. 1 syfte atl fä lill ständ
upplåtelser till utomstående föreslår utredningen betydande inslag av tvång
och/eller påtryckning på delägarna. I hovrättens förra yllrande kritiserades
denna uppläggning av reformarbetet frän principiella ulgångspunkter. Hovrätten
ansåg alt det var fel alt rikla de föreslagna ålgärderna mot ägare av små och
medelstora fiskelolter, medan ägare av slora lotter helt slapp undan. Hovrätten
anser att gmnden för denna kritik kvarstår även beträffande det nu föreliggande
belänkandet. I delta görs gällande (s 161) att delägarna ensamma beslutar om
disposifionen av fisket. Utredningen föreslår nu atl enskild fiskerätt som ej
ingår i fiskevårdsområde skall kunna exproprieras, eller pä annat sätl lagas i
anspråk tvångsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Häremot
kan sägas dels all tillkomsten av fiskevårdsområde inrymmer så slora inslag av
tvång och/eller påtryckning atl delägarnas egen mening kan komma att framstå
som tämligen ovidkommande, dels att del finns anledning atl räkna med all
ianspräklaganden av enskild fiskerätt inle kommer att bli nägot praktiskt
alternativ i de fiskevårdande myndigheternas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget är det delägarna själva som beslutar om fiskevårdsområdets
förvaltning. Ä andra sidan är det inte delägarna ulan förtätlningsman-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nen som beslutar om områdets gmndregler (19, 42 §S).
(Stadgarna beslutas av delägarna - 32, 42 §§. Jfr 37 § 2 st). Länsstyrelsen ges
i 37 § vidsträckta befogenheter att tillsätta en eller flera sysslomän. Genom
ett sådanl förfarande kan delägarnas möjlighet atl själva beslula
omintetgöras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpning
av LOFO enligl förslagen kan medföra alt ägare eller annan innehavare av
fiskerätt — även om "äganderätten" till fisket lämnas orubbad -
fråntages sin dispositionsrätt utan alt alllid vara garanterad ekonomisk
kompensation (jfr s 155). Med den nya inriklning som LOFO får enligt förslaget
bör all sädan förlust liksom annan förmögenhetsförlust ersättas. Jfr ocksä 2
kap 18§ RF saml prop 1978/79; 195 bl.a. s 57.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hovrätten för nedre Norrland:
Hovrätten avgav under 1977 ett yttrande över utredningens betänkande
Fiskevårdsområden (Ds Jo 1976:6) och krifiserade då förslagel på flera av de
punkter som senare upptogs i 1977 ärs tilläggsdirektiv, exempelvis avsaknaden
av äganderättsutredning. Även annan kritik av mer principiell nalur framfördes,
däribland all det syntes betänkligt all, med utgångspunkt från en lagstiftning
som i grunden är avsedd att reglera delägares inbördes förhållanden, söka
tillgodose främmande - exemplevis de icke vallenägande fritidsfiskarnas -
intressen. Nedan framgår alt hovrätten anser atl rättssäkerheten numera är
tillräckligt tillgodosedd med den föreslagna metoden för registrering av
delägare. Den från annan lagsliflning hämtade formen för opinionsmätning är
godtagbar. Risken för negativism och andra samarbelsvårigheter inom området
förefaller därigenom vara mindre än enligl förra förslagel. Kvar står dock, om
än någol mindre utpräglad, lagens karaktär av planinslru-menl med möjligheler
alt till förmån för allmänna inlressen stundom helt åsidosätta
ägarekolleklivels önskemål. Om samhällsintresset i dessa frågor är sä stort som
utredningen anser, synes emellertid den föreslagna lagen kunna godtas med
endast smärre justeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sjöfartsverket: Utredningen har
uttalat, att staten som fiskerättsägare bör, i de fall mindre kustområden ägs
av slaten, aktivt verka för all fiskevårdsomräden bildas och alltefter
omständigheterna arbeta för all fiskebestånden vårdas och fiskemöjligheler
upplåts. För sjöfartsverket, som enligl vad inledningsvis nämnls, förvallar
många, sannolikt små sådana kustområden skulle en aktiv sädan verksamhel bli
betungande dels för utredningar om vilka områdena är och dels för de av
ulredningen angivna ätgärderna. Verket vill starkt ifrågasätta lämpligheten av
sådanl åläggande. Lämpligare förefaller vara att lägga initiativskyldighelen pä
vederbörande kommun, fiskeföreningar eller andra intresserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammarkollegiet: Ett av de
viktigaste motiven för utarbetandet av ny lagstiftning om fiskevårdsomräden
(LOFO) har varit alt söka stimulera fiskerättsägarnas intresse för sädana
områdesbildningar. Del nu framlagda lagförslaget innebär att den
hittillsvarande relalivi komplicerade bildningsproceduren förenklats ulan att
i stort sell några allvarligare invändningar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ur
rättssäkerhetssynpunkt kan riktas häremot. Liksom enligl 1976</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>års förslag skjuts emellertid alltjämt del allmännas
inlressen i förgmnden. Samtidigt som fiskevårdsområden enligt det nya
lagförslagets 1 § får bildas för att främja ändamålsenligt nyttjande av fiske
och god fiskevård, måsle bildandet enligt lagförslagets 8 § stå i
överensslämmelse med den kommunala och regionala planeringen på fiskets
område. Någon uttrycklig motsvarighet kommer inte att finnas till bestämmelsen
i I § 1960 års LOFO alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sådana
områden fär bildas för all främja fiskerätlsägarnas gemensamma inlressen. Del
allmännas posilion kan i viss mån sägas ha yllerligare accentuerats genom
förskriften i det nya lagförslagets 9§ atl fiskerältsägare som motsätter sig
områdesbildning måsle ha beaktansvärda skäl för sin ståndpunkt, sammanställd
med föreskriften i 10§ sista slyckel om vilka som har rätl alt påkalla
förrättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Bildandel av
fiskevårdsomräden lorde vara en viklig fömtsättning för etl rationellt
utnyttjande av fiskevatlnen. Statskontoret tillstyrker i huvudsak
fiskevaltensutredningens förslag om fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen: Enligl
lantbruksstyrelsens mening finns skäl för att skapa ökade möjligheter för
fritidsfiske som en betydande friluflsaktivi-tet. Förenklingarna i
fiskevårdsområdeslagen bör starkt bidra härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreliggande
förslag som bygger på förrätlningsmannainstitul, med preliminär
äganderättsutredning, i förekommande fall följd av reviderad fiskerättsförteckning,
bör enligt lanlbruksslyrelsens mening ge ell godtagbart underlag för bildande
av fiskevårdsområde. Den föreslagna förenklingen bör reducera kostnaderna och
påskynda bildandet av fiskevårdsomräden. Då förslaget även i övrigt i stort
tillgodoser de synpunkler lantbruksslyrelsen anförde i sitt remissyttrande
1976-11-29 över 1976 års förslag vill lantbruksslyrelsen i huvudsak tillstyrka
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.7--------------- Fiskeristyrelsen:
Fiskeristyrelsen framhöll i sitt yllrande över delbe<br>
tänkandet (Ds Jo 1976:6) Fiskevårdsområden bl. a. att frågan om en lämp<br>
lig lagstiftning för att samfällt ordna fiskeförhållandena i enskilt vatten<br>
varit aktuell under så gott som hela 1900-lalel. Trols atl lagen om fiske<br>
vårdsområden (LOFO) varit i kraft nära 12 år innan 1973 års fiskevattens<br>
utredning tillsattes, var antalet områden då inte fler än ca 70. Genom<br>
ändringen i 24 § lagen om rätt till fiske den 1 juli 1974 sattes en större
press<br>
på landets drygt 2000 fiskevårdsföreningar all ombilda sig lill fiskevårds<br>
områden. Denna lagändring i förening med de nya, någol förenklade reg<br>
lerna om delgivning av kallelse fill förrättning enligl LOFO, som genomför<br>
des den I januari 1976, hade vid tiden för styrelsens yttrande 1977 letl lill<br>
alt antalet områden ökat lill ca 200. Dagens siffra är knappl 300. Den<br>
snabba ökningen har- bl. a. lett lill en ansökningskö för statsbidrags<br>
givningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
slutliga förslag är visserligen inte lika enkelt som 1976 års förslag. Det tar
dock alltjämt tillvara värdefulla inslag från de nuvarande
fiskevårdsföreningarna liksom från dagens fiskevårdsområden samtidigt som det
enligl styrelsens mening medför en förstärkt rättssäkerhet jämfört med
delbetänkandets förslag. Särskilt vill styrelsen betona all det nu framlagda
lagförslaget jämfört med dagens LOFO innebär elt stort steg mot mindre
byråkrati och krångel samt väsentligt lägre kostnader för den enskilde och
samhället. Fiskeristyrelsen förordar därför att förslaget snarast leder till
ny lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
delar - i likhet med de remissinsianser som yttrat sig hit - utredningens
uppfattning om syftet med lagstiftningen. Som styrelsen anförde 1977 bör dock
den nya lagen benämnas lag om fiskeområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för att bilda fiskeomräde kan givetvis variera. I remissvaren till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelsen
har framhållits bl. a. atl fillkomsten av sädana områden utgör en av de
viktigaste fömtsättningarna för atl fiskevården skall kunna bedrivas pä ett
effektivt sätt och har gundläggande betydelse för förvaltningen av våra
fiskevatten. Som någon fiskenämnd anför innebär lagförslaget även att
delägarnas framtida förvallning av fiskeområdet förenklas. Slyrelsen har för
sin del erfarenhetsmässigt funnil all Iveksamhel om vem som kan svara för olika
fiskevårdande åtgärder såsom kalkning, fiskulplanlering elc hksom också
administration av olika bidrag lätt leder till att även angelägna projekt
fördröjs eller, i sämsla fall, helt uteblir. Sädan tveksamhet undanröjs om
fiskevårdsområde bildas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra betydelsefulla skäl
är upplåtelse av fiske lill alllmänhelen, där bildandet ingår som en viktig
förulsällning för att den av styrelsen ovan förordade målsättningen om ell ökal
fritidsfiske skall kunna uppfyllas. Härtill kommer, alt förslagel mäsle ses mol
bakgrund av ulredningens betänkande i övrigt varvid det utgör etl
betydelsefullt led i strävan alt på frivillig väg öppna nya fiskevatten längs
södra ostkusten. Den nya lagen bör också i ökad utsträckning lillämpas på del
fiske längs andra kust-sträckor som alltjämt avses omfattas av enskild
fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.8
Statens planverk: Vad gäller förslagel om fiskevärdsområdenas bildande anser
sig verkel inte ha anledning atl la ställning lill förslagels formella
detaljer. I likhel med vad planverket uttalade vid den lidigare remissomgången
angående fiskevårdsområden (Belänkande Ds Jo 1976:6) vill verket underslryka
principen alt beslul härvidlag bör ske inom de ramar som fastlagts genom
planläggning enligt byggnadslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.9 Statens
lantmäteriverk: Lagstiftning om samverkan i fräga om någon<br>
viss befogenhet, t. ex. jakl eller fiske, bör utformas så atl man å ena sidan i<br>
tillräcklig män beaktar de speciella fömlsiittningarna och behoven inom<br>
den aktuella sektorn men å andra sidan lar lill vara de möjligheter som<br>
finns att bygga upp samverkanslagstiflningen efter ett enhetligt mönster.<br>
Flera skäl talar för enhetlighet och likformighet i möjligaste män. Över<br>
blick och orientering i regelsystemet underlättas för sakägarna, myndighe<br>
terna och medborgarna. Enhetliga regler får en bättre förankring. Fömt<br>
sättningarna för atl utforma en rationell och ändamålsenlig organisation för<br>
tillämpningen ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagen rörande
fiskevårdsområden och jaktvärdsomräden är utformade som fristående lagar,
avseende både etablering och förvallning. Nägon lagteknisk samordning [med
anläggningslagen (AL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL)] uppnäs
alltså i huvudsak inte. När del gäller innehållet kan man konstatera all SFL i
viss grad tjänat som förebild beträffande förvaltningsbestämmelserna. Pä många
punkter är emellertid lösningarna olika. När det gäller reglerna om etablering
av faslighelssam-verkan är frånvaron av etl samlal synsätt påtaglig. Detla
gäller bl.a. procedurfrågorna och sällel atl säkerställa behövlig koppling
mellan samhällsplaneringen och besluten om samverkanselablering. Dessa frågor
berör LMV nägot närmare i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LMVs uppfattning bör frågan om samverkanslagsliflningens innehåll och
lagtekniska anordnande prövas frän här berörda ulgångspunkter vid den fortsatta
beredningen av lagstiftningsärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.10 Statens
vattenfallsverk: I yttrandet den 21 mars 1977 över fiskeval<br>
tensutredningens belänkande Fiskevårdsområden (Ds Jo 1976:6) redogjor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
verket för sina fiskevatten och skälen lill att vissa av dessa måste bibehållas
under verkets rådighel (jfr. s. 157 i betänkandet). Valtenfallsverket vill
ånyo underslryka viklen av atl där nämnd ensamrätt för verkel icke äventyras t.
ex. i de fall avelsfiske är anordnat i sådant vatten eller då ållydnad av
domfästa tappningsföreskrifter begränsar möjligheterna lill fritidsfiske.
Tappningarna och avelsfisket omöjliggör icke fritidsfiske. Tvärtom har verket
aktivt medverkat lill atl vattnen upplåtes ål allmänheten. För elt oplimalt
samspel mellan tappningar, avelsfiske och annat fiskande fordras emellertid en
direkt rådighet från kraftverksägarnas sida över fiskeutövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ny lag om fiskevårdsområden beaktar i viss mån de synpunkter som
framlagts frän remissinstanser på del lidigare lagförslaget (Ds Jo 1976:6).
Vattenfallsverket anser det värt all eftersträva att formerna för bildandet av
fiskevårdsomräden förenklas. Härigenom bör anlalel fiskevårdsområden öka och
om upplåtelse regelmässigt göres som det är tänkt i förslaget förbättras också
möjlighelerna för fritidsfiske för den slora allmänheten. Reformerna, som
alltså i och för sig i många siycken är välmotiverade, ger emellertid också
anledning lill erinran om risker för rältssäker-heten i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: Domänverkel ser
positivt pä förslagel om förenklade regler för bildande av fiskevårdsområde.
Inom ramen för förenklat bildningsförfarande skall del dock fortfarande finnas
motivation och utrymme för fiskevatlensägaren atl känna ansvar för hur vattnet
utnyttjas. Domänverkel förordar ell förenklat förfarande som påskyndar
bildandel av fiskevårdsområden, vilkel ökar fiskeulbudel samlidigl som del ger
ökande möjligheter att tillgodose fiskeklubbars behov av att sköta och värda
fiskevatten. Fiskevårdsområdels stadgar skall i så fall utformas på sådanl sätt
att driften av området helt eller delvis kan överlämnas lill sportfiske-klubb,
fiskevårds-, villaägare-, idrottsförening eller annan intresseorganisation. Ökad
områdesbildning främjar såväl allmänhetens möjligheter lill fiske som
fiskevattens värd. För domänverkels del innebär ell påskyndande av
omrädesbildningar all verkel i slörre omfattning än hittills kan utnyttja de
samfällt ägda fiskevatlnen och ställa dem lill allmänhetens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Utredningen föreslår ell förenklat förfarande för bildande och
förvallning av fiskevårdsomräden. Gällande lag om fiskevårdsomräden är i vissa
avseenden svår alt tillämpa. Della har säkert medfört att det i vissa fall inle
varil attraktivt för fiskerällsinneha-varna att bilda fiskevårdsområden. Länsstyrelsen
ifrågasätter lämpligheten av atl del finns fiera institut för förvaltning av
fiske. Lagtekniskt bör dock största möjliga anpassning till anläggningslagen
(AL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) eftersträvas. I lagen om
fiskevårdsområden bör hänvisning lill AL i så mänga fall som möjligt ske.
Förvall-ningsbestämmelserna bör utgå och ersättas av SFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: Länsslyrelsen delar ulredningens uppfattning alt del är angelägel atl
fiskevårdsområden bildas och att bildandel underlättas så långl som möjligt.
Enkelheten får dock inle drivas så långl all rättssäkerhelskraven eftersattes.
Mot bakgrund av lidigare förslag lill ändrad lagsliflning och synpunkterna
härpå (bl.a. länsstyrelsens yttrande 1977-03-25) synes de nu lämnade
lagförslagen i storl sett vara väl avvägda.- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län:
Utredningen anger att syftel med förslaget till lag om fiskevårdsomräden är att
tillskapa en modern och ändamålsenlig förvaltningsform för enskilt fiske.
Länsstyrelsen, som fattal beslut om bildandet av drygt 50 fiskevårdsområden,
kan vitsorda att det finns ett verkligt behov av en sädan förvaltningsform. Som
länsstyrelsen angav i sitt yttrande över betänkandet Fiskevårdsomräden (Ds Jo
1976:6) fungerar den nuvarande ordningen med fiskevårdsomräden i stort sett
väl. En överarbetning av lagreglerna är emellertid påkallad ur bl.a. effektivitets-
och kostnadssynpunkt. Förändringar av lagstiftningen bör då i första hand syfta
till att sfimulera omrädesbildningar, varigenom fillgången på
fritidsfiskevatten kan ökas och även fler och effektivare fiskevårdande
ätgärder kan vidtas. Tillräckliga rättssäkerhetsgarantier måste emellerfid
samtidigt vara inbyggda i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
Länsstyrelsen anser det ytterst värdefullt att man genom förslaget får
väsentligl enklare regler för fiskevårdsområden, så att dessa kan komma till
stånd snabbare och billigare. 1 framtiden bör delägarna i fiskevårdsområdet få
pengar över till atl göra fiskevårdsinsatser. Det förenklade förfarandet bör
också bidra lill alt del blir störte fart på områdesbildandel. Atl det i dag är
föga populärt alt bilda fiskevårdsområden illustreras av atl del i länel f. n.
finns 23 st. områden bildade medan 11 områden är under bildande. Samtidigt
finns del ca 100 fiskevärdsföreningar. En del fiskerättsägare tycks fortfarande
sväva i den villfarelsen att de skulle avhända sig äganderätten till
fiskevattnet om de går in i ett fiskevårdsomräde. Eventuellt borde del i
lagtexten klargöras all så inte är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kan - med vissa invändningar i detaljfrågor varom mera nedan - tillstyrka
utredningens förslag lill bildande av fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:
Ulredningens nu framlagda förslag till lag om fiskevårdsområden innebär att
hänsyn i hög grad lagits till de erinringar som bl. a. länsslyrelsen framförde
mol del tidigare förslagel. Del förenklade utrednings- och
förrällningsförfarande som utredningen nu föreslår kan anses i erforderlig
omfattning lillgodose de rällssäkerhetsan-spräk som de i fiskevårdsområdel
ingående fiskerältsägarna har räll alt ställa. Del förenklade förfarandet medför
även en klar kostnadsbegränsning vilket också är till gagn för möjligheterna
all i ökad utsträckning bilda fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads
län: Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen atl olika invändningar kan riktas
mot utredningens förslag rörande fiskevårdsomräden. Närmare överväganden
fordras särskill i fråga om behandlingen av de fiskerättsfrågor som i praktiken
alltid måsle få största betydelse. Den positiva medverkan av
fiskeintressenterna, som är väsentlig om man skall fä till stånd ell väl
fungerande fiskevårdsområde, undervärderas av ulredningen, som i slällel synes
överbelona myndigheternas planläggande roll. Denna är på detta område knappasi
särskilt markerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Det
nya förslaget har pålagliga fördelar mot gällande lag om fiskevårdsomräden
genom atl möjliggöra snabbare och billigare förfaranden vid bildande av
fiskevårdsområde samtidigt som rättssäkerheten beaktats i erforderlig
utsträckning. Länsstyrelsen tillstyrker i huvudsak förslaget till lag om
fiskevårdsområden och vill endast göra en del påpekanden belräffande enskilda
paragrafer i lagtexten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län:
Länsstyrelsen tillstyrker förslagen vad rör bildande av fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Länsstyrelsen kan i huvudsak ansluta sig till utredningens i förevarande
betänkande reviderade förslag. Länsstyrelsen inskränker sig därför nu till att
yttra sig pä vissa punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län:
Tillgången pä fiskevatten inom länel är god och något omedelbart behov av ökad
tillgäng på sädana synes inte föreligga utom i länets västra del. Bildande av
fiskevårdsområde kan härvid komma att spela en viss roll. Ett fiskevårdsområdes
största betydelse ligger dock däri att det som juridisk person har större
möjligheter än en fiskevårdsförening att genomföra mera kostnadskrävande
projekt inriktade på fiskevård och service ål de fiskande. Vatten som genom
god fiskevård och utbyggd service gjorts attraktiva är av belydelse ur turistsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen 1 Örebro län:
Länsstyrelsen finner det framlagda lagförslaget vara väl genomarbetat och atl
en kommande lagstiftning borde kunna fastställas i enlighet med förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län:
Förslaget synes i stort vara ägnat atl tillgodose syftet med bildandet av
fiskevårdsområden, nämligen att främja ändamålsenligt nyttjande av fiske och
god fiskevård och samtidigt innefatta en lämplig avvägning mellan de skilda
intressen som har att samverka på fiskets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förenkling rörande förfarandet ifråga om bildande av
fiskevårdsområden som förslaget innebär jämfört med nuvarande lag, särskilt då
beträffande det sänkta kravet pä fiskerättsulredning, är ägnat alt öka
bildandet av fiskevårdsområden och alt förkorta handläggningstiden. Detla är
särskilt angeläget i Kopparbergs län med sina ofta invecklade faslighets- och
ägarförhållanden och med hänsyn till att bildandet av flera omfattande
fiskevårdsområden redan inletts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Sammanfattningsvis innebär det nya lagförslaget en klar förbättring i
förhållande till nuvarande lag om fiskevårdsområden och bör underlätta del
myckel angelägna bildandel av nya fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län:
Om utvecklingen blir den ulredningen föreslär kommer länsstyrelsen alt i hell
annan utsträckning än nu bli engagerad i bildandet av fiskevårdsområden. Detta
ligger också i linje med det ansvar länsstyrelsen redan har för det rörliga
friluftslivets utveckling och den regionalpolifiska planeringen. Turismen ulgör
därvid för delar av länet ett väsentligl inslag och satsningen pä fritidsfiske,
framför allt i strömmande vatten, är i det sammanhanget betydelsefull.
Tillgängen på lämpliga sådana områden, som ger den fiskande ett rimligt utbyte
är begränsat. Fisket fick i samband med den fysiska riksplaneringen en mycket
undanskymd roll. Här finns alltså ell klart planeringsbehov inriktat på
hushållning med och utveckling av lämpliga fiskbestånd. Della kommer atl
fömtsatta fiskevårdsområden för större sammanhängande områden. Fisketurismen
är vidare regelmässigt inriktad på handredskap. En planering bör - säsom
utredningen uppmärksammat — beakta även della och även inriktas på sättet för
utövande av förekommande enskild fiskerätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.1.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att fiskevårdsområden bör
tillkomma i ökad omfallning. Det förslag som lagts bör ge bättre möjlighel än
tidigare all få lill stånd dessa områden. Länsstyrelsen är därför i princip
positiv lill förslagel. Speciellt glädjande finner länsstyrelsen del vara all
utredningen föreslär elt enkelt förfarande då det gäller alt fastställa de
fiskerätlsliga förhållandena. Just oklarheten beträffande dessa förhållanden
och kostnaderna för all utreda desamma har hittills utgjort en effektiv späiT
mot bildande av fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR:
Planering och skötsel av elt slörre vattenområde kommer att kopplas till
yrkesfiske-licensområden och fiskevårdsomräden enligt betänkandets förslag. Om
bildandet av fiskevårdsomräden gär långsamt inom vissa områden eller längs
vissa kustavsnilt innebär detla en fördröjning av genomförandel av en riklig
fiskevård. Information fill den fiskande allmänheten och till övriga berörda om
sambandel mellan administrativa åtgärder och den biologiska effeklen av riklig
fiskevård i fiskevattnel är därför utomordentligt angelägen om förståelse för
de föreslagna åtgärderna någonsin skall kunna skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>[SACO-SR]
tillstyrker-- statsbidragsgivningen lill bildandet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskevårdsomräden.
Det förenklade förfarandet som föreslås tillstyrks under fömtsättning atl
rättssäkerheten garanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.28------------------------------- Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: Förbundens bestämda uppfattning är all den bäsla ordningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för förvaltning av
fiskevatten är fiskevårdsområden. I förslaget till lag om fiskevårdsomräden
tillskapas en möjlighet all kunna bilda fiskevårdsområden, även om en
majoritet av fiskevattenägarna icke sä önskar (9§, 2 st.). Vid sådant
tvångsbildande anser förbunden dock, alt fiskevårdsområdel endast skall omfatta
handredskapsfiskel. Förbunden understryker, atl de är positivt inställda till
en förenklad och effektivare lagstiftning inom delta område i det syfte som
utredningen anger. Förbunden är emellertid av den bestämda uppfattningen, atl
för att syftet med de nya lagförslagen skall få avsedd effekt, en positiv
inställning och en positiv vilja erfordras att medverka från majoriteten av
fiskevaltenägarnas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör man ha klart
för sig, all inom vårt avlånga land finns mycket belydande vattenområden med
måtfiigt eller svagt fiske, där möjligheterna till effektiva fiskevärdsätgärder
är starkt begränsade. Delta utgör enligt förbundens mening ytterligare ell
belägg för alt fiskevaltenägarnas positiva inställning är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.29-------------------- Landstingsförbundet: Belräffande
förslagel lill ett förenklat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förfarande
vid bildandet av fiskevårdsomräden samt bidrag lill deras bildandekostnader
har landstingsförbundet intet att erinra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.30 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Enligt utskottets uppfattning<br>
erbjuder fiskevårdsområde i mänga fall den bästa formen för samordning<br>
och förvaltning av fiskerätter, där flera ägare och skifleslag är inblandade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lag om
fiskevårdsomräde har enligt medlemsföretagens uppfattning i stort sell
fungerat tillfredsställande vid bildande av sädant område; förvaltningsformen
har även som regel kunnat accepteras av fiskerättsägama. Den kritik som
uttalals i sammanhanget gäller främst lidsuldräkten och kostnaden för
fiskerättsutredningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det i och för sig är önskvärt all tillvägagångssättet vid bildande av
fiskevårdsområde kan rationaliseras, är SISU ej berett atl tillstyrka de
förslag som utredningen framlagt i sådant syfte. Av skäl, som närmare redovisas
i bilagda promemoria, utarbetad av lantmätaren Arvid Bondeson, SCA, anser SISU
atl framlagda förslag till ny lagstiftning angående fiskevårdsomräden ej bör
läggas till grund för fortsatt diskussion och beslut. Tills vidare kan nu
gällande lagstiftning bibehållas i oförändral skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Under
de senasle decennierna har fritidsfisket utvecklats lill en fritidsaktivitet
av belydande omfallning. Del finns därför anledning alt samhällel pä olika
vägar skapar bäsla möjliga förutsättning för fritidsfisket. Slyrelsen
lillslyrker därför utredningens förslag till förenklingar i lagen om bildande
av fiskevårdsomräden. Den föreslagna lagstiftningen bör stimulera lill all det
bildas fler fiskevårdsomräden. Förslaget innebär också atl nuvarande
fiskevårdsföreningar på ett enkelt sätt kan omvandlas lill fiskevårdsområden.
Därigenom får den stora grupp fritidsfiskare som saknar egna fiskevallen ökade
möjligheter alt fiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fiskares riksförbund:
SFR är positiv till bildande av fiskevårdsområden, vilka kan upplåta vatten
för säväl yrkes- som fritidsfiske, men anser att nuvarande bestämmelser är aU
föredraga. SFR vill dock ej motsätta sig förslagel om förenklat förfarande
under förulsällning all bildande av fiskevårdsomräden föregås av omröstning.
Vid förrättningen bör sålunda en majorelet av närvarande fiskerättsinnehavare
rösta för bildande av område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Enligt förbundets uppfattning är det av utomordentlig vikl alt
enskilt fiske kan ställas lill allmänhetens förfogande genom en vettig
organisationsform. Fiskevårdsområdel är -väl organiserat och räll utnyttjat -
en från såväl biologisk som juridisk synpunkt god organisationsform. Angeläget
är emellertid all inle en krånglig lagstiftning försvårar och fördyrar
bildandel av fiskevårdsområde, vilkel hiuills varit fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har enligt förbundets mening lyckats all väsenlligl förenkla<br>
den nuvarande lagsliftningen ulan atl rättssäkerheten därigenom behövt<br>
eftersättas. Positivt är bl.a. förslagel om ett enklare förfarande vid fiske<br>
rättsulredning samt atl förtällningsmannen själv kan falla beslul om bil<br>
dande. Vidare all opinionsvillkoret utformats efter förebild frän bl.a.<br>
fastighetsbildningslagen </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
tillstyrker således förslaget till lag om fiskevårdsområde vilken bör
möjliggöra elt väsenlligt enklare förfarande och en avsevärd reducering av
förrätlningskostnaderna säväl för delägare som för samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.34-------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation: Etl förenklat förfaran<br>
de för bildande av fiskevårdsområde föreslås med möjlighel alt erhålla<br>
statsbidrag till bildandekoslnaderna i den mån fiskevårdsområdel har för<br>
avsikt att upplåta fiske åt allmänheten. Härigenom skapas bättre fömtsätt<br>
ningar för fiskeupplålelser i sådanl enskilt vatten, där någon fiskerätt som<br>
omfattar fiske med handredskap inte föreligger. Detta gäller enskilt vatten<br>
längs södra ostkusten samt allt inlandsvatten med undantag av de slora<br>
sjöarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.35----------------------------- Svenska
skogsarbc-tareförbundet: Vi vill anknyta till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hovrättens
lidigare remissyttrande, där hovrätten påpekade alt det bör finnas en
fiskeorganisalion, som både kan bedriva rationell fiskevård och som kan se till
alt fisket utövas på ell säll som molsvarar rådande värderingar i samhällel.
Varken de hittillsvarande fiskevårdsområdena, fiske-värdsföreningarna eller
samfällighelsförvallningarna molsvarar enligt hovrätten dessa krav. Hovrätten
anser att fiskeförvallningen bör omspänna stora områden, exempelvis en hel ädal.
Den synpunkten anser vi vara värd att beakta när man skall revidera nuvarande
lagar och förordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1.36 Sveriges
jordägareförbund: Sveriges Jordägareförbund är i huvud<br>
sak positivt till utredningens förslag i denna del. Bildandel av fiskevårds-<br>
områden tillhör de viktigaste ålgärderna för all främja fisket och bör därför<br>
stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill dock underslryka att det ej bör få komma i fråga atl tvångsvis bilda
fiskevårdsomräde mot fiskerätlsägarnas vilja utan atl det allmänna helt klart
har dokumenterat etl synnerligt behov härav. Della bör komma till klart ullryck
i lagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Bildande av fiskevårdsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.1 Svea
hovrätt, vattenöverdomstolen: Fiskerättsförteckning. Om utred<br>
ningens förslag likväl genomförs lorde man ocksä kunna godta all beslul<br>
om bildande föregås av en äganderättsutredning som bara är preliminär (s.<br>
152). Emellertid kan del ifrågasättas om del är myckel vunnet med en<br>
äganderättsutredning som inle är fullständig. Den ulredning som hittills<br>
krävts ligger ju till grund inte bara för länsstyrelsens beslut om bildande<br>
utan också för delägarnas omröstning. I det senare fallel torde del vara<br>
ofrånkomligt att ha tillgång till en delägarförteckning som är ej endast<br>
preliminär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Initiativ lill bildande av fiskevårdsområde kan enligt förslagel
tagas, förutom av fiskerältsägare, av fiskenämnd och kommun (10 §).
Fiskevårdsområde skall kunna bildas ulan att någon majoritet därför finns
bland delägarna. Uteslutet är ej atl fiskevårdsområde bildas utan samtycke från
någon enda delägare. Ja del kan t.o.m. genom länsstyrelsens föreslagna rätt att
föranstalta om överprövning av förrätlningsmannens beslul inträffa all
fiskevårdsområde bildas, trots all inte vare sig delägarna, förrättningsmannen,
fiskenämnden eller kommui| önskar det (46§). I samtliga dessa fall skall
delägarna åläggas all svara för förrättningskostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har statsbidrag för viss del av koslnaden för bildande av fiskevårdsområde
kunnal utgå. Så skall enligt förslagel kunna ske även i framtiden dock endast
om fiskevårdsområdet "förbinder" sig att sälja fiskekort. Också om
sådan förbindelse skulle lämnas är det dock inle meningen alt rätten till
statsbidrag skall vara lagfäst. Med tanke på alt förutsättningarna för bildande
i förslaget är helt annoriunda än i den gällande lagen anser hovrätten att
bestämmelsen om atl delägarna ensamma skall bära hela förrättningskostnaden
inle kan kvarstå oförändrad i en lag som i övrigt utformas enligt förslagel.
Även bidragsbestämmelserna i lagen mäsle anpassas till det nya lägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.2 Hovrätten
för nedre Norrland: Fiskerättsförteckning. Utgångspunk<br>
ten för utredningens förslag är atl delägarnas inställning lill frågan, om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskevårdsomräde
skall bildas, mäts på annat sätt än genom röstning med delaktighetstal. Om
denna utgångspunkt också blir vägledande vid lagens slutliga utformning, synes
den modell för äganderätlsregislrering som utredningen föreslagit vara
tillfyllest från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anför atl förtällningsmannen enligl föreslagen metod ulan nämnvärd insats
kommer alt få en uppfattning om den relativa storleken av de olika
fastigheternas fiskerätt. Hovrätten vill i sammanhanget understryka vikten av
att uppgifterna klart anges i fiskerätlsförteckningen även om de skulle sakna
betydelse vid själva bildandet. En sädan sammanställning ger nämligen delägarna
en översiktlig bild av styrkeförhållandena inom området och kan länkas få den
verkan atl framdeles krav ej reses på fullständig fiskerättsulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantmätaren
Lars-Göran Loré har i bilaga lill utredningen redovisat den metod som
utredningen sedan anslutit sig lill. Enligl Loré innehåller den preliminära
förteckningen normall alla fiskerältsbärande fasligheler med undantag för
evenluella avsöndringar och avslyckningar som har fiskerätt. Risken för att
förteckningen innehåller fastigheter som saknar fiskerätt kan antas inskränka
sig till de fall då dä skalletalsfastighetens hela fiskerätt har överlåtits
utan att skaltelalel har överförts. Så kan ha sketl i samband med avstyckning.
Utredningen nämner inte att även andra kategorier faller utanför förteckningen,
nämligen de grupper som upptas i 4 och 5 §§ i lagförslaget. Som en ytterligare
rättssäkerhelsälgärd kunde övervägas atl i fiskerätlsförteckningen nämna
beskrivna felkällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller utredningskosinaderna anmärker hovrätten all förteckningens kvalitet
ofta väsentligt skulle kunna höjas, om den tilläts ingå som ett led i den
komplettering av faslighetsregislrel som för närvarande pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsområde
och samernas fiskerätt. Vad först avser fiske inom de områden som anvisats för
samernas uteslutande begagnande innebär den föreslagna ordningen att möjlighet
formellt öppnas för kränkningar av samernas i 25 § rennäringslagen förbehållna
rätt till fiske. Därjämte försvinner samernas nuvarande möjlighel att med slöd
av 32 § rennäringslagen förhindra att bli helt utestängda från fiske, i och
med att fisket inlemmas i ett fiskevårdsomräde. Samernas möjlighel att göra
sig gällande vid fiskestämman kommer, oavsett storleken av kronans och samernas
vatten-innehav, all inskränka sig lill en enda röst. Det kan därför inte
bortses från risken för alt majoritetsbeslut fattas i strid mot samernas
intressen. Visserligen finns enligt den föreslagna lagen möjlighet till
röstning efler andelslal, men sådanl förfarande fömtsätter medverkan av andra
delägare. Vidare kan samerna såsom delägare föra talan enligl 49 §. Om samernas
inlressen skall tillgodoses pä elt tillfredsställande sätt, bör detta därför
ske redan då grundreglerna för området vid bildandet skall fastställas. Samerna
äger enligt förslaget inte formellt delta i själva förrättningen. Deras
intressen föreslås bli företrädda av lantbmksnämnden. Enligt hovrättens mening
bör samerna ges en annan och starkare ställning vid förtättningen. Detta skulle
stä i bätre överensstämmelse med den fiskerätt som tillerkänts dem och det
inflytande som de i dag kan öva med slöd av 32 § rennäringslagen. (Jfr
hyresgästorganisationens ställning enligt 18 och 19 §§ anläggningslagen.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller spörsmålet om vem som efter bildandet av fiskevårdsområdel skall
företräda fisket delar hovrätten utredningens inställning. Inför
rennäringslagens tillkomst diskuterades vem som skulle svara för
nyttjan-derättsupplätelserna ovan odlingsgränsen. Därvid avvisades en framställning
av Samernas Riksförbund om att samebyarna själva skulle svara för alla slag av
nyltjanderättsupplåtelser i dessa trakter. Som skäl för förslaget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åberopades
att en samisk förvaltning i praktiken inte skulle kunna utformas sä att den
innefattade tillräckliga garanUer för att övriga befolknings-gmppers intressen
blev tillgodosedda i skälig omfattning (prop. 1971:51 s. 132). Med hänsyn till
vad som i dag gäller och vad som föresläs gälla om delägares inflytande i
fiskevårdsområden lorde sådana och liknande argument svårligen kunna åberopas
mol vad som nu föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag, att samerna genom avlal skall kunna avslå från sin fiskerätt inom
områden nedanför odlingsgränsen och renbelesfjällen, inger inte några
betänkligheter. Med hänsyn lill beskaffenheten av den rätl som samerna sålunda
avhänder sig kunde dock möjligen övervägas en lidsbegränsning av avtalets
giltighet, förslagsvis tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Det system som föreslås kan knappasi beskrivas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
ett renodlat förrällningsförfarande. Det är snarare en blandning av myndighets-
och förrällningsmannaförfarande. De överväganden som ankommer på länsstyrelsen
innan och stundom efter del direktiv meddelats till förrättningsmannen verkar i
allmänhet komma all vara lika omfattande som enligt det förslag som
presenterades i delbelänkandel. Det är därför tveksamt om några ekonomiska
fördelar eller tidsvinster av betydenhet slår att vinna genom det nya syslemel.
I förhällande lill nuvarande lag ger systemet förmodligen en möjlighel alt
förkorta tiden mellan förrättnings-sammanträdet och själva beslutet. Denna
tidsvinst lorde emellertid ofta gä förlorad av den ökade tid som kommer all
åtgå för länsstyrelsens inledande granskning och förordnande samt
förrätlningsmannens samråd i planfrågor. Även om länsslyrelsen skall verka för
alt området slär i överensslämmelse med rådande planering-på fiskets område,
kan dock handläggningsliden begränsas, om länsslyrelsen endast anger de
minimikrav som anses böra uppställas (se härom mera i nästa avsnill). Hovrätten
accepterar därför systemet, även om det i många fall inle kommer all innebära
alt handläggningstiden minskar i jämförelse med nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
anförde i förra remissomgången atl det kunde före<br>
komma flera fall där delägarkrelsen inom området är utredd samt all del dä<br>
saknades skäl att tillgripa kungörelsesedelgivning. Koslnaden för kungö<br>
relsedelgivning kan, om delägarkrelsen är förhållandevis liten, komma alt<br>
vida översliga koslnaden för ordinär delgivning. Föreskriften om kallelse<br>
bör därför inte ges den föreslagna kategoriska utformningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslagel nämns inle någol om vad som skall ske med sådan tvistig fiskerätt som
icke kan avgöras genom fastighetsbeslämning. Exempel på sådan kan vara tvist
mellan arrendator och ägare i fråga om vem som skall företräda fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§. Paragrafens sisla stycke kan utgå. De krav som där uppställs torde ändå
komma att beaklas av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bildande. Del handlingsutrymme som direktiven ger förrältningsmannen är
begränsat. I vissa fall förefaller della kunna leda till icke önskade resultat.
Om sakägarna exempelvis inte anser sig kunna acceptera det förslag lill
grundregler om nyttjande som förrältningsmannen framlägger och planmyndigheten
ej ger avkall på sina krav kan följden bli att något fiskevårdsområde överhuvud
inle kommer lill stånd, oaktat det tänkta området är lämpligt ur
fiskevårdssynpunkt. Hovrätten anser att denna och liknande frågeställningar bör
beaklas av såväl den direktivulfär-dande myndigheten som planmyndighelerna. Det
måste starkt understrykas att planläggning pä fiskets område inte får bli
någol självändamål. Renl allmänt bör därför direktiven begränsas till alt ange
de absoluta minimikrav som frän allmän synpunkt uppställs på det tänkta
området. Hårige-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nom
får förrättningsmannen stor frihet atl beakla enskilda inlressen vid
förrättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ofta ansenlig
sakägarkrets, kanske inom sig förespråkande vitt skilda lösningar på olika problem,
kan stundom komma all slälla förrältningsmannen pä svåra prov vid
tillämpningen av den föreslagna metoden för opinionsmätning. Vad gäller
grundreglernas innehåll är det en besväriig uppgift att avgöra vilka
omständigheter som skall beaklas och vilka som skall lämnas ulan avseende. Rena
fiskevårdsskäl, exempelvis behov av från fiske fredade områden, torde ofta vara
värda beaktande liksom de som åberopas av yrkes- eller binäringsfiskare.
Avvägningen blir svär när del gäller att bedöma styrkan i andra typer av
argument. Somliga fiskerältsägare hävdar måhända, som skäl mol själva
områdesbildningen eller mol förslaget om gmndregler, atl de har ell i deras
tycke berättigat krav all för husbehovsfiske eller rekreation få nyttja den
egna fiskelotten. Deras ekonomiska intresse av en upplåtelse väger måhända
myckel lätt mol dessa önskemål. Andra åler, kanske de som samtidigt är i
besittning av de mest attrakfiva vattnen eller strandremsorna, menar kanske alt
de inte anser sig behöva ens mol ersällning tåla del intrång och den
nedsmutsning som kan bli följden av upplåtelse till en vid krets personer.
Sådana och andra invändningar skall förrältningsmannen la hänsyn lill när han
slutligen utformar sitt beslul, som även skall tillgodose allmänna inlressen.
Följderna av etl "felaktigt" avgörande kan bli att en negaliv anda
sprids redan från början och all förutsättningarna för elt givande samarbete
inom området spolieras. Även om erfarenhel finns från förrättningsverksamhet
enligl andra lagar hade del varil värdefullt om dessa avvägningsfrågor
motivledes berörts. Anledningen lill alt så ej sker kan möjligen vara all
samhällsintressena och andra förhållanden varierar så slarkl all en
precisering på förhand av de argument vid vilka avseende normall bör fästas
ansetts vara av mindre värde. Hovrätten vill dock understryka vikten av att den
faktiska opinionen inte åsidosätts vid prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§. Utredningen har, i syfte atl undanröja påstådd oklarhet i uttryckssättet
"fiske i vatten med flera delägare", fylligare beskrivit de objekl
som kan bli föremål för områdesbildning. 1 sisla stycket sägs alt
"Fiskevårdsomräde fär ... bildas av en fastighet med flera
delägare". Denna formulering ger utrymme endasi för samägda "i
jordeboken upptagna fiskerier, varmed äganderätt lill grunden ej är
förenad" (Jmf JP I0§ och 5§ lag 24.5.1895 om vad lill fasl egendom är all
hänföra). Under angivna punkt kommer med den valda formuleringen inle atl
inrymmas det fiske som tillhör en "vanlig" samägd faslighet. Sådana
fastigheters fiske kominer inle heller atl kunna hänföras till den föregående
punkten. Lämpligen bör sista punkten få följande utformning: "... bildas
av fiske som tillhör eller utgör endast en fastighet om denna har flera
delägare".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8§.
Paragrafens sisla punkl kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Förslagel om fördelningen av kostnaderna bygger på tanken all
delägarna själva skall svara för bildandekostnaderna. Under avsnitt 9.2.2
redogör ulredningen för hur stalsbidragsbeslämmelserna lämpligen bör utformas.
Hovrätten motsätter sig ulredningens förslag därvidlag och vill hävda all om
kostnaderna bestrids av allmänna medel skulle det stimulera till bildande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
hovrättens synpunkler i kostnadsfrågan skulle beaklas, saknas behov av
bestämmelser om kostnadsfördelning. Skulle däremol huvudprincipen
överensstämma med ulredningens förslag, finner hovrätten alt en uppmjukning bör
ske beträffande sökandens skyldighet all bestrida kost-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nad
för förrättning som inte lett till beslul om bildande. Som etl skäl för den
föreslagna regeln kan möjligen andras att den föranleder den enskilde att pä
egen hand mäta opinionen innan han ger in sin ansökningshandling. Å andra sidan
kan sägas alt risken för att allmänna medel skulle komma att bmkas för
behandling av helt gmndlösa ansökningar torde vara försumbar genom den
förprövning som Länsstyrelsen gör redan innan kostnader av betydelse hunnit
uppslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping:
Fiskerättsförteckning. Förslagel i lagen om fiskevårdsomräden att slopa en
fullständig fiskerättsutredning innebär en viss försämring ur
rältsäkerhetssynpunkt. Mot della fär vägas fördelen med avsevärt minskade
kostnader vid del föreslagna förenklade förfarandet. Kammarrätten anser all
förslaget uppfyller sådana krav ur rättssäkerhetssynpunkt att det kan
accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralnämnden för
fastighetsdata: Fiskerättsförteckning. Koordi-natregistret inom
fastighelsdatasystemet omfattar idag mer än hälften av landets fastigheter.
Hela landet planeras vara koordinalregistrerat 1985. 1 koordinatregistret finns
alla levande fastigheter och alla levande registrerade samfälligheter. I
registret finns för varje enhet uppgift om bl. a. cenlral-punktskoordinat samt
hänvisning lill registerkartblad. Genom alt koordinatregistret förs med hjälp
av ADB kan samköming ske med andra register säsom inskrivningsregister och
fasfighetstaxeringsregister.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande regler för
bildande av fiskevårdsomräden förutsätter en fullständig fiskerättsulredning,
vilket innebär ett omfattande arbete för att få fram både delägande fastigheter
och deras delaktighet. Enbart undantagsvis finns fiskesamfälligheter upptagna
i fastighelsregistren. Delaktighetsredovisning saknas nästan helt. Någon
radikal ändring på delta förhållande kan inte heller förutses de närmasle åren.
Fiskevaltensutredningen föreslår också i kostnadsbesparande syfte etl
regelsystem som endasi kräver förteckning över de delägande fastigheterna.
Vidare föreslås all förteckningen skall upprättas på ett förenklat säll. Det
är i detta sammanhang CFD anser att koordinatregistret på olika sätt kan
utnyttjas för att hälla utredningskostnaderna nere. Erfarenhetsmässigt är
rätten till fiske oftast samfällt för en eller flera byar (primärt skifteslag).
Utredningarna kan därför inledas på två olika säll när koordinatregistret
används. Det ena innebär atl fastighelsregistermyndighelernas (FRM) kopia av
koordinatregistret (koordinatlistan) används. Koordinatlislan är ständigt
ajourhållen genom FRMs försorg. Genom alt kopiera koordinatlistan erhålls
enkelt ell underlag för all upprätta fiskerätlsförteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra sättet innebär alt alla levande fasligheler inom det primära
skifteslagets gränser maskinellt skrivs ul på en förteckning. Detla kan ske med
hjälp av befintliga rutiner vid CFD. Denna förteckning kan sedan utgöra
underlag för det fortsatta utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
del att ovanslående underlag kompletterats på sätt som föresläs i betänkandet
till en förteckning över berörda fasligheler kan denna användas som indata
till system vid CFD. Från faslighetslaxeringsbanden hämtas taxerade ägare och
deras adresser saml efterhand som inskrivningsregistret införes lagfarna ägare
och deras adresser. Med hjälp av systemet kan framställas listor med
informationen sorterad både på faslighelsbe-teckning och ägare samt
adressetiketter. Kostnadsbesparingar gentemot tidigare manuella meloder har
konstaterats i prakfiskt arbele.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.5
Kammarkollegiet: Fiskevårdsområde och samernas fiskrätt. Utredningens
reviderade förslag till ny LOFO öppnar viss möjlighet att "områden som
blivit anvisade till samernas uteslutande begagnade" - varmed avses
kronomarkerna ovan odlingsgränsen i Lappland och renbetesfastigheterna i
Jämtlands län - skall kunna ingå i fiskevårdsområde, nämligen då blandad
ägarslmktur föreligger. Vatten med blandad stmktur förekommer dels i
gränslinjen fill odlingsgränsen och renbetesQällen, men dels ocksä i viss
utsträckning ovan odlingsgränsen. En samordning av formerna för fiskeutövningen
i dessa gemensamt ägda vatten har länge varit etl önskemål. Kollegiet
tillstyrker därför att reformen genomförs men får samtidigt framföra elt par
erinringar mot förslagets utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifrågavarande
vatten förvaltas av lantbmksnämnderna. Dessa vatten disponeras - säsom framgår
av bil 3 lill betänkandel - på olika sätt beroende pä deras speciella betydelse
för rennäringsutövarna. En del vatten är förbehållna för samernas eget fiske,
andra upplåts till allmänheten, varjämte blandformer förekommer. Denna ordning
är lill stor del en följd av bestämmelserna i 32 § RL om upplåtelse av rätt
till fiske. Härför fömtsattes, utom annat, att upplåtelse kan ske utan avsevärd
olägenhet för renskölseln eller besvärande intrång i samernas egen
fiskeulövning. Dessa krav måste ovillkorligen ocksä gälla vid prövning av om
sådant vatten kan anslutas till fiskevårdsområde. Detta bör på någol vis komma
till uttryck i LOFO. Största avseende måste fästas vid vad lantbruksnämnden och
samebyn anser i frågan om anslutning. Bildande av fiskevårdsområde fär således
t.ex. inte leda till anhopningar av en frilidsfiskande allmänhet inom för
renskötseln känsliga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget förutsattes - genom ett nytt tredje stycke lill 31 § RL -att sameby
beträffande sin rätl till fiske i övrigt inom renskötselområdel (nämligen
enskilt vatten ovan odlingsgränsen saml allt vallen nedom odlingsgränsen inom
lappmarkerna) skall kunna ingå avtal, varigenom samebyn helt eller delvis
avstår från att nyttja fisket. Med hänsyn lill renskötsel-institutets mycket
speciella natur - i näringen ingående birättigheter såsom jakt och fiske kan
sålunda inle av den enskilde näringsutövaren överlåtas pä annan! — bör vid
bildande av fiskevårdsomräde enligt kollegiets mening ocksä här största
avseende fästas vid vad lantbruksnämnden anser om avtalets förenlighet med
rennäringens intressen. Även detta bör komma till klart uttryck i LOFO.
(Hänvisningen i förslagels 2§ 3sl LOFO till 31 § 2 st RL torde rätteligen avse
31 § 3 st.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
område som blivit anvisat lill samernas uteslutande begagnande fär ingå i
fiskevårdsområde skall, enligt förslagels 6§ LOFO, sameby inom vars område
fisket är beläget anses som delägare enligt LOFO. Kollegiet får erinra om att
samebyn inte är ensam rättighetshavare vad gäller fisket inom samebyns område.
Enligt 34 § RL gäller sålunda att avgift som utgår för upplåtelse av bl.a. rätt
till fiske skall fördelas mellan samefonden och samebyn enligt bestämmelser som
meddelas av regeringen. (Bestämmelserna återfinns i 3§ rennäringskungörelsen
1971:438.) Med hänsyn inte minst härtill bör ifrågavarande vallen inte
företrädas av samebyn ulan av lantbmksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bildande. Del viktigaste ur fiskerätlsägarens synvinkel måste vara all
bildandet av elt fiskevårdsomräde framstår såsom fördelaktigt för honom och
hans meddelägare. Är del tveksamt om ell dylikt resultat kan uppnås, bör det
vara förståeligt om hans inställning förblir tämligen ljum — i all synnerhet om
hans kostnadsansvar för områdets bildande skärps. Det befogade i all del
allmännas nytta - ibland lill synes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kanske
även pä bekostnad av den enskilde fiskerätlsägarens molsvarande gagn — så
starkt betonats i förslagel kan därför ifrågasättas. Befaras kan atl de
nuvarande fiskevårdsföreningarnas medlemmar ingalunda kommer atl begära atl få
föreningarna ombildade till fiskevårdsomräden i så slor utsträckning som
ulredningen synes förutsätta. Möjligt är all de föredrar att i första hand söka
anlita nägon av de alternativa lösningar som anvisas i 1973 års lag om
förvallning av samfälligheter. Mellan allmänna och enskilda intressen kan på
grund härav konflikter länkas uppkomma som inle alltid blir så lätta atl lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan mot bakgrund av det nu anförda finnas skäl all mildra del kategoriska
kravet enligl lagförslagets 8 § på överensslämmelse med den kommunala och
regionala planeringen. Del allmänna planeringsinlressel bör bli tillräckligt
tillgodosett genom en föreskrift av innebörd all tillkomsten av ett begärt
fiskevårdsområde inle bör få verka försvårande pä framlida områdesbildningar
inom ramen för den kommunala och regionala planeringen. Ifrågasättas kan också
om det är befogal att kräva all fiskerältsägare som motsätter sig all elt
fiskevårdsområde bildas måsle anföra "beaktansvärda skäl" för sin
ståndpunkt. Om en allmän opinion bland fiskerättsägarna motsätter sig tillkomsten
av ell fiskevårdsområde, borde redan detta förhållande kunna sägas utgöra ell
fullgott skäl för alt omrädel inte bör fillskapas. "Beaktansvärda
skäl" förekommer emellertid pä motsvarande ställen även i annan
lagstiftning såsom t. ex. i 5 kap 5 § faslighetsbildningslagen 1970:988 och 7§
anläggningslagen 1973: 1149. Såvitt framgår av förarbetena lill
faslighetsbildningslagen (tredje lagutskotten 1970: 35 s 140) har man genom atl
använda detta uttryck främst velat framhålla atl uppenbart ohållbara skäl inte
får hindra angelägna förelag. Lydelsen på denna punkt av lagförslagets 9§ bör
därför kunna godtagas. Den närmare tolkningen av begreppel får överlämnas åt
rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Förenklingarna av förfarandet bör föranleda att
förrättningskostnaderna minskar, vilkel i och för sig bör stimulera
fiskerältsägarna till alt la inilialiv lill bildandet av fiskvårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Till
skillnad mol vad som nu gäller föreslås all bidrag skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
utgå till fiskevårdsomräden, endasi under den förutsättningen atl de förbinder
sig att sälja fiskekort lill allmänheten eller på annat sätl sörja för att
fisket upplåtes till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
motiv till förslaget all skäipa fiskerätlsägarnas kostnadsansvar är
uppenbarligen atl söka utöka allmänhetens möjligheler till fritidsfiske.
Fiskerättsägarnas intresse all genom upplåtelser av skilda slag medverka
härtill bör dock kunna sUmuleras på andra vägar. Oavsett fiskerätlsägarnas
uttalade inställning vid fidpunkten för lillkomslen av ell nytt
fiskevårdsomräde bör likväl som regel bildandel av området ulgöra en god
fömtsättning för atl sädana upplåtelser på sikt skall kunna komma lill stånd.
Nägot bärande skäl föreligger knappasi all skärpa fiskerätlsägarnas
kostnadsansvar i förhållande lill vad som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.6
Statskontoret: Kostnaderna för bildande. Utredningens förslag till förenklad
fiskerättsutredning bör göra del möjligt att till rimliga kostnader åstadkomma
nödvändig samverkan mellan fiskerättsägarna. Denna bedömning fömtsätter
emellertid atl antalet besvär inle blir alltför stort. Besvär skall kunna
anföras bl.a. mol förrättningsmannens beslul om hur kostnaderna för
förrättningen skall fördelas mellan fiskerältsägarna. Med hänsyn till att
beslut om kostnadsfördelningen skall grundas pä en skälighetsbedömning finns
det risk för att besvär om kostnadsfördelningen blir </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vanligt
förekommande. För all undvika ell omfaltande arbele med prövning av besvär om
kostnadsfördelningen är del enligt statskontorets mening önskvärt att
riktlinjer utarbetas för kostnadsfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för förtaltning och fiskerättsutredning skall enligl utredningens förslag
betalas av delägarna i den män kostnaderna inle läcks av bidrag. Statskontoret
ansluter sig lill denna princip. Utredningen har beräknat att koslnaden för
bildandel av fiskevårdsomräde normall kan uppgå till 30-40 kr per faslighet.
Stalskontorel finner del sannolikt all koslnaden för debitering och inkassering
i många fall kommer alt överstiga della belopp. Mot denna bakgrund ifrågasätter
statskontoret om inle statsbidraget bör utgå med 100%, när del från allmän
synpunkl är angelägel all fiskevårdsomräde bildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.7---- Riksrevisionsverket:
Fiskerättsförteckning. RRV lillslyrker förslaget<br>
till förenklad fiskerättsutredning i samband med bildande av fiskevårdsom<br>
räden. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande.-- RRV har inget alt erinra mol de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslagna
reglerna för atl bestrida kostnaderna vid bildande av sådana områden, dvs. att
samtliga koslnader skall bestridas av delägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.8 Lantbruksstyrelsen:
Fiskevårdsområde och samernas fiskerätt.<br>
Utredningens förslag lill lag om fiskevårdsområde innebär små möjligheler<br>
för en fiskerättsägare alt molsälla sig att fisket i en sjö eller inom en del<br>
därav intas i fiskevårdsomräde. Della gäller även möjlighelen att förhindra<br>
majoritetsbeslut om dispositionen av fisket inom området. Spärr mol upp<br>
låtelse av fiske gäller bara om visst fiske är av väsenllig belydelse för<br>
delägares försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan upplåtelse av fiskerätt med därav följande verksamhel på och vid
vattnet medföra olägenheler för renskötseln som den inle är skyldig att tåla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill synes det enligt lantbmksstyrelsens mening vara nödvändigt med
särregler för detla område, lämpligen utformade så all statens vatten inte
skall kunna ingå i fiskevårdsområde ulan medgivande av lantbmksnämnden genom
dess rennäringsdelegation och efler samråd med berörd sameby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlem
i sameby kan ha fiskerätt även i vallen som ej ägs av slaten. Hur stor andel i
det enskilda fisket deras fiskerätt är har dock inte preciserats. Detta mäste
enligt lantbmksstyrelsens mening klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om all sameby ensam skall företräda staten som fiskerältsägare i
fiskevårdsomräde kan lantbruksstyrelsen inte bilräda då långsiktiga bedömningar
kan stå i konflikt med kortsiktiga. Lämpligast synes vara all lantbmksnämnden
efler samråd med samebyn företräder slalens fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att i fiskevårdsomräde skall kunna ingå även statens vatten ovan
odlingsgränsen fillstyrks. Med hänsyn till rennäringslagens bestämmelser och
den speciella status dessa vatten har måste dock den förvaltande myndigheten
ges vetorätt beträffande vattnens anslutning till fiskevårdsområde samt
statens fiskerätt företrädas av förvaltande myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.9--- Fiskeristyrelsen:
Fiskerättsförteckning. För alt bilda fiskevårdsom<br>
räden enligt LOFO krävs fullständig fiskerättsulredning med delaktighets-<br>
beräkning. Kostnaderna för dessa utredningar är myckel höga och har<br>
starkt bidragit till den ansökningskö för slatsbidrag, som för närvarande<br>
finns.--- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
lillslyrker förslagel om förenklad fiskerättsulredning.<br>
Som grund för detla slällningstagande får slyrelsen särskilt framhålla föl<br>
jande. Det är ett vikfigt samhälleligt intresse all landels fiskevatten kan<br>
vårdas och förvaltas på ell ändamålsenligt säU (jfr det förslag lill målfor<br>
mulering som styrelsen föreslår under avsnill 6). Tillkomsten av fiskeom<br>
råde inverkar inte på äganderätten till fisket varjämte del bör observeras<br>
att anslutning av viss eller vissa fastigheters fiske kan ske i efterhand.<br>
Förebilder till den förenklade fiskerättsförteckningen finns i annan lagslifl<br>
ning där den såvitt bekant har fungerat tillfredsställande. Kostnadsutveck<br>
lingen för de fullständiga utredningarna förskräcker; slyrelsen som under<br>
senare år betalat ut omkring 200000 kr i statsbidrag ärligen från de s.k.<br>
vattenavgiflsmedlen, utdömda enligt 2 kap 10 § vallenlagen har under<br>
innevarande års fem första månader fått in stalsbidragsansökningar på<br>
sammanlagt omkring 1 Mkr, molsvarande ca 650 - 700000 kr i slalsbidrag.<br>
Tillgängliga medel förslär inte att läcka dessa, samtidigt som en än högre<br>
anstormning är att förvänta. Till bilden hör också, alt fiskevatlensulred<br>
ningen föreslår fortsatt bidragsgivning av allmänna medel . Förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställer
sig visserligen dyrare än 1976 års förslag - såväl för samhället som för den
enskilde - men den gjorda avvägningen fyller enligt styrelsens mening rimliga
krav och äventyrar inle rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsområde
och samernas fiskerätt. Fiskenämnden i Västerbottens län har i sitt yttrande
upplyst, all ägandeförhållandena ofta är myckel splittrade i vattnen ovan
odlingsgränsen. Upplåtelse är därför svår att genomföra och fiskevården kan bli
eftersatt. Nämnden menar att ulredningens förslag gör det möjligt att bättre
nyttja dessa vattenområden för fritidsfiske. Fiskenämnden i Norrbottens län
anser all fiskeområden ovan odlingsgränsen torde aktualiseras endast i enskilda
vatten och s. k. blandade vatten. Dessa är oftast belägna nere i skogslandet i
närheten av tätorter och vägar varför de är utsatta för elt särskill tryck från
fritidsfiskarnas sida. Detta motiverar enligl nämnden att fiskevården i
vattnen intensifieras. I huvuddelen av vattnen torde intresset från de
renskölande samernas sida att bedriva fiske vara begränsat uppger nämnden,
liksom alt fiske i de mindre av dessa vatten endasi bedrivs i undanlagsfall som
komplement till rennäringen. Också fiskeriintendenten i övre norra distriktet
finner det positivt att fiskeområde kan bildas ovanför odlingsgränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
kan ansluta sig fill de synpunkter som framförts från den lokala
fiskeriadministrationen såvitt avser inrättande av fiskeomräde även ovanför
odlingsgränsen. I motsats till den uppfattning fiskenämnden i Nortböttens län
anförl anser slyrelsen del därvid självklart, all den sameby, inom vars område
fisket är belägel, skall anses som delägare enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskenämnden
i Västerbottens län ser det som angelägel alt samebyarna medverkar till ett
utökat fritidsfiske genom att begagna sig av möjligheten att avstä frän fiske
nedanför odlingsgränsen. Denna fiskerätt kan nämligen enligt nämnden motverka
de enskilda fiskerättsägarnas inlresse av atl vidta fiskebefrämjande åtgärder.
Nämnden i Norrbottens län anser alt fiskeområde i enskilt vatten bör kunna
bildas ulan särskilda avlal med samebyarna. För att skydda rennäringens
intressen föreslår nämnden atl sameby inte bör bli bunden av fiskeområdels
bestämmelser med mindre dessa godkänts av lantbruksnämndens
rennäringsdelegalion. Lantbruksnämnden fömtsätts därvid samräda med respektive
sameby och på så säll kunna verka för enhetlighet inom hela länets
renskötselområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvensema
av att sameby pä föreslaget sätt skall kunna avtala bort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sin
lagstadgade rätl lill fiske är enligt fiskeristyrelsens mening inte tillräckligt
väl belysta. Styrelsen menar, att man bör utgä från all samerna utövar sin
lagliga rätt till fiske under erforderligt hänsynstagande till fiskevårdens och
berörda parters - däribland fiskeområdena - berättigade intressen.
Avtalsmomentet ingär visseriigen som ett integrerande led i ulredningens
förslag i övrigt. Del oaktat är slyrelsen inle för närvarande beredd att
tillstyrka förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
senast sagda innebär, atl styrelsen lills vidare inle anser sig kunna biträda
den mening som fiskenämnderna i de nordligaste länen framfört. Om förslagel
likväl skulle realiseras nu bör samebyn och ej lantbmksnämnden också i dessa
fall anses som delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Ulredningen föreslär, i motsats lill 1976 års förslag, att fiskeområde skall
bildas vid förrättning. Förslaget tillstyrkes genomgående av de nämnder och
intendenter som yllral sig hit eller lämnas av dem utan erinran. Del nu
framlagda förslaget medför sannolikt en större administrativ apparat och mer
krångel än del tidigare. Fiskeristyrelsen bilräder dock förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bildande. Fiskeristyrelsen instämmer i ulredningens upp<br>
fattning, att s. k. frifiske liksom fiske pä allmänt vatten pä samma sätl som<br>
enligt LOFO inte bör ingå i fiskeområde med tanke på de svårigheier som<br>
kan uppstå att avväga allmänna inlressen mol enskilda .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den geografiska omfattningen av de fiskevårdsområden som bildals
enligt LOFO finns högst väsentliga skillnader. Grovt sell kan man säga atl
områdena i landets södra delar är små och ofta omfattande endast enstaka sjöar
medan de i mellersta och norra Sverige vanligen är slörre och ibland
kommunläckande. Fördelarna med små respektive stora områden är av olika slag.
För de större områdena talar främst, att de blir administrativt eiiklare och
underiättar den faktiska fiskevården samtidigt som de gör det enklare för den
kortköpande allmänheten. Å andra sidan finns del, som utredningen framhållit,
en risk för alt alltför stora områden spolierar det engagemang från
fiskeräUsägarnas sida som hittills och i framtiden måste ulgöra en fömtsättning
för en effektiv verksamhet inom områdena. Detla talar för områden av mer
begränsad omfattning. Mycket viktigt i sammanhanget är, all områdena inte
endasi kommer atl omfatta delar av sjöar och vattendrag, utan att det tillses
all fiskeribiologiskl riktiga avgränsningar eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
variationer måste alltid förekomma. De skillnader som råder idag mellan
områdenas omfattning i södra och övriga Sverige kan dock inte alllid anses
rationellt motiverade. Övervägande skäl talar enligt styrelsens mening för alt
så stora områden som möjligt skapas. Delta kommer atl bli av särskild vikt i de
kustområden, där inlösen av fisket ej föreslås ske utan där utredningen i
stället föreslagit en frivillig linje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande variationerna söder/nort indikerar för övrigt enligl styrelsens
mening ett starkt betonande av lagförslagets 8 §. Enligt denna paragraf får
fiskeområde bildas endast om det står i överensstämmelse med kommunal och
regional planläggning pä fiskets omräde eller, om sådan planläggning saknas, ej
kan antagas försvåra kommande planläggning. Vid en sådan övergripande planläggning
bör som en målsättning gälla att fiskeområdena fär så stor omfattning som
möjligt. I della arbele har fiskenämnderna en central ställning - redan idag
har de enligl sin instmktion att verka för bildande av fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeområde
skall enligt utredningens förslag bildas, om inte ägarna till det fiske som
avses ingå i området mera allmänt motsätter sig områdesbild-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
och har beaktansvärda skäl för det . Vissa farhågor har utta<br>
lats för att det föreslagna opinionsvillkoret skulle kunna leda lill godtycke<br>
vid tillkomsten av fiskeområde. Då del enligl fiskeristyrelsens mening<br>
finns all anledning förmoda, att de av länsstyrelsen förordnade förrält<br>
ningsmannen inte låter sig påverkas av ovidkommande faktorer bör dessa<br>
farhågor ej lägga hinder för genomförande av lagförslaget. Härtill kommer<br>
att förebilder redan finns i etablerad lagstiftning rörande faslighetssamver-<br>
kan. Styrelsen tillstyrker därför förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag
innehåller också en undanlagsbestämmelse som innebär atl opinionsvillkoret kan
bortfalla om bildande av fiskeomräde bedöms som synnerligen angelägel från
allmän synpunkt. Om denna undantagsregel i något fall anses tillämplig skall
detta enligt ulredningen framgå av förrättningsmannens förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen vill i
enlighet med utredningen understyrka all undantagsregeln måste lillämpas med
försiktighet. I sällsynta fall kan den dock ha sitt berättigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Kostnaderna för bildande av fiskeområde bör enligt utredningens
mening liksom enligt nuvarande LOFO betalas av delägarna i den mån de inle
läcks av särskilda bidrag. Eftersom delaktigheten i området inte är bestämd
genom fiskerättsulredning med delaklig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hetsberäkning
föreslås alt kostnaderna fördelas efler skälighet. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vore olyckligt om den
föreslagna skälighetsfördelningen av kostnaderna skulle verka hämmande pä
takten att bilda fiskeområden. Enligl styrelsens mening behöver man dock inle
befara en sådan utveckling då del säkerligen går alt mot bakgrund av
utredningens material och exempelvis lantmäteriverkets erfarenheter i olika
faslighetsbildningssammanhang finna en någorlunda lättillämpad schablon för
kostnadsfördelningen. Styrelsen tillstyrker därför utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
har-- antytt atl kostnadsutvecklingen för bildande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskeomräde
mäste brytas. En kort bakgmnd lill del nuvarande lägel kan här vara på sin
plats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dä lagstiftningen om
fiskevårdsomräden infördes ansåg man att del allmänna borde bidra lill täckande
av kostnaderna eftersom det var ett allmänt intresse atl fiskevårdsområden kom
till stånd. För att inte belasta riksslaten, valde man dock all låta bidragen
utgå av fiskeavgifter som utdömts enligt 2 kap 10 § vattenlagen för fiskets
befrämjande i landet. Samtidigt påpekades all frägan om det allmännas slöd lill
fiskevårdsomrädena i vissa delar av landel kunde komma i ell för områdena
gynnsammare läge om ett dä aktuellt förslag om lokala fiskevårdsavgifier
genomfördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om fiskevårdsavgifl genomfördes aldrig. Fritidsfiskeutredningen aktualiserade
frågan på nyll i sill belänkande SOU 1968:13. Ej heller denna gång infördes
sädan avgift. Finansieringen av verksamheten sker därför på samma sätt nu som
1961, detta trots de i grunden genomgripande förändringar som annan
lagstiftning föranlett. Styrelsen tänker därvid främst på ändringarna i lagen
om rätl till fiske som genomfördes 1974 i samband med den nya lagen om
förvaltning av samfälligheter. 1 del sammanhanget konstaterades (prop 1973:160
s 478) att de nya lagreglerna kunde befaras medföra all fiskekortsförsäljningen
genom fiskevårdsföreningarnas försorg skulle upphöra under en lid, vilkel
skulle resultera i atl fritidsfisket skulle bli lidande i en utsträckning som
borde förhindras. Ej heller denna gång ställdes dock några nya ekonomiska
resurser till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
första åren efter 1961 utgick blygsamma belopp lill föraltningskostna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>derna.
Bidragen var dä maximerade till 50 % av kostnaderna. From<br>
budgetåret 1969/70 kan i särskilda fall upp lill 80 % ulgå i bidrag. Kostnads<br>
ökningen var dock till en böijan inte särskilt stor, men under de senaste<br>
åren har bidrag pä över 200000 kr ärligen utgått i hård konkurrens rned<br>
andra angelägna verksamheter som finansieras via fiskeavgifterna. iFör<br>
närvarande - efter blott fem månader av året - finns ansökningar på<br>
sammanlagt ca 1 Mkr vilkel omräknat i en genomsnittlig procentsats kring<br>
70 gör bidrag på ca 700000 kr. Finansieringssystemet kan härigenom sägas<br>
ha brutit samman.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
det nya lagförslagets utformning beräknar utredningen all för<br>
rättningskostnaderna ska bli betydligt lägre än idag. Koslnaden för statsbi<br>
drag har uppskattats till sammanlagl ca 15 Mkr, innebärande en minskning<br>
pä omkring samma belopp.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>|</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
finner ej anledning till erinran mot utredningens bedöm<br>
ning av medelsbehovet. Utredningen har utgått från etl femårigt genotnfö-<br>
rande av lagförslaget, d.v.s att kostnaderna per är skulle komma all uppgå<br>
till ca 3 Mkr. Ett genomförande i den takten skulle dock enligt styrelsens<br>
mening kräva en sädan massiv insats av medel och personal all del förefal<br>
ler rimligare alt utgå från en period på 10 år med elt åriigt slalsbidragsbe<br>
lopp över statsbudgeten på sammanlagt omkring 1,5 Mkr i dagens penning<br>
värde.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1973:1156) om ändring i lagen (1950:596) om rätl till fiske'bör<br>
anpassas till den av styrelsen förordade tiden för genomförande av refor<br>
men,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
dessa direkla kostnader för verksamhelen tillkommer emellertid<br>
indirekta kostander för statsverket. Kostnderna hänför sig till dels fiske<br>
nämnderna som instmktionsmässigt har alt verka för bildande av fiske<br>
vårdsområden, dels länsstyrelsernas befattning med verksamheten. 1 nor<br>
malfallen bör förrättningsmännen vara lanlmäterisakkunniga, varför även<br>
lantmäteriverket kommer atl beröras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>]</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang får fiskeristyrelsen kraftigt understryka atl ett stör<br>
re antal förrättningsmän ges erforderlig ulbildning för atl kunna verka.<br>
Styrelsen kan nämlingen konstatera, atl brisl pä välutbildade förrällnings<br>
män har bidragit lill den hittills låga takten när del gällt all bilda
fiskevårds<br>
omräden. Det bör vara en naturlig uppgift för styrelsen att i samarbele liied<br>
lantmäteriverket lägga upp en lämpligl inriktad utbildning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slor
vikt bör också läggas vid alt nå ul med information lill fiskerälts<br>
ägare, kommuner och andra intressenter för all den nya lagen, lill skillnad<br>
mol LOFO, inte skall bli fill "döda" paragrafer.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>|</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för utbildning av förrällningsmän och information kan<br>
beräknas Ull ca lOOOOOkr.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>j</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:281.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>I</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk:
VUlkoren Jör bildande. I Förslag lill Lag om fiskevårdsomräden, § 2 andra
stycket bör enligl verkels mening tillfogas att fiskevårdsomräde ej får
omfalta fiske inom naturreservat om Idel strider mot reservatets syfte.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens lantmäteriverk:
Fiskerättsförteckning. Olika meningar torde fortfarande råda om i
vilken omfattning fiskerältsutredningar bör föregå bildandet av
fiskevårdsomräden. Det bäsla vore naturligtvis om fullständiga utredningar
kunde göras redan vid bildandet. Det föreliggande förslagel är emellertid
uttryck för en avvägning. Del gäller atl finnajen metod som gör det möjligt all
lösa bildandefrågorna ganska snabbi irien</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ändå
tillräckligt säkert. Den nu föreslagna lösningen synes kunna tillgodose detta
syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som LMV påpekade vid förra
remissbehandlingen och som ocksä förutses i betänkandet måste man räkna med
att behov av utredning om vilka som är delägare kan uppkomma under
förvaliningsskedet. Med utgångspunkt från de föreslagna reglerna angående
omröstning, som innebär att omröstning i vissa fall skall ske efter andelstal,
kommer ibland ocksä atl behövas utredning om storleken av vars och ens innehav.
