<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450479</hangar_id>
 <dok_id>G403137</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>137</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1980/81:137</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>137</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-02-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:51:07</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:11:29</publicerad>
 <titel>om stödet till dagspressen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G403137/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G403137</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G403137</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om stödet till
dagspressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 19 febmari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslär riksdagen alt anlaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JAN-ERIK
WIKSTRÖM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ändringar i stödet lill dagspressen föreslås. Förslagen bygger till övervägande
del på dagspresskommitténs (B 1978:01) betänkande (SOU 1980: 32) Stödet till
dagspressen. I propositionen belönas all det statliga stödets allmänna
inriktning bör upprätthållas, med huvudsyftet att verka för konkurrens och
mångfald inom dagspressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
har sedan är 1967 gett stöd till dagspressen, enligl regler som sedan vid olika
tillfällen ändrats. Genom förslagen i propositionen erhåller fä- och flerdagarstidningar
med högst 20% i hushållstäckning en viss begränsad höjning av
produktionsbidragen till en sammanlagd kostnad av 21,4 milj. kr. Samdisiribulionsrabalten.
utvecklingsbidraget och etable-ringsstödet reduceras i mindre utsträckning,
vilket ger en sammanlagd besparing på 12,1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vikten
av ökad samverkan mellan tidningsföretag understryks. Tidning­arna bör själva
ta ansvar för effektivisering och kostnadsbesparingar ge­nom olika former av
samproduktion, vilket ocksä skulle göra branschen bättre rustad att bemöta
tillfälliga konjunktursvängningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sammanlagda kostnaderna för förslagen i propositionen uppgår för budgetåret
1981/82 till 337,6 milj. kr. lill slöd lill dagspressen. Härtill kommer 25
milj. kr. i form av reservationsanslag till län till dagspressen ur pressens
länefond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1981-02-19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten. Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krön­mark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Wikström&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om stödet till dagspressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 januari 1978
tillsattes en kommitté med åtta ledamöter' för att göra en allmän översyn av
bestäm­melserna om slalligl slöd lill dagspressen. Kommittén, som anlog namnet
dagspresskommittén (B 1978:01), lade i juni 1980 fram slutbelänkandel (SOU
1980:32) Stödet till dagspressen. En sammanfattning av betänkandel bör fogas lill
prolokollel i detta ärende som bilaga I.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yllranden över belänkandel avgelts av stalskonloret,
riksrevisionsverkei (RRV), näringsfrihetsombudsmannen iNO), presslöds­nämnden.
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska Journalisljörbimdel. Grafiska fackjörbundet. Svenska lidningsuigivarcföreningen
(TU). Svenska vecko­pressens lidningsiilgivareförening (VECTU), Föreningen
Svensk jäck-press (FACTU), Svenska annonsbladsiilgivareföreiiingen. A-pressen
AB. Liberala nyhetsbyrån. Centerns presstjänsl. FLT Press AB och Tidningar­nas
telegrambyrå (TT).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Eesli Päevalchi.
Poslens disiri-biilionsrörelse, statens invandrarverk (SIV). AB Tiinbro,
Grafiska arbets­givare-  och  induslriorganisationerna  (GAl).  Synskadades  rik.sförbund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson, ordförande, samt
riksdagsledamoten Gösta Andersson, utredningssekreteraren Sven Andersson, dåv.
borgarrådet Per-Olof Hanson, sekreteraren Urban Karlsson, riksdagsledamoten
Sven-Erik Nordin, riksdagsledamoten Olle Svensson och partisekreteraren Lars F.
Tobisson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(SRF) samt kulturnämnderna i Boden. Jokkmokk. Norsjö.
Skellefteå och Vilhelmina kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sammanfattning av en av utredningen utarbetad översikt
av dags­pressens ekonomi år 1979 bör fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1980/81: 100 (bil. 12 s. 98) har jag anmält alt
jag avsåg att förelägga riksdagen en särskild proposition om ålgärder för stöd
till dags­pressen som bygger på de förslag som har presenterats av dagspresskom­mittén
i betänkandet Stödel till dagspressen. I avvaklan på denna proposi­tion har
regeringen föreslagit riksdagen alt för budgetåret 1981/82 beräkna dels ett
förslagsanslag benämnt Stöd till dagspressen av 298300000 kr., dels ett reservationsanslag
benämnt Län till dagspressen av 15000000 kr. Jag anhåller nu alt få la upp
dessa frägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Allmänna Synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommiltén har i sitt slutbetänkande Stödet till
dagspressen granskat det statliga presstödet och utvärderat de nuvarande
stödformer­nas effekter och betydelse. Kommittén har haft i uppgift atl
särskilt belysa möjligheterna att utforma bidragsreglerna så att de stimulerar lill
ökad produktionssamverkan och andra kostnadsbesparingar genom samverkan samt
även i övrigt befrämja god hushållning. Kommittén har ulgålt ifrän alt de
eventuella förändringar i presstödet som kunde länkas bli resultatet av översynsarbelel
skall rymmas inom ramen för begränsade utgiftsökningar i förhällande till vad
som f.n. anvisas för stöd till dagspressen över stats­budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén
konstaterar atl det statliga slödel syftar till atl dels förbättra de
ekonomiska villkoren för tidningar i marknadsmässigt underläge, dels underiätta
etablering av komplemenltidningar. Presspolilikens mäl är alt vända koncentralionsprocessen
inom dagspressen och verka för konkur­rens och mångfald. Reglerna för bidragsgivningen
skall därtör vara sä konstruerade att huvuddelen av bidragen går till tidningar
som har ekono­miska svårigheter pä grund av sin ställning på marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén
framhåller atl presstödet under 1970-talet har åstadkommit viktiga förändringar
i dagspressens strukturulveckling. Konkurrensen har i stora delar av landet
återtagit den styrka den hade i slutet av 1960-talet. och en rad nya tidningar
av komplementkaraktär har startats. Det finns två grupper inom dagspressen som
utan presstöd skulle behöva ompröva sin verksamhel. Den ena är fädagarstidningar
med högst 20% i hushållsläck­ning pä utgivningsorten och den andra flerdagarstidningar
med högst 40% i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hushållstäckning. För övriga grupper är den ekonomiska
handlingsfriheten tillräckligt stor. Kommittén har inle funnil nägra presspoliliska
eller press­ekonomiska motiv till atl ändra slödels inriktning eller allmänna
utform­ning. De förslag lill regeländringar som kommittén framlägger ligger med
två undantag inom ramen för presstödets rådande struktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Elt flertal remissinstanser däribland TCO, LO, Svenska
journalistför­bundet. Grafiska fackförbundet. TU och A-Pressen AB ansluter sig lill
utredningens uppfattning att det inle finns nägra presspolitiska eller press­ekonomiska
skäl att ändra inriktningen eller den allmänna utformningen av presstödet. Däremol
efterlyser slatskonlorel förenklingar i stödsystemet och förordar en ordning
där presslödsnämnden ges möjlighet all göra en skälighetsbedömning när den
fördelar slödel. Denna bedömning skulle gälla bäde bidragsmottagare och stödels
storlek. RRV anser atl stödel bör vara mera utpräglat selektivt och syfta lill
att ge en lillfällig hjälp äl tidningar i ekonomiska svårigheier. Liksom stalskontorel
anser RRV alt mängden stödformer gör systemet svårhanterligt, och menar atl det
varil värdefullt om kommittén diskuterat differentieringen av presstödet. RRV
anser ocksä att presstödet bör ges en sädan inriktning att samverkan mellan
tidningar främjas, och NO undrar om det inte vore möjligt alt i större ulslräckning
sammankoppla stödet med stimulans till kostnadsbe­sparingar, t.ex. så att en
förutsättning för slöd skulle vara att tillgängliga produktionsresurser ulnylljas
effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning har det statliga presstödet under I97()-Ialet
pä del hela taget haft avsedd verkan. Genom att stödja tidningar i marknadsmäs­sigt
underläge och bidra lill elableringar av komplementtidningar har presstödet
verkat för konkurrens och mångfald och därmed en breddad och fördjupad
demokrati. Även om en omarbetning av presstödets struktur i och för sig skulle
kunna leda lill vissa förenklingar, anser jag inte alt sädana ingrepp är
påkallade. Nuvarande stödformer har visal sig i stort sett ändamålsenliga, och
i likhel med dagspresskommiltén och de flesta remissinstanserna anser jag all presslödels
nuvarande utformning och allmänna inriktning bör behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill dock understryka att även om man från statens
sida varit beredd lill stödinsatser framför allt för att säkra en mångfald inom
pressen, ligger det primära ansvaret för pressens framtid givetvis på
tidningsföretagen själva. Dessa bör därför söka effektivisera och rationalisera
sin verksam­het i största möjliga män. En förutsättning både för en stabilare
konkur­renssituation och olika tidningars möjligheler att hävda sig är all
förelagen är beredda alt samverka. Samverkan kan etableras pä flera säll och
bör eftersträvas i så slor ulslräckning som det är möjligt ulan all den
enskilda tidningens självständighet och egenart äventyras. Enligl min mening
bör del statliga stödet i högre grad än vad som hittills har varil fallet
användas för alt stimulera lill olika samverkansformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Ekonomiska ramar för presstöd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommiltén
har analyserat dagspressens ekonomi under de senaste åren. Utvecklingen var
åren 1978 och 1979 relativt gynnsam. Bland de bidragsberättigade tidningarna
redovisade gmppen fädagarstidningar med högst 20% i hushållsläckning klara resultatförbätlringar
år 1979, även om gmppen är beroende av statligt bidrag för sin utgivning. Fädagarstid­ningar
med mer än 20% i hushållstäckning har vanligen en gynnsam situation. Flera
tidningsföretag förbättrade avsevärt sin ekonomi är 1979, och något generellt
stödbehov finns inte för denna gmpp. Bland flerdagars-tidningarna befinner sig landsortsfidningarna
med högsl 20% i hushålls­läckning i etl bekymmersamt läge. Sedan år 1977 har
dessa tidningar legat på underskott efter presstöd på mellan I och 3,5 milj.
kr., och gruppen berördes knappast av den trendmässiga förbättringen år 1979.
Landsorts­tidningar med högst 40% i hushållstäckning har en bällre ekonomi än
den förta gmppen, och denna gmpp är överiag eknomiskt stabil. Bland övriga landsortstidningar
med 4-7 nr per vecka noterade flera tidningsföretag resultatförbättringar år
1979. En rad tidningar vände föriust i överskott eller lyckades höja
överskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de fyra storstadstidningarna Arbetet. Skånska Dagbladet, Dagen och Svenska
Dagbladet visade de tvä förstnämnda etl knappl överskott är 1978, medan Dagen
hade etl litet och Svenska Dagbladet ett myckel stort underskott. År 1979
höjdes bidragen vilket bidrog till atl de tre förstnämn­da åter redovisade
knappa överskott och Svenska Dagbladet bl.a. därför kunde halvera sin förlust.
Med undanlag av Aftonbladet gick ocksä kvällspressen framåt. Övriga
dagstidningar, t. ex. tidningar på andra spräk än svenska, tidningar med
distribution i huvudsak utanför riket, samt tidningar på Gotland har i mänga
fall vissa ekonomiska bekymmer, även om resultatförbältringar noterades under
år 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
klargör alt dagspressens ekonomi år 1978 var ge­nomgående god. Även analysen av
1979 års siffror visar på god lönsamhel, och utvecklingen för är 1980 bedöms ha
varil gynnsam för de flesta förela­gen trots en mot slutet av året försämrad
annonskonjunktur. Mot denna bakgrund föreslog jag i propositionen (1980/81:20)
om besparingar i stals­verksamhelen m. m. att dagspresstödet borde reduceras
med 30 milj. kr. budgetåret 1981/82 och att reduktionen till sin huvuddel borde
kunna las ul genom en sänkning av samdislributionsrabalten. Konstitulionsulskotlet
(KU 1980/81:9) ansäg atl besparingar kunde göras även pä presslödsomrä-det.
Besparingarnas fördelning och inriktning fanns del enligl utskottet anledning
att återkomma lill när del aviserade förslagel skulle föreläggas riksdagen.
Riksdagen hade inget att erinra mol konslitutionsutskoltels förslag (rskr
1980/81:58).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns emellertid tecken pä att den gynnsamma utvecklingen frän åren 1978 och
1979 nu håller på alt vända. Morgontidningarnas ekonomi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bestäms i stor utsträckning av deras ställning pä
annonsmarknaden. Under tredje kvartalet 1980 förmärkles en avmattning i
tidningarnas annonsackvi-silion. I september noterades en klart negativ tendens
med en minskning av annonsvolymen för hela dagspressen pä 3,7% i förhällande lill
samma period föregäende år. Förluster gjordes främst i landsortspressen. I no­vember
drabbades även slorsladspressen av annonsbortfall i storleksord­ningen 3-8%.
Under början pä är 1981 har den negativa tendensen ytterli­gare förstärkts, med
en nedgång för slorsladspressen på mer än 10%. Flera tidningsföretag räknar med
en ylterligare minskning av annonsvolymen. Annonsbortfallet kan bli väsentligl
större än beräknat. Vissa stora annon-sörer har meddelat att man har för avsikt
all skära ner sin annonsering i dagspressen högsl avsevärt. Om detaljhandeln i övrigl
gör liknande reduk­tioner, skulle det kunna innebära markanta annonsförluster
för dagspres­sen. Om prognoserna för utvecklingen pä annonsmarknaden är 1981
visar sig vara riktiga kan slora delar av dagspressen råka i allvarliga
ekonomiska svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund anser jag del befogal all revidera min lidigare
uppfattning att en besparing pä presstödet på 30 milj. kr. vore möjlig alt
genomföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av skäl som jag strax skall beröra bedömer jag all en
besparing vad gäller produklionsstödet inte är möjlig. En mindre besparing pä samdistri-butionsrabalten
bör dock kunna genomföras. Denna rabatt har lett lill en snabb uppbyggnad av en
fysisk samdislribulion. Belydande rationalise­ringsvinster har gjorts,
samtidigt som distributionen inte längre är en konkurrensfaktor riktad mot
mindre tidningar. Dagspressen torde vara klar över fördelarna med det rådande syslemel,
och en mindre reduktion av utgående rabatter torde inte hota det uppbyggda syslemel.
Jag föreslår därför att rabatten sänks generelll med ell öre per utdelat
exemplar. Della skulle ge en besparing på 9,1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser också atl anslaget för utvecklingsbidrag bör
sänkas från 12,0 till 10,0 milj. kr. En sådan sänkning skulle knappast verka
inskränkande pä det utvecklingsutrymme som finns inom dagspressen, i synnerhet
inte om bidrag utgår enligt den prioriteringsordning som jag kommer all föreslå
i del följande. En reduktion av elableringsstödet frän 4,8 lill 3,8 milj. kr.
bör ocksä kunna genomföras. De anförda medelssänkningarna skulle innebära en
sammanlagd besparing på 12,1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl upprätthälla den statliga presspolilikens
huvudsyfte, konkurrens och mångfald, är det enligt min mening nödvändigt att nu
stötta de tidning­ar som träffas hårdast av en vikande annonsmarknad, dvs. lågtäckningstid-ningarna.
Dagspresskommittén framhåller att bäde fä- och flerdagars läg-täckningslidningar
skulle behöva ompröva sin verksamhet om de inte hade tillgång till etl
substantiellt presstöd. Del är atl märka atl kommilléns analyser bygger på de
jämförelsevis goda åren 1976-1978. Den positiva utvecklingen är 1979 har inte
förmält stabilisera ekonomin för flerdagars-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tidningarna med högst 20% i hushållstäckning. Om dessa
tidningars posi­tion inte förstärks, kan utvecklingen leda lill etl växande
antal monopol­orter. För att förhindra att dagspresstrukturen ulvecklas i sådan
riktning fordras enligt min mening atl stödel till dessa tidningar förstärks.
Jag föreslår därför en uppräkning av produklionsbidragen pä 15% för flerda­garstidningar
med högsl 20% i hushällsläckning. Den föreslagna höjningen bör åtföljas av
vissa justeringar i de maximibelopp som gäller för produk­tionsbidragen.
Maximibeloppet för storstadstidning som utkommer minst fyra gånger i veckan bör
således höjas frän 25 740000 kr. till 29600000 kr. För landsortstidning som
utkommer minst fyra gånger i veckan och vars täckningstal uppgår till högst 20%
bör maximibeloppet höjas frän 6 300000 kr. till 7245000 kr. Den sammanlagda
kostnaden för dessa förändringar har beräknats till 19,1 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är fulll klart alt ocksä fädagars lågtäckningstidningar
kommer all drabbas hårt av en konjunkturnedgång. Många av dessa tidningar
skulle knappast existera ulan presstöd. För att föregripa en snabb, negaliv ut­veckling
vill jag föreslå att produklionsbidraget för dessa tidningar höjs från 750000
kr. till 800000 kr. för icke-rikstidningar och frän I 500000 kr. till I 600000
kr. för rikstidningar som utkommer en dag i veckan. För rikstidning som
utkommer tvä dagar i veckan bör produktionsbidraget höjas frän 1 500000 kr.
till 1 725000 kr. Den sammanlagda kostnaden för dessa förändringar kan beräknas
lill 2.3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sammanlagda ökade koslnaden för säväl fler- som fädagarstidningar
kan alltså uppskattas till 21.4 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang behandla frägan om hur presstödet
skall relateras till kostnadsutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagspesskommittén
framhåller att en tidnings ekonomi idag i stor ut­sträckning bestäms av
tidningens ställning på annonsmarknaden. Syftel med produktionsbidragen är alt
kompensera svagare tidningar för bris­tande annonsintäkter. Följaktligen måste
produktionsbidragen för all mot­svara sitt syfte rent teoretiskt följa
utvecklingen pä annonsprisrnarknaden. Kommittén konstaterar att så inte har
varit fallet under senare är. Trots att statsmaklerna med vissa mellanrum
räknat upp produklionsbidragen så har kompensationen för bristande
annonsintäkter i realiteten gradvis för­svagats. Kommitténs analyser anses inte
tyda på all dagspressens annons­beroende avtar. Kommittén tar för givet att del
kommer alt krävas åter­kommande höjningar av bidragen. För att motverka en
successiv urholk­ning av presstödet föreslär man därför att ell automatiskt
uppräkningssys­tem baserat på annonsprisulvecklingen införs fr.o.m. den I juli
1981. Uppräkningsmetoden bör prövas under en period av minst fem är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett antal remissinstanser (bl.a. TCO och LO) hälsar
förslaget med tillfredsställelse som en säkerhet mol risken för
tidningsnedläggningar. Majoriteten (statskontoret, RRV, NO, TU och SAF) är
emellertid kritisk. Statskontoret och RRV menar alt en indexreglering skulle
strida mol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;strävanden alt minska automatiken i de offentliga
utgifterna. RRV och näringsfrihetsombudsmannen anser ocksä atl etl index
innebären priorite­ring av presstödet framför andra offentliga utgifter som
inte har likvärdiga garantier. Enligt NO och TU är det också generellt svårt atl
skapa ett korrekt och väl fungerande index, och statsmakterna skulle sannolikt
av en rad skäl med vissa mellanrum föranledas alt företa en översyn av systemet
och göra justeringar. Jag delar dessa invändningar. Omständigheterna för de
tidningsföretag som uppbär presstöd är skiftande i det enskilda fallet, och en
automatisk uppräkning skulle sannolikl kräva elt flertal ingrepp för atl äsladkomma
likartade villkor för alla. Del kan också vara principiellt betänkligt atl indexreglera
statliga bidrag av denna art. bl.a. skulle en sädan reglering kunna ge intryck
av atl stödet till enskilda tidningar är permanent, och dessutom atl stödel ingår
som en del i en branschstruktur som inte förväntas undergå nägra egentliga
förändringar. Av dessa orsaker kan jag inte acceptera förslaget. Förändringar i
stödels omfattning och inriktning bör göras med vissa mellanrum och bestämmas
av den faktiska situationen för den delen av pressen som är i behov av slöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Ändringar i stödsystemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.1 Dagstidningsbegreppei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I presstödssammanhang avses med dagspress dels allmänna
nyhetstid­ningar, dels publikationer av dagspresskaraktär med minst elt nummer
per vecka. Dagspresskaraklär får en publikation om den har allmänna nyhets­tidningars
innehållsslruktur och redigeras som sådana. Dagspresskommil-lén konstaterar all
del oftast är uppenbart om en publikation har dags­presskaraklär eller inte.
Däremot kan vissa problem uppslå vid gränsdrag­ningen mellan publikationer av
dagspresskaraktär och organisationstid­ningar. Kommittén ser ingen anledning
att ändra gällande definitioner. Beträffande hittillsvarande praxis att bedöma
en edition av en tidnings upplaga som självständig om andelen särskiljande
redaktionellt innehall är minst 51%, anser kommittén atl del knappast finns nägra
presspoliliska skäl att höja kravel på andelen unikt material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstödsnämnden framhåller i sitt remissvar den
ekonomiska betydel­sen av att bli klassificerad som dagstidning i form av
skatteförmåner och bidragsmöjligheter. Del finns enligt nämnden en klar tendens
att tidningar genom produktförändringar m. m. försöker anpassa sig till dagstidningsbe­greppei,
en tendens som man anser kommer att förslärkas ju förmånligare dagspressen
behandlas jämfört med andra tidningar och lidskrifter. På samma säll hävdar
nämnden atl bestämmelsen om andelen särskiljande redaktionellt innehåll i en
självständig edition stimulerar förelag all skapa bidragsberättigade editioner.
Eftersom avgränsningen är svår, samlidigl som utslaget har stor ekonomisk
betydelse för ett tidningsföretag, skulle del enligt nämnden vara värdefullt
med en viss flexibilitet i regelsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
till produktionsbidrag kunde t. ex. ställas i relation till andelen unikt malerial
med en nedre gräns vid de 51 % som f. n. gäller. Presstödsnämn­den anser ocksä
att rikstidningskravet bör konkretiseras och skärpas, eftersom en tidning
relativt lätt kan skaffa sig den spridning i olika delar av landet som behövs
för alt erhålla stöd som rikstidning. Nämnden föreslår att rikstidning
definieras som &amp;quot;en tidning vars upplaga fill övervägande del avsatts
utanför ulgivningsregionen men i olika delar av landel och i minst hälften av
A-regionerna&amp;quot;. Kravel pä en abonnerad upplaga på minst 10000 ex. bör
enligt nämnden kvarstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har
anfört är det viktigt alt presstödet trots sin selekliva karaktär utgär efter
allmänt verkande regler. Det är då viktigt att dessa regler är sådana atl
utrymmet för inte avsett utnyttjande och missbruk är så litet som möjligt. Mot
bakgrunden av del samhällsekonomiska lägel nu och inom överskådlig framfid är
det ocksä väsentligt att tillgängliga re­surser kommer den angelägna och
behövande delen av tidningarna till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner därför alt
presstödsnämndens förslag till preciseringar bör genomföras. Dagstidningsbegreppei
bör därför avse allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär med
reguljär nyhetsförmedling och/ eller allmän politisk opinionsbildning. En sädan
definition överensstämmer med nuvarande praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser vidare i likhet
med presstödsnämnden att en edition av en tidning bör innehålla en större andel
unikt material för att anses vara självständig än vad som för tillfället
gäller. Produktionsbidrag till en själv­ständig edition bör därför ulgå i
proportion lill andelen unikt material, på så sätt att bidraget börjar utgå vid
51 % sädani material. För alt uppnä fullt produklionsbidrag enligt den
nuvarande ordningen skall i fortsättningen krävas 65%. Däremellan höjs bidraget
stegvis i takt med att andelen unikt material ökar, på så sätt att varje proceni
unikt material ökar bidraget med en femtondel. Dessa regler bör införas fr.o.m.
bidragsåret 1981. Bestäm­melsen torde hindra spekulativa editionsstarter. För
självständiga editio­ner som år 1980 har uppburit fullt bidrag genom att de
innehållit mer än 50% egel redaktionellt innehåll, bör särskilda hänsyn tas som
ger tidnings­företagen en rimlig möjighet att anpassa sig till de skärpta
kraven. För dessa editioner bör de nya reglerna införas försl bidragsårel 1985.
Genom att andelen eget redaktionellt innehåll bedöms utifrån förhållandena året
innan bidragsåret, kommer de nya skärpta reglerna alt tillämpas pä utgiv­ningen
efter den 1 januari 1984 för dessa editioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av samma anledning bör
definitionen av rikstidning förändras. Som rikstidning bör räknas en tidning
vars upplaga till övervägande del avsätts utanför utgivningsregionen men i
olika delar av landet och i minst hälften av A-regionerna. Spridning i en
A-region bör anses föreligga när minst 50 exemplar avsälts i regionen. Kravet
på en abonnerad upplaga pä minst 10000 exemplar bör kvarstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.2
Produktionsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare i avsnitt 2.2 redogjort för mina förslag om ökal produk­tionsstöd
för i huvudsak lågtäckningstidningar. I delta avsnitt tar jag upp de förslag belräffande
produktionsbidragen som dagspresskommiltén har lämnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen
av det statliga presstödet utgår f. n. i form av produktions­bidrag. Del finns
tre huvudgrupper av tidningar med rätl till fulll produk­tionsbidrag, nämligen fädagarstidningar
med högsl 20% i hushållstäck­ning, flerdagarstidningar med mer än 10000 ex i
upplaga och högst 40% i hushållstäckning, samt flerdagarstidningar med högst
10000 ex i upplaga och högst 50% i hushållstäckning. Produklionsbidrag utgår i
regel till tidning som är i huvudsak abonnerad, har minst 2000 ex i abonnerad
upplaga, har en annonsdel på mindre än 50%, har ett abonnemangspris som inte
uppenbart avviker frän abonnemangspriset för liknande tidningar, samt som inte ges
ut av förelag som ger ul annonsblad i betydande omfattning eller som står i
nära förhällande lill sädant företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommiltén
föreslär vissa ändringar i tilldelningsreglerna. Med avseende på fädagarstidningar
föreslås all det skall räcka att uppla­gan är abonnerad till övervägande del,
dvs. till 51 % sä atl tidningen för en kortare period skall kunna marknadsföras
- t. ex. genom ökad satsning pä lösnummerförsäljning - under en etablerings-
eller relanseringsfas ulan att produklionsbidraget äventyras. Vidare föreslås
att kravet pä högsla an­nonsandel skärps från 50% till 40% för atl ylterligare
markera all stödet avser s.k. redaktionella komplementtidningar. Dessutom har
kommittén kommit fram till atl del bör sättas ell krav pä lägsta volym
redaktionellt innehåll för att garantera etl rimligt ansvar för information och
opinions­bildning. Kommittén föreslär atl en tidning skall ha minst I 300
spaltmeter redaktionellt utrymme per år för alt kunna komma ifråga för produklions­bidrag.
Slutligen har kommittén funnil del motiverat atl föreslå elt högre bidrag till fådagarslidning
med riksspridning som kommer ul med mer än ett nummer per vecka, eftersom
kostnaderna härar väsentligl högre än vid lokal eller regional endagsutgivning.
Kommittén föreslår att bidraget höjs från 1,5 lill 2,4 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
remissbehandlingen har inga argument framförts mol dessa regel­ändringar, även
om presstödsnämnden finner den föreslagna skärpningen av annonsandelskravet
mindre angelägen med hänsyn lill den begränsning pä annonsmarknaden som redan
markeras i fädagarslidningarnas hushålls-läckningslal. Enligl min uppfattning
är förslagen väl ägnade alt främja de presspolitiska ambitioner som är förenade
med produktionsbidraget och bör därför genomföras. Den särskilda höjningen för fådagarslidning
med riksspridning som kommer ut med mer än ett nummer per vecka bör dock som
jag tidigare har framhållit begränsas lill 15%, dvs. frän 1.5 till 1,725 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär ocksä vissa ändringar i villkoren för både fä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
flerdagarstidningar. För att undvika att ell tidningsförelag kvalificerar sig
för produktionsbidrag genom taktisk placering av huvudre­daktionen i en störte
kommun än den som verksamheten egentligen avser. bör presstödsnämnden enligt ulredningen
ges möjlighet all i sina bedöm­ningar beräkna läckningstalet för annan kommun
än den där huvudredak­tionen ligger. Vidare anser utredningen att uttrycket
&amp;quot;liknande tidningar&amp;quot; i kravet om tidningens abonnemangspris är
diffust, och menar atl utgångs­punkten skall vara det genomsnittliga priset för
alla tidningar i samma kategori, dvs. med samma utgivningsfrekvens och liknande
spridnings-och konkurrensförhällanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Presstödsnämnden tillägger
i sitt remissvar att abonnemangspriset borde svara mol den rörliga särkostnaden
för del abonnerade exemplaret. An­nars accepterar man alt ökade upplagor leder till
ökade förluster, som kan äberopas för ylterligare stödåtgärder. Jag anser själv
atl del är önskvärt all en bransch som arbetar med vissa svårigheter
eftersträvar abonnemangs­priser som täcker de rörliga särkoslnaderna. I övrigt
har remissinstanserna inte nägot atl invända mot utredningens förslag vad
gäller ändringar i villkoren för bäde fä och flerdagarstidningar. Jag förordar
därför all utred­ningens förslag genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etl särskill problem inom
presstödet har varil den konkurrens dagstid­ningarna utsätts för frän annonsblad,
dvs. publikationer som kan ut­nyttjas av konkurrerande annonsörer och som
sprids regelbundet och gratis till samtliga hushåll inom ett bestämt område.