För atl de nu berörda fiskerättsutredningarna skall kunna bedrivas sä rationellt
som möjligt har LMy påbörjat och kommer alt fortsätla visst
melodikutveck-lingsarbete. Detta bör också innefatta frågan om hur man på
enklaste och billigaste sätt skall hålla upprättade fiskerättsförteckningar
akluella med hänsyn fill löpande förändringar i fråga om äganderätt och
fastighetsindelning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet-- . Del har i
många sammanhang när del gäller markan<br>
vändningsfrågor m. m, visat sig ändamålsenligt atl upprätthålla en funktio<br>
nell och organisatorisk åtskillnad mellan planering och genomförande. De<br>
samhällsplanerande uppgifterna har lagts på organ som är förtroendevalda<br>
eller har förtroendemannaanknytning medan de plangenomförande uppgif<br>
terna har lagts på andra organ, som då kan vara tjänstemannaorgan. En<br>
sådan uppgiftsfördelning har visal sig vara ändamålsenlig därför all den<br>
skapar förutsättningar för effektivitet på båda nivåerna och därför alt den<br>
ger en klar fördelning av ansvaret. Enligl LMVs uppfattning är det ratio<br>
neUt att fortsätta att utveckla detta mönsler . LMV slöder frän dessa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utgångspunkter
de i betänkandena redovisade strävandena all förbättra planeringen inom
fiskevärden, jaktvården och naturvården regionall och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunalt.-- Bestyren
med samverkansbeslulen och kontakterna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med sakägarna i samband
därmed bör i överensstämmelse med samma synsätt förläggas till ett
genomförandeorgan, inrättat för sädana uppgifter. Det är inte ändamålsenligt
atl lägga dessa i stor ulslräckning praktiska och mtinberoende göromål på
länsstyrelsen. Den genomförandeinslans som bör komma i fräga är fastighetsbildningsmyndigheterna,
som därvid bör samarbeta med t.ex. fiskevårdsorganisalionen och
jaklvårdssakkunniga, vilket kan ske säväl samrådsvis som pä basis av sådana
bestämmelser om biträde av sakkunniga som finns i FBL
(faslighetsbildningslagen) och AL (anläggningslagen) och som bör las in också i
lagsfiftningen om fiskevårds-områden och jaktvårdsområden. All länsslyrelsen
förordnar förrättnings-man i varje särskilt fall är inte rationellt. Om
uppgiften i stället läggs på en myndighet skapar man förutsättningar för
rationell arbetsmetodik och arbetsfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I den mån den behövliga
samhällsplaneringen inle ges sådan fristående<br>
form som nyss förordats måste de planmässiga bedömningarna i stället ske<br>
inom ramen för genomförandeproceduren. Lösningen kan därvid bli av<br>
sådant slag som nu föreslås för fiskevårdsomrädena och täktsamverkan. I<br>
båda dessa fall innebär de framlagda förslagen atl den maleriella lillåtlig-<br>
hetsprövningen helt eller i huvudsak förläggs lill länsslyrelsen, varefter<br>
den återstående prövningen sker hos förrätlningsinslansen, som avslutar<br>
med elt samverkansbeslul. En sådan handläggningsordning är enligl<br>
LMVs uppfattning sämre än den fömt skisserade modellen, men måste<br>
godtas om en lösning enligl denna modell inte kan komma till stånd. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller den närmare
avgränsningen mellan länsstyrelsens och genomförandeinslansens uppgifter i
materiella prövningsfrägor kännetecknas förslagen av all genomförandeinslansen
inle getts nägot manövemt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rymme
alls i dessa frägor, vilka helt lagts i länsstyrelsens hand. Med ledning av
erfarenheter från andra sammanhang kan man säga att del är prakfiskt
fördelaktigt om beslutskompetensen fördelas så att ett visst utrymme för
jämkningar finns hos genomförandeorganen inom ramar som dras upp av de
samhällsplanerande organen. De föreliggande förslagen är frän denna synpunkt
inte helt rationellt uppbyggda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om tidpunkt från vilken fiskevårdsomräde äger bestånd (21 §) och tidpunkt dä
stadgar antas och styrelse utses (32 §) saml frågan om registrering av
fiskevärsomräde har i förslaget lösts annorlunda än vad som gäller i
motsvarande avseende för vägförening och för samfällighetsföre-ning som bildas
i anslutning till förrättning enligt AL eller FBL. Det är tveksamt om något
står att vinna genom dessa avvikelser. Det bör rimligen gå snabbare och bli
billigare att komma igång om ordinarie styrelse utses redan i anslutning til
förrättningen. Registreringen hos länsstyrelsen behöver inte ta läng tid,
särskill som fastighetsbildningsmyndigheterna kan lämna service när det gäller
att ställa i ordning och sända in registreringshandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens vattenfalls verk:
VUlkoren för bildande. Vattenfallsverkel bör vid prövningen av frägan om
fiskevårdsområdels tillkomst ges tillfälle att yttra sig redan vid den prövning
länsstyrelsen enl. förslaget har atl göra om det ansökta fiskevårdsområdel står
i överensslämmelse med regional och kommunal planläggning. Del är nödvändigl
alt lagregeln om fiskevårdsområdes planöverensstämmelse kompletteras på sådant
sätt alt domar i vattenmål inte äventyras genom att kraftverksägare förlorar
rådigheten över fiske som är nödvändigl för verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: Villkoren för
bildande. Domänverket har inget all erinra mot utformningen av §8 och 9. då urkopplingen
av opinionsvillkoret skall tillgripas endast i undantagsfall anser dock
domänverkel att della bör markeras tydligare än som nu är fallet. Andra slyckel
i §9 bör enligl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>domänverkets
mening därför avslutas pä följande sätt: " om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer alt det från allmän
synpunkt är synnerligen angelägel atl fiskevårdsområdet bildas.".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.14 Länsstyrelsen
i Stockholms län: Fiskerättsförteckning. Erfarenheten<br>
frän undersökningssammanträden med sakägare i vallenmål särskill i frå<br>
gor om skada på enskilt fiske gör atl det frän länsstyrelsens sida mäste<br>
ifrågasättas om förslaget i förevarande stycke är särskill välbetänkt. Erfa<br>
renheten är nämligen den, att även om man har en vederbörligen upprättad<br>
och med sakägarna kommunicerad fiskerättsulredning som underiag för<br>
sammanträdet, framkommer vid detta en mängd mer eller mindre löst<br>
grundade fiskerältsanspråk, som är myckel besvärliga både alt redovisa,<br>
lokalisera och eljest hantera. Handläggningsmelodiken beträffande fiske<br>
rättsutredningar är således enligt länsstyrelsens uppfattning olämplig och<br>
ägnad att fördröja och därmed även fördyra förrättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill därför förorda all fiskerättsulredning normall skall upprättas som
förberedelse till förrällningssammanlrädet, men med möjlighel för
förrältningsmannen atl i klara och enkla fall underiåta delta. Betänkandets
metodik innebär, förutom de nyss antydda komplikationerna under
förrättningsarbetel, slora risker för alt länsstyrelserna fär en slor utredningsbörda
i besvärsledet. Öch ju sämre ulredningsunderiagel är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>desto
större är risken för besvär. Etl annal skäl för fullständig
fiskerätts-utredning i inledningsskedet av förrättningen är kravel på
bestämning av sakägarkrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.15 Länsstyrelsen
i Uppsala län: Fiskerättsförteckning. Länsslyrelsen<br>
vill i huvudsak instämma med ulredningen i fråga om behovel av ulredning<br>
av fiskerätt före beslul om bildande av fiskevårdsomräde. Fiskerätt är inte<br>
sällan så svårt att utreda alt kostnaderna härt'ör inte står i skäligt
förhållan<br>
de till fiskerättens värde. En reglering efter viss förebild av lagen om<br>
äganderättsutredning och legalisering synes därför vara befogad. 1 prakti<br>
ken lorde det dock ofta anses lämpligl att delaktigheten uireds redan under<br>
förrättningen. Erforderiiga föreskrifter för att arbetet härmed inte skall<br>
tillåtas fördyra förrättningen lorde tillhöra de planerade anvisningarna lill<br>
ledning för förrättningsman.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet. Del
föreslagna förfarandet synes vara grundat på atl endasi länsstyrelsen ansvarar
för prövning av allmänna intressen medan förrältningsmannen endast fär ell
begränsat ansvar. Detla har lell lill en detaljreglering som måste tynga
förfarandet. Enligl länsstyrelsens erfarenhet kan ett väsenlligl större ansvar
anförtros förrätlningsinslansen, i synnerhet som länsstyrelsen utser
förrällningsmän och kan förordna om överprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ViUkoren för bildande.
Förslagel är i hög grad ägnat atl tillgodose del allmännas intresse av att
fiskevårdsområden bildas och alt dessa förses med gmndregler för fiskets
utnyttjande som tillgodoser det allmännas intresse. Måhända kan det
förhållandet atl fiskerätlsägarnas inlresse har fått en till synes kärv
behandling i förslagel motverka detta syfte. I praktiskt handlande torde det
vara svårt all tillskapa fiskevårdsområde för alt bereda en vidare krets
möjlighet atl fiska mol en stark ägareopinion i fiske som fillhör flera olika
ägare. Den i förslagets 9§ andra stycket intagna undantagsregeln från
opinionsvillkoret, som kan uppfattas som ett alltför långl tillgodoseende av
allmänt intresse, synes knappasi vara motiverat av praktiska behov och bör
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna för bildande.
Den föreslagna förenklingen av förtällnings-förfarandet är sakligt motiverad
och ägnad all hålla nere kostnaderna för atl bilda fiskevårdsomräde. Sett ur
enskild synpunkt torde del emellertid komma att uppfattas som inkonsekvent att
kostnaderna i princip skall betalas av delägarna, i synnerhet när fisket inte
är avsett all nyttjas kommersiellt. Det är därför väsentligl alt statsbidrag
kan utgä. Enligt länsstyrelsens mening bör en konsekvens av det föreslagna
förfarandet vara alt kostnaderna inle skall fördelas mellan delägarna, i varje
fall inle för bildande av fiskevårdsområde som huvudsakligen uppbärs av allmänl
intresse. Kostnaderna bör, i den män de inte täcks av bidrag, kunna debiteras
fiskevårdsområdel och förskolleras av länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.16------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Fiskerättsförteckning.---------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om förenklad fiskerättsulredning bör i princip tillstyrkas. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Förrättningarna försvåras och fördyras av oenhetliga regier t ex när det gäller
kallelseförfarande. Det är ekonomiska och praktiska skäl som främst lalar för
en anpassning lill AL (anläggningslagen) och SFL (lagen om förvaltning av
samfälligheter). Det finns där färdiga rutiner att bygga på. Också för sakägare
och allmänhet är det en fördel med en i olika sammanhang enhetlig lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mindre lämplig konstrukfion synes vara att länsstyrelsen, samtidigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
förrällningsmän utses, jämväl skall kunna meddela undanlag frän
opinionsvillkoret i 9§ 1 st i den föreslagna lagen om fiskevårdsområden. Besvär
över förtättningsmannes beslul avgörs ändå i första instans av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bddande.--- Motivationen bland delägarna i etl fiske<br>
vårdsomräde är betydelsefull för dess verksamhet. Genom alt låta fiske<br>
rättsinnehavarna även i fortsättningen fä rösta om bildande av fiskevårds<br>
omräde kan fövaltningen av ett. sådanl omräde komma atl gagna fisket i<br>
landet. Länsstyrelsen vill därför slarkl understryka atl bildande av fiske<br>
vårdsområden skall föregås av omröstning. Förslagsvis skulle en omröst<br>
ning kunna ske på följande sätt: "Vid omröstning har varje delägare en<br>
röst. De som med samäganderäll äger en eller fiera fasligheler har gemen<br>
samt en röst. Om minst en femtedel av de närvarande röstberättigade<br>
delägarna begär del, skall röstning ske efter delaktighetstal."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.17 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Förfarandet. För alt rationalisera<br>
handläggningen vid bildandet av fiskevårdsomräden är del lämpligl all<br>
direkt utgå från all fasfighelsbildningsmyndighel bör vara förrällningsmän<br>
och att ansökan om förrättning görs direkt dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VUlkoren
för bildande. Den föreslagna modellen för fiskerättsulredning synes
ändamålsenlig. Länsstyrelsen vill dock ifrågasätta om ersättandet av omröstning
efter delaktighetslal med en opinionsmätning bland kända fiskerättsägare
uppfyller kraven pä rättssäkerhet. Enskilda fiskerättsägares intressen kan
komma att förbises. Den enskilda rätten måste ges betryggande garantier.
Länsslyrelsen föreslär därför alt del i lagen om fiske-värdsområden klart
fastläggs all fiskevårdsomräden i regel inle skall omfatta annat än fiske med
handredskap. Skall fiskevårdsomräde omfalta annat fiske fordras samtycke av
fiskerätlsägaren. Särskill vikligl är det med en strikt gränsdragning mellan
handredskapsfiske och övrigt fiske då fiskevårdsområden bildas för områden där
värdefullt fiske med icke handredskap förekommer, exempelvis fasta ålfisken
vid kusten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.18 Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Fiskerättsförteckning. I enlighet<br>
med sina tilläggsdirektiv har ulredningen föreslagit en förenklad form av<br>
fiskerättsutredning, vars resullal benämns fiskerätlsförteckning. Denna<br>
utredning bedöms kunna utgöra lillräcklig grund för alt, på det säll försla<br>
gel anger, mäta delägarnas inställning till frågan om bildande av fiske<br>
vårdsomräde. Häri delar länsstyrelsen ulredningens bedömning. En<br>
fiskerättsutredning enligl del nu rådande mönstret har emellertid - efter<br>
som den utgör ell hjälpmedel under förvaltningen av omrädel, säsom vid<br>
ekonomiskt mera omfattande satsningar på fiskevårdande åtgärder - ett<br>
vidare användningsområde än atl bara ulnylljas vid bildande av fiske<br>
vårdsomräde. Detla framgår bla av alt elt flertal fiskevårdsföreningar valt<br>
att låta utföra fiskerältsutredningar ulan all direkl ha syftat till en<br>
områdesbildning. I många fall känner alltså fiskerätlshavarna ell behov av<br>
att ha en lillföriitlig utredning med delaktighetsberäkning lill förfogande.<br>
Det är svårt alt se hur detla berättigade behov praktiskt och framför allt<br>
ekonomiskt skall kunna tillgodoses inom den föreslagna lagstiftningens<br>
ram. Fräga är om man inle pä något sätt bör möta den efterfrågan pä<br>
kompletta fiskerättsutredningar som länsstyrelsen antar finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Utredningens förslag all fiskevårdsomräden skall bildas vid en förrättning
gillas av länsstyrelsen. Med hänsyn till den vikl, som förslaget lägger vid den
lokala och regionala planeringen på fiskets områ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de,
framstår det som naturligt all länsstyrelsen också i fortsättningen har ett
avgörande inflytande vid områdesbildningen. Del kan emellertid i sammanhanget
övervägas om del inte vore lämpligt atl låta hela förfarandet vid bildande av
fiskevårdsområde ske hos en och samma myndighet, som då skulle vara
förrätlningsmyndighel efler förebild i flera nyare lagar på fastighetsrättens
omräde. Eventuellt skulle härigenom kunna vinnas vissa fördelar, såsom
exempelvis en snabbare handläggning. Delta skulle då få vägas mot att man
mister den direkla förbindelsen i länsstyrelsen mellan den tilltänkta
fiskeplanläggningen och områdesbildandel. 1 bifogad PM, som upprättats inom
länsstyrelsens lantmäterienhel, anförs yllerligare synpunkter på frågan om
faslighelsbildningsmyndighelen som förrätlningsmyndighel vid bildande av
fiskevårdsomräden. Del bör också uppmärksammas vad som i nämnda PM anförts
angående möjligheterna till fastställelse av fiskerättsförteckningen och
ändringen i den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
länsstyrelsens yttrande över betänkandet fiskevårdsomräden förordades att
delgivningslagens regler i sin helhet blev tillgänliga i fråga om kallelse Ull
förrältningssammanlräde. Länsstyrelsen menar fortfarande all vissa fördelar
skulle uppnås genom den lösningen. Man skulle exempelvis få till ständ en
samstämmighet med reglerna i faslighetsbildningslagen, anläggningslagen och
ledningsrättslagen vilkel skulle vara en effektivitetsvinst, eftersom del i
praktiken ofta kommer all vara samma förrättnings-män som handhar de olika
instituten på fastighetsrättens omräde. Dessulom skulle man få en
kostnadsbesparing. Med "ortstidning" avses oftast ett flertal
fidningar. Annonskoslnaderna kan då uppgå lill belydande belopp. Om antalet
fiskerältsägare är begränsat kommer kungörelsekoslnaderna att dra
anmärkningsvärt slor del av förrätlningskostnaderna. I de fall samUiga
fiskerättsägare är kända - lex genom all fullständig fiskerättsulredning finns
eller samfällighetsförteckning till jordregislrel upprättals eller fastighetsregistret
innehåller erforderliga uppgifter - kan ordinär delgivning (3 § 1 st DelgL)
ställa sig betydligt billigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. En följd av att del vid bildandet av etl fiskevårdsomräde endast
krävs en förenklad fiskerättsulredning är att kostnaderna för förrättningen
enligl förslaget skall fördelas efter skälighet. I många fall måste det här
uppstå tveksamhet och tvist vid kostnadsfördelningen. Även för detta fall vore
del önskvärt om delägarna, när de så önskar, har en möjlighet atl i stället
lägga en delakfighetsberäkning fill gmnd för fördelningen. Om ändå en
skälighetsbedömning måste göras bör det i lagförarbeten eller på annat sätt ges
vissa riktlinjer för hur en sädan bedömning ska göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.19
Länsstyrelsen i Kronobergs län: Fiskerättsförteckning. Slor enighet råder om
alt den fiskerättsutredning som idag utförs av förrättningsmannen i regel är
onödigt omfattande med hänsyn lill den begränsade rättsverkan som den har.
Ulredningens metod alt begränsa officialutredningen fill framställning av en
preliminär förteckning över fiskedelägande fasligheler och lill prövning av
senare framställda anspråk pä fiskerätt bör i allmänhet fillfredsställa rimliga
krav på rättssäkerhet inför områdets bildande. Vid fördelning av
förtättningskostanden liksom under förvaltningen kommer delägarna emellertid
stundom att begära omröstning efter delaktighet. Om de då ej kan nå den
tillräckliga majoritet som delaktighetslalen kräver måste en fullständig
fiskerättsutredning göras i efterhand. Det blir dä, enligt utredningen, i
stället delägarna själva som får bekosta denna fullständiga
fiskerättsulredning. Länsstyrelsen anser atl del kan bli mycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostsamt
för delägare atl begära omröstning efter delaktighet. Det kan därför i vissa
fall vara mofiverat med slalsbidrag även i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Länsslyrelsen utser i regel faslighetsbildningsmyndighet, - speeialenheten i
länet - atl vara förrällningsmän. Del har visal sig vara ändamålsenligt.
Utredningarna är myckel gedigna och del krävs sällan nägra kompletteringar.
Likväl anser länsslyrelsen det vara fördelaktigt all även i fortsättningen ha
möjlighel till självständig prövning om annan förrättningsman har den kunskap
och erfarenhel som uppdraget kräver. Om specialenheten belastas med alltför
många förrättningar kan väntetiden bli lång. Finns då lex möjlighet atl
utnyttja lex en pensionerad lantmätare finns det tidsvinster att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
ser med tillfredsställelse atl utredningen föreslår atl besvär ej skall få
anföras självständigt över valet av förrättningsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
15 § lagförslaget skall förrältningsmannen utfärda kungörelse, vari
fiskerättsägarna kallas till sammanträde. Däri skall bla inlagas föreläggande
för "okända fiskerättsägare" all senasl vid sammanträdet anmäla anspråk
pä fiskerätt. Länsstyrelsen anser att lagtexten bör ändras så att dessa anspråk
skall anmälas senast en vecka före sammanträdet. Förrättningsmannen skulle då
fä tid att bällre granska framställda yrkanden. Fiskerätlsförteckningen skulle
ocksä bli kortektare och sammanlrädesliden kunde minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bildande. Länsstyrelsen anser atl det föreslagna opinionsvillkoret är elt
sleg i rätt riktning för alt underlätta bildandet av fiskevårds-områden. Enligt
utredningens förslag bortfaller emellertid opinionsvillkoret om bildande av
fiskevårdsområde bedöms som synnerligen angeläget från allmän synpunkl. Om
undanlagsbestämmelsen vad gäller opinionsvillkoret är tillämplig, skall detla
dessutom framgå av förrättningsmannens förordnande. Utredningen har visseriigen
framhållit atl denna möjlighel kommer atl utnyttjas endasi i undanlagsfall.
Även om så blev fallet finns det enligl länsstyrelsens uppfattning ej
tillräckliga skäl för all sätta opinionen ur spel. Länsstyrelsen avslyrker
därför förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.20
Länsstyrelsen i Kalmar län: Fiskerättsförteckning. Länsstyrelsen tillstyrker
förslagel i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Ulredningens förslag innebär en viss begränsning av officialiniuativet. Enligt
nuvarande tillämpningsföreskrifter 5§ äger fiskeriintendenten rätt inge
ansökan om områdesbildning. Dä emellertid denne äger att vid fiskenämnds
sammanträde väcka frågor om förrättning, tillstyrkes förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bddande. Som anförts inledningsvis saknas i stort sett den kommunala och
regionala planeringen på fiskels område. Länsstyrelsen finner det därför
angeläget att en sådan planering kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
vill--- särskilt framhålla viklen av alt, i fall där</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>opinionsvillkoret
ställs mot allmänna intressen, det allmänna verkligen dokumenterar att åtgärden
är synneriigen angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Då delaktighetslal som regel ej kommer att framräknas vid
bildandel, kan fördelning av kostnaderna efter delaktighet ej som nu läggas
till grund för kostnadsfördelningen. Detla kan leda till Ivistigheter vid den
fördelning enligt skälighetsprincipen, som framstår som kvarvarande alternativ.
Om däremot en fullständig fiskerättsutredning förelåg behövde en sådan
situation aldrig uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser vidare, att om fiskevårdsområde bildas med det huvudsakliga syftet att
fillgodose allmänhetens fritidsfiskeintressen, statsbidrag bör utgå med minst
belopp enligt gällande normer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.21 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Förfarandet. I 21 § förslaget till lag om<br>
fiskevårdsområde anges att fiskevårdsomräde skall äga bestånd från den<br>
dag stadgar och styrelse finns för området. För alt lillgodose kravel på<br>
klarhet hos avtalsslutande parter mfl i frågan om vid vilken lidpunkt<br>
fiskevårdsområde blir juridisk person och därmed behörig att förvärva<br>
rättigheter och ikläda sig skyldigheter anser länsslyrelsen atl registrering<br>
av fiskevårdsområdet bör ske innan det erhåller nämnda rättsliga status.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bddande. Med de lokala olikheter som fisket har i skilda delar av landet
anser länsstyrelsen del nödvändigl all förutsättningarna för atl rätt värda och
utnyttja fisket som naturresurs försl uireds och vägs in i översiktlig kommunal
och regional planläggning pä fiskels område. 1 en sådan planering kan sädana
faktorer som fiskevattenkvalilet, nalurliga fiskemöjligheter, artförekomst,
fiskelryck och förutsättningar för bildande av fiskevårdsområde närmare
kartläggas. Länsstyrelsen anser att en sådan planläggning med bred förankring
på lokal och regional nivå inle blott kommer att medföra en gynnsam utveckling
såvitt avser bildande av fiskevårdsområden utan även utgör en fömtsättning för
en sädan utveckling. Olika berörda intressenters uppfattningar kan i en sädan
planläggning vägas samman och beaklas med hänsyn till de förhållanden som under
planeringsperioden förväntas råda i kommunen och regionen. Tillkomsten av en
sådan planläggning bör därför påskyndas och pä alla sätt stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en god hushållning med den naturresurs som fisket utgör - varvid med hushållning
här avses såväl vård som nyttjande - är det angelägel all alla av fisket
berörda intressenter samverkar. Förutsättningarna för en sådan samverkan
kommer, enfigl länsstyrelsens mening, väl all kunna tillgodoses genom
tillämpningen av del förslag till organisationsform för fiskevård och
-nyttjande som utredningen lämnat samt genom kommunal och regional planläggning
på fiskets område. Länsstyrelsen och fiskenämnden bör filläggas uppgiften att
i samråd ..med kommunerna aktivt verka för att fiskevårdsområden kommer till
ständ i den omfattning som fömtsätts i planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bddande. I konsekvens med länsstyrelsens avslyrkan av ulredningens förslag
till inlösen av del rörliga redskapsfiskel vid Blekinge läns södra kusl
(avsnitt 6.2.1.2) vill länsslyrelsen föreslå atl del för inlösen beräknade
ersättningsbeloppet med avseende på ifrågavarande kuststräcka i stället
omdisponeras lill förmån för fiskevårdande åtgärder och bildande av
fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.22--------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Fiskerättsförteckning. Vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskevårdsområdesbildningen
kommer frågor om fiskerättsliga förhållanden ofta i blickpunkten. Det kan
också ifrågasättas om del är riktigt atl vid Uppkommen Iveksamhel skjuta över
frågan om fiskerätt eller ej på den enskilda markägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Enligl ulredningens förslag blir förfarandet i samband med förordnande av
förrättningsman mer omständligt än nu. 1 motsats lill Ulredningen anser
länsstyrelsen del inte behövligt att genom särskilda föreskrifter och direktiv
reglera förhållandel mellan länsslyrelsen och förrättningsmannen. Erforderliga
kontakter bör här kunna ske enkelt och informellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
vill slopa länsstyrelsens nuvarande fastställelseprövning av fiskevårdsomräden
och ersätta den med besvärsprövning. Härmed synes dock föga vara vunnet.
Visserligen fungerar den ordning utredningen föreslagit väl i fråga om annan
lagstiftning exempelvis faslighetsbildningslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid anger ulredningen som skäl för sitt förslag
främsl önskemålet om att med större snabbhet få igång nya fiskevårdsomräden.
Därtill kan dock sägas att, ätminslone i Kristianslads län, länsstyrelsens
handläggningstider genomgående varit korla. De längsta väntetiderna har
förelegat hos förtällningsmannen och i kammarrätten. Om fiskerältsutredningarna
enligt förslaget görs mer preliminära än hittills finns det risk att rena
fiskerättsfrägor, som redan nu dominerar såsom anledning till erinringar, i än
högre grad kommer upp i form av besvärsärenden. Och någon möjlighel att helt
avvisa någorlunda motiverade fiskerättsanspråk innebär inte heller det nya
förslaget, om än della i högre grad ger möjlighel atl begära ytterligare
utredning av markägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motsats till vad som nu gäller eller att
fiskeområdesbildningen träder i kraft från den dag beslutet därom vunnit laga
kraft föreslär ulredningen all området skall äga bestånd från den dag sladgar
och styrelse för området finnes. Detta innebär dock alt rättsläget vid
överklagande av beslul i vissa hänseenden blir oklart särskilt i fråga om
förvallningen. Dessa frågor bör ytterligare övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VUlkoren för bildande. För närvarande gäller för bildande
av fiskevårdsomräde krav på viss majoritet bland fiskeintressenlerna.
Ulredningen föreslår nu att majoritelsreglerna upphävs och ersätls av etl mer
allmänl utformat s. k. opinionsvillkor, som innebär all del i stället skall
krävas att fiskerätlshavarna ej mera allmänl motsätter sig områdesbildningen
och har beaktansvärda skäl för detta. I detla hänseende godlar länsslyrelsen
utredningens förslag eftersom nuvarande majorilelsregler får anses något stelbenta
och dä opinionsvillkor av del slag som här föreslagils kommit till användning i
annan jämförbar lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.23 Länsstyrelsen i Malmöhus län: Förfarandet. 16 §.
Meddelande om<br>
kungörelsen bör även tillställas länsstyrelsen. I betänkandel, sid. 171,<br>
anges nämligen atl det är lämpligl att tjänsteman från länsslyrelsen är<br>
närvarande vid sammanträdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för bddande. Enligl ulredningen skall
slalsbidrag endasi kunna utgä till de fiskevårdsområden som förbinder sig alt
upplåta fisket till allmänheten. Länsstyrelsen anser att nuvarande regler för
statsbidragsgivningen inle bör ändras. Det är nämligen angeläget, t.ex. från
fiske-värdssynpunkt, all fiskevårdsomräde bildas även om fisket inle upplåts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.24--------------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Hallands län: Fiskerättsförteckning. I del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reviderade förslagel har valts nya former för
fiskerätlsulredningen som kan jämföras med äganderättsutredning enligt lagen om
äganderättsutredning och legalisering. Då denna lagsliflning har givit elt
myckel gott resultat bör en jämförbar lagstiftning med fördel kunna användas
för fiskeulred-ning. Förslaget innebär ocksä ell billigare
utredningsförfarande. I betänkandet anges sälunda all utredningskostnaden kan
reduceras till 25-30 % av kostnaden för en fullständig officialutredning.
Reduceringen åstadkommes genom aktiv medverkan från delägarna och en
fördelning av ansvarel mellan förrättningsman och delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förenklade fiskerältsutredningen kan dock föranleda en
ökning av antalet eflerprövningar. Enligt förslagel skall den, som efler del
förrältningen avslutats, gör gällande rätl lill fiske ulan atl vara upplagen i
fiskerättsförteckning vara skyldig atl om så påfordras styrka sin rätl. Då del
är väsenlligt all reducera de nu höga kostnaderna i samband med bildande av
fiskevårdsomräde, tillstyrker länsstyrelsen förslagel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.25
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Fiskerättsförteckning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den utredningsmetod som
redovisas ger såvitt enheten kan bedöma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en god och för ändamålet
användbar förteckning över fiskerältsägarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- .1
bilagan nr 1 framhålles att faslighetslängdernas ägamppgifter väl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överensstämmer
med de lagfarna ägarna och all längdernas uppgifter därför bör kunna godtas
som underlag för den preliminära förteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantmäterienheten
är emellertid av den uppfattningen att längdernas ägareuppgifter inte okritiskt
kan användas i förteckningen, eftersom dessa ibland avviker frän
fastighetsbokens. Det är ocksä att märka att enligl § 3 i förslaget fömtsätts
lagfaren ägare till fastighet med rätt lill fiske vara fiskerättsägare.
Fastighetslängdens uppgifter måste därför alllid jämföras med fastighetsbokens
före användandet. En ålgärd som vid ell stort antal fiskerättsfastigheter kan bli
kostsam, innan inskrivningsregistret datalagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantmäterienheten
utgår ifrän alt dessa synpunkter kommer alt beaktas vid utformningen av de
riktlinjer för framställandet av den preliminära förteckningen som enligt
förslaget skall ankomma pä lantmäteriverket efter samråd med fiskeristyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Lantmäterienheten anser, all ulredningen i nu framlagt slutbetänkande borde ha
tagit upp och närmare diskuterat sambandet mellan hushållningsplaner och
gällande planlagsliftning samt kontaktvägarna mellan olika myndigheler mot
bakgrunden av rådande osäkerhet beträffande fiskets planering. Alt
länsstyrelsen vid sin lämplighetsprövning mäste beakta att fiskevårdsområdel
kommer all utgöra en lämplig fiskeribiologisk och administrativ enhet ligger i
sakens nalur. Hur den enskilde fiskerättsägaren emellerUd skall fä tillfälle
atl la del av och yttra sig över de hushällningsplaner som fiskenämnderna
upprättar och vilka i stor utsträckning kommer atl ligga till grund för
länsstyrelsens ställningslagande har utredningen inte berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantmäterienheten
ställer sig tveksam till procedurförfarandel som är tvivelaktigt med hänsyn
fill den enskildes rättssäkerhet. Grundreglerna för fiskevårdsområdel utformas
ju under stort hänsynstagande till allmänna intressen samtidigt som bevisbördan
genom opinionsvillkorels utformning lagts på den enskilde. En enskilds ansökan
kan t.ex. efler remissbehandlingen (§ 11) på grund av utförd fiskeplanläggning
komma att ulvidgas lill alt avse ett betydligt större omräde än den sjö sökanden
föreslagil. Utvidgningen kan medföra atl kostnaderna för upprättandet av
fiskerätlsförteckningen flerdubblas, varvid de enskilda drabbas av
merkostnaderna, om inte den myndighet som föreslagit utvidgningen uppträder som
medsö-kande. Fall kan också länkas där förrältningen till följd av det
allmännas ingripanden får avslutas ulan atl fiskevårdsområde bildas, varvid
förrättningskostnaderna får betalas av sökanden (jfr 22 § lagförslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
att förrältningsmannen enligl förslaget är bunden av länsstyrelsens direktiv
kommer emellertid myckel stora krav all slällas på hans kunnighet i och
erfarenhel av fastighelsrätlsliga frägor, när fullständig fiskerättsulredning
saknas. Förutom all upprätta fiskerätlsförteckning skall förrättningsmannen
enligt lagförslaget mottaga anmälan om innehav av fiskerätt, tillse all
innebörden i anmälda anspråk blir klarlagd, bedöma humvida omfånget av
fiskerätt skall bli föremål för särskild utredning och om sä prövas nödvändigt
förelägga sakägare alt påkalla fastighetsbeslämning, verkställa särskild
ulredning om oförenliga anspråk på fiskerätt anmälts och slutligen upprätta
förteckning över de fastigheter, som skall anses ha fiskerätt. Dessa
förrätlningsmannens åligganden begränsar -såvitt lantmäterienheten kan förstå -
på elt avgörande sätt kretsen av förrällningsmän.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
är förrättningsmannen vid upprättandel av förslag lill gmndregler för
fiskevårdsområdel bunden av de föreskrifter som lämnats i förordnandet men det
kan dock tänkas fall där tillgång till särskild sakkunskap behövs. Hur detta
skall lösas lämnar emellertid fiskevattensutredningen inte nägot besked om,
vilket är en brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VUlkoren
för bildandet. Att förekomsten av samfällighelsförvaltning enligt lagen om
förvaltning av samfälligheter (SFL) inte hindrar tillkomsten av
fiskevårdsområde och att bildandel av fiskevårdsområde inte gör sådan
samfällighelsförvaltning överflödig framhålles särskilt av utredningen. I detta
sammanhang vill lantmäterienheten framhålla att hinder inte heller synes
föreligga mot att fiske som förvaltas av häradsallmänning och andra
allmänningsskogar ingår i fiskevårdsområde. Detla framgår av 24 § sista stycket
i det samtidigt framlagda förslaget lill lag om fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket 9 § lagförslaget innehåller en bestämmelse som innebär att
opinionsvillkoret bortfaller om bildande av fiskevårdsomräde bedöms som
synnerligen angeläget frän allmän synpunkt. Bestämmelsen avses utnyttjas endast
i undantagsfall och skall om den är tillämplig framgå redan av förtätiningsmannens
förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantmäterienheten
anser för sin del att en förutsältning för tillämpningen av detta lagrum bör
vara att det allmännas inlresse är klart dokumenterat i godkänd plan för
fisket. Föreligger exempelvis myndighetsbeslul enligt 37 § i det samtidigt
framlagda förslaget lill lag om fiske till förmån för allmänhetens fiske torde
planöverväganden ha föregått beslutet. Är bildande av fiskevårdsområde i
sädant sammanhang nödvändigl eller ur allmän synpunkt erforderligt bör området
kunna bildas utan opionionsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Länsstyrelsen anser att om initiafiv lill bildande av
fiskevårdsomräde tas av enskild fiskerältsägare men förrättningen inte leder
lill åsyftat resullal bör kostnaderna stanna på statsverket. Om den enskilde
riskerar atl drabbas av förrätlningskostnaderna torde annars frivilliga
initiativ till bildande av sådana områden bli mycket sällsynta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
beräkningar av kostnaderna för bildande fiskevårdsomräde, som utredningen
redovisar, är enligt lanlmäterienhetens uppfattning alltför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>laga.--- Om
man har ett mycket stort anlal delägande fasligheter -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omkring
1 000 stycken eller fler - är det inle omöjligt att kostnaderna kan stanna på
50 kronor per faslighet. I värt län där anlalel fiskerättsägande fastigheter i
genomsnitt uppgår lill cirka 30 st per objekt blir kostnaden per faslighet
emellertid avsevärt större. Det lorde här vara realistiskt att räkna med en
kostnad av omkring 100 kronor per fasfighel. 1 Stora Hällungen, en av länets
större sjöar, uppgår exempelvis antalet fiskerättsägande fastigheter till 119
stycken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.26
Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Fiskerättsförteckning. Utredningen skall ske
enligl en av lantmätaren Lars-Göran Loré vid statens lantmäteriverk redovisad
metod (bilaga I lill belänkandet). Den metod som Loré redovisat ger enligt
länsstyrelsens mening en god och i del närmaste fullständig förteckning över
fiskerältsägarna. Ulredningens uttalande i redogörelsen för denna metod (s.
166) alt komplettering endast skulle ske beträffande ägoslyckningar som saknar
mantal men har fiskerätt är orikligt. Kompletteringen måste som Loré
föreslagil omfatta alla ägoslyckningar och inte bara enstaka lägenheter och
andra enheter utan mantal. Den föreslagna metoden ger i vissa fall omedelbart
och i andra efler obetydlig och av en mtinerad förrättningsman lätt bedömbar
utvidgning fullständig kännedom om vilka som bör anses vara fiskerättsägare
inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avsett
fiskevårdsområde. Bildande av fiskevårdsområde utan sammanträde enligl 20 §
NLOFO förutsätter i nämnda avseende fullständig fiskerätts-utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I en del fall lorde Lorés
metod ulan fara för rimlig rällsäkerhel kunna ytterligare förenklas. Ell
aktuellt exempel: 1 ett föreslaget fiskevårdsområde omfattande etl
nederbördsområde med flera sjöar ingår vissa mindre sjöområden som tillhör en
by, och som endast utgör en myckel liten andel av sjöområdel. Byns primär- och
sekundärdelningar komplicerar i hög grad bedömningen av
fiskerättsförhållandena. Antalet fiskerättsägande fasligheter är slorl. I ett
sådanl fall bör den preliminära förteckningen kunna upprättas på samma sätt som
markägarförleckning lill planförslag enligt byggnadslagen dvs. en eller ett par
fiskerättsägare antecknas med upplysning att fisket inom området är samfällt
för fler än 10 fiskerältsägare med flera delägare. Har byns hemman olika namn
bör givetvis dessa namn framgå av förteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Upprättandel av preliminär
fiskerättsulredning och dess komplettering kräver ett inte obetydligt
forskningsarbete. Under förutsättning all delta arbete genomförs på elt
tillfredsställande sätl kan del bli till väsentlig nytta för de systematiska
arkivulredningar som förutsatts ligga lill grund för del nya
faslighetsregislrel, som skall upprällas av fasUghetsregistermyndighe-terna.
Fär nu det allmänna den draghjälp ekonomiskl, som de enskildas betalning av
kostnaderna för fiskerältsutredningarna innebär kan t.o.m. ifrågasättas om inte
tillfället bör utnyttjas alt belräffande akluella skifteslag genomföra
fullständiga systematiska arkivutredningar. Del är inle rationellt att som
hittills skett vid varje tillfälle, dä frågan om samfälligheter och rättigheter
aktualiseras i förrättnings- och regislreringsverksamhel m.m. ständigt på nyll
gå igenom erforderligt malerial. De kostnadsbesparingar som uppkommer pä kort
sikt uppväger inte de förluster som följer av arbetssättet, sett i elt nägot
längre perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet. Hur
fiskevatlensulredningen tänkt sig att såsom förrällningsmän förordnad
fiskeritjänstemän skall biträdas av en lanlmäterisak-kunnig är oklart. Eftersom
omfattning och nyttjande av fiskevårdsområdet i princip skall vara klarlagda
när förordnande utfärdas minskas behovet av fiskeriteknisk sakkunskap. Vid
frågor om jämkning av plan för fisket o. d. kan säsom ulredningen föreslår tjänstemän
från länsstyrelsen, kommunen och fiskerimyndigheten tillkallas för samråd,
(4.8.3 s. 171).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
rådande osäkerheten belräffande fiskels planering präglar ulred<br>
ningens förslag inte minst vad gäller behandlingen av ansökan om bildande<br>
av fiskevårdsområde. På annat sätt synes inte kunna förklaras, atl för varje<br>
ansökan om bildande av fiskevårdsomräde, stort som litet, föresläs ell<br>
förfarande, som brukar föregå fastställelseprövning av planförslag. All<br>
planunderlaget nu är i det närmaste obefintligt kan inle motivera all varje<br>
ansökan om bildande av fiskevårdsområde prövas i en omständlig och<br>
tyngande procedur, som är kostsam för det allmänna och tvivelaktig med<br>
hänsyn till den enskildes rättssäkerhet. Bevakningen av planvill<br>
koren vid bildande av fiskevårdsområde kan, efterhand som osäkerheten<br>
och oklarheten beträffande planläggningen pä fiskels omräde övervinns,<br>
väl ske inom förrättningens ram ulan både förprövning och överprövning.<br>
Såväl fiskenämnd som kommun och fiskerältsägare har ju klagorält, och<br>
enligt utredningens förslag kan tjänstemän från länsstyrelse, fiskerimyn-<br>
dighet och kommun kallas till förtaltning för samräd, (4.8.3 s. 171).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
nu nämnda skäl kan länsstyrelsen inte tillstyrka utredningens förslag rörande
bevakningen av planvillkor i samband med ansökan, förordnande och förrättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VUlkoren
för bildande. I förslagel har efler mönsler frän bl.a. anläggningslagen
införts ell s. k. opinionsvillkor, dvs. som förutsättning för all elt
fiskevårdsomräde skall bildas krävs all ägarna till fiske som avses ingå i
omrädel mera allmänl inte motsätter sig områdesbildningen och har beaktansvärda
skäl för del. Mol utredningens förslag i denna del har länsstyrelsen intet att
erinra. Lagförslaget innehåller emellertid - likaledes efler mönster frän
anläggningslagen - ett undantag från opionionsvillkorel om bildande av
fiskevårdsområde bedöms som synnerligen angeläget från allmän synpunkl. Med
hänsyn till svårigheterna all mol fiskerältsinnehavarnas uttalade mening få
lill stånd en fungerande organisation förutsätter länsstyrelsen att denna
möjlighet utnyttjas endasi i undantagsfall. Den av utredningen föreslagna
utvidgningen av expropriationsändamålen sä all äganderätten eller nyttjanderätten
till fiske i visst fall skall kunna exproprieras synes i sädant fall vara atl
föredraga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Om förrättningen avslutas ulan alt fiskevårdsområde bildas bör,
om inle särskilda skäl föranleder annal, kostnaderna stanna pä statsverket.
Atl ålägga enskild sökande betalningsskyldigheten som utredningen föreslagit
är av flera skäl både olämpligt och orättvist. Orsaken till all
fiskevårdsområde inle kan bildas behöver överhuvud taget inte bero på sökanden.
Har inte pä ell tidigt stadium en negaliv utgång kunnal fömlses kan elt
belydande arbete ha nedlagts på fiskerätlsförteckningen. Ett slorl antal
fiskerältsägare kan ha fält fiskerätten utredd, och det mäste anses oskäligt
att koslnaden härför drabbar sökanden. Fiskerättsutredningen har emellertid
visst värde för faslighetsregistermyndighelen varför starka skäl talar för atl
koslnaden bör stanna pä statsverket. Genomförs utredningens förslag (22 §
andra stycket) lorde del fä lill följd att enskilda personer avstår från all
söka förrättning. I varje fall bör möjligheterna att erhålla slalsbidrag i
samma omfallning som f. n. inle försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.27
Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Fiskerättsförteckning. Länsslyrelsen ställer
sig tveksam lill förslagel om förenklad fiskerättsulredning. Vid bildandet av
fiskevårdsomräden där fastighelsförhållandena inte är hell klara bör en
fullständig ulredning genomföras. Önskar statsmakterna lillgodose
fritidsfiskets behov på det säll som framgår av betänkandel, någol som
länsstyrelsen i och för sig inte har någonting emot, bör man också vara beredd
att ta de kostnader som är förknippade härmed och som krävs för att fullt ut
tillgodose rällssäkerhelsaspeklerna. En fiskerättsulredning innehåller bl.a.
uppgifter om fiskesamfälligheter som vid uppläggande av nytt fastighetsregister
skall införas i registret. Eftersom slalen påtagit sig kostnaderna för del nya
fastighetsregistret finns del även ur den synpunkten starka skäl som talar för
alt slalen skall bekosta fiskerättsulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.--- Del
förslag som nu läggs fram tillgodoser i stora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delar
de synpunkter och önskemål som länsslyrelsen framförde i yttrandet över 1976
års förslag. I de vid faslighelsbildningsmyndighelen och lantmäterienheten
upprättade promemoriorna har dock anförts förslag och synpunkter som skulle
kunna bidra lill etl ännu smidigare och enklare hand-läggningsföifarande.
Enligl dessa förslag skulle bl.a. förrällningsförfaran-det i stor utsträckning
komma alt överensstämma med förfarandet enligl anläggningslagen. De framförda förslagen
delas i stort av länsstyrelsen som hänvisar till promemoriorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Länsslyrelsen vill i della sammanhang som sin mening framhålla
atl det bäsla sällel all stimulera till bildande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskevårdsområden
lorde vara alt låta förrätlningskostnaderna eller merparten av dessa betalas
av allmänna medel. Della oavsett om området tänker upplåta vatten för kortfiske
eller ej. Sedan man därefter konstaterat om denna insats haft önskad effekt pä
bildandet av fiskevårdsområden kanske man pä olika sätt får stimulera delägarna
alt upplåta området för kortfiske. Det primära måste dock vara atl öka anlalel
fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.28 Länsstyrelsen
i Värmlands län: Förfarandet. Bildandel av fiske<br>
vårdsområden har i länet legal nere i avvaklan på att 1973 års fiskevallens-<br>
utrednings förslag skall resultera i elt förenklat och billigare förfarande vid<br>
bildande av fiskevårdsområde. Länsstyrelsen tillstyrker utredningens för<br>
slag angående förenklad förfarande vid bildande av fiskevårdsomräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill även framhålla att del förenklade förfarandet medför att det ur
rättssäkerhets- och effeklivilelssynpunkl är av ännu slörre betydelse atl
förtällningsmannen äger vana alt handlägga fastighelsärenden och lanlmäteriförrältningar
än vid nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Ulredningen föreslår all kostnaderna för förtättningen i det fall
atl fiskevårdsområde inle bildas skall åvila sökanden. Ett sådanl stadgande
kan i åtskilliga fall verka återhållande på etl initiativ att bilda
fiskevårdsområde. Det synes rimligt all bidrag i sådant fall kan utgå, om
fiskenämnden tillstyrkt ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.29 Länsstyrelsen
i Örebro län: Fiskerättsförteckning. Inom Örebro län<br>
har pä initiativ av fiskerikonsulenlen gjorts fullständiga fiskerältsutred<br>
ningar för många av de viktigare fritidsfiskevaltnen. Arbetet med dessa<br>
utredningar har varil mycket omfaltande varför kostnaderna utslaget per<br>
fiskerättsägande fastighet torde blivit myckel höga. I en förrätlningssitua-<br>
tion, med krav pä full kostnadstäckning, mäsle därför ambitionen all hälla<br>
ner dessa kostnader vara viktig. Mot bakgrund av gjorda erfarenheler av<br>
fullständiga utredningar torde betänkandets modell till förenklade ulred<br>
ningar väl kunna uppfylla de krav pä fullständighet som är berättigade vid<br>
tillämpningen av den föreslagna lagen om fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Lagförslaget är utformat efter administrativa förfarande-och prövningsregler.
Trots della förefaller ändå länsstyrelsens förhandsprövning vara onödigt
omfattande. Länsstyrelsens prövning i ll-12§§ torde kunna förenklas lill ell
enkelt samrådsförfarande medan däremol förrättningsmannens prövning enligl 14 §
måsle göras mer formell, med infordrande av yttrande från fiskenämnd, kommun
m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ViUkoren
för bildande. Del i 9§ nyinsatta s. k. opinionsvillkoret innebär en avsevärd
förenkling i jämförelse med röstningförfarandel i gällande lagstiftning.
Motsvarande opinionsvillkor finns redan i anläggningslagen, från vilken vunna
erfarenheter torde komma till god användning vid till-lämpningen av 9§
lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.30 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Fiskerätt.sförieckning. Förslagel<br>
innebär vid jämförelse med en fullständig fiskerättsulredning enligl nuva<br>
rande modell betydande förenklingar. Viss del av arkivundersökningarna<br>
och i princip arealberäkningar och andelstalsulräkningar slopas. Genom<br>
fiskerättsägares möjlighet att påtala eventuella brister bör den slutliga<br>
produkten dock bli tillräckligt tillförlitlig för mätning av opinionsvillkoret<br>
enligt 9§ lagförslaget och som delägarförteckning vid den fortsalla förvall<br>
ningen. Skulle enskild fiskerätt av någon betydelse ändock ha förbisells<br>
synes skyddsregeln i 33 § vara etl väl avvägt komplement.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åsyftad
kostnadsbesparing vid arkivulredningen släller höga krav pä mlin och
arkivkännedom hos den personal som lar fram den preliminära förteckningen. De
bästa förutsättningarna torde finnas hos den personal vid de regionala
lantmäterimyndigheterna som bl.a. sysslar med arkivservice åt faslighetsbildningsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
preliminära förteckningen bör med angiven melodik kunna uppfylla minimikravet
på ulredning enligl 13 § i lagförslaget och därmed får metoden anses vara
ändamålsenlig för bildande av fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskerätlsförteckningen
har inlresse även i annal sammanhang. Vid komplettering av faslighetsregislrel
med samfälligheter, vilkel bl.a. är en angelägenhet inför
fastighetsdalareformen, är fiskerätterna i särklass mest arbetskrävande. Vid
regislerkompletlering erfordras inte nödvändigtvis att andelslal framräknas.
Redan en förteckning i faslighetsregislrel över delägande fastigheter skulle
vara en icke oväsentlig förbällring av detsamma. Varken den preliminära
förteckningen enligt 13 § lagförslaget eller den kompletterade fiskerätlsförteckningen
enligl 19 § uppfyller emellertid de krav som måste ställas vid
regislerkompletlering. För all kunna tillgodose regislerintresset skulle
erfordras en extra arbetsinsats som i förhållande till en fullständig
samfällighetsulredning dock är av måttlig storleksordning. Om behov av
förenämnd regislerkompletlering föreligger och merarbetet härför bekostas av
faslighetsregistermyndighelen vinns två fördelar, dels förbättras
fiskerältsutredningen utöver minimikraven i förslaget till förmän för snabbhet
och enkelhet vid omrädesbildning och förvaltning, dels blir allmänintresset atl
förbättra fastighelsregistrel tillgodosett. Nyssnämnda angelägna samordning av
utredningsverksamheten understryker ytterligare vikten av att de regionala
lantmäterimyndigheterna svarar för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Möjligheler all återkräva statsbidrag, som utbetalats för
läckande av förtättningskostnader under villkor om att fiskevårdsområdet skall
upplåta fiske lill allmänheten i angiven omfattning och på skäliga villkor, bör
tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.31
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Förfarandet. Förrätlnings<br>
mannens beslut vinner laga kraft såvida inle besvär anförs eller länsslyrel<br>
sen utnyttjar sin föreslagna rätt till överprövning. Detla kommer som<br>
också utredningen framhåller att slälla slora krav på bevakningen av<br>
ärendei. Krav på förutseende och samarbele under förrättningens gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
de föreslagna reglerna är ägnade atl förkorta handläggningsliden och
länsslyrelsen avses få rätt all begära överprövning vill länsslyrelsen ej
motsätta sig förslaget all förrättningsmannen skall fatta beslut om bildandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnden härav bör emellertid i 14 § orden "vid behov" utgå. Elt
ytterligare skäl för delta är all 9§ sista stycket innehåller bestämmelser som
säger atl opinionsvillkoret faller om del från allmän synpunkl är synnerligen
angelägel atl fiskevårdsomräde bildas. Visseriigen avses att länsstyrelsen
redan dä förordnandet utfärdas skall ange om så är förhällandet men ändrade
bedömningar kan bli aktuella under den tid förtättningen pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan i en del fall bli aktuellt atl bilda fiskevårdsområden med elt mycket stort
antal fiskerältsägare, exempelvis för hela Siljan. Det kan i dessa fall vara
försvarligt all tillämpa kungörelsedelgivning. Föreslås därför att nuvarande
och sä sent som 1975 införda regler om möjlighet till kungörelsedelgivning i
vissa fall vid bildande av fiskevårdsområde bibehålles. I normalfallet är dock
de föreslagna reglerna lämpliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening kommer behov av normalsladgar all föreligga. Det vore
därför mest ändamålsenligt atl fiskerältsägarna i direkt anslutning till
beslutet om bildande av fiskevårdsområde liksom nu log upp frägan om antagande
av sladgar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna för bildande.
För att stimulera bildandel av fiskevårdsom<br>
räden vill länsstyrelsen- föreslå alt lill områden som bildas före</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utgången
av 1985 skall utgä statsbidrag med 100% om fisket upplåts till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.32 Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Fiskerätlsförteckning. I fråga om<br>
bildande av fiskevårdsomräden föreslår ulredningen bland annal den för<br>
enklingen alt fullständig fiskerättsulredning inle skall behöva ske. Förenk<br>
lingen medför också den fördelen att bildandekostnaderna minskar väsenl<br>
ligt. En noggrannare fiskerättsutredning kommer emellertid i vissa fall inte<br>
att kunna undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I de fall fiskerältsägare
måste slyrka sin rätt eller dä delaktighetsulredning påkallas bör de kostnader
som uppkommer ersällas av slatsbidrag enligt i övrigt för sådana bidrag
gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.33 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Fiskerätlsförteckning. I Väs<br>
ternorrlands län har bildats ca 25 fiskevårdsområden (fvo) sedan lagen om<br>
fiskevårdsområden kom till. Detla är en alltför långsam takt för att en<br>
ökning av kortfiskeutbudel skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen tillstyrker
därför att nuvarande fullständiga ulredningar<br>
av rätten till fiske inom ett tilltänkt fvo ersätts av ell förenklat förfarande<br>
(fiskerättsförteckning) i huvudsak enligt utredningens förslag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
Länsstyrelsen har'ej nägon erinran mol all beslutsfattandet i fräga om bildande
av fvo överflyttas lill förrältningsmannen. Länsslyrelsen får ändå inflytande
i dylika ärenden i form av föreskrifter för förrältningsmannen, dennes
samrädsskyldighet med bl.a. länsslyrelsen saml länsstyrelsens möjlighet alt i
allmänl inlresse överpröva förrätlningsmannens beslut. Del kan övervägas om
inte forumreglerna och förrällningsför-farandet bör anpassas lill de regler som
normall gäller för annan faslighets-samverkan, t.ex. reglerna i anläggningslagen.
Della skulle bl.a. medföra alt samrådsförfarandet kan förenklas och alt
förrällningsmän inte behöver förordnas. Vidare lorde del dä inle finnas
anledning för länsslyrelsen all överpröva förtältningarna utifrån formella
synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VUlkoren
för bildande.-- Länsstyrelsen har ej någon principiell</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>erinran mol atl nuvarande
majorilelsregler ersätts av en friare bedömning av fiskerätlsägarnas
slällningstagande lill en föreslagen områdesbildning, dock med etl undanlag. En
sammanslutning av ifrågavarande slag — vilken normalt får anses bygga pä
delägarnas inlresse och frivilliga engagemang i fiskevårdsarbetel — torde inle
i längden kunna fungera effektivt med mindre än att flertalet berörda
fiskerältsägare ställer sig positiva till samarbetsformen. Tillskapande av etl
fvo oberoende av fiskerätlsägarnas medverkan kan endasi motiveras av
fritidsfiskets efterfrågan på lämpliga fiskevatten vid storstadsområdena.
Någon formell möjlighel atl framtvinga en upplåtelse av fiske till utomstående
frän delägarnas sida finns emellertid inte enligt förslagel. Svårigheier lorde
även kunna uppkomma all få lill stånd en fungerande förvallning i ell
"Ivängsbildal" område. I de fall ell starkt allmänt intresse
föreligger atl inom ell visst vattenområde åstadkomma fisketillfällen för
fritidsfiskarna bör della tillgodoses genom etl inlösensförfarande varigenom
fiskerättsägama tillförsäkras full ersällning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den nya formuleringen av §9 andra stycket i lagen om
fvo går igenom, innebär delta alt samarbetsformerna inom ett fiskevårdsomräde
pä ett tidigt stadium kan spolieras. För att fä Ull stånd eU fungerande
fiskevårdsområde behövs etl gott samarbete mellan producenter (fiskerättsägare)
konsumenter och myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för bildande. Del är viktigt att
förrätlningskostnaderna icke ökar då det finns risk alt länsstyrelsens insalser
med förordnande, samråd m. m. övergår till taxebelagda kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna stalsbidragsdgivningen till bl.a. fvo för
fiskevård och service kan bli en verksam stimulans till atl rationella områden
bildas. Likasä är det av vikt att bidragsnivän för kostnaderna vid bildandel av
fvo ej blir alltför låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.34 Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Fiskerättsförteckning. Del kan vara lämpligt att dä fräga är om mycket
värdefullt fiske eller då så utan nämnvärd tidsutdräkt kan ske
fiskerätlsförteckning (13 §) upprättas med slörre noggrannhet än eljest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En följd av [att lillkomslen av ell fiskevårdsområde inle
inverkar på beslående äganderättsförhållanden] bör förutsättas vara att fiskerättsägare
som inte är redovisad såsom delägare i fiskevårdsområdel i den slutliga
fiskerättsförteckningen (19 §) inte därigenom berövats rätten all nyttja fiske
inom fiskevårdsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskevårdsområde och samernas fiskerätt. Enligt förslagel
skall när slaten tillhörigt vatten vari samer enligt rennäringslagen har
fiskerätt ingått i fiskevårdsområde sameby såsom delägare i fiskevårdsområdel
företräda statens fiske och fiskevårdsområdel förvalla allt i området ingående
fiske även statens. Fiskevårdsområdel skulle således bestämma över - förutom
sättet för fiskels utnyttjande och fiskevård - upplåtelse av fisket lill
utomstående och villkoren för sådan upplåtelse. Om delägande sameby är i
minoritet inom fiskevårdsområdet skulle dess möjligheler till infiytande i
vissa lägen vara små. Den skulle ej kunna motsätta sig upplåtelse av fiske till
utomstående annal än i fall som avses i 41 § förslaget lill lag om
fiskevårdsområden och ej kunna bestämma över villkoren för upplåtelse. En sådan
ordning skulle verka inskränkande i samernas räll lill fiske enligl
rennäringslagen, såväl i fråga om möjlighelerna för dem atl själva fiska som i
fråga om möjlighelerna all vid upplåtelse av fiske erhålla ersättning. En sådan
inskränkning i skyddet för samernas rätl lill fiske enligt rennäringslagen bör
inte ske. Om slalen tillhörigt vallen vari samer enligt rennäringslagen har
fiskerätt ingår i fiskevårdsområde bör slaten genom lantbruksnämnden vara
delägare i fiskevårdsområdet och upplåtelse av sådant statens fiske ske enligl
reglerna i rennäringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna bestämmelsen i 31§ iredje stycket
rennäringslagen att sameby genom avlal skulle kunna helt eller delvis avstå
från rätlen alt nyttja fisket i - slalen ej tillhörigt - vallen inom byns
betesområde innebär i realiteten en upplåtelse av samebyn enligt
rennäringslagen tillkommande fiskerätt. En sädan upplåtelse bör ej ske på
annal sätt än genom rennäringsmyndigheten - lantbmksnämnden samt under de
förutsättningar och villkor som stadgas för upplåtelse av rätt till fiske
enligt rennäringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 31§ första slyckel rennäringslagen alt
sameby eller medlem i sameby ej får - utom i fall som avses i andra stycket -
upplåta rättighet som ingår i renskölselrälten bör förbli oförändrad. De
principer för förvaltning av renskötselmarker och renskötselrätler som stadgats
eller förutsatts i rennäringslagen bör även förbli oförändrade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet.
I situation som avses i 11 § lagförslaget bör fiskerältsägare ges samma
ställning som fiskenämnd och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för bildande. Vad angår frågan om i planbestämmelser intagna uppgifter om
sättet för fiskets nyttjande skall vara tvingande för tillståndet att bilda
fiskevårdsomräde synes uppgifterna i betänkandel vara osäkra. Vad som anförts på
sid 168 n, 169 m och 170 m i anslutning lill 10 och 12 §§ synes tyda på att
sådana planbestämmelser avsetts att vara tvingande. Vad som anförts pä sid 155
m och 189 n i anslutning lill 1 § kan lyda på motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet saknas klarläggande uppgifter om sättet för utförande av
planläggning pä fiskets område och om planbestämmelser. För planbestämmelser
som avsetts att vara tvingande borde finnas regler bl. a. för utförande, samråd
med fiskerättsägare, utställande och anlagande samt sättet för talan mot
antagen plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
huvudsakliga syftet med bildande av fiskevårdsomräde bör vara atl åstadkomma en
samverkan mellan fiskerältsägare för god fiskevård, rationellt utnyttjande av
fisket och därmed en högre avkastning. Avkastningen av fisket såsom nyttofiske
bör tillräckligt beaktas. Att genom myndighetsbeslut (planvillkor) skulle
dirigeras sättet för nyttjandet av fisket inom fiskevårdsomräde - exempelvis
upplåtelse lill allmänheten av handredskapsfiske, upplåtelse till yrkesfiskare
eller uteslutande nyttjande av delägarna själva — bör vara främmande för en
lagstiftning av nu ifrågavarande slag. Genom planläggning bör fiskerätlsägarnas
möjligheler atl själva nyttja sitt fiske inte kunna inskränkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang anföres även all betydelsen av överensslämmelse med upprättade
eller avsedda planer ej bör överdrivas. Skäl i och för sig bör inte anses
föreligga mot bildande av fiskevårdsomräden med ur fiskevårdssynpunkt lämplig
omfattning som medför en bättre fiskevård och ett bättre utnyttjande av fisket.
Ett fiskevårdsområde kan senare läll utökas eller pä annat sätl undergå
förändring. Det sagda kan gälla bl. a. för mänga nu verksamma
fiskevårdsföreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.35
Länsstyrelsen i Norrbottens län: Fiskevårdsområde och samernas fiskerätt.
Utredningen föreslår all även vatten ovan odlingsgränsen skall kunna ingå i
fiskevårdsomräden. Länsstyrelsen finner delta väl motiverat. Länsslyrelsen vill
dock bestämt avstyrka den av utredningen föreslagna konstmktionen för att
samordna rennärings- och fiskeinlressena. Som ovan framgått anser länsslyrelsen
att del allmänna behöver ökade styrmedel för att medverka till elt rationellt
ulnyltjande av fiskresurserna. Med den utgångspunkten framslår det som direkl
olämpligt atl slaten avslår en betydande del av sina befogenheter i avseende på
fisket till vissa sektors-intressen, speciellt som det ovan odlingsgränsen är
fråga om mycket attrakfiva fiskevatten inom etl område där många inlressen
konkurrerar. Länsstyrelsen delar den av länets fiskenämnd framförda
uppfattningen alt ulredningens förslag kan leda lill atl ur fiskels synpunkl
irrationella faktorer ges för stort utrymme när dél gäller att få lill stånd
och förvalla fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avvägning som bör göras mellan fiskeinlressel och rennäringsinlres-set bör när det
gäller vatten inom renskötselområdel i sin helhel handhas av lantbmksnämnden
dvs. det organ som har alt bevaka rennäringsintresset och ombesörja
fiskeförvaltningen ovanför odlingsgränsen. Länsstyrelsen anser därför att
lantbmksnämnden skall företräda slaten dä det gäller fiskevårdsområden ovan
odlingsgränsen både när del gäller bildandel och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvaltningen.
Länsslyrelsen anser vidare alt fiskevårdsområden bör kunna inrättas i samtliga
enskilda vatten inom renskötselområdel utan all särskilda avtal behöver träffas
med samebyarna. För atl skydda rennäringens intresse bör samebymedlem dock
inte bli bunden av fiskevårdsomrädes bestämmelser med mindre än dessa godkänts
av lantbruksnämndens rennäringsdelegation. Lantbmksnämnden som förutsattes
samråda med respektive sameby bör kunna på ett enhetligt sätt bevaka
rennäringsintresset inom hela renskötselområdet. Rennäringsdelegationens
godkännande bör innebära en prövning av att bestämmelserna icke är lill
avsevärd olägenhet för renskötseln, jämför 30 § rennäringslagen. Har lantbmksnämnden
godkänt bestämmelserna skall dessa vara bindande för allt fiske som utövas med
stöd av rennäringslagen dvs. även för det fiske som upplåtits av sameby jämlikt
31 § rennäringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VUlkoren
för bildande. Länsslyrelsen delar uppfattningen atl fiskevårdsomrädena bör ges
en omfattning som ansluter till ett planmässigt utnyttjande av resurserna
vilket torde förutsätta stora områden ofta hela kommuner. För att få till
stånd fiskevårdsområden av denna omfattning lorde dock liksom hittills krävas
en relativt bred uppslutning från fiskerätlsägarnas sida. Visserligen finns i
lagtexten bestämmelser om all fiskevårdsomräden under vissa fömtsättningar kan
genomföras även mot en negativ opinion frän fiskerättsägarnas sida men
länsstyrelsen vill mot bakgrund av erfarenheter frän annan liknande
lagstiftning, bland annat fastighetsbildningslagen, uttala tveksamhet för om
del i praktiken kommer att bli möjligt att skapa sådana fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.36
Hushållningssällskapens förbund och Sveriges fiskevattenägareförbund:
Fiskerättsförteckning. För atl förenkla förfarandet och hålla nere kostnaderna
vid områdesbildning accepterar förbunden den förenklade äganderättsutredningen.
För att fiskevårdsområdel skall kunna fungera är det emellertid nödvändigt att
även andelstalen räknas fram så att dessa kan tjäna till ledning vid röstning,
utdelning, utdebitering m.fl. åtgärder. Det bör alltså åvila förrältningsmannen
alt ta fram andelstalen i samband med utredningen rörande äganderätten. En
förutsättning är vidare atl förtällningsmannen beslutar om
delaklighelsförhållandena mellan i omrädel ingående skifteslag och enskilda
vallen för det fall området omfallar mer än ett skifteslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ViUkoren
för bildande. Ulredningen föreslår i 8§ som en nyhet planvill<br>
kor för bildandet av fiskevårdsområde. Förslagel medför inskränk<br>
ningar i fiskevaltenägarnas nuvarande rältigheter. Sälunda torde fiskeval<br>
tenägarnas möjligheter alt påverka ett fiskevårdsomrädes omfattning kom<br>
ma att starkt begränsas samtidigt som inskränkningar i nyttjandet kan<br>
komma all föreskrivas. För närvarande finns med något enstaka undanlag<br>
inte nägon kommunal och regional planläggning på fiskets område. Ulred<br>
ningen redovisar inte på vilket sätt och i vilken form den tilltänkta plane<br>
ringen skall utföras. För förslagels genomförande krävs bestämmelser,<br>
som anger pä vilket sätt och i vilken ordning planläggningen skall ske. Inte<br>
minst krävs regler för hur ägarna till den resurs, vars disposition skall<br>
planläggas skall ges deltagande och inflytande i planläggningsprocessen.<br>
Sä länge della ej har angivits kan en planläggning ej påbörjas och än mindre<br>
ulgöra grund för ett planvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt råda bot mol detla och minska den belydande risken för ett kränkande av den
enskilda rätlen får förbundel föreslå atl 8 §, som reglerar villkoren för
bildandet av fiskevårdsområde i överensstämmelse med för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slaget
lill lag om jaktvårdsområden (SOU 1979; 19) får följande utformning:
"Fiskevårdsområde får bildas endast om området med hänsyn lill storlek,
läge och övriga fömtsättningar är varaktigt lämpat för sill ändamål, enskild
rätt inle kränks samt framlida områdesbildningar inle kan antas bli försvårade.
Bildande av fiskevårdsområde skall därjämle lillgodose ändamål som anges i 1
§."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsomräde
skall enligt 9§ bildas om angivna villkor är uppfyllda och ägarna lill berört
fiske ej mera allmänt motsätter sig områdesbildningen och har beaktansvärda
skäl för del. Fiskerätlsägarnas inflytande på bildandet av fiskevårdsområde
gäller dock ej om det från allmän synpunkt är synnerligen angelägel aU
fiskevårdsområde bildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
slälls opinionsvillkoret mot allmänna intressen. I en sådan situation bör det
krävas att del allmänna, som uppenbarligen måsle anses ha bevisskyldigheten
för påståendet alt åigärden är synnerligen angelägen, verkligen dokumenterar
behovel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sådant tvångsbildande som här avses bör enligl förbundets ovan under allmänna
synpunkter relaterade uppfattning i området endasi ingå fisket med handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för bildande. Enligl förslagel (sid. 321) bör slatsbidrag för täckande av
förrätlningskoslnader kunna utgå med som hittills högsl 80 procent dock endasi
lill områden som förbinder sig att sälja fiskekort till allmänheten i större
omfallning. Högsta bidrag bör enligl utredningen utgå till sädana områden som
är av störst belydelse för fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är enligt förbundens uppfattning en mycket olycklig inskränkning i gällande
bestämmelser för slalsbidrag. Förbunden anser, atl som huvudregel nu gällande
bestämmelser om statsbidrag bör kvarstå. Emellertid bör högsta procentsats,
säledes 80%, kunna utgå även i andra fall än när upplåtelse förutsätts ske i
obegränsad omfattning. Det kan vara minst lika angeläget och av minst lika stor
betydelse för fritidsfisket all fiskevårdsområden bildas även i andra fall.