Genom alt ta annon­sering från dagstidningarna har annonsbladen ansetts
försvaga den ekono­miska basen för tidningarnas redaktionella engagemang i
nyhetsförmedling och opinionsbildning. 1972 ärs pressulredning bedömde alt
konkurrensen frän annonsbladen inte utgjorde ett sä slorl hot mot dagspressen
all särskil­da åtgärder frän statsmakternas sida vad nödvändiga. Under 1970-talet
har emellertid annonsbladsbranschen expanderat väsentligl. För all inte riske­ra
alt presstöd indirekt skulle bidra till att förvärra konkurrenssituationen bestämde
statsmaklerna år 1980 alt presstöd inte skall kunna utgå till tidningsföretag
som ger ul annonsblad i en i förhällande till tidningsutgiv­ningen belydande
omfattning eller som står i nära förhällande lill förelag som ger ut annonsblad
i sädan omfattning. Regeln har betraktats som tillfällig i avvaklan pä dagspresskommilténs
ställningslagande (prop. 1979/ 80: 100 bil. 12. KU 1979/80:41, rskr
1979/80:229).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommiltén har genomförl
en omfaltande analys av annons­bladsbranschen. Kommittén kommer lill slulsalsen
atl dagstidningarna i sin höga hushållstäckning har goda möjligheter att bemöta
lägpriskonkur-rensen från annonsbladen. Eftersom man föreslär en skärpning av
reglerna för produktionsbidrag till fädagarstidningar. och eftersom TU ställt
sig bakom stränga krav pä återhållsamhet bland medlemsföretagen, anser kommittén
all den nuvarande regeln kan avvaras. Enligt kommitténs upp­fattning finns det
goda skäl atl anta atl branschen kan lösa sitt annons­bladsproblem utan
ingripande frän statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I remissbehandlingen har elt flertal instanser
(presstödsnämnden, TCO, Svenska Journalistförbundet, TU och A-pressen AB)
framfört uppfattning­en all annonsbladen alltjämt skapar ekonomiska problem för
dagspressen genom alt exploatera den annonsmarknad som tidningarna behöver för
att finansiera information och opinionsbildning, uppgifter för vilka annonsbla­den
inte påtar sig någol nämnvärt ansvar. Presstödsnämnden framhåller också att etl
företag som i betydande omfattning ger ul annonsblad kan avse att med
utgivningen av en abonnerad tidning skapa status ät företaget och dess
utgivning av annonsblad, och genom samannonsering nä annons­kategorier som
annonsbladen ensamma har svårt all nä. Nämnden kan inle se att det finns
presspolitiska skäl all medverka till en sädan utveckling. Om
annonsbladsutgivare vill ge ut reguljära tidningar bör detta enligt nämndens
mening ske med stöd frän intäkterna pä annonsbladen, inte med
produktionsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan i
och för sig vara iveksaml alt låta presstödsförordningen innehålla en regel som
kan begränsa en verksamhel som fyller vissa behov. Emellertid har annonsbladsverksamhelen
en sädan karaktär atl en regel som förhindrar en sammankoppling med bidragslagande
dagstidningar knappast torde innebära en inskränkning av förutsättningarna för
verksam­heten som sådan. Däremot skulle ett borttagande av regeln, med påföl­jande
stimulans för annonsbladen att etablera sig på dagstidningsmarkna­den, försämra
villkoren för den övriga dagspressen. Pä längre sikl skulle effekten kunna bli etl
nytt konkurrensmönster, där vissa dagstidningar med annonsbladsutgivning skulle
få etl konstlat ekonomiskl övertag ge­nom kombinationen av presstöd och
annonsbladsutgivning. Jag anser där­för att regeln som utestänger tidning med belydande
annonsbladsutgivning frän produklionsbidrag bör stä kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Publikationer pä andra spräk än Svenska, bl.a. allmänna
nyhetstid­ningar har rätt till statsbidrag enligt särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När produktionsbidragen infördes som en form av det
statliga dags­presstödel är 1971 utestängdes dagstidningar pä andra spräk än svenska.
Motiveringen var atl sädana tidningar pä grund av språket inle kunde anses
bidra till att förstärka och fördjupa den svenska demokratin, och att
tidningarnas konkurrensförhällanden var myckel speciella. År 1977 ändrades
reglerna så all produktionsbidrag under vissa förutsättningar kan utgå till
tidningar på andra språk än svenska, nämligen om tidningen i huvudsak sprids i Sverige,
i huvudsak berör svenska förhållanden samt i huvudsak vänder sig till läsare i
Sverige. Senare innehållsanalyser har visat att de åsyftade tidningarna
knappast motsvarar dessa krav. vilkel bl. a. har lett till förslag i riksdagen
att kravet om svenska förhållanden skall mil­dras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommiltén har haft i uppgift att genomföra en
särskild gransk­ning av förutsättningarna för denna tidningsgrupp alt erhålla
statligt pres­stöd. Därvid har man kommit fram till all slöd som hittills bör
utgå endasi i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undantagsfall
och endast i form av produktionsbidrag. Kommittén föreslår att man i
förordningen om statligt slöd till tidningar på andra språk än svenska skall
sänka kravet pä andelen redaktionsvolym om svenska för­hållanden frän &amp;quot;i
huvudsak&amp;quot; till &amp;quot;till övervägande del&amp;quot;, vilket i procent räknat
innebär en sänkning frän 70 lill 51. Jag anser all den föreslagna förändringen
är bäde rimlig och ändamålsenlig. Jag delar även i övrigl utredningens
bedömning om stödets ambition och räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TU
påpekar atl dagspresskommiltén i det nya förslagel lill förordning om statligt
stöd till dagstidningar utgår frän all del papper som dags­pressen förbrukar har
en ytvikt av 49 g/m&amp;quot;. TU uppger all 90% av papperskonsumtionen för år 1981
kommer att avse 45g/m&amp;quot;-papper och föreslår att denna vikt intas i
förordningen och alt stödbeloppen omräknas i molsvarande omfattning. Jag
ansluter mig till förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik
har riktats mot produktionsstödets konstruktion i meningen alt det leder till
effekter som inle är avsedda. Från olika häll har några tidningar kritiserats
för alt utnyttja sitt stöd till en konstlad redak­tionell ulbyggnad. En
plötsligt ökad redaktionell spallvolym i vissa tidningar anses kunna framtvinga
liknande svarsätgärder i konkurrentföre­tag och följaktligen leda till en
utveckling av onaturliga kostnadsökningar i företagen. Den konstlade
redaktionella expansionen uppges ha tvä or­saker. Dels gäller del tidningar som
ej har maximall produktionsbidrag och därför med redaktionell ulbyggnad
åstadkommer en höjd pappersförbruk­ning som i sin lur ger högre bidrag,
eftersom produklionsbidraget baseras på pappersförbrukningen. Vidare gäller det
tidningar som genom lågpris­satsningar krafligl bygger ul sin annonsdel för alt
sedan, när denna närmar sig gränsen för vad som tilläts för presstöd,
avbalansera annonsandelen med redaktionell utbyggnad. Det är inte önskvärt att
presstödet bidrar till konkurrensslörningar av detta slag. Emellertid berör
anmärkningarna f. n. endast ell fätal tidningar med mindre god ekonomi och har
därtill varil av relativt begränsad omfattning. Det är icke desto mindre
angelägel all statsmakterna följer utvecklingen med vaksamhet för all i
förekommande fall överväga behovel av en eventuell reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.3
Etableringsslöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Etableringsslöd
lämnas för nyetablering av fådagarslidning som tros kunna uppfylla villkoren
för produklionsbidrag efter ett ärs utgivning. Stödet utgår i form av ett ränte-
och amorleringsfritt län, som efterskänks om tidningen uppfyller villkoren för
produktionsbidrag. I annat fall sägs länet upp till betalning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
hävdar alt det knappast finns några skäl till all ändra de generella reglerna
för elableringsstödet. Däremol är det enligt kommittén lämpligt alt det
utvecklingsbidrag som f.n. utgär till fådagars­lidning som gär över till flerdagarsutgivning
i fortsättningen betecknas som etableringsslöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med de remissinstanser som har yttrat sig i frågan ansluter jag mig till
kommitténs bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare i avsnitt 2.2 har föreslagit, bör elableringsstödet för budgetåret
1981/82 kunna minskas med 1 milj. kr., frän 4.8 till 3,8 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.4
Utvecklingsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
gmndläggande moliv för del statliga presstödet är all motverka koncentralionsprocessen
och främja konkurrens och mångfald. Genom all utvecklingsbidrag sedan är 1979
kan tillfalla fädagarstidningar med produk­tionsbidrag finns numera möjligheler
till en snabbare utveckling av fäda­garstidningar med högst 20 % i
hushållsläckning. Dagspresskommittén anser alt denna möjlighel bör breddas och ulvecklas
lill all omfalta även andra tidningskategorier. Kommittén föreslär därför alt
utvecklingsbidrag bör kunna utgå till vissa tidningar med fulll produklionsbidrag,
dels få- och flerdagarstidningar med högsl 20% i hushällsläckning pä ulgivningsorlen,
dels flerdagarstidningar med mindre än 10000 ex i upplaga. Bidraget bör endast
avse tidningar inom landsortspressen och bör kunna utgä under högst tvä år av
en period av fyra är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har föranlett presstödsnämnden alt göra etl principiellt utta­lande om sin syn
pä utvecklingsbidraget. Man anser all det i första hand bör utgå till tidningar
i kalslrofsitualion, dä tidningens fortlevnad slär pä spel. I andra hand bör
bidraget ulgå lill högläckningslidningar som ej är berättigade till produklionsbidrag
men som på grund av sin marknadssitua­tion kan behöva bidrag, och först i iredje
hand bör utvecklingsbidrag beviljas tidningar med produklionsbidrag. I de två
senare fallen fungerar bidraget som en säkerhet för speciella situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
uppfattar presstödsnämndens uttalande som ett förslag lill tilldel­ningsordning
baserat på angelägenhetsgraden. Inom den befintliga medels­ramen anser jag det
riktigt att utvecklingsbidrag i första hand utgår lill en tidning i allvarliga
svårigheter, och i andra hand lill en tidning vars mark­nadssituation gör ett
bidrag befogat. Insatser av delta slag syflar till all slå vakt om en önskvärd dagspresstruktur.
I den mån medelsramen tillåter det bör sedan utvecklingsbidrag kunna ulgå lill
tidning med produktionsbidrag i enlighet med dagspresskommilténs uttalade
strävan all ytterligare ut­veckla konkurrens och mångfald. Jag bilräder således
förslaget att utveck­lingsbidrag fortsättningsvis utgär enligt den föreslagna
prioritetsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
presslödsförordningen skall högläckningslidningar som ansöker om
utvecklingsbidrag bilägga en utvecklingsplan för att precisera hur bidraget
kommer att utnyttjas. Avsikten med kravel är alt en bidragsansö­kan skall vara
förenad med en genomarbetad lägesanalys och en klart redovisad
verksamhetsinriktning. Dagspresskommiltén menar atl delta gör bidragsformen
onödigt komplicerad. Kravet på utvecklingsplan bör därför slopas, som underlag
bör det räcka med analyser av berörd tidning och marknad. Tidningen skall
bedömas ha utsikter all med hjälp av bidra­get kunna fortsätta sin utgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel
har avvisats av några remissinstanser (RRV. TCO och Svens­kajournalistförbundet)
med motiveringen att bestämmelsen inte bara fun­gerar som en önskvärd kontroll
utan ocksä som etl slöd för tidningsföreta­get. Presslödsnämnden uppger däremol
atl man inle har särskilt goda erfarenheter av de utvecklingsplaner som hittills
presenterats. Bedömning­arna kan också innefatta intrikata frägor om
redaktionella aktiviteter. Bäde ifråga om tidningar med och utan
produktionsbidrag bör beslul om utveck­lingsbidrag enligt nämnden kunna grundas
pä bedömningar av en tidnings marknadsläge, i synnerhet med hänsyn till
spridningsområdet och annons­marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturligtvis viktigt atl förutsättningarna för ett utvecklingsbidrag noggrant
bedöms. Det förefaller dock som om elt slopande av kravel pä utvecklingsplan enligl
dagspresskommilténs förslag skulle innebära en för­enkling av handläggningen.
Jag bilräder därför förslagel, men vill samtidigt betona att det åligger
presstödsnämnden även i fortsättningen alt förvissa sig om att medlen används
pä ett ändamålsenligt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna
för flygdistribution av Slockholms morgon­tidningar till Norrland steg
drastiskt är 1978. TU vände sig då lill regeringen med en hemställan om all dagspresskommiltén
skyndsamt skul­le utreda frågan om elt statligt transportstöd. Man ansäg alt utan
stöd mäsle företagen allvarligt överväga atl upphöra med flygdislributionen. Sedan
kommittén skjutit sitt utlåtande på framliden uppvaktade Dagens Nyheter och
Svenska Dagbladet regeringen med krav på elt snabbt ingri­pande för alt rädda
distributionen lill Norrland. 1 anslutning lill förslagen om presstödet gjorde
jag dä i proposition 1978/79: 100 bil. 12 elt uttalande vari jag noterade alt
den snabba kostnadsökningen för tidningsdislribu­lionen under de senaste åren i
synnerhet drabbat den s.k. översprid­ningen. Jag meddelade min avsikt att i
avvaktan pä dagspresskommitténs förslag med regeringen la upp frägan om sädana
förändringar i förordning­en (1976:336) om slalligl slöd till dagstidningar som
skulle kunna göra del möjligt för morgontidningar utgivna i Stockholm all under
en tidsbegrän­sad period erhålla statligt stöd för flygdistribulion lill
Norrland. Regering­en införde sedermera i slödförordningen vissa
övergångsbestämmelser om särskilt utvecklingsbidrag, och angav i
regleringsbrevet för budgetåret 1979/80 att presslödsnämnden för
verksamhetsåret 1979 fick disponera 3,5 milj. kr. för detta ändamål. Bidraget
fördelades i proportion lill dislribu-tionsvolymen pä Dagen, Dagens Nyheter och
Svenska Dagbladet. Motsva­rande bidrag utgick även för budgetåret 1980/81 till
en kostnad av 3,75 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
förklarade i sitt delbetänkande (Ds B 1978:10) Översyn av presstödet att den
säg stockholmstidningarnas norrlandsdistri­bution som en del av överspridningens
allmänna problem och därmed som en del av de allmänna dislribulionsfrägorna. I sitt
slutbetänkande Stödet till dagspressen anförde kommittén att bidraget under tvä
är lill tidningsfiy-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;get lill Norriand har givit de berörda tidningarna tid atl
se över sin dislribu-tionsorganisation. Kommittén anser inte att bidraget bör ulgå
i fortsätt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan enligt min mening medföra vissa olägenheter atl inle
förbättra bidragsgivningen. Del kan finnas en risk alt den rådande
distributionen inte upprätthålls, vilket skulle kunna innebära alt övre
Norrland kan kom­ma att känna sig missgynnat beträffande riksinformationen och
sina egna möjligheter att följa den aktuella debatten. Å andra sidan är det som
presstödsnämnden framhållit mycket tveksamt om ell transportstöd ät endast tre
tidningar frän Stockholm kan motiveras presspolitiskt. Del torde finnas mänga
tidningar som f. n. inte når sina läsare pä utgivningsda­gen, eller som lar pä
sig myckel höga kostnader för att göra det. Jag anser mig därför inte kunna
förorda ell återinförande av stödet för fiygdistribu-tion till Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare under avsnill 2.2 föreslagil all anslaget
för utvecklingsbi­drag bör kunna sänkas med två milj. kr. från 12 lill 10 milj.
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.5 Samverkansbidrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1972 ärs pressulredning underströk vikten av samverkan
inom dagspres­sen. Ett utvecklat samarbele sågs som ett medel att begränsa
branschens kostnader och förslärka den redaktionella mångfalden. Ulredningen ansäg
atl åtgärder borde vidtas för alt stimulera teknisk samproduktion, lokalan-nonssamverkan
och branschprojekt. Samtidigt föreslogs att pressens låne­fond skulle kunna
utnyttjas för olika former av samarbele. Statsmaklerna följde ulredningens
förslag, och sedan är 1976 innehåller slödförordningen regler om bidrag för
olika former av samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidragen har hittills utnyttjats mycket litet, i
genomsnitt har ca I milj. kr. per budgetär utbetalats. Dagspresskommiltén
förklarar della ringa intresse dels med att de flesta tidningarna har bytt lill
ny teknik redan före år 1976, dels med atl en påtaglig motvilja mot samarbete
har räll inom dagspressen. Kommittén konslalerar emellertid atl del har sketl
en klar altilydförbättring på senare tid, och föreslår därför att
samverkansbidra­gen behålls och delvis förstärks. Enligt förslagel bör bidraget
för produk­tionssamverkan ändras frän högsl 500000 kr. per tidning och är vid
total samverkan lill högsl I milj. kr. per tidning under del första året, högst
500000 kr. per tidning och är det andra och tredje året och högst 250000 kr.
per tidning och år det fjärde och femte året. Pä samma sätt föresläs att
reglerna för bidrag till annonssamverkan ändras så alt det nuvarande årliga
bidraget på 6% av bruttointäkterna från samarbete ändras till 12% under det
första året, 6% det andra och iredje året samt 3% det Qärde och femte året.