Etl exempel härpå är alt ell fiskevårdsområde bildas inom vatten som utgör
reproduktionsområden för exempelvis laxartad fisk. Bäsla förulsältningarna för
effektiv fiskevård och effektivt skydd för sädana fiskevatten är tillskapandet
av etl fiskevårdsomräde inom vars ram dessa frågor enklast regleras och
övervakas. I här relaterade fall bör enligt förbundens uppfattning högsta
slalsbidrag ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbunden
anser vidare alt när tvångsbildande kommer till sländ -säledes när etl
fiskevårdsomräde bildas i strid med delägarnas önskan -kostnaderna för en sådan
förrättning hell bör bekostas av del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.37
Lantbrukarnas riksförbund: Villkoren för bildande. Efler förebild frän bl. a.
faslighetsbildningslagen föresläs i 9 § alt fiskevårdsomräde ej fär bildas om
ägare Ull fiske inom området mera allmänl motsätter sig bildandet
(opinionsvillkor). Är det ur allmän synpunkt synnerligen angeläget att
fiskevårdsområde bildas får delta ske ulan hänsyn lill opinionen. Det är i
detla sammanhang nödvändigl all i det fortsalla lagstiftningsarbetet klarläggande
uttalanden görs om vad som avses med "frän allmän synpunkt synnerligen
angeläget".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bildande
av fiskevårdsområde mol en sådan opinion bland fiskevallenägarna som omnämnes
i 9 § I st är en tvångsåtgärd som inle utan vidare kan accepteras. I sådant
tvångsmässigl bildat fiskevårdsområde bör enligt LRFs uppfaUning endasi ingå
fiske med handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planvillkoret
i §8 förslag till lag om FVO är ej ändamålsenligt och avvisas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudmålsättningen
vid bildade av FVO måsle i stället vara lämpligheten ur fiskesynpunkt,
möjlighelerna alt bedriva ell ändamålsenligt fiske och förutsättningarna för
bedrivande av god fiskevård. (Jämför bestämmelserna kring jaktvårdsområde.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.38
Svenska samernas riksförbund: Fiskevårdsområde och samernas fiskerätt. I
riksförbundets ovan angivna remissyttrande över belänkandel (Ds Jo 1976:6) ang.
fiskevårdsområden avgivet av 1973 års fiskevallensul-redning framhåller
riksförbundet bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
området mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen i Norrbollens och
Västerbottens län har samerna en vidsträckt fiskerätt inom egen sameby. Denna
fiskerätt gäller för skogssamernas del hela året. Med anledning härav synes
samerna böra anses som delägare i fisket i vattendrag och sjöar mellan
odlingsgränsen och lappmarksgränsen. Med anledning härav föreslås nu av
riksförbundet all samerna skall anses ha fiskerätt i nämnda vattendrag och
sjöar med hela fiskerätten "ä kronans mark" och i övrigt med en
tredjedel (1/3) av fiskerätten. (Jfr 1964 års rennäringssakkunnigas betänkande
SOU 1968; 16 sid 195 och 29) På skatlefjäll (1841 ärs avvill-ringsbrev med
särskild punkl om fisket) och ovan odlingsgränsen utanför enskild mark äger
samerna fisket. Se de av jur doktor Gunnar Prawitz författade kap I-V i Cramér
- Prawitz: Studier i renbeteslagsliflning (1970) i förordet till nämnda
ulredningar, särskilt om odlingsgränsens begränsade rättsverkan."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
är samernas ståndpunkt och utgångsläge vad beträffar samernas<br>
rätt till fiske varpå del följande bygger. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
vill riksförbundet framhålla atl föreliggande förslag angående
fiskevårdsomräden i många avseenden är bristfälligt, eftersom man bl. a. inte
gjort nägon mer inträngande analys av samernas fiskerätt kontra förslaget om
fiskevårdsomräden. Vad gäller områden mellan odlingsgränsen och
lappmarksgränsen har de sakkunniga inte alls berört den samiska fiskerätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Nortböttens län finns 9 samebyar som bedriver renskötsel och därmed
sammanhängande näringar inom områdena mellan odlingsgränsen och
lappmarksgränsen och vars gränser är bestämda. Huvudparten av dessa
samer/samebyar har inom dessa områden rätl lill fiske hela årel. Riksförbundet har
Udigare hävdat att samerna/samebyarna äger hela fiskerätten "å
kronans" och i övrigt en tredjedel (1/3) av fiskerätten. Konsekvensen
härav blir att samerna/samebyarna skall vara delägare i fisket i vattendrag och
sjöar mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen. För samiskt vidkommande är
det ett oavvisligt krav att samemas fiskerätt och därmed sammanhängande
näringsgrenar blir beaktade vid bildandet av fiskevårdsomräden. Ett likaledes
oavvisligt krav frän samisk sida är all dessa samernas fiskevatten inte skall
kunna ingå i fiskevårdsomräde utan medgivande frän respektive sameby och efter
hörande av lantbruksnämnden och rennäringsdelegationen. Enligt RL är inle
renskötsel och rennäringsintressena skyldiga att tåla ingrepp och dylikt som
medför olägenheler för de samiska näringarna. Vid förrättning angående
bildandet av fiskevårdsområden inom nämnda områden skall samernas (kronans)
fiskerätt företrädas av respektive sameby. Sedan fiskevårdsområde bildats skall
givetvis sameby förvalta samernas (kronans) fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar vattendragen och sjöarna ovan odlingsgränsen där fisket ägs av
samerna/samebyarna berörs ej dessa av förslagel. Däremol föreslår utredningen
att fiskevårdsomräden skall kunna bildas i områden som anvi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sals
till samernas uteslutande begagnande om ägarstrukturen är blandad. Enligl
rennäringslagen är del lantbruksnämndernas rennäringsdelegalioner som är
förvaltare av vatten ovan odlingsgränsen. Dessa har vid upplåtelse skyldighet
atl ta hänsyn lill fiskevårdsaspekler och i ännu högre grad till
renskötselintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
oavvisligt krav från samisk sida är att samernas fiske vallen icke skall kunnas
ingå i fiskevårdsområden ulan medgivande av respektive sameby och efler hörande
av lantbmksnämnden och rennäringsdelegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
vattendrag och sjöar som kan bli akluella för bildande av fiskevårdsområden
ligger i huvudsak i skogsområdena, vid och i närheten av odlingsgränsen.
Förslagels konsejcvenser blir här alt samerna företräder/förvaltar sin
fiskerätt i dessa områden i Qällregionen i huvudsak i enlighet med RL:s
stadganden. Förvaltningen av fiskevatlnen ovan odlingsgränsen skulle här
ylterligare kompliceras genom alt bäde sameby och lantbruksnämnden skulle
förvalta olika vatten inom en och samma sameby. Delta är en icke önskvärd
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2.39
Vattenregleringsföretagens samarbetsorgan: VUlkoren för bUdande. Förslaget till
ny lag för fiskevårdsomräden innebär att formerna för bildande av
fiskevårdsomräden förenklas. Reformerna, som i och för sig synes välmotiverade,
ger dock för vattenkraftens del anledning lill viss erinran. Det kan icke
uteslutas att förslaget, om det antages i oförändral skick, innebär risk för
konflikt mellan, å ena sidan, inlresse som beaktats genom lagakraftvunnen dom i
valtenmål, och, å andra sidan, gmndregler eller stadgar för fiskevårdsomräde.
Sådan risk torde kunna förebyggas om ägare av kraftverk, som utnyttjar
vattenområde aktuellt för föreslaget fiskevårdsområde, ges tillfälle atl yttra
sig vid den prövning länsstyrelsen enligl förslaget har att göra om del ansökta
fiskevårdsområdels överensstämmelse med regional och kommunal planläggning.
Del är nödvändigl atl lagregeln om fiskevårdsområdes planöverensslämmelse
kompletteras på sädant sätt att domar i valtenmål icke äventyras genom att
kraftverksägare förlorar rådigheten över fiske som är nödvändigl för
verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör möjlighet föreligga för kraflverksägare all undantaga fiskevatten med
ensamrätt vid bildandel av fiskevårdsområde. I §41 bör därför ordet
"försörjning" utbytas mot "verksamhel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Förvaltning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.1
Hovrätten för nedre Norrland: Allmänt. Kvaliteten på fiskeräitsför-teckningarna
kommer sannolikl att medföra all prövning av nytillkommande delägares rätt
blir betydligt vanligare förekommande än i dag. Inom större fiskevårdsomräden
kommer det förmodligen att bli alltför betungande att låta prövningen skötas
av fiskestämman. Delegation lill slyrelsen fär fömtsättas bli den normala
ordningen. Med hänsyn härtill anser hovrätten att rättssäkerheten skulle kunna
ökas, om i vart fall den som gör anspråk pä delaktighet i området tilläts
besvära sig över styrelsens beslut i delta avseende. Om sådan särreglering
skulle anses mindre lämplig, bör frägan uppmärksammas vid utarbetandet av
stadgarna. I dessa kan föreskrivas att underställning hos fiskestämman skall
ske av varje styrelsens beslul om fiskerättsprövning. Därigenom skulle öppnas
möjlighet till överprövning av länsstyrelsen. 33 §. Bestämmelsen avser atl
reglera förhällandet mellan området och en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förment
delägare efter bildandet. Dess placering mitt bland förvaltningsbestämmelserna
förefaller dock vara mindre väl vald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39§.
Ordet "medlem" är en kvarieva från 1976 års förslag och kan saklösl
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Röstetal.
Nu föreliggande förslag innebär en åtstramning av möjligheten att få till stånd
delaklighetsomröslning genom kravet atl sådan omröstning skall ske endast om en
fjärdedel av de röstande begär del. Åtstramningen kan vara till betydande
nackdel för större fiskerättsägare. Just denna kategori bör ha det siörsta
intresset av den ekonomiska sidan av fiskevårds- och upplålelsefrägor.
Utredningen har inle anförl någol skäl för den minskade möjligheten att
framtvinga delaktighelsröstning som förslagel innebär men däremot förklarat atl
regeln förhindrar all samma anlal delägare som genomdriver
delakfighetsröstning skall kunna bli överröstade vid bestämmandel av
delaktighetslal. För alt tillgodose såväl sistnämnda krav som kravet pä en
kvalificerad majoritet för bestämmande av delaktighetstal behöver emellertid
inte möjlighelerna all få lill stånd delaktighelsröstning minskas.
Röstningsregeln kunde förslagsvis ange atl en femtedel av de röstande kan
framtvinga delaktighelsröstning. Kan delägarna därefter inte enas om
delaktighetslalen, skall härvidlag gälla vad som beslutas av en majoritet som
överstiger fyra femtedelar av de röstande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
vill även peka pä de risker för handlingsförlamning som avsaknaden av
delaktighetsulredning kan föra med sig. Svårigheten atl uppnä fyra femtedels
majoritet för viss utformning av delaktighetslalen är uppenbar, om än en
gradskillnad föreligger i förhällande lill det förta förslaget som föreskrev
enighet i detla avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om kretsen av fullmaklsgivare finner hovrätten ej anledning alt ändra på
sin tidigare intagna ståndpunkt, dvs. atl antalet fullmaktgivare kan fä uppgå
till fem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplåtelse
av fiske. 4! §. Paragrafens andra stycke bör erhålla en lydelse, som tydligare
än som föreslagits anger dess avsedda innehåll. Allernativl kan rubriken
ändras till "Upplåtelse och fördelning av fiske".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.2 Överbefälhavaren:
Upplåtelse av fiske. Del är angelägel alt under<br>
stryka viklen av alt förrättningsmannen vid prövning av sådan ansökan då<br>
försvarets vatten med tillhörande fiske berörs ger försvaret möjlighet alt<br>
påverka beslutel. En viss särbehandling av försvarels vatten är motiverad<br>
med hänsyn till sekreless, allmän personsäkerhet eller annan omständighet<br>
av belydelse för försvaret. Av dessa skäl bör en särskild bestämmelse som<br>
möjliggör undantag i vissa fall av försvarels vallen antas i förslaget till lag<br>
om fiskvårdsområden. Detla skulle också tydligare markera utredningens<br>
ställningstaganden att undantag mäste kunna göras beträffande upplåtelse<br>
av fiske för allmänheten i försvarets vallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplåtelse
till försvarels personal av fiske i personalvårdande syfte bör även
fortsättningsvis kunna behållas jämsides med upplåtelser till civila
organisationer i vatten där detta anses lämpligt. Inom vissa områden kan med
hänsyn lill sekretess, allmän personsäkerhet eller annan särskild omständighet
av betydelse för försvaret medföra hinder mot upplåtelse av fiske till civila
organisationer eller enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.3 Kammarkollegiet:
Röstetal. Regeln i 34 § lagförslaget om bestäm<br>
mande vid omröstning på fiskestämma kan - säsom även sägs i betänkan<br>
det (s 186) - missgynna större delaktighelsägare, särskilt i områden vari<br>
s. k. procentsavstyckningar i betydande utsträckning finns representerade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel innebär i detla avseende i viss mån en skärpning
i förhällande lill vad som föreslogs är 1976. Såsom jämförelse må nämnas all
enligl 12 och 49 §§ lagen 1973; 1150 om förvallning av samhälligheler röstetal
efter del-ägarfastigheternas andelstal alllid skall beräknas vid fråga av
ekonomisk betydelse, om medlem begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Majoritetskraven för beslul om delaktighelsröstning och
beslämmande av delaktighetstal enligt lagförslagets 34 § gmndas framför allt på
alt särskild delaktighetsulredning med därav föranledda kostnader inte skall
behöva framtvingas i onödan. Kraven slår knappasi i samklang med molsvarande
bestämmelser i lagen om förvaltning av samfälligheter. De delägare som begär
sådana röstningar har som regel jämförelsevis höga andelslal. 1 de allra flesta
fall är de säkerligen angelägna om alt inte åsamka omrädel onödiga kostnader.
Även om det kan finnas goda skäl för krav på kvalificerade majoriteter i dessa
fall, blir det likvisst alltid svårt att finna en majoritetsregel, som inle
ibland kan leda till klart otillfredsställande resultat. Det skäligaste vore
alt endasi föreskriva atl röstning vid beslul angående upplåtelse, avgifter
för upplåtelse och ersättning till delägarna skall ske efter delaktighetslal,
om delägare begär del, och att särskild delaktighetsulredning skall
verkställas, om inle delägarna enas om delaktighetstalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.4 Statens vattenfallsverk: Allmänt.
Valtenfallsverket har vid remissbe<br>
handlingen av det tidigare ändringsförslaget påpekat viklen av all reglerna<br>
för bildandel av fiskevårdsomräde är sädana all verket även i fortsättning<br>
en i vissa speciella fall (t. ex. för avelsfiske och i samband med tappnings<br>
bestämmelser) kan behålla sin rätl all ensamt förfoga över fiskevattnel. I<br>
betänkandet på s. 157 har verkets synpunkter behandlats. Utredningen<br>
anser det tillfyllest atl förrältningsmannen i grundreglerna beaktar verkets<br>
inlressen. Dessa gmndregler kan emellertid enl. §43 i lagförslaget ändras<br>
genom beslul varpå Vattenfall lill följd av röstning efler huvudlal inte kan<br>
inverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Röstetal. Beträffande del föreslagna förfarandet vid
omröstning som normall förutsattes ske efter huvudlal såväl i fråga om
upplåtelse som i ekonomiska frågor anser verkel alt nu gällande regler skall
bibehållas då dessa bällre möjliggör alt varje delägare kan påverka besluten i
relation till den salsning han gör i form av tillskjulen fiskevaltenandel,
ätgärder för fiskevård, markupplåtelse etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplåtelse av fiske. Vidare bör möjlighel föreligga för
verkel att undantaga fiskevatten med ensamrätt vid bildandel av
fiskevårdsomräde. 1 §41 bör därför ordet "försörjning" utbytas mol
"verksamhel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.5 Domänverket: Röstetal. Enligt ulredningens
förslag skall omröstning<br>
normalt ske efter huvudlal såväl i fråga om upplåtelse som i ekonomiska<br>
frågor (34§). Domänverkel anser atl reglerna för omröstning i gällande lag<br>
om fiskevårdsomräden skall bibehållas, då dessa ger delägarna bättre<br>
möjligheter att kunna påverka besluten i relation till de satsningar de gör i<br>
form av tillskjutna fiskevaltenandelar, ålgärder för fiskevård, markupplå<br>
telser elc. Av utredningen föreslaget förfarande kan minska vallenägares<br>
motivation att ingå i fiskevårdsomräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill synpunkterna på innehållet i 34 §
anser domänverket alt följande tillägg skall göras i andra stycket 42§:
"Grundreglerna skall innehålla uppgift om vilka delaktighetslal som skall
gälla vid omröstning i ekonomiska frägor".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Allmänt. Utredningens förslag till lagreglering av fiskevårdsområdels
förvallning ansluter nära lill reglerna i samfällighetslagen om
föreningsförvaltning men skiljer sig ändå i etl flertal hänseenden från dessa.
Del är ur praktisk synpunkt önskvärt med så enhetliga bestämmelser som möjligt
om förvaltningen m m av fiskevårdsområden och övriga samfälligheter med
delägarfasligheler. Länsslyrelsen vill ifrågasätta om de gjorda avvikelserna är
tillräckligt motiverade. Den föreslagna registreringen av fiskevårdsomräden bör
kunna ske i del befintliga samfällighetsföreningsregistrel, som redan nu
innehåller skilda former av samfälligheter. Bildande av den
associationsrätlsliga enheten bör kunna ske i samband med förrättning på sätl
normalt sker vid förrättningar enligt anläggningslagen och ibland i
fastighelsförrättningar. Beträffande fiskevårdsområdels rättskapacitet bör de
vanliga reglerna i 27 § samfällighetslagen kunna gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Allmänt. För fiskerältsägarna är det en fördel om samma
förvallningsbeslämmelser gäller vid fiskevårdsområde som vid samfällt fiske. I
de fall båda associationerna förekommer samtidigt i samma område blir
fördelarna för de enskilda än mer uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
37 § i betänkandets förslag lill lag om fiskevårdsområden föreslås att arvode
till syssloman och av länsstyrelsen förordnad styrelseledamot skall betalas av
fiskevårdsområdet. Länsstyrelsen anser atl förordnande myndighet bör stå för
sådana koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Upplåtelse av fiske. Fiskerättsägares behov av nyttofiske bör beaktas.
Fiskerättsägares möjlighel lill fritidsfiske bör beaklas. Fiskerättsägares
nyttjande av sin rätt till fiske för nyttofiske eller fritidsfiske bör inte
tillmätas mindre betyjjelse än någon annans nyttjande av samma rätt. Utöver
vad som föreslagits föreslås, vad angår delägare som faktiskt nyttjai fiske
såsom husbehovsfiske eller fritidsfiske, en bestämmelse av innehåll all ulan
delägarens samtycke upplåtelse av fiske ej får ske i sådan omfattning alt
möjlighet till fortsatt sådant nyttjande inskränkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund
och Sveriges fiskevattenägareförbund: AUmänt. I 5§ talas om förhållandel
mellan upplåtare och brukare. Enligt förbundens mening bör bestämmelsen
utformas sålunda: "Har viss fastighets fiske upplåtits i sin helhet skall
upplålaren i frågor enligt denna lag anses som ägare lill fisket, om ej annal
har avtalals mellan upplålaren och bmkaren." Förbunden motsätter sig
således bestäml att en vallenägare pä föreslaget sätt skall fråntagas
bestämmanderätten över sin egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplåtelse
av fiske. I 41 § bör enligl förbundens uppfattning ordet "väsentligt"
strykas samtidigt som förutom försörjningsrekvisilet bör införas atl undantaget
gäller även om betydande rekreativa inlressen föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.10 Lantbrukarnas
riksförbund: Upplåtelse av fiske. 1 de fall bildande<br>
av FVO sker mol fiskerätlsägarnas vilja skall upplåtelse endasi omfalta<br>
handredskapsfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
accepterar principen om bildande av fiskevårdsområden (FVO) i skärgården. Mol
bakgrund av lidigare anförda uppfattning vill vi ytteriigare poängtera alt
bildande och skötsel av FVO måsle vila på frivillighelens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gmnd
och med delägarnas positiva medverkan för all de målsättningar som uppställts
för FVO skall kunna infrias. De väsentliga skillnader i biologiskt hänseende
som finns mellan insjövatten och kustvatten utgör elt av flera starka motiv för
atl endasi handredskapsfiske för fritidsändamål skall kunna upplåtas inom FVO
efter majoritetsbeslut av delägarna. Upplåtelse av övrigt fiske skall normalt
kräva varje berörd delägares medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
insjö kan betraktas som ett ekosystem, som är väl avgränsat och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>där
fisket relativt lätt låter sig påverkas. Vi är införstådda med värdet av att
hela insjöar utgör FVO. De biologiska fömtsättningarna saknas dock för
motsvarande former av fiskevård i skärgärden. I ostkustens bräckvat-ten möts
fiskarter med marint och limniskt ursprung där flera arter föder i fria havet i
södra Östersjön t ex torsk och plattfisk. Sötvattenarter som t ex gös
förekommer längt ut i skärgården utanför sina lekplatser. Mot bakgmnd av detta
anser vi att reformen om fiskevårdsområden i skärgärden inte bör ha samma
helhetsomfattning som i insjöar, eftersom villkoret om god fiskevård i
förslaget till lag om FVO ej pä samma sätl här kan uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3.11
Sveriges fiskares riksförbund: Allmänt. Förslaget i § 37 om alt fiskevårdsområdel
skall betala arvode för av länsstyrelsen ev. utsedd ledamot eller syssloman
förefaller SFR vara fel. Koslnaden bör i sådanl falt åvila del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4
Upplösning och ombildning av fiskevårdsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.1 Hovrätten
för nedre Norrland: Hovrätten påpekade i förra remiss<br>
omgången att någon principiell skillnad inle bör råda i fråga om anslutning i<br>
jämförelse med dét vanliga bildandet samt att då föreslaget skriftligt förfa<br>
rande normalt borde ersättas med sammanlrädesförfarande. Denna syn<br>
punkt har beaktats. Däijämte har förrättningsförfarande föreslagils även i<br>
fråga om uteslutning. Emellertid uppslår ibland silualioner, då en ny<br>
förrättning kan vara onödig. Hovrätten anser därför atl del bör övervägas,<br>
om det finns behov av en bestämmelse, molsvarande den i 85 § 2 st EvL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
anslutning till ell redan beslående fiskevårdsområde existerar för de gamla
delägarna redan en association som pä ett acceptabelt sätl kan företräda dem i
hithörande frågor. Möjligen bör därför övervägas alt vid anslutningsförrältningen
låta fiskevårdsmrädel som juridisk person få företräda delägarintressena inom
området. Genom ett sådant förfarande skapas också förutsättningar för
skriftligt förfarande, eftersom antalet sakägare blir väsenlligl lägre. Om de
anslutande fiskerältsägarna är identiska med delägarna i annat fiskevårdsomräde
bör på samma sätt dessa kunna företrädas av sitt organ. Därigenom öppnas även
möjlighet till ett enkelt förfarande för sammanslagning av fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27§.
I utredningen sägs atl länsslyrelsen normalt inte bör medge upplösning av
omrädel, om planläggningen förutsätter alt upplåtelse skall ske och
fiskevårdsområdel enligl grundreglerna har lill uppgift all lillgodose della
ändamål. Enligt hovrättens mening bör emellertid opinionen bland delägarna
respekteras i huvudsak på liknande sätl som förulsätts ske vid bildandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4.2 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Länsslyrelsen delar inle ulredning<br>
ens uppfattning atl det skulle vara nödvändigl alt regelmässigt tillgripa<br>
förrättning för atl pröva frågor om anslutning eller uteslutning av visst<br>
fiske lill fiskevårdsområde. Länsslyrelsen bör här kunna beslula i enklare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ordning
i likhel med vad nu gäller enligt reglerna i 3 kap lagen om enskilda vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Uteslutning av fiske bör även i andra fall än som sägs i 26 § NLOFO kunna ske
utan förtaltning vid enkla fall. Även anslutning av fiske bör i enkla fall
kunna avgöras av länsslyrelsen utan förtaltning. (Jämför bestämmelsen i 85 § andra
stycket EVL). Länsstyrelsen ifrågasätter om inte 23 och 24 §§ NLOFO bör
formuleras så alt de även medger sammanslagning av fiskevårdsområden. En
successiv utbyggnad av fiskevårdsområden kan under vissa omständigheter lex pä
grund av föreliggande långtidsupplåtelser av fiske och olika kvalitet på
fisket, vara att föredraga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs
län: Det är svårt att säga i vilken omfattning det i framtiden kan bli
aktuellt att ansluta fiske lill fiskevårdsomräde eller att överföra ett fiske
från ett omräde till etl annat. Med frängående av tidigare förslag föreslås nu
atl fråga om anslutning och uteslutning av fiske skall med visst undanlag
handläggas vid förtaltning i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller
vid bildande av fiskevårdsomräde. Enligl länsstyrelsens mening innebar det
tidigare förslaget att länsslyrelsen hade att efter viss utredning besluta
härom en acceptabel förenkling av handläggningen av sådana ärenden. 1 vart
fall borde beslående fiskevårdsområden kunna med viss majoritet fatta beslul
om anslutning och uteslutning av fiske som skulle efler erforderlig ulredning
fasiställelseprövas av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om upplösning av fiskevårdsområde skall enligl 28 § sisla stycket i förslaget,
om ej särskilda skäl föreligger, prövas endasi vid utgången av varje lidsperiod
om lio år. Lämpligast hade varil all ansökan om uteslutning ingivits till
länsstyrelsen i så god lid före utgången av tioårsperioden, atl lagakraflvunnet
beslul i frågan kunde föreligga före utgången av nämnda period. På så säll
kunde berörda parter i tid få reda på om området kommer att bestå under
ytterligare en lidsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: 1 de fall ansökan om anslutning eller uteslutning av fiske gjorts av annan
än fiskels ägare eller den som äger del i fisket synes del bäsl
överensstämmande med förvaltningslagens kom-municeringsprinciper all yllrande
över ansökningen inhämtats från dessa sakägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund
och Sveriges fiskevattenägareförbund: Enligl förslagel förutser utredningen
alt ell fiskevårdsomräde skall bestä för all framtid. I 27-28 §§ föresläs
därför regler för hur ell fiskevårdsområde skall kunna upplösas. Enligl
förbundens uppfattning är delta något som kan komma alt skapa irritation. Nu
gällande bestämmelser om tidsbestämda förordnanden är atl föredraga, varför
föreslås alt 7§ i nu gällande lag om fiskevårdsområden får ersätta 27-28 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Registrering av fiskevårdsområde m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5.1
Centralnämnden för fastighetsdata: CFD tillstyrker atl fiskevårdsområdena bör
redovisas i faslighelsregislret. Renl redovisningslekniskl ser CFD stora
fördelar om fiskevårdsområdena registreras som gemensamhetsanläggningar pä
samma säll som gäller för vägföreningar i del nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fastighelsregistrel. Där registreras dessa som
gemensamhetsanläggningar (ga-enheter). På varje vägförening (= ga-enhet)
redovisas, förutom arkivakter för vägföreningens tillkomst eller förändring,
även delägande fasligheler. Dessutom finns på varje fastighet uppgift om vilken
eller vilka ga-enheter som fastigheten har del i. Delägarkrelsen förändras
fortlöpande i takt med fastighetsindelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna i registret måste hållas aktuella även sedan
fiskevårdsområdel bildats. Vid sidan av de förrättningsakter vid bildande och
förändringar som FRM erhåller måsle fiskevårdsområdel åläggas alt avisera
förändringar i fiskerätlsförteckningen som beslutas av fiskevårdsområdel
självt. På samma sätt måste FRM åläggas all avisera vissa ändringar i
fastighetsindelningen som är av betydelse för fiskerätlsförteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En redovisning av fiskevårdsområdena i fastighelsregistrel
kräver en justering av fastighelsregislerkungörelsen. I 25 och 42 §§ skall
fiskevårdsomräden tilläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett samtidigt avgivet yttrande över jakl- och villvårdsberedningens
betänkande har CFD tagit upp frågan om jaktvårdsomrädenas registrering i
faslighetsregislrel. CFD ser fördelar med att redovisningen blir likformig för
fiskevårdsområden och jaktvärdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.2 Statens lantmäteriverk: För atl elt fiskevårdsomräde
skall fungera<br>
lillfredsslällande kan fordras tillgång lill vägar, parkeringsplatser, rast<br>
platser, toaletter m. m. Del bör därför övervägas om inle möjlighel bör<br>
öppnas att ansluta fiskevårdsområde till anläggningsförelag enligt AL, i<br>
likhet med vad som redan är fallet när del gäller naturreservat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LMV delar utredningens bedömning all fiskevårdsomrädena
bör redovisas i faslighetsregislrel. Närmare överväganden i denna fråga kan
ske i annat sammanhang (faslighetsregislerförfallningarna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Fiskevårdsområdels tillgång till parkeringsplatser m. m. är ibland svår all
lösa. Fiskevårdsområdel kan visserligen avtala om rälligheler men kan knappast
vara sakägare vid förrättning enligt anläggningslagen för atl lösa liknande frågor
i samverkan med andra fasligheter, t.ex. parkering, väg, brygga, toalett.
Länsslyrelsen föreslår därför att anläggningslagen ändras så all dess regler om
fastighet kan tillämpas även på fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län: Med
hänvisning främsl lill tidsvinsten har man ansett atl registrering hos
länsslyrelsen inle bör vara en förutsätlning för att en juridisk person skall
anses föreligga. Länsslyrelsen anser dock att ett enkelt
registreringsförfarande skulle innebär vissa fördelar. En enkel
registreringsåtgärd behöver inte medföra särskill slor tidsförlust. Etl
registreringssystem skulle ge länsstyrelsen slörre möjlighet atl hälla en hög
kvalitet på registret över fiskevårdsomrädena, genom alt det skulle ulgöra en
påtryckning för slyrelsen all få området registrerat. Erfarenheten har nämligen
visat alt det påfallande ofta varil svårt att få in uppgifter om utsedd
styrelse. Dessutom skulle man med etl registreringssystem uppnå en slörre
likformighet med annan liknande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län: 1 specialmotiveringen §§ 13 — 19 tar utredningen upp frågan om
fiskevårdsområden skall redovisas i faslighelsregislret. Ulredningen anser så
bör ske med hänsyn lill alt uppgifterna i registret är av inlresse inte blott
för den enskilde fastighels-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ägaren
ulan även för de samhällsplanerande organen. Områdenas areella omfattning
föreslås också redovisas summariskt på registerkartan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantmäterienheten,
som anser del rikligt all uppgifter om fiskevårdsomräden införs i
fastighelsregistrel och redovisas på registerkartan, tillstyrker förslaget i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: I
förslag lill förordning med tillämpningsföreskrifter är i 15 § stadgal atl
länsslyrelsen skall föra register över fiskevårdsområden. Elt sådant register
bör föras av faslighetsregistermyndighelen efter modell från
samfällighelsföreningsregislret. Vidare bör även anteckning ske i
fastighelregislret atl faslighet ingär som delägare i fiskevårdsområde.
Fiskevårdsområden bildade enligl nu gällande lag borde vid uppläggande av
registret även införas pä lämpligl sätt. Förrältningsaklerna vid bildandet av
fiskevårdsomräden bör vidare intagas i fastighetsregister-myndighetens arkiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Förslagel till tillämpningsföreskrifter stadgar att hos länsstyrelsen
skall föras förteckning över fiskevårdsomräden. Länsslyrelsen anser alt denna
uppgift bör anförtros lantmäterienheten där förrätlningshandlingarna enligl förslagel
skall förvaras och där andra register över sammanslutningar för
fastighelssamverkan förs. Även övriga länsstyrelsen enlig förslagel tillagda
uppgifter, som ulgör led i bildande av fiskevårdområde, bör handläggas av
lantmäterienheten. Sådan ärendefördelning har också kommit till uttryck i ell
av kommundepartementet den 29 febmari 1979 upprättat preliminärt förslag lill
arbetsordning vid inrättande av rällsavdelning på länsslyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6
Ansvars- och besvärsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.1
Hovrätten för nedre Norrland: 44 §. Hovrätten ifrågasatte i förra
remissomgången behovet av en straffsanktion vid varje överträdelse av de för
fiskeutövningen inom området gällande reglerna. Som grund härför åberopade
hovrätten bl. a. atl del straffbara omrädel blir myckel vidsträckt och dessutom
diffust avgränsat. Samma erinran framfördes för övrigl av lagrådet vid dess
granskning av molsvarande bestämmelser i nuvarande lag (NJA </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>1960
s. 66). Hovrätten förklarade vidare i sin kritik, att den mer bestäml ville
avråda från all jämställa "annan som är berättigad till fiske" med
delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nu föreliggande förslaget innebär all en jämkning skett såtillvida att endast
överträdelser som sketl med uppsåt faller inom det straffbara området. Häremot
är i och för sig intet all erinra. Hovrätten vidhåller dock sin tidigare
intagna ståndpunkt i fråga om kriminaliseringen av de överträdelser som annan
än delägare gör sig skyldig lill. Del mä här hänvisas till följande uttalande
av departementschefen vid lillkomslen av lagen om fiskevårdsområden;
"Fiskar annan än delägare, t.ex. en innehavare av fiskekort, i strid mol
de för fiskevårdsområdel gällande bestämmelserna torde gärningen, under
förulsällning alt övriga brottsrekvisit föreligger, allfid kunna hänföras lill
olovligt fiske" (NJA </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>1960 s. 65).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sälunda anförts är fortfarande värt beaktande, oavsett de förändringar
bestämmelsen om olovligt fiske undergått därefter. Del kan tilläggas att
ytterligare möjligheler slår lill buds för all stävja upplålelsefiskarnas
överträdelser. En delägare som bryter mot meddelade föreskrifter kan inle
uteslutas ur delägarkrelsen och pä sä säll förbjudas all vidare fiska inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>området.
Beträffande den som fiskar med stöd av upplåtelse lorde del däremot
regelmässigt vara möjligt atl häva del avtal som ligger lill grund för
upplåtelsen, alternativt alt vägra framtida upplåtelse. Slulligen bör nämnas
att den föreslagna lagen om fiske medger delägare i fiskevårdsområdel rätt all
ange olovligt fiske inom området till ätal. Enligl nuvarande lag tillkommer
denna rätt endasi fiskevårdsområdet och fiskerättsinnehavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>47
§. Utredningen har ej redovisat skälen till atl man frångått principen att mol
beslut, varigenom ärendei återförvisas till lägre instans, får talan föras, om
beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målels utgång (jfr 34 §
2 st förvaltningsprocesslagen). Under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör
del övervägas att införa möjlighel lill besvärslalan i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping:
Enligl förslagel skall besvär över länsstyrelsens beslut i ärenden angående
bildande av fiskevårdsomräde inle längre anföras hos kammartätt utan hos
regeringen. Kammarrätten ansluter sig fill de överväganden som utredningen
gjort i den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen: Talan mol
förtätlningsmans beslut vid bildande av fiskevårdsområde skall enligl förslagel
ske hos länsstyrelse. Samma myndighet skall i förordnandet meddela erforderliga
föreskrifter. Om länsstyrelse i förordnandet angivit att bildandel av
fiskevårdsomräde är synnerligen angeläget frän allmän synpunkt skall om
förutsättningarna i övrigl är uppfyllda förtällningsmannen beslula all området
skall bildas men i beslutet lämna en redogörelse för sakägarnas invändningar
mol områdesbildningen. Beskrivna förhållande ger anledning till all
ifrågasätta om inle besvär i förevarande fall i stället lämpligen borde föras i
fasfighelsdomslo-len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
Som besvärsreglerna är utformade är det mycket vikligl alt länsstyrelsen snabbt
fär del av förrätlningshandlingarna och beslutet. En sädan regel finns inlagen
i tillämpningsförordningen men den är av sådan belydelse att den bör ingå i 46
§ lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län: I
besvärshänseende har tidsfristerna avkortats i samtliga fall. Länsslyrelsen
tillstyrker ulredningens förslag om avkortning, men anser samtidigt att
besvärsliderna i 46 och 49 §§ skall vara tre i stället för fyra veckor frän
beslutets dag för all erhålla största möjliga likformighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län: 1
46 § i lagförslaget anges atl länsstyrelsen skall till förmän för allmänt
inlresse inom besvärsliden kunna förordna om överprövning av förtätlningsmans
beslul i fräga om bildande av fiskevårdsomräde. Med hänsyn lill alt såväl
fiskenämnd som kommun föreslås få rätt att anföra besvär över förrältningsmans
beslut anser länsslyrelsen att förslaget om länsstyrelsens rätt atl själv
förordna om överprövning är överflödigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:
49 §. Som besvärsgrund anges i paragrafen "strider mot denna lag eller
annan författning eller mot grundreglerna". Enligl länsstyrelsens mening
bör besvärsgmnden inte bara ange grundreglerna utan stadgarna i dess helhel.
Ulredningen anför i betänkan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
sid. 188 att styrelsens beslut skall kunna överklagas. I lagtexten anges
emellertid endast beslut som fattats pä fiskestämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.8 Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Fiskerältsägare, som inte<br>
upptagits i fiskerätlsförteckning men som underlåter att framställa anspråk<br>
vid förrättningen, är oförhindrad atl anföra besvär över förtättningen. I<br>
sådant fall anser lantmäterienheten, att det måsle krävas av klaganden, all<br>
han styrker sin fiskerätt. Besvären bör således kunna avvisas om fiske-<br>
rättsanspråket inle är styrkt och klaganden inle heller efterkommer elt<br>
föreläggande av länsstyrelsen atl slyrka sin räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
annan praxis utbildas, exempelvis alt en i nämnda hänseenden ofullständig
ulredning överlämnas lill lantmäterienheten för genomgång kan följden bli den
atl fiskerättsägare underiäter atl anmäla anspråk vid förtättningen och
därigenom undgår all betalningsskyldighet. Man kan här göra jämförelse med en
under jorddelningslagens giltighetstid vanligen använd metod, nämligen att
artangera tvist om fiske, som underställdes ägodelningsrättens prövning, varvid
erforderlig ulredning kunde erhållas ex officio ulan kostnad för sakägarna.
Sedan tvisten rättskraftigt avgjorts återtogs ansökningen och förrättningen
inställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
föreslagna rätl till överprövning av förrätlningsmannens beslul till förmån för
allmänt intresse bör ulgå. Det allmännas intressen bör, såvitt
lantmäterienheten kan bedöma, kunna tillgodoses bällre och enklare på annat
sätl. Den jämförelse som utredningen gör med fasfighetsbildningslagen är inte
relevant. Besvärar sig länsslyrelsen över faslighets-bildningsmyndighetens
fastighetsbildningsbeslut prövas besvären inte av länsstyrelsen utan av
fastighetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.9 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Länsstyrelsen har inte nägon<br>
erinran mol den föreslagna tiden för anförande av besvär över beslul<br>
rörande fvo:s bildande även som över fiskestämmas beslut. Någol egent<br>
ligt praktiskt behov av nuvarande längre besvärstider torde ej föreligga.<br>
Med hänyn lill alt, i de fall fullständig fiskerällsutredning ej föreligger,
full<br>
säkerhet inle finns för att samtliga fiskerältsägare personligen får del av elt<br>
beslut angående fvo;s bildande, synes ur rättssäkerhetssynpunkt införande<br>
i ortstidning av meddelande om beslutet för dylikt fall böra föreskrivas.<br>
Besvärstiden bör liksom i nuvarande lag om fvo räknas från den dag då<br>
kungörandet har skett. Den fördröjning av beslutets lagakraftvinnande<br>
som skulle föranledas härav lorde sakna praktisk belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6.10 Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: Utredningen föreslär atl besvär över förrältningsmans beslut om<br>
bildande av fiskevårdsomräde skall avgöras i administrativ ordning. Be<br>
svär skall alltså föras hos länsstyrelsen och vidare lill regeringen. Delta<br>
förfaringssätt är synnerligen otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt.<br>
Sedan ansökan om bildande av fiskevårdsområde inkommit till länsslyrel<br>
sen skall styrelsen, om den finner alt bildandet överensstämmer med<br>
ansökan om kommunal och regional planläggning, förordna förrättnings<br>
man och i förordnandet meddela erforderliga föreskrifter. Vid bedömning<br>
en av dessa föreskrifter kan länsstyrelsen bl.a. taga ställning till om del<br>
från allmän synpunkt är synneriigen angeläget atl fiskevårdsområde bildas.<br>
Finner länsstyrelsen att så är fallel kan detta las med i de föreskrifter<br>
förtällningsmannen erhåller. Enligl utredningen sid. 170 n sägs "Finner<br>
förrättningsmannen att det allmännas och sakägarnas inlressen är ofören-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>liga,
skall förrättningsmannen i beslul konstatera all hinder föreligger all bilda
fiskevårdsområde i enlighet med förordnandet och inställa förrältningen. Detta
gäller dock inte om länsslyrelsen i förordnandet angivit att bildande av
fiskevårdsområde i det aktuella fallet är synnerligen angeläget frän allmän
synpunkt. Förrättningsmannen skall i sistnämnda fall, om förutsättningarna i
övrigt är uppfyllda, besluta att omrädel skall bildas ...".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett sådant beslut kan
således enligt förslagel överklagas hos länsstyrelsen, samma myndighet som
tidigare utfärdat de föreskrifter som lell fram till beslutet. Detta måsle ur
rättssäkerhetssynpunkt vara helt otillfredsställande. Förbunden anser alt
talan mol sådanl beslul i överensstämmelse med reglerna i anläggningslagen och
faslighetsbildningslagen i slällel bör föras genom besvär till
fastighetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund: Vid
bildandel av fiskevårdsområde skall länsstyrelsen vid förordnande av
förrättningsman meddela erforderliga föreskrifter. Därvid skall länsslyrelsen
också la ställning lill om områdets bildande är ur allmän synpunkt synneriigen
angelägel. Är förutsättningarna för bildande uppfyllda får förrättningsmannen
i sådanl fall, även mot opinionen, besluta alt området skall bildas. Besvär
över della beslul skall enligt förslaget föras hos länsslyrelsen. Del är LRFs
bestämda uppfattning uppenbart alt en sådan ordning - besvärsinslansen får
pröva sina egna beslut - är ur rättssäkerhetssynpunkt hell oacceptabel. Enligl
LRFs bestämda mening skall talan mot förrättningsmannens beslut, i likhel med
vad som gäller enligl faslighetsbildningslag och anläggningslag, föras genom
besvär hos fastighetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.6.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges jordägareförbund: Ur
rättssäkerhetssynpunkt kan det ej accepteras atl etl beslul av
förrältningsmannen att bilda fiskevårdsområde mot fiskerättsägarnas vilja skall
överklagas lill länsslyrelsen. Länsslyrelsen kan ju redan tidigare vid sitt
förordnande av förrättningsman ha tagit ställning lill denna fråga. Besvär bör
ske lill fastighetsdomstol. Överhuvudtaget kräver rättssäkerheten alt alla
frågor där fiskerältsägare och del allmänna har motsatta intressen, t.ex.
ekonomiska, kan bli föremål för överprövning av opartiska domstolar, lämpligast
de allmänna domstolarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7
Övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens lantmäteriverk: I
övergängsbeslämmelserna lill den nya lagen om fiskevårdsområden saknas
bestämmelse om vad som skall gälla i fråga om förrättning som inletts men inte
slutförts enligl gamla lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Belräffande övergångsbestämmelserna anser länsstyrelsen alt del är
olämpligt atl ändra stadgarna för fiskevårdsomräden som fungerar bra.
Eventuellt kan stadgarna kompletteras med gmndregler som överensstämmer med
den akluella samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs
län: I förslagel lill lag om fiskevårdsområden har intagits
övergångsbestämmelser i fräga om fiskevårdsområde, som består vid
ikraftträdandet av lagen. Däremol har ingenting sagts om fiskevårdsomräden,
varom beslul om bildande faltals före lagens i-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kraftträdande,
men som av olika skäl ej kan komma atl fasiställelseprövas av länsstyrelsen
före denna lidpunkt. Ej heller har i utredningen berörts de fall där en
kostnadskrävande utredning efter förordnande av länsslyrelsen framskridit så
längt att endast slulsammanlräde återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återförvisning
av dessa ärenden för handläggning enligl den nya lagen skulle åsamka
fiskerältsägarna yllerligare omfattande koslnader. Inom Kopparbergs län finns
för närvarande ärenden, avseende prövning av en redan genomförd förtaltning,
men där del är iveksamt om beslul kan meddelas före den nya lagens
ikraftträdande. Likasä pågår bildande av i flera fall omfaltande
fiskevårdsomräden enligl länsstyrelsens förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör vara rimligt att berörda förrättningar får prövas enligt nu gällande lag,
i vart fall de förrättningar som slutförts före nya lagens ikraftträdande. En
förutsättning bör emellertid vara "alt bildandel slår i överensstämmelse
med kommunal och regional planläggning på fiskels område eller, om sådan
planläggning saknas, ej kan antagas försvåra kommande planläggning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7.4
Hushållningssällskapens förbund och Sveriges fiskevattenägareförbund: Enligt
första punkten skall bestämmelserna i lagen (1960:130) om fiskevårdsomräden
gälla under lid för vilken fiskevårdsområdel har bildats, dock längst till
utgången av år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundens mening finns del inle med hänsyn till bestämmelsen i andra punkten
nägon som helsl anledning att tvångsvis låta de nya bestämmelserna bli
fillämpbara pä redan för begränsad lid bildade fiskevårdsområden. Sista
tillägget "dock längst lill utgången av år 1989" bör alltså ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förvaltningen av statens vatten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.1
Statskontoret: Slatskonlorel lillslyrker ulredningens förslag lill riktlinjer
för förvaltning av statliga fiskevatten. Del är osäkert om förslagen kommer att
leda lill atl utbudet av fiskemöjligheler ökar i någon slörre utsträckning.
Utredningen har inle uttalat någon uppfattning i den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: RRV har i
princip inget all erinra mot ulredningens förslag rörande nyttjande av statens
vatten.--------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen: Förslagen i
denna del förutsätter all ideella organisationer skulle vara beredda all lägga
ner ell betydande ofta oavlönat arbete för inte bara del egna utan även andras
fritidsfiskeinlresse. Lantbruksslyrelsen har svårt all tro alt detla syslem
skulle fungera väl p sikt. Om statens vatten förvaltas av slallig myndighet kan
etl varierat och omfattande fiskeutbud tillhandahållas pä etl fiskekorl vilkel
bör gynna fritidsfisket. Styrelsen anser atl statens vatten därför även i
forlsältningen bör förvaltas av slallig myndighel. Samordning med annan
förvaltning bör kunna ske genom anslutning lill fiskevårdsområde. Liksom
hittills bör dessutom utarrendering kunna ske lill annan sammanslutning av
fiskerättsägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.4----------------------------------- Fiskeristyrelsen:
Utredningens förslag till allmänna rikllinjer för för<br>
valtningen av statens enskilda fiskevatten innebär atl fisket även i fortsätt<br>
ningen skall upplåtas för allmänna intressen. Fiskeristyrelsen vill med<br>
hänsyn till säväl yrkesfisket som fritidsfisket betona viklen härav. För<br>
fritidsfiskets del har upplåtelser av dessa vatten stor belydelse för strävan<br>
dena att skapa ett brett och varierat fiskeutbud. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att den direkta vården och skötseln av statens fiskevatten i så stor
utsträckning som möjligt skall överlåtas lill i första hand frivilliga
fiskeorganisationer har mötts av vissa betänkligheter vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erinringar
som framförs mot förslagel är bl.a. all del uppstår splittring av upplåtelserna
som leder till fler fiskekort, ökat krångel och ökade kostnader för
fiskevården. Risk för konflikter med skogsbrukets intressen befaras kunna
uppstå. Vidare nämns all det finns risk för privatisering av vatten, eftersom
klubbar som redan nu arrenderar vatten av staten i många fall maximerar
medlemsantalet och därmed försvårar allmänhetens fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tillstyrker förslagel eller anser all idén är värd alt pröva.
Samfidigt krävs olika garantier för all upplåtelserna inle missbrukas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erinringar
framförs också beträffande domänverkets personalresurser<br>
för förvaltningen.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
godtar för sin del tanken alt i ökad utsträckning låta lokala, frivilliga
fiskeorganisalioner ta hand om den direkla skötseln av statens enskilda
fiskevatten. Utredningen redovisar flera exempel på fall där sådana
organisationer utför mycket värdefulla insatser på fiskevärdens område för att
skapa bättre och ulökade fiskemöjligheter. Enligt styrelsens mening finns det
uppenbart förutsättningar all även på andra håll få lill stånd liknande
insatser genom lokala sammanslutningar. Slyrelsen utgär från att såväl berörda
lantbruksnämnder som domänverket och övriga förvaltande myndigheter tar till
vara dessa förutsäitningar genom lämpliga upplåtelser. Fiskenämnder och
fiskeorganisalioner bör självfallet kunna lämna förslag till upplåtelser men
beslutanderätten bör ligga kvar hos de förvaltande myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.5 Statens
vattenfallsverk: Valtenfallsverket som aktiv upplåtare av fri<br>
tidsfiskevalten kan inte se nägra egenlliga fördelar med ell sådanl generali<br>
serat förfarande. I första hand skulle sannolikt de attraktiva vattnen, där<br>
den förvaltande myndigheten investerat belydande belopp i fiskevård och<br>
service, tagas i anspråk av klubbar, medan övriga mindre efterfrågade<br>
vatten blev kvar under myndighetens vård. Klubbar har i allmänhet inte<br>
samma resurser som myndigheler att salsa på vattnen. 1 exempelvis<br>
Tyttbo forsfiskeomräde i Dalälven gör vattenfallsverkel belydande insätt<br>
ningar av fisk från egen närbelägen odling och driver verksamhelen ulan<br>
vinstintresse. Intresset för sådana insatser minskar givetvis om verksam<br>
heten i fortsättningen enbart blir inriktad på mindre efterfrågade vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverket
kan inte se alt några egenlliga nackdelar anförts i utredningen mol det nu
tillämpade systemet med valfrihet i olika upplålelseformer (i egen regi eller
till fiskeklubb o. dyl.) och yrkar därför atl ulredningens förslag om mer
tvingande bestämmelser lill fiskeklubbars fördel ej antages. Det borde ankomma
pä den förvallande myndigheten atl avgöra vilken upplålelseform som i varje
särskilt fall är mest lämplig med hänsyn till syftet atl de slalliga
fiskevatlnen skall upplåtas till en bred allmänhet och att ett sä allsidigt utbud
som möjligt av bra fiskemöjligheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fill
rimliga kostnader skall eftersträvas. Härigenom skapas ocksä bättre garantier
för att upplåtelserna sker till sä bred allmänhet som möjligt och under stabila
former. Givelvis bör liksom hittills vid utartendering lill fiskeklubbar o.
dyl. samverkan ske mellan upplåtaren och artendatorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.6
Domänverket: Övergripande mål för domänverkels fiskeverksamhel är att främja
utnyttjande av samtliga vatten på bästa sätt. Härvid prioriteras främst
yrkesfiskets behov. I andra hand ställs verkels vatten till den breda
allmänhetens förfogande genom kortförsäljning för fiske inom de oftast stora
kortfiskeområden, som verkel bildat. Denna verksamhet kompletteras av
upplåtelser till fiskeklubbar och fiskeföreningar, som i vissa fall genom
kortförsäljning i sin lur ställer fiskevatlnen till allmänhetens förfogande.
Slutligen upplåts resterande vatten till enskilda. Detta sker i de fall då
vatten genom geografisk belägenhet, storlek eller andra orsaker bäst utnyttjas
pä detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
anser alt det saknas motiv för utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
ändrade bestämmelser för förvaltningen av statliga fiskevatten. Domänverket
motsätter sig därför all statliga fiskevatten skall upplåtas till föreningar
och klubbar utan avgift. Om utredningens förslag till förvaltning av statliga
fiskevatten skulle genomföras skulle övriga fiskevaltensägare slällas i ett
betydligt sämre läge. Risk finns för alt fiskeklubbarna av ekonomiska skäl
prioriterar svaga statliga fiskevatten före bättre privala fiskevatten. En
sådan utveckling leder lill försämrat fiske för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
domänverkets mening kan fiskevattensutredningens förslag närmast betraktas som
privilegier åt en liten grupp av de mest fiskeintresserade i samhället. Det är
dessutom ojämlikt och favoriserar sådana klubbar som finns i områden där del
finns statliga vatten. Det finns även risk för att allmänhetens fiske i vissa
fall blir begränsat genom all fisket i etl vatten endast upplåts för visst handredskapsfiske
eller att det förbehålls klubbmedlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverkel
delar uppfattningen atl del kan läggas andra rekreativa synpunkler på fisket än
de som berör enbart utövandet av fiske. Sedan läng tid tillbaka har domänverket
verkat för saml ställt belydande arealer fiskevatten till förfogande för
enskilda saml klubbar och föreningar även för skötsel och vård av fiskevatten.
Samtidigt har domänverkets fiskerior-ganisaUon kunnat bistå sådana arrendatorer
med fiskevårdande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterfrågan
på fiskevatten är som väntat störst i landets tätast befolkade delar och i
närheten av störte städer. Mot den bakgrunden kan domänverkets fiskevatten
endasi i begränsad omfaUning bidra till atl skapa ylterligare utrymme för
sådana administrativa arbelsuppgifler, som det enligt fiskevattensutredningen
finns behov av inom fritidsfiskets område. Av domänverkets fiskevatten med
ensamrätt ligger ca 75 procent i nortlandslänen. Domänverkets markinnehav är
dessutom där koncentrerade till det glest befolkade inlandet, varför avståndet
torde bli utslagsgivande för t.ex. sladsklubbars intresse och möjligheler alt
överta fiskevatten och effektivt driva dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det för organisationernas medlemmar skulle skapa ytteriigare fillfällen till
rekreativa fritidssysselsättningar ifrågasätter domänverket om allmänhetens
fiske främjas av all ideella organisationer författningsmässigt ges förtur att
överta driften av statens vatten. Enligt domänverkets bedömning innebär
förslaget bl.a. risk för atl flera av verkels för närvarande ca 90
kortfiskeområden kommer att splittras. Dessa omfattar totall ca 150000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
fiskevatten och har ofta getts geografiskt stor omfattning. Härigenom har
fiskekortsfloran kunnat begränsas och domänverket kan numera erbjuda
allmänheten samlade utbud av fiskelillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
att förslaget kan innebära försämrade fiskemöjligheter för allmänheten, rycker
det undan grunden för domänverkets fiskeorganisation. Detta skulle i så fall
drabba inte enbarl fiskeriulbildad personal utan även la bort arbetstillfällen
för sådan personal som ute på reviren deltar i fiskevårdande ätgärder av skilda
slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Statens fiskevatten föresläs kostnadsfritt bli upplåtet till kommuner,
fiskeklubbar m.fl. för att dessa skall kunna administrera frilidsfiskel pä
områdena. En nackdel av etl sådant system i jämförelse med direkladminislralion
av domänverkel är alt del kan bli svårt för utomstående all finna de rätta
kontakterna för att komma åt fiskekort. 1 nuläget förvaltas således stora
områden av domänverket vilka områden i framtiden med föreslagen administration
i fiskehänseende skulle kunna splittras upp pä ett flertal kommuner eller
klubbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: I det fall statens fiskevatten är upplåtna på ell tillfredsställande
sätl finns del ingen anledning all ändra pä förvaltningen. Saknas sådan
lillfredsslällande förvaltning av statens fiskevatten bör frivilliga
fiskeorganisalioner eller kommuner överta förvaltningen. I det fall
fiskevårdsomräden bildas bör statens vatten ingå på samma villkor som andra
fiskerättsägares.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskenämnden, som lokalt
kan överblicka behovel av fiskemöjligheler och som har det lokala ansvaret för
fiskevården, bör ha ell avgörande inflytande över förvallningen av de slalliga
fiskevatlnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.9 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Genom kronolaxfiskel i Mörrum har<br>
staten genom domänverket gjort Blekinge internationellt ryktbart i sporl-<br>
fiskesammanhang. Utvecklingen av sportfisket i Mörtum visar all domän<br>
verket har ett myckel slorl kunnande i atl marknadsföra och kommersiellt<br>
utnyttja goda fiskevatten. Slalen är genom olika myndigheler och verk<br>
innehavare av flera sådana vallen. Länsstyrelsen anser del angelägel all<br>
domänverkets speciella kompelens i della avseende ulnylljas optimalt.<br>
Domänverket bör därför - innan andra riktlinjer lämnas för utnyttjandet<br>
av statens fiskevatten - ges tillfälle att undersöka möjligheterna all på<br>
likartal sätt som i Mörrum kommersiellt utnyttja högklassiga fiskevallen<br>
och omhänderha förvallningen därav. Efter en sädan undersökning bör<br>
kvarvarande statliga vallen lämpligen kunna disponeras på sådanl säll som<br>
utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län:
Länsslyrelsen tillstyrker atl fisket i vatten, som ägs av staten, upplåts till
frivilliga fiskeorganisalioner och kommuner så längt detta är möjligt, saml att
avgiften därvid sätts lågt om fisket upplåts till allmänheten. Detta kan även
ses som etl led i strävandena mot ökad decentralisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: Länsstyrelsen
biträder i princip</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detta förslag under
förutsättning alt villkoret är alt sådana vatten alltid upplåts åt allmänheten
utan krav på medlemsskap eller liknande. Länsstyrelsen finner förslaget
särskilt intressant eftersom det innebär en helt ny syn på nyttjandet av de
statliga vattnen. Hitintills synes domänverkel som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvaltar
de statliga vattnen i länet ha haft i princip samm.a ekonomiska avkastningskrav
på vattnen som på skogsmarken, vilkel lett till all upplåtelser och fiskevård
endast förekommit i den ulslräckning som varil affärsmässigt motiverad och
inte kunnat påverkas av fiskenämnden eller annal länsorgan. Länsslyrelsen
bilräder utredningen i den nya synen på statens vatten men vill liksom
fiskenämnden föreslå all välskötta fiskekortsområ-den som t. ex.
Kloten-Malingsbo tills vidare bör förvallas av domänverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.12--------------- Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Det är angelägel atl så slor del<br>
som möjligt av det statliga fiskevalleninnehavet upplåtes på rimliga villkor<br>
för fiske i någon form.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Västmanlands län äger staten slora markområden med tillhörande fiskerätt, som
genom domänverkels försorg upplåtes för fritidsfiske genom försäljning av
fiskekorl lill allmänheten. En ökad satsning på de statliga fiskevattnen får
stor belydelse för fritidsfiskets utveckling i länel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker aft skötsel och upplåtelse av fisket i de stafiiga vattnen i så
stor ulslräckning som möjligt överlåtes till frivilliga fiskeorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall staten inle äger fiske med ensamrätt bör man aklivi engagera sig i
fiskevårdsomräde på samma villkor som andra fiskerältsägare. Det är emellertid
tveksamt om de frivilliga fiskeorganisalionernas förvaltningsansvar skall
sträcka sig sä långl atl de här representerar slalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frivilliga fiskeorganisalionerna saknar i dag erfarenhel av alt sköta
fiskevatten i större skala. Det är därför nödvändigl alt en ändring av
förvaltningen sker successivt och med stor hänsyn lill lokala förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Ulredningen har diskuterat olika former för förvaltning och skötsel av
statens vatten. Med de erfarenheter länsstyrelsen har av domänverkets
fiskevårdspolicy inom länel bör en fortsättning ske av den satsning som började
omkring 1960. Att överlåta statens vatten till fiskesammanslulningar och kommuner
kommer knappast att öka fiskelillfällena. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Ulredningens förslag innebär att skötsel och upplåtelser av statliga
fiskevatten i så stor utsträckning som möjligt bör överlåtas till frivilliga
organisationer och kommuner. Länsslyrelsen anser i likhel med utredningen del
värdefullt atl eftersträva etl brett engagemang från de aktiva fiskarnas sida.
Länsstyrelsen kan därför i princip biträda utredningens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill dock varna för en övertro på möjlighelerna alt i alltför hög utsträckning
överlåta ansvar, vård och förvaltning av slalens vatten lill ideella
organisafioner. Av erfarenheter från annan likartad verksamhet som exempelvis
idrotten vet man att aktiviteten inom resp. förening mycket är beroende pä den
tillfälliga föreningsledningen och atl utvecklingen obönhörligt går mot att det
allmänna mer och mer fär ingripa i den direkta förvaltningen. Det är mot den
bakgrunden angeläget att det engagemang som eftersträvas frän de frivilliga
organisationernas sida inte sker till priset av att staten avsäger sig det
reella inflytandet och ansvaret för elt rationellt utnyttjande av fiskevatlnen.
Som villkor för upplåtelser fill frivilliga organisationer bör uppställas krav
pä att organisationerna har en viss storlek och att det allmänna genom
exempelvis kommunen erhåller en direkl insyn i förvaltningen. Att under sådana
förhållanden del frivilliga engagemanget kan vara av mycket stort värde finns
erfarenheter från länet där bland</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
landets största fiskevårdsförening, Kiruna jakl- och fiskevårdsförening, på
ett utmärkt sätl ombesörjt förvallningen av statens fiskevatten. Länsstyrelsen
förordar dock atl även denna lyp av förvallning går via kommun, dvs. atl staten
på vissa villkor överlåter rätten alt upplåta fiskevattnen till kommunen som i
sin lur fömtsattes samverka i förvaltningen med de ideella organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen vill dock
understryka alt där de statliga myndigheterna byggt upp en förvaltning som är
effektiv och fungerar på etl rationellt sätt bör denna förvallning kvariigga
hos staten. När det gäller de slalliga fiskevattnen i länet nedom
odlingsgränsen som förvallas av domänverkel, anser länsstyrelsen att denna
förvaltning i stort sköts på etl tillfredsställande sätt då det gällt atl
iordningställa och utnyttja vissa områden för sportfiske. Säväl med hänsyn
till praktiska som organisatoriska aspekter är del lämpligt att denna
förvaltning kvarligger hos domänverkel. Dä det gäller att ta tillvara
fritidsfiskemöjligheterna som en inlegrerad del av en bredare turism i
inlandskommunerna finner länsstyrelsen atl resp. kommun är en lämpligare
huvudman än domänverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR:
Statens vaUen föreslås nyttjas, upplåtas och skötas på sätt som ulredningen
föreslår, dock med domänverket eller kommun som huvudman — inle
frivilligorganisafioner. Dessa har varierande styrka, förmåga och stabilitet,
beroende pä vem eller vilka som vid viss fidpunkt sitter i deras respektive
styrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund.
Hushållningssällskapens förbund och Sveriges fiskevattenägareförbund: I
sammanhanget bör även påpekas, atl domänverket tillhör den kategori som kanske
bäst skött sina fiskevatten genom god fiskevård och generösa fiskeupplåtelser.
Att domänverkel enligt förslaget skulle fråntas administrationen över dessa
vatten för att överföras på andra finner vi illa genomtänkt. Vi tror nämligen
inle all dessa "andra" skulle pä etl bättre sätt eller ens lika bra
kunna administrera dessa vatten. Man mä ha i åtanke atl huvuddelen av
domänverkels innehav ligger i glesbygden i Nortland, där efterfrågan på
fiskevatten på många häll är starkt begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För fiskevattenägarna
torde det vara oacceptabelt all slalens vallen gratis skall upplåtas lill
fiskeklubbar. Frånsett det principiellt orimliga i att allmän egendom
kostnadsfritt överlåts pä organisationer, kommer del att • ''apa en omöjlig
konkurrenssituation vid framtida fiskekortförsäljning. Detta kan dä få negativa
effekler på fiskevärden i icke-statliga vatten och reducera fiskevattenägarnas
möjligheter och benägenhet till upplåtelse av fiskevatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det torde vara tämligen
uppenbart, alt allmänhetens inlresse av fiskevatten har en klar inriktning mot
de bästa vattnen. Del är möjligt att en styrning från samhällets sida i detta
fall är motiverad. Detla förhällande bör emellertid enligl förbundens mening
icke motivera generell styrning i en helt meningslös omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.17 Landstingsförbundet:
Styrelsen instämmer i förslagel all statliga<br>
vatten skall upplåtas i ökad utsträckning till yrkesfiske och fritidsfiske och<br>
att ideella föreningar kan fä dem fritt upplåtna mot Eitt de sköter fiskevård<br>
och service till allmänheten. —, —</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.18-------------------------------- Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Ändamålet med en så<br>
dan förändring anges vara atl fisket skall bli tillgängligt för en så bred<br>
allmänhet som möjligt. I detla sammanhang betraktar vi begreppel slalliga<br>
vatten som synonymt för de vatten som f. n. förvaltas av Domänverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
Domänverket i ord och handling visal atl inriklningen av dess fiskeverksamhel
är just den som utredningen åsyftar och dessulom, enligl allmän uppfattning,
med en intensiv och framsynt satsning kunnal erbjuda fritidsfolket goda fisken
med serviceåtgärder ofta långtulöver del normala, har vi svårt atl se, vilka
ylleriigare fördelar som skulle kunna uppnås med ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nackdelarna
kan däremot, enligt vär uppfattning, bli belydande för såväl verkels inre
organisation och personalpolitik som andra berörda parter. Ett kostnadsfritt
överlåtande av fiskerätten på statliga vatten till kommuner och vissa utvalda
organisationer fär en konkurrensvridande effekt - särskilt inom områden med
blandad ägareslmklur - som ytterst kan leda till åsidosatta fiskevårds- och
serviceåtgärder och därmed försämrade fiskemöjligheler för allmänheten på
enskilda upplåtelser. Med det föreslagna tillvägagångssättet riskeras vidare
orättvisor och osämja mellan olika kategorier av fiskeulövare samt motverkas
strävanden atl åstadkomma stora sammanhållna kortfiskeområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SISU
avstyrker betänkandets förslag i detla stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.19------------------------- Svenska
kommunförbundet: Förslagel om alt lokala klubbar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kommuner skall överta skötsel och upplåtelse av statens fiskevatten<br>
biträds av styrelsen. För alt delta förslag snabbt skall ge effekt fordras<br>
dock utbildningsinsatser och införande av det föreslagna statsbidraget för<br>
fiskevård och andra serviceåtgärder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1.20-------------------------------- Sveriges
fritidsfiskares riksförbund: Förbundel finner det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>också
tillfredsställande att utredningen haft ambitionen atl ur såväl principiell
som praktisk synpunkt föreslå atl skötseln av älskilliga statliga fiskevatten
anförtros åt den frilidsfiskande allmänheten genom sina fiskeklubbar.
Utredningen har på ett utmärkt sätt formulerat denna målsättning i betänkandel
(sid. 146): "Samhället bör stimulera en utveckling där fritidsfiskarna
övergår från att vara enbart kortfiskare fill att bli friluftsmänniskor som
producerar fiskevård, sköter fiskevatten och bedriver uppföljnings-och
utvecklingsarbete i samverkan."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
har under hand fill utredningen förklarat sig berett atl påta sig<br>
ett ansvar vad gäller skötseln av statliga och även kommunala fiskevatten,<br>
under fömtsättning att dessa kan överlåtas på de ekonomiska premisser<br>
som utredningen föreslagit. Vidare atl förbundet ges ett centralt stöd till<br>
information, utbildning och administration. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill emellertid påpeka atl även om målsättningen bör vara att sä många statliga
vaUen som möjligt övergår i klubbregi måste fömtsättningarna härför bedömas
från fall lill fall och sådana speciella områden som exempelvis del i Mörmmsån
bör ocksä i fortsättningen skötas av Domänverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Förbundet
vill emellertid starkt understryka att det sociala hän<br>
synstagandet måste medföra en mer enhetlig policy vad beträffar såväl<br>
upplåtelser som priser. För närvarande är exempelvis artendepriserna<br>
ytterst skiftande inom olika revir. 1 detta sammanhang bör framhållas att<br>
Domänverkets uthyrning av fritidsstugor samt försäljning av
"fiskepaket"<br>
självfallet inte hindras genom att skötseln av vissa fiskevatten anförtros<br>
klubbar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller Domänverkets förvallning av den statliga äganderätten bör denna kvarstå.
Det vore även praktiskt om lill verket kunde föras ocksä övriga statliga
vatten, med undanlag för de som idag förvallas av lantbmksnämnderna i de tre
nordligaste länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges turistråd: Ytterligare
ett viktigi medel finner man i ulredningens förslag om atl överlåta
förvaltningen av statens fiskevatten i så stor utsträckning som möjligt till
frivilliga organisationer och kommuner. Under fömtsättning all allmänheten och
turister beredes tillgång lill dessa vatten, på skäliga villkor och utan
diskriminerande begränsningar, skapas flera förutsättningar till en förbättring
av fisket. Dels kan ideella organisationer under sakkunnig ledning från
statsmakternas fiskeexperler komma att kunna tillhandahålla personella resurser
och lokal kunskap i samband med fiskevårdande åtgärder. Övervakningsarbetet
blir billigare och effektivare. Vidare kan en uppdelning av de slalliga
fiskevatlnen på fler intressenter skapa en stimulerande konkurrens mellan
olika fiskevatten, till fromma för både turismen och för föreningskänslan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige
och Svenska skogsarbetareförbundet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskevattensutredningen
föreslår all Domänverkel ulan ersättning skall överlåta fiskerätten på reviren
till de fiskevårdsområden som man förutsätter skall bildas inom de flesta
områdena i vårt avlånga land. Della förslag avvisar Skogsarbelareförbundel och
motiven är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
har sedan lång lid tillbaka bedrivit en omfattande fiskevård och upplåter
fiskerätt till såväl fritidsfiskare som yrkesfiskare. Man har inom Domänverkel
skaffat sig god erfarenhel när del gäller fiskevård och det skulle vara en klar
nackdel om detla kunnande, på samma sätl som nu, inte kan fillvaratas i
framtiden. Del är också mänga dagsverken per år som Domänverkel lägger ner pä
skötseln, vården och tillsynen över fiskevatlnen ute på reviren. Della belyder
elt värdefullt tillskott på arbetstillfällena inom främst glesbygdsområdena.
Om nu verkels fiskevatten överförs till föreningar och klubbar kommer della
säledes atl medföra minskade arbetstillfällen. Utredningen förutsätter
visserligen all man inom fiskevårdsomrädena kommer att lägga ner myckel arbele
på fiskevård och administration av fritidsfisket. Vi befarar dock all del inle
blir så många dagsverken som kommer alt redovisas som skattepliktig inkomst och
därmed kan man inle tala om sådan sysselsältning som statsmakterna bör
stimulera. Förbundel vill säledes starkt betona nödvändigheten av alt de
anställda hos Domänverket inte fråntas arbelsliilfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kostnadsfri upplåtelse av Domänverkets fiskevallen medför även alt de
föreningar som fär tillgång till dessa vatten kommer i en prioriterad ställning
i jämförelse med de föreningar som skall ta över privala fiskevatten, vilka
måste inlösas. Vidare är risken den, all klubbarna eller föreningarna
prioriterar svagare statliga fiskevallen i slällel för goda privala vatten och
därigenom försämras fisket för allmänheten. Dessulom kommer revirens
fiskevatten atl fördelas på skilda händer och detla kommer atl upplevas som en
nackdel av alla de fiskare, som under många år vant sig vid atl hos samme
fiskerällsinnehavare få service och tillgång lill slörre områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anger att andra rekreativa synpunkter också bör tillmätas betydelse när man
behandlar möjlighelerna lill fritidsfiske. Vi delar den uppfattningen och vill
påpeka alt Domänverkel på sina revir ocksä har andra fritidsaktiviteter som
erbjuds allmänheten. All splittra förvaltningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
skilda fritidsaktiviteter pä olika huvudmän kan inle vara nägon rationell
lösning, speciellt som Domänverkets fiskevatten till stor del ligger i glesbefolkade
områden där avstånden också är stora. Domänverkel har en väl etablerad och
allmänt erkänd god fiskeorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Upplåtelser till yrkesfiskare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.1 Fiskeristyrelsen:
Vad gäller prioritering av upplåtelser mellan olika<br>
kategorier av fiskande delar styrelsen utredningens uppfattning all yrkes<br>
fiskare alltjämt bör ha företrädesrätt till upplåtelser, om det föreligger<br>
behov av yrkesfiskemöjligheler. I likhet med ulredningen anser slyrelsen<br>
att det numera saknas skäl all behälla bestämmelserna om avsältning av<br>
fisk i orten, eftersom fiske som försörjningskälla kräver störte avsättnings<br>
områden än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
biträder även utredningens förslag all fiske med fast redskap skall förbehållas
yrkesfiskare dvs. fiskare som innehar yrkesfiskelicens. Om det är nödvändigl av
fiskevårdshänsyn atl fiska med fasl redskap i visst vatten och något inlresse
från fiskare med yrkesfiskelicens inte föreligger bör upplåtelse av fiske med
fasl redskap fä ske lill annan än yrkesfiskare. Även andra särskilda skäl för
undanlag från huvudregeln är enligt styrelsens mening tänkbara. Som exempel kan
nämnas alt fisket med fast redskap bedrivs som mer eller mindre utpräglat
komplement lill annan näring eller yrkesutövning som inte ger skälig utkomst,
och fisket således utgör en förutsättning för fortsatt bosättning i bygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.2--------------- Domänverket: Vidare
finner domänverket del oskäligt all den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har fiske som yrke skall arrendera fiske mot avgift medan upplåtelser till
fritidsfiskare skall ske utan avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.3 Länsstyrelsen
i Stockholms län: Utredningen anser alt yrkesfiskare<br>
bör ha företrädesrätt till arrende vatten. Samtidigt föreslår utredningen alt<br>
statliga fiskevatten gratis skall upplåtas lill fiskeklubbar mol atl dessa<br>
vårdar vattnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslär - i likhel med utredningens förslag angående fiskeklubbarnas arrenden
i statliga vatten - atl del allmännas vatten frilt bör upplåtas med förtur till
yrkesfiskare, samt alt möjligheterna lill alt ge yrkesfiskarna län och bidrag
för arrende av enskilda fiskevallen undersöks. Härvid bör också utredas
huvudmannaskapet och frägan om bidragsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Det är angelägel all så slor del som möjligt av de slalliga fiskevatlnen
upplåts på rimliga villkor. Del yrkesmässiga fisket bör ges företräde om
intresse och förutsätlningar för ett sådant fiske finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Del yrkesmässiga fisket bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ges
företräde där intresse och möjligheter för etl sådanl fiske finns. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.6------------------ Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Enligl gällande bestämmelser är upp<br>
låtelse lill ortsbefolkning för husbehovsfiske ett prioriterat ändamål. Detla<br>
bibehålles ej i förslagel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
behov därav befinnes föreligga hör även husbehovsfiske för befolkning i orten
vara prioriterat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Vatten inom nationalparker och naturreservat</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3.1 Kammarkollegiet:
Utredningen förordar (s. 205) ökade upplåtelser<br>
av fiske i nationalparkerna. Kollegiet finner detta vara myckel Iveksamt<br>
med hänsyn till det ökade tryck på nationalparkerna som del skulle innebä<br>
ra. Att undantag gjordes för Padjelanta sammanhänger med motiven för<br>
bildandet av denna nationalpark. Ett var att områdets karaktär av orörd<br>
vildmark skulle kunna fä upplevas fritt och lättillgängligt av envar intres<br>
serad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen uttalar vidare
atl det är naturligt alt statens naturvårdsverk har kvar förvaltningsansvaret
för vatten ingående i nationalparker och naturreservat. Såvitt avser trakterna
ovan odlingsgränsen och renbetesQällen talar enligt kollegiets mening i
slällel skäl för all förvaltningsansvaret överförs pä vederbörande
lantbmksnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Det ökande fritidsfiskets behov av lämpliga vatten bör givetvis i största
möjliga utsträckning tillgodoses. I detta sammanhang skall dock påpekas alt
hänsyn mäste las till bestämmelser för bla naturreservat, fågelskyddsområden
och sälskyddsområden. Således måste syftet med lex etl naturreservat beaktas
vid bedömningen av om fiske skall kunna upplåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Länsstyrelsen kan inte biträda den av utredningen framförda uppfattningen alt
fisket mera allmänl skall upplåtas inom nationalparker och naturreservat. En
upplåtelse av fisket inom sädana områden för att tillgodose fritidsfiskarnas
intressen mäste prövas från fall till fall med beaktande av det ändamål för
vilkel nationalparken eller naturreservatet här avsatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Länsslyrelsen biträder ulredningens förslag om ökade fiskeupplåtelser inom
nafionalparkerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Vatten inom renskötselområdena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4.1
Kammarkollegiet: Enligl 15 § utkastet till fiskeförordning bör fiske i staten
ullhörigt vatten, såvitt avser fiske med rörligt redskap, om möjligt upplåtas
lill sådana fiskeorganisalioner, som upplåter eller har för avsikt att upplåta
fiske ål allmänheten. Upplåtelse lill fiskeorganisafion skall ske ulan avgift.