Bidraget bör enligl kommittén även i fortsättningen delas lika mellan de samverkande
tidningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värdet av samverkan mellan tidningsförelag framhålles i
remissbehand­lingen. Flera remissinstanser (RRV, NO, SAF och Grafiska
arbetsgivare-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
induslriorganisationerna) anser det angelägel atl tidningsföretagen nedbringar
sina kostnader genom produktionssamverkan, och rekommen­derar att presstödet
ges en sådan inriktning all del stimulerar till kostnads­besparingar, t. ex. så
alt en förutsätlning för slöd skulle vara att tillgängliga produktionsresurser
utnyttjas effektivt. Som jag lidigare har framhållit anser jag själv att en
sådan strävan är angelägen. Jag ansluter mig lill utredningens förslag och vill
understryka min uppfattning att samverkan fidningar emellan i framtiden borde
framstå som ett naturiigt sätl att nedbringa kostnaderna. Det statliga
presstödet bör därför klart uttrycka det önskvärda i etl vidgat samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén har
också ansett det angelägel att finna nya former för samverkan för atl stärka
tidningarnas nyhetsförmedling och opinions­bildning. Kommittén hävdar att olika
lidningsgmpper har mycket skiftan­de möjligheter att utnyttja nyhetsbyråer,
dels därför att nyhetsbyrå­verksamheten är upplagd efter flérdagarstidningarnas
utgivning till nackdel för endagstidningarna, dels därför att ledande tidningar
har större resurser atl salsa på gemensam nyhetsbyråverksamhet än tidningar i marknadsmäs­sigt
underläge. En utveckling av kompletterande nyhetsbyråer vid sidan av TT skulle
enligt kommitténs uppfattning stärka den redaktionella konkur­rensen. Att ge
bidrag till byråerna efter hur många produktionsbidragsbe-rättigade flerdagars-
och fädagarstidningar de har som abonnenter skulle, menar kommittén, förstärka
konkurrensen mellan de kompletterande ny­hetsbyråerna på ett sätt som vore till
fördel för den redaktionella konkur­rensen mellan konkurrerande tidningar.
Följaktligen föreslär komtnitlén att samverkansbidrag utgår till nyhetsbyråer
som drivs i självständig form och som utgör ett komplement lill TT.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I remissbehandlingen har
detta förslag avvisats av en övervägande majo­ritet (statskontoret, NO, RO,
SAF, Svenska journalistförbundet, TU, Li­berala Nyhetsbyrån, FLT Press och TT).
Effekterna av stödet anses i många fall oklara. Bl.a. anförs tveksamhet
huruvida stödet verkligen skulle stärka den redaktionella konkurrensen. Vissa
instanser befarar alt resultatet snarare skulle bli en utslälning och
likriktning av dagspressens innehåll. Farhågor uttrycks även för atl stödet i
själva verket skulle kunna uppfattas som en påbyggnad av det selektiva
presstödet, eftersom det skulle bygga på antalet bidragsberättigade abonnenter.
Man varnar också för att nyhetsbyråstödet i realiteten ligger alltför nära
statsbidrag med helt andra syften. Jag anser själv att invändningarna
sammantagna har sådan tyngd atl etl sådant stöd inte bör införas. Jag är inte
helt övertygad om att stödformen skulle främja mångfalden, och jag häller det
för troligt all de tidningar som önskar abonnera på nyhetsbyråernas tjänster
har möjlighet atl betala för detta ur sin egen budget, om de prioriterar nyhelsbyråmale-rial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.6
Lånefond&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagstidningsföretag
kan erhålla lån på förmånliga villkor från pressens lånefond. Sedan år 1976
skall lån företrädesvis ges för projekt som syftar lill kostnadsbesparingar
genom samverkan mellan fidningsföretag. Lån beviljas inle till enskilda fidningar
pä orter där samverkan enligt presstöds­nämndens bedömning är möjlig. Lån fär
dock lämnas i sädana fall om berörda tidningsförelag prövat förutsättningarna
men inte kunnat enas om formerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
föreslär inga ändringar i den gällande ordningen, men anser alt lån ocksä skall
kunna beviljas tidningsföretag som hamnat i katastroflägen och därmed
oundgängligen behöver tillskoll av medel för att utgivningen skall kunna
fortsätta medan företaget rekonstrueras. Presstödsnämnden anför ingen erinran
mot detta, men påpekar atl nämn­dens nuvarande instruktioner erbjuder vissa
svårigheter härvidlag. Nämn­den anser också att i första hand utvecklingsbidrag
bör användas i dessa situationer. För egen del anser jag atl medel ur
länefonden även i framliden bör användas som elt investeringsstöd för alt
främja samverkan mellan tidningsföretag. Andra medelsbehov får prövas
exempelvis som utveck­lingsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Dagstidningsdistribution till synskadade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Synskadades
riksförbund (SRF) tar i sitt remissvar upp frägan om dags­tidningar på kassett,
med hänvisning till handikapputredningens delbetän­kande (SOU 1976:20) Kultur
ät alla. SRF föreslär att kassettversionen av en dagstidning inarbetas i
presstödet så all en allmän kassettutgivning av dagstidningar kan komma lill
stånd. Sedan årsskiftet 1977/78 har SRF och vissa tidningar bedrivit en
försöksverksamhet, delvis bekostad med medel ur allmänna arvsfonden, med
distribution av en för ändamålet redigerad bandad eller radiosänd version av
resp. tidning lill abonnenter som pä grund av nedsatt synförmåga inle kan läsa
tidningen i svartskrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
regeringen har inkommil ett antal framställningar om bidrag till nya försök med
distribution till synskadade av innehållet i dagstidningar och tidskrifter.
Regeringen har ansett att innan ställning kan tas lill ansökning­arna bör de hittills
fullföljda och nu pågående försöken utvärderas. En särskild utredning har f. n.
i uppgift atl utvärdera försök med olika former av distribution av innehållet i
dagstidningar till synskadade och alt därvid ge ett underlag för bedömning av
vilka krav olika distribulionsmetoder ställer i tekniskt, ekonomiskt och adminstrativt
avseende, saml vilka juri­diska och avtalsmässiga problem som kan vara
förknippade med verksam­heten. Jag vill också påpeka all radiorättskommittén
nyligen har framlagt ett delbetänkande (Ds U 1980: 12) med vissa förslag som
skall möjliggöra radiodistribulion av upplästa dagstidningar till synskadade. Betänkandel
remissbehandlas f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har för avsikt alt senare under detta riksmöte föreslå
atl radioelern öppnas för sådan distribution. En försöksverksamhet med radiodistribu­lion
av lallidningar kan därmed komma till stånd, vilkel kan ge vidgat underlag för
senare ställningstagande belräffande hur försörjningen av taltidningar
lämpligast bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna
för statligt stöd till dagstidningar. I fräga om anslagsberäkningar för
budgetåret 1981/82 återkommer jag i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Anslagsberäkningar för budgetåret 1981/82&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1980/81:100 (bil. 12 s. 98) upptogs anslaget B 23.
Stöd lill dagspressen med ett preliminärt beräknat belopp och anslaget B 24.
Län lill dagspressen med ett oförändrat belopp i avvaktan pä förevarande
särskilda proposition. Slutliga förslag lill medelsanvisningar kan nu före­läggas
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B 23. Stöd till dagspressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80 Utgift&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;290628000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81 Anslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;310800000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82 Förslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;337600000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från anslaget utgår stöd enligl förordningen (1976: 336)
om statligt stöd fill dagstidningar (ändrad senasl 1980: 146).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
dagstidning avses allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär som normall
utkommer med minst ett nummer per vecka, vars text i huvudsak är skriven pä
svenska och som har sin huvudsakliga spridning inom landet. Stöd kan utgä i
form av produktionsbidrag, etableringsslöd, utvecklingsbi­drag,
samverkansbidrag och samdislributionsrabatt. Vjdare kan dagstid­ning erhålla
lån ur pressens länefond (se anslaget Län till dagspressen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Produktionsbidrag
beviljas enligt generellt verkande regler. Bidraget avgörs bl. a. av tidningens
hushällsläckning pä ulgivningsorlen. För flerda­garstidningar beräknas bidraget
inom vissa gränser efter lidningens pap-persförbmkning under de Ire senasle
åren. För fädagarstidningar utgär produktionsbidrag med etl fast belopp. Presslödsnämnden
har viss begrän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sad rätl all bevilja produktionsbidrag även till tidningar
som inte faller under de allmänna reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etableringsslöd beviljas för nyetablering av dagstidning
som bedöms ha möjligheter att efter ett års utgivning uppfylla villkoren för
produktionsbi­drag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsbidrag beviljas i första hand tidningsföretag
som befinner sig i tillfälliga svårigheier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samverkansbidrag beviljas tidningsföretag som samverkar
inom leknisk produktion, annonsförsäljning eller slörre branschprojekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samdislributionsrabatt utgår för varje abonnerat exemplar
av dagstid­ning som distribueras av dislribulionsförelag eller av postverkets lanlbrev-bäringsturer
eller särskilda lidningsutdelningsturer under förutsätlning all minst tvä
tidningsförelag deltar i samdistribulionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:134.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980/81&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beräknad ändring 1981/82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etableringsslöd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samverkansbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samdistributionsrabatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Presst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;draganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.3pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;222000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-16500000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4-37900000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 800000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;of.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-   1000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;of.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-  2000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;of.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;of.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;65
  000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-   1000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 8 100000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.9pt'&gt;
  &lt;td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;310800000&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=85 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-1-17 500000&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;H-26 800 000&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstödsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För är 1980 har hittills beviljats 223 502 700 kr. i produklionsbidrag.&lt;br&gt;
Utgiften för 1980/81 beräknas uppgå till knappl 227 000000 kr. Del beräk­&lt;br&gt;
nade utfallet för budgetåret 1980/81 överstiger därmed anslaget med&lt;br&gt;
5000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För budgetåret 1981/82 bedöms del beräknade uifallel för
budgetåret 1980/81 räknas upp med 9500000 kr. för nyetablerade tidningar och
med 2000000 kr. för ökning av bidragen på grund av högre pappersförbrukning.
Utgiften för 1981/82 beräknas säledes uppgå till 238500000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.    Under budgetåret 1979/80 har beviljats etableringsslöd
för en riks­&lt;br&gt;
tidning och tvä andra tidningar med sammanlagl 3 150000 kr. Under bud­&lt;br&gt;
getåret 1979/80 har härav utbetalats 1350000 kr. Dessulom har 1912500&lt;br&gt;
kr. utbetalats för etableringsslöd beviljade under lidigare budgelår. Tre&lt;br&gt;
etableringslån pä 2700000 kr. har efterskänkts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frän och med budgetåret 1980/81 har elableringsstödet ökal
lill 2250000 kr. för fädagars rikstidning och 1 125000 kr. för fädagars annan
tidning. Om samma antal etableringar sker under budgetärel 1981/82 som under
budgetåret 1979/80 uppgår stödet till 4500000 kr., vartör nämnden be­dömer
anslagsbehovet till oförändrat 4800000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. För kalenderåret 1979 har sju tidningar beviljats
utvecklingsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med sammanlagt 5 425000 kr., varav 3 250000 kr. avser särskill
stöd för flygdistribulion till Norrland. För kalenderåret 1980 har hittills
fyra tid­ningar beviljats sammanlagl 4 350000 kr., varav 3 750000 kr. avser
flygdis­tribution till Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
kalenderåret 1981 bortfaller enligl nu gällande regler stödet för
flygdistribution till Norrland. För åren 1980 och 1981 kan de tidningar som
erhöll utvecklingsbidrag åren 1976 och 1977'återkomma med ansökningar. Nämnden
bedömer därför anslagsbehovet vara oförändrat 12000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.    Under
budgetåret 1979/80 har beviljats samverkansbidrag för teknisk&lt;br&gt;
samverkan med 1 000000 kr. och branschsamverkan med 500000 kr. Av de&lt;br&gt;
beviljade bidragen har utbetalats 1 000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnden
bedömer anslagsbehovet för budgetärel 1981/82 lill oförändrat 7000000 kr.,
varav oförändrat 500000 kr. för större branschprojekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.    Under
budgetåret 1979/80 utbetalades sammanlagt 64060724 kr. i&lt;br&gt;
samdistributionsrabatt. Endast enstaka fädagarstidningar står fortfarande&lt;br&gt;
utanför samdistribulionssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anslutning
av nyetablerade tidningar och en allmän upplageökning be­räknas innebära en
ökning av samdisiribulionsrabalten med ca 1,5% per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i del föregående redovisat mina överväganden i
anledning av dagspresskommitténs förslag om ändringar i stödet lill
dagspressen. Samti­digt harjag tagit ställning till frågan om besparingar i dagspresstödel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har i sin anslagsframställning redovisat konsekvenserna av sina förslag, vilka
ligger inom de hittillsvarande medelsramarna. Medels­behovet påverkas dock av
de speciella åtgärder som jag funnit befogade med hänsyn dels till ambitionen
om vissa besparingar inom dagspresstö­del, dels till nödvändigheten av alt
förstärka vissa bidragslagande dagstid­ningsgrupper för att säkerställa att den
övergripande presspolitiska mål­sättningen om konkurrens och mångfald
upprätthålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har
beräknat vissa besparingar i samdisiribulionsrabalten, utveck­lingsbidragen och
elableringsstödet till ett sammanlagt belopp av 12,1 milj. kr. Jag har beräknat
medel för en mindre, selektiv höjning av produktions­bidragen, i första hand
till fä- och fierdagarslidningar med högsl 20% i hushållstäckning. Dessa
anslagsökningar omfattar en kostnad på drygt 21,4 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i
min beräkning utgått frän alt tillämpningen av gällande förord­ning ger
automatiska höjningar i medelsbehovel till följd av nyetableringar, högre
pappersförbrukning etc. Jag har härvid utgått från presstödsnämn­dens
beräkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen föreslår
jag alt anslaget för nästa budgelår förs upp med 337600000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1980/81. I sarnl. Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl till Stöd till dagspressen för budgetärel  1981/82
under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 337 600000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B 24. Lån till dagspressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80 Utgift&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;10520000&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23376978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1980/81 Anslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1981/82 Förslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från anslaget utbetalas lån enligt förordningen (1976:336)
om slalligl stöd till dagstidningar (ändrad senasl 1980: 146).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstödsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl föreskrifter i regleringsbrev den 12 juni 1980 har
den medelsbe­hällning som vid utgången av budgetåret 1979/80 fanns kvar pä det
under fonden för låneunderstöd uppförda investeringsanslaget Pressens lånefond
i sin helhet tillgodoförts reservationsanslaget Län till dagspressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under budgetåret 1979/80 har tre tidningar beviljats
sammanlagt 12000000 kr. i lån ur pressens lånefond. Härav har utbetalats
6500000 kr. Under samma budgetår har utbetalats 4020000 kr. avseende län som
beviljats under lidigare budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nämnden uppskattar anslagsbehovet för .1981/82 till
25000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid ingången av budgetåret 1980/81 fanns en reservation av
ca 23.4 milj. kr. tillgänglig pä anslaget. Med beaktande av delta och den
väntade belast­ningen under innevarande budgetär finner jag alt länefonden bör
tillföras 25 milj. kr. under nästa budgetär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt lill Lån till dagspressen för budgetåret 1981/82
anvisa etl reser­vationsanslag av 25000000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredra­ganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning   av   dagspresslommitténs   betänkande (SOU
1980:32) Stödet till dagspressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;översikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs uppdrag har varit att göra en allmän översyn av
del statliga stödet till dagspressen. Direktiven förutsätter att det även i
fortsättningen skall ha samma syfte och inriktning som nu: åtgärderna skall
främja mång­fald och reglerna skall vara så konstruerade att huvuddelen av
bidragen gär till tidningar som har ekonomiska svårigheter pä grund av sin
ställning på marknaden. Kommittén har inle funnil nägra presspoliliska eller
press­ekonomiska motiv till att ändra stödets inriktning eller allmänna utform­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation: U Karlsson och L F Tobisson anser atl
tidningar som redovisar överskott ej skall erhålla direkl statligt presstöd som
överskrider förlustläckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Presspolilikens
mål är alt stärka mångfalden inom dagspressen sä att den bättre kan främja den
representativa demokratin. Del statliga stödet är inle avsett att vara allmänt branschbefrämjande,
ulan syflar dels lill all förbätt­ra de ekonomiska villkoren för tidningar i marknadsmässigt
underläge, dels till alt underlätta etablering av komplemenltidningar.
Preciseringen av dagstidningsbegreppet och reglerna för presstödets fördelning
återspeglar presspolitikens målsättning, nämligen all vända koncentralionsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstödet har under 1970-talel åstadkommit viktiga
förändringar i dags­pressens strukturutveckling. Den sedan 1940-talel pågående företagskon-cenlrationen
har vänts. Konkurrensen har i slora delar av landel älerlagit den styrka den
hade i slutet av 1960-lalel. och en rad nya fidningar av komplementkaraktär har
startals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagstidningarnas annonsberoende gör utgivningsorten lill
den viktigaste marknaden. Hushållsläckningen pä denna avgör lidningens ekonomi.
Tid­ningar med låg hushållstäckning hamnar i etl konkurrensmässigt under­läge,
vilket gör dem beroende av bidrag utifrån. Presstödet spelar en viklig roll för
deras fortsatta utgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns två grupper inom dagspressen som ulan presstöd
skulle behö­va ompröva sin verksamhet. Den ena är fädagarstidningar med högsl
20% i hushållstäckning och den andra flerdagarstidningar med högsl 40% i hus­hållstäckning.
För övriga grupper är den ekonomiska handlingsfriheten tillräckligt stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstödet har i stort fungerat som avsett. Om stödel inle
införts, hade dagspressen sett annorlunda ut i dag. På en punkt har man dock
delvis misslyckats: stödet har inte ökat benägenheten till samarbete i annal än
distributionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;överväganden och förslag Dagstidningsbegreppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av stödförordningens dagstidningsdefinition framgår alt
man med dags­press i stödsammanhang avser dels allmänna nyhetstidningar, dels
publi­kationer av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst etl num­mer
per vecka. Dagspresskaraklär fär en publikation om den har allmänna
nyhetstidningars innehållsslruktur och redigeras som sådana. 1 de fiesta fall
torde det vara uppenbart om en publikation har dagspresskaraklär eller inle. Däremol
kan problem uppslå belräffande skiljelinjen mellan publika­tioner av dagspresskaraklär
och organisalionslidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stödförordningens övriga krav pä dagstidning - minst ett
nummer varje vecka, ett innehåll i huvudsak pä svenska och distribution i
huvudsak inom landet - bör upprätthållas även i fortsättningen. Periodicitetskravet
är ett minimum för atl nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen skall kunna
följa dagspressens rytm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt presstödsnämndens praxis anses en edition av en
tidnings upplaga som självständig, om det särskiljande innehållet i förhällande
till varje annan edition ulgör minst 51% av del totala redaktionella
innehållet. Kommittén har övervägt atl höja kravel pä andelen särskiljande
redaktio­nellt innehåll, men kommit fram till att del är osäkert om detla
skulle få avsedd presspolitisk verkan. En edilionering bör i stödsammanhang lik­ställas
med en etablering. Syftet är i båda fallen att motverka koncentra­tion inom
dagspressen, och della kan inle uppnäs enbart med en bestäm­melse om andelen
särskiljande redaktionellt innehåll i olika editioner av samma tidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservationer och särskilda yttranden: P-O Hanson, L Ohlsson-Leijon
och L F Tobisson förordar höjning av kravet pä andelen särskiljande
redaktionellt innehall lill minst 60%.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén har haft i uppdrag atl pröva om det är motiverat
alt använda ett och samma dagspressbegrepp i författningar. Del lär knappast
kunna hävdas att syftet är detsamma bakom presstödsförordningens regler som
bakom t.ex. mervärdesskatteförordningens om dagstidningar. Kommil­léns slutsats
blir atl del under rådande förhållanden inle går att använda ett och samma
dagspressbegrepp i förordningarna i fräga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Produktionsbidragen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tyngdpunkten i presstödet ligger på produklionsbidragen. Sädani
utgår i regel till tidning i marknadsmässigt underläge som är &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i huvudsak abon-' nerad, 2) har
minst 2000 exemplar i abonnerad upplaga. 3) har en annons­del på mindre än 50%,
4) har etl abonnemangspris som inte uppenbart avviker frän abonnemangspriset
för liknande tidningar samt 5) inte ges ut av företag som ger ut annonsblad i belydande
omfattning eller som står i nära förhållande till sädant företag. Kommittén
föreslär vissa justeringar av dessa villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
punkten 1) föreslås att regelsystemet kompletteras sä alt del för fädagarstidningar
räcker atl upplagan är abonnerad till övervägande del, dvs. till 51 %, så att
tidningen för en kortare period skall kunna marknadsföras — t.ex. genom ökad
satsning på lösnummerförsäljning -under en etablerings- eller relanseringsfas
utan alt produklionsbidraget äventyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med avseende pä punkten 3)
föresläs alt regeln görs strängare för fäda­garstidningar, för atl ytterligare
markera atl stödet avser s. k. redaktionella komplementtidningar. Annonsdelen
skall vara mindre än 40% för att tid­ningen skall erhålla produktionsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående punkten 4) anser
kommittén uttrycket &amp;quot;liknande tidningar&amp;quot; diffust, och menar att
utgångspunkten skall vara det genomsnittliga priset för alla tidningar i samma
kategori, dvs. med samma ulgivningsfrekvens och liknande spridnings- och
konkurrensförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom anser kommittén
beträffande elt av de avgörande kriterierna för produktionsbidrag, nämligen
hushållstäckningen på utgivningsorten, atl det bör vara möjligt för
presstödsnämnden att beräkna läckningstalet för annan kommun än den där
huvudredaktionen finns, om delta är rimligt med hänsyn till verksamhetens
inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under förutsättning att
dessa regeljusleringar accepteras, anser kommit­tén att regeln 5) om kombinerad
annonsblads- och tidningsutgivning bör avvaras. En genomgripande analys av den
speciella frägan om konkurren­sen frän annonsbladen leder f.ö. lill slutsatsen
att statsmakterna inte behöver ingripa till förmån för dagspressen i
konkurrensen med annonsbla­den. Dagspressen bör genom samarbete kunna lösa
hithörande problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationer och särskilda
yttranden: J Engström och L Ohlsson-Leijon anser att bestämmelsen om kombinerad
annonsblads- och tidningsutgivning bör stå kvar. L F Tobisson vill genom alt
utestänga lokala fädagarstidningar från produktionsbidrag och etableringsslöd
skapa ett starkare skydd mot presstöd lill annonsbladsutgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med avseende på
marknadsläge finns tre huvudgmpper av tidningar med rätt lill fulll
produktionsbidrag, nämligen a) fädagarstidningar med högsl 20% i
hushållstäckning, b) flerdagarstidningar med mer än 10000 ex. i upplaga och
högst 40% i hushållstäckning saml c) flerdagarstidningar med högsl 10000 ex. i
upplaga och högst 50% i hushållstäckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande den
förstnämnda kategorin har kommittén kommit fram till alt del bör sättas ett
krav på lägsta volym redaktionellt innehåll. Kommit­tén föreslår att en tidning
skall ha minst 1 300 spaltmeter redaktionellt utrymme per år för att kunna
komma ifråga för produklionsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
flerdagarstidningar har inle kommittén funnit nägra skäl alt ändra de generella
reglerna. Kommittén anser dock all man bör yllerligare stärka stödet till
tidningar med högst 20% i hushållstäckning, men delta bör ske i andra former än
via produktionsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående
undantagsbestämmelsen enligt 10 § - möjligheten all bevilja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;högtäckningstidning
produktionsbidrag för att inte konkurrensfömtsätl-ningama i förhållande till lågläckningstidning
med bidrag allvarligt skall försämras — anser kommittén atl det är smidigare
att anpassa bidragsnivån till olika konkurrenssituationer än att införa olika maximinivåer
på produk-fionsbidragen. Kommittén ser ingen anledning till ändringar av 10§ i
öv­rigt; bidrag skall inte utgå lill lågläckningstidning om del är uppenbart
att täckningstalet pä ulgivningsorten ger en missvisande bild av tidningens konkurtensförmåga
på annonsmarknaden, och bidrag skall kunna utgå till högläckningslidningar som
utges pä Golland och som behöver stöd för sin utgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående
bidragsmöjligheterna under 13 §, dvs. för tidningar på andra språk än svenska,
menar kommittén atl stöd som hittills bör utgå bara i undantagsfall och endasi
avse produklionsbidrag. På en punkt föreslås kraven mildrade. Produklionsbidrag
bör kunna utgä, om tidningen &amp;quot;till övervägande del&amp;quot;, inte som
hittills &amp;quot;i huvudsak&amp;quot;, behandlar svenska förhållanden. Tidningar på
främmande språk bör kunna få produklionsbi­drag om deras innehåll lill minst 51
% gäller svenska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sill fortsatta analysarbete har kommittén funnit det motiverat all före­slå etl
högre bidrag till fådagarslidning med riksspridning som kommer ul med mer än 1
nummer per vecka. Kostnaderna är väsentligt högre än för endagsutgivning.
Kommittén föreslår att bidraget höjs från 1,5 till 2,4 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation:
L F Tobisson ser inga skäl till den föreslagna höjning­en. Bidraget bör ligga
kvar vid 1,5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elableringsstödet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elableringsstödet
är avsett för nyetablering av fädagarstidningar som bedöms ha möjligheter att
efter elt ärs utgivning uppfylla villkoren för produktionsbidrag. Elableringsstödet
utgår i form av ränte- och amorle­ringsfritt lån som efterges om tidningen
fyller villkoren för produklionsbi­drag. Om sä inte är fallet, sägs länel upp till
betalning. Kommittén ser inga skäl till alt ändra de generella reglerna för elableringsstödet.
Kommittén uppmärksammar dock all elt problem för enskilda intressenter atl få eta­bleringsslöd
kan vara atl de mäste slälla säkerhel för bidragel för den händelse utgivningen
inte skulle fylla reglerna för produklionsbidrag efter ett år. Kommittén
konstaterar alt presstödsnämnden har de författnings­mässiga möjligheterna alt
anpassa säkerhetskraven till en given situation. Stöd till fådagarslidning som gär
över,lill flerdagarsutgivning, vilket f.n. utgår som utvecklingsbidrag, bör enligl
kommittén lämpligen belecknas som etableringsslöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsbidragen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingsbidragen
kom lill för att hjälpa mindre och medelstora en­samtidningar i tillfälliga
svårigheter. Sökande tidning skall bl. a. lägga fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
utvecklingsplan och ange förslag till ätgärder. Kravet pä utvecklings­plan tvingar
företagsledningar till en lägesanalys och till att dra upp rikt­linjer för verksamhelen.
Bidrag utgår för högst två år under en period av fyra år. Utvecklingsbidrag kan
vidare utgä vid övergång frän få- till flerda­garsutgivning, till fädagarstidningar
med små egna resurser, samt för åren 1979-80 till stockholmstidningarnas
flygdistribution lill Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
utvecklingsbidrag till mindre och medelstora ensamtid­ningar anser kommittén
att generella regler ej kan uppställas, utan föreslär alt den nuvarande
konstruktionen bibehålls. Däremot kan man slopa kra­vel på utvecklingsplan. Som
underlag räcker analyser av berörd tidning och marknad. Tidningen skall bedömas
ha utsikter atl med hjälp av bidra­get kunna fortsätta sin utgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås atl
utvecklingsbidrag skall kunna utgå till vissa tidningar med fullt
produktionsbidrag. Presslödsnämnden bör kunna fördela bidrag lill angelägna
projekt bland fädagarstidningar med högst 20% i hushälls­läckning pä ulgivningsorten.
För alt göra det möjligt även för produkiions-bidragstidningar med flerdagarsutgivning
och högst 20% i hushålls­täckning att genom rejäla satsningar försöka förbällra
sitt marknadsläge, bör också dessa kunna komma ifråga för utvecklingsbidrag.
Samma möjlig­hel bör ges till produktionsbidragstidningar med flerdagarsutgivning
och mindre än lOOOO ex. i upplaga, om de fär fulll produktionsbidrag. Bidraget bör
endast avse tidningar inom landsortspressen och bör kunna utgä under högst tvä
år av en period av fyra år. Tidningar med produktionsbidrag vilka söker
utvecklingsbidrag bör lill sin ansökan foga en utvecklingsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationer
och särskilda yttranden: G Andersson och S-E Nordin anser atl utvecklingsbidrag
skall beviljas restriktivt och på sikt endast till fädagarstidningar utan
produktionsbidrag. L F Tobisson föreslär att problemen för vissa lågtäckningstidningar
med flerdagarsutgivning istället bör lösas genom en omfördelning inom gruppen. P-O
Hanson befarar atl dubbelt stöd kan framtvinga kostsamma svarsätgärder bland konkurrenterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flygdistributionen
av fidningar till Norrland berör ca 15 000 lidningskö-pare. Hälften av dessa fär
sin tidning pä utgivningsdagen, vilket de inle skulle få utan fiyget. Bidraget
under två är för lidningsflygei har enligl kommittén givit de berörda
tidningarna lid alt se över sin distributionsor­ganisation. Kommittén anser inle
alt bidraget bör utgä i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samverkansbidragen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
år 1970 utgår ell visst bidrag, en samdistributionsrabatt, till tid­ningar som
ansluter sig till och utnyttjar samma distributionssystem. Två rikstäckande
distributionsföretag och två regionala svarar för distributio­nen. Dessutom
förmedlar postverket rabatt för tidningar som samdistri­bueras med lantbrevbäringstur.
Bidrag'utgär också lill samverkan inom produktionen, sättning och tryckning,
och annonsförsäljningen. Bidragen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
tidsbegränsade. Större samverkansprojekt pä branschnivå kan i vissa fall
erhålla statliga bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén konstaterar att
samverkan inom distributionen är så gott som total. Det råder konkurrens om
uppdragen vilkel är lill fördel för tidningsföretagen. Några ändringar i
reglerna behövs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
yttranden: G Andersson och S-E Nordin anser atl sam-distribulionsraballen bor omfalla
hela den via postverket distribuerade dagspressvolymen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén uppger att
samverkansbidragen i övrigl hittills har utnyttjats myckel lilel, men bör ändå
finnas kvar eftersom en mer positiv attityd kunnat skönjas under senare år.