Stadgandet avses bli tillämpligt även på de av lantbruksnämn-deiiia förvaltade
vatten ovan odlingsgränsen och på renbelesfjällen. Beträffande dessa vatten
har kammarkollegiet invändningar mol förslagel vad gäller avgiftsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ifrågavarande vatten ingår
i de "områden som blivit anvisade lill samernas uleslutande
begagnande". Samernas räll lill områdena omfatlar även fisket. Upplåtelse
av rätt lill fiske pä sådanl skall enligl 34 § RL i princip ske mot avgift,
vilken fördelas mellan samefonden och vederbörande sameby. Etl genomförande av
utredningens förslag i denna del slår alltså i strid med RL och skulle dessutom
innebära ett icke obetydligt inkomstbortfall för samefonden och samebyarna
(jfr uppgifterna i bil. 3, s. 386). Om fiske ändå skulle upplåtas avgiftsfritt
måste samefonden och berörd sameby hållas skadeslösa av allmänna medel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4.2
Statskontoret: Statskontoret kan för sin del inte bedöma i vad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mån det är möjligt att
väsentligt öka upplåtelserna i renskötselområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4.3 Lantbruksstyrelsen:
Som lantbmksnämnderna framhållit mäste man<br>
inom renskötselområdet beakta samernas intresse av fisket som resurs och<br>
den påverkan fiskerätlsupplålelser kan ha på själva renskötseln. Föränd<br>
ringar i renskötseln talar emot långsiktiga upplåtelseavtal. Rennäringsdele<br>
gationerna synes därför enligt lantbmksstyrelsens mening vara bäst skic<br>
kade att handha upplåtelsefrågorna inom renskötselområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
fiske upplåts utan avgift till ideellt organ inom renskötselområde måste
samefonden och samebyarna hållas skadeslösa genom tillskott av allmänna medel
motsvarande vad en avgiftsbelagd upplåtelse skulle ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4.4 Länsstyrelsen
i Jämtlands län: När det i 15 § i utkastet lill fiskeför<br>
ordning namnes om upplåtelse av fiske med rörligt redskap så innebär det,<br>
vad angår de flesta slaten tillhöriga vatten på renbelesfjällen och på sådan<br>
kronomark ovanför odlingsgränsen som slår under statens omedelbara<br>
disposition, aUt Jiske. Denna föreslagna bestämmelse om upplåtelse av<br>
fiske i dessa vatten överensstämmer ej väl med stadgandet i 32 § rennä<br>
ringslagen, att upplåtelse av hela fisket i visst vatten får ske endasi om<br>
samebyn medger del. Den i 15 § i utkastet fill fiskeförordning jämväl<br>
föreslagna bestämmelsen att upplåtelse lill fiskeorganisalion skaU ske utan<br>
avgift får, vad angår fisket i de slaten tillhöriga vattnen på renbelesfjällen<br>
och pä sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under slalens<br>
omedelbara disposition, anses strida mot stadgandet i 34 § rennäringslagen<br>
att upplåtelse skall ske mol avgift, om ej särskilda skäl föreligger för<br>
avgiftsfrihet, vilka skäl enligt del förut refererade uttalandet i propositio<br>
nen 1971:51 fär anses ha avsetls alt verka restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu omnämnda föreslagna bestämmelserna fär anses verka inskränkande pä samers
rätl till fiske enligt gällande rennäringslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplåtelse
enligt den förut omnämnda 15 § i utkastet till fiskeförordning av fiske med
rörligt redskap till sådana fiskeorganisalioner, som upplåter eller har för
avsikt alt upplåta fiske ål allmänheten - vilka fiskeorganisationer skulle
kunna själva ombesörja fiskevårdande åtgärder - synes lätt kunna medföra såväl
nämnvärd olägenhet för renskölseln och besvärande intrång i samers rätl ull
fiske enligt 25 § renärningslagen (se 32 § nämnda lag) som risk för sädan
avsevärd olägenhet för renskötseln som omnämnes i 30 § samma lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
ändring i nu gällande bestämmelser för förvaltning av fisket i statens vatten
inom sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står under statens omedelbara
disposition och på renbelesfjällen bör inle ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens
län: Belräffande speciellt förvaltningsfrågan menar länsstyrelsen all
lantbruksnämnden i della län pä elt väl balanserat sätl skött uppgiften. Lika
med nämnden anser ocksä länsstyrelsen att den bör ha kvar ansvarel för
fiskeupplälelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Vad beträffar förvallning av statens vatten ovan odlingsgränsen som
handhas av lantbruksnämnden sä har den präglats av atl nämnden i betydande
omfallning upplåtit fiskerätt lill jakt-och fiskevårdsföreningar. Denna form av
förvaltning har fungerat bra. Enligt länsstyrelsens mening finns del dock
utrymme för atl öka denna lyp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
upplåtelser. Härvid bör särskill upplåtelser lill kommunerna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4.7
Svenska samernas riksförbund: Riksförbundet fär underslryka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det från samernas/samebyarnas sida icke kan accepteras atl rätten till jakt och
fiske reduceras eller att den genom olika adminslrafiva eller andra åtgärder
försvåras/förhindras med faktisk rättsförlust som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
överförande av förvallningen av samernas (kronans) fiskevallen lill ideella
organisationer och kommuner skulle enligt förbundets ståndpunkt innebära en
markant försvagning av samernas fiskerätt. De sakkunniga redovisar en allt för
slor tilltro till ideella organisationers vilja och förmåga atl ansvara för
skötsel och förvallning av fiskevatten. Samhällsutvecklingen har visat att
ideella organisationer får allt slörre svårigheter all driva dylik verksamhel
utan alt samhällels stöd blir av sådan omfattning atl del i det närmaste är att
betrakta som etl samhälleligt överlagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
skulle inle heller enligt riksförbundels mening nämnvärt bidraga till atl öka
utbudet av fiske för allmänheten. Resultatet skulle snarare bli motsatsen
eftersom del skulle resultera i elt ökal anlal regler och fiskekort m. m.,
vilket inte kan anses ligga i den fiskande allmänhetens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksförbundet
avstyrker de sakkunnigas förslag angående nya förvaltningsformer inom
sameområdel som ovan kommenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Den ekonomiska inriktningen för domänverkets verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5.1--------------- Statskontoret: När
del gäller domänverkets förvallning anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>statskontoret
att upplåtelserna som hittills bör ske enligl företagsekonomiska principer, dvs.
atl verkel bör få ersällning för sina förvaltningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket:- Om del är
fråga om vatten som domänverket i dag nyttjar i sin rörelse och som är
företagsekonomiskt lönsamma, bör man enligt RRVs uppfattning inte frångå de
affärsmässiga principerna, utan domänverket bör fä goltgörelse i särskild
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Till grund
för domänverkels förvallning av slalens skogar och jordbmksegendomar ligger f.
n. riksdagsullalanden åren 1968 och 1971 som ger målet för domänverkels verksamhet
en strikt ekonomisk inriktning. Uttalandena innebär att företagsekonomiska
principer är vägledande även i fall dä domänverket förvaltar statens enskilda
fiskevatten. Enligt utredningens uppfattning bör dessa principer vika lill
förmän för atl allmänheten bereds möjlighel till fritidsfiske på skäliga
villkor. Remissinslanserna har ej anfört erinringar häremot. Fiskenämnden i
Västernorrlands län betraktar domänverkets jaktupplätelser som exempel på att
nuvarande ordning är olämplig. Även fiskeristyrelsen stöder förslaget som
fömtsätter att rikfiinjerna ändras eller all domänverkel av externa medel
ersätts för kostnaderna för förvaltningen av statens fisken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket:-- Utredningens
uttalande om domänverkets säll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
driva fisket i statens vatten kan tolkas så atl det leder till alt allmänheten
erbjuds fiske på oskäliga villkor. Fakta är alt verkels satsningar för
allmänhetens fiske knappt täckts av influtna fiskeavgifter, trots en effektiv
organisation och avgifter i nivå med andra fiskevaltenupplätares.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
anser det vara billigt atl fiska. Vid en internalionell jämfö-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relse
ter sig priset på fiskekorl lågt. Avgiften kan rimligen inle hindra nägon som
vill fiska från all verkligen göra del. Kostnaden för atl köpa ell fiskekort är
dessulom myckel marginell i förhållande lill de fiskandes tolala kostnader för
sin hobby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motsats till fiskevaltensutredningen ser domänverkel fördelar i all ekonomiska
utvärderingar görs även inom fritidsfiskets område; dvs. utbud och insatser
styrs efter efterfrågan och den fiskande allmänhetens intressen. Vidare skapas
utrymme atl slödja fisket i sådana vatten som domänverkel bedömer är
utvecklingsbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Länsstyrelsen lillslyrker ulredningens förslag att domänverkets strängt
företagsekonomiska principer bör vika till förmån för att allmänheten bereds
möjlighet lill fritidsfiske pä skäliga villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Riksdagens krav på en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>strikt ekonomisk syn på
fiskels avkastning inom domänverkets förvaltning bör emellertid ändras varvid
betydligt större möjligheter till fiskeupplålelser kan åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5.7 Sveriges
fritidsfiskares riksförbund: Förbundet har i olika samman<br>
hang betonat det orimliga i atl Domänverkel skall vara skyldigt atl förvalta<br>
sina fiskevatten efter strikt förelagsekonomiska principer, trots fritidsfis<br>
kets stora sociala betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar därför helt utredningens uppfattning atl statens vallen i<br>
fortsättningen bör upplåtas med, i första hand, sociala hänsynstaganden<br>
och icke efter förelagsekonomiska principer. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Regionala fiskestadgor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: För all kunna
genomföra intentionerna i den översiktliga områdesvisa planeringen krävs elt
nära samband mellan denna och möjligheterna att utfärda fiskesladgor för slörre
regioner än län eller för andra regioner än län närmasl vatlenområdesvis.
Ulredningens förslag i den delen som tillstyrkts av styrelsen ligger säledes
väl i linje med tankegångarna i ett modernt och framsynt fiskevårdsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: Domänverket
lillslyrker förslagel men anser atl elt genomförande bör ske successivi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län: All
utfärda en gemensam stadga för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alla
de fem slora sjöarna anser länsslyrelsen vara helt orealistiskt. Men<br>
ocksä när det gäller kustområdet lorde de lokala förhållandena vara sådana<br>
att de nuvarande länsfiskestadgorna behövs för en ändamålsenlig reglering<br>
vad gäller fiskets vård och bedrivande. det bör uppdras ät fiskeri<br>
styrelsen att utarbeta normalförslag till sådana stadgor (sötvatten - re<br>
spektive saltvattenstadgor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4 Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Länsstyrelsen anser alt länsvisa<br>
stadgar bör finnas kvar för insjöarna. För atl samordna dessa och för alt få<br>
likartade bestämmelser inom samma region föreslås atl fiskeristyrelsen blir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
beslutande myndigheten i stället för länsstyrelsen. Belräffande kustfisket
bilräder länsstyrelsen utredningens förslag om regionala stadgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.5 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: När del gäller de föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regionstadgorna talar
vissa skäl i och för sig för en större enhetlighet och överskädlighet än
nuvarande lokala bestämmelser ger. Samtidigt torde del finnas ett behov av atl
kunna meddela lokala bestämmelser i sådan omfattning att regionala stadgor
blir otillräckliga eller alltför detaljerade och omfattande. Det föreslagna
sättet för tillskapande av regionala stadgor med sammanträden ordnade av varje
fiskenämnd kan också anlas medföra att lokala synpunkter i stor utsträckning bör
få göra sig gällande. Del synes därför lämpligare att bibehålla nuvarande
länsstadgor utfärdade av länsstyrelsen. Större enhetlighet kan bl.a.
åstadkommas genom anvisningar och synpunkter i det samräd som sker med
fiskeriintendenten och fiskerisly-relse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Länsslyrelsen, som har störte möjlighel alt beakta frägor av lokal natur,
avstyrker utredningens förslag. Länsslyrelsen ser dock gärna alt ett utökat
samråd länen emellan i stadgefrägor kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Gotland skulle enligt förslagel tillhöra samma region som sydkusten, vilket
innebär från Blekinge läns södra kusl till en linje Kullens fyr—Gilbjerg Hoved
i Danmark. Länsstyrelsen är tveksam till de föreslagna regionala stadgorna och
ifrågasäller om den föreslagna regionindelningen är riklig. Länsstyrelsen
föreslär därför alt länsfiskestadgorna bibehålles så alt man på länsnivå även i
fortsättningen har vissa möjligheter att lokalt reglera fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:- den
av ulredningen föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regionindelningen kommer
att medföra att det inom Blekinge län kommer atl vara tre olika sädana stadgor
i tillämpning - en för östra kusten, en annan för sydkusten och en tredje för
insjövallnen. Länsslyrelsen har inget att erinra emot att de nuvarande
länsfiskestadgorna ersätts av stadgor för störte regioner än län, men anser -
för alt i viss mån undgå nyssnämnda olägenhet för Blekinge län - att gränsen
mellan regionerna i saltsjön bör förläggas till länsgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.9 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: De i länel utfärdade lokala fiskebe<br>
stämmelserna har ofta visat sig vara av slorl värde. Bestämmelserna har<br>
ansetts kunna användas såväl i direkt fiskevårdande syfte som för all få lill<br>
stånd att fisket bedrives med viss hänsyn, exempelvis genom krav på<br>
avstånd mellan fiskeredskap. De allmänna lokala fiskebeslämmelserna har<br>
samlats i länsstadgor, medan tillfälligt och lokall behövliga bestämmelser<br>
utfärdats separat. Bestämmelserna har inle sällan föregåtts av sammanträ<br>
den med fiskerätlshavarna, varigenom en lokal förankring kunnal vinnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
fiskevårdande bestämmelser anses generellt behövliga bör de intas i
rikslagstiftningen. I annat fall bör behovel av bestämmelserna prövas inom
länen. Några motiv står inle atl finna för utredningens åsikt atl handläggningen
mäste centraliseras till ett mindre antal storregioner. Den föreslagna
centraliseringen skulle dessutom för Kristianstads läns vidkommande innebära
atl inte mindre än tre olika storregionstadgor skulle bli tillämpliga inom
länet. Här som pä andra områden bör del centrala verkels uppgift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>främsl
vara alt verka genom sakkunniga råd, i delta fall med syfte all få lill stånd
så enhetliga bestämmelser som möjligt där de fiskebiologiska förhållandena
bedöms vara likartade. Själva besluten bör däremot fattas i länen, alltså
närmare de berörda människorna. I ett regeringsuttalande från år 1969 - vid dä
aktuell översyn av fiskeristadgan - sades för övrigt klart ifrän att
länsstyrelserna skulle bibehållas som beslutsmyndigheter i fråga om lokala
bestämmelser om fiskets vård och bedrivande. Vare sig fiske-bestämmelser
utfärdas för mindre eller slörre regioner kvarstår del av ulredningen berörda
informafionsproblemel. Delta bör dock inle överdrivas och enligl
länsstyrelsens erfarenhet har man på olika säll kunnat sprida kännedom även om
lokall gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del har upplevts som en
brist alt — i motsats till annan lagstiftning där allmänna och enskilda
intressen slår emot varandra - nuvarande fiskeri-stadga inte innehåller några
rikllinjer för i vilken omfattning del är möjligt att utfärda lokala
bestämmelser i fiskevårdande syfte i fall där bestämmelserna kan medföra
avsevärt inträng i enskild fiskerätt. I vissa fall framstår det nämligen med
hänsyn lill fiskevården som elt starkt krav atl reslriktiva skyddsföreskrifter
utfärdas. Särskilt kan delta gälla vissa åar eller åmyn-ningar där behovet att
skydda den värdefulla vandringsfisken är påtagligt. För att fylla sitt syfte
måsle skyddsföreskrifterna utformas så atl de ibland kan innebära stort inträng
i den enskildes fiskemöjligheler. Nu berörda fräga bör närmare övervägas i
delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Ifrågavarande bestämmelser rör till stor del renl lokala förhållanden. Det kan
därför ifrågasättas om del är meningsfullt atl införa en reglering för störte
områden än län. Förslaget strider även mot den decentralisering av
beslutsfattandet som statsmakterna i olika sammanhang uttalat sig för. De
påtalade nackdelarna med nuvarande system kan enligt länsstyrelsens mening
minskas om fiskeriintendenterna, som utarbetar förslag lill bestämmelserna, i
högre grad bevakar alt de olika länsfiskesladgornas innehåll blir så likartal
som möjligt. Övervägande skäl lalar för att länsstyrelserna även i
fortsättningen skall utfärda lokala bestämmelser för fiskets värd och
bedrivande på sätt som sker för närvarande. Härav följer all även beslul om
flyttning eller stängande av fiskeädra, vilka beslul har nära samband med
sladgebeslämmel-serna, bör fattas av länsstyrelsen och inte flyttas över lill
fiskeristyrelsen. Vidare bör länsstyrelsen behålla beslutsrätten beträffande
åtgärder mol vanskötsel av fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län: I
länel gäller för närvarande två fiskestadgor, en för vardera saltsjöfisket och
sötvattensfiskel, vilka fastställts av länsstyrelsen. Stadgorna revideras
successivi efler tämligen omständliga administrativa procedurer (senast 1978).
För västkustens sallsjöfiske, vilket torde vara av störst intresse i delta
sammanhang, gäller sälunda tre sinsemellan myckel olikartade stadgor,
fastställda av länsstyrelserna i O, N och L-län. I och för sig får det därför
anses föreligga slarka skäl för att -säsom ulredningen föreslagil - jämka
samman dessa lill en regional stadga, avsedd atl fastställas av fiskeristyrelsen.
Gjorda erfarenheler, bl. a. vad avser lax- och hummerfisket visar emellertid
att en sådan tanke är nära nog orealiserbar. Skälen härtill är flerfaldiga
bl.a. de skilda fiskeribiologiska förutsättningarna samt inle minst de
olikartade naturförhållandena. Även historiska aspekter spelar in i detta
sammanhang. Tilltänkta ändringar i länsstadgan väcker ofta stark opinion i de
gmpper som anser sig missgyn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nade.
Regionala stadgor skulle därför säkerligen möta ell massivt motstånd från
skilda delar av fiskeutövarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskenämnden, som enligt
utredningsförslaget skulle överta de uppgifter länsstyrelsen nu har, bl.a. vad
avser sammanträden med fiskeutövarna, torde för övrigt sakna de administrativa
och personella resurser som krävs härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av det nu anförda avslyrker länsslyrelsen förslagel om regionala
stadgor och förordar alt länsslyrelsen skall behålla ansvaret i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.12 Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: De kustområden som före<br>
slås bli sammanförda under regionala stadgar är särskill vad gäller västkus<br>
ten så stora och omfattar så olika fömtsättningar för fisket att de nya<br>
stadgarna kommer alt innehålla ett myckel stort anlal delaljbestämmelser.<br>
Olika kuststräckor utefter västkusien fömtsätter olika regionala bestäm<br>
melser för reglering av fisket. Endasi länsstyrelsen har överblick över<br>
fisket och mot detla stående samhällsinlressen och är därför bäsl lämpad<br>
alt göra en avvägning mellan dessa intressen. Samordning mellan olika län<br>
kan göras över länsgränserna. Del torde även vara enklare för allmänheten<br>
att påverka och ändra en länsstadga än en regionssladga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om regionala stadgar avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Ulredningen har föreslagit atl länsstyrelsens befogenhet alt meddela lokala
bestämmelser skall upphöra och att de nuvarande länssladgorna skall ersättas av
stadgor för slörre regioner, som för detta läns vidkommande innebär atl alla
vattendrag och sjöar utom Vänern skulle tilhöra en större region som omfallar
hela Götaland och Svealand upp fill Dalälven — Väslerdalälven. Vänern skulle
tillhöra en särskild region omfattande de slörre sjöarna, dvs. förutom Vänern
även Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Regionstadgorna
skulle fastställas av fiskeristyrelsen. Redan frilidsfiskeulredningen föreslog
i sitt betänkande Frilidsfiskel (SOU 1968:13) alt de lokala bestämmelserna
skulle ersättas med cenlrall utfärdade bestämmelser och genomfördes inte.
Enligt länsstyrelsens mening har ulredningen inte tillfredsställande
dokumenterat behovet all slopa de nuvarande länsfiskestadgorna. Härtill kommer
att en centralisering av beslutanderätten från länsslyrelsen lill ett centralt
ämbetsverk - fiskeristyrelsen - strider mot statsmakternas intentioner att
delegera beslutanderätten. Slulligen är var och en av de stora sjöarna så
särpräglad alt del inte kan anses befogal med en gemensam stadga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Länsslyrelsen anser dessa regioner alltför omfattande och bedömer risken som
stor atl stadgorna blir svåra all utforma med många olika specialbeslämmelser.
Södra inlandet omfallar bl.a. så skilda fiskeribiologiska förhållanden som
Emåns havsöring, Säm-sjöns kräftor och Gullspångsälvens lax och öring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
stadgor har sedan 1975 inom vårt område fastställts för Vättern, Vänern och
Skaraborgs län. Enligl länsstyrelsens mening bör dessa stadgor först prövas
innan omfattande regionala stadgor införs. Behovet av dessa bör avgöras först
när erfarenhel vunnits av gällande stadgor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.15 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: Lokala bestämmelser om fiskels<br>
vård och bedrivande meddelas nu av länsstyrelsen med slöd av 14-20 §§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskeristadgan.
De lokala bestämmelserna omfattar förutom själva länsstadgan ett stort antal
bestämmelser om förbud mot visst fiske i skilda vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
överförande av beslutanderätten i dessa frägor lill fiskeristyrelsen strider
dock mot de decentraliseringssträvanden som nu sker. Fiskevärden är en del av
naturvården och bör så längt som möjligt samordnas med det övriga arbetet med
att vårda och ställa olika naturresurser lill allmänhetens förfogande. En lokal
anknytning är här av stort värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skäl för kritik mot länsstadgorna (oenhetliga, svåröverskådliga, svåråtkomliga
för allmänheten elc.) som föreligger bör kunna undanröjas på ell mindre
ingripande sätt än som föreslagils och kan enligl länsstyrelsens mening inte
utgöra tillräcklig grund att överföra beslutanderätten lill fiskeristyrelsen.
Detta gäller även om den lokala anknytningen, som även utredningen anser vara
angelägen, avses upprätthållas genom alt fiske-nämnderna får i uppgift att
hålla erforderliga sammanträden med berörda fiskerältsägare och fiskeutövare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser sig inte kunna tillstyrka ifrågavarande ändring även om de nya
bestämmelserna kommer alt innebära att särbestämmelser för enskilt fiske skall
meddelas av myndighet endast för del fall de är påkallade från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.16 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Länsslyrelsen anser del vara<br>
lämpligt att för vissa större vattenområden, t.ex. Bottenhavet, ersälla de<br>
nuvarande länsstadgorna med regionala fiskesladgor. Däremol kan del<br>
vara problem förknippade med atl sammanslå sölvatlensladgan för skogs-<br>
och ädalsområdena med fjällområdena. Men del finns många fördelar atl<br>
vinna om kan arbeta sig fram till färre stadgebeslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigl vill länsstyrelsen peka på alt länsstyrelsens yttrande inhämtas i
stadgeärendena med hänsyn till de uppgifter i övrigl som tillagts länsstyrelsen
i förslaget till lag om fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.17 Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Ulredningen föreslär regionala fis<br>
kestadgor i stället för de nuvarande länsstadgorna. Länsslyrelsen har i<br>
princip ingenting atl erinra mol della. Särskilda stadgor för delar av landel<br>
är elt nödvändigt underlag för den lokala planering som ovan berörs. Den<br>
regionindelning ulredningen lalar för synes emellertid väl schablonarlad.<br>
De biologiska fömtsättningarna bör styra gränsdragningen. Landels Qäll-<br>
områden kan exempelvis vara elt lämpligl område för en regional stadga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
takten i genomförandel av den föreslagna nyordningen vill länsstyrelsen
emellertid hävda alt det bör ske som en stegvis utveckling. Länsfiskestadgorna
mäste tills vidare finnas kvar lills man fält ell nödvändigt
organisationsunderlag i form av fiskevårdsområden. Försl därefter är det dags
för regionala stadgor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.18 Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Jämlikt fiskeristadgan av år 1954 -<br>
även kallad "riksstadgan" - gäller f. n. (14 § m. fl.) all del på
länsstyrelse<br>
ankommer att meddela vissa lokala beslul — bestämmelser - angående<br>
fiskets vård och bedrivande - exempelvis angående fredningstider och<br>
fiskstorlek eller om redskap m. m. Bestämmelserna förutsätter samråd<br>
med fiskeriintendenten, varjämte finns olika procedurregler i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande rättssystem (1954 års fiskerisladga) ingår häri ell antal länsstadgor,
kompletterade med skilda lokala beslut av länsstyrelsen (beslut som ev. inte
ännu hunnit integreras med länssladga).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de sakkunnigas utkast till fiskeförordning skall uppdras åt fiskeristyrelsen
att fastställa regionala fiskesladgor upptagande bl. a. bestämmelser som berör
allmänhetens fiske. Härigenom och genom förslagel att lokala särbestämmelser
för enskilt vatten skall kunna meddelas av exempelvis fiskevårdsområde överförs
icke oviktiga beslutsfunktioner frän länsstyrelserna till de "rena"
fiskerimyndigheterna. Se betänkandet sid. 212-214 m.m. samt 27 §, 28 # o.f. i
förslagel lill fiskeförordning. Länsstyrelserna och kommunerna blir till synes
hänvisade lill att framföra erinringar mot redan upprättade förslag till
särskilda fiskesladgor, regionala stadgor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Motiven till förslaget är
bl.a. kritiken mot nuvarande, för allmänheten av fiskande svåröverskådliga,
svårfattliga bestämmelser samt behovet av bestämmelser och information därom,
som är mottagliga för den stora mängden av fritidsfiskare. Skälen må ha sin
giltighet i större eller mindre grad. För länsstyrelserna måste emellertid
understrykas kravel på en vidsträckt skyldighet för fackmyndighet atl samråda
i skriftlig form med såväl kommuner som länsstyrelser redan inför upprättande
av förslagen till särskild, regional fiskestadga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.19 Sveriges
fiskares riksförbund: SFR kan ej biträda ulredningens förslag<br>
om inrättande av regionala fiskestadgor. SFR menar alt det traditionella<br>
fisket på en viss kuslslräcka måste ha etl avgörande inflytande på utform<br>
ningen av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionala förbundens yttrande pekar på en rad svårigheter vid avgränsning och
sammanslagning av fiskerättsliga områden. Bl.a. pekas på samordningsproblem
mellan Halland och Bohuslän, gränsdragningsproblem i Blekinge där de fiskande
kan bli tvungna atl la hänsyn till tre stadgor. På norrlandskusten kommer
sladgeområdel atl bli så omfaltande att de lokala fiskarinlressena kommer att
få svårt all hävda sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund,
Hushållningssällskapens förbund och Sveriges fiskevattenägareförbund: Enligl
förbundens uppfattning är del med hänsyn till stora lokala variationer icke
lämpligt med regionstadgor enligl förslaget i 27 §. I stället bör som hittills
allmänna bestämmelser för fisket införas i Länsstadgor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Ulredningen föreslår all de länsvisa bestämmelserna, som för
närvarande utfärdas av respektive länsstyrelse, i fortsättningen skall
ersättas av ell anlal regionala stadgor utfärdade av Fiskeristyrelsen.
Förbundel finner del rikligt alt fiskels myndighel — Fiskeristyrelsen - efter
hörande av fiskenämnderna utfärdar akluella fiskebestämmelser. Dessa kan dä få
en mer enhetlig utformning än för närvarande. Ju färre bestämmelserna är på
fiskets område deslo enklare blir det självfallet att informera om dessa och
därmed fä en bällre efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
kan inte bedöma om de regioner utredningen föreslagit är de mest ändamålsenliga
- del kan exempelvis ifrågasättas om inle en särskild stadga borde finnas för
Hjälmaren och Mälaren. Förbundet tillstyrker emellertid principen i förslagel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Inlösen av enskilt fiske och frisläppande av handredskapsFiske 7.1 Förslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.1------------------------------ Svea
hovrätt, vattenöverdomstolen: De delvis ganska drastiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
som utredningen föreslår skulle möjligen kunna vara motiverade, om allmänheten
mera allmänt saknade möjligheter lill frifidsfiske. Men så är ju ingalunda
fallet. Redan nu finns betydande möjligheter till fritt fiske. Dessutom finns
på många håll möjlighel för allmänheten att erhålla fiskerätt på enskilda
vatten exempelvis genom förvärv av fiskekort. Det har inle gjorts gällande att
förvärv av fiskekort mera allmänt skulle betinga oskäliga priser. Med den
betydande rörlighet som utmärker dagens "fritidskonsumenter" kan det
inte heller rimligtvis begäras att tillgång till fritidsfiske skall finnas just
på den egna orten. Det kan ifrågasättas om det är lagstiftningens uppgift att
i den utsträckning som här föreslås tillgodose sådana behov. Som kommer att
framgå anser hovrätten atl flera av utredningens syften kan nås utan de
omfattande ändringar i den gällande rätten som Utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
FL utgår den föreslagna lagen om fiske (4 §) visserligen från huvudprincipen
att fisket i enskilt vatten tillkommer innehavaren av enskild fiskerätt. I
förhållande till vad som nu gäller föreslås emellertid inle obetydliga
inskränkningar och intrång i den enskilda fiskerätten i vissa kustvatten och i
de större sjöarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller Blekinges södra kusl, Gotlands kuster, Skånes östra och<br>
södra kuster samt västkusten inebär förslagel (5 §) praktiskt tagel elt<br>
upphävande av den enskilda fiskerätten. Innehavare av enskild fiskerätt<br>
kommer därvid att underkastas sådana inskränkningar vid fiskets utövan<br>
de som kan följa bl. a. av reglema om yrkesfiskeredskap (21 §) och licens<br>
område (22-23 §§). Utredningen redovisar endast ofullständigt sina mofiv<br>
för den föreslagna ordningen. Påfallande är också att man här liksom i<br>
övriga sammanhang underlåtit att beröra de följder föreslagna ålgärder får<br>
för enskilda fiskerättsägare. Hovrätten kan inte finna annat än att fritidsfis<br>
kets behov, som det här i första hand är fråga om, lika väl skulle kunna<br>
tillgodoses genom en ändring som innebär att den enskilda fiskerätten<br>
bibehålles men frifiskerällen vidgas inom Blekinges södra kust och Got<br>
landskusten. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
stora sjöarna föreligger för närvarande relativt begränsade möjligheter att
bedriva fritidsfiske. Ulredningen föreslår därför en generell utvidgning av
frifiskerällen i dessa vatten såvitt avser fiske med handredskap. En sädan
utvidgning bör såsom utredningen funnil vara av slorl värde för fritidsfisket.
Intrånget kan enligl hovrättens bedömande inte anses i någon avgörande
omfattning påverka fångslmöjligheterna för enskilda fiskerältsägare. Den
föreslagna ändringen kan därför i princip godtas, under förutsättning att det
yrkesmässigt bedrivna fisket inte menligt päverkas härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.2---------------------------- Riksåklagaren:
Utredningen har föreslagit lagändringar! vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hänseenden
vad avser fiskerätten. Jag tillstyrker ulredningens för<br>
slag i denna del. Inlösen av allt kvarvarande enskilt fiske utefter kusterna<br>
skulle uppenbarligen ha skapat fömtsättningar för mer genomgripande<br>
åtgärder till förmån för säväl fritidsfisket som yrkesfiskel. Det är beklagligt<br>
att utredningen av kostnadsskäl ansett sig böra avslå från all föreslå<br>
sådana åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.3
Kammarkollegiet: Ulredningens förslag till utvidgning av frifisket vid Blekinge
läns södra kusl, Gotlands kuster och i de slora sjöarna föranleder inga
materiella invändningar från kollegiets sida. Förslaget får ses som ett led i
strävandena på längre sikl att fisket med handredskap skall vara fritt för
envar — eller åtminstone någorlunda tillgängligt mol skälig avgifl - på alla
kustavsnilt och i stort sett alla landets slörre sjöar och vallendrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.4------------------- Lantbruksstyrelsen: anser
lantbruksslyrelsen alt man bör av<br>
vakta utvecklingen intill utgången av år 1985 i likhel med vad som föresla<br>
gits för södra ostkusten innan ställning tages till föreslagen inlösen av<br>
handredskapsfiskel vid Blekinge- och Gollandskusten saml i de slora<br>
sjöarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skulle ett
inlösenförfarande komma till ständ kan man i brist på en organiserad samverkan
mellan fiskevattenägare, fritidsfiskare och kommunala organ möta betydande
problem i servicesammanhang samt ökade anspråk pä allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.5 Fiskeristyrelsen:
Elt inlösen av fisket längs kusterna hade i kombina<br>
tion med ett frisläppande av handredskapsfiskel gynnat såväl frilids- som<br>
yrkesfiskel. Styrelsen vill dock inte molsälla sig ulredningens uppfattning.<br>
Utvecklingen när del gäller alt bilda fiskeområden måsle dock följas noga<br>
och frågan om inlösen ånyo aktualiseras vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
tillstyrker inlösen av fiske längs de kustavsnilt ulredningen föreslår och
dessutom längs Blekinges ostkust saml av handredskapsfiskel i de stora sjöarna.
Ocksä ostronfisket på västkusten bör inlösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
delar utredningens uppfattning såvitt avser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Storsjön
i Jämtland.- Även beträffande Vättern anser fiskeristyrel<br>
sen --- att fisket med handredskap öppnas för envar. Slyrelsen tillstyr<br>
ker därför förslaget även i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
för de övriga stora sjöarna lalar starka skäl för elt utvidgat
handredskapsfiske. Atl behov härav föreligger kan numera anses styrkt, bl.a.
genom undersökningen "Svenskarnas fiskevanor". Slyrelsen vill
särskilt framhålla att ett generellt frisläppande förhindrar tidsutdräkt samt
osäkerhet under en lång följd av år om var fisket är fritt för envar. Styrelsen
bilräder därför förslaget ocksä såvitt avser Vänern, Hjälmaren och Mälaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: Verket
har i yttrande 1977-05-31 angående fiskevårdsomräden bl.a. framhållit
betydelsen av all utvidga rätten till fiske med rörliga redskap - mete - till
all gälla samtliga läns kustvatten. Verket kan inte se alt ulredningens
argument alt avstå från ett sådanl förslag är befogat och efterlyser sålunda en
utvidgning av författningsförslagets 6 § att omfatta alla kustvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens planverk: tillstyrker
planverket förslagen om dels ell</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>frisläppande av fisket med
handredskap vid Blekinge läns södra kust, vid<br>
Gotlands kuster och de störte insjöarna, dels </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.8 Statens
vattenfallsverk: Nägon knapphet på vatten för fritidsfiske<br>
föreligger ej. Vårt land är väl tillgodosett i delta avseende. Trols ingrepp av<br>
olika slag återstår stora av fritidsfisket outnyttjade naturresurser, bl.a.<br>
strömfiskevatten i Norrland. Därtill kan alternativa fiskemöjligheter i s. k.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rolenonvalten
erbjudas fritidsfiskare, som är inriktade på fiske efler laxartad fisk. Lokall
kan emellertid brisl föreligga på goda fiskevatten. Där bör åtgärder i första
hand vidtagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar atl de skyddsbestämmelser, som för Norrlandskustens del hittills
kommit lill användning i fiskevårdande syfte, inle lyckats motverka den ur
reproduklionssynpunkl ofördelaktiga utvecklingen av lax- och havsöringfiskel i
älvmynningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rådande läge med akut avelsfiskbrist som väntas öka i framliden och med — som
del förefaller - bristfälliga medel att i fiskevårdens intresse begränsa
fångstutlaget är del nödvändigt all effektiva styrinstrument tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredningsbestämmelser
i regionala stadgor är inle ens om de utformas effektivt tillfyllest i alla
lägen. Del av ulredningen föreslagna licensområ-desinslitulet kan av angivna
skäl ej bli effektivt vid Norrlandskusten. Expropriation påstås endast böra
användas i undanlagsfall. Vattenfallsverkel anser därför all möjligheler mäsle
skapas all genomföra inlösen generelll av mynningsfisken i enskilda
vattenområden i en tillräckligt slor skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.9--------------- Domänverket: Domänverket
delar inle utredningens uppfatt<br>
ning att det råder generell brist på fiskevatten. Brisl föreligger enligl<br>
verkels uppfattning endasi inom begränsade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
ifrågasätter nödvändigheten av alt samhället löser in fiskerätter efter vissa
kuster och i de slora sjöarna. Förutsällningarna atl förbättra frifidsfisket är
störst då såväl fiskevatlenägare som fiskeulövare känner ansvar och tillsammans
verkar för atl fiskels kvalitet bibehålls och att servicen blir
tillfredsställande. Mot den bakgrunden bör enligl domänverkets mening
tillgängliga resurser för fritidsfisket inom nyssnämnda vattenområden användas
på samma säll som fiskevaltensutredningen föreslär för ostkusten; dvs.
istället för etl dyrbart inlösenförfarande skall fiskevårdsomrädesbildning
påskyndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
avslyrker sådana förslag lill ändringar som innebär atl äganderätten inskränks
genom inlösenförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.10 Länsstyrelsen
i Stockholms län: Risk för utfiskning har för Mälarens<br>
del av fiskeexpertis bedömts inte föreligga. Denna risk bör således uteslu<br>
tas från vidare diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Mälarens del gäller belräffande fiskevatten att samarbete sker i icke obetydlig
utsträckning mellan yrkesfiskare och andra kategorier av fiskare. Exempelvis
samarrenderas vatten av fiskeklubbar och yrkesfiskare på så sätt att
vederbörande klubb arrenderar direkl av markägaren varefter vattnen upplåts, förutom
genom kortfiske, till yrkesfiskare. Släpps handredskapsfiskel frilt upphör
många klubbars motivering atl arrendera några vatten alls. Yrkesfiskarna lorde
då ställas inför alternativet att ensamma arrendera samma vatten som fömt men
till etl betydligt högre pris. Yrkesfiskarnas situation skulle således
försämras i förhållande till vad som nu gäller. Vidare har redan förmärkls en
tendens atl dela upp slora vattenområden i en ägares hand på flera
fiskearrenden varefter arrendepriserna höjts. Tendensen har hittills missgynnat
yrkesfiskarna som ensamma inle kunnat klara priskonkurrensen. För
fiskeklubbarnas del föreligger risk alt de upphör eller inriktar sig pä fiske
med exklusivare redskap än handredskap om handredskapsfiskel släpps fritt. I
den män klubbarna slutar sin verksamhet kan fiskevården upphöra och gär de in
för andra redskap blir fisket dyrare liksom fiskelrycket högre. Det sistnämnda
kan även innebära</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dålig
fiskevård. Intresset alt hålla service åt den till fritt handredskapsfiske
berättigade allmänheten torde dessulom upphöra hos i vart fall enskilda
markägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
flera undertemissvar har ifrågasatts om trycket från fritidsfisket är så<br>
stort som görs gällande i utredningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
befarar att ett frisläppande av handredskapsfiskel i Mälaren kommer att
motverka yrkesfiskel liksom del kommer alt motverka den skötsel av statliga
vatten genom fiskeklubbar som ulredningen även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eftersträvar.-- Det
synes länsslyrelsen tveksamt alt under redovisade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omständigheter
släppa handredskapsfiskel fritt i Mälaren. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.11------------------------------ Länsstyrelsen
i Uppsala län: Som väntal möter förslagel om frisläp<br>
pande av handredskapsfiskel i Mälaren starkt motstånd frän markägarhäll.<br>
Fiskevattenägarna och länsförbundet av LRF har starka invändningar mot<br>
förslaget från säväl saklig som principiell synpunkt. Men även yrkesfis<br>
karna och länets fiskenämnd är skeptiska. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om kritiken mot förslaget i denna del inle är hell obefogad anser<br>
länsstyrelsen de framförda farhågorna för negaliva verkningar för fiske<br>
vård, yrkesfiske och förhållandet mellan olika fiskarekategorier är något<br>
överdrivna.--- Länsstyrelsen anser sig därför böra tillstyrka att hand<br>
redskapsfiskel släpps fritt i Mälaren i enlighet med utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Utredningen föreslår att fiske med handredskap skall släppas fritt i bl.a.
Mälaren och Hjälmaren. Länsstyrelsen delar åsikten atl gmndprincipen bör vara
all tillgängligheten för allmänhetens fiske ökas i nämnda sjöar. För fritt
handredskapsfiske på enskilt vatten talar befolkningstätheten kring dessa
sjöar. Fritidsfiske är en viktig rekreationsform för berörda människor. Mot
fritt handredskapsfiske kan anföras att 60% av Mälarens yta är tillgänglig för
frifidsfiske ulan nämnvärda inskränkningar. I hela Mälaren såldes 1977 33 000
fiskekort. De nuvarande kortfiskeupplålarna tillhandahäller service ät
fritidsfiskarna i form av t.ex. väg till vattnet, parkeringsplatser,
uthyrningsbåtar och viss information. En stor del av denna service väntas
försvinna om fisket släpps fritt. Länsstyrelsen delar i princip ulredningens
förslag om fritt handredskapsfiske i Mälaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: För atl stödja fritidsfisket föreslår utredningen att fiske med
handredskap släpps fritt vid Blekinges södra kust, vid Gotlands kuster och i de
stora sjöarna, bl. a. Vättern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens förslag belräffande Vättern. Länssty<br>
relsen anse dock- att handredskapsfiskel skall inlösas och frisläppas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>även inom Östergötlands
skärgärd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.14 Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Beträffande Vättern gäller idag atl<br>
det utanför öppen strand är tillåtet atl frilt bedriva fiske med utter och drag<br>
samt med agnnot. Utredningen föreslår en utvidgning av frifiskebesläm-<br>
melsema till att omfatta även fiske med handredskap. Till följd av att<br>
Vätterns stränder fill övervägande del är branta och utan öar eller vikar -<br>
med undantag för den norta delen av sjön där en skärgärdsliknande natur<br>
finns - förekommer handredskapsfiske endast i mindre omfattning utmed<br>
stränderna. Det fiske med handredskap, som bedrtvs på enskilda vatten i<br>
övriga delar av sjön sker med stöd av enskild rätt, "på lov" eller
olovligt<br>
utan att ägaren hävdat sin rätt. Vidare har oklarhet förelegat om den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
regeln om fiske med drag, vilket lett till atl gränserna mellan allmänl och
enskilt vatten i någon män suddats ut. Ell frisläppande av handredskapsfiskel
kan därför för Vätterns del medföra enklare regler om tillåtet och otillåtet
fiske, vilket vore lill fördel inle minst för allmänheten. En sådan åtgärd kan
emellertid från principiell synpunkl anses tveksam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
För de kustfiskeinlresserade i länel är det positivt om de får tillgång lill
fritt handredskapsfiske utefter Blekingekusten. Det borde dock ytterligare
övervägas om inle detta fiske samtidigt borde inlösas utefter södra delen av
ostkusten så atl hela den svenska kusten omfattas av samma bestämmelser för
handredskapsfiskel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Även länsstyrelsen anser angelägel alt fritidsfiskarna i landet fär tillgäng
lill goda fiskevallen. Della fär dock inte leda lill icke önskade
inskränkningar i äganderätten och därigenom föranleda en minskning av
möjligheterna atl ekonomiskt ulnyllja del av faslighet som utgöres av
vattenområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
finner i likhet med utredningen, att det för närvarande är förenat med alltför
höga koslnader och att det är etl alltför omständligt och tidsödande förfarande
att bilda fiskevårdsområden. Elt förenklat förfarande vid bildandet skulle i
hög grad bidraga till ökade frilidsfiskemöjligheler under ordnade förhållanden.
Länsstyrelsen vill emellertid ifrågasätta om frisläppande av handredskapsfiskel
i de ovannämnda vattnet skulle ha samma effekt. En sådan åtgärd skulle kunna
leda till slora motsättningar mellan fritidfiskare och fiskerältsägare, dä
fisket släller krav pä skötsel, fiskevård, service m.m. Behov uppkommer vidare
av att lätt kunna nä aktuella vatten. Detla betyder i sin tur behov av vägar,
parkeringsplatser, bryggor, tillsyn och så vidare. Enligl länsstyrelsens mening
slälls då krav på någon sorts organisation för lösandet av dessa frägor saml på
kontakter med de samhällsplanerande organen. Länsstyrelsen anser att bildandel
av fiskevårdsomräden med dess noga reglerade organisation väl uppfyller dessa
krav utan att fisket för den skull behöver inlösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
delar slulligen utredningens uppfattning all inlösen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>—
som kostnadsberäknats till 150-200 miljoner kronor - av enskilt fiske pä södra
ostkusten ej skall ske, utan alt intresset för bildande av fiskevårdsomräden i
slällel stimuleras i största möjliga utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.17 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Länsslyrelsen anser atl elt frisläp<br>
pande av handredskapsfiskel vid Golland skulle kunna skapa motsättning<br>
ar mellan de fritidsfiskande och de på platsen boende fiskerältsägarna.<br>
Fisket skulle komma att bedrivas under helt okontrollerade former och<br>
ingen skulle ha ansvar för vattnens skötsel, fiskevård, servicebehov m. m.<br>
Elt fiske av någon omfattning kräver, för alt vara attraktivt för den som<br>
utövar fisket, ordnade former och elt förtroendefullt samarbete mellan<br>
bl.a. fritidsfiskare och fiskevattenägare. Behov finns av tillfartsvägar,<br>
parkeringsplatser, bryggor, båtar, tillsyn och fiskevård. Länsstyrelsen<br>
motsätter sig därför atl fisket med handredskap frisläpps vid Gotlands läns<br>
kuster och föreslår i stället alt bildandet av fiskevårdsomräden öppna för<br>
den fritidsfiskande allmänheten sfimuleras. Sådana fiskevårdsområden<br>
skulle omfatta anordnande av lämpliga serviceanordningar och ligga i linje<br>
med pågående utveckling av Gofiands turistväsende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.18---------------- Länsstyrelsen i Blekinge län: Ett
inlösenförfarande av del rörliga<br>
fisket innebär i sig ingen fiskevårdande ålgärd. Snarare kan det antas<br>
medföra att fiskevaltenägarnas inlresse alt aktivt medverka i fiskevårdsar<br>
betel begränsas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av del anförda anser länsstyrelsen att inlösen
av det rörliga redskapsfisket vid Blekinge läns södra kusl inle bör övervägas
förrän det, i likhet med vad som utredningen föreslår för ostkusten, prövats
om det på frivillig väg - efter lokal och regional planläggning på fiskets
omräde och aktiva insatser frän länsstyrelse, fiskenämnd och kommun för
genomförande av planläggningen med hjälp av ny fiskevärdsområ-deslagstiftning —
går atl få fram erforderliga frilidsfiskemöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.19-------------------------------------------------------------- Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Bland de talrika lagändringar som<br>
här föreslås kan särskill noteras att den enskilda fiskerätten med rörliga<br>
redskap på Skånes östra och södra kuster inlöses av kronan. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då man tar ställning lill dessa omfattande lagändringar
bör man försl fräga sig i vad mån det nu råder missförhållanden som kan
tillskrivas hittillsvarande lagstiftning. Ulredningen synes underskatta de
positiva erfarenheterna av denna liksom även de enskilda fiskeintressenlernas
insatser för att medverka lill bällre fiskevård och ökade fiskemöjligheler för
allmänheten. Enligt länsstyrelsens mening bör myndigheternas roll i vissa
frågor mer inriktas på all ge råd och stöd ål de olika fiskeintressenlerna än
att gä in med tvängsbeslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.20 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Av del nu
föreliggande betänkandel<br>
framgår att en utvidgning av frifisket lill alt omfalla även handredskap i de<br>
stora sjöarna fär anses vara angelägen i framför allt Mälaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En motsvarande utvidgning av frifiskel i Vänern kan,
såvitt delta län<br>
angår inte anses vara lika motiverad. Länsstyrelsen har dock i princip<br>
ingen erinran mot en reform i della hänseende. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.21 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Utredningen
föreslår i delta avsnitt<br>
bl.a. att fisket med handredskap i Vänern och Vättern skall bli frilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.22 Länsstyrelsen i Värmlands län: I fråga om Vänern
lorde del förhålla<br>
sig så att det relativt låga utnyttjandet av sjön för fritidsfiske har flera
andra<br>
orsaker utöver dem som utredningen anger. Viktiga orsaker är den rikliga<br>
tillgången på andra attraktiva fiskevatten i området, inklusive bohuskus<br>
ten, och den mycket stora andelen hell öppet vatten, som ställer slörre<br>
krav på fiskande och bål än de mera skyddade och slrandnära vattnen. De<br>
stora vidderna blir därför undemlnylljade av fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- Länsstyrelsen avslyrker inlösen av
handredskapsfiskel i Vänern,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eftersom kostnaderna inle synes stå i proportion lill de
vinster förslagel<br>
medför för fritidsfisket.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.23------------------------------- Länsstyrelsen i
Örebro län: För all förbättra möjligheterna lill fri<br>
tidsfiske vid vissa kuster och i de stora sjöarna föreslår utredningen atl<br>
lagen ändras så atl fisket med handredskap blir fritt även på enskilt vallen<br>
inom dessa områden saml all slaten löser in den delen av fiskerätten.<br>
Liksom Örebro kommun, fiskenämnden och fritidsfiskarnas länsdislrikt<br>
tillstyrker länsstyrelsen delta förslag eftersom del skulle undanröja både<br>
den osäkerhet om fiskerätten som finns och många andra hinder för fritids<br>
fisket i Hjälmaren och Vättern.- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.24 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Ulredningen föreslår atl fiske<br>
med handredskap skall släppas fritt i bl.a. Mälaren och Hjälmaren. Man<br>
konstaterar att antalet personer som bedriver fritidsfiske i sjöarna är få i<br>
förhållande till befolkningsunderlaget och anser detla till stor del bero på<br>
att utbudet av friudsfiskemöjligheter är för litet. Länsstyrelsen anser atl<br>
det finns goda förutsätlningar för att lösa fritidfiskeproblemen i de båda<br>
sjöarna på i första hand frivillig väg genom all bilda fiskevårdsomräden<br>
enligt de regler som föreslås gälla för södra ostkusten. Med tanke på de<br>
redan väl fungerande fiskevårdsföreningarna kan även andra organisa<br>
tionsformer än fiskevårdsområde bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-- —De
av utredningen redovisade problemen för fritidsfisket torde</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>endast gälla i den östra
delen av sjön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
negativa effekterna av ett frisläppande av handredskapsfiskel har belysts
dåligt i belänkandel. Länsslyrelsen vill här påpeka några.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Mälaren är del vanligt atl yrkesfiskare och frilidsfiskeorganisalioner
samarrenderar stora fiskevallen som utnyttjas gemensamt. Bortfaller arrendet
med den ena parten, kommer sannolikl yrkesfiskarnas arrendeavgifter att höjas
betydligt vilket inverkar negativt på yrkesfiskels utvecklingsmöjligheter. I
vissa fall kan personer bli tvungna all upphöra med fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande kortfiskeupplåtarna tillhandahäller service äl fritidsfiskarna i
form av t.ex. väg lill vattnet, parkeringsplatser, ulhyrningsbålar och viss
information. En stor del av denna service vänlas försvinna om fisket släpps
friU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.25 Länsstyrelsen
i Norrbottens län: För att förverkliga målen har ulred<br>
ningen funnit det nödvändigl all del allmänna erhåller betydligt slarkare<br>
slyrmedel än för närvarande då del gäller fisket. För all åstadkomma della<br>
har ulredningen bland annal föreslagil all man skall gå vidare på den linje<br>
som inleddes med 1950 års lagstiftning dvs. alt utöka den frifiskerätl som<br>
då i varierande omfattning infördes för olika kuststräckor och de stora<br>
sjöarna. - —</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-- —
Även om länsstyrelsen finner dessa förslag i sig positiva anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länsslyrelsen
alt andra mer generella ålgärder bort vidtagas för alt komma<br>
till rätta med de problem som har samband med fiskerättens nuvarande<br>
anknytning till markägandel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens uppfattning är del angeläget atl i delta samman<br>
hang de gmndläggande reglerna om fiskerätt ägnas yllerligare uppmärk<br>
samhel innan elt nytt lagförslag framlägges. Länsstyrelsen ifrågasätter om<br>
motiven för att behålla en fiskerätt med anknytning lill de enskilda fastig<br>
heterna har sådan styrka alt de överväger de betydande nackdelar som<br>
delta rnedför för möjligheler all utnyttja fiskresurserna på etl rationellt
sätt<br>
både i avseende pä fritidsfisket och yrkesfisket. Länsslyrelsen känner sig<br>
inte övertygad om atl ell förslag som syflar lill all skilja fiskerätten från<br>
markägandel ur kostnadsskäl skulle vara omöjligt all realisera. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7.1.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beredningen för planering och
samordning av stathga insatser för rekreation m.m.: Som elt vikligl
förslag i linje med all öka allmänhetens frilidsfiskemöjligheler är
ulredningens förslag om fritt handredskapsfiske i Blekinge, på Gotland och i
de slora sjöarna, vilkel förslag beredningen tillstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7.1.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralorganistionen SACO/SR:
[SACO/SR] tillstyrker det föreslagna frisläppandet av fisket med handredskap-------------------------- .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.28 Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: Ett frisläppande av handredskapsfiskel vid delar av Blekinge läns<br>
och Skånes kuster, vid Gollands läns kuster samt i de stora sjöarna<br>
kommer att leda till ett helt okontrollerat fiske. Ingen kommer atl ha<br>
ansvar för vattnens skötsel, fiskevård, servicebehov m. m. Etl fiske kräver<br>
för att vara aUraktivt ordnade former och ell förtroendefullt samarbete<br>
mellan olika intressenter. Behov kommer att finnas av åtkomstmöjligheter<br>
av vattnen i form av tillfartsvägar, parkeringsplatser, bryggor, båtar, till<br>
syn och fiskevård. För att klara detta krävs en fast organisation. Enligt<br>
förbundets mening fyller fiskevårdsområdel dessa krav. Möjligheler och<br>
intresse att skapa motsvarande juridiska person om handredskapsfiskel<br>
släpps fritt torde icke förefinnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundets bestämda uppfattning är det för atl skapa tillräckliga<br>
fritidsfiskemöjligheter inget behov av ett frisläppande av handredskapsfis<br>
kel på det säU utredningen föreslär. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag till ätgärder är avsedda atl främst främja handred<br>
skapsfiskel, vars intressen och behov uppfaUas vara dåligl tillgodosedda.<br>
Förbundet delar inle utredningens uppfattning alt det råder generell brist<br>
på fiskevaften och fisketillfällen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
erfarenheter förbundet har styrker snarare uppfattningen alt trycket<br>
frän fritidsfiskare i de aktuella vattnen ej är större än inom andra vallenom<br>
råden. Påståendet alt efterfrågan på fiskevallen inom de slörre lälortsre-<br>
gionerna skulle vara så stort atl del motiverar ett inlösenförfarande enligt<br>
utredningens förslag har ej stöd i verkligheten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av utredningen påstådda behovet av ytteriigare frilidsfisketillfällen<br>
- i den män ett sädani behov över huvud laget föreligger - kan uppenbar<br>
ligen tillgodoses utan ett drastiskt och kostnadskrävande inlösenförfaran<br>
de. Vad som behövs är i stället ett ökal organiserat samarbele mellan<br>
myndigheler, fiskevatlenägare och friudsfiskare. Elt sådanl organiserat<br>
samarbete motverkas snarast av ett frisläppande av handredskapsfiskel<br>
eftersom detta splittrar fisket och intresset för bildandel av fiskevårdsom<br>
räden bortfaller.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har konstaterat atl tillskapandet av fritidsfiskemöjligheter vid södra
ostkusten bäst löses genom bildandel av fiskevårdsområden. Förbundel delar hell
utredningens uppfattning härvidlag och vill bestäml framhålla att några
skillnader icke föreligger mellan södra ostkusten, å ena sidan, och övriga
kustavsnilt och de slora sjöarna, å andra sidan, när det gäller värdet att få
till stånd fiskevårdsomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
motsätter sig därför alt fisket med handredskap frisläpps vid Gotlands läns
kuster, Blekinge läns södra kust, Skånes östra och södra kuster samt i sjöarna
Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.29--------------------------- Landsorganisationen
i Sverige: bör fisket med handredskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så
långt möjligt frisläppas. Utredningens förslag om en utvidgning av de fria
fiskevattnen är enligl LOs mening etl steg i rätt riklning men fär inle ses som
någon slutelapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.30 Landstingsförbundet:
Landstingsförbundet tillstyrker ulredningens<br>
förslag om frisläppande av handredskapsfiske vid södra Blekingekusten,<br>
vid Gotlands kuster samt i de slora sjöarna. En förutsätlning är dock all<br>
vissa områden, där konflikter kan befaras uppslå, skall kunna avsättas som<br>
fiskevårdsomräden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.31------------------------- Lantbrukarnas
riksförbund: Utredningen synes allt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
ensidigt ha varit inriktad på att pä allt sätt tillskapa olika metoder aft
öppna fiskevatten för fritidsfisket. Betänkandet innehåller därför förslag till
ett flertal inskränkningar i den enskilda ägande- och nyttjanderätten fill mark
och vatten. Enligt LRFs uppfattning måste sådana inskränkningar i den enskildes
disposition över en ägd fastighet vara sakligt underbyggda och väl motiverade,
och allmänna inlressen av hög dignitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
delar utredningens uppfattning att det frän samhällssynpunkt är angeläget att människor
får tillgång fill olika slag av frifidsaktiviteter och att fritidsfisket i
dessa sammanhang är av utomordentlig belydelse. Detta faktum är emellertid inte
i sig lillräcklig grund för de tvångsåtgärder som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslås i betänkandel. LRF
delar inle utredningens uppfattning att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
i landet skulle råda någon allmän brist pä fiskevatten och fisketillfällen som
skulle kunna motivera de föreslagna tvångsåtgärderna. Erfarenheter frän
kortfiskeområden borde här ha inhämtats och utvärderats av utredningen. Utredningen
skulle därvid ha kunnat konstatera aU utbudet av fiskelillfällen är stort i
hela landet. Nägon brist torde inte ens finnas i storstadsregionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad
som ovan anförts ter sig utredningens förslag till tvångsåtgärder för att öppna
fiskevatten för fritidsfisket som onödiga och betungande för fiskevattenägarna.
Det finns vidare risk för att åtgärderna kan skapa motsättningar mellan
fritidsfiskande och fiskerättsägare vilket i sin tur kan minska intresset för
fiskevård och samarbete i övrigt på fiskets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
frisläppande av handredskapsfiske vid delar av Blekinge läns och Skånes kuster,
vid Gotlands läns kuster och i de stora sjöarna kommer att leda till elt fiske
där ingen har ansvar för vattnens skötsel och vård. Etl frisläppande av
handredskapsfiskel på sätt som förordas av utredningen är inte motiverat vare
sig för all skapa yUeriigare fritidsfiskemöjligheter eller från annan synpunkl.
Med hänsyn härtill och del intrång för de enskilda fiskevallenägarna som en
sådan åtgärd utgör avstyrker LRF utredningens förslag (5-16 §§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.32 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Vi är medvetna om alt mänga<br>
tätortsnära och särskill attraktiva fisken har nätt övre gränsen för besöks<br>
frekvens och fångstlryck. I det slora sammanhanget utgör dock dessa fall<br>
undantagen. Vår erfarenhel, främsl avseende insjöfiske, är snarare den alt<br>
de senare årens upplåtelser till allmänheten medfört atl efterfrågan mer än<br>
väl tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SISU
ifrågasätter starkt del rikliga i utredningens förslag om frisläp<br>
pande av handredskapsfiskel vid vissa kuststräckor och i de slora sjöarna.<br>
Behovet att vidga möjligheten till ifrågavarande fisketillfällen - ulöver vad<br>
som f. n. kan erbjudas och ytteriigare upplåtas inom ramen för fiskevårds<br>
omräden - slår ej i relation lill befarade negaliva verkningar i form av<br>
okontrollerat fiske, minskande ansvar för fiskevård och för miljön i övrigt,<br>
åsidosatta serviceålgärder m.m. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.1.33 Sveriges
fiskares riksförbund: Ulredningen har övervägt olika för<br>
slag för alt i ökad omfallning skapa möjligheler lill fritidsfiske i kusl- och<br>
inlandsvatten. SFR ansluter sig här lill utredningens förslag att föreslå etl<br>
frisläppande av fisket med handredskap vid Blekinge läns södra kusl samt<br>
vid Gotlands läns kuster. SFR motsätter sig utredningens förslag atl ålgär<br>
der bör vidtagas från samhällels sida om upplåtelser i tillräcklig omfallning<br>
längs södra ostkusten ej kommit till stånd före 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SFR
har ingen invändning mot den föreslagna inlösen vid Gollands kusl, vid Blekinge
läns södra kust samt vid Skånes östra och södra kuster. Ell speciellt problem
utgör norrlandskusten, där endasi fasla redskap och laxfisket på enskilt vatten
är förbehållet vallenägaren. Inlösen av enskilt vatten för bildande av
licensområden kan här vara etl alternativ. Pä västkusten är f.n. endast fiske
efler ostron förbehållet fiskevatlensägaren. Enligt SFR:s mening skulle det
vara ändamålsenligt att den berörda enskilda fiskerätten efler ostron inlöses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges turistråd: Förslagen
om all öka allmänhetens tillgång lill fiske med handredskap hälsas naturligtvis
med tillfredsställelse.-------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Ulredningen föreslår etl frisläppande av handredskapsfiskel vid
Blekinge läns södra kust, vid Gollands läns kuster samt i sjöarna Vänern,
Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid Blekinge läns södra
kust och de gotländska kusterna är förhållandel idag helt otillfredsställande.
Det kan inte vara rimligt all man skall kunna fiska frän båt ända in mot land
med samlliga rörliga redskap medan handredskapsfiskel från land är förbjudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
tillstyrker därför utredningens förslag att frisläppa handredskapsfiskel inom
dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller de aktuella
sjöarna har utredningsförslaget slor belydelse framför allt i Mälaren och
Hjälmaren. I dessa är stora aiealer inle upplåtna för fritidsfiske (i Mälaren
ca 60 proceni) och framför allt i Hjälmaren, men också i Vänern, råder stor
osäkerhet om var gränsen mellan enskilt och allmänt vatten går.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill kraftigt understryka att ell frisläppande av handredskaps-<br>
fisket i de aktuella sjöarna på intet sätt kan utgöra någon fara för fiskbe<br>
stånden eller innebära konkurrens lill del där bedrivna yrkes- eller husbe<br>
hovsfisket, som är inriktat på andra arter (gös, siklöja, lax) än handred<br>
skapsfiskel. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
tillstyrker säledes förslagel om fritt handredskapsfiske i de fem föreslagna
sjöarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har enligt sina direktiv haft att undersöka möjligheterna lill<br>
ökade fritidsfiskemöjligheter. Enligl förbundet hade det härvid varil mest<br>
naturligt atl skapa möjligheler till fritt handredskapsfiske även inom den<br>
del av landets kuster där sådant fiske för närvarande inte är fritt, nämligen<br>
södra ostkusten. Idag är upplåtelserna av fiske efler denna kuslslräcka<br>
relativt obetydliga trots del starka fiskelrycket frän Slockholm och andra<br>
lälortsregioner. Fiskebeslämmelserna är dessutom ovanligt tillkrånglade,<br>
något som ulredningen tyvärr inle sökt råda bot på. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett argument mot en inlösen framhålls ofta ocksä att fiskevårdsområden på ett
bättre sätt än samhället kan svara för fiskevård och service. Förbundet vill
mol detta erinra om atl intresset för fiskevård i havet hos den enskilde
fiskerätlsägaren oftast är tämligen ringa. Della beroende på att den typ av fiskevård
som från biologiskt håll rekommenderas i t.ex. Östersjön (utsättning av lax,
havsöring och ål) i regel inle ger någon direkl avkastning på fiskerätlsägarens
vatten. Enligl förbundels uppfattning är det därför mest naturligt alt
samhället påtar sig denna lyp av fiskevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller serviceålgärder kring fisket, båtuthyrning, ordnandet av bryggor,
rastplatser etc, finner förbundel del i hög grad befogat atl kommunerna pålar
sig etl ansvar. Och självklart kommer intresset härför atl öka om handredskapsfiskel
släpps frilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
vill också underslryka all elt frisläppande av handredskapsfiskel pä intet
säll ulgör nägon fara för yrkesfiskel. Enligt utredningens redovisning är
handredskapsfiskel näslan hell inriktat pä gädda och ab-borte, medan
yrkesfiskels fångster domineras av strömming, ål och lax (sid. 409 tabell 23).
Förbundel är dessulom berett all tillstyrka att vissa regioner utefter
ostkusten, där yrkesfiskel har speciell belydelse, undantas från fritt
handredskapsfiske. Bestämda krav på inlösen av handredskapsfiskel vid södra
ostkusten har sedan länge framförts av berörda distrikt inom förbundet. Dessa
har bl. a. pekat på del omotiverade i aU inle samma fria handredskapsfiske
finns här som vid övriga kuster. Förbundel delar hell dessa synpunkler och
hemställer därför i första hand all sådana åtgärder vidlas all
handredskapsfiskel blir fritt utefter södra ostkusten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Idag är fiske med röriigt
redskap fritt från finska gränsen lill Stockholms län (med undanlag för lax).
Utredningen föreslår ingen ändring för denna kuststräcka. Förbundel finner
della otillfredsställande. Genom atl enskilt fiske fortfarande finns torde det,
under nuvarande förhållanden, inte vara möjligt att på etl effektivt säll komma
lill rälla med den kraftiga överfiskning med fasta redskap (botlengarn,
finnfällor, etc.) samt nät för lax och havsöring, som sker inom den akluella
kuststräckan. Della inle minst i anslutning till laxförande älvars
mynningsomräden. Denna överfiskning utgör idag en stor fara för bestånden. För
vissa älvar har det under de senaste åren inte ens varit möjligt alt erhålla
lillräckligl anlal avelsfiskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
finner det därför hell nödvändigl all denna typ av fiske slarkl begränsas genom
erforderiig inlösen av fiskerätt. Härigenom skulle fiske med fasta redskap och
nät kunna regleras ocksä på enskilt vallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
Ulredningens grundmaterial framgår all en sådan inlösen skulle kosta 5-10
miljoner kronor. Della engångsbelopp skall jämföras med del åriiga värdet av
del svenska laxfisket. Detta uppgick 1977 till 15 miljoner kronor och värdet av
det sammanlagda laxfisket i östersjöområdet till ca 90 miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2
Kostnader vid inlösen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2.1
Svea hovrätt, vattenöverdomstolen: Ersällning för den föriust eller
inskränkning i fiskerätten som föreslagna regler i 5 § och 12-16 §§ fiskelagen
medför, föreslås utgå med slöd av bestämmelser i lag om ersällning för förlust
av fiskerätt. Utredningen föreslår atl fastighetsdomstolarna erhåller uppgiften
alt handlägga fiskeersättningsmäl och att expropriationslagens regelsystem görs
tillämpligt. Någon anledning att ifrägasälta faslighets-domstolarnas kompelens
alt handlägga sådana ersättningsfrågor föreligger ej. Emellertid torde akluella
fiskeersättningsmäl innebära likartade bedömningar som de som är akluella i
valtenmäi. Det torde därför förhälla sig sä att vattendomstolarna besitter de
största erfarenhelerna på området. Hov-räUen anser därför aU ersätlningsmålen
lämpligen bör läggas på vattendomstolarna och följa den ordning som gäller
enligl vattenlagen. Här bör emellertid erinras om att likartade frägor kan
komma all underställas fastighetsdomstols prövning med hänsyn lill den
föreslagna ändringen i expropriationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i olika avsniU av betänkandel berört kostnadsfrågan och
intrångsersättningarnas sloriek. Någon beräkning av kostnaderna för
fiskerältsutredningar saml för domslolsförfarandet har inle gjorts. Hovrätten
saknar pä det föreliggande materialet möjlighel all göra någon bedömning av de
ersättningsberäkningar som redovisats. Kostnaderna till följd av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1950
års lagstiftning kom emellertid vida alt överstiga de kalkylerade ramarna.
Detta gällde bäde ersättningen lill sakägare och koslnader för utrednings- och
domslolsförfarandet. Mot bakgrund av dessa erfarenheler får därför anlas att de
ersättningar som nu skulle bli aktuella kommer atl uppgå fill betydande belopp.
Innan lagsliflning genomförs bör därför kostnadsfrågan bli föremål för
yllerligare ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten för nedre Norrland:
Vidkommande fisket vid västkusten anför utredningen att nuvarande lag utgår
frän förekomsten av enskild fiskerätt men att den renl laglekniska
konstmktionen i 5 och 13 §§ lagen om rätt till fiske knappasi kan sägas överensstämma
med den allmänna uppfattningen om vad sorn är gällande rätt. I diskussionen om
ersättning sägs, som skäl fill alt fiskerättsägarna inte skulle vara
berättigade till ersättning, att de redan i dag synes vara bundna av
myndigheternas reglering av fisket. Som stöd för sistnämnda påstående åberopar
ulredningen endast ett uttalande av tredje lagutskottet (3 LU 1950: 23 s 30),
vari della ansluter sig till av yrkesfiskare framförd uppfaUning, att
frisläppande av fiske med fasta redskap skulle medföra omnämnda bundenhet. Hur
det i dag verkligen förhåller sig med denna bundenhet och huruvida den i
förekommande fall är rättsligt grundad, uppehåller sig utredningen icke vid.
Enligt hovrättens mening synes utredningens övervägande, i vart fall som det presenteras
i belänkandel, inte vila på sådan grund alt ersättningsfrågan såvitt gäller
västkusten kan bedömas med erforderlig grad av säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Jönköping: det
är tveksamt om fiskevattensutredningen inte i betänkandet underskattat
storieken av de kostnader förslaget skulle komma atl medföra. Det finns skäl
all befara all kostnaderna väsentligt kommer alt överstiga de nu redovisade
beräkningarna. Detta gäller särskilt kostnaderna för inskränkningar i enskild
fiskerätt. Utredningen har inte redovisat annal än översiktliga
beräkningsgmnder. Erfarenheter talar dock för att kostnaderna - särskill för
utredningar och rättegångar — lätt blir slora i dessa fall. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet: Del begränsade
förslag som utredningen nu framlagt kommer enligt ulredningens beräkningar alt
kosta 22 Mkr i ersättning för mistad fiskerätt och 3 Mkr för
fiskerältsutredningar. Härtill kommer ell okänt antal Mkr för
domslolsförfarandet inklusive rättegångskostnader. Det är svårt att uppskatta
vad dessa koslnader kommer alt uppgå lill. Del torde dock inte vara
orealistiskt atl räkna med alt sluträkningen måhända inte kommer att understiga
50 Mkr. I lidigare mål om ersällning för mistad fiskerätt företräddes statens
inlressen av kammarkollegiet. Kollegiet är berett att utföra statens talan även
i de mål som kan komma att föranledas av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kollegiet
har dock en viklig praklisk-formell invändning mol ulredningens förslag och
den gäller förslagel lill inlösen av enskild fiskerätt, som enligt utredningen
bedömts vara av materiell belydelse endast beträffande Skånes östra och södra
kuster (kostnad: ersättningar 2 Mkr, ulredning 0,6 Mkr). Det gäller alltså 5 §
förslaget lill lag om fiske, som enligt kollegiets mening är olämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
Skånes östra och södra kuster, liksom utmed hela västkusten, är fisket med
handredskap redan idag frilt för envar. Det utredningen med sill förslag vill
fä kontroll över är det fiske som utövas med slöd av enskild</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskerätt.
Utredningens syn på den juridiska frågan - vilka inskränkningar kan åläggas
innehavare av enskild fiskerätt? — ulvecklas närmare på s. 220 ff i
betänkandet. Utredningens slutsatser kan diskuteras och är, framförallt, inte
bindande för den fasfighetsdomstol som kan komma all få ta ställning till krav
enligt lagen om ersättning för förlust av mistad fiskerätt. Utredningen tänker
sig att endast fiskerättsägare vid Skånes östra och södra kuster skall kunna få
ersällning, men samtidigt öppnar 5 §, jämförd med förslagel till lag om
ersättning för föriust av fiskerätt, möjlighet för envar fiskerältsägare pä
västkusten att anhängiggöra talan om ersättning för förlust av enskild
fiskerätt. Ersättning för rättegångskostnader kan de under alla förhållanden
påräkna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2.5 Fiskeristyrelsen:
Utredningens förslag beträffande ersällning vid in<br>
lösen har godtagits av berörda fiskenämnder med undanlag för Gollands<br>
län, som anser att hänsyn vid beräkningen inte - som ulredningen menar<br>
- bör tas till i vad mån fiskerätten hävdats eller ej. Fiskeristyrelsen<br>
tillstyrker ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utredningen
synes ha använt sig av de beräkningsgrunder som är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjliga
att använda och som av nalurliga skäl endast kan bli ganska grova
uppskattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2.6 Statens
lantmäteriverk: Enligt utredningens förslag skall frågor om<br>
ersättning för förlust av fiskerätt till följd av de föreslagna utvidgningarna<br>
av frifiskerätten - som LMV inte tar ställning till - prövas av fastighets<br>
domstol med tillämpning av expropriationslagens regler i tillämpliga delar.<br>
Utredningen har inte kunnat beräkna kostnader för rättegäng och fiske<br>
rättsutredningar. Uppenbarligen kommer dessa kostnader alt bli betydan<br>
de.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
enligt expropriationslagen vid bestämmande av ersättning är fids- och
kostnadskrävande. Enligt LMVs uppfattning skulle man få ell snabbare och
billigare förfarande om det öppnas möjlighet för domstolen att i
utredningsbeslutets form uppdra åt lantmäteriet att utföra en opartisk
värdering som kan läggas till grund för parternas och domstolens bedömning. En
sådan ordning skulle kunna leda till effektivare handläggning och begränsa
rättegångskostnaderna genom atl enbart en grundutredning behövs i målet och
eventuella kompletterande partsutredningar snabbt kommer att få den inriklning
och omfattning som är lämplig. Fömtom värderingar skulle uppdraget även avse
den fastighelsrällsliga ulredning som målet kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2.7 Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Belräffande förslaget om ersätt<br>
ning för förlust av fiskerätt bör konsekvenserna i ekonomiskl hänseende<br>
ytterligare övervägas. Det framgår av en notering på s. 320 atl kostnaden<br>
för domslolsförfarandet samt rältegångskoslander ej varit möjliga all be<br>
räkna. Humvida samma gäller fiskerättsutredningar är oklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
döljs mycket stora kostnader, förmodligen längt större än de kostnader som
framräknats för inskränkningar i enskild fiskerätt. Jämförelser bör göras med
de kostnader som blev följden av 1950 års lag om ersällning för mistad
fiskerätt m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2.8 Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Från genomförandet av nu gällande<br>
lag (1950; 596) om rätt till fiske med avseende på ersättning till fiskerälts<br>
ägare för mistad fiskerätt erinras om atl de sammanlagda ersättningsbelop<br>
pen blev mångdubbelt större än vad som vid lagens tillkomst beräknats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enskild
fiskerätt i Storsjön tillkommer fastighetsägare i de byar eller skifteslag som
har vattenområde i sjön i följande socknar (eller motsvarande områden) i
ordning medsols, nämligen Östersund, Frösö, Brunflo, Lockne, Marieby, Sunne,
Hackas, Berg, Myssjö, Oviiken, Marby, Norderön, Hallen, Maltmar, Alsen,
Näskotl, Rödön och Ås. Såsom exempel på antalet fastigheter med fiskerätt i
Storsjön inom en socken kan nämnas att enligt handlingarna i målet rörande
Storsjöns reglering antalet sådana fastigheter är 1965 var cirka 160 i Ås
socken och cirka 130 i Bmnflo socken. Motsvarande antal fiskerältsägare,
familjemedlemmar inte medräknade, var för var och en av dessa socknar cirka
160.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
av den föreslagna ulökade frifiskerällen synes vara svära att bedöma. Motiven
till förslaget synes inte heller vara övertygande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2.9 Landsorganisationen
i Sverige: I samband med statlig ersättning för<br>
inskränkning i enskild fiskerätt borde erfarenheter, som vanns vid motsva<br>
rande inlösen efter 1950 års reform, uppmärksammas. Del kan enligt LOs<br>
mening inte vara rimligt all samhällel med stora belopp ska ersätta intrång<br>
i rättigheter, som kanske aldrig utnyttjats eller för vilka ägaren inte haft<br>
några kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2.10- Sveriges
fritidsfiskares riksförbund: I detla sammanhang bör också<br>
understrykas att utredningen i rapporten över svenskarnas fiskevanor<br>
redovisar att 334000 personer fiskar med handredskap vid södra ostkus<br>
ten. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
anledning till atl ulredningen inle vägat sig pä att föreslå en inlösen av
fisket torde vara kostnaderna föf delta. Dessa har under hand angetts uppgå
till 150-200 miljoner kronor. Delta under förulsällning all allt fiske inlöses,
vilket i och för sig inte är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
synes för övrigl inle ha varil främmande för all en inlösen kan bli aktuell i
framtiden och förbundel vill med anledning av della endasi påpeka att
kostnaderna för en sädan då ingalunda kommer att bli lägre, utan med säkerhel
avsevärt högre än om inlösen sker nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Förslag till förmån för yrkesfisket 8.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.1
Hovrätten för nedre Norrland: Den föreslagna lagen om fiske är starkt påverkad
av ulredningens syn på dellidsfiskel. Hovrätten ifrågasätter det berättigade i
atl på föreslaget sätt generelll rycka undan grunden för deltidsfiskarnas
verksamhet, eftersom även denna kategori bidrar lill folk-hushällningen och
utnyttjandet av vallenresurserna. E)el lorde för övrigl förhälla sig sä att
många fiskare inleder sin verksamhel med ell dellidsfiske som sedan lar allt
fastare form. Den föreslagna ordningen kan mol bakgrund härav befaras komma
atl försvåra rekryteringen av yrkesfiskar-kåren. Om emellertid utredningens syn
pä deltidsfiskama anses böra prägla lagen, har hovrätten inte några väsentliga
invändningar mol föreslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.2
Riksåklagaren:- Någon konkurrens mellan yrkesfiske och fri<br>
fidsfiske med handredskap föreligger i allmänhet inte. Utredningen anser<br>
att i en konfliktsituation företräde bör ges ål dessa slag av fiske, vilken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfattning
jag i och för sig delar. Det kan emellertid anmärkas alt i vissa fiskevatten
bl.a. vid syd- och västkusten samt i Norrlandsälvarna bedrivs ett fritidsfiske
som under vissa förhållanden får karaktären av rovfiske och därför väcker
ovilja hos yrkesfiskare. Anledning föreligger inle lill att uppmuntra ett ohämmat
fritidsfiske av detta slag. Utredningen synes inte fulh ut ha beaktat detta
förhållande och föreslår ej heller åtgärder för alt motverka detta slag av
fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.3 Sjöfartsverket:
Sjöfartsverkel har i första hand sökt bedöma de före<br>
slagna reglerna med hänsyn till deras verkan för sjöfartsverkets i kustom<br>
rådena bosatta personer såsom lotsar, bälmän m.fl. Mänga av dessa,<br>
liksom andra i de yttre skärgårdsområdena bosatta personer, bedriver visst<br>
fiske vid sidan av sitt arbete i övrigt. Beroende av omständigheterna,<br>
vederbörandes intresse, boplatsens belägenhet m. m. kan fisket variera<br>
mellan vad utredningen kallar deltidsfiske och fritidsfiske. Tillgången i<br>
ytterskärgården på färsk fisk fångad av yrkesfiskare är nämligen ofta<br>
begränsad och del kan dä vara naturligt atl där bosatt
"friudsfiskare" mol<br>
ersättning överiäter del av någon slörre fångst lill någon granne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
sjöfartsverkets mening bör hinder ej resas för della av skärgårdsbor bedrivna
fiske. Detta inle minst för att inle avfolkningen av den yttre skärgården skall
ytteriigare intensifieras. En tänkbar lösning av nämnda situafion för den i
ytterskärgärdarna bosatta befolkningen kan möjligen vara om de efter dispens
kan medges fiskerätt såsom yrkesfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.4 Fiskeristyrelsen:
Styrelsen anser del värdefullt atl etl husbehovsfiske<br>
kan utövas även i forlsältningen efler våra kuster men menar i likhel med<br>
utredningen att i sådana områden där stark konkurrens om fiskresurserna<br>
kan uppstå bör det licensierade yrkesfiskel och handredskapsfiskel priori<br>
teras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
hyser styrelsen stor förståelse för de strävanden att främja<br>
fiskevården som ulgör en väsenllig del av motiven för ulredningens förslag<br>
i ifrågavarande avseende. Slyrelsen vill t.ex. inte bestrida att del i åtskilli<br>
ga fall kan vara befogal att såsom ulredningen föreslår vidla erforderliga<br>
begränsningar av del icke-yrkesmässiga nälfiskei, där detta alltför slarkl<br>
begränsar handredskapsfiskels möjligheler. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
fiskenämnder och andra remissinsianser som yllral sig lill fiskeristyrelsen är
genomgående positiva lill ulredningens resultat. Samtidigt framhålls från
flera håll all ulredningen inle fulll ul lyckats begränsa eller avgränsa
konkurrensförhållandel främsl mellan dellidsfiskel och yrkesfisket. Viss kritik
riktas också mol all fiskefrågorna i kustområdena och de slora sjöarna
behandlals mycket allsidigt medan övrigt inlandsfiske belysts mera
översiktligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
anser, atl utredningens förslag lill författningsmässig reglering av fisket
innehåller väsentliga moment lill fromma för fiskels utveckling i landet.
Styrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.5
Domänverket: Domänverkel motsätter sig sådana förslag i slutbelänkandel som
ensidigt begränsar andra fiskesält än handrepskapsfiske. Även dessa andra fiskesält
ger upphov lill rekrealionstillfällen och har betydelse för kosthållet. Från
regionalpolilisk synpunkl är del vidare vikligl all rimlig hänsyn las lill
husbehovsfisket i såväl kustområdenas som inlandels glesbygd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
domänverkets mening kan behovet att skydda yrkesfisket mot konkurrerande
deltidsfiske som bedrivs med nät eller andra rörliga redskap tillgodoses genom
atl dels tillätna redskaps storlek och antal begränsas, dels bestämmelserna om
försäljning av fisk skärps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Fisket pä södra ostkusten domineras av strömmings-, ål- och torskfiske. Av
fiskemeloderna intar trålfisket en absolut tätposition, men även exempelvis
ålfisket med fasta redskap är betydande och främst då i Kalmar län, där 40
procent av all svenskfångad ål tas. Näringen som sådan är av primär betydelse
för bl. a. länets skärgård, då ett omfattande binäringsfiske bedrivs i s. k.
skärgärdsförelag. De mycket begränsade möjligheterna till alternativa
sysselsättningar i skärgårdsområdena medför alt fisket utgör en viktig del av
skärgårdsbornas utkomst och är i själva verket av avgörande betydelse för
skärgårdsområdenas utveckling. Länsstyrelsen vill därför framhålla
angelägenhelen av att eventuella inskränkningar i fiskevaltensägarnas fiskerätt
utformas så, att denna viktiga inkomstkälla ej försvinner eller reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att yrkesfisket bör prioriteras
och att fritidsfisket i möjligaste mån bör inriktas på fiske med handredskap.
Det kan ifrågasättas om inte vissa begränsningar av det fria nälfiskei bör
komma til! stånd. Lagsliftningen på fiskets omräde bör utformas så att
deltidsfisket begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser dock att kust- och skärgårdsbefolkningen även fortsättningsvis bör ha
rätt att bedriva sitt hävdvunna fritids- och husbehovsfiske ocksä med andra
redskap än handredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.8.
Länsstyrelsen i Blekinge län: Ulredningens förslag i denna del har, som
länsstyrelsen inledningsvis antytt, väckt stor debatt och oro hos kust-och
skärgårdsbefolkningen. Oron hänför sig framför allt lill frågan om det sedan
gammalt av befolkningen vid kusten och i skärgården bedrivna och för husbehov
och i viss omfattning för avsalu inriktade s. k. småfisket skall kunna fortsätta
efter lagförslagets genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.9 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Positivt i ulredningens förslag är<br>
licensområdena och yrkesfiskelicenserna. Dessa bör ses som ell verksami<br>
stöd för yrkesfisket. Emellertid strider del mot rådande decenlraliserings<br>
strävanden att besluten om licensområden och vissa licenser skall fattas av<br>
ett centralt ämbetsverk, särskilt som det nu finns regionala fiskenämnder<br>
som får anses väl lämpade för dessa beslutsuppgifler. Fiskeristyrelsen bör<br>
i stället ha som uppgift atl ge fiskenämnderna sakkunniga råd i dessa<br>
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.10 Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Utredningens förslag syftar till all<br>
skapa bättre förutsättningar för frifidsfisket samtidigt som yrkesfisket ges<br>
möjligheter att bestå som näring. Länsstyrelsen vill underslryka alt del<br>
allmänna i den mån konflikt uppslår i första hand mäsle lillgodose yrkesfis<br>
kets skäliga krav. Del fritidsfiske som utövas med handredskap ulgör i<br>
allmänhet inget hinder för yrkesfisket. Länsstyrelsen delar därför ulred<br>
ningens uppfattning att fritidsfisket bör inriktas pä handredskapsfiske.<br>
Emellertid förekommer etl omfattande fritidsfiske med andra redskap,<br>
framför allt med nät. Detta s.k. dellidsfiske sker ofta i konkurrens med<br>
yrkesfisket i syfte all sälja fångsterna. Det bedrivs emellertid även av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>personer
som fiskar för i huvudsak eget behov, s.k. husbehovsfiske. Utredningen har
angett atl deltidsfisket bedrivs på sådant sätt att det medför problem för
yrkesfisket och fritidsfisket med handredskap. Emellertid har utredningen inte
tillräckligt belyst i vilken utsträckning deltidsfisket utgör ett hot mot
fiskresursen. Inte heller tar utredningens förslag fillräcklig hänsyn till
husbehovsfisket, som enligt utredningen utgör en naturlig och stimulerande fritidssysselsättning
för kustbefolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.11------------------------- Länsstyrelsen
i Hallands län: Enligt länsstyrelsens mening är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
rimligt att den kustboende, fasta befolkningen även i fortsättningen kan
bedriva ett anpassat husbehovsfiske. En sådan tingens ordning kan uppnås genom
att bestämmelserna inte ges en alltför rigorös utformning och att
beslutsfunktionerna läggs på länsslyrelsen som är väl förtrogen med förhållandena
inom länet. Tillresta deltidsfiskare och fritidsboende påstås ibland göra
avsevärda ultag, avsedda för annal än husbehov. Stor osäkerhet råder
emellertid om hur mycket dessa uttag ulgör av det totala fisket. Sammantaget
sett torde utredningen kraftigt ha överdrivit den effekt deltids- och
husbehovsfisket har pä fiskbestånden. Det ymniga och ständigt ökande bmket av
nät ger emellertid upphov till andra problem säsom konkurrens om fiskeplatserna
samt hinder i framkomligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län: Kommunerna i länet anser att konflikterna mellan deltidsfisket och
övrigt fiske kraftigt har överdrivits i utredningen och att det dessutom är fel
att likställa ell förvärvsmässigt inriktat deltidsfiske med det husbehovsfiske
som fritt bedrivs utefter kusten. Della fiske som lidigare var ekonomiskt
myckel viktigt för hushållen i kustbandet har fortfarande betydelse för
bibehållande av den bofasta kustbefolkningen även om del numera för flertalet
utövare motiveras främsl av de sociala och rekreativa värdena. Dessa
förhållanden är enligl länsstyrelsens mening så viktiga och djupt rotade hos
skärgårdsbefolkningen att inskränkningar i husbehovsfisket bör ske endast om
det är nödvändigt för att värda och skydda fiskbestånden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Utredningens förslag fill förmån för yrkesfisket får anses vara välgmndat.
Länsslyrelsen har säledes ingen erinran mot förslagen till yrkesfiskelicens,
redskap förbehållna yrkesfiskare och licensområden--------- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:
Länsstyrelsen delar utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bedömning
att i alla situationer med konkurtens om fiskevattnen skall det rena
yrkesfisket samt fritidsfiske med handredskap gå före andra former av fiske,
framför allt det s. k. deltidsfisket. Detla senare är en form av frifidsfiske
som tar en stor del av den tolala fiskproduklionen i anspråk och dessutom
skapar irritation i förhållandet till yrkesfisket, men som ger förhållandevis
Ihe utbyte i form av rekreationsdagar. Enligt länsstyrelsens uppfattning har
utredningen efter alt ha konstaterat olägenheterna varit alltför lite
restriktiv mot denna mellanform av fiske i vatten med allmänt fiske. För länets
del synes dock olägenheterna med deltidsfisket kunna komma att lösas genom en
omfattande utläggning av s. k. licensområden i Hjälmaren och Vättern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1.15 Länsstyrelsen
i Norrbottens län: För närvarande är rätten alt bedri<br>
va fiske med rörliga redskap i länets skärgård lika för alla. Utredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
innebär att de som har andel i fiskerätten inom resp. by i fortsättningen får
möjlighet att fiska utan hänsyn till de bestämmelser som meddelas lill skydd
för yrkesfiskel medan övriga mäsle respektera dessa bestämmelser. Därmed har
den olikhet som avskaffades genom 1950 ärs lagstiftning åtemppstått i viss
omfattning trols atl fiskerällsinnehavarna erhållit en ersättning för
frifiskerällen som i slorl motsvarar värdet av hela fiskerätten med rörligt
redskap. Dä den enskilda fiskerätten i Norrbottens skärgärd till stor del är
samfälld för stora byalag blir resultatet all det regelsystem som utredningen
föreslår bland annal lill skydd för yrkesfisket, i praktiken får liten
genomslagskrafl och blir så gott som omöjlig alt övervaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund
och Sveriges fiskevattenägareförbund: Det är beklagligt, att ulredningen inte
berört en sä viktig fråga som husbehovsfisket, som i vissa områden är ett
livsvillkor. Förbunden vill peka pä den stora omfattning av husbehovsfiske som
utövas av ortsbor och fritidsboende inom de kuststräckor där licensområden
enligl förslagel kan komma att utläggas .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund: Del
framstår som en brist i ulredningens arbete att inte en så viktig fråga som
husbehovsfisket blivit föremål för utredningens överväganden. Husbehovsfisket
är i många områden av landet och för ett stort antal enskilda av största
betydelse. I de områden där utredningen förordar alt licensområden tillskapas,
ulsläckes ortsbefolkningens möjligheter lill husbehovsfiske utövat med andra
redskap än handredskap. Enligt LRFs bestämda uppfattning mäsle lagförslaget här
kompletteras med regler som tillgodoser även husbehovsfiskarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fiskares riksförbund:
SFR vill erinra om den betydelse svenskt yrkesfiske har som garant för den
svenska tillförseln av fisk och fiskprodukter. En eftersträvad självförsörjning
både vad gäller färsk fisk och beredda fiskprodukter anser SFR som angelägen.
För all molsvara samhällets krav på fisk och fiskprodukter måsle gynnsamma
fömtsättningar skapas för yrkesfiskets utveckling. En viktig faktor härvidlag
är all fiskevatten ställs till yrkesfiskets förfogande. Åtgärder måste även
vidtagas för att begränsa det s. k. deltidsfisket i förvärvssyfte, vilkel
utgör elt direkt hot mot yrkesfisket. Därtill torde det vara i samhällels
inlresse atl all fångst till avsalu redovisas som skattepliktig inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SFR
vill underslryka att det råder etl gott samarbete mellan del</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organiserade fritidsfisket
och yrkesfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
konfliktsituation skulle uppstå mellan yrkesfisket och olika former av del- och
fritidsfiske bör enligt SFR alltid yrkesfisket ha företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.2
Yrkesfiskelicens</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.2.1
Svea hovrätt, vattenöverdomstolen:-------------- Licensinnehav enligt </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget
kan-- med hänsyn främst till reglerna om licensområden i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>praktiken
komma att utgöra fömtsättning för fortsatt yrkesutövning. Mot bakgmnd härav
synes starka skäl tala för att fiskande, som uppfyller de formella kraven på
yrkesmässighet i sin utövning, erhåller en ovillkorlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rätl
till licens. "Hovrätten har i övrigt ingen principiell erinran mot de
föreslagna reglerna om yrkesfiskeredskap och licensområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten för nedre Norrland:
Yrkesfiskelicens bör inte kunna utfärdas för annan än fysisk eller juridisk
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Den av
ulredningen föreslagna licensen har etl längre gående syfte än dagens. Licens
kommer inte längre bara all vara en form av registrering av stödberätligade
yrkesfiskare ulan kommer även att medföra en exklusiv rätt att använda vissa
redskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
tillstyrker atl licensieringen ges det nya innehåll som utredningen föreslår.
Även om nägra egenlliga erfarenheler ännu inle kunnal vinnas av nuvarande
licenssystem förordar styrelsen, liksom fiskenämnderna, dock att licens ocksä
i fortsättningen ska kunna lämnas antingen Ull enskild person eller till
fiskelag som bedriver fiske med visst skepp eller viss båt. Med fiskelag avser
styrelsen i detta sammanhang den företagsform vari fisket brivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.2.4 Statens
jordbruksnämnd: Den typ av licens som nu enligt förordning<br>
en (1978:517) om licens för yrkesfiske meddelas kan närmasl betraktas<br>
som en registrering av yrkesfiskare. Licensieringen av yrkesfisket är av<br>
sett alt skapa garantier för att det statliga stödel lill fisket, främst
prisstö<br>
det och rationaliseringsstödel, kommer yrkesfisket till del. Däremol inne<br>
bär del inle att yrkesfisket som sådanl är underkastat tillständstväng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden
har inget alt erinra mot atl licensieringen av yrkesfisket ges det innehåll
utredningen föreslår, dvs. alt licensierade yrkesfiskare skall få exklusiv rätt
att använda vissa redskap. Ulredningens förslag i detta avseende synes enligt
dess egen uppfattning inle vara lillräckligl för att begränsa ett icke önskvärt
delfidsfiske. En reglering på avsalusidan anses nödvändig för att problemen med
deltidsfiske helt skall kunna lösas. Som framgår av det följande anser nämnden
inle en statlig handelsreglering vara en framkomlig väg för att lösa detta
problem. Nämnden vill ifrågasätta om man inte bör överväga en snävare
begränsning i användningen av redskap för icke yrkesfiskare för att komma till
rätta med detta problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholm län:------------------- Länsstyrelsen
vill underslryka utredningens uppfattning att yrkesfiskelicens skall
kunna tilldelas även person som bedriver fiske i kombination med annan näring
eller yrkesverksamhet som inte ger full utkomst och där fisket således är av
betydelse för vederbörandes försörjning. Som exempel nämner ulredningen den
som bedriver fiske i s. k. skärgårdsförelag. Länsstyrelsen fömtsätter härvid
att med skärgårdsförelag avses den organiserade form av
"mängsyssleri" som är typisk i skärgården och kan ha beståndsdelar av
jordbmk, skogsbmk, fiske, uthyrningsverksamhet, transporter, servicearbeten
m.m. Länsstyrelsen har således uppfattal att utredningens mening är att i
praktiken bibehålla nuvarande rättigheter för bofasta kust- och skärgårdsbor
att fiska med för allmänheten i övrigt icke tillåtna redskap. Denna inställning
överensstämmer helt med länsstyrelsens uppfattning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Länsstyrelsen har tidigare påtalat den stora irritation som råder inom
yrkesfiskarkåren över s.k. deltidsfiske. Delfidsfisket, som bedrives med
yrkesmässiga redskap, upplevs som etl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allvarligt
hot mot yrkesfisket. Viktigi är därför alt noga precisera var gränsen mellan
fritids- och yrkesfiske går. Det är angelägel - i likhel med vad utredningen gjort
- atl underslryka, alt med yrkesfiskare avses person, som bedriver fiske som
enda yrke eller i kombinalion med annan verksamhet, t.ex. skärgårdsföretag.
Inkomslen skall därvid vara av väsentlig betydelse för vederbörandes
försörjning. Fiske vid sidan av heltidsanställning uppfyller med andra ord ej
detla krav och länsstyrelsen anser därför att denna typ av fiske, i likhet med
vad som skett i Danmark, bör bli föremål för begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
behandlar i 20 § förutsättningarna atl erhålla s. k. yrkesfiskelicens. Sådant
tillstånd skall bl.a. kunna "utfärdas för enskild person som har fiske
till yrke eller för vars försörjning fiske är av väsenfiig betydelse ...".
Såsom angivits ovan är det i Kalmar läns skärgårdar vanligt att jordbruk
kombineras med fiske för atl full sysselsättning och/ eller skälig lönsamhet
skall erhållas. Länsstyrelsen vill därför särskill understryka vikten av att
dessa jordbrukare/fiskare inte belages möjligheten till yrkesfiske genom
kravet på "väsentlig belydelse" för försörjningen, utan att vid
licensgivningen stor hänsyn las lill lokala förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.2.7 Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Länsstyrelsen vill understryka att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- begränsning
i fiskerätten inte fär drabba de som för sin försörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
beroende av fisket. Enligt länsstyrelsens mening bör därför fiskelicens med
särskilda villkor kunna meddelas bland annat för nätfiske utan inskränkningar
såväl på allmänt vatten som på enskilt frifiskevatten till personer boende inom
kust- och skärgårdsområden som ej har full och lönsam sysselsättning och för
vars boende sysselsättning och försörjning fisket är av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.2.8---- Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: --- Enligt förslaget kan yrkesfiskelicens utfärdas för "enskild</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>person
som har fiske som yrke eller för vars försörjning fiske är av väsentlig
betydelse ...". Förbundet konstaterar med tillfredsställelse, att man här
tagit hänsyn till framförda synpunkter vid remissbehandlingen av
fiskerikommitténs betänkande Fiskerinäringen i framtiden, SOU 1977:44.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbunden
påpekar där alt fisket vanligen kombineras med annan sysselsättning t.ex.
jordbmk för att erhålla full sysselsättning och skälig lönsamhet. Sådana
fiskare bör erhålla yrkesfiskelicens, varför förbundet fömtsätter, att
begreppet "väsentlig betydelse" ges en sädan tolkning alt hänsyn kan
tas till här angivna förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.2.9------------------------- Lantbrukarnas
riksförbund: Yrkesfiskelicens får utfärdas för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enskild
person som har fiske som yrke eller för vars försörjning fiske är av väsenllig
betydelse. Det är på många håll i landet vanligt att fiske kombineras med
andra sysselsättningar som t. ex. jord och/eller skogsbmk. Sådana fiskare bör
bibehållas vid rätten till yrkesfiske. Begreppet "väsentlig belydelse"
måste därför ges sädan tolkning att hänsyn las till individuella behov. Att så
sker torde vara av största betydelse i sådana områden av landet där alternativa
sysselsättningar saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.2.10 Tjänstemännens
centralorganisation: Utredningen föreslår i enlighet<br>
med sitt uppdrag vissa bestämmelser för främjande av ett licensierat yrkes<br>
fiske främst för att eliminera den konfliktsituation som råder mellan del<br>
s. k. dellidsfiskel och det egentliga yrkesfisket. TCO delar härvidlag utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningens
uppfattning. I vissa fall skulle utredningen enligt TCOs mening kunnat gä
längre i sina förslag. Erfarenheten visar nämligen att handredskapsfiske och
yrkesfiske mycket väl kan förenas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.3
Redskap förbehållna licensierade yrkesfiskare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten för nedre Norrland: Av
skäl som utredningen närmare redogör för saknas möjlighet att reglera
redskapsanvändningen bland de fiskare som bedriver sill fiske med stöd av
enskild fiskerätt. Hovrätten anser att förbudet kan komma att bli tämligen
verkningslöst på enskilt vatten för det fall kustens fiskerältsägare skulle ha
intresse av att skaffa sig ekonomisk vinning av sin nyvunna monopolställning.
Fiskerältsägarna har ju möjlighet att i praktiskt taget obegränsad utsträckning
träffa avlal om upplåtelse med de personer som i dag bedriver fiske med redskap
varom är fråga. Utredningen nämner att den enskilda fiskerätten vid
nortlandskus-ten kan få ett värde som den inte har i dag. Anledningen härtill
skulle vara att fiskerältsägare, som inle själv nyttjar fisket, kan artendera
ut det till etl högre pris än i dag till följd av den ökade efterfrågan som
förbudet väntas medföra. Hovrätten vill ifrågasätta, om inle det kuslbundna
yrkesfisket stundom kan komma att lida men, genom sin förmodade svårighet att
konkurtera med fritids- och dellidsfiskares möjligheter alt bestrida de höjda
upplätelsekoslnader, som synes bli en följd av förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Förslaget
tillstyrkes i huvudsak av de instanser som yttrat sig till styrelsen. Flera
uttrycker dock en besvikelse över alt man inte gått längre i sin strävan att
begränsa deltidsfisket. Bland andra redskap som föreslås förbehållna för
yrkesfisket kan här nämnas hummer- och krabbtinor, ringnol, grimgarn, älryssjor
samt långrev för torskfiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fisket
i landet bedrivs under vitt skilda fömtsättningar beroende pä klimat,
fisktillgäng, traditioner samt inriktning och stmktur pä fisket ävensom andra
faktorer. Fiskeristyrelsen finner, att utredningen nått fram till en i huvudsak
välavvägd katalog över redskap som endast ska få användas av licensierade
yrkesfiskare. Styrelsen tillstyrker förslaget. Delta hindrar likväl inte att
även andra redskapstyper i en framtid kan behöva ingå i gruppen
yrkesfiskeredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: Utredningens
förslag innebär berättigade lagändringar för att förbättra möjligheterna för
yrkesfisket att kunna bestå som näring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>8.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
21 § i förslaget till lag om fiske tillåter fiske med bl. a. nät med störte
höjd än två meter endast för yrkesfiskare i den omfattning som anges i
yrkesfiskelicensen. Bestämmelsen gäller inte fiske som bedrivs med stöd av
enskild fiskerätt. Det är dock enligt länsstyrelsens mening angeläget att
bestämmelsen utformas sä att skärgårdsbor som fiskar till husbehov skall ha
möjlighet atl fiska med nät med störte djup än två meter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.5----------------------------- Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Enligt utredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
endast licensierad yrkesfiskare ha rätt att fiska med trål, snörpvad,
snurtevad, landvad, nät med störte höjd än tvä meter samt laxlinor och
laxdrivlinor. Länsstyrelsen finner reglerna otillräckliga för alt åstadkomma
den begränsning av fisket med yrkesmässiga redskap som erfordras i vissa fall.
I första hand bör de uppräknade yrkesfiskeredskapen kompletteras med samtliga
älryssjor som inte kan inordnas under benämningen fasta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redskap
samt ringnot och grimgarn. Länsstyrelsen anser vidare alt allt nätfiske utan
stöd av enskild fiskerätt skall förbehållas yrkesfiskare och de som i övrigt är
beroende av fisket för sin försöijning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.6 Länsstyrelsen
i Jönköpings län: I några av de remissvar som inkom<br>
mil till länsstyrelsen har det uttryckts farhågor om att den begränsning av<br>
nätstorlek som förslaget innefattar beträffande tillåtna redskap för icke<br>
yrkesfiskare, ej kommer att få avsedd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen hyser
förståelse för dessa farhågor och anser att de synpunkter som därvid framförts
är väl värda att beakta. Sålunda har man menat att det ocksä krävs en
begränsning av antalet nät för icke yrkesfiskare på allmänt vatten. Den
framtida ulvecklingen vad gäller inrättandet av licensområden och antagandel av
regionala fiskestadgar kan kanske undanröja de framförda farhågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.7 Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: För atl fiskbestånden utef<br>
ter kusten skall få skydd mot alltför slorl fisketryck är enligt länsstyrelsens<br>
uppfattning ohka former av redskapsbegränsningar nödvändiga. I länsfis-<br>
kestadgan har därför föreskrivits del högsta antal linor som fär användas<br>
av enskild fiskare eller fiskelag vid fiske efter hummer och krabba. Läns<br>
styrelsen tillstyrker ulredningens förslag om de redskapslyper som skall<br>
förbehållas yrkesfisket. Även fisket med älryssjor saml hummer- och<br>
krabbtinor bör begränsas pä så sätl att de som har yrkesfiskelicens får fiska<br>
med ett större antal sädana redskap än övriga fiskande. Länsslyrelsen är<br>
dock väl medveten om atl bestämmelser som begränsar antalet redskap<br>
eller den sammanlagda garnlängd som får användas per fiskare medför<br>
stora kontrollsvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker
utredningens förslag om yrkesfiskeredskap men anser att även användningen av
älryssjor och hummer- och krabbtinor bör begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.8 Länsstyrelsen
i Kalmar län: Vid södra ostkusten föreligger en bely<br>
dande fängstkonkurrens mellan olika gmpper av fiskande. Särskilt mar<br>
kanl är detta förhällande beträffande småryssjefiske efler främsl gulål —<br>
enligt fiskeriinventering 1976 torde t.ex. anlalel ryssjor på kuststräckan<br>
Kalmar sund-Falsterbo uppgå till cirka 46000 siycken - men även ett allt<br>
mera ökande fiske med s.k. grimgarn avsedda för ål. Della har bl.a.<br>
medfört beslut 1979 om införande av förbud i länel mol fiske med grimgarn<br>
inom 300 meter frän fasl redskap pä allmänt vallen. Länsstyrelsens beslut<br>
är emellertid överklagat. Fångslulvecklingen inom del yrkesmässiga ålfis<br>
ket vid östra ostkusten ulvisar alt ålbeståndet gäll tillbaka under senare år.<br>
Ell minskat ålfiske av icke yrkesfiskare skulle medföra all fängstunderla-<br>
get för yrkesfiskarna ökade. Med anledning härav vill länsstyrelsen fram<br>
hålla betydelsen av all i första hand älryssjor saml grimgarn avsedda för<br>
ålfångst medräknas i den kategori redskap, som ej fär användas av andra<br>
än yrkesfiskare eller sådana som eljest kan erhålla yrkesfiskelicens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
ovannämnda redskap bör även ringnolen hänföras lill den grupp redskap som
endasi får ulnylljas av yrkesfiskare. Tilläggas kan all länsstyrelsen 1978 i
lokal fiskestadga infört förbud mol fiske med ringnol i Kalmar län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.9 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Länsslyrelsen tillstyrker förslaget atl<br>
endast licensierade yrkesfiskare skall ha rätt all fiska med trål, snörpvad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>snurrevad,
laxlinor och laxdrivlinor. Däremot anser länsstyrelsen all nät med störte höjd
än 2 meter även fortsättningsvis skall fä nyttjas av husbehovs- och
binäringsfiskare, då en vanlig storlek pä ett strömminggarn är 15—20 fot djupt.
Långrevsfisket efter torsk bör också framdeles få utföras av husbehovs- och
binäringsfiskare då torsk-krok användes under höst, vinter och vår, när det av
flera skäl är oprakuskl med pilk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.10 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Med hänsyn till de effekler ulredning<br>
ens förslag kan förväntas medföra för kust- och skärgårdsbefolkningen<br>
avstyrker länsstyrelsen utredningens förslag om licensiering av yrkesfis<br>
kare om yrkesfiskeredskap och om licensomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komma till rätta med påstådda konkurrensförhållanden av illojal natur som
är till skada för yrkesfisket som näring anser länsslyrelsen att frågan om
möjligheterna till reglering av rätten till avsalu vid förslagångs-försäljning
av fisk bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.11 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: - - — Den kustboende befolk<br>
ningen bör även i fortsättningen ha rätt atl fiska med vissa sedan länge<br>
nyttjade redskap till exempel nät och ryssja eftersom man betraktar detla<br>
som något av en allemansrätt. Någon inverkan på fiskebeständel lorde<br>
detta fiske ej heller ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen,
som bäst känner de lokala förhållandena, bör förbehållas rätten att utfärda de
bestämmelser som kan anses nödvändiga. Så skulle det på vissa ställen ohämmande
nätfisket under två meters höjd nära stranden efter laxartade fiskar lokalt
kunna förbjudas under veckosluten och under till exempel juli månad. Dessulom
bör vissa fredningsområden kunna utökas m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:
De av utredningen föreslagna yrkesfiskeredskapen är av sädan typ och storlek
all de i huvudsak används för fiske som är inriktat på försäljning av fångsten.
Länsslyrelsen lillslyrker därför att de redskap ulredningen föreslagil
förbehålls licensierade yrkesfiskare. För att möjliggöra ell husbehovsfiske
efler sill bör dock varje hushåll tillåtas fiska med ell visst antal nät som är
högre än två meter. Vad gäller de fasta redskapen instämmer länsstyrelsen i
ulredningens uppfattning att nuvarande lillståndsplikl på allmänt vatten
ulvidgas till atl omfatta även enskilt vatten. Härigenom möjliggörs en bättre
kontroll av fiskeplatser och fångstultag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län: Förslagel
innebär all den slora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>del
av kustbefolkningen som inte är yrkesfiskare — husbehovs- och dellidsfiskare -
fråntas sin rätl att använda vissa sedan länge nyttjade redskap. Med hänsyn
till den massiva opinionen - inte minst från kommunalt håll - mol det i denna
del onyanserade förslaget anser länsstyrelsen alt detta inte bör genomföras.
Från principiell synpunkl finns ocksä utrymme för betänkligheter. Syftet med
förslaget lorde kunna nås på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen,
som är väl medveten om att fisketrycket längs stora delar av kusten är för
slorl, förordar i stället andra fiskebegränsande åtgärder säsom utvidgade
fredningsområden och utökade fredningstider saml begränsningar i antalet
redskap per fiskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.14 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Utredningens förslag till förmån för<br>
yrkesfisket får anses vara välgrundat. Länsslyrelsen har således ingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>erinran mot förslagen till yrkesfiskelicens, redskap
förbehållna yrkesfis<br>
kare och licensomräden-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3.15 Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Det på många häll
utbredda deltids-<br>
fisket med nät och ryssjor kan däremot genom stora uttag ofta under<br>
känsliga perioder skada fiskbestånden. Genom "svart" försäljning
skapas<br>
en konkurrens med yrkesfisket som ej sker på lika villkor genom att skalt<br>
sällan betalas på inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening är det därför viktigt både ur fiskevårdssynpunkl och för
en aktiv utveckling av yrkesfisket att fisket med nät, slörre ryssjor och
liknande effektiva fångstredskap regleras och som utredningen föreslär
förbehålls yrkesfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3.16 Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Utredningen
föreslår bl.a. atl en<br>
dast Ucensierade yrkesfiskare skall ha rätt att fiska med nät med större<br>
höjd än två meter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta innebär i praktiken en största höjd av 6 fot (1,80
meter) eftersom nät endast tillverkas i höjder på 6 fot, 8 fot, 10 fot osv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
leder fill allvarliga försämringar mot vad som nu gäller för fritidsfiskare framför
allt efter norrlandskusten. Den fria näthöjd som alltid varit tilläten kan inte
ha varit till förfång för yrkesfisket, eftersom några klagomål inte framkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar också att ca 500000 fritidsfiskare har tillgäng till nät, i medeltal
fem nät. Trots alt man föreslär begränsningar av nälhöj-den anvisas inga vägar
för att t.ex. förstärka kustbevakningens övervakningsresurser. Några reella
möjligheter till en effektiv övervakning föreligger därför inte.
Lagstiftningsåtgärder av denna lyp som inle samtidigt ger myndigheterna ens
rimliga möjligheler alt övervaka efterlevnaden av är fullständigt meningslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av främst dessa tvä skäl avstyrkes förslagel om en
begränsning av näthöjden för frifidsfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.3.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län: För
Norrbollens del har länsstyrelsen funnit att begränsningen av näthöjden lill 2
meter alltför hårt skulle drabba delfidsfisket. Länsstyrelsen vill därför i
stället förorda all inskränkningen i den fria fiskerätten till förmån för
yrkesfiskel utformas på det säll som länets fiskenämnd föreslagit, dvs. atl en
begränsning införes i nälanla-lel. Länsstyrelsen föreslår därför atl förslagel
om 2 meters höjd utgår och ersätts med en bestämmelse om alt vid fiske med nät
med större djup än 2 meter endasi 5 nät med en sammanlagd längd om högsl 150
meter per båt fär användas vid fiske som utövas av annan än licensierad
yrkesfiskare. Det sagda innebär atl länsstyrelsen anser atl dessa begränsningar
bör gälla alla som icke utövar yrkesfiske dvs. även de som fiskar med slöd av
enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.3.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund: I
21 § regleras de redskap som skall anses vara förbehållna yrkesfiskare. Enligt
förbundets mening bör där även medtas älryssjor, hummertinor och grimgarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl förbundets mening kan behovel all skydda
yrkesfiskel mot konkurrerande deltidsfiske, som bedrivs med nät eller andra
rörliga redskap, tillgodoses genom alt tillätna redskaps storlek och anlal
begränsas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.19--------------------------- Sveriges
fiskares riksförbund: Fömtom de av utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslagna
redskapen anser SFR att följande redskap skall betraktas som
yrkesfiskarredskap; långrev (hackor) av olika slag, grimgarn, samtliga ryssjor
eller övriga redskap med ledarm, hummertinor och krabbtinor. Ytterligare former
för redskapsbegränsning kan enligt vär uppfattning rymmas inom ramen för
länsfiskesladgornas kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFR
anser att en begränsning av näthöjden ej utgör skydd för kust- och insjöfiskare
då fiske efter torsk, flatfisk och ål i huvudsak bedrivs med redskap som är
lägre än 2 m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att tillskapa eU skydd även för kust- och skärgårdsfiskare föreslär SFR att
icke licensierad fiskare per båt får använda högst 3 nät med en högsta längd av
35 meter i överteln och en högsta höjd av 2 m vid sträckt nätslinga samt högst
3 hummer- eller krabbtinor, 3 älryssjor under 60 cm och 3 övriga ryssjor under
1 meter, långrev och hackor 100 krok. Med detta förslag anser SFR att kust- och
skärgårdsbefolkningens behov att fånga fisk för sitt hushåll är
fillfredsställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3.20 Tjänstemännens
centralorganisation: Utredningen föreslär i enlighet<br>
med sitt uppdrag vissa bestämmelser för främjande av ett licensierat yrkes<br>
fiske främst för alt eliminera den konfliktsituation som råder mellan det<br>
s. k. deltidsfisket och det egenfliga yrkesfisket. TCO delar härvidlag utred<br>
ningens uppfattning. I vissa fall skulle utredningen enligt TCOs mening<br>
kunnat gå längre i sina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.4
Licensområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren: Jag tillstyrker
utredningens förslag om licensomräden som på ett värdefulU sätt ger
möjligheler atl skydda hotat fiskebeslånd samt främja yrkesfisket och
handredskapsfiskel. Med hänsyn fill de överväganden utredningen gjort angående
frifiskerätten pä enskilt vatten kommer dock stora vattenområden att vara
undantagna från bestämmelserna, vilket kommer att begränsa värdet av
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: En massiv
majoritet av remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag. Det bedöms
genomgående bli etl värdefullt medel för att reglera och fördela fisket. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
ser i likhet med majoriteten remissinsianser förslagel om hcensomräden som ett
värdefullt medel för att reglera och fördela fisket. Dess största betydelse
ligger i att reglera yrkesfisket pä deltidsfiskets bekostnad. Onekligen är det
så, alt förslaget rätt tillämpat kan utgöra ett viktigt instrument för alt
gynna det rena handredskapsfiskel liksom ett renodlat yrkesfiske. Samtidigt kan
det inte bestridas att det i belydande delar av landets kustområden som skulle
kunna ingå i licensområde och i någon mån ocksä i de allmänna vattenområdena i
de stora sjöarna, finns ett legifimt intresse att fä bedriva etl
husbehovsinriktat fiske. Som framgår av betänkandet på sid. 234-235 ger
förslaget utrymme för etl sådant fiske också i framliden. Slyrelsen tillstyrker
därför förslagel om licensområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.4.3
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsstyrelsen delar i princip ulredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller Mälaren har dock länsstyrelsen avvikande mening. Utredningen
föreslår att licensomräden skall kunna läggas ut i allmänt vatten och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
enskilt vatten vid vissa kuslslräckor för all begränsa deltidsfisket lill
förmån för yrkesfisket och frilidsfiskel. Licensområde kan däremol inte läggas
ut i det enskilda frivatten som finns i Mälarens östra del och i Hjälmaren
(Mellanfjärden). De problem som finns belräffande dellidsfiskel i de stora
sjöarna anser länsstyrelsen inte kunna lösas enbart genom alt vissa
fiskemeloder förbehålles yrkesfisket. Detta måste kunna förstärkas med de
möjligheter utläggandet av licensomräde ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill därför föreslå att de enskilda frivattnen i Mälaren och Hjälmaren göres
till allmänt vatten. Förutom möjligheten att lägga ut licensområden enligt de
föreslagna bestämmelserna kan man hindra innehavare av enskild fiskerätt alt
själva använda eller upplåta rätlen till fiske med redskap som enligt förslaget
skall förbehållas yrkesfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Utredningens förslag om licensområden framstår som utomordentligt
betydelsefullt. Genom införandel av sådana områden tillskapas möjligheter att
befrämja yrkesfiske och handredskapsfiske genom begränsning av annat fiske.
Länsslyrelsen tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Länsstyrelsen tillstyrker förslaget om Hcensomräden och ser med denna
fiskelagstiftning möjligheler att kunna skydda fiskbestånden i områden där ett
alltför omfattande nälfiske bedrives och där fara för överfiskning föreligger.
Detta gäller framför allt vissa fiskarter som har begränsade lek- och
reproduktionsområden. En fömtsättning för att dessa licensområden skall fungera
är atl fisketillsynen ges bättre resurser så att en effektiv tillsyn av
inrättade licensomräden kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Enligt utredningens förslag skall fis-kenämndema upprätta särskilda
hushällningsplaner för områden med speciellt komphcerade fiskeförhållanden.
Dessa planer skall sedan ligga lill gmnd för olika förslag till åtgärder för
fisket. Genom atl den enskilda fiskerätten vid Malmöhus läns kuster till stor
del föresläs inlöst kan utredningens förslag om licensområden bli ett
värdefullt instrument att ändamålsenligt reglera fisket i enlighet med sädana
hushällningsplaner. Dock mäste 1932 ärs konvention med Danmark ses över så att
dess bestämmelser inte lägger hinder i vägen för att lägga ul licensomräden i
de vatten där konventionsbestämmelserna gäller. Länsstyrelsen vill även peka på
atl de problem som nu föreligger beträffande ulmärkningen av fredningsområden
vid åmynningama ocksä kan uppkomma vid ulmärkningen av licensområden om inte
klara regler för markeringen utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län:
De i utredningen åberopade skälen för att införa licensområden kan starkt
ifrågasättas. Visserligen förekommer ett omfattande nätfiske utmed
hallandskusten, men del slöder icke påståendet att ett obegränsat nätfiske
förekommer med följd att fiskresursen hotas. Ej heller är påståendet att
nätfisket, i dess nuvarande omfattning, skulle försvåra eller hindra annat
fiske eller framkomligheten på sjön gmndat i utredningen eller i länsstyrelsens
erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
införa begreppet licensområde, och därvid begränsa eller förbjuda möjligheten
för andra än yrkesfiskare att fiska med rörliga redskap, skulle innebära en
oacceptabel och mycket långtgående inskränkning i de kust-boendes Iradifionella
livsformer. Dä hotade fiskebeslånd väl kan skyddas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
utvidgning av nu gällande fredningsområden eller tillskapande av nya,
föreligger ej godtagbara skäl alt införa licensområden. Länsstyrelsen avstyrker
därför i denna del utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.4.8 Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Länsslyrelsen anser att om<br>
förslaget om licensområden genomförs bör definitionen av handredskap<br>
ändras så att dessa redskap hänförs till handredskap och de därigenom<br>
även kan användas av andra än yrkesfiskare inom licensområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
kommuner har ställt sig tveksamma till förslagel om licensområden och i nägra
fall avstyrkt förslagel. Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund och
Fritidsfiskarna tillstyrker förslaget men anser atl bestämmelserna om redskap
öch licensområden bör utformas så all visst husbehovsfiske med annat än
handredskap kan ske inom licensomrädena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser atl det är angeläget att reglerna för fiskels bedrivande i länets
kustområden bör utformas så att de som är bosatta i skärgården ges möjlighet
att fortsätta med sitt husbehovsfiske. Om licensområden läggs ut för att la
tillvara yrkesfiskets intressen måste sådana områden sannolikt vara omfattande
till ytan. De som bor i närheten av sädana områden kommer alt fä vidkännas
kraftiga inskränkningar i sitt hävdvunna fiske och detta kan inverka negafivt
på de fortsatta möjligheterna att bo kvar i skärgårdsområdet. Om utredningens
förslag om licensomräden genomförs måste därför länsstyrelsen och kommunerna
få ett störte inflytande över tillkomsten av sådana områden än vad ulredningen
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oklarheterna
om vilka kategorier fiskande som bör få utnyttja licensområdena, lämplig
lokalisering och storlek på sådana områden, fömtsättningarna för att få fiska
på dispens m. m. är dock stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem som föreligger för fisket och fiskevärden i kustvattnen bör kunna lösas
genom olika former av redskapsbegränsningar och fiskeförbud under särskilda
tider. Först om sådana begränsningar visar sig ej vara tillräckliga bör frågan
om reglering av fisket t.ex. genom inrättande av licensområden övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avstyrker pä här anförda skäl ulredningens förslag om licensomräden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.4.9 Länsstyrelsen
i Värmlands län: Länsslyrelsen anser att del är värde<br>
fullt att med hjälp av licensområden kunna skydda hårt utnyttjade bestånd<br>
och fördela utnyttjandet av fiskeresurserna. Då detta institut används skall<br>
stor hänsyn tas till de lokala förhållandena varvid även deltidsfiskets<br>
betydelse för ortens försöijning med färsk fisk skall beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.4.10 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Ulredningen föreslår att licens<br>
omräden skall kunna läggas ut i allmänt vatten och pä enskilt vatten vid<br>
vissa kuststräckor för att begränsa deltidsfisket lill förmån för yrkesfisket<br>
och fritidsfisket. Licensområde kan däremot inte läggas ul i det enskilda<br>
frivatten som finns i Mälarens östra del och i Hjälmaren (Mellangärden).<br>
De problem som finns beträffande deltidsfisket i de stora sjöarna anser<br>
länsstyrelsen inle kunna lösas enbart genoin att vissa fiskemeloder förbe<br>
hålles yrkesfiskel utan måste kunna förstärkas med de möjligheter utläg<br>
gandet av licensområde ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill därför föreslå att de enskilda frivattnen i Mälaren och Hjälmaren göres
till allmänt vatten. Förutom möjligheten att lägga ut licensområden enligt de
föreslagna bestämmelserna kan man hindra innehavare av enskild fiskerätt atl
själva använda eller upplåta rätten till fiske med redskap som enligt förslaget
skall förbehållas yrkesfiskare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Länsstyrelsen finner förslaget om införande av licensområden väl
motiverade. Möjligheterna alt inrätta sådana områden kan bli ett instrument
för all lösa motsättningarna mellan olika gmpper av fiskande. Enligt
länsstyrelsens mening bör licensområden kunna läggas ut säväl inom allmänl som
enskilt vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fiskares riksförbund:
Beträffande geografisk avgränsning av fiske föresläs inrättande av
licensområden. SFR tillstyrker inrättande av sådana områden och vill samtidigt
erinra alt yrkesfiskel blir allmér beroende av ett kustnära fiske. SFR föreslår
atl yrkesfiskets organisationer får ett stort inflytande vid bildandet av
licensområden. Enligt vad som framgår av utredningens förslag äger myndighel alt
besluta om belstäm-melser inom området. Detta innebär att fömtom yrkes- och
handredskapsfiske även andra kategorier fiskande kan erhålla tillstånd all
fiska inom licensområde. SFR vill här framhålla alt tillstånd för andra
kategorier fiskande än yrkes- och handredskapsfiske skall prövas restriktivt.
SFR Ullstyrker förslagen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Tillstånd till fiske med fast redskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten för nedre Norrland:
Avsikten med elt generellt krav på tillstånd även i fråga om fiske som bedrivs
med stöd av enskild fiskerätt syns huvudsakligen vara att fiskenämnderna
därigenom får kännedom om antalet fasta redskap. Detta syfte bör kunna uppnås
på annat sätt än genom ett tillståndsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen:
Fiskeristyrelsen tillstyrker utredningens uppfattning om tillståndsplikt på
allmänt vattenområde och att sådant fillstånd bara ska kunna lämnas till
licensierad yrkesfiskare. I fräga om enskilt vatten i havet och i de stora
sjöarna anser styrelsen att tillståndsplikt likaså bör gälla och alltså inte
enbart begränsas närmasl till en anmälningsskyldighet. Regleringen bör dock
generelll bara omfatta fasla redskap med en båghöjd över 1,5 meter och/eller en
längd av 10 meter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utveckling som skett i fråga om fisket med fasta redskap efter framförallt lax
men också efter ål kan inte fortsätta i oreglerade former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan enligt styrelsens mening inle anses rimligt alt dessa naturresurser, som
har så stort allmänt inlresse, kan fritt få disponeras. Resonemanget är i lika
män giltigt för enskilda fiskerältsägare. En parallell kan här för övrigt dras
med t. ex. Irålfiskel, som är förbjudet pä enskilt vallen. En reglering enligt
ovan angivna riktlinjer bör därför snarast genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.3 Statens
planverk: Utredningen redovisar förslag till utvidgning av fill-<br>
ståndsplikten vad gäller fiske med fast redskap till att omfatta allt sådant<br>
fiske på såväl allmänt som enskilt vatten längs kusterna och i de stora<br>
insjöarna. Enligl utredningen är emellertid den föreslagna tillständsplikten<br>
för sådant fiske i enskilt vatten inte avsedd alt begränsa möjligheterna lill<br>
fiske annat än i särskilda fall. I praktiken är tillständsphkten följakfiigen
en<br>
anmälningsskyldighet. Planverket avstyrker alt en formell tillslåndsplikl<br>
införs på sådana grunder. De fiskevärdsintressen som utredningen anför<br>
som skäl för den föreslagna ordningen bör enligt planverket kunna lillgo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>doses
t.ex. genom att tillständsplikt bara införs för områden, där den krävs, vilket
kan ske genom särskilt förordnande därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Länsslyrelsen delar Uppsala läns fiskareförbunds och fiskenämndens uppfattning
att den föreslagna utvidgningen av tillståndsplikten inte är tillräckligt
motiverad och att den är ägnad att öka byräkrafin på fiskets område. Om del
finns behov av att registrera antalet fasta redskap pä enskilt vatten bör ett
enkelt anmälningsförfarande vara tillräckligt exempelvis hos
fiskenämnden/fiskerikonsulenlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: De av utredningen framlagda förslagen lill åtgärder för atl slödja fritidsfisket
på olika säll torde medföra väsentligl ökade arbetsuppgifter för
fiskenämndernas del. Den av ulredningen föreslagna personalförstärkningen med
6-7 assistent- eller biträdesljänsler synes endast avse de begränsade
arbetsuppgifter som rör tillståndsgivning för fiske med fast redskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen Östergötlands
län: Bestämmelsen i 17§ av förslaget till lag om fiske avseende tillståndsplikt
för fasl redskap på enskilt vallen synes alltför långtgående och vara en onödig
byråkratisering. Den av utredningen åsyftade överblicken borde kunna
åstadkommas på annat sätl. Redan i dag finns en återkommande fiskeriinventering
där redskapens antal redovisas. Fångstuppgifter lämnas årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Beträffande
tillstånden till fasta redskap synes ett överforande till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskenämnderna
av dessa vara ändamålsenligt. Detta bör dock direkt förut<br>
sättas i författningen och ej göras beroende av fiskeristyrelsens besläm<br>
mande. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.7 Länsstyrelsen
i Kalmar län: Ulredningen föreslår all - med ändring av<br>
nu gällande bestämmelser - tillståndslvång för fiske med fasl redskap i<br>
enskilt vatten skall införas. Fiske med sådana redskap är (ulom på västkus<br>
ten) förbehållna innehavaren av den enskilda fiskerätten. Detta innebär att<br>
vederbörande fiskerältsägare kan sätta ut fasl redskap pä de vatten som<br>
omfattas av fiskerätten och därför i praktiken ej kan vägras tillstånd.<br>
Tillstånd av denna lyp innebär därför enligt ulredningen närmasl en regi<br>
strering av redskapen. Ulredningens förslag i denna del kan leda lill elt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omfattande
administrativt arbele i flera kusllän bl.a. Kalmar län. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avstyrker ulredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.8 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Vidare föreslår ulredningen under della<br>
avsnitt att tillstånd skall erfordras för att bedriva fiske med fast redskap på<br>
enskilt vatten. Som motiv för att införa sådan tillständsplikt anför ulred<br>
ningen att fiskenämnden därigenom erhåller god kännedom om antalet<br>
fasta redskap och bällre underlag för sina bedömningar huruvida åtgärder<br>
till skydd för beståndet eller utläggande av licensområden erfordras. Läns<br>
styrelsen anser atl utredningsförslaget i detta avseende innebär tillskapan<br>
det av en onödig byräkrafi och avstyrker därför förslaget. Det angivna<br>
syftel kan uppnås genom elt enklare utformat anmälningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.9 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Nuvarande tillståndsprövning för fis<br>
ke med fasta redskap fungerar hell tillfredsställande och motiv saknas för<br>
att ändra denna på det sätt utredningen föreslagit. Utredningens motive<br>
ring för att utvidga tillständsplikten lill enskilda fiskevallen, alt det här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>främst
åsyftas en registrering av redskapen, ter sig stötande och står i uppenbar
strid mot pågående strävanden att söka minska krångel och onödig byråkrati inom
förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.10--------------------------- Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Vad gäller de fasta redskapen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>instämmer länsstyrelsen i
utredningens uppfattning att nuvarande tillståndsplikt på allmänt vatten
utvidgas till att omfatta även enskilt vatten. Härigenom möjliggörs en bättre
kontroll av fiskeplatser och fångstuttag. Länsstyrelsen tillstyrker även
utredningens förslag att tillstånd till fasta redskap i fortsättningen skall
meddelas av fiskenämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län:
Utredningen föreslår alt fiskeristyrelsen, alternativt fiskenämnd, skall meddela
fillstånd till fiske med fast redskap. Enligt nu gällande lagstiftning är
länsstyrelsen tillständsmyndighet (vad gäller utsträckning av sådant redskap i
allmänt vatten). Skäl aU centralisera beslutsnivån till fiskeristyrelsen torde
inte föreligga. Länsslyrelsen förordar därför att tillståndsgivningen
kvarligger inom länsstyrelsen samt att samråd med fiskenämnden skall föregå
länsstyrelsens beslut. Sådanl tillstånd bör, säsom utredningen föreslagit,
endast beviljas yrkesfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
Utredningen har föreslagil all fiske med fast redskap i havet saml i de stora
sjöarna generellt skall fordra tillstånd, således även inom enskilt vatten.
Vederbörande fiskerältsägare har emellertid en rätt att sätta ut fasl redskap
inom det område som omfattas av fiskerätten. Tillstånd kan därför inte vägras.
Länsstyrelsen anser därför att den föreslagna tillståndsplikten inom enskilt
vattenområde bör ersättas med en anmälningsplikt. Denna anmälningsplikt bör
endast omfatta slörre redskap av typen bottengarn och storryssjor. Alla de
tusentals småryssjor som används inom Vänerfiskel bör inle registreras då detta
medför en arbetskrävande administrativ verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län:
Utredningen föreslår anmälningsplikt/ fillståndsplikt i fråga om alla fasla
redskap pä enskilt vatten vid kusten och i de fem största sjöarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser alt de minsta redskapen inle bör vara anmälningspliktiga. Förslaget bör
ändras att avse redskap över viss storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Det föreslagna kravel på fillstånd för utsättning av fasta redskap på
enskilt vatten bör endast omfalla större fiskeredskap av typ storryssjor och
bollengarn med en angiven lägsta höjd, vilken bör sättas till 1,5 meter.
Registrering av mindre redskap skulle medföra ett omfattande administrativt
arbele, som inte tjänar någol praktiskt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
De föreslagna bestämmelserna om tillstånd fill fiske med fast redskap är vad
angår enskilt vatten en nyhet i förhållande till gällande bestämmelser. De skäl
som anförts för de nu föreslagna bestämmelserna bör inte anses vara
tillräckliga för att dessa bestämmelser skall avse enskilt vatten i Storsjön i
Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen 1 Norrbottens
län: I Nortböttens kustområde är fisket med fasta redskap av stor betydelse för
yrkes- och binäringsfiskel. Rätlen att sätta ut laxryssjor och laxfällor har
under senaste fid allt mer kommit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
eftertraktas av de som bedriver ett deltidsfiske av mera hobbykaraktär.
Förhållandet har resulterat i all den senare kategorin fiskare är beredda all
betala så stora arrenden att yrkesfiskarna inte kan konkurrera. I allt störte
utsträckning sker därför upplåtelser av fasta fisken till andra än yrkesfiskare.
En bidragande orsak härtill lorde också vara att fiskerättsägaren inte blir
bunden av fiskearrendelagens bestämmelser om upplåtelser sker till annan än
förvärvsfiskare. Länets fiskenämnd har påpekat att utvecklingen i viss mån är
alarmerande, då möjligheterna för etl rationellt och ekonomiskt laxfiske för
yrkesfiske härigenom minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening bör ätgärder vidtagas för att bryta denna utveckhng.
Möjligheten att bedriva fiske efter lax med fasta redskap är i många fall av
avgörande betydelse för att kunna upprätthålla yrkesfisket i skärgården. En
total inlösen av återstående enskilt fiske efter kusten på sätt länsstyrelsen
inledningsvis ansett böra göras till föremål för förnyade överväganden, skulle
givetvis skapa förutsättningar att styra över dessa fiskemöjligheter till
yrkesfiskarna. Även om en sådan inlösen inte kommer till ständ bör lagreglerna
utformas så atl en företrädesrätt ges yrkesfiskare dä flera konkurrerar om
upplåtelse till fast fiske. Reglerna bör lämpligen utformas i analogi med
reglerna om jordförvärvsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit atl tillstånd till fast redskap skall kunna vägras även inom
enskilt vatten om det med hänsyn lill fiskets vård och bedrivande föreligger
skäl däremot. Här torde främst avses en begränsning av de fasta fiskena i älvmynningarna
för att trygga laxens lekätervandring. Länsstyrelsen fiilstyrker utredningens
förslag i denna del men vill i detta sammanhang underslryka vad
fiskeriintendenten anfört, dvs. atl inskränkningarna av fiske efter lax i
första hand bör göras i havsområdet i Östersjön. En sädan åtgärd skulle
innebära en betydligt ökad lekätervandring av lax och på elt effektivt säll
trygga reproduktionen. Dessulom skulle laxfisket inom länet härigenom återfå
sin tidigare betydelsefulla roll och bidra till en ökad och varaktig
sysselsättning inom det norrbottniska fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund
och Sveriges fiskevattenägareförbund: Utredningen föreslår i 17 § alt
tillstånd skall erfordras för fiske med fast redskap även för det fiske som
bedrivs med stöd av enskild fiskerätt. Enligt utredningen (sid. 238) kommer
tillstånden i detla fall närmast atl innebära en registrering av redskapen.
Bestämmelsen förefaller därför snarast vara byråkratisk och bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Enligt
utredningen skall endast yrkesfiskare få fiska med fasta redskap. Styrelsen
anser för sin del aU utredningen - i den del som berör kustbefolkningens rätt
till husbehovsfiske på traditionellt sätt - inte bör göras ull föremål för
lagstiftning. Denna fräga bör utredas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: 17 §. Enligt SFR:s mening bör den anmälningsskyldighet som
föreskrives i tredje stycket ej omfatta redskap med lägre höjd än 1,5 m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Tvångsupplåtelse och expropriation 10.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.1.1 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Då man tar ställning till dessa<br>
omfattande lagändringar bör man först fråga sig i vad mån det nu råder<br>
missförhållanden som kan tillskrivas hittillsvarande lagstiftning. Utred<br>
ningen synes underskatta de positiva erfarenheterna av denna liksom även<br>
de enskilda fiskeintressenlernas insatser för att medverka lill bättre fiske<br>
vård och ökade fiskemöjligheler för allmänheten. Enligt länsstyrelsens<br>
mening bör myndigheternas roll i vissa frågor mer inriktas pä att ge råd och<br>
stöd åt de olika fiskeintressenlerna än att gä in med tvångsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen delar helt
uppfattningen att det är angeläget att allmänheten erbjuds goda möjligheter
till fiske med handredskap. Särskild betydelse har härvid den
fiskekortsförsäljning som sker genom de efterhand allt flera fiskevårdsomrädena
i länet. Fiskeintressenterna har överlag visat sig positiva i detta hänseende
och åtminstone här i länet har det inte framkommit några förhållanden som
motiverar de tvångsåtgärder mot fiskerättshavare, expropriation och
tvångsupplåtelse, som enligt utredningen nu erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län: I
förslaget till lagändringar införs bestämmelser som innebär att kommuner skall
kunna tvinga fram kortfiskeområden i enskilda vatten som är av stor betydelse
för allmänheten och att fiskerätten i sista hand skall kunna exproprieras.
Länstyrelsen anser det viktigt att dessa regler införs för att markera
samhällets rätt att besluta om utnyttjandet av den naturresurs som fiskevatlnen
utgör, men anser hksom fiskenämnden att dessa medel skall användas endast
undantagsvis och först sedan alla vägar fill frivillig uppgörelse prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: För att förverkliga målen har utredningen funnit det nödvändigt att det
allmänna erhåller betydligt starkare styrmedel än för närvarande då det gäller
fisket. För att åstadkomma detla har utredningen bland annat föreslagit atl man
skall gå vidare pä den hnje som inleddes med 1950 års lagstiftning dvs. att
utöka den frifiskerätt som då i varierande omfattning infördes för olika
kuslslräckor och de stora sjöarna. Utredningen har vidare föreslagit att
expropriation skall kunna ske av fiske som är av väsentlig betydelse för
allmänhetens friluftsliv och att ett frän allmänhetens synpunkter attraktivt
fiske med handelsredskap som inte upplåtes pä skäliga villkor skall kunna
upplåtas genom myndighets beslut. Även om länsstyrelsen finner dessa förslag i
sig positiva anser länsstyrelsen att andra mer generella åtgärder bort vidtagas
för atl komma till rätta med de problem som har samband med fiskerättens
nuvarande anknytning till markägandel.-------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens uppfattning är det angelägel atl i detta sammanhang de
gmndläggande reglerna om fiskerätt ägnas ytterligare uppmärksamhet innan ett
nytt lagförslag framlägges. Länsstyrelsen ifrågasätter om motiven för att
behålla en fiskerätt med anknytning till de enskilda fastigheterna har sådan
styrka att de överväger de betydande nackdelar som detta medför för möjligheter
att utnyttja fiskeresurserna på ett rafionellt sätt både i avseende på
frifidsfisket och yrkesfiskel. Länsstyrelsen känner sig inte övertygad om att
ett förslag som syftar till att skilja fiskerätten frän markägandel ur
kostnadsskäl skulle vara omöjligt att realisera. Fördelarna uppskattade i pengar
torde enligt länsstyrelsen sannolikt betydligt överväga de kostnader som
skulle behöva uppstå vid en realistisk ersättnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nivä
i varje fall om man begränsar sig till en inlösen av fisket med rörliga
redskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.2
Tvångsupplåtelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt,
vattenöverdomstolen: Den föreslagna 37 § fiskelagen innebär att det allmänna
skall kunna besluta om upplåtelse av sädant handredskapsfiske som bedömes vara
av väsentlig betydelse för fritidsfisket om fiskeräUsägaren vägrar upplåtelse
eller upplåter på osäliga villkor. Bestämmelsen medger också möjlighet att
inskränka annat av Ivångsupp-lälelsen ej omfattat fiske. Tillägget i 2 kap. 9 §
expropriationslagen innebär möjlighet all under i stort sett samma
förutsäitningar expropriera fiske. Mot bakgmnd av atl expropriationslagen
medger expropriation även för nyttjanderätt och kan begränsas för visst ändamål
kommer de föreslagna reglerna att få ett delvis sammanfallande
tillämpningsområde och således kunna användas parallelll. Den föreslagna 37 §
fiskelagen innebär vidare atl del överiämnas åt administrativ myndighel all
avgöra om upplåtelsevillkor i ett enskilt fall är skäliga eller ej. Eftersom
gällande civilrältslig och marknadsrättslig lagstiftning gör det möjligt atl pä
olika vägar genom domstolsförfarande komma till rätta med avtalsvillkor som
bedömes vara oskäliga, kan någol egentligt behov inle anses föreligga av ett
särskilt förfarande i fiskelagstiftningen. Det föreslagna tillägget till 2 kap.
9 § expropriationslagen, mol vilkel hovrätten ej har nägon erinran, måste
därför vid sidan om annan lagstiftning anses ge tillräckliga möjligheter lill
tvångsingripande för fritidsfiskets särskilda behov. Etl förfarande enligt
expropriationslagen är aft föredra också därför alt ianspråktagandet sker först
efter en mer nyanserad bedömning, där även fiskerättsägarens motstående
intressen beaktas. För det fall aU båda alternativen skulle bli aktuella anser
hovrätten att regeln i 37 § fiskelagen bör ges en utformning som medger sådana
awägningsmöjligheler som nu berörts (jfr 2 kap. 12 § expropriationslagen). </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten för nedre Norrland:
Förslaget är av expropriativ karaktär och möjliggör avsevärda inskränkningar i
fiskerättsägarnas dispositionsrätt. Hovrätten ifrågasätter starkt behovel av
institutet, särskilt mol bakgmnd av den ökning av antalet fiskevårdsomräden
som kan vänlas bU följden av andra förslag som ulredningen presenterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förslaget ändå godtas, bör bestämmelsen kompletteras med ett stadgande som
föreskriver aft skälig hänsyn skall las till fiskeräUsägarnas intressen vid
prövningen av humvida beslut om tvångsupplätelse och andra inskränkningar skall
meddelas. Hovrätten fömtsätter därvid aft också bestämmelse, liknande den som
upptas i 11 § naturvärdsförordningen, intas i fiskeförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur att svårigheter ofta kommer aU uppstå vid de förhandhngar
som alltid bör föregå ett tvångsbeslut. Svårigheter att finna
förhandlingsparterna på ägarsidan kommer förmodligen att tillhöra de mest
kännbara, i vart fall om nägon form av samverkan inte etablerats dem emellan.
En lämplig utväg kan då vara alt animera fiskenämnd eller kommun atl verka för
alt etl fiskevårdsområde kommer lill stånd. Inför valet mellan, ä ena sidan en
tvångsmässig upplåtelse med risk för inskränkande föreskrifter även i andra
delar av fiskevårdsområdel och, å andra sidan, en normal, till visst
vattenområde och fångstmetod begränsad upplåtelse, torde majoriteten av
delägarna regelmässigt komma att föredra det senare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alternativet.