Nuvarande regler medger för produktions­samverkan högst 500000 kr. per tidning
och år vid tolal samverkan. Kom­mitténs förslag är att detla ändras lill högst
I milj. kr, per tidning under det första året, högst 500000 kr. under del andra
och iredje. och högsl 250000 kr. under del fjärde och femte året. För bidrag till
annonssamverkan bör reglerna ändras sä atl del nuvarande ärliga bidraget pä 6%
av bruttointäk­terna från samarbetet ändras till 12% under del första året. 6%
det andra och tredje, saml 3 % del fjärde och femte året. Eftersom
annonssamverkan endast kan komma till sländ i sädana fall där tidningarna är av
värde för varandra, anser kommittén atl den gällande bestämmelsen om fördelning­en
av annonsintäkterna kan las bort. Tidningarna bör själva bestämma fördelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har ansett del angelägel alt finna nya former för samverkan mellan tidningarna,
och anser att en utveckling av kompletterande nyhets­byråer vid sidan av
Tidningarnas Telegrambyrå skulle stärka den redaktio­nella konkurrensen. Bidrag
föresläs kunna utgå lill nyhetsbyråer i enlighet med hur mänga tidningar med
fullt produktionsbidrag eller etableringsslöd de har som abonnenter. Sädana
byråer bör drivas i självständig form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationer och särskilda
yttranden: P-O Hanson anser all tillräckliga skäl saknas för atl inom
presstödels ram införa bidrag till nyhetsbyråer. L F Tobisson anser att stödet blir
en påbyggnad av det selekliva presstödet och en förstärkning av partistödet. J
Engström är emot en specialdeslinering av stödmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lånefonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagstidningsföretag
kan erhålla län pä förmänliga villkor frän pressens länefond. Lån skall
företrädesvis ges för projekt som syflar lill kostnadsbe­sparingar genom
samverkan mellan tidningsförelag. Län beviljas inte till enskilda tidningar pä
orter där samverkan enligl presstödsnämndens be­dömning är möjlig. Lån fär dock
lämnas i sädana fall om berörda tidnings­förelag prövat förulsältningarna men
inte kunnat enas om formerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslär inga ändringar i den gällande ordningen, men anser atl lån ocksä skall
kunna beviljas lill tidningsföretag som hamnat i kata­stroflägen och som
oundgängligen behöver tillskott av medel för att utgiv­ningen skall kunna
fortsätta medan företagel rekonstrueras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppräkning
av presstödet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
analyser av tidningsutgivningens ekonomiska villkor visar att del inte finns
några tecken pä alt dagspressen kommer alt kunna minska sill annonsberoende
under överskådlig tid. Behovel av selekliva produk­tionsbidrag och etableringsslöd
är tveklöst belagt. Man kan därför utgå ifrån alt det liksom hittills kommer
alt krävas återkommande nivåhöjningar av bidragen. Kommittén föreslår därför
att ett automatiskt uppräknings­system baserat pä annonsprisutvecklingen införs
fr.o.m. den 1 juli 1981. Uppräkningsmetoden bör prövas under en period av minst
fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationer:
P-O Hanson anser att svårigheterna alt utforma ett nöjaktigt indexsystem är
betydande, och regleringen skulle knappast befria stödsystemet från
återkommande korrigeringar, L F Tobisson anser att kommitténs direktiv
förbjuder en indexreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansiering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
hävdar att de framförda förslagen kan finansieras genom omfördelningar. Genom atl
sänka medelsramen för utvecklingsbidrag från 12 till 10 milj. kr. per år
finansieras det föreslagna nyhetsbyråstödet på ca 1,5 milj. kr. och slörre
delen av det höjda bidraget (900000 kr.) till fåda­garslidning med
riksspridning och mer än ett nummer per vecka. Återsto­den täcks genom att
minst en fådagarslidning väntas förlora sitt produk­tionsbidrag genom de
föreslagna ändringarna i systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till stödförordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
framlägger ett förslag till ny stödförordning. Syftet med det slalliga stödet
klargörs inledningsvis. För atl underiätta läsningen samlas regler om
sammanhängande frågor på ett och samma ställe i förordningen. Samtidigt bryts
aktuella definitioner ul och samlas i en bilaga. Förordning­en har delals in i
fyra avdelningar. Den första ger en allmän presentation av systemet. Avdelning
2 behandlar de olika stödformerna i detalj, medan avdelning 3 lar upp de
praktiska regler om ansökan, frister elc. som en presumtiv sökande måste känna
till och iaktta. I avdelning 4 anges presstödsnämndens uppgifter, och där
återfinnes också de allmänna regler­na för nämndens verksamhel. Samtliga
paragrafer har omarbetats språk­ligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden över dagspress­kommitténs
betänkande (SOU 1980:32) Stödet till dags­pressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/. Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över dagspresskommilténs
betänkande av-getts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), näringsfrihelsombuds­mannen
(NO), presstödsnämnden. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Tjänstemännens
cenlralorganisalion (TCO), Landsorganisa­tionen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska Journalistförbundet, Grafiska fackjörbundet. Svenska
tidningsutgivare-föreningen (TU), Svenska veckopressens tidningsutgivareförening
(VECTU), Föreningen Svenskfackpress (FACTU), Svenska
annonsblads-utgivareföreningen, A-Pressen AB, Liberala nyhetsbyrån. Centerns presstjänsl,
FLT Press AB och Tidningarnas telegrambyrå (TT).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hämtöver har skrivelser inkommil frän Eesli Päevalehi,
Postens disiri-butionsrörelse, statens invandrarverk (SIV), AB Timbro, Grafiska
arbets­givare- och industriorganisationerna (GAl), Synskadades riksjörbund (SRF)
samt kulturnämnderna i Boden, Jokkmokk, Norsjö, Skellefteå och Vilhelmina
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TCO, LO, Svenska Journalislförbundet. Grajiska
fackförbundet. TU och A-Pressen AB ansluter sig till utredningens uppfattning
att det inle finns nägra presspolitiska eller pressekonomiska skäl för att
ändra inriktningen eller den allmänna utformningen av presstödet. Ulredningens
förslag ac­cepteras i sina huvuddrag, och anses väl ägnade ätt läggas lill
grund för lagstiftning, TCO och Svenska journalislförbundet framhåller
emellertid att även kvällspressen spelar en viktig roll när det gäller att
uppfylla målformuleringarna för presspoliliken. Del är därför orimligt att
lagstift­ningsvägen konstruera regler som principiellt omöjliggör all presstöd
skall kunna utgä till kvällstidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret efteriyser förenklingar i stödsystemet och
förordar en ordning där presstödsnämnden ges möjlighet atl göra en skälighetsbe­dömning
när den fördelar stödet. Bedömningen skulle förutom att gälla vilka tidningar
som är stödberätligade även gälla stödels sloriek. För att möjliggöra detta
krävs att stödets ändamål preciseras i förordningen. Presstödsnämndens
sammansättning och bidragels karaktär bör garantera att otillbörlig tillämpning
av reglerna kommer att påtalas. Genom en tolal-bedömning av en tidnings
stödbehov skulle nämnden kunna tillse atl bidra­gens samlade effekt blev den
avsedda, och därigenom skulle också antalet stödformer kunna reduceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RRV anser atl stödet bör vara mera utpräglat seleklivt och
syfta till att ge en tillfällig hjälp äl tidningar i ekonomiska svårigheter.
RRV finner det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;därför vara en svaghet atl stöd kan utgå till
tidningsföretag som varaktigt uppvisar överskott. Förslag bör framläggas i
syfte att undanröja denna svaghet innan beslul fallas om presslödels framlida
utformning. Liksom statskontoret anser RRV att mängden stödformer gör syslemel
svårhanter­ligt, och menar all del varil värdefullt om kommittén diskuterat del
ända­målsenliga i den längtgäende differentieringen av stödel. Enligl RRV:s
uppfattning är det angeläget alt tidningsföretagen nedbringar sina koslna­der
genom att samverka i olika former. Presstödet bör därför ges en sådan
inriktning all samverkan mellan tidningar främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NO anser att del vore befogal med ålerhällsamhel i
utbyggnaden av presstödet och ifrågasätter om det inte vore möjligt att i
större utsträckning sammankoppla stödet med stimulans till kostnadsbesparingar,
t.ex. sä att en förutsätlning för slöd skulle vara att tillgängliga
produktionsresurser utnyttjas effektivt. NO efterlyser också en analys av
presstödets effekter pä kvantiteten redaktionell text och fördelningen mellan
olika typer av sädan text hos bidrags- resp. icke bidragsberättigade tidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SAF och Grafiska arbetsgivare- och
industriorganisationerna (GAl) delar inte kommilléns uppfattning atl presstödet
är ändamålsenligt. SAF anser att det rådande systemet leder till alt
konkurrensen snedvrids och atl dagspressen pä sikt blir allt mer beroende av
statsmedel. Dagspresstruk­turen kommer att bestämmas av statsmakternas beslut
om subventioner och inte av tidningsföretagens ansträngningar eller läsarnas
preferenser. GAl hävdaratt presstödet kan bidra tiil kostnadsuppdrivande
löneglidning och därigenom utgöra ett hot mot sysselsättningen i de icke
subventione­rade civilföretagen. Slödätgärderna bör enligt SAF och GAl vara sä utfor­made
att de premierar effektivitet, kostnadsmedvetande och produktions­samverkan,
och de bör ses över fortlöpande sä att de snedvridande effek­terna begränsas.
Slödel bör förbehållas tidningsföretag som är i verkligt behov av stöd, och endasi
gälla dagstidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;VECTU anser alt de långsiktiga konsekvenserna av dagens
presstödspo­litik bör utredas pä nytt med särskild hänsyn lill konkurrensen
mellan olika tidningsgrupper, samt att olika tidningskalegorier bör behandlas
lika i momshänseende och reklamskattehänseende. FACTU understryker atl
förändringar av stödformer och stödnivåer inom en pressgrupp kan leda till icke
önskade konkurrenseffekler inom en annan pressgrupp. När ändring­ar av stödet
till dagspressen övervägs, bör sädana effekter inom andra pressgmpper beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Synskadades riksjörbund (SRF) anser del angeläget att kassellversionen
av en dagstidning inarbetas i presstödet sä atl en allmän kassellutgivning av
dagstidningar kan komma till ständ. Därför vill SRF föreslå all dagstid­ningsbegreppet
omformuleras sä all del omfatlar ocksä kassetlutgäva av dagstidningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstödsnämnden konstaterar alt del ekonomiska värdet av atl
bli klassificerad som dagstidning är betydande, i form av skatteförmåner och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bidragsmöjligheter. Del är därför inte förvånande alt
tidningar genom produktförändringar m. m. försöker anpassa sig lill dagstidningsbegreppei,
en tendens som kommer att förstärkas ju förmånligare dagspressen be­handlas
jämfört med andra tidningar och tidskrifter. Eftersom dagstid­ningsbegreppet f.
n. omfatlar inte bara allmänna nyhetstidningar av riks-, regional- eller lokal
karaktär, ulan ocksä tidningar som karaktäriseras mest av sin reguljära
opinionsbildning, finner presstödsnämnden del angelägel alt statsmaklerna
uttalar sig om sin syn pä dagslidningsbegreppels utveck­ling. Nämnden förhåller
sig skeptisk till en utveckling som kan leda till atl andra tidningar kommer i
åtnjutande av det stöd som avses för dagstidning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presstödsnämnden noterar ocksä atl dagspresskommiltén inte
föreslår någon ändring av regeln atl en edition av en tidning betraktas som
själv­ständig om andelen särskiljande redaktionellt innehåll uppgår lill minst
51%. Nämnden vill erinra om atl bestämmelsen stimulerar till att skapa bidragsberättigade
editioner, något som underlättas om kravet pä unikt material hålles relativt
lågt. Eftersom bestämningen av vad som är redak­tionellt och unikt
redaktionellt innehåll är svär, samtidigt som utslaget har slor ekonomisk
betydelse för ell tidningsföretag, skulle del enligl nämnden vara värdefullt
med en viss flexibilitet i regelsystemet. Rätten lill produk­tionsbidrag
behöver t. ex. inle göras beroende av en fixerad procenlgräns, utan kan sältas
i relation lill andelen unikt material: ju högre andel unikt redaklionelll
innehåll, desto slörre produklionsbidrag. Den nedre gränsen för bidragel bör
dock enligl nämndens mening sältas vid all mer än hälften av innehållet är
unikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Presslödsnämnden framför ocksä etl förslag med anknytning lill
defini­tionen av rikstidning, en fräga som inle diskuteras i betänkandel. F. n.
kan en tidning relativt lätt skaffa sig den spridning i olika delar av landet
som behövs för alt erhålla slöd som rikstidning. Presstödsnämnden anser all rikstidningskravel
bör kunna konkretiseras och skärpas. Nämnden före­slär därför atl rikstidning
definieras såsom &amp;quot;en tidning vars upplaga till övervägande del avsätts
utanför ulgivningsregionen men i olika delar av landet och i minst hälften av
A-regionerna&amp;quot;. Kravel pä en abonnerad upplaga pä minst 10000 ex. kvarstår.
Della innebär alt av minimiupplagan minst 5 100 ex. måste spridas utanför ulgivningsregionen
med en fördel­ning på minst 100 ex. i 35 av landets 70 A-regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Produktionsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår en rad ändringar i reglerna för
produktionsbidrag. Med vissa bestämda undanlag stöds dessa förslag i generella
ordalag av TCO, LO, Svenska Journalistjörbundet, Grajiska fackförbundet och TU.