Ur processekonomisk synpunkl synes det emellertid spela föga roll om
fiskerättsägama är anslutna till ett fiskevårdsområde eller ej. Området torde
nämligen icke vara saklegitimeral i ersättningsfrågan. Bildandet av
fiskevårdsområdet innebär ju inle i och för sig atl ägande- eller
nyttjanderätten till fisket övergår fill associationen som sådan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.2.3 Fiskeristyrelsen;
Förslaget i denna del har inte vunnit någon störte<br>
genklang hos remissinstanserna. Flera nämnder avslyrker, medan andra<br>
som inte avvisar förslaget erinrar om att bestämmelserna måste tillämpas<br>
mycket restriktivt och först då andra möjligheler är uttömda. Fiskeriinten<br>
denten i östra distriktet framför åsikten, att en fömtsättning för tillämpning<br>
av bestämmelserna bör vara att området hell saknar intresse för yrkesfis<br>
ket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen bedömer
att det största värdet med den föreslagna regleringen torde ligga på det
preventiva planet. Tillämpningen av bestämmelsema omgärdas av sådana
restriktioner atl styrelsen anser sig kunna tillstyrka förslaget. Styrelsen
anser det ocksä lämpligt att, såsom föreslagits, det upplåtna fisket bör
förvaltas av den primär- eller landstingskommun som den beslutande myndigheten
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: Enligt
domänverkets uppfattning ger del av fiskevattensutredningen föreslagna
tillägget i expropriationslagen tillräckliga möjligheter för samhället att vid
behov medverka till handredskapsfiskels utveckling. Domänverket avstyrker
därför §§ 37 och 38, som skulle ge kommuner rätt att utan rättslig prövning göra
intrång i enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län:
Utredningen föreslär här en möjlighet att genom myndighetsbeslul bereda
allmänheten tillgång till handredskapsfiske genom tvångsupplåtelse av enskilt
fiske. Detta är nägot som enligt svensk lag aldrig tidigare varit möjligt.
Länsstyrelsen ifrågasäller att det allmänna intresset skulle vara sä stort alt
en så långt gående möjlighet till inskränkningar av den enskilda fiskerätten
som den föreslagna ordningen erbjuder verkligen är befogad. I vart fall bör
lagstiftningen förses med starkare garantier för att institutet endast kommer
till användning i de undantagsfall det här kan vara fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kronobergs län:
Länsstyrelsen delar de invändningar som reservanten Arne Andersson framhållit
mot att det tillskapas möjlighet till inskränkning i fiske utanför området där
fisket upplåtils genom myndighetsbeslut (37 § 3 st förslag lill lag om fiske).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Förslaget innebär belydande ingrepp i den enskilda fiskerätten i syfte att inom
vissa områden åstadkomma upplåtelser av handredskapsfiske fill allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att etl tvängsvis avhändande av fiskerätten kan komma att skapa
motsättningar mellan vattenägare, myndigheter och fritidsfiskare. Utredningens
syfte skulle lättare uppnäs genom de ändringar som föreslås i lag om
fiskevårdsområden § 9. 37 § bör därför i sin helhet utgå ur författningstexten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om utredningens förslag i
denna del kommer till stånd, vill länsstyrelsen framhålla, att en fömtsättning
för genomförandet då måste vara att de områden som upplåts till
handredskapsfiske helt skall sakna intresse för yrkesfisket. Dessutom bör
enligt länsstyrelsens förmenande paragrafens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tredje
stycke utgä. En inskränkning i angränsande fiskevatten för att åstadkomma ett
allmänhetens fritidsfiske framstår som obefogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:
Länsstyrelsen har tidigare i detta yttrande framhållit den vitala belydelse
fiskevården har för erhållandet av ett gott fiske nu och i framtiden. Vidare
har framhållits nödvändigheten av samverkan mellan alla av fisket berörda
intressen för att åstadkomma en sådan fiskevård. Länsstyrelsen sätter därvid
stor tilltro fill att utredningens förslag till ny lag om fiskevårdsomräden
som, i kombination med aktiva insatser från samhällels sida i form av ökad
översiktlig planering på fiskets område och ökade stimulansåtgärder för
bildande av fiskevårdsomräden, bör leda till ett avsevärt ökat och väl
organiserat utbud av frilidsfiskemöjligheler för allmänheten. Länsstyrelsen
anser därför att det bör framgå av lagtexten alt beslut om tvångsupplätelse
inte får meddelas förtån det visats att det för del akluella området varil
omöjligt all få till stånd upplåtelse av fritidsfiskemöjligheter genom bildande
av fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
I första hand bör syftet att åstadkomma upplåtelse av fiske lill fiskande, som
saknar eget fiske, åvägabringas genom villkorsbundna statsbidrag. Eftersom
frågorna om upplåtelse enligt NLOFO avgöres av fiskevårdsområdenas
förvaltningsorgan kan möjligen tvångsinlösen av fiske med handredskap som etl
yttersta påtryckningsmedel vara motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall torde genomförandet av beslut enligt frågavarande lagmm vid
komplicerade fiskerättsförhållanden - starkt splittrad fiskerätt - nödvändiggöra
bildandet av såväl fiskevårdsområde som samfällighelsförvaltning för att få
till ständ en förhandlingspart. Fiskevårdsomräde torde i sädant fall få bildas
med fillämpning av 9 § andra stycket NLOFO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
negafiv effekt fär tvängsförfarandet då komun vid förhandling med motpart måste
ta hänsyn till kostnaderna för förfarandet. Detla kan medföra alt förhandhngar
under hot om inlösen höjer nivån på ersättningarna för upplåtelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.2.10 Länsstyrelsen
i Värmlands län: Utredningen föreslår att fiske med<br>
handredskap av väsenllig betydelse för allmänheten efter beslut av länssty<br>
relsen eller regeringen skall kunna upplåtas fill allmänheten om det inte<br>
upplåts frivilligt eller på oskäliga villkor. Utredningen föreslår vidare att<br>
fiske inom elt område skall kunna inskränkas lill förmån för ett frivilligt<br>
upplåtet fiske inom annat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingripanden
av nämnda art innebär betydande ingrepp i den enskilda äganderätten. Enligt
länsstyrelsens mening bör utredningens förslag i detta avseende inte bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Länsstyrelsen anser att bestämmelsema i 37 § lag om fiske skall tillämpas
restriktivt och endast i de fall frivilliga överenskommelser visat sig
omöjliga. Samma gäller den föreslagna ändringen av expropriationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs
län: Inget tyder pä att fiskerättsägama såvitt berör Kopparbergs län är
ovilliga att upplåta sin fiskerätt till allmänheten. Tvärtom visar det stora
antalet fiskevårdsföreningar att fiskerättsägama inom länet, där fisket
huvudsakligen är samfällt, visat intresse att upplåta sina fiskevatten till
fritidsfiskarna. Även den verksamhet som nu pågår för att bilda
fiskevårdsomräden tyder pä detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
mot bakgmnden av vad ovan sagts kan det givetvis inte uteslutas att situationer
kan uppstå där det måste framstå som angelägel att kunna meddela beslut i
antydd riktning. Länsstyrelsen fiilstyrker därför förslaget i denna del.
Däremot ställer sig länsstyrelsen tveksam till den föreslagna befogenheten att
kunna föreskriva inskränkningar i annal fiske som kan inverka menligt pä fiske
varom beslut om tvångsupplåtelse sålunda fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län:
I 37 § förslagel lill lag om fiske ges möjlighet till beslut om tvångsupplätelse
av fiske inom visst omräde fill allmänheten. Motsvarande bestämmelse bör gälla
även fill förmån för yrkesfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Förslaget, som inte tidigare har någon motsvarighet, är mycket långtgående
och oklart i väsentliga delar. Sålunda diskuteras inte alls de problem, som kan
uppstå i en sådan situation där t. ex. kommunen förvaltar handredskapsfiskel
och fiskerätts-ägaren övrigt fiske. De ersättningsregler, som avses att
tillämpas, är därtill så konstmerade att ersättning endast utgår för
kvalificerade inträng. Som tidigare anförts i annat sammanhang bör om det
allmänna gör anspråk på enskilt fiske endast inlösen (expropriation) av fisket
komma ifråga. Länsstyrelsen ställer sig emellertid tveksam lill det förslag
till partiell tvångs-upplåtelse under viss tid av visst fiske, som utredningen
föreslår, en alltför svärtillämpad och för fiskerättsägaren rättsoviss form för
ianspråktagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Beslut om upplåtelse av fiske inom visst område skall avse fiske med
handredskap. I beslut föreskrivna villkor för upplåtelse avser skäliga villkor
för fiskets upplåtelse åt allmänheten. Vad angår ersättning åt fiskerättsägama
för att fiske upplåtes ät allmänheten gäller bestämmelserna i 38 §.
Förvaltningen av primärkommun eller landstingskommun skall avse endast det
upplåtna fisket dvs. fiske med handredskap. Fiske med annat fångstsätt inom
området skall förvaltas av fiskerättsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I förvaltning bör ingå bl.
a. fiskevårdande åtgärder. Hur sådana ätgärder och kostnaderna därför skall
fördelas mellan primärkommun eller landstingskommun såsom förvakare av fiske
med handredskap och fiskerättsägarna säsom förvaltare av fiske med annat
fångstsätt kan bli besvärligt att komma fill rätta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ersättning åt fiskerättsägare skall gälla bestämmelserna i 25-27 och<br>
31—36 §§ naturvårdslagen. En upplåtelse av fiske med handredskap lik<br>
som en föreskrift om inskränkning i rätten att förfoga över fiske som ej<br>
upplåtes medför en tydlig inskränkning i fiskerättsägares rätt till fiske.<br>
Nämnda regler om ersättning i naturvårdslagen kan sägas vara komplicera<br>
de. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelsema synes medföra sådan osäkerhet i fräga om
fiskerättsägares nyttjande och förvaltning av fiske och föranleda så
komplicerade förhållanden att förslaget inte bör läggas till gmnd för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilt framhålles att
det bör vara uteslutet att föreslagna åtgärder skulle kunna avse fiske i staten
tillhörigt vatten, som är beläget på sådan mark ovanför odlingsgränsen som står
under statens omedelbara disposition och på renbetesQällen, vilket fiske ingär
i samer tillkommande renskötselrätt enligt rennäringslagen och förvaltas av
lantbmksnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund: I 37 och
38 §§ ges bestämmelser lill förmån för allmänhetens fiske. Bestämmelsen i 37 §
innebär att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer efter ansökan
från kommun får besluta att fiske med handredskap på skäliga villkor skall
upplåtas lill allmänheten. Vidare kan vattenrättsägarens rätt alt förfoga över
annat fiske i området inskränkas. Med stöd av bestämmelsen kan vidare rätlen
ull fiske inskränkas i omkringliggande områden. Med hänvisning till vad
tidigare anförts om utbud av fritidsfisketillfällen saknas behov av bestämmelsen.
Paragrafen ter sig onödigt hård och ingripande för fiskevatten-ägarna. Den av
utredningen föreslagna ändringen av expropriationslagen torde väl tillgodose
det allmänna i de situationer när anspråk behöver Ställas på att få disponera
visst enskilt fiske. LRF förordar därför att 37 § Utgår. Bestämmelsen i 38 § om
ersättning bör följaktligen också utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Förslaget, som inte tidigare har nägon motsvarighet, är
långtgående och i väsentliga delar oklart. Sälunda diskuteras inle alls de
problem som kan uppstå i situationen att t.ex. kommunen förvaltar
handredskapsfiskel och fiskerätlsägaren övrigl fiske. De ersättningsregler som
avses att tillämpas är därtill sä konstmerade att ersättning endast utgår för
kvalificerade inträng. Om del allmänna gör anspråk på enskilt fiske, bör enligl
SISUs uppfattning endasi inlösen (expropriation) av fisket komma ifräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förslag till partiellt ianspråktagande av visst fiske,
som utredningen föreslår, avstyrkes såsom en alltför oformlig och för fiskerättsägaren
ur rättslig synpunkt ej acceptabel process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges fiskares riksförbund: SFR
motsätter sig jämväl alt ett från allmänhetens synpunkter attraktivt fiske med
handredskap, som inte upplåts på skäliga villkor, skall kunna upplåtas genom
myndighels beslut. Enligt SFR:s mening bör upplåtelser kunna ske i tillräcklig
omfattning pä frivillig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund och
Sveriges fiskevattenägareförbund: När det gäller 37 § Lag om fiske, säledes
kommuns möjlighet all hos regeringen begära tvångsåtgärder för tillgång till
fiskevallen och förslaget till exproprialionsmöjlighet, är delta uppenbarligen
snarlika bestämmelser. Något behov av två så långl gående åtgärder för att
inskränka den enskilda äganderätten kan icke vara befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen i 37 § förslag till lag om fiske innebär dels
ett utnyttjande av visst fiske, nämligen handredskapsfiske (1 st.), dels
inskränkningar i rätten för vattenägaren atl förfoga över övrigl fiske inom
området (2 st.), dels ock inskränkningar i annat fiske (3 st.), varmed avses
fiske inom annat område (jfr. s. 240). Detta tillsammans med atl föreslagna
ersättningsregler ej är godtagbara gör att förbunden motsätter sig
bestämmelserna i 37 § Lag om fiske och följaktligen även 38 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2.20 Sveriges fritidsfiskares riksförbund:
Förbundet anser det värdefullt<br>
att i förslag till lag om fiske intagits bestämmelser som gör det möjligt all<br>
beslula atl fiske med handredskap inom visst område skall upplåtas åt<br>
allmänheten på skäliga villkor om fisket är av väsenllig allmän betydelse.<br>
Detta kan enligt förbundet bli aktuellt inom vikliga turistområden samt<br>
tätortsregioner där fiskelrycket är speciellt storl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.3
Expropriation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.1------------------------------ Svea
hovrätt, vattenöverdomstolen: Förslaget om expropria-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fionsrätt
för fiskevård m. m. (2 kap. 9 § a) lämnar hovrätten utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.2 Hovrätten
för nedre Norrland: Utredningen har i betänkandet före<br>
slagit ett flertal åtgärder som är ägnade att skapa ett ökat utbud av fiske för<br>
de fritidsfiskare som inte disponerar egna vatten. Antalet fiskevårdsområ<br>
den får antas komma att öka betydligt, bl. a. till följd av det ökade initiativ<br>
därtill som myndigheterna framdeles avses ta. Genom den föreslagna<br>
fiskevårdsområdeslagens karaktär av planinstrument och utformningen av<br>
bidragsbestämmelserna ges det allmänna stora möjligheter att påverka<br>
upplåtelsefrågoma inom de sålunda bildade områdena. Mot fiskerättsägare<br>
som är kallsinniga till upplåtelse kan, om förslaget därvidlag vinner beak<br>
tande, beslut om tvångsupplåtelse av handredskapsfiske tillgripas. Enligt<br>
hovrättens mening torde genom dessa reformer fritidsfiskarnas behov kun<br>
na tillfredsställas i skälig omfattning. Behovet av ytteriigare möjligheter att<br>
skapa fömtsättningar för fritidsfiske är därför ej sä framträdande, alt del<br>
motiverar ändringar i expropriationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
tillstyrker förslaget i vad detta avser att expropriation skall kunna ske för
att möjliggöra fiskevärdsätgärder samt vetenskapliga undersökningar och försök
vad gäller fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Sundsvall:
Utredningen har enligt kammarrättens mening knappast visat skäl som motiverar
att expropriation för fritidsfiske är behövligt om kommitténs övriga förslag
godtas. Kammarrätten avstyrker därför förslaget i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Nägra fiskenämnder
menar atl inget behov lu,- _ ger att expropriera fiske av vare sig den ena
eller andra gmnden. Andra anser att det kan finnas skäl exempelvis för att
skapa ett skyddsområde för den värdefulla naturtesurs som ett fiske kan vara.
Åter andra instanser tillstyrker båda expropriafionsgrunderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
ansluter sig helt till utredningens uppfattning om behovet av att i yttersta
fall expropriera fiske för fritidsfiskeändamäl eller av fiskevårdsskäl. Att
denna tvångsmetod inte bör komma till användning annat än undantagsvis anser
styrelsen självklart. Även denna bestämmelses främsta värde torde bli atl
verka preventivt för all få fram frivilliga uppgörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens planverk:- utredningen
föreslär bl.a. alt expropriationsändamålen utvidgas sä, alt äganderätten eller
nyttjanderätten lill visst fiske i anslutning till rekreationsområde eller
fritidsanläggning skall kunna exproprieras utan alt fastigheten i övrigt tas i
anspråk. Del påpekas att upplåtelser av det fiske, som varit föremål för expropriafion
skall ske till allmänheten på skäliga villkor t. ex. genom försäljning av
fiskekort. Avsikten med expropriationen fär alltså inte vara att skapa
fiskemöjligheter uteslutande för gästerna i exempelvis en stugby. Planverket
har ingen erinran mot förslaget atl utvidga expropriationsändamålen på nu nämnt
sätt eller för andra angivna skäl såsom fiskevårdsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län: Värdet
av ökade fiskemöjligheler för fritidsfisket ligger dock inte främst i att
ohämmat släppa fisket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fritt
i de stora sjöarna utan i att berörda parter, fritidsfiskare och fiskevattenägare,
kan engageras på ett positivt sätt och på frivillig grund för att åstadkomma
god fiskevård och väl avpassad service. Detta sker genom inrättande på frivillig
väg av fiskevårdsområden varigenom utredningens syften i detta avseende även
tillgodoses på ett för samhället billigare sätt. Länsstyrelsen avstyrker mot
denna bakgrund förslaget om expropriafion av fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.7 Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Även när del gäller atl införa expro<br>
priationsmöjligheler till främjande av fritidsfisket ställer sig länsstyrelsen<br>
tveksam. Utredningen nämner att upplåtelse av det fiske som varit föremål<br>
för expropriafion skall ske till allmänheten pä skäliga villkor. Avsikten får,<br>
säger utredningen, inte i någol fall vara att skapa fiskemöjligheter uteslu<br>
tande avsedda för invånarna i exempelvis en stugby. Länsstyrelsen befarar<br>
att det vid en sädan upplåtelse som den ovan beskrivna rent praktiskt<br>
kommer att bli så att enbart stugbyns invånare kommer att dra nytta av<br>
fiskeupplåtelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
inser däremot att tvångsåtgärder kan vara nödvändiga för att genomdriva en
fiskevårdande åtgärd av angelägen nalur. Däremot är länsstyrelsen inte
övertygad om all det föreligger behov av expropriations-regler för sådana
ätgärder. De torde i lillräcklig mån kunna genomföras med stöd av de
föreliggande och föreslagna lagregler i övrigt vilka redovisats av
ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
att förfoga över mark, vatten och fiske utan ägarens medgivande när det är
fråga om vetenskapliga undersökningar och försök på fiskets område anser
länsstyrelsen böra säkerställas. Antingen genom den lagändring som utredningen
förslagit eller genom ändring av expropriationslagens 7 kap. 6§, vari stadgas
att länsstyrelsen kan ge lillständ Ull tillträde av fasfighet för
undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.8 Länsstyrelsen
i Kalmar län: Utredningens förslag om ändring i 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kap.
9§ expropriationslagen framstår som obehövligt mot bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
de tvångsmöjligheter som ulredningen angivit främsl i 9§ förslaget till lag om
fiskevårdsområden. Med anledning härav och under åberopande av innehållet i
flertalet yttranden från de av länsstyrelsen hörda remissorganen avstyrker
länsstyrelsen ulredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utredningens förslag om expropriation ändå genomföres, bör det utformas så, att
expropriafion ej får ske av fiske som utnyttjas yrkesmässigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.9 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Utredningen understryker dock att det<br>
genom en noggrann planering i flertalet fall torde vara möjligt atl undvika<br>
att komma i ett sådant läge att expropriation behöver tillgripas. Länsstyrel<br>
sen delar utredningens uppfattning om atl expropriation endast bör tillgri<br>
pas som en yttersta utväg. På motsvarande sätl som i föregäende avsnitt<br>
om tvångsupplätelse föreslås därför att, som villkor för att expropriation<br>
ska kunna ske i sådant fall, del visals alt upplåtelse av frilidsfiskemöjlig<br>
heler till allmänheten inte kunnat ske i tillräcklig omfattning i det aktuella<br>
vattenområdet genom bildande av fiskevårdsområde. Villkoret bör komma<br>
till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.10 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Expropriation av fiske för att tillgo<br>
dose ett varaktigt behov kan om utredningens intentioner skall fullföljas i<br>
undantagsfall bh nödvändig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker därför föslaget till lag om ändring i expropriationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Länsstyrelsen vill uttala sin tveksamhet till förslaget att fiske i vissa fall
skall kunna bli föremål för expropriation. Även om detta inte är avsikten kan
inte undvikas risken för att expropriation kan komma att tillgodose relafivt
exklusiva intressen, vilket inte överensstämmer med tankarna i
expropriationslagen. Utredningen gör också i detta fall ett par motstridiga
uttalanden när den pä sidan 241 säger att det ibland skulle vara värdefullt att
kunna disponera fisket i anslutning till t.ex ett större turistområde eller en
stugby bl.a. för att kunna avgöra hur mycket som skall satsas på projektet och
sedan längre ner konstaterar att avsikten med expropriationen inte i något fall
fär vara att skapa fiskemöjligheter uteslutande avsedda för invånarna i
exempelvis en stugby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län:
Utredningen föreslär att rätt till fiske skall kunna exproprieras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>för
att säkerställa fiske i anslutning till rekreationsområde eller fritidsanläggning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>för
att förbättra allmänhetens fiskemöjligheler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>av
fiskevärdsskäl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>för
vetenskapliga undersökningar och försök pä fiskets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de två första fallen är det naturligare att fiskevårdsområde bildas med t.ex.
kommunen som initiativtagare än att fisket exproprieras. I det Iredje fallet
finns ett flertal möjligheter att nä önskat resultat med hjälp av
tvångsmöjligheter i vattenlagen och fiskelagen. I det sisla fallel är det fräga
om ätgärder, som får antas vara begränsade i tiden, varför en permanent ändring
av äganderätten inte kan vara befogad. Länsslyrelsen avstyrker därför förslaget
om möjlighet att expropriera fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.13 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: Tillräckliga skäl atl nu införa<br>
expropriationsrätt för visst fiske kan ej anses föreligga. Det underslryks<br>
också i betänkandet att det genom en noggrann planering i flertalet fall<br>
torde vara möjligt att undvika att komma i ell sådant läge atl expropriation<br>
behöver fillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslår mot bakgmnd av vad ovan anförts under bestämmelser till förmån för
allmänhetens fiske atl den föreslagna utvidgningen av expropriaUonsändamålen
utgår. Skulle det längre fram visa sig alt behov av expropriation för ändamålet
skulle föreligga utöver de föreslagna bestämmelserna om tvångsupplätelse av
visst fiske med handredskap kan frägan tas upp på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 9§ att fiskerättsägarnas inflytande på bildandet av fiskevårdsområde ej skall
gälla om det från allmän synpunkt är synnerligen angeläget att fiskevårdsområde
bildas kan om den blir lag utgöra ett skäl att ej nu införa ytterligare ett
tvångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.14 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Rätt att separat expropriera<br>
fiske har fidigare inte förekommit i svensk lag. Del lorde få accepteras alt<br>
en expropriationsrätt införes då det uppenbarligen i vissa speciella fall kan<br>
föreligga situafioner då samhället behöver ta i anspråk enskilds fiskerätt.<br>
Givetvis mäste skälen vara myckel slarka för atl expropriation skall fä<br>
tillgripas. Vid de mycket renodlade fall, vid vilka expropriation kan vänlas<br>
bli tillätna, kommer fiskerättsägarna atl vara i en klar och entydig ersätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningssituation
likartad den som sedan länge är allmänt accepterad vid t. ex. ianspråktagande
av mark för lälbebyggelseändamäl o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.15 Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Enligl gällande bestämmelser i 2<br>
kap. 9§ expropriationslagen får expropriation ske bl.a. för att tillgodose<br>
ett väsentligt behov av mark eller anläggning för friluftsliv, om marken<br>
eller anläggningen är avsedd att hållas tillgänglig för allmänheten. Det<br>
område av väsentlig belydelse för friluftslivet inom vilket med föreslagna<br>
bestämmelser avsett fiske skall vara beläget eller det rekreafionsomräde<br>
eller den fritidsanläggning i anslutning till vilka fisket skall vara beläget
bör<br>
dä ha den karaktär och betydelse att expropriation för beredande av<br>
erforderligt utrymme därför kunnat ske. Ett sådant samband mellan de<br>
gällande bestämmelserna och de föreslagna nya bestämmelserna borde<br>
framgå av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I trakter med små
utkomstmöjligheter för den bofasta befolkningen kan fillgången till eget fiske
och möjligheterna att därav kunna erhålla löpande inkomster genom försäljning
av fiskekort vara etl värdefullt fillskott till försörjningen. I sådana fall
bör avvägning ske gentemot den bofasta befolkningens intressen. De bästa
fömtsättningarna för en riktig sådan avvägning torde förefinnas om nu
föreslagen expropriation av fiske fär ske endast till förmån för den kommun
inom vilken fisket är beläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vetenskapliga undersökningar och försök vad gäller fiske bör finnas tillräcklig
fillgång till mark, vaUen och fiske i statlig ägo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet:
Landsfingsförbundets styrelse motsätter sig inte utredningens förslag att
fiskevatten i vissa fall skall kunna exproprieras, men anser att alla
möjligheler lill frivilliga överenskommelser först bör prövas. Genom noggrann
planering torde det i stort seU gå aU undvika att komma i ett sådant läge, att
expropriation behöver tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Rätten att expropriera fiske har tidigare inte förekommit i
svensk lag. Det får accepteras att sådan rätt kan komma att fillämpas i
speciella fall och då synneriiga skäl föreligger för samhället att ta i anspråk
enskilds fiskeräU. SISU förutsäUer att fiskeräUsägaren därvid kommer att vara
i en klar och entydig ersällningssituaUon, likartad den som sedan länge är
allmänt accepterad vid t. ex ianspråktagande av mark för tätbebyggelseändamål
o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska samernas riksförbund:
De sakkunniga föreslär att fisket, som är av väsentlig betydelse för
allmänhetens friluftsliv, i vissa fall skall kunna exproprieras. Detsamma
föreslås gälla för att möjliggöra fiskevårdsåtgärder och vetenskapliga
undersökningar. De sakkunniga motiverar siU förslag med, att, om stora
satsningar görs pä turism i form av byggande av stugbyar och
fritidsanläggningar m. m., där fritidsfisket är en fömtsättning för denna
verksamhets bedrivande, bör det finnas möjlighet att expropriera nödvändiga
fiskevatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt RL är land och
vatten ovan odlingsgränsen avsedda för samernas uteslutande begagnande.
Upplåtelser får enligt RL endast ske om detta inte medför avsevärd olägenhet
för rennäringen. I fråga om upplåtelse av hela fisket har samebyn vetorätt.
RL;s stadgande angående förbud mot ändrad markanvändning och
expropriationsmöjligheler av mark ovan odlingsgränsen skall vara vägledande
och ej försvagas. Vad gäller områdena mellan odlingsgränsen och
lappmarksgränsen, som i huvudsak är skogssa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>miskt
omräde, är de sakkunnigas förslag ell persumlivl hot mot skogssa-merna och
skogsrenskötseln. Riksförbundet avslyrker delta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.3.19-------------------------- Sveriges
fiskares riksförbund: SFR är av den uppfattningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
expropriationen av fiskevatten endasi skall få ske om delta är påkallat<br>
av fiskevårdande åtgärder samt för inrättande av licensområden där detla<br>
är påkallat för yrkesfiskels bedrivande. SFR motsätter sig därmed det<br>
föreslagna tillägget till 2 kap. 9§ i den berörda lagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund.
Hushållningssällskapens förbund och Sveriges fiskevattenägareförbund: Förbunden
har emellertid viss förståelse för att det allmänna i speciella situationer kan
behöva göra anspråk på vissa fiskevatten. Med hänsyn härtill accepterar
förbunden förslagel lill lag om ändring i expropriationslagen 2 kap. 9 och
9a§§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Förbundel anser atl expropriation av fiskevatten knappast kommer
alt bli aktuell, men har ingen erinran mot att sådan expropriation får ske för
atl bereda allmänheten möjlighet att på rimliga, villkor bedriva fiske inom
omräde som är av väsentlig betydelse för friluftslivet. Förbundel vill här
erinra om all en motsvarande bestämmelse finns i den norska lagsliftningen men
all den aldrig hittills behövt anlitas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Utlännings Tiskerätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11.1------------------------------ Svea
hovrätt, vattenöverdomstolen: Del kan ifrågasättas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
inte utlännings fiskerätt enligt 19 § borde omfatta även sädani fiske som anges
i 31 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.2 Hovrätten
för nedre Norrland: Förslaget alt slopa kravet pä två års<br>
bosättning har enligt vad som framgår av betänkandel redan varil föremål<br>
för remissbehandling. Hovrätten tillstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har valt au koncentrera bestämmelserna om utlännings fiskerätt till en
paragraf, vilken ocksä försetts med egen rubrik. Detla kan möjligen föranleda
läsaren att tro all däri regleras uttömmande denna kategoris fiskerätt. Andra
stycket bör enligt hovrättens mening utformas sä att därav kan utläsas även atl
utlänning är likställd med svensk medborgare i de fall han är innehavare av
enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: I frågan om
utlännings fiskerätt (19§) åberopar sty--relsen sitt yttrande 1977-02-11 vari
slyrelsen fillstyrkte en ökad likställighet mellan svenska och utländska
medborgare. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens invandrarverk: Verkel
tillstyrker föreslagen lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ i förslaget till ny lag om fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.5 Länsstyrelsen
i Stockholms län: I förslaget lill lag om fiske bör —- -<br>
19 § förtydligas. Av föreslagen lydelse synes utländsk medborgare på egen<br>
fastighet med fiskerätt behöva ha myndighets tillstånd för att få utnyttja<br>
fisket vilket inte torde avses. Över huvudtagel synes förtydliganden erfor<br>
deriiga beträffande utländska turisters situation i fräga om rätt att fiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Enligt nu gällande regler skall utländsk medborgare ha varit bosatt i landel
två är för all bli jämställd med svensk medborgare i fiskehänseende.
Utredningen föreslår alt utlänning bosatt i landel likställs med svensk
medborgare härvidlag. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Ulredningen har avgetl särskill betänkande rörande utlännings
fiskerätt. Förbundel har också inlämnat speciell remiss över detta, men vill i
detta sammanhang ändå betona viklen av att utländska medborgares
handredskapsfiske på enskilt frivalten och allmänt vatten kan ske på samma
villkor som gäller för svenska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Insatser för fiskevård och service</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nämnden för samhällsinformation:
För alt uppnå en effektiv information fill de som berörs av förslagen krävs
alt informationsinsatserna samordnas och integreras med varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen:-- Styrelsen
vill---- understryka ulredningens uttalande all internationella
överenskommelser bör träffas i syfte alt hindra fortsatt uUändsk
försurningspåverkan pä våra vallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
utredningen framhåller bör naturligtvis även andra miljömässiga inskränkningar
i fritidsfiskemöjligheterna motverkas. Ulredningen nämner som exempel utsläpp
och vattenregleringar. Slyrelsen vill även peka pä de konsekvenser för fisken
som byggande av s. k. minikraftverk kan föra med sig i form av förstörda
lekplatser m. m. På åtskilliga häll i landel finns t. ex. små men värdefulla
lokala bestånd av laxöring som löper risk att utrotas på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill även rikla uppmärksamheten på atl del finns många i och för sig värdefulla
fiskevatten som ändock är till föga glädje för den fiskande allmänheten. Tvä
huvudtyper av sådana vallen bör nämnas i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ena typen representeras framför allt av regleringsmagasin och stör<br>
re sjöar i norrlandsregionen .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra typen utgörs av frivaltnen i de stora mellansvenska sjöarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de nu nämnda huvudtyperna av fiskevatten krävs speciella<br>
åtgärder för att underlätta fisket för turisterna såsom uthyrning av båtar<br>
och fiskeredskap, information om lokaliteterna och om fisket, övernalt-<br>
ningsmöjligheter m. m. Kommuner och lokala fiskesammanslutningar har<br>
här ett intresse och ett ansvar som ökar i betydelse vartefter som trycket<br>
växer på de mera lättillgängliga och flitigt besökta och därför härdfiskade<br>
vattnen.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller nuvarande förhållanden i fråga om statens stöd tilF fritidsfisket vill
styrelsen erinra om atl del i den statliga fiskeriadministrationen utförs ett
omfattande administrativt arbete och undersökningsarbete som till betydande del
kommer fritidsfisket till godo men som man lätt glömmer bort därför att det
inte rör sig om utdelning av kontant stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill vidare understryka att vi först under de allra senaste åren har böljat få
fram ett störte antal fritidsfiskeprojekl i vilka staten har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anledning
alt satsa medel. Framför allt syflar slyrelsen härvid pä alt bildandet av
fiskevårdsomräden nu har börjat la fart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sammanhanget vill
styrelsen betona all det naturligtvis bör vara ett krav för statligt stöd till
enskilda fritidsfiskeprojekl all projekten slår under en lillräckligl kompetent
och fast organiserad förvaltning. Fiskevårdsomrädena är reglerade i lag och
fyller därför dessa krav. 1 fråga om slöd lill ideella föreningar och klubbar
krävs en noggrann granskning i de enskilda fallen innan stöd bör ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är nu nödvändigt atl ta ställning för en ny fiskodlingsanslalt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och den bör enligl
styrelsens uppfattning lokaliseras lill Slingsö utanför Västervik, en plats som
myckel väl uppfyller de krav man mäste ställa belräffande fömtsättningarna för
en yngelanläggning. Anläggningen bör utföras som en kombinerad försöks- och
produklionsanslall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ulvecklingen
i fråga om antalet fiskodlingar som etableras för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
ändamål inger allvarlig oro. Fisksjukdomsfrågorna har därvid återigen kommit
all framstå som ulomordenlligl vikliga all komma tillrätta med. En mer
ändamålsenlig fiskhälsokonlroll bör övervägas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för fiskevården bör vara atl upprätthålla ett bra fiskbestånd i våra vatten. De
åtgärder som fiskevården genomför syftar lill att öka fiskels avkastning eller
dess kvalitet, främja optimalt nyttjande eller motverka skador på
fiskbestånden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ifråga om fiskevårdens
metoder vill fiskeristyrelsen särskill underslryka<br>
vad ulredningen anfört ifråga om betydelsen av atl bedriva etl allsidigt<br>
fiske. Ett sådanl fiske utgör i de flesta av våra vanligaste insjöfiskevatlen<br>
den bäsla fiskevärden. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Längs kusterna
kännetecknas fisket av eh allt större konkurrens om de mest eftertraktade
arterna: lax, öring, äl, hummer. Regleringar och/eller åtgärder måste
genomföras för atl förhindra en biologisk överfiskning. I annat fall kommer
ätskilliga lokala bestånd all slås ut. Särskill prekär är situationen ifräga om
tillgången på lax. Ifråga om havsfisket förutses en fortsatt reglering genom
kvoteringar och olika slag av fredningstider och redskapsbestämmelser för att
komma till rätta med överfiskningsproble-men. Direkta fiskevårdande åtgärder är
f. n. ej möjliga att genomföra vad avser massfiskarterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Negativa effekter har även
blivit följden för fisket av annan yllre påverkan, t. ex. genom olika slag av
förorenande utsläpp och genom kraftverksutbyggnader. Vattenbortledningar för
olika ändamål, muddringar och rensningar, sand- och grusläkter, modernt skogs-
och jordbmk är andra exempel pä faktorer som oftast påverkat vattenmiljön i
negativ riklning. Försurningen är del allvarligaste hotet hittills mot vårt
lands fiskevatten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen anser att
del åtgärdspaket som utredningen föreslagit<br>
kan läggas till gmnd för en fortsatt progressiv utveckling av fiskevårds<br>
arbetel. -- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De direkta åtgärder som
utredningen föreslagit kan komma alt variera med hänsyn fill var behovel av
åtgärder är som mest angelägna. Efterfrågan pä fiskemöjligheter och ändamålet
med åtgärderna bör fillmätas en avgörande betydelse vid prioriteringen mellan
olika objekt. Som riktmärke för åtgärdsarbetet tillstyrker styrelsen
utredningens olika åtgärdsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En fiskevård som bedrivs
utan ett tillfredsställande kunskapsunderlag medför oftast att de positiva
resultaten av arbetet uteblir. Utredningen anför pä s. 296 att det nuvarande
fiskevårdsarbetel ofta bedrivs utan kunskaper om de faktorer som avgör om en åtgärd
skall bli framgångsrik</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
inte. Fiskeristyrelsen nödgas konstatera all del förhållandet gäller för flera
viktiga åtgärdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
situationen medför i sämsta fall atl tillgängliga resurser används mindre
rationellt och atl sannolikl goda potentiella möjligheler lill fiske kanske
inte nyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagil en utökad FoU-verksamhet inom flera områ<br>
den. Fiskeristyrelsen tillstyrker utredningens förslag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av olika ålgärder som planerats kräver även ekonomiska resurser.
Utredningen framhåller att samhällets insalser för genomförandet av direkla
fiskevårdsålgärder hittills varil av begränsad omfallning. Man hänvisar till
användningen av vallenavgiflsmedel saml de medel som från och med bå 78/79 anvisats
för utsättningar av laxfisk och ål i kust-och insjövatten för alt främja
framförallt yrkesfisket. Ulredningen föreslår att ekonomiskt stöd i form av ett
fiskevårdsbidrag även skall kunna utgå till åtgärder som främjar frilidsfiskel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
tillstyrker förslagel och vill kraftigl betona del positiva i alt fiskeområden,
fiskeklubbar, kommuner och andra på föreslaget sätt får ekonomiska möjligheter
att bedriva ell fiskevårdsarbele av väsenllig belydelse för landets totala
fiskevårdsarbete. På samma sätt som för insjö-vattnen kommer därigenom
sannolikt även ell ökal inlresse och engagemang atl uppstå belräffande
skötseln av de allmänna vattnen och de enskilda frivattnen. Det är en
utveckling som fiskeristyrelsen förespråkat sedan lång tid tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder ingen tvekan om all det idag finns elt stort medelsbehov för all<br>
kunna genomföra insalser på fiskevårdens område och för atl förbällra<br>
servicen för de fiskande.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Fiskeristyrelsen
anser all införandet av ell fiskevärdsbidrag pä</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ell
myckel markanl sätt skulle förbällra möjlighelerna all genomföra olika lokala
och regionala projekt av slor betydelse för de frilidsfiskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.3
Statens jordbruksnämnd: Nämnden delar utredningens bedömning vad gäller behovel
av fiskevårdande ätgärder. Sädana åtgärder bör på sikl gagna såväl yrkes- som
fritidsfisket. Del får därför anses angelägel att erforderliga medel ställs
lill förfogande så alt de av utredningen föreslagna åtgärderna kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- På
sikl kan del---- länkas bli svårare alt hålla isär sädana</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
som inriktar sig på fritidsfisket från sådana som främsl är avsedda för
yrkesfiskets behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn Ull den förväntade ökade betydelsen av det kust- och<br>
insjöbaserade yrkesfisket vill nämnden fästa uppmärksamhelen på att del i<br>
framtiden kan komma atl visa sig önskvärt att pä något saft samordna<br>
finansieringsformerna för de fiskevårdande ålgärderna (utsättningar) inom<br>
yrkes- och fritidsfisket. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskerikommittén
föreslog all prisregleringsavgift skulle las ul pä lax och äl och all medel ur
prisregleringskassan för fisk skulle kunna användas för utsättningsålgärder.
Frägan logs upp vid överiäggningarna med jord-bmksnämnden, dess
konsumentdelegation och fiskets förhandlingsorganisation beträffande
prisregleringen på fisk m. m. under budgetåret 1979/80. Parterna enades om atl
föreslå alt 2,5 mkr skulle ulgå ur prisregleringskassan för fisk för
finansieringen av koslnader för utsättning av laxfisk och ål under budgetåret
1979/80. Parterna var vidare överens om atl frägan om införandel av
prisregleringsavgifl på lax och ål skulle anstå i avvaktan på ytterligare
utredningar eftersom man från nämndens sida förutsåg bl.a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tekniska
svårigheier att genomföra en uppbörd av ev. avgifler pä dessa fiskslag. Mot
bakgrund härav vill nämnden ifrågasätta om del inle vore möjligt atl finansiera
även utsättningen av lax och åi genom den föreslagna fiskevårdsavgiften.
Avgiften borde i sädani fall vara obligatorisk även för licensierade
yrkesfiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.4 Arbetsmarknadsstyrelsen: Slyrelsen
instämmer i utredningens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag om ökade
fiskevårdsinsatser för all fiskbeståndet även på längre sikt motsvarar behovet.
Som framhålles i ulredningen är möjligheterna till fiske en betydelsefull
faktor för turistnäringen. Ätgärder för att främja fritidsfisket kan därför
ulgöra etl viktigt komplement lill andra ätgärder för att stödja
sysselsättningen i sysselsättningssvaga regioner. Under budgetåret 1977/78
uppgick kostnaden för anordnade beredskapsarbelen inom fiskevården till 7,9
miljoner kronor, varav bidragsdelen utgjorde 5,8 miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.5 Statens
vattenfallsverk: I avsnittet "Fiskevård" föreslår ulredningen<br>
betydande ökningar av de utsättningar som sker vid sidan av kraftföre<br>
tagens. Dessa förslag, som vittnar om atl den odlingsverksamhel som<br>
Statens vattenfallsverk och andra kraflföretag bedrivit varit framgångsrik,<br>
hälsar verket med tillfredsställelse. Emellertid släller en ökning av utsätt<br>
ningarna ytterligare krav på avelsfisk samtidigt som fiskelrycket i bl.a.<br>
mynningsområdet kan befaras öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
Fiskevård genom sjukdomsbekämpning upptas vissa förslag lill reformer på
fiskhälsokontrollens omräde (s. 294). Verkel vill instämma i de under fem
punkter sammanfattade åsikterna och särskill underslryka vikten av att alla
odlingar, som distribuerar fisk, omfattas av någon form av fiskhälsokontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad som framhålles i första stycket under rubriken Fiskodling pä
s. 298 i belänkandet önskar verkel påpeka atl praktiskt taget all
sättfiskodling av lax och havsöring ulöver kraftinduslrins kompensa-fionsodling
sker i regi av kraftinduslrin. Denna odling, som till övervägande del handhas
av en statlig myndighel (vattenfallsverkel) kommer av allt att döma även
fortsättningsvis atl bedrivas i verkets regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
samma rubrik föreslås FoU-verksamhel pä en rad områden och alt en fiskodlingsanslalt
anlägges i södra Sverige. Med hänsyn till de lokala och för vatje odling
särpräglade miljöbetingelserna finns enligt verkels mening anledning alt sprida
försöksverksamheten på så många odlingar som möjligt. Inom kraftinduslrins
odlingar och laxforskningsinslitutet bedrivs kontinuerlig försöksverksamhet
rörande bl.a. odlingsleknik, fisktransporter och fodertyper. Myckel skulle
kunna vinnas om dessa ca 15 odlingars omfattande verksamhel, skiftande
miljöbetingelser och varierande tekniska utformning utnyttjades genom beställningsarbelen
i samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.6 Domänverket:
Domänverkel slöder de synpunkter och förslag som<br>
fiskevaltensutredningen redovisar i kapitlet "Fiskevård". Verkel vill
sär<br>
skilt understryka vikten av att resurser ställs till förfogande för FoU-<br>
verksamheten sä att effektiva, långtidsverkande metoder kan tas fram för<br>
atl bekämpa den sjöförsurning, som sker i landel. Dessutom vill verkel<br>
uttrycka önskemålet att regeringen med krafl verkar för all industriländer<br>
na i norra Europa inför skärpta bestämmelser mol luftföroreningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.7------------- Statens veterinärmedicinska anstalt: SVA
anser all del är ytterst ange<br>
lägel att de---- redan framförda förslagen till reformer på fiskhälsokon<br>
trollens område nu beaktas. Med en utvidgning till att omfatta alla fiskod-<br>
hngar skulle verksamhelen med bibehållen ambitionsnivå kräva ett resurs-<br>
fillskott på ca 290000 kr och medföra inläkter i slorieksordningen 135000<br>
kr, om fortsatt kostnadstäckning med 40% kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller bekämpandet av sjukdomar i vilda
fiskbestånd har ulred-itingen identifierat etl existerande behov men undvikit atl
föreslå några konkreta åtgärder. Sportfiskare och allmänheten i övrigl vänder
sig ofta till SVA med begäran om undersökning av vildfisk i sådana fall, då man
misstänker vattenföroreningar som orsak eller är tveksam om fiskens lämplighet
för konsumtion. Anlalel förfrågningar har ökat kraftigt under den senaste 10-årsperioden.
För atl bättre kunna stå allmänheten till tjänst och samfidigt utnyttja möjlighelerna
att spåra miljöföroreningar med hjälp av fiskundersökningar vore del önskvärt
all SVA disponerade anslag för atl bekosta sådana undersökningar av vildfisk,
som kan ha ell allmänl intresse. För närvarande är alla undersökningar avgiftsbelagda,
och möjligheterna atl ta tillvara elt värdefullt malerial spolieras ofta av
all belal-ningsvillig uppdragsgivare saknas. När det gäller viliundersökningar
disponerar SVA ett anslag ur viltvårdsfonden, som fär användas lill alt
bekosta undersökningar av vill vad avser sjukdomar och förgiftningar m.m. Molsvarande
villkor, när del gäller vilt levande fisk, bör kunna realiseras, om
utredningens förslag lill inrättande av en fiskevårdsfond kommer lill stånd. SVAs
medelsbehov för vildfiskundersökningar beräknas ligga i storleksordningen 75
000 kr per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- I utredningens sammanfattning av fiskevårdsavsnitlel
framhålls</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>----- att en avsevärd ulbyggnad av FoU-verksamheten på
fiskevårdens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>område är nödvändig för atl de föreslagna ålgärderna skall
fä avsedd effekt. Detta är ett myckel väsenlligl konstaterande som SVA
allvarligt vill understryka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.8----------------------------------------- Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsslyrelsen vill dock - i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>likhet med ulredningen - framhålla angelägenheten av att
olika restaureringsåtgärder vidlas i skadade vattenmiljöer som ej kan eller
har svårt all repa sig. Länel är en av de mest lättbefolkade delarna av landet,
varför det finns många vatten inom länel som behöver åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.9 Länsstyrelsen i Uppsala län: Länsstyrelsen anser
i likhet med länels<br>
insjöfiskareförening atl del är beklagligt alt allmänna medel inle föreslagits<br>
för utsättningar av laxfisk i Mälaren. Genom den alltmer förbättrade reci-<br>
pientkontrollen torde inom en inte alltför avlägsen framtid goda förutsätt<br>
ningar uppkomma för inplanlering av laxfisk även i detla vatten. Hittills<br>
utförda försök med laxartade fiskar i Mälaren styrker denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.10 Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsslyrelsen
anser all den före<br>
slagna resursnivån för fiskevården är för läg. Utsättning av lax och öring<br>
bör öka vid kusten. Vidare anser länsslyrelsen att även andra insjöar vid<br>
sidan om de stora insjöarna bör fä medel till utsättning av äl och öring.<br>
Grunden för ett gott yrkesmässigt ålfiske är utsättning av ål vid kusten<br>
saml i vissa insjöar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av kalkning av insjöar ökar. Därför är del viktigi
all resursnivån anpassas lill behovel. 1 vissa fall kan en mindre insats ge gott
resultat för fiskbeståndet. Länsstyrelsen önskar därför all länsvisa medel
ställs till förfogande att fördelas till mindre kalkningsobjekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.11---------------------------- Länsstyrelsen
i Kronobergs län: Länsstyrelsen tillstyrker de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fiskevårdande åtgärder som
föresläs. Vi vill dock särskilt framhålla alt en fömtsättning är att sädana
åtgärder vidtas sä att försurningen inte blir en begränsande faktor i fiskevårdsarbetel.
En viktig sådan uppgift är att sfimulera kalkningsinsatser genom ökade
statsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Utredningen har anfört ett antal väl motiverade förslag till fiskevårdande ätgärder
i såväl söt- som saltvatten. Särskilt angeläget finner länsstyrelsen vara, atl
medel slälls till förfogande för utsättandet av ålyngel pä ostkusten mot
bakgrund av de vikande fångstsiffrorna samt att förslaget om utsättandet av
600000 laxsmolt för fritidsfiskets behov genomföres. Även i övrigt tillstyrkes
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
För länets vidkommande bör allmänna fiskevårdsålgärder i första hand inriktas
dels på utsättning av fisk samt anordnande av lekplatser och reproduktionsbefrämjande
åtgärder för havsöring, dels pä att utfärda bestämmelser i länsfiskesladgan när
så erfordras med hänsyn till fiskbeständsulvecklingen. Exempel på sådana
bestämmelser kan vara införande av fredningstider och skyddszoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län: För
att värdefulla fiskbestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ska
kunna beslå som nära tillgänglig och ulnytljbar naturresurs för såväl yrkes-
som fritidsfisket anser länsstyrelsen det nödvändigl all samhällets resurser
inom fiskesektorn starkt inriklas på åtgärder av beståndsvårdande karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att åstadkomma etl gott fiske krävs en målinriktad och kontinueriigt bedriven
fiskevård. Under kapitel 7 föreslår utredningen en rad åtgärder i detla
avseende såsom utsättning av fisk, biolopförbättrande åtgärder, kalkning,
fiskevård genom anpassat fiske, genom fisketillsyn och genom administrafiva
åtgärder m. m. Under avsnittet 3.6.3.5 föreslår utredningen såsom en rikfiinje
för samhällels politik för alt främja fritidsfisket all samhället bör stimulera
en utveckling där fritidsfiskarna övergår frän all vara enbart konsumerande
kortfiskare till att bli friluftsmänniskor som producerar fiskevård, sköter
fiskevatten och bedriver uppföljnings- och utvecklingsarbete i samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen tillstyrker
dessa förslag och anser alt fullföljande av dessa<br>
fömtsätter atl fiskevårdsarbetel bedrivs i organiserad form under samver<br>
kan av samtliga av fisket och vattenområdet berörda intressen. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen har tidigare
i yttrandet betonat viklen av ökade satsningar på fiskevårdande åtgärder.
Utredningens förslag i dessa avseenden är välgrundade och bör genomföras. Den
av utredningen gjorda prioriteringen av biotopförbättrande åtgärder och
utsättning av laxfisk bör - med beaktande av rådande miljösituation i
Sydsverige - kompletteras med kalkning av ytterligare utslagshotade sjöar saml fisksjukdomsbekämpning,
inte minst med avseende på vilda fiskbestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.15 Länsstyrelsen
i Hallands län: Frän naturvårdssynpunkt och inle<br>
minst från allmän synpunkt i övrigl är det av största inlresse all de<br>
naturliga fiskpopulationerna värnas. Detta måste ske genom alt fiskens<br>
miljö - vattnet - skyddas i olika former och genom atl fisket bedrivs pä<br>
etl beståndsbevarande sätt sä all ingen art hotas eller sä alt inga oönskade<br>
förskjutningar uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt säkra de laxartade fiskarnas bestånd mäsle därför enligl länssty-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relsens
bedömning tillgripas utökade fredningstider och utvidgade fredningsområden
jämte yUeriigare fiskevårdande åtgärder i floder och åar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sötvattensfiskel föreslås olika fiskevårdande åtgärder. Länsslyrelsen vill i
detta sammanhang framhålla alt även om del i vissa fall kan vara önskvärt att
gynna vissa eftertraktade fiskslag så måste de slora fiskevårdande insatserna
syfta lill alt bevara de för landet naturiiga - och anpassade - fiskpopulationerna.
Della bör ske bl.a. genom god vallenvård och genom undanröjande av
vandringshinder som försvårar restaurering av rinnande vatten. Även frågan om bortledning
av vatten framför allt från mindre vattendrag - för bl.a. bevattningsändamål - måsle
beaktas. Senare ärs forskning tyder på all fiskevård genom anpassat fiske kan
ge goda resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Utredningen poängterar behovel av utsättning av bl.a. lax och öring i sjöar och
vallendrag. Enligl länsstyrelsens mening bör resurser i första hand satsas pä biolopförbättrande
ålgärder och reslaureringsåtgärder så atl fiskebestånden kan producera yngel
på naturlig väg. Slås de ursprungliga stammarna ul försvinner de värdefulla
genbanker dessa ulgör och därmed grundförutsättningen för en framgångsrik
fiskodling. Elt varnande exempel är de slarkl hotade stammarna av lax och öring
i Gullspångsälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Örebro län:
Utredningen slär fasl alt behovet av fiskevårdsålgärder är stort och alt ålgärderna
är eftersatta pä grund av bristande resurser samt atl behovet med all
sannolikhet kommer all öka. Trots detla föresläs inga nya åtgärder av större
omfattning utan i stort en fortsättning av hitintills bedrivet fiskevårdsarbete
som för inlandsvattnen närmast har karaktären av försöksverksamhet. Bland ålgärderna
nämns kalkning, men denna ges inte den dominerande betydelse som länsstyrelsen
anser att den bör ha. Motverkan av försurningen och den därav följande utslagningen
av tidigare goda fiskevallen är enligt länsstyrelsens och fiskenämndens
uppfattning den hell dominerande uppgiften för fiskevården i länel under lång
lid framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ de
årliga bidragen lill direkta fiskevårdsålgärder och serviceålgär<br>
der vid kortfiskevaltnen upptas till 20 milj. kr vilkel skall jämföras med<br>
dagens närmast försumbara belopp. Länsslyrelsen delar uppfallningen atl<br>
etl stöd av den storleksordningen behövs för att höja kvaliteten på de<br>
fiskevatten som redan nu står lill allmänhetens förfogande samtidigt som<br>
tillkomsten av nya kortfiskeområden kan stimuleras genom förväntningar<br>
om bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår atl ell centralt organisalionsstöd utgår till såväl fritidsfiskarnas
riksförbund som lill fiskevatlenägareförbundel. Dessa bidrag kan i och för sig
vara välmotiverade men liksom Hällefors kommun och Hällefors fiskevårdsförening
anser länsslyrelsen alt del är Iveksamt om organisationsbidragel lill frilidsfiskel
enbart skall gå lill en organisation, som visserligen är den enda
rikstäckande, men ändock organiserar endast en mindre del av fritidsfiskarna.
Mänga av de lokala fiskevårds-föreningarna där det huvudsakliga arbetet med
fiskevården sker är inle anslutna till fritidsfiskarnas riksförbund och skulle
därför inte få del av organisationsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.18 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Den förväntade ulvecklingen på<br>
yrkesfiskels och fritidsfiskels område kommer atl ställa ökade krav på en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>effektivt
utförd fiskevård och det är därför angelägel atl fiskevården ges betydligt
störte resurser i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser atl
Mälaren i likhel med Vänern och Vättern skall komma ifräga för utsättning av
laxfisk. Även ålen har stor ekonomisk betydelse för det yrkesmässiga fisket i
Mälaren och Hjälmaren och länsslyrelsen vill här framhålla behovel av alt
utsättning av ål även äger rum i störte sötvalten, som visat sig lämpliga för ålproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ändamålsenlig fiskevård
mäste föregås av noggrann planering både på regional och lokal nivä. I detta
arbete bör även ingå möjligheler att analysera behovet av lämpliga fiskevärdsätgärder
samt all utforma åtgärderna efter lokala behov så all de blir verkligt
effektiva och meningsfulla. Det är särskilt angeläget om fiskevården i
framliden skall erhålla ökal samhällsstöd och engagera nya grupper medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs
län: Länsstyrelsen vill slarkl understryka behovet av snara och kraftfulla
åtgärder för atl minska försurningen av våra fiskevatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Med hänsyn till den breda efterfrågan på gott fritidsfisk bör samhällel
(stat och kommun) betrakta behovet av beståndsvärd och service lill fiskande
som angelägel all lillgodose. Oavsett hur åtgärdsfinansiering och organisation
ordnas bör man därför lägga stor vikt vid alt starkt främja fömtsättningarna
för god fiskevård och service för fiskeulövare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Om det kan ske utan hinder av fiskebiologisk eller annan vetenskaplig art, bör
i enlighet med fiskenämndens förslag medel årligen anslås för ulplantering av laxartad
fisk i Storsjön i Jämtland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR: Sammanfattningsvis
är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riktig
hushållning med fiskresursen myckel starkt beroende av ell riktigt fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>[SACO/SR] menar atl FoU
skall utgöra gmnden för all fiskevård och atl resurser bör ställas Ull
förfogande både för enstaka insatser - principlösningar — och för
regionala/lokala praktiska direkta ålgärder, enligt den av fiskeristyrelsen i
samråd med statskontoret genomförda laboralorieutred-ningen "Fiskeriforskning
- ell organisalionsförslag", rapport 1978-06-02.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.23---- Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: --- Den utveckling på yrkes- och fritidsfiskets område, som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt utredningen kan
förväntas, medför bl.a. alt behovel av fiskevårdande insatser kommer att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.24 Skogsindustriernas
samarbetsutskott: På undanskymd plats i betän<br>
kandet konstateras atl den pågående försurningen av sjöar och vattendrag<br>
torde utgöra det hittills största hotel mot våra fiskevallen och deras be<br>
stånd av fisk. Ulvecklingen är sådan alt inom en förhållandevis nära<br>
framtid kan negativa konsekvenser uppträda, som knappasi kan över<br>
blickas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utskottet understryker
kraftigt allvaret i detta förhållande. Om ej trenden kan brytas, blir snart
inom stora områden all annan diskussion om fritidsfisket meningslös. Ökad FoU
även pä detla område är angelägen. Än</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>viktigare
är emellertid ell kraftfullt agerande från myndigheternas sida inom den
internationella miljövärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet:
Styrelsen bilräder förslagel om ekonomiskt stöd lill fiskets olika
organisationer. Den slora fritidsaktivitet som fisket innebär motiverar elt ökal
slöd till Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund och Sveriges Fiskevattenägareförbund.
Förslaget om atl lokala klubbar och kommuner skall överta skötsel och
upplåtelse av statens fiskevatten biträds av styrelsen. För all delta förslag
snabbt skall ge effekt fordras dock utbildningsinsatser och införande av del
föreslagna statsbidraget för fiskevård och andra serviceålgärder. Av specielll slor
belydelse är del all kommunerna snarast kaii få resurser lill kalkning av
försurade sjöar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska samernas riksförbund:
Lantbruksnämnderna erhåller för närvarande frän samefonden årligen medel för
fiskebevakning, fiskevård och service. Enligt riksförbundet är nuvarande anslag
otillräckliga för en effektivare fiskevård m. m. Samefondens medel är som
angivils begränsade och bör ej belastas mer. Eftersom de sakkunniga haft en
strävan i betänkandet att ge allmänheten fiske på rimliga villkor kan ej heller
behövliga resurser skapas genom väsentligt höjda upplålelseavgifter. Allmänna
medel erfordras som ell tillskott för atl effektivisera fiskevården. Riksförbundet
anser att av föreslagna medel skall en del ulgå lill samefonden för fiskevårdsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>----- Beträffande
fiskevården får erinras all den enda realistiska for<br>
men för fiskevård är alt vattnen läggs i träda, vilkel sammanfaller med den<br>
av samerna sedan gammalt tillämpade metoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.27 Sveriges
fiskares riksförbund: I närheten av flerlalel slörre tätorter<br>
finns insjöar som med besländsvårdande ätgärder kan göras mera attrakli<br>
va för fritidsfiskarna. Härigenom skulle man minska de friktioner som är<br>
svåra att undvika i områden där elt intensivt fritidsfiske kommer i kontakt<br>
med yrkesfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yrkesfisket
har på senare lid bedrivits allt närmare kusten. Denna utveckling kommer med
all sannolikhet att fortsätta genom införande av licenser, kvoteringar,
zonindelningar, fiskeslopp m. m. Detla innebär av naturliga skäl att yrkesfisket
kommer atl bli mer beroende av en fungerande fiskevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
de ålgärder utredningen pekar på anser SFR del som angelägel att forskningen
intensifieras beträffande bl. a. ålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
bedömer all kostnaderna för fiskevärdsätgärder som främjar frifidsfisket
kommer all uppgå till 15 milj. kr årligen. Dessutom anser man att behovet av
medel för service och information kommer alt uppgå till 5 milj- kr årligen,
varför man föreslår atl elt åriigt belopp av totalt 20 milj. kr skall ställas lill
fritidsfiskets förfogande. Av de 5 milj. kr som avses för service och informafion
skall 2 milj. kr årligen tillföras Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund.
Därtill har Fritidsfiskarnas Riksförbund under en lång rad av år erhållit organisalionsstöd
m. m. genom Friidrottsförbundet. Under budgetåret 1978/79 erhöll Riksförbundet
således 815000 kr. Utredningen anför alt man utgär ifrån att detta
organisationsstöd lill Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund skall utgå också i
fortsättningen. Enligt uppgift skall en stor del av de föreslagna 2 milj. kr
disponeras till löner för de fiskerikonsulenter, som förbundet kommer atl
anställa och som kommer att fungera som rådgivare för de lokala fritidsfiskeorganisalionerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vår del menar vi atl de fiskerikonsultenler som anses behövas för all Ullvarala
fritidsfiskets intressen skall anställas av fiskeristyrelsen. Om fiskevaltensutredningens
förslag genomföres får därtill, enligl SFR:s mening, Sveriges Fritidsfiskares
Riksförbund någol av en myndighetsprägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.28 Sveriges
fritidsfiskares riksförbund: Utredningen har redovisat en<br>
mängd nödvändiga fiskevärdsätgärder. Förbundet har intet alt erinra här<br>
emot ulan vill endasi understryka att vissa ålgärder är av betydligt större<br>
intresse för frilidsfiskel än andra. Således är utsättning av havsöring betyd<br>
ligt angelägnare än ålutsältningar. Av siörsta intresse är självklart också<br>
sådana åtgärder som kan förbättra fisket efler de värdefulla strömfiske-<br>
arterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ålgärderna måste dock i
möjligaste mån grundas på elt säkrare kunskapsunderiag än för närvarande.
Fiskebiologin, inte minst i de delar som rör den praktiska fiskevärden, är som
bekant alltjämt en ung och tämligen outvecklad vetenskap och
forskningsresurserna här i landel i hög grad underdimensionerade. Del är därför
glädjande att ulredningen sä starkt understmkit angelägenheten av ökade
resurser på forskningssidan och bl.a. pekat på behovel av elt
fiskodlingslaboratorium för den sä nödvändiga forskningen rörande avel,
uppfödning och utsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
delar således helt utredningens uppfattning om behovet av en kraftig
förstärkning av forskningsresursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.29 Vattenregleringsföretagens
samarbetsorgan: Ulredningens förslag<br>
om forskning och utveckling inom fiskevården anknyter till tidigare förslag<br>
från fiskeadminislrativa utredningen och laboratorieutredningen. De för<br>
anleder för VASO:s del inga erinringar annat än i frågan om anläggandet av<br>
en ny fiskodlingsanstalt i Sydsverige. Med hänsyn till de lokala och för<br>
varje odling särpräglade miljöbetingelserna finns anledning aU sprida för<br>
söksverksamheten pä sä många odlingar som möjligt. Inom kraftin-<br>
duslriens odlingar och laxforskningsinstitutet bedrivs konlinueriig försöks<br>
verksamhet rörande bl.a. odlingsteknik, fisklransporter och fodertyper.<br>
Myckel skulle kunna vinnas om dessa ca 15 odlingars omfaltande verk<br>
samhel, skiftande miljöbetingelser och varierande lekniska utformning<br>
utnyttjades genom beställningsarbelen i samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Fisketillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13.1
Riksåklagaren: Förslaget att lägga huvudansvaret för fisketillsynen fill havs,
i kustvatten saml i Mälaren och Vänern på kustbevakningen synes mig vara väl
övervägt med hänsyn till kustbevakningens lekniska och personella resurser.
Fisketillsynen är väl förenlig med kustbevakningens nuvarande arbetsuppgifter.
Enligt min mening finns del inte något hinder mol alt ge kuslbevakningspersonalen
samma befogenheter som polisen. Däremot anser jag aU det från
rättssäkerhetssynpunkt är mer tveksamt om dessa befogenheter bör ges äl fiskelillsynsmännen
med hänsyn lill deras begränsade ulbildning och all svåra avvägningsfrågor kan
uppkomma. Det synes även önskvärt aU sjöpolisens resurser utbyggs för att
möjliggöra ökad tillsyn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.2 Rikspolisstyrelsen:
Rikspolisstyrelsen bilräder nu föreliggande utred<br>
nings uppfattning all elt klart behov av en förbättrad fisketillsyn föreligger.<br>
Huvudansvaret för atl övervaka all lagar och förordningar efterföljs åvilar<br>
enligt gällande lagstiftning polisen. Härvid utgör tillsynen av de bestäm<br>
melser som gäller för fisket ej nägot undantag. Ur effektivitets- och rätts<br>
säkerhetsskäl mäste målsättningen vara alt låta elt och samma samhällsor<br>
gan svara för tillsynen av regelefterievnaden i samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa speciella fall är del dock bl.a. av praktiska skäl nödvändigt aU låta
andra samhällsorgan bilräda med övervakningen. Ett sådant fall är övervakningen
av havsfisket, där polisen saknar resurser för all kunna fullgöra bevakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
övervakningen av fisket i kuslvatlnen saml Vänern och Mälaren är förhållandet
annorlunda. Polisen förfogar över en sjöpolisorganisation och har möjlighel
all övervaka fiskebeslämmelserna i nämnda vatten med biträde av kuslbevakningen
och de tillsynsmän som även i fortsättningen förutsätts biträda vid
övervakningen. Om inle speciella skäl föreligger bör personer som skall utöva
polisiära befogenheter i princip vara underställda polisen. Della förhållande lalar
för all polisen bör ha huvudansvaret för övervakningen även i nu ifrågavarande
vallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har under åberopande av all en myndighel bör ha huvudansvaret för
fisketillsynen föreslagil alt kuslbevakningen skall ha della ansvar även i kuslvatlnen
saml i Vänern och Mälaren. Eftersom del hell naturligt måsle vara polisen som
har ansvaret för övervakningen i övriga insjövatten - vilkel också föreslås av ulredningen
- blir del ändock inle enligt utredningens förslag samma samhällsorgan som
kommer all ha huvudansvaret för all fiskelillsyn i landet. Mot den bakgrunden
och med hänsyn till de principiella skäl som ovan anförts för atl polisen sä längt
del är möjligt skall svara för övervakningen av lagar och förordningar bör enligl
rikspolisstyrelsens mening huvudansvaret för fiskelillsynen i kust-och
insjövatten åvila polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i framtiden torde del vara nödvändigl alt särskill förordna tillsynsmän för
all åstadkomma en effektiv övervakning av fiskebeslämmelserna. Tillsynsmännen
bör som ulredningen föreslår förordnas av länsslyrelserna. Med hänsyn lill della
och vad lidigare anförts föreslås därför atl fiskelillsynsmännen operativt
underställs de lokala polisstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen föreslår bör det ankomma på rikspolisstyrelsen att efter samråd med
fiskeristyrelsen utfärda allmänna rikllinjer för fisketillsynsmännens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
all länsstyrelse bör vara anställningsmyndighel och medelsför-valtande myndighel
tillstyrks. Förordnandet bör vara tidsbegränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
av fiskelillsynsmännen bör ske regionall och handhas av länsslyrelserna efler
anvisningar från rikspolisstyrelsen och fiskeristyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
bilräder ulredningens uppfattning atl fisketillsynsmännens befogenheter bör
utökas. Sjöövervakningskommilténs (SÖK) förslag beträffande befogenhelsfrågan
för kuslbevakningspersonalen bör avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13.3 Överbefälhavaren:
Begreppel fiskelillsyn, som utredningen utnyttjar<br>
omfattar flera verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>sjöbevakning,
med syfte all upptäcka otillåtet fiske</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>fiskeinspektion,
med syfte att upptäcka fiske med olagliga meloder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>fiskeriskydd,
med syfte all slödja och skydda egel fiske främsl yrkesfiskel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överbefälhavaren
har enligt sin instruktion ett primärt ansvar för övervakningen till havs. I
sjötrafikkontrollen ingår bl.a. skyldighet all ingripa mot otillåtet fiske.
Ingripanden i detta avseende från främst marina förband (sjöbevakningscentraler,
marinens fartyg lill sjöss) görs i nära samarbete med kustbevakningen. Fiskeinspeklion
är emellertid en uppgift av polisiär natur. Resurserna för alt lösa uppgiften
finns dock hos kustbevakningen. Marinen disponerar varken personal, maleriel
eller resurser i övrigt för denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeriskydd
kan lösas med örlogsfarlyg på de akluella fiskeriplatserna. Sådan verksamhet
har under flera är bedrivits med utnyttjande av min-sveparen Hanö som stöd för
Islands- och Nordsjöfisket. Hanö har dä haft läkare och verkstadspersonal
inmönstrade för slöd åt svenska fiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har inle
berört ansvarsfrågorna inom de havsområden som har delad fiskejurisdiktion.
Dessa frågor bör närmare utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sj(>fartsverket: Mot
utredningens förslag (sid. 311) belräffande medverkan av sjöfartsverkels
personal vad gäller fisketillsyn har sjöfarlsverkel intet atl erinra. Säsom ulredningen
föreslagit bör sälunda verkets personal inte åläggas självständigt ansvar för
fisketillsyn utan endast ha att till tillsynsmyndighet rapportera iakttagelser
om överträdelser. Självfallel bör dock befattningshavare hos sjöfartsverket
kunna utses till fisketillsynsmän. De kan i många fall ha särskill goda
förutsättningar för sådanl uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Statskontoret
yttrade sig 1976-10-25 över fiskeadministrativa utredningens betänkande (Ds Jo
1975: 14) Ny organisation av fiskelillsynen och förordade fiskeristyrelsen säsom
huvudman för tillsynen i inlandet. Denna uppfattning motiverades av att
fisketillsynens huvudsyfte enligt fiskeadminislrativa ulredningen var all
åstadkomma en god fiskevård. 1973 års fiskevattensutredning däremot har
begränsat tillsynsuppgifterna fill att enbart avse en övervakning av all de fiskerätlsliga
bestämmelserna följs. Med hänsyn härtill ansluter sig statskontoret till
fiskevattensutredningens förslag alt polisen bör svara för fisketillsynen i
inlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om tillsynen till havs framhöll statskontoret i sitt tidigare yttrande
att kustbevakningen är den enda organisation som har praktiska möjligheter all
utöva tillsyn. Denna uppfattning överensstämmer med fiskevattens-utredningens
förslag som innebär atl kuslbevakningen har huvudansvaret för fiskelillsynen lill
havs, vid kusten och i Vänern och Mälaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
tillstyrker också i övrigt ulredningens förslag belräffande organisation och
finansiering av fisketillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
uppskattning av kostnaderna för fiskelillsynen är osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13.6 Riksrevisionsverket:
RRV tillstyrker atl tullverkets kustbevakning<br>
skall ha huvudansvaret för fiskefillsynen till havs liksom i Vänern och<br>
Mälaren. RRV tillstyrker vidare alt polisen skall ha huvudansvaret för<br>
fiskelillsynen i inlandsvatlen med undanlag för Vänern och Mälaren. RRV<br>
har heller i övrigl inget att erinra mol den ansvarsfördelning som redovisas<br>
beträffande de särskilt förordnade tillsynsmännen. RRV kan inle bedöma<br>
om den angivna koslnaden för organisationen med tillsynsmän är rimlig,<br>
eftersom beräkningsgrunderna inle redovisas. Inte heller framgår del om<br>
denna kostnad innebär en reell kostnadsökning eller om det motsvarar<br>
nuvarande kostnadsnivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.7---------------- Fiskeristyrelsen: fiskeristyrelsen
finner förslaget vara i huvud<br>
sak väl avvägt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de delar av förslagel som särskilt berör fiskeriverket har styrelsen
sålunda inget att erinra mol alt styrelsens nuvarande ansvar för fisketillsynen
förs över på de myndigheter som avses ha huvudansvaret för fillsynen. Styrelsen
föruisätter samtidigt atl myndigheterna i fräga vid utformningen av
fisketillsynen samräder med styrelsen när det gäller övergripande frågor saml
i övrigt med fiskenämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
finner det ocksä riktigt att ansvaret för utbildningen av fisketillsynsmän i
princip skall åvila de myndigheter som skall ha huvudansvaret för
fisketillsynen. Fiskeriverket är berett att medverka vid utformningen av
utbildningen samt, i den utsträckning arbetsförhållandena medger, i själva
utbildningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som styrelsen erfarenhetsmässigt fäster slor vikl vid är vilka
befogenheter som tillsynspersonalen bör ha. När det gäller polisen föreligger
inga problem i delta avseende. Däremol är del betänkligt all kuslbevakningen
saknar befogenhet atl inleda fömndersökning i samband med ingripanden till
sjöss. Detta förhållande minskar i viss mån effekten av kustbevakningens
insatser i fråga om fisketillsynen. Slyrelsen finner det angeläget att frågan
om kustbevakningspersonalens befogenheter på detla omräde fär en snar lösning.
Detsamma gäller beträffande befogenheterna för särskilt förordnade fisketillsynsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för fiskelillsyn har enligl styrelsens mening underskattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.8 Statens
naturvårdsverk: Verket fiilstyrker den föreslagna ansvars<br>
fördelningen beträffande fisketillsynen, där kuslbevakningen föreslås sva<br>
ra för havs- och kustvatten medan rikspolisstyrelsen svarar för inlands<br>
delarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av särskilt förordnade fisketillsynsmän har dokumenterats, och utredningen
lämnar förslag om formerna för dessa funktioner. Verket tillstyrker förslagen
men vill framhålla atl det även när det gäller denna fältverksamhet kan visa
sig vara ändamålsenligt atl åtminstone på sikt få en koppling mellan fiskelillsyn
och annan naturvårdstillsyn, t.ex. beträffande jakl. Särskilt i den mån de
nämnda tillsynsmännen skulle få vidgade funktioner enligt förgående stycke, har
verket intresse av att delta i den senare behandlingen av utbildningsfrågan och
utfärdandet av riktlinjer för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.9 Generaltullstyrelsen:
Generaltullstyrelsen slöder hell förslaget alt an<br>
svaret för övervakningen av havs- och kustfisket saml fisket i Vänern och<br>
Mälaren skall åvila kustbevakningen. Utredningen har noggrant satt sig in i<br>
olika sjöövervakande myndigheters möjlighet all organisatoriskt och re<br>
sursmässigt svara för behövlig övervakning av fisket. Eftersom kustbevak<br>
ningen redan nu är den organisation som upprätthåller tillsynen av här<br>
aktuellt fiske, ställer det sig naturligt atl den även i fortsättningen får
denna<br>
uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kustbevakningen
ansvarar, som tidigare sagts, för övervakningen av havs- och kustfisket. Sedan
den svenska fiskezonen utvidgats lill alt omfatta vattenområdet ut till en millsjölinje
i Östersjön, har i enlighet med givna direktiv övervakningsresurserna främsl
inriktats på tillsynen inom fiskezonen. En nödtorftig övervakning av mera
kustnära vattenområden har dock varit möjlig att samlidigl upprätthälla. Om ulredningens
förslag genomförs kommer, som visals, behovet av kontroll i olika former all
öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen
anser att för att bibehålla nuvarande ambitionsnivå inom olika arbetssektorer
det blir nödvändigt med en utökning av framför allt de personella resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att fisketillsynsmän
skall förordnas av länsstyrelsen och biträda fillsynsmyndigheten i
övervakningsarbetet. Fiskelillsynsmännen skall operativt lyda under den
regionala bevakningsmyndighelen och även utbildas av denna.
Generaltullstyrelsen inslämmer med ulredningens åsikt att kustbevakningen f. n.
inle har möjligheler atl avsätta egna resurser för en fillfredsställande
tillsyn i nu nämnt avseende. Det hade dock, i varje fall på sikt, varit bättre
att den egentliga tillsynsmyndigheten tillförts de personella resurser som
krävs för genomförande av en tillfredsställande kontrollverksamhet än att låta
tillsynen ombesöijas av fisketillsynsmän. Generaltullstyrelsen vill dock inte
direkt motsätta sig denna lösning. Kustbevakningen måste emellertid då i vart
fall tillföras personella resurser för att kunna ombesörja utbildning och
operativ ledning av fisketillsynsmännens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
berör problemet med avsaknaden av befogenheter för kustbevakningspersonal vad
gäller utredning av fiskeförseelser. Man är från utredningens sida av den
meningen att det är angeläget att berörd personal får erforderliga befogenheter
sä att fisketillsynen kan bedrivas rationellt och effektivt.
Generaltullstyrelsen delar ulredningens uppfattning. Del har, framför allt i
havsfiskeövervakningen där myckel stora avstånd och andra svårigheter i samband
med införande till hamn av erlappade fiskefartyg är vanliga, kunnat påvisas
ett behov av att i vissa fall kunna genomföra erforderlig utredning på platsen
för ingripandet. Även vad gäller kustfisket skulle handläggningen avsevärt
förenklas om utredning kunde utföras i direkt anslutning till ingripandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- Möjligheten
till förverkande av båt eller annat fortskaffnings<br>
medel, vilkel utredningen föreslår skall införas i lagen, anser slyrelsen väl<br>
motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen
anser att det föreligger betydande svårigheter för tillsynsmyndigheten och för
den enskilde fiskaren all känna till var gränsen gär mellan allmänt och enskilt
vatten saml mellan enskilt frivalten och enskilt vatten i övrigt. Kartor, där
gränsen är markerad, finns således allmänt tillgängliga endast för mindre delar
av ostkusten. Från övervakningssynpunkt och för enskilda fiskare är detta en
brist, som snarast måsle åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen anser
vidare alt det frän övervakningssynpunkl vore av stor betydelse om 44 § i
fiskelagen även innefattade bestämmelser om att ägare av enskild fiskerätt
skall ha uteslående redskap och flöten märkta med ägarens namn och adress vid
fiske på det egna vattnet. Fömtom namn och adress bör även namn, rikt- och
bostadstelefonnummer godkännas som märkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
om utmärkning av uteslående fasla redskap har vållat<br>
mänga tvister, enär de är oklara. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nu gällande bestämmelser (kungörelsen 1966:275) kan personal vid tullverkels
gränsbevakning av länsstyrelse eller fiskerislyrelse särskill förordnas som fisketillsynsmän
inom sill tjänstgöringsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen
finner denna bestämmelse något föråldrad. Med hänsyn till gränsbevakningens
allmänna övervakningsverksamhet i gränstrakterna bör gränsbevakningspersonalen
generellt åläggas att vara fisketillsynsmän och därvid biträda polisen i dess
tillsyn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens lantmäteriverk: Med
anledning av vad ulredningen anför om behovet av en karta som redovisar gränsen
mellan allmänt och enskilt vatten vid södra ostkusten (s. 326) är LMV berett
alt i mån av tillskott, i lämplig form, av medel utföra de kompletterande
utredningar som behövs och även att producera kartan i fråga, förutsatt - i
sistnämnda avseende -all regeringen meddelar behövligt tillstånd med hänsyn lill
gällande bestämmelser om rätten fill utnyttjande av de allmänna kartorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens vattenfallsverk: Vattenfallsverkel
delar ulredningens uppfattning atl del föreligger ell klart behov av
förbättrad fiskelillsyn. De redovisade förslagen bör innebära en effektivisering
och tillstyrkes av verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: Domänverkel
tillstyrker förslagel lill lillsynsorganisa-tion men ifrågasätter om
kostnadsramen för genomförande är tillräcklig. Enligt verkets uppfattning bör
vidare tillsynspersonalens arbetsområde utökas och även inbegripa information
samt service lill allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:
Huvudansvaret för alt övervaka att lagar och andra författningar efterföljs
åvilar enligl gällande lagstiftning polisen. Härvid utgör tillsynen av de
bestämmelser som gäller för fisket inget undantag. Enligt länsstyrelsens mening
måste målsättningen vara all så längl det är möjligt låta etl och samma
samhällsorgan, polisen, svara för övervakningen av regelefterlevnaden i
samhället. För ell sädant synsätt talar både rättssäkerhets- och
effektivitetsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa speciella fall är det dock bl.a. av praktiska skäl nödvändigl all låta
andra samhällsorgan svara för övervakningen. Ett sädant fall är övervakningen
av havsfisket, där polisen i motsats lill kustbevakningen hell saknar
utrustning för att kunna fullgöra övervakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I fräga
om övervakningen av fisket i kuslvatlnen saml Vänern och Mälaren är
förhållandel dock annorlunda. Polisen förfogar över en sjöpolisorganisation
som har möjlighet alt övervaka fiskebeslämmelserna i de nämnda vattnen. En slor
del av denna övervakning fullgörs dessulom och kan även i fortsättningen
förväntas bli fullgjord av särskilt förordnade fisketillsynsmän. Om inte
speciella skäl föreligger bör rent principiellt personer som skall fullgöra
polisiära uppgifter och delvis utöva polisiära befogenheter såsom
ordningsvakter och fisketillsynsmän operativt vara underställda,polisen. Även
detta förhållande lalar för att polisen har huvudansvaret för övervakningen av
fiskebeslämmelserna i de nu ifrågavarande vattnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har under åberopande av atl en myndighel bör ha huvudansvaret för
fisketillsynen föreslagil att kustbevakningen skall ha ansvaret för tillsynen
även i kustvattnen samt i Vänern och Mälaren. Eftersom det helt naturligt måste
vara polisen som har ansvarel för övervakningen av fisket i insjövallnen bUr
det ändock inte heller enligl utredningens förslag samma samhällsorgan som
kommer att ha huvudansvaret för all fisketillsyn i landet. Mot den bakgmnden
och med hänsyn till de starka principiella skäl som anförts ovan för alt
polisen sä långt det är möjligt skall svara för övervakningen av
regelefterlevnaden bör huvudansvaret för fisketillsynen i kust- och
insjövattnen liksom för närvarande åvila polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i framtiden lorde det vara nödvändigt all särskilt förordna fisketillsynsmän
för att åstadkomma en effektiv övervakning av fiskebeslämmelserna.
Tillsynsmännen bör såsom ulredningen föreslår förordnas av länsstyrelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I synpunkerna
på avsnill 8.6.1 har uttalats all polisen bör ha huvudansvaret för
fisketillsynen i kust- och insjövalten, dvs. inom de områden där fisketillsynsmän
kan länkas tjänstgöra. Det har också uttalats att personer som skall fullgöra
polisiära uppgifter och utöva polisiära befogenheter rent principiellt bör vara
operativt underställda polisen. Med hänsyn till vad som sålunda anförts
föreslås därför alt fiskelillsynsmännen operativt underställs de lokala polisstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säsom
utredningen föreslär bör del ankomma på rikspolisstyrelsen att efter samråd med
fiskeristyrelsen utfärda allmänna rikllinjer för fisketillsynsmännens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att länsstyrelse bör vara anställningsmyndighel och medelsförvaltande
myndighet. Med hänsyn likväl till del nära sambandet med andra polisiära
uppgifter föreslås all tillsynsmannen i nämnda avseenden knyts till de lokala
polisstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har allmänt ullalat alt fisketillsynsmännens befogenheter bör ökas men menar atl
man först bör avvakla sjöövervakningskommitténs förslag i fråga om
befogenheterna för kustbevakningspersonalen. Med hänsyn till den allmänna restriktivitet
som bör gälla i fråga om all ge andra än polismän polisiära befogenheter är det
Iveksaml om fiskelillsynsmännen - fömtom alt de bör ha samma befogenhet som
ordningsvakter alt använda våld - bör ha slörre befogenheter än för närvarande.
Såsom utredningen föreslagit kan det dock vara lämpligl atl avvakla sjöövervakningskommitténs
förslag i fråga om kuslbevakningspersonalen innan något ställningstagande görs
i fråga om fiskelillsynsmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
av fiskelillsynsmännen bör ske på samma säU som polisiär utbildning på regional
nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.14
Länsstyrelsen i Södermanlands län: Länsslyrelsen ansluter sig lill utredningens
förslag beträffande den framlida fiskelillsynen och vill understryka behovet
av utbildning för de särskilt förordnade fisketillsynsmän-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län:
Länsstyrelsen konslalerar i första hand aU den uppdelning, som förelåg i Fiskeadminislrativa
utredningen mellan fiskebevakning och fisketillsyn, har frångåtts av ulredningen.
Den fidigare uppdelningen har länsstyrelsen visserligen tillstyrkt, men vill nu
ändå inte motsätta sig utredningens förslag om all samtliga, som erhåller
särskilt förordnande att utöva fisketillsyn, benämns fisketillsynsmän och har
lika befogenhet. Man uppnår ju härigenom en förenkling vad avser terminologi
samt elt för allmänheten mera lättförståeligt förhållande. Garantier måste
emellertid finnas för att de båda grupper av fiskefillsynsmän som ändå finns
hela fiden får en parallell ulbildning. De som förordnats för alt i första hand
bevaka enskilda intressen bör inle fä en sämre utbildning än de som är
anställda av länsstyrelsen. Utredningen nämner här ingenting om hur kostnaderna
för utbildningen av den förra gmppen skall bäras. Det torde vara ett relativt
starkt allmänt inlresse av att fisketillsynen i sin helhet fungerar väl och har
god kvalhet. Det kan därför hävdas att det allmänna också bör bära det
ekonomiska huvudansvaret för utbildningen av båda gmpperna av tillsynsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län: gränsdragningsproblemen
mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänt
och enskilt vatten är betydande. Den enskilde fiskarens möjligheter att
fastställa denna gräns på ostkusten är idag ofta näst intill obefintliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>16
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>då
kartor med gränserna inlagda endast finns på en mindre del av kusten.<br>
Den rådande situationen hämmar med all sannolikhet utvecklandet av étl<br>
mera omfattande fritidsfiske frän allmänhetens sida. Länsstyrelsen tillstyr<br>
ker därför med största tillfredsställelse utredningens förslag om atl lant<br>
mäteriverket bör utarbeta underlag för upprättande av karta utvisande<br>
gräns mellan allmänl och enskilt vatten pä kuststräckan Torhamns udde-<br>
Östhammars kommun.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker den av ulredningen föreslagna ansvarsfördelningen av fiskelillsynen
samt alt polismyndigheterna biträdes av särskill förordnade fisketillsynsmän.
Såsom ulredningen föreslagil bör alla fiskefillsynsmän ha likartade
befogenheter och länsstyrelsen förutsäller all samtliga erhåller samma dtbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker vidare utredningens förslag all fiskelillsynsmännen förordnas av
länsstyrelsen och atl rikspolisstyrelsen och länsslyrelsen utfärdar centrala
respektive regionala rikllinjer för verksamhetens bedrivande samt slulligen atl
länsstyrelsen bör vara anställnings- och medelsförvaltande myndighel. Närmare
bestämmelser härom bör dock utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Enligt länsstyrelsens mening föreligger ett klart behov av förbällrad
fisketillsyn. Kustbevakningen bör ges ökade resurser för övervakning av de
utökade svenska fiskezonerna saml även för bevakning av kusl- och
skärgårdsområdena. I enlighet med utredningens förslag bör särskilda fisketillsynsmän
i vissa fall förordnas av länsstyrelsen för att biträda kustbevakningen och
polisen i tillsynsverksamheten. Dessa fisketillsynsmän bör förordnas för
speciella uppgifter säsom t.ex. bevakning av viktiga lek- och reproduklionsomräden
för vandringsfisk samt för ufiagda licensomräden. Fisketillsynsmännens
arbetsuppgifter bör även omfatta information om gällande lokala bestämmelser
för fiske och fiskevård inom tillsynsområdel. Det är angelägel att ullräckliga
medel ställs till förfogande för denna uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län: Länsstyrelsen
har inget att erinra emot att de av länsstyrelsen särskilt förordnade fiskelillsynsmännen
sammanförs under enhetlig benämning och erhåller lika befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads
län: Länsstyrelsen delar ulredningens uppfattning att ansvaret för tillsynen
över kusl- och havsvatten bör ligga på kustbevakningen och inom insjöarna (med
vissa undantag) på polisen saml att fiskefillsynsmän även i fortsättningen bör
förordnas av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:
Utredningen har omarbetat det förslag till ny organisation av fiskelillsynen
som lades fram av fiskeadmini-strafiva utredningen 1975. Länsslyrelsen har
inget all erinra mot del nya förslaget om hur huvudmannaskapet för tillsynen
skall vara uppdelat mellan kustbevakningen och polisen. Länsslyrelsen delar
även uppfattningen att det på gmnd av polisens och kustbevakningens bristande
resurser krävs särskilt förordnade fisketillsynsmän för fiskebevakningen.
Utredningens förslag förefaller även i övrigt vara väl avvägda och lämpliga atl
lägga till grund för en förbättrad och effektivare fiskelillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län: Fiskelillsynen i länet fungerar bra och tillgängliga resurser hos
kustbevakning, polis och särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förordnade
tillsynsmän las väl tillvara för tillsynsverksamheten. Resurserna är dock
alltför begränsade. Del är angelägel all verksamhelen ylterligare
effektiviseras genom all tillsynsmannen får ökade befogenheter. De bör således
ges räll atl undersöka låsta utrymmen. 1 avvaklan på resultatet av sjöövervakningskommilténs
arbele bör någon ändring belräffande nuvarande ansvarsfördelning mellan
kustbevakning och polis ej göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avslyrker därför all de av utredningen föreslagna ändringarna rörande ansvaret
för fiskelillsynen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13.22 Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: I likhet med utredningen anser läns<br>
slyrelsen atl kustbevakningen bör ha huvudansvaret för fiskelillsynen lill<br>
havs. Kustbevakningen har en utbyggd organisation och bedriver redan<br>
idag en fortlöpande övervakning till sjöss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
kustvatten saml Vänern och Mälaren kan diskuteras om kustbevakningen eller
polisen skall ha huvudansvaret. Yllerligare en statlig utredning, som har
beröring med den akluella, pågår, nämligen sjöövervakningskommiltén.
Samordning bör således ske med de förslag som sjöövervakningskommiltén kan
framlägga. För närvarande är länsslyrelsen således inte beredd atl i denna del
ta ställning till fiskevallenulred-ningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidkommande
övriga vatten delar länsslyrelsen utredningens uppfattning atl polisen skall
ha huvudansvaret för fisketillsynen. Nägon annan lämplig myndighet finns ej.
Principiellt fär fisketillsyn dessulom anses vara en polisiär uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall fisketillsynsman endasi har atl utöva verksamhel inom elt polisdistrikt
bör förordnandemyndighet vara den lokala polisstyrelsen. Motsvarande regel
finns idag när del gäller förordnande av ordningsvakt. I övriga fall då
fisketillsynen berör flera polisdistrikt bör respektive länsstyrelse förordna
fisketillsynsman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det operativa ansvaret bör del knytas lill den som har huvudansvaret för fiskelillsynen
i de olika vattnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidkommande
kostnaderna vill länsslyrelsen framhålla, atl sädan bevakning som avser
enskilt vatten, där frifiske inle förekommer, i första hand bör åvila fiskerätlsägaren.
Annars skulle lätt orimliga koslnader uppkomma för statsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill vidare underslryka alt utbildningsfrågan blir ordnad. Idag är den
försummad och uppfyller inte nutida krav. Huvudansvarig bör polisen vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
De synpunkter som länsslyrelsen tidigare framfört i yttrande över betänkande
"Ny organisation av fisketillsynen" har tillgodosetts av
utredningen. Kapitlet föranleder ingen ytteriigare kommentar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län:
Behovet av fisketillsyn i Vänern har ökat starkt under senare år, dä beständen
av lax och öring i sjön stigit kraftigt. Det är nödvändigt att ökade medel
ställs lill förfogande för fisketillsynen. Den föreslagna organisationen för
Vänerns del tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Utredningen har uttalat sig för att kustbevakningen skall ha huvudansvaret
för fisketillsynen vid kusterna och i Vänern och Mälaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisen
avpatmllerar Mälaren med två polisbåtar frän maj lill september. En båt från
Stockholms polisdistrikt öster om Hjulstabron och en båt från Västerås
polisdistrikt väster därom. Polisbesätlningen från Västerås äger en myckel stor
lokalkännedom i den västra delen av Mälaren och har där en god kontakt med
yrkesfiskare och fisketillsynsmän. Det är troligt alt delsamma kan sägas om de
polismän som avpalrullerar den östra delen av Mälaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturligt för fiskelillsynsmännen atl vända sig till polisen då brott
misstänks eller har inträffat. Förmodligen skulle det le sig förvirrande för fiskelillsynsmännen
i länel om en del skulle ha kuslbevakningen som huvudman medan andra skulle ha
polisen som huvudman. Tillsynsmännen bör organisatoriskt vara underställda de
lokala polisstyrelserna som tillika är tillsynsmannens förmän och som under
länspolischefen svarar för den operativa ledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill anser länsslyrelsen atl polisen skall ha huvudansvaret för fiskefillsynen
i Mälaren. Del bör dock understrykas atl det är nödvändigl med samarbete mellan
polisen och kuslbevakningen i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är riktigt som ulredningen konslalerar atl polisen inle kan avsätta resurser i
någon slörre utsträckning för tillsyn av fiske. Fisketillsynsmän bör därför
förordnas i erforderlig omfattning. Förordnanden utfärdas av länsstyrelsen där
ärendena som hittills bör handläggas vid länspolischefens expedition.
Tillsynsmännen bör erhålla utbildning inom sill område innan de erhåller
förordnande. Det är lämpligl all länsstyrelsen leder denna utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har ullalat sig för atl fisketillsynsmännens befogenheter bör ökas i
förhållande lill vad som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
befogenhelsregler är enkla men måste ändå ulgöra en lung del i fisketillsynsmännens
utbildning. Atl ålägga tillsynsmannen ökade befogenheter skulle för deras del
kräva mer ingående kännedom om lagar och förordningar, kunskaper som
förmodligen inte kan meddelas på den förhållandevis korla utbildningstid som
kan komma ifråga. Följden skulle bli atl tillsynsmannen skulle åläggas ell
alltför stort ansvar. De brott som kan finnas anledning för tillsynsmannen alt
beivra är oftast bagatellartade. För de fall då grövre brott begås finns alllid
möjlighet all tillkalla polis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill med anledning härav avstyrka all fiskelillsynsmännen får ökade
befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fisketillsynens
samordning med övrig naturlillsyn har inle närmare behandlats i ulredningen. 1
Mälaren, nedre Dalälven och Hjälmaren väntas behovel av naturtillsynen öka i
takt med att fler naturreservat och fågelskyddsområden tillskapas. I Mälaren
och nedre Dalälven är slora nalur-reservatsbildningar nära föreslående. Om
framlagt förslag om sjövägmärkning genomförs accentueras behovet av tillsyn av
de slörre sjöarnas vattenområden ytterligare. Del synes därför lämpligt att de
tillsynsman, som kommer atl verka i nämnda sjöar, ges flera uppgifter än enbart
fisketillsyn. Samordningen av sådana tillsynsmans uppgifter, ulbildning m. m.
sker lämpligen på regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.26
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Mol bakgrund av den hårda prioritering som
gäller i polisens användning av de personella resurserna är del nödvändigt med
fiskeövervakning jämväl genom fisketillsynsmän. Dessa bör, som nu, förordnas av
länsstyrelse. Länsstyrelse och polisstyrelse bör lägga upp linjer för tillsynen
med beaktande av de anvisningar rikspolissly-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>relsen
utfärdat. Utbildningen bör ske i länsstyrelses regi. Del förulsäUs atl
länsstyrelse ges ekonomiska resurser för denna verksamhel. Tillsynsman bör stå
under polismans förmanskap liksom förhållandel är beträffande ordningsvakt.
Rapportering sker lill polisstyrelse inom vars område överträdelse begåtts. Då
utredningen inte ger besked om del behov av tillsynsman förslaget kan medföra,
saknas nu underlag för bedömning av del merarbete organiserandet och förvallningen
av tillsynen innebär för länsstyrelse och för polisstyrelse. Det finns fog för
anlagande all polisorganisationen kan komma att kräva ökade personalresurser
för nyssnämnda ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län: Behov
av förbättrad fisketillsyn har konstaterats säväl i det tidigare som i del nu
aktuella belänkandet. I och för sig kan det finnas förhoppningar om — i varje
fall ler del sig önskvärt - att övriga nu föreslagna reformer kan bidra lill en
minskad frekvens av överträdelser i samband med fiske. Bortsett härifrån
tillstyrks — om statsmakterna accepterar tanken alt fiskelillsyn i första hand
är en polisiär uppgift — förslaget. Anpassning bör ske efler de lokala behoven
och förhållandena inom detla län saml till de mål som kan uppnås med från
kostnadssynpunkt och med hänsyn till effektivitet skäliga insatser. Den
föreslagna resursramen på 1 Mkr bedömes otillräcklig och bör därför vidgas lill
minst 2 Mkr av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Länsslyrelsen kan i princip</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>biträda
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13.29 Sjöövervakningskommittén:
Kommittén har inget all invända mot<br>
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandel föresläs ell omfattande regelsystem för fisket. Kommittén vill erinra
om alt detta kräver att etl tillräckligt anlal fisketillsynsmän utses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén vill också
uttala att del är angeläget all ta lill vara de möjligheter som kan finnas alt
samordna fiske- och jakllillsynen. 1 vissa fall kan det kanske, som ordningsvaklutredningen
har påpekat (SOU 1978:33) vara lämpligl all samma person utses alt utöva både
fiske- och jaktlillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund
och Sveriges fiskevattenägareförbund: Förbunden delar hell utredningens
uppfattning att del föreligger etl klart behov av förbällrad fiskelillsyn och
alt denna ulgör etl viktigt led i fiskevärden. De föreslagna särskilt
förordnade fiskelillsynsmännen bör förutom att bilräda kustbevakningen och
polisen även förordnas för speciella uppgifter såsom t.ex. bevakning av
viktiga lek- och reproduktions-områden. Deras arbetsuppgifter bör även omfalta
information om gällande lokala bestämmelser för fiske och fiskevård inom tillsynsområdel.
Det är angelägel att Ullräckliga medel slälls lill förfogande jämväl för dessa
arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska samernas riksförbund: Riksförbundet
ansluter sig till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningens
förslag rörande utformningen av fisketillsynen. Det får understrykas att SSR
och samebyarna ges reella möjligheler all medverka i samrådsförfarandet vid
fördelningen och utnyttjandet av tillkommande resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.32 Sveriges
fiskares riksförbund: Fiskelillsynen har varil föremål för<br>
granskning (Fiskeadminislrativa utredningen Jo 1970:25), samt belysts i<br>
riksdagsmotionerna 1976/77: 165, 302, 1286. En förslärkning av fiskelill<br>
synen och ökade resurser är oundgängligen nödvändig. Om ell genomfö<br>
rande av utredningens olika förslag med inskränkning av vissa fiskredskap,<br>
licensomräden och fiskevårdsavgifl m. m. skall kunna kontrolleras ute i<br>
fält krävs att tillsynen fär ökade resurser. Fiskelillsynen har nära samband<br>
med andra uppgifter lill sjöss, t.ex. sjöräddning och oljebekämpning.<br>
Enligl SFR skulle det vara önskvärt med en enhetlig organisation. En<br>
samordning mellan alla av frågan berörda myndigheler är dessutom angelä<br>
gen, som t.ex. Kustbevakningen, Marinen, Polisen, Sjöfartsverket, Sjö<br>
räddningen och Brandförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämsides
med officiell tillsyn lillslyrker SFR den föreslagna kompletteringen med
utbildade och avlönade fisketillsynsmän. Ansvaret för ulbildningen av fiskelillsynsmännen
bör åvila någon central myndighet för all största möjliga enhetlighet skall
nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.33 Sveriges
fritidsfiskares riksförbund: Förbundel har i och för sig inget<br>
atl erinra mol den föreslagna organisationsformen. Erfarenheterna har<br>
emellertid klart visal alt kustbevakningens och polisens ordinarie personal<br>
endast i mycket ringa utsträckning hinner ägna sig åt fiskelillsynsfrågor.<br>
Denna uppgift kommer därför huvudsakligen att få utföras av de föreslagna<br>
särskilda fiskelillsynsmännen. Deras arbete kommer sannolikl ocksä alt<br>
öka kraftigl pä allmänt och enskilt frivalten om utredningens olika förslag<br>
går igenom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
må nämnas licensområden, begränsat redskapsinnehav, förbudstider etc. Förbundel
anser därför alt det belopp på 1 miljon kronor som ulredningen upptagit för
bestridande av tillsynen är klart otillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare en enhetligare och bällre ulbildning av tillsynsmännen än för närvarande
saml alt deras förordnande endasi skall gälla i fem år. Förbundet delar hell ulredningens
synpunkler i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
årliga kostnaderna är pä vissa poster alltför lågt beräknade. För<br>
fisketillsynen bör exempelvis upptas elt belopp på ca 5 miljoner kro<br>
nor. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13.34 Tjänstemännens
centralorganisation: När del gäller fisketillsynen för<br>
fritidsfiske anser TCO all dessa polisiära uppgifter skall tillkomma polisen<br>
oavsett var fisket äger rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14
Förslag om fiskevårdsavgift 14.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.1
Svea hovrätt, vattenöverdomstolen: Förslag om allmän avgift har tidigare
framlagts, bl.a. av frilidsfiskeulredningen. Den kritik som dä framfördes mot
en sädan avgift kan anföras även mol del nu föreliggande förslagel. Med hänsyn lill
del slora anlalel fiskande i landel är del heller inte troligt atl
administration och konlroll kan ordnas så effektivt och lill sä låg kostnad som
gäller pä jaktområdet. Hovrätten avslyrker förslagel om införande av fiskevårdsavgifl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.2---------------------------- Hovrätten
för nedre Norrland: Sammanfattningsvis anser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hovrätten att de totalt
beräknade intäkterna av den föreslagna fiskevärds-avgiften är blygsamma i
förhållande till allmänintresset. Införande av avgift och tillskapande av en
ny fiskevårdsfond skulle medföra risk för nytt byråkratiskt krångel. Hovrätten
avstyrker därför förslaget om fiskevårdsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren: Vid
remissbehandlingen ay betänkandet Fritidsfisket (SOU 1968:13) har jag
kritiserat förslaget om införande av allmän fiskeavgift. Den nu föreslagna
fiskevårdsavgiften är av likartad beskaffenhet som den tidigare föreslagna
allmänna fiskeavgiften. Åtskilliga skäl kan fortfarande andras mot en sådan
avgift. Med hänsyn lill den omfattning fritidsfisket fått och att detla fiske
kommer att kräva fiskevårdande ålgärder, som kan antas bh mycket kostsamma,
vill jag inle längre slälla mig avvisande till förslaget. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket:- Även om
avgiften, 20 kronor per år, är ringa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och knappast torde behöva
föranleda någon reaktion från de mera aktiva fritidsfiskarna, synes det
sjöfartsverket tveksamt om avgiftsplikten i övrigl är lämplig. Om inte annat
kommer tillsynen av reglerna att vara nästintill omöjlig att kontrollera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.5 Kainmarkollegiet:
I fritidsfiskeutredningens betänkande Fritidsfis<br>
ket (SOU 1968:13) föreslogs bl.a. införandet av en allmän fiskeavgift.<br>
Kollegiet avstyrkte i sitt yttrande över detta belänkande förslagel i den<br>
delen. Som skäl härför åberopades uppbörds-, redovisnings- och kontroll-<br>
tekniska synpunkter. Om ekonomiskt stöd till fritidsfisket erfordrades,<br>
syntes stödet med fördel böra ske över slatsbudgelen, anförde kollegiet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet anser
fortfarande skäl kunna äberopas mol en avgift pä detla område. Säsom fiskevaltensutredningen
konstaterat i det aktuella betänkandet har samhället emellertid inle i önskvärd
utsträckning kunnal genomföra de åtgärder som erfordras för att främja
fritidsfiskets ändamålsenliga utveckling. Anledning finns inte till antagande
att det statsfinansiella läget — inom den framtid som kan överblickas med någon
säkerhel -kommer alt förbättras på etl sådanl sätl att möjligheterna all lillgodose
frifidsfisket över statsbudgeten mera påtagligt ökar. Kollegiet vill därför
inte motsätta sig att förslagel om fiskevårdsavgifl med tillhörande fondbildning
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Statskontoret lillslyrker
all en allmän fiskevårdsavgifl införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: RRV har
inget att erinra emot all en särskild fiskevårdsavgift införs för att
finansiera delar av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.8
Statens naturvårdsverk:--------------- Verkel hävdar bl.a. all del</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måsle
anses tveksamt att avgiftsbelägga aktiviteter som en bred allmänhet vant sig
att betrakta som en tillgång, fri från statliga avgifler. Fritidsfiske utövas i
de flesta fall endasi lillfälligl och flerlalel fritidsfiskare kan med skäl knappasi
känna sig få något egentligt utbyle av den verksamhel som kan komma att
finansieras med avgifterna. Den mera begränsade krets som mera intensivt ägnar
sig ål fritidsfiske lorde genom lösen av fiskekort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arrenden
av fiskevatten m. m. ha slörre förståelse för en sådan nyordning, men ändock
känna en fiskeavgift som en onödig, extra pålaga. Verkel konstaterar vidare alt
lillräckligl slarka moliv för alt genom avgiftsbeläggning särskilja
fritidsfisket från andra fritidsaktiviteter inle har presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
avstyrker således förslaget alt införa fiskevårdsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att täcka de kostnader som uppkommer för de ökande insatserna för fritidsfisket
bör enligt verkets mening i likhet med stöd till övrigt friluftsliv anvisas
särskilda medel över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.9----------------- Statens
planverk: Planverket delar utredningens bedömning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
del är angelägel all medel tillföres för att täcka kostnaderna för fiskevård
och service m. m. men anser alt elt finansieringssystem med individuella
avgifter är olämpligt av såväl administrafiva som praktiska skäl. Planverket
anser att utredningens riktlinjer och förslag till åtgärder är sä väl
motiverade all samhället bör ta del fulla ekonomiska ansvarel för finansieringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.10 Lantbruksstyrelsen:
Skulle avgiften komma alt avskräcka mindre<br>
intresserade frän atl fiska vore detta enligt lantbruksstyrelsens mening ur<br>
samhällssynpunkt olyckligt då fritidsfisket är en belydande friluftsaklivi-<br>
tet. Skulle en slor del fiska utan att betala lagstadgad avgifl uppslår behov<br>
av ökade resurser för fisketillsynen. Vidtar inle del allmänna åtgärder för<br>
atl utöva sådan fillsyn av efterlevnaden av bestämmelserna undermineras<br>
respekten för bestämmelser rent allmänl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
ulredningen bedömer alt de fiskande i stor utsträckning skulle vara beredda atl
betala mer än de nu gör för alt få fiska bör utrymme finnas för höjda fiskekortavgifter
vilket i viss mån bör kunna komma "fiskevården" tillgodo. Övriga
behov bör läckas av allmänna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad ovan anförts avslyrker lantbruksslyrelsen införandet av en
fiskevårdsavgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.11 Fiskeristyrelsen:
Ulredningens förslag om införande av en fiske<br>
vårdsavgift för att täcka kostnaderna för fiskevård, service och informa<br>
tion samt viss fisketillsyn i enskilt vatten har föranlett delade meningar<br>
bland remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
anser atl införandet av en fiskevårdsavgifl är ell nöd<br>
vändigt och lämpligt sätl alt lösa de resursbehov som utredningen funnil<br>
angelägna och som styrelsen tillstyrkt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.12 Domänverket:
Domänverkel avvisar förslagel om fiskevårdsavgift<br>
främst p. g. a. att del krävs oproportioneriigl slor byråkratisk apparat för<br>
att ett sä blygsamt belopp skall kunna las ul av var och en som fiskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
av följande skäl bör förslagel om fiskevårdsavgifl tillbakavisas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget manar till
lagöverträdelser eller fär den bredare fiskande allmänheten att avstå frän all
fiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget drabbar fiskande som
själva aldrig kan räkna med atl få reell nytta av fondmedlen. För den
övervägande delen fiskare står avgiften dessutom inte i rimlig proportion lill
det utbyle som enstaka fiskelillfällen ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det blir svårt att kontrollera
efterlevnaden av avgiftsplikten, som fömtom för den stora gruppen fiskekorlslösande
även skall gälla för de som fiskar i eget vatten samt för sädana som av andra
skäl inle behöver lösa fiskekort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverkel
vill framhålla alt medel som behövs för all förbättra eller åtminstone
bibehålla etl fiskevattens kvalitet i första hand skall tillskapas genom
inkomster från fiskeupplåtelser och kortförsäljning. Om yllerligare medel
behövs föreslår domänverkel avveckling av den mervärdeskall som nu utgår vid
försäljning av fiskekort. Enbart för domänverkets del skulle detta öka utrymmet
för fiskevårdande åtgärder med drygl 0,6 mkr per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.13 Beredningen
för samordning av statliga insatser för rekreation<br>
m.m.: Beredningen vill emellertid helt avstyrka utredningens förslag om<br>
en fiskevårdsavgift. Detta av flera skäl. Avgiften bör i första hand tas ul<br>
lokalt av den som nyttjar den service som erbjuds. Detla kan ske genom<br>
hamnavgifter för båtar, fiskekort i fiskevårdsområden, liftavgifter för nytt<br>
jande av skidbackar etc. Avgifter centralt är redan accepterade när det<br>
gäller i form av skatt pä fordon eller olika former av frilidsboendeanlägg-<br>
ningar. Alt införa centrala avgifter för alt utöva enskilda friUdsakUviieter<br>
anser beredningen vara principiellt felaktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
sådana stora och utvecklingsbara aktiviteter som fritidsfisket och vilket redan
i dag finns goda möjligheter för stora befolkningsgmpper att utöva enligt allemansrältsliga
former bör man i slällel frän samhällels sida pä allt sätt söka stimulera ytteriigare.
De avgifter som allmänheten kan vilja betala centralt borde i stället
reserveras för avgifter lill cenirala medlemsorganisationer såsom Frifidsfiskarna,
Friluftsfrämjandet eller Svenska Turistföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna avgiften är i och för sig relalivi blygsam, men skulle om den
genomfördes ändå för barnfamiljer elc. bli räll betungande. Detta skulle i sin
tur motverka det syfte om att bredda frilidsfiskemöjlighelerna, som ulredningen
genom sina övriga förslag har uttalat. Räknar man sedan bort vad som skulle
försvinna i den administrativa hanteringen av avgiftssystemet så torde ändå inle
avgiften kunna finansiera de kostnader som utredningens övriga förslag innebär.
Beredningen vill med ovanslående motivering klart avstyrka förslaget om en
fiskevårdsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.14 Länsstyrelsen
i Stockholms län: I likhet med bland annal landsting<br>
et, Slockholms kommun, Stockholms läns fiskevårdsförbund och länels<br>
hushållningssällskap befarar länsstyrelsen att fiskevårdsavgifl långl ifrån<br>
kommer att erläggas i den utsträckning som utredningen antar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt som jaktvårdsavgiften är dock en fiskevårdsavgifl ell<br>
lämpligt sätt att erhålla medel till fiskevård. Länsstyrelsen tillstyrker såle<br>
des införande av en sådan avgift. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.15-------------------------------------- Länsstyrelsen
i Uppsala län: Länsslyrelsen förordar atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnaderna
för fiskevård m. m. finansieras över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.16------------------------------- Länsstyrelsen
i Södermanlands län: Det är slor risk för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlätelse
att lösa avgiften - enligl vissa beräkningar skulle ända upp till 50% underlåta
att betala. En kontrollapparat skulle säkerl slälla sig mycket dyr i
förhällande Ull avgiftens storlek. Länsslyrelsen ställer sig tveksam till den
föreslagna avgiften inte minst med tanke pä den omfattande byråkratiska
apparaten i förhållande till del ekonomiska utfallet. Länsslyrelsen anser dock
att det är viktigt att medel ställs till fiskevårdens förfogande i den
omfattning som föreslagits.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.17----------------------------- Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen lillslyrker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ulredningens förslag om
införandel av en fiskevårdsavgifl. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av stor vikl all kostnader för administration, uppbörd och regis<br>
terhållning hålls nere så atl så stor del som möjligt av fiskevårdsavgiflen<br>
kan återgå till ändamålsenliga åtgärder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.18---------------------------- Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Eftersom del lorde vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omöjligt
att direkl ur statsmedel täcka kostnaden för ulredningens förslag,<br>
vill länsstyrelsen inte motsätta sig att en fiskevårdsavgifl införs i enlighet<br>
med förslagel.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.19 Länsstyrelsen
i Kronobergs län: Med tanke på all fritidsfisket till<br>
hör en av våra allra viktigaste fritidsaktiviteter som utövas av många<br>
människor bör den årliga koslnaden för fiskevård, information, service<br>
m. m. som utredningen kommit fram till tas över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan knappasi vara nödvändigt att besvära cirka 1 miljon svenskar för att ta in
de 20 miljoner kronor som en fiskevårdsavgift beräknas inbringa. De budgetmedel
som det här blir fråga om är också förhållandevis blygsamma om man jämför med
samhällsstödet lill andra fritidsaktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsslyrelsen
tillstyrker ulredningens förslag .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
Länsstyrelsen ställer sig tveksam till införande av en allmän fiskevårdsavgifl.
Länsstyrelsen anser del angelägel att skapa ökade ekonomiska resurser för den
allmänna fiskevården, fiske-fillsyn, fiskeservice tn. m., men ifrågasätter om
dessa ålgärder skall finansieras genom fiskevårdsavgifter. Utredningen har
antagit atl en miljon fiskande kommer alt erlägga avgiften och atl den s. k.
fiskevårdsfonden på detta sätt årligen tillföres 20 milj. kronor. Med tanke på
de kontrollmöjligheter som föreslagits bedömer länsslyrelsen alt denna
ekonomiska kalkyl är alltför opfimisfisk. Bortfallet kommer framför allt all
ligga på den slora grupp av människor som fiskar endasi någon enstaka gång om årel.
En betydande del av denna stora grupp av fiskande kommer troligen att avstå
från denna aktivitet om en fiskevårdsavgifl införes. Kostnaderna för administration
och kontroll av avgiften blir omfattande och sannolikl kommer en allmän fiskevårdsavgifl
inle alt accepteras av alla och skapa betydande irritation. Detta gäller
framför allt de enligl utredningen 350000 fiskande som fiskar med egen
fiskerätt. Eftersom samhället stöder andra fritidsaktiviteter bör även
fritidsfisket kunna ges ekonomiskl slöd av budgetmedel, med hänsyn till det
stora antal människor som utövar denna form av aktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:
Med hänsyn lill att fiske i skilda former enligt uppgift utövas av cirka 2
miljoner människor anser länsslyrelsen att de koslnader som fiskevårdsavgiften
föreslås täcka bestrids genom anslag i statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
avstyrker därför ulredningens förslag om fiskevårdsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.23 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: I jämförelse med jaktvårdsavgif<br>
terna föreligger här den skillnaden att antalet fiskande är ojämförligt störte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>än
antalet jägare. Bortåt två miljoner svenskar anses bedriva fiske i någon<br>
form. Då del gäller en så stor befolkningsgrupp synes del betydligt enklare<br>
att bekosta fiskevårdande åtgärder direkl via skallemedel. Länsstyrelsen<br>
avslyrker för sin del det föreslagna avgiftssystemet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen
avstyrker förslaget om fiskevårdsavgift och anser atl de föreslagna fiskevärdsåtgärderna
bör finansieras över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län:- Med
hänsyn lill de konlroll-,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>administrations-,
uppbörds- och registreringsproblem som är förknippade med den föreslagna avgiftspliklen
förordar länsstyrelsen, att de pengar som obestridligen behövs för fiskevård m.
m. las upp på annal sätt nämligen av skattemedel. Frän rent principiella
utgångspunkter inger del för övrigt vissa betänkligheter att vid straffansvar avgiftsbelägga
en så utbredd fritidssysselsättning som amatörfiske med dess "allemansrältsliga"
karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län: Del fria fisket med rörliga redskap vid bohuskusten uppfattas av
många som en del i allemansrätten. Att behöva erlägga avgift, om än blygsam,
för alt få fiska skulle därför enligt vad som framgått av remissvaren komma atl
upplevas myckel negativt. Alt fiska pä frilid är en av våra vanligaste
fritidssysselsättningar och detta talar för att erforderliga kostnader för
denna aktivitet betalas av statsmedel. Man kan heller inte bortse frän att
uppbörden av dessa avgifter ger upphov till ylterligare byråkrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Älvsborgs län:
På de skäl ulredningen åberopat tillstyrker länsslyrelsen förslaget all införa fiskevårdsavgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs län:
Länsstyrelsen tillstyrker den föreslagna avgiften och det föreslagna uppbördssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om endast hälften av fritidsfiskarna betalar det föreslagna beloppet 20 kr
skulle den totala summan uppgå till 20 miljoner kronor, etl inte föraktligt
belopp som länsslyrelsen förutsätter kommer fritidsfisket tillgodo på olika
sätt med minsta möjliga avdrag. Länsstyrelsen fömtsätter också att även
innehavare av fastighet med fiskerätt, om han utnyttjar fiskerätten, skall
betala avgift. Delta överensstämmer med jaklrällslag-stiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.29----------------------------- Länsstyrelsen
i Värmlands län: Även om länsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hyser
en viss tveksamhet i fråga om i vilken omfattning ell påbud om allmän
fiskevårdsavgift kommer att efterlevas och ifrågasätter möjligheterna att
övervaka efterievnaden vill länsstyrelsen ändock tillstyrka förslaget om fiskevårdsavgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.30----------------------- Länsstyrelsen
i Örebro län: Länsslyrelsen anser att avgiften</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
ologisk och orättvis för fritidsfisket när detta jämförs med alla andra<br>
friluflsaktiviieter utom jakten, vilken har ett liknande system. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
bedömer också atl risk finns för all fiskevårdsavgiflen<br>
kommer att sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet och alt detla leder<br>
till att många kommer att fiska utan att ha eriagt avgift. Avgiften kan ocksä<br>
förväntas leda till att antalet fiskande minskar genom att de minst aktiva<br>
helt avstår inför det krångel som lösande av avgiften innebär. </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen bedömer att de samlade nackdelarna av den
föreslagna fiskevårdsavgiften är så slora alt avgiften inte bör införas och
avstyrker således utredningens förslag på den punkten. Finansieringen av de
föreslagna fiskevårdsbidragen bör liksom för andra former av friluftsliv ske
direkt över statsbudgeten ulan särskilda pålagor för utövarna av aktiviteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.1.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands län: Länsslyrelsen
lillslyrker i princip införandet av en fiskevårdsavgift enligt del förslag som
utredningen lämnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.1.32<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Den
mest praktiska lösningen vore att kostnaderna hell finansierades över
statsbudgeten. Frågan är nämligen om det föreligger tillräckliga skäl att i den
härför erforderliga uppbördsverksamhelen engagera hela den slora
fritidsfiskarekåren. En jämförelse med jaktvårdsavgiften ger inte tillräckliga
motiv. Jaklulövandet och det många gånger mera sporadiskt och tillfälligt
utövade fritidsfisket har många olikheter i de avseenden som här kan vara akluella.
Exempelvis så har jaktbytet som regel betydligt störte värde. Vidare tillkommer
svårigheterna att anordna en lämplig kontroll av att avgiften eriäggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen förordar därför atl bestämmelserna om fiskevårdsavgifl
utgår ur förslagel och atl de erforderliga medlen anvisas över statsbudgeten.
Staten satsar avsevärda belopp på insatser i övrigl för del rörliga
friluftslivet och frågan är om del kan finnas skäl all avkräva den som fiskar
en särskild avgift därför. För övrigl skulle enligl ulredningens uppskattning
en avgift ge omkring 20 milj. kr. -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle det emellertid vara så atl erforderliga medel för
de föreslagna satsningarna ej kan anvisas hell över budgelen vill länsslyrelsen
ej motsätta sig att en fiskevårdsavgifl införes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.1.33--------------------------------------- Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: avstyrkes förslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om en fiskevårdsavgift. Inkomstbortfallet pä 20 milj.
kronor bör finansi<br>
eras över statsbudgeten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.1.34---------- Länsstyrelsen i Västernorrlands län:
Länsstyrelsen vill i likhel med<br>
länets fiskenämnd och fiskeriintendenl samt SCA uttala en viss tveksam<br>
het beträffande en allmän fiskevårdsavgifl. Rimligen bör molsvarande<br>
belopp kunna anslås av statsmedel eller direkt via en ökad avgift på<br>
fiskekorten.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid jämförelse med jakten och jaktvårdsavgiften framstår
fritidsfisket i de flesta fall som en mer spontan och improviserad
sysselsättning, utan nämnvärda investeringar från utövarens sida, vilkel gör
jaktvårdsavgiften mindre adekvat såsom förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.1.35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
Länsstyrelsen släller sig i likhet med rennäringsdelegationen över huvudtaget
tveksam till införande av dylik avgift. Nackdelarna framträder särskill i form
av svårigheter och krångel i samband med uppbörden därav. Kunde man därför
avstå från fiskevårdsavgift vore del bäsl. Erforderliga medel borde kunna slällas
lill förfogande över statsbudgeten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.1.36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län: I
sammanhanget vill länsslyrelsen underslryka behovet av den allmänna
fiskeavgift utredningen föreslår.--------- </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>14.1.37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Länsstyrelsen biträder utredningens förslag om införandet av allmän fiskevårdsavgifl.----------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR:
[SACO/SR] anser att medel bör anvisas över statsbudgeten för de angelägna
åtgärder det här är fråga om. Om fiskevårdsavgiflen är enda allernalivel till
budgetmedel tillstyrks den dock. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Friluftsfrämjandet: F kan
förstå utredningens ambitioner all tillföra fisket ekonomiska resurser och
därigenom förbättra förutsättningarna för fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F ser emellertid en fara i
all slå in på vägen att ta ut en avgift för all bedriva en fritidsaktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F kan bekräfta
utredningens konstaterande all fritidsfisket är ell stort inslag i
friluftslivet och anser del omotiverat all belägga en friluftsaklivilet avgift
dä andra i regel ej är avgiftsbelagda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De koslnader som är
förenade med utveckling av fritidsfisket bör bestridas av stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna avgiften är
visserligen blygsam men blir för t.ex. en familj på fyra personer en betydande
avgift för fiske någon enstaka gång vilket det ofta kan bli tal om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F
avstyrker förslaget om fiskevårdsavgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens förbund
och Sveriges fiskevattenägareförbund: Förbunden hyser vissa betänkligheter mol
införandel av en fiskevårdsavgift och ser hellre att medel till fiskevård m. m.
utgår av budgetmedel. Del har emellertid visat sig all några medel den vägen
hittills icke utgått trots positiva uttalanden i denna riktning. Mol bakgrund
härav kan förbunden godta en fiskevårdsavgift för att bidraga till täckandet av
nödvändiga kostnader. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige:
När det gäller ulredningens förslag om införande av en allmän fiskevårdsavgifl
vill LO avstyrka della. Fritidsfisket med handredskap har i stora delar av
vårt land kommit all betraktas som en hävdvunnen folklig rättighet att jämföras
med allemansrätten. En allmän fiskevårdsavgift med vidhängande administration
skulle betraktas med stor irritafion från en bred allmänhet. De medel, som
skulle tillföras fiskevärden, är knappasi av den storlek som skulle motivera en
sädan principiell nyordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Landsfingsförbundet
anser all en finansiering över statsbudgeten är riktigare och avslyrker förslagel
i denna del, bl. a. för att det blir administrativt tungrott atl la ut en avgifl
av landels ca 1 miljon fritidsfiskare. Avgiften strider också mot ulredningens
intentioner ätt förenkla fritidsfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsindustriernas
samarbetsutskott: SISU avslyrker förslagel om införande av särskild
fiskevårdsavgift, främsl av psykologiska och praktiska skäl. Den uppskattade,
relativt blygsamma intäkten står ej i proportion fill ofrånkomlig
administration och krav på kontroll.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Styrelsen
vill avstyrka detla</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag, då det blir
administrativt tungrott atl av landets ca 1 miljon fritids-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskare
ta ut en avgift som netto endast ger ca 18,3 milj. kr. I kostnaderna för
införandet av avgiften bör dessutom inräknas information om den nya avgiften
samt därefter fortlöpande kontroll av att avgift har erlagls. Avgiften strider
ocksä mot utredningens intentioner att förenkla fritidsfisket. Det blir vidare
svårt för den enskilde fritidsfiskaren som endast fiskar tillfälligt att skilja
mellan fiskevårdsavgiflen och avgiften för fiskekort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förbättrade resurser för fiskevård som fiskevårdsavgiflen skulle ge bör kunna
inrymmas i den ordinarie slatsbudgelen. Della förbättrade stöd mofiveras av att
fritidsfiske är en fritidsaktivitet som engagerar en mycket stor gmpp
människor. Ökade statliga bidrag är därför etl led i den satsning på rekreation
för breda folkgrupper som statsmaklerna uttalat sig för i samband med beslutet
om en ny rekreationspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges turistråd: Enligt ulredningen
skall de förslag belräffande fiskevård, service och information samt tillsyn
som lagts fram, finansieras genom alt en fiskevårdsavgift årligen skall
erläggas av i princip alla fiskande. Detta förslag tillstyrker Turistrådet
under förutsättning atl de administrativa kostnaderna för uppbörd och tillsyn
kan hållas på en rimlig nivå. Motivet fill Turistrådets slällningstagande är
alt bra information om lämpliga fiskeområden, kopplad lill förbättrad service
i samband med utövandet och fiskeförbättrande ätgärder, sannolikl kommer alt
uppfattas myckel I»sitivt. "Man får något konkrel för pengarna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.1.46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Del framgår klart av ulredningens redovisning all samhällets slöd
lill fritidsfisket varil alltför ringa. Fritidsfiskets väldiga omfallning och
sociala värde motiverar elt rejält ekonomiskt stöd från stat och kommun. Del är
enligt förbundel inle orimligt att de kostnader av engångs- och årlig
karaktär, som angetts i utredningen bestrids genom budgetmedel. Förbundet
vill i delta sammanhang erinra om att samhället påtagit sig ett stort ekonomiskl
ansvar vad gäller andra fritidsaktiviteier som t, ex. idroltsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill dock starkt underslryka all del tillmäter lillgången på ekonomiska
resurser för av utredningen föreslagna ändamål en avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill därför klart deklarera alt del är berett atl acceptera<br>
föreslagen fiskevårdsavgift därest statsmakterna anser sig böra välja denna<br>
finansieringsform.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.1.47------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation: TCO delar utredning<br>
ens uppfattning vad gäller införandet av en fiskevårdsavgifl samt det<br>
föreslagna uppbördsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.2
Avgiftens storlek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.2.1
Kammarrätten i Jönköping: Kammarrätten kan känna viss sympati för tanken alt de
som fritidsfiskar också bör betala huvuddelen av de kostnader som fordras för
all fisket skall kunna ulvecklas och administreras. Utifrån denna principiella
utgångspunkt kan det vara konsekvent atl fiskevårdsavgift införes och att denna
sättes sä högt att någol annal statsstöd inte utgår än det som skall
finansieras med influtna medel. Så långl gär emellertid inle kommitténs
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna avgiften innebär en halvmesyr. Den skulle inle täcka statens
kostnader för fritidsfisket och den skulle medföra byråkrati och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>besvär
för den enskilde. Det är tveksamt om man bör införa en så låg avgift som pä
föreslagna 20 kr per person med allt vad detta innebär av kontroll, straff och
registrering (vilket torde vara nödvändigt). I varje fall de första åren är det
inte troligt att så många som utredningen tror - 1 milj. människor - kommer att
betala avgiften. Intäkterna kommer då - sedan adminstrationskostnaderna betalts
- att bli ganska betydelselösa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen har inte
heller närmare berört de avgränsningsproblem som uppkommer när det gäller den
föreslagna avgiften. Det är sålunda inte ovanligt att en hel familj är ute i en
båt och bedriver fiske. Skall då alla familjemedlemmarna som tillfälligtvis
befattar sig med ett handredskap vara skyldiga att betala avgift eller räcker
del med att endast en familjemedlem eriagt denna?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten ställer sig
på gmnd av det anförda tveksam lill att införa en fiskevårdsavgift i synnerhet
om denna sättes så lågt som föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.2.2------------------- Riksrevisionsverket:--- RRV
ifrågasätter om inle denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
bör anpassas så att den täcker samtliga adminstraliva kostnader för
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.2.3--- Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: --- Någon erinran mot storieken av föreslagen avgift har förbun<br>
den icke men ifrågasätter om inte någon form av familjelicens bör övervä<br>
gas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14.3
Undantag från avgiftsplikten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>14.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksåklagaren:-- Åldersgränsen
för uttagande av fiskevårds-avgift bör sammanfalla med straffmyndighetsåldern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands
län: Liksom LRF och Fiske-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vattenägareförbundet
i Östergötland anser länsstyrelsen att också licensierade yrkesfiskare skall
betala fiskevårdsavgifl. Della skapar nalurliga fömtsättningar att påverka beslut
om de fonderade medlens användning i fiskevårdsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3.3--------------------------- Länsstyrelsen
i Jönköpings län: kan det tyckas alt gränsen för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avgiftsfrihet — 16 år -
salts väl lågt med tanke pä alt skoltiden för de flesta ungdomar numera
sträcker sig betydligt längre. En gräns vid 18 år syns vara elt lämpligare
förslag och ansluter dessulom naturligt till nu gällande myndighetsålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3.4------------------------ Länsstyrelsen
i Kalmar län: även yrkesfiskekåren bör deltaga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
kostnaderna för fiske värden och därmed sammanhängande problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3.5 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: De mera anspräklösa formerna<br>
av fritidsfiske - fiske med metspö - som mindre är inriktat på fångst än på<br>
avkoppling, borde i alla händelser vara fritt. Den föreslagna avgiften (20<br>
kr), torde i och för sig vara av mindre betydelse än besväret alt erlägga<br>
avgiften för den, som kanske vid något enstaka tillfälle vill meta. En avgifl<br>
framstår också i detta sammanhang såsom mindre skälig, då den sällan<br>
torde kunna motiveras av nägon service från del allmännas sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3.6---------------------------------------- Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Möjligheler borde undersökas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
för befrielse från fiskevårdsavgifl avgränsa sädana fiskerältsägare som
utnyttjar sitt fiske i huvudsak såsom husbehovsfiske utan att ha anlitat några
samhällsorgan för vård eller förvallning av fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3.7----------------------------- Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Allmän avgifl bör enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelsens
uppfattning eriäggas av alla kategorier av fiskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3.8------------------- Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: Förbunden anser del orimligt, att fiskevatlenägare, när han</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskar
på eget vallen, skall betala fiskevårdsavgifl. Han bör i denna situation undantas
från skyldigheten all betala sådan avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3.9------- Sveriges
fiskares riksförbund: Jämväl yrkesfiskare bör betala fiske<br>
vårdsavgifl. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14.4
Uppbördssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Postverket: Postverket slöder
tanken pä etl uppbördssyslem med register av jaklkortsmodell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet: Vidare skulle enligl
belänkandel kammarkollegiet meddela bestämmelser om ordningen för uppbörd av fiskevårdsavgifl
och utfärdande av bevis om eriagd avgift. Kollegiet anser atl del är lämpligare
om regler i angivna hänseenden faslställes av regeringen, antingen genom att
inarbetas i den blivande fiskeförordningen eller genom alt föreskrivas på
annat sätt. Belräffande uppbörden av fiskevårdsavgiflen diskuteras tvä skilda
system i betänkandet: elt med. och etl utan registrering av dem som skall
betala avgift. Kollegiet vill ifrågasätta om man inle - i varje fall under en
övergångsperiod - bör stanna för del registerlösa allernalivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: RRV
ifrågasätter om det är nödvändigt all lägga upp ett dataregister omfaltande
ungefär en miljon fritidsfiskare för all man skall kunna sända ut
betalningsunderlag lill den årliga avgiften. Ett enklare uppbördsförfarande bör
övervägas, t.ex. all det vid postkontoren finns blanketter för direkt
inbetalning. Eftersom informafionen riktar sig till en slor del av
befolkningen, kan det tänkas atl allmän information i press, radio och TV kan
genomföras med jämna mellanrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nämnden för
samhällsinformation: Om en fiskevårdsavgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>införes
bör också någon form av registrering ske. För att enkelt kunna nå berörda
människor med information är en registrering värdefull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen: Styrelsen har
för sin del ej några särskilda erinringar atl anföra mot den konstmkfion av en
fiskevårdsavgifl som redovisas i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: Enligl
domänverkets mening är del vidare möjligt alt öka utrymmet för fiskevårdsålgärder
genom atl införa en extra skatt på fiskeredskap. En sädan ordning är
administrativt enklare än utredningens förslag om fiskevårdsavgift. Skatten på
fiskeredskap bör användas främsl för fiskeförbättrande ätgärder i s.k.
frivatten, där inga kortintäkter kan finansiera fiskevården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.4.7
Länsstyrelsen i Stockholms län: Pä sätt utredningen föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>talar
övervägande skäl för atl ett uppbördssyslem med register av jaktkortsmodell är
mest effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14.5
Kontroll att fiskekortsavgiften erläggs</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen: Utredningen
föreslår att den som mot vederlag upplåter fiskerätt till annan är skyldig att
tillse att denne har eriagt fiskevårdsavgift. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter häremot dömes till böter. Enligl lantbruksstyrelsens mening är denna
övervakningspålaga olämplig. Den som upplåter fiskerätt lill allmänheten måste
nämligen av serviceskäl anlita ett stort antal fiskekortförsäljare vid turistanläggningar,
affärer, bensinstationer med stor och varierande personal. För att
distributionen av fiskekort skall fungera med föreslagen övervakning finns
risk för krav pä ökad ersättning från försäljarna eller kommer man att vägra
att försälja fiskekorl till men för fritidsfiskaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Domänverket: — Allmänhetens fiskekortsköp
kommer atl försvåras. Flera kortförsäljare torde säga ifrän sig försäljningsälagandet
p. g. a. dels kontrollskyldigheten som inskrivits i förslagel, dels det
straffansvar som följer om avgiftskontroll inte fullgjorts. Det bör framhållas atl
minderåriga ofta arbetar på platser där fiskekort säljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
Kontrollskyldigheten utesluter de rationaliseringsmöjligheter som bl. a. fiskekortsautomater
och bokning innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.5.3----------------------------- Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsslyrelsen ifrågasätter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
det är möjligt att ålägga upplålaren av fiskerätt att kontrollera om
fiskerättssökaren eriagt fiskevårdsavgifl. Fiskekort säljs i automater, kiosker
och bensinstationer m. m. Ytterligare utredning behövs för att hitta lämpliga
kontrollformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jönköpings län: Någon
omfattande kontrollapparat kan av förklarliga skäl inle komma Ull ständ för
indrivningen av fiskevärdsavgifterna, utan inbetalningen får i stor
utsträckning bygga pä frivillighet. Däremot anser länsstyrelsen atl den kontrollskyldighet
med åtföljande kriminalisering, som ålagts den som försäljer fiskekorl är tveksam.
Motivationen till frivillig inbetalning bör i första hand byggas upp av
information om hur avgiften kommer de fiskande till godo. Med hänsyn lill den föreslagna
fillsynsapparaten torde det ej vara erforderligt att införa etl straffansvar
för fiskekortsförsäljare. Hotel om upptäckt av tillsynsman torde vara
tillräckligt för frifidsfiskare atl eriägga avgift frivilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län: Kontrollen
av syslemel kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bh
betungande. Det finns- skäl att anse den plikt att övervaka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgiftsbetalningen
som utredningen vill ålägga fiskerättshavare vid upplåtelse av fiske mot
avgift vara alltför långtgående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.5.6--------------------------- Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Enligt utredningen skall den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
upplåter fiskevatten vid straffansvar vara skyldig att kontrollera all<br>
den som skall fiska har betalt fiskevårdsavgift. Detla får anses vara elt<br>
alltför betungande ansvar för fiskevattensägarna. Dessutom kan detta mot<br>
verka intresset för att upplåta fiskevatten för fritidsfisket. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>17
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.5.7------------------------ Länsstyrelsen
i Örebro län: Kontrollen av all avgiften erlagts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överlämnas
i stor ulslräckning lill de föreningar och enskilda personer som säljer fiskekorlen,
vilket kan bli en betungande uppgift eftersom fiske ulan erlagd avgift kommer
all vara straffbart. Kontrollkravet kan också stoppa pågående rationalisering
av fiskekortförsäljningen genom automater och postgiro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.5.8---------------------------- Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: kan länsstyrelsen ej ansluta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
till utredningens uppfattning och förslag atl var och en som mot avgift
upplåter fiskerätt lill annan vid straffansvar skall vara skyldig tillse alt
den lill vilken fiskerätten upplåts har eriagt fiskevårdsavgift. Regeln kan
upplevas som en last från upplätarens sida och lägga hinder i vägen för
fiskekortförsäljning genom automater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.5.9 Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Den föreslagna fiskevårdsavgiften<br>
på 20 kronor räknar ulredningen med skall erläggas av ca I milj. av landets<br>
2 milj. fritidsfiskare. Eftersom man inle heller i detta avseende föreslår<br>
förbättrade övervakningsresurser konstaterar man, alt 1 milj. eller 50 % av<br>
landets fritidsfiskare kommer alt bli lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del kan inte vara rimligt
att lägga kontrollen av erlagd fiskevårdsavgift på föreningarnas
kortförsäljare. Fiskekort säljs ju även i automater eller genom
utbetalningskort som tillsänds medlemmar per post. Det bör räcka med skyldighet
enligl 47 § för enskild person att kunna uppvisa bevis om erlagd fiskevårdsavgifl
för polisman eller person som avses i 56 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands
län: Skulle fiskevårdsavgift införas enligt utredningens förslag blir del svårt
och kostsamt alt övervaka att betalningsskyldigheten fullgjorts. T.ex. kan
nämnas alt konlroll genom upplåtaren icke är möjlig vid fiske på frivatten
eller där fiskekort numera säljs via automat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län:
I 48 § i förslaget till lag om fiske stadgas, att den som mot vederlag upplåter
fiskerätt lill annan är skyldig alt tillse att denne har eriagt fiskevårdsavgifl,
och i 53 § andra slyckel i förslaget stadgas, all den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mol detta dömes lill böter. Det bör övervägas att dessa bestämmelser
ersattes med regler av innehåll atl upplåtelse av fiskerätt är giltig endasi om
stadgad fiskevårdsavgifl erlagls och atl erinran härom bör göras vid
upplåtelse. Ansvaret för att fiskevårdsavgift erlagts bör helt åvila den fiskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens
län: Dock delar länsstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
krifik som framförts av fiskenämnden mot systemet för kontroll alt avgiften
betalts. Att kortförsäljarna skall åläggas della mot straffansvar torde inte
vara någon realistisk lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR: Att
som utredningen föreslår dels låta försäljare av fiskekort kontrollera alt
avgift erlagls, dels kalkylera med att en stor del av de fiskande inte skall
eller inte kommer att erlägga avgiften verkar dock mindre tilltalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Friluftsfrämjandet:
Administrationen av fiskevårdsavgiflen torde bli såväl besvärlig som dyrbar. Konlroll
av efterlevnaden av lag pä området kräver sannolikl speciella tjänstemän.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>14.5.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsindustriernas
samarbetsutskott: Avgiften medför vidare komplicerade
ansvarsförhållanden samt försvårar rationella förfaringssätt med försäljning
av fiskekort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.5.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges fritidsfiskares
riksförbund: Förbundel har i så fall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ingen erinran mot den konstmkfion
av avgiften samt fondens ändamål och fondstyrelsens sammansättning som
utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förbundet vill slutligen
framhålla att även om den föreslagna fiskevårdsavgiften beslutas kommer denna endasi
atl läcka ca hälften av de årliga kostnaderna. Förbundet vill därför starkt understryka
alt fondmedlen endast får lagas i anspråk för fiskevård, service, information,
organisationsstöd samt viss tillsyn i enskilt vatten. Övriga kostnader -
årliga eller av engångskaraktär — bör hell bestridas genom budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14.6
Fiskevårdsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.6.1----------------- Kammarkollegiet: Kollegiet
har inte någol att erinra mot att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förvaltningen av den
föreslagna fiskevårdsfonden lägges på verket. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den fondförvaltning
kollegiet har hand om är redan omfattande och inkluderar den i sammanhanget säsom
förebild använda jaktvärdsfonden. En fond av det slag varom här är fråga
redovisas i de slalliga räkenskaperna bland "övriga diverse medel".
Detta redovisningssätt innebär all tillgångarna i fonden inte ingär i statens
bokförda nettoförmögenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att hålla fiskevårdsavgiften sä läg som möjligt bör kammarkollegiet<br>
förränta fondmedlen genom placeringar i olika värdepapper m.m. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt fiskevaltensutredningens
förslag skulle kollegiet avge redovisning till regeringen för fiskevårdsfondens
förvaltning. Det är kollegiets bestämda uppfattning att en sådan redovisning i
stället bör ankomma på fondens styrelse, som ju blir det materiellt beslutande
organet. Erforderiigt siffermaterial ur fondräkenskaperna kommer kollegiet
givetvis atl ta fram åt styrelsen för fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket: Ulredningen
föreslår atl en särskild fiskevärds-fond skall inrättas och att avgifterna
skall tillföras denna. Detta innebär en form av specialdestination, som enligt RRVs
mening inte ligger i linje med de av riksdagen antagna principerna för
moderniseringen av del statliga budgetsystemet. RRV föreslår därför, atl
avgiftsmedlen tas upp under budgetens inkomstsida och alt anslag för
motsvarande ändamål anvisas för att disponeras av fiskeristyrelsen. Den
föreslagna ordningen bör enligt RRVs mening inte hindra att berörda
intresseorganisationer kan beredas tillfälle att ge synpunkter på användningen
av avgiftsmedlen, t. ex. genom en till fiskeristyrelsen knuten rådgivande
nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Beredningen för
samordning av statliga insatser för rekreation</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>m.m.: Beredningen är-- emot
att fonder centralt byggs upp av ell</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslaget
avgiftssystem. Staten bör, inle minst mot bakgmnden av sin uttalade
rekreationspolitik, via budgetmedel slödja rekreation och friluftsliv i skilda
former. Detta stöd bör enligt beredningen ulgå till olika aktiviteter efter
behov och inte styras av eventuella tillgängliga medel för vissa aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14.6.4----------------------------- Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Formen med en särskild</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fiskevärdsfond syns-- borga
för att de medel som flyter in också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>direkt
kommer fisket till godo. I viss mån kan det väl emellertid sägas att<br>
fritidsfiskarna därigenom får bära en stor del av kostnaderna för en fiske<br>
vård, som kommer hela befolkningen till godo i form av ett bättre hushål<br>
lande med en naturresurs.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Det bör övervägas om inte även yrkesfiskets företrädare skall vara
representerade i fiskevårdsfondens styrelse eftersom en stor del av fondmedlen
skall användas fill direkta fiskevårdsåtgärder i vatten som ocksä är av
intresse för yrkesfisket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.6.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs
län: Enligt förslaget skall av influtna avgifter bildas en fond, benämnd
fiskevårdsfonden, som skall förvaltas av kammarkollegiet. Om en
fiskevårdsavgift införes och denna fond bildas är det angeläget alt
naturvårdsintressena garanteras medinflylande i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
en fiskevårdsavgift införes bör influtna medel ej få användas för restaurering
av ett försurat vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.6.7--------------------------- Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Medlen bör ullföras en fond,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fiskevårdsfonden.