De enskilda förslagen diskuteras i ringa utsträckning i remissbehandlingen, men
etl par punkter har lagits upp till granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén föreslär all fädagarslidnings upplaga
skall vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;abonnerad
lill övervägande del, dvs. till minst 51 %, medan flerdagarstid-nings upplaga ocksä
i fortsättningen skall vara fill 70% abonnerad. Änd­ringen skulle ge fådagarslidningarna
en utökad möjlighet till lösnummer­försäljning. Presstödsnämnden har inget att
invända. Fädagarslidningar­nas upplagor är vanligen små, och den andel av
totalupplagan som fär utnyttjas för lösnummerexemplar och godkända friexemplar
är därför ut­tryckt i anlal exemplar liten. Nämnden vill i sammanhanget påpeka
att man såsom praxis medger fådagarslidning atl i marknadsföringssyfte varje år
gratisutdela ett exemplar per hushåll utan att detla påverkar andelen abon­nerad
upplaga. Detta anses nödvändigt eftersom regeln annars skulle göra det helt
omöjligt för t.ex. en endagslidning med liten upplaga att mark­nadsföra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslär också alt annonsandelen för fådagarslidning skall vara mindre än 40%,
medan den för övriga tidningar är mindre än 50%, för att ytterligare markera
att stödet avser s.k. redaktionella komplementtid­ningar. Presstödsnämnden
finner inle ändringen angelägen. Tidningens begränsade möjligheter pä
annonsmarknaden är tillräckligt uttryckt i kra­vet pä en högsta
hushållstäckning på 20 %. Möjligheterna på annonsmark­naden ökar med stigande
hushållstäckning, medan möjligheterna till pro­duklionsbidrag samtidigt minskar
för atl upphöra helt vid 30% i hushålls­täckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
dagspresskommitténs förslag alt produktionsbidrag skall utgä endast om
tidningen har ett abonnemangspris som inte uppenbart avviker frän vad tidningar
har i den kategori som tidningen tillhör, påpekar presstödsnämnden alt
förslaget lill förordning innebär en betydande skärp­ning jämfört med rådande
förhållanden. Nämnden har inget alt erinra mol denna skärpning. Nämnden anser
emellertid att tidningarnas abonne­mangspriser borde svara mot den rörliga särkostnaden
för det abonnerade exemplaret. I annat fall accepterar man att ökade upplagor
leder till ökade förluster, som kan åberopas för ytteriigare stödåtgärder. En
sådan prissätt­ning kan inte sättas som villkor för produktionsbidrag, och
därför kan del vara tillräckligt att kräva att priset inte skall uppenbart
avvika från priset för andra tidningar i samma kategori.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
fömtsättning att de föreslagna justeringarna i reglerna för produk­tionsbidrag
accepteras, föreslår dagspresskommittén att regeln om alt tidning med
anknytning lill annonsbladsulgivning inte skall kunna erhålla bidrag bör
avvaras. NO kan ansluta sig till kommitténs uppfattning. An­nonsbladen fyller
en funktion som annonsorgan och i viss män som lokalt nyhetsorgan i orter utan
tidningsutgivning. Därför bör åtgärder riktade mot annonsbladen undvikas, även
om det är naturligt atl tidningarna önskar förhindra en ökande
annonsbladsutgivning, NO har prövat anmälningar om konkurtensbegränsande ålgärder
riktade mot annonsblad. Dessa ätgär­der har hittills inte bedömts vara frän
allmän synpunkt otillbörliga. Svens­ka annonsbladsutgivareföreningen vänder sig
emol kritiken av annonsbla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den,
och menar att verksamheten inle skadar dagspressen. Bladen fyller ofta ut
tomrummen efter marknadsbetingade tidningsnedläggningar, och har därför blivit
särskilt vikliga i glesbygden. Där i synnerhet, men även annorstädes, gynnas
småbutiker och lokal företagsamhet som inle har någon möjlighet att i annonsslorlek
konkurrera i dagspressen med stor­marknader och större livsmedelshallar. Genom
bladens återhållsamma prissättning bromsas också den s.k. annonsskruven, vilket
möjliggör en livlig annonsering till gagn för både företag och konsumenter.
Annonsbla­den har inget intresse av atl konkurrera med dagspressen, som de
istället indirekt stöder med sitt arbete pä att sätta fart pä annonsmarknaden.
En betydligt störte fara för dagspressens ekonomi utgör direktreklamen, som troligtvis
bidragit lill ätskilliga lidningsnedläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Presstödsnämnden, TCO,
Svenska Journalistförbundet, TU och A-Pres­sen AB anser däremot all regeln som
utestänger annonsbladsutgivare från produklionsbidrag skall slå kvar.
Annonsbladen exploaterar den annons­marknad som dagstidningarna behöver för att
finansiera information och opinionsbildning, uppgifter för vilka annonsbladen inle
pålar sig någol väsentligt ansvar. Pä sä sätl förorsakar annonsbladen
ekonomiska problem för dagspressen, problem som samhällels presspolilik
försöker bidra till alt lösa. Det vore naturligt alt statsmakterna engagerade
sig medvelel för alt slödja berörda organisationer i deras strävan att motverka
en vidare ut­veckling av annonsbladsbranschen pä dagspressens bekostnad.
Presstöds­nämnden framhåller att ett företag som i betydande omfattning ger ut
annonsblad kan avse att med utgivningen av en abonnerad tidning skapa status åt
företaget och dess utgivning av annonsblad, och genom saman­nonsering nå annonskalegorier
som annonsbladen ensamma har svårt att nä. Nämnden kan inte se all det finns
presspolitiska skäl att medverka härtill. Om annonsbladsutgivare vill ge ut
reguljära tidningar bör detta ske med stöd frän intäkterna pä annonsbladen, inte
med produklionsbidrag. TU anser det ocksä sannolikt all elt slopande av regeln
skulle kunna uppfattas av de egna medlemsföretagen som en mer välvillig
inställning från statsmakternas sida gentemot annonsbladen, vilket skulle kunna
på­verka möjligheterna alt inom föreningen upprätthålla den återhållsamma inställningen
lill annonsbladsulgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
föreslär ocksä att tidningar pä andra spräk än svenska lättare bör kunna få
produktionsbidrag. SIV och Eesli Päevaleht anser alt kommittén inte undersökt
främmande tidningars ekonomiska situation, deras behov och de speciella förutsätlningar
som råder för dessa tidningar. SIV anser del rimligt alt regler konstmeras för
del särskilda stödel till tidningar på andra spräk än svenska som möjliggör för
dessa tidningar att fä etl stöd molsvarande vad svenska tidningar kan få inom
det ordinarie dagstidningsslödel men avpassat till deras speciella förutsätt­ningar.
Eesli Päevaleht anser att del gällande innehållskravet tillsammans med kravet
pä annonsandel och spaltutrymme innebär en fortsalt diskrimi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nering
av minoritetstidningar. Bestämmelserna mäste utformas utifrån mera generella
utgångspunkter, och i största utsträckning undvika särbe­stämmelser för olika
minoritetsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO och Svenska
Journalistförbundet framför som sin bestämda upp­fattning alt
presstödsförordningen mäste utformas på ett sädant sätt att produktionsbidrag
även kan utgä lill kvällstidningar. Detta innebär att villkoret på en i
huvudsak abonnerad upplaga måste modifieras t.ex. genom att en fasl köparskara
jämställs med prenumeranter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3. 
Utvecklingsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
föreslår att utvecklingsbidrag bör kunna utgä till vissa fidningar med fullt
produktionsbidrag, dels fä- och flerdagarstid­ningar med högst 20% i
hushållstäckning pä utgivningsorten, dels flerda­garstidningar på landsorten
med mindre än 10000 ex. i upplaga. A-Pressen AB delar kommitténs uppfattning alt
denna tidningsgrupp inle haft ekono­miska möjligheter att pröva idéer som
skulle kunna förbättra deras mark­nadsläge. Detta förhållande gäller emellertid
oavsett om vederbörande tidning har maximalt produktionsbidrag eller ej.
A-Pressen AB föreslär därför att reglerna utformas sä att summan av
utvecklingsbidragen och produktionsbidragen kan tillåtas överstiga
maximibeloppet för produk­tionsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;NO anser däremot att
förslaget pä sätt och vis är en utvidgning av presstödet i och med att
tidningskategorier som inte tidigare varil berätti­gade till utvecklingsbidrag
nu blir det. Produklionsbidraget har redan höjts till de aktuella tidningarna
ulan atl de lyckats öka sin marknadsandel. Nu föresläs alt de skall fä
ytterligare en bidragsform för alt kunna göra nya försök att bli slörre. NO är inle
övertygad om all delta är rätta sättet att stärka dessa tidningar på lång sikt.
Risken finns atl tidningarna endast tillfälligt lyckas häva sig upp pä en högre
nivå och sedan snabbt sjunker tillbaka när bidragsperioden löper ul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Presslödsnämnden gör ett
principiellt uttalande om sin syn på utveck­lingsbidraget. Man anser atl del i
första hand bör ulgå lill tidningar i katastrofsituation, då lidningens
fortlevnad står pä spel. Nämnden uppfat­tar kommitténs förslag sä att dessa
katastroffall ryms i förslaget till regler. Ett hinder är dock alt flerdagarstidning
med maximalt produktionsbidrag inte skulle kunna fä utvecklingsbidrag i en
sådan situation. 1 andra hand bör bidraget utgä lill högläckningslidningar som
pä grund av sin marknads­situation kan behöva bidrag, varvid det fungerar som
en säkerhel i de fall där de automatiskt verkande reglerna för
produktionsbidrag inte gäller. Först i tredje hand bör utvecklingsbidrag
beviljas tidningar med produk­lionsbidrag. Även här fungerar dä
utvecklingsbidragen som en säkerhel för speciella situationer. Kommittén
föreslär att anslaget för utvecklingsbidrag skall vara 10 milj. kr. Eftersom
trycket frän de olika kategorierna kan växla anser nämnden det vara rimligast
att statsmakterna gör ell allmänt uttalan­de om prioritetsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommiltén föreslår atl kravet pä utvecklingsplan
för utveck­lingsbidrag till mindre och medelstora ensamlidningar bör slopas.
Presstödsnämnden har inte särskilt goda erfarenheter av de utvecklings­planer
som hittills presenterats vid ansökningar om utvecklingsbidrag. Både i fråga om
tidningar med och utan produktionsbidrag bör därför beslul om utvecklingsbidrag
kunna göras pä grundval av bedömningar av en tidnings marknadsläge med hänsyn till
dels storleken pä del spridnings­område och den annonsmarknad där tidningen
verkar, dels lidningens position på dessa marknader. RRV, TCO och Svenska
journalistförbundet anser all kravet bör behällas, enligt TCO och journalislförbundet
inte bara som en kontrollåtgärd, utan ocksä som ett stöd för företaget.
Särskilt viktigt är kravet pä en utvecklingsplan mot bakgrund av att det ger de
lokala fackliga organisationerna en reell möjlighet att på ett tidigt stadium
föra fram sina synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommittén föreslär att det tillfälliga stödel till Dagen,
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för flygdistribulion lill Norriand bör
upphöra. Presstödsnämnden har den uppfattningen, att om man inom presspolili­kens
ram vill stödja tidningarnas ambitioner att nä läsarna pä utgivningsda­gen, och
i morgontidningarnas fall tidigt på morgonen, kan stödel inle omfatta endasi
tre tidningar från Stockholm. Det torde finnas mänga fidningar som f. n. inle
når sina läsare på utgivningsdagen, eller som tar på sig mycket höga kostnader
för att göra det. Ett särskill transportstöd till tre tidningar kan därför
endast tillfälligtvis motiveras av presspoliliska skäl. Postens distributionsrörelse
uppger all om de berörda tidningarna be­dömer det som omöjligt att fortsätta
med flygdislributionen till övre Norr­land, så kommer postverket att undersöka
förutsättningarna att ensamt behälla nattflygel. Av iransporttekniska skäl kan
emellertid inte andra postförsändelser än brev, ilpakel, betalningshandlingar
och A-korsband sändas med nattflyget. Tidningar mäste sändas pä annat säll, med
etl dygns försening som följd. Kulturnämnderna i Boden, Jokkmokk, Norsjö,
Skellefteå och Vilhelmina kommuner hemställer hos utbildningsministern alt flygdistributionsstödet
till Stockholms morgontidningar ges som tidi­gare. En indragning skulle
innebära atl övre Norriand missgynnas belräf­fande riksinformation och får
sämre möjligheler alt följa den aktuella debatten. Dessutom kan tidningarnas
intresse av en organiserad bevakning av övre Norrland minska, varefter lidningsmalerialet
ej längre blir rikstäc­kande. Kulturnämnderna anser att en indragning ej
överensstämmer med de kulturpolitiska målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. Samverkansbidrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén anser del angeläget atl uppmuntra och
förslärka samverkan mellan dagstidningar. 1 samma anda understryker RRV vikten
av alt tidningsföretagen nedbringar sina kostnader genom atl samverka i olika
former. Samverkan borde kunna ske pä både del redaktionella och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
tekniska området. I framtiden borde samverkan tidningar emellan framstå som ett
naturligt sätt att nedbringa kostnaderna. Presstödet bör därför enligt RRV:s
mening ges en sådan inriktning alt samverkan mellan tidningar främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslår att bidragen för samproduktion och samförsäljning av annonser bör utgä
med högre belopp i början av stödperioden och därefter successivt minska. Svenska
Journalistförbundet anser hell kort att stödet till annonssamverkan mäste ökas
kraftigt. Däremot anförde NO en viss tveksamhet till stödformen redan när
stödet till annonssamverkan ursprungligen föreslogs. När det nu visat sig alt
stödformen inle alls utnyttjats ifrågasätter NO om den är så motiverad att den
skall bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att inspirera till
samverkan föreslår kommittén att bidrag bör kunna utgå till samarbete i
nyhetsbyråform för tidningar med fullt produktionsbi­drag eller etableringsslöd.
Förslaget tillstyrks utan kommentar av LO och Grafiska fackförbundet. Centerns presstjänsl
delar utredningens uppfatt­ning om verksamheten vid i dag befintliga
nyhetsbyråer. Om målsättningen är alt skapa och bibehålla en rikt
differentierad press, fristående frän mäktiga ekonomiska intressen, bör man
börja med att förbättra de svaga tidningarnas möjligheler att erbjuda elt
varierat allmänt material som kom­plement till del lokala materialet, och
därmed göra tidningen mera läsvärd för en allmänintresserad publik. Detta
material mäste, av säväl praktiska som ekonomiska skäl, under överskådlig frarntid
produceras i samverkan mellan olika tidningsföretag med likartade intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget avstyrks av
statskontoret, NO, TCO, SAF, Svenska journa­listförbundet, TU, Liberala
nyhetsbyrån, FLT Press och TT. NO, SAF och TT anser inte atl det anförda skälet
till förslaget, dvs. att ett nyhetsbyrå­stöd skulle stärka den redaktionella
konkurrensen, är övertygande. Stats­kontoret avstyrker förslaget dels av
besparingsskäl, dels pä grund av bidragets karaktär. NO anser att förslaget pä
sikt kan medföra att resursät­gången ökar för slödels upprälthällande, och atl
del finns en risk alt man så småningom hamnar i en situation då i stort sett
varje företeelse som kan antas påverka pressens mångfald och stmktur blir
föremål för stödåtgär­der. TCO och Svenska journalistförbundet anser alt ett
särskilt stöd till nyhetsbyråerna skulle motverka det allmänt erkända syftet
att bredda den politiska och kulturella debatten, och istället utgöra ell hot
mot mångfal­den och innebära en utslälning och likriktning av dagspressens
innehåll. SAF anser att stödel snarast är en form av förstärkt selektivt
presstöd, eftersom det utgår i proportion till antalet produktionsbidragsberättigade
tidningar bland byråns abonnenter. Dessa beräkningsgrunder gör enligt TU atl
den föreslagna stödformen i själva verket innebär en specialdesti­nerad
utvidgning av de fidigare produktionsbidragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liberala
nyhetsbyrån anser det i och för sig rimligt att andra i riksdagen verkande
nyhetsbyråer än TT fär stöd för sin verksamhet, men finner den föreslagna konstmktionen
olämplig. Den innebär att en nyhetsbyrå med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;många
bidragsberättigade tidningar kan fä hela sin verksamhel finansierad, medan en
nyhetsbyrå med fä bidragsberättigade tidningar fär ett stöd som inle står i
proportion lill den egna verksamhetens omfattning. Liberala nyhetsbyrån anser
att ett evenluellt stöd bör utformas sä att man dels tar hänsyn till
verksamhetens omfattning och redaktionens storlek, dels ulfor­mar en del av
slödel i syfte att främja teknisk samverkan. Byräsamverkan är enligt FLT Press
sedan länge etl faktum och kan inte breddas av det föreslagna stödet. Med det
omfattande presstödet i olika former som redan finns är det inte ekonomiska
förutsättningar utan redaktionell prioritering på tidningarna som är avgörande
i valet mellan nyhetsbyråmaterial och lokalt redaktionellt material. FLT Press
ser samverkansbidragel i föresla­gen form som ett rent partistöd. TT anser atl ulredningens
förslag bör avvisas och alt nyhetsbyråerna bör lita till abonnentarvoden
respektive stöd frän politiska partier för all uppnä balans i sin ekonomi.