Beträffande denna fond bör, med nedan angivna undantag, de av utredningen
föreslagna reglerna gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ifrågasätter om det kan vara lämpligl att fondstyrelsen skall fatta beslut för
varje inkommen ansökan om bidrag. Fondstyrelsens uppgift bör enligt
länsstyrelsen vara alt fördela fondmedel efter de medelsbehov som redovisats fråh
resp. fiskenämnd. Slörre projekt skall naturligtvis prövas av fondstyrelsen
men i övrigl bör fiskenämnderna fä besluta om bidrag till lokala åtgärder av de
medel som fondstyrelsen fördelat lill resp. län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.6.8 Hushållningssällskapens
förbund och Sveriges fiskevattenägareför<br>
bund: Det är emellertid angelägel att sålunda influtna medel också används<br>
för angivna ändamål. De administrativa kostnaderna får således icke tillå<br>
tas bli för stora. Förbunden har ingen erinran mot föreslagna förvaltnings-<br>
åtgärder och delar ulredningens uppfattning att ett uppbördssystem med<br>
register bör väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att minska de adminislraliva kostnaderna föreslår förbunden alt fondstyrelsen i
möjligaste mån begränsas. Del synes förbunden onödigt med sä stor allmän
representation i fondstyrelsen som ulredningen föreslagit och borde lämpligen
landstingsförbundet kunna ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.6.9-------------------------- Sveriges
fiskares riksförbund: Yrkesfiskel bör vara företrätt i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
föreslagna fondstyrelsen och komma i åtnjutande av organisalionsbi-drag hksom friudsfiskarnas
och fiskevaltenägarnas organisafioner. Medlen bör fördelas lika mellan dessa
tre organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.6.10--------- Sveriges
turistråd: De medel som flyter in genom fiskevårdsav<br>
gifter skall enligt förslaget bilda en fond med särskild fondstyrelse. Enligl<br>
vår mening talar fiera skäl för att Turisträdet ocksä blir representerat i<br>
denna styrelse.- </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>De
remitterade lagförslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om fiskevårdsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
I syfte att samordna fiskets bedrivande och fiskevården och främja<br>
fiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen kan enligt denna lag fiske<br>
som tillhör eller utgör två eller flera fasligheter sammanföras lill etl fiske<br>
vårdsområde och fiskerättsinnehavare inom detla bilda en fiskevårdsom<br>
rådesförening. Föreningens verksamhet får inle omfatta fiske som enligl<br>
lagen (1950; 596) om rätt till fiske fär bedrivas i enskilt vatten ulan slöd av<br>
enskild fiskerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om det finns särskilda
skäl, fär ett fiskevårdsområde bildas av fiske som tillhör endast en fastighet,
om fastigheten har flera ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Ett fiskevårdsområde får inte omfatta fiske inom områden, där sa<br>
merna har rätt fill fiske enligt rennäringslagen (1971:437), såvill fråga är<br>
om kronomark ovanför odlingsgränsen som står under slalens omedelbara<br>
disposifion eller renbetesfjällen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande fiske inom
andra områden, där samerna har räll lill fiske enligt rennäringslagen, får
någon inskränkning inle ske i denna rätt genom bildande av fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Den som äger fiske som ingär i ett fiskevårdsområde är medlem i<br>
fiskevårdsområdesföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har en fastighets fiske
upplåtits i sin helhet för längre lid än elt år, skall bmkaren i stället för upplålaren
vara medlem i föreningen under upplätelseliden, om inte annat har avtalats
mellan upplålaren och bmkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut om bildande av etl fiskevårdsomräde
meddelas av länsstyrelsen, som i samband därmed skall fastställa sladgar för fiskevårdsområdesföreningen
i de hänseenden som anges i 18 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Beslut enligt denna lag
gäller även mol nya medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Villkor
för bildande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ Ett fiskevårdsområde får bildas endasi om ägarna
av del fiske som det är fråga om inte mera allmänt motsätter sig bildandet. Vid
denna prövning skall främst deras mening beaktas, vilkas fiskeutövning påverkas
mest av bildandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ För att elt fiskevårdsområde skall få bildas
krävs all bildandel är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpligt
med hänsyn lill vattenområdets och fiskets beskaffenhet och omfattning samt
förhållandena i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
En fiskevårdsområdesförening får besluta om upplåtelse av fiske<br>
inom fiskevårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
beslut om upplåtelse av en medlems hela fiske eller av fiske som han innehar
med ensamrätt fordras hans samtycke, om inte fisket saknar betydelse för hans
försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
En fiskevårdsområdesförening får besluta att bidrag Ull föreningens<br>
verksamhet skall uttaxeras av medlemmarna, endasi om del finns före<br>
skrifter om sådan uttaxering i stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet
vid bildandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ansökan om bildande av ell
fiskevårdsområde får göras av den som äger fiske som avses ingå i området, av
kommunen eller av fiskenämnden. Ansökan skall göras hos länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ansökningshandlingarna skall
innehålla uppgift om del fiske som avses ingå i fiskevårdsområdet och förslag
till stadgar för fiskevårdsområdesföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Frågan om bildande av elt
fiskevårdsområde skall utredas vid en förtaltning under ledning av en förtätlningsman,
om del inte är uppenbart att förutsättningar för bildandel saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
får dock utan föregående förrättning besluta all bilda elt fiskevårdsområde, om
alla ägarna av fisket är ense om delta eller om förrättning annars inte anses
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Förrättningsmannen skall med ledning av ansökningshandlingarna<br>
och vad som i övrigl har förekommit göra upp ell förslag lill del fiske som<br>
bör ingå i fiskevårdsområdel och de sladgar som bör gälla för fiskevårds<br>
områdesföreningen. Han skall vidare, i den omfattning som behövs för<br>
prövningen enligl 6 §, ulreda vilka som är ägare till fisket och upprätta en<br>
förteckning över ägarna (fiskerätlsförteckning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
skall behandlas vid sammanträde inför förrältningsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Förrättningsmannen skall genom kungörelse kalla ägarna av fisket<br>
fill sammanträdet. Kungörelsen skall innehålla en kort beskrivning av den<br>
avsedda områdesbildningen samt uppgift om tid och plats där ansöknings<br>
handlingarna och fiskerätlsförteckningen finns tillgängliga. I kungörelsen<br>
skall den som vill åberopa skriftlig utredning till stöd för erinringar mol<br>
fiskerätlsförteckningen uppmanas att lägga fram ulredningen senast vid<br>
sammanträdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungörelsen
skall införas i ortstidning. I fiskerättsförteckningen upptagna ägare av fiske
skall skriftligen underrättas om kungörelsens innehåll. Om införande i
ortstidning inte är påkallat, får kungörelsen i stället delges ägarna av
fisket. Kommunen och fiskenämnden skall allfid underrättas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Vid förrättningen skall fömtsättningarna för bildande av fiskevårds<br>
området utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fiskerättsinnehavarna
skall fä tillfälle atl yttra sig och lägga fram utredning i frågor som är av
betydelse för bildandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Förrättningsmannen skall avge ett utlåtande om fiskevårdsområdel<br>
bör komma till stånd. Finner förrättningsmannen att det bör ske, skall han i<br>
utlåtandet ta in förslag i fråga om det fiske som fiskevårdsområdel skall<br>
omfatta och förslag till stadgar för fiskevårdsområdesföreningen. I utlåtan<br>
det skall alltid anges hur förtättningskostnaderna bör betalas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förrättningen avslutas
genom att utlåtandet och övriga förrättningshandlingar läggs fram för ägarna
av fisket pä tid och plats som bestämts vid sammanträde. Handlingarna hålls
härefter tillgängliga för granskning under en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
utgången av denna tid skall förrättningsmannen översända för-rättningshandlingama
och de erinringar som kan ha framställts till länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Meddelas beslut om bildande av etl fiskevårdsomräde, skall kostna<br>
derna för bildandet, i den mån bidrag inte utgår av allmänna medel,<br>
fördelas mellan ägarna av fisket efter vad som är skäligt. Bildas inte något<br>
fiskevårdsområde, skall kostnaderna betalas av sökanden eller fördelas<br>
mellan sökandena, om inte särskilda omständigheter föranleder att betal<br>
ningsskyldigheten fördelas mellan ägarna av fisket eller vissa av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stadgar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Av stadgarna för en fiskevårdsområdesförening skall framgå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. grunderna
för fiskets nyttjande och för fiskevården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. vilka
riktlinjer i övrigt som skall gälla för föreningens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Pä ansökan av fiskevårdsområdesföreningens styrelse får länssty<br>
relsen besluta om ändring av stadgarna i de hänseenden som anges i 18 §.<br>
För sädana ändringar gäller villkoren för och förfarandet vid bildande av<br>
fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>§ För fiskevårdsområdesföreningen skall finnas en
styrelse. Innan styrelsen har utsetts kan föreningen inte förvärva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter. Styrelsen företräder föreningen mot tredje man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Medlemmarnas rätt att delta i
handhavandet av fiskevårdsområdesföreningens angelägenheter utövas på
fiskestämma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Vid omröstning på fiskestämma
gäller att varje medlem har en röst, om inte annat följer av stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
får för egen del rösta för mer än en femtedel av del på stämman företrädda
röstetalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Den mening som har fält del högsta röstetalet gäller som stämmans<br>
beslut. Val avgörs vid lika röstetal genom lottning. I andra frågor gäller den<br>
mening som biträds av de flesta röstande eller, om även anlalel röstande är<br>
lika, av stämmans ordförande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsområdes
bestånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Länsslyrelsen kan besluta att en fiskevårdsområdesförening skall<br>
upplösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådanl
beslut får meddelas om ägarna av fisket mera allmänt motsätter sig en fortsatt
samverkan eller om ändrade förhållanden inträtt som väsentUgt inverkar på
föreningens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om upplösning på den förstnämnda grunden fär inte meddelas innan tio år har
förflutit från det beslutet om bildande av fiskevårdsområdet vann laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25 §
På ansökan av styrelsen för de fiskevårdsområdesföreningar som<br>
berörs kan länsstyrelsen besluta aft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>föra samman flera fiskevårdsomräden
till etl fiskevårdsområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dela upp ett fiskevårdsområde i
flera fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sådan ombildning gäller villkoren för och förfarandet vid bildande av
fiskevårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ på ansökan av fiskevårdsområdesföreningens
styrelse får länsstyrelsen besluta alt ett fiske skall anslutas Ull fiskevårdsområdel.
För sådan anslutning fordras medgivande av fiskets ägare och, om fisket ingår i
fiskevårdsomräde, av fiskevårdsområdesföreningen för det området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsslyrelsen får beslula alt
ell fiske skall uleslulas ur fiskevårds-området. Ansökan om uteslutning skall
göras av fiskevårdsområdesföreningens styrelse eller av fiskets ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen får förordna
att frågor som avses i 24, 26 eller 27 § skall utredas vid förrättning innan
länsstyrelsen beslutar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
förfarandet vid sådan förrättning gäller 13-16 §§ i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Vid upplösning av en fiskevårdsområdesförening gäller bestämmel<br>
sen i 62 § lagen (1973; 1150) om förvaltning av samfälligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Bryter den som är medlem i fiskevårdsområdesföreningen mot de<br>
regler som enligt stadgarna eller fiskestämmans beslul gäller för fisket<br>
inom fiskevårdsområdel döms till böter, om inle gärningen är belagd med<br>
straff i annan lag eller författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådant
brott får åtalas av åklagare endasi efter angivelse av målsägande. Som
målsägande anses även fiskevårdsområdesföreningen och medlem i föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Anser en medlem vars rätt berörs av beslut på fiskeslämma eller<br>
beslut av fiskevårdsområdesföreningens styrelse att beslutet inte har till<br>
kommit i behörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan<br>
författning eller mot stadgarna eller kränker hans enskilda rätt, får han<br>
överklaga beslutet hos länsslyrelsen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvärshandlingen
skall ha inkommil fill länsstyrelsen inom fyra veckor från dagen för beslutet.
I fråga om besvär mot styrelsens beslut räknas dock besvärstiden från den dag
klaganden fick del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskestämmans
eller styrelsens beslut skall gälla utan hinder av aU det har överklagats, om
inte länsstyrelsen förordnar annat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32
§ Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
beslut som länsstyrelsen eller kammarrätten meddelar enligt denna lag angår så
många att avskrift av beslutel inte lämpligen kan lillställas envar av dem,
skall meddelande om beslutet införas i ortstidning. Tiden för överklagande
skall räknas frän den dag dä kungörandet har skelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
beslut skall gälla utan hinder av alt det har överklagats, om inte kammarrätten
förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
januari 1982, dä lagen (1960:130) om fiskevårdsomräden skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I ärenden om bildande av
fiskevårdsområde, i vilka förtätlningssam-manträde hållits eller kallelse till
sådant sammanträde skett före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser
fortfarande gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsområden, som bildats
enligt lagen (1960:130) om fiskevårdsområden, ombildas i samband med den nya
lagens ikraftträdande lill fiskevårdsområden och fiskevårdsområdesföreningar.
För sädana områdesföreningar skall bestämmelserna i 10, 12 och 13 §§ lagen
(1960:130) om fiskevårdsomräden gälla som om de upptagits som bestämmelser i
stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har fiske upplåtits genom servitut
skall vad i lagen sägs om ägaren av fisket i stället gälla ägaren av den
fastighet lill vars förmån servitutet gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i
denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1950:596) om rätt till Tiske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1950:596) om rätt till fiske' dels att 31 och 32 §§
skall upphöra att gälla, dels att 30 och 41 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>30</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>§<br>
Om innehavare av enskild fiske-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Om innehavare av enskild fiske<br>
rätt, i strid med aUmänt intresse,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>rätl i strid med allmänna intressen<br>
uppenbart vansköter fisket genom</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>uppenbart vansköter fisket genom<br>
alltför hård beskattning av fiskbe-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>alltför hård beskattning av fiskbe<br>
ståndet eller genom underiåtenhet</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ståndet eller genom underiåtenhet<br>
att utnyttja fisket, skall statens fis-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>att utnyttja fisket,
får fiskenämn-<br>
keritjänsteman söka träffa överens-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>den förelägga honom att bedriva<br>
kommelse med ägaren av den fas-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>fisket på ett sätt som behövs för att<br>
tighet, tiU vilken fisket hör, samt,</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>avhjälpa vanskötseln.
Innehas fis-<br>
där fiskerätt innehaves av annan,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ket av annan än ägaren, får före-<br>
Jämväl med denne om fiskets bedri-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>läggandet i stället riktas mot</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av 31 § 1970:438.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse vande. Överenskommelsen skall
avfattas skriftligen samt avse viss tid, högst tio år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse ägaren. I föreläggandet får nämnden
sätta ut vite.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Agaren eUer innehavaren år skyldig att tåla att en
föreskriven åtgärd vidtas även om föreläggandet riktas mot den andre.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>41 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot länsstyrelses beslul i ärende, vara 24, 28 ellet
29 § äger liUämpning, eller rörande utdömande av vite enligt 32 § föres hos
kammarrätten genom besvär inom två månader efter det klaganden er-höU del av beslutel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot beslul enligl denna lag av annan myndighet än regeringen
i annat fall än som avses i första stycket/öré".? hos regeringen genom
besvär inom tid som sägs i första stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vederbörande
fiskeriintendenl är på grund av sin befattning behörig att föra talan i ärende
som avses i första eller andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då beslut som myndighet meddelar enligt denna lag angår
sä många att avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem,
skall delgivning ske enligl 17 § delgivningslagen (1970; 428).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut, som avses i 22, 28 och 29 §§, skola lända tdl
efterrättelse utan hinder av förd klagan, om ej annorlunda förordnas. Om
särskilda sV.ä\ föreligga, må länsstyrelsen förordna att även beslut, som
avses i i/ §, skall lända till omedelbar efterrättelse.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens beslut i sådana ärenden som avses i 24, 28
eller 29 § överklagas hos kammartätten genom besvär inom två månader efter det
klaganden fick del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskenämndens beslut i sådant ärende som avses i 30 §
överklagas hos fiskeristyrelsen genom besvär inom tre veckor efter det
klaganden fick del av beslutet. Fiskeristyrelsens beslut överklagas hos regeringen
genom besvär.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligt denna lag av en förvaltningsmyndighet
överklagas i övriga fall inom den lid som anges i första stycket hos regeringen
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vederbörande fiskeriinlenden-tent är på grund av sin
befattning behörig all föra talan i ärende som avses i första, andra eller
tredje slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då beslut som en myndighel meddelar enligl denna lag angår
så många atl en avskrift av beslutel inte lämpligen kan tillställas var och en
av dem, skall delgivning ske enligt 17 § delgivningslagen (1970:428),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut, som avses i 22, 28 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§§, skaU gälla
ulan hinder av att det har överklagats, om inte annat förordnas. Om det finns
särskilda skäl, får fiskenämnden förordna atl även sådant beslul, som avses i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§, skall
gälla med omedelbar verkan.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Senasle lydelse 1975:176.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
rörande fiskets bedrivande (fiskeriplan) som har fastställts med slöd av 31 §
andra stycket skall anses meddelade med slöd av 30 § första stycket i dess nya
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om talan mot beslut enligl 31 eller 32 §, som meddelats före den I
januari 1982, skall även därefter äldre lag gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i expropriationslagen (1972:719)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att i expropriationslagen (1972:719) skall införas en ny paragraf, 2
kap. 7 a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>E.xpropriation
får ske för att tillgodose den allmänna fiskevården eller för vetenskapliga
undersökningar och försök ifråga om fiske.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1973:1156) om ändring i lagen (1950:596) om rätt till flske</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl övergångsbestämmelserna lill lagen (1973: 1156) om ändring i
lagen (1950:596) om rätl till fiske' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förordnande
angående nyttjande Förordnande angående nyttjande<br>
av samfällt fiske, som meddelats av</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>av samfällt fiske, som meddelats av<br>
länsstyrelse med stöd av äldre lag,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>länsstyrelse med slöd av äldre lag,<br>
skall gälla till dess delägarna beslu-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>skall
gälla till dess annat har beslu<br>
tat annat enligl lagen (1960:130) om</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>tals
enligt lagen (1981:00) om fiske-<br>
fiskevårdsområden eller lagen</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>vårdsområden</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>eller</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>lagen<br>
(1973:1150) om förvaltning av sam-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>(1973; 1150) om förvaltning av sam<br>
fälligheter. Har sädant förordnande</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>fälligheter. Har sådant förordnande<br>
meddelats för viss tid, får länssty-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>meddelats
för viss lid, fär länssty<br>
relsen pä ansökan av delägare för-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>relsen på ansökan av delägare för<br>
länga tiden, dock längst till utgång-</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>länga
tiden, dock längst lill utgång<br>
en av år 1983.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>en av år 1990.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse 1975:1310.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande upplåtelse,
som skett enligt 24 § andra stycket i dess äldre lydelse, skall äldre lag
fortfarande äga tillämpning.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 24 § andra stycket i dess äldre lydelse skall gälla till dess
fiskevårdsområde enligt lagen (1960:130) om fiskevårdsområden bildats eller
föreningsförvaltning enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
anordnats, dock längst lill utgången av år 1983.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 24 § andra stycket i dess äldre lydelse skall gälla till dess
fiskevårdsområde enligt lagen (1981:00) om fiskevårdsområden bildats eller föreningsför-vallning
enligt lagen (1973:1150) om förvallning av samfälligheter anordnats, dock
längst till utgången av år 1990.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1982.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1981-02-26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Hilding, justitierådet Vängby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 12 febmari
1981 har regeringen på hemställan av chefen för jordbmksdepartementet Dahlgren
beslutat inhämta lagrådets yllrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om fiskevårdsomräden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1950:596) om räll lill fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1973:1156) om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragils av hovrättsassessorerna Hans Petterson och
Gunnar Holmgren. Förslagen föranleder följande yttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om fiskevårdsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ny lag om fiskevårdsområden, som skall ersälla den nuvarande lagen (1960:
130) om fiskevårdsomräden, har i belydande utsträckning utarbetats med lagen
(1980:894) om jaktvårdsområden som förebild. Jakl och fiske företer emellertid
från rättslig synpunkl betydande skiljaktigheler sinsemellan. Anledningen
härtill är bl.a. alt fisket många gånger lämnats utanför skiften och andra
ändringar i fastighetsindelningen och har karaktären av samfällighet. Del sagda
medför atl vissa frågor kräver en mer ingående reglering än som kan anses
påkallad beträffande jakten. Det innebär ocksä atl fisket inle sällan faller
under lagen (1973:1150) om förvallning av samfälligheter och att sälunda behovel
av en samordning med denna mäsle uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
annat drag som karaktäriserar den föreslagna lagen är de förenklingar som
eftersträvats i förhållande till den nuvarande lagen om fiskevårdsomräden.
Anledning härtill är uppenbarligen alt relalivi få fiskevårdsområden bildats
enligt den nuvarande lagen och all della tillskrivits de krav på utredning om
delaktigheten i fiskevårdsområdet som slälls i den nuvarande lagen. Förslagel syflar
därför till all en mer summarisk utredning av delakfigheten skall kunna ske.
Delta har i sin lur förl med sig all delägarnas skyldighet enligl nuvarande lag
atl gentemot fiskevårdsområdel svara för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dess
förpliktelser för framtiden avses endasi undanlagsvis fä en motsvarighet med
stöd av föreskrifter om uttaxering i fiskevårdsområdesföreningens stadgar. De
sålunda föreslagna förenklingarna får i och för sig godtagas. Det förtjänar
emellertid understrykas, alt fiskevårdsområdesföreningar i vissa fall kan
tänkas ha en sådan omsättning alt del kan föranleda behov av den kreditbas som
medlemmarnas ansvarighet gentemot föreningen kan utgöra. Det är därför tänkbart
all möjlighelen att i stadgarna la in föreskrifter om uttaxering kommer alt
utnyttjas oftare än remissen synes förutsätta och därmed föra med sig behov av ulredning
om delaktighetslalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
ändringar i förhållande till den nuvarande lagen synes endasi ha sin grund i
önskemål att efter mönster av lagen om jaktvärdsomräden åstadkomma en teknisk
förenkling av lagtexten. Självfallet bör i samband med ny lagstiftning
möjligheten atl underiälla förståelsen och överskådligheten av lagtexten tas lill
vara. Om emellertid förenklingen endast innebär atl frågor som tidigare varit
reglerade och som den av ämnet intresserade sålunda kunnal få information om direkl
i lagtexten - överlämnas åt rättspraxis är inle mycket vunnet. I förevarande
förslag synes särskilt tredje mans behov av rättsskydd påkalla en mer utförlig
reglering av frågor om fiskevårdsomrädesförenings organisation och upplösning
än som förslaget innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sagda innebär atl lagrådet i vissa hänseenden förordar en mer ingående
reglering än som kommit lill ullryck i den till lagrådet remitterade lagtexten.
I sina huvuddrag finner lagrådet dock det remitterade förslaget vara
godtagbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
genom all del i första styckets första mening anges atl sammanförandet skall
avse fiske som tillhör eller ulgör två eller flera fastigheter har strängt
taget angivils all del frifiske som enligt fiskerätlslagen får ske i enskilt
vatten ej inbegripes. Även om andra meningen, som uttryckligen undantager frifiskel
i enskilt vallen, med hänsyn härtill i och för sig knappast är behövlig,
underlättar den förståelsen av stadgandet och bör upptagas i lagen. Sambandel
med första meningen torde dock böra föranleda den jämkningen att uttrycket
"Föreningens verksamhet" bör utbytas mot ordet "Sammanförandel".
Kommer lagen atl innehålla detla stadgande, kan om intet uttryckligen anges i
lagen tvekan uppkomma, huruvida den fiskerätt på allmänt vallen som enligt 3 §
fiskerätlslagen tillkommer innehavare av enskild fiskerätt skall kunna ingå i fiskevårdsområdel,
något som i och för sig följer redan av första meningen. Med hänsyn härtill lorde
den föreslagna lagen - liksom gällande lag - böra innehålla en uttrycklig regel
i ämnet. Del förordas därför alt till första stycket fogas en ny Iredje mening
av förslagsvis följande lydelse: "Däremol får sammanförandel omfatta även
sådant fiske i allmänt vallen som bedrivs med slöd av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stadgandet i 3 § första stycket lagen om rätt lill fiske
eller förordnande enligt tredje stycket samma lagmm".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stadgandet
i andra stycket har fält sädan utformning att del - mol vad som anges i
motiveringen - inte omfatlar fiske som utgör en fastighet. Del förordas därför
den jämkningen av stadgandet atl i andra stycket upptas en andra mening av förslagsvis
följande lydelse: "Vad nu sagts gäller också fiske som utgör en fasfighet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad departementschefen anför är avsikten atl den räll
som enligl andra stycket av förevarande paragraf tillkommer nyttjanderättshavare
skall gälla förvaltningen av fisket inom fiskevårdsområdet. Meningen torde vara
atl han ej skall företräda fisket när fräga är om bildande av fiskevårdsområde.
Denna begränsning av bmkarens ställning får anses - även om inte särskill
tydligt - framgå av den föreslagna lagtexten genom alt första stycket, från
vilket andra stycket är elt undanlag, gäller medlemskap i områdesföreningen;
stadgandet föruisätter alltså all elt beslul om bildande av fiskevårdsomräde
föreligger. Önskvärt synes dock vara atl göra stadgandet något lättillgängligare.
I samband därmed må uppmärksammas all även sedan områdesföreningen kommit lill sländ
frågor kan förekomma som är av samma art som dem som är aktuella vid
fiskevårdsområdets bildande, t.ex. frågor om anslutning av ylterligare fiske
till fiskevårdsområdel, om uteslutning av visst fiske ur området eller om
ändrade grunder för utnyttjandet av det till fiskevårdsområdel hörande fisket.
Det slutliga avgörandet av frågor av denna art tillkommer enligt förslagel länsslyrelsen.
Anmärkas må, att lagrådet vid 18 § förordar en mer ingående reglering av de
frågor i vilka länsstyrelsen skall ha den slutliga beslutanderätten. De skäl
som talar för att ägaren och ej brukaren har lalerällen för del upplåtna fisket
vid fråga om bildande av fiskevårdsområde gäller även vid behandlingen av
spörsmål av den art som nu berörts. Under åberopande av vad nu anförts förordas
atl - i likhel med vad som gäller enligl 3 § gällande lag - i andra slyckel av
förevarande paragraf upptages en ny andra mening av förslagsvis följande
lydelse: "I fräga där del slutliga avgörandet tillkommer länsstyrelsen får
dock brukaren endast med ägarens medgivande föra talan för fisket."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad departementschefen i specialmotiveringen till
förevarande paragraf anför framgår atl den som har servitutsrätt till fiske
skall - i likhel med vad som stadgas i gällande lag - anses som ägare lill
fisket. Under förklaring att nya upplåtelser inte torde komma i fråga har i
förslaget bestämmelsen i ämnet upptagits bland övergångsbestämmelserna till lagen.
Då emellertid enligl gällande räll hinder inte möter all upplåta servilul
avseende räll lill fiske (jfr NJA 1976 s. 242), synes bestämmelsen rätteligen
ha sin plats i lagen och ej bland övergängsbeslämmelserna. Bestämmelsen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan placeras som ell Iredje stycke i förevarande paragraf,
oaktat alt denna regel — i motsats till bestämmelserna i de två första slyckena
- lar sikte pä situationen såväl före som efter bildandet av etl fiskevårdsområde.
Av bestämmelsen bör framgä all servilulshavarens rätt all företräda den tjänande
fastigheten är begränsad lill den räll lill fiske servitutet omfallar; avser
upplåtelsen inle fastighetens hela fiske, företräds fastigheten i övrigt av
dess ägare. Såsom ell Iredje stycke i förevarande paragraf bör på grund av vad
nu anförts upptagas en regel av förslagsvis följande lydelse: "Har fiske
upplåtits genom servitut, skall, såvitt avser det upplåtna fisket, vad som i
denna lag sägs om ägare till fiske i stället gälla ägaren till den fastighet,
till vars förmån servitutet gäller."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om i ett fiskevårdsområde ingär fiske som ulgör samfällighet
och denna samfällighet förvaltas av en samfällighetsförening enligl lagen
(1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, skulle del vara olämpligt all
med avseende på fiskevårdsområdet låta delägarna själva direkt företräda
fisket. Den direkla förvaltningen av enskild fiskerätt utövas ju i här avsedda
fall inte av ägarna, som normall är fallet, utan av samfällighetsföreningen.
Som ett Qärde stycke i förevarande paragraf bör därför införas en bestämmelse
av förslagsvis följande lydelse: "Om fiske i elt fiskevårdsområde ingår i samfällighet,
som förvallas av en samfällighetsförening enligl lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter, företräds ägaren av fisket vid tillämpning av
denna lag av samfällighetsföreningen." Förslaget innebär, att samfällighetsföreningen
företräder ägaren såväl vid bildande av fiskevårdsområde som i fiskevårdsområdesföreningen.
Ägaren blir dock medlem i fiskevårdsområdesföreningen med samfällighetsföreningen
som legal ställföreträdare, så atl vid omröstning en röst skall räknas för
varje delägare i samfällt fiske och vid behov särskill delaktighetslal beräknas
för sådan delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förevarande paragraf har del s.k. opinionsvillkoret
kommit lill ullryck. För alt elt fiskevårdsområde skall fä bildas uppställs som
villkor all ägarna av det fiske som det är fråga om "inle mera allmänl motsätter
sig bildandet". Härvid skall främst deras mening beaklas, vilkas fiskeulövning
påverkas mest av bildandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen är avsedd all ersätta de nuvarande
omröstningsreglerna i 6 § gällande lag, enligl vilka samtycke skall föreligga
antingen frän delägare, som företräder mer än hälften av de röstandes delaktighetslal
och tillika utgör minst en tredjedel av antalet röstande, eller från delägare,
som utgör mer än halva antalet röstande och tillika förelräder minst en
tredjedel av de röstandes delaktighetslal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl för att ersätta gällande omröslningsregler med
ett opinionsvillkor anförs att nämnda regler nödvändiggör ell myckel
tidsödande arbete</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med framför allt fastställande av delaktighetslalen. Enligl
departementschefen har det nuvarande kravel på en fullständig karlläggning av
fiskerätten utan tvekan varil huvudorsaken till alt fiskevårdsområden bildals
i så blygsam omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motsvarande
skäl anfördes när opinionsvillkoret första gängen infördes i svensk
lagstiftning (5 kap. 5 § 1970 års fastighetsbildningslag). Anledningen till atl
man i annan ordning än den ditlillsvarande ändock ville förvissa sig om elt
stöd från fastighetsägarnas sida angavs vara atl ell lyckosamt genomförande av
en fastighetsreglering förutsatte ett mera allmänl intresse bland dem som
berördes av regleringen. Bestämmelsen om ell opinionsvillkor har senare fått
sin efterföljd i 1973 års anläggningslag och 1976 ärs lag om valtenförbund (7
resp. 5 §). Alt märka är att i de tre lagar, där villkoret redan är inskrivet, detla
försetts med två begränsningsregler. Dels skall de som motsätter sig bildandet
ange "beaktansvärda skäl" för sin ståndpunkt, dels gäller inte
villkoret om behovel av fastighetsregleringen (anläggningen, vattenförbundel)
är "synneriigen angelägel". 1 lagen om valtenförbund är lill det
sistnämnda uttrycket fogat orden "ur allmän synpunkt".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 det
föreliggande förslaget till lag om fiskerättsområden har de angivna båda
begränsningarna tagils bort. Del måsle emellertid anses otillfredsställande om
villkoret här får en annan utformning än i den lidigare lagsliftningen. En
bestämmelse av denna myckel specifika karaktär synes så längt möjligt böra ha
en ensartad innebörd. Med hänsyn lill del anförda förordas att paragrafen ges
följande lydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Ett fiskevårdsområde får inle bildas om ägarna av
del fiske som det är fråga om mera allmänl motsätter sig bildandet och har beaktansvärda
skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas, vilkas
fiskeutövning påverkas mest av bildandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller inte, om behovet av fiskevårdsområdels
bildande är synnerligen angeläget".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Lagrådet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 första stycket andra meningen av förevarande paragraf
stadgas alt förrältningsmannen "i den omfallning som behövs för prövningen
enligl 6 §" skall utreda vilka som är ägare lill fisket och upprätta en
förteckning över dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
6 § andra meningen skall vid prövningen av opinionsvillkoret främst deras
mening beaktas, vilkas fiskeulövning päverkas mest av bildandet. Av
specialmotiveringen till denna bestämmelse framgår atl lill sådana
fiskerättsägare bl.a. bör räknas de som har de största andelarna i fisket.
Prövningen enligt 6 § kan således komma att nödvändiggöra även en redovisning
av andelslalen. Del torde kunna förutsättas alt uttrycket "i den
omfattning som behövs för prövningen enligt 6 §" innebär atl förteck-18
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
över ägarna i förekommande fall skall innefatta även angivande av andelstal.
Något förtydligande av lagtexten i sagda hänseende synes med hänsyn härtill inle
erforderligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förevarande paragraf
innehåller bestämmelser om hur ägare av fiske inom det tilltänkta fiskevårdsområdel
skall kallas lill förrältningssammanlräde. Regleringen innebär avvikelser från
delgivningslagens bestämmelser. Anledningen till dqtta synes vara alt fiskerätlsförteckningen
inte behöver göras mer fullständig än som krävs för tillämpningen av opinionsvillkoret
och att förrättningsmannen därför mänga gånger saknar fullständig kännedom om
vilka som är ägare till fisket. När bestämmelser om delgivning finns samlade i
delgivningslagen, medför del emellertid vissa nackdelar att göra avsteg från
dess system. Börjar man all i skilda lagar införa särskilda system för
delgivning, finns risk för alt den enhetlighet som delgivningslagen skulle
åstadkomma åler gär förlorad. Vidare kommer ändå behov att föreligga alt för
särskilda fall hänvisa lill delgivningslagens bestämmelser, och det finns dä
risk för atl de olika regelsystemen inle passar ihop. Exempel härpå finns i
förevarande lagförslag. Enligl andra stycket tredje meningen skall, om
införande i ortstidning inle är påkallat, kungörelsen i stället delges ägarna
av fisket. Detta kan emellertid komma att innebära att vid tillämpning av
delgivningslagens bestämmelser om kungörelsedelgivning kungörelsen införs just
i ortstidning. Om man accepterar lagförslagets grundläggande tanke, att
fullständig fiskerättsförteckning inte behöver upprättas, mäsle man därmed
också acceptera atl vissa ägare av fiske fär anses vara okända, såvitt angår förrältningen.
Det går i så fall bra att efler mönster av 4 kap. 18 § fastighetsbildningslagen
anpassa kallelseförfarandel så atl delgivningslagens regler kan lillämpas.
Särskild kallelse skall därvid utfärdas på de okända ägarna av fiske.
Delgivning av denna kallelse får ske med fillämpning av 16 § första stycket
första meningen delgivningslagen. De i fiskerätlsförteckningen upptagna ägarna
av fiske delges enligt i övrigt tillämpliga bestämmelser i delgivningslagen.
Anses delgivningsförfarandet ytterligare behöva underlättas, kan mönsler sökas
i 4 kap. 20—22 §§ fastighetsbildningslagen. Så har dock ej sketl i lagen om
jaktvårdsområden. Detta synes ej heller här vara erforderligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en lösning enligt de föreslagna riktlinjerna vinns ocksä en bällre
överensstämmelse med vad som för närvarande gäller. Del bör i sammanhanget
understrykas alt när majoritetskravel i gällande lag genom proposition 1969:42
ändrades till all avse majoriteten av de vid förrältningssam-manträdet
närvarande (mot lidigare samlliga delägare) man samtidigt skärpte kravet på
delgivning av kallelsen till detta sammanträde i syfte atl undvika
rättsförluster. Det synes även med hänsyn härtill önskvärt att
delgivningslagens bestämmelser blir tillämpliga på kallelsen lill förrätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningssammanträdet.
Därmed undviks ocksä den otillfredsställande situation, som blir en följd av
förslaget i lagrådsremissen, nämligen all sättet för meddelandet till den
enskilde fiskerättsägaren blir beroende av hur noggrant ägarförteckningen
kommit att utformas. Om förrältningsmannen utgår från alt förteckningen är
uttömmande, skall kungörelse i ortstidningen inle ske ulan angiven ägare skall
i slällel delges kallelsen. Ulvisar emellertid ägarföreteckningen oklarhet på
vissa punkter eller kan del antagas att ytterligare fiskerättsägare finns, som inle
kunnal anges i förteckningen, skall kallelsen kungöras i ortstidningen. Elt sädani
kungörande medför enligl förslaget alt inte heller de kända delägarna delges
med ordinär delgivning ulan endast skriftligen underrättas om kungörelsens
innehåll. Angående innebörden av sistnämnda bestämmelse hänvisas lill vad lagrådet
avslutningsvis anför vid förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt första stycket
skall vidare i kungörelsen den som vill åberopa skriftlig ulredning till stöd
för erinringar mot fiskerätlsförteckningen uppmanas att lägga fram ulredningen
senasl vid sammanträdet. En sälunda formulerad uppmaning kan måhända inge
ägarna av fisket den föreställningen alt del inte lönar sig atl komma med
andra erinringar än sådana som kan styrkas skriftligen. För atl undanröja denna
risk för missförstånd bör kallelsen ges en något mer allmän avfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om första stycket utformas
efter mönsler av 4 kap. 18 § faslighetsbildningslagen, behöver av det i förslagel
upptagna andra stycket endast bestämmelsen om underrättelser lill kommunen och
fiskenämnden medtagas i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
saknar motsvarighet till bestämmelserna i 18 § andra stycket lagen om jaktvärdsomräden
och 4 kap. 19 § fastighetsbildningslagen om kallelser till nytt sammanträde. En
föreskrift härom synes behövlig också i den nu akluella lagen. Del förordas alt
en sådan tas in i ett Iredje stycke i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda
kan paragrafen förslagsvis ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"Förrättningsmannen
skall kalla ägarna av fisket till sammanträdel. Kallelsen skall innehålla en
kort beskrivning av den avsedda områdesbildningen saml uppgift om tid och
plats där ansökningshandlingarna och fiskerätlsförteckningen finns
tillgängliga. I kallelsen skall anges att ägare av fiske bör senast vid
sammanträdet muntligen eller skriftligen framföra sina synpunkter på
områdesbildningen och fiskerältsförleckningen samt lägga fram skriftlig
utredning som han önskar åberopa till stöd för erinringar mot
fiskerättsförteckningen. Om del inte kan antagas, alt fiskerältsförleckningen
är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av fiske. Kallelsen
skall i god tid före sammanträdet delges ägarna av fisket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förtällningsmannen skall
alltid underrätta kommunen och fiskenämnden om innehållet i kallelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i
tillämpliga delar även då ett nytt sammanträde utsätts. Om vid etl sammanträde
har tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse
delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då
tillkännagivandet skelt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle vad förut sagts om utformningen av första stycket inle
godtas, kan beträffande andra stycket andra meningen av den föreslagna paragrafen
anföras att föreskriften atl i fiskerältsförleckningen upptagna delägare skall
skriftligen underrättas om kungörelsens innehåll enligl vanligen använd
lagstiftningsteknik torde innebära, all vederbörande själv eller genom ombud
skall ha erhållit underrättelsen (jfr prop. 1979/80: 119 s. 174). Då detla ej
torde vara avsett förordas atl i slällel föreskrivs atl meddelande om
kungörelsens innehåll skall med poslen sändas till varje i fiskerätlsförteckningen
upplagen ägare av fiske under hans vanliga adress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 4 § skall fiskevårdsomrädesförenings sladgar endast
i vissa hänseenden fastställas av länsslyrelsen. I övrigl förutsätts - ehuru detla
inle anges i lagtexten - alt stadgarna anlas på fiskestämma på grundval av det
förslag som förrältningsmannen skall ta in i sill ullålande. 1 förevarande
paragraf anges vissa frågor som skall regleras i stadgarna och som sålunda
faller under länsstyrelsens prövning. Hit hör grunderna för fiskels nyll-jinde
och för fiskevärden och de rikllinjer i övrigl som skall gälla för föreningens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhelen inom ett fiskevårdsområde skall enligt förslagel
kunna inskränkas till atl gälla endasi fiske med vissa redskap eller efter viss
fiskart. En sådan inskränkning måsle självfallel komma till uttryck i länsstyrelsens
beslut om fiskevårdsområdel. Inskränkningen skulle i och för sig kunna ges
formen av en begränsning i fiskevårdsområdels omfattning. Förslagets ståndpunkt
är emellertid all den skall som en begränsning i fiskevårdsområdesföreningens verksamhel
komma till uttryck i stadgarna. Det är för atl vinna enhetlighet i beslutens
utformning önskvärt alt delta med större tydlighet anges i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt specialmoliveringen skall ulöver de i förevarande
paragraf åsyftade föreskrifterna finnas bestämmelser i stadgarna för omrädesförening-ens
beslutande och verkslällande organ och andra sådana föreskrifter av föreningsrättsligt
innehåll. I den allmänna motiveringen anges vissa föreskrifter i stadgarna som
på goda grunder anses böra fastslällas av länsslyrelsen men belräffande vilka
del kan råda tvekan om de är av sådan art atl de kan anses omfattade av
bestämmelserna i förevarande paragraf. Den bör därför kompletteras ytterligare
med bestämmelser om de föreskrifter i stadgarna som skall fastslällas av
länsstyrelsen. Sä bör ske beträffande bestämmelser om omröstning, när den inle
skall ske efler huvudlal, gmn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>derna för uttaxering, om sådan får ske, och om hithörande
frågor skall bedömas på gmndval av delägarnas andelstal, vilken andel vatje
medlem har i fisket inom området. Andelstalen måste självfallet fastställas på
grundval av fiskerättsförteckning. Om förrältningsmannen finner alt röstning,
uttaxering eller inkomstfördelning kan komma alt ske på grundval av andelstal,
måste han i den delen upprätta fiskerätlsförteckningen med något störte
noggrannhet än som kanske i och för sig är nödvändigt med tanke på
opinionsmätningen. Någon uttrycklig föreskrift härom synes inte erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda kan förevarande paragraf
förslagsvis ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Av stadgarna för en fiskevårdsområdesförening skall
framgå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. gmnderna för fiskets utnyttjande och för
fiskevården, däribland fräga<br>
om föreningens verksamhet skall vara begränsad lill fiske med vissa red<br>
skap eller till fiske efler viss fiskart,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad som skall
gälla beträffande omröstning, om annan ordning skall tillämpas än att varje
medlem har en röst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gmnderna för
uttaxering från medlemmarna, om sådan skall kunna ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medlemmarnas
andelstal, om de skall läggas lill grund för omröstning, uttaxering eller
fördelning av inkomster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de riktlinjer i
övrigt som skall gälla för föreningens verksamhel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förevarande paragraf får länsstyrelsen - under de
förutsättningar och i den ordning som gäller för bildande av fiskevårdsområde -
beslula om ändring av stadgarna i de hänseenden som anges i 18 §. Så får emellerfid
ske bara på ansökan av fiskevårdsområdesföreningens styrelse. Till en början mä
anmärkas, atl om denna ordning skall tillämpas, i lagen dock endast bör anges
att ansökan får göras av fiskevårdsområdesföreningen. Vilken instans som på
föreningens vägnar har atl fatta beslut i frågan, bör regleras i stadgarna.
Eftersom fråga är om stadgeändring, torde del i allmänhet böra ankomma på
fiskestämma atl fatta beslutet, som sedan fär verkställas av styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fall kan emellertid förekomma, då del är rimligt att
ansökan om ändring av stadgarna får göras av annan än fiskevårdsområdesföreningen.
Detta gäller särskilt om del råder intressemotsättningar inom föreningen mellan
ett fåtal ägare med slora andelslal och många delägare med små andelslal. Den
ena eller andra sidan kan då önska ändring av stadgarnas bestämmelser angående
omröslningsregler m. m. Möjligheterna atl få frågan prövad är emellertid myckel
små, om endasi föreningen har initiativräll, eftersom den ditlillsvarande
majoriteten inle lorde önska någon ändring. Ansökan om ändring av stadgarna i
de hänseenden som anges i 18 § bör därför - i </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
153</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>likhet
med vad som för närvarande gäller — fä göras av den som skulle vara behörig att
göra ansökan, ifall fråga vore om bildande av fiskevårdsområdel. Det behöver
inte befaras att en sådan initiativrätt skall kunna missbmkas, eftersom
länsstyrelsen med motsvarande tillämpning av 12 § första stycket sista ledet
kan omedelbart avslå ansökningen, om det är uppenbart att förutsättningar
saknas för stadgeändring. Sä är fallel, om majoritetsförhållandena i
föreningen är stabila, oavsett efler vilka grunder röstetalen bestäms, och fiskevårdsområdesföreningen
— som givetvis bör få yttra sig över ansökningen - inte önskar få någon ändring
lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mindre
väsentliga ändringar av stadgarna bör kunna genomföras utan ny förtaltning. Så
bör särskilt kunna ske, när till följd av ändrad fasfig-hetsindelning ändringar
krävs av bestämmelse i stadgarna om medlems andelslal (jfr 23 § sista meningen
i gällande lag). En motsvarande tillämpning av bestämmelsen i 12 § andra
stycket sista ledet ger också utrymme härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förevarande
paragraf kan enligt del anförda förslagsvis ges följande lydelse: "Fråga
om ändring av stadgarna i de hänseenden som anges i 18 § prövas av
länsstyrelsen efter ansökan av fiskevårdsområdesföreningen, medlem av
föreningen, kommunen eller fiskenämnden. För prövningen skall i tillämpliga
delar gälla bestämmelserna om villkoren för och förfarandet vid bildande av
fiskevårdsområde."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt andra meningen av
förevarande paragraf kan fiskevårdsområdesförening inte förvärva rälligheler
eller ikläda sig skyldigheter innan styrelse har utsetts. I fråga om bl. a.
ideella föreningar bmkar för rättskapacitet krävas, fömtom all styrelse
utsetts, också all föreningen har sladgar. I det remitterade lagförslaget har
över huvud laget inle kommit lill ullryck atl stadgar skall anlas även i de
delar som inle fastställs av länsslyrelsen. Sä synes kunna indirekt ske genom
en regel i förevarande paragraf all före-finlligheten av sladgar ulgör
förutsättning för rättskapacitet. Andra meningen i paragrafen synes i samband
därmed kunna brytas ul till elt särskill stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nuvarande lag om fiskevårdsområden innehåller 27 och 28 §§ bestämmelser om jäv
för styrelseledamot, om skadeslåndsskyldighet för styrelseledamöter mot fiskevårdsområdel
och mot tredje man och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter. I samband med lillkomslen
av den nuvarande lagen om fiskevårdsomräden uttalade departementschefen med
avseende på bestämmelsen om styrelseledamöters skadeslåndsskyldighet atl denna
visserligen som uttryck för en allmängiltig princip kunde sägas vara självklar
och därmed inte alldeles nödvändig i lagtexten men att lagtexten likväl i
klargörande syfte borde innehålla bestämmelser i ämnet. Motsvarande synpunkter
synes alltjämt göra sig gällande. Lagstiftningen om fiskevårds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>områden
torde komma att tillämpas av lekmän som sannolikt mera sällan har inblick i
annan associalionsrätlslig lagstiftning, och det synes från
informationssynpunkt vara olämpligt att göra den nya lagen mindre upplysande
än den nuvarande i hithörande frågor. För att inte mbba paragrafindelningen i
det remitterade förslaget kan bestämmelser motsvarande 27 och 28 §§ i den
nuvarande lagen samlas i nya stycken i 20 §. En möjlighel är därvid alt som fiskevatlensulredningen
föreslagil hänvisa till motsvarande bestämmelser i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar. Därvid erhålls en mer utförlig reglering än för närvarande.
En annan möjlighel är att föra över bestämmelserna i den nuvarande lagen i
huvudsak oförändrade. Det senare alternativet synes vara tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 25 § andra stycket
i den nuvarande lagen om fiskevårdsomräden får länsstyrelsen, om delägarna inle
utser styrelse, tillsälta sådan på ansökan av någon vars rätt är beroende
därav. Det remitterade förslagel saknar motsvarighet till denna bestämmelse.
Departementschefen uttalar i specialmotiveringen till förevarande paragraf att
risken för all fiskevårdsområdesföreningen kommer att sakna styrelse bör kunna
betraktas som liten och att om den situationen trots allt skulle uppkomma
förhållandena torde vara sådana att länsstyrelsen har anledning att pröva om
inte föreningen bör upplösas. Så synes emellertid enligl den föreslagna 24 §,
som behandlar villkoren för upplösning, inte kunna ske under de första tio
åren efler föreningens bildande. Detta innebär att det under denna tid är
omöjligt för länsstyrelsen säväl att framtvinga alt föreningen fär en styrelse
som all upplösa föreningen. En tredje man, som ingått avlal med föreningen
eller eljest har anspråk mot denna, skulle i så fall kunna sakna någon atl
vända sig till för atl få sina mellanhavanden med föreningen uppklarade. Detla
kan med hänsyn till Iredje mans behov av rättsskydd inle godtas. Den med
utgångspunkt från del remitterade förslaget minst ingripande lösningen synes
vara all ge länsslyrelsen en möjlighet all upplösa en förening som saknar
styrelse, oavsett om tio år förflutit efler bildandel eller ej. Därigenom
uppkommer emellertid den inkonsekvensen, all om ägarna av fisket mer allmänt
motsätter sig en fortsatt samverkan, upplösningen måsle anslå under de första
tio åren men all, om det bristande intresset tar sig ullryck i atl styrelse inle
utses, en upplösning likväl kan ske före lioärstidens utgång. En mera
konsekvent lösning är därför alt ge länsslyrelsen möjlighet alt utse styrelse;
en bestämmelse härom bör tas in i nu förevarande paragraf, lämpligen som en Iredje
mening i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med del anförda kan 20 § erhålla förslagsvis följande lydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"För
fiskevårdsområdesföreningen skall finnas en styrelse. Styrelsen företräder
föreningen mol tredje man.- Utser inte medlemmarna styrelse, får länsstyrelsen
på ansökan av någon vars rätt är beroende därav tillsätta styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
stadgar har antagits och styrelse har utsetts kan föreningen inle förvärva rältigheter
och ikläda sig skyldigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ledamot av slyrelsen får inle deltaga i styrelsens
behandling av en fråga, vari han äger etl väsenlligl intresse som kan strida mol
föreningens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ledamot av slyrelsen som genom all överskrida sin
befogenhet eller på annal sätt uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar föreningen
skada, skall ersätta skadan. Delsamma gäller om han genom atl överträda denna
lag eller stadgarna uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar Iredje man skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har styrelsen lagt fram förvaltningsberättelse på
fiskestämma och väcks inle talan på förvaltningen inom sex månader därefter,
skall slyrelsen anses ha beviljats ansvarsfrihet för den lid berättelsen avser.
Grundas talan på brottslig gärning, får den ändå väckas, om inte
ansvarsfriheten uppenbarligen avsett också den gärningen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 § Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stadgandet lämnas ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hilding är av skiljaktig mening och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så som förslagel utformats kan länsslyrelsen på egel
initiativ beslula om upplösning av en fiskevårdsområdesförening. Härulinnan
skiljer sig förslaget frän såväl gällande räll som fiskevaltensutredningens
förslag. Det kan ifrågasättas om det är helt lyckligt att länsstyrelsen på
detta sätt tilläggs en mera aktiv roll än för närvarande. De inlressen som kan
föreligga för en initiativrätt från länsstyrelsens sida, när del gäller
upplösande av ell fiskevårdsområde, synes väl tillgodosedda, om fiskenämnden
får möjlighet atl göra ansökan härom. Ansökan om upplösning av ett
fiskevårdsområde bör — såsom utredningen föreslagit — kunna göras av fiskevårdsområdesföreningen,
delägare (medlem) av föreningen samt kommunen och fiskenämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl
förslaget får beslul om upplösning meddelas om ägarna av fisket mera allmänt
motsätter sig en fortsatt samverkan (molsvarar opinionsvillkoret enligl 6 §)
eller om ändrade förhållanden inträtt som väsenlligl inverkar på föreningens
verksamhet. Av motiven framgår alt man med sistnämnda del av bestämmelsen
avsett sådana omständigheter som enligl gällande lag regleras i 24 § och avser
naturhändelse, byggande i vatten eller annan omständighet som väsenlligt
förändrat vallenområdet eller fisket. 1 det förstnämnda fallel får beslul om
upplösning inle meddelas förrän lio år har förflutit från del beslutet om
bildande av fiskevårdsområdel vunnit laga kraft. I utredningsförslaget nämns inte
opinionsvillkoret. Dess förslag är uppbyggt så alt länsslyrelsen skall pröva
ansökningen om upplösning först vid utgången av varje tidsperiod om tio år, om
ej särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 35 § anläggningslagen skall frågan om beståendet av
en gemensamhelsanläggning prövas på nyll, om ändrade förhållanden inträtt som
väsentligt inverkar pä frägan. Del synes lämpligl atl även på nu ifrågavarande
lagsliftningsområde en molsvarande lösning väljs, kombinerad med utredningens
förslag lill skydd för 1 O-årsgränsen. Med särskilda skäl - sä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
utredningen föreslagil - bör då förslås naturhändelse, vatlenreglering och
därmed jämförligt förhållande. På grund av del anförda förordar jag atl
paragrafen ges följande lydelse: "Länsslyrelsen kan på ansökan av fiskevårdsområdesförening,
medlem av föreningen, kommunen eller fiskenämnden besluta atl fiskevårdsområdesförening
skall upplösas, om ändrade förhållanden inträtt som väsentligl inverkar på
frågan om föreningens bestånd. Beslut om upplösning får, om ej särskilda skäl
föreligger, meddelas försl dä lio år förflutit frän del beslutet om bildande av
fiskevårdsområdel vunnit laga krafl."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>25-27
§§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i förevarande paragrafer föreslås om behörighet all göra ansökan
föranleder inle erinran i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad
som anförs vid 19 § bör i lagen i förekommande fall anges all ansökan får
göras av fiskevårdsområdesföreningen; slyrelsen bör sålunda inte omnämnas särskill.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom hänvisningen i 25
§ andra stycket omfallar även 10 §, som reglerar behörigheten all göra ansökan,
och denna fråga behandlas redan i första stycket, bör efler mönsler av vad
lagrådet vid 19 § föreslår andra stycket ges följande lydelse: "För
prövningen av fräga om sädan ombildning skall i tillämpliga delar gälla
bestämmelserna om villkoren för och förfarandet vid bildande av
fiskevårdsområde."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hilding
är av skiljaktig mening och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad
jag anfört vid 24 § bör ansökan om sammanförande av flera fiskevårdsomräden lill
ell fiskevårdsområde respektive uppdelning av etl fiskevårdsområde pä fiera fiskevårdsomräden
kunna göras jämväl av medlem i berörda fiskevårdsområden eller fiskevårdsområde
och därutöver av kommunen eller fiskenämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med del anförda
bör 25 § första stycket erhålla följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"Länsslyrelsen kan pä
ansökan av fiskevårdsområdesförening, medlem av föreningen, kommunen eller
fiskenämnden beslula att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>föra samman flera fiskevårdsomräden
till ell fiskevårdsområde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>dela upp elt fiskevårdsomräde i
flera fiskevårdsomräden."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fräga om utformningen av
25 § andra slyckel är jag ense med majoriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller den föreslagna
26 § bör räll all göra ansökan om anslutning av ett fiske till beslående fiskevårdsomräde
kunna göras även av fiskels ägare. Med hänsyn härtill och till vad jag här lidigare
anförl föreslår jag att 26 § ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Länsstyrelsen
kan på ansökan av fiskevårdsområdesförening, medlem av föreningen, ägaren av del
fiske för vilket anslutning önskas, saml kommunen eller fiskenämnden besluta
alt elt fiske skall anslutas till fiske-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdsområdet. För sådan anslutning fordras medgivande av fiskevårdsområdesföreningen
och fiskets ägare saml, om fisket ingår i befintligt fiskevårdsområde, av fiskevårdsområdesföreningen
för det området."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag tidigare anfört förordar jag atl 27
§ får följande utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Länsslyrelsen kan på ansökan av fiskevårdsområdesförening,
medlem av föreningen, ägaren av del fiske för vilkel uteslutning önskas, saml
kommunen eller fiskenämnden besluta att ett fiske skall uteslutas ur fiskevårdsområdel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 §<br>
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med den
utformning andra stycket i förevarande paragraf har enligl förslaget lämnas
frågan hur kostnaden för den av länsslyrelsen beslutade förrättningen skall
betalas helt oreglerad. När sådan förrättning kommer till stånd i fall som
avses i paragrafen är fiskevårdsområdesföreningen alltid en huvudintressent och
lorde ofta nog vara initiativtagare. Fall kan dock tänkas där förrättningen föranlelts
av ansökan av nägon enskild, som står i motsättning till föreningen och som inle
vinner någon framgång. Rimligt synes vara alt som huvudregel ha all föreningen
skall stå för kostnaden men all möjlighet finns all i särskilda fall ålägga
annan betalningsansvar. Med hänsyn härtill torde som en andra mening i
förevarande stycke böra tagas upp en regel alt kostnaderna för förrättningen
skall betalas av fiskevårdsområdesföreningen, om inle särskilda omständigheter
föranleder att någon annan helt eller delvis bör svara för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 §<br>
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den i förevarande paragraf upptagna hänvisningen lill
62 § lagen (1973:1150) om förvallning av samfälligheter fär fiskevårdsområdesförening
inte upplösas förrän alla dess skulder betalats eller de medel som fordras för
betalningen nedsatts hos länsslyrelsen. Del remitterade förslaget saknar
emellertid motsvarighet till samfällighelsförvallningslagens bestämmelser om exlra
uttaxering från medlemmarna, när föreningen saknar medel till betalning av
skulderna, och om möjlighet för länsstyrelsen atl förordna syssloman att i
styrelsens ställe verkställa uttaxeringen. Saknas styrelse i fiskevårdsområdesförening,
kan föreningen trols länsstyrelsens beslut om upplösning inte avvecklas, och
saknar föreningen medel till betalning av skulderna, kan föreningen inle
upphöra alt existera. Detta är inte godtagbart. Saknas styrelse och genomförs
inte vad lagrådet vid 20 § förordat om att länsstyrelse skall få tillsätta
styrelse, bör därför länsslyrelsen ges rätt att förordna syssloman - närmasl
som en motsvarighet till likvidator i andra lyper av juridiska personer - för
all avveckla föreningen. Det skulle emellertid strida alltför mycket mot
förslagels grunder alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>införa
en möjlighel till uttaxering utan slöd av stadgarna för all skaffa medel till
betalning av föreningens skulder. 1 stället bör gälla, alt om föreningen salts
i konkurs och konkursen avslutats ulan all lämna överskoll, föreningen skall
anses upplöst. När föreningen är upplöst fär därmed ulan uttrycklig bestämmelse
anses gälla, all också beslutet om bildande av fiskevårdsområdel är förfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda
förordas atl lill paragrafen fogas ell andra och ell tredje stycke av följande
lydelse; "Saknar föreningen styrelse, får länsstyrelsen utse syssloman alt
verkställa upplösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är en fiskevårdsområdesförening
försall i konkurs och avslutas denna utan överskott, är föreningen utan hinder
av första slyckel upplöst när konkursen avslutas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomförs
lagrådels förslag vid 20 § all länsstyrelse kan tillsätta styrelse, skall endasi
det sista av de nu föreslagna slyckena införas i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>30
§ Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmoliveringen till förevarande paragraf uttalas, atl en nyttjanderättshavare,
som grundar sin rätl all fiska på elt upplålelseavial med en enskild medlem i
en fiskevårdsområdesförening, lorde göra sig skyldig lill olovligt fiske, om
han fiskar i strid mot de regler som enligl stadgarna eller fiskestämmans
beslut gäller för fisket inom omrädel. Till stöd härför anförs atl avtalet inle
kan ge honom en mera vidsträckt rätl än den upplålaren har. Sistnämnda
förutsättning är visserligen korrekt men leder inle till den anförda
slutsatsen. Fiskerätlshavaren gör sig inte själv skyldig till olovligt fiske
utan drabbas endast av ansvar enligt förevarande paragraf, om han fiskar i
strid mot reglerna för fiskevårdsområdel. Inte heller en nyttjanderättshavare,
som inte gär utöver vad avtalet med upplålaren medger, gör sig skyldig fill
olovligt fiske. För att någon påföljd över huvud tagel skall kunna inträda för nyttjanderättshavaren,
om upplålaren inte inskränker den upplåtna fiskerätten till vad som slär i
överensstämmelse med fiskevårdsområdels regler, bör straffsanktionen i
förevarande paragraf riktas också mot nyttjanderättshavare. Så kan ske genom
alt orden "den som är medlem i fiskevårdsområdesföreningen" efter
mönster av lagen om jaktvårdsområden ersätts med orden "den som har rätt
alt fiska inom ett fiskevårdsområde". Skulle i nägot fall en fiskekorlsinnehavare,
som fiskar i strid mot reglerna, inte anses förfallen till ansvar för olovligt
fiske, faller också han under bestämmelsen. Delta är i och för sig en fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna
Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
punkt 2 i övergångsbestämmelserna kommer fiskevårdsomräde att kunna bildas
jämlikt nu gällande lag även efler den nya lagens ikraffträ-dande. Avsikten är
uppenbarligen att sädant fiskevårdsområde liksom de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tidigare
bildade skall ombildas lill fiskevårdsomräden och fiskevårdsområdesföreningar
enligt den nya lagen. Då den i punkt 3 upptagna tidsbestämningen att ombildandet
skall ske i samband med nya lagens ikraftträdande medför att stadgandet ej
omfattar de i punkt 2 avsedda fiskevårdsomrädena, bör punkt 3 kompletteras med
en tidsbestämning som tager sikte pä de enligt punkt 2 bildade
fiskevårdsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 14 § gällande lag
är delägarna ansvariga för fiskevårdsområdels förbindelser och åligger del slyrelsen
alt hos delägarna uttaxera och indriva vad som erfordras för betalning av
områdets klara och förfallna gäld. Vidare gäller enligt 25 § andra slyckel, all
om delägarna ej utser styrelse, länsstyrelsen får pä ansökan av någon vars räll
är beroende därav tillsätta styrelse. Därjämle stadgas i 27 § andra slyckel
andra meningen atl styrelseledamöterna solidariskt skall svara för skada som
de genom överträdelse av bestämmelserna i lagen om fiskevårdsomräden eller
gällande stadgar tillskyndat tredje man. Motsvarighet lill dessa bestämmelser
finns ej i del remitterade lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har dock förordat sådan jämkning av 20 § alt den kommer atl innehålla
bestämmelser om möjlighel för länsslyrelsen atl utse styrelse och om
styrelseledamots skadeståndsansvar. Ulan särskild övergångsreglering skulle det
skydd för. tredje man som de refererade bestämmelserna i gällande rätt medför
falla bort. Då en sädan ordning enligl lagrådets mening icke är godtagbar, bör
dg angivna bestämmelserna övergångsvis fortfarande gälla. Räckvidden av
bestämmelsernas giltighet synes emellertid kunna begränsas lill alt gälla de
fall då iredje man är beroende av dem för sin räll på grund av avlal eller
förbindelser som ingåtts före den nya lagens ikraftträdande. En regel av denna
innebörd bör lagas upp som en ny iredje mening i punkl 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av del anförda fär lagrådet - som tillika förordar viss redaktionelljämkning
— föreslå att punkl 3 gives följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"3.
Fiskevårdsområden, som bildals enligl lagen (1960:130) om fiskevårdsomräden, ombildas
i samband med den nya lagens ikraftträdande och i fall som avses i punkt 2 vid
bildandel lill fiskevårdsområden och fiskevårdsområdesföreningar enligl den
nya lagen. För sådana områdesföreningar skall bestämmelserna i 10, 12 och 13 §§
lagen (1960:130) om fiskevårdsområden gälla som om de upptagits som
bestämmelser i stadgarna. Därjämte skall för dessa föreningar stadgandena i 14 §,
25 § andra stycket och 27 § andra stycket andra meningen sistnämnda lag äga
tillämpning efler nya lagens ikraftträdande, såvitt iredje man är beroende av
dem för sin rätl pä grund av avlal eller förbindelse som ingåtts före
ikraftträdandet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bifalles
lagrådets nyss nämnda förslag atl 20 § skall innehålla bestämmelser om att
länsstyrelse får utse styrelse och om styrelseledamots skadeståndsansvar mot
tredje man, skall dock hänvisningen till 25 § andra stycket och 27 § andra
stycket andra meningen gällande lag utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 § nu gällande lag stadgas atl boställshavare, som själv brukar bostället,
samt innehavare av besittningsrätt för obegränsad lid till fastighet, som
tillhör kronan eller allmän inrättning, skall i fiskerätlsägarens ställe anses
som.delägare. Nu nämnda kalegorier var medtagna i utredningens förslag till ny
lag om fiskevårdsomräden men har fått utgä i det remitterade förslaget. Även om
dessa slag av besittningsrätter numera förekommer i synnerligen begränsad
omfattning torde de dock övergångsvis böra jämställas med äganderätt i vad
gäller fiskevårdsområden. Om vad lagrådet under 3 § förordat beträffande servitut
iakttages, synes punkten 4 i de föreslagna övergångsbestämmelserna i slällel
kunna ges följande lydelse; "Boställshavare, som själv bmkar bostället,
samt innehavare av besittningsrätt för obegränsad tid lill faslighet, som
tillhör kronan eller allmän inrättning, skall i frägor enligt denna lag anses
som ägare till fisket."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:
Förslagen lämnas utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JORDBRUKSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1981-03-12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Dahlgren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om åtgärder för att främja fritidsfisket, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Anmälan av lagrådsyttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag fill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om fiskevårdsområden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1950:596) om rätt lill fiske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1973:1156) om ändring i lagen (1950; 596) om räu Ull fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådets yllrande och anför i fräga om förslaget till lag om
fiskevårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Begreppel fiskevårdsområde
används i lagförslaget närmasl som ett geografiskt begrepp. Del fiske som sammanförs
till etl fiskevårdsomräde är lokalt knutet till visst eller vissa fiskevatten.
Del normala är atl elt beslul om bildande av ett fiskevårdsomräde omfattar
fisket med alla slags redskap och efter all slags fisk. Del är då naturligt att
betrakta frifiskel liksom eventuella begränsningar i fisket som inskränkningar
i den verksamhet som skall bedrivas inom fiskevårdsområdel. Med hänsyn härtill
är jag inle beredd atl biträda lagrådets förslag lill omformulering av 1 §
första stycket. Jag anser i motsats lill lagrådet att det inte behövs någon
uttrycklig regel om aft verksamheten också kan omfalla sädani fiske som fär
bedrivas på allmänl vallen med slöd av 3 § första slyckel fiskerätlslagen eller
förordnande enligl 3 § Iredje slyckel samma lag. Lagrådels förslag lill ändring
i 1 § andra slyckel harjag inget atl erinra mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Beslut om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde den 12 februari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan ansluta mig till lagrådets förslag att till 3 § andra stycket foga en
bestämmelse som närmare anger när ägaren och inte bmkaren har talerätten för
det upplåtna fisket. Jag biträder också förslagel att regeln om servitutshavarnas
ställning tas upp i paragrafen i stället för i övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet föreslår vidare
att i paragrafen skall tas in en bestämmelse som innebär att, om ett
fiskevårdsområde omfallar samfällt fiske som förvallas av en samfällighetsförening
enligt lagen om förvallning av samfälligheter, skall ägarna av det samfällda
fisket företrädas av samfällighetsföreningen. Enligt förarbetena till lagen om
förvaltning av samfälligheter skall i del angivna fallet
förvaltningsbestämmelserna i lagen om fiskevårdsområden tillämpas. Endast vissa
frågor, exempelvis frägan om försäljning av fisket, faller inom
tillämpningsområdet för lagen om förvaltning av samfälligheter (prop. 1973; 160
s. 364). Förhållandet mellan de båda lagarna bör vara detsamma även i
fortsättningen och därför bör det samfällda fisket företrädas direkt av ägarna
både i frågan om bildande av ett fiskevårdsområde och i frågor som omfattas av fiskevårdsområdesföreningens
förvaltning. Jag kan således inte bilräda lagrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört i remissprotokollet motsätter jag mig
lagrådets förslag till ändrad utformning av opinionsvillkoret. Jag kan inte
heller godta förslaget att ett fiskevårdsområde skall kunna bildas ulan hinder
av att opinionsvillkoret inle är uppfyllt. Jag biträder förslagel till en
språklig ändring av paragrafen. Vad lagrådet anförl i anslutning till 13 § ger
mig anledning att påpeka att det för tillämpningen av 6 § inte krävs någon
redovisning i fiskeräUsförteckningen av andelslalen för varje ägare. För
opinionsmätningen bör det vara tillräckligt att förrättningsmannen har skaffat
sig en allmän uppfattning om hur rätten till del akluella fisket fördelar sig
mellan ägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inle något atl erinra mol att bestämmelserna om kallelse till
förrättningssammanträde utformas i enlighet med lagrådels förslag. Liksom i
den nuvarande lagen bör emellertid i paragrafen göras undanlag för
bestämmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket delgivningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
föreslår att paragrafen skall kompletteras med ylleriigare bestämmelser om
vilka föreskrifter i stadgarna som är av den art att de skall fastställas av
länsstyrelsen. Jag har ingen erinran mol de tillägg som avser evenluella
begränsningar i fråga om fiskemetoder eller fiskslag och grun-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>derna
för uttaxering från medlemmarna, om sådan skall kunna ske. Däremot anser jag
mig inte kunna biträda lagrådets förslag till kompletteringar i övrigt. Som
framgår av remissprotokollel är syftet med den föreslagna lagstiftningen att
göra det enklare och billigare att bilda fiskevårdsområden för atl på så sätt
få lill stånd flera sådana områden. Enligl min mening kan detta syfte motverkas
av lagrådels förslag all genom en precisering i särskilda punkter lyfta fram stadgebeslämmelser
om omröstning efter annal än huvudlal och om medlemmarnas andelslal. Som lorde
framgå av remissprotokollel utgår förslaget från alt det endast undantagsvis
blir aktuellt att göra avvikelser från huvudtalsprincipen. Paragrafen har utformats
efter mönsler av molsvarande bestämmelse i lagen (1980:894) om jaktvärdsomräden.
Av förarbetena lill den lagen framgår all bestämmelsen utformats med syfte alt
från länsstyrelsens prövning och fastställelse avgränsa stadgebeslämmelser som
endasi rör inlerna praktiska föreningsförhållanden, exempelvis antalet
ledamöter i styrelsen, frister för kallelser och motioner till stämma,
räkenskapsår och bokföring, medelsavsällning fill olika ändamål m. m. Mot den
bakgrunden anser jag all den föreslagna preciseringen inle behövs för att
klargöra att stadgebestämmelser om omröstning efter annal än huvudtal och om
medlemmarnas andelslal är av den art att de omfattas av länsstyrelsens prövning
och fastställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inte beredd alt som lagrådet förordar ge en enskild medlem, kommunen eller
fiskenämnden möjlighel atl la initiativ lill stadgeändringar. All ge en
enskild medlem, som inle stöds av en stämmomajoritet, sådan initiativrätt kan
leda lill missbruk och vålla olägenheler för föreningen och övriga medlemmar.
Enligt min mening är det inte heller lämpligt att låta föreningen utomstående
göra ansökan om ändring av stadgarna. Jag bilräder lagrådets förslag i övrigt lill
ändringar av 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan ansluta mig lill lagrådels förslag atl i paragrafen la in en bestämmelse
som ger länsslyrelsen möjlighel atl utse styrelse om någon sådan inle utses av
medlemmarna. I paragrafen bör också som lagrådet föreslår föreskrivas all sladgar
skall ulgöra en förutsättning för föreningens rättskapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om jäv, styrelseledamöternas skadeståndsansvar och ansvarsfrihet för
ledamöterna har inle tagits upp i lagen (1980:894) om jaktvärdsomräden och jag
anser del inle heller nödvändigl atl särskill reglera dessa frågor i den nu
förevarande lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24-29
§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
en av ledamöterna i lagrådet anför i anslutning till 24-27 §§ ger mig inte
anledning atl frångå del i remissprotokollel upptagna förslaget. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:153</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
godta lagrådels förslag till ändring av 25-27 §§. Jag har inle heller någol atl
erinra mol de av lagrådet föreslagna tilläggen till 28 och 29 §§. Med hänsyn lill
alt jag anslutit mig till lagrådets förslag i fråga om länsstyrelsens
befogenhet atl tillsätta styrelse, bör lill den sistnämnda paragraten endasi
fogas bestämmelsen om verkan av att föreningen försatts i konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
motsätter mig inle lagrådets förslag alt utsträcka den i paragrafen upptagna
straffbestämmelsen lill att gälla alla som har räll all fiska inom fiskevårdsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till lagrådets förslag lill ändring av punkl 3. Med hänsyn till
all jag godtagit lagrådets förslag att 20 § skall innehålla en bestämmelse om
alt länsslyrelsen ocksä enligl den nya lagen får utse styrelse behövs dock inte
någon hänvisning lill 25 § andra slyckel nuvarande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
godtar också förslaget atl i övergångsbestämmelserna ta in en uttrycklig
bestämmelse om atl vissa boställshavare och innehavare av vissa andra
besittningsrätter vid tillämpningen av den nya lagen skall anses som ägare till
fisket. Med hänsyn lill alt jag har anslutit mig lill lagrådels förslag atl
föra bestämmelsen i punkl 4 i del remitterade förslagel lill 3 § bör den
föreslagna bestämmelsen betecknas punkl 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen föreslär
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
atl anlaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändringar,
dels all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de i
regeringsprotokollet den 12 februari 1981 förordade gmnderna för statligt
ekonomiskt stöd till fiskevård m. m. och för användning av avgifter enligl 2
kap. 10 § vattenlagen (1918:523),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de i
regeringsprotokollet den 12 februari 1981 förordade grunderna för förvallningen
av statens fiskevallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82 TIONDE HUVUDTITELN E. Fiske</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>E 1. Fiskeristyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
prop. 1.980/81:100 (bil. 13 s. 62) har regeringen under denna rubrik föreslagit
att 20901000 kr. anvisas till fiskeristyrelsen för budgetåret 1981/ 82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad jag i regeringsprolokollel den 12 februari 1981 förordade om
behovet av vissa resurser för fiskeristyrelsen hemställer jag alt regeringen
föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aU
till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1981/82 ulöver i prop. 1980/ 81:100 bil.
13 föreslaget förslagsanslag anvisa ylleriigare 200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>E
17. Bidrag till fiskevård m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NyU
anslag (förslag) 4800000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringsprolokollel den 12 februari 1981 har jag förordat vissa grunder för
statligt slöd lill fiskevård m. m. Jag föreslår att bidrag lill fiskevård och lill
kostnader för bildande av fiskevårdsområden för nästa budgetår bör kunna
beviljas med sammanlagl högsl 4,8 milj. kr. Medlen bör anvisas under ett nytt
reservationsanslag benämnt Bidrag lill fiskevård m. m. Frågan om statlig
garanti för lån lill åtgärder söm främjar fritidsfisket harjag tagit upp under
anslaget Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti lill fiske i årets
budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 13 s. 70). Där harjag under anslaget
Stöd lill idrotten (s. 154) också beräknat medel för den allmänna verksamhelen
vid Sveriges fritidsfiskares riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Bidrag tdl fiskevård m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa etl
reservationsanslag av 4800000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:153</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>291<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition
..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 1981</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän motivering.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna överväganden ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskevård ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsåtgärder m.m........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stadigt stöd till fritidsfisket
m.m................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Fiskevårdsområden
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bildande av fiskevårdsomräde ................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Organisation och förvallning
.................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fiskevårdsområdes bestånd ................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser till skydd för
fiskbestånden m. m... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen av statens
fiskevallen .............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utlännings fiskerätt ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fisketillsyn ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget lill lag om fiskevårdsomräden
........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1950:596) om rätt lill fiske</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om ändring i
expropriationslagen (1972:719)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning av
utredningens förslag .... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Utredningens lagförslag ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttranden ......... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 De remitterade lagförslagen ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll den 26 februari 1981 .. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1981 ..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anmälan av lagrådsyllrande ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetärel
1981/82 ................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G403153prop_198081__153.pdf14692313pdfom åtgärder för att främja fritidsfisket, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/244AB9DC-6D2F-47DF-9018-2D6D2027E337