Presstödet bör förbehållas tidningarna, som sedan själva fär avgöra hur mycket
de vill betala byråerna för nyhetstjänsten. TT tillägger att det skulle rimma illa
med vedertagna presspolitiska principer om betydelsen av samverkan inom
tidningspressen skulle innebära en strävan att försvaga TT:s cenirala ställning
som partipolitiskt obunden nyhelsförmedlare, genom att statsstöd lämnas till
partipolitiskt bundna byråer för en konkurrerande service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SAF
och AB Timbro framhåller atl Näringslivets presstjänsl uppfyller alla de krav
man i dag ställer pä en nyhetsbyrå, och hemställer därför om att Näringslivets
presstjänst jämställs med övriga i betänkandel uppräk­nade nyhetsbyråer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommiltén
föreslår inga ändringar i fråga om samdisiribu­lionsrabalten, men vissa
instanser framför synpunkler. Presslödsnämn­den, TU och A-Pressen AB erinrar om
att samdistributionsrabatlen väsent­ligen slår som garanti för likaprissystemet.
En sänkning av besparingsskäl kan medföra att vissa tidningar inte längre är
beredda att tillämpa likapris-principen, även om de i och för sig inle har
något emot att fortsätta med samdistributionen som sådan. En utveckling av
detta slag kommer i första hand att få negativa effekter för överspridda
tidningar och lågtäckningstid­ningar. Även om rabatten är ett generellt
presstöd, har den starka selekliva effekter till lågtäckningstidningarnas
fördel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Postens
distributionsrörelse vänder sig mot kommitténs uttalade upp­fattning att det
finns starka principiella skäl mot alt göra ytterligare delar av den postdistribuerade
tidningsupplagan berättigad till samdislributions­rabatt. Postverket ansluter
sig helt lill det särskilda yttrandet av ledamö­terna G Andersson och S-E
Nordin. Postverket har vid flera tillfällen framhållit det inkonsekventa i alt
postverket ej fär förmedla samdistribu-tionsrabatt för hela sin
dagstidningsdistribution. Det är fullt klart atl den uteblivna rabatten negaiivt
påverkat postverkets tidningsdislribulion. Postutdelning blir härigenom
relativt sett dyrare för tidningarna, vilket bl.a. resulterar i volymbortfall
för postverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. Lånefonden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén föreslår all län får beviljas
tidningsföretag som oundgängligen behöver tillskott av medel för alt
utgivningen skall kunna fortsätta medan företagel rekonstrueras.
Presstödsnämnden har inget alt invända, men påpekar atl nämndens nuvarande
instruktioner medför vissa svårigheter. Del åligger nämligen nämnden att
vidtaga åtgärder för att undvika att lån leder till förluster för statsverket.
Risken för sädana förlus­ter är självfallet stor medan rekonstruktion pägär.
Nämnden framhåller atl den för sin del anser att i första hand
utvecklingsbidrag bör användas i katastrofsituationer. Dessutom påpekar nämnden
atl ju mindre lånemedel som ställs till förfogande, desto mer kommer man atl
tvingas prioritera lån till samverkansprojekt. A-Pressen AB har heller ingen
erinran mol kom­mitténs förslag, men anser det angeläget alt län liksom hittills
kan ges för att möjliggöra en nödvändig teknisk förnyelse. Denna länemöjlighet
är -inte minst i etl läge med en allt kärvare kredilmarknad - av stor belydelse
för de tidningsförelag som inte själva kan bygga upp erforderiigt kapital för invesleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6. Automatisk uppräkning av presstödet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén föreslär att en automatisk uppräkning
av produk­tionsbidragen och elableringsstödet, baserad pä prisutvecklingen pä
an­nonsmarknaden, bör tillämpas pä försök under fem år. TCO, LO, Svenska Journalistförbundet
och A-Pressen AB hälsar förslaget med tillfredsställel­se. LO anser att en
utveckling som innebär att presstödet minskar i takt med inflationen är
oacceptabel och medför stora risker för att flera tidning­ar tvingas till
nedläggning. Detta medför även atl allsidigheten i informatio­nen via
dagspressen allvarligt urholkas och medför alt en viktig del av demokratin
försvagas. Enligt TCO är förslaget lill uppräkning av elable­ringsstödet inte
tillräckligt. Etl utvidgat stöd för nyetableringar är önsk­värt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rad instanser avslyrker förslaget. Statskontoret. RRV
och SAF anser att en indexreglering strider mot strävanden atl minska
automatiken i de offentliga utgifterna. Statskontoret förordar istället en
ärlig omräkning och omprövning av bidragens storiek, bäde i relation till
stödets syfte och det slatsfinansiella läget. RRV och NO anser atl etl index
innebär en priorite­ring av presstödet framför andra offentliga utgifter som inle
har likvärdiga garantier. Enligl NO är det ocksä generellt svårt att skapa etl
korrekt och väl fungerande index, vilket i och för sig vore skäl nog alt avvisa
tanken pä elt indexerat presstöd. Liknande tankegångar framförs av TU. som
hävdar att även om en automatisk uppräkning av produktionsbidragen införs,
skulle statsmakterna sannolikt av en rad skäl med vissa mellanrum föranle­das
alt företa en översyn av presslödssystemet och göra ändringar som inte
automatiskt kan åstadkommas inom ramen för den föreslagna uppräk­ningen. TU
vill därför förorda att statsmakterna även under åren framöver&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förfar
på samma sätl som hittills och med vissa mellanrum gör en översyn av
presstödssystemet. SAF anför ocksä atl en garanterad ökning av pro­duktionsbidragen
har nackdelen all delta minskar de stödmotlagande tid­ningarnas motivation att
genom egna ålgärder söka förbättra sin silualion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.
Stödförordning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
framlägger ett förslag till ny slödförordning. Presstödsnämnden är positiv lill
en omredigering av slödförordningen i enlighet med de principer som väglett kommilién.
Enskildheter i förord­ningen vill nämnden fä tillfälle atl kommentera sedan
statsmakterna tagit ställning lill dagspresskommilténs förslag lill ändringar
och komplettering­ar av stödsystemet. TU påpekar alt kommittén i det nya förslagel
till förordning, 7 §, utgår ifrån atl det papper som dagspressen förbrukar har en
ytvikt av 49 g/m&amp;quot;. Eftersom 90% av papperskonsumtionen för är 1981 kommer
att avse 45-gramspapper bör denna vikt intas i förordningen och stödbeloppen
omräknas i motsvarande utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översikt av dagspressens ekonomi 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagspresskommittén
redovisade i sitt betänkande (SOU 1980:32) Stödet till dagspressen
dagstidningsföretagens ekonomi är 1978. Underlaget har utgjorts av förelagens
årsredovisningar. Kommittén har ocksä i samarbete med presstödsnämnden
analyserat dagspressens ekonomi år 1979. En pre­liminär PM med följande
uppgifter presenterades i oktober 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidningsföretagen
visar nästan överlag bättre resullal år 1979 än år 1978. De totala intäkterna
frän tidningsutgivning och närbesläktad verksamhet ökade frän 4,1 till 4,8
miljarder. Presstödet ökade från 257 lill 283 milj. kr., vilket innebär att
intäkterna ökade med ca 15% och presstödet med ca 10%, Presstödets andel av
totalintäkterna sjönk därmed från 6,2 till 5,9%. Branschens överskott ökade
från 69 till 132 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DN/Expressen
svarade med 1 155 milj. kr. för ca 25% av branschens lotala intäkter. År 1978
var molsvarande siffror 903 milj. kr. och 22%. Det näst största
tidningsföretaget är GP/GT med 367 milj. kr. i omsättning - ca 8% av branschens
- och 1,7% av presstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
största presstödstagaren är Arbetet i Malmö och Göteborg med drygt 40 milj. kr.
till sina två editioner, vilket är 14% av hela presstödet. Förelaget svarade
för 2,5% av branschens intäkter.. Andelen var något högre år 1978. Den näst
största andelen av presstödet, ca 10%, gick till Svenska Dagbladet som har ca
4% av branschens totala intäkter. Rege­ringspressen och oppositionspressen fär
ungefär lika stora delar av press­stödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fädagarslidningarnas
ekonomi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns två grupper av fädagarstidningar. Den ena har högst 20% i hushållstäckning
och erhåller fullt produktionsbidrag. Den andra har en högre hushållstäckning
än 20% och får reducerat bidrag mellan 21 och 29% och därefter inget bidrag
alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fädagarstidningar
med högst 20% i hushållstäckning pä ulgivningsorten redovisar vanligen antingen
ungefär samma resultat år 1979 som år 1978 eller ett klart bättre. Endast fyra
av 24 tidningsföretag har något sämre resultat, och där går verksamheten
ungefär jämnt ut. Det enda företag som trots förbättrat resultat ändå har ett
kraftigt underskott är Ny Dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
fädagarstidningar med mer än 20% i hushällsläckning pä utgivningsorten saknas
för åtskilliga företag uppgifter om verksamhetens ekonomi, nämligen för
förortstidningarna i Stockholm och Göteborg som ingår i tidningskedjor. Bland
övriga i gruppen pä lotalt 16 är det bara två tidningar som tycks ha problem
med sin ekonomi, Fryksdals-Bygden och Ölandsbladet. Flera tidningsföretag har
kraftigt förbättrat sin ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flérdagarstidningarnas
ekonomi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fullt
produktionsbidrag utgår till flerdagarstidningar med högsl 40% i hushållstäckning
pä utgivningsorten om upplagan är större än 10000 ex., och till tidningar med
högst 50% om upplagan är högst 10000 ex. Vid redovisningen har fem grupper
bildals: landsortstidningar med och utan fullt produktionsbidrag,
storstadstidningar med och utan fulll produklions­bidrag, samt kvällstidningar.
Flerdagarstidningar som fär produklionsbi­drag enligt undantagsbestämmelser ingär
i gruppen &amp;quot;övriga dagstidning­ar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
landsortstidningar med 4-7 nummer per vecka och högsl 20% i hus­hållstäckning
är det ekonomiska läget bekymmersamt. Tidningarna har låg hushållsläckning pä ulgivningsorten
och konkurrerar med upplagemässigt stora högläckningslidningar. Vissa faktorer
utöver den låga täckningen kan förklara den svaga ekonomin. Tvä av gruppens sex
tidningar. Dagbla­det och Väslgöla-Demokraten, konkurrerar med 7-dagarslidningar
men utkommer själva bara med 6 nummer per vecka. Västgöta-Demokralen, Kronobergaren,
Folkbladet Östgöten och Dagbladet utkommer i s.k. lågprisområden. Om
tidningarna där höll ungefär samma priser som på andra orter skulle ekonomin
förmodligen se annorlunda ut, i synnerhet för Väslgöla-Demokraten. Örebro-Kuriren
är den enda av tidningarna i grup­pen som kommer ut i etl s. k. högprisområde.
och är ocksä ensam om att uppvisa en trendmässig förbättring, trots underskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landsortstidningar
med 4-7 nummer per vecka och mer än 20 men högst 40% i hushållstäckning har en
klart bättre ekonomi än den nyss­nämnda gruppen. Det finns bara tvä undantag
bland ätta tidningar. Östra Småland och Skövde Nyheter, vilka båda utkommer i s.
k. lågprisområ­den. Med undantag för dessa två råder en viss stabilitet i
tidningsföreta­gens ekonomi i denna grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Små
landsortstidningar med högst 10000 ex. i upplaga och 50% i hus­hållstäckning
kan ha ekonomiska problem trots hög hushällsläckning ge­nom atl utgivningsorten
är liten. Detta förhållande ligger bakom de särskil­da reglerna för produklionsbidrag
till tidningar med högst 10000 ex. i upplaga. Aktuella tidningar är ensaintidningar,
såsom Borlänge Tidning, Laholms Tidning, Ludvika Tidning och Lysekilsposten.
Alla utom La­holms Tidning gär f. n. med förlust. Dagspresskommilténs förslag i
delbe­tänkandet är 1979 medförde en förslärkning av Laholms Tidnings ekono­mi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
landsorlstidningr med 4-7 nummer per vecka utgörs av lands­ortspressens högläckningslidningar
med undanlag för tidningarna på Gol­land. Gruppen innehåller bäde konkurrenslidningar
och ensamlidningar med minst 50% i hushållstäckning på utgivningsorten,
bortsett från Norr­ländska Socialdemokraten och Länstidningen i Östersund.
Åtskilliga tid­ningsföretag har gjort kraftiga resultatförbältringar. Det går ocksä
bällre för en rad tidningar som har haft vacklande ekonomi, men som nu vänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:137&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förlust i överskott eller väsenlligl ökal överskottet.
Enköpings-Posten, Kalrineholms-Kuriren och Länstidningen i Södertälje ligger
fortfarande illa till, men de tvä senare har dock ungefär nollresultat. Borås
Tidning och Piteå-Tidningen gär tillbaka pä grund av slora invesleringar, och
Nordväst­ra Skånes Tidningar visar underskott på grund av kraftigt ökade kostna­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Produktionsbidragen
till de fyra storstadstidningarna med 4-7 nummer per vecka och fullt
produktionsbidrag har nyligen höjts. Bl. a. genom detta kan Arbetet, Dagen och
Skånska Dagbladet visa överskott och Svenska Dagbladet halvera sin föriust frän
är 1978. För Svenska Dagbladet rappor­teras utvecklingen för är 1979/80 som
gynnsammare än är 1978/79. Vissa storstadstidningar, t.ex. Dagens Nyheter och Sydsvenska
Dagbladet, re­dovisar sina resullal gemensamt med företagens kvällstidningar. Däremol
är Göteborgs-Postens redovisning skild frän Göteborgs-Tidningens. DN/ Expressen
förbättrar sitt resultat mycket kraftigt frän ca 3 milj. kr. till drygt 42 milj.
kr. Göteborgs-Posten ligger kvar pä mellan 3 och 4 milj. kr., medan Sydsvenska
Dagbladet/Kvällsposten gäll upp frän 5,8 till 8,6 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande
kvällstidningarna kan nämnas alt Göteborgs-Tidningens prishöjning har medfört
att tidningen vänt sitt underskott frän år 1978 lill ett litet överskott. En av
de fä dagstidningar som visar en Irendmässig nedgång är Aftonbladet. En vinst
på 5,6 milj. kr. är 1978 blev en förlust på 1,5 milj. kr. år 1979 trots att finansnellol
ökade med ca 1,5 milj. kr. Tidningens koslnader har ökat med 11 % medan
intäkterna ökal med 8%. Uttalanden av företagels VD i fackpressen tyder pä att
Aftonbladet kan fä förluster i storleksordningen 10-12 milj. kr. förär 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I gruppen
övriga dagstidningar återfinns tidningar på andra spräk än svenska, tidningar
med distribution i huvudsak utanför riket, samt tidning­arna pä Gotland. Eesti Päevaleht
ligger kvar på ett knappt överskott. Finn Sanomal är efter del slora
underskottet är 1978 tillbaka på 1977 års nivä. Haparandabladets negativa
utveckling fortsätter. Av gotlandslidningarna noterar Gotlands Tidning etl någol
mindre överskott än år 1978. medan Gotlands Allehanda ligger kvar pä ungefär
oförändrat underskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G403137</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198081__137.pdf</filnamn>
<filstorlek>1890354</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om stödet till dagspressen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7DD84D10-1909-491E-86FD-FDDFD63B0FDE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